25.09.2013 Views

Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus

Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus

Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

TEKNIK INDUSTRI MARKNAD<br />

<strong>Tema</strong>:<br />

<strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>alternativproducerat</strong><br />

exportsatsning estland<br />

8november 2007<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 1


Annons<br />

Aranea Cert/<br />

Krav<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


AnnonSÖrer<br />

49 Alsiano<br />

41 Anticimex<br />

2 Aranea Certifiering<br />

33 bergström & hellqvist<br />

21 bio mèrieux<br />

11 Danisco Sugar<br />

41 efsis<br />

59 Food Diagnostics<br />

45 Friggs<br />

39 habasit<br />

37 Johla<br />

2 Krav<br />

13 lantmännen mills<br />

8 livsmedelsFöreningen<br />

24 lrQA<br />

8, 15 meny<br />

37 mildola<br />

27 nordarom<br />

51 Prevas<br />

37 SiK<br />

60 Tetra Pak<br />

25 Yara Gas<br />

reDAKTionellT<br />

innehåll<br />

Redaktörens reflexioner: Vaddå foträtt? 9<br />

Synpunkten: Ta vara på klimatmöjligheterna 59<br />

rePorTAGe <strong>och</strong> reFerAT<br />

Frågan i <strong>fokus</strong> 12<br />

Exportrådets seminarium om Baltikum 14<br />

Svenska matveckor på Rimi i Tallinn 16<br />

Den beresta maten – seminarium på KSLA 18<br />

TemA: <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong> 19<br />

Internationellt på Skånemejeriers Hälsotoppmöte 38<br />

Hälsingestintan satsar på svenskt kvalitetskött 40<br />

Symposium om sensorik <strong>och</strong> hälsa 42<br />

Menycirkel om ”Bioaktiva komponenter i bär” 43<br />

nYheTer<br />

Utrustningsnytt 45<br />

Produktnytt 46<br />

Saxat 48<br />

TeKniK & ForSKninG<br />

Ny kunskap minskar ehec-risk 50<br />

Ozon gör livet tufft för bakterier 51<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 3


vi STÖDer livSmeDelSSTiFTelSen oCh DärmeD uTGivninGen Av<br />

livSmeDel i FoKuS<br />

4 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS här?<br />

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 5


vi STÖDer livSmeDelSSTiFTelSen oCh DärmeD uTGivninGen Av<br />

livSmeDel i FoKuS<br />

6 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS här?<br />

Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 7


i KonCenTrerAD Form<br />

För er alla som har svårt att hinna läsa allt – på en gång <strong>och</strong> som vill ha lite lästips<br />

– här följer en liten snabbsammanfattning av innehållet.<br />

Så lyckas du i baltikum<br />

I Östersjö-regionen finns många presumtiva kunder för svensk livsmedelsindustri.<br />

Exportrådet har gjort upp en treårsplan för hur man ska nå dessa, i<br />

första hand Estland, därefter övriga Baltikum. Tillväxten i baltstaterna är tre<br />

gånger så stor som i Sverige, men de tre staterna ska inte betraktas som en<br />

enda marknad, skillnaden är större än vad man kan tro. Sid 14<br />

med sikte på estland<br />

I september arrangerade Exportrådet två svenska matveckor i ett antal<br />

Rimi-butiker i Tallinn, för att få esterna att äta svenskt. Tolv svenska<br />

livsmedelsföretag deltog i kampanjen, som enligt Nina Ekstrand på<br />

Exportrådet kan komma att följas upp i Lettland <strong>och</strong> Litauen. Sid 16<br />

ät upp maten!<br />

Transporterna står för en ganska obetydlig del av ett livsmedels miljöpåverkan,<br />

medan svinnet är den absolut största miljöboven. ”Därför är det<br />

viktigaste rådet, att inte köpa hem mer mat än vad som går åt”, sa<br />

Johanna Berlin, SIK, vid KSLAs seminarium om den ”beresta” matens<br />

väg till middagsbordet. Sid 18<br />

<strong>Tema</strong>: <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong><br />

Ekologiskt är hetare än någonsin <strong>och</strong> efterfrågan på vissa livsmedel är nu<br />

större än tillgången. Samtidigt vill allt fler handla närproducerade <strong>och</strong> etiskt<br />

märkta livsmedel. Sid 19<br />

Kravs vD lena Söderberg berättar varför man bör välja <strong>ekologiskt</strong> för<br />

hälsans, naturens <strong>och</strong> djurens skull. 98 procent av konsumenterna känner till<br />

Krav, som även är den miljömärkning som man är mest positiv till. Sid 20<br />

Skärvångens bymejeri i Jämtland har gått ur Krav av hänsyn till<br />

sina djur <strong>och</strong> får inte längre sälja sina getostprodukter som ekologiska. De<br />

marknadsförs istället som ”jämtländskt mathantverk”. Sid 22<br />

Kung markatta är ett grossistföretag med ett brett sortiment av ekologiska<br />

livsmedel. De senaste åren har försäljningen ökat rejält <strong>och</strong> numera behöver<br />

man inte ens lyfta fram det ekologiska i marknadsföringen. Sid 23<br />

Carolas eko driver skolkök på entreprenad i Stockholm. Utgångspunkten<br />

är gott, rent <strong>och</strong> rättvist <strong>och</strong> ambitionen är att ha så mycket <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />

närproducerat som möjligt. Sid 24<br />

<strong>ekologiskt</strong> kött har fått ett rejält uppsving på den svenska marknaden. I<br />

dagsläget råder brist på <strong>ekologiskt</strong> gris- <strong>och</strong> nötkött, men tillgången på lamm<br />

är god. Sid 26<br />

Annons meny/lF<br />

(rep fr 7/07)<br />

i Danmark är efterfrågan på <strong>ekologiskt</strong> nu så stor, att det är brist på<br />

produkter. Allt fler bönder lägger om sin produktion <strong>och</strong> ekologi har även<br />

blivt en trend i gourmetkretsar <strong>och</strong> personalmatsalar. Sid 28<br />

ekostore är Göteborgs första ekologiska fullsortimentsbutik. ”Vi vill göra<br />

<strong>ekologiskt</strong> till något normalt. Man ska kunna välja mellan olika varor, på<br />

samma sätt som i det konventionella sortimentet”, säger butiksägaren Hanna<br />

Svensson. Sid 30<br />

<strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> rättvisemärkt te har blivit en succé för Tekompaniet<br />

i Nacka. Till 90 procent handlar det om påste, som enligt Håkan Kjellström<br />

håller den högsta kvaliteten. Sid 34<br />

hälsa en klassfråga<br />

Skånemejeriers Hälsotoppmöte fick i år en internationell prägel. Warren<br />

Greshes, som bl a är rådgivare åt amerikansk dagligvaruhandel, menar<br />

att utbildad personal är en förutsättning för att lyckas med försäljningen av<br />

hälsosamma premiumprodukter. En slutsats från mötet var också att hälsa är<br />

en klassfråga. Sid 38<br />

lyckad satsning på svenskt kvalitetskött<br />

Britt-Marie Stegs var själv köttdjursbonde, när hon startade Hälsinge Lantkök<br />

1999 tillsammans med några andra bönder i Hälsingland. Affärsidén är<br />

att köpa upp utvalt, svenskt kvalitetskött, som säljs hängmörat med tydlig<br />

ursprungsmärkning. Efter några kämpiga år kom vändningen <strong>och</strong> de senaste<br />

två åren har omsättningen ökat från 30 till 100 Mkr. Sid 40<br />

Sökes: norrländsk bärkraft<br />

Menycirkeln ”Bioaktiva komponenter i bär” är första steget till att utveckla<br />

en stark <strong>och</strong> kunskapsdriven bärindustri i Norrland. Målet är att bygga en<br />

anläggning för att extrahera de hälsosamma antocyaninerna ur blåbär, en<br />

produkt som efterfrågas starkt på världsmarknaden. Sid 43<br />

ny kunskap minskar ehec-risk<br />

Sommaren 2005 insjuknade 135 personer i VTEC, som även kallas ehec,<br />

pga att nötgödsel hade förorenat bevattningsvattnet till en sallatsodling.<br />

På SVA pågår forskning som bl a syftar till att förbättra kunskapen om<br />

smittspridning av VTEC via miljön <strong>och</strong> till livsmedel. Sid 50<br />

ozon gör livet tufft för bakterier<br />

I ett projekt, finansierat av Energimyndigheten, studerar SIK, tillsammans<br />

med flera företag, möjligheterna att göra rent rörledningar <strong>och</strong> tankar i<br />

mejerier med bakteriedödande ozon. ”Tekniken öppnar för rejäla energi-<br />

<strong>och</strong> tidsbesparingar”, berättar Ulla-Karin Barr på SIK. Sid 51<br />

8 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


omSlAGSbilDen<br />

Ekotrenden växer <strong>och</strong> allt fler beställer<br />

ekologiska grönsaker hem till dörren. Se sid 19.<br />

Foto: Ingvar Eriksson/Ekolådan<br />

reDAKTion<br />

Redaktör <strong>och</strong> ansvarig<br />

utgivare: Åsa Leife<br />

I redaktionen: Carina Malm<br />

Grafisk form: TiilikainenAmp<br />

<strong>och</strong> Åsa Leife<br />

reDAKTionenS ADreSS<br />

Tavastgatan 22<br />

118 24 STOCKHOLM<br />

Telefon: 08-714 50 46<br />

Telefax: 08-640 80 45<br />

asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

Mobiltelefon: 070- 667 48 38<br />

Postgiro: 48 69 5-1<br />

Bankgiro: 5491-22 66<br />

reDAKTÖrenS reFlexioner<br />

vaddå foträtt?<br />

Ekologiskt är inte längre en nisch, utan något som är här för att stanna. Dock får man inte<br />

glömma, då det talas om hur mycket ekoförsäljningen ökat i år, att det fortfarande handlar<br />

om begränsade volymer <strong>och</strong> att man utgått från en blygsam nivå. Dessutom får långt ifrån<br />

alla som jobbar <strong>ekologiskt</strong> lov att kalla sina produkter ekologiska.<br />

Under <strong>Livsmedel</strong>sdagarna berättade grisuppfödaren Gun Ragnarsson om sin härliga<br />

smågrisproduktion, som är både djur- <strong>och</strong> miljövänlig <strong>och</strong> dessutom lönsam. Hon jobbar<br />

enligt ett lösdriftssystem med naturliga gruppstorlekar, som ger friska djur. Här far<br />

smågrisarna fram som glada projektiler i halmen. Gun har jobbat hårt för att få ett Kravgodkännande,<br />

fast, som hon sa: ”Krav kräver att grisar ska vara ute – fast mina mår bättre.”<br />

Ett liknande dilemma har getfarmaren Tor Norrman, som vi berättar om längre fram i<br />

tidningen, ställts inför.<br />

Själv måste jag tillstå att jag tidigare varit tämligen svårflörtad då det gällt ekologiska<br />

livsmedel, men temat i det här numret har fått mig att tänka efter en gång till. Numera<br />

slinker en del <strong>ekologiskt</strong> ner i matkorgen, främst frukt <strong>och</strong> grönt. Att det kommer direkt ur<br />

den obesprutade jorden blir liksom så tydligt. Fast, dessa produkter drabbas förstås också<br />

att det allmänna nedfallet, precis som mina blåbär på landet. Jag ser ju hur svart den del av<br />

trädäcket, som inte ligger under tak, blir. Ilsket kan jag glo upp på flygplanen, som drar sina<br />

vita streck över himlen. Själv försöker jag numera byta flyget mot tåget (eller båt, då det är<br />

möjligt). Det gynnar inte bara miljön, utan även min egen stressnivå.<br />

När jag går till jobbet passerar jag en skylt där det står: ”Ekologisk frisörsalong” <strong>och</strong><br />

där, en smal trappa ner, försiggår något som jag länge fantiserat kring. Jag undrar vad det<br />

ekologiska egentligen består i. Är frisörstolarna (gärna med inbyggda massagekulor – det<br />

älskar jag) av återvunnet material, återvinner man håravklippet på något läckert sätt (à la de<br />

forna hårkullorna) <strong>och</strong> är frisören (jag föreställer mig absolut att det är en karl som döljer sig<br />

där nere i källarmörkret) klädd i ekobomull – för inte finns det väl foträta saxar?<br />

asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

PS 1. Löpar-Rune – förlåt att jag kallade dig Andersson i förra numret. Larsson ska det ju<br />

vara! Bokstäverna sprang liksom ifrån mig där. Och till alla er som gjort er besväret att<br />

påpeka mitt misstag, kan jag bara säga tack för att ni läser mina funderingar så noga.<br />

PS 2. Under en tur med Finlandsbåten upptäckte jag i parfymavdelningen att det numera<br />

saluförs blåbärsshampo. Så inte nog med att man ska behöva bli blå under naglarna, nu ska<br />

man vara blå i håret också. Det var fö min farmors svinrygg (frisyr), fast där handlade det<br />

inte om några ekologiska produkter, det vet jag bestämt.<br />

PrenumerATion<br />

Telefon: 08-714 50 45<br />

info@livsmedelsforeningen.nu<br />

Prenumerationspris år 2007,<br />

470 kr, varav moms 27 kr,<br />

för pensionärer 235 kr,<br />

varav moms 13 kr.<br />

TS-kontrollerad upplaga<br />

Medlem i<br />

AnnonSAvDelninG<br />

Ad 4 you media AB<br />

Krukmakargatan 35 C<br />

118 51 Stockholm<br />

Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17<br />

Mobiltelefon: 070-253 97 56<br />

thomas.palm@ad4you.se<br />

Telefax: 08-556 960 19<br />

TrYCKeri<br />

Markaryds Grafiska AB<br />

Box 44, 285 21 MARKARYD<br />

Telefon: 0433- 734 00<br />

Telefax: 0433- 715 30<br />

ISSN: 1652-912X<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 9


AD ASTrA<br />

lantmännen Axa<br />

Lars Fins har utsetts till ny marknadsdirektör<br />

i Lantmännen Axa. Han kommer<br />

även att fortsätta som VD för snabbmatskedjan<br />

Gooh.<br />

Scan<br />

Scan omvandlar de två resultatenheterna,<br />

köttdivisonen <strong>och</strong> charkdivisionen, till<br />

dotterbolag.<br />

Mikael Mörk blir VD för köttverksamheten.<br />

Dennis Mattsson, som har<br />

värvats från Raisio, blir ny VD för charkdivisionen.<br />

Magnus Lagergren fortsätter<br />

som chef för marknadsområdet Sverige.<br />

Förpackningsföretag<br />

slår sina påsar ihop<br />

Multivac <strong>och</strong> Ishida har ingått ett strategiskt<br />

samarbete, detta både för att kunna erbjuda<br />

ultimata förpackningslösningar <strong>och</strong> för<br />

att skapa synergi mellan de två företagens<br />

produkter.<br />

Multivac kommer framöver att distribuera<br />

Ishidas produktprogram tillsammans<br />

med sina egna produkter.<br />

Framöver är alltså Multivac sälj- <strong>och</strong><br />

servicekontakt. Ishida AB kommer att bli en<br />

del av Multivacs organisation i Sverige.<br />

noTiSer<br />

vi vill ha ännu<br />

nöjdare läsare<br />

Det är fult att skryta, men det känns onekligen roligt<br />

att kunna berätta om utfallet av LiFs senaste läsvärdesundersökning,<br />

som gav ett ”nöjdhetsindex” på 80. Men<br />

det betyder inte att vi på redaktionen slår oss till ro. Vi vill<br />

förstås få ännu nöjdare läsare.<br />

Ett nöjdhetsindex på 80 av 100 möjliga är ett bra värde, enligt NUI, Näringslivets<br />

Undersökningsinstitut, som gjorde undersökningen i maj -07. Det har dessutom legat<br />

mycket stabilt sedan den allra första mätningen gjordes -03. Att värdena ligger still,<br />

innebär dock ingalunda att produkten ligger still.<br />

Vad som klart förbättrats sedan den förra mätningen, är andelen läsare som uppger<br />

att de läser mer än hälften av allt i tidningen. Det är också fler som uppger att de läser<br />

nästan allt, eller t o m allt, vilket naturligtvis är oerhört glädjande i en tid då allt fler<br />

medier pockar på uppmärksamhet.<br />

Vi håller m a o ställningarna bra, trovärdigheten är mycket hög, men fortsatta<br />

insatser – på i stort sett samma områden som tidigare utpekats – behövs. Här handlar det<br />

framför allt om tidningens förmåga att inspirera <strong>och</strong> höja kompetensen.<br />

Och tro mig – vi försöker verkligen!<br />

Man pekar också på hur viktigt det är att tidningen lockar till läsning. Och självklart<br />

ska vi göra allt vi kan för att bli ännu bättre även på den fronten. Från årsskiftet har vi<br />

bl a planer på att förnya framsidan.<br />

Betydligt svårare är det att komma underfund med vad det är som inspirerar<br />

just dig. Våra läsare är så olika <strong>och</strong> har så skiftande intresseområden, men vi jobbar<br />

oförtrutet vidare.<br />

Hör gärna av dig – vad inspirerar dig?<br />

asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

Ständigt uppdaterade nyheter<br />

om livsmedel <strong>och</strong> förpackningar<br />

FoodMonitor <strong>och</strong> PackMonitor är två nya forum på nätet för information om<br />

livsmedels- <strong>och</strong> förpackningsbranschen. Produkterna är helt webbaserade <strong>och</strong> ska<br />

belysa resp bransch ur olika infallsvinklar, i form av löpande nyheter, pressreleaser,<br />

reportage, profiler <strong>och</strong> krönikor. Båda portalerna kommer att uppdateras dagligen.<br />

Besök www.foodmonitor.se <strong>och</strong> www.packmonitor.se <strong>och</strong> registrera dig för<br />

gratis nyhetsbrev.<br />

10 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Annons Danisco<br />

Sugar<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 11


FråGAn i FoKuS<br />

brukar du köpa<br />

ekologisk mat?<br />

Anna-Karin Hallgren<br />

Informatör<br />

Meny<br />

Fredrik Lindstål<br />

Matkonsult<br />

Umami<br />

Kristina Närman<br />

Key account manager<br />

Lyckeby Culinar<br />

Lisa Rudin<br />

Verksamhetsledare<br />

<strong>Livsmedel</strong>sFöreningen<br />

”Har inte satt mig in i vad det innebär”<br />

Nej, inte så ofta tyvärr. Jag har inte riktigt de ”glasögonen”<br />

på mig <strong>och</strong> har nog inte riktigt satt mig in i vad <strong>ekologiskt</strong><br />

innebär. Det kan även bero på slöhet, men jag tror inte att<br />

<strong>ekologiskt</strong> är bättre varken för miljön eller hälsan. Jag köper<br />

hellre närproducerat. Likafullt köper jag ekologiska bananer<br />

åt min dotter, detta pga besprutningen.<br />

”Ett steg i rätt riktning”<br />

Jag tycker att <strong>ekologiskt</strong> är ett steg i rätt riktning. Det stärker<br />

kvaliteten gentemot konsument <strong>och</strong> ger konsumenterna<br />

fantastiska möjligheter. Man ska absolut utveckla <strong>ekologiskt</strong><br />

inom EU – men för den skull får man inte utestänga den<br />

globala jordbrukshandeln. Jag tror att <strong>ekologiskt</strong> är en lokal<br />

lösning på ett lokalt problem – globalt krävs det lite mer. Jag<br />

tycker alltså att ekotrenden idag sker lite på bekostnad av den<br />

globala livsmedelshandeln.<br />

”Kan till <strong>och</strong> med vara sämre”<br />

Nej, inte i särskilt stor utsträckning. Jag handlar hellre närodlat<br />

konventionellt, än importerat <strong>ekologiskt</strong>. Det händer ibland<br />

att jag köper ekologisk mjölk, men jag tror inte att <strong>ekologiskt</strong><br />

är bättre för hälsan. Eftersom man inte får använda kemiska<br />

bekämpningsmedel, kan det ibland t o m vara tveksamt av<br />

livsmedelssäkerhetsskäl. Inom min bransch är det heller inte<br />

helt enkelt att jobba med ekologiska kryddor, eftersom de ofta<br />

har sämre mikrobiologisk status än konventionella.<br />

”Smakar som mat gjorde förr”<br />

Jag handlar <strong>ekologiskt</strong> för smakens skull. Det smakar mera<br />

som mat gjorde förr. Jag försöker också handla närproducerat<br />

så mycket som möjligt – för att det känns bättre. Och eftersom<br />

jag inte tror att allt kan bli perfekt på en gång, så köper jag<br />

gärna upplevelsen av att gå på Bondens marknad på hösten.<br />

Dessutom prenumererar jag på Ekolådan. Det är så skönt att<br />

få hem säsongens gröna till dörren <strong>och</strong> eftersom man får med<br />

recept använder vi i familjen verkligen allt i lådan.<br />

12 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Annons lantmännen<br />

mills<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 13


eFerAT<br />

Det finns gott om korv i butiksdiskarna i Tallinns största Rimi-butik. Nu pågår satsningar för att få in fler svenska produkter i butikshyllorna.<br />

