Brasks Matordning, version 1.0 - Biskop Hans Brask 1513-2013

Brask matordning 

handskriften Kh 54 i Linköpings stiftsbibliotek 

Version 1.0. Översatt av Hedda Gunneng, maj-juni 2013 

Kommentar 

Detta är en preliminär översättning som kommer att justeras. 

Vi välkomnar hjälp med att identifiera de ortnamn som ännu inte är identifierade. Vi 

välkomnar också andra synpunkter, t.ex. rörande översättningen av enstaka ord. Handskriften 

kan läsas på följande adress: 

http://www.linkoping.se/Global/Kultur och fritid/Biblioteket/Linköping i digitala 

bilder/Handskrifter/Kh54.pdf 

Synpunkter och upplysningar kan skickas digitalt till Hedda Gunneng på e-postadressen 

hedda.gunneng@hgo.se och kopia till magnus.grontoft@telia.com 

eller med vanligt pappersbrev till 

Hedda Gunneng, Norrlanda Fjäle 625, 623 72 Katthammarsvik." 

Innehåll 

Läsanvisning ............................................................................................................................... 3 

Rörande ämbetsmän vid Linköpings gård .................................................................................. 5 

Ämbetsmannaeden som skall sväras på boken ...................................................................... 5 

Kanslern ................................................................................................................................. 5 

Den ed som Linköpingskanslern vid sitt tillträde avlägger i en notaries närvaro .................. 6 

Kaplanens ämbete .................................................................................................................. 6 

Kapelldjäknens ämbete .......................................................................................................... 8 

Landsfogdens ämbete ............................................................................................................. 9 

Rörande krigståg mot en fiende ........................................................................................... 10 

Fogden Östanstång ............................................................................................................... 11 

Fogden i Tjust ....................................................................................................................... 12 

Fogden i Finnveden .............................................................................................................. 13 

Jägaren .................................................................................................................................. 13 

Oxkarlen ............................................................................................................................... 13 

Bryggaren ............................................................................................................................. 14 

Legodrängar ......................................................................................................................... 14 

Bagaren ................................................................................................................................. 14 

Mjölnaren ............................................................................................................................. 14 

Sågmästaren ......................................................................................................................... 15 

Smeden ................................................................................................................................. 15 

Gårdsfogden ......................................................................................................................... 15 

Fiskarna ................................................................................................................................ 16 

Fiskare i saltsjön ................................................................................................................... 16 

Skaffaren .............................................................................................................................. 16 

Smådrängar ........................................................................................................................... 16 

Kammarsvennen ................................................................................................................... 17 

Underförskäraren .................................................................................................................. 17 

Dörrdrängen ......................................................................................................................... 17 

Småsvenner .......................................................................................................................... 17 

Fodermarsken på Linköpings gård ....................................................................................... 18 

1

Kocken ................................................................................................................................. 20 

Stallsvennen ......................................................................................................................... 20 

Fäkvinnan eller mjölkdejan .................................................................................................. 20 

Rätter att servera vid gästabud ................................................................................................. 21 

Första dagen: ........................................................................................................................ 21 

På ett annat sätt hos herr Sten i Vadstena ............................................................................. 22 

I Danmark ............................................................................................................................. 22 

Ett östgötskt alternativ .......................................................................................................... 22 

Rätter för en hel vecka när Nyårsdagen kommer på en söndag ........................................... 23 

Rätter i långa fastan .............................................................................................................. 25 

Påskdagen: ............................................................................................................................ 26 

Persmässodagen (29 juni) ..................................................................................................... 27 

S:t Påls dag (30 juni) ............................................................................................................ 28 

Julafton ................................................................................................................................. 28 

Juldagen ................................................................................................................................ 28 

Annandag Jul: ....................................................................................................................... 28 

Tredjedagen .......................................................................................................................... 29 

Fjärdedagen .......................................................................................................................... 29 

Femtedagen .......................................................................................................................... 29 

Gårdspraktikan ......................................................................................................................... 31 

Januari .................................................................................................................................. 31 

Februari ................................................................................................................................ 32 

Mars ...................................................................................................................................... 33 

April / 30 .............................................................................................................................. 34 

Maj 31 .................................................................................................................................. 35 

Juni ....................................................................................................................................... 36 

Juli ........................................................................................................................................ 37 

Augusti ................................................................................................................................. 38 

September ............................................................................................................................. 39 

Oktober ................................................................................................................................. 40 

November ............................................................................................................................. 41 

December ............................................................................................................................. 42 

Bilaga 1. Definitioner i Svenska akademiens ordbok (SAOB) ................................................ 43 

2

Läsanvisning 

De filer som medföljer detta brev är översättningar till nysvenska av texter som i originalet är 

avfattade på latin respektive yngre fornsvenska. Jag arbetar också med en separat textutgåva, 

som kommer er tillhanda senare. 

Delar av handskriften Kh54 har tidigare utgivits av E. Arnell i dennes avhandling, Bidrag till 

biskop Hans Brasks lefnadsteckning (1904), där de utgör bilaga 1. Textutgåvan omfattar 

endast instruktionerna till gårdsfolket. Han har delvis översatt, delvis parafraserat dessa 

instruktioner samt innehållet i gårdspraktikan och de s.k. matsedlarna i huvudtexten. Det 

framgår av bilaga 1 i hans avhandling att han läst en del ord felaktigt. Jag har inte påpekat 

dessa fall av felaktig läsning i noterna till min översättning. 

Matsedlarna har, tillsammans med några utvalda marginalanteckningar i gårdspraktikan, 

utgivits med ordförklaringar (således inte översatts) av H. Hildebrand under titeln 

”Matordningen i biskop Hans Brasks hus”, i Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets 

Akademiens månadsblad 1885:1. Utgåvan har flera lakuner och felaktiga läsningar. 

Ordförklaringarna bygger i viss mån på studier i relevanta ordböcker (dock ej Söderwalls 

ordbok över svenska medeltids-språket). Författaren hänvisar också i vissa fall till svenska 

dialekter. 

För översättningen har jag huvudsakligen konsulterat Glossarium till medeltidslatinet i 

Sverige (de latinska texterna) samt Söderwalls ordbok med dess supplement (förkortat Sdw. 

respektive Sdw. suppl.) och Svenska Akademiens Ordbok (förkortat SAOB) för de 

fornsvenska texterna. Åtskilliga artiklar i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid har 

också varit givande i vad gäller gudstjänstlivet, fiske och jordbruk. 

Texterna i Kh 54 innehåller många ord som inte är kända från övriga svenska 

medeltidshandskrifter. När den ursprungliga Söderwalls ordbok utarbetades använde man sig 

emellertid inte av Kh 54, beklagligt nog. Detta rättades till i viss mån när supplementet 

utarbetades och man excerperade Arnells ”utgåva”. Åtskilliga ord i Kh 54 som är främmande 

för nutiden har jag hittat i supplementet, och det har framgått att belägget hämtat från Kh 54 

har varit det enda kända. Detta innebär att ordboksredaktörerna (K. G. Ljunggren och Elias 

Wessén) har varit hänvisade till den språkliga kontexten i Kh 54 och inget annat när de har 

avgjort eller gissat ordets betydelse. Samma villkor har gällt för mig. När jag självständigt har 

kommit fram till samma tolkning som Sdw. suppl. har jag betraktat min översättning som 

verifierad och jag har därför inte hänvisat till ordboken i fotnoterna. Däremot har jag hänvisat 

till den när jag inte har kunnat hitta det aktuella ordet i ordboken, när ordboken tar upp ordet 

som uppslagsord men utan säker eller preciserad betydelse samt när jag inte varit överens med 

redaktörerna om tolkningen. I instruktionerna till gårdsfolket återstår ett ord som jag ännu inte 

lyckats översätta. Det står om mjölnaren att han skall binda ”wädelingh”. Kanske kan någon 

läsare knäcka den nöten. 

Svenska akademiens ordbok bygger på språkligt material som går tillbaka till tidigt 1500-tal. 

Det har därför varit lika givande att söka ordens betydelse där, i synnerhet ord som hänför sig 

till äldre tiders teknik, fiske och jordbruk. Ord som jag har hittat i SAOB betraktar jag som 

ord som fortfarande tillhör nysvenskan. Jag har därför använt de former som den ordboken 

använt som uppslagsord. Att slå i SAOB är tidskrävande, och till hjälp för de läsare som skall 

studera min översättning har jag i en separat fil med namnet SAOB återgivit ordbokens äldsta 

belägg av den aktuella betydelsen. 

Jag rekommenderar läsaren att konsultera Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 

(KLNM). Artiklarna där uppger alltid medeltida beteckningar. Detta gäller särskilt artiklarna 

om medeltida liturgi (t.ex. Liturgiska funktionärer, Liturgiska kärl, Liturgisk dräkt, Mässa) 

och medeltida fiske och kvarnar. 

3

Instruktionerna till fogdarna innehåller åtskilliga ortnamn. Ortnamnen i Finnveden har jag 

identifierat med hjälp av Curt Härenstams avhandling, Finnveden under medeltiden (1946). 

Att identifiera ortnamn kan ibland vara mycket tidskrävande, och de ortnamn som jag ännu 

inte identifierat har jag låtit stå som de gör i handskriften, med en fotnot. Jag fortsätter det 

arbetet under sommaren med hjälp av en ortnamnsforskare. 

Handskriftens textparti med de s.k. matsedlarna har texten uppställd i spalter. Spalternas 

utformning innehåller viss information om hur texten skall läsas och jag har därför i 

översättningen återgivit denna layout. 

Gårdspraktikan är utformad så att varje månad fyller en sida i handskriften. Jag har därför låtit 

varje månad bilda en separat fil. 

Vissa sidor i handskriften är skrivna med ett bläck som har bleknat så mycket, att det i vissa 

fall varit svårt att med säkerhet avgöra vad som en gång skrivits där. De är alla skrivna av 

Brask själv, vilket ytterligare ökar svårigheterna. Han använde nämligen det medeltida 

förkortningssystemet flitigt; man kan säga att hans professionalism som skrivare reflekteras i 

det sätt varpå han utnyttjar förkortningssystemets möjligheter. Dock måste den nutida läsaren 

beklaga detta. I gårdspraktikan är det några få ord som jag ännu inte lyckats läsa; jag behöver 

läsa i själva handskriften, vilket jag får göra efter juli månad. 

I gårdspraktikan finns det några marginalanteckningar som är delvis borta på grund av att 

arken beskars när handskriften bands in senast. Dessa anteckningar har uppenbarligen varit 

fullt läsliga för Arnell, varför jag har supplerat felande bokstäver från hans utgåva. Där finns 

också en kategori marginalanteckningar som jag inte har återgivit i översättningen. De är få, 

de är mycket korta och de har bleknat kraftigt. De tycks inte innehålla någonting som är av 

intresse i detta sammanhang. Jag skall försöka läsa dem när jag besöker handskriften efter juli 

månad. 

H.G. 

4

S. 263 

Rörande ämbetsmän vid Linköpings gård 

Först kanslern folio 147 skaffaren folio 162 

kaplanen folio 149 källarsvennen 

kaplanens tjänare folio 150 bryggaren och mjölkaren folio 158 

köksmästaren bagaren 159 svinagårdskarln 159 

gårdsfogden folio 161 dukningssvennen 6 mark 

landsfogden i Njudung trädgårdsmästare humleman 5 mark 

landsfogden i Sunnerbo folio 155 mjölnare folio 159 

landsfogden i Möre sågmästaren folio 160 

landsfogden på Öland tegelslagaren 

landsfogden i Tjust folio 154 fiskare 5 mark se nedan folio 161 

landsfogden i Östanstång folio 153 fatburskvinnan 

landsfogden i Västanstång bösskyttar 

fodermarsken folio 164 fäkarlen 6 mark folio 158 

kocken folio 165 slädsven en af småsvennerna 

spelmannen 10 mark båtsmän och styrman 

stallsvennen 10 mark folio 166 bergsfogden 

småsvennerna folio 163 gårdsskrivaren 6 mark 

mästersmåsvennen mjölkdejan 4 mark 1 

skänken föreståndaren för härbärget 2 5 mark 

förskäraren smådrängar folio 162 3 

kammartjänaren folio 163 väpnare 12 mark 

dörrsvennen folio 162 skyttar 12 mark 

portvakten 6 mark svennetjänare 10 mark 

krutmästaren barberare 19 mark 

S. 264 

smeden 6 mark och 6 alnar kläde folio 160 

jägaren 5 mark folio 158 

murarmästaren 

legodrängar folio 159 

landsfogdens ämbete folio 150, på samma ställe: hur gårdar skall arrenderas ut 

rörande krigståg, hövitsmannens ämbete folio 152 

hur svenner skall bete sig under krigståg folio 152 

Ämbetsmannaeden som skall sväras på boken 

Jag ber Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus vara mig bevågna att jag i mitt 

ämbete vill och skall tjäna er tillgivet och troget och underrätta Er om sådant som kan skada 

Er, så länge jag är i Er tjänst, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus samt alla guds 

helgon i himmelriket bevågna. Amen. 

Kanslern 

Kanslern skall leda kaplanernas och kapelldjäknens arbete, skriva alla brev och ta vara på de 

han mottar. Sedan skall han överlämna dem till biskopen vid jul, påsk, persmässa S:t Kalixti 

dag eller lämna dem till fataburen. Han får inte besegla några brev, ej heller skicka iväg 

beseglade brev utan att de först lästs av herren och egenhändigt beseglats av honom, när det 

rör sig om att någon kan ta skada eller om någon annan viktig fråga. Detta är för att skydda 

kanslern och gäller särskilt för brev till riksråden, borgerskapet i städerna 4 , eller viktiga 

1 166 tillagt i marginalen med senare hand, troligen av Messenius. 

2 Sdw. suppl.: person som sköter ett härbärge? 

3 höfwidzman 152 tillagt av senare hand, troligen Messenius, mellan smadrenge och vepnere. 

4 Denna översättning av ordet communitates (pluralis av communitas) är något osäker. I Brasks texter betyder 

ordet communitas oftast allmoge, men med den betydelsen kan ordet knappast användas i pluralis. 

5

personer. Han skall förhindra förfalskning av brev, särskilt vad gäller datum, som skall 

skrivas ut med alla bokstäver liksom alla andra siffror såväl slutna som öppna brev. Han skall 

också akta sig för att göra det möjligt att förfalska brev vilket kan ske genom att sigillet flyttas 

från ett brev till ett annat (vilket blir möjligt) därför att vaxet inte är tillräckligt hårt eller 

sigillet inte tillräckligt tjockt. Ej heller bör bläcket kunna suddas bort utan att det syns en 

tydlig rasur. Han skall registrera alla brev, slutna som öppna, i sitt register när de kommer hit. 

De som är av någon vikt skall skrivas av ord för ord medan medan det räcker med att införa 

en sammanfattning med datum av de andra breven. Han skall också i registret införa 

sammanfattningar med datum av rättsliga förhandlingar som har förts inför biskopen eller 

inför domkapitlet och i hans (Spegelbergs) närvaro samt utställa därav nödvändiga brev, vare 

sig de rättsliga förhandlingarna ägt rum under en visitation eller inte. 

