Klarspråk ökar samarbetet - Previa

din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 3/2007
FRISKT SAMARBETE:
Eva Smith, Eva Gullqvist
och Anders Boheman
verkar för ett hälsofrämjande
ledarskap
på Naturvårdsverket.
NATURVÅRDSVERKET SATSAR PÅ UTBILDNING
Klarspråk ökar
samarbetet
KVINNOKLINIKEN
UTBILDAR BÅDE
CHEFER OCH MEDARBETARE
TRÄNA HJÄRNAN
– VÄLJ NATUREN
FÖRE SUDOKU
prima nr 3 2007 1

Innehåll
PRIMA
TEMA ORGANISATION
OCH LEDARSKAP
02. Ett starkt ledarskap i en organisation
förutsätter ett moget
medarbetarskap, anser två forskare,
ekonomie doktor Stefan
Tengblad och Erna Danielsson,
doktor i sociologi.
05. Efter sammanslagningen av
Karolinska sjukhusen i Solna och
Huddinge krävdes ny organisation
med ny chefsnivå. När cheferna
klev in i nya roller behövde
de utveckla chefsskapet.
08. Ett fyrtiotal chefer på Naturvårdsverket
har gått utbildningen
Klart Ledarskap – något
som fick positiva effekter även i
privatlivet.
10. Att vistas ute i naturen är
toppenträning för hjärnan, enligt
docent Olle Johansson.
12. Chefer måste gripa in i ett tidigt
skede när en medarbetare visar
tecken på utbrändhet.
14. Bromma stadsdelsförvaltning
sänkte sjukfrånvaron 3 procentenheter
genom att bland annat
utbilda cheferna.
16. Nu förändras ditt företags
rehabansvar.
17. Previas vd Hans Persson om
Previas uppdrag att hjälpa
kunderna nå sina mål.
18. Previas ledarskapstjänster.
previa prima
ansvarig utgivare hans persson
redaktion katrin malm,
evalena andersson
produktion spoon publishing ab
omslagsfoto linus hallgren
tryck vtt grafiska
issn 1651 – 8063
välkommen att kontakta prima via:
informationsavdelningen@previa.se
www.previa.se
2 prima nr 3 2007
Ledarskap
förutsätter
medarbetarsk

ap
STEFAN TENGBLAD:
»Bra ledarskap är
ett ledarskap som
låter sig påverkas
av medarbetarna.«
Ledarskap utvecklas i relationen
mellan chef och medarbetare.
När relationen stärks medför
det både bättre ledarskap och
bättre medarbetarskap.
text eva nilsson foto getty
om något problem uppstår i organisationen är
det vanliga greppet att efterlysa ledarskapsutveckling.
I ny forskning lyfts nu även medarbetarens roll fram.
Man kan säga att framgång förutsätter både moget
ledarskap och moget medarbetarskap.
– Bra ledarskap är ett
ledarskap som låter sig påver-
kas av medarbetarna. Om vi
bara har fokus på vad ledaren
gör i interaktionen missar vi
hälften, säger Stefan Tengblad,
ekonomie doktor och ansvarig
för forskningstemat »Medarbetarskap
i det moderna
arbetslivet« vid Handelshögskolan,
Göteborgs universitet.
Stefan Tengblad talar om
den myndiga medarbetaren
som arbetar tillsammans med
chefen mot gemensamma mål.
Ett myndigt medarbetarskap
bygger enligt Tengblad på förtroende,
engagemang, samarbete
och ansvarstagande. Saknas
det ömsesidiga förtroendet
finns risken att medarbetarna i
stället blir »motarbetare«.
Det ställs allt högre krav
på de anställda. Det kan man
bland annat läsa i platsannonserna
som efterlyser självgående
och kreativa personer som
samtidigt ska klara allehanda
påfrestningar.
I media och viss ledarskapslitteratur talas det
mycket om platta organisationer där medarbetarna
tämligen självständigt driver egna projekt i nätverk.
I verkligheten är det ganska få som arbetar på det viset
eller kanske ens vill göra det, tror Stefan Tengblad.
– De flesta föredrar trygghet och en närvarande
chef, vi vill bli sedda och bekräftade. Men vi vill också
ha inflytande över arbetsvillkoren och är beredda att
ta ansvar, i synnerhet om vi också belönas för det,
säger Stefan Tengblad.
i vissa yrken ställs dock mycket höga krav på
självständighet, som inom polis och räddningstjänst.
I en akut situation går det inte att se sig om efter chefen.
Erna Danielsson, doktor i sociologi vid Mittuniversitetet
i Östersund, har studerat försvaret. Det är
en vanföreställning att tro att den auktoritära chefen
som ger order lever kvar inom försvarsmakten. I dag
krävs initiativkraft och förmåga att fatta självständiga
beslut av alla i organisationen.
– Tänk på det nya insatsförsvaret där svenska trupper
ska kunna sättas in i konflikthärdar ute i världen.
» ...vi vill bli sedda och bekräftade. Men
vi vill också ha inflytande över arbetsvillkoren
och är beredda att ta ansvar,
i synnerhet om vi också belönas för det«
STEFAN TENGBLAD är
ekonomie doktor och
ansvarig för forskningstemat»Medarbetarskap
i det
moderna arbetslivet«
vid Handelshögskolan,
Göteborgs
universitet.
Den enskilde soldaten måste kunna sköta uppgiften
på egen hand, i chefens anda men i dennes frånvaro.
Erna Danielsson är en av sex forskare som utvecklat
en ny ledarskapsmodell för Försvarsmakten,
Utvecklande ledarskap. Utvecklingsarbetet utgick
inledningsvis i hög grad från chefen. Det var han som
skulle inspirera medarbetarna och leda dem.
– Men vad skulle ledaren göra utan sina medarbetare,
frågar Erna Danielsson.
Hennes skepsis mot chefens betydelse ledde till
att hon fick i uppdrag att studera medarbetarskap.
Intervjuer gjordes på ett förband och ett regemente.
De intervjuade fick bland annat specificera vad som
utmärker en god medarbetare.
Egenskaper som nämndes var pålitlig, positiv,
lojal och ansvarstagande, att helt enkelt vara en schyst
person.
En god medarbetare bidrar med sin kompetens
och tar initiativ. Medarbetaren behandlar andra med
respekt och inser att man måste sköta även de rutinuppgifter
som uppfattas som tråkiga. Om inte jag gör
min del kan det komplicera jobbet för någon annan.
Det krävs att medarbetarna förstår sin roll, de
måste lära sig vilket ansvar de har för att företaget ska
gå bra. Det innebär bland annat att de ibland måste
prima nr 3 2007 3

