Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
Tema: ekologiskt och alternativproducerat ... - Livsmedel i fokus
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TEKNIK INDUSTRI MARKNAD<br />
<strong>Tema</strong>:<br />
<strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>alternativproducerat</strong><br />
exportsatsning estland<br />
8november 2007<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 1
Annons<br />
Aranea Cert/<br />
Krav<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
AnnonSÖrer<br />
49 Alsiano<br />
41 Anticimex<br />
2 Aranea Certifiering<br />
33 bergström & hellqvist<br />
21 bio mèrieux<br />
11 Danisco Sugar<br />
41 efsis<br />
59 Food Diagnostics<br />
45 Friggs<br />
39 habasit<br />
37 Johla<br />
2 Krav<br />
13 lantmännen mills<br />
8 livsmedelsFöreningen<br />
24 lrQA<br />
8, 15 meny<br />
37 mildola<br />
27 nordarom<br />
51 Prevas<br />
37 SiK<br />
60 Tetra Pak<br />
25 Yara Gas<br />
reDAKTionellT<br />
innehåll<br />
Redaktörens reflexioner: Vaddå foträtt? 9<br />
Synpunkten: Ta vara på klimatmöjligheterna 59<br />
rePorTAGe <strong>och</strong> reFerAT<br />
Frågan i <strong>fokus</strong> 12<br />
Exportrådets seminarium om Baltikum 14<br />
Svenska matveckor på Rimi i Tallinn 16<br />
Den beresta maten – seminarium på KSLA 18<br />
TemA: <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong> 19<br />
Internationellt på Skånemejeriers Hälsotoppmöte 38<br />
Hälsingestintan satsar på svenskt kvalitetskött 40<br />
Symposium om sensorik <strong>och</strong> hälsa 42<br />
Menycirkel om ”Bioaktiva komponenter i bär” 43<br />
nYheTer<br />
Utrustningsnytt 45<br />
Produktnytt 46<br />
Saxat 48<br />
TeKniK & ForSKninG<br />
Ny kunskap minskar ehec-risk 50<br />
Ozon gör livet tufft för bakterier 51<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 3
vi STÖDer livSmeDelSSTiFTelSen oCh DärmeD uTGivninGen Av<br />
livSmeDel i FoKuS<br />
4 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS här?<br />
Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 5
vi STÖDer livSmeDelSSTiFTelSen oCh DärmeD uTGivninGen Av<br />
livSmeDel i FoKuS<br />
6 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
vill DiTT FÖreTAG oCKSå SYnAS här?<br />
Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 7
i KonCenTrerAD Form<br />
För er alla som har svårt att hinna läsa allt – på en gång <strong>och</strong> som vill ha lite lästips<br />
– här följer en liten snabbsammanfattning av innehållet.<br />
Så lyckas du i baltikum<br />
I Östersjö-regionen finns många presumtiva kunder för svensk livsmedelsindustri.<br />
Exportrådet har gjort upp en treårsplan för hur man ska nå dessa, i<br />
första hand Estland, därefter övriga Baltikum. Tillväxten i baltstaterna är tre<br />
gånger så stor som i Sverige, men de tre staterna ska inte betraktas som en<br />
enda marknad, skillnaden är större än vad man kan tro. Sid 14<br />
med sikte på estland<br />
I september arrangerade Exportrådet två svenska matveckor i ett antal<br />
Rimi-butiker i Tallinn, för att få esterna att äta svenskt. Tolv svenska<br />
livsmedelsföretag deltog i kampanjen, som enligt Nina Ekstrand på<br />
Exportrådet kan komma att följas upp i Lettland <strong>och</strong> Litauen. Sid 16<br />
ät upp maten!<br />
Transporterna står för en ganska obetydlig del av ett livsmedels miljöpåverkan,<br />
medan svinnet är den absolut största miljöboven. ”Därför är det<br />
viktigaste rådet, att inte köpa hem mer mat än vad som går åt”, sa<br />
Johanna Berlin, SIK, vid KSLAs seminarium om den ”beresta” matens<br />
väg till middagsbordet. Sid 18<br />
<strong>Tema</strong>: <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong><br />
Ekologiskt är hetare än någonsin <strong>och</strong> efterfrågan på vissa livsmedel är nu<br />
större än tillgången. Samtidigt vill allt fler handla närproducerade <strong>och</strong> etiskt<br />
märkta livsmedel. Sid 19<br />
Kravs vD lena Söderberg berättar varför man bör välja <strong>ekologiskt</strong> för<br />
hälsans, naturens <strong>och</strong> djurens skull. 98 procent av konsumenterna känner till<br />
Krav, som även är den miljömärkning som man är mest positiv till. Sid 20<br />
Skärvångens bymejeri i Jämtland har gått ur Krav av hänsyn till<br />
sina djur <strong>och</strong> får inte längre sälja sina getostprodukter som ekologiska. De<br />
marknadsförs istället som ”jämtländskt mathantverk”. Sid 22<br />
Kung markatta är ett grossistföretag med ett brett sortiment av ekologiska<br />
livsmedel. De senaste åren har försäljningen ökat rejält <strong>och</strong> numera behöver<br />
man inte ens lyfta fram det ekologiska i marknadsföringen. Sid 23<br />
Carolas eko driver skolkök på entreprenad i Stockholm. Utgångspunkten<br />
är gott, rent <strong>och</strong> rättvist <strong>och</strong> ambitionen är att ha så mycket <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />
närproducerat som möjligt. Sid 24<br />
<strong>ekologiskt</strong> kött har fått ett rejält uppsving på den svenska marknaden. I<br />
dagsläget råder brist på <strong>ekologiskt</strong> gris- <strong>och</strong> nötkött, men tillgången på lamm<br />
är god. Sid 26<br />
Annons meny/lF<br />
(rep fr 7/07)<br />
i Danmark är efterfrågan på <strong>ekologiskt</strong> nu så stor, att det är brist på<br />
produkter. Allt fler bönder lägger om sin produktion <strong>och</strong> ekologi har även<br />
blivt en trend i gourmetkretsar <strong>och</strong> personalmatsalar. Sid 28<br />
ekostore är Göteborgs första ekologiska fullsortimentsbutik. ”Vi vill göra<br />
<strong>ekologiskt</strong> till något normalt. Man ska kunna välja mellan olika varor, på<br />
samma sätt som i det konventionella sortimentet”, säger butiksägaren Hanna<br />
Svensson. Sid 30<br />
<strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> rättvisemärkt te har blivit en succé för Tekompaniet<br />
i Nacka. Till 90 procent handlar det om påste, som enligt Håkan Kjellström<br />
håller den högsta kvaliteten. Sid 34<br />
hälsa en klassfråga<br />
Skånemejeriers Hälsotoppmöte fick i år en internationell prägel. Warren<br />
Greshes, som bl a är rådgivare åt amerikansk dagligvaruhandel, menar<br />
att utbildad personal är en förutsättning för att lyckas med försäljningen av<br />
hälsosamma premiumprodukter. En slutsats från mötet var också att hälsa är<br />
en klassfråga. Sid 38<br />
lyckad satsning på svenskt kvalitetskött<br />
Britt-Marie Stegs var själv köttdjursbonde, när hon startade Hälsinge Lantkök<br />
1999 tillsammans med några andra bönder i Hälsingland. Affärsidén är<br />
att köpa upp utvalt, svenskt kvalitetskött, som säljs hängmörat med tydlig<br />
ursprungsmärkning. Efter några kämpiga år kom vändningen <strong>och</strong> de senaste<br />
två åren har omsättningen ökat från 30 till 100 Mkr. Sid 40<br />
Sökes: norrländsk bärkraft<br />
Menycirkeln ”Bioaktiva komponenter i bär” är första steget till att utveckla<br />
en stark <strong>och</strong> kunskapsdriven bärindustri i Norrland. Målet är att bygga en<br />
anläggning för att extrahera de hälsosamma antocyaninerna ur blåbär, en<br />
produkt som efterfrågas starkt på världsmarknaden. Sid 43<br />
ny kunskap minskar ehec-risk<br />
Sommaren 2005 insjuknade 135 personer i VTEC, som även kallas ehec,<br />
pga att nötgödsel hade förorenat bevattningsvattnet till en sallatsodling.<br />
På SVA pågår forskning som bl a syftar till att förbättra kunskapen om<br />
smittspridning av VTEC via miljön <strong>och</strong> till livsmedel. Sid 50<br />
ozon gör livet tufft för bakterier<br />
I ett projekt, finansierat av Energimyndigheten, studerar SIK, tillsammans<br />
med flera företag, möjligheterna att göra rent rörledningar <strong>och</strong> tankar i<br />
mejerier med bakteriedödande ozon. ”Tekniken öppnar för rejäla energi-<br />
<strong>och</strong> tidsbesparingar”, berättar Ulla-Karin Barr på SIK. Sid 51<br />
8 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
omSlAGSbilDen<br />
Ekotrenden växer <strong>och</strong> allt fler beställer<br />
ekologiska grönsaker hem till dörren. Se sid 19.<br />
Foto: Ingvar Eriksson/Ekolådan<br />
reDAKTion<br />
Redaktör <strong>och</strong> ansvarig<br />
utgivare: Åsa Leife<br />
I redaktionen: Carina Malm<br />
Grafisk form: TiilikainenAmp<br />
<strong>och</strong> Åsa Leife<br />
reDAKTionenS ADreSS<br />
Tavastgatan 22<br />
118 24 STOCKHOLM<br />
Telefon: 08-714 50 46<br />
Telefax: 08-640 80 45<br />
asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
Mobiltelefon: 070- 667 48 38<br />
Postgiro: 48 69 5-1<br />
Bankgiro: 5491-22 66<br />
reDAKTÖrenS reFlexioner<br />
vaddå foträtt?<br />
Ekologiskt är inte längre en nisch, utan något som är här för att stanna. Dock får man inte<br />
glömma, då det talas om hur mycket ekoförsäljningen ökat i år, att det fortfarande handlar<br />
om begränsade volymer <strong>och</strong> att man utgått från en blygsam nivå. Dessutom får långt ifrån<br />
alla som jobbar <strong>ekologiskt</strong> lov att kalla sina produkter ekologiska.<br />
Under <strong>Livsmedel</strong>sdagarna berättade grisuppfödaren Gun Ragnarsson om sin härliga<br />
smågrisproduktion, som är både djur- <strong>och</strong> miljövänlig <strong>och</strong> dessutom lönsam. Hon jobbar<br />
enligt ett lösdriftssystem med naturliga gruppstorlekar, som ger friska djur. Här far<br />
smågrisarna fram som glada projektiler i halmen. Gun har jobbat hårt för att få ett Kravgodkännande,<br />
fast, som hon sa: ”Krav kräver att grisar ska vara ute – fast mina mår bättre.”<br />
Ett liknande dilemma har getfarmaren Tor Norrman, som vi berättar om längre fram i<br />
tidningen, ställts inför.<br />
Själv måste jag tillstå att jag tidigare varit tämligen svårflörtad då det gällt ekologiska<br />
livsmedel, men temat i det här numret har fått mig att tänka efter en gång till. Numera<br />
slinker en del <strong>ekologiskt</strong> ner i matkorgen, främst frukt <strong>och</strong> grönt. Att det kommer direkt ur<br />
den obesprutade jorden blir liksom så tydligt. Fast, dessa produkter drabbas förstås också<br />
att det allmänna nedfallet, precis som mina blåbär på landet. Jag ser ju hur svart den del av<br />
trädäcket, som inte ligger under tak, blir. Ilsket kan jag glo upp på flygplanen, som drar sina<br />
vita streck över himlen. Själv försöker jag numera byta flyget mot tåget (eller båt, då det är<br />
möjligt). Det gynnar inte bara miljön, utan även min egen stressnivå.<br />
När jag går till jobbet passerar jag en skylt där det står: ”Ekologisk frisörsalong” <strong>och</strong><br />
där, en smal trappa ner, försiggår något som jag länge fantiserat kring. Jag undrar vad det<br />
ekologiska egentligen består i. Är frisörstolarna (gärna med inbyggda massagekulor – det<br />
älskar jag) av återvunnet material, återvinner man håravklippet på något läckert sätt (à la de<br />
forna hårkullorna) <strong>och</strong> är frisören (jag föreställer mig absolut att det är en karl som döljer sig<br />
där nere i källarmörkret) klädd i ekobomull – för inte finns det väl foträta saxar?<br />
asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
PS 1. Löpar-Rune – förlåt att jag kallade dig Andersson i förra numret. Larsson ska det ju<br />
vara! Bokstäverna sprang liksom ifrån mig där. Och till alla er som gjort er besväret att<br />
påpeka mitt misstag, kan jag bara säga tack för att ni läser mina funderingar så noga.<br />
PS 2. Under en tur med Finlandsbåten upptäckte jag i parfymavdelningen att det numera<br />
saluförs blåbärsshampo. Så inte nog med att man ska behöva bli blå under naglarna, nu ska<br />
man vara blå i håret också. Det var fö min farmors svinrygg (frisyr), fast där handlade det<br />
inte om några ekologiska produkter, det vet jag bestämt.<br />
PrenumerATion<br />
Telefon: 08-714 50 45<br />
info@livsmedelsforeningen.nu<br />
Prenumerationspris år 2007,<br />
470 kr, varav moms 27 kr,<br />
för pensionärer 235 kr,<br />
varav moms 13 kr.<br />
TS-kontrollerad upplaga<br />
Medlem i<br />
AnnonSAvDelninG<br />
Ad 4 you media AB<br />
Krukmakargatan 35 C<br />
118 51 Stockholm<br />
Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17<br />
Mobiltelefon: 070-253 97 56<br />
thomas.palm@ad4you.se<br />
Telefax: 08-556 960 19<br />
TrYCKeri<br />
Markaryds Grafiska AB<br />
Box 44, 285 21 MARKARYD<br />
Telefon: 0433- 734 00<br />
Telefax: 0433- 715 30<br />
