Årsredovisning 2009 - Sparbanken i Karlshamn

NÄRA BRA NYTTIG 

www.sparbankenikarlshamn.se 

Årsredovisning 

2009

Modern bank 

i anrik byggnad 

Omslagsbilden visar bankens kontor i 

Asarum. Det är en vacker byggnad, som rymt 

bankverksamhet sedan slutet av 1800-talet. Hela 

byggnaden fick en genomgripande renovering för 

några år sedan, då även vissa delar återställdes till 

ursprungligt utseende. 

Insidan rymmer en modern bank 

med komplett bankservice. 

Foto: Hans-Peter Bloom

Innehållsförteckning: 

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Förändring i Eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Redovisnings- och värderingsprinciper . . . . . . 16 

Noter till resultaträkningen . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Noter till balansräkningen . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 

Förtroendemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

1

VD har ordet 

Världsekonomin krympte 2009 

Den globala konjunkturnedgången, som inleddes i slutet av 2008, fördjupades under förra året . En världsomspännande 

finanskris och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att världshandeln minskade kraftigt. 

BNP föll brant i flertalet OECD-länder, men även i tillväxtekonomierna, med Kina och Indien i spetsen, blev 

BNP-tillväxten väsentligt svagare. Uppskattningsvis föll BNP med 1 % under 2009. Det är första gången sedan 

andra världskriget som världens samlade produktion av varor och tjänster minskade . 

Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i OECD-länderna och i flera tillväxtekonomier bidrog till att 

BNP-fallet bromsades upp under fjolårets andra halvår och en svag global återhämtning inleddes . Aktivitetsökningen 

var tydligast i Kina driven av en stark investeringsuppgång. Inköpschefsindex (PMI) för industrin, som 

bottnade i slutet av 2008, steg både i USA och i EMU-länderna och har sedan i höstas befunnit sig i tillväxtzonen. 

Samtidigt återvände förtroendet på de globala finansmarknaderna, inte minst till följd av centralbankernas 

kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner . 

En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till en kraftig börs- och råvaruprisuppgång 

under loppet av 2009. Centralbankernas uttalanden om att bibehålla de låga räntorna under en 

längre period för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också till det ökade investeringsintresset 

för aktier och råvaror. En snabbt växande arbetslöshet och omfattande offentliga stimulanspaket ledde 

till att de offentliga finanserna försämrades i snabbt takt både i USA och i Europa. I USA steg budgetunderskottet 

till tvåsiffriga nivåer som andel av BNP och i EMU-länderna blev underskotten väsentligt större än de 3 % 

som Maastrichtkriteriet stipulerar. 

De baltiska ekonomierna krympte med i genomsnitt 15-20 % i årstakt under de tre första kvartalen 2009 jämfört 

med motsvarande period 2008, och är de länder i EU som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. 

Kraftigt BNP-fall i svensk ekonomi 

Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag inhemsk efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP föll med 

5 % i genomsnitt under fjolårets tre första kvartal. Det är framför allt exportindustrin som har drabbats av den 

svaga omvärldskonjunkturen, med kraftiga exportfall och omfattande produktionsminskningar som följd. Samtidigt 

missgynnades den svenska industrin av att den globala efterfrågan på investeringsvaror, som väger tungt 

i Sveriges export, sjönk kraftigt i spåren av den globala finanskrisen. För företag verksamma inom den privata 

tjänstesektorn och för många hushåll blev konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis tack vare det låga 

nominella ränteläget och en expansiv finanspolitik. 

Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till drygt 8 % under 2009 

från 6,2 % 2008. De största personalnedskärningarna skedde inom industrin och sammantaget minskade den 

totala sysselsättningen med drygt 100 000 personer. 

Hushållens optimism om framtiden stärktes under loppet av 2009 inte minst till följd av det låga ränteläget, högre 

reala disponibla- inkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt ökade skuldsättningsgraden bland 

de svenska hushållen trots försämrade arbetsmarknadsutsikter . 

Ränteutvecklingen i Sverige 

Procent 

2

Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 

årlig %-förändring 

Sparbanken i Karlshamn 

Sparbanken i Karlshamn grundades 1829. 

De grundläggande värderingarna kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet 

tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanken var framförallt att främja den enskilda människans 

sparande och förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vi verkar fortfarande efter de grundläggande värderingarna, 

men måste naturligtvis utvecklas med våra kunder och de marknader som vi verkar på. Vi har en god 

ställning på våra marknader men vi är ödmjuka och förstår att vi måste arbeta hårt för att förtjäna våra kunders 

förtroende och affärer. Med ett starkt lokalt engagemang och med en uttalad långsiktighet i vårt agerande ger 

vår position som självständig Sparbank en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i vårt verksamhetsområde. 

Vi skickar inga pengar till Stockholm. De vinster som vi skapar i Sparbanken i Karlshamn stannar kvar i vår bygd. 

Sparbanken i Karlshamn är NÄRA, BRA och NYTTIG 

• ”NÄRA” = nära till service, nära till beslut, nära till ledning och styrelse och en nära angelägenhet för 

Karlshamns- och Olofströmsborna eftersom banken är ägd och styrd av kunderna. 

• ”BRA” = som kund i Sparbanken i Karlshamn skall man uppleva banken som bra oavsett om det gäller 

service, bemötande, produkter, tjänster etc . Banken ska alltid vara konkurrenskraftig vid en helhetsjämförelse . 

• ”NYTTIG” = Sparbanken i Karlshamn är samhällsnyttig. Bankens resurser används lokalt för utveckling och 

stöd inom kommunerna. Våra olika insatser och aktiviteter skall visa på ett samhällsansvar och skapa 

förutsättningar för tillväxt. 

Fusion med Kyrkhults Sparbank 

Vid stämman 2008 fattade huvudmännen i Kyrkhults Sparbank beslut om att fusionera med Sparbanken i Karlshamn. 

Under 2009 har arbetet med att skapa en bank fortsatt och fusionen har även genomförts administrativt. 

Arbetet med att tillföra mervärden för våra kunder i Olofström har varit en av årets viktigaste uppgifter och vi har 

arbetat med att öka serviceutbudet bland annat med bankens specialister. Mottagandet har varit mycket positivt 

och vi har fattat beslut om att öppna ett nytt kontor i centrala Olofström för att tillmötesgå våra kunders önskemål 

om en ökad närvaro . 

Bankrån 

Under slutet av 2008 utsattes vårt kontor i Mörrum för ett väpnat rån. I juni 2009 utsattes samma kontor för ytterligare 

ett rån. Sparbanken i Karlshamn har alltid strävat efter att ha bästa tänkbara säkerhetslösningar men när 

vi nu drabbades av två rån så var vi tvungna att fundera över om vi bedriver vår verksamhet tillräckligt säkert för 

våra anställda och våra kunder. Efter noga övervägande fattades beslut om att göra kontoren i Vilshult, Ringamåla 

och Svängsta kontantlösa. Kontoren är fortfarande öppna för rådgivning. Samtidigt förstärks säkerheten 

på övriga kontor . 

3

Sparbankens Sociala Ansvar 

Det har blivit allt viktigare för företag att visa leverantörer, kunder och anställda att företaget tar ett stort ansvar i 

olika sociala frågor. För Sparbanken i Karlshamn är inte det här någonting nytt utan banken har praktiserat detta 

under alla år som banken har varit verksam . Det är en av de hörnpelare som utgör bankens fundament . 

Under 2009 har Sparbanken i Karlshamn lämnat bidrag till idrottsföreningar, kulturevenemang, samarbete med 

högskolan, satsningar på företagande och aktiviteter som har till syfte att göra Karlshamn och Olofström till 

bättre orter att bo och verka i. Under 2009 har banken delat ut över 2.700.000:- . Ett exempel är bankens engagemang 

i arbetet med sydostlänken. 

Strategiska samarbeten 

För att kunna säkerställa att Sparbanken i Karlshamn kan fortsätta sitt arbete med att vara en egen bank krävs 

att vi har bra partners. Vår viktigaste partner, Swedbank, har under slutet av 2008 och under 2009 genomfört 

två nyemissioner. Sparbanken i Karlshamn har deltagit i båda emissionerna. 

För Sparbanken är det också av största vikt att skapa samarbeten med andra Sparbanker. Vi har en gemensam 

historisk bakgrund och vi delar värdegrund . 

Exempel på samarbeten är bland annat vårt delägarskap i Sparbankernas Kort AB, som administrerar vårt 

betal- och kreditkort, vårt delägarskap i Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag AB, som arbetar med att ta fram 

nya produkter och tjänster som är anpassade för sparbanker samt delägarskap i Sveland Sakförsäkring AB som 

tillhandahåller sakförsäkringar. Under året har Sveland Sakförsäkring AB bytt huvudägare och numera ägs bolaget 

till 80% av Trygg Hansa. Sparbanken i Karlshamn är även delägare i den oberoende investeringskonsulten 

Indecap AB. Tillsammans har produkten Fondguide premiepension tagits fram och med stor framgång erbjudits 

våra kunder . 

Miljö 

Under 2009 har arbetet med att miljöcertifiera Sparbanken i Karlshamn varit intensivt. I början av 2010 erhöll vi 

vårt certifikat enligt ISO 14001:2004. Det här är bara början på ett medvetet och strategiskt val. Vi kommer att 

4

verka för att genom egen påverkan samt förändring av kunders beteende bidra till en bättre miljö. Ett exempel 

är vårt arbete med att öka kortanvändningen. Det är ett viktigt arbete som syftar till att minska mängden kontanter 

i samhället vilket bidrar positivt till en förbättrad miljö . 

Medarbetare 

Bankens medarbetare är vår viktigaste resurs . Kompetens i vår rådgivning och i vår kontakt med våra kunder 

är naturligtvis hjärtat i Sparbanken i Karlshamns verksamhet och är en förutsättning för att långsiktigt förtjäna 

kundernas förtroende . 

Vår bank skall vara en attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Att känna att det finns möjlighet till personlig 

utveckling och stimulans skapar förutsättningar för en kompetent och effektiv bank till nytta för våra kunder. 

Kundnöjdhet 

Sparbanken i Karlshamn har sedan drygt 180 år haft ett direkt uppdrag från människorna i Karlshamn och Olofström. 

Uppdraget handlar om att på ett ansvarsfullt sätt hantera kundernas sparande och att låna ut pengar till 

förvärv av bostad eller någon annan stor affär . 

Det är ett uppdrag som vi tar på mycket stort allvar. Självklart känner vi också ett stort ansvar att förvalta det 

förtroende våra kunder har för oss, när de anförtror oss sin privatekonomi och sitt företags affärer . 

Vi är helt beroende av den här bygden; människorna och företagen i de två kommunerna där vi är verksamma. 

Utvecklas bygden bra är det bra för banken, men går det dåligt så kan vi inte flytta vår verksamhet till någon annan 

del av Sverige där tillväxten är bättre. Vi finns och verkar här. 

Det faktum att vi är den största banken lokalt gör att vi alltid måste vara extra ödmjuka inför våra kunder, deras 

behov och synpunkter på oss och vår verksamhet. Lever vi inte upp till kundens förväntningar på oss, så minskar 

våra möjligheter att vara en god kraft i samhället . 