ERNA DANIELSSON:
doktor i sociologi
vid Mittuniversitetet
i Östersund.
» Vi har en förväntan på chefen att han ska
driva företaget. I dag är det inte möjligt.
Kompetenskraven är så höga på alla medarbetare
och chefen kan omöjligt ha den
detaljkunskap som krävs«
4 prima nr 3 2007
göra avkall på sina egna idéer och inte kan se alla sina
initiativ förverkligade.
– Vi har en förväntan på chefen att han ska driva
företaget. I dag är det inte möjligt. Kompetenskraven
är så höga på alla medarbetare och chefen kan
omöjligt ha den detaljkunskap som krävs, säger Erna
Danielsson. Chefens uppgift är att sätta målen och att
prioritera. Men medarbetarna måste också ge chefen
stöd och utifrån sin kompetens bidra till att organisationens
mål nås.
forskargruppen vid handels i Göteborg
har studerat ett flertal arbetsplatser för att se vad som
karaktäriserar bra och dåliga arbetsplatser. Ständiga
omorganisationer resulterar i kaos och uppgivenhet.
Forskarna har funnit arbetsplatser som har
genomlidit upp till fem omorganisationer under en
treårsperiod. Under 1990-talet har många företag
slopat mellanchefer. Det har medfört att en chef kan
ha över hundra medarbetare under sig. Svårigheten
att utveckla ett gott medarbetarskap beror ofta på en
sådan platt och chefsgles organisation. Då kan inte
heller chefen utveckla sitt ledarskap och organisationen
stagnerar.
Det ansvar som läggs på medarbetarna måste
anpassas efter vars och ens förmåga och kompetens
och ligga inom individens »komfortabla zon«, en zon
som gradvis kan öka genom att individen stärker sina
förmågor, påpekar Stefan Tengblad.
En av studierna i »Medarbetarskap i praktiken«,
en bok som Stefan Tengblad är medredaktör för,
beskriver det system man valt vid en av affärsbankerna.
Alla nyanställda vet att de förväntas ta ett eget
ansvar. Utökat ansvar kvalificerar man sig för genom
kompetensutveckling. Det finns en noga reglerad
»ansvarstrappa« – tillåtelsen att självständigt fatta
beslut om och bevilja lån träder i kraft när man gått
viss utbildning. Var och en bestämmer själv när det är
dags att vidareutbilda sig för att kunna ta ytterligare
ett steg i trappan.
medarbetaren måste äga sitt medarbetarskap,
understryker Stefan Tengblad. Delaktighet och ansvar
kan inte kommenderas fram uppifrån. Medarbetarna
måste engagera sig av fri vilja och medarbetarskap ska
inte ses som ännu en form av styrteknik.
Chefen kan heller inte samla ett gäng ja-sägare
runt sig. Även chefen kan behöva mothugg.
Utvecklande kritik, i båda riktningarna, i en öppen
dialog mellan chef och medarbetare är väsentlig för
arbetsklimatet. Alexander Lundberg, leg. psykolog på
Previa, håller med.
Chefen måste vara tydlig med vad som är förhandlingsbart
och sätta gränser för det som kan diskuteras.
Och medarbetarna måste våga uttrycka sin åsikt när
det går att förhandla, säger han.
Alexander Lundberg tycker att det finns en tydlig
fördel med att utbilda personalen i medarbetarskap.
Erna Danielsson och Stefan Tengblad instämmer.
Även chefen kan behöva lära sig mer om medarbetarskap.
Chefen själv, även högt upp i hierarkin, är ju inte
bara ledare utan också medarbetare under en styrelseordförande
eller politiker.
Ett gott ledarskap förutsätter att man också är en
god medarbetare till sin chef.
Erna Danielsson har en klar uppfattning om hur
en framtida utbildning i medarbetarskap borde se ut.
– Utbilda alla, både chefer och medarbetare, säger
hon. Till den grundläggande medarbetarskapsutbildningen
kan sedan läggas en påbyggnad för chefer.
En del chefer kan känna sig hotade i sin auktoritet
av de kompetenta medarbetarna.
– Medarbetarna kan ju i sin nya ansvarstagande
roll tyckas inkräkta på chefens område, säger Erna
Danielsson. Chefen måste kunna hantera det och inspireras
till att gå vidare i sin egen utveckling.

Kvinnokliniken utbildar
chefer och medarbetare
Kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset satsar stort på ledarskapsutbildning.
Enhetschefer och chefsbarnmorskor har redan gått Klart Ledarskap,
samtidigt som personal från olika avdelningar har gått
Klart Medarbetarskap. text eva nilsson foto linus hallgren
– om vi använder de redskap vi fick med oss från
utbildningen slipper vi fastna i en massa tjafs, säger
enhetschef Åsa Wijkström när hon ska beskriva resultatet
av utbildningen.
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas
största sjukhus. Efter sammanslagningen av de två
tidigare separata sjukhusen, KS i Solna och Huddinge
sjukhus, blev det nödvändigt att införa en kompletterande
chefsnivå på Kvinnokliniken.
De nya enhetscheferna placerades mellan klinik-
ILONA BENGTS:
»Det ska märkas
i organisationen att
chefen har gått Klart
Ledarskap genom att
kommunikationen
med medarbetarna
blir tydligare.«
ledningen och chefsbarnmorskorna. Deras uppdrag
är att vara en sammanfogande länk mellan Solna och
Huddinge och att hitta de synergieffekter som ska bli
resultatet av sammanslagningen.
Det var Åsa Wijkström som via sin handledare
fick höra talas om Previas kurs Klart Ledarskap. Hon
diskuterade idén med enhetschef Yvonne Åhlen.
Båda har visserligen fått chefsutbildning tidigare men
kände att de behövde lära sig mer.
– Att vara chef över andra chefer kräver en annan
AGNETA RÖNNQVIST:
sjuksköterska
på kvinnokliniken.
prima nr 3 2007 5

kompetens än den vi redan hade, säger Yvonne Åhlen.
Vi har klivit in i helt nya roller och förstod att vi
behövde utveckla ledarskapet. Klart Ledarskap lät väldigt
spännande.
Frågan togs upp med verksamhetschefen Lennart
Nordström. Efter samtal med Ilona Bengts, leg
psykolog och organisationskonsult på Previa, gav han
klartecken.
– Vi måste satsa på utbildning om vi ska kunna
rekrytera bra chefer även i framtiden, säger Lennart
Nordström.
hösten 2005 gick enhetschefer och chefsbarnmorskor
fyradagarsutbildningen som leddes av Ilona
Bengts tillsammans med beteendevetaren Torsten
Thunell på Previa.
Att vara en bra chef är inte lätt. Chefen tyngs ofta
av effektiviseringskrav, samtidigt som medarbetarna
vill ha en chef som är varm och mänsklig och inte
bara pekar med hela handen. Klart Ledarskap ger
chefen en metod och ett språk för sitt ledarskap. Det
ökar tryggheten för både chef och medarbetare.
– Utbildningen ger oss handfasta redskap som kan
användas både i mötet mellan chefer och medarbetare
och mellan medarbetare och patienter, med bibehållen
respekt för varandra, säger Yvonne Åhlen.
Utbildningen varvar föreläsningar med praktiska
moment. Deltagarna får träna sina nya färdigheter,
bland annat i olika typer av rollspel. Deltagarna kommer
hem med verktyg för samtal och relationer. Det
bästa av allt är att de kan användas genast.
– Det primära syftet med utbildningen är att öka
effektiviteten på arbetsplatsen, säger Ilona Bengts.
Det ska märkas i organisationen att chefen har gått
Klart Ledarskap genom att kommunikationen med
medarbetarna blir tydligare.
Att det märks på Kvinnokliniken är Yvonne Åhlen
och Åsa Wijkström överens om. Cheferna på kliniken
tar i problem och konflikter snabbare, innan de hunnit
bli allvarliga.
De har lärt sig att skilja på sak och person och de
försöker undvika ogenomtänkta omdömen.
Åsa Wijkström beskriver en situation där medar-
6 prima nr 3 2007
» Feedback är jätteviktigt. Att sätta sig ner tillsammans
i slutet av dagen och säga ’jättekul
att jobba med dig’. Det gjorde vi sällan förr«
betare nästan råkat i luven på varandra, åtminstone
verbalt. Den konflikten kunde hon nu reda ut på ett
bra sätt genom att få medarbetarna att beskriva det
som hänt och lyssna till varandra.
– Resultatet blir att vi slipper låsningar. Det har till
och med hänt att medarbetare efter ett sådant samtal
kommit och tackat mig, säger hon.
framför allt handlar det om att vara rak och
tydlig. Otydlighet är en vanlig grogrund för missförstånd
och missämja.
– Jag har lärt mig att vara tydlig utan att såra. Vi
har insett att det inte är farligt att ta upp även känsliga
saker om man bara gör det på rätt sätt. Vi har inte
längre konflikter av samma dignitet som tidigare. Jag
tycker att vi samarbetar bra, även mellan enheterna i
Solna och Huddinge, säger Yvonne Åhlen.
Hon brukar ta upp olika frågor i sina veckobrev till
personalen, bland annat om allas ansvar för klimatet
på arbetsplatsen.
– Hela attityden här på kliniken har blivit öppnare.
Personalen frågar ofta vad jag menade med det ena
eller andra, i stället för att tolka eller misstolka mitt
budskap på egen hand.

