ÖEMA & VEMA 2005 - SWEA International

swea.org

ÖEMA & VEMA 2005 - SWEA International

Korintiska kanalen skär igenom näset mellan Attika och Peloponnesos (Pelops ö) och förkortar avsevärt

sjövägen mellan landets västra delar och Atens hamnstad Pireus. Det betyder att man nu kan undvika att

segla runt den farlig udden på halvön Peloponnesos’ sydkust, där havet som oftast “går i skjortärmarna”.

Kejsar Nero (37-68) hade redan på sin tid planer på att bygga en kanal. På

1860-talet diskuterades återigen kanalbygget, men det skulle dröja ända till

1882 innan arbetet påbörjades. 1893 var kanalen klar. Den är 6 300 m lång,

21 m bred och 8.5 m djup, men är ändå inte tillräckligt stor för att

ackommodera dagens stora containerfartyg.

För oss var det spännande att stå på bron och titta ner i detta djupa, snörräta jättedike, särskilt som man

experimenterade med att filma en bil, som till hälften hängde ut över kanten. En ny James Bondfilm,

undrade vi?

Alldeles invid näset, mellan Peloponnesos och Attika, ligger det moderna Korint. Det var här man lät bygga

upp en ny stad sedan den gamla helt förstörts av jordskalv 1858. Sex km sydväst om det moderna Korint

ligger ruinerna av den ursprungliga staden, det antika Korint, en av forntida Greklands främsta

handelsstäder, och det var den platsen vi skulle besöka. Vi vandrade på den

marmorbelagda Lechaionvägen, besåg ruinerna av det berömda doriska

Apollontemplet, korintiska Octaviatemplet, pelarhallarna, fontänen, agoran,

försökte föreställa oss hur staden såg ut innan den förstördes helt. Vi slogs

av häpnad över hur praktiskt, “modernt” och välordnat allt verkade ha varit

redan för flera tusen år sedan!

I antiken kallades Korint för “Kärlekens stad” och aposteln Paulus skrev (53-55) två förmanande brev,

Korintierbreven, till den av honom grundade församlingen där sedan han hört om folkets svårigheter,

problem och sexuella utsvävelser. Kapitlet om den kristna kärleken (1 Kor. 13) har kallats “kärlekens höga

visa” och är ett av de mest kända avsnitten i Nya testamentet, nu ofta citerat vid bröllop.

Hjalmar Gullberg fascinerades av livet i antika Korint under sin Greklandsresa dit 1932 och skrev dikten Kärlekens stad (ur diktsamlingen

Kärlek i tjugonde seklet ,1933):

Blott skuggorna rusta

till fest i ruinerna blint.

Av kropparnas flammande lusta

blev ingenting kvar i Korint.

Jag lyssnar i midnattsstunden

till minnenas spökballad.

Vulkanisk är grunden

i Kärlekens störtade stad.

Din makt, Afrodite,

var väldig en gång där jag går!

Förbjuden var kyskhet vid vite

i dina prästinnors kår.

Nu syns av din helgedom varken

portal eller vit kolonnad.

Uppslukad av marken

är templet i Kärlekens stad.

En skrift har bevarats

från avlägsen glansperiod,

det största kapitlet har sparats,

ett vittnesbörd, skrivet med blod.

Det bars över vatten och rike,

det kom som ett frälsande bad,

ett brev utan like

i Kärlekens hedniska stad.

“Om orden jag vägde

på guldvåg, om änglars tal jag ägde,

då var jag blott malm och cymbal.”

På dunkelt sätt, som i spegel,

jag ser på min kvällspromenad

Guds eldinsegel

på brevet till Kärlekens stad.

Resan fortsatte längs Peloponnesos norra kust utmed den vackra, blåa Korintiska viken. I den lilla byn Sposs åt vi lunch. För att komma

till restaurangen måste vi gå till fots över ett litet sund på en bro, som, i stället för att öppnas, sänktes ned 8 m under vattenytan, när

båtar skulle fara igenom. Ett annorlunda sätt att lösa trafikproblem!

I närheten av Greklands tredje stad, Patras, besökte vi Achaia Clauss, Greklands första och största

kommersiella vingård, som producerar ca 30 miljoner liter vin per år, med druvor som samlats upp från

hela landet. Gustav Clauss från Bayern hade 1854 blivit fascinerad av stadens kulturliv och goda viner

och bestämde sig för att skapa en egen vingård. Sedan dess har Achaia Clauss’ viner vunnit världsrykte

och många utmärkelser. Vi blev visade runt i den imponerande kejserliga vinkällaren (så kallad efter den

österrikiska kejsarinnan Cissis besök där) och vi fick smaka på två av de mest kända och uppskattade

vinerna, Mavrodaphne, ett sött, rött dessertvin, och ett “kryddigt” muskatvin, Patras Muscat. Till detta

serverades söta grekiska bakelser. Det smakade verkligen gott!

More magazines by this user
Similar magazines