Att ständigt arbeta med kundnöjdhet är därför en självklarhet för alla medarbetare då vi är väl medvetna om att 

kundnöjdhet är en ”färskvara” . 

Under 2009 har vi tacksamt kunnat konstatera att vi haft en mycket positiv tillströmning av nya kunder och av en 

stark tillväxt av affärsvolymen. 

Till sist vill jag tacka alla våra kunder för fortsatt förtroende, bankens förtroendevalda och bankens medarbetare 

för goda insatser under det gångna året. Även 2010 kommer att innebära prövningar för flera av våra kunder 

men även för vår bygd. Min förhoppning är att vår närvaro och vårt engagemang kan bidra till att göra nytta och 

skillnad både för individ och för samhället . 

Karlshamn i mars 2010 

Henrik Kördel, VD 

5

Redogörelse för verksamhetsåret 2009 

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr 536200-9481, med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredovisning 

för sparbankens verksamhet 2009, bankens 181:a verksamhetsår. 

Sparbanksstämma äger rum den 7 maj 2010. 

Förvaltningsberättelse 

Om Sparbanken i Karlshamn 

Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i Karlshamns kommun och har som mål att bli 

ledande aktör även i Olofströms kommun, därför kommer det i april 2010 att öppnas ett nytt kontor i Olofströms 

tätort. Sedan tidigare har sparbanken kontor i Kyrkhult och Vilshult i Olofströms kommun. 

Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, 

tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca 40 000 kunder som betjänas 

av 81 tjänstemän via sju kontor, en egen telefonbank samt via Internet. 

Sparbanken i Karlshamns organisation 

Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa 

tillsätter i sin tur en styrelse som utser en VD. 

Banken är organiserad i en privat del som hanteras via bankens kontor i Ringamåla, Svängsta, Asarum, Mörrum, 

Kyrkhult, Vilshult samt Karlshamn. Företagskunder hanteras via företagsavdelningen i Karlshamn. Till stöd 

för ovannämnda kontor och avdelningar har banken specialister i form av börsgruppen, försäkringsavdelningen 

samt den juridiska avdelningen . Banken har även en marknadsavdelning samt en administrativ avdelning vilkas 

uppgift är att bland annat bistå kontoren . 

Förändringar i bankens organisation 

Av säkerhetsskäl har banken beslutat att kontoren i Vilshult, Ringamåla och Svängsta ska vara kontantlösa. 

Kontoren har öppet för rådgivning som vanligt. Banken kommer att öppna ett kontantlöst kontor på Storgatan i 

Olofström för nya och befintliga kunder i Olofström under 2010. 

Resultat 2009 

Rörelseresultatet före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 43,3 mkr, en minskning med 27,5 % jämfört 

med föregående år. Den största anledningen till det minskade resultatet är ett kraftigt minskat räntenetto (- 32,2 

%) på grund av rådande ränteläge. I räntenettot ingår kostnad för insättningsgaranti på 2,3 mkr och även en 

nyinrättad stabilitetsavgift på 0,8 mkr. 

Totalt sett har intäkterna minskat med 21,4% till 144,8 mkr. Kostnaderna totalt har minskat med 5,2 %. 

Personalkostnaderna ökade med 2,0 mkr eller 4,1 %. Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas 

vidare i not 10 . 

Kreditförlusterna netto var 2,9 mkr. Det är en förbättring gentemot förra året med 1,5 mkr eller 34,1 %. 

Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till 45,0 mkr . 

Bankens avkastning på eget kapital var 5,09 %. 

Under rubriken ”Fem år i sammandrag” längre fram i förvaltningsberättelsen, återfinns fler resultatmått och jämförelsesiffror 

. 

Intäkter 

Bankens intäkter minskade under året, räntenettot minskade med 32,2 % på grund av ränteutvecklingen. 

Under 2009 erhöll banken ingen utdelning för innehavet av aktier i Swedbank. 

Provisionsintäkterna ökade under året med 6,6 mkr . 

Bankens totala intäkter minskade med 13,9 % och uppgick till 144,8 mkr. 

6

Kostnader 

Kostnaderna minskade med 5,2 % till 98,6 mkr. Ökningen av personalkostnader var 2,0 mkr eller 4,1 %. 

Ökningen berör på högre löner och fortsatt satsning på utbildning. 

IT-kostnaderna ökade (10,2 %) till 14,0 mkr. 

Kostnad för tvist angående fondaffärer som banken hade 2008, gör att kostnaderna 2009 minskade . 

Bortsett från detta har kostnaderna ökat med 7,1 %. 

Finansiella risker 

Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörs för kapitalbehov och kapitalplanering i not 32. 

Kreditförluster 

Kreditförlusterna netto var 2,9 mkr. Det är en förbättring gentemot förra året med 1,5 mkr eller 34,1 %. 

Finansiell struktur 

Balansomslutningen ökade under året med 0,8 % och uppgår till 4861,6 mkr. 

Swedbankaktier 

I februari såldes 200 000 Swedbankaktier. I september genomförde Swedbank en nyemission. 

Sparbanken fick tilldelat sig 386 518 teckningsrätter i Swedbank, som berättigade till köp av 193 259 A-aktier. 

Dessa teckningsrätter är redovisade under nettoresultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen (not 8) 

Banken sålde 100 000 A-aktier i december och innehavet i Swedbank den 31/12 2009 var 279 704 A-aktier och 

200 073 preferensaktier. 

Sparbankens policy är att innehavet av Swedbankaktier inte ska överstiga 10 % av det egna kapitalet. 

Utlåning 

Utlåningen inom balansräkningen minskade med 18,6 mkr och uppgår till 4502,9 mkr. 

Inlåning och finansieringsverksamhet 

Inlåningen har under året ökat med hela 455,8 mkr eller 12,7 % i jämförelse med föregående år. 

Bankens skulder till kreditinstitut har därmed kunnat minska kraftigt (-76,5 %) till 130,6 mkr. 

Poster utanför balansräkningen 

Förmedling av krediter till Swedbank Hypotek ökade med 30,2 % till 2169,4 mkr.. Utveckling av 

förmedling till Swedbank Finans var svag under året och volymen minskade till 15,8 mkr. 

Sparbankens volymer i Swedbank Roburs fonder ökade kraftigt, från 1592,7 mkr till 2223,6 mkr, 

en ökning med 39,6 %. 

Principer för ersättning till personer i ledande ställning 

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. 

Personal 

Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas i not 10 . 

Resultatandelssystem 

Sparbanken i Karlshamn har för all personal ett resultatandelssystem. Årets avsättning uppgick till 5,1 mkr, en 

ökning med 1,1 mkr. Verkställande direktören omfattas inte av resultatandelssystemet. 

7

Risker och osäkerhetsfaktorer 

Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker. 

Inom ramen för bankens affärsverksamhet är banken föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister varav 

de flesta rör värdepappersrådgivning ifrån början av 2000-talet. Sparbankens bedömning är att inte dessa kommer 

att medföra någon väsentlig negativ effekt på banken eller dess finansiella ställning, se Förändring i eget 

kapital . 

Bankens kapitaltäckning är stark och bedöms vara lika stark vid årsskiftet 2010 trots ovannämnda . 

Miljöhänsyn 

I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling. 

Sparbanken i Karlshamn fortsatte under 2009 arbetet med att miljöcertifiera banken och blev i början av 2010 

miljöcertifierad enligt ISO 14001 :2004. 

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen 

Sparbankens rörelseresultat för 2010 bedöms bli i paritet med 2009 års resultat. 

Väsentliga händelser 

Sparbankens kontor i Mörrum utsattes i juni för det andra rånöverfallet på sex månader. Ingen människa kom 

till fysisk skada. För att minska rånrisken på de mindre kontoren har Sparbanken beslutat att kontoren i Vilshult, 

Svängsta och Ringamåla ska vara kontantlösa. 

Stämma 2009 

Ordinarie Sparbanksstämma i Sparbanken i Karlshamn kommer att hållas den 7 maj. 

8

Fem år i sammandrag (mkr) 2009* 2008* 2007* 2006** 2005 

Nyckeltal 

Volym 

Affärsvolym ultimo, Mkr 14 746,5 12 709,5 10 922,3 9 687,9 8 514,7 

förändring under året, % 

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 

16,03 16,36 12,74 13,78 14,63 

Kapital 

Soliditet 

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade 

reserver i % av balansomslutningen 13,33 12,58 12,97 12,67 13,17 

Kapitaltäckningskvot 

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,36 2,22 2,00 2,11 2,15 

Primärkapitalrelation 

Primärkapital/Kapitalkrav 2,32 2,22 2,12 2,11 2,15 

Resultat 

Placeringsmarginal 

Räntenetto i % av MO 2,05 3,09 2,84 2,78 2,96 

Rörelseintäkter/affärsvolym 

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,07 1,41 1,57 1,44 1,45 

Rörelseresultat/affärsvolym 

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,32 0,46 0,82 0,66 0,65 

Räntabilitet på eget kapital 

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt 5,09 7,78 13,21 10,91 10,36 

eget kapital 

K/I-tal före kreditförluster 

Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till 0,68 0,56 0,46 0,50 0,54 

räntenetto + rörelseintäkter 

K/I-tal efter kreditförluster 

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till 0,70 0,59 0,48 0,54 0,55 

räntenetto + rörelseintäkter 

Osäkra fordringar och kreditförluster 

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 

Nedskrivning för sannolika förluster i % 

av osäkra fordringar brutto 

58,06 56,16 61,00 53,49 59,38 

Andel osäkra fordringar 

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till 0,63 0,70 0,48 0,75 0,58 

allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 

9

2009* 2008* 2007* 2006** 2005 

Kreditförlustnivå 

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till 

allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 

0,06 0,10 0,07 0,16 0,06 

Övriga uppgifter 

Medelantal anställda 

(Årsarbetare) 

71 66 55 54 54 

Antal kontor 7 7 5 5 5 

10

Resultat- och balansräkning 

Resultaträkning (mkr) 2009* 2008* 2007* 2006** 2005 

Räntenetto 100,0 147,4 103,2 86,3 82,2 

Provisioner, netto 37,8 31,7 34,2 33,7 29,2 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 1,0 -18,7 1,6 1,0 1,1 

Övriga intäkter 6,0 7,8 21,8 9,8 3,4 

Summa intäkter 144,8 168,2 160,8 130,8 115,9 

Allmänna administrationskostnader -85,0 -91,6 -63,5 -57,1 -53,6 

Övriga kostnader [1] -13,6 -12,4 -10,8 -8,9 -8,6 

Kreditförluster -2,9 -4,4 -2,1 -4,3 -1,6 

Summa kostnader -101,5 -108,4 -76,4 -70,3 -63,8 

Rörelseresultat 43,3 59,8 84,4 60,5 52,1 

Bokslutsdispositioner 18,8 -18,4 0,3 -0,1 60,4 

Skatter -17,1 -15,8 -18,7 -16,6 -31,7 

Årets resultat 45,0 25,6 66,0 43,8 80,8 

Balansräkning (mkr) 