ISSN: 1652-912X<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 9
AD ASTrA<br />
lantmännen Axa<br />
Lars Fins har utsetts till ny marknadsdirektör<br />
i Lantmännen Axa. Han kommer<br />
även att fortsätta som VD för snabbmatskedjan<br />
Gooh.<br />
Scan<br />
Scan omvandlar de två resultatenheterna,<br />
köttdivisonen <strong>och</strong> charkdivisionen, till<br />
dotterbolag.<br />
Mikael Mörk blir VD för köttverksamheten.<br />
Dennis Mattsson, som har<br />
värvats från Raisio, blir ny VD för charkdivisionen.<br />
Magnus Lagergren fortsätter<br />
som chef för marknadsområdet Sverige.<br />
Förpackningsföretag<br />
slår sina påsar ihop<br />
Multivac <strong>och</strong> Ishida har ingått ett strategiskt<br />
samarbete, detta både för att kunna erbjuda<br />
ultimata förpackningslösningar <strong>och</strong> för<br />
att skapa synergi mellan de två företagens<br />
produkter.<br />
Multivac kommer framöver att distribuera<br />
Ishidas produktprogram tillsammans<br />
med sina egna produkter.<br />
Framöver är alltså Multivac sälj- <strong>och</strong><br />
servicekontakt. Ishida AB kommer att bli en<br />
del av Multivacs organisation i Sverige.<br />
noTiSer<br />
vi vill ha ännu<br />
nöjdare läsare<br />
Det är fult att skryta, men det känns onekligen roligt<br />
att kunna berätta om utfallet av LiFs senaste läsvärdesundersökning,<br />
som gav ett ”nöjdhetsindex” på 80. Men<br />
det betyder inte att vi på redaktionen slår oss till ro. Vi vill<br />
förstås få ännu nöjdare läsare.<br />
Ett nöjdhetsindex på 80 av 100 möjliga är ett bra värde, enligt NUI, Näringslivets<br />
Undersökningsinstitut, som gjorde undersökningen i maj -07. Det har dessutom legat<br />
mycket stabilt sedan den allra första mätningen gjordes -03. Att värdena ligger still,<br />
innebär dock ingalunda att produkten ligger still.<br />
Vad som klart förbättrats sedan den förra mätningen, är andelen läsare som uppger<br />
att de läser mer än hälften av allt i tidningen. Det är också fler som uppger att de läser<br />
nästan allt, eller t o m allt, vilket naturligtvis är oerhört glädjande i en tid då allt fler<br />
medier pockar på uppmärksamhet.<br />
Vi håller m a o ställningarna bra, trovärdigheten är mycket hög, men fortsatta<br />
insatser – på i stort sett samma områden som tidigare utpekats – behövs. Här handlar det<br />
framför allt om tidningens förmåga att inspirera <strong>och</strong> höja kompetensen.<br />
Och tro mig – vi försöker verkligen!<br />
Man pekar också på hur viktigt det är att tidningen lockar till läsning. Och självklart<br />
ska vi göra allt vi kan för att bli ännu bättre även på den fronten. Från årsskiftet har vi<br />
bl a planer på att förnya framsidan.<br />
Betydligt svårare är det att komma underfund med vad det är som inspirerar<br />
just dig. Våra läsare är så olika <strong>och</strong> har så skiftande intresseområden, men vi jobbar<br />
oförtrutet vidare.<br />
Hör gärna av dig – vad inspirerar dig?<br />
asa.leife@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
Ständigt uppdaterade nyheter<br />
om livsmedel <strong>och</strong> förpackningar<br />
FoodMonitor <strong>och</strong> PackMonitor är två nya forum på nätet för information om<br />
livsmedels- <strong>och</strong> förpackningsbranschen. Produkterna är helt webbaserade <strong>och</strong> ska<br />
belysa resp bransch ur olika infallsvinklar, i form av löpande nyheter, pressreleaser,<br />
reportage, profiler <strong>och</strong> krönikor. Båda portalerna kommer att uppdateras dagligen.<br />
Besök www.foodmonitor.se <strong>och</strong> www.packmonitor.se <strong>och</strong> registrera dig för<br />
gratis nyhetsbrev.<br />
10 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Annons Danisco<br />
Sugar<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 11
FråGAn i FoKuS<br />
brukar du köpa<br />
ekologisk mat?<br />
Anna-Karin Hallgren<br />
Informatör<br />
Meny<br />
Fredrik Lindstål<br />
Matkonsult<br />
Umami<br />
Kristina Närman<br />
Key account manager<br />
Lyckeby Culinar<br />
Lisa Rudin<br />
Verksamhetsledare<br />
<strong>Livsmedel</strong>sFöreningen<br />
”Har inte satt mig in i vad det innebär”<br />
Nej, inte så ofta tyvärr. Jag har inte riktigt de ”glasögonen”<br />
på mig <strong>och</strong> har nog inte riktigt satt mig in i vad <strong>ekologiskt</strong><br />
innebär. Det kan även bero på slöhet, men jag tror inte att<br />
<strong>ekologiskt</strong> är bättre varken för miljön eller hälsan. Jag köper<br />
hellre närproducerat. Likafullt köper jag ekologiska bananer<br />
åt min dotter, detta pga besprutningen.<br />
”Ett steg i rätt riktning”<br />
Jag tycker att <strong>ekologiskt</strong> är ett steg i rätt riktning. Det stärker<br />
kvaliteten gentemot konsument <strong>och</strong> ger konsumenterna<br />
fantastiska möjligheter. Man ska absolut utveckla <strong>ekologiskt</strong><br />
inom EU – men för den skull får man inte utestänga den<br />
globala jordbrukshandeln. Jag tror att <strong>ekologiskt</strong> är en lokal<br />
lösning på ett lokalt problem – globalt krävs det lite mer. Jag<br />
tycker alltså att ekotrenden idag sker lite på bekostnad av den<br />
globala livsmedelshandeln.<br />
”Kan till <strong>och</strong> med vara sämre”<br />
Nej, inte i särskilt stor utsträckning. Jag handlar hellre närodlat<br />
konventionellt, än importerat <strong>ekologiskt</strong>. Det händer ibland<br />
att jag köper ekologisk mjölk, men jag tror inte att <strong>ekologiskt</strong><br />
är bättre för hälsan. Eftersom man inte får använda kemiska<br />
bekämpningsmedel, kan det ibland t o m vara tveksamt av<br />
livsmedelssäkerhetsskäl. Inom min bransch är det heller inte<br />
helt enkelt att jobba med ekologiska kryddor, eftersom de ofta<br />
har sämre mikrobiologisk status än konventionella.<br />
”Smakar som mat gjorde förr”<br />
Jag handlar <strong>ekologiskt</strong> för smakens skull. Det smakar mera<br />
som mat gjorde förr. Jag försöker också handla närproducerat<br />
så mycket som möjligt – för att det känns bättre. Och eftersom<br />
jag inte tror att allt kan bli perfekt på en gång, så köper jag<br />
gärna upplevelsen av att gå på Bondens marknad på hösten.<br />
Dessutom prenumererar jag på Ekolådan. Det är så skönt att<br />
få hem säsongens gröna till dörren <strong>och</strong> eftersom man får med<br />
recept använder vi i familjen verkligen allt i lådan.<br />
12 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Annons lantmännen<br />
mills<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 13
eFerAT<br />
Det finns gott om korv i butiksdiskarna i Tallinns största Rimi-butik. Nu pågår satsningar för att få in fler svenska produkter i butikshyllorna.<br />
Kvalitet är nyckelordet<br />
TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />
”Vår nya hemmamarknad” är inte längre något man bara talar<br />
om. I Östersjöregionen finns många presumtiva kunder som det<br />
svenska Exportrådet har gjort upp en treårsplan för hur man ska<br />
nå. Man börjar i Baltikum <strong>och</strong> då i första hand Estland.<br />
Svenska livsmedelsföretag, framför allt<br />
de mindre, behöver assistans då de ska ge<br />
sig in på okända marknader. Lite hjälp på<br />
traven bjöd Exportrådet på med seminariet<br />
”Så lyckas du i Baltikum”.<br />
En av de faror som lurar när svenska<br />
företag blickar österut, är att man betraktar<br />
de tre baltiska länderna som en enda marknad.<br />
Skillnaderna länderna emellan är dock<br />
betydligt större än vad man kan tro.<br />
– Tillväxten i baltstaterna är för närvarande<br />
tre gånger så stor som i Sverige.<br />
Störst är den i Estland, berättade Janar Sutt,<br />
från Exportrådet i Tallinn.<br />
Efter EU-inträdet har inflationen i de<br />
tre länderna ökat en del, medan arbetslösheten<br />
minskat något. Löneutvecklingen har<br />
varit högst i Estland <strong>och</strong> lägst i Lettland.<br />
Janar Sutt kunde också berätta att distributionen<br />
är väl utvecklad i samtliga länder.<br />
Potentialen för svenska produkter på<br />
den baltiska marknaden är bra, menar<br />
han. Svenska företag har kunnat hålla sina<br />
prisnivåer någorlunda <strong>och</strong> ändå sälja.<br />
– Sverige har en ”kvalitetsfördel”, som<br />
borde användas mer. Det finns plats för fler<br />
svenska företag inom fisk- <strong>och</strong> köttområdet.<br />
Hälsoprodukter är ett annat område som<br />
vi tror mycket på, sa Janar Sutt, som rekommenderar<br />
svenska företag att hellre gå<br />
in via en lokal distributör än direkt via en<br />
affärskedja.<br />
estland<br />
I Estland höjs lönerna snabbt. Här finns<br />
också en växande medelklass som efterfrågar<br />
kvalitet.<br />
Den estniska livsmedelsimporten ökar<br />
med 12 procent per år. Mest köper man från<br />
Finland, Litauen, Tyskland, Lettland <strong>och</strong><br />
Sverige.<br />
Av den svenska livsmedelsexporten går<br />
lite mindre än 1 procent till Estland, främst<br />
kaffe, te, kryddor <strong>och</strong> choklad.<br />
Ica-ägda Rimi är den näst största<br />
butikskedjan i Estland. Rimi finns även i de<br />
baltiska grannländerna.<br />
Estniska Rimis VD Ruth Laatre berättade<br />
att låg kvalitet har förstört för emv<br />
i Estland.<br />
– Rimi välkomnar innovativa produkter,<br />
som ännu inte finns i sortimentet. Esterna<br />
14 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
älskar att konsumera <strong>och</strong> testar gärna nya<br />
smaker.<br />
För esterna är kvalitet viktigare än<br />
pris, även färskhet <strong>och</strong> smak kommer före<br />
pris. Ännu är marknaden för ekologiska<br />
livsmedel liten, men det kan bli en kommande<br />
trend.<br />
lettland<br />
Enligt Kristine Kitnere, från Exportrådet<br />
i Riga, är letterna mer priskänsliga än<br />
esterna. Kvalitet kommer här först som<br />
andra prioritet. I Lettland har varumärkena<br />
förlorat i betydelse <strong>och</strong> fler lågpriskedjor<br />
har etablerat sig. Emv har dykt upp först<br />
på senare år <strong>och</strong> verkar ha en ljus framtid.<br />
Även delikatesser har stor potential, tror<br />
Kristine Kitnere.<br />
Den största butikskedjan i Lettland är<br />
Rimi, som tillsammans med Maxima utgör<br />
panbaltiska butikskoncept.<br />
I Lettland är svenska produkter kända<br />
för sin höga kvalitet, även om mindre är 0,5<br />
procent av den svenska livsmedelsexporten<br />
går till Lettland. Det handlar då främst om<br />
fiskprodukter, men även svenskt bröd, kaffe<br />
<strong>och</strong> vodka efterfrågas. Polen <strong>och</strong> Danmark<br />
är idag stora exportörer till Lettland.<br />
litauen<br />
Det land i Baltikum, som exporterar mer än<br />
de importerar i livsmedelsväg, är Litauen.<br />
Här är korvtraditionerna starka <strong>och</strong> mejeri-<br />
<strong>och</strong> köttprodukter är vad litauerna är allra<br />
bäst på.<br />
Eftersom Polen ligger nära är det en<br />
mycket viktig handelspartner.<br />
Den svenska livsmedelsexporten till<br />
Litauen svarar för 0,7 procent av den totala<br />
svenska exporten. Fisk- <strong>och</strong> fiskprodukter<br />
utgör en betydande del.<br />
På butikssidan dominerar Maxima <strong>och</strong><br />
här är det lite svårare att komma in med<br />
utländska produkter.<br />
Kvalitet uppges vara viktigare än pris<br />
i Litauen. Ursprungsland har mindre betydelse,<br />
men än så länge föredrar litauerna<br />
inhemska produkter.<br />
Analysera marknaden<br />
En importör <strong>och</strong> distributör, som arbetat<br />
med svenska livsmedelsföretag i rätt många<br />
Annons<br />
meny<br />
år, är panbaltiska Jungent. VD Kait Liinev<br />
berättade att de framgångsrikt samarbetat<br />
med Löfbergs Lila sedan 1994 samt Atria<br />
<strong>och</strong> Lantmännen sedan 1998.<br />
Allt har dock inte gått Jungents väg. Då<br />
de försökte lansera Kexchoklad i Baltikum<br />
investerades stora marknadsföringsbelopp<br />
<strong>och</strong> efter en mässa i Tallinn fick man snabbt<br />
ett par stora orders. Därefter följde TVreklam,<br />
men få kunder ville testa. Man hade<br />
helt enkelt valt fel målgrupp. Siktet var<br />
inställt på unga köpare, men våfflor/rån är<br />
egentligen bara intressanta för äldre.<br />
– Vi missade att analysera marknaden<br />
innan, erkände Kait Liinev.<br />
Inledningsvis är det alltså viktigt att<br />