Han skall vara väl inläst på rikets inhemska lagar och kyrkans privilegiebestämmelser, så att 

han, när han skriver brev, är har lagarnas innehåll klart för sig eller åtminstone hävd och 

gammal sedvana. Om han gjorde motsatsen skulle han kunna skämma ut sin herre och sig 

själv, något som har skett flera gånger tidigare. 

Utanför domkyrkan skall han i ärkedjäknens ställe alltid finnas till hands och assistera 

biskopen under gudstjänster. Han skall ge biskopen evangeliariet när han har läst färdigt i det 

och fridskysstavlan efter Agnus Dei när ingen av högre dignitet inom domkapitlet har varit 

närvarande. Därefter skall kanslern underrätta sin överordnade om detta. När biskopen 

förrättar tidegärden i domkyrkan skall kanslern följa vid hans sida medan han går och 

incenserar i hela kyrkan. På samma sätt skall han följa med biskopen i processioner. 

Kanslerns och hans tjänarens löner består av intäkterna från sigillering. Om han av särskilda, 

tvingande, skäl och med biskopens samtycke har två eller flera tjänare skall biskopen förse 

dessa med kläde och armborst, liksom vanligen sker med väl beväpnade tjänare. Kanslern 

skall ha fodring för lika många hästar som han har beväpnade tjänare samt för sin egen häst. 

Om han däremot har en obeväpnad sven skall han ha fodring för endast en häst. Om han har 

en beväpnad tjänare och en obeväpnad sven skall han ha fodring för två hästar, d.v.s. 

kanslerns egen och den beväpnade tjänarens. 

När kanslern befinner sig vid biskopens bord och ingen av högre dignitet är närvarande läser 

han Deus pacis och Memoriam fecit Dominus o.s.v. t.o.m. Glora patri. Därefter tar biskopen 

vid helt till slutet med välsignelsen. 

Den ed som Linköpingskanslern vid sitt tillträde avlägger i en notaries 

närvaro 

Jag N. svär vid den levande guden, under åkallan av den himmelska domstolen, mitt ämbete 

och min heder, att vara Gud och er, min Herre, trogen och lydig och att vara tillförlitlig i alla 

ärenden som anförtros och uppdras åt mig och att jag skall bedriva och fullgöra 

kanslersämbetet med förnuft, anspråkslöshet och fromhet. De hemligheter som anförtros mig, 

muntligt eller skriftligt, kommer jag att bevara och aldrig direkt eller indirekt, själv eller 

genom någon annan, med någon avsikt eller av något skäl, yppa eller låta yppas för någon 

annan människa, vilken status och ställning han än må ha, utan Er särskilda fullmakt. Om jag 

förstår att någon fara hotar Er person, Er ställning eller biskopsbordet kommer jag att göra 

mitt yttersta för att det skall komma till Er kännedom. Jag kommer aldrig att besegla något 

brev mot Ers nåds vilja och uttryckliga tillåtelse, vare sig själv eller genom någon 

underordnad person. Kansliets taxor kommer jag aldrig att överskrida utan jag kommer att 

noga följa kansliets regler, och de granskningar av rättssaker och andra ärenden som anförtros 

mig kommer jag att utföra och genomföra lagenligt och utan otillbörlig partiskhet, så 

rättrådigt jag kan. 

Kaplanens ämbete 

Kaplanen skall sjunga de större tidegärdsbönerna hos biskopen och leda kapelldjäknarna samt 

lektorn som läser undre måltiderna. Han får sin lön i kläde och i pengar som en skytt eller en 

beväpnad tjänare. Det åligger honom också att sova utanför biskopens dörr eller i dennes 

sängkammare tillsammans med kapelldjäknen. 

6

Kaplanen skall dagligen under mässan bistå biskopen, iförd röcklin och stola. Han skall fira 

mässa först när biskopen är närvarande (d.v.s. är i Linköping); efter att biskopen har firat 

mässa får varken kaplanen eller någon annan fira mässa vid samma altare under samma dag. 

När han skall fira mässan och han läser Confiteor, vänder han sig till biskopen. Biskopen läser 

Confitemus Domino och Confiteor, därefter Misereatur vestri och Dominus custodiat. Så 

följer absolutionen och syndaförlåtelsen o.s.v. Då tar kaplanen vid med Deus tu conversus och 

gudstjänsten fortsätter som vanligt tills evangelietexten skall läsas. Därefter ber han biskopen 

om välsignelse. När evangelieläsningen är över bärs bibeln till biskopen för att kyssas av den 

högste närvarande kyrkliga dignitären. Efter att offertoriet har lästs och kalken förberetts 

vänder sig kaplanen till biskopen, med sidan vänd mot altaret, som det skall vara, och efter att 

ha lyft upp kalken en liten stund läser biskopen Veni sanctificator med knäppta och upplyfta 

händer. När det är över offrar biskopen/genomför biskopen offertoriet om han vill och kysser 

altaret innan han drar sig tillbaka. Kaplanen fortsätter genom att läsa Suscipe sancta trinitas 

och hela resten av mässan utom välsignelsen som biskopen ger. Sedan den givits och 

Johannesevangeliet lästs erbjuder han biskopen och andra närvarande prelater och adelsfolk 

att kyssa patenen. 

När kanslern är frånvarande och ingen annan högre dignitär är närvarande träder kaplanen i 

hans ställe när det gäller att betjäna biskopen och räcka honom evangeliariet och 

fridskysstavlan efter Agnus Dei. Han läser också Deus pacis, liksom här ovanför. Under 

visitationer går kaplanen framför biskopen och pyxiden, bärande på biskopens relikskrin, 

såväl i processioner som i kyrkan eller på väg från den. 

Kaplan skall också till kapelldjäknen överlämna kapellets liturgiska böcker, d.v.s. missale, 

antifonale, legendarium, psalterium med hymner och pastorale samt de biskopliga insignierna: 

infula, mitra, kräkla, svärd, handskar, ring, dalmatikor, röcklin och sandaler tillsammans med 

relikskrinet. Därvid skall han flitigt iaktta omsorg så att alla här nämnda föremål förblir rena 

och förvaras på ett lämpligt ställe, bevarade för vatten- och brandskador. 

Kaplanen skall även förbereda kalken när biskopen skall fira mässa, om det inte sker vid ett 

högaltare, ty då gör ärkedjäknen det själv. Kaplanen skall alltid ha nattvardsvinet och oblaten 

under uppsikt, särskilt i biskopsgårdarna, så att de inte blir dåliga, likaså att altarets textilier 

och den liturgiska skrud som biskopen skall använda är rena och hela. För att undvika 

felläsningar som väcker anstöt skall han genomläsa mässans Introitus 5 , episteln och evangeliet 

innan han läser dem när biskopen firar mässa. 

Förutom den bestämda lönen skall kaplanen ha hälften av offergåvorna som läggs i 

handklädet av konfirmanderna samt offergåvorna till altaret, under beaktande av de gamla 

statuter som reglerar fördelningen av den sortens offergåvor. 

Det är gammal sedvana att kapelldjäknen och småsvennerna får den andra hälften och det 

skall delas på så sätt att kapelldjäknen får en tredjedel av deras gemensamma andel och 

närvarande småsvenner två tredjedelar för att det skall stå i rimlig proportion till deras 

arbetsinsatser. Varje gång biskopen konsekrerar en kalk med paten får kaplanen: 

för det första, för rening av en kalk 4 skilling 

för rening av en paten 4 vitten 

för ett bärbart altare 4 skilling 

för att konsekrera ett kors med smörjelse 4 skilling 

för ett smörjelsekar 4 skilling 

för rening av en behållare för Kristi lekamen i en pyxid 2 skilling 

för rening av relikskrin bestrukna med smörjelse 2 skilling 

för rening av en konsekrerad kyrkklocka 4 skilling 

för rening av ett högaltare vid vigning av en kyrka en halv mark och för rening av alla andra 

(kyrkors altaren) 4 skilling från de små altarena. 

5 Officium kan även betyda tidegärd. 

7

När biskopen återinviger en kyrka eller en kyrkogård skall kaplanen få hälften av tyget/ett 

halvt tygstycke; den andra hälften fördelar biskopen efter eget gottfinnande mellan 

kapelldjäknen och smådrängarna. Småsvennerna får kärlen. När biskopen helgar kors på 

kyrkogården och bestryker dem med smörjelse skall kaplanen få 1 skilling för varje rening. 

När en altartavla på ett högaltare välsignas, konsekreras och bestryks med smörjelse skall 

kaplanen ha en halv mark för sitt arbete och sin möda. För andra delar av kyrkans skrud, t.ex. 

liturgiska kläder, altardukar eller andra föremål, som välsignas och återinvigs utan smörjelse, 

skall kaplanen inte motta något eftersom han inte har haft något arbete med det. Överträdelse 

bestraffas med bannlysning, avskiljande från ämbetet samt skyldighet att återlämna det dubbla 

värdet. En tredjedel av de ovannämnda intäkterna i samband med rening skall kapelldjäknen 

ha. 

Kaplanen skall överantvarda biskopsskruden till kapelldjäknen och upprätta en förteckning 

över de ingående föremålen. I hans (kapelldjäknens) närvaro skall han räkna ädelstenarna i 

mitran och ringarna, likaså dräktspännen och pärlor. Tillsammans med sakristanen skall han 

se till att allt detta överlämnas till kapelldjäknen i gott skick, liksom han skall motta det från 

kapelldjäknen i gott skick. Namn och färg skall anges för varje ädelsten. 

Kapelldjäknens ämbete 

Kapelldjäknen skall ha uppsikt med biskopens kapell, att det alltid är rent och att textilier och 

all annan skrud är propra och obesudlade. Vaxljusen skall vara hela och varken för små eller 

oansenliga. Om vintern skall han sörja för att elda i eldfatet och om sommaren skall han sörja 

för att pynta kapellet med löv och blommor. Han skall också ha hand om kapellets nyckel när 

han är närvarande (i Linköping). När han lämnar Linköping skall han överantvarda nyckeln 

till en äldre korpräst och på biskopsgårdarna till fogden. Det ankommer på honom att hålla 

nattvardsvinets lägel ren, både utan och innan, och att förhindra att oblaten blir maskstungna 

eller ruttnar. Han skall ringa in tidegärdsbönerna och se till att uret går rätt. Han skall också 

sjunga de större tidebönerna med de andra samt alltid läsa de mindre tidebönerna tillsammans 

med kaplanen när biskopen är närvarande (d.v.s. när han är i Linköping). Det är hans uppgift 

att ta fram biskopsskruden och att vårda och vakta den. Han skall läsa måltidslektien och 

alltid ha kyrkobalken och Rosella 6 till hands. 

Kapelldjäknen skall sova utanför dörren till biskopens sovrum tillsammans med småsvenner, 

alltid ha signat vatten, signade ljus och palmkvistar i sovrummet och ta vara på sax, kam och 

smörjelse. 

Kapelldjäknen skall tillsammans med kaplanen få en tredjedel av de allmänna offergåvorna 

från altaret och en tredjedel av småsvennerna andel av offergåvorna från handklädet under 

visitationer, likaså en tredjedel av det kaplanen får för rening av kärl. Som årslön skall han 

alltid få 4 mark och dessutom skall han ha en mark på fredagarna i kvatemberfastorna. När 

kyrkvaktmästaren under visitation om vintern har försummat att avlägsna snö runt kyrkan och 

på kyrkogården, för att man skal kunna gå omkring utan att prästkläderna tar skada skall 

kapelldjäknen få 2 skilling. Om kyrkvaktmästaren har försummat att tända ljusen före 

biskopens intåg så att det fattas åtminstone ett brinnande ljus vid varje altare skall 

kyrkvaktmästaren erlägg en skilling till kapelldjäknen varje gång det händer. 

Kapelldjäknen skall, iförd korkappa, räcka biskopen hans kräkla när denne förrättar 

tidegärden och alltid finnas till hands. I timmarna mellan dessa göromål skall han lära 

svennerna att skriva och bilda stavelser. 

Eftersom kaplanen inte har en fastställd årslön utom dagliga offergåvor frän de gudstjänster 

som firas, skall kapelldjäknen ha de offergåvor som frambärs på fredagar. Han skall se till att 

det finns bläck och vitt vax och vax i andra färger, som finns till salu. På samma sätt skall han 

ansvara för glasögon och vaxstapel. Eftersom kaplanen inte har bestämd årslön utan 

offergåvor under gudstjänsten, skall kapelldjäknen få offergåvorna på fredagar. 

6 Gissningsvis rör det sig om ett verk som allmänt benämndes Rosarium, en kommentar av Guido de Baisio till 

dekretalsamlingen Decretum Gratiani. 

8

Kapelldjäknen bör kontrollera att han tar emot en hel biskopsskrud och han bör räkna 

ädelstenarna, i mitran såväl som i ringarna/ringen, handskarna, dräktspännena och de större 

pärlorna, därför att allt detta skall lämnas tillbaka i oförminskat skick. 

Landsfogdens ämbete 

En fogde som väl utövar sitt ansvar för landbor och bötesintäkter bör visa sin herre desto 

större troskap som han är mer betrodd än någon annan, och han bör avlägga följande 

trohetsed: ”Jag lovar Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus samt Er att tjäna Er 

troget och rättrådigt så länge jag innehar detta ämbete och är i er tjänst. Jag lovar att aldrig 

dölja för er sådant som jag vet kan skada Er, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus 

samt alla guds helgon bevågna. Amen.” 

Därefter är det hans skyldighet att rida omkring och hålla godsen under uppsikt enligt 

jordeboken. Om han inte har någon jordebok skall han låta upprätta en ny sådan genom att 

skriftligen uppteckna all den fasta och lösa egendom som hör till biskopsbordet i hans fögderi, 

med alla tillagor, d.v.s. ekskogar, jord som står öde, kvarnströmmar, vattendrag, fiskeverk, 

ängsmark, trädgårdar, humlegårdar, ruddammar, skogslotter och deras tillagor, samt vad och 

hur mycket varje enhet ger i årlig avkastning. Denna jordebok skall han själv och hans herre 

rätta sig efter. 

Den första gången fogden och landbon träffas skall städseln på godset förnyas enligt lagens 

bestämmelser. Fogden skall underrätta sig om storleken på städjepenning och arrende och på 

ett sådant sätt att godsen inte överges. 

När det har skett skall han tillkalla några hederliga män som vittnen och låta mäta husen och 

besiktiga inhägnade områden, humlegårdar, trädgårdar, fiskeverk där det låter sig göras, 

kvarnar och dammar och till stöd för minnet låta skriva ned skälig beskattning för varje enhet. 

Han skall även anteckna hur besiktningen gått till, namnen på de närvarande samt datum. 