Kassa 29,3 30,4 33,9 27,5 26,9 

Utlåning till kreditinstitut 134,7 57,9 120,4 82,3 12,8 

Utlåning till allmänheten 4 510,5 4 564,2 3 508,4 3 072,8 2 739,9 

Räntebärande värdepapper 24,8 51,7 0,0 0,0 0,0 

Aktier och andelar 57,6 53,1 65,2 37,5 30,2 

Materiella tillgångar 20,9 21,7 18,6 19,6 20,2 

Övrigt 83,8 45,4 114,0 68,0 50,8 

Summa tillgångar 4 861,6 4 824,4 3 860,5 3 307,7 2 880,8 

Skulder till kreditinstitut 130,6 555,5 417,5 512,8 491,2 

Inlåning från allmänheten 4 053,5 3 597,7 2 910,5 2 349,7 1 974,8 

Övrigt 26,6 55,9 30,7 24,9 34,3 

Avsättningar för pensioner m m 2,4 2,8 0,5 0,5 0,5 

Summa skulder och avsättningar 4 213,1 4 211,9 3 359,2 2 887,9 2 500,8 

Obeskattade reserver 1,9 20,7 2,1 2,3 2,3 

Eget kapital 646,6 591,8 499,2 417,5 377,7 

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 861,6 4 824,4 3 860,5 3 307,7 2 880,8 

*Enligt lagbegränsad IFRS 

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 

11

Förslag till disposition beträffande bankens vinst 

Årets resultat enligt balansräkningen utgör. 45 036 342 kr 

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: 

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 2 200 000 kr 

- överföring till reservfonden 42 836 342 kr 

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall 

ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa 

risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens 

interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition 

uppgår till 2,36 (2,22). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 633,4 mkr (604,2 mkr) och slutligt 

minimikapitalkrav till 273,5 mkr (271,8 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 32 om kapitaltäckning. 

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra 

sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt . 

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt 

stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk . 

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar 

med tillhörande bokslutskommentarer . 

Resultaträkning 

1 januari - 31 december 

mkr Not 2009 2008 

Ränteintäkter 153,5 273,4 

Räntekostnader -53,5 -126,0 

Räntenetto 4 100,0 147,4 

Erhållna utdelningar 5 0,0 4,6 

Provisionsintäkter 6 49,9 43,3 

Provisionskostnader 7 -12,1 -11,6 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1,0 -18,7 

Övriga rörelseintäkter 9 6,0 3,2 

Summa rörelseintäkter 144,8 168,2 

Allmänna administrationskostnader 10 -85,0 -91,6 

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -3,0 -3,2 

Övriga rörelsekostnader 11 -10,6 -9,2 

Summa kostnader före kreditförluster -98,6 -104,0 

Resultat före kreditförluster 46,2 64,2 

Kreditförluster, netto 12 -2,9 -4,4 

Rörelseresultat 43,3 59,8 

Bokslutsdispositioner 13 18,8 -18,4 

Skatt på årets resultat 14 -17,1 -15,8 

Årets resultat 45,0 25,6 

12

Balansräkning 

Per den 31 december 

Tillgångar mkr Not 2009 2008 

Kassa och banktillgodohavanden 29,3 30,4 

Utlåning till kreditinstitut 15 134,7 57,9 

Utlåning till allmänheten 16 4 502,9 4 521,5 

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 7,6 42,7 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 24,8 51,7 

Aktier och andelar 18 57,6 53,1 

Derivat 3 71,9 32,3 

Materiella tillgångar 19 

- Inventarier 6,1 6,5 

- Byggnader och mark 14,8 15,2 

Aktuell skattefordran 0,0 2,3 

Övriga tillgångar 20 3,9 4,3 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 8,0 6,5 

Summa tillgångar 4 861,6 4 824,4 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Skulder till kreditinstitut 22 130,6 555,5 

Inlåning från allmänheten 23 4 053,5 3 597,7 

Aktuell skatteskuld 0,5 0,0 

Övriga skulder 24 9,5 27,9 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Avsättningar 

25 16,6 28,0 

- Avsättningar för pensioner 26 1,9 2,3 

- Övriga Avsättningar 27 0,5 0,5 

Summa skulder och avsättningar 4 213,1 4 211,9 

Obeskattade reserver 28 1,9 20,7 

Eget kapital 646,6 591,8 

Reservfond 590,6 566,2 

Fond för verkligt värde 11,0 0,0 

Årets resultat 45,0 25,6 

Summa eget kapital 646,6 591,8 

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 861,6 4 824,4 

Poster inom linjen 

Ställda säkerheter för egna skulder inga inga 

Ansvarsförbindelser 29 29,4 34,3 

- Garantier 29,4 34,3 

Åtaganden 30 443,8 415,0 

- Övriga Åtaganden 443,8 415,0 

13

Förändring i Eget Kapital mkr Reservfond Fond för Årets resultat Eget kapital 

verkligt värde 

14 

Ingående eget kapital 2008-01-01 506,8 38,2 72,7 617,7 

Vinstdisposition 59,4 0,0 -59,4 0,0 

Finansiella tillgångar som kan säljas: 

Omvärderingar redovisade direkt mot 

eget kapital 0,0 -22,0 0,0 -22,0 

Redovisad i resultaträkningen vid nedskrivning 0,0 -16,2 0,0 -16,2 

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -13,3 -13,3 

Årets resultat 0,0 0,0 25,6 25,6 

Utgående eget kapital 2008-12-31 566,2 0,0 25,6 591,8 

Ingående eget kapital 2009-01-01 566,2 0,0 25,6 591,8 

Vinstdisposition 24,4 0,0 -24,4 0,0 

Finansiella tillgångar som kan säljas: 

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0,0 11,0 0,0 11,0 

Redovisad i resultaträkningen vid nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -1,2 -1,2 

Årets resultat 0,0 0,0 45,0 45,0 

Utgående eget kapital 2009-12-31 590,6 11,0 45,0 646,6 

Reservfond 

Sparbankens reservfond får inte minskas annat än för täckande av eventuell förlust. 

Fond för verkligt värde 

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar 

som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen .

Kassaflödesanalys (indirekt metod) mkr 

1 januari - 31 december 

2009-12-31 2008-12-31 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat (+) 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 

43,3 59,8 

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 1,4 4,4 

Avskrivningar (+) 3,0 3,2 

Kreditförluster (+) 4,0 5,6 

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -4,5 0,0 

Betald inkomstskatt (-) -17,1 -15,8 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 30,1 57,2 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) 22,6 -460,2 

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 455,8 97,4 

Förändring av skulder till kreditinstitut (+/-) 82,1 -41,0 

Förändring av övriga tillgångar (+/-) -52,2 37,7 

Förändring av övriga skulder (+/-) -29,9 21,2 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 508,5 -287,7 

Investeringsverksamheten 

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 40,2 28,2 

Investering i finansiella tillgångar (-) -7,5 -32,1 

Förvärv av materiella tillgångar (-) -2,4 -1,8 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 30,3 -5,7 

Finansieringsverksamheten 

Utbetalt anslag (-) -1,2 -13,3 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1,2 -13,3 

Årets kassaflöde 537,6 -306,7 

Likvida medel vid årets början 523,3 830,0 

Likvida medel vid årets slut 1 060,9 523,3 

Följande delkomponenter ingår i likvida medel 

Kassa och banktillgodohavanden 29,3 30,4 

Summa enligt balansräkningen 29,3 30,4 

Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara 

(Avgår skuld på checkräkningskredit) 1 031,6 492,9 

Summa enligt kassaflödesanalysen 1 060,9 523,3 

Betalda räntor erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från 

den löpande verksamheten 

Erhållen utdelning 0,0 4,6 

Erhållen ränta 153,5 273,4 

Erlagd ränta 53,5 126,0 

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: 

-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. 

-De kan lätt omvandlas till kassamedel . 

15

Noter 

1 Uppgifter om sparbanken 

16 

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. Nr 536200-9481, med säte i Karlshamn får härmed avge 

årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2009, bankens 181:a verksamhetsår. 

Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank 

med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i 

Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, 374 21 Karlshamn. 

2 Redovisningsprinciper 

Överensstämmelse med normgivning och lag 

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 

(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 

(FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning 

för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses 

standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. 

Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för 

årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. 

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2010-03-08. Resultat- och balansräkning blir 

föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 2010-05-07. 

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i 

de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. 

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter 

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är 

redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till 

verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas . Finansiella tillgångar och skulder som 

värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella 

tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar 

som kan säljas . 

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta 

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska 

kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. 

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna 

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör 

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna 

och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena 

är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden 

synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de 

redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall 

kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar . 

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period 

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida 

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder . 

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande 

inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i 

påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

Utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta 

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella 

valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i 

utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen . 

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar 

och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället . 

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan 

till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde . 

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning 

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden 

. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och 

utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller 

skulden . Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna 

avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra 

skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. 

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader 

för att uppta lån . 

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: 

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivrän 

temetoden inklusive ränta på osäkra fordringar 

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning 

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. 

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas . För 

räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för 

räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. 

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. 

Provisions- och avgiftsintäkter 

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är 

sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) 

färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit 

och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna 

värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas 

enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets 

eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen . 

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt 

nedan: 

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan 

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan 

som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter 

för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall 

som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. 

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs 

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt 

att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa 

avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör 

också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till 

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till 

en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning 

för kreditförlust . 

17

18 

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts 

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, 

aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker 

sig över ett kvartalsbokslut . Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion 

redovisas omedelbart som intäkt . 

Provisionskostnader 

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för 

clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av 

den effektiva räntan redovisas ej här . 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar 

som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består 

av: 

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas 

enligt fair value option . 

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) 

- Valutakursförändringar 

Vi har under 2009 erhållit 386 518 st teckningsrätter i Swedbank AB som berättigade till köp av 193 259 

A-aktier. Skillnaden mellan teckningsrätternas värde och aktiernas värde har bokats under nettoresultat av 

finansiella transaktioner utan att kontant ersättning erhållits. 

Allmänna administrationskostnader 

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, 

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, 

telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser . 

Bokslutsdispositioner 

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver . 

Avsättningar 

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets 

storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig 

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska 

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet 

kan göras . 

Skatter 

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen 

utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas 

i eget kapital . 

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser 

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig 

till tidigare perioder . 

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan 

redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder . 

Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen 

av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för 

transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära 

skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig 

framtid . 

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli

ealiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler 

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen . 

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas 

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar 

reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. 

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. 

Finansiella instrument 

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella 

instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar 

och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och 

låneskulder . 

Redovisning i och borttagande från balansräkningen 

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets 

avtalsmässiga villkor . 

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken 

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas 

bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks . Detsamma gäller för 

del av en finansiell skuld. 

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast 

när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med 

ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden 

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget 

förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar 

redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren . 