Kvalitet är nyckelordet<br />

TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />

”Vår nya hemmamarknad” är inte längre något man bara talar<br />

om. I Östersjöregionen finns många presumtiva kunder som det<br />

svenska Exportrådet har gjort upp en treårsplan för hur man ska<br />

nå. Man börjar i Baltikum <strong>och</strong> då i första hand Estland.<br />

Svenska livsmedelsföretag, framför allt<br />

de mindre, behöver assistans då de ska ge<br />

sig in på okända marknader. Lite hjälp på<br />

traven bjöd Exportrådet på med seminariet<br />

”Så lyckas du i Baltikum”.<br />

En av de faror som lurar när svenska<br />

företag blickar österut, är att man betraktar<br />

de tre baltiska länderna som en enda marknad.<br />

Skillnaderna länderna emellan är dock<br />

betydligt större än vad man kan tro.<br />

– Tillväxten i baltstaterna är för närvarande<br />

tre gånger så stor som i Sverige.<br />

Störst är den i Estland, berättade Janar Sutt,<br />

från Exportrådet i Tallinn.<br />

Efter EU-inträdet har inflationen i de<br />

tre länderna ökat en del, medan arbetslösheten<br />

minskat något. Löneutvecklingen har<br />

varit högst i Estland <strong>och</strong> lägst i Lettland.<br />

Janar Sutt kunde också berätta att distributionen<br />

är väl utvecklad i samtliga länder.<br />

Potentialen för svenska produkter på<br />

den baltiska marknaden är bra, menar<br />

han. Svenska företag har kunnat hålla sina<br />

prisnivåer någorlunda <strong>och</strong> ändå sälja.<br />

– Sverige har en ”kvalitetsfördel”, som<br />

borde användas mer. Det finns plats för fler<br />

svenska företag inom fisk- <strong>och</strong> köttområdet.<br />

Hälsoprodukter är ett annat område som<br />

vi tror mycket på, sa Janar Sutt, som rekommenderar<br />

svenska företag att hellre gå<br />

in via en lokal distributör än direkt via en<br />

affärskedja.<br />

estland<br />

I Estland höjs lönerna snabbt. Här finns<br />

också en växande medelklass som efterfrågar<br />

kvalitet.<br />

Den estniska livsmedelsimporten ökar<br />

med 12 procent per år. Mest köper man från<br />

Finland, Litauen, Tyskland, Lettland <strong>och</strong><br />

Sverige.<br />

Av den svenska livsmedelsexporten går<br />

lite mindre än 1 procent till Estland, främst<br />

kaffe, te, kryddor <strong>och</strong> choklad.<br />

Ica-ägda Rimi är den näst största<br />

butikskedjan i Estland. Rimi finns även i de<br />

baltiska grannländerna.<br />

Estniska Rimis VD Ruth Laatre berättade<br />

att låg kvalitet har förstört för emv<br />

i Estland.<br />

– Rimi välkomnar innovativa produkter,<br />

som ännu inte finns i sortimentet. Esterna<br />

14 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


älskar att konsumera <strong>och</strong> testar gärna nya<br />

smaker.<br />

För esterna är kvalitet viktigare än<br />

pris, även färskhet <strong>och</strong> smak kommer före<br />

pris. Ännu är marknaden för ekologiska<br />

livsmedel liten, men det kan bli en kommande<br />

trend.<br />

lettland<br />

Enligt Kristine Kitnere, från Exportrådet<br />

i Riga, är letterna mer priskänsliga än<br />

esterna. Kvalitet kommer här först som<br />

andra prioritet. I Lettland har varumärkena<br />

förlorat i betydelse <strong>och</strong> fler lågpriskedjor<br />

har etablerat sig. Emv har dykt upp först<br />

på senare år <strong>och</strong> verkar ha en ljus framtid.<br />

Även delikatesser har stor potential, tror<br />

Kristine Kitnere.<br />

Den största butikskedjan i Lettland är<br />

Rimi, som tillsammans med Maxima utgör<br />

panbaltiska butikskoncept.<br />

I Lettland är svenska produkter kända<br />

för sin höga kvalitet, även om mindre är 0,5<br />

procent av den svenska livsmedelsexporten<br />

går till Lettland. Det handlar då främst om<br />

fiskprodukter, men även svenskt bröd, kaffe<br />

<strong>och</strong> vodka efterfrågas. Polen <strong>och</strong> Danmark<br />

är idag stora exportörer till Lettland.<br />

litauen<br />

Det land i Baltikum, som exporterar mer än<br />

de importerar i livsmedelsväg, är Litauen.<br />

Här är korvtraditionerna starka <strong>och</strong> mejeri-<br />

<strong>och</strong> köttprodukter är vad litauerna är allra<br />

bäst på.<br />

Eftersom Polen ligger nära är det en<br />

mycket viktig handelspartner.<br />

Den svenska livsmedelsexporten till<br />

Litauen svarar för 0,7 procent av den totala<br />

svenska exporten. Fisk- <strong>och</strong> fiskprodukter<br />

utgör en betydande del.<br />

På butikssidan dominerar Maxima <strong>och</strong><br />

här är det lite svårare att komma in med<br />

utländska produkter.<br />

Kvalitet uppges vara viktigare än pris<br />

i Litauen. Ursprungsland har mindre betydelse,<br />

men än så länge föredrar litauerna<br />

inhemska produkter.<br />

Analysera marknaden<br />

En importör <strong>och</strong> distributör, som arbetat<br />

med svenska livsmedelsföretag i rätt många<br />

Annons<br />

meny<br />

år, är panbaltiska Jungent. VD Kait Liinev<br />

berättade att de framgångsrikt samarbetat<br />

med Löfbergs Lila sedan 1994 samt Atria<br />

<strong>och</strong> Lantmännen sedan 1998.<br />

Allt har dock inte gått Jungents väg. Då<br />

de försökte lansera Kexchoklad i Baltikum<br />

investerades stora marknadsföringsbelopp<br />

<strong>och</strong> efter en mässa i Tallinn fick man snabbt<br />

ett par stora orders. Därefter följde TVreklam,<br />

men få kunder ville testa. Man hade<br />

helt enkelt valt fel målgrupp. Siktet var<br />

inställt på unga köpare, men våfflor/rån är<br />

egentligen bara intressanta för äldre.<br />

– Vi missade att analysera marknaden<br />

innan, erkände Kait Liinev.<br />

Inledningsvis är det alltså viktigt att<br />

ta reda på vilken marknaden är <strong>och</strong> vilka<br />

konkurrenter som finns.<br />

– Har du problem hemma, kommer inte<br />

baltikumexport att hjälpa dig på kort sikt.<br />

Det tar fyra, fem år innan man tjänar pengar,<br />

sa Kait Liinev.<br />

För att lyckas gäller det att testa olika<br />

marknadsföringsmixer. Ibland är helt enkelt<br />

lågt pris det billigaste verktyget för att få<br />

något att sälja.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 15


ePorTAGe<br />

med sikte<br />

på estland<br />

TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />

Vid invigningen av Sverige-veckorna på Rimi i Estland deltog bl a kedjans VD, Ruth Laatre (mitt i bild). Bredvid<br />

henne står Sveriges ambassadör Dag Hartelius <strong>och</strong> t h i bild Agneta Dreber, som är ordförande i Exportrådet<br />

<strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp.<br />

”Varmt välkommen att njuta av<br />

Sverige.” Så stod det på de<br />

blå-gula skyltar som prydde ett<br />

antal Rimi-affärer i Tallinn de<br />

sista veckorna i september. De<br />

svenska matveckorna var en<br />

del i en kampanj, arrangerad<br />

av Exportrådet, för att få<br />

esterna att äta svenskt.<br />

Tolv svenska livsmedelsföretag nappade<br />

på den här möjligheten att nå nya konsumentgrupper<br />

på andra sidan Östersjön.<br />

Den svenske ambassdören i Estland,<br />

Dag Hartelius, <strong>och</strong> Ica-ägda Rimis VD i<br />

Estland, Ruth Laatre, klippte gemensamt det<br />

blå-gula bandet i entrén till Tallinns största<br />

Rimi-butik den 18 september. På plats<br />

fanns ett 30-tal representanter för svenska<br />

livsmedelsföretag, däribland Exportrådet<br />

<strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp, som marknadsför<br />

svenska exportprodukter under varumärket<br />

Food From Sweden.<br />

Det var glatt, högtidligt <strong>och</strong> inte så lite<br />

förväntasfullt. Detta kunde ju bli början på<br />

ett framgångsrikt exportarbete.<br />

– Det är viktigt att se på plats vad som<br />

faktsiskt händer, nu när man varit med <strong>och</strong><br />

initierat något, sa Christoffer Rinman från<br />

LRF, som deltagit i styrgruppens arbete.<br />

Styrgruppsmöte<br />

Exportrådet <strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp har<br />

utökats rejält under året <strong>och</strong> rymmer nu tolv<br />

namn. Detta var också första gången som ett<br />

styrgruppsmöte förlades utomlands.<br />

– Det är viktigt att få med erfarna<br />

personer. Vi har försökt täcka in de stora<br />

branscherna, berättade Agneta Dreber, som<br />

förutom att vara VD för Li, även är styrgruppens<br />

ordförande.<br />

Urban Hellberg, exportchef på Löfbergs<br />

Lila, är med i styrgruppen <strong>och</strong> fanns på plats<br />

för att i första hand delta i styrgruppsmötet,<br />

men han fungerade också som mentor <strong>och</strong><br />

förebild för många.<br />

Löfbergs Lila har funnits länge i<br />

Baltikum <strong>och</strong> är marknadsledare i Estland.<br />

– Om Löfbergs är loket, så gäller det att<br />

få med fler vagnar. Man kan ta lite risker<br />

om man är del i ett projekt.<br />

16 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Välfyllda dryckeshyllor. ”Vi har börjat sälja cider <strong>och</strong><br />

glögg till Tallinn. Vi har också en Twister på väg in”,<br />

berättar Sture Branmark från Herrljuga Cider, som<br />

nyligen har skaffat sig en grossist.<br />

Det är viktigt att ha kampanjer <strong>och</strong> att få<br />

ökat <strong>fokus</strong> på svenska livsmedel, menar<br />

Urban Hellberg. Löfbergs Lila har haft en<br />

stark tillväxt även i Lettland det senaste året<br />

<strong>och</strong> i Litauen ser det rätt lovande ut.<br />

– Men det gäller att ha tydliga pan<br />

Baltic-strategier. Man måste se till olikheterna<br />

de tre länderna emellan.<br />

Stigande löner<br />

Det syntes på långt håll i Ülemiste shoppingcenter<br />

att svensk mat nu stod i centrum.<br />

Det första som mötte kunderna var OP<br />

Anderson, Ekströms <strong>och</strong> Absolut.<br />

Lite längre in i den stora <strong>och</strong> mycket<br />

välfyllda butiken bjöd damer iklädda<br />

Joakim Borgmalm, Friggs: ”Vi är här för att lära <strong>och</strong> se vad vi kan<br />

tillföra. Vi börjar med våra riskakor. Hälsotrenden börjar märkas även<br />

i Estland. Te verkar också vara stort, så vi kanske ska satsa på lite<br />

svenska varianter, blåbärste exempelvis.”<br />

Sverige-dräkter på delikata smakprov. Och<br />

varje dag under de två Sverige-veckorna<br />

arrangerades provsmakningar i de största<br />

Rimi-butikerna.<br />

– Esternas smak påminner mycket<br />

om den svenska, berättade Janar Sutt från<br />

Svenska Exportrådet i Tallinn <strong>och</strong> projektledare<br />

för kampanjen.<br />

Stigande löner, i kombination med stor<br />

efterfrågan på produkter med hög kvalitet<br />

<strong>och</strong> ett växande hälsomedvetande, gör också<br />

att intresset för svensk mat ökar.<br />

– De mindre företagen kan behöva<br />

lite hjälp <strong>och</strong> vi kan bland annat svara på<br />

märknings- <strong>och</strong> tillsatsfrågor. Man får<br />

aldrig två chanser, så här kan vi vara helt<br />

Den svenska exportdelegationen lät sig väl smaka av bl a olika små sillsmörgåsar, riskakor med ost, brödkakor<br />

med soltorkade tomater, pepparkakor <strong>och</strong> så förstås kaffe – <strong>och</strong> minimala snapsar därtill.<br />

”Vi garderar oss genom att säga att<br />

det är ett pilotförsök, men visst är vår<br />

satsning seriöst menad”, säger Per<br />

Nilsson, Zeta.<br />

nödvändiga, påpekade Håkan Björklund<br />

från Li Service.<br />

Tror på plockmat<br />

Ett av de mindre svenska företagen på plats<br />

i Tallinn, var Zeta. Per Nilsson, som sköter<br />

den blygsamma export som förekommer,<br />

bl a till Norge <strong>och</strong> Island, berättade att de<br />

inte kommer att satsa på olivolja i Estland.<br />

Där skulle den bara bli ännu ett okänt<br />

varumärke.<br />

– Vi tror mer på vår plockmat, eftersom<br />

vi har sett att antipasti saknas. Förhoppningsvis<br />

ska esterna lära sig att uppskatta<br />

sådant som tapenade, soltorkade tomater<br />

<strong>och</strong> crostini.<br />

Pågens, ett betydligt större företag, hoppas<br />

också på nya försäljningsframgångar.<br />

– Vi säljer redan lite crisprolls i Lettland,<br />

berättade Einar Levin.<br />

uppföljning<br />

Enligt Nina Ekstrand, som är livsmedelsansvarig<br />

på Exportrådet, kan det bli aktuellt<br />

med en uppföljning av de estniska Sverigeveckorna<br />

i både Lettland <strong>och</strong> Litauen.<br />

– Nu är det viktigt för oss att få veta<br />

om företagen vill ha den här typen av stöd<br />

<strong>och</strong> aktiviteter. Kanske kan vi göra något<br />

annorlunda eller bättre.<br />

Höstens detaljhandelskampanj på<br />

Rimi i Estland följdes av en ”Road Show”<br />

till Lettland <strong>och</strong> Litauen, där företagen<br />

gavs möjlighet att träffa distributörer <strong>och</strong><br />

detaljhandel.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 17


eFerAT<br />

ät upp maten!<br />

Ju mer man vet, desto svårare blir det att<br />

göra rätt miljöval. Det var en av slutsatserna<br />

från Kungl Skogs- <strong>och</strong> Lantbruksakademiens<br />

möte i Stockholm den 2 oktober.<br />

Louise Ungerth, Konsumentföreningen<br />

Stockholm, gav några exempel:<br />

– Ska man välja svenskt kött från betande<br />

djur, som växer långsamt <strong>och</strong> därmed<br />

hinner släppa ut mer metangaser, eller<br />

importerat kött från kor uppfödda på<br />

kraftfoder?<br />

– Kan fryst broccoli från Ecuador vara<br />

ett bättre miljöval än spansk, trots den långa<br />

transporten?<br />

Fisk är ett livsmedel som transporteras<br />

mycket, men det är fångstmetoderna som<br />

står för den största miljöpåverkan, med<br />

undantag för flygtransporter, berättade<br />

Friederike Ziegler, som forskar om uthållig<br />

marin livsmedelsproduktion på SIK.<br />

Det gäller t ex norsk torsk, som skickas<br />

till Kina med båt för att filéas <strong>och</strong> sedan går<br />

tillbaka till Sverige för att konsumeras fryst.<br />

– Fiske av bottenlevande fisk som<br />

torsk är betydligt mer energikrävande än<br />

transporten fram <strong>och</strong> tillbaka till Kina. I<br />

Kina filéar man dessutom för hand. Det<br />

ger ett större utbyte, som uppväger energiåtgången<br />

för transporten.<br />

Odlad lax som flygs färsk från Norge<br />

till Japan (vilket gäller 11 procent av<br />

Norges laxexport) orsakar däremot lika<br />

stora utsläpp av växthusgaser som svenskt<br />

nötkött, dvs 13 kg per kg kött.<br />

Friederike Ziegler påpekade att den<br />

obligatoriska märkningen av fisk saknar en<br />

hel del information.<br />

– Man får till exempel inte veta om<br />

fisken eller fodret kommer från hållbara<br />

bestånd, vilken fiskemetod som har använts<br />

<strong>och</strong> hur har den påverkat havsbotten, hur<br />

mycket fisk som har kastats överbord eller<br />

var beredningen har skett.<br />

Klimatmärkning nästa år<br />

Även om primärproduktionen står för<br />

den största delen av miljöeffekterna, är<br />

transporter en viktig fråga för konsumenterna.<br />

Därför kommer Kravs <strong>och</strong> Svensk<br />

Sigills klimatmärkning att omfatta även<br />

transporter, berättade Zahrah Ekmark,<br />

projektledare på Krav.<br />

Målsättningen är att de tio första<br />

klimatmärkta produkterna ska finnas på<br />

marknaden i mitten av juni 2008. Till att<br />

börja med blir det bara svenska produkter<br />

inom samma kategori.<br />

Kravs <strong>och</strong> Svensk Sigills klimatmärkning<br />

kommer att läggas till de befintliga<br />

certifieringarna, en modell som Rune<br />

Andersson, SLU, menar är den rätta:<br />

– Jag blir allt mer tveksam till en<br />

klimatmärkning för enbart växthusgaser,<br />

sa Rune Andersson <strong>och</strong> efterlyste en helhetssyn<br />

samt riktade åtgärder för att lösa<br />

miljöproblemen.<br />

Per Baummann från Svensk Dagligvaruhandel<br />

påpekade att en klimatmärkning<br />

skulle kunna bli ett handelshinder, som<br />

diskriminerar importerade varor <strong>och</strong> väckte<br />

TEXT: CARINA MALM FOTO: BAERO<br />

Transporterna står för en<br />

ganska obetydlig del av ett<br />

livsmedels miljöpåverkan,<br />

medan svinnet är den absolut<br />

största miljöboven. Det framkom<br />

vid KSLAs konferens om<br />

den ”beresta” matens väg till<br />

middagsbordet.<br />

frågan: Är det mer legitimt för Sverige att<br />

exportera livsmedel än att importera?<br />

Ökad specialisering<br />

Calle Ramvall från köttimportören North<br />

Trade höll inte med om att vi kommer att<br />

få allt mer närproducerade livsmedel, utan<br />

tror istället på mer industriellt förädlade<br />

produkter <strong>och</strong> en ökad specialisering, där<br />

olika länder gör det de är bäst på.<br />

– Olika styckningsdetaljer uppskattas på<br />

olika marknader <strong>och</strong> kommer att hamna där<br />

efterfrågan är som störst, sa Calle Ramvall.<br />

Johanna Berlin från SIKs miljögrupp<br />

avslutade med några handfasta råd:<br />

– Det viktigaste är att äta upp maten.<br />

Köp inte mer än vad som går åt <strong>och</strong> töm<br />

förpackningarna ordentligt. Ät mindre kött,<br />

välj kyckling istället för nötkött <strong>och</strong> undvik<br />

flygtransporterat.<br />

Andra råd är att gå eller cykla till<br />

butiken – eftersom hemtransporter är den<br />

mest miljöpåverkande transporten – <strong>och</strong><br />

att småhandla ofta, eftersom storhandel ger<br />

mycket svinn.<br />

Hon visade också att ett kg svenska<br />

växthustomater från ett fossilt uppvärmt<br />

växthus har samma miljöeffekt som fyra kg<br />

frilandsodlade spanska tomater – vilket i sin<br />

tur motsvarar 40 kg svenska morötter.<br />

Det är inte lätt att vara konsument, för<br />

som en åhörare påpekade:<br />

– Som konsument skulle man slippa<br />

välja <strong>och</strong> veta att allt i butiken är bra både<br />

ur etisk synvinkel <strong>och</strong> miljöhänseende.<br />

18 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Allt fler vill handla <strong>ekologiskt</strong><br />

etiskt <strong>och</strong> närproducerat<br />

Ekotrenden är hetare än någonsin. Rapporterna om uppgången<br />

för <strong>ekologiskt</strong> duggar tätt <strong>och</strong> efterfrågan på vissa<br />

livsmedel är idag större än tillgången.<br />

Skälen till att välja <strong>ekologiskt</strong> är flera, men de flesta<br />

svenskar gör det av omsorg om miljön, medan hälsoskälen<br />

överväger i andra länder. Många anser också att <strong>ekologiskt</strong><br />

smakar bättre <strong>och</strong> håller högre kvalitet.<br />

I Sverige har <strong>ekologiskt</strong> blivit synonymt med Krav, en<br />

märkning som är väl inarbetad. Nu börjar vi även se en del<br />

varor med EUs ekologiska märkning.<br />

För <strong>och</strong> emot<br />

Regeringens mål är att den ekologiska jordbruksarealen ska<br />

tredubblas till 2010. Då ska även 25 procent av maten inom<br />

den offentliga sektorn vara ekologisk.<br />

Alla är dock inte övertygade om, att den ekologiska<br />

maten verkligen är bättre för miljön, djuren <strong>och</strong> hälsan.<br />

För att ett livsmedel ska få märkas <strong>och</strong><br />

marknadsföras som <strong>ekologiskt</strong> i Sverige<br />

måste det vara certifierat enligt EUs<br />

förordning för ekologisk produktion eller<br />

Krav.<br />

EUs regler är en minimistandard, som<br />

alla nationella ekomärkningar inom unionen<br />

måste leva upp till. Utöver dessa har Krav<br />

ett antal tilläggsregler, framför allt när det<br />

gäller djuromsorg <strong>och</strong> djurmiljö.<br />

Krav ingår i IFOAM (International<br />

Federation of Organic Agricultural Movement),<br />

som är en världsomspännande samarbetsorganisation<br />

för de ekologiska lantbruks-<br />

<strong>och</strong> kontrollorganisationerna.<br />

Två kontrollorgan<br />

I Sverige finns två godkända kontrollorgan<br />

för ekologisk produktion: Aranea Certifiering<br />

<strong>och</strong> SMAK (Svensk Matpotatiskontroll).<br />

Krav-certifiering görs i dagsläget<br />

enbart av Aranea Certifiering, som är ett<br />

Motståndarna menar att den i vissa fall t o m kan vara hälsofarlig <strong>och</strong><br />

att Kravs regler är sämre för djuren.<br />

Studier har dock visat att ekologiska tomater <strong>och</strong> jordgubbar<br />

innehåller betydligt mer hälsosamma ämnen än konventionella. Det<br />

är också känt att <strong>ekologiskt</strong> nötkött har högre halter av omega-3fettsyror.<br />

närproducerat <strong>och</strong> etiskt<br />

Intresset för lokalt <strong>och</strong> småskaligt producerade livsmedel blir allt<br />

större, liksom för etiska märkningar, som Rättvisemärkt. Nu kommer<br />

även det ”goda” kaffet, som är Utz-certifierat.<br />

Ett temanummer om <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong> skulle<br />

kunna bli hur tjockt som helst. Vi har försökt att ge en ganska bred<br />

bild av marknaden <strong>och</strong> har inte haft som ambition att försöka vara<br />

heltäckande.<br />

CARINA MALM<br />

eu-certifiering lägsta krav<br />

för ekomärkning<br />

helägt dotterbolag till Krav. Krav har dock<br />

öppnat sitt regelverk, så att det även är<br />

tillåtet för andra företag att utföra Kravcertifiering.<br />

Kostnaden för Krav-certifieringen blir<br />

högre ju större omsättning en kund har<br />

<strong>och</strong> omfattar, dels en licensavgift för att få<br />

använda Krav-märket, dels en avgift för<br />

själva kontrollen. För EU-certifieringen<br />

debiteras endast tidsåtgången, oavsett företagets<br />

omsättning.<br />

EUs logotyp för ekologiska produkter är<br />

frivillig <strong>och</strong> får användas tillsammans med<br />

andra märken för ekologisk produktion.<br />

obligatorisk eu-märkning 2009<br />

2009 införs obligatorisk märkning med en<br />

gemensam symbol samt ursprungsmärkning<br />

av ekologiska livsmedel som säljs<br />

inom EU. Nationella symboler, som Krav,<br />

kommer att finnas kvar.<br />

Genetiskt modifierade organismer<br />

kommer även i fortsättningen att vara förbjudna.<br />

För produkter som inte är ekologiska<br />

kommer ekologiska ingredienser att<br />

kunna anges på innehållsförteckningen.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 19