ta reda på vilken marknaden är <strong>och</strong> vilka<br />
konkurrenter som finns.<br />
– Har du problem hemma, kommer inte<br />
baltikumexport att hjälpa dig på kort sikt.<br />
Det tar fyra, fem år innan man tjänar pengar,<br />
sa Kait Liinev.<br />
För att lyckas gäller det att testa olika<br />
marknadsföringsmixer. Ibland är helt enkelt<br />
lågt pris det billigaste verktyget för att få<br />
något att sälja.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 15
ePorTAGe<br />
med sikte<br />
på estland<br />
TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />
Vid invigningen av Sverige-veckorna på Rimi i Estland deltog bl a kedjans VD, Ruth Laatre (mitt i bild). Bredvid<br />
henne står Sveriges ambassadör Dag Hartelius <strong>och</strong> t h i bild Agneta Dreber, som är ordförande i Exportrådet<br />
<strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp.<br />
”Varmt välkommen att njuta av<br />
Sverige.” Så stod det på de<br />
blå-gula skyltar som prydde ett<br />
antal Rimi-affärer i Tallinn de<br />
sista veckorna i september. De<br />
svenska matveckorna var en<br />
del i en kampanj, arrangerad<br />
av Exportrådet, för att få<br />
esterna att äta svenskt.<br />
Tolv svenska livsmedelsföretag nappade<br />
på den här möjligheten att nå nya konsumentgrupper<br />
på andra sidan Östersjön.<br />
Den svenske ambassdören i Estland,<br />
Dag Hartelius, <strong>och</strong> Ica-ägda Rimis VD i<br />
Estland, Ruth Laatre, klippte gemensamt det<br />
blå-gula bandet i entrén till Tallinns största<br />
Rimi-butik den 18 september. På plats<br />
fanns ett 30-tal representanter för svenska<br />
livsmedelsföretag, däribland Exportrådet<br />
<strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp, som marknadsför<br />
svenska exportprodukter under varumärket<br />
Food From Sweden.<br />
Det var glatt, högtidligt <strong>och</strong> inte så lite<br />
förväntasfullt. Detta kunde ju bli början på<br />
ett framgångsrikt exportarbete.<br />
– Det är viktigt att se på plats vad som<br />
faktsiskt händer, nu när man varit med <strong>och</strong><br />
initierat något, sa Christoffer Rinman från<br />
LRF, som deltagit i styrgruppens arbete.<br />
Styrgruppsmöte<br />
Exportrådet <strong>Livsmedel</strong>s styrgrupp har<br />
utökats rejält under året <strong>och</strong> rymmer nu tolv<br />
namn. Detta var också första gången som ett<br />
styrgruppsmöte förlades utomlands.<br />
– Det är viktigt att få med erfarna<br />
personer. Vi har försökt täcka in de stora<br />
branscherna, berättade Agneta Dreber, som<br />
förutom att vara VD för Li, även är styrgruppens<br />
ordförande.<br />
Urban Hellberg, exportchef på Löfbergs<br />
Lila, är med i styrgruppen <strong>och</strong> fanns på plats<br />
för att i första hand delta i styrgruppsmötet,<br />
men han fungerade också som mentor <strong>och</strong><br />
förebild för många.<br />
Löfbergs Lila har funnits länge i<br />
Baltikum <strong>och</strong> är marknadsledare i Estland.<br />
– Om Löfbergs är loket, så gäller det att<br />
få med fler vagnar. Man kan ta lite risker<br />
om man är del i ett projekt.<br />
16 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Välfyllda dryckeshyllor. ”Vi har börjat sälja cider <strong>och</strong><br />
glögg till Tallinn. Vi har också en Twister på väg in”,<br />
berättar Sture Branmark från Herrljuga Cider, som<br />
nyligen har skaffat sig en grossist.<br />
Det är viktigt att ha kampanjer <strong>och</strong> att få<br />
ökat <strong>fokus</strong> på svenska livsmedel, menar<br />
Urban Hellberg. Löfbergs Lila har haft en<br />
stark tillväxt även i Lettland det senaste året<br />
<strong>och</strong> i Litauen ser det rätt lovande ut.<br />
– Men det gäller att ha tydliga pan<br />
Baltic-strategier. Man måste se till olikheterna<br />
de tre länderna emellan.<br />
Stigande löner<br />
Det syntes på långt håll i Ülemiste shoppingcenter<br />
att svensk mat nu stod i centrum.<br />
Det första som mötte kunderna var OP<br />
Anderson, Ekströms <strong>och</strong> Absolut.<br />
Lite längre in i den stora <strong>och</strong> mycket<br />
välfyllda butiken bjöd damer iklädda<br />
Joakim Borgmalm, Friggs: ”Vi är här för att lära <strong>och</strong> se vad vi kan<br />
tillföra. Vi börjar med våra riskakor. Hälsotrenden börjar märkas även<br />
i Estland. Te verkar också vara stort, så vi kanske ska satsa på lite<br />
svenska varianter, blåbärste exempelvis.”<br />
Sverige-dräkter på delikata smakprov. Och<br />
varje dag under de två Sverige-veckorna<br />
arrangerades provsmakningar i de största<br />
Rimi-butikerna.<br />
– Esternas smak påminner mycket<br />
om den svenska, berättade Janar Sutt från<br />
Svenska Exportrådet i Tallinn <strong>och</strong> projektledare<br />
för kampanjen.<br />
Stigande löner, i kombination med stor<br />
efterfrågan på produkter med hög kvalitet<br />
<strong>och</strong> ett växande hälsomedvetande, gör också<br />
att intresset för svensk mat ökar.<br />
– De mindre företagen kan behöva<br />
lite hjälp <strong>och</strong> vi kan bland annat svara på<br />
märknings- <strong>och</strong> tillsatsfrågor. Man får<br />
aldrig två chanser, så här kan vi vara helt<br />
Den svenska exportdelegationen lät sig väl smaka av bl a olika små sillsmörgåsar, riskakor med ost, brödkakor<br />
med soltorkade tomater, pepparkakor <strong>och</strong> så förstås kaffe – <strong>och</strong> minimala snapsar därtill.<br />
”Vi garderar oss genom att säga att<br />
det är ett pilotförsök, men visst är vår<br />
satsning seriöst menad”, säger Per<br />
Nilsson, Zeta.<br />
nödvändiga, påpekade Håkan Björklund<br />
från Li Service.<br />
Tror på plockmat<br />
Ett av de mindre svenska företagen på plats<br />
i Tallinn, var Zeta. Per Nilsson, som sköter<br />
den blygsamma export som förekommer,<br />
bl a till Norge <strong>och</strong> Island, berättade att de<br />
inte kommer att satsa på olivolja i Estland.<br />
Där skulle den bara bli ännu ett okänt<br />
varumärke.<br />
– Vi tror mer på vår plockmat, eftersom<br />
vi har sett att antipasti saknas. Förhoppningsvis<br />
ska esterna lära sig att uppskatta<br />
sådant som tapenade, soltorkade tomater<br />
<strong>och</strong> crostini.<br />
Pågens, ett betydligt större företag, hoppas<br />
också på nya försäljningsframgångar.<br />
– Vi säljer redan lite crisprolls i Lettland,<br />
berättade Einar Levin.<br />
uppföljning<br />
Enligt Nina Ekstrand, som är livsmedelsansvarig<br />
på Exportrådet, kan det bli aktuellt<br />
med en uppföljning av de estniska Sverigeveckorna<br />
i både Lettland <strong>och</strong> Litauen.<br />
– Nu är det viktigt för oss att få veta<br />
om företagen vill ha den här typen av stöd<br />
<strong>och</strong> aktiviteter. Kanske kan vi göra något<br />
annorlunda eller bättre.<br />
Höstens detaljhandelskampanj på<br />
Rimi i Estland följdes av en ”Road Show”<br />
till Lettland <strong>och</strong> Litauen, där företagen<br />
gavs möjlighet att träffa distributörer <strong>och</strong><br />
detaljhandel.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 17
eFerAT<br />
ät upp maten!<br />
Ju mer man vet, desto svårare blir det att<br />
göra rätt miljöval. Det var en av slutsatserna<br />
från Kungl Skogs- <strong>och</strong> Lantbruksakademiens<br />
möte i Stockholm den 2 oktober.<br />
Louise Ungerth, Konsumentföreningen<br />
Stockholm, gav några exempel:<br />
– Ska man välja svenskt kött från betande<br />
djur, som växer långsamt <strong>och</strong> därmed<br />
hinner släppa ut mer metangaser, eller<br />
importerat kött från kor uppfödda på<br />
kraftfoder?<br />
– Kan fryst broccoli från Ecuador vara<br />
ett bättre miljöval än spansk, trots den långa<br />
transporten?<br />
Fisk är ett livsmedel som transporteras<br />
mycket, men det är fångstmetoderna som<br />
står för den största miljöpåverkan, med<br />
undantag för flygtransporter, berättade<br />
Friederike Ziegler, som forskar om uthållig<br />
marin livsmedelsproduktion på SIK.<br />
Det gäller t ex norsk torsk, som skickas<br />
till Kina med båt för att filéas <strong>och</strong> sedan går<br />
tillbaka till Sverige för att konsumeras fryst.<br />
– Fiske av bottenlevande fisk som<br />
torsk är betydligt mer energikrävande än<br />
transporten fram <strong>och</strong> tillbaka till Kina. I<br />
Kina filéar man dessutom för hand. Det<br />
ger ett större utbyte, som uppväger energiåtgången<br />
för transporten.<br />
Odlad lax som flygs färsk från Norge<br />
till Japan (vilket gäller 11 procent av<br />
Norges laxexport) orsakar däremot lika<br />
stora utsläpp av växthusgaser som svenskt<br />
nötkött, dvs 13 kg per kg kött.<br />
Friederike Ziegler påpekade att den<br />
obligatoriska märkningen av fisk saknar en<br />
hel del information.<br />
– Man får till exempel inte veta om<br />
fisken eller fodret kommer från hållbara<br />
bestånd, vilken fiskemetod som har använts<br />
<strong>och</strong> hur har den påverkat havsbotten, hur<br />
mycket fisk som har kastats överbord eller<br />
var beredningen har skett.<br />
Klimatmärkning nästa år<br />
Även om primärproduktionen står för<br />
den största delen av miljöeffekterna, är<br />
transporter en viktig fråga för konsumenterna.<br />
Därför kommer Kravs <strong>och</strong> Svensk<br />
Sigills klimatmärkning att omfatta även<br />
transporter, berättade Zahrah Ekmark,<br />
projektledare på Krav.<br />
Målsättningen är att de tio första<br />
klimatmärkta produkterna ska finnas på<br />
marknaden i mitten av juni 2008. Till att<br />
börja med blir det bara svenska produkter<br />
inom samma kategori.<br />
Kravs <strong>och</strong> Svensk Sigills klimatmärkning<br />
kommer att läggas till de befintliga<br />
certifieringarna, en modell som Rune<br />
Andersson, SLU, menar är den rätta:<br />
– Jag blir allt mer tveksam till en<br />
klimatmärkning för enbart växthusgaser,<br />
sa Rune Andersson <strong>och</strong> efterlyste en helhetssyn<br />
samt riktade åtgärder för att lösa<br />
miljöproblemen.<br />
Per Baummann från Svensk Dagligvaruhandel<br />
påpekade att en klimatmärkning<br />
skulle kunna bli ett handelshinder, som<br />
diskriminerar importerade varor <strong>och</strong> väckte<br />
TEXT: CARINA MALM FOTO: BAERO<br />
Transporterna står för en<br />
ganska obetydlig del av ett<br />
livsmedels miljöpåverkan,<br />
medan svinnet är den absolut<br />
största miljöboven. Det framkom<br />
vid KSLAs konferens om<br />
den ”beresta” matens väg till<br />
middagsbordet.<br />
frågan: Är det mer legitimt för Sverige att<br />
exportera livsmedel än att importera?<br />
Ökad specialisering<br />
Calle Ramvall från köttimportören North<br />
Trade höll inte med om att vi kommer att<br />
få allt mer närproducerade livsmedel, utan<br />
tror istället på mer industriellt förädlade<br />
produkter <strong>och</strong> en ökad specialisering, där<br />
olika länder gör det de är bäst på.<br />
– Olika styckningsdetaljer uppskattas på<br />
olika marknader <strong>och</strong> kommer att hamna där<br />
efterfrågan är som störst, sa Calle Ramvall.<br />
Johanna Berlin från SIKs miljögrupp<br />
avslutade med några handfasta råd:<br />
– Det viktigaste är att äta upp maten.<br />
Köp inte mer än vad som går åt <strong>och</strong> töm<br />
förpackningarna ordentligt. Ät mindre kött,<br />
välj kyckling istället för nötkött <strong>och</strong> undvik<br />
flygtransporterat.<br />
Andra råd är att gå eller cykla till<br />
butiken – eftersom hemtransporter är den<br />
mest miljöpåverkande transporten – <strong>och</strong><br />
att småhandla ofta, eftersom storhandel ger<br />
mycket svinn.<br />
Hon visade också att ett kg svenska<br />
växthustomater från ett fossilt uppvärmt<br />
växthus har samma miljöeffekt som fyra kg<br />
frilandsodlade spanska tomater – vilket i sin<br />
tur motsvarar 40 kg svenska morötter.<br />
Det är inte lätt att vara konsument, för<br />
som en åhörare påpekade:<br />
– Som konsument skulle man slippa<br />
välja <strong>och</strong> veta att allt i butiken är bra både<br />
ur etisk synvinkel <strong>och</strong> miljöhänseende.<br />
18 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Allt fler vill handla <strong>ekologiskt</strong><br />
etiskt <strong>och</strong> närproducerat<br />
Ekotrenden är hetare än någonsin. Rapporterna om uppgången<br />