Klassificering och värdering 

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader 

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde 

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument 

klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också 

utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas 

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan . 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt 

den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde 

med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt 

verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella 

instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar 

i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 

Lånefordringar och kundfordringar 

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara 

betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa 

av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar 

värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som 

beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, 

dvs . efter avdrag för osäkra fordringar . 

Finansiella tillgångar som kan säljas 

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon 

annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori,. Innehav 

av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med 

19

20 

värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se 

redovisningsprinciper) vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument 

i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier . För dessa instrument 

kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och 

därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet 

förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats 

i eget kapital, i resultaträkningen . 

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål 

(se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna 

kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt 

värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt 

värde redovisas i resultaträkningen . 

Andra finansiella skulder 

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna 

värderas till upplupet anskaffningsvärde . 

Finansiella garantier 

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren 

gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet 

med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor . 

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit 

i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella 

garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och 

eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade 

periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. 

Derivat och säkringsredovisning 

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar 

som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns 

en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, 

att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning 

får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en 

effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är 

uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. 

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt 

sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas . 

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från 

värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet 

värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen . Beroende på om säkringsredovisning 

tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten 

på olika sätt enligt nedan . 

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntecapar och ränteswappar. De poster 

som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 

2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: 

a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan 

b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak 

Säkring av verkligt värde (portfölj) 

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i 

balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den 

säkrade risken . Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med 

fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk .

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde . Den portföljmetod som tillämpas innebär att 

lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann 

har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra 

och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann . Kvartalsvis utförs en effektivetstest av 

säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen 

i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i 

swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på 

den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen 

(Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv 

redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns 

i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar . 

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument 

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns 

objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till 

följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången 

och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången 

eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett 

nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående 

följande förlusthändelser: 

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, 

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, 

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekono- 

miska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, 

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, 

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller 

f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kas- 

saflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots 

att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i 

gruppen, inklusive 

i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade 

betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta 

tillåtna månadsbelopp), eller 

ii . inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i 

gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av 

fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeprodu- 

center, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). 

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på 

möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga 

värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell 

basis för alla lån . 

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade 

framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande 

inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade 

värde . Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen . 

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda 

diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta 

till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad 

bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot 

denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning . 

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken 

i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade . Andra objektiva belägg kan vara information 

om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella 

21

22 

rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet 

som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till 

sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra 

objektiva belägg om att lånet är osäkert . 

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas 

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov 

och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, 

eller när värdenedgången varit utdragen . 

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader 

som utdragen . 

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas 

omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen . 

(ii) Återföring av nedskrivningar 

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det 

har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet . En 

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet 

med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) 

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. 

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till 

upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en 

händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes . 

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas 

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, 

vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen . Det nedskrivna värdet är det 

värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital . Nedskrivningar av 

räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen 

om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter 

det att nedskrivningen gjordes . 

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde 

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet 

avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. 

(iii) Bortskrivningar av lånefordringar 

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara 

konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits 

eller fordran eftergivits på annat sätt . 

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade 

bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto . 

Materiella tillgångar 

Ägda tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida 

ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas 

på ett tillförlitligt sätt . 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar 

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar . 

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller 

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av 

tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden 

mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader . 

Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper 

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar 

inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell . Främst beror 

detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,3 %). 

Byggnader avskrives planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 10-20 %. 

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års 

slut . 

Nedskrivningar av materiella tillgångar 

Nedskrivningsprövning 

De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation 

på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens 

återvinningsvärde (se nedan). 

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid 

prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende 

kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. 

Återföring av nedskrivningar 

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger 

och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet . 

Ersättningar till anställda 

Ersättningar efter avslutad anställning 

Pensionering genom försäkring 

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med 

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). 

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än 

avgiftsbestämd plan . Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan 

som omfattar flera arbetsgivare. 

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig 

även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets 

kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10 . 

Pensionering i egen regi 

Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda 

att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare 

ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger . 

För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i 

egen balansräkning, följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter 

för beräkning av åtagandenas storlek istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är 

en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 

är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande 

lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella 

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) 

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och 

vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande 

som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser 

kommer att krävas . 

Lånelöften 

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på 

förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett 

avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en 

tidpunkt i framtiden . För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken 

inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än 

marknadsräntan då lånelöftet lämnas . 

23

3 Finansiella risker 

24 

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker 

och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens 

styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner 

för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. 

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild 

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner . Dessa i sin tur rapporterar regelbundet 

till styrelsen. 

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet 

och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. 

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem 

gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor 

samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken 

förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar . 

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören 

vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och 

processer . 

Kreditrisk 

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ 

eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser . Detta omfattar 

också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en 

tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också 

den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid 

förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan 

avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument . 

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild 

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar 

regelbundet till styrelsen. 

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En 

genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att 

kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående 

kreditvolym jämförelsevis små. 

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt 

hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare 

minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter 

och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- 

och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga 

ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet . 

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas 

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans . För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering 

i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet 

innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och 

risken vid ett eventuellt obestånd. För privatpersoner används scoring som en viktig parameter i syfte att 

uppnå strukturerad riskbedömning . 

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera 

kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb 

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som 

med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig . 

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt 

lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan .

Kreditriskexponering, 

brutto och netto 2009 

Total kreditriskexponering 

(före nedskrivning) 

Nedskrivning/ 

Avsättning 

Redovisat 

värde 

Värde av säkerheter 

avseende 

poster i balansräkningen 


efter 

avdrag säkerheter 

Krediter 1 mot säkerhet av: 

Statlig och kommunal borgen 2 27,7 0,0 27,7 27,7 0,0 

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 2 341,3 4,3 2 337,0 2 276,1 60,9 

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 324,6 3,0 321,6 318,8 2,8 

Pantbrev i jordbruksfastigheter 491,0 0,6 490,4 484,7 5,7 

Pantbrev i andra näringsfastigheter 376,1 8,9 367,2 366,7 0,5 

Företagsinteckning 363,6 12,5 351,1 359,0 -7,9 

Övriga 5 1 222,3 10,2 1 212,1 613,8 598,3 

varav kreditinstitut 168,9 0,0 168,9 168,9 0,0 

Summa 5 146,6 39,5 5 107,1 4 446,8 660,3 

Värdepapper 

Andra emittenter 

- AAA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

- AA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

- A 2,2 0,0 2,2 0,0 2,2 

- BBB eller lägre 2,6 0,0 2,6 0,0 2,6 

- utan rating 20,0 0,0 20,0 0,0 20,0 

Summa 24,8 0,0 24,8 0,0 24,8 

Derivat 

- A 71,9 0,0 71,9 0,0 71,9 

Summa 71,9 0,0 71,9 0,0 71,9 

Åtaganden 

Utställda finansiella garantier 17,9 0,0 17,9 17,9 0,0 

Summa 17,9 0,0 17,9 17,9 0,0 

Total kreditriskexponering 5 261,2 39,5 5 221,7 4 464,7 757,0 

25

26 

Kreditriskexponering, 

brutto och netto 2008 


(före 

nedskrivning) 

Nedskrivning/ 

Avsättning 

Redovisat 

värde 

Värde av säkerheter 

avseende 

poster i balansräkningen 


efter 

avdrag 

säkerheter 

Krediter1 mot säkerhet av: 

Statlig och kommunal borgen2 21,6 0,0 21,6 21,6 0,0 

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 2 338,6 6,0 2 332,6 2 256,7 75,9 

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 322,8 3,0 319,8 318,4 1,4 

Pantbrev i jordbruksfastigheter 516,4 1,4 515,0 509,8 5,2 

Pantbrev i andra näringsfastigheter 344,4 6,0 338,4 327,0 11,4 

Företagsinteckning 370,3 13,4 356,9 362,4 -5,5 

Övriga5 1 117,0 11,2 1 105,8 464,9 640,9 

varav: kreditinstitut 66,0 0,0 66,0 65,8 0,2 

Summa 

Värdepapper 

Andra emittenter 

5 031,1 41,0 4 990,1 4 260,8 729,3 

- AAA 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 

- AA 2,0 0,0 2,0 0,0 2,0 

- A 21,7 0,0 21,7 0,0 21,7 

- BBB eller lägre 3,0 0,0 3,0 0,0 3,0 

- utan rating 24,0 0,0 24,0 0,0 24,0 

Summa 51,7 0,0 51,7 0,0 51,7 

Derivat 

- A 42,7 0,0 42,7 0,0 42,7 

Summa 42,7 0,0 42,7 0,0 42,7 

Åtaganden 

Utställda lånelöften 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Utställda finansiella garantier 16,7 0,0 16,7 16,7 0,0 

Summa 16,7 0,0 16,7 16,7 0,0 

Total kreditriskexponering 5 142,2 41,0 5 101,2 4 277,5 823,7

Åldersanalys, osäkra fordringar (mkr) 2009 

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 12,0 

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2,0 



Fordringar förfallna > 360 dgr 42,1 

Summa 68,2 

Lånefordringar per kategori av låntagare 

Lånefordringar, brutto 

- offentlig sektor 20,0 

- företagssektor 975,1 

- hushållssektor 3 546,2 

varav enskilda företagare 1 137,3 

- övriga 1,2 

Summa 4 542,5 

varav: 

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 38,3 


- hushållssektor 13,8 

Osäkra lånefordringar 68,2 



Avgår: 

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 39,6 



Lånefordringar, nettoredovisat värde 

- offentlig sektor 20,0 


- hushållssektor 3 528,6 

- övriga 1,2 

Summa 4 502,9 

1. Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt 

kreditåtaganden utanför balansräkningen . 

2 inklusive krediter till stat och kommun 

3 inklusive bostadsrätter 

4 inklusive bostadsrättsföreningar 

5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 

Kreditkvalitet 

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda 

riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i 

kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av riskklassificeringsverktyg är 

bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd . Riskklassificeringssystemet 

tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) 

För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter 

till privatpersoner . 

Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för privatpersoner 

och riskklassificeringsverktyget för företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker. 