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Krav-märkt till fördel för djur<br />

människor <strong>och</strong> natur<br />

TEXT: CHRISTINE BLOMé FOTO: KRAV<br />

Enligt en ny Sifoundersökning känner 98 procent av de svenska<br />

konsumenterna till Krav. Det är också den miljömärkning som<br />

konsumenterna är mest positiva till.<br />

– Det är ett av flera starkt vägande skäl till att bli Kravproducent,<br />

säger Lena Söderberg, VD i Krav.<br />

Men viktigast av allt, menar hon, är att välja ekologiska livsmedel<br />

framför konventionella – oavsett märkning.<br />

Lena Söderberg har varit VD i Krav i<br />

snart sju år. Under de åren har ökningstakten<br />

för ekologiska produkter legat runt<br />

10 - 20 procent årligen. Ändå är det en<br />

försvinnande liten del av våra livsmedel<br />

som är ekologiska. Även om Ica <strong>och</strong> Coop<br />

rapporterar kraftiga försäljningsökningar för<br />

ekoprodukter i år, handlar det om ökningar<br />

från en ytterst blygsam nivå. Totalt sett är<br />

de ekologiska livsmedlens andel av vår<br />

totala livsmedelskonsumtion under fyra<br />

procent.<br />

Lena Söderberg, Kravs VD.<br />

– Nöjda? Nej, det blir vi först när <strong>ekologiskt</strong><br />

är dominerande på marknaden, säger Lena<br />

Söderberg. Men det kan ju gå snabbt. Vad vi<br />

märker nu är att många aktörer söker sig till<br />

oss <strong>och</strong> vill ha information <strong>och</strong> samarbete.<br />

För inte så länge sedan var det tvärtom.<br />

Jo, <strong>ekologiskt</strong> är hett. Men är det så bra<br />

som vi föreställer oss? Smakar ekologisk<br />

mat godare, är den mer hälsosam? Och är<br />

<strong>ekologiskt</strong> bra för djuren?<br />

– Det finns många belägg för att produktion,<br />

som följer de regler som finns i<br />

Krav-märkningen, är bättre än konventionell<br />

produktion för såväl människor som djur<br />

<strong>och</strong> natur, slår Lena Söderberg fast.<br />

– Vad gäller djurhållningen har vi<br />

säkert flera hundra regler <strong>och</strong> det finns<br />

förstås några som ifrågasätts av en del.<br />

Det måste vi kunna föra en diskussion om.<br />

De regler som ställs för Krav-uppfödda<br />

djur har arbetats fram gemensamt av allt<br />

från forskare <strong>och</strong> lantbrukare till djurrättsorganisationer.<br />

Utifrån det bestämmer<br />

vi oss för vad vi tycker är den rimliga<br />

avvägningen. Då kan vi ibland hamna<br />

tvärtemot vad någon forskare tycker <strong>och</strong><br />

vi kan också hamna fel. Det visar sig när<br />

forskningen tagit ännu ett steg framåt. Då<br />

kan vi ändra reglerna. Vi har en öppen<br />

regelutvecklingsprocess.<br />

mer forskning behövs<br />

– Men vi behöver mer forskning, både<br />

om djurs naturliga beteenden <strong>och</strong> om hur<br />

ekologisk produktion kan göras ännu bättre.<br />

Vilka är de bästa sätten att odla <strong>och</strong> föda<br />

upp <strong>ekologiskt</strong>? Hittills har forskningen<br />

mest varit inriktad på att jämföra <strong>ekologiskt</strong><br />

<strong>och</strong> konventionellt.<br />

Har då maten blivit bättre på de 22 år<br />

som Krav har funnits? Där verkar Lena<br />

Söderberg mer tveksam.<br />

– Jag tror inte det, tyvärr, säger hon.<br />

Användningen av tillsatser har ökat lavinartat<br />

i takt med den intensifierade produktutvecklingen.<br />

Däremot tycker jag mig se<br />

en tendens till svängning, Allt fler funderar<br />

över vad som finns i maten <strong>och</strong> kanske<br />

väljer man då en ekologisk vara istället.<br />

Konsumenternas förtroende för maten är<br />

generellt låg. Det är besvärande för en<br />

sektor som ligger så nära konsumentens<br />

vardag. Då ger Krav-märkningen den<br />

trygghet som ligger i att en tredje part har<br />

varit där <strong>och</strong> kontrollerat.<br />

inspiratör för eu<br />

Ett av Kravs uppdrag är att i EU-sammanhang<br />

visa på hur man kan gå vidare.<br />

20 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


– När reglerna prövats en tid här, kan EU<br />

se en möjlighet till harmonisering <strong>och</strong><br />

haka på med lagstiftning. I Sverige finns<br />

ju exempelvis regelverk för Krav-märkta<br />

butiker, restauranger, fiske, märkning av<br />

råvaror i textilier – sådant som ännu saknas<br />

i EUs lagstiftning.<br />

Idag reglerar EU växtodlade produkter,<br />

djurhållning <strong>och</strong> förädling. En lagstiftning<br />

om vatten är på väg. I ett europeiskt perspektiv<br />

ligger svensk ekologisk produktion<br />

<strong>och</strong> förädling således rätt väl till.<br />

– Vi är så i framkant att vi borde<br />

kunna börja exportera Krav-märkta varor<br />

i större skala, menar Lena Söderberg. Det<br />

exporteras en del havre, men det finns<br />

många bra produkter som säkert skulle fylla<br />

sin plats i andra länders butiker.<br />

Klimatmärkning<br />

Men export? Hur passar långväga transporter<br />

in i bilden av en organisation som<br />

numera också deltar i processen att utveckla<br />

en klimatmärkning av varor?<br />

– Avståndet har mycket lite att göra<br />

med klimatpåverkan, konstaterar Lena<br />

Nöjda<br />

blir vi först<br />

när <strong>ekologiskt</strong><br />

dominerar.<br />

Söderberg. Transportsättet betyder desto<br />

mer. De flesta skulle nog idag välja äpplen<br />

från Tyrolen framför äpplen från Argentina,<br />

som har transporterats med båt, medan de<br />

tyrolska äpplena har åkt lastbil. Egentligen<br />

är det de argentinska man ska välja ur klimatsynvinkel.<br />

Men svenska konsumenter<br />

ser tyvärr mer till avståndet. Det är ett av de<br />

viktigaste skälen till att vi har givit oss in på<br />

klimatmärkningsområdet.<br />

Kanske blir klimatmärkningen ett tillägg<br />

till Krav-märkningen, kanske bakas den in<br />

Annons<br />

bio mèrieux<br />

i märket eller både ock. Det avgörs under<br />

2008, då de första reglerna ska vara klara.<br />

måste göra skillnad<br />

– Det viktiga är att märkningen gör någon<br />

skillnad. Det gäller både ekologin <strong>och</strong><br />

klimatpåverkan. Vårt arbete går ut på att<br />

skapa en uthållig livsmedelsproduktion <strong>och</strong><br />

där är Krav-märket ett viktigt medel för att<br />

driva utvecklingen framåt.<br />

EUs ekologiska symbol, som blir<br />

obligatorisk 2009, kan bli ett bekymmer.<br />

– Den säger inte svenska konsumenter<br />

särskilt mycket, så från den synpunkten<br />

ser vi den inte som ett hot mot Kravmärkningen.<br />

Däremot kan det bli trångt på<br />

förpackningarna. Väljer man då bort Kravs<br />

symbol, kan det bli så att den mest kommer<br />

att användas inom utvecklingsområden,<br />

som t ex restauranger. Vi kan förlora<br />

utvecklingskraft, om vi ska jobba med<br />

olika symboler på det som är etablerat <strong>och</strong><br />

lagstiftat <strong>och</strong> på det som är nytt <strong>och</strong> ligger<br />

i framkant. Det vore en utveckling som<br />

försvårar valet för konsumenten. Det är vår<br />

största oro, säger Lena Söderberg.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 21


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

<strong>ekologiskt</strong><br />

utan Krav<br />

TEXT: CHRISTINE BLOMé<br />

FOTO: BJÖRN LINDAHL/AFTONBLADET BILD<br />

Det går att odla, föda upp<br />

djur <strong>och</strong> producera <strong>ekologiskt</strong><br />

utan att vara Krav-ansluten.<br />

Skärvångens Bymejeri i<br />

Jämtland är ett exempel.<br />

– Vårt miljöengagemang är<br />

minst lika stort idag, som när<br />

vi gick ur Krav för snart tre år<br />

sedan, säger Tor Norrman, en<br />

av delägarna.<br />

– Jag var nog den här på mejeriet som<br />

varmast förespråkade ett medlemskap i<br />

Krav, konstaterar Tor Norrman.<br />

Men han gav successivt upp motståndet.<br />

– Jag såg ju att djuren inte mådde bra<br />

<strong>och</strong> det är ju det viktigaste, säger han.<br />

Vid nyåret 2003 togs getostproduktionen<br />

ur Kravs regelverk för ekoprodukter. Det<br />

gick mycket bättre än man hade vågat tro.<br />

I mars 2004 tog mejeriet steget fullt ut <strong>och</strong><br />

avslutade sitt medlemskap i Krav.<br />

Sedan dess står det inte längre ”Ekologisk<br />

ost från Jämtland” på etiketterna<br />

<strong>och</strong> Krav-märket är borta. Istället står det<br />

”Jämtländskt Mathantverk”. Det har inte<br />

påverkat efterfrågan ett dugg negativt<br />

– snarare tvärtom.<br />

Idag tillverkas det hantverksmässigt<br />

över 100 ton ost årligen på Skärvångens<br />

Bymejeri, där 16 medarbetare gör 25 olika<br />

ostar av de ca 400 000 liter komjölk <strong>och</strong> ca<br />

200 000 liter getmjölk, som byns 70 kor <strong>och</strong><br />

180 getter producerar.<br />

– Det gör oss till Sveriges största<br />

hant-verksmejeri, säger Tor. Hantverket<br />

släpper vi aldrig. Det blir bara fler grytor<br />

<strong>och</strong> fler personer, som rör i dem. Det är<br />

det ursprungliga hantverket, givetvis i<br />

kombination med råvarorna, som ger de<br />

Tor Norrman, delägare i Skärvångens Bymejeri, ångrar inte beslutet att lämna Krav. Reglerna för djurhållningen<br />

var ett av skälen till avhoppet.<br />

smaker som en maskin aldrig kan skapa.<br />

Och tur är väl det. Det ger oss en chans att<br />

leva <strong>och</strong> försörja oss i fjällbygden.<br />

Bakom avhoppet från Krav fanns ett<br />

antal orsaker. En var kostnaden. Det sista året<br />

låg priset för medlemskapet på över 100 000<br />

kronor – pengar som dessvärre måste avspegla<br />

sig i prisnivån.<br />

– Sedan är det nog så att Kravs regler<br />

inte alltid är så bra för djuren, säger Tor<br />

Norrman lite försiktigt.<br />

ideologisk fördel<br />

Som alla avhoppare – <strong>och</strong> de är rätt många,<br />

speciellt inom den småskaliga produktionen<br />

– tycker han att det är svårt att kritisera<br />

Krav. Man varken kan eller vill ifrågasätta<br />

den ideologiska fördelen. Krav-märket<br />

är starkt <strong>och</strong> står för något som många<br />

småskaliga lantbrukare gärna skriver under<br />

på. Men många upplever Krav mer som en<br />

myndighet idag <strong>och</strong> tycker att vissa regler<br />

är jobbiga.<br />

För Skärvångens Bymejeri var det en<br />

del regler för djurhållningen, som man<br />

inte kunde acceptera. Sådant som man inte<br />

riktigt förstår vidden av bakom skrivborden,<br />

tror Tor.<br />

– Här i fjällbygden har vi ju exempelvis<br />

insektsplågan. Djuren mår bra av att gå ute<br />

på bete, men myggplågan kan vara intensiv.<br />

Med några droppar insektsmedel på ryggen<br />

behöver djuren inte stressas, men det<br />

accepteras inte i Kravs regelverk. För mig<br />

som djurägare blev valet ganska enkelt.<br />

Separation efter ett dygn<br />

Ett annat problem för Tor <strong>och</strong> hans<br />

medarbetare var den regel som säger att<br />

kalvar ska få stanna hos kon i fyra dagar.<br />

– På de dagarna hinner de knyta an<br />

till varandra. Vi ville kunna separera dem<br />

redan efter ett dygn. Kalven får sin råmjölk<br />

<strong>och</strong> blir renslickad så att blodcirkulationen<br />

kommer igång, samtidigt som kon får tid på<br />

sig att göra sig av med efterbörden. Men de<br />

hinner inte knyta an så starkt till varandra.<br />

Tidigare var det hjärtskärande att höra dem<br />

ropa efter varandra. Nu mår alla våra djur<br />

mycket bättre.<br />

Det är några sådana justeringar som<br />

Skärvångens Bymejeri har gjort i sin<br />

nya, Krav-lösa miljöpolicy. Men det allra<br />

mesta följer fortfarande de ekologiska<br />

regelverken. Självklart brukas jorden helt<br />

enligt regelboken. Likadant är det med<br />

alla miljöåtgärder i anläggningen. Men när<br />

man inte kan sätta Krav-märket på sina<br />

förpackningar får man istället vara extremt<br />

öppen <strong>och</strong> upplysa om den ekologiska<br />

produktion som det faktiskt handlar om.<br />

Bymejeriet gör det bl a på sin hemsida.<br />

– Vi har tagit saken i egna händer,<br />

konstaterar Tor. Och det har gått bra.<br />

22 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


miljöfördelarna<br />

underförstådda<br />

TEXT: ÅSA LEIFE<br />

Kung Markatta är ett grossistföretag med ett mycket<br />

brett sortiment av ekologiska livsmedel. Och försäljningen<br />

har ökat rejält de senaste åren. Numera behöver man<br />

inte ens lyfta fram det ekologiska i marknadsföringen. Det<br />

räcker att säga: ”naturligt gott <strong>och</strong> bra för dig”.<br />

Lennart Olssons dröm vid starten 1983<br />

var att få svenska folket att förändra sina<br />

matvanor i en mer hälsosam inriktning.<br />

Kung Markatta, som har sin bas i Hjälmarsberg<br />

strax utanför Örebro, blev så småningom<br />

Hemköps ekogrossist. År 2002 köptes<br />

företaget av Lantmännen, men sedan 2004<br />

heter ägaren Ekomodern AB, där nuvarande<br />

VD, Peter Enberg, är en av ägarna.<br />

– Det har gått fantastiskt bra för bolaget.<br />

Ren mat är aptitlig. Mat som får växa långsamt<br />

smakar mer. Att det också är bra för<br />

miljön, är inbyggt, säger Peter Enberg.<br />

Förutom ekologiska <strong>och</strong> vegetariska<br />

livsmedel består sortimentet av mjölk- <strong>och</strong><br />

glutenfria livsmedel samt naturliga hygien-<br />

<strong>och</strong> rengöringsprodukter.<br />

inga genvägar<br />

– Vi har i tjugo år talat om <strong>ekologiskt</strong> som<br />

en lösning på miljöproblemen. Men ska<br />

man få svenskarna att köpa mer <strong>ekologiskt</strong><br />

måste man visa på kvalitativa fördelar.<br />

Engelsmännen däremot köper <strong>ekologiskt</strong> för<br />

sin egen <strong>och</strong> familjemedlemmarnas skull<br />

– för att det är renare <strong>och</strong> för att man inte<br />

tar några genvägar. Att det även är bra för<br />

miljön, är liksom underförstått.<br />

Kung Markatta jobbar med såväl kolonialvaror<br />

som färsk- <strong>och</strong> frysvaror, merparten<br />

är ekologiska. De kan ha en certifiering<br />

från Danska Statskontrollen, Ecocert, Soil<br />

Association eller annan Krav-motsvarighet.<br />

– Jag tycker att det är korrekt att det<br />

finns en definition på vad som är <strong>ekologiskt</strong><br />

<strong>och</strong> att det ska certifieras. Det finns idag<br />

ett stort antal organisationer i världen som<br />

sköter om det, alla med samma grundläggande<br />

principer. Mycket av det vi köper<br />

från andra länder är återcertifierat av Krav.<br />

Personliga fördelar<br />

För att öka försäljningen av ekologiska<br />

livsmedel ytterligare räcker det inte att<br />

T h i bild syns Kung<br />

Markattas ekologiska,<br />

osvavlade aprikoser,<br />

t v ”svavlade” aprikoser<br />

(vilket man sällan<br />

talar om). Inte bara<br />

utseendet skiljer sig<br />

åt, smakmässigt är<br />

skillnaden himmelsvid.<br />

bara informera om effekterna på miljö,<br />

djurhållning <strong>och</strong> hälsa, menar Peter Enberg.<br />

Vi måste också börja prata mer om de personliga<br />

fördelarna.<br />

Även medierna spelar en viktig roll då<br />

det handlar om att öka ekoförsäljningen.<br />

Peter Enberg berättar att de plötsligt sålde<br />

pallvis med tomater till enskilda butiker, då<br />

deras Krav-märkta krossade tomater fick<br />

”bäst i test” i Allt om Mat.<br />

rättvisemärkt<br />

Kung Markatta har även flera Rättvisemärkta<br />

produkter, som te, kakao, socker <strong>och</strong><br />

ris. Deras Rättvisemärkta kaffe säljer idag<br />

dock betydligt mindre, då konkurrensen<br />

ökat från de stora kaffeproducenterna som<br />

slagit in på samma linje.<br />

– Självklart behövs det en större bredd i<br />

rättvisesortimentet, säger Peter <strong>och</strong> berättar<br />

att de här var tidigt ute <strong>och</strong> fick licens nr två<br />

gällande kaffe.<br />

Att det emellanåt råder brist på ekologiska<br />

produkter i butikerna, kan vara en<br />

marknadsfråga, menar Peter Enberg. Priset<br />

är ibland helt avgörande för om handeln<br />

väljer att ta in produkterna eller inte.<br />

– Jag tycker rent generellt att <strong>ekologiskt</strong><br />

kan få vara dyrare, det ska vara en<br />

premiumprodukt. Att tala om lågpris<strong>ekologiskt</strong>,<br />

tycker jag säger emot sig själv.<br />

www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 23


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

”Min vision är att barnen ska få möta så många råvaror <strong>och</strong> smaker som möjligt i skolrestaurangen <strong>och</strong> växa upp<br />

till medvetna matkonsumenter”, säger Carola Magnusson.<br />

ren mat en mänsklig<br />

rättighet för barnen<br />

TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />

På Alfaskolan i Solna är 60 procent av maten ekologisk. Allt<br />

lagas från grunden, hel- <strong>och</strong> halvfabrikat med olika tillsatser är<br />

bannlysta.<br />

– Maten ska vara så ren som möjligt. Det ser jag som<br />

en mänsklig rättighet för den lilla matgästen, säger Carola<br />

Magnusson, som driver skolkök på entreprenad i Stockholm.<br />

Annons<br />

lrQA<br />

Carola Magnussons engagemang för<br />

ekologisk skolmat väcktes, när hon<br />

ansvarade för ett skolkök i Stockholm i<br />

mitten av 1990-talet.<br />

– Det var lukten av pulvermos i skolköket<br />

som fick mig att börja ifrågasätta den<br />

billiga industrimaten i skolan.<br />

Då, för tio år sedan, hade hon svårt att<br />

få gehör för sina tankegångar. Idag blåser<br />

helt andra vindar <strong>och</strong> Carola Magnusson<br />

har fått ett flertal utmärkelser för sitt arbete,<br />

senast Coops Änglamarkspris.<br />

1999 startade Carolas Eko, som driver<br />

skolrestauranger på entreprenad <strong>och</strong> cateringverksamhet.<br />

Carola Magnusson föreläser<br />

också <strong>och</strong> skriver böcker om ekologisk<br />

mat. Företaget har 27 anställda fördelade<br />

på tre skolor <strong>och</strong> en personalmatsal i<br />

Stockholm.<br />

Ambitionen är att ha så mycket ekologiska<br />

<strong>och</strong> närproducerade råvaror som<br />

möjligt. Företaget har två ekologiska<br />

huvudleverantörer <strong>och</strong> egen upphandling<br />

av ekologisk köttfärs från Uppland. Mejerivarorna<br />

levereras av Arla.<br />

– Vid upphandlingen låg vi tolv procent<br />

högre i pris, men vi vann på vårt<br />

kvalitetstänkande. Råvarukostnaden per<br />

portion, som inte får överstiga åtta kronor,<br />

påverkas bara marginellt.<br />

Gott, rent <strong>och</strong> rättvist<br />

Utgångspunkten är gott, rent <strong>och</strong> rättvist.<br />

– Vi använder så lite halv- <strong>och</strong><br />

helfabrikat som möjligt <strong>och</strong> lagar allt från<br />

grunden, till <strong>och</strong> med vår egen buljong.<br />

Allt tas tillvara <strong>och</strong> vi slipper tillsatser,<br />

som glutamat. Det blir naturligtvis mer<br />

arbetskrävande, men vi klarar budgeten på<br />

en kock per hundra gäster.<br />

24 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Min vision är att starta<br />

utbildningsverksamhet för<br />

ekologiska köksmästare.<br />

Om valet står mellan svenskt, närproducerat konventionellt <strong>och</strong> importerat <strong>ekologiskt</strong><br />

blir det ofta <strong>ekologiskt</strong> – men inte alltid. När Arla t ex slutade med svensk ekologisk<br />

mjölk i 20-litersförpackningar <strong>och</strong> bara erbjöd dansk, valde Carolas Eko konventionell<br />