Efter chefsutbildningen har Ilona Bengts även haft
sju till åtta personalgrupper i Klart Medarbetarskap
som ges i form av halvdagsutbildning. Klart Medarbetarskap
är medarbetarversionen av Klart Ledarskap.
– Då får personalen en bild av vad cheferna
lärt sig. Chefer och medarbetare får gemensamma
glasögon och en gemensam terminologi för sin kommunikation
på arbetsplatsen, förklarar Ilona Bengts.
det är viktigt att medarbetarna blir delaktiga
och att chefer och medarbetare hela tiden för en
dialog.
– Det handlar inte bara om det som måste förändras.
Feedback är jätteviktigt. Att sätta sig ner tillsammans
i slutet av dagen och säga ”jättekul att jobba
med dig i dag”. Det gjorde vi sällan förr, understryker
Yvonne Åhlen.
Hon och Åsa Wijkström delar sin arbetstid mellan
Huddinge och Solna och hennes vision är att all personal,
inte bara cheferna, i framtiden ska rotera mellan
Solna och Huddinge. Även om i stort sett samma
verksamhet bedrivs på båda klinikerna skiljer sig
rutinerna delvis åt och det finns mycket kompetens
som kan tas tillvara på ett bättre sätt.
Redan en månad efter utbildningen fick cheferna
en halvdags uppföljning. I augusti genomfördes sedan
en öppen uppföljningsdag för alla som gått Klart Ledarskap
i Stockholm.
Uppföljningen, som numera byggs in i utbildningspaketet,
är till för att vidmakthålla de nya
färdigheterna så att man inte gradvis, och kanske
omedvetet, glider in i att göra som man alltid gjort.
Dagen är också ett erfarenhetsutbyte där deltagarna
diskuterar olika exempel.
– Uppföljningen är också ett tillfälle att stanna
upp och reflektera över vårt eget ledarskap. Oerhört
givande, sammanfattar Yvonne Åhlen.
läs mer om Klart Ledarskap, Klart Medarbetarskap
och Klart Ledarskapscoachning
på sidan 18.
KLART MEDARBETARSKAP kan ges till
organisationer vars chefer har gått Klart
Ledarskap och genomförs av certifierade Klart
Ledarskapskonsulter.
ÅSA WIJKSTRÖM OCH
YVONNE ÅHLEN är
enhetschefer på KS
Kvinnoklinik i Solna
och Huddinge.
» Hela attityden
här på kliniken
har blivit
öppnare«
prima nr 3 2007 7
FOTO: SAMIR SOUDAH

8 prima nr 3 2007
Ledarutbildningen
öppnar nya dörrar
Det är inte bara som chef man har nytta av att lära sig
kommunicera tydligare och bättre. Klart Ledarskap
gav cheferna på Naturvårdsverket nya insikter om
sig själva. text eva nilsson foto linus hallgren
– jag började redan när jag kom hem efter kursen.
Min fru tittade på mig och sedan sade hon ”wow, now
we are talking!”, berättar Anders Boheman och skrattar.
Han är chef för internationella sekretariatet på
Naturvårdsverket och en av ett 40-tal chefer som
i våras gick Previas ledarskapsutbildning Klart
Ledarskap. Anders Boheman är inte ensam om att
lyfta fram hur användbara de nyförvärvade kunskaperna
är, även i relationen med de närmaste.
Det var förstås inte i första hand omsorgen om
chefernas privatliv som motiverade utbildningssatsningen.
Naturvårdsverket har nyligen flyttat en del av
sin verksamhet från Stockholm till Östersund. Samtidigt
har ganska många nya medarbetare rekryterats
och de måste hitta sin plats i organisationen. Flytten
och den nya organisationen blev ett bra tillfälle att
satsa på en ledarskapsutbildning.
naturvårdsverket har under flera år arbetat
för att få friskare medarbetare, med allt från arbetsmiljöseminarier
till stegräknartävlingar. Nu föddes idén att
försöka utveckla även ledarskapet i en hälsofrämjande
riktning.
– Vi tittade på olika typer av utbildningar och attraherades
främst av att Klart Ledarskap fokuserar på
kommunikation och av att utbildningen är ganska ny
och modern och låg rätt i tiden för oss, säger personaldirektör
Eva Gullqvist.

Cheferna på Naturvårdsverket har tidigare gått kurser
i teambuilding och gruppdynamik. Klart Ledarskap
kändes som en viktig, kompletterande pusselbit.
Att kunna kommunicera på ett bra sätt gäller inte
bara mellan chefer och medarbetare utan även utåt.
Medarbetarna har många kontakter, både med andra
myndigheter och med allmänheten.
– Det händer nog att vi som myndighet uppfattas
som »överhet« utan att det är vår avsikt, säger avdelningschef
Eva Smith. Numera försöker vi tänka mer
på hur vi uttrycker oss och hur vi uppfattas.
Hon berättar också att medarbetarna ibland uttrycker
skepsis mot Naturvårdsverkets roll som samarbetspartner
med andra myndigheter.
– De kan tycka att vi lägger oss platt i vissa frågor
men samarbete handlar inte om att vi ska ge upp våra
miljökrav, utan att hitta gemensamma sätt att lösa
problemen. Vi har ibland varit dåliga på att förklara
det internt, säger Eva Smith.
Det kan så lätt bli fel. Eva Gullqvist tar exemplet
att hon rynkar pannan under ett sammanträde. Då
börjar medarbetarna genast fundera. Vad är det som
håller på att hända? Har vi gjort fel? Ska hela verket
utlokaliseras?
– I själva verket är det kanske bara så att jag funderar
på ett privat bekymmer, säger Eva Gullqvist. Det
gäller att bli medveten om vad man uttrycker, inte
bara i tal. Missförstånd tar både tid och kraft.
Enhetschef Martin Påhlman arbetar med vattenfrågor
och har regelbundna sammanträden med andra
chefer. Han uppskattar att utbildningen har gett dem
förutsättningar att vara mer konkreta i sina samtal.
– Förut kunde alla lämna mötet, nicka till varandra
och tro att vi var överens om vad vi beslutat. Nu när
vi ser på det med nya ögon inser vi att alla är otydliga
på sitt sätt.
en bra chef är klar och tydlig, framhåller Harald
Klefbom, personalvetare och organisationskonsult
på Previa och den som tillsammans med psykologen
Ilona Bengts genomfört utbildningen för Naturvårdsverkets
chefer.
– Oklara ledare skapar »sörja«. Med bra kommunikation
förhindrar man att historier och myter sprids.
I stället skapas lärande och förståelse, säger han.
Eva Smith och Eva Gullqvist har tagit till sig begreppet.
– Det beskriver så bra vad det handlar om när man
uttrycker sig otydligt och luddigt. Vi brukar säga till
varandra ”nu blev det sörjigt” och så sätter vi oss ner
och reder ut vad vi egentligen menar. Men det måste
finnas en bra metod, annars riskerar man att göra
allting ännu värre, säger Eva Smith.
– Vi deltagare har kanske anammat olika delar
av utbildningen men det viktigaste är att vi har
blivit medvetna om oss själva och hur vi uttrycker
oss. Det väckte många tankar om oss som individer,
fortsätter hon.
det handlar mycket om att förstå sig själv, att
även inför sig själv bli tydlig med vad man vill och att
uttrycka det klart.
– Det blir en aha-upplevelse för de flesta och jag
tror inte att jag är ensam om att ta de nya insikterna
till hjälp även i privatlivet, säger Eva Gullqvist.
Det gavs gott om tid för egna övningar under
kursdagarna.
Ett inspirerande upplägg, betygssätter cheferna på
Naturvårdsverket.
– Det kräver engagemang av alla som deltar, man
tvingas bjuda på sig själv och lär samtidigt känna varandra
bättre, säger Eva Smith.
Övningarna genomförs huvudsakligen parvis.
Eftersom alla chefer finns på samma arbetsplats
kan paren fortsätta att stödja varandra i det dagliga
arbetet. För utbildningen är inte slut i och med att
cheferna lämnat kursgården. En uppföljning är planerad
i höst och internt fortsätter man med seminarier.
Dessutom blir medarbetarna erbjudna att gå Klart
Medarbetarskap.
– Vi har föreslagit att vi ska lägga in någon form
av övningar även för medarbetarna för att ytterligare
förstärka satsningen, säger Eva Gullqvist.
EVA SMITH, EVA
GULLQVIST OCH
ANDERS BOHEMAN
använder Klart
Ledarskap på
Naturvårdsverket.
» Det blir en aha-upplevelse för de flesta och
jag tror inte att jag är ensam om att ta de nya
insikterna till hjälp även i privatlivet«
läs mer om Klart Ledarskap, Klart Medarbetarskap
och Klart Ledarskapscoachning på sidan 18.
prima nr 3 2007 9
FOTO: SAMIR SOUDAH