27

Likviditetsexponering, 2009 

28 

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Totalt 

3 mån 3 mån men 1 år men 5 år redovisat 

högst 1 år högst 5 år värde 

Tillgångar 

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29,3 29,3 

Utlåning till kreditinstitut 134,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 134,7 

Utlåning till allmänheten 347,8 81,5 197,2 659,2 3 217,2 0,0 4 502,9 

Förändring i verkligt värde 

på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,6 7,6 

Obligationer och andra 

räntebärande värdepapper 0,0 0,0 2,6 22,2 0,0 0,0 24,8 

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 71,9 71,9 

Övriga tillgångsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89,8 89,8 

Summa tillgångar 482,5 81,5 199,8 681,4 3 217,2 198,6 4 861,0 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut 130,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 130,6 

Inlåning från allmänheten 3 658,2 219,3 147,4 28,6 0,0 0,0 4 053,5 

Övriga skuldposter och eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 657,9 657,9 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,6 16,6 

Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4 2,4 

Summa skulder och eget kapital 3 788,8 219,3 147,4 28,6 0,0 676,9 4 861,0 

Total skillnad -3 306,3 -137,8 52,4 652,8 3 217,2 -478,3 0,0 

Likviditetsexponering, 2008 

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Totalt 

3 mån 3 mån men 1 år men 5 år redovisat 

högst 1 år högst 5 år värde 

Tillgångar 

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,4 30,4 

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 57,9 

Utlåning till allmänheten 382,5 75,8 172,8 647,6 3 242,8 0,0 4 521,5 

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp 

i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 42,7 42,7 

Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 0,0 0,0 3,0 48,7 0,0 0,0 51,7 

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,3 32,3 

Övriga tillgångsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 87,9 87,9 

Summa tillgångar 440,4 75,8 175,8 696,3 3 242,8 193,3 4 824,4 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut 53,2 0,0 502,3 0,0 0,0 0,0 555,5 

Inlåning från allmänheten 3 323,1 96,5 174,0 4,1 0,0 0,0 3 597,7 

Övriga skuldposter och eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 640,4 640,4 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,0 28,0 

Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,8 2,8 

Summa skulder och eget kapital 3 376,3 96,5 676,3 4,1 0,0 671,2 4 824,4 

Total skillnad -2 935,9 -20,7 -500,5 692,2 3 242,8 -477,9 0,0 

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av 

inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader . 

Förutom ovan redovisad likviditetsexponering för inlåning från allmänheten och skulder till kreditinstitut, tillkommer utflödet 

av räntor inom tolv månader, vilka beräknas till 18,6 mkr . 

Marknadsrisk 

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund 

av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och 

aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan 

stiger . Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid . En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s 

risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder . 

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. 

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer . 

Ränterisk 

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar 

i marknadsräntor . Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, 

kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider 

motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken 

. 

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna 

innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa 

tids- och beloppsmässiga ramar. Sparbankens kreditportfölj består till stor del av så kallade takräntelån. Sparbankens risk 

i dessa har begränsats genom att teckna avtal om räntefaranti, sk capar . Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k 

gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen 

samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ 

ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 3,1 Mkr. 

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2009 

Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt 

1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år 

högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år 

Tillgångar 

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29,3 29,3 

Utlåning till kreditinstitut 134,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 134,7 

Utlåning till allmänheten 

Förändring i verkligt värde 

på säkrat belopp i 

3 839,3 417,9 6,5 52,6 97,0 28,3 61,3 0,0 4 502,9 

portföljsäkring 


0,0 0,0 0,0 0,0 6,1 3,3 -1,8 0,0 7,6 

räntebärande värdepapper 0,0 0,0 2,5 0,0 21,8 0,0 0,0 0,5 24,8 

Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 161,7 161,7 

Summa 3 974,0 417,9 9,0 52,6 124,9 31,6 59,5 191,5 4 861,0 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut 130,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 130,6 

Inlåning från allmänheten 3 651,2 226,3 45,2 102,2 22,5 6,1 0,0 0,0 4 053,5 

Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,8 30,8 

Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 646,1 646,1 

Summa skulder och 

eget kapital 3 781,8 226,3 45,2 102,2 22,5 6,1 0,0 676,9 4 861,0 

Differens tillgångar och 

skulder 192,2 191,6 -36,2 -49,6 102,4 25,5 59,5 -485,4 0,0 

Kumulativ exponering 192,2 383,8 347,6 298,0 400,4 425,9 485,4 0,0 0,0 

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2008 




Tillgångar 

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,4 30,4 

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 57,9 

Utlåning till allmänheten 

Förändring i verkligt värde på 

3 829,6 383,4 11,1 45,6 132,9 57,3 61,6 0,0 4 521,5 

säkrat belopp i portföljsäkring 


0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 7,6 27,8 0,0 42,7 

räntebärande värdepapper 0,0 26,0 0,0 0,0 9,9 3,8 0,0 12,0 51,7 

Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 120,2 120,2 

Summa 3 887,5 409,4 11,1 45,6 150,1 68,7 89,4 162,6 4 824,4 

29

30 




Skulder 

Skulder till kreditinstitut 555,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 555,5 

Inlåning från allmänheten 3 323,1 96,5 38,1 135,9 4,1 0,0 0,0 0,0 3 597,7 

Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79,4 79,4 

Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 591,8 591,8 

Summa skulder och 

eget kapital 3 878,6 96,5 38,1 135,9 4,1 0,0 0,0 671,2 4 824,4 

Differens tillgångar 

och skulder 8,9 312,9 -27,0 -90,3 146,0 68,7 89,4 -508,6 0,0 

Kumulativ exponering 8,9 321,8 294,8 204,5 350,5 419,2 508,6 0,0 0,0 

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång 

på 1 procentenhet på balansdagen utgör 3,1 mkr (2,3 mkr) givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per 

balansdagen . 

Valutarisk 

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av 

förändringar i valutakurser . 

Sparbanken är enbart exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning. Detta lager är bokat till 2,6 mkr 2009 (3,3 mkr 

2008). Denna risk kan betraktas som försumbar. 

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 1,2 mkr i rörelseresultatet. 

Ett område som är utsatt för valutarisk är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell hantering). 

2009 var utlåningen till allmänheten i utländsk valuta bokförd till 21,5 mkr . 

108 369 681 JPY 

831 254 EUR 

158 518 USD 

2009 var inlåningen från allmänheten i utländsk valuta bokförd till 100,6 mkr . 

5 154 515 EUR 

6 120 050 USD 

235 488 GBP 

Aktiekursrisk 

Sparbankens innehav av aktier består främst av näringsbetingade aktier i Swedbank. 

Operativa risker 

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga 

förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. 

Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. 

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående 

process i sparbanken, som bl a omfattar 

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, 

- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, 

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, 

- behörighetssystem, 

- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens 

riskexponering, samt 

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning 2009 

Nominellt belopp/ återstående löptid 

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa 

marknads- marknadsvärden 

värden 

Derivat för verkligtvärde-säkringar 

Ränterelaterade kontrakt 2 295,0 

Swappar 20,0 20,0 10,0 50,0 3,7 0,0 

Övriga instrument 355,0 1 225,0 665,0 2 245,0 68,2 0,0 

Total summa 375,0 1 245,0 675,0 2 295,0 71,9 0,0 

Derivat och säkringsredovisning 2008 

Nominellt belopp/ återstående löptid 

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa 

marknads- marknadsvärden 

värden 

Derivat för verkligtvärde-säkringar 

Ränterelaterade kontrakt 2 195,0 

Övriga instrument 220,0 1 136,0 839,0 2 195,0 32,3 0,0 

Total summa 220,0 1 136,0 839,0 2 195,0 32,3 0,0 

4 Räntenetto (mkr) 2009 2008 

Ränteintäkter 

Utlåning till kreditinstitut 0,0 0,6 

Utlåning till allmänheten 151,6 265,0 

Räntebärande värdepapper 0,9 2,1 

Derivat 

- säkringsredovisning 0,0 2,5 

Övriga 1,0 3,2 

Summa 153,5 273,4 

ränteintäkt från osäkra fordringar 2,2 2,3 

Räntekostnader 

Skulder till kreditinstitut -6,7 -13,9 

Inlåning från allmänheten -31,2 -108,8 

varav: kostnad för insättningsgaranti -2,3 -1,9 

kostnad för stabilitetsavgift -0,8 0,0 

Räntebärande värdepapper 

Derivat 

- säkringsredovisning -15,6 0,0 

Övriga 0,0 -3,3 

Summa -53,5 -126,0 

Summa räntenetto 100,0 147,4 

Räntenetto, netto 100,0 147,4 

Räntemarginal 

(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,89 2,74 

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt 

eget kapital och obeskattade reserver) 

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,05 3,09 

Medelränta utlåningen (under året) 3,36 6,19 

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för 

insättningsgarantin) (under året) 0,85 3,21 

5 Erhållna utdelningar (mkr) 2009 2008 

Aktier och andelar 0,0 4,6 

Summa 0,0 4,6 

31

6 Provisionsintäkter (mkr) 2009 2008 

32 

Betalningsförmedlingsprovisioner 3,4 3,3 

Utlåningsprovisioner 13,0 8,1 

Inlåningsprovisioner 1,5 1,2 

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 0,4 0,3 

Värdepappersprovisioner 18,2 19,1 

Avgifter från kredit- och betalkort 6,5 4,7 

Övriga provisioner 6,9 6,6 

Summa 49,9 43,3 

7 Provisionskostnader (mkr) 2009 2008 

Betalningsförmedlingsprovisioner -8,1 -8,0 

Värdepappersprovisioner -1,7 -1,4 

Övriga provisioner -2,3 -2,2 

Summa -12,1 -11,6 

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner (mkr) 2009 2008 

Aktier/andelar -2,3 -16,1 

Räntebärande värdepapper 2,1 -4,4 

Valutakursförändringar 1,2 1,8 

Summa 1,0 -18,7 

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2009 2008 

Via resultat- Via eget Via resultat- Via eget 

räkning kapital räkning kapital 

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 1,2 0,0 -4,4 0,0 

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas -1,4 0,0 0,0 0,0 

Valutakursförändringar 1,2 0,0 1,8 0,0 

Summa 1,0 0,0 -2,6 0,0 

9 Övriga rörelseintäkter (mkr) 2009 2008 

Intäkter från rörelsefastigheter 0,8 0,8 

Realisationsvinst vid avyttring av aktier 0,0 0,8 

Övriga rörelseintäkter 5,2 1,6 

Summa 6,0 3,2 

10 Allmänna administrationskostnader (mkr) 2009 2008 

Personalkostnader 

- löner och arvoden -28,5 -25,8 

- sociala avgifter -10,2 -10,2 

- kostnad för pensionspremier -4,5 -6,5 

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl . löneskatt -5,2 -4,0 

- övriga personalkostnader -3,3 -3,1 

Summa personalkostnader -51,7 -49,6 

Övriga allmänna administrationskostnader 

- porto och telefon -2,6 -2,8 

- IT-kostnader -14,0 -12,7 

- konsulttjänster -5,7 -3,4 

- revision -1,2 -1,5 

- hyror och andra lokalkostnader -2,4 -2,1 

- fastighetskostnader -2,3 -3,3 

- övriga -5,1 -16,2 

Summa övriga allmänna administrationskostnader -33,3 -42,0 

Summa -85,0 -91,6

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (mkr) 2009 2008 

Sparbankens Övriga Sparbankens Övriga 

ledning anställda ledning anställda 

Löner 8,7 20,0 8,7 17,7 

Bonus 0,1 0,0 0,1 0,0 

Sociala kostnader 3,1 6,5 3,0 6,2 

Summa 11,9 26,5 11,8 23,9 

Av sparbankens pensionskostnader avser 2,4 mkr (2,4 mkr) sparbankens ledning 13 (13) personer. 

Ledande befattningshavares ersättningar 

Berednings- och beslutsprocess 

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare 

beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med ordförande . 