svensk mjölk istället.<br />

– Man får ta ställning från fall till fall. Hundra procent <strong>ekologiskt</strong> går inte, man<br />

måste kompromissa. Vi anpassar även matsedlarna efter tillgången <strong>och</strong> serverar bara<br />

vegetariskt vissa dagar.<br />

Regeringens mål, att 25 procent av maten inom den offentliga sektorn ska vara<br />

ekologisk 2010, gäller inte i Stockholm. Där är målet 15 procent, men det är upp till<br />

enskilda verksamheter att sikta högre.<br />

– 15 procent är alldeles för lite <strong>och</strong> inga problem att uppnå. Det finns en enorm<br />

efterfrågan på <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> närproducerat, men upphandlarna gömmer sig bakom<br />

regeln, att närproducerat inte får gynnas i offentlig upphandling. Man säger också<br />

att det finns för lite <strong>ekologiskt</strong>, men varför inte köpa det som finns <strong>och</strong> fylla på med<br />

konventionellt?<br />

Fler proffskockar till skolorna<br />

Carolas Eko lagar maten på plats i skolköken <strong>och</strong> i varje kök finns en köksmästare,<br />

som planerar matsedlarna. Jonas Karlsson, som är köksmästare på Alfaskolan, arbetade<br />

tidigare på en av Stockholms stjärnkrogar:<br />

– Det är roligt att kunna servera genuint hemlagad mat. Det krävs betydligt mer<br />

yrkeskunskap, när man inte använder halv- <strong>och</strong> helfabrikat. Ekologiska råvaror smakar<br />

också mycket mer. Här får vi dessutom följa säsongerna på ett annat sätt.<br />

Carola Magnusson tror att fler proffskockar kommer att söka sig till skolan. Nyligen<br />

blev kockprofilen Frank Hollingworth delägare i Carolas Eko.<br />

– Det visar hur viktig skolmaten är. Min vision är att starta utbildningsverksamhet<br />

för ekologiska köksmästare, som blir certifierade <strong>och</strong> sedan får hjälp med att lägga bud<br />

på skolmaten runt om i landet, säger Carola Magnusson, som är övertygad om att det<br />

ekologiska kommer att bli norm i framtiden.<br />

– Det är nödvändigt för människans överlevnad.<br />

Annons<br />

Yara Gas<br />

inställd<br />

kampanj<br />

TEXT: ÅSA LEIFE<br />

Föreningen Det ekologiska<br />

valet fick inga EU-pengar<br />

<strong>och</strong> därmed är inte kampanjupplägget<br />

aktuellt längre. En<br />

testkampanj gav dock en del<br />

nyttig kunskap.<br />

Ulf Kamne, miljökonsult på Ekoplan, har<br />

varit projektledare för Mer ekologisk mat<br />

– Det ekologiska valet (se LiF 1/07 s 24),<br />

en förening med ett tiotal medlemmar,<br />

där ambitionen var att öka efterfrågan på<br />

ekologisk mat i Sverige. Planerad kampanjstart<br />

var hösten -07, men nu läggs föreningen<br />

ner. Ulf Kamne berättar dock att de hann<br />

genomföra en testkampanj i Örebro i april.<br />

– Nu sprider vi kunskap <strong>och</strong> information<br />

från den kampanjen vidare. Vi märkte att det<br />

går att förändra konsumtionen enbart med<br />

information. Vi såg också en attitydmässig<br />

förändring efter så kort tid som två veckor.<br />

Särskilt intressant var att notera att ungdomar<br />

över lag är mer positiva till <strong>ekologiskt</strong>.<br />

Ulf Kamne menar att det idag finns två<br />

typer av företag som satsar på <strong>ekologiskt</strong>, dels<br />

de som ”vill lätta sitt samvete” <strong>och</strong> plockar<br />

in några Krav-märkta produkter i sortimentet,<br />

dels de som verkligen satsar ambitiöst.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 25


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Stort uppsving<br />

för <strong>ekologiskt</strong> kött<br />

TEXT: MATS HOLMSTRÖM FOTO: EKOKÖTT OCH ÅSA LEIFE<br />

I början av 2007 startade en rejäl uppgång för <strong>ekologiskt</strong> kött<br />

på den svenska marknaden. Detaljhandelskedjorna noterar<br />

stora procentuella ökningar jämfört med 2006. Vägen till<br />

genombrottet har dock varit lång <strong>och</strong> delvis svårhanterlig.<br />

Idag råder det brist på <strong>ekologiskt</strong> griskött.<br />

Scan säljer sitt ekokött i gröna tråg för tydlighetens skull.<br />

Ekokött är en ekonomisk förening, vars<br />

huvudsyfte är att förbättra produktionsvillkoren<br />

för de ekologiska köttproducenterna,<br />

t ex genom att utveckla marknaden<br />

<strong>och</strong> förbättra avsättningen för <strong>ekologiskt</strong><br />

kött.<br />

Den senaste tidens snabba ökning för<br />

<strong>ekologiskt</strong> kött har skapat en ny situation på<br />

marknaden. Ica har ökat sin försäljning av<br />

<strong>ekologiskt</strong> kött med 78 procent under första<br />

halvåret 2007. Volymmässigt är ökningen<br />

ungefär lika stor för Coop.<br />

ojämn efterfrågan<br />

Antalet uppfödare av ekologiska djur har<br />

inte ökat under de senaste åren, däremot<br />

har förutsättningarna ändrats. I Sverige<br />

finns idag drygt 40 slaktgrisuppfödare, runt<br />

230 föder upp lamm <strong>och</strong> ungefär 1 000<br />

nötboskap för köttproduktion.<br />

– Nästan all ekologisk slakt sker på<br />

Scans slakterier. För några år sedan hade<br />

uppfödarna svårt att få avsättning för sin<br />

produktion <strong>och</strong> många stod i kö för att få<br />

ett Krav-kontrakt med slakteriet. Då var<br />

det inte en bristfråga. De små volymerna<br />

<strong>och</strong> en ojämn efterfrågan på olika styckningsdetaljer<br />

gjorde det svårhanterligt<br />

rent logistiskt, berättar Ylva Åkerfeldt,<br />

projektledare hos Ekokött.<br />

En annan omständighet var att en<br />

stor del av slakten skedde på hösten vid<br />

installningen efter betesperioden, vilket<br />

gjorde tillgången ojämn.<br />

Kedjorna samarbetar<br />

Numera har de ekologiska uppfödarna inte<br />

längre några problem med att få avsättning<br />

för sina slaktdjur.<br />

– Detta har även inneburit att man blivit<br />

bättre på att hantera det ekologiska köttet<br />

i resterande led, berättar Ylva Åkerfeldt.<br />

Uppgången beror förstås till stor del<br />

på den allmänna trenden mot en ökad<br />

konsumtion av ekologiska produkter.<br />

Dessutom genomför Ekokött under hösten<br />

en reklamkampanj för <strong>ekologiskt</strong> kött i<br />

samarbete med Ica, Coop, Axfood <strong>och</strong> Scan.<br />

– Vi gjorde en liknande kampanj förra<br />

året som fick en fantastisk effekt. Bara att<br />

kedjorna samarbetar på detta sätt är unikt.<br />

Ylva Åkerfeldt medger att det fanns ett<br />

visst motstånd hos handeln i början.<br />

– När vi startade projektet hösten 2005<br />

fanns en viss skepsis <strong>och</strong> tveksamhet till<br />

26 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


att avsätta plats <strong>och</strong> resurser. Man trodde<br />

helt enkelt inte att köttet skulle gå åt <strong>och</strong><br />

var dessutom osäker på om man verkligen<br />

skulle få de produkter som beställdes.<br />

Prisskillnaden mellan <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />

konventionellt kött hade naturligtvis också<br />

betydelse.<br />

– Reklamkampanjen har även inneburit<br />

att alla led har sett över rutiner <strong>och</strong> logistik.<br />

Ica har till exempel förenklat butikernas<br />

beställningsrutin för <strong>ekologiskt</strong> kött. En<br />

annan enkel, men viktig, åtgärd är att Scan<br />

numera packar <strong>ekologiskt</strong> kött i gröna tråg,<br />

för att det ska bli lättare att hitta i disken.<br />

Gott om ekologiska lamm<br />

De stora volymer <strong>ekologiskt</strong> kött som efterfrågas<br />

av såväl handel som storkök, har<br />

inneburit att det just nu råder brist på gris<br />

<strong>och</strong> till viss del även nötkött.<br />

– Däremot finns det massor med<br />

ekologiska lamm för tillfället. På mässor<br />

<strong>och</strong> liknande får vi ständigt förfrågningar<br />

om <strong>ekologiskt</strong> lammkött, så intresset finns.<br />

Kanske är det priset som påverkar, eller<br />

det faktum att slakteriernas <strong>och</strong> kundernas<br />

önskemål inte alltid stämmer överens. De<br />

flesta kunder vill köpa styckade detaljer,<br />

medan Scan helst säljer de ekologiska<br />

lammen som helfall.<br />

Annars verkar priset för <strong>ekologiskt</strong><br />

jämfört med annat kött inte stoppa utvecklingen<br />

nämnvärt. Det menar i alla fall Ylva<br />

Åkerfeldt.<br />

– Prisskillnaden i butik är 30 till 50<br />

procent. En del av skillnaden beror, enligt<br />

min mening, på att man i de olika leden<br />

väljer att göra påslag i procent istället för<br />

kronor. Då själva råvaran har ett högre pris,<br />

ger detta en stor skillnad hos slutkunden.<br />

hitta ekologiska<br />

producenter på nätet<br />

TEXT OCH FOTO: MATS HOLMSTRÖM<br />

På mässan<br />

RestaurangExpo i<br />

Sollentuna i september<br />

demonstrerades ett<br />

forum på nätet för<br />

ekologiska producenter,<br />

som kan leverera direkt<br />

till restaurang <strong>och</strong><br />

storhushåll.<br />

På www.ekonav.se har Ekokött samlat ett stort antal lokala, ekologiska producenter<br />

inom de flesta varugrupper. Här hittar man också information om aktuellt utbud samt<br />

kontaktuppgifter.<br />

– Websidan startades 2005, för att man på ett enkelt sätt ska kunna hitta de<br />

ekologiska producenter som finns i landet. Idag har vi runt tvåtusen besök i veckan,<br />

berättar Ylva Åkerfeldt, Ekokött.<br />

På sidan kan man kontakta säljaren <strong>och</strong> slutföra köpet, anmäla automatisk<br />

bevakning, efterlysa produkter samt få en aktuell sortimentslista via e-post varje<br />

vecka från utvalda leverantörer.<br />

Tillgången på <strong>ekologiskt</strong> varierar som bekant inom vissa varugrupper, men i<br />

många fall handlar det också om att man inte känner till tillräckligt många lokala<br />

producenter för att hitta sin produkt.<br />

– Här kan vi vara till stor hjälp. Det handlar framför allt om att skapa kontakt<br />

mellan köpare <strong>och</strong> säljare. Sedan får dessa själva lösa sådant som transport <strong>och</strong><br />

logistik, säger Ylva Åkerfeldt.<br />

Annons<br />

nordarom<br />

Ylva Åkerfeldt, Ekokött, demonstrerar ekonav.se på<br />

RestaurangExpo-mässan.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 27


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Under de senaste åren har försäljningen<br />

av ekologiska varor ökat mycket kraftigt<br />

i Danmark.<br />

I år lägger 261 danska bönder om sin<br />

produktion till ekologisk. Det är den största<br />

omläggningen sedan 2001.<br />

28 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


ist på ekologiska<br />

varor i Danmark<br />

TEXT: CHRISTER KäLLSTRÖM FOTO: NANNA HYLDGAARD<br />

Ekologiska produkter fortsätter sin frammarsch i Danmark. Allt fler bönder<br />

går över till ekologisk produktion <strong>och</strong> i butikerna väljer folk i ökad utsträckning<br />

ekologiska varor. Efterfrågan är faktiskt så stor att det idag är brist på<br />

ekologiska produkter i Danmark.<br />

Under de senaste åren har försäljningen<br />

av ekologiska varor ökat kraftigt i danska<br />

affärer. Under 2005 <strong>och</strong> 2006 ökade försäljningen<br />

totalt med 30 procent <strong>och</strong> i år<br />

väntas tillväxten bli 25 procent.<br />

Men även om ökningen är kraftig, så<br />

utgör den ekologiska försäljningen fortfarande<br />

bara sex procent av handelns omsättning.<br />

Totalt såldes det i fjol ekologiska<br />

varor för 3,3 miljarder SEK i Danmark,<br />

som därmed hamnar på andra plats i Europa<br />

(efter Schweiz).<br />

De viktigaste ekologiska produkterna<br />

är mjölk, ost <strong>och</strong> ägg, vilka står för hälften<br />

av butikernas ekoomsättning. Det var också<br />

mjölken som satte fart på den ekologiska<br />

vågen i Danmark. Idag är 26 procent av den<br />

mjölk som danskarna köper ekologisk. Där<br />

är bara Österrike <strong>och</strong> Tyskland bättre.<br />

Efter mejeriprodukterna kommer frukt<br />

<strong>och</strong> grönsaker, som står för 19 procent av<br />

den ekologiska omsättningen. Kött svarar<br />

för nio procent, men tillväxttakten har<br />

varit kraftig på sistone, från 2003 till idag<br />

är ökningen 120 procent, medan frukt <strong>och</strong><br />

grönt har ökat 111 procent. Nu har man<br />

också – i begränsad mängd – börjat sälja<br />

ekologisk fisk från dammodlingar.<br />

Fördubblad försäljning<br />

På Ekologisk Landsförening i Danmark<br />

gläder man sig över utvecklingen.<br />

– Vi räknar med att försäljningen av<br />

ekologiska varor kommer att fördubblas<br />

från 2005 till 2010. Idag är det faktiskt brist<br />

på ekovaror i Danmark, säger föreningens<br />

presstaleskvinna, Nanna Hyldgaard.<br />

Inte ens en lågkonjunktur<br />

kommer att<br />

påverka försäljningen.<br />

Vad är det som ligger bakom det ökande<br />

intresset för ekologiska varor?<br />

– Folk är idag mycket uppmärksamma<br />

på miljöfrågor <strong>och</strong> hur djuren har det.<br />

Man är också i ökande grad medveten om<br />

vad man äter, framför allt föräldrar, som<br />

är mycket noga med vad de ger sina barn,<br />

säger Nanna Hyldgaard.<br />

Nu är det högkonjunktur <strong>och</strong> folk<br />

har gott om pengar. Kommer folk att<br />

fortsätta med att köpa eko-varor även i en<br />

lågkonjunktur?<br />

– Ja, det tror jag. Ekologin har bitit sig<br />

så starkt fast, att inte ens en lågkonjunktur<br />

kommer att påverka försäljningen.<br />

Under de senaste åren har den ekologiska<br />

arealen minskat i Danmark, men nu<br />

sker en stor omläggning på alla fronter:<br />

mjölk, kött, grönsaker, frukt, säd, mm.<br />

Ekologiskt lantbruk kräver större utrymme<br />

än konventionellt. Finns det tillräckligt<br />

med areal i Danmark för att klara<br />

omläggningen?<br />

– För den nuvarande omläggningen<br />

finns det plats. Men om allt lantbruk skulle<br />

bli <strong>ekologiskt</strong>, skulle marken inte räcka till.<br />

Det var invånarna i storstäderna som först<br />

började köpa <strong>ekologiskt</strong>, men nu har även<br />

folk ute på landet börjat fatta intresse för<br />

ekologin.<br />

Ekologi har också blivit en trend i<br />

gourmetkretsar <strong>och</strong> personalmatsalar. När<br />

de danska stjärnkockarna nyligen avverkade<br />

sin årliga tävling på Tivoli i Köpenhamn,<br />

var råvarorna uteslutande ekologiska, vilket<br />

aldrig har hänt tidigare. Den offentliga<br />

sektorn har länge varit ledande när det gäller<br />

ekologisk mat i personalmatsalarna, men nu<br />

har de privata företagen tagit täten.<br />

– Vi håller för närvarande informationsmöten<br />

om ekomat för personalmatsalsansvariga<br />

i hela Danmark, berättar<br />

Nanna Hyldgaard.<br />

Det ökande intresset för ekologi i<br />

Danmark har fått forskare, produktutvecklare,<br />

köpmän <strong>och</strong> bönder att slå sina huvuden<br />

samman i en tankesmedja. En vitbok,<br />

som ska vara klar i september nästa år, ska<br />

ge svar på vad som kan förbättras på det<br />

ekologiska området <strong>och</strong> hur det kan göras.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 29


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

”Vi erbjuder importerat till bättre priser <strong>och</strong> lokalt när det finns”, säger Hanna Svensson, som<br />

driver Ekostore i Göteborg.<br />

Ekostore har en hel hylla med ekologisk barnmat, ett sortiment som växer allt mer.<br />

De tyska marmeladerna har en fruktandel på 70 procent <strong>och</strong> är ofta sötade med<br />

agavesirap istället för socker.<br />

enbart<br />

<strong>ekologiskt</strong><br />

i hyllorna<br />

TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />

Ekostore är Göteborgs första ekologiska<br />

fullsortimentsbutik.<br />

– Vi vill göra <strong>ekologiskt</strong> till något<br />

normalt. Man ska kunna välja mellan<br />

olika varor, på samma sätt som i det<br />

konventionella sortimentet, säger<br />

Hanna Svensson, som driver butiken<br />

tillsammans med sambon Jonas<br />

Kuschel.<br />

I mars 2007 öppnade den modernt designade, drygt 400<br />

kvm stora butiken i centrala Göteborg. I sortimentet finns<br />

ca 1 500 <strong>ekologiskt</strong> certifierade livsmedel, hygien- <strong>och</strong><br />

städartiklar.<br />

– Det finns vissa luckor, som griskött, men i övrigt<br />

har vi allt som man behöver. Vi satsar mycket på färskvaror,<br />

framför allt ost, som det ofta är brist på i andra<br />

butiker, säger Hanna Svensson <strong>och</strong> berättar att en stor<br />

del av tiden går åt till att hitta varor.<br />

– Eftersom det saknas en ekologisk fullsortimentsgrossist,<br />

får vi göra en stor del av grossisternas jobb.<br />

Butikens stolthet är den manuella disken, där kunderna<br />

kan välja bland ett 30-tal dessertostar, spännande<br />

korvar, inlagda grönsaker <strong>och</strong> butiksbakat bröd.<br />

En stor del av sortimentet är importerat, det mesta<br />

från Tyskland.<br />

– Vi försöker alltid ha lokala varor när det finns,<br />

men ekologiska produkter i Sverige är oftast importerade<br />

under svenskt varumärke. Det innebär många mellanhänder<br />

<strong>och</strong> orimligt höga priser. Därför importerar vi<br />

själva istället.<br />

Samarbete med lokala odlare<br />

Under säsong får Ekostore leveranser från ett flertal<br />

lokala odlare, annars importerar man det som kommer<br />

närmast ifrån, t ex Nordtyskland. Nötköttet kommer från<br />

två mindre lokala gårdar.<br />

30 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Hanna Svensson påpekar, att det konventionella<br />

jordbruket idag oftast har en större miljöpåverkan än<br />

transporterna.<br />

Det är inte bara varorna som är ekologiska i<br />

butiken, utan även personalens kläder, som dessutom<br />

är rättvist producerade. Elen kommer enbart från<br />

vindkraft.<br />

– När det finns alternativ, som både är ekologiska<br />

<strong>och</strong> Rättvisemärkta, tar vi gärna in dem i sortimentet.<br />

Kunderna är i alla åldrar, allt ifrån stamkunder, som<br />

har Ekostore som huvudbutik, till dem som bara köper<br />

enstaka varor. Så här svarade t ex en småbarnsmamma<br />

i butiken, på frågan om varför hon handlar i Ekostore:<br />

– Vi äter i stort sett bara <strong>ekologiskt</strong> hemma.<br />

Grönsaker, kött <strong>och</strong> fisk köper jag via internet, sedan<br />

kompletteringshandlar jag här. Jag har bott i London i<br />

många år <strong>och</strong> saknar butikerna där, men det här är ett<br />

bra steg på vägen.<br />

Överdriven prisdiskussion<br />

Även om ekologiska varor är dyrare än konventionella,<br />

tycker Hanna Svensson att prisdiskussionen är<br />

överdriven.<br />

– Prisskillnaden är inte så stor, men med handelns<br />

marginaler <strong>och</strong> procentuella påslag blir den det. Under<br />

säsong kan <strong>ekologiskt</strong> till <strong>och</strong> med vara billigare.<br />

Hon vill få bort stämpeln av ”alternativt” <strong>och</strong><br />

”politiskt” från det ekologiska <strong>och</strong> tycker att Sverige<br />

ligger efter, när det gäller synen på <strong>ekologiskt</strong>.<br />

– I Tyskland har det blivit normalt att handla<br />

<strong>ekologiskt</strong>, det är ingen trend. Om <strong>ekologiskt</strong> blir ett<br />

vardagsval även i Sverige, tror jag på en explosionsartad<br />

utveckling.<br />

– Men då får det inte vara för besvärligt att handla,<br />

säger Hanna Svensson <strong>och</strong> berättar att hon <strong>och</strong> Jonas<br />

Kuschel har planer på att öppna fler butiker, även på<br />

andra orter i landet.<br />

Produkter av getmjölk, som glass,<br />

yoghurt <strong>och</strong> mjölkchoklad, är<br />

storsäljare i butiken.<br />

En av Ekostores kunder: ”Jag handlar mest <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> här slipper jag leta <strong>och</strong> läsa på<br />

produkterna Det blir en hel del dyrare, men vi är bara två i hushållet. Det känns bra på<br />

alla sätt, både för hälsan <strong>och</strong> miljön. Jag äter hellre en larv än en massa gifter. Det började<br />

med bananer, när jag hörde att plantagearbetarna måste ha skyddskläder.”<br />

I den manuella ostdisken finns ett 30-tal dessertostar av kända märken, som gorgonzola,<br />

parmesan <strong>och</strong> brie. Sortimentet kommer även att utökas med svenska ostar.<br />

Ekostore har ett stort utbud av choklad, snacks <strong>och</strong><br />

godis. Där finns även gelégodis utan gelatin för<br />

veganer.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 31


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Numera finns såväl ekologiska som Rättvisemärkta viner.<br />