Kom ihåg
att träna
din hjärna
För att få igång kreativiteten och stimulera hela hjärnan krävs mer än korsord och sudoku.
– Kliv ut i naturen i stället. Den bästa hjärngympan behöver stimulera alla dina sinnen,
säger Olle Johansson, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
text: walter repo illustration: andrea sjöström
du håller kroppen fräsch, men glömmer hjärnan.
Inte bra. En vältränad hjärna är fundamentet för
att resten av dig ska fungera.
Problemlösning är inga problem, bara hjärnan inte
hackar. Med rätt träning arbetar den smartare; rätt slags
hjärngympa öppnar för kreativitet och social förmåga.
Kortfattat: du blir mer välmående. På arbetet och
i det privata. Snöbollseffekten: det smittar av sig på
omgivningen.
Hjärngympa kan göra en organisation mer effektiv.
Perfekt.
10 prima nr 3 2007
Sudoku och korsord till hela personalstaben? Nja.
– Hjärngympa ska vara en allsidighet där samtliga
sinnen stimuleras. Sudoku och korsord är ensidigt
och tränar bara vissa delar av hjärnan, resten är i det
närmaste outnyttjat, förklarar Olle Johansson.
– Hjärngympa genom att vara i skog och mark
försvaras av många forskare. Ett självklart svar, för det
speglar vår naturliga biotop där vi har vuxit som djurart.
Städer är onaturliga. Folk i sterila miljöer drabbas
mer av huvudvärk och annat än folk bland blommor
och blad.

Så, jag blir en bättre
medarbetare och människa
efter en helg bland
gran och mygg?
– Absolut. Det är en
mental hängmatta som
vilar hjärnan, men även
sysselsätter med förståeligt
avgränsade delar.
Sudoku kan du med
fördel ägna dig åt i en
trädgård. Då ges ännu fler
dimensioner av hjärngympa.
Under 1900-talet har
forskare systematiskt undersökt
effekterna av att vara i en trädgård.
I detta ryms hjärngymnastikens kärna – en variationsrik
nöjestablå för samtliga sinnen.
– Hjärnan hos de flesta vill ha roligt. Den vill känna
sig stimulerad, bekräftad i sammanhang. Många
» Du ska använda det du har. Utmana dina
sinnen. Inte bara köra regelrätta övningar
med tankenötter eller sudoku. Stretcha dig.
Ta reda på vad du kan prestera«
har en drivkraft av omhändertagande. Det kan vara
föräldraskap, du kan ha katt, guldfisk. Eller ta hand
om miljarder organismer i en trädgård.
Dataspel kan träna egenskaper som reaktionsförmåga,
men få, om några, spel förmår att entusiasmera
hjärnan brett och långvarigt.
– Träningens dimensioner är ringa med dataspel.
Detsamma gäller gåtor och matematiska klurigheter,
menar Olle Johansson.
slentrian och regelverk; de flesta av oss
avskyr det. Ändå fogar vi oss, trots att det gör våra
hjärnor tröga. Det är inte bra.
– För hjärnan älskar nyheter, säger pedagogen
Jenny Åkerman, specialiserad på hjärnträning.
Hon förespråkar neurobics, hjärngympa som tränar
sinnena. En övning är att släcka alla lampor och
utföra sysslor i mörker. Du stänger ett sinne i taget,
motionerar samtidigt de andra.
– Du ska använda det du har. Utmana dina sinnen.
Inte bara köra regelrätta övningar med tankenötter
eller sudoku. Stretcha dig. Ta reda på vad du kan
prestera.
Vi står inför en mental fetmaepidemi, anser Jenny
Åkerman och förklarar ett annat begrepp på modet
– braingym. Att träna hjärnan med korsrörelser, ämnade
för att bygga ut huvudkontorets nätverk.
– Det ger nya kopplingar i hjärnan. Därmed ökar
nätverket mellan hjärncellerna, säger hon.
Tidigare i år kom en avhandling som påstår att
jogging är hjärngympa.
– Det ökar nyproduktionen av hjärnceller, säger
kvinnan bakom avhandlingen, medicine doktor Astrid
Björnebekk vid Karolinska Institutet.
– Löpning har antidepressiv effekt. Jag tror att man
tänker klarare efter en joggingtur. Andra forskare har
visat att fysisk aktivitet ökar minneskapaciteten.
träning är viktigt, men även avslappning
behövs. Då båda hjärnhalvorna sätts i arbete får vi
lättare att lära och prestera. Stress bryter kommunikationen
mellan halvorna.
– Överaktivitet är lika dåligt för hjärnan som konstant
låg aktivitet, säger Olle Johansson.
– När du hjärngympar aktiveras olika former av
må bra-molekyler. Immunförsvaret stärks, hormonnivåerna
anpassar sig, blodtrycket sjunker. Det fungerar
bara i kombination
med vila. Så även vila är
hjärngympa.
Annan forskning
berör hur äldre kan
behålla sin hjärnspänst.
Självklara resultat, menar
Olle Johansson:
– Om man får vara i
en stimulerande miljö
med nära och kära, samt ägna sig åt vardagsbestyr
kryddat med glädje samt utmaningar, som att lära sig
någon ny färdighet, då gymnastiseras hjärnan allra bäst.
Det mesta runt oss tycks faktiskt vara bra
hjärngympa.
– Det är en väldigt, väldigt klok kommentar,
avslutar Olle Johansson.
OLLE JOHANSSON
är docent i neurovetenskap
vid Karolinska
Institutet.
SÅ TRIMMAR DU HJÄRNAN – OLLES BÄSTA TIPS:
HA KUL! Gör sådant som du (=din
hjärna) tycker är roligt.
ÖVERRASKA! Hjärnan gillar att överraskas.
Försök att dagligen bjuda den
på något nytt. Har du aldrig läst Café,
pröva. Har du aldrig ätit pizza, testa.
VARIERA! Variera dina rutiner. Om
du alltid stiger av på en viss hållplats,
stig av en tidigare eller senare. Om
du aldrig promenerar till jobbet, gå
åtminstone 500 meter en gång.
UTMANA! Lös gärna sudoku och
korsord, men gör annat också. Variation
är A och O.
TA SIKTE! Ha långsiktiga mål.
Drömmer du om att kunna dyka eller
köra motorcykel? Skriv in dig på
kursen.
ÄT BRA! Variera din kost. Ta inte bort
något om du inte måste av medicinska
skäl. Kostcirkeln är fortfarande gångbar.
Du kan inte tanka tillskott med
vitaminer i tro att du ska tänka bättre.
VILA! Låt hjärnan ta igen sig.
SCANPIX
prima nr 3 2007 11