Lön och arvoden 

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans 

beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och 

andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med 

andra ledande befattningshavare avses de 13 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör 

bankledningen . För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av bonus som baseras på 

av styrelsen fastställda mål. 

Ersättning till verkställande direktören för 2009 har beslutats av styrelsen. 

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2009 (tkr) 

Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa 

Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse ersättningar 

Per Anders Johansson 95,0 143,0 0,0 0,0 0,0 0,0 238,0 

Lars Berggren 50,0 46,0 0,0 0,0 0,0 0,0 96,0 

Anna Lindberg 21,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 36,0 

Per Ola Clemedtson 21,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 36,0 

Mats Lindstén 42,0 44,0 0,0 0,0 0,0 0,0 86,0 

Maria Tengstrand-Dagermo 21,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 37,0 

Agne Hansson 42,0 48,0 0,0 0,0 0,0 0,0 90,0 

Anita Jönsson 21,0 18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 39,0 

Jan Åkesson 21,0 18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 39,0 

Anders Jönsson 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,0 

Håkan Björkman 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,0 

Lena Olsson 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,0 

Verkst. direktören 1 337,0 0,0 41,0 650,0 0,0 150,0 2 178,0 

Övr bankledning 6 310,0 32,0 286,0 1 755,0 710,0 0,0 9 093,0 

Summa 7 981,0 401,0 327,0 2 405,0 710,0 150,0 11 974,0 

33

34 

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2008 (tkr) 

Rörlig ersättning 

Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av 

styrelsen. Samtliga anställda utom verkställande direktören omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar 

sker till Stiftelsen Guldeken. Till stiftelsen överlämnade medel bildar en gemensam fond i vilken respektive 

anställd äger en mot anställnings- och tjänstgöringstid svarande individuell andel . 

Utbetalning av resultatandel ur Guldeken sker tidigast efter fem års fondering. 

För VD utgår bonus enligt kriterier fastställda av styrelsen. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte. 

Övriga förmåner avser ränteförmån, Pc-förmån, läkarbesök, föreningsavgifter och kostförmån. 

Pensioner 

VD samt 10 personer i ledningen har rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje 

med Finansförbundets pensionsavtal . 

Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat . 

Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa 

Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse ersättningar 

Per Anders Johansson 91,0 71,0 0,0 0,0 0,0 0,0 162,0 

Anna Lindberg 20,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 35,0 

Lars Berggren 49,0 36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,0 

Per Ola Clemedtson 20,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 35,0 

Mats Lindstén 40,0 35,0 0,0 0,0 0,0 0,0 75,0 

Maria Tengstrand-Dagermo 20,0 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,0 

Agne Hansson 77,0 22,0 0,0 0,0 0,0 0,0 99,0 

Anita Jönsson 13,0 20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,0 

Jan Åkesson 13,0 21,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,0 

Verkst. direktören 1 191,0 0,0 30,0 610,0 0,0 100,0 1 931,0 

Övr bankledning 6 478,0 30,0 228,0 1 814,0 612,0 0,0 9 162,0 

Styrelseledamöter t o m maj 2008 

Anders Jönsson 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,0 

Bengt Bengtsson 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 

Håkan Björkman 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,0 

Lena Olsson 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,0 

Lars-Ivar Olofsson 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 

Lars-Göran Karlsson 7,0 6,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0 

Benny Nilsson 14,0 18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,0 

Summa 8 095,0 301,0 258,0 2 424,0 612,0 100,0 11 790,0 

Avgångsvederlag 

Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön 

under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag 

om 24 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid 

och andra ledande befattningshavare tre . 

Lån till ledande befattningshavare 

Verkställande direktör och vice verkställande direktör 

2009 2008 

(ställföreträdande för verkställande direktör) 0,8 1,0 

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 11,2 3,9 

Summa 12,0 4,9 

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,1 (0,1) mkr i krediter utan säkerhet, 

till ett beviljat belopp av 0,8 (0,6) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas 

vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal .

Medelantalet anställda 2009 2008 

Sparbanken 

- varav kvinnor 43,7 41,4 

- varav män 26,8 24,2 

Totalt 70,5 65,6 

Könsfördelning i ledningen 2009 2008 

Styrelsen 

- antal kvinnor 3 3 

- antal män 7 7 

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören 

- antal kvinnor 2 2 

- antal män 11 12 

Sjukfrånvaro 2009 2008 

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 3,30 3,90 

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman- 

hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 54,8 47,3 

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid 

Sjukfrånvaron fördelad efter kön: 

Män 0,7 0,8 

Kvinnor 4,9 5,6 

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 

49 år eller yngre 2,9 6,9 

50 år eller äldre 4,0 2,7 

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2009 2008 

Ernst & Young, Carl Axel Kullman 

Revisionsuppdrag 0,4 0,5 

BDO, Jan Engdahl 


KPMG AB, Sven-Inge Svensson 


Andra uppdrag/Internrevision 1,0 1,0 

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande 

direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra 

samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet 

av sådana övriga arbetsuppgifter . 

11 Övriga rörelsekostnader (mkr) 2009 2008 

Avgifter till centrala organisationer -1,5 -1,8 

Försäkringskostnader -0,9 -0,9 

Säkerhetskostnader -0,7 -0,8 

Marknadsföringskostnader -7,2 -5,5 

Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar -0,1 0,0 

Övriga rörelsekostnader -0,2 -0,2 

Summa -10,6 -9,2 

35

12 Kreditförluster, netto (mkr) 2009 2008 

36 

Specifik nedskrivning för individuellt värderade 

lånefordringar 

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -5,4 -4,5 

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster 

som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) 4,5 3,4 

Årets nedskrivning för kreditförluster (+) -7,0 -10,6 

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 1,1 1,2 

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar 

för kreditförluster (-) 3,9 6,1 

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -2,9 -4,4 

Årets nettokostnad för kreditförluster -2,9 -4,4 

13 Bokslutsdispositioner (mkr) 2009 2008 

Avsättning till periodiseringsfond 0,0 -18,5 

Återföring av periodiseringsfond 18,5 0,0 

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enl. plan 0,3 0,1 

Summa 18,8 -18,4 

14 Skatter (mkr) 2009 2008 

Redovisat i resultaträkningen 

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] 

Periodens skattekostnad -17,1 -15,6 

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0,0 -0,2 

Totalt redovisad skattekostnad -17,1 -15,8 

Avstämning av effektiv skatt (mkr) 2009 2009 2008 2008 

% % 

Resultat före skatt 62,1 41,4 

Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 16,3 28,0% 11,6 

Ej avdragsgilla kostnader 2,7% 1,6 12,2% 5,0 

Ej skattepliktiga intäkter -1,4% -0,8 -2,5% -1,0 

Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 0,0 0,5% 0,2 

Redovisad effektiv skatt 27,6% 17,1 38,2% 15,8 

15 Utlåning till kreditinstitut (mkr) 2009 2008 

Swedbank 

- svensk valuta 33,8 0,0 

- utländsk valuta 97,3 57,9 

Övriga 3,6 0,0 

Summa 134,7 57,9 

16 Utlåning till allmänheten (mkr) 2009 2008 

Utestående fordringar, brutto 

- svensk valuta 4 520,9 4 518,0 


Summa 4 542,5 4 562,5 

Varav: osäkra 68,2 65,7 

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 39,6 41,0 

Redovisat värde, netto 4 502,9 4 521,5

Förändring av nedskrivningar 

Individuellt värderade 

osäkra lånefordringar Summa 

Ingående balans 1 januari 2009 41,0 41,0 

Årets nedskrivning för kreditförluster 6,9 6,9 

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -4,5 -4,5 

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som 

i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -3,8 -3,8 

Utgående balans 31 december 2009 39,6 39,6 

Med utgångspunkt från låntagarens hemvist är Sparbankens lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga 

till Sparbankens verksamhetsområde. 

17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper (mkr) 