Allt fler vill<br />

handla rättvist<br />

TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />

Det är tio år sedan det första Rättvisemärkta<br />

kaffet lanserades. Det följdes snart av<br />

te, bananer <strong>och</strong> annan frukt, kakao- <strong>och</strong><br />

chokladprodukter, vin, juice <strong>och</strong> blommor.<br />

Ekologi <strong>och</strong> etik går ofta hand i hand.<br />

Intresset för Fairtrade/Rättvisemärkt ökar kraftigt <strong>och</strong> i Sverige<br />

finns nu över 300 produkter – vilket dock ska jämföras med<br />

3 000 i Storbritannien.<br />

Utvecklingspotentialen är enorm, menar Emma Enebog,<br />

generalsekreterare för Rättvisemärkt.<br />

– I Storbritannien började kedjorna kriga med varandra om<br />

att vara först. Vi förväntar oss att vi även i Sverige är uppe i två,<br />

tretusen produkter inom ett par år.<br />

Positiva associationer<br />

Rättvisemärkt utgör fn ca två procent av marknaden för kaffe <strong>och</strong><br />

bananer i Sverige.<br />

Enligt en undersökning av Market Watch har 87 procent av de<br />

svenska konsumenterna positiva associationer till Rättvisemärkt, 74<br />

procent uppger sig vara beredda att betala mer för att de som odlat<br />

produkten får skäligt betalt <strong>och</strong> bättre arbets- <strong>och</strong> levnadsvillkor.<br />

Försäljningen av Rättvisemärkt omsatte världen över 15 miljarder<br />

kr första halvåret 2007. I Sverige låg omsättningen under<br />

samma period på 175 Mkr.<br />

Rättvisemärkt är anslutet till Fairtrade Labelling Organizations<br />

International, som ansvarar för kriterieutveckling <strong>och</strong> kontroll.<br />

biodynamiskt vin<br />

från Saltå Kvarn<br />

Saltå Kvarn har nyligen lanserat sitt<br />

första biodynamiskt odlade vin under<br />

eget varumärke i Systembolagets<br />

beställningssortiment. Vinet heter<br />

Saltå Côtes du Rhône <strong>och</strong> ska följas<br />

av ytterligare tre franskodlade, biodynamiska<br />

viner.<br />

Biodynamisk odling handlar främst<br />

om smak <strong>och</strong> kvalitet <strong>och</strong> sägs även<br />

vara bra för miljön. En biodynamisk<br />

gård satsar på att utveckla en naturligt<br />

bördigare odlingsjord <strong>och</strong> att behålla<br />

den lokala jordens egen karaktär.<br />

Det påverkar smaken, kvaliteten <strong>och</strong><br />

karaktären på slutprodukten.<br />

Bland de vingårdar som odlar<br />

biodynamiskt finns idag flera av<br />

världens främsta vinproducenter.<br />

Biodynamisk odling går ett steg längre<br />

än ekologisk, en biodynamisk gård är<br />

ett eget kretslopp, utan behov av att<br />

tillföra näringsämnen utifrån.<br />

organics växer<br />

snabbast i uSA<br />

Ekologiska livsmedel (organics)<br />

är den snabbast växande kategorin<br />

inom handeln i USA. Märkningen<br />

USDA Organic, som kom hösten<br />

2002, gjorde att produktion <strong>och</strong><br />

försäljning tog extra fart.<br />

År 2006 låg försäljningen<br />

av organics på ca 16 miljarder<br />

dollar, vilket motsvarar knappt tre<br />

procent av den totala livsmedelsförsäljningen<br />

i USA. År 2010<br />

beräknas omsättningen ha ökat till 43 miljarder. Färska<br />

grönsaker <strong>och</strong> frukter är det största segmentet, följt av<br />

mejeriprodukter. Det senaste året har det rått en boom inom<br />

barnmatsområdet <strong>och</strong> årets nyhet är färsk ekologisk hundmat.<br />

Ekologiska mjölkprodukter har erövrat tio procent av<br />

marknaden i San Fransisco. En ojämn tillgång på mjölk har<br />

dock gjort att det billigare alternativet ”All-natural milk” vuxit<br />

fram, dvs mjölk från betande kor fria från tillväxthormoner i en<br />

för övrigt bra miljö.<br />

Ragnar Ohlson<br />

32 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


”Gott” kaffe med<br />

utz-certifiering<br />

Utz Certified är en oberoende organisation, som jobbar för en socialt<br />

<strong>och</strong> miljömässigt ansvarsfull kaffeproduktion. (Utz betyder ”god” på<br />

mayaindianernas språk.)<br />

Certifieringen innbär en begränsad kemikalieanvändning i produktionen,<br />

att odlarna får hjälp med jordanalyser, att stor hänsyn tas<br />

till arbetarnas hälsa <strong>och</strong> säkerhet, att de får tillgång till vård <strong>och</strong> skola<br />

samt har rätt att starta fackföreningar.<br />

Det pris som köparen betalar utöver rådande världshandelspris, den sk premien, tillfaller<br />

odlarna direkt. Ett Utz-certifierat kaffe går även att spåra till de olika odlarna.<br />

regler för miljö<br />

<strong>och</strong> sociala förhållanden<br />

Rainforest Alliance är en internationell organisation med huvudkontor<br />

i USA, som certifierar kaffe-, banan-, kakao- <strong>och</strong> apelsinodlingar.<br />

Certifieringsreglerna styr lantbrukarna mot en hållbar odling.<br />

Lokala certifierare kontrollerar bl a att arbets- <strong>och</strong> sociala förhållanden<br />

är i linje med internationella mänskliga rättigheter <strong>och</strong> arbetsvillkor,<br />

att inget tvångsarbete förekommer, att alla anställda har en garanterad<br />

minimilön <strong>och</strong> att barn bara deltar i arbetet så länge det inte hindrar skolgången.<br />

Biologiska eller mekaniska alternativ till kemiska bekämpningsmedel måste användas<br />

när det är möjligt. Om odlarna anser det nödvändigt, tillåts dock kemikalier<br />

som är godkända av USAs miljöskyddsmyndighet EPA <strong>och</strong> EU.<br />

Annons<br />

bergström<br />

& hellqvist<br />

Amerikansk<br />

ekomatskedja<br />

till europa<br />

Världens största<br />

ekomatskedja, Whole<br />

Foods Market, har nu<br />

siktet inställt på Europa<br />

<strong>och</strong> det finns de som oroar<br />

sig för att Whole Foods<br />

kommer att dammsuga<br />

Europa på ekolivsmedel<br />

framöver.<br />

Whole Foods Market,<br />

som inte bara erbjuder<br />

ekologiska livsmedel utan<br />

ett helt livsstilskoncept,<br />

är för närvarande den<br />

varuhuskedja som expanderar<br />

snabbast i USA.<br />

Whole Foods Markets<br />

första butik i Europa<br />

öppnades i London på<br />

försommaren.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 33


TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />

Te som är<br />

eko <strong>och</strong> reko<br />

TEXT OCH FOTO: CHRISTINE BLOMé<br />

Håkan Kjellström blev tehandlare av en<br />

tillfällighet. Att han sedan lyckade bli<br />

återförsäljare för en av världens tio största<br />

teproducenter var även det en tillfällighet.<br />

Satsningen på ytterligare ett temärke lite<br />

senare var dock ingen tilfällighet, snarare<br />

en korrekt bedömning av efterfrågan.<br />

– Vi insåg att ett <strong>ekologiskt</strong> te, som<br />

dessutom är Rättvisemärkt, ligger i tiden.<br />

– När jag för sju år sedan beslöt att starta<br />

eget, reste jag runt på en rad olika mässor i<br />

Asien för att finna någon intressant produkt<br />

för den svenska marknaden, berättar Håkan<br />

Kjellström.<br />

– Te kändes helt rätt. Det var sunt <strong>och</strong><br />

det knöt an till mitt intresse för Sydasien.<br />

Så te fick det bli. Med en lista över<br />

tänkbara leverantörer åkte Håkan Kjellström<br />

runt på Sri Lanka. Men taxichauffören<br />

körde fel <strong>och</strong> Håkan hamnade på ett teföretag<br />

som inte stod på listan. Ändå<br />

välkomnade Dilmah – en av världens<br />

största teproducenter med över 30 000<br />

anställda – det oväntade besöket från<br />

Sverige. Aningen skeptiska var de, men<br />

Tekompaniet fick bli deras återförsäljare.<br />

– Nu importerar vi en container i<br />

månaden, så de har nog inte behövt ångra<br />

att vi fick sälja Dilmahs teer med svensk<br />

ensamrätt, berättar Håkan Kjellström.<br />

Dilmahs höga kvalitet är förstås en<br />

väsentlig faktor för den snabba framgången.<br />

En annan faktor är ihärdighet, för alla de<br />

första 600 kunderna har i princip samtliga<br />

fått personligt besök av Tekompaniet, som<br />

har kontor i Nacka <strong>och</strong> lager i Uppsala. Idag<br />

är kunderna betydligt fler. De flesta finns<br />

inom hotell- <strong>och</strong> restaurangmarknaden <strong>och</strong><br />

därtill ett 70-tal livsmedelsbutiker med<br />

delikatessinriktning.<br />

Tekompaniet har såväl ekologiska som Rättvisemärkta teer.<br />

– Vi är måna om att bygga upp goda<br />

relationer till våra kunder <strong>och</strong> lyssnar uppmärksamt<br />

på deras önskemål, så vi förstod<br />

ganska snart att <strong>ekologiskt</strong> låg i tiden.<br />

välgörenhet<br />

Dilmah är en teproducent med starkt<br />

etiskt patos, inte bara gentemot den<br />

egna personalen, som är en prioriterad<br />

yrkesgrupp på Sri Lanka, utan också genom<br />

de välgörenhetsprojekt företaget driver.<br />

Dilmah avsätter ca tio procent av sin vinst<br />

varje år till en egen ”charity foundation”,<br />

som stöder lokalbefolkningen t ex med<br />

skolor <strong>och</strong> fiskebåtar. Men <strong>ekologiskt</strong> te<br />

finns ännu inte i deras sortiment.<br />

– För ett par år sedan blev vi kontaktade<br />

av Kanadas ambassad i Stockholm. De<br />

hade hört att vi sökte efter <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />

Fairtrademärkt te <strong>och</strong> skickade prover på<br />

det kanadensiska varumärket Four O´clock,<br />

berättar Håkan.<br />

växer snabbt<br />

Four O´clocks te är, såväl <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />

Rättvisemärkt, som koshercertifierat.<br />

Dessutom är det av utmärkt kvalitet – men<br />

det är dyrt. En pall vågade sig Tekompaniet<br />

ändå på att köpa in.<br />

– Idag växer försäljningen nästan fortare<br />

än vi hinner med. Vi är snart uppe i en con-<br />

tainer i månaden även från Kanada. På<br />

kort tid har vi blivit Four O´clocks största<br />

exportmarknad, <strong>och</strong> då säljs det ändå i ett<br />

20-tal länder.<br />

Nu är förstås inte Kanada ursprungslandet.<br />

De flesta av de ekologiska teodlingarna<br />

ligger på Sri Lanka, där även de<br />

kryddor som teerna smaksätts med odlas.<br />

En liten del odlas i Indien. Certifieringen<br />

för Fairtrade har fram till idag varit nordamerikansk.<br />

Nu under hösten kommer<br />

alla Four O´clocks teer att förses med<br />

den svenska/europeiska logotypen för<br />

Rättvisemärkt på alla askar.<br />

Portionsförpackat<br />

Till 90 procent handlar det om portionsförpackat<br />

te, resten är i lös vikt.<br />

Något förvånande kanske, men för Håkan<br />

Kjellström är påste en kvalitetsfråga. Det<br />

garanterar fräscht te med alla smaker i<br />

behåll, i alla fall när teet, som ifråga om<br />

Dilmah, Four O´clock <strong>och</strong> de två andra<br />

mindre varumärken som ingår i sortimentet,<br />

packas i tjockt bestrukna påsar som behåller<br />

aromen.<br />

Påsarna med <strong>ekologiskt</strong> te är förstås<br />

oblekta <strong>och</strong> inte försedda med nitar.<br />

34 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Krav-märkt glass<br />

i Goohs butiker<br />

Gooh har lanserat en Krav-märkt glass i<br />

samarbete med glasstillverkaren Pipersglace<br />

i Stockholm.<br />

Glassen finns i smakerna vanilj,<br />

jordgubb, blåbär, choklad <strong>och</strong> hallonsorbet.<br />

Den har relativt lågt energivärde,<br />

144 kcal/portion.<br />

ekologiska råghalvor<br />

får <strong>ekologiskt</strong> namn<br />

Under det här året har försäljningen av<br />

Krav-märkta produkter ökat med 13 procent,<br />

visar AC Nielsens trendmätning.<br />

Fazer Bageri vill nu göra det lättare<br />

för konsumenterna att hitta deras Kravmärkta<br />

råghalvor, som funnits på marknaden<br />

sedan 2006.<br />

– Brödet hette tidigare Toast-It. Nu<br />

byter det namn till Fazer Ekologiska<br />

Råghalvor <strong>och</strong> förpackningen ska förmedla<br />

en tydligare ekologisk känsla, berättar<br />

Annika Westny, marknadschef på<br />

Fazer Bageri.<br />

reFerAT<br />

Antidiabetiska<br />

livsmedel i centrum<br />

TEXT: MARIA JOHANSSON<br />

Den 4 oktober invigdes<br />

Antidiabetic Food Centre<br />

(AFC) i Lund, vars mål<br />

är utveckling av nya<br />

innovativa antidiabetiska<br />

livsmedelskoncept <strong>och</strong><br />

processer.<br />

– Industrins engagemang är överväldigande,<br />

Lunds universitets engagemang är överväldigande<br />

<strong>och</strong> Vinnova har svårt att hänga<br />

med, inledde Mattias Lundberg, programansvarig<br />

för VINN Excellence Centerprogrammet<br />

vid Vinnova, sitt invigningsanförande.<br />

Ingvar Wiberg, forskningsdirektör<br />

vid Region Skåne, beskrev AFC som rätt<br />

koncept för Region Skåne. Med det menade<br />

han, såväl ambitionen att ta fram kunskap<br />

för utveckling av antidiabetiska livsmedel<br />

med hälsobefrämjande effekter hos stora<br />

delar av befolkningen, som det innovations-<br />

<strong>och</strong> entreprenörsbefrämjande konceptet.<br />

AFCs styrelseordförande Lars-Börje<br />

Sjöberg uppmanade de medverkande<br />

industriparterna att medverka aktivt <strong>och</strong><br />

formulera produktkoncept.<br />

Elin Östman, Industriell näringslära<br />

<strong>och</strong> livsmedelskemi, gav exempel på antidiabetiska<br />

livsmedelskoncept, som livsmedel<br />

med lågt glykemiskt index, vissa<br />

livsmedelsproteiner, antioxidanter samt pro-<br />

<strong>och</strong> prebiotika.<br />

mycket kunskap finns redan<br />

Beläggen för sambandet mellan det akuta<br />

blodglukossvaret efter en måltid <strong>och</strong><br />

utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar har<br />

stärkts, vilket ger goda möjligheter för<br />

utveckling av livsmedel med preventiva<br />

effekter. Elin lyfte också fram områden<br />

där mycket applicerbar kunskap redan<br />

är tillgänglig, t ex kunskap om hur man<br />

kan påverka glukos- <strong>och</strong> hormonsvar<br />

vid efterföljande måltider, effekter på<br />

aptitreglering samt sambandet mellan kost<br />

<strong>och</strong> kognitiva funktioner.<br />

Marilyn Rayner, <strong>Livsmedel</strong>steknologi,<br />

beskrev de teknologiska möjligheterna för<br />

utveckling av antidiabetiska livsmedel. Här<br />

handlar det om funktionsbaserad design,<br />

som att skydda bioaktiva föreningar under<br />

processning samt frisättning på den plats i<br />

kroppen, där effekten ska utövas.<br />

Även representanter från industrin fick<br />

möjlighet att beskriva sina förväntningar<br />

<strong>och</strong> de innovationer AFC kan bidra till.<br />

livsmedel mot<br />

metabolt syndrom<br />

Antidiabetid Food Centre (AFC) är ett<br />

nyetablerat VINN Excellence Center<br />

in Research and Innovation vid Lunds<br />

universitet. AFC bedriver forskning<br />

med tyngdpunkt på utveckling av nya<br />

innovativa livsmedelskoncept <strong>och</strong><br />

processer, som minskar risken för<br />

utveckling av fetma, typ 2-diabetes<br />

<strong>och</strong> andra yttringar av insulinresistenssyndromet<br />

(även kallat det metabola<br />

syndromet). Speciellt <strong>fokus</strong> ägnas åt<br />

sambandet mellan tarmens ekosystem<br />

<strong>och</strong> riskfaktorer för utveckling av insulinresistenssyndromet.<br />

AFC är en tioårig satsning med<br />

en total budget på ca 210 Mkr,<br />

varav Vinnova <strong>och</strong> Lunds universitet<br />

bidrar med en tredjedel vardera. Från<br />

Lunds universitet medverkar ett 30tal<br />

forskargrupper från de tekniska,<br />

medicinska <strong>och</strong> naturvetenskapliga<br />

fakulteterna.<br />

AFC utgörs av följande parter:<br />

Lund universitet, Region Skåne,<br />

Innovationsbron i Syd AB, Aventure<br />

AB, Dr PersFood AB, Möller/Collett,<br />

Probi AB, Semper AB, Sveriges<br />

Stärkelseproducenters förening samt<br />

Umetrics AB.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 35


ePorTAGe<br />

För få<br />

reklamerar<br />

utbildningar<br />

TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />

– Ta alltid referenser på en<br />

utbildare, gärna sådana som<br />

kan ringas upp. Kom överens<br />

om ett utbildningsmål. Om<br />

målet inte uppfylls – reklamera<br />

<strong>och</strong> kräv pengarna tillbaka.<br />

Det säger Joakim<br />

Färdig, som arbetar med<br />

hygienutbildningar inom det<br />

egna företaget Hygienkonsult.<br />

Joakim Färdig är livsmedelsingenjör från<br />

SLU i Skara <strong>och</strong> driver Hygienkonsult<br />

sedan 2002. Företaget har specialiserat sig<br />

på att skräddarsy hygienutbildningar för<br />

olika målgrupper.<br />

– Framför allt behövs kunskap om<br />

HACCP <strong>och</strong> egenkontroll. Det viktiga är att<br />

anpassa HACCP till sin egen verksamhet<br />

<strong>och</strong> de förutsättningar som finns i den specifika<br />

anläggningen. För myndigheterna<br />

är det viktigt att lagstiftningen uppfylls,<br />

inte hur.<br />

Det är utbildning som gäller, menar<br />

Joakim Färdig, det går inte att leverera en<br />

färdig paketlösning.<br />

– Gör man sin riskanalys på fel sätt, blir<br />

det en pappersprodukt, som man inte har<br />

någon användning av. Egenkontrollen ska<br />

vara praktisk att arbeta efter <strong>och</strong> fungera<br />

som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet.<br />

Joakim Färdig tycker att många har en<br />

övertro på att automatiska system ska lösa<br />

alla problem.<br />

– Man installerar till exempel en<br />

metalldetektor, men glömmer att den kan gå<br />

sönder <strong>och</strong> att det varje morgon behövs en<br />

förebyggande kontroll av att den fungerar.<br />

Därmed tar man inte med fortsatt förekomst<br />

av metall som en risk.<br />

”HACCP-analysen måste hela tiden anpassas efter<br />

verksamheten”, säger Joakim Färdig.<br />

– Ett annat exempel är dyra övervakningssystem<br />

av temperaturer. Jag har ofta<br />

sett att en för hög temperatur har registrerats<br />

i systemet, men att ingen åtgärd har<br />

vidtagits.<br />

När ett fel upptäcks, är det bara<br />

människan som kan åtgärda det, menar<br />

Joakim Färdig.<br />

– Vi arbetar mycket med att få våra<br />

kunder motiverade att åtgärda fel <strong>och</strong> brister<br />

som ett övervakningssystem upptäcker.<br />

Skriftliga utvärderingar<br />

Hygienkonsult samarbetar med ett nätverk<br />

av konsulter runt om i landet. Bland<br />

kunderna finns allt ifrån småskaliga livsmedelstillverkare<br />

<strong>och</strong> restauranger, till<br />

kommuner <strong>och</strong> landsting. Utbildningarna<br />

kan både vara öppna <strong>och</strong> beställda.<br />

– Många kommer till utbildningarna<br />

med inställningen att HACCP <strong>och</strong> egenkontroll<br />

är något svårt <strong>och</strong> övermäktigt.<br />

Den vanligaste frågan är: Hur ska vi ha tid<br />

med det här?<br />

Efter genomförd utbildning, har<br />

deltagarna möjlighet att ta ett hygienkort.<br />

Hygienkonsult tar alltid in skriftliga<br />

utvärderingar från deltagarna. Utdrag ur<br />

dessa finns utlagda på företagets hemsida<br />

under ”referenser”.<br />

– Det görs för lite reklamationer av utbildningar.<br />

Om man inte är nöjd, ska man<br />

inte behöva betala, fastslår Joakim Färdig.<br />

noTiSer<br />

vibrerande<br />

autoklaver<br />

Matindustrien berättar i sitt<br />

septembernummer om autoklaver<br />

som vibrerar. ”Shaka-teknologi”<br />

kallar norrmännen det.<br />

Vibrationerna ska ge snabbare<br />

uppvärmning <strong>och</strong> bättre<br />

värmefördelning i livsmedlen,<br />

vilket i sin tur kan resultera i<br />

högre produktkvalitet <strong>och</strong> att<br />

näringsämnena bevaras bättre.<br />

Energiåtgången sägs bli lägre.<br />

Försök med shaka-teknologin<br />

uppges ha gett särskilt goda resultat<br />

för delvis flytande livsmedel,<br />

t ex barnmat.<br />

Forskningsinstitutet Norconserv<br />

har fått pengar från Norges<br />

forskningsråd för att installera en<br />

vibrerande autoklav <strong>och</strong> inleda<br />

kommersiella försök. Idag finns en<br />

prototyp på ett institut i England.<br />

naturbeteskött från<br />

Öland lanseras på ica<br />

Sedan 1995 har 7 000 hektar igenvuxna<br />

naturbetesmarker för nötboskap på<br />

Öland restaurerats inom projektet<br />

”Naturbetesmarker på Öland”. Projektet<br />

initierades av Världsnaturfonden WWF<br />

<strong>och</strong> drivs i samarbete med Ica.<br />

– Projektets huvudmål är att kombinera<br />

naturvårdsarbete med produktion<br />

av kvalitetskött <strong>och</strong> på så sätt skapa<br />

förutsättningar för ett lönsamt jordbruk,<br />

säger projektledaren Stefan Thorsell.<br />

Produktionen har nu blivit så<br />

omfattande att det är möjligt att teckna<br />

avtal för försäljning. Slakten sker i<br />

Kalmar <strong>och</strong> köttet styckas på Legenäs<br />

gård på Öland.<br />

– Naturbeten på Öland är ett av<br />

flera WWF-projekt inriktade på ”bondens<br />

dubbla uppdrag”, det vill säga att<br />

vi ser bonden som producent av både<br />

naturvård <strong>och</strong> mat – med naturvård som<br />

tilläggsvärde, säger Ola Jennersten<br />

på WWF.<br />

Till att börja med finns det öländska<br />

naturbetesköttet i två öländska butiker i<br />

Löttorp resp Borgholm.<br />

36 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Annons<br />

mildola<br />

Annons<br />

Johla<br />

Annons<br />

SiK<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 37


eFerAT<br />

Lena Nyberg, Skånemejerier, hade fullt upp med att<br />

berätta för alla intresserade om den nya fruktdrycken<br />

med omega-3-fettsyror (som smakar frukt, inte fisk).<br />

Enigheten bland såväl talare som åhörare<br />

om att hälsa är en klassfråga, var stor vid<br />

Hälsotoppmötet den 26 september. Att pris<br />

inte längre är viktigare än kvalitet, var man<br />

också ense om. Frågan är bara hur det kan<br />

bli lättare att göra hälsosamma val.<br />

Att få hjälp med att göra livet enklare,<br />

är vad dagens konsumenter vill – inte minst<br />

i USA. Det berättade den färgstarke talaren<br />

hälsa en<br />

klassfråga<br />

TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />

Skånemejerier har som<br />

ambition att bli Nordens mest<br />

kända hälsoföretag. Deras<br />

Hälsotoppmöte fick i år en<br />

internationell prägel <strong>och</strong> på<br />

plats i Stockholm fanns såväl<br />

brittiska, som amerikanska <strong>och</strong><br />

norska talare för att berätta<br />

om framgångsrika satsningar<br />

på hälsoområdet.<br />

Warren Greshes, som bl a arbetar som<br />

rådgivare åt amerikansk dagligvaruhandel.<br />

– Hälsa har blivit ett nyckelord i USA,<br />

sa Warren Greshes.<br />

Och nu handlar det om att kunna sälja<br />

både attityd <strong>och</strong> engagemang. Man måste<br />

själv tro på vad man säljer.<br />

– Välutbildade kunder är de bästa<br />

kunderna. De vet värdet av det de köper.<br />

PrimaLiv Müsli & Yoghurt med sitt betaglukanrika innehåll får inte längre bara marknadsföras med hälsopåstående<br />

om blodsockersänkning, nyligen har produkten dessutom godkänts för hälsopåståenden kring kolesterolsänkande<br />

effekt. Nu har även PrimaLiv-familjen utökats med Fruktdryck innehållande omega-3 från fisk.<br />