Därefter skall fogden i förenämnda vittnens närvaro säga till landbon: ”Vill du gå ed på att du 

skall vara helgonen Petrus och Paulus och min herre biskopen trogen och hederlig så länge du 

är i hans tjänst, i synnerhet i dessa hederliga mäns närvaro, och aldrig verka för att skada 

Hans nåd”? Om han svarar ja skall fogden säga: ”På dessa villkor och i enlighet med 

landslagens bestämmelser arrenderar jag ut detta gods med åker och äng – till dig, din hustru, 

dina hjon och barn så länge de är i din kost och tjänst och till full belåtenhet, dig och dem till 

gagn och föda. Du har rätt att hugga skog till ved och till att bygga hus och du har rätt att fiska 

i vattnen för ditt eget bord och din egen nytta, men du har inte rätt att försälja något eller lova 

eller leja ut något till andra utan mitt särskilda tillstånd. Dock skall du skydda ekskog och 

bokskog och andra bärande träd, så som lagarna säger, och du skall erlägga din avrad och alla 

avgifter i laga tid med god vilja. I Faderns och Sonens och dess Heliga andes namn amen. 

Därnäst skall fogden begära kvitto på gärden och allt annat som bonden säger sig ha erlagt. 

Fogden skall akta sig för att göra några eftergifter utan husbondens eller herrens uttryckliga 

skriftliga tillåtelse. 

Fogden skall se till att landbon får del i bisamhälle av husbonden, störar, katsor eller andra 

fiskeverk där så är lämpligt. Fogden skall låta skriva upp hur många ödegods han fick i sitt 

fögderi och när han avlägger räkenskap skall han nämna alla och hur många han utarrenderat. 

Fogden skall aldrig ta emot pengar i stället för avrad i form av smör, honung eller annan årlig 

ränta, ty myntets värde sjunker hela tiden. Räntan skulle i realiteten minska och snart bli 

ingenting. 

Fogden skall varje år ha tillsyn över byggnader, röta och inhägnader och allt det han får därför 

skall han låta vara kvar vid godset så att det förbättras, men han skall låta skriva upp det i 

vittnens närvaro och varje höst må han ta hälften av humlen, frukten, honungen o.s.v. Fogden 

skall låta rättare eller landbon forsla sin gärd till honom och inte hämta den själv eftersom han 

är deras förman. Han skall konsultera kvittot och kontrollera att den är fullständig och har 

kommit fram i rätt tid. Vid behov skall han skriva upp vad som fattas. 

Ingen fogde skall befatta sig med några av våra präster eller deras rättssaker eller brott, vilka 

bör skötas av vår prost; dock får och skall han informera prosten när de får kännedom om 

9

ott begångna av präster. Ej heller skall någon fogde befatta sig med vårt tionde eller med 

äktenskapsmål, som lyder under biskopens jurisdiktion. 

Fogden skall inte gästa någon präst mer än en gång per vinter och en gång per sommar med 

betande hästar, om han inte uttryckligen blivit inbjuden av prästen. Då skall fogden se till att 

hans svenner inte begår övergrepp mot prästens husfolk, och han får aldrig gripa eller bortföra 

prästens tjänare, om prästen vill gå i god för dem inför domstolen, såvida det inte rör sig om 

brottmål som gäller livet. 

Fogden skall tillvarata böter som tillfaller oss eller konungen, erlagda av våra egna, 

sockenkyrkornas, klostrens och prästernas landbor – med undantag för våra kanikers landbor 

eller sådana som har vårt öppna brev (på att fogden inte får tillvarata landbornas böter) – 

likaså av alla domkyrkans och Själagårdens landbor, eller av dem som erlägger böterna i 

deras ställe och av alla andra landbor på jord skänkt för själamässor, som væri 7 getzboda 8 

sætra 9 vallunxstada 10 skanskastada 11 korsnæs 12 med flera. Det samma gäller prebendelandbor. 

Rörande krigståg mot en fiende 

Hövitsmannen för krigsfolket bör ha Gud och rättvisan för ögonen och se till att the goda män 

som skall följa honom är utrustade med häst och harnesk och full försvarsutrustning, så att de 

kan uppträda oklanderligt bland andra goda män på slagfältet, så att varken de eller deras 

herre eller husbonde blir ringaktad. 

Om manskapet är så stort att han anordnar jämnstora rotar, då skall han till ledare i varje rote 

välja män som är käcka, oförfärade och omsorgsfulla, så ingen skada sker på grund av deras 

glömska. 

Han skall tukta dem som han anför, så att det inte sker stölder, rov eller andra olämpliga saker 

inom landet på ställen där krigsfolket förläggs eller håller till. 

Han skall se till att löshästar är med i skocken för det fall att de behövs. 13 

När de hemförlovas skall det stå i brevet hur han och hans män har tett sig under krigståget. 14 

En god hövitsman eller roteledare bör själv hålla reda på när det är hans tur att hålla vakt och 

ej fråga någon annan, annars blir snarare hans underlydande utsedda till ledare än han behåller 

sin ära. 

Han skall gärna rådgöra med de goda män som han anför om vad som är bäst att göra om 

något inträffar, så att han inte är ensam om det, vad som än händer. 

Han skall se till att han talar åtminstone en stund varje dag med rikets hövitsman eller den 

krigsherre som anför honom, och därvid alltid ge gott stöd. 

Han skall så gott han kan se till att inte hans krigsfolk skiljs åt när de drar ut i strid. 

Han skall vaka när andra sover för att på det mest genomtänkta och fördelaktiga sättet kunna 

anfalla fienden, så att han inte anför sin herres krigsfolk förgäves. 

Han skall sörja för att krigsfolket får förnödenheter vid rätta tidpunkter om omständigheterna 

medger det. Han skall medföra något som hjälper när det blir svåruthärdligt och inga läkare 

finns till hands. I ett slag skall han aldrig befinna sig bland de bakersta utan bland de främsta. 

När några skall hålla vakt skall han hemligen ge dem ett lösenord. 

7 Ej identifierat. 



10 Vallerstad i Bobergs härad? 



13 Tillagt i vänstra marginalen. 

14 Tillagt i vänstra marginalen. 

10

De goda män som skall draga ut i fält skall vara trogna, lojala och rättrådiga mot sin herre och 

husbonde och den gode herre de följer å rikets eller sin herres vägnar. De skall lyda sin 

hövitsman så som de har befallts. De skall vara välvilliga mot varandra och pålitliga för 

varandra och ingen skall hålla sig för mer än de andra. 

Varje god man bör ha Gud, kyrkan, klostren, sin egen ära och sitt rykte för ögonen och akta 

sig för att begå bannsgärningar. 

Goda män brukar gärna skrifta sig innan de drar iväg, ordna sina tillgångar och skriftligt 

precisera vilka utestående lån de har och vad de själva har för skulder, för det fall att något 

skulle hända dem. 

Envar bör akta sig för att undanhålla byte, om det blir något, eller begå någon annan 

trolöshetsgärning, ty det behövs inte mycket för att en enkel sven skall vara stämplad för livet. 

Ingen bör försumma sin vakthållning genom att somna eller vara lättsinnig på något annat 

sätt, eller någon annan uppgift som hövitsmannen ger honom om han vill skydda sin egen ära. 

En god man bör underrätta sin hövitsman om han får reda på något som kan skada honom 

(denne?) eller de goda männen i följet, om han vill uppträda ärofullt. Det är tillrådligt för 

envar att förse sig med söm och hästskor inför vårarbetet, ty ofta mister man en hästsko för en 

söm, en häst för en hästsko, en man för en häst, ett land för en man. 

Varje gode man bör skaffa sin herre och de andra goda männen i följet ett gott rykte, på de 

ställen där han reser eller gästar, och han skall gästa bonden på ett sådant sätt att han vågar 

komma tillbaka en annan gång. 

Ingen sven på en sådan färd får genom dryckenskap eller dobbel förlora sin häst, sitt harnesk 

och sin värja, med vilka han skall tjänstgöra under sin herre mot fienden. Gör han det förlorar 

han sin ära och hans tillgångar blir till krigsbyte och han själv skall dömas så som lagen säger. 

Envar skall akta sig för att tala ohöviskt om sin herre eller furste eller andra goda män, 

eftersom det kan ge upphov till inbördes tvedräkt eller vara fienden till fördel. 

Ingen må överge eller lämna någon som är på vår sida, i synnerhet inte någon i krigsföljet, 

som blivit slagen av fienden eller nedstucken från hästen, såframt man inte efter bästa 

förmåga undsätter honom eller bär honom bort från slagfältet, död eller levande, som dugliga 

ryttare brukar göra för varandra. Om det inte kan förhindras skall de skänka hans häst och 

hans tillhörigheter för inrättande av en själamässa. 

Envar i avdelningen som skall hålla vakt skall underrätta sig om lösenordet enligt gammal 

sedvana. 

När man skall rycka ut mot fienden skall envar underrätta sig om lösenord, slagfältet och 

härskri. Man skall ge akt på sitt uppträdande och bete sig manligt, som en god krigare bör 

göra, och beakta att det är bättre att dö manligt och ärofullt än att leva vanärad. 

Eftersom lagens konungabalk säger att den som dräper en man på den egna sidan i kriget skall 

erlägga dubbla böter, är det tillrådligt att bevara inbördes sämja. I samma balk står det även: 

den som rymmer under konungens banér har förverkat sitt liv och sin ära. Desto viktigare för 

varje god man att uppträda på rätt sätt. 

Fogden Östanstång 

Fogden i Östanstång skall som de andra ämbetsinnehavarna avlägga den ed som står här 

ovanför. Han skall ha foder till fyra hästar från S:t Martins dag (11 november) till den första 

sommardagen. Han skall ha uppsikt med landgärden (arrendeavgiften), att den utges till utsatt 

tid, över avradspenningar och över husbyggandet, körslor, röta och gengärdspenningar och att 

landborna gör sina dagsverken på något sätt, d.v.s. de dagsverken som de inte gör på 

(biskops)gårdarna. 

Fogden skall tillvarata böter som tillfaller konungen från alla kyrkans underlydande, så som 

det står i kyrkoprivilegierna, och inte befatta sig med böter från prostar, präster, 

äktenskapsmål eller vårt tionde utan vår uttryckliga order. Han skall låta mälta landgärden 

11

från Viby 15 och lagra det i Söderköping för vårt behov. Han skall känna till deras transporter, 

skog och dagsverken – vad som återstår av dem – och ha dem i sin vård, likaså de som bor i 

Strö 16 , och han skall låta deras årliga avrad komma ordentligt till Munkeboda (Norsholm). 

Han skall hålla uppsikt med vårt fiske i Norrköping, så att det uppehålls ordentligt med tunnor 

och salt, och han skall redovisa det årligen. 

Han skall se till att våra fiskebåtar är funktionsdugliga med segel och tåg och all utrustning 

som hör till. Han skall ordna med fiskarna om sommaren så att de har skötar, både i Bråviken 

och vid Arkö, med den kost som hör till. Sedan skall de två båtarna följas åt till höstfisket vid 

Bircheskär 17 eller Härskär 18 . Om Rönö gård är besatt och det finns verksamhet där skall 

fogden på Rönö utrusta den ena båten med fiskare, den som skall ligga vid Arkö. Han (fogden 

i Östanstång) skall ombesörja, att fiskarna har bodar på fiskeläget vid Birkeskär eller Härskär 

och när de kommer hem igen skall han ta emot räkenskap och all utrustning som han hade 

försett dem med, så att de förvaras och lagas under vintern. Båtarna skall dras upp och 

förvaras väl till våren, då de skall tjäras. För detta beräknas en tunna tjära årligen. 

Fogden bör utrusta våra gårdar i Söderköping och Åboda 19 så att de är brukbara, med tak och 

dörrar och hyra ut dem, med undantag för dem vi behöver själva. De gårdar han hyr ut skall 

han hyra ut färdigutrustade på sådant villkor, att de som hyr gårdarna frånträder dem lika 

välutrustade. Detta skall ske i vittnens närvaro och han skall sätta hyran därefter, likaså i 

Norrköping. 

Fogden skall i sitt fögderi hålla uppsikt med våra kyrkobodar på kyrkogårdarna, så att de inte 

förfaller och blir taklösa. Den som har dem i sin vård skall laga dem. 

Han skall passa på att köpa humle omkring vårfrudag om hösten (8 september), som är den 

bästa tidpunkten för det, både till Noret (Norsholm) 20 och fiskarna. Han skall också ha uppsikt 

med den malt och den råg som fiskarna behöver till öl och bröd under sommaren, för det skall 

inte forslas från gårdarna. De skall också ha två varpor till varje båt. 21 

Han skall städsla fiskarna i vittnens närvaro för en preciserad lön, så att de vet vad de skall 

kräva. 

Fogden i Tjust 

Fogden i Tjust skall avlägga sin ed som de andra ämbetsmännen och ha den lagbok som hör 

till fögderiet. Dit brukar höra Sevede, Tunalän, Kinda härad och Ydre. Han har rätt att rida 

med minst fyra hästar. 

Det är hans uppgift att utrusta en fiskebåt med all utrustning och skötar åt den som varje år 

skall fiska vid Liffhaffn 22 . Dessutom skall fogden utrusta honom med trätunnor och salt. För 

övrigt skall fiskaren ha en person till med sig. 

Det är också hans uppgift att hålla reda på att vår honung varje år kommer fram ordentligt 

från Sevede och Kinda härader, liksom vårt smör, och han skal underrätta sig hos prosten om 

vem som skall utge dem. 

Han skall också hålla reda på att vår landgärd från Biäfrum 23 och Berga 24 kommer fram 

ordentligt samt utöva tillsyn så att godsen brukas och inte läggs öde. 

15 Viby socken i Skärkinds härad? 

16 Ströja i Kvillinge socken, Bråbo härad eller Stro i Skinnbergs socken, Hammarkinds härad? 




20 Annorlunda Arnell. 

21 Sdw. suppl. (uppsättning el. omgång av ett bestämt antal, i senare tid fem, av) ett visst slags fisknät (skötar). 




12

Fogden i Finnveden 

Det fögderiet brukar bestå av Östbo, Västbo och Sunnerbo. Fogden skall avlägga sin ed som 

de andra ämbetsmännen och ha den lagbok som hör till fögderiet och se till att rätt landgärd 

och arrende utges. Han skall också se till att godsen blir besatta, och dessa gårdar är: 

I Västbo härad en gård i Källeryd 25 , en i Svalås 26 en i Skog 27 , två gårdar i Törestorp 28 , en i 

Stenshult 29 och en i Hallanäs 30 . 

I Sunnerbo härad den stora gården i Guddarp, 31 en gård i Bonde Guddarp, två gårdar vid 

Berga kyrka 32 och en kvarn på samma ort. Därifrån har det länge utgått en tunna smör och tre 

mark penningar. Likaså Skrinhult 33 , Torg 34 , Idemålen 35 . 

I Östbo härad Övrabo 36 , Byrcke 37 , Gärahov 38 , Byarum 39 , Köpet 40 och Målen 41 . Från var och en 

dessa kommer en och en halv tunna och fyra pund. Stigamo 42 har varit öde sedan Digerdöden. 

Grimsjö 43 , kvarnen i Götarp 44 fyra pund. Från Ammelund 45 fyra örtugar. En gård i Rydaholms 

socken två pund. 