Våga prata med
utbrända medarbetare
Utbrändhet har blivit allt vanligare. Som chef kan det vara svårt att veta hur man
ska agera när en medarbetare håller på att bli utbränd. text ulf wiman foto scanpix
12 prima nr 3 2007
Depressiv episod
är den vanligaste
diagnosen enligt
Försäkringskassans
statistik för 2006.
trötthet och bristande engagemang för arbetet,
utbrändhet, har blivit en del av vår vardag. När
det blir riktigt illa leder det till en sjukdomsdiagnos,
utmattningssyndrom.
De stressrelaterade sjukskrivningarna kostar i dag
samhället enorma belopp. Under de senaste tio åren
har de gått upp i statistiktoppen. ”Neurotiska, stressrelaterade
och så kallade somatoforma syndrom utgör
14,7 procent av sjukskrivningarna, medan ryggsjukdomar
står för 12,1 procent (december 2006).
Totalt utgör de psykiska sjukdomarna, där
de stress- och depressionsrelaterade räknas in,
30 procent. Andelen kvinnor är dubbelt så stor som
andelen män.
Varför det blivit så här vet man inte. Det kopplas
ofta till arbetsmarknadens allt tuffare klimat, inte sällan
i kombination med otydligt ledarskap och oklara
förväntningar. Dessutom har många i dag helt orimliga
krav på sig själva när det gäller sin livssituation
och balansen mellan familj, yrke och fritid.
Stress innebär en kroppslig mobilisering inför akut
fara, som vi människor haft nytta av sedan stenåldern.
Det är en viktig överlevnadsresurs, men om kroppen
befinner sig i ett sådant tillstånd över lång tid, som i
VIKTIGA RÅD TILL DIG SOM CHEF
Se dig inte som kurator.
Fokusera på syftet med verksamheten. Tänk
igenom din roll som chef.
Har medarbetaren rätt arbetsuppgifter? Är något
för lätt eller för svårt?
Kartlägg stressen på din arbetsplats. Använd
gärna enkla webbaserade enkäter. Ha en öppen
dialog.
Grip in tidigt. Låt inte utbrändheten smitta.
Sök personligt stöd utanför arbetsplatsen,
exempelvis hos din företagshälsovård eller
i ett externt nätverk.

dag när många lider av kronisk stress, får den motsatt
effekt.
– När den drabbade har svårt att varva ner kan
bristen på återhämtning leda till allvarliga psykiska
och fysiska besvär, förklarar Christer Sandahl,
forskare vid Karolinska Institutet med inriktning på
utbrändhet och ledarskapsfrågor.
Alla på en stressig arbetsplats drabbas inte. Som
chef behöver man lära sig att känna igen vilka av
medarbetarna som är i farozonen.
– Trötthet, låg effektivitet och bristande engagemang
är några tecken. Den bristande arbetsglädjen
och intresset kan ofta komma till uttryck genom att
man blir cynisk, förklarar Christer Sandahl.
– Det kan tolkas som en omedveten signal om att
man vill få hjälp att förstå vad som händer på arbetet
på ett bättre sätt, eller att ändra rutiner som känns
meningslösa eller är stressande.
Ofta får missnöje större utrymme än positiva upplevelser.
Det kan bidra till att urholka arbetsglädjen
och dränera energin i arbetsgruppen. Kvalitet, effektivitet,
service och kundrelationer försämras genom att
arbetsklimatet påverkas negativt.
På det sättet kan man säga att utbrändhet smittar,
vilket spär på problemet. Men det är viktigt att
komma ihåg att den som ger dessa negativa signaler
oftast har något viktigt att säga om hur saker och ting
kan förbättras.
om en medarbetare är utbränd säger det något
om att det finns förhållanden på arbetsplatsen som
sannolikt behöver förändras. Ta tillvara detta som en
viktig och positiv information.
Tre viktiga kriterier för att en anställd ska må bra på
sin arbetsplats är att arbetet upplevs som meningsfullt,
att man har tillit till organisationen och ledarskapet
samt att man arbetar på rätt kapacitetsnivå, varken för
låg eller för hög. Tydlighet, öppenhet och omtanke är
också nyckelfaktorer, enligt Christer Sandahl.
– Som chef får man inte vara rädd för negativ
kritik. Tvärtom, se till att tillsammans med medarbetarna
tala öppet om saker som inte fungerar bra.
Samtidigt ska man inte acceptera att bli en syndabock.
Alla har sin egen personliga bild av hur en idealchef
ska vara, så man kan inte tillfredsställa alla. Det gäller
att hålla fast vid sin auktoritet utan att vara auktoritär.
Vid misstanke om att en medarbetare håller på att
bli utbränd är det viktigt att så tidigt som möjligt prata
med honom eller henne. Ju tidigare insatser, desto billigare
blir det och den anställde slipper lida i onödan.
– Säg som det är, ”du verkar trött och missnöjd”. Ta
upp bristen på engagemang och energi, säger Christer
Sandahl. Tänk noga igenom samtalet innan och vilket
det nästa steget bör vara. Erbjud stödåtgärder, till
exempel genom företagshälsovården. Det sämsta en
chef kan göra är att själv agera kurator.
Som organisationskonsult på Previa i Linköping har
Helen Kindgren sett att en nära kontakt mellan arbetsgivare
och företagshälsovård är en klar framgångsfaktor
i hanteringen av utbrända personer:
– En nära relation med täta återkopplingar skapar
förtroende och chefer ringer ofta till oss vid tidiga signaler
på utbrändhet och frågar hur de ska agera.
det är viktigt att inte skuldbelägga i kontakten
med en medarbetare som riskerar utbrändhet, påpekar
Helen Kindgren:
– Uttryck att du är orolig. Visa omtanke och tala
om att medarbetaren är värdefull. Tillhandahåll
struktur och erbjud de resurser som finns till hands.
Lämna inte personen i sticket om det blir fråga om
sjukskrivning, utan försök ha täta kontakter. Ett sätt
kan vara att bjuda in den sjukskrivna till fika och andra
interna aktiviteter. Vid rätt insatser kommer alla
tillbaka. Och stora insatser tidigt förkortar sjukskrivningstiden
dramatiskt.
CHRISTER SANDAHL
är forskare på
Karolinska Institutet
med inriktning på
ledarskapsfrågor och
utbrändhet.
» Som chef får man inte vara rädd för negativ
kritik. Tvärtom, se till att tillsammans med
medarbetarna tala öppet om saker som inte
fungerar bra«
prima nr 3 2007 13

SOFIA BODÉN
är projektledare för
hälsoprojektet och
även sjukgymnast
och beteendevetare.
Utbildning sänkte
sjukfrånvaron
Tack vare hälsocoacher, utbildning i hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljödiplomerade
chefer har sjukfrånvaron på Bromma stadsdelsförvaltning sänkts från
tidigare 11,8 till 8,8 procent. text eva nilsson foto samir soudah
14 prima nr 3 2007
GÖRAN LINDGREN
är arbetsmiljösekreterare
i Bromma
stadsdelsförvaltning.
HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP
Skräddarsydd ledarskapsutbildning med fyra teman:
Vad är hälsa? Skillnaden mellan preventivt (förebyggande)
och promotivt (främjande) hälsoarbete.
Vad är en frisk organisation?
Hur kan chefen arbeta hälsofrämjande?
Vad kan jag göra på min egen enhet?
Kursen avslutas med att formulera konkreta mål
och aktiviteter som ska genomföras på enheterna.