Skånemejerier lanserar fruktdrycken ProViva ideligen i<br />

nya smaker. Det senaste är en Krav-godkänd päron/<br />

kiwi-variant.<br />

Om man vill tjäna pengar på att sälja<br />

hälsosamma premiumprodukter måste<br />

man bli en expert, rådgivare <strong>och</strong> resurs för<br />

sina kunder. Det är därför, menar Warren<br />

Greshes, som Whole Foods har blivit den<br />

mest framgångsrika livsmedelskedjan i USA<br />

när det gäller <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> hälsosamt.<br />

– De är extremt dyra, men har unik<br />

personal. De har premiumpersonal – vilket<br />

Norska Mills tillverkar en serie hälsosamma produkter<br />

under Vita-namnet, bl a en leverpastej på burk med<br />

kolsterolsänkande effekt.<br />

38 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


krävs för att kunna sälja premiumprodukter<br />

framgångsrikt.<br />

Tesco mäter koldioxidutsläpp<br />

Brittiska Tesco är en av världens mest framgångsrika<br />

detaljhandelskedjor. Det har den<br />

blivit mycket tack vare förmågan att lyssna<br />

på konsumenternas behov <strong>och</strong> önskemål,<br />

berättade Jaliya de Soysa från Retail Vision.<br />

Tesco arbetar enligt ett antal olika<br />

program, bl a inom ekologi <strong>och</strong> hälsa.<br />

Det är också en av de mest framgångsrika<br />

kedjorna, då det kommer till Rättvisemärkt.<br />

När det gäller klimatpåverkan <strong>och</strong><br />

koldioxidutsläpp har Tesco, menar Jaliya<br />

de Soysa, tagit ”ett revolutionerande steg<br />

framåt”. I alla sina verksamheter, i alla led,<br />

räknar de på hur mycket koldioxid som<br />

släpps ut. Det här är offentliga siffror – <strong>och</strong><br />

något som ska minskas för varje år.<br />

Beskedet från Ulrik Lindgren, politiskt<br />

sakkunnig hos folkhälsoministern, kunde<br />

sammanfattas med: ”Mindre reglering <strong>och</strong><br />

mer ansvar på enskilda.” Inga politiska<br />

initiativ kommer att tas då det gäller fett-<br />

eller sockerskatt.<br />

noTiSer<br />

Fyra fruktiga smoothies nu i Sverige<br />

Brittiska Innocent drinks (se LiF 6/07 s 19) håller på att ta sig in på den svenska<br />

marknaden på allvar. Deras fruktsmoothies lanseras till en början i fyra smaker: Tranbär<br />

& Hallon, Mango & Passionsfrukt, Jordgubbar & Banan <strong>och</strong> Björnbär & Blåbär. De<br />

finns redan att köpa på en del svenska flygplatser, caféer <strong>och</strong> 7-Eleven-butiker, men de<br />

har även börjat sitt intåg i dagligvaruhandeln. En Sabis-butik i Stockholm blev först<br />

med att ta in dessa fruktsmoothies, som numera säljs i flaskor gjorda av 100 procent<br />

återvunnen PET-plast, vilket de är först i världen med. I receptbanken i England finns<br />

40 recept, så det kan komma att dyka upp fler varianter även i Sverige.<br />

Annons<br />

habasit<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 39


ePorTAGe<br />

hälsingestintan visar att<br />

det går att sälja kvalitetskött<br />

TEXT: CARINA MALM FOTO: HäLSINGE LANTKÖK<br />

– Jag är en entreprenör. Så<br />

länge som jag får bygga, är<br />

det väldigt roligt.<br />

Det säger Britt-Marie Stegs,<br />

grundaren av Hälsinge<br />

Lantkök med varumärkena<br />

Hälsingestintan <strong>och</strong> Lantköket,<br />

<strong>och</strong> tillika Årets Affärskvinna<br />

år 2007.<br />

Britt-Marie Stegs var själv köttdjursbonde<br />

i Järvsö, när hon bestämde sig för att starta<br />

Hälsinge Lantkök 1999, tillsammans med<br />

några andra bönder i Hälsingland.<br />

Affärsidén – att köpa upp <strong>och</strong> sälja utvalt,<br />

svenskt kvalitetskött med tydlig ursprungsmärkning<br />

– möttes med allt ifrån<br />

skepsis till direkt motstånd från branschen.<br />

– Vi säger att vi vill ge konsumenterna<br />

smakupplevelser utöver förväntan <strong>och</strong> att<br />

vi inte fuskar. Att säga att man inte fuskar<br />

visade sig vara väldigt kontroversiellt, berättar<br />

Britt-Marie Stegs.<br />

Hon anser att den konservativa attityden<br />

i köttbranschen har bidragit till att<br />

svenskt kött har tappat närmare hälften av<br />

marknaden mot importen efter EU-inträdet.<br />

– Köttbranschen har inte varit kundorienterad.<br />

Det har inte varit tal om någon<br />

profilering, konsumenterna har fått hålla<br />

tillgodo med det trista köttet i butikerna.<br />

Hon menar att konkurrensen från<br />

importen kom som en chock för branschen,<br />

som svarade med att sänka priserna. Det<br />

ledde till att många bönder fick sluta med<br />

köttproduktionen.<br />

nära konkurs<br />

Starten blev tuff <strong>och</strong> hösten 2002 var<br />

Hälsinge Lantkök nära konkurs.<br />

Fram till 2003 jobbade Britt-Marie Stegs kvar inom familjens lantbruk, parallellt med VD-skapet i Hälsinge<br />

Lantkök. Hon bor fortfarande kvar i Järvsö, där företaget har sitt huvudkontor.<br />

Hälsinge Lantkök köper bara upp rasdjurskött av högsta kvalitet. Kalvarna får gå tillsammans med korna ute<br />

i hagarna.<br />

– Jag hade mycket att lära när det gällde att<br />

driva ett företag i stor skala, tillstår Britt-<br />

Marie Stegs.<br />

2003 kom vändningen <strong>och</strong> de senaste<br />

två åren har omsättningen ökat från 30 till<br />

100 Mkr.<br />

Hälsinge Lantkök köper enbart rasdjurskött<br />

av de fem högsta kvalitetsklasserna<br />

från utvalda uppfödare. Djuren föds huvudsakligen<br />

upp på bete <strong>och</strong> gräsfoder från den<br />

egna gården.<br />

Efter slakten hängmöras köttet i sju till tio<br />

dagar, vilket inte bara gör köttet mörare,<br />

utan även får det att tappa vatten, som<br />

annars skulle få köttet att koka i stekpannan.<br />

– Vi har koll på hela kedjan, från uppfödning<br />

till styckning, <strong>och</strong> samarbetar<br />

med slakterier i hela landet. Där djuren är<br />

uppfödda, köper vi tjänsterna <strong>och</strong> där säljs<br />

också köttet, berättar Britt-Marie Stegs,<br />

som kallar affärsidén ”ett rikstäckande<br />

lokalkoncept”.<br />

40 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Det mest exklusiva köttet bär varumärket<br />

Hälsingestintan. Det hanteras manuellt<br />

<strong>och</strong> styckas i butik. Lantköket används på<br />

kött som levereras packat till butikerna. På<br />

allt kött finns information om djuret <strong>och</strong><br />

uppfödaren.<br />

Står på djurens sida<br />

Britt-Marie Stegs står på djurens sida.<br />

– Jag är urstolt över våra bönder. I<br />

Sverige bryr vi oss mer om djuren än i<br />

många andra länder. Vi bör hela tiden kräva<br />

kortare djurtransporter än de tillåtna åtta<br />

timmarna. Därför behövs mindre slakterier i<br />

hela landet, men även storskalighet.<br />

Hälsinge Lantkök säljer en liten del<br />

<strong>ekologiskt</strong> kött, men tillgången är alldeles<br />

för liten <strong>och</strong> ojämn för att motsvara den<br />

stora efterfrågan.<br />

– Vi skulle gärna bli större på <strong>ekologiskt</strong>,<br />

men vår dikoproduktion ligger<br />

väldigt nära den ekologiska. Dessutom tror<br />

jag att det är bättre för miljön att äta svenskt<br />

kött från närområdet, än importerat ekokött.<br />

När det gäller köttproduktionens<br />

påverkan på klimatet, tycker Britt-Marie<br />

Stegs att man måste väga in mer än enbart<br />

utsläpp av växthusgaser.<br />

– Betande kor håller det svenska landskapet<br />

öppet. Vi skapar sysselsättning<br />

<strong>och</strong> utvecklar jordbruket. Det finns ett<br />

stort värde i att maten är producerad på<br />

hemmaplan.<br />

Hon menar att den nedåtgående spiralen<br />

i slutet av 1990-talet har vänt <strong>och</strong> att fler<br />

bönder nu vågar satsa på köttproduktion.<br />

– Vi har lyckats lyfta fram ett mervärde<br />

för svenskt kött <strong>och</strong> bönderna har sett att det<br />

går att få betalt för det.<br />

Britt-Marie Stegs ser positivt på framtiden<br />

för svenskt kvalitetskött <strong>och</strong> säger att<br />

inställningen från köttbranschen har vänt<br />

från motstånd, skeptisism <strong>och</strong> en nedlåtande<br />

attityd till ett riktigt varmt mottagande.<br />

Dagligvarupriset<br />

Hälsinge Lantköks väg har kantats av div<br />

kontroverser, från en varumärkesstrid med<br />

köttföretaget KLS, som vanns efter fyra år,<br />

till fejden med Scan nyligen.<br />

– Scan ville inte lämna några leveransgarantier,<br />

vilket är en självklarhet inom<br />

Annons<br />

Anticimex<br />

Annons<br />

efsis<br />

Jag är<br />

urstolt<br />

över våra<br />

bönder.<br />

andra branscher med så få leverantörer. Nu<br />

har vi enats <strong>och</strong> stridsyxan är nergrävd.<br />

Britt-Marie Stegs är inte rädd för att<br />

sticka ut hakan <strong>och</strong> tala om vad hon tycker.<br />

– Livet är för kort för att gå <strong>och</strong> trycka<br />

på saker.<br />

Hon tycker att kvinnor behöver<br />

stötta varandra mer i näringslivet <strong>och</strong> ser<br />

utmärkelsen Årets Affärskvinna som ett<br />

bra sätt att lyfta fram kvinnliga företagare<br />

på. Utmärkelserna har varit flera, både till<br />

henne själv <strong>och</strong> företaget, men Dagligvarupriset<br />

som bästa leverantör hösten 2006<br />

uppskattar hon extra mycket.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 41


STiPenDiATrAPPorT<br />

Fördrink <strong>och</strong> förberedelser inför konferensens galamiddag. Erika Rapp vid sin egen poster på utställningen.<br />

Sensorik <strong>och</strong> hälsa<br />

TEXT: ERIKA RAPP FOTO: ERIKA RAPP OCH JOHAN SwAN<br />

I mitten av augusti fick jag delta i ”7th Pangborn Sensory<br />

Science Symposium” i Minneapolis, Minnesota. Konferensen<br />

startade till minne av Rose Marie Pangborn, en framstående<br />

forskare inom sensorik. Hennes arbete ligger till grund för en<br />

stor del av den sensoriska forskningen i världen <strong>och</strong> konferensen,<br />

som hålls vartannat år, hade nu över 900 deltagare.<br />

Konferensen var indelad i sex olika teman:<br />

Fundamentals of Sensory, Sensory and<br />

Health, Non-Foods, Consumer Behaviour,<br />

Effective Use of Sensory in Industry <strong>och</strong><br />

The Future. Dessutom var det en posterutställning<br />

för varje tema, där jag deltog<br />

under temat ”Sensory and Health” med min<br />

studie ”Taste perception and preference – a<br />

risk indicator for coronary heart disease<br />

(CHD)?”<br />

På Restauranghögskolan i Grythyttan<br />

bedrivs forskning som på olika sätt bidrar<br />

till branschens utveckling, där bl a<br />

skärningspunkten mellan gastronomi <strong>och</strong><br />

hälsa är viktig. Att identifiera <strong>och</strong> ”lära<br />

känna” olika målgrupper <strong>och</strong> deras behov<br />

blir allt viktigare, kanske speciellt inom<br />

den offentliga sektorn, men måltiden på<br />

arbetsplatsen får allt mer uppmärksamhet<br />

<strong>och</strong> branschen får ett allt större ansvar för<br />

att vi äter hälsosamt.<br />

Om preferens för fett är en underliggande<br />

riskfaktor för ett mer hälsosamt ätande<br />

är ännu oklart, <strong>och</strong> jag har i min studie<br />

undersökt om preferensen för mer eller<br />

mindre feta livsmedel samt förmågan att<br />

uppfatta grundsmaker skiljer sig mellan<br />

hjärt-kärlsjuka <strong>och</strong> hjärt-kärlfriska<br />

individer. Bakgrunden till detta är att en hög<br />

konsumtion av feta livsmedel ökar riskerna<br />

för övervikt <strong>och</strong> ogynnsamma blodvärden,<br />

vilket i förlängningen ökar risken för att<br />

drabbas av hjärt-kärlsjukdom.<br />

ingen större skillnad<br />

Studien är genomförd i samarbete med<br />

Kardiologen vid universitetssjukhuset i<br />

Örebro <strong>och</strong> är finansierad av Axel Adlers<br />

fond, Gastronomiska akademin, Universitetssjukhuset<br />

i Örebro samt Restauranghögskolan<br />

i Grythyttan, där jag också har<br />

min doktorandanställning.<br />

Resultaten har inte påvisat någon större<br />

skillnad mellan hjärt-kärlfriska <strong>och</strong> hjärtkärlsjuka<br />

med avseende på preferens för<br />

mer eller mindre feta livsmedel. Endast för<br />

fem av de 34 olika livsmedel som testades,<br />

var det en signifikant skillnad mellan grupperna.<br />

Kontrollgruppen tenderade dock<br />

att oftare välja de fetare alternativen än<br />

patientgruppen.<br />

Patientgruppen kunde uppfatta grundsmakerna<br />

inklusive umami vid lägre koncentrationer<br />

än kontrollgruppen, men vidare<br />

studier krävs för att se vad det kan ha för<br />

betydelse. Nu återstår arbetet att analysera<br />

resultaten <strong>och</strong> skriva en vetenskaplig artikel<br />

som ska ingå i min doktorsavhandling.<br />

inspiration <strong>och</strong> nya rön<br />

Konferensen, som under veckan dagligen<br />

erbjöd fyra parallella sessioner med talare<br />

från både universitet, forskningsinstitut<br />

<strong>och</strong> industri, gav både inspiration <strong>och</strong> nya<br />

rön inom mitt forskningsområde. Jag fick<br />

också vägledning i hur jag kan angripa <strong>och</strong><br />

analysera redan insamlat material, t ex gav<br />

Jordan LeBel från Cornell University, en<br />

föreläsning om konsumenters upplevelser<br />

kring mat <strong>och</strong> måltider i vardagen <strong>och</strong> hur<br />

de kan studeras.<br />

Vid sidan om det vetenskapliga programmet<br />

fanns även en utställning, där<br />

man bl a demonstrerade dataprogram för<br />

bearbetning av sensoriska data.<br />

42 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Sökes: norrländsk bärkraft<br />