2009 2008 

Verkligt värde Redovisat Verkligt värde Redovisat 

värde värde 

Emitterade av offentliga organ 

- svenska kommuner 0,0 0,0 0,9 0,9 

Summa emitterade av offentliga organ 0,0 0,0 0,9 0,9 

Emitterade av andra låntagare 

- icke finansiella företag 2,6 2,6 11,9 11,9 

- finansiella företag 22,2 22,2 37,9 37,9 

- utländska emittenter 0,0 0,0 1,0 1,0 

Summa emitterade av andra låntagare 24,8 24,8 50,8 50,8 

varav: Förlagsbevis 20,0 20,0 20,0 20,0 

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 24,8 24,8 51,7 51,7 

varav: Noterade värdepapper på börs 4,8 31,7 

Onoterade värdepapper 20,0 20,0 

18 Aktier och andelar (mkr) 2009 2008 

Övriga 57,6 53,1 

Summa aktier och andelar 57,6 53,1 

varav: Noterade värdepapper på börs 34,0 26,0 

Onoterade värdepapper 23,6 27,1 

Företag Antal Börsvärde Redovisat värde 

Aktier 

Swedbank AB stamaktier 279 704 19,9 19,9 

Swedbank AB preferensaktier 200 073 14,1 8,9 

Sveland Sakförsäkringar AB 10 000 0,0 8,4 

Sparbankernas Kort AB 674 0,0 0,7 

Krigskassa i Blekinge AB 5 500 0,0 0,6 

Sparbankernas Affärsutveckling 1 645 0,0 1,6 

Indecap Holding AB 109 0,0 12,2 

- Övriga 0 0,0 0,1 

Summa 497 705 34,0 57,6 

37

19 Materiella tillgångar (mkr) Inventarier Byggn. och mark Totalt 

38 

Anskaffningsvärde 

Ingående balans 2008-01-01 29,3 18,1 47,4 

Förvärv 1,8 0,0 1,8 

Avyttringar och utrangeringar -2,6 0,0 -2,6 

Utgående balans 2008-12-31 28,5 18,1 46,6 

Ingående balans 2009-01-01 28,5 18,1 46,6 

Förvärv 2,3 0,0 2,3 

Avyttringar och utrangeringar -0,1 0,0 -0,1 

Utgående balans 2009-12-31 30,7 18,1 48,8 

Uppskrivningar 

Ingående balans 2008-01-01 0,0 1,7 1,7 

Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 

Årets nedskrivningar på uppskrivet belopp 0,0 0,0 0,0 


Ingående balans 2009-01-01 0,0 1,7 1,7 

Årets nedskrivningar på uppskrivet belopp 0,0 0,0 0,0 

Utgående balans 2009-12-31 0,0 1,7 1,7 

Avskrivningar 

Ingående balans 2008-01-01 -19,1 -4,3 -23,4 

Årets avskrivningar -2,9 -0,3 -3,2 

Avyttringar 0,0 0,0 0,0 

Utgående balans 2008-12-31 -22,0 -4,6 -26,6 

Ingående balans 2009-01-01 -22,0 -4,6 -26,6 

Årets avskrivningar -2,6 -0,4 -3,0 

Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 

Utgående balans 2009-12-31 -24,6 -5,0 -29,6 

Redovisade värden 

Per 2008-01-01 10,2 15,5 25,7 

Per 2008-12-31 6,5 15,2 21,7 

Per 2009-01-01 6,5 15,2 21,7 

Per 2009-12-31 6,1 14,8 20,9 

Taxeringsvärden 2009-12-31 2008-12-31 

Taxeringsvärden, byggnader 17,6 17,6 

Taxeringsvärden, mark 3,5 3,5 

20 Övriga tillgångar (mkr) 2009 2008 

Förfallna räntefordringar 0,1 0,1 

Övriga tillgångar 3,8 4,2 

Summa 3,9 4,3

21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (mkr) 2009 2008 

Förutbetalda kostnader 1,4 1,1 

Upplupna ränteintäkter 1,7 3,7 

Övriga upplupna intäkter 4,9 0,0 

Övrigt 0,0 1,7 

Summa 8,0 6,5 

22 Skulder till kreditinstitut (mkr) 2009 2008 

Swedbank AB 

- svensk valuta 0,0 517,7 


Övriga 112,4 0,0 

Summa 130,6 555,5 

Beviljad limit hos Swedbank 1 000,0 1 000,0 

Varav: kontokredit 1 000,0 1 000,0 

23 Inlåning från allmänheten (mkr) 2009 2008 

Allmänheten 

- svensk valuta 3 952,9 3 536,4 


Summa 4 053,5 3 597,7 

Inlåningen per kategori av kunder 

Offentlig sektor 67,4 54,3 

Företagssektor 936,5 696,2 

Hushållssektor 3 049,6 2 847,2 

Varav: enskilda företagare 517,2 501,1 

Summa 4 053,5 3 597,7 

24 Övriga skulder (mkr) 2009 2008 

Preliminärskatt räntor 5,3 22,7 

Anställdas källskattemedel 0,7 0,7 

Övriga skulder 3,5 4,5 

Summa 9,5 27,9 

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (mkr) 2009 2008 

Upplupna räntekostnader 2,8 7,6 

Övriga upplupna kostnader 12,8 0,9 

Förutbetalda intäkter 1,0 19,5 

Summa 16,6 28,0 

26 Avsättning för pensioner 

Pensionering genom försäkring 

+ Försäkringspremier eller motsvarande 1,9 2,3 

= Årets pensionskostnad exklusive skatter 0,0 2,3 

= Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner exklusive skatter 0,0 2,3 

Slutreglerat efter räkenskapsårets utgång till redovisat belopp. 

39

27 Övriga avsättningar (mkr) 2009 2008 

40 

Uppskjuten skatteskuld 0,5 0,5 

Summa 0,5 0,5 

28 Obeskattade reserver (mkr) 2009 2008 

Ackumulerade avskrivningar utöver plan: 

Inventarier 

Ingående balans 1 januari 2,2 2,3 

Årets avskrivningar utöver plan -0,2 0,0 

Fastigheter -0,1 -0,1 

Utgående balans 31 december 1,9 2,2 

Periodiseringsfonder 

Avsatt vid taxering 2008 0,0 18,5 

Utgående balans 31 december 0,0 18,5 

Summa obeskattade reserver 1,9 20,7 

29 Ansvarsförbindelser (mkr, nom belopp) 2009 2008 

Garantier 

- Garantiförbindelser - krediter 17,9 22,7 

- Garantiförbindelser - övriga 11,5 11,6 

Summa 29,4 34,3 

Inom ramen för bankens affärsverksamhet är banken föremål för krav i civilrättsliga stämningar som rör 

värdepappersaffärer under perioden 1997-2001. Stämingsanspråken uppgår till ca 30 miljoner kr. Sparbankens 

bedömning, är att utfallet av stämningarna inte kommer att medföra någon väsentlig negativ effekt på 

banken eller dess finansiella ställning. 

30 Åtaganden (mkr, nom belopp) 2009 2008 

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 443,8 415,0 

Summa 443,8 415,0

31 Finansiella tillgångar och skulder 

2009 Låne-fordringar Finansiella Övriga Derivat som Summa Verkligt 

och tillgångar Skulder används i redovisat värde 

kund-fordringar som kan säkrings- värde 

säljas redovisning 

Kassa 0,0 0,0 29,3 0,0 29,3 29,3 

Utlåning till kreditinstitut 134,7 0,0 0,0 0,0 134,7 134,7 

Utlåning till allmänheten 4 502,9 0,0 0,0 0,0 4 502,9 4 502,9 

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i 

portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 7,6 7,6 7,6 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 24,8 0,0 0,0 24,8 24,8 

Aktier och andelar 0,0 57,6 0,0 0,0 57,6 57,6 

Derivat 0,0 0,0 0,0 71,9 71,9 71,9 

Upplupna intäkter 0,0 0,0 8,0 0,0 8,0 8,0 

Övriga finansiella tillgångar 0,0 0,0 24,8 0,0 24,8 24,8 

Summa 4 637,6 82,4 62,1 79,5 4 861,6 4 861,6 

Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 130,6 0,0 130,6 130,6 

In- och upplåning från allmänheten 0,0 0,0 4 053,5 0,0 4 053,5 4 053,5 

Övrigt 0,0 0,0 12,4 0,0 12,4 12,4 

Upplupna kostnader 0,0 0,0 16,6 0,0 16,6 16,6 

Summa 0,0 0,0 4 213,1 0,0 4 213,1 4 213,1 

2008 Låne-fordringar Finansiella Övriga Derivat som Summa Verkligt 

och tillgångar Skulder används i redovisat värde 

kund-fordringar som kan säkrings- värde 

säljas redovisning 

Kassa 0,0 0,0 30,4 0,0 30,4 30,4 

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 57,9 57,9 

Utlåning till allmänheten 4 521,5 0,0 0,0 0,0 4 521,5 4 521,5 

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i 

portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 42,7 42,7 42,7 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 51,7 0,0 0,0 51,7 51,7 

Aktier och andelar 0,0 53,1 0,0 0,0 53,1 53,1 

Derivat 0,0 0,0 0,0 32,3 32,3 32,3 

Upplupna intäkter 0,0 0,0 6,5 0,0 6,5 6,5 

Övriga finansiella tillgångar 0,0 0,0 28,3 0,0 28,3 28,3 

Summa 4 579,4 104,8 65,2 75,0 4 824,4 4 824,4 

Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 555,5 0,0 555,5 555,5 

In- och upplåning från allmänheten 0,0 0,0 3 597,7 0,0 3 597,7 3 597,7 

Övrigt 0,0 0,0 30,8 0,0 30,8 30,8 

Upplupna kostnader 0,0 0,0 27,9 0,0 27,9 27,9 

Summa 0,0 0,0 4 211,9 0,0 4 211,9 4 211,9 

41

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som 

värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre 

nivåer . 

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument 

Nivå 2: enligt direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 

42 

2009 (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4,8 0,0 20,0 24,8 

Aktier 34,0 8,4 15,2 57,6 

Derivat 0,0 71,9 0,0 71,9 

Övriga tillgångar 0,0 7,6 0,0 7,6 

Summa 38,8 87,9 35,2 161,9 

2008 (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 31,7 0,0 20,0 51,7 

Aktier 26,0 0,0 27,1 53,1 

Derivat 0,0 32,3 0,0 32,3 

Övriga tillgångar 0,0 42,7 0,0 42,7 

Summa 57,7 75,0 47,1 179,8 

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument 

som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger 

på icke-observerbar indata (nivå 3) 

mkr Aktier Övriga skulder Totalt 

Öppningsbalans 2008-01-01 30,1 0,0 30,1 

Totalt redovisade vinster och förluster: 

- redovisat i årets resultat 0,0 0,0 0,0 

- redovisat i eget kapital 0,0 0,0 0,0 

Anskaffningsvärde förvärv 2,8 20,0 22,8 

Försäljningslikvid försäljning -5,8 0,0 -5,8 

Förflyttning ut från nivå 3 0,0 0,0 0,0 

Förflyttning in till nivå 3 0,0 0,0 0,0 


Vinster och förluster redovisade i årets 

resultat för tillgångar som ingår i den 

utgående balansen 2008-12-31 0,0 0,0 0,0 

Öppningsbalans 2009-01-01 

Totalt redovisade vinster och förluster 

27,1 20,0 47,1 

- redovisat i årets resultat -3,5 0,0 -3,5 

- redovisat i eget kapital 0,0 0,0 0,0 

Anskaffningsvärde förvärv 0,0 0,0 0,0 

Försäljningslikvid försäljning 0,0 0,0 0,0 

Förflyttning ut från nivå 3 -8,4 0,0 -8,4 

Förflyttning in till nivå 3 0,0 0,0 0,0 

Utgående balans 2009-12-31 

Vinster och förluster redovisade i årets 

resultat för tillgångar som ingår i den 

15,2 20,0 35,2 

utgående balansen 2009-12-31 0,0 0,0 0,0 

Känslighetsanalys 

Eftersom de finansiella instrumentens andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten, görs ingen 

känslighetsanalys.

Beräkning av verkligt värde 

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de 

finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. 

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad 

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från 

tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. 

Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med 

lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller 

aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande 

marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor . Eventuella framtida transaktionskostnader vid en 

avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är 

noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser 

som är kvoterade på en aktiv marknad . 

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad 

Innehavet i Sveland Sakförsäkringar AB, Sparbankernas Affärsutveckling AB, Sparbankernas Kort AB, Krigskassa 

i Blekinge AB, Kreditgarantiförening och Indecap Holding AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt 

verkligt värde ej kan fastställas . 

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där 

diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas . 

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det 

redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex 

månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs . 

34 Kapitaltäckning 

Kapital 

Kapitaltäckning 

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och 

stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning 

och stora exponeringar. 

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella 

frluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal 

ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker 

och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade 

risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. 

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. 

Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och 

avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. 

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut 

och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga 

förändringar skett . 

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. 

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och 

kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap . Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande 

av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs 

enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sparbankenikarlshamn.se. 

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på 

följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; 

43

44 

mkr 2009 2008 

Primärt kapital 633 431,0 604 231,0 

Supplementärt kapital 10 974,0 0,0 

Kapitalbas netto 644 405,0 604 231,0 

Summa kapitalkrav kreditrisk (schablonmetoden) 247 225,0 247 811,0 

Kapitalkrav för operativa risker 26 268,0 23 990,0 

Summa kapitalkrav 273 493,0 271 801,0 

Primärkapitalkvot 2,32 2,22 

Kapitaltäckningskvot 2,36 2,22 

Kapitalbas (mkr) 2009 2008 

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 

Primärt kapital 

Redovisat eget kapital i balansräkningen 644 405,0 590 596,0 

Periodiseringsfond (73,7% därav) 0,0 13 635,0 

Avgår: 

- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -10 974 0,0 

Summa primärt kapital 633 431,0 604 231,0 

Supplementärt kapital 

Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 10 974,0 0,0 

Summa supplementärt kapital 10 974,0 0,0 

Total kapitalbas 644 405,0 604 231,0 

Kapitalkrav (mkr) 2009 2008 

Kreditrisk enligt schablonmetoden 

1. Institutsexponeringar 4 345,0 2 612,0 

2. Företagsexponeringar 63 255,0 63 812,0 

3. Hushållsexponeringar 117 795,0 116 746,0 

4. Exponeringar med säkerhet i fastighet 56 393,0 57 354,0 

5. Oreglerade poster 1 660,0 1 616,0 

6. Övriga poster 3 777,0 5 671,0 

Summa kapitalkrav för kreditrisker 247 225,0 247 811,0 

Operativa risker (mkr) 2009 2008 

Basmetoden 26 268,0 23 990,0 

Summa kapitalkrav för operativa risker 26 268,0 23 990,0 

Totalt minimikapitalkrav 273 493,0 271 801,0 

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det 

totala minimikapitalkravet . 