Jägaren 

Jägaren skall få två fat med rep och två par stövare med koppel och jägarhorn av fogden, och 

detta skall lämna tillbaka när hans lämnar sin tjänat. Han skall också avlägga den ed som står 

här ovanför. Fogden skall hålla honom med häst om vintern – från Mårtensmässa (11 

november) till Vårfrudag i fastan (Marie bebådelsedag, 25 mars) och skall sedan inte låta 

honom rida omkring före Olofsmässa (29 juli). Jägaren bör sköta vårfisket tillsammans med 

fiskarna. Han skall också hålla sina rep i gott skick och utöka dem med ett fat om vintern. Han 

skall inte ta emot några penningar i stället för vår gästning och akta sig för att skapa illvilja 

hos landborna eller annorstädes i länet. Han skall heller inte falskeligen svära till skada för 

hederliga män rörande deras kreatur. Annars är han skyldig att betala skadan. Fogden skall 

låta honom rida omkring på kyrkornas ägor och inte på kronans utan tillåtelse. Han bör inte ge 

bort eller sälja något djur utan herrens tillåtelse och befallning. Han skall ha en sängplats när 

han är hemma. Han skall få hälften av alla skinn, liksom fogden, och han skall erbjuda fogden 

att köpa hans hälft, så att husbonden har första möjligheten till köp om han har lust. Annars 

kan han sälja dem till vem han vill, där han får det bästa priset. Utöver sin lön skall han ha 

åtta alnar vadmal till en kjortel, fyra alnar till byxor, fyra till en tröja och ett stycke skjortlärft, 

och dessutom fem mark svenska och fyra par skor. 

Oxkarlen 

Oxkarlen bör sköta gödoxar och dragoxar, föl, fålar och brevförarnas hästar, och han bör hålla 

stallen låsta. Han bör tillhandahålla funktionsdugliga grimmor till fålar och föl samt klavar 

25 Källeryds socken. 

26 Källeryds socken. 

27 Gnosjö socken? 

28 Åsenhöga socken. 

29 Källaryd socken eller Långaryd socken. 

30 Femsjö socken. 

31 Berga socken. 


33 Odensjö socken. 



36 Byarums socken. 










13

och andra kreatursbindslen. Om sommaren bör han köra ut dynga från sina stall och hålla dem 

rena, täta för regn, och utrustade med mellanrum och dörrar. 

Han skall rengöra tegel i tegelladan om sommaren tills hästarna tas emot och skära halm till 

hackelse till brevförarnas hästar. Vid Mickelsmässa (29 september) skall han få lykta av 

fogden samt ryktskrapa och tråg till hästarna. Detta skall han lämna tillbaka till fogden när 

han lämnar sin tjänst liksom han skall lämna brevförarhästarnas tjuder om sommaren. 

Bryggaren 

Bryggaren skall förestå mältningen och han skall själv hugga veden till bryggandet, mala 

maltet, frakta lagen och förestå livsmedelskällaren. Bryggaren skall också förse gödsvinen 

med mäsk och drägg och se till att stian inte blir tom. 

Legodrängar 

Gårdens legodrängar skall vara åtminstone fyra till antalet. En av dem skall kunna laga slädar, 

vagnar och annkostar, andra slädar, axelvagnar etcetera och övrigt sådant som är gjort av trä. 

Den andre skall tillhandahålla funktionsdugligt rep och åkdonsutrustning. De andra två skall 

tröska och hugga ved som fogden befaller dem. Undantaget från detta är när fogden använder 

tegelladan, då skall han ha åtta drängar – åtminstone fyra som är i tegelladan hela tiden. De 

samma fyra skall lägga takstänger om sommaren, lägga tegellera i kaster om hösten, bränna 

lera och köra ved om vintern och på våren lägga tegellera i kaster igen, så mycket som 

fattades hösten dessförinnan. Det är deras uppgift att hålla ugnen i gott skick och utrusta ladan 

med tak, sandkärror och skottkärror. Fogden skall förse dem med egna hästar och 

åkdonsutrustning. 

Legodrängarna skall ha sängplatser hos fogden, två i varje säng, och de skall alltid göra som 

de blir tillsagda av fogden, eftersom han ensam är deras arbetsledare och överhuvud. 

Bagaren 

Bagaren skall sikta och hugga sin egen ved. Han skall använda bryggarens dragare till 

kvarnen och hjälpa till att utfodra dem så de inte svälter. Han skall också vara dukesven och 

hjälpa skaffaren att förvara maten. Är bagaren en kvinna skall hon även tvätta kläder, dukar 

och annat och spinna ljusvekegarn till godsets behov. 

Mjölnaren 

Mjölnaren skall hålla kvarnen, med dammar och kvarnrännor, i brukbart skick. Skulle 

bristerna var mycket allvarliga skall han säga till fogden att låta laga det som fattas. 

Mjölnaren skall hugga all utrustning till kvarnen när saven stiger i björken: kuggar, 

trissbottnar 46 , kuggstavar och mycket annat som kan behövas. Varje lördag skall han till 

fogden överlämna tull och andra pengar som kvarnen kan ha räntat under veckan och därmed 

överlämna sina räkenskaper. Han skall dessutom lämna sina räkenskaper till herren två gånger 

om året, till Mickelsmässa (29 september) och till Påsk. Han skall hålla kvarnbroarna i gott 

skick och fogden skall låta forsla virket. Om brons bjälkar brister skall fogden laga dem. 

Mjölnarens lön är 6 mark svenska, ett par linskjortor/två bitar lintyg, fyra par skor och tolv 

alnar vadmal. Mjölnaren skall hålla sig själv med eka vid kvarnen. Av fogden skall han få 

ljuster och brandjärn, lina och krokar samt goda knutyxor, och allt det bör han lämna tillbaka 

till fogden. Mjölnaren bör också binda wädelingh 47 och ha den färdig för gårdens behov. Han 

skall ha lanerna vid kvarnen under uppsikt och förhindra att taken börjar läcka genom att säga 

till i tid. 

46 Sdw. suppl.: brädklädd botten under "trilla" i hjulkvarn? 

47 Sdw. suppl.: ? 

14

Sågmästaren 

Över alla redskap som sågaren tar emot skall han låta göra en förteckning i två exemplar: en 

till fogden och en till honom själv. Redskapen är: sågar, filar, hållhakar, fästkrokar 48 , 

vevhjul 49 , dammklinkhjul 50 , storhammare, skottspade 51 och allt lösöre som finns i husen. Han 

skall också hålla hägnaden i gott skick, hjälpa till att hugga timret till sågen och frakta det 

hem. Han skall också uppvisa räkenskaper över sågade stockar: hur tolfter stockar han sågar 

och hur många tolfter av bräder det finns i varje tolft stockar. Han skall också hålla dammen i 

gott skick liksom grinden för dammluckan. 

Fogden skall ge honom eka, ljuster, lana och smånotar till gårdens behov. Allt detta skall han 

återlämna i gott skick tillsammans med brandjärnen. Sågmästaren bör också jämna till 

skogsveden och bidra med så många bräder som gården behöver. 

Smeden 

När smeden tar emot smedjan av fogden skall han låta göra en förteckning över alla redskap i 

två exemplar: en till fogden och en till honom själv. Han skall smida det herren behöver på 

fogdens order och inte för någon utanför gården, ej heller för någon annan inom gården om 

inte herren eller fogden uttryckligen har befallt det. Han skall hålla reda på hur mycket järn 

han smider om året, räknat i hundrader och i antal pund samt vad som tillverkats därav. Över 

detta skall han visa upp räkenskaper. Han skall få sängplats tillsammans med gårdskocken av 

fogden. Smedens lön är åtta mark om året och han skall följa med fogden när denne säger till 

om det. 

Gårdsfogden 

Gårdsfogden skall städsla och avlöna allt legofolk och gårdens dagliga ämbetsmän och allt 

halmfoder 52 . Han skall förestå all byggverksamhet och takläggning så att husen inte ruttnar 

samt låta föra in avrad, landgärd och tionden i rätt tid. Han skal redogöra för hur många 

tjänare som är i tjänst, och detta är hans ed: 

”Jag lovar Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus samt Er att tjäna Er troget och 

lydigt så länge jag innehar detta ämbete och är i er tjänst. Jag lovar att aldrig dölja för er 

sådant som jag vet kan skada Er, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus samt alla guds 

helgon och de heliga ting jag vördar bevågna. Amen.” 

Han skall förestå gården, slakten, arbetsfolket och deras arbete. Han skall näpsa dem och de 

skall lyda honom. Ingen skall försöka komma undan sitt arbete på åker och äng, utom de 

fiskare som håller på med sillfisket. Han skall arrendera ut jord som inte brukas till nytta för 

gården. Han skall låta göra vadmal och linne att avlöna legofolket med. Varje lördag skall han 

infinna sig i kapitelhuset 53 och ta hand om våra böter från underlåtenhet att svara inför 

domstol och föra räkenskap över dem. Han skall rådgöra med byfogden om lindring i böter 

och närvara när byfogden skall avlägga räkenskaper. Han skall förse brevförarna med häst 

och ridtyg och återta dem när de kommer hem igen. Han skall veta hur varje ämbetsman 

förestår sitt ämbete. Han skall ha enskilt visthus och fiskehus och därifrån förse skaffaren med 

det han behöver. När han tillträder sitt ämbete skall han låta upprätta ett inventarium i två 

exemplar, ett för herren och ett för honom själv. Han skall förestå körslor, dagsverken, 

vedstockar och timmer till sågen och veta hur mycket som finns kvar och redogöra för det. 

Han skall förse fiskarna och alla ämbetsmän med deras redskap. Likaså skall han förse 

kapelldjäknen i brevdragarstallet med säcksadel 54 . Om hösten skall han låta vitgarva två 

oxhudar och garva sex oxhudar och sex kohudar till gårdens behov. Det skall göras om 

sommaren och därefter skall han inte hålla gården med skomakare. 

48 

Sdw. suppl.: krok att fästa något i. 

49 

Sdw. suppl.: vevhjul? 

50 

Sdw. suppl.: klinkhjul vid en sågkvarnsdamm (till upphissande av dammluckan?). 

51 

Sdw. suppl.: ett slags spade. 

52 

Så ms. 

53 

Ordet kapitel i bemärkelsen kapitelhus är belagt i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 8:268. 

54 

Sdw. suppl.: sadel försedd med säckar el. fickor. 

15

Fiskarna 

Fiskarna vid Linköpings gård, de som fiskar i Roxen, skall ha all sin utrustning från 

gårdsfogden, så som båt, eka, brandjärn, ljuster, vinternot, trampor, isbill, sommarnot, 

gäddrag, mjärdar och alla andra redskap, och de skall återlämna dem i gott skick. De skall 

sköta om båt och eka under vintern, som det står i gårdsboken. Om vintern, när isen bär, skall 

de se till fiskeverken, och säga till fogden om de är mycket skadade. De skall hålla alla 

fiskredskap i gott skick och om vintern skall de skaffa fram torr ved till vårfisket och 200 

bandstakar till gårdens tunnor. Vid Olofsmässa (29 juli) skall de få skötar för löjfiske av 

fogden och dessa skall återlämnas till fogden i gott skick, när fiskens lektid är över. De skall 

också få sängkläder av fogden liksom fiskkassar, korgar, häst och släde om vintern, 

notflaska 55 , slafat, tjära till deras båtar samt sex mark svenska till lön. 

Fiskare i saltsjön 

Om sommaren skall fiskarna i saltsjön vara två i varje båt. Den ena båten skall ligga i 

Bråviken och om våren skall den ligga vid Arkö för vårfisket. Fogden på Vikbolandet skall 

förse dem med båtar, skötar, ljuster, ålfiskeljuster 56 , torskrev, grytor, fisktunnor, salt och mat. 

För allt detta skall fogden föra räkenskaper särskilt. När fiskarna redovisar för herren skall 

landsfogden närvara. I sina kistor skall de ha yxor, bandkniv, bandhake, läddika 57 , krita, näver 

av icke fruktbärande träd 58 , spikborr, elddon, svavel, duk, fat, tallrikar och laketratt 59 . Men om 

hösten, från och med Olofsmässa, skall de vara på höstfiske vid Härskär 60 , Birkeskär 61 , eller 

något annat ställe där fisken finns. 

Skaffaren 

Skaffarens lön är sedan gammalt sex mark och en klädnad av tyg från Marienburg 62 och en 

kohud till skor. Skaffaren skall fördela brödportionerna på bordet och ta emot maten när 

måltiden är färdigställd. Han skall även skaffa och byta ljus. Han skall förestå visthuset, 

kornhuset, råghuset, mjöl, malt och spiskällaren. Han skall ha tillsyn med bryggaren om 

bryggning och mältning. Han skall förse stian med svin, så att den alltid är i bruk. Han skall 

säga till gårdsfogden om färsk mat, färsk och salt fisk, ägg, höns, gäss, lamm och villebråd 

när det behövs. Han skall också ha uppsikt med oxkarlen gällande gödoxarna, hur de mår, 

likaså med mjölkdejan rörande smör och mjölk, och han skall hålla reda på hur mycket smör 

hon kärnar. Skaffaren skall hålla reda på hur mycket gårdsfogden låter så för gårdens behov 

och hur mycket säd det finns. Han skall uppbära avrad, landgärd och tionde och se till att 

fogden antecknar uppbörden och återstoden. Han skall också säga till legodrängarna om 

inhägnaden, slädar, vagnar och allt bohag innan det uppstår brister, eller till fogden om det 

behövs. Varje fredag skall han ta emot det flott som har samlats ihop under veckan. Han skall 

utfodra fyra hästar per spann. 

Smådrängar 

Praxis sedan gammalt på Linköpings gård är att ingen sven får hålla sig med smådräng förrän 

han (svennen) kan bära full rustning. Kanslern får dock ha en smådräng. Ingen dräng kan 

befrias från att bära mat tillsammans med köksmästaren, när denne säger till. Ingen sven på 

gården får ha en mindre dräng än att två av dem kan stå emot en skytt eller rida i sin 

husbondes harnesk. 63 

55 Sdw. suppl.: kärl för förvaring av not? 

56 Sdw. suppl.: ett slags vid ålfiske nyttjadt ljuster. 

57 Sdw. suppl.: ring? låda? 

58 Ordet finns ej i Söderwalls lexikon. Däremot finns där ordet döfviþer, trä som ej bär frukt. 

59 Sdw. suppl.: ett slags tratt? 



62 Troligen det nuvarande Malbork, Polen. 

63 Ett harnesk har ett bröststycke och ett ryggstycke. Meningen tycks vara att drängarna skall vara tillräckligt 

stora rent fysiskt för att tillsammans kunna bära ett harnesk. 

16

Herrens egna drängar skall ständigt ha omsorg om honom och fullgöra sina ämbetsplikter 

enligt den arbetsfördelning som fastställts åt dem. När det inte finns så många småsvenner 

närvarande som det behövs, skall två av de äldsta (smådrängarna) vara i deras ställe och 

tjänstgöra vid bordet tills det är serverat, och när köksmästaren kommer med den sista rätten 

bör alla drängar vara mätta och var och en skall fullgöra den arbetsuppgift han fått. De som 

kan läsa skall läsa tillsammans med herren en vecka var och tjänstgöra vid mässan. De andra 

skall ståndaktigt stå vid dörren och bete sig dygdigt och höviskt. Den smådräng som utses att 

föra sin herres sköld och mitra skall under resan ta vara på hans svärd, spjut, stövlar och 

sporrar när han kommer till sina egna gårdar. 