för <strong>ekologiskt</strong> duggar tätt <strong>och</strong> efterfrågan på vissa<br />
livsmedel är idag större än tillgången.<br />
Skälen till att välja <strong>ekologiskt</strong> är flera, men de flesta<br />
svenskar gör det av omsorg om miljön, medan hälsoskälen<br />
överväger i andra länder. Många anser också att <strong>ekologiskt</strong><br />
smakar bättre <strong>och</strong> håller högre kvalitet.<br />
I Sverige har <strong>ekologiskt</strong> blivit synonymt med Krav, en<br />
märkning som är väl inarbetad. Nu börjar vi även se en del<br />
varor med EUs ekologiska märkning.<br />
För <strong>och</strong> emot<br />
Regeringens mål är att den ekologiska jordbruksarealen ska<br />
tredubblas till 2010. Då ska även 25 procent av maten inom<br />
den offentliga sektorn vara ekologisk.<br />
Alla är dock inte övertygade om, att den ekologiska<br />
maten verkligen är bättre för miljön, djuren <strong>och</strong> hälsan.<br />
För att ett livsmedel ska få märkas <strong>och</strong><br />
marknadsföras som <strong>ekologiskt</strong> i Sverige<br />
måste det vara certifierat enligt EUs<br />
förordning för ekologisk produktion eller<br />
Krav.<br />
EUs regler är en minimistandard, som<br />
alla nationella ekomärkningar inom unionen<br />
måste leva upp till. Utöver dessa har Krav<br />
ett antal tilläggsregler, framför allt när det<br />
gäller djuromsorg <strong>och</strong> djurmiljö.<br />
Krav ingår i IFOAM (International<br />
Federation of Organic Agricultural Movement),<br />
som är en världsomspännande samarbetsorganisation<br />
för de ekologiska lantbruks-<br />
<strong>och</strong> kontrollorganisationerna.<br />
Två kontrollorgan<br />
I Sverige finns två godkända kontrollorgan<br />
för ekologisk produktion: Aranea Certifiering<br />
<strong>och</strong> SMAK (Svensk Matpotatiskontroll).<br />
Krav-certifiering görs i dagsläget<br />
enbart av Aranea Certifiering, som är ett<br />
Motståndarna menar att den i vissa fall t o m kan vara hälsofarlig <strong>och</strong><br />
att Kravs regler är sämre för djuren.<br />
Studier har dock visat att ekologiska tomater <strong>och</strong> jordgubbar<br />
innehåller betydligt mer hälsosamma ämnen än konventionella. Det<br />
är också känt att <strong>ekologiskt</strong> nötkött har högre halter av omega-3fettsyror.<br />
närproducerat <strong>och</strong> etiskt<br />
Intresset för lokalt <strong>och</strong> småskaligt producerade livsmedel blir allt<br />
större, liksom för etiska märkningar, som Rättvisemärkt. Nu kommer<br />
även det ”goda” kaffet, som är Utz-certifierat.<br />
Ett temanummer om <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> <strong>alternativproducerat</strong> skulle<br />
kunna bli hur tjockt som helst. Vi har försökt att ge en ganska bred<br />
bild av marknaden <strong>och</strong> har inte haft som ambition att försöka vara<br />
heltäckande.<br />
CARINA MALM<br />
eu-certifiering lägsta krav<br />
för ekomärkning<br />
helägt dotterbolag till Krav. Krav har dock<br />
öppnat sitt regelverk, så att det även är<br />
tillåtet för andra företag att utföra Kravcertifiering.<br />
Kostnaden för Krav-certifieringen blir<br />
högre ju större omsättning en kund har<br />
<strong>och</strong> omfattar, dels en licensavgift för att få<br />
använda Krav-märket, dels en avgift för<br />
själva kontrollen. För EU-certifieringen<br />
debiteras endast tidsåtgången, oavsett företagets<br />
omsättning.<br />
EUs logotyp för ekologiska produkter är<br />
frivillig <strong>och</strong> får användas tillsammans med<br />
andra märken för ekologisk produktion.<br />
obligatorisk eu-märkning 2009<br />
2009 införs obligatorisk märkning med en<br />
gemensam symbol samt ursprungsmärkning<br />
av ekologiska livsmedel som säljs<br />
inom EU. Nationella symboler, som Krav,<br />
kommer att finnas kvar.<br />
Genetiskt modifierade organismer<br />
kommer även i fortsättningen att vara förbjudna.<br />
För produkter som inte är ekologiska<br />
kommer ekologiska ingredienser att<br />
kunna anges på innehållsförteckningen.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 19
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Krav-märkt till fördel för djur<br />
människor <strong>och</strong> natur<br />
TEXT: CHRISTINE BLOMé FOTO: KRAV<br />
Enligt en ny Sifoundersökning känner 98 procent av de svenska<br />
konsumenterna till Krav. Det är också den miljömärkning som<br />
konsumenterna är mest positiva till.<br />
– Det är ett av flera starkt vägande skäl till att bli Kravproducent,<br />
säger Lena Söderberg, VD i Krav.<br />
Men viktigast av allt, menar hon, är att välja ekologiska livsmedel<br />
framför konventionella – oavsett märkning.<br />
Lena Söderberg har varit VD i Krav i<br />
snart sju år. Under de åren har ökningstakten<br />
för ekologiska produkter legat runt<br />
10 - 20 procent årligen. Ändå är det en<br />
försvinnande liten del av våra livsmedel<br />
som är ekologiska. Även om Ica <strong>och</strong> Coop<br />
rapporterar kraftiga försäljningsökningar för<br />
ekoprodukter i år, handlar det om ökningar<br />
från en ytterst blygsam nivå. Totalt sett är<br />
de ekologiska livsmedlens andel av vår<br />
totala livsmedelskonsumtion under fyra<br />
procent.<br />
Lena Söderberg, Kravs VD.<br />
– Nöjda? Nej, det blir vi först när <strong>ekologiskt</strong><br />
är dominerande på marknaden, säger Lena<br />
Söderberg. Men det kan ju gå snabbt. Vad vi<br />
märker nu är att många aktörer söker sig till<br />
oss <strong>och</strong> vill ha information <strong>och</strong> samarbete.<br />
För inte så länge sedan var det tvärtom.<br />
Jo, <strong>ekologiskt</strong> är hett. Men är det så bra<br />
som vi föreställer oss? Smakar ekologisk<br />
mat godare, är den mer hälsosam? Och är<br />
<strong>ekologiskt</strong> bra för djuren?<br />
– Det finns många belägg för att produktion,<br />
som följer de regler som finns i<br />
Krav-märkningen, är bättre än konventionell<br />
produktion för såväl människor som djur<br />
<strong>och</strong> natur, slår Lena Söderberg fast.<br />
– Vad gäller djurhållningen har vi<br />
säkert flera hundra regler <strong>och</strong> det finns<br />
förstås några som ifrågasätts av en del.<br />
Det måste vi kunna föra en diskussion om.<br />
De regler som ställs för Krav-uppfödda<br />
djur har arbetats fram gemensamt av allt<br />
från forskare <strong>och</strong> lantbrukare till djurrättsorganisationer.<br />
Utifrån det bestämmer<br />
vi oss för vad vi tycker är den rimliga<br />
avvägningen. Då kan vi ibland hamna<br />
tvärtemot vad någon forskare tycker <strong>och</strong><br />
vi kan också hamna fel. Det visar sig när<br />
forskningen tagit ännu ett steg framåt. Då<br />
kan vi ändra reglerna. Vi har en öppen<br />
regelutvecklingsprocess.<br />
mer forskning behövs<br />
– Men vi behöver mer forskning, både<br />
om djurs naturliga beteenden <strong>och</strong> om hur<br />
ekologisk produktion kan göras ännu bättre.<br />
Vilka är de bästa sätten att odla <strong>och</strong> föda<br />
upp <strong>ekologiskt</strong>? Hittills har forskningen<br />
mest varit inriktad på att jämföra <strong>ekologiskt</strong><br />
<strong>och</strong> konventionellt.<br />
Har då maten blivit bättre på de 22 år<br />
som Krav har funnits? Där verkar Lena<br />
Söderberg mer tveksam.<br />
– Jag tror inte det, tyvärr, säger hon.<br />
Användningen av tillsatser har ökat lavinartat<br />
i takt med den intensifierade produktutvecklingen.<br />
Däremot tycker jag mig se<br />
en tendens till svängning, Allt fler funderar<br />
över vad som finns i maten <strong>och</strong> kanske<br />
väljer man då en ekologisk vara istället.<br />
Konsumenternas förtroende för maten är<br />
generellt låg. Det är besvärande för en<br />
sektor som ligger så nära konsumentens<br />
vardag. Då ger Krav-märkningen den<br />
trygghet som ligger i att en tredje part har<br />
varit där <strong>och</strong> kontrollerat.<br />
inspiratör för eu<br />
Ett av Kravs uppdrag är att i EU-sammanhang<br />
visa på hur man kan gå vidare.<br />
20 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
– När reglerna prövats en tid här, kan EU<br />
se en möjlighet till harmonisering <strong>och</strong><br />
haka på med lagstiftning. I Sverige finns<br />
ju exempelvis regelverk för Krav-märkta<br />
butiker, restauranger, fiske, märkning av<br />
råvaror i textilier – sådant som ännu saknas<br />
i EUs lagstiftning.<br />
Idag reglerar EU växtodlade produkter,<br />
djurhållning <strong>och</strong> förädling. En lagstiftning<br />
om vatten är på väg. I ett europeiskt perspektiv<br />
ligger svensk ekologisk produktion<br />
<strong>och</strong> förädling således rätt väl till.<br />
– Vi är så i framkant att vi borde<br />
kunna börja exportera Krav-märkta varor<br />
i större skala, menar Lena Söderberg. Det<br />
exporteras en del havre, men det finns<br />
många bra produkter som säkert skulle fylla<br />
sin plats i andra länders butiker.<br />
Klimatmärkning<br />
Men export? Hur passar långväga transporter<br />
in i bilden av en organisation som<br />
numera också deltar i processen att utveckla<br />
en klimatmärkning av varor?<br />
– Avståndet har mycket lite att göra<br />
med klimatpåverkan, konstaterar Lena<br />
Nöjda<br />
blir vi först<br />
när <strong>ekologiskt</strong><br />
dominerar.<br />
Söderberg. Transportsättet betyder desto<br />
mer. De flesta skulle nog idag välja äpplen<br />
från Tyrolen framför äpplen från Argentina,<br />
som har transporterats med båt, medan de<br />
tyrolska äpplena har åkt lastbil. Egentligen<br />
är det de argentinska man ska välja ur klimatsynvinkel.<br />
Men svenska konsumenter<br />
ser tyvärr mer till avståndet. Det är ett av de<br />
viktigaste skälen till att vi har givit oss in på<br />
klimatmärkningsområdet.<br />
Kanske blir klimatmärkningen ett tillägg<br />
till Krav-märkningen, kanske bakas den in<br />
Annons<br />
bio mèrieux<br />
i märket eller både ock. Det avgörs under<br />
2008, då de första reglerna ska vara klara.<br />
måste göra skillnad<br />
– Det viktiga är att märkningen gör någon<br />
skillnad. Det gäller både ekologin <strong>och</strong><br />
klimatpåverkan. Vårt arbete går ut på att<br />
skapa en uthållig livsmedelsproduktion <strong>och</strong><br />
där är Krav-märket ett viktigt medel för att<br />
driva utvecklingen framåt.<br />
EUs ekologiska symbol, som blir<br />
obligatorisk 2009, kan bli ett bekymmer.<br />
– Den säger inte svenska konsumenter<br />
särskilt mycket, så från den synpunkten<br />
ser vi den inte som ett hot mot Kravmärkningen.<br />
Däremot kan det bli trångt på<br />
förpackningarna. Väljer man då bort Kravs<br />
symbol, kan det bli så att den mest kommer<br />
att användas inom utvecklingsområden,<br />
som t ex restauranger. Vi kan förlora<br />
utvecklingskraft, om vi ska jobba med<br />
olika symboler på det som är etablerat <strong>och</strong><br />
lagstiftat <strong>och</strong> på det som är nytt <strong>och</strong> ligger<br />
i framkant. Det vore en utveckling som<br />
försvårar valet för konsumenten. Det är vår<br />
största oro, säger Lena Söderberg.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 21
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
<strong>ekologiskt</strong><br />
utan Krav<br />
TEXT: CHRISTINE BLOMé<br />
FOTO: BJÖRN LINDAHL/AFTONBLADET BILD<br />
Det går att odla, föda upp<br />
djur <strong>och</strong> producera <strong>ekologiskt</strong><br />
utan att vara Krav-ansluten.<br />
Skärvångens Bymejeri i<br />
Jämtland är ett exempel.<br />
– Vårt miljöengagemang är<br />
minst lika stort idag, som när<br />
vi gick ur Krav för snart tre år<br />
sedan, säger Tor Norrman, en<br />
av delägarna.<br />
– Jag var nog den här på mejeriet som<br />
varmast förespråkade ett medlemskap i<br />
Krav, konstaterar Tor Norrman.<br />
Men han gav successivt upp motståndet.<br />
– Jag såg ju att djuren inte mådde bra<br />
<strong>och</strong> det är ju det viktigaste, säger han.<br />
Vid nyåret 2003 togs getostproduktionen<br />
ur Kravs regelverk för ekoprodukter. Det<br />
gick mycket bättre än man hade vågat tro.<br />
I mars 2004 tog mejeriet steget fullt ut <strong>och</strong><br />
avslutade sitt medlemskap i Krav.<br />
Sedan dess står det inte längre ”Ekologisk<br />
ost från Jämtland” på etiketterna<br />
<strong>och</strong> Krav-märket är borta. Istället står det<br />