– vi tror att åtminstone en procentenhet beror
på vår satsning, säger arbetsmiljösekreterare Göran
Lindgren. Varje procent betyder en besparing på 7,5
miljoner kronor.
Hälsa och arbetsmiljö hör ihop – på mer än ett
sätt. För att få ner ohälsotalen måste kompetensen öka
inom båda dessa områden. Sedan några år har Göran
Lindgren fullt stöd för sin tes hos stadsdelsledningen.
Han har arbetat med arbetsmiljöfrågor i Stockholm
i 21 år. För fem år sedan, med Bertil Östberg
som ny stadsdelsdirektör på plats i Bromma, tog arbetet
med att få friskare och gladare medarbetare fart.
Först bedrevs arbetet i egen regi, sedan med Previa
som medaktör.
En första styrgrupp bildades som bestod av chefer
från enheter inom förskola, äldre- och handikappomsorg
med mer än 10 procents sjukfrånvaro. Styrgruppens
idéer bildade underlag för ett hälsoprojekt och
till det knöts Sofia Bodén som projektledare. Hon är
både sjukgymnast och beteendevetare. Hälsoprojektet
blev så lyckat att det arbetet har fortsatt.
En kartläggning i samband med projektstarten
visade att större delen av sjukfrånvaron hade psykosociala
orsaker, som stress, konflikter på jobbet eller
problem hemma.
– Bara 20–30 procent hade med den fysiska arbetsmiljön
att göra, med tunga lyft och annat som kan
orsaka belastningsskador, berättar Sofia Bodén.
Personalenheten i Bromma arbetar kontinuerligt
med frånvaro- och rehabiliteringsfrågor men sedan
2005 har arbetet intensifierats genom en tydligare
satsning på hälsofrämjande åtgärder. Inom ramarna
för hälsoprojektet fick speciellt utsatta grupper av
anställda förmånen att lära sig stresshantering och att
träna på arbetstid. Resultatet blev att korttidsfrånvaron
sjönk snabbt.
för att stödja och inspirera medarbetare och
chefer inom förvaltningen har 80 hälsocoacher utbildats.
De har rollen som inspiratörer och kan ge stöd
och råd om livsstilsrelaterade frågor som hur man
kan komma igång och röra på sig, tänka mer på kosten
och försöka stressa mindre.
– Vi ville öka livsstilskompetensen och lära alla
hur man lever för att må bra, säger Sofia Bodén.
Hon träffar coacherna en gång i månaden för feedback.
Det håller kompetensen på en fortsatt hög nivå.
Men det räckte inte med hälsocoacher. Även
chefernas kompetens behövde höjas eftersom chefen
spelar en viktig roll för klimatet på arbetsplatsen.
Lösningen blev en utbildningssatsning i samarbete
med Previa. Dels en utbildning i Hälsofrämjande
ledarskap under två dagars internat med teori, diskussioner
och praktik, dels en utbildning i Arbetsmiljödiplomering.
Kursen i arbetsmiljödiplomering byggdes, enligt
Bromma stadsdelsförvaltnings önskemål, ut med en
extradag som innehåller inslag från kursen i Hälsofrämjande
ledarskap. Allt för att bredda chefernas
ARBETSMILJÖDIPLOMERING
Utbildningen tar två dagar och behandlar
fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
Efter godkänd tentamen ska cheferna
kunna skriva under på sitt arbetsmiljöansvar
som delegeras från högre chef.
De ska känna till sitt ansvar men också
veta när och hos vem de kan söka hjälp.
kompetens inom hälsoområdet.
– Bromma stadsdelsförvaltning har höjt ribban för
vad chefer ska kunna om arbetsmiljö och hälsa, säger
Lars Björk, rådgivare i organisations- och ledarskapsfrågor
på Previa.
– Det gör att de nu kan bygga friska arbetsplatser
som inte behöver leda till skador och sjukskrivningar.
Lars Björk är den som tillsammans med hälsoutvecklare
Anna Gillström på Previa har genomfört
utbildningarna.
satsningarna har gett chefer och coacher
nödvändiga verktyg för arbetet. I dag upprättar hälsocoacher
och chefer tillsammans handlingsplaner
för hälso- och arbetsmiljöarbetet för förvaltningens
anställda och olika enheter. Beslut föregås av konsekvensbeskrivningar
och riskbedömningar.
En chef ska inte kunna påstå att ”jag hade ingen
aning om hur det stod till”. Göran Lindgren har tidigare
alltför många gånger sett kursböcker i arbetsmiljökunskap
som samlat damm i hyllan i stället för att
användas i det dagliga arbetet. Det händer inte längre.
En lyckad satsning kräver teori, diskussion, praktik
och återkommande utvärderingar, menar Göran
Lindgren.
– Learning by doing, det är min filosofi, säger han.
Cheferna ska inte bara veta hur en hälsosam arbetsplats
ser ut, de ska också lära sig hur de själva kan
bidra till att skapa en sådan.
– Previas utbildningar är mycket gedigna, säger
Sofia Bodén.
Samtliga chefer inom förvaltningen är nu arbetsmiljödiplomerade
efter att ha ”tentat” på kursen. Efter
två år med hälsoprojektet har Göran Lindgren och
Sofia Bodén kunnat bocka av en rad krav på en lyckad
hälsosatsning. Utvärderingar visar att cheferna förstår
vad som ligger i hälsobegreppet.
Begreppet har dessutom vidgats och tydligare
kopplats till livsstil.
Framför sig ser nu styrgruppen i Bromma ett mer
långsiktigt, strategiskt arbete. Gruppen känner starkt
stöd även från den nya stadsdelsdirektören Bitte
Davidsson.
– Nu måste vi bli bättre på att mäta resultaten av
det vi gör genom att utveckla olika nyckeltal, säger
Göran Lindgren. Siffror är ju den typen av argument
som är lättast att förstå, till exempel för politiker.
Arbetsmiljölagen och andra lagar
som gäller i arbetslivet, lokala policies,
jämställdhet och diskriminering står på
schemat. Kursen tar även upp stress,
krishantering och hur man undviker
problem som kan uppstå i samband med
organisationsförändringar.
» Bromma stadsdelsförvaltning
har höjt ribban
för vad chefer
ska kunna om
arbetsmiljö och
hälsa«
LARS BJÖRK är
rådgivare i organisations-
och ledningsfrågor
på Previa.
prima nr 3 2007 15

Förändrat ansvar
för rehabilitering
Den 1 juli togs arbetsgivarnas ansvar för rehabutredningar bort.
Men det innebär inte att arbetsgivaren kan släppa engagemanget
i medarbetarnas rehabilitering. text ulf wiman foto samir soudah
Även årets halvårsskifte innebar nya
lagar och uppdateringar av befintliga regelverk.
En förändring i lagen om allmän
försäkring är att arbetsgivare nu slipper
utföra rehabiliteringsutredningar för
sjukskrivna medarbetare.
Man har dock kvar de rehabiliterings-
och anpassningsansvar som anges i andra
lagar.
Nu kommer Försäkringskassan att
upprätta rehabplaner, eventuellt med
information från arbetsgivaren. Denne
kommer fortfarande att kallas till ett
16 prima nr 3 2007
KORT OM REHABILITERING
Rehabilitering innefattar alla medicinska,
psykologiska och sociala åtgärder för att
sjuka och skadade ska komma tillbaka till
ett normalt liv.
Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till
att en sjukskriven person ska återfå eller
behålla sin arbetsförmåga.
Arbetsgivaren ansvarar för de rehabilite-
LEDARSKAP TILL FRUKOST
Frukost, organisation och ledarskap:
tre ingredienser för en lyckad dag
på jobbet. På Previa i Borås fick 120
chefer alltihop samtidigt.
– Vad proffsiga ni är! Det har inte
jag fattat innan, att ni håller på med
allt det här.
Kommentaren kom i farten,
klockan nio en torsdagsmorgon i
slutet av september, från en chef som
just packat ner anteckningsblocket i
väskan för att skynda iväg till arbetet.
En timme tidigare hade hon avslutat
avstämningsmöte, där även företagshälsovården
kan medverka.
Skälet till förändringen är att ett stort
antal utredningar haft ett för lågt medicinskt
informationsvärde.
– Där företagshälsovården varit med
har det fungerat bra, säger Hans-Erik
Norbeck, medicinskt ledningsansvarig på
Previa, men företag och organisationer
har mycket olika förutsättningar.
Förändringen ska snabba på rehabprocessen,
från kartläggning till insatser.
Redan sjukskrivningens fjärde vecka ska
ringsåtgärder som har koppling till organisationens
eller företagets verksamhet.
Några exempel är:
anpassning av arbetsplatsen
ändrade arbetsuppgifter/omplacering
ändrade arbetstider
arbetsträning
utbildning
frukosten i konferensanläggningen
tillsammans med de övriga inbjudna.
Därefter hade de fått en inblick i
Previas utbud av kompetensutveckling
inom organisation och ledarskap.
Närmare 30-talet arbetsplatser i
Borås var representerade. Nu ska de
få smälta frukosten i ugn och ro.
– Det brukar ta några dagar,
sedan börjar det ringa kunder som
säger »du, jag tänkte på det där ni
pratade om, om utvecklingssamtal
och coachning och så. Vi skulle nog
LARS LINDBERGH,
personaladministratör
i Borås stad, på
frukostmötet.
Försäkringskassan börja upprätta en plan
för hur medarbetaren ska komma tillbaka
i arbete.
– Sjukskrivningar innebär dryga
kostnader för både Sverige och företagen.
Och naturligtvis för den sjukskrivne, som
också riskerar utanförskap. Alla tjänar på
att medarbetare kommer tillbaka snabbt,
säger Hans-Erik Norbeck, som tror att
den nya modellen kan bli bra.
– Det kommer att krävas ett omfattande
samarbete mellan Försäkringskassan
och arbetsgivarna. Företagshälsovården
kan spela en viktig roll – i själva rehabiliteringen,
men också genom att utföra
kompletterande läkarundersökningar, så
kallade SLU (särskilt läkarutlåtande) som
fokuserar på det verkliga arbetshindret.
SLU kan bli ett framgångsrikt redskap,
speciellt i ett tidigt skede.
en nyckelfaktor, nu som tidigare,
är engagemang från alla inblandade.
– Det finns en risk att arbetsgivare
betonar att tvånget tagits bort, men man
behöva lite nya tankar om det här«,
säger Charlotte Henschel på Previa
i Borås.
Behoven är stora på många
arbetsplatser, men det saknas tid att
göra någonting.
– Det finns i regel en stor medvetenhet
om att det är viktigt att
reflektera över sin arbetsplatsorganisation
och sitt ledarskap, men tiden
att verkligen göra det finns sällan.
Cheferna har fullt upp med det
dagliga, praktiska och administrativa