Kammarsvennen 

Kammarsvennen skall bädda sin herres säng och hålla hans kläder rena, såväl gångkläder som 

linkläder. Han skall byta till rena och väl tvättade lakan o.s.v. varje lördag och hålla 

kammaren ren. Han skall förvara och vårda följande föremål: klädborste, näsdukar, vantar, 

handskar, lyktor, två par ljusstakar samt vaxstapel. Han skall elda i kammaren och bistå sin 

herre när denne klär på sig om morgonen. Han skall se till att bäcken, kam skor och tofflor är 

rena. Han skall ha hand om nyckeln till kammaren och se till att där alltid finns två rena 

handkläden. 

Underförskäraren 64 

Varje lördagsafton skall underförskäraren [se till att han har] förskärarkniv och förskärarduk, 

gaffel, kniv och sked samt två rena handkläden och två rena näsdukar och så många 

brödportioner som han behöver för två dagar, d.v.s. söndagen och måndagen. Han skall gå 

före med handklädet när vattnet bärs fram och se till att den är hel och ren. När han har 

avlägsnat allt igen skall han lägga det i korgen och överlämna det till fatburskvinnan till nästa 

måltid eller till skaffaren om hon är frånvarande. 

Dörrdrängen 65 

Dörrdrängen bör varje lördagsafton ta emot hela och rena lyktor, bäcken, skor och tofflor och 

så mycket ved som behöver eldas upp under söndagen (för att ge dessa föremål till 

kammarsvennen). Han hålla förkammaren ren och varje morgon skall han hämta rent vatten 

och lut samt ta emot handkläden av kammarsvennen för herrens eget bruk. Dessa skall han 

strax därpå återlämna till kammarsvennen (sedan de tvättats?). Han skall också ha ett 

handkläde i förkammaren. Han skall bära upp ved till kammaren under veckodagarna (d.v.s. 

inte på söndagen) samt hålla skor, tofflor och bäcken rena. Han skall ge akt på att han har ljus 

till lyktan och han skall bära den när det behövs. 

Småsvenner 

De småsvenner som är utrustade med häst och harnesk skall ha lika stor lön som en skytt, så 

fram de inte rider utrustade med flera hästar. Ingen småsven tillåts ha en smådräng förrän han 

sitter till bords med gammalsvennerna och drängen är så vuxen att två sådana (drängar) 

motsvarar en skytt prestationsmässigt. Småsvennernas tjänare skall gå till bords tillsammans 

med andra svennetjänare och ej med småsvennerna. Ingen annan än vi bestämmer över 

småsvennerna så länge de lyder under vår tukt, vad saken än kan gälla, eller så lyder de under 

vår köksmästare om vi beslutat det, eller under någon hans ställföreträdare. Undantaget är om 

han begår ett brott som gäller livet och grips på bar gärning. Dock skall den målsägandes 

rättigheter alltid respekteras. 

Under visitationer är det gammal sed att småsvennerna håller handduken när det är 

konfirmation och ombesörjer handfat, vatten, salt och rivet bröd, samt att de binder 

64 Avsnittet saknar rubrik i ms. Ett tydligt mellanrum mellan detta och föregående stycke markerar övergången 

till ny tjänstebeskrivning. Avsaknaden av särskild rubrik och placeringen mellan kammarsvennen och 

dörrdrängen talar dock för, att dessa instruktioner gäller biskopens eget behov av föremålen under söndagen 

och måndagen, möjligen vid måltider som denne intar i sin privata bostad. 

65 Se not 22. 

17

linnebindan kring den nykonfirmerades panna och alltid är till hands. Av de offergåvor som 

faller i handklädet skall småsvennerna och kapelldjäknen få hälften medan kaplanen får den 

andra hälften och av de förras hälft skall kapelldjäknen få en tredjedel. Av de två delar som är 

kvar (sedan kapelldjäknen tagit sitt) skall alla närvarande småsvenner få lika mycket, med 

undantag för mästersmåsvennen, munskänken och förskäraren som var och en får dubbelt. 

När en kyrka eller kyrkogård invigs eller renas bör småsvennerna bära såar och kärl på så sätt 

att de turas om att bära sån utan stång när invigningen sker och de är närvarande. Med 

undantag för mästersmåsvennen, förskäraren och munskänken skall småsvennerna elda i 

badstugan när vi badar. Om en klockare är försumlig under en visitation och inte ringer när vi 

anländer och om småsvennerna får tag i klocksträngen innan klockaren gör det skall han lösa 

strängen med fyra skilling. Den yngste närvarande småsvennen skall alltid ta vara på herrens 

stövlar, kläder och sporrar under resor. Är ingen småsven med, skall den som för skölden ta 

vara på stövlar, sporrar och ridbyxor, och kammarsvennen skall ta hand om ridkläderna så att 

de är torra och rena. 

Fodermarsken på Linköpings gård 

Omkring S:t Martins dag brukar fodermarsken rida ut med hästarna för att ordna deras 

utfodring (om vintern) och ingen häst skall ha lägre värde än tolv mark. Det är gammal 

sedvana att han först rider ut väst om Stångåbron före julen och (att han rider även) längre, 

om juletiden räcker till. Han skall sedan rida österut när fastan närmar sig, för att inte fisket 

skall störas. 

Fodermarsken skall inte ha makt att efterskänka någon fodring eller ta emot pengar i 

fodringens ställe utan att hans herre uttryckligen har befallt det för sitt eget bästa, om han vill 

behålla sin ära och inte begår stöld. För sitt omak skall han dock ha förmånen att smederna 

som bor på sådana ägor skall bestå med gratis hovslagning om det behövs och så länge 

fodringen pågår, annars inte. Han får inte ta emot pengar eller något annat av värde av någon 

smed i stället för hovslagning, endast hovslagning för sina hästar eller våra egna, om det 

behövs, och han skall föra räkenskaper över detta. 

I Östergötland skall han förlägga två hästar hos varje kyrko-, kloster-, kanike- eller 

prebendelandbo och alla kyrkans underlydande med undantag för dem av våra präster som 

endast brukar sina prästbol. De skall ha sina prästbol fritt, liksom klockaren (skall slippa 

fodringen) om han inte har någon tjänstebostad utan bara uppgiften som klockare. Annars kan 

man förlägga hästar hos präster i proportion till omfattningen av den jord de brukar i tillägg 

till prästbolet, likaså hos klockaren i proportion till bolets storlek, om vi inte skriftligen har 

medgivit något undantag. 

Enligt gammal sed i Östergötland och enligt rikets lag skall utfodringen ges till tre fjärdedelar 

av två hästar, ej mer, om inte bonden tillskjuter mer av god vilja. Den som ordnar eller tillåter 

utfodring på annat sätt är som en man som vill sin herres värsta och ej hans bästa. 

Fodermarsken får inte placera ut fler hästar än dem som han rider ut med och som 

köksmästaren har besiktigat och värderat, med mindre än att han har köksmästarens brev 

(skriftliga tillåtelse) att förlägga en sådan häst. Fodermarsken bör emellertid förvara alla 

sådana brev så att han kan styrka sin sak om han klandras efteråt. 

Fodermarsken skall noggrant hålla uppsikt med att envar (hästskötare) blir kvar där han blivit 

förlagd och låter sig nöja med den mat och den öl som respektive bonde förmår skaffa. Ingen 

(hästskötare)skall bjuda gäster eller legosoldater hem till bonden, så att han ända till slutet får 

glädjas åt att bonden har något gott att ge honom. Men om bonden är så fattig att han inte 

tillbörligt kan erbjuda öl eller mat, då skall han uthärda den natten så som bonden har tillrett 

den, och han skall förmå fodermarsken att ordna att han får nästa natt hos en bättre bonde. 

Fodermarsken får ej försumma att fråga sockenborna, när han kommer till kyrkan på 

söndagen eller någon annan helgdag, hur de goda männen i hans följa har betett sig hos dem. 

Han skall uppmana allmogen att klaga hos honom om någon orätt begås mot dem och be 

honom straffa vederbörande i enlighet med sin herres befallning. 

Om fodermarsken får klagomål på någon i hans följe skall han genast ta borgen av den som 

anklagas, vare sig han är väpnare, skytt eller småsven så att han ger bonden gottgörelse för 

18

orätten. Tolv av de bästa männen i fodermarskens följe skall rannsaka och fälla en dom eller 

skicka honom hit i järnbojor. Ingen skall, vid son ära och sin trohetsed, våga neka 

fodermarsken borgen när han fordrar det, utan alla skall, vid risk att drabbas av samma straff, 

vara honom behjälpliga. Han skall straffa alla brottsliga i sitt följe och de skall lämna borgen, 

om de vill behålla sin ära. 

Ingen må drista sig till att förlägga sig själv eller någon annan, utan endast fodermarsken eller 

den han uttryckligen ger fullmakt. Alla skall anlända i rätt tid och till det ställe där 

fodermarsken har förlagt dem, och där skall de stanna. 

Ingen må drista sig till att gå i bondens hus, stall, lada, härbärge eller något annat ställe utan 

lykta (d.v.s. i stället för otäckt ljuskälla?) på grund av brandfaran, ej heller slå sönder bondens 

kärl i stallet eller annorstädes eller förstöra hans kläder, vare sig ute eller inne, utan allt skall 

oklanderligt återlämnas till bonden. Den som gör något annat är som den som vill både sitt 

och vårt eget värsta och vill lämna vår tjänst. Fodermarsken skall bestraffa detta efter 

rådplägning med svennerna. 

Om ett brott begås av någon mindre uppsatt man än de ovan nämnda, så som smådrängar, 

svennernas tjänare eller stalldrängar, vilka inte genast kan gottgöra bonden för skadan, i 

enlighet med fodermarskens rannsakan och dom, då skall den som inte har någon ko böta med 

kroppen i den målsägandes närvaro. 

Fodermarsken skall inte förlägga hästar till följande gårdar, ej heller till de landbor som 

fullgör dagsverken där: Forsa 66 , Ledberg 67 , Stång 68 , Herrestad 69 , Broo 70 , Caraby 71 , 

Fiæthersund 72 , Vigby 73 . 

Ingen får utöva övervåld på bondens hustru, hans dotter eller hans tjänare på något annat 

villkor än att han utövar det mot sitt eget liv. Var och en som handlar annorlunda skall tuktas 

så som lagarna säger. 

Ingen får avyttra bondens gryta, kittel, kläder eller andra saker eller ansätta honom om något 

som han inte har, för att inte vi och våra svenner skall få dåligt rykte och anseende bland 

allmogen. Var och en som handlar i strid med detta förbud skall svara för rånet eller våldet 

enligt lagens bestämmelser. 

Fodermarsken förbjuds att förlägga någon eller ordna sådan fodring att vederbörande medför 

en lösaktig kvinna eller låter hämta en sådan åt sig från någon köpstad eller annat ställe. 

Fodermarsken bör alltid ha med sig minst en man till, och när han rider ut för att ordna 

utfodringen skall han beviljas åtminstone fyra, sex eller åtta goda män, som i kraft sin 

trohetsed skall vara honom behjälpliga, var och när han än uppmanar dem till det. 

Under visitationsresor skall han eller hans sven rida i förväg med en man till för att ordna med 

stallrum och sängkläder, allt efter aktuella behov. Han skall ordna fodring i enlighet med 

rikets lag samt byta sängkläder och ta emot dem igen innan han lämnar gården och därefter 

lämna tillbaks dem (på biskopsgården). Det samma gäller hästtäcken 74 . Han skall också byta 

kärl till hästarna, som tråg o.s.v., och ljus och lyktor, om det finns sådana. Han skall ej be 

någon präst eller någon annan som vi gästar om gåvor. Om han däremot visar sig fullgöra sitt 

ämbete väl skall han bli hjälpt desto mer av oss, till gagn för honom själv. 

Fodermarsken får inte förlägga några hästar hos några klockare för klockarbolets skull; endast 

om han dessutom har någon utjord, ty fogden har alla klockare. 


67 I Valkebo härad. 


69 Herrestad i Dals härad? 




73 Viby socken i Skärkinds härad? 

74 Sdw. suppl.: hästtäcke? 

19

Kocken 

Kocken på Linköpings gård har sedan gammalt ingen annan förmån än lön som en skytt, 

vartannat år ett armborst och vart tredje år en häst. Därtill skall han ha en oxhud till jul och en 

till påsk men inget fett. Han sköter inte höstslakten utan för det lejer man en slaktare i staden. 

Övrig slakt under året sköter dock kocken. På julafton går hans slev runt hela bordet. Han får 

heller inte några djurhudar på våra gårdar, sommar som vinter, utan han får sarduk 75 till tröja, 

lärft till förkläden två gånger om året och tyg från Marienburg till en lång kjortel en gång om 

året 76 . varje fredag skall han överlämna veckans samlade flott till skaffaren och en gång var 

tredje månad skall han rensa det, när gårdsfogden eller skaffaren säger till. Under 

visitationsresor skall han förutom fettet inte ha någonting, vare sig skinn eller hudar, om det 

inte sker av klerkens goda vilja. Men från kronojord som renderar oss gärder skall han få både 

skinn och hudar. Han har sedan gammalt rätt att hålla sig med en dräng och att utse denne 

själv. Kocken behöver inte svara inför någon annan än köksmästaren och han skall underrätta 

denne när han saknar något. 

Kockdrängen skall få två skjortor vid Mickelsmässa och två till påsk för sommarbruk av 

fatburskvinnan samt gratis skor av gårdsfogden, förutom sin lön. Ingen annan bestämmer över 

honom än mästerkocken eller köksmästaren i dennes ställe. 

Stallsvennen 

Sedan gammalt får stallsvennen på Linköpings gård lön som en skytt och ett armborst 

vartannat år samt rätt att rida herrens häst. För varje häst i stallet som herren skänker bort 

skall stallsvennen ha grimmepenning 77 , gammalt ridtyg och hästskor. Stallsvennen skall vårda 

hästarna så att de är väl skodda, likaså vårda sadlar och ridtyg så att utrustningen är 

fullständig och ren. Av gårdsfogden skall han motta utrustning för hovslagning, d.v.s. 

hovtång, skohammare, genhammare 78 , brodd, skavjärn 79 , skottfil 80 , skarjärn 81 , åderjärn, allt i 

gott skick, och de skall han återlämna till fogden när han slutar sin tjänst. Stallsvennen bör ha 

sitt harnesk i borgarstugan liksom skyttarna. 