”Jämtländskt Mathantverk”. Det har inte<br />
påverkat efterfrågan ett dugg negativt<br />
– snarare tvärtom.<br />
Idag tillverkas det hantverksmässigt<br />
över 100 ton ost årligen på Skärvångens<br />
Bymejeri, där 16 medarbetare gör 25 olika<br />
ostar av de ca 400 000 liter komjölk <strong>och</strong> ca<br />
200 000 liter getmjölk, som byns 70 kor <strong>och</strong><br />
180 getter producerar.<br />
– Det gör oss till Sveriges största<br />
hant-verksmejeri, säger Tor. Hantverket<br />
släpper vi aldrig. Det blir bara fler grytor<br />
<strong>och</strong> fler personer, som rör i dem. Det är<br />
det ursprungliga hantverket, givetvis i<br />
kombination med råvarorna, som ger de<br />
Tor Norrman, delägare i Skärvångens Bymejeri, ångrar inte beslutet att lämna Krav. Reglerna för djurhållningen<br />
var ett av skälen till avhoppet.<br />
smaker som en maskin aldrig kan skapa.<br />
Och tur är väl det. Det ger oss en chans att<br />
leva <strong>och</strong> försörja oss i fjällbygden.<br />
Bakom avhoppet från Krav fanns ett<br />
antal orsaker. En var kostnaden. Det sista året<br />
låg priset för medlemskapet på över 100 000<br />
kronor – pengar som dessvärre måste avspegla<br />
sig i prisnivån.<br />
– Sedan är det nog så att Kravs regler<br />
inte alltid är så bra för djuren, säger Tor<br />
Norrman lite försiktigt.<br />
ideologisk fördel<br />
Som alla avhoppare – <strong>och</strong> de är rätt många,<br />
speciellt inom den småskaliga produktionen<br />
– tycker han att det är svårt att kritisera<br />
Krav. Man varken kan eller vill ifrågasätta<br />
den ideologiska fördelen. Krav-märket<br />
är starkt <strong>och</strong> står för något som många<br />
småskaliga lantbrukare gärna skriver under<br />
på. Men många upplever Krav mer som en<br />
myndighet idag <strong>och</strong> tycker att vissa regler<br />
är jobbiga.<br />
För Skärvångens Bymejeri var det en<br />
del regler för djurhållningen, som man<br />
inte kunde acceptera. Sådant som man inte<br />
riktigt förstår vidden av bakom skrivborden,<br />
tror Tor.<br />
– Här i fjällbygden har vi ju exempelvis<br />
insektsplågan. Djuren mår bra av att gå ute<br />
på bete, men myggplågan kan vara intensiv.<br />
Med några droppar insektsmedel på ryggen<br />
behöver djuren inte stressas, men det<br />
accepteras inte i Kravs regelverk. För mig<br />
som djurägare blev valet ganska enkelt.<br />
Separation efter ett dygn<br />
Ett annat problem för Tor <strong>och</strong> hans<br />
medarbetare var den regel som säger att<br />
kalvar ska få stanna hos kon i fyra dagar.<br />
– På de dagarna hinner de knyta an<br />
till varandra. Vi ville kunna separera dem<br />
redan efter ett dygn. Kalven får sin råmjölk<br />
<strong>och</strong> blir renslickad så att blodcirkulationen<br />
kommer igång, samtidigt som kon får tid på<br />
sig att göra sig av med efterbörden. Men de<br />
hinner inte knyta an så starkt till varandra.<br />
Tidigare var det hjärtskärande att höra dem<br />
ropa efter varandra. Nu mår alla våra djur<br />
mycket bättre.<br />
Det är några sådana justeringar som<br />
Skärvångens Bymejeri har gjort i sin<br />
nya, Krav-lösa miljöpolicy. Men det allra<br />
mesta följer fortfarande de ekologiska<br />
regelverken. Självklart brukas jorden helt<br />
enligt regelboken. Likadant är det med<br />
alla miljöåtgärder i anläggningen. Men när<br />
man inte kan sätta Krav-märket på sina<br />
förpackningar får man istället vara extremt<br />
öppen <strong>och</strong> upplysa om den ekologiska<br />
produktion som det faktiskt handlar om.<br />
Bymejeriet gör det bl a på sin hemsida.<br />
– Vi har tagit saken i egna händer,<br />
konstaterar Tor. Och det har gått bra.<br />
22 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
miljöfördelarna<br />
underförstådda<br />
TEXT: ÅSA LEIFE<br />
Kung Markatta är ett grossistföretag med ett mycket<br />
brett sortiment av ekologiska livsmedel. Och försäljningen<br />
har ökat rejält de senaste åren. Numera behöver man<br />
inte ens lyfta fram det ekologiska i marknadsföringen. Det<br />
räcker att säga: ”naturligt gott <strong>och</strong> bra för dig”.<br />
Lennart Olssons dröm vid starten 1983<br />
var att få svenska folket att förändra sina<br />
matvanor i en mer hälsosam inriktning.<br />
Kung Markatta, som har sin bas i Hjälmarsberg<br />
strax utanför Örebro, blev så småningom<br />
Hemköps ekogrossist. År 2002 köptes<br />
företaget av Lantmännen, men sedan 2004<br />
heter ägaren Ekomodern AB, där nuvarande<br />
VD, Peter Enberg, är en av ägarna.<br />
– Det har gått fantastiskt bra för bolaget.<br />
Ren mat är aptitlig. Mat som får växa långsamt<br />
smakar mer. Att det också är bra för<br />
miljön, är inbyggt, säger Peter Enberg.<br />
Förutom ekologiska <strong>och</strong> vegetariska<br />
livsmedel består sortimentet av mjölk- <strong>och</strong><br />
glutenfria livsmedel samt naturliga hygien-<br />
<strong>och</strong> rengöringsprodukter.<br />
inga genvägar<br />
– Vi har i tjugo år talat om <strong>ekologiskt</strong> som<br />
en lösning på miljöproblemen. Men ska<br />
man få svenskarna att köpa mer <strong>ekologiskt</strong><br />
måste man visa på kvalitativa fördelar.<br />
Engelsmännen däremot köper <strong>ekologiskt</strong> för<br />
sin egen <strong>och</strong> familjemedlemmarnas skull<br />
– för att det är renare <strong>och</strong> för att man inte<br />
tar några genvägar. Att det även är bra för<br />
miljön, är liksom underförstått.<br />
Kung Markatta jobbar med såväl kolonialvaror<br />
som färsk- <strong>och</strong> frysvaror, merparten<br />
är ekologiska. De kan ha en certifiering<br />
från Danska Statskontrollen, Ecocert, Soil<br />
Association eller annan Krav-motsvarighet.<br />
– Jag tycker att det är korrekt att det<br />
finns en definition på vad som är <strong>ekologiskt</strong><br />
<strong>och</strong> att det ska certifieras. Det finns idag<br />
ett stort antal organisationer i världen som<br />
sköter om det, alla med samma grundläggande<br />
principer. Mycket av det vi köper<br />
från andra länder är återcertifierat av Krav.<br />
Personliga fördelar<br />
För att öka försäljningen av ekologiska<br />
livsmedel ytterligare räcker det inte att<br />
T h i bild syns Kung<br />
Markattas ekologiska,<br />
osvavlade aprikoser,<br />
t v ”svavlade” aprikoser<br />
(vilket man sällan<br />
talar om). Inte bara<br />
utseendet skiljer sig<br />
åt, smakmässigt är<br />
skillnaden himmelsvid.<br />
bara informera om effekterna på miljö,<br />
djurhållning <strong>och</strong> hälsa, menar Peter Enberg.<br />
Vi måste också börja prata mer om de personliga<br />
fördelarna.<br />
Även medierna spelar en viktig roll då<br />
det handlar om att öka ekoförsäljningen.<br />
Peter Enberg berättar att de plötsligt sålde<br />
pallvis med tomater till enskilda butiker, då<br />
deras Krav-märkta krossade tomater fick<br />
”bäst i test” i Allt om Mat.<br />
rättvisemärkt<br />
Kung Markatta har även flera Rättvisemärkta<br />
produkter, som te, kakao, socker <strong>och</strong><br />
ris. Deras Rättvisemärkta kaffe säljer idag<br />
dock betydligt mindre, då konkurrensen<br />
ökat från de stora kaffeproducenterna som<br />
slagit in på samma linje.<br />
– Självklart behövs det en större bredd i<br />
rättvisesortimentet, säger Peter <strong>och</strong> berättar<br />
att de här var tidigt ute <strong>och</strong> fick licens nr två<br />
gällande kaffe.<br />
Att det emellanåt råder brist på ekologiska<br />
produkter i butikerna, kan vara en<br />
marknadsfråga, menar Peter Enberg. Priset<br />
är ibland helt avgörande för om handeln<br />
väljer att ta in produkterna eller inte.<br />
– Jag tycker rent generellt att <strong>ekologiskt</strong><br />
kan få vara dyrare, det ska vara en<br />
premiumprodukt. Att tala om lågpris<strong>ekologiskt</strong>,<br />
tycker jag säger emot sig själv.<br />
www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 23
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
”Min vision är att barnen ska få möta så många råvaror <strong>och</strong> smaker som möjligt i skolrestaurangen <strong>och</strong> växa upp<br />
till medvetna matkonsumenter”, säger Carola Magnusson.<br />
ren mat en mänsklig<br />
rättighet för barnen<br />
TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />
På Alfaskolan i Solna är 60 procent av maten ekologisk. Allt<br />
lagas från grunden, hel- <strong>och</strong> halvfabrikat med olika tillsatser är<br />
bannlysta.<br />
– Maten ska vara så ren som möjligt. Det ser jag som<br />
en mänsklig rättighet för den lilla matgästen, säger Carola<br />
Magnusson, som driver skolkök på entreprenad i Stockholm.<br />
Annons<br />
lrQA<br />
Carola Magnussons engagemang för<br />
ekologisk skolmat väcktes, när hon<br />
ansvarade för ett skolkök i Stockholm i<br />
mitten av 1990-talet.<br />
– Det var lukten av pulvermos i skolköket<br />
som fick mig att börja ifrågasätta den<br />
billiga industrimaten i skolan.<br />
Då, för tio år sedan, hade hon svårt att<br />
få gehör för sina tankegångar. Idag blåser<br />
helt andra vindar <strong>och</strong> Carola Magnusson<br />
har fått ett flertal utmärkelser för sitt arbete,<br />
senast Coops Änglamarkspris.<br />
1999 startade Carolas Eko, som driver<br />
skolrestauranger på entreprenad <strong>och</strong> cateringverksamhet.<br />
Carola Magnusson föreläser<br />
också <strong>och</strong> skriver böcker om ekologisk<br />
mat. Företaget har 27 anställda fördelade<br />
på tre skolor <strong>och</strong> en personalmatsal i<br />
Stockholm.<br />
Ambitionen är att ha så mycket ekologiska<br />
<strong>och</strong> närproducerade råvaror som<br />
möjligt. Företaget har två ekologiska<br />
huvudleverantörer <strong>och</strong> egen upphandling<br />
av ekologisk köttfärs från Uppland. Mejerivarorna<br />
levereras av Arla.<br />
– Vid upphandlingen låg vi tolv procent<br />
högre i pris, men vi vann på vårt<br />
kvalitetstänkande. Råvarukostnaden per<br />
portion, som inte får överstiga åtta kronor,<br />
påverkas bara marginellt.<br />
Gott, rent <strong>och</strong> rättvist<br />
Utgångspunkten är gott, rent <strong>och</strong> rättvist.<br />
– Vi använder så lite halv- <strong>och</strong><br />
helfabrikat som möjligt <strong>och</strong> lagar allt från<br />
grunden, till <strong>och</strong> med vår egen buljong.<br />
Allt tas tillvara <strong>och</strong> vi slipper tillsatser,<br />
som glutamat. Det blir naturligtvis mer<br />
arbetskrävande, men vi klarar budgeten på<br />
en kock per hundra gäster.<br />
24 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Min vision är att starta<br />
utbildningsverksamhet för<br />
ekologiska köksmästare.<br />
Om valet står mellan svenskt, närproducerat konventionellt <strong>och</strong> importerat <strong>ekologiskt</strong><br />
blir det ofta <strong>ekologiskt</strong> – men inte alltid. När Arla t ex slutade med svensk ekologisk<br />
mjölk i 20-litersförpackningar <strong>och</strong> bara erbjöd dansk, valde Carolas Eko konventionell<br />
svensk mjölk istället.<br />
– Man får ta ställning från fall till fall. Hundra procent <strong>ekologiskt</strong> går inte, man<br />
måste kompromissa. Vi anpassar även matsedlarna efter tillgången <strong>och</strong> serverar bara<br />
vegetariskt vissa dagar.<br />
Regeringens mål, att 25 procent av maten inom den offentliga sektorn ska vara<br />
ekologisk 2010, gäller inte i Stockholm. Där är målet 15 procent, men det är upp till<br />
enskilda verksamheter att sikta högre.<br />
– 15 procent är alldeles för lite <strong>och</strong> inga problem att uppnå. Det finns en enorm<br />
efterfrågan på <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> närproducerat, men upphandlarna gömmer sig bakom<br />
regeln, att närproducerat inte får gynnas i offentlig upphandling. Man säger också<br />
att det finns för lite <strong>ekologiskt</strong>, men varför inte köpa det som finns <strong>och</strong> fylla på med<br />
konventionellt?<br />
Fler proffskockar till skolorna<br />
Carolas Eko lagar maten på plats i skolköken <strong>och</strong> i varje kök finns en köksmästare,<br />
som planerar matsedlarna. Jonas Karlsson, som är köksmästare på Alfaskolan, arbetade<br />
tidigare på en av Stockholms stjärnkrogar:<br />
– Det är roligt att kunna servera genuint hemlagad mat. Det krävs betydligt mer<br />