TEXT OCH FOTO: CLAES BJÖRNBERG<br />

Världen hungrar efter norrländska bär <strong>och</strong><br />

deras hälsobringande effekt. Samtidigt blir<br />

de flesta bär kvar i skogen. Menycirkeln<br />

”Bioaktiva komponenter i bär” är första steget<br />

till att utveckla en stark <strong>och</strong> kunskapsdriven bärindustri<br />

i Norrland.<br />

Vi är inte det bärplockande folk vi en gång<br />

var. Med hjälp av utländska plockare tas<br />

bara två - fyra procent av bären i de svenska<br />

skogarna till vara, visar forskning vid<br />

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.<br />

Kvar i skogen blir alltså merparten av<br />

de ca 250 000 ton blåbär <strong>och</strong> 155 000 ton<br />

lingon samt 80 000 ton hjortron som varje<br />

år produceras i Sverige.<br />

Samtidigt ökar efterfrågan på skogsbär<br />

som råvara för kosttillskott <strong>och</strong> functional<br />

foods stadigt på världsmarknaden. Blåbärsextrakt<br />

är t ex det vanligaste kosttillskottet<br />

i Japan för sin förmåga att minska ”ögontrötthet”.<br />

Och det ska vara svenska bär,<br />

eftersom de innehåller mycket av det bioaktiva<br />

ämnet antocyanin (en antioxidant).<br />

Förädling<br />

– En rad japanska företag vill importera<br />

svenska bär, men här saknas tillräckligt<br />

stora grossister. Den image <strong>och</strong> de resurser<br />

vi har innebär en konkurrensfördel, som vi<br />

borde utnyttja, säger Roger Uddstål, SIK,<br />

som leder Menycirkeln.<br />

Cirkeln samlar i vanlig ordning representanter<br />

för företag <strong>och</strong> akademi. En deltagare<br />

är Tetsuo Toyama från ConnectEast,<br />

vars marknadsundersökning i Japan visar en<br />

mycket stor efterfrågan på svenska bär:<br />

– Mitt mål är att etablera dem som<br />

nummer ett på marknaden. Vad vi skulle<br />

behöva är fler vetenskapliga bevis för hälsoeffekter<br />

<strong>och</strong> en produktionsanläggning. Vi<br />

skulle tjäna mer på att sköta förädlingen i<br />

Sverige. För detta talar det faktum att blå-<br />

Samling i blåbärsskogen. Cirkeldeltagarna fr v<br />

Tetsu Toyama, Elisabeth Nyberg, Roger Uddstål<br />

(cirkelledare), Lars Trogen <strong>och</strong> Arne Pettersson<br />

lyssnar till professor Ingrid Strömberg.<br />

bärsantocyanin som industriråvara kostar<br />

3 000 - 5 000 kr per kg <strong>och</strong> att marknaden<br />

för blåbärsbaserade kosttillskott uppgår till<br />

mångmiljardbelopp bara i Japan.<br />

En annan aspekt förs fram av Arne<br />

Pettersson från Olle Svenssons AB, en av<br />

landets två stora bärgrossister med vana av<br />

att årligen hantera 6 000 - 8 000 ton blåbär:<br />

– Blåbär är en bulkvara. Självklart går<br />

det att få bättre ekonomi om man undviker<br />

att transportera tusentals ton vatten.<br />

ny teknik<br />

Målet är att bygga upp en anläggning för att<br />

extrahera bärens hälsosamma komponenter.<br />

I dagsläget ligger vi efter Finland, där en<br />

extraktionsanläggning för fetter från bärfrön<br />

har byggts i Torneå.<br />

Men även här hemma är saker på<br />

gång. Vid en träff med Menycirkeln kunde<br />

Lennart Lindahl från Ideon Agro Food i<br />

Lund berätta om ett nytt svenskt patent på<br />

en metod för att extrahera de värdefulla<br />

antioxidanterna. Den höga halten i svenska<br />

bär innebär förstås trumf på hand. Antioxidanternas<br />

hälsobringande effekt har undersökts<br />

i en rad studier, där vissa resultat<br />

tyder på att blåbär kan motverka kroppens<br />

naturliga åldringsprocess.<br />

Ingrid Strömberg, professor vid institutionen<br />

för integrativ medicinsk biologi<br />

vid Umeå universitet, forskar om huruvida<br />

blåbär kan lindra eller åtminstone bromsa<br />

Parkinsons sjukdom. Hon har lett djurförsök,<br />

som visar att normal konsumtion av<br />

blåbär främjar överlevnaden för viktiga<br />

signalsubstanser i hjärnan. På grund av ett<br />

forskningssamarbete användes amerikanska<br />

blåbär, med bara en fjärdedel så hög halt<br />

antioxidanter.<br />

Fortsättning följer<br />

SIK har nu sökt tio Mkr från Mål 2 <strong>och</strong><br />

andra finansiärer, vilket kan förverkliga en<br />

pilotanläggning för tillverkning av antocyaniner.<br />

– Om vi får pengarna kommer vi också<br />

att inspirera bärhandlare <strong>och</strong> syltkokare till<br />

nya produkter. Kanske inte functional foods,<br />

utan ”bara” nyttiga produkter, som torkade<br />

bär <strong>och</strong> olika drycker. Dessutom skulle vi<br />

vilja knyta till oss en koordinator, som kan<br />

samordna <strong>och</strong> driva på forskningen inom<br />

området, säger Roger Uddstål.<br />

En Menycirkel är ett sätt för ett företag<br />

att tillsammans med forskare lösa<br />

problem, höja kompetensen <strong>och</strong> utbyta<br />

erfarenheter på ett sätt som gynnar<br />

företagets tillväxt. Cirkeln består av sex<br />

- tio företag som har gemensamma<br />

frågeställningar. Det kan vara företag<br />

från samma geografiska område eller<br />

kanske samma bransch.<br />

En processledare från Meny<br />

lotsar företagsgruppen från problemformulering<br />

till identifiering av lösning<br />

<strong>och</strong> genomförande. Till cirkeln inbjuds<br />

forskare <strong>och</strong> experter som kan dela med<br />

sig av sin kunskap. Deltagarna träffas<br />

vid sex tillfällen jämnt fördelade under<br />

ett års tid.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 43


noTiSer<br />

KlS planerar samarbete<br />

med Danish Crown<br />

KLS, med slakteri i Kalmar <strong>och</strong> charkfabrik<br />

i Göteborg, planerar att sälja den affärsmässiga<br />

verksamheten till den danska köttkoncernen<br />

Danish Crown.<br />

KLS har en omsättning på 900 Mkr<br />

<strong>och</strong> är det tredje största slakteriet i Sverige.<br />

Totalt är 270 personer anställda i KLS, som<br />

ägs av 2 800 medlemmar främst i Småland<br />

<strong>och</strong> på Öland.<br />

Proviva-konceptet<br />

exporteras till uSA<br />

Skånemejerier har tecknat ett avtal med<br />

det amerikanska functional foods-företaget<br />

NextFoods, som innebär att Skånemejerier<br />

delar med sig av sitt know-how <strong>och</strong> att<br />

den amerikanska marknaden öppnas för<br />

ProViva-konceptet.<br />

Våren 2008 lanserar NextFoods en<br />

ny serie fruktdrycker i form av shots, som<br />

kommer att innehålla Skånemejeriers mjölksyrabakterie<br />

lactobacillus plantarum 299 v.<br />

Skånemejerier får royalty på försäljningen.<br />

efsis blir<br />

Sai Global<br />

Det är 1,5 år sedan Efsis Ltd blev uppköpt<br />

av den internationella certifieringsorganisationen<br />

Sai Global, som har kontor över hela<br />

världen. Efsis utgör nu livsmedelsdelen i Sai<br />

Global. Under den närmsta tiden kommer<br />

varumärket Efsis att tonas ner <strong>och</strong> ersättas<br />

av Sai Global.<br />

innovativ vakuumteknik sparar energi<br />

Genom att inte använda mer energi än absolut nödvändigt kan företagen<br />

minska sina koldioxidutsläpp. Besparingar kan göras i alla skeden av materialhanteringsprocessen<br />

om man väljer en optimerad vakuumlösning. Vakuumtryck,<br />

som skapas av lägre tryck än atmosfärstrycket, är en mycket använd<br />

metod för att få industriprodukter att röra på sig.<br />

Ju längre avstånd det är mellan vakuumkällan <strong>och</strong> användningsstället,<br />

desto mer energi går det åt. Genom att gå över från ett centraliserat till ett<br />

decentraliserat system, kan energiförbrukningen minskas. Helst ska man<br />

förstås placera vakuumkraften exakt där den behövs.<br />

Coax heter den senaste tekniken med flerstegskoncept för att skapa<br />

vakuum med tryckluft. Den kan byggas in i själva maskinelementet med<br />

flerstegsinsatser, vilket maximerar utnytttjandet av energin då ledningsförluster<br />

<strong>och</strong> ineffektiva moment elimineras.<br />

Källa: Piab Ab<br />

40-talist vill själv välja<br />

menyn på äldreboende<br />

Det kommer att ställas nya krav på måltiderna<br />

inom äldreomsorgen, när Stonesgenerationen<br />

går i pension. Det visar en<br />

undersökning som restaurang- <strong>och</strong> storköksgrossisten<br />

Servera har gjort där 800<br />

personer födda 1935 - 1945 deltog.<br />

Framtidens äldre vill ha valfrihet, kunna<br />

betala extra för godare <strong>och</strong> nyttigare mat<br />

<strong>och</strong> har en stor tilltro till matens betydelse<br />

för hälsan. Samtidigt har de mycket låga<br />

förväntningar på maten på dagens äldreboende<br />

<strong>och</strong> oroar sig både för hur maten<br />

smakar <strong>och</strong> bristande valfrihet.<br />

Mat är en viktig del av livet för 40talisterna<br />

<strong>och</strong> en tredjedel av de tillfrågade<br />

är mycket intresserade av matlagning. En<br />

majoritet tror också att de kan påverka sin<br />

hälsa med rätt mat. Två av tre är beredda<br />

att betala extra för god <strong>och</strong> nyttig mat inom<br />

äldreomsorgen.<br />

91 procent av de tillfrågade prioriterar<br />

valfrihet <strong>och</strong> vill själva styra över vad de<br />

ska ha på middagsbordet. Hela 94 procent<br />

tycker också att det är självklart att de själva<br />

ska få bestämma om de vill ha vin till maten<br />

eller annan alkohol på äldreboendet.<br />

Framtidens pensionärer vill även vara<br />

smala <strong>och</strong> snygga <strong>och</strong> räknar inte med att få<br />

hjälp från anhöriga.<br />

www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

Cloetta Fazer köper<br />

Karamellpojkarna<br />

Cloetta Fazer har förvärvat konfektyrföretaget<br />

Karamellpojkarna<br />

AB i Alingsås, som bl a är stora<br />

på halstabletter, klubbor <strong>och</strong> kolaprodukter.<br />

Genom förvärvet ökar Cloetta<br />

Fazers omsättning i Sverige med ca 6<br />

procent.<br />

Enligt planerna kommer Karamellpojkarnas<br />

produkter även i fortsättningen<br />

att tillverkas i företagets anläggning<br />

i Alingsås.<br />

Tetra Pak anlitar Dhls<br />

miljötjänst Gogreen<br />

Tetra Pak <strong>och</strong> DHL har inlett ett samarbete<br />

på miljöområdet, som innebär att alla Tetra<br />

Paks expresstransporter från Sverige sköts<br />

med DHLs miljötjänst Gogreen.<br />

Gogreen beskrivs som en koldioxidneutral<br />

tjänst. Det innebär att DHL mäter<br />

hur mycket koldioxidutsläpp en kunds<br />

transporter orsakar <strong>och</strong> sedan minskar,<br />

eller neutraliserar, med motsvarande<br />

utsläppsmängd någon annanstans i världen.<br />

Minskningarna sker genom investeringar<br />

i olika miljöprojekt, som ny teknologi<br />

för fordon, användande av förnyelsebart<br />

bränsle, metanutvinning <strong>och</strong> solfångare.<br />

Hela processen kontrolleras av det<br />

schweiziska verifierings- <strong>och</strong> certifieringsföretaget<br />

SGS.<br />

44 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


uTruSTninGSnYTT<br />

Kameraläsare<br />

Datalogic introducerar Matrix 400, en ny 2D kameraläsare för<br />

industriellt bruk.<br />

Läsaren finns i två olika modeller: 1,3 resp 2,0 megapixel.<br />

Ett belysningssystem, justerbar lins <strong>och</strong> avkodningsbibliotek<br />

underlättar läsandet av t ex skadade koder <strong>och</strong> koder med svag<br />

kontrast.<br />

Godkänd läsning bekräftas med green spot. Läsaren har en<br />

robust metallkonstruktion, IP67-klassning <strong>och</strong> kapacitet att klara<br />

en temperatur på upp till 50°C.<br />

Tryckluftsfilter<br />

Donaldson presenterar en ny serie energibesparande tryckluftsfilter.<br />

Differenstrycket har minskats med flera olika åtgärder.<br />

Exempelvis styrs tryckluften in på ett turbulensfritt sätt<br />

<strong>och</strong> ett nytt veckat filtermedia som är olje- <strong>och</strong> vattenavvisande<br />

används. Detta ökar tvärsnittsarean som används till partikelfiltrering.<br />

Filterhuset är tvådelat med bajonettanslutning där<br />

filterelementet är integrerat i den övre delen. Nio olika storlekar<br />

täcker ett flöde från 35-1100 m 3 /h.<br />

Kvävgasproduktion<br />

Atlas Copco Compressorer i Nacka<br />

lanserar en serie PSA generatorer för<br />

kostnadseffektiv kvävgasproduktion.<br />

Serien integrerar leverans av tryckluft<br />

<strong>och</strong> kvävgas i samma anläggning.<br />

Principen bygger på en tvåstegsprocess,<br />

där ren <strong>och</strong> torr tryckluft<br />

passerar en adsorbent CMS (carbon<br />

molecular sieve), vilken separerar<br />

syret från de större kvävemolekylerna,<br />

som sedan går vidare i systemet ut till<br />

produktionen.<br />

Serien innehåller sju modeller<br />

med flöden från 1,3 till 130 m 3 /h <strong>och</strong><br />

med renhet från 97 procent till 99,999<br />

procent.<br />

Annons<br />

Friggs<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 45


ProDuKTnYTT<br />

Pasta – till en del<br />

av baljväxter<br />

Sverige blir den första marknad<br />

där Barilla Plus lanseras. Det är<br />

en ny serie pastaprodukter där<br />

degen, förutom durumvete, består<br />

till en tredjedel av baljväxter <strong>och</strong><br />

sädesslag som kikärter, linser,<br />

dinkel, korn, havre <strong>och</strong> linfrö.<br />

Blandningen ger ett högt innehåll<br />

av protein, fibrer <strong>och</strong> omega-3.<br />

både etiskt <strong>och</strong><br />

Krav-märkt kaffe<br />

Merrild Coffee Systems har lanserat<br />

fem produkter inom sortimentet<br />

Good Origin, som både är godkända<br />

enligt Krav <strong>och</strong> Utz-certifierade.<br />

– Vi har tagit fasta på<br />

svenskarnas ökande efterfrågan<br />

på <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> etiskt kaffe<br />

<strong>och</strong> lanserar nu Good Origin som<br />

dubbelcertifierat, säger Åsa Bolltoft,<br />

marknadschef på Merrild.<br />

Kaffet levereras till hotell,<br />

restauranger <strong>och</strong> caféer. Via Merrilds<br />

hemsida kan kunden med hjälp av<br />

datumet på förpackningen spåra de<br />

kaffebönor, som ingår i produkterna,<br />

ända tillbaka till plantagen.<br />

nu ska det vara single origin<br />

– ursprungskaffe<br />

Den senaste kaffetrenden kallas single origin, eller ursprungskaffe.<br />

Classic lanserar en serie ursprungskaffe, som<br />

innehåller bönor från en noga utvald region. De har alla olika<br />

karaktär på både smak <strong>och</strong> arom. Inspirationen är förstås<br />

hämtad från vinvärlden.<br />

Makassar från Indonesien har en kryddig smak med<br />

toner av nötter, Mancali från Colombia har en karaktäristisk<br />

syrlighet <strong>och</strong> La Cumplida från Nicaragua har en kraftig<br />

arom <strong>och</strong> toner av choklad.<br />

nyttiga <strong>och</strong> snabba gryn<br />

Friggs förkokta gryner ska göra det enklare att laga lite<br />

nyttigare rätter. Genom förkokning har man lyckats få ner<br />

koktiden rejält.<br />

De tre grynerna kan användas på samma sätt som<br />

t ex couscous <strong>och</strong> quinoa. Korn (koktid 12 min), Dinkel<br />

(koktid 20 min) <strong>och</strong> 5 gryner (korn, havre, durumvete,<br />

råris <strong>och</strong> dinkel med 12 min koktid). Grynerna säljs i en<br />

återförslutningsbar stå upp-påse.<br />

havtorn <strong>och</strong> kanel<br />

smaksätter blossa 07<br />

För femte året i rad har Blossa tagit<br />

fram en glögg med en ny smak för<br />

säsongen.<br />

Blossa 07 har smak av havtorn<br />

<strong>och</strong> kanel <strong>och</strong> säljs endast under<br />

julen 2007 i begränsad upplaga.<br />

I år kompletteras Blossa-familjen<br />

med ytterligare två nyheter: Blossa<br />

Trestjärning spetsad med calvados,<br />

som har en torrare, fylligare <strong>och</strong><br />

fruktigare smak än traditionell<br />

glögg, samt Blossa x 5, som är en<br />

samlingsserie med tidigare utgivna<br />

årgångsglöggar (5 x 200 ml).<br />

Skål för julen<br />

Årets julsnaps från Saturnus heter<br />

Skanör Julaquavit, smaksatt med<br />

kummin, anis, fänkål, pors <strong>och</strong> en<br />

gnutta farinsocker.<br />

Skanör Julaquavit kommer dels i<br />

en smäcker 50 cl flska, dels som 5 cl<br />

miniatyr i boxen Goda Julsnapsar.<br />

46 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


enportionsrätter<br />

för kvinnor<br />

Procordia Food har lanserat ett<br />

sortiment enportionsrätter, som i<br />

första hand riktar sig till kvinnor.<br />

– Våra undersökningar visar<br />

att kvinnor kräver mer variation än<br />

män när det gäller enportionsmat.<br />

Kvinnor vill också att maten ska<br />

vara sund <strong>och</strong> ha låg salthalt.<br />

För att vara säkra på att rätterna<br />

tilltalar just kvinnor, har vi använt<br />

smakpaneler som endast bestått av<br />

kvinnor, berättar Cecilia Isaksson,<br />

marknadschef Felix färdigmat.<br />

Sortimentet kombinerar de<br />

populäraste rätterna från Felix<br />

Klassiker <strong>och</strong> Felix Pasta, men i<br />

ny tappning.<br />

De fem helt nya rätterna är<br />

Fullkornspasta med kyckling<br />

<strong>och</strong> örtkryddad tomatsås,<br />

Thai röd curry med kyckling<br />

<strong>och</strong> basmatiris, Falafel med<br />

bulgursallad <strong>och</strong> kryddig tomatsås,<br />

Tikka Masala med kyckling <strong>och</strong><br />

basmatiris samt Biff Yakiniku med<br />

bambuskott <strong>och</strong> basmatiris.<br />

Fiberrikt hårt<br />

tunnbröd<br />

Mjälloms Tunnbröd i Ullånger<br />

lanserar en helt ny serie fullkornsbröd,<br />

Morgonmix, som till en början<br />

finns i smakerna Fullkornsråg,<br />

Kummin <strong>och</strong> Multigrain.<br />

mer <strong>ekologiskt</strong> för storkök <strong>och</strong><br />

restaurang<br />

Saltå Kvarn ökar sin satsning på ekologisk mat för<br />

storkök <strong>och</strong> restauranger genom att lansera sex produkter i<br />

storköksförpackning: quinoa, bulgur, kikärter, kidneybönor,<br />

solroskärnor <strong>och</strong> råris av fullkorn.<br />

Förra året tog Saltå Kvarn fram ett tiotal ekologiska<br />

produkter för storkök. Företaget räknar med att andelen<br />

ekologisk mat hos storkök <strong>och</strong> restauranger kommer att öka<br />

kraftigt de närmaste åren, bl a till följd av regeringens mål<br />

att 25 procent av maten i offentlig sektor ska vara ekologisk<br />

år 2010.<br />

Frusen nyponsoppa<br />

Vanilj Nyponsorbet är en nyhet med vuxen smak i Sia<br />

Glass 1,5 liters-segment. Vem minns väl inte nyponsoppan<br />

med mandelbiskvier? Men här handlar det om gräddglass<br />

med ripplad nyponsorbet.<br />

Cotti frutti – nytt<br />

mättande mellanmål<br />

Valio lanserar en ny typ av mellanmål, Cotti frutti, som<br />

är baserat på cottage cheese <strong>och</strong> vaniljkvarg. Mellanmålet<br />

beskrivs som ”proteinrikt <strong>och</strong> färdigblandat för folk i<br />

farten”. Cotti frutti säljs i 150 g-förpackningar <strong>och</strong> finns i<br />

originalsmaken vanilj samt vanilj/citron <strong>och</strong> äpple/kanel.<br />

black & White<br />

enportionsmat<br />

Findus Wärdshus, djupfrysta<br />

enmansportioner med svensk<br />

husmanskost, fyller 20 år nästa år.<br />

Nu lanseras Black & White, färserad<br />

fläsknoisette med bearnaisesås <strong>och</strong><br />

pepparbiff med rödvinssky samt<br />

potatiskroketter <strong>och</strong> bönor.<br />

ramlösa ute i<br />

blåbärsskogen<br />

Ramlösa avslutar jubileumsåret med<br />

att lansera Ramlösa Blåbär.<br />

nya kryddmixer<br />

för bönor <strong>och</strong> gryn<br />

Santa Maria har tagit fram fyra nya<br />

kryddmixer för bulgur, couscous,<br />

quinoa <strong>och</strong> hummus. Samtliga<br />

kryddmixer räcker till fyra portioner<br />

<strong>och</strong> passar även till pasta <strong>och</strong> ris.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 47


SAxAT<br />

KLIPPARE: ANDERS SCHULTz<br />

FOTO: ÅSA LEIFE<br />

olivolja<br />

gör dig eldig<br />

Inmundigande av s k extra jungfrulig (extra<br />

virgin) olivolja kan få fart på hormonutsöndring<br />

<strong>och</strong> värmeutveckling i kroppen,<br />

visar en ny japansk studie. Om detta endast<br />

gäller om du råkar vara en råtta återstår<br />

emellertid att se. I studien fick nämligen<br />

råttor en fettrik diet med antingen majsolja<br />

(kontroll), raffinerad olivolja eller extra<br />

jungfrulig olivolja under 28 dagar, varefter<br />

en mängd fysiologiska parametrar mättes.<br />

En dosberoende signifikant ökning<br />

av katekolaminsekretionen uppmättes när<br />

råttorna erbjöds jungfrulig olivolja istället<br />

för majsolja. Katekolaminerna adrenalin <strong>och</strong><br />

noradrenalin verkar bl a genom att stimulera<br />

nedbrytningen av fetter (triglycerider).<br />

Hormonutsöndringen stimulerar även<br />

värmeutvecklingen i brun fettvävnad där<br />

sk frikopplingsproteiner (UCP – uncoupling<br />

proteins) verkar för att frigöra en del av den<br />

tillgängliga energin till värme.<br />

Råttorna som fick jungfrulig olivolja<br />

hade signifikant högre halter av frikopplingsproteinet<br />

UCP-1 i brun fettvävnad,<br />

jämfört med råttor som fick raffinerad<br />

olivolja <strong>och</strong> dessa hade i sin tur signifikant<br />

högre halter UCP-1 än majsoljeråttorna.<br />

J Nutritional Bi<strong>och</strong>emistry Vol 18(10), 685-<br />

(Okt 2007)<br />

Fördomsfulla<br />

smaklökar<br />

Märkning av typen ”ekologisk” <strong>och</strong><br />

”Rättvisemärkt” har betydelse för många<br />

konsumenters val av livsmedelsprodukter,<br />

men påverkar märkningen även konsumentens<br />

smakupplevelse av produkten? För att<br />

undersöka detta fick ett antal brittiska <strong>och</strong><br />

holländska konsumenter berätta om sina<br />

smakupplevelser av tre olika sorters ananas<br />

som etiketterats ”konventionellt odlad”,<br />

”<strong>ekologiskt</strong> odlad” eller ”Rättvisemärkt”.<br />

Vad konsumenterna inte visste var att all<br />

ananas odlats konventionellt <strong>och</strong> att de tre<br />

sorterna systematiskt fick byta etiketter.<br />

Resultatet indikerar att det inte finns<br />

något samband mellan smakupplevelser<br />

<strong>och</strong> etiketter, men delar man upp försökspersonerna<br />

i de som från början hade<br />

en positiv resp negativ attityd till resp<br />

märkning, framträder ett intressant mönster.<br />

De med positiv attityd till ekologisk<br />

mat eller Rättvisemärkt mat upplever en<br />

förstärkt smakupplevelse (t ex sötma,<br />

saftighet, ananassmak) med en av dessa<br />

märkningar jämfört med märkningen ”konventionellt<br />

odlad”. Upplevelsen hos de<br />

negativa var den motsatta, där reducerade<br />

märkningen med ”<strong>ekologiskt</strong>” eller ”Rättvisemärkt”<br />

smakupplevelsen.<br />

Food Quality and Preference Vol 19, 114-<br />

(Jan 2008)<br />

Aflatoxin i låga doser<br />

Aflatoxiner är en slags (myko-)toxiner<br />

som utsöndras från en del svampar ur<br />

släktet Aspergillus. När man drabbas av<br />

aflatoxiner, som bl a påvisats på div nötter,<br />

kan detta ge sig till känna via leverskador<br />

<strong>och</strong> levertumörer.<br />

Men händer det också något med oss<br />

när vi exponeras för doser lägre än de<br />

som ger kliniska symptom? I en fransk<br />

studie har man använt grisar, som anses<br />

metabolisera den här typen av ämnen i<br />

levern likt människor, för att undersöka<br />

detta. Resultaten visar att låga doser<br />

aflatoxin i första hand har en hämmande<br />

effekt på sk cytokrom P450 enzymer.<br />

Cytokrom P450 enzymer spelar avgörande<br />

roller när kroppen vill göra sig av med<br />

kroppsfrämmande ämnen (sk xenobiotika),<br />

t ex miljögifter.<br />

Aflatoxiner kan alltså kanske redan vid<br />

låga doser påverka vår förmåga att hantera<br />

xenobiotika. För övrigt kan nämnas att<br />

aflatoxiner också är genotoxiska vid låga<br />

doser <strong>och</strong> kan via sin alkylerande verkan<br />

introducera förändringar av DNAt som på<br />

sikt kan leda till cancer.<br />

Food and Chemical Toxicology 45, 2145-<br />

(Nov 2007)<br />

Peptider mot citrusmögel<br />

Bioaktiva peptider tilldelas allt fler roller i den moderna livsmedelsindustrin.<br />