Fäkvinnan eller mjölkdejan 

Mjölkdejan skall sköta mjölkning, hålla tolv kor för gårdens behov och sköta dem väl. Varje 

vecka skall hon göra räkenskap för smöret inför fogden och låta skriva upp hur mycket hon 

överlämnade åt honom. Hon skall hålla rena handkläden, dukar och annat linne, laga säckar, 

rensa och torka malt och råg när så behövs, dagligen rengöra sina silkar 82 och känna till sin 

räkenskap över dem, d.v.s. hur många hon mottagit, så att hon återlämnar dem till fogden när 

hon lämnar sin tjänst. Det som hon har rätt att få av fogden när hon börjar och skall återlämna 

när hon slutar är: 

först 1 smörkärna 

sil och silsnodd 83 

2 goda mjölkbunkar med lock 

12 silbunkar 

2 goda tråg 

2 mjölkämbar 

2 byttor till mjölk. 

75 Sdw. suppl.: ett slags med linne blandat ylletyg 

76 långt nedhängande kjortel 

77 Sdw. suppl.: penningsumma (dricks penning) som gives till den som håller en häst el. leder hem en ny häst. 

78 Sdw. suppl.: ett slags hammare, som hölls emot vid nitning av söm o. d. 

79 Sdw. suppl.: ? 

80 Sdw. suppl.: ett slags fil. 

81 Sdw. suppl. redskap för skärning av hästhovar. 

82 Sdw. suppl.: kar vari mjölk silas. 

83 Sdw. suppl.: till sil hörande snodd. 

20

Rätter att servera vid gästabud 

Första dagen: 

Middag 

Skinka och lummer 

Färskt kokött och bakade struvor 

Höns i gelé 84 och fyra slags 85 mos 

Rådjur, villebråd 86 och inbakad muskot 87 

Stek och ett vitt mos 

Kvällsmat 

Kokött med salt vatten och gåskrås 

Svinrygg och gult mos 

Lammkött och inbakade russin och mandlar 

Måndagen: 

Middag 

Skinka och vinsoppa 88 

Färskt kokött och stekt fisk 

Fläskstek och färsk fisk med spad 

Fårkött och färsk lax med blod 

Äggost 89 och gult mos 

Kvällsmat 

Rökt fårkött och hirsgröt 

Kokött med salt vatten och färsk fisk med spad 

Lättsaltad svinrygg 90 och lättsaltad lax, gammelost 

Tisdagen: 

Skinka och små huggna höns 

Stekt kokött och villebråd med spad 

Inbakat villebråd och lammkött med spad 

Till stora borgarstugan: 

Brödportioner 91 med mycket smör 

Femton skinkor och åtta tungor, åtta medisterkorvar och tre juver 

På varje fat, med skinkan, ett stycke bringa av gammalt kött 92 , ett stycke nyrökt kokött och ett 

stycke lättsaltat fårkött, ett stycke färskt kokött, ett kokt gammalt höns. Med grovmaten 93 en 

fjärdedels gås och senap i små skålar 94 på varje fat. 

Till lilla borgarstugan: 

Tio skinkor, sju brödportioner och sju smörportioner. 

Till bagarstugan: 

84 

Sdw. suppl.: gelé; aladåb. 

85 

Jfr Sdw. suppl.: stycke. 

86 

Se SAOB: bråd. 

87 

Så SAOB och Sdw. suppl. 

88 

Sdw. suppl.: kallskål? 

89 

Sdw. suppl.: äggost (maträtt tillagad av ägg, mjölk, socker m.m.). 

90 

Sdw. suppl.: maträtt. 

91 

Sdw. suppl.: portion av bröd med tillbehör. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 473. 

92 

Möjligen kött från äldre slaktdjur, alt. hårt saltat kött. 

93 

Sdw. suppl.: grov el. stark mat, kött? kött av storboskap, oxkött? Jfr grofstek. 

94 

Sdw. suppl.: såsskål; (litet) fat. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 250. 

21

Tio skinkor, sju brödportioner och sju smörportioner. 

På ett annat sätt hos herr Sten i Vadstena 

Grovmat och lummer 

Stekta gäss, sylta och grytstek 95 

Små pastejer bakade av tungor samt helt höns med gelé 

Bakade struvor och äpplen och villebråd med svart spad 

Stek av en hjort lyndina 96 

Måndagen: 

Grovmat och lummer 

En fiskrätt, färskt kött med salt vatten 

Hönskött i små bitar med spad 

I Danmark 

Skinka 

Grovstek 97 

Villebråd 

Grytstek 

Abborre 

Lammkött med spad 

Hornsköl 98 med gelé 

Rådjursstek 

Kvällsmat 

Färskt kött med salt vatten 

Helt höns med spad 

Äppelmos 

Svinrygg 

Klenäter 

Stekhöns och lamm 

Kakor och äggost 

Allmänt/gemensamt 

Lummer och skinka 

Grovstek och grytstek 

Kokött med salt vatten 

Helt höns med gelé 

Rådjursstek och lammköttsspad 

Ett östgötskt alternativ 

Grovstek och pastej 

Grovmat 

Grytstek 

Kokött med salt vatten 

Lummer 

Stekt gåssylta 

Helt höns med gelé 

Påfågel med utslagen stjärt 

Järpar, duvor och smörmos 99 

95 Sdw. suppl.: grytstek. 


97 Sdw. suppl.: oxstek? Jfr grofmater. 

98 Sdw. suppl.: benämning på en maträtt. 

99 Sdw. suppl.: ett slags med smör anrättad maträtt. Jfr SAOB: buttermos. 

22

Borgar eller bakade träd eller djur med struvor av russin och mandlar 

Bakade rätter och äggost 

Rätter för en hel vecka när Nyårsdagen kommer på en söndag 

Middag 

Först grovstek av kokött, så mycket att det räcker till ändan (av bordet), med stötta 

honungskakor 

Lummer eller villebråd med spad 

Grovmat med skinka. På fatet (skall det ligga) skinka, ett stycke bringa, nyrökt fårkött och 

medisterkorv, ett stycke färskt kokött, ett stycke lättsaltat kokött, juver och nyrökta feta 

köttkorvar 

Småstek, hare, rådjursstek, unghöns och järpar. 

Svinstek och duvor om de finns 

Äggost eller ostkaka 

Gammelost med frukt 

Kvällsmat 

Först grovmat 


En inbakad rätt 

Steken och osten 

Måndag: 

Middag 

Helt höns med ris 

Grovmat 

Lammkött med spad 


Kvällsmat 

Grovmat 

Rökt fårkött med rovor 

Abborre eller inälvsmat 100 


Tisdag: 

Middag 

Kål med färskt kött och medisterkov 

Grovmat 

Färskt eller lättsaltat kokött med spad 


Kvällsmat 

Grovmat 

Sylta med mjölk eller plockade finkar 

Stekta korvar 


Onsdag: 

Middag 

Först stockfisk med mjölk eller söt välling eller huvudkål med mjölk 

Stekt och kokt sill eller torsk med mölja 101 

100 Se SAOB: kaldun. 

101 Sdw. suppl: maträtt (av brödbitar kokade i flott el. dyl.?) 

23

Färsk fisk med spad 

Torrfisk: gädda, gös eller braxen 

Röding, makrill eller salt lax eller äggkaka 

Kvällsmål 

Risgröt, hirs eller gryn eller rovor 

Torsk med mölja eller sill 

Spettfisk 102 med lök eller ägg 

Nötter och frukt 

Torsdag: 

Middag 

Kål 

Stekt sylta eller korvar 

Grovmat 

Stekta eller kokta rovor med svinrygg eller rökta medisterkorvar 

Steken och osten med frukt 

Kvällsmat 

Grovmat 

Höns med spad eller lättsaltat höns 

Syltstek eller kål 

Stekt höns och kål i ättika 


Fredag: 

Middag 

Kål eller välling 

Stekt sill och kokt sill med nejonögon 

Lättsaltad ål med spad eller gelé 

Färsk fisk med saltvatten 

Äppelmos, mandel, hampfrö eller nötter eller små inbakade fiskar med rovor 

Salt lax eller lax i gelé 103 

Äpplen, päron och andra frukter 

Utan fisk om fredagen 

Ärtor med spad 

Inbakade äpplen med olja 

Mos av äpplen eller päron 

Stekt bröd med olja 

Stekt bröd med gelé 

Små kakor 104 

Nötter, äpplen och päron 

Lördag: 

Middag 

Först kokta färska ägg 

Kokt och stekt sill 

Bergenfisk eller norsk fisk med smör och lök 

Färsk fisk med salt vatten 

Finska gäddor 

Stekt fisk med socker och stötta honungskakor 105 

102 Se SAOB: spet-. 

103 Sdw. suppl.: gelé. 

104 Sdw. suppl.: ett slags finare bakverk. 

105 Sdw. suppl.: puder, pulveriserad krydda. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475 ("torkade och sönderstötta 

honingskakor, som serverades till kokött och stekt fisk"). 

24

Valnötter och små nötter 

Kvällsmat 

Gröt av ris, hirs eller gryn eller rovor 

Kramsill eller flundror med lök 

Spettfisk, färsk fisk och äggkaka 

Kall stekt fisk eller salt lax 

Rätter i långa fastan 

Söndag: 

Stekt och kokt sill 

Stockfisk med örter, russin och mandel 

Bergenfisk med olja 


Torra gäddor eller annan torrfisk 

Ett mos 

Stekt eller inbakad fisk 

Salt lax eller lax i gelé 

Äpplen, päron och nötter 

Kvällsmat 

Först mos av äpplen, päron, rovor eller ärtor 

Lättsaltad fisk 

Spettfisk med olja 

Kall stekt fisk 

Salt lax 

Frukt 

Måndag: 

Kokt sill och stekt spicken lax 

Ärtor med spad och sälspäck 

Torsk eller lättsaltad fisk 

Gelé av ål eller lax 


Stekt ål 

Röding 

Frukt 

Tisdag 

Stekt sill och kokta siklöjor 

Lättsaltad ål med välling 

Torr braxen eller annan torrfisk 

Ärtmos och annat mos 

Långor och gös med olja 


Inbakad eller stekt färsk fisk 

Lax från Bottenviken 

Onsdag 

Som måndagen 

Torsdag 

Som söndagen förutom stockfiske 

Kål i stället 

Fredag 

Stekt oljebröd med olja, honung och örter 

25

Stekta siklöjor och skånsk sill eller piggvar från Rügen 106 

Gelé av ål eller lax 

Finska gäddor med olja 

Stekt eller inbakad fisk 

Grynsäck 107 

Gelé 

Syltade päron 

Små kakor 

Oblatkakor 

Lördag: 

Som tisdagen 

Påskdagen: 

Förstek 108 till hela bordet 

Vinsoppa 

Grovmat 

Ägg till hela bordet 

Lummer 

Färsk fisk med salat vatten 


Småstek 

Ost och frukt 

Kvällsmat 

Äggmjölk 

Grovmat 

En fiskrätt 

Äggkaka 109 


Måndag 

Grov kål 

Grovmat 

Grytstek 


Kvällsmat 

En rätt mjölkmat 

Grovmat 

Inälvsmat 

Kokta ägg 

Steken 

Osten 

Tredjedagen (tisdag) 

Stekta syltor och korvar 

Grovmat 

Villebråd i spad 


Kvällsmat 

106 Sdw. suppl.: piggvar. 

107 Sdw. suppl.: fylld djurmage, d.v.s. pölsa? 

108 Sdw. suppl.: stek vilken ätes som förrätt och föregår en senare serverad stek? 

109 Se KLNM Äggrätter. 

26

Inälvsmat med mjölk 

Grovmat 

Abborre eller sylta 

Äggkaka 110 


Fjärde dagen (onsdag): 

Stockfisk med mjölk och örter 

Torsk med smör och mölja 


Finska gäddor 


En inbakad rätt av mjölk 

Pastejer 


Kvällsmat 

Risgröt eller hirsgröt 

Kokt färsk sill 

Kluvna ägg med ättika 

En rätt lättsaltad fisk 


Torsdag 

Gammalt höns i ris 

Välling 

Stekta korvar 

Grovmat 

Spad av svinrygg 


Kvällsmat 

Grovmat 




Fredag 

Stekt eller kokt sill 

Hampmos med örter 


Torr strömming eller skärgårdsgäddor 

Små inbakade fiskar med olja 

Röding eller makrill 

Lördag: 

Som onsdagen 

Persmässodagen (29 juni) 

Förstek till hela bordet 

Lummer 

Grovmat 

Pastej eller spad 

Småstek 

110 Sdw. suppl.: äggkaka. 

27

Smörmos eller äggost 

Bakade struvor 

Klenäter 

Osten 

Kvällsmål 

Grovmat 


En bakad rätt 

Abborre 


S:t Påls dag (30 juni) 

Till aftonen lagas 

Grovmat 

Villebråd med spad 

Stek 

Färsk lax 

Klenäter 

Ost 

Julafton 

Först spicken lax vid varje brödportion 

Stekt sill och ål med senap 

Stockfisk med russin och mandel 

Skånsk sill och kokt småsill 


Långor med olja eller fisk från Bergen 

Saltvattenfisk 

Finska gäddor eller annan torrfisk 

Stekt fisk 


Äpplen och nötter 

Juldagen 

Förstek till hela bordet 

Lummer 

Skinkfatet 

Pastej eller spad av kokött 

Småsteken 

Äggost eller smörmos 

En inbakad rätt, klenäter 

Äpplen, päron och gammelost 

Kvällsmat 

Grovmat 

Villebråd med spad 

Nystekta unghöns eller småfåglar 

Gelé av tungor med russin och mandel 


Kål, stek 

Klenäter och gammelost 

Annandag Jul: 

Grovmat 

28

Huvudkål med färskt kött 

En rätt med lättsaltat kött 

Fårkött med spad 

Steken, nystekt 

Ostkaka eller äggost 

Klenäter 

Frukt och gammelost 

Kvällsmat 

Grovmat 

Hela höns med spad 

Salt torsk med olja 

Korvar 

Steken 

Tredjedagen 

Gammalt höns med risvälling 

Grovmat 

Stekta syltor med ättika och smör 

Grytstek 

Stekta gäss, sylta etcetera 


Gammelost etcetera 

Kvällsmat 

Rökt fårkött med rovor 

Grovmat 

Svinrygg med spad 

Sylta eller abborre 

Steken 

Fjärdedagen 


Stockfisk i mjölk 

Fisk från Bergen 


En inbakad rätt, pastejer 

Torsk med mölja eller lättsaltad fisk 

Stekt fisk 

salt röding 

Nötter och ost 

Kvällsmat 

Gröt 

Kokt sill, färsk eller nystrepad, eller siklöjor 

Rockor och flundror 


Kokta magar 

Inbakad småfisk 

Kall lax 

Ost och frukt 

Femtedagen 

Som annandagen 

Fredagen 

29

Stekt sill och ål 

Spad av mald rom 111 


Ett mos av ärtor, äpple 

Hampfrön eller rovor 

Torrfisk, braxen eller gäddor 

Oljebröd 

Gelé av lax 

Röding 

Inbakad sik i olja 

Nötter och äpplen 

Små kakor och oblatkakor 

Lördagen: 


Stekta rovor 

Kokta magar, väl blötlagda 

Torsk eller lättsaltad fisk 


Stekfisk 


Ost etcetera 

Kvällsmat 

Huvudkål med färsk mjölk 

Torr strömming 


Kalla laxen 

stekt fisk 

Äggkaka 

111 Arnell: råg. 

30

Gårdspraktikan 

Januari 

1 Låt forsla fisk, saft, o.s.v. från Söderköping medan det är slädföre. 

2 

3 Varje gårdsfogde bör se till att han får in sitt tionde med sina egna ekor och landbor så att 

han inte hyr transport för dyr lön, som okunniga människor gör. Item bör han göra i ordning 

sina säckar, slädar och körredskap. 