yrkeskunskap, när man inte använder halv- <strong>och</strong> helfabrikat. Ekologiska råvaror smakar<br />
också mycket mer. Här får vi dessutom följa säsongerna på ett annat sätt.<br />
Carola Magnusson tror att fler proffskockar kommer att söka sig till skolan. Nyligen<br />
blev kockprofilen Frank Hollingworth delägare i Carolas Eko.<br />
– Det visar hur viktig skolmaten är. Min vision är att starta utbildningsverksamhet<br />
för ekologiska köksmästare, som blir certifierade <strong>och</strong> sedan får hjälp med att lägga bud<br />
på skolmaten runt om i landet, säger Carola Magnusson, som är övertygad om att det<br />
ekologiska kommer att bli norm i framtiden.<br />
– Det är nödvändigt för människans överlevnad.<br />
Annons<br />
Yara Gas<br />
inställd<br />
kampanj<br />
TEXT: ÅSA LEIFE<br />
Föreningen Det ekologiska<br />
valet fick inga EU-pengar<br />
<strong>och</strong> därmed är inte kampanjupplägget<br />
aktuellt längre. En<br />
testkampanj gav dock en del<br />
nyttig kunskap.<br />
Ulf Kamne, miljökonsult på Ekoplan, har<br />
varit projektledare för Mer ekologisk mat<br />
– Det ekologiska valet (se LiF 1/07 s 24),<br />
en förening med ett tiotal medlemmar,<br />
där ambitionen var att öka efterfrågan på<br />
ekologisk mat i Sverige. Planerad kampanjstart<br />
var hösten -07, men nu läggs föreningen<br />
ner. Ulf Kamne berättar dock att de hann<br />
genomföra en testkampanj i Örebro i april.<br />
– Nu sprider vi kunskap <strong>och</strong> information<br />
från den kampanjen vidare. Vi märkte att det<br />
går att förändra konsumtionen enbart med<br />
information. Vi såg också en attitydmässig<br />
förändring efter så kort tid som två veckor.<br />
Särskilt intressant var att notera att ungdomar<br />
över lag är mer positiva till <strong>ekologiskt</strong>.<br />
Ulf Kamne menar att det idag finns två<br />
typer av företag som satsar på <strong>ekologiskt</strong>, dels<br />
de som ”vill lätta sitt samvete” <strong>och</strong> plockar<br />
in några Krav-märkta produkter i sortimentet,<br />
dels de som verkligen satsar ambitiöst.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 25
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Stort uppsving<br />
för <strong>ekologiskt</strong> kött<br />
TEXT: MATS HOLMSTRÖM FOTO: EKOKÖTT OCH ÅSA LEIFE<br />
I början av 2007 startade en rejäl uppgång för <strong>ekologiskt</strong> kött<br />
på den svenska marknaden. Detaljhandelskedjorna noterar<br />
stora procentuella ökningar jämfört med 2006. Vägen till<br />
genombrottet har dock varit lång <strong>och</strong> delvis svårhanterlig.<br />
Idag råder det brist på <strong>ekologiskt</strong> griskött.<br />
Scan säljer sitt ekokött i gröna tråg för tydlighetens skull.<br />
Ekokött är en ekonomisk förening, vars<br />
huvudsyfte är att förbättra produktionsvillkoren<br />
för de ekologiska köttproducenterna,<br />
t ex genom att utveckla marknaden<br />
<strong>och</strong> förbättra avsättningen för <strong>ekologiskt</strong><br />
kött.<br />
Den senaste tidens snabba ökning för<br />
<strong>ekologiskt</strong> kött har skapat en ny situation på<br />
marknaden. Ica har ökat sin försäljning av<br />
<strong>ekologiskt</strong> kött med 78 procent under första<br />
halvåret 2007. Volymmässigt är ökningen<br />
ungefär lika stor för Coop.<br />
ojämn efterfrågan<br />
Antalet uppfödare av ekologiska djur har<br />
inte ökat under de senaste åren, däremot<br />
har förutsättningarna ändrats. I Sverige<br />
finns idag drygt 40 slaktgrisuppfödare, runt<br />
230 föder upp lamm <strong>och</strong> ungefär 1 000<br />
nötboskap för köttproduktion.<br />
– Nästan all ekologisk slakt sker på<br />
Scans slakterier. För några år sedan hade<br />
uppfödarna svårt att få avsättning för sin<br />
produktion <strong>och</strong> många stod i kö för att få<br />
ett Krav-kontrakt med slakteriet. Då var<br />
det inte en bristfråga. De små volymerna<br />
<strong>och</strong> en ojämn efterfrågan på olika styckningsdetaljer<br />
gjorde det svårhanterligt<br />
rent logistiskt, berättar Ylva Åkerfeldt,<br />
projektledare hos Ekokött.<br />
En annan omständighet var att en<br />
stor del av slakten skedde på hösten vid<br />
installningen efter betesperioden, vilket<br />
gjorde tillgången ojämn.<br />
Kedjorna samarbetar<br />
Numera har de ekologiska uppfödarna inte<br />
längre några problem med att få avsättning<br />
för sina slaktdjur.<br />
– Detta har även inneburit att man blivit<br />
bättre på att hantera det ekologiska köttet<br />
i resterande led, berättar Ylva Åkerfeldt.<br />
Uppgången beror förstås till stor del<br />
på den allmänna trenden mot en ökad<br />
konsumtion av ekologiska produkter.<br />
Dessutom genomför Ekokött under hösten<br />
en reklamkampanj för <strong>ekologiskt</strong> kött i<br />
samarbete med Ica, Coop, Axfood <strong>och</strong> Scan.<br />
– Vi gjorde en liknande kampanj förra<br />
året som fick en fantastisk effekt. Bara att<br />
kedjorna samarbetar på detta sätt är unikt.<br />
Ylva Åkerfeldt medger att det fanns ett<br />
visst motstånd hos handeln i början.<br />
– När vi startade projektet hösten 2005<br />
fanns en viss skepsis <strong>och</strong> tveksamhet till<br />
26 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
att avsätta plats <strong>och</strong> resurser. Man trodde<br />
helt enkelt inte att köttet skulle gå åt <strong>och</strong><br />
var dessutom osäker på om man verkligen<br />
skulle få de produkter som beställdes.<br />
Prisskillnaden mellan <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />
konventionellt kött hade naturligtvis också<br />
betydelse.<br />
– Reklamkampanjen har även inneburit<br />
att alla led har sett över rutiner <strong>och</strong> logistik.<br />
Ica har till exempel förenklat butikernas<br />
beställningsrutin för <strong>ekologiskt</strong> kött. En<br />
annan enkel, men viktig, åtgärd är att Scan<br />
numera packar <strong>ekologiskt</strong> kött i gröna tråg,<br />
för att det ska bli lättare att hitta i disken.<br />
Gott om ekologiska lamm<br />
De stora volymer <strong>ekologiskt</strong> kött som efterfrågas<br />
av såväl handel som storkök, har<br />
inneburit att det just nu råder brist på gris<br />
<strong>och</strong> till viss del även nötkött.<br />
– Däremot finns det massor med<br />
ekologiska lamm för tillfället. På mässor<br />
<strong>och</strong> liknande får vi ständigt förfrågningar<br />
om <strong>ekologiskt</strong> lammkött, så intresset finns.<br />
Kanske är det priset som påverkar, eller<br />
det faktum att slakteriernas <strong>och</strong> kundernas<br />
önskemål inte alltid stämmer överens. De<br />
flesta kunder vill köpa styckade detaljer,<br />
medan Scan helst säljer de ekologiska<br />
lammen som helfall.<br />
Annars verkar priset för <strong>ekologiskt</strong><br />
jämfört med annat kött inte stoppa utvecklingen<br />
nämnvärt. Det menar i alla fall Ylva<br />
Åkerfeldt.<br />
– Prisskillnaden i butik är 30 till 50<br />
procent. En del av skillnaden beror, enligt<br />
min mening, på att man i de olika leden<br />
väljer att göra påslag i procent istället för<br />
kronor. Då själva råvaran har ett högre pris,<br />
ger detta en stor skillnad hos slutkunden.<br />
hitta ekologiska<br />
producenter på nätet<br />
TEXT OCH FOTO: MATS HOLMSTRÖM<br />
På mässan<br />
RestaurangExpo i<br />
Sollentuna i september<br />
demonstrerades ett<br />
forum på nätet för<br />
ekologiska producenter,<br />
som kan leverera direkt<br />
till restaurang <strong>och</strong><br />
storhushåll.<br />
På www.ekonav.se har Ekokött samlat ett stort antal lokala, ekologiska producenter<br />
inom de flesta varugrupper. Här hittar man också information om aktuellt utbud samt<br />
kontaktuppgifter.<br />
– Websidan startades 2005, för att man på ett enkelt sätt ska kunna hitta de<br />
ekologiska producenter som finns i landet. Idag har vi runt tvåtusen besök i veckan,<br />
berättar Ylva Åkerfeldt, Ekokött.<br />
På sidan kan man kontakta säljaren <strong>och</strong> slutföra köpet, anmäla automatisk<br />
bevakning, efterlysa produkter samt få en aktuell sortimentslista via e-post varje<br />
vecka från utvalda leverantörer.<br />
Tillgången på <strong>ekologiskt</strong> varierar som bekant inom vissa varugrupper, men i<br />
många fall handlar det också om att man inte känner till tillräckligt många lokala<br />
producenter för att hitta sin produkt.<br />
– Här kan vi vara till stor hjälp. Det handlar framför allt om att skapa kontakt<br />
mellan köpare <strong>och</strong> säljare. Sedan får dessa själva lösa sådant som transport <strong>och</strong><br />
logistik, säger Ylva Åkerfeldt.<br />
Annons<br />
nordarom<br />
Ylva Åkerfeldt, Ekokött, demonstrerar ekonav.se på<br />
RestaurangExpo-mässan.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 27
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Under de senaste åren har försäljningen<br />
av ekologiska varor ökat mycket kraftigt<br />
i Danmark.<br />
I år lägger 261 danska bönder om sin<br />
produktion till ekologisk. Det är den största<br />
omläggningen sedan 2001.<br />
28 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
ist på ekologiska<br />
varor i Danmark<br />
TEXT: CHRISTER KäLLSTRÖM FOTO: NANNA HYLDGAARD<br />
Ekologiska produkter fortsätter sin frammarsch i Danmark. Allt fler bönder<br />
går över till ekologisk produktion <strong>och</strong> i butikerna väljer folk i ökad utsträckning<br />
ekologiska varor. Efterfrågan är faktiskt så stor att det idag är brist på<br />
ekologiska produkter i Danmark.<br />
Under de senaste åren har försäljningen<br />
av ekologiska varor ökat kraftigt i danska<br />
affärer. Under 2005 <strong>och</strong> 2006 ökade försäljningen<br />
totalt med 30 procent <strong>och</strong> i år<br />
väntas tillväxten bli 25 procent.<br />
Men även om ökningen är kraftig, så<br />
utgör den ekologiska försäljningen fortfarande<br />
bara sex procent av handelns omsättning.<br />
Totalt såldes det i fjol ekologiska<br />
varor för 3,3 miljarder SEK i Danmark,<br />
som därmed hamnar på andra plats i Europa<br />
(efter Schweiz).<br />
De viktigaste ekologiska produkterna<br />
är mjölk, ost <strong>och</strong> ägg, vilka står för hälften<br />
av butikernas ekoomsättning. Det var också<br />
mjölken som satte fart på den ekologiska<br />
vågen i Danmark. Idag är 26 procent av den<br />
mjölk som danskarna köper ekologisk. Där<br />
är bara Österrike <strong>och</strong> Tyskland bättre.<br />
Efter mejeriprodukterna kommer frukt<br />
<strong>och</strong> grönsaker, som står för 19 procent av<br />
den ekologiska omsättningen. Kött svarar<br />
för nio procent, men tillväxttakten har<br />
varit kraftig på sistone, från 2003 till idag<br />
är ökningen 120 procent, medan frukt <strong>och</strong><br />
grönt har ökat 111 procent. Nu har man<br />
också – i begränsad mängd – börjat sälja<br />
ekologisk fisk från dammodlingar.<br />
Fördubblad försäljning<br />
På Ekologisk Landsförening i Danmark<br />
gläder man sig över utvecklingen.<br />
– Vi räknar med att försäljningen av<br />
ekologiska varor kommer att fördubblas<br />
från 2005 till 2010. Idag är det faktiskt brist<br />
på ekovaror i Danmark, säger föreningens<br />
presstaleskvinna, Nanna Hyldgaard.<br />
Inte ens en lågkonjunktur<br />
kommer att<br />
påverka försäljningen.<br />
Vad är det som ligger bakom det ökande<br />
intresset för ekologiska varor?<br />
– Folk är idag mycket uppmärksamma<br />
på miljöfrågor <strong>och</strong> hur djuren har det.<br />
Man är också i ökande grad medveten om<br />
vad man äter, framför allt föräldrar, som<br />
är mycket noga med vad de ger sina barn,<br />
säger Nanna Hyldgaard.<br />
Nu är det högkonjunktur <strong>och</strong> folk<br />
har gott om pengar. Kommer folk att<br />
fortsätta med att köpa eko-varor även i en<br />
lågkonjunktur?<br />
– Ja, det tror jag. Ekologin har bitit sig<br />
så starkt fast, att inte ens en lågkonjunktur<br />
kommer att påverka försäljningen.<br />
Under de senaste åren har den ekologiska<br />
arealen minskat i Danmark, men nu<br />
sker en stor omläggning på alla fronter:<br />
mjölk, kött, grönsaker, frukt, säd, mm.<br />
Ekologiskt lantbruk kräver större utrymme<br />
än konventionellt. Finns det tillräckligt<br />
med areal i Danmark för att klara<br />
omläggningen?<br />
– För den nuvarande omläggningen<br />