HANS-ERIK NORBECK:
medicinskt ledningsansvarig
hos Previa.
har fortfarande många skyldigheter kvar.
Arbetsmiljön ska vara okej och det kan bli
mycket dyrt i ett senare skede att inte ta
sitt rehabansvar.
– Mitt råd är att ta i rehabärendena tidigt.
Vänta inte på Försäkringskassan och
skjut inte kostnaderna framför dig, säger
Hans-Erik Norbeck.
vill du veta mer? Kontakta Previa på
08-627 43 00 eller gå in på www.previa.se
arbetet, säger Charlotte Henschel.
Tillsammans med kollegorna Kia
Ekelund, Lars Johnsson och Petra
Bodén gav Charlotte Henschel exempel
på hur Previa kan hjälpa till med
utvecklingen på arbetsplatserna.
– Det är roligt att se att cheferna
kommer till oss allt tidigare, innan
problemen gått helt över styr. Coachning
av chefer finns det till exempel
ett ganska nytt, men väldigt stort
intresse av, säger Lars Johnsson.
ANDERS EGLE
I budgetpropositionen
i september
föreslogs en utveckling
av rehabansvaret. Ett
antal olika förslag
finns och finansieringen
utreds under
hösten. Prima nr 4
beskriver och förklarar
hur förslagen påverkar
företagshälsovården
och arbetsgivaren.
120 CHEFER från ett 30-tal företag
och organisationer i Borås lyssnade
på Previas tankar om organisations-
och ledarskapsutveckling.
Vårt uppdrag är att
hjälpa dig nå dina mål
previa hjälper sina kunder att göra skillnad. Det är
vårt huvuduppdrag, att tillsammans med kunderna nå de
mål som vi gemensamt sätter upp.
Det är vår stora utmaning, att tydligt visa kunden vilka
effekter som kan uppnås som ett resultat av ett strategiskt
målstyrt samarbete med Previa.
Vi har blivit betydligt bättre på detta, och utvecklingen
har varit snabb på Previa under ett par år. I dag för vi en
modern kunddialog och vi har kompetens samt metoder
och verktyg som medverkar till att vi kan hjälpa kunderna
att nå resultat.
Previa har flera tjänster som skiljer ut oss från branschens
övriga aktörer. Vi är ganska ensamma om bland
landets företagshälsovårdsföretag, att erbjuda en tjänst som
Klart Ledarskap, som är en mycket uppskattad kommunikationsutbildning
för chefer.
Under de tre år vi har jobbat med Klart Ledarskap med
våra kunder har återkopplingen från dem varit mer än positiv.
I våra utvärderingar får Klart Ledarskap mycket höga
värden av våra kunder.
Många vittnar om att utbildningen ger resultat och att
den hjälper deltagarna till ett mer framgångsrikt ledarskap
i vardagen som chefer inom olika verksamheter. Som framgår
av reportagen i det här numret av Prima, anser många
att utbildningen
även har hjälpt
dem som privatpersoner.
Nu i höst har
regeringen tydligare
aviserat sina
ambitioner med
att utveckla företagshälsovården.
I budgetpropositionen
framgår att utvecklingen blir
den som vi tidigare förutspått,
att företagshälsovården
ska få ett utökat ansvar som
också omfattar försäkringsärenden
och sjukvård.
Vi på Previa ser positivt
på den utvecklingen och vi
kommer att vara en av de
ledande aktörerna i den nya
företagshälsovården.
» I våra utvärderingar
får Klart Ledarskap
mycket höga värden
av våra kunder«
HANS PERSSON: Vd Previa.
prima nr 3 2007 17
FOTO: ADAM HAGLUND

Vi har lösningen på dina
Chefer och medarbetare behöver förstå sina roller på arbetet, och de behöver rätt verktyg och kunskap
för att skapa tydlighet mellan varandra. Previa har ett flertal tjänster som syftar till att lyfta en
organisation med hjälp av medarbetarna – oavsett om de är chefer eller inte. Här följer några exempel.
mål
ÖKA DIN FÖRMÅGA ATT LEDA I KRAFT AV PERSON-
LIGA EGENSKAPER SAMT BLI MEDVETEN OM DIG
SJÄLV OCH DINA REAKTIONER.
tjänst
KLART LEDARSKAP
Ett tydligt ledarskap är grunden för en
sund arbetsplats där människor trivs och
presterar. Förutsättningar för bra ledarskap
förändras i takt med att organisationen
utvecklas. Dagens arbetsplatser präglas av
snabba förändringar och nya samarbetsformer.
Det ställer allt högre krav på dagens
ledare i att:
bli bättre på kommunikation och
relationer
möta ett ökat tempo och informationsflöde
anpassa ledarskapet till slimmade
organisationer och komplexa arbetsuppgifter.
Klart Ledarskap är en utbildning som är
framtagen av en av Nordamerikas främsta
ledarskapskonsulter, Dr Gervase R Bushe,
Vancouver Kanada och bygger på ny ledarskapsforskning.
Utbildningsmetoden står på stabil vetenskaplig
grund och har dokumenterat
positiv effekt på deltagarnas ledarbeteenden.
Klart Ledarskap används idag i Sverige
och internationellt av många företag och
organisationer.
Utbildningen genomförs av certifierade
Klart Ledarskapskonsulter.
klart ledarskap – steg för steg
Klart Ledarskap fokuserar på fyra områden
som var och ett ger specifika färdigheter i att
kommunicera tydligt och leda lärande.
Medvetenhet
Ledare måste veta vad de står för, tycker och
18 prima nr 3 2007
känner innan de kan förmedla sina intentioner
till sin omgivning. De behöver kunna
vara ärliga inför sig själva och snabbt ringa
in vad som är fakta och vad som är personliga
tolkningar av en situation.
Tydliga beskrivningar
En ledare måste vara rak och säker. Han
eller hon måste beskriva sina idéer och
intentioner på ett tydligt och klart sätt. Klart
Ledarskap ger färdigheter i att konfrontera
och ändå väcka den andras beredskap att
sätta sin in i ledarens bild av situationen
utan försvarsställning.
Uppriktig nyfikenhet
En ledare ska vara uppriktigt intresserad
och kompetent i sin nyfikenhet. Klart Ledarskap
handlar om att kunna lyssna och ta
in andras erfarenheter och åsikter utan att
för den delen bli ”invaderad” eller gränslös.
Det handlar om att kunna få den andre att
beskriva sin bild på ett kompetent sätt som
underlättar lärande i organisationen.
Klarhet och lärande samtal
En tydlig ledare kan skapa klarhet i organisationens
och teamets samarbetsrelationer.
Genom att tydliggöra mångfald och olika
uppfattningar skapas grunden för det produktiva
lärandet.
mål
BÄTTRE KOMMUNIKATION PÅ ARBETSPLATSEN
LEDER TILL BÄTTRE RELATIONER, FÄRRE MISSFÖR-
STÅND OCH FÖREBYGGANDE AV KONFLIKTER.
tjänst
KLART MEDARBETARSKAP
Om medarbetare och chefer talar ett och
samma språk blir det lättare att mötas i
utvecklingssamtal, lönesamtal och andra
svåra samtal. I Klart Medarbetarskap lär
sig medarbetarna samma förhållningssätt
och verktyg som cheferna som genomgått
Klart Ledarskap. Det ger en större effekt av
färdigheterna i Klart Ledarskap och verkar
också hälsofrämjande i företaget genom
reducering av stress och osäkerhet på arbetsplatsen.
Klart Medarbetarskap är en allsidig och
upplevelsebaserad utbildning. Teoripass
varvas med demonstrationer, färdighetsutvecklande
övningar, rollspel och gruppträningspass.
Den handlar om:
Leva i förändring
Klart språk
Uppskattande förhållningssätt
Lärande samtal
Klart Medarbetarskap ges till organisationer
vars chefer har gått Klart Ledarskap och
genomförs av certifierade Klart Ledarskapskonsulter.
mål
FORTSÄTTA UTVECKLA OCH TILLÄMPA FÄRDIGHETER
OCH KUNSKAPER FRÅN KLART LEDARSKAP.
tjänst
KLART LEDARSKAPSCOACHNING
Framgångsrika chefer är noga med att
säkerställa sin egen fortsatta utveckling.
Återkommande kunskapsutveckling och
färdighetsträning liksom tillgång till coachning/nätverk
säkerställer chefers och deras
verksamheters framgång.
En jämförande studie av arbetsplatser
med hög respektive låg sjukfrånvaro visar
att det finns en tydlig koppling mellan ledarskap
och sjukfrånvaron. Tydliga chefer
minskar medarbetares ångest, med konsekvensen
att energi inte binds i onödan utan
medarbetare kan agera mer effektivt.
Med Klart Ledarskapscoachning säkerställer
du att de kunskaper och färdigheter
du lärt dig används och utvecklas. Vi utgår