4 

5 

6 Lagboken bör tas fram på grund av det instundande häradstinget och bisittare (nämndemän) 

bör utses, åtminstone två från domkapitlet. 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 (Påminnelse) om lagting, (om att ombesörja) hovslagning och (att köpa) bast och spiksöm. 

Skicka (i väg) den som skall fördela tiondet, både det tionde som skall till Linköping och det 

som skall till andra gårdar. 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 Köp kläde när det finns att köpa, likaså näver, likaså båtspik, likaså salt fisk, bast till Rönö 

(biskopsgård), hovslagning, skovlar, spadar och sälspäck. Från Pauli till Scolastice (5 januari 

– 10 februari) skall man hugga nytt timmer om man vill att det skall bli varaktigt. 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

I marginalen, i höjd med 1 januari: stek kokött, gris, rådjursstek och höns, fram till fastan 

varje söndag eller hare 

31

Februari 

1 

2 Köp i Vadstena havregryn och ärter så det räcker ett halvt år samt olja och salt fisk när det 

går att köpa och så det räcker till sommaren, likaså skånsk sill. 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 Se till dina fasta fiskeverk och allt vad därtill hör medan isen bär. 

12 

13 

14 

15 Köp skånsk sill om det behövs. 

16 

17 

18 Skaffa hem ved till katsor. Klyv den, torka den och bind den sedan. Låt också binda 

sommarnot, nät och skötar, lanor och mjärdar. Katseveden skall vara fyra och en halv aln 

lång, ej mer, och varje hopbunden katsevägg nio alnar, med vart tredje blad av ny ved, bundet 

med kärrvidjor 112 och ej med backvidjor 113 , vartannat fyra alnar med två band, katsan med tre 

band av linför. Rätta till varje 100 vidjor och varje 140 blad. Ju rakare och slätare, desto 

bättre. Ge akt på ditt sädeskorn så det varken möglar eller tar eld. 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 Använd morgnar och kvällar till att förbättra dina årder, harvar och årderskidor och låt 

torka så att de blir lättare och förse dem med goda billar 

26 

27 

28 

112 Sdw. suppl.: vidja som vuxit i kärr? 

113 Sdw. suppl.: vidja vuxen på backe? Det som avses är sannolikt vidja vuxen på torr mark. 

32

Mars 

1 Låt blanda mjöd. Brygg och baka så att det varar länge. 

2 

3 

4 Låt klyva virke till gärdsgården och kvista stavar. Sätt ut dina katsor när månen står i ny och 

ej i nedan. 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 Låt rensa och kvista av i trädgården när marsmånen står i ny. 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 Låt gälla dina grisar och märka dina svin innan de körs ut på markerna. Skriv upp på 

väggen hur många de (utegångssvinen) är. Tänk på att dina hemmasvin skall gödas under 

sommaren. 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 Se till att förvara dina vinternotar, isbillar, trampor, notslädar och alla annan åkredskap 

under tak. Item ge akt på ditt vårfiske, med ljuster, mjärdar och nät så att du ej försummar 

fiskarnas lektid. 

28 

29 

30 Ställ under tak dina slädar, drögar, höslädar och träslädar och alla dina slädar när du ställer 

in dem. 

31 

33

April / 30 

1 

2 

3 

4 

5 

6 Låt lägga tegellera i kaster, så mycket som fattades i höstas, och låt täcka över ugnar och 

lador innan du börjar låta slå teglet. Låt kalkmakaren släcka kalken, men akta tråg och baljor! 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 Låt brännmärka föl, ston och hingstar som skall föras till bete och ge dem ett hemligt 

märke för att undvika trätor. 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 Kontrollera att de hingstar som skall gå med stona inte är förstörda utan väl skapta och 

färgade. 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 Låt dreva och tjära båtar, jakter och skepp och laga taken på dina båthus så att inte båtarna 

gistnar i solen om sommaren 

Ovanför månadens namn, delvis bortskuret: fisk i salt vatten, för det sjätte små stekar, för det 

sjunde en bakad rätt, för det åttonde frukt. Item till middagen först äggmjölk 114 , grovmat 115 . 

Likaså äggkaka. Likaså ett fat fisk och den kalla steken o.s.v. 

I vänstra marginalen, i höjd med 13 april: Stek från Påsken till Pingsten varje söndag: 

rådjursstek 116 , färskt eller lättsaltat kokött, gås eller höns eller vilda fåglar som järpe, orre eller 

tjäder. 

I nedre marginalen: På Skärtorsdagen skall tolv fattiga få ett par skor och sex alnar vadmal 

var och detta skall tas från intäkterna av rättskipning i fögderierna Östanstång och 

Västanstång. Köksmästaren skall skaffa fram 12 ålar och 12 tjocka och utvalda bröd med en 

kruka öl. Köksmästaren skall också se till att tvättfatet och kärlen som skall överantvardas till 

mästersmåsvennen är rent. 

114 Sdw. suppl.: äggmiölk. Enligt Gustava Björklunds kokbok för husmödrar,(12:e upplagan, Stockholm 1885), s. 

33 består rätten av ägg och mjölk i sådana proportioner att den färdiga rätten har flytande form. Jfr 

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 20:466 (Äggrätter). 

115 Enligt Sdw. suppl. möjligen oxkött. 

116 Så enligt SAOB och Sdw. suppl. 

34

Maj 31 

1 Till.....rum 117 , till den som saltar sommarströmming vid Bråviken en läst eller två 118 , och en 

annan till Ålräckan, till den som saltar där. Ha omsorg om tunnorna och saltet i tid, som det 

står här nedanför. 

2 

3 

4 

5 

6 Köp järpar och annan vildfågel till pepparsylta. Ta vara på fjädrarna. 

7 

8 

9 Låt mala dina sädesslag till mjöl och malt nu, hela årsbehovet, och inte när det är trängsel 

till malning eller vägarna är djupa. 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 Gödsla lerjord rikligt och sandjord sparsamt. 

18 

19 Hugg ämnen till trissor, kuggstavar och kuggar, både till hjulved och till sågkvarnen. 

20 

21 

22 Låt gödsla din köksträdgård och plantera kål så att det räcker hela året. 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

117 Ordet är svårtytt men är troligen ett ortnamn. 

118 Så Arnell. I ms. syns en stapel och resten är bortskuret. 

35

Juni 

1 

2 Lägg tak på dina lador innan hö och spannmål fraktas in. 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 Skaffa den fjärde dekretalboken 119 och särskilt med tanke på det instundande synodalmötet. 

10 

11 Låt göra skor för hela året medan det är ljust och dagarna är långa. 

12 

13 

14 

15 

16 Låt grusa dina kvarndammar 120 och fylla medan det är varmt. 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 Köp småländskt lärft, torr strömming, bast, lior, vagnar och räfsor. 

29 

30 

Tillagt ovanför månadens namn: Stek varje söndag från Pingst till Persmässa (29 juni) av 

lammkött, lättsaltad rådjursstek, lättsaltat kokött, unghöns, gås eller lättsaltad gås. 

Tillagt i vänsra marginalen, i höjd med 29 juni: Stek till Mickelsmässa: kokött, fårkött, 

lättsaltad rådjursstek och unghöns. 

119 Kyrkorättslig litteratur, möjligen den fjärde boken i dekretalsamlingen Extravagantes Joannis XXII, som var 

indelad i fem böcker.. 

120 Sdw, suppl.: fylla med grus? 

36

Juli 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 Låt sylta valnötterna innan de blir träaktiga inuti. 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 I Skänninge skall du köpa värmländsk spickelax och torr gös, och ibland även salt när 

marknaden är över. 

30 

31 Item förse fiskarna vid Härskär med tunnor, salt, pengar, öl och bröd. 

Item köp norsk fisk i Lödöse omkring Larsdagen (10 augusti). 

37

Augusti 

1 Låt sylta körsbär. Ta vara på åtminstone en tunna färgämne till körsbärsvinet. Låt lagen 

sjuda tillsammans med socker och nejlikor för smakens skull. 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 Låt så vinterrågen och se till att jorden är väl förberedd, gödslad och inhägnad. 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 Låt pressa must i gårdarna. 

31 

38

September 

1 

2 

3 

4 

5 

6 Efter skörden skall du vända stubben ned i jorden för att göda den. 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 Låt lägga tegellera i kaster till tegelladan, och vänta inte till våren. 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 Rengör och banda väl dina insaltningskärl så att maten inte fördärvas. Se till de tunnor som 

används till sylta och till rimning, och se till de kärl i vilka gäss och medisterkorv saltas, 

likaså kärlen till surkål, morötter och persiljerötter. 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 Låt vitgarva två oxhudar till grimmor, sadelgjord och stigbygelsremmar. 

Tillagt i vänstra marginalen, i höjd med 29 september: Gås till stek och orre varje söndag till 

och med Martinsdagen (11 november) 

39

Oktober 

1 Låt hugga din årsved vid den första barfrosten, medan skogen är snöfri och lägg den i lådor. 

Hugg också timmer till sågkvarnen, åtminstone 20 tolfter. 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 Se till dina vinterrovor i i sandgropen. Sylta får[...] 121 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

121121121 Slutet av ordet bortskuret i ms. 

40

November 

1 Låt mälta din årsväxt och din avrad innan tiondena kommer in och sedan ... 122 innan det blir 

upphettat. Låt meddela att avraden kan komma in. 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 Låt dra upp båtar och ekor. 

11 Skicka hästarna till utfodring, enligt gammal sed först västerut och före jul. 

12 

13 Låt röka det fläsk som du inte vill skall härskna. 

14 

15 

16 

17 

18 123 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

Tillagt i vänstra marginalen, i höjd med 11 november: Om söndagen, från Martinsdagen (11 

november) till fastan, först färskt eller salt kokött, hare och höns. 

122 Ordet bortskuret. 

123 Överhoppat i ms. 

41

December 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 Måltiden skall påbörjas vid slutet av fjärde timmen 124 och avslutas vid slutet av åttonde 

timmen. Den latinska måltidsläsningen skall av den som förestår måltiden 125 anpassas till 

dessa omständigheter. 126 På en fiskdag skall Benedicite läsas genast efter att vatten skänkts i, 

på en köttdag när den första rätten bärs in. Efter sjunde timmen skall man börja sjunga O 

sapientia och därnäst kommer kollekt 127 , och till slut O virgo virginum. Men innan O virgo 

avslutas 128 genom kollekten skall maten bäras ut och vattnet hällas i. Vattnet skall ha druckits 

upp innan tacksägelsen läses och den som förestår måltiden tilltalar genom dessa ord den som 

är närmast i rang med hedersord. 

17 

18 

19 

20 Omkring Thomasdagen skall du köpa hovbeslag, villebråd och färsk fisk till jul. Takspik. 

21 Säg till kammarsvennen att han skall sörja för offergåvor till tjänstefolket inför julafton. 

22 

23 

24 Även (dom)kyrkans klockare skall ges offergåvor och kallas till bordet med de andra. 

Hälsningar skall skickas till närstående/vänner ... ... ... 129 och gåvor skall skickas till dem. På 

dagen skall biskopen leda tidegärden och predika någon gång. Likaså skall under dagen 

versen Verbum caro läsas medan han väntar på kalken vid sakristian. Nedanför altarets första 

trappsteg, vid mässan vid hanegället, läser biskopen Confiteor och han skall frambära 

mässoffret i full ornat. Men innan han frambär mässoffret läser han Sanctificator, därefter 

frambär han mässoffret och kysser altaret. Efter mässoffret följer predikan. 

25 

26 

27 

28 Senast denna dag skickas hästarna ut till fodringen. 

29 

30 

31 

124 

En timme = en tolftedel av tiden mellan soluppgång och solnedgång, se KL Dygn:591. 

125 

D.v.s. den främste vid bordet. 

126 

Timmarna hade olika längd under året och därmd också måltiden . 

127 

En kort bön. 

128 

Den mest sannolika läsningen är resumitur, ’återupptas’, vilket dock inte ger någon mening. 

129 Två eller tre svårlästa ord. 

42

Bilaga 1. Definitioner i Svenska akademiens ordbok (SAOB) 

• annkost (i bygdemålsfärgadt språk i Svld o. Nld) åkerbruksredskap af trä; redskapsämne; 

virke, företrädesvis till åkerbruksredskap; i sht koll. (1 maj) Hugges allehanda Ankostar, 

och tårckas Hiwle-Biörek. BRAHE Oec. 107 (1585). 

• arg fientlig; härunder uttr. tänka argt (mot ngn), hafva argt i sinnet (mot ngn) (b β). 3) 

som vållar skada l. förfång; skadlig, farlig; härunder uttr. gå, stå, trakta efter ngns argesta 

• avel (produktivt) arbete, alstring. [AFVEL 4.a] a) (†) (produktivt) arbete. Afl betyder .. 

arbete. COLUMBUS Ordesk. 14 (1678). Borgaren richtar sig af andras afvell och arbete. 

2 RARP 3: 451 (1723). – id, näring. Christna och Judar och Turkar, med hvars och ens 

värf och afvel. ENEMAN 2: 115 (1712). [AFVEL 4.b] b) alstring, produktion, 

tillverkning. 

• avrad (numera nästan bl. kam.) afgift l. ränta o. d., som af fast egendom l. bergverk 

årligen bör utgå till egendoms- l. ränteegaren (kronan l. ngn annan); i sht om afgift, som af 

landbo erlägges till jordegaren. All then spannemål som han får i affradt vtåff fru 

margretis landtboor .. Och alt thet iærn han får i affradt i bergslaghen. G. I:s reg. 4: 391 

(1527) 

• bandhake tunnbindareverktyg bestående bl.a. af ett hakformigt järn o. användt att 

sammanhålla stäfverna o. fästa banden. FH 4: 296 (1556) 

• bandkniv knif med två handtag använd ss. tunnbindarberktyg till att renskära banden o. 

eddraga dem öfver tunnstäfverna; jfr -JÄRN 2. FH 4:297 (1556). 

• bandstake stake afsedd till förfärdigande af handkar l. tunnband; BRAHE Oec. 100 

(1585) 

• brandjärn 1) (†) till I 1: järnställning att lägga veden på i en spisel l. dyl. l. att sätta 

kokkärl o. d. på öfver elden; jfr -RING 1. GR 2: 266 (1525). 2) (i allm. korgformig) 

järnställning hvari ved antändes ss. bloss (särsk. vid fiske i mörker). BRAHE Oec. 102 

(1581). 

• bråd 1) (†) stycke kött (som duger till att äta l. att tillreda stek af). Så skaer han den 

bråden vhr sit bröst. SvForns. 2: 266. Bråd af vildsvin. EKBLAD 19 (1764). 2) (†) 

(jakt)djur. På iorden kan hun altid så gånga, ʃ såsom thet ville bråå. Visb. 1: 196 (c. 1620). 