finns det plats. Men om allt lantbruk skulle<br />
bli <strong>ekologiskt</strong>, skulle marken inte räcka till.<br />
Det var invånarna i storstäderna som först<br />
började köpa <strong>ekologiskt</strong>, men nu har även<br />
folk ute på landet börjat fatta intresse för<br />
ekologin.<br />
Ekologi har också blivit en trend i<br />
gourmetkretsar <strong>och</strong> personalmatsalar. När<br />
de danska stjärnkockarna nyligen avverkade<br />
sin årliga tävling på Tivoli i Köpenhamn,<br />
var råvarorna uteslutande ekologiska, vilket<br />
aldrig har hänt tidigare. Den offentliga<br />
sektorn har länge varit ledande när det gäller<br />
ekologisk mat i personalmatsalarna, men nu<br />
har de privata företagen tagit täten.<br />
– Vi håller för närvarande informationsmöten<br />
om ekomat för personalmatsalsansvariga<br />
i hela Danmark, berättar<br />
Nanna Hyldgaard.<br />
Det ökande intresset för ekologi i<br />
Danmark har fått forskare, produktutvecklare,<br />
köpmän <strong>och</strong> bönder att slå sina huvuden<br />
samman i en tankesmedja. En vitbok,<br />
som ska vara klar i september nästa år, ska<br />
ge svar på vad som kan förbättras på det<br />
ekologiska området <strong>och</strong> hur det kan göras.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 29
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
”Vi erbjuder importerat till bättre priser <strong>och</strong> lokalt när det finns”, säger Hanna Svensson, som<br />
driver Ekostore i Göteborg.<br />
Ekostore har en hel hylla med ekologisk barnmat, ett sortiment som växer allt mer.<br />
De tyska marmeladerna har en fruktandel på 70 procent <strong>och</strong> är ofta sötade med<br />
agavesirap istället för socker.<br />
enbart<br />
<strong>ekologiskt</strong><br />
i hyllorna<br />
TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />
Ekostore är Göteborgs första ekologiska<br />
fullsortimentsbutik.<br />
– Vi vill göra <strong>ekologiskt</strong> till något<br />
normalt. Man ska kunna välja mellan<br />
olika varor, på samma sätt som i det<br />
konventionella sortimentet, säger<br />
Hanna Svensson, som driver butiken<br />
tillsammans med sambon Jonas<br />
Kuschel.<br />
I mars 2007 öppnade den modernt designade, drygt 400<br />
kvm stora butiken i centrala Göteborg. I sortimentet finns<br />
ca 1 500 <strong>ekologiskt</strong> certifierade livsmedel, hygien- <strong>och</strong><br />
städartiklar.<br />
– Det finns vissa luckor, som griskött, men i övrigt<br />
har vi allt som man behöver. Vi satsar mycket på färskvaror,<br />
framför allt ost, som det ofta är brist på i andra<br />
butiker, säger Hanna Svensson <strong>och</strong> berättar att en stor<br />
del av tiden går åt till att hitta varor.<br />
– Eftersom det saknas en ekologisk fullsortimentsgrossist,<br />
får vi göra en stor del av grossisternas jobb.<br />
Butikens stolthet är den manuella disken, där kunderna<br />
kan välja bland ett 30-tal dessertostar, spännande<br />
korvar, inlagda grönsaker <strong>och</strong> butiksbakat bröd.<br />
En stor del av sortimentet är importerat, det mesta<br />
från Tyskland.<br />
– Vi försöker alltid ha lokala varor när det finns,<br />
men ekologiska produkter i Sverige är oftast importerade<br />
under svenskt varumärke. Det innebär många mellanhänder<br />
<strong>och</strong> orimligt höga priser. Därför importerar vi<br />
själva istället.<br />
Samarbete med lokala odlare<br />
Under säsong får Ekostore leveranser från ett flertal<br />
lokala odlare, annars importerar man det som kommer<br />
närmast ifrån, t ex Nordtyskland. Nötköttet kommer från<br />
två mindre lokala gårdar.<br />
30 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Hanna Svensson påpekar, att det konventionella<br />
jordbruket idag oftast har en större miljöpåverkan än<br />
transporterna.<br />
Det är inte bara varorna som är ekologiska i<br />
butiken, utan även personalens kläder, som dessutom<br />
är rättvist producerade. Elen kommer enbart från<br />
vindkraft.<br />
– När det finns alternativ, som både är ekologiska<br />
<strong>och</strong> Rättvisemärkta, tar vi gärna in dem i sortimentet.<br />
Kunderna är i alla åldrar, allt ifrån stamkunder, som<br />
har Ekostore som huvudbutik, till dem som bara köper<br />
enstaka varor. Så här svarade t ex en småbarnsmamma<br />
i butiken, på frågan om varför hon handlar i Ekostore:<br />
– Vi äter i stort sett bara <strong>ekologiskt</strong> hemma.<br />
Grönsaker, kött <strong>och</strong> fisk köper jag via internet, sedan<br />
kompletteringshandlar jag här. Jag har bott i London i<br />
många år <strong>och</strong> saknar butikerna där, men det här är ett<br />
bra steg på vägen.<br />
Överdriven prisdiskussion<br />
Även om ekologiska varor är dyrare än konventionella,<br />
tycker Hanna Svensson att prisdiskussionen är<br />
överdriven.<br />
– Prisskillnaden är inte så stor, men med handelns<br />
marginaler <strong>och</strong> procentuella påslag blir den det. Under<br />
säsong kan <strong>ekologiskt</strong> till <strong>och</strong> med vara billigare.<br />
Hon vill få bort stämpeln av ”alternativt” <strong>och</strong><br />
”politiskt” från det ekologiska <strong>och</strong> tycker att Sverige<br />
ligger efter, när det gäller synen på <strong>ekologiskt</strong>.<br />
– I Tyskland har det blivit normalt att handla<br />
<strong>ekologiskt</strong>, det är ingen trend. Om <strong>ekologiskt</strong> blir ett<br />
vardagsval även i Sverige, tror jag på en explosionsartad<br />
utveckling.<br />
– Men då får det inte vara för besvärligt att handla,<br />
säger Hanna Svensson <strong>och</strong> berättar att hon <strong>och</strong> Jonas<br />
Kuschel har planer på att öppna fler butiker, även på<br />
andra orter i landet.<br />
Produkter av getmjölk, som glass,<br />
yoghurt <strong>och</strong> mjölkchoklad, är<br />
storsäljare i butiken.<br />
En av Ekostores kunder: ”Jag handlar mest <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> här slipper jag leta <strong>och</strong> läsa på<br />
produkterna Det blir en hel del dyrare, men vi är bara två i hushållet. Det känns bra på<br />
alla sätt, både för hälsan <strong>och</strong> miljön. Jag äter hellre en larv än en massa gifter. Det började<br />
med bananer, när jag hörde att plantagearbetarna måste ha skyddskläder.”<br />
I den manuella ostdisken finns ett 30-tal dessertostar av kända märken, som gorgonzola,<br />
parmesan <strong>och</strong> brie. Sortimentet kommer även att utökas med svenska ostar.<br />
Ekostore har ett stort utbud av choklad, snacks <strong>och</strong><br />
godis. Där finns även gelégodis utan gelatin för<br />
veganer.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 31
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Numera finns såväl ekologiska som Rättvisemärkta viner.<br />
Allt fler vill<br />
handla rättvist<br />
TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />
Det är tio år sedan det första Rättvisemärkta<br />
kaffet lanserades. Det följdes snart av<br />
te, bananer <strong>och</strong> annan frukt, kakao- <strong>och</strong><br />
chokladprodukter, vin, juice <strong>och</strong> blommor.<br />
Ekologi <strong>och</strong> etik går ofta hand i hand.<br />
Intresset för Fairtrade/Rättvisemärkt ökar kraftigt <strong>och</strong> i Sverige<br />
finns nu över 300 produkter – vilket dock ska jämföras med<br />
3 000 i Storbritannien.<br />
Utvecklingspotentialen är enorm, menar Emma Enebog,<br />
generalsekreterare för Rättvisemärkt.<br />
– I Storbritannien började kedjorna kriga med varandra om<br />
att vara först. Vi förväntar oss att vi även i Sverige är uppe i två,<br />
tretusen produkter inom ett par år.<br />
Positiva associationer<br />
Rättvisemärkt utgör fn ca två procent av marknaden för kaffe <strong>och</strong><br />
bananer i Sverige.<br />
Enligt en undersökning av Market Watch har 87 procent av de<br />
svenska konsumenterna positiva associationer till Rättvisemärkt, 74<br />
procent uppger sig vara beredda att betala mer för att de som odlat<br />
produkten får skäligt betalt <strong>och</strong> bättre arbets- <strong>och</strong> levnadsvillkor.<br />
Försäljningen av Rättvisemärkt omsatte världen över 15 miljarder<br />
kr första halvåret 2007. I Sverige låg omsättningen under<br />
samma period på 175 Mkr.<br />
Rättvisemärkt är anslutet till Fairtrade Labelling Organizations<br />
International, som ansvarar för kriterieutveckling <strong>och</strong> kontroll.<br />
biodynamiskt vin<br />
från Saltå Kvarn<br />
Saltå Kvarn har nyligen lanserat sitt<br />
första biodynamiskt odlade vin under<br />
eget varumärke i Systembolagets<br />
beställningssortiment. Vinet heter<br />
Saltå Côtes du Rhône <strong>och</strong> ska följas<br />
av ytterligare tre franskodlade, biodynamiska<br />
viner.<br />
Biodynamisk odling handlar främst<br />
om smak <strong>och</strong> kvalitet <strong>och</strong> sägs även<br />
vara bra för miljön. En biodynamisk<br />
gård satsar på att utveckla en naturligt<br />
bördigare odlingsjord <strong>och</strong> att behålla<br />
den lokala jordens egen karaktär.<br />
Det påverkar smaken, kvaliteten <strong>och</strong><br />
karaktären på slutprodukten.<br />
Bland de vingårdar som odlar<br />
biodynamiskt finns idag flera av<br />
världens främsta vinproducenter.<br />
Biodynamisk odling går ett steg längre<br />
än ekologisk, en biodynamisk gård är<br />
ett eget kretslopp, utan behov av att<br />
tillföra näringsämnen utifrån.<br />
organics växer<br />
snabbast i uSA<br />
Ekologiska livsmedel (organics)<br />
är den snabbast växande kategorin<br />
inom handeln i USA. Märkningen<br />
USDA Organic, som kom hösten<br />
2002, gjorde att produktion <strong>och</strong><br />
försäljning tog extra fart.<br />
År 2006 låg försäljningen<br />
av organics på ca 16 miljarder<br />
dollar, vilket motsvarar knappt tre<br />
procent av den totala livsmedelsförsäljningen<br />
i USA. År 2010<br />
beräknas omsättningen ha ökat till 43 miljarder. Färska<br />
grönsaker <strong>och</strong> frukter är det största segmentet, följt av<br />
mejeriprodukter. Det senaste året har det rått en boom inom<br />
barnmatsområdet <strong>och</strong> årets nyhet är färsk ekologisk hundmat.<br />
Ekologiska mjölkprodukter har erövrat tio procent av<br />
marknaden i San Fransisco. En ojämn tillgång på mjölk har<br />
dock gjort att det billigare alternativet ”All-natural milk” vuxit<br />
fram, dvs mjölk från betande kor fria från tillväxthormoner i en<br />
för övrigt bra miljö.<br />
Ragnar Ohlson<br />
32 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
”Gott” kaffe med<br />
utz-certifiering<br />
Utz Certified är en oberoende organisation, som jobbar för en socialt<br />
<strong>och</strong> miljömässigt ansvarsfull kaffeproduktion. (Utz betyder ”god” på<br />
mayaindianernas språk.)<br />
Certifieringen innbär en begränsad kemikalieanvändning i produktionen,<br />
att odlarna får hjälp med jordanalyser, att stor hänsyn tas<br />
till arbetarnas hälsa <strong>och</strong> säkerhet, att de får tillgång till vård <strong>och</strong> skola<br />
samt har rätt att starta fackföreningar.<br />
Det pris som köparen betalar utöver rådande världshandelspris, den sk premien, tillfaller<br />
odlarna direkt. Ett Utz-certifierat kaffe går även att spåra till de olika odlarna.<br />
regler för miljö<br />
<strong>och</strong> sociala förhållanden<br />
Rainforest Alliance är en internationell organisation med huvudkontor<br />
i USA, som certifierar kaffe-, banan-, kakao- <strong>och</strong> apelsinodlingar.<br />
Certifieringsreglerna styr lantbrukarna mot en hållbar odling.<br />
Lokala certifierare kontrollerar bl a att arbets- <strong>och</strong> sociala förhållanden<br />
är i linje med internationella mänskliga rättigheter <strong>och</strong> arbetsvillkor,<br />
att inget tvångsarbete förekommer, att alla anställda har en garanterad<br />
minimilön <strong>och</strong> att barn bara deltar i arbetet så länge det inte hindrar skolgången.<br />
Biologiska eller mekaniska alternativ till kemiska bekämpningsmedel måste användas<br />
när det är möjligt. Om odlarna anser det nödvändigt, tillåts dock kemikalier<br />
som är godkända av USAs miljöskyddsmyndighet EPA <strong>och</strong> EU.<br />
Annons<br />
bergström<br />
& hellqvist<br />
Amerikansk<br />
ekomatskedja<br />
till europa<br />
Världens största<br />
ekomatskedja, Whole<br />