problem!
ifrån Klart Ledarskaps och processen bygger
på ett uppskattande förhållningssätt snarare
än ett problem orienterat.
mål
FRÄMJA CHEFENS SAMLADE PRESTATIONSFÖRMÅGA
VILKET BIDRAR TILL EN FÖRBÄTTRING AV VERK-
SAMHETENS RESULTAT.
tjänst
CHEFSCOACHNING
Chefer som prioriterar och lägger tid på
egen utveckling leder bättre. Att hitta rätt
stöd och hjälp är en viktig framgångsfaktor
för dagens chefer. Att ha en coach har länge
varit en förutsättning för att lyckas som
idrottare. I USA är coachning sedan länge
en etablerad arbetsform. Nu är coachning
på stor frammarsch bland Sveriges chefer.
Chefscoachning fokuserar på personlig
utveckling och problemlösning där syft et
är att främja chefens samlade prestationsförmåga,
vilket bidrar till en förbättring
av verksamhetens resultat. Coachningen
är en lösningsfokuserad, framtidsinriktad
och handlingsorienterad utbildning som
genomförs i 9 steg.
Hör av dig!
... så kan vi berätta
mer om vad vi kan göra
för ditt företag eller
din organisation.
Du når oss på telefon
08-627 43 00
eller info@previa.se
www.previa.se
FEM FRÅGOR TILL:
…Karin Wahlberg, deckarförfattare
och läkare vid Lunds lasarett med
personlig erfarenhet av mobbning.
Hur har mobbning påverkat dig personligen?
– Det påverkade mig mycket, att under
18 månader jobba i sjukvården och
lära sig ta hand om andra, och samtidigt
veta att folk hanterade en själv illa.
– Jag blev förvånad när jag drabbades
för jag är inte någon som är ett
offer, och det klär mig illa att vara mobbad.
Men det var en klassisk arbetsplats,
där kvinnorna följde väggarna när de
gick och få kvinnor där gick vidare i
karriären. Själva mobbningskulturen
fi nns överallt och kvinnor värderas inte
lika mycket som män.Det fi nns ingenting
fruktsamt med ett sådant system.
Vad är det som gör att mobbning får
fortsätta på en arbetsplats?
– Det är hierarkiska problem som
handlar om positioneringar. Folk vill
vidare och människor slåss om få överordnade
positioner. En stor direkt anledning
är en dålig ledning. Alla deltar inte
i mobbning, men det är mänskligt att
vara tyst av rädsla för sitt eget skinn.
KARIN WAHLBERGS
nya deckare handlar
om brott i sjukhusmiljöer
med otydlig
organisation organisation och
svagt svagt ledarskap.
Vad ska man göra om man är utsatt
för mobbning eller om någon annan
är det?
– Om du har alternativ ska du sluta på
en gång. Det kan vara så att de anställt
dig för att de behöver fl er människor. Å
ena sidan behövd, å andra sidan sparkar
någon på dig. Det måste fi nnas en stark
ledning på en arbetsplats, men ofta är
det så att chefen inte förstår och därför
själv är en del av mobbningsmekanismen.
Kan alla bli mobbare?
– Jag tror att alla kan ingå i den tysta
massan men inte som aktiv mobbare.
Jag har själv varit med i en liten grupp
som har mobbat. Vi har nog alla varit
med mer eller mindre.
Vilka sorters personer handlar din
nya bok »Tröstaren« om?
– Boken skulle kunna heta »Syndabocken«
för den handlar om en ung
kvinna som jobbar sin första dag på
sjukhuset samtidigt som en patient hittas
död. En ung läkare lyssnar på henne
och hon kallar honom »tröstaren«.
I vissa situationer är vårt behov av tröst
oändligt. Boken handlar också om vad
som sker när någon blir anmäld i sjukvården,
skuldkänslor och mobbning.
prima nr 3 2007 19

posttidning B
returadress:
AB Previa
box 4080
171 04 Solna
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på info@previa.se
PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER
BLEKINGE LÄN:
Karlshamn, Karlskrona, Ronneby,
Sölvesborg
DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun
GOTLANDS LÄN: Visby
GÄVLEBORGS LÄN: Gävle
HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad,
Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg
JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum,
Habo, Jönköping, Nässjö
KALMAR LÄN: Borgholm, Högsby,
Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn
KRONOBERGS LÄN: Alvesta,
Lenhovda, Lessebo, Ljungby,
Växjö, Älmhult
NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå, Piteå
SKÅNE LÄN: Bjuv, Broby, Eslöv,
Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad,
Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn,
Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm
STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Märsta,
Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna
Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan,
Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen,
Katrineholm, Nyköping, Strängnäs
UPPSALA LÄN: Uppsala
VÄRMLANDS LÄN: Arvika, Karlstad
VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå,
Storuman, Umeå, Vindeln
VÄSTERNORRLANDS LÄN:
Härnösand, Sundsvall
VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping,
Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan,
Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/
Rosenlundsgatan, Karlsborg, Skövde,
Stenungsund, Strömstad, Svenljunga,
Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan,
Uddevalla
ÖREBRO LÄN:
Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro
ÖSTERGÖTLANDS LÄN:
Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping,
Vadstena
Du når oss på telefon 08-627 43 00 eller
info@previa.se www.previa.se
På Naturvårdsverket har
man gått från stegräknartävlingar
till att
utbilda cheferna i hälsofrämjande
ledarskap. Läs
mer på sidan 8.