Kapitalplanering 

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet 

har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer 

att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad 

för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska 

ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen 

genomförs åtminstone årligen .

Ort och datum samt underskrift av styrelsen 

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed 

för sparbank . 

De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig 

betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. 

Per-Anders Johansson Lars Berggren Henrik Kördel 

Ordförande Vice ordförande Verkställande direktör 

Agne Hansson Anita Jönsson Anna Lindberg 

Per Ola Clemedtsson Mats Lindstén Jan Åkesson 

Maria Tengstrand-Dagermo Charlotte Abrahamson Thomas Larsson 

Personalrepresentant Personalrepresentant Personalrepresentant 

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen, den 8 mars 2010. 

Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbankstämman den 7 maj 2010. 

Revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 18 mars 2010 . 

Sven-Inge Svensson Carl-Axel Kullman 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

Av huvudmännen utsedd revisor Av huvudmännen utsedd revisor 

45

Revisionsberättelse 

Till sparbanksstämman i Sparbanken i Karlshamn 

Org nr 536200-9481 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken i Karlshamn för år 

2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning 

i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar 

är att uttala oss om årsredovisningen i Sverige på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga 

felaktigheter . En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i 

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning 

av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen 

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om 

ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma 

om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot 

på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse, sparbankslagen, lagen om 

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att vår revision ger 

oss rimlig grund för våra uttalanden nedan . 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 

och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. 

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar . 

Vi tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt 

förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Karlshamn den 18 mars 2010 

Sven-Inge Svensson Carl-Axel Kullman 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

Av huvudmännen utsedda revisorer 

46

Företagsstyrning 

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken 

har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens 

verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, 

främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och 

lagen om bank- och finansieringsrörelse.” 

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till 

sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende 

har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild 

i tillämpliga delar . 

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör 

Som representanter för insättarna har sparbanken 61 huvudmän. Av dessa väljs 21 av Karlshamns kommun 

och 7 av Olofströms kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Av de 28 som utses av huvudmännen 

ska 7 av huvudmännen representera Kyrkhults Sparbanks geografiska verksamhetsområde. Huvudmännen 

utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter 

om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 49-50. 

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag 

som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans 

beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bärthil Ottosson som ordförande samt ledamöterna 

Christel Jonasson, Inger Mattsson, Rolf Persson, Bo Persson och Ingeborg Braun. Det är valberedningens 

uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och 

övriga ledamöter . 

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså 

utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. 

Styrelsens sammansättning och arbete 

Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 10 ledamöter. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter 

och 2 suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som 

ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 50. Upplysningar om ersättningar, 

övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 

till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen . 

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden 

och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, 

delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har 

en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt 

och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information 

och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. 

Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. 

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. 

Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, 

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, 

fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett 

led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2009 

har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring polycin, 

strategi, intern kapitalutvärdering (IKU), verksamhetsplan 2010 och utvärdering av styrelsearbetet. 

Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive 

kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, 

revisionsrapporter etc . 

Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen. 

47

Internrevision 

Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess 

granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt 

utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser . 

Styrelsens lånedelegation 

Delegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar . Besluten 

ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I delegationen ingår styrelsens 

ordförande Per-Anders Johansson, styrelsens vice ordförande Lars Berggren, Agne Hansson och VD Henrik 

Kördel som ordinarie ledamöter och Mats Lindstén som suppleant. 

48

Förtroendemän m.m. i sparbanken 

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, 

framgår av nedanstående uppställning . 

Huvudmän 

Valda av huvudmännen Mandatperiod till årsstämma 

Abrahamsson, Jan-Erik Mörrum 2010 

Bondesson, Mats Asarum 

Gustavsson, Marco Mörrum 

Holmström, Roger Karlshamn 

Johansson, Ingrid Mörrum 

Karlsson, Mats Karlshamn 

Mattisson, Peter Karlshamn 

Olofsson, Lars-Ivar Kyrkhult 

Elison, Fredrik Asarum 2011 

Hansson, Anki Karlshamn 

Henriksson, Anders Mörrum 

Jonasson, Christel Karlshamn 

Karlsson, Ingolf Listerby 

Nilsson, Ulf Karlshamn 

Ottosson, Bärthil Karlshamn 

Strömberg, Ann-Marie Kyrkhult 

Abrahamson, Mats Asarum 2012 

Braun, Ingeborg Kyrkhult 

Enckell, Peter Karlshamn 

Erdtman, Mikael Mörrum 

Gunnarsson, Håkan Kyrkhult 

Hermansson, Fredrik Bräkne-Hoby 

Olsson, Ola Karlshamn 

Persson, Bo Mörrum 

Andersson, Ingmar Trensum 2013 

Eliasson, Christer Mörrum 

Henriksson, Harald Asarum 

Johansson, Marina Kyrkhult 

Jonasson, Eva Trensum 

Larsson, Åke Kyrkhult 

Sandström, Rose-Marie Kyrkhult 

Svensson, Joakim Mörrum 

Valda av kommunfullmäktige i Karlshamn Mandatperiod till årsstämma 

Abrahamsson, Johan Svängsta 2011 

Andersson, Ingvar Karlshamn 

Birgersson, Ulla Karlshamn 

Fridlund, Owe Mörrum 

Gustafsson, Kerstin Karlshamn 

Jönsson, Rickard Mörrum 

Karlsson, Gun-Britt Karlshamn 

Karlsson, Anders Svängsta 

Larsson, Karin Karlshamn 

Larsson, Tommy Asarum 

Mattsson, Inger Karlshamn 

Nilsson, Inga-Lill Asarum 

Nilsson, Thomas Trensum 

Nordin, Héléne Karlshamn 

49

Ohlsson, Roland Mörrum 

Ottosson, Kenneth Karlshamn 

Petersson, Petronella Mörrum 

Strömblad, Rosmarie Karlshamn 

Sturesson, Leif Asarum 

Svensson, Linn Karlshamn 

Werner, Stig Mörrum 

Valda av kommunfullmäktige i Olofström Mandatperiod till årsstämma 

Henriques, Ronald Kyrkhult 2010 

Håkansson, Jan-Anders Kyrkhult 

Jönsson, Börje Kyrkhult 

Ottosson, Jan Kyrkhult 

Persson, Rolf Kyrkhult 

Rudolfsson, Sara Kyrkhult 

Svensson, Johnny Kyrkhult 

Valberedning inom huvudmännen 


Ledamöter Suppleanter 2010 

Jonasson, Christel Gustavsson, Marco 

Ottosson, Bärthil Johansson, Ingrid 

Braun, Ingeborg Gunnarsson, Håkan 

Persson, Bo 

Mattson, Inger 

Persson, Rolf 

Styrelse 


Johansson, Per-Anders Karlshamn 2011 Ordförande 

Berggren, Lars Svängsta 2012 Vice ordförande 

Lindberg, Anna Karlshamn 2012 

Clemedtson, Per Ola Karlshamn 2010 

Lindstén, Mats Mörrum 2010 

Tengstrand-Dagermo, Maria Asarum 2010 

Hansson, Agne Kyrkhult 2012 

Jönsson, Anita Kyrkhult 2011 

Åkesson, Jan Kyrkhult 2011 

I egenskap av sparbankens verkställande direktör 

Kördel, Henrik 

Utsedda personalrepresentanter vid sparbanken 

Abrahamsson, Charlotte Asarum 

Larsson, Thomas Karlshamn 

Revisorer 


Kullman, Carl-Axel Ernst & Young AB 2010 

Svensson, Sven-Inge KPMG AB 2011 

Kontorsförteckning 

Karlshamn Drottninggatan 55 

Asarum Storgatan 25 

Kyrkhult Fridaforsvägen 5 

Mörrum Sölvesborgsvägen 35 

Svängsta Centrumhuset 

Ringamåla Marie Lyckes väg 

Vilshult Skolvägen 3 

50

Sparbanken i Karlshamn är bygdens 

egen bank allt sedan starten 1829. 

Banken har mer än 40.000 kunder och en affärsvolym på 14.700 miljoner 

kronor och är därmed den största banken här. Banken har sju kontor i 

Karlshamns och Olofströms kommuner. Ytterligare ett kontor öppnas i 

Olofström våren 2010. 

Sparbanken i Karlshamn är den lokala Sparbanken. NÄRA, BRA, NYTTIG 

är bankens ledord för verksamheten. En stor del av vinsten går tillbaka till 

kunderna och bygden bl a som stöd till föreningar, kultur och utveckling. 

Alla beslut som gäller Sparbanken i Karlshamn fattas här lokalt. Bankens 

huvudmän och styrelseledamöter är bosatta i Karlshamns och Olofströms 

kommuner.

NÄRA 

Nära till service – Sparbanken 

har kontor och uttagsautomater runt 

om i bygden. Som kund i Sparbanken 

har man också nära till beslut, nära till 

ledning och styrelse – alla finns här. 

Sparbanken är en nära angelägenhet för 

Karlshamns- och Olofströmsbor eftersom 

banken är ägd och styrd av 

kunderna här i kommunerna. 

BRA 

Som kund i Sparbanken i 

Karlshamn ska man känna att banken 

är bra oavsett om det gäller service, 

bemötande, produkter, tjänster etc. 

Vi måste vara bra för människorna och 

företagen här eftersom vi är helt beroende av 

den här bygden. Vi kan inte flytta vår verksamhet 

till någon annan del av landet där 

tillväxten är bättre. 

Därför måste vi alltid kunna erbjuda 

konkurrenskraftiga alternativ som 

passar våra kunder. Det tycker 

vi är en BRA bank. 

NYTTIG 

Sparbanken i Karlshamn är 

samhällsnyttig. Bankens vinst 

används lokalt för utveckling och stöd 

till föreningar, organisationer, skolor 

etc så att Karlshamns och Olofströms 

kommuner blir ännu bättre och trivsammare 

kommuner att leva i. Vi har 

inga aktieägare som ska ha utdelning 

eller vinst, eftersom 

Sparbanken ägs av 

kunderna 

Karlshamn Asarum Mörrum Svängsta Ringamåla Kyrkhult Vilshult 

Samma telefonnummer till hela banken: 0454- 30 44 00. Enkelt och snabbt!

Årsredovisning 2009 - Sparbanken i Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?