Flera är kända för sina hälsobefrämjande effekter, vilket gör dem till givna<br />

ingredienser i mervärdesmat (functional foods), medan andra kan t ex fungera<br />

som konserveringsmedel. Till den senare kategorin hör en samling peptider, som<br />

spanska forskare framställt medelst sk kombinatorisk kemi (dvs systematisk<br />

kombination av aminosyror för skapande av peptidbibliotek) för att motverka<br />

tillväxt av svampen Penicillium digitatum på citrusfrukter.<br />

De har identifierat fyra korta peptider med högt innehåll av aminosyran<br />

tryptofan, som hindrar tillväxten av P digitatum på citrus. Störst (dödlig) verkan<br />

hade peptiderna på mögelsvampens konidiesporer (asexuella sporer) vid en peptidkoncentration<br />

på minst 4 μM.<br />

J Agric Food Chem 55(20), 8170- (3 Okt 2007)<br />

48 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


en mild<br />

dehydrogenering<br />

ger färre transfetter<br />

I en ny amerikansk forskningsrapport<br />

redovisas en optimerad mild dehydrogeneringsmetod,<br />

som ger upp till 80<br />

procents reduktion av halten bildade<br />

transfettsyror jämfört med konventionella<br />

metoder. Forskarna hydrogenerade<br />

sojaolja med en kemisk metod där låga<br />

koncentrationer (0,7 M) myrsyra <strong>och</strong><br />

dess salt tjänar som ett reduktionsmedel<br />

<strong>och</strong> vätedonator som kan regenereras vid<br />

katoden under en elektrokemisk reaktion.<br />

Forskarna har försökt optimera en lång<br />

rad processvariabler.<br />

Hydrogenering används för att<br />

påverka oljors konsistens <strong>och</strong> förlänga<br />

hållbarheten på matvaror. Inom industrin<br />

används i regel en process med högt<br />

vätgastryck <strong>och</strong> hög temperatur (150<br />

- 225ºC), som stimulerar bildning av de<br />

ohälsosamma transfetterna.<br />

J Food Engineering Vol 84,526- (Feb 08)<br />

www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

noTiSer<br />

mässa för innovativa<br />

dryckesteknologier<br />

Dryckes- <strong>och</strong> livsmedelsproduktionen<br />

söker ständigt nya koncept. På drinktecmässan<br />

i München den 14 - 19 september<br />

2009 kommer många nya lösningar, deras<br />

fördelar <strong>och</strong> begränsningar att presenteras.<br />

Tvärvetenskapliga teknologier, som<br />

kan sättas in för produktion av varierande<br />

drycker – allt från vatten, mjölk, juicer <strong>och</strong><br />

vin till starksprit – är fortsatt en tydlig trend.<br />

På förra drinktec, år 2005, integrerades<br />

för första gången ”Liquid Food”, som t ex<br />

oljor, ketchup <strong>och</strong> såser. Detta är en logisk<br />

utveckling, då industrin som tillverkar<br />

flytande livsmedel använder liknande produktionsmetoder<br />

<strong>och</strong> anläggningar som<br />

dryckestillverkarna.<br />

Allt fler svenskar vill<br />

ha närproducerad mat<br />

40 procent av svenskarna anser att det är<br />

viktigt att handla regionalt/lokalt producerad<br />

mat. De främsta anledningarna är kortare<br />

transporter, att det är bättre för miljön samt<br />

att man vill stödja småskaliga producenter<br />

<strong>och</strong> bidra till en levande landsbygd. Det<br />

visar en undersökning som Min Mat har<br />

gjort tillsammans med Axfood.<br />

Låginkomsttagare, kvinnor, äldre, matintresserade<br />

<strong>och</strong> norrlänningar är de som<br />

handlar mest svensk <strong>och</strong> närproducerad mat.<br />

I Stockholm anses inte dessa mervärden<br />

vara lika intressanta.<br />

Annons<br />

Alsiano<br />

De faktorer som i första hand styr de tillfrågade<br />

konsumentens köp är hög kvalitet,<br />

hälsosamt <strong>och</strong> prisvärt.<br />

– Vi ser helt klart ett trendbrott, när det<br />

gäller pris <strong>och</strong> kvalitet. Man är beredd att<br />

betala mer för smak, kvalitet, svenska eller<br />

lokalt producerade råvaror. Konsumenten<br />

efterfrågar allt mer råvaror med mervärden,<br />

säger Annichen Kringstad, Min Mat.<br />

Ursprunget anses viktigast för ägg,<br />

mjölk <strong>och</strong> kött, medan det är mindre<br />

intressant var spannmålen, frukten <strong>och</strong><br />

grönsakerna kommer ifrån.<br />

livsmedelssektorn allt<br />

viktigare för Alfa laval<br />

Bryggeriindustrin i östra Europa har åter<br />

börjat göra nyinvesteringar. Alfa Laval<br />

har fått order på processlösningar till två<br />

bryggerier i Ukraina. Ordervärdet är ca<br />

50 Mkr <strong>och</strong> leverans kommer att ske i slutet<br />

av 2007 <strong>och</strong> under 2008.<br />

Även hälsosektorn ökar i betydelse<br />

för Alfa Laval, skriver Dagens Industri.<br />

Företaget ska leverera utrustning för 150<br />

Mkr till ombyggda tankers, som har fått<br />

licens för krillfiske i Ishavet, <strong>och</strong> framställer<br />

kosttillskott med omega-3-fettsyror. Två<br />

order är från Nederländerna <strong>och</strong> en är norsk.<br />

Alfa Lavals livsmedelsdivision svarar<br />

för 25 procent av omsättningen <strong>och</strong><br />

koncernchef Lars Renström ser ett ökat<br />

intresse för produktion av näringstillskott<br />

<strong>och</strong> hälsoprodukter. Framför allt finns en<br />

stor efterfrågan på utrustning för fruktjuicer.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 49


ny kunskap minskar ehec-risk<br />

TEXT: KARIN NYBERG, SVA, OCH JAKOB RYD OTTOSON, SLU<br />

FOTO: BENGT EKBERG, SVA<br />

Sommaren 2005 insjuknade<br />

135 personer i verotoxinbildande<br />

Escherichia coli-infektion (VTEC), även<br />

benämnt ehec, vilket var det största<br />

VTEC-utbrott som har rapporterats<br />

i Sverige. Flest fall rapporterades<br />

från Halland <strong>och</strong> Västra Götaland.<br />

Källan var sallat, som bevattnats med<br />

förorenat vatten.<br />

VTEC är en tarmbakterie som bl a kan<br />

orsaka blodiga diarréer <strong>och</strong> njursvikt hos<br />

människa, särskilt utsatta är barn. Bakterien<br />

är vanligt förekommande hos nötkreatur,<br />

framför allt i sydvästra Sverige. Eftersom<br />

den sällan orsakar sjukdom hos djur, är det<br />

svårt att veta om man har förorenad gödsel.<br />

Vidare kan det räcka med mindre än 100<br />

bakterier för att orsaka infektion.<br />

Vid ekologisk produktion tillförs<br />

växterna näring i huvudsak genom naturgödsel.<br />

Detta skulle kunna innebära en ökad<br />

risk för ehec hos konsumenterna. Särskilt<br />

hög är smittorisken när det gäller frukt, bär<br />

<strong>och</strong> grönsaker som konsumeras råa.<br />

Vid studier av skillnader i förorening<br />

mellan <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> konventionellt<br />

odlad sallat, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, har<br />

obetydliga skillnader rapporterats. En<br />

svensk studie visade däremot att huvudsallat<br />

var mer kontaminerad än isbergssallat.<br />

Sköljning räcker inte<br />

Av stor vikt för riskbedömningen är<br />

mikroorganismernas möjlighet att fästa till<br />

grödan. Om VTEC-bakterier har fäst på en<br />

gröda, t ex i samband med naturgödsling, är<br />

det inte säkert att en enkel sköljning innan<br />

konsumtion avlägsnar dem. I regel blir ca<br />

tio procent av bakterierna kvar.<br />

Även om gödsel inte sprids direkt på<br />

grödan, skulle smittämnena potentiellt<br />

kunna hamna på sallaten som stänk vid<br />

kraftiga regn. En forskargrupp i USA har<br />

påvisat att sallaten skulle kunna ta upp<br />

smittämnen från gödsel via rötterna.<br />

Förutom vid direktförorening av<br />

gödsel, kan växande grödor även kontamineras<br />

innan skörd via gödsel- eller avloppsförorenat<br />

vatten. Vid utbrottet 2005 hade<br />

nötgödsel hamnat i bevattningsvattnet,<br />

vilket t ex kan hända om det förekommer<br />

bete i närheten av de vattendrag som<br />

nyttjas för bevattning eller om förorenad<br />

gödsel når vattnet efter kraftiga regn <strong>och</strong><br />

översvämningar.<br />

Norska studier har visat att en uppehållstid<br />

på en vecka från sista bevattningen<br />

till skörd minskar risken för smitta signifikant.<br />

Denna reduktion beror på att<br />

VTEC-bakterierna dör när de utsätts för<br />

UV-ljus, uttorkning <strong>och</strong> konkurrens. I<br />

vissa extremfall finns dock möjlighet för<br />

bakterierna att tillväxa. Att tillväxt skett i<br />

Varbergs-sallaten är inte omöjligt, men å<br />

andra sidan påvisades aldrig VTEC i några<br />

av de sallatsprover som togs.<br />

mikrobiologisk riskvärdering<br />

Mikrobiologisk riskvärdering används allt<br />

mer inom livsmedelsindustrin för en ökad<br />

säkerhet. Genom att bygga upp matematiska<br />

modeller över mikroorganismers förekomst<br />

i olika livsmedel <strong>och</strong> hur de påverkas av<br />

olika processer kan man räkna ut med<br />

vilken frekvens konsumenterna riskerar att<br />

bli sjuka.<br />

På SVA används riskvärdering för att<br />

Om kor betar i närheten av vattendrag,<br />

som används för bevattning, finns risk för<br />

att VTEC-bakterier sprids till grödan.<br />

uppskatta riskerna för djur <strong>och</strong> människor<br />

med ett ökat kretslopp av bioavfall, såsom<br />

gödsel. Bra data som tas fram genom<br />

forskning, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, är till<br />

stor hjälp för att riskmodellerna ska bli så<br />

lika verkligheten som möjligt. Därigenom<br />

kan beslutsfattare ges bra underlag om<br />

hantering av gödsel, kvaliteten på bevattningsvatten<br />

<strong>och</strong> tidpunkt för sista bevattningen,<br />

så att utbrott liknande det 2005 inte<br />

händer igen.<br />

Fältstudier ger ökad kunskap<br />

På SVA pågår bl a forskning som syftar till<br />

att förbättra kunskapen om smittspridning<br />

av VTEC via miljön <strong>och</strong> till livsmedel.<br />

Under fältlika förhållanden studeras<br />

hur VTEC överlever i jord efter att ha<br />

applicerats tillsammans med gödsel i<br />

jordfyllda cylindrar nedsänkta i marken.<br />

Här finns också möjlighet att studera<br />

transport till grundvatten samt upptag <strong>och</strong><br />

stänk som spridningsväg under autentiska<br />

förhållanden.<br />

Mer kontrollerade försök på olika<br />

faktorers betydelse för reduktion eller<br />

tillväxt av VTEC kommer att göras i klimatkammare.<br />

Dessutom ska den VTEC-stam<br />

som orsakade utbrottet i Varberg jämföras<br />

med andra stammar avseende adsorption,<br />

överlevnad <strong>och</strong> upptag.<br />

50 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


Ny rengöringsteknik med ozongas kan spara mycket energi, t ex på mejerier.<br />

ozon gör livet<br />

tufft för bakterier<br />

TEXT: STAFFAN LJUNG FOTO: ARLA FOODS<br />

Uppe i ozonlagret gör den nytta för oss nere<br />

på jorden. Men ozongasen gör också livet<br />

tufft för många, däribland bakterier. Det förhållandet<br />

utnyttjas i ny rengöringsteknik som<br />

sparar både energi, tid <strong>och</strong> miljö.<br />

Ozon är en gas som består av tre syreatomer per molekyl. I atmosfären<br />

nybildas den i en ständigt pågående process <strong>och</strong> skyddar livet<br />

på jorden mot farlig UV-strålning<br />

Gasen gör även nytta nere på jorden. I ett projekt, finansierat av<br />

Energimyndigheten, studerar SIK, tillsammans med flera företag,<br />

möjligheterna att göra rent rörledningar <strong>och</strong> tankar i mejerier med<br />

bakteriedödande ozon.<br />

Annons<br />

Prevas<br />

Normalt desinficeras tankarnas ytor i en serie steg där sköljningar<br />

med vatten, varm lut, varm syra <strong>och</strong> hetvatten varvas. Det är en<br />

tidskrävande process som slukar rejält med energi. I andra länder<br />

använder man dessutom fler typer av kemikalier, vilket förstås ökar<br />

miljöbelastningen än mer.<br />

– Vi undersöker om det går att utesluta det sista rengöringssteget<br />

<strong>och</strong> ersätta hetvatten med ozon, berättar Ulla-Karin Barr på SIK.<br />

Två typer av bakterier<br />

Ozonet produceras i en speciell generator. Gasen blandas in i kallt<br />

vatten <strong>och</strong> tillförs tankarna via rörledningar. I försöken, som utförts i<br />

labb, pilotanläggning <strong>och</strong> liten industriell skala, har mikrobiologerna<br />

använt två vanliga typer av bakterier för att se vilken effekt ozonet<br />

har på dessa. De har laborerat med olika ozonhalter (1 - 5 ppm).<br />

Resultaten är lovande, enligt Ulla-Karin Barr.<br />

Ozonrengöringen sker i slutna processer, men det finns risk att<br />

ozon kan läcka ut till den omgivande luften <strong>och</strong> bli ett arbetsmiljöproblem.<br />

Gasen är aggressiv <strong>och</strong> retar människans andningsorgan<br />

även i låga halter. För arbetsplatser finns gränsvärden.<br />

– Det är av yttersta vikt att inte bortse från arbetsmiljöaspekterna<br />

vid införandet av ozon.<br />

Stora besparingsmöjligheter<br />

Det stora plustecknet är de rejäla energi- <strong>och</strong> tidsbesparingarna som<br />

tekniken öppnar för. Ulla-Karin Barr berättar att man i projektet<br />

kalkylerar med en besparing på ca tio procent av ett mejeris totala<br />

energiförbrukning. Räknar man om detta på den sammanlagda<br />

mjölkinvägningen i Sverige, rör det sig om ungefär 16 GWh i besparingspotential.<br />

Desinficeringstiden skulle dessutom kortas med<br />

en tredjedel.<br />

Projektet, som är avslutat, omfattade inga långtidsförsök i<br />

industriell mejeriproduktion, men Ulla-Karin Barr hoppas nu kunna<br />

göra långtidstester i industrin. Hon är bl a nyfiken på hur tekniken<br />

fungerar på fler typer av bakterier än de som hittills använts.<br />

– Vi vill också se om vissa material förstörs av ozonet. En annan<br />

sak vi vill studera är hur designen av tankar <strong>och</strong> rör påverkar.<br />

Går allt i lås kan det i framtiden bli möjligt att börja använda<br />

ozontekniken på fler områden, t ex för att sterilisera utrustning <strong>och</strong><br />

instrument.<br />

– Där finns stora energivinster att göra, säger Ulla-Karin Barr.<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 51


marknadsguide<br />

52 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


marknadsguide<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 53


marknadsguide<br />

54 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


marknadsguide<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 55


marknadsguide<br />

56 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007


marknadsguide<br />

LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 57


SYnPunKTen<br />

Ta vara<br />

på klimatmöjligheterna<br />

Klimathot 99 100 träffar. Klimatmöjligheter 3 träffar. En enkel sökning på Google<br />

ger en tydlig bild av den svenska debattens riktning. De få som vågar ha idéer för<br />

framtiden dränks effektivt av de negativa budskapens störtflod.<br />

Om situationen är så allvarlig som majoriteten befarar, är det väl inte domedagsprofeterna<br />

vi borde lyssna mest på, utan på dem som ser möjligheterna. Nytänkandet<br />

<strong>och</strong> framförhållningen inom den svenska livsmedelsindustrin verkar dock inte ha<br />

kommit mycket längre än till en begynnande diskussion om klimatmärkning. Det<br />

är anmärkningsvärt, för det är få branscher som över tid är lika väderberoende som<br />

livsmedelsbranschen.<br />

Som bondson <strong>och</strong> uppväxt med ungdjur på ena sidan huset <strong>och</strong> spannmålsodling<br />

på den andra, vet jag vilken betydelse vädret har för primärproduktionen. Klimatförändringarna<br />

handlar dock inte om några år med dålig skörd pga torka eller regn. Det<br />

handlar om att vi i förlängningen kan tvingas till att fundamentalt ändra uppfattning<br />

om vad det är som ska beta <strong>och</strong> växa på landsbygden. Vilka råvaror ska vidareförädlas<br />

i de svenska livsmedelsindustrierna? Vad kommer konsumenterna att efterfråga<br />

<strong>och</strong> hur mycket är de bredda att betala? Hur ska måltider förpackas, serveras <strong>och</strong><br />

konsumeras? Hur förändras tillgång <strong>och</strong> efterfrågan globalt? Ditt företag kommer att<br />

behöva anpassa sig till svaren på en lång rad frågor. Företag som förblir passiva får se<br />

på, när kreativa <strong>och</strong> handlingskraftiga konkurrenter växer sig ännu starkare.<br />

Behovet av livsmedel är lika globalt som klimatet. Jag genomför därför sökningen<br />

på engelska. ”Global warming threat” ger 1 920 000 träffar. ”Global warming<br />

opportunity” inkasserar 2 530 000 träffar. Skönt att resten av världen inte verkar vara<br />

lika handlingsförlamad inför klimatförändringen. Vi är ju trots allt drygt 6,5 miljarder<br />

människor, som oavsett väder <strong>och</strong> vind vill fortsätta att leva, konsumera <strong>och</strong> helst äta<br />

tre mål mat om dagen.<br />

Exakt vilka konsekvenser klimatförändringarna kommer att medföra för<br />

människans livsmedelskonsumtion <strong>och</strong> måltidsmönster återstår att se. Men livsmedel<br />

är <strong>och</strong> förblir medel för liv. Därför kommer det att finnas behov, efterfrågan <strong>och</strong><br />

betalningsvilja för livsmedel så länge mänskligheten existerar. Visserligen riskerar<br />

klimatförändringarna att rita om affärskartan – bokstavligen – men marknaden<br />

kommer att bestå. Därför hoppas jag att en mängd svenska livsmedelsföretag ska<br />

börja arbeta intensivt <strong>och</strong> proaktivt för att möta framtiden. Jag vill se nya livsmedel<br />

<strong>och</strong> nya produkter, som framgångsrikt kan möta efterfrågan från morgondagens<br />

konsumenter på den globala marknaden. Förutsättningarna finns. Det är hög tid<br />

att tysta domedagsprofeterna, se förbi klimatmärkningen <strong>och</strong> börja arbeta med<br />

möjligheterna.<br />

Jans namnteckning!<br />

jan.adolfsson@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />

reDAKTionSråD<br />

Christina Skjöldebrand (ordf)<br />

Jan Adolfsson<br />

Mats Engdahl<br />

Micael Györei<br />

Maria Johansson<br />

Johanna Jägerhorn<br />

AlmAnACKAn<br />

2008<br />

18 - 27 januari<br />

Grüne W<strong>och</strong>e, internationell livsmedelsmässa<br />

i Berlin<br />

www.grunew<strong>och</strong>e.de<br />

27 - 30 januari<br />

ISM, internationell konfektyrmässa i Köln<br />

www.ism-cologne.com<br />

7 - 9 februari<br />

Fruit Logistica, fackmässa för frukt <strong>och</strong> grönt,<br />

Berlin<br />

www.fruitlogistica.com<br />

2 - 5 mars<br />

Foodexpo, Skandinaviens största fackmässa<br />

för detaljhandeln, hotell-, restaurang- <strong>och</strong><br />

livsmedelsbranschen, Herning<br />

www.foodexpo.dk<br />

29 mars - 2 april<br />

Europain, stor bageri- <strong>och</strong> konditorimässa, Paris<br />

www.europain.com<br />

1 - 2 april<br />

<strong>Tema</strong> <strong>Livsmedel</strong>shygien, BioTekPro:s<br />

utbildningsdagar i Malmö<br />

www.biotekpro.se<br />

1 - 3 april<br />

InterFood St Petersburg, internationell mässa<br />

för mat, dryck <strong>och</strong> livsmedelstillverkning<br />

www.primexpo.ru/interfood/eng/<br />

9 - 10 april<br />

easyFairs <strong>Livsmedel</strong>sproduktion & Förpackning<br />

(fd Foodprocessing & Foodpack) mässa, Malmö<br />

www.easyfairs.com<br />

22 - 25 april<br />

GastroNord, i år med <strong>fokus</strong> på storkök,<br />

arrangeras på Stockholmsmässan<br />

www.gastronord.com<br />

22 - 25 april<br />

Nordic Bakery, nytt namn på Bageri- <strong>och</strong><br />

Konditorimässan, Stockholmsmässan<br />

www.bagerimassan.se<br />

58 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!