• buttermos: (förr) ett slags efterrätt tilllagad af ystad mjölk, ägg, socker m. m. WARG 566 

(1755). 

• drag fiske mod fiskedon som drages gm vattnet; konkret: dylikt fiskedon. 

• drög ett slags grof (vanl. oskodd) arbetssläde (med långa medar o. slät brådbotten) att 

forsla sten, stockar o.d. på; släpa. VRP 1608 

• fiskkasse kasse (av nät l. flätade vidjor l. dyl.) att bära fisk i. SCHULTZE Ordb. 2231 (c. 

1755). 

• fiskvärk anläggning (inhägnad l. dyl.) i vattnet för fiskfångst; fast fiskredskap 

• fäkarl (†) kreatursskötare. BtsödKultH 12: 3 (1590) 

• fäkona (†) kvinna som sköter nötboskap, ladugårdspiga 

• gammelost ett slags ost med genomträngande lukt. Gamal-ost brukas och här (i 

Hälsingland) öfver alt; .. här giöres så väl sötmiölks, som i synerhet Ränmiölks-ost til 

gamelost. BROMAN Glys. 3: 211 (1733) 

• gengärd (förr) till 2; urspr. om det sammanskott av livsmedel som under medeltiden ett 

område på landsbygden hade att utgöra till konungen l. ngn hans ämbetsman l. till 

biskopen vid besök av ngn av dem; sedermera dels om den stående årliga (in natura l. i 

pänningar utgående) skatt till kronan vartill nämnda sammanskott till konungen 

förvandlades, dels om (uppbörd av årlig avgift (in natura l. pänningar) till vissa lokala 

tjänste. l. ämbetsmäns underhåll. GR 4: 312 (1527). 

• havas åt, dep. [jfr isl. hafast at] (†) bete sig; jfr HAVA 11. Giorde han sigh med wilia 

siuuk, lettz kasta vp, stanckade och hades ymkelige ååt. SVART G1 148 (1561). 

43

• hovman (förr) man som gjorde rusttjänst (åt konungen), frälseman; ryttare (ofta motsatt: 

knekt till fots); äv. allmännare: krigare, soldat. SthmSkotteb. 1521, s. 197. 

• isbill redskap bestående av en spetsig järnstång med l. utan träskaft till att hugga (väcka) 

vakar i isen l. till att bryta sönder is. HSH 37: 3 (1529) 

• kaldun: (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ett slaktat djurs (ätliga) 

inälvor, (ätligt) innanmäte av slaktdjur. G1R 11: 11 (1536) 

• kast 1) (†) låda i allm.; äv. med inbegrepp av innehållet i lådan o. ss. måttsbestämning. 

Hwitt och brunt Candy vti hele och halfwe Caster. SthmStadsord. 1: 51 (1636). Därs. 85 

(1641). RISINGH LandB 36 (1671). jfr SPETS-KAST. 

2) (†) i fråga om papperstillvärkning; i pl., om bredvid varandra anordnade, av 

mellanbräder skilda, fackliknande torkningsställningar för över snören lagda pappersark. 

AMBROSIANI DokumPprsbr. 181 (i handl. fr. 1776). 

3) boktr. i olikstora fack indelad, grund låda i vilken boktryckarstil förvaras (med särskilt 

fack för varje bokstav, tecken, siffra m.m.) o. som vid begagnandet vilar på en 

pulpetliknande ställning (regal) framför sättaren, stilkast. En kast typer. Lära sig kasten 

(dvs. lära sig i vilka fack de olika typerna ligga). Stå vid kasten, arbeta med sättning. 

RUDBECKIUS MemPubl. 23 a (1635). 

• klave band av trä (i sin enklaste form bestående av en smidig vidja) l. ring av järn (ofta 

sed bestående av två rörliga skänklar vilka kunna hopknäppas) som anbringas kring halsen 

på kreatur för att tjäna som fäste för det tåg l. den kätting varmed djuret skall bindas l. 

ledas l. för att (i sht på kor) fasthålla skällan; bindsle; äv. bildl.: boja, band. VarRerv 44 

(1538). 

• knutyxa yxa för klyvning av hårdt, knotigt trä? BtFinlH 3: 237 1549 

• kramsill (i sht förr) sol- l. lufttorkad strömming. G1R 1: 152 (1523). Ther som ondt är 

effter Salt, vptorckas .. (strömmingen), och warder kallat Kramsill, een Spijs för 

Arbetzfolck tienligh. PALMCHRON SundhSp. 106 (1642). EKMAN NorrlJakt 338 1910. 

• lana (i sht förr) fisk. benäm ning på olika slag av ryssje- l. mjärdliknande fiskredskap, i 

allm. bestående av en (strutformig) nätsäck, vars mynning är fäst vid en (fyrkantig) 

träram; vanl. använda i strömdrag för fångst av nedvandrande fisk (särsk. ål). Fast lana, 

med träramen insatt i en öppning i en fiskebyggnad o.d. Rörlig, förankrad lana. SkeppsgR 

(1543). 

• linkläde (större l. mindre) stycke linneväv, särsk. om dylikt stycke användt (o. apterat) till 

ngt visst ändamål, ss. sänglinne, dukteg l. klädesplagg (i sht ss. gånglinne) l. dyl. Luk. 24: 

12 (NT 1526 

• lummer (†) benämning på vissa (starkt kryddade) tjockflytande maträtter o. såser; särsk. 

om dylik starkt kryddad maträtt av blod o. mjöl m.m.; svartsoppa. 1555–56 

• lärft († utom i [LÄRFT 2.b] b) längd l. stycke av lärft (i bet. 1). ConsAcAboP 4: 106 

(1672). 

• medister [fsv. metister, medisterkorv; jfr dan. o. nor. medister, (korv)smet av hackat 

svinkött blandat med späck, av dylik smet tillvärkad korv; av mnt. met- (se METVURST) 

o. ISTER, sbst.¹, l. ombildning av METVURST gm anslutning till ISTER] (†) 

medisterkorv l. (rätt bestående av) dylik korvsmet. Såcker .. Thil Saph på medist(er) 1 

lodh. KryddRSthm 1555, s. 25. LINDFORS (1824). 

• mjärde fiskredskap (för fångst av fisk, kräftor o. d., förr äv. bäver o. utter) som består av 

en långsträckt stomnie av tragjordar o. trÄspröt l. enbart spröt, över vilka ett nät av garn l. 

järntrd är spÄnt på sådant sätt att en trattfnrmig ingång bildas l- ena andan l. bägge 

andarna o. som antingen ned sänkes på bottnon (sänkHijärde) l. fästes vid en lyftram som 

köres ned i bottnen l. insättes i en bro med stängsel l- ledarni (lyftrnmsmjärde); förr äv. 

om liknande fångstredskap för fåglarj förr äv. bildl. NSH 29: 129 (1542). 

• mjölkdeja (i sht om ä. förh.) kvinna som förestår ladugård, mejeri, mjölkför säljning o.d., 

deja 

• musköl Det hos HEIDENSTAM Folkung. 2: 308 (1907) förekommande ordet musköl är 

sannolikt hämtat från SPIEGELBERGS (bl. a. i HAGDAHL Kok. 13 (1879) avtryckta) 

44

anteckningar c. 1525: raa willebraadh oc bakada mwsköl. VittAMB 1885, s. 3 (jfr 

HILDEBRAND, Medelt. 2: 474), vilket torde vara felskrivning för muskot. 

• mål i fråga om ytmått: enhet vid jordbeskattning; äv.: jordareal av viss storlek. 

ALMQUIST CivLokalförv. 2: 314 (cit. fr. 1540). (I Medelpad) skattas årligan aff hwarth 

måll .. 4 pen(tninga)r, och är hwart måll szå storth szom eth spanneland. THULIN Mant. 

1: 79 (i handl. fr. 1541). 

• mölja: (†) om brödbitar doppade i fett l. dyl.; maträtt bestående av fläskspad l. dyl. med 

däri lagda brödbitar. VarRerV 27 (1538). Hwar måltijdh skola .. (de fattiga i "hospitalet", 

hafwa .. antingen öölsupa, kåål, erter, möllia, wellingh eller gröött. RUDBECKIUS 

Kyrkiost. 57 (c. 1635). IHRE 2: 200 (1769). – särsk. bildl. (möjl. delvis med anslutning 

till 5; särsk. i uttr. röra l. göra (ngn l. för ngn) en mölja, "koka en skön soppa" (åt ngn), 

ställa till ont l. förargelse (för ngn). Then bittre kalken, full medh allahanda heluetis 

möllor. PERICI Musæus 1: 268 b (1582). Dhet bliffver en ond möllja ju mehre man ther i 

rörer (dvs. om man skulle spåra urp upphovsmannen till ett "lättfärdigt tal"). RP 3: 152 

(1633); jfr 5 a. Tu Riddar röö skall een gång höra, / Hwadh Möllia jagh för tigh skall röra. 

BRASCK TyKr. G 4 a (1649). VDAkt. 1710, nr 40. 

• oxkarl [y. fsv. oxa karl (ARNELL Brask Bil. 1)] (förr) person med uppgift att sköta 

gödoxarna på ngt ställe. 

• pantoffel (numera bl. ngn gg om ä. förh.) ett slags sko (utan bakkappa), sandal, toffel; förr 

äv. om ett slags sko med mycket tjock sula (jfr KOTURN 1). G1R 18: 616 (1547). 

• rede om hjälpmedel l. tillbehör l. utrustning som behövs vid körning l. ridning l. som hör 

till åkdon o. dyl. l. 

• rev fisk. om (tvinnat) snöre l. (tvinnad) lina (t.ex. av bomulls- l. lingarn, tagel, silke, 

nylon) vid vilket (vilken) en fiskkrok (jämte sänke o. flöte o.d.) är fäst (l. är avsedd att 

fästas); äv. om fiskredskap bestående av ett (en) l. flera sådana snören l. linor med 

(tafs(ar) o.) krok(ar), sänke(n) osv. SCHRODERUS Dict. 64 (c. 1635). 

• rättare person (arbetsförman) som (under ägaren l. under förvaltare l. inspektor) närmast 

leder o. övervakar jordbruksarbetena på en lantegendom (o. ofta äv. själv deltager i 

arbetet); jfr BEFALLNINGSMAN 6, FOGDE 3 a, GÅRDS-FOGDE, LADU-FOGDE. 

Arbetande rättare, som själv deltar i arbetet. Men der han (dvs. gårdsfogden) sielf intet 

hinner Personligen vara med, måste han lita til Rättaren, Dränge-Fogden, eller den 

flitigaste ibland dem. SALANDER Gårdzf. 18 (1727). 

• skolling: (numera föga br.) abborre. SMITT SkandFisk. 29 (1892; i Närke). 

• sköt fisk. (på ostkusten, ned till Kalmarsund, o. i Finl. använd benämning på) finmaskigt, 

större fisknät (av relativt stort djup) för fångst av strömming (äv. skarpsill o. siklöja), 

använt ss. sätt- l. drivgarn (samt oftast försett med sänken o. flöten). RA I. 1: 248 (1539). 

• slafat (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. kulturhist.) träkärl i form av ett avlångt tråg 

med lock (använt ss. matskrin, i sht för förvaring av fisk). BtFinlH 3: 414 (1558) 

• spet-: spe³t~ l. SPETT- spet³~. (speet- 1652 (: speetfisk). spet- (-th-) 1523 (: speth ffisk) 

osv. spett- (-dt-) 1555 (: Spettfisk) osv. spiit- 1546 (: Spiitfiisk). spit- (-th.) 1527 (: 

spithfisk) – 1573 (: spitfisk). spitt- 1537 (: Spittfisk) – 1581 (: Spitt torsk)) [fsv. spit- (i 

ssgn spitfisker); jfr fd. spet- (i ssgn spetfisk), mlt. spit- (i ssgn spitvisch, fisk avsedd att 

rökas l. stekas); ssgsform av SPETA sbst., l. SPETT, sbst.²; jfr äv. mlt. spét- (i ssgn 

spétvisch, fisk som satts på spett för att rökas l. stekas), av spét, spett (se SPJUT)] förled i 

ssgr betecknande fisk som vid torkning spänts ut med tillhjälp av trästickor l. hängts på 

käpp(ar). 

• spicken om fisk, kött o. d.: insaltad (o. torkad l. rökt) l. torkad l. rökt o. avsedd att förtäras 

utan ytterligare beredning; med tanke på förtärandet; (insaltad osv. men) okokt o. ostekt, 

rå; äv. i nsg. substantiverat; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera nästan bl. i 

fråga om insaltad l. rökt l. i kryddlag lagd fisk osv. ingående i l. utgörande maträtt. 

Spicken sill l. korv l. skinka. SCHRODERUS Dict. 165 (c. 1635) 

• spikborr (numera mindre br.) borr för förborrning av hål för spikar (l. skruvar o. d.); 

vrickborr. HSH 37: 4 (1529) 

45

• spiskällare (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, l. ålderdomligt) källare för 

förvaring av mat(varor), matkällare. G1R 4: 36 (1525). 

• strepa sv. dial. strepa, sträpa, strö ut tunt, lätt salta; sannol. parallellform till sv. dial. 

strippa, mjölka (särsk.: mjölka ur de första l. sista få dropparna; se STREPPA). Jfr 

STRÄPPLA] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) strö ut tunt med salt över (ngt, i 

sht fisk), lätt salta; äv. i uttr. strepa på ngt, strö ut tunt med salt över ngt. 200 ströpt fisk. 

VadstKlUppbB 98 (1560). Hugg Köttet aff en vngt Stut i Stycken mädan Köttet är warmt, 

sträpa thet lijka som man strör Salt vppå en Rättikia. IERICI Colerus 1: 347 (c. 1645) 

• struva om bakverk framställt av en smet (vanl. av (vete)mjöl, ägg l. äggulor, socker, 

mjölk l. grädde, smör m.m.) som kokas i flottyr, antingen gm att degen ringlas genom en 

tratt (struvtratt) ned i flottyren l. gm att ett fasonerat järn (struvjärn) fångar upp smeten 

som hålles i flottyren; förr äv. om olika slags kokade l. stekta bakverk av samma l. 

liknande l. andra ingredienser; struff eller clenet som bakas och stekies. VarRerV 27 

(1538) 

• städsel (avtal om) jordlega l. annan saklega l. tjänstelega 

• svinrygg ryggstycke av svin (jfr rygg 1 c). HAGDAHL Kok. 13 (i handl. fr. c. 1525) 

• trampa (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om platta av trä (försedd med 

broddar o.d.) som fästs under sula för att ge bättre fotfäste på halt underlag (i sht buren vid 

vinterfiske); äv. dels om sumpsko l. snösko, dels om motsv. anordning för hästs hov l. sko 

• tunder (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) del l. stycke av lättantändligt torrt 

material l. ämne (ss. (förmultnat) trä l. bark) (använt ss. tändmedel (vid eldgivning 

medelst elddon)), fnöske (1582). 

46

Brasks Matordning, version 1.0 - Biskop Hans Brask 1513-2013

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?