Foods Market, har nu<br />
siktet inställt på Europa<br />
<strong>och</strong> det finns de som oroar<br />
sig för att Whole Foods<br />
kommer att dammsuga<br />
Europa på ekolivsmedel<br />
framöver.<br />
Whole Foods Market,<br />
som inte bara erbjuder<br />
ekologiska livsmedel utan<br />
ett helt livsstilskoncept,<br />
är för närvarande den<br />
varuhuskedja som expanderar<br />
snabbast i USA.<br />
Whole Foods Markets<br />
första butik i Europa<br />
öppnades i London på<br />
försommaren.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 33
TemA: eKoloGiSKT oCh AlTernATivProDuCerAT<br />
Te som är<br />
eko <strong>och</strong> reko<br />
TEXT OCH FOTO: CHRISTINE BLOMé<br />
Håkan Kjellström blev tehandlare av en<br />
tillfällighet. Att han sedan lyckade bli<br />
återförsäljare för en av världens tio största<br />
teproducenter var även det en tillfällighet.<br />
Satsningen på ytterligare ett temärke lite<br />
senare var dock ingen tilfällighet, snarare<br />
en korrekt bedömning av efterfrågan.<br />
– Vi insåg att ett <strong>ekologiskt</strong> te, som<br />
dessutom är Rättvisemärkt, ligger i tiden.<br />
– När jag för sju år sedan beslöt att starta<br />
eget, reste jag runt på en rad olika mässor i<br />
Asien för att finna någon intressant produkt<br />
för den svenska marknaden, berättar Håkan<br />
Kjellström.<br />
– Te kändes helt rätt. Det var sunt <strong>och</strong><br />
det knöt an till mitt intresse för Sydasien.<br />
Så te fick det bli. Med en lista över<br />
tänkbara leverantörer åkte Håkan Kjellström<br />
runt på Sri Lanka. Men taxichauffören<br />
körde fel <strong>och</strong> Håkan hamnade på ett teföretag<br />
som inte stod på listan. Ändå<br />
välkomnade Dilmah – en av världens<br />
största teproducenter med över 30 000<br />
anställda – det oväntade besöket från<br />
Sverige. Aningen skeptiska var de, men<br />
Tekompaniet fick bli deras återförsäljare.<br />
– Nu importerar vi en container i<br />
månaden, så de har nog inte behövt ångra<br />
att vi fick sälja Dilmahs teer med svensk<br />
ensamrätt, berättar Håkan Kjellström.<br />
Dilmahs höga kvalitet är förstås en<br />
väsentlig faktor för den snabba framgången.<br />
En annan faktor är ihärdighet, för alla de<br />
första 600 kunderna har i princip samtliga<br />
fått personligt besök av Tekompaniet, som<br />
har kontor i Nacka <strong>och</strong> lager i Uppsala. Idag<br />
är kunderna betydligt fler. De flesta finns<br />
inom hotell- <strong>och</strong> restaurangmarknaden <strong>och</strong><br />
därtill ett 70-tal livsmedelsbutiker med<br />
delikatessinriktning.<br />
Tekompaniet har såväl ekologiska som Rättvisemärkta teer.<br />
– Vi är måna om att bygga upp goda<br />
relationer till våra kunder <strong>och</strong> lyssnar uppmärksamt<br />
på deras önskemål, så vi förstod<br />
ganska snart att <strong>ekologiskt</strong> låg i tiden.<br />
välgörenhet<br />
Dilmah är en teproducent med starkt<br />
etiskt patos, inte bara gentemot den<br />
egna personalen, som är en prioriterad<br />
yrkesgrupp på Sri Lanka, utan också genom<br />
de välgörenhetsprojekt företaget driver.<br />
Dilmah avsätter ca tio procent av sin vinst<br />
varje år till en egen ”charity foundation”,<br />
som stöder lokalbefolkningen t ex med<br />
skolor <strong>och</strong> fiskebåtar. Men <strong>ekologiskt</strong> te<br />
finns ännu inte i deras sortiment.<br />
– För ett par år sedan blev vi kontaktade<br />
av Kanadas ambassad i Stockholm. De<br />
hade hört att vi sökte efter <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />
Fairtrademärkt te <strong>och</strong> skickade prover på<br />
det kanadensiska varumärket Four O´clock,<br />
berättar Håkan.<br />
växer snabbt<br />
Four O´clocks te är, såväl <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong><br />
Rättvisemärkt, som koshercertifierat.<br />
Dessutom är det av utmärkt kvalitet – men<br />
det är dyrt. En pall vågade sig Tekompaniet<br />
ändå på att köpa in.<br />
– Idag växer försäljningen nästan fortare<br />
än vi hinner med. Vi är snart uppe i en con-<br />
tainer i månaden även från Kanada. På<br />
kort tid har vi blivit Four O´clocks största<br />
exportmarknad, <strong>och</strong> då säljs det ändå i ett<br />
20-tal länder.<br />
Nu är förstås inte Kanada ursprungslandet.<br />
De flesta av de ekologiska teodlingarna<br />
ligger på Sri Lanka, där även de<br />
kryddor som teerna smaksätts med odlas.<br />
En liten del odlas i Indien. Certifieringen<br />
för Fairtrade har fram till idag varit nordamerikansk.<br />
Nu under hösten kommer<br />
alla Four O´clocks teer att förses med<br />
den svenska/europeiska logotypen för<br />
Rättvisemärkt på alla askar.<br />
Portionsförpackat<br />
Till 90 procent handlar det om portionsförpackat<br />
te, resten är i lös vikt.<br />
Något förvånande kanske, men för Håkan<br />
Kjellström är påste en kvalitetsfråga. Det<br />
garanterar fräscht te med alla smaker i<br />
behåll, i alla fall när teet, som ifråga om<br />
Dilmah, Four O´clock <strong>och</strong> de två andra<br />
mindre varumärken som ingår i sortimentet,<br />
packas i tjockt bestrukna påsar som behåller<br />
aromen.<br />
Påsarna med <strong>ekologiskt</strong> te är förstås<br />
oblekta <strong>och</strong> inte försedda med nitar.<br />
34 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Krav-märkt glass<br />
i Goohs butiker<br />
Gooh har lanserat en Krav-märkt glass i<br />
samarbete med glasstillverkaren Pipersglace<br />
i Stockholm.<br />
Glassen finns i smakerna vanilj,<br />
jordgubb, blåbär, choklad <strong>och</strong> hallonsorbet.<br />
Den har relativt lågt energivärde,<br />
144 kcal/portion.<br />
ekologiska råghalvor<br />
får <strong>ekologiskt</strong> namn<br />
Under det här året har försäljningen av<br />
Krav-märkta produkter ökat med 13 procent,<br />
visar AC Nielsens trendmätning.<br />
Fazer Bageri vill nu göra det lättare<br />
för konsumenterna att hitta deras Kravmärkta<br />
råghalvor, som funnits på marknaden<br />
sedan 2006.<br />
– Brödet hette tidigare Toast-It. Nu<br />
byter det namn till Fazer Ekologiska<br />
Råghalvor <strong>och</strong> förpackningen ska förmedla<br />
en tydligare ekologisk känsla, berättar<br />
Annika Westny, marknadschef på<br />
Fazer Bageri.<br />
reFerAT<br />
Antidiabetiska<br />
livsmedel i centrum<br />
TEXT: MARIA JOHANSSON<br />
Den 4 oktober invigdes<br />
Antidiabetic Food Centre<br />
(AFC) i Lund, vars mål<br />
är utveckling av nya<br />
innovativa antidiabetiska<br />
livsmedelskoncept <strong>och</strong><br />
processer.<br />
– Industrins engagemang är överväldigande,<br />
Lunds universitets engagemang är överväldigande<br />
<strong>och</strong> Vinnova har svårt att hänga<br />
med, inledde Mattias Lundberg, programansvarig<br />
för VINN Excellence Centerprogrammet<br />
vid Vinnova, sitt invigningsanförande.<br />
Ingvar Wiberg, forskningsdirektör<br />
vid Region Skåne, beskrev AFC som rätt<br />
koncept för Region Skåne. Med det menade<br />
han, såväl ambitionen att ta fram kunskap<br />
för utveckling av antidiabetiska livsmedel<br />
med hälsobefrämjande effekter hos stora<br />
delar av befolkningen, som det innovations-<br />
<strong>och</strong> entreprenörsbefrämjande konceptet.<br />
AFCs styrelseordförande Lars-Börje<br />
Sjöberg uppmanade de medverkande<br />
industriparterna att medverka aktivt <strong>och</strong><br />
formulera produktkoncept.<br />
Elin Östman, Industriell näringslära<br />
<strong>och</strong> livsmedelskemi, gav exempel på antidiabetiska<br />
livsmedelskoncept, som livsmedel<br />
med lågt glykemiskt index, vissa<br />
livsmedelsproteiner, antioxidanter samt pro-<br />
<strong>och</strong> prebiotika.<br />
mycket kunskap finns redan<br />
Beläggen för sambandet mellan det akuta<br />
blodglukossvaret efter en måltid <strong>och</strong><br />
utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar har<br />
stärkts, vilket ger goda möjligheter för<br />
utveckling av livsmedel med preventiva<br />
effekter. Elin lyfte också fram områden<br />
där mycket applicerbar kunskap redan<br />
är tillgänglig, t ex kunskap om hur man<br />
kan påverka glukos- <strong>och</strong> hormonsvar<br />
vid efterföljande måltider, effekter på<br />
aptitreglering samt sambandet mellan kost<br />
<strong>och</strong> kognitiva funktioner.<br />
Marilyn Rayner, <strong>Livsmedel</strong>steknologi,<br />
beskrev de teknologiska möjligheterna för<br />
utveckling av antidiabetiska livsmedel. Här<br />
handlar det om funktionsbaserad design,<br />
som att skydda bioaktiva föreningar under<br />
processning samt frisättning på den plats i<br />
kroppen, där effekten ska utövas.<br />
Även representanter från industrin fick<br />
möjlighet att beskriva sina förväntningar<br />
<strong>och</strong> de innovationer AFC kan bidra till.<br />
livsmedel mot<br />
metabolt syndrom<br />
Antidiabetid Food Centre (AFC) är ett<br />
nyetablerat VINN Excellence Center<br />
in Research and Innovation vid Lunds<br />
universitet. AFC bedriver forskning<br />
med tyngdpunkt på utveckling av nya<br />
innovativa livsmedelskoncept <strong>och</strong><br />
processer, som minskar risken för<br />
utveckling av fetma, typ 2-diabetes<br />
<strong>och</strong> andra yttringar av insulinresistenssyndromet<br />
(även kallat det metabola<br />
syndromet). Speciellt <strong>fokus</strong> ägnas åt<br />
sambandet mellan tarmens ekosystem<br />
<strong>och</strong> riskfaktorer för utveckling av insulinresistenssyndromet.<br />
AFC är en tioårig satsning med<br />
en total budget på ca 210 Mkr,<br />
varav Vinnova <strong>och</strong> Lunds universitet<br />
bidrar med en tredjedel vardera. Från<br />
Lunds universitet medverkar ett 30tal<br />
forskargrupper från de tekniska,<br />
medicinska <strong>och</strong> naturvetenskapliga<br />
fakulteterna.<br />
AFC utgörs av följande parter:<br />
Lund universitet, Region Skåne,<br />
Innovationsbron i Syd AB, Aventure<br />
AB, Dr PersFood AB, Möller/Collett,<br />
Probi AB, Semper AB, Sveriges<br />
Stärkelseproducenters förening samt<br />
Umetrics AB.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 35
ePorTAGe<br />
För få<br />
reklamerar<br />
utbildningar<br />
TEXT OCH FOTO: CARINA MALM<br />
– Ta alltid referenser på en<br />
utbildare, gärna sådana som<br />
kan ringas upp. Kom överens<br />
om ett utbildningsmål. Om<br />
målet inte uppfylls – reklamera<br />
<strong>och</strong> kräv pengarna tillbaka.<br />
Det säger Joakim<br />
Färdig, som arbetar med<br />
hygienutbildningar inom det<br />
egna företaget Hygienkonsult.<br />
Joakim Färdig är livsmedelsingenjör från<br />
SLU i Skara <strong>och</strong> driver Hygienkonsult<br />
sedan 2002. Företaget har specialiserat sig<br />
på att skräddarsy hygienutbildningar för<br />
olika målgrupper.<br />
– Framför allt behövs kunskap om<br />
HACCP <strong>och</strong> egenkontroll. Det viktiga är att<br />
anpassa HACCP till sin egen verksamhet<br />
<strong>och</strong> de förutsättningar som finns i den specifika<br />
anläggningen. För myndigheterna<br />
är det viktigt att lagstiftningen uppfylls,<br />
inte hur.<br />
Det är utbildning som gäller, menar<br />
Joakim Färdig, det går inte att leverera en<br />
färdig paketlösning.<br />
– Gör man sin riskanalys på fel sätt, blir<br />
det en pappersprodukt, som man inte har<br />
någon användning av. Egenkontrollen ska<br />
vara praktisk att arbeta efter <strong>och</strong> fungera<br />
som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet.<br />
Joakim Färdig tycker att många har en<br />
övertro på att automatiska system ska lösa<br />
alla problem.<br />
– Man installerar till exempel en<br />
metalldetektor, men glömmer att den kan gå<br />
sönder <strong>och</strong> att det varje morgon behövs en<br />
förebyggande kontroll av att den fungerar.<br />
Därmed tar man inte med fortsatt förekomst<br />
av metall som en risk.<br />
”HACCP-analysen måste hela tiden anpassas efter<br />
verksamheten”, säger Joakim Färdig.<br />
– Ett annat exempel är dyra övervakningssystem<br />
av temperaturer. Jag har ofta<br />
sett att en för hög temperatur har registrerats<br />
i systemet, men att ingen åtgärd har<br />
vidtagits.<br />
När ett fel upptäcks, är det bara<br />
människan som kan åtgärda det, menar<br />
Joakim Färdig.<br />
– Vi arbetar mycket med att få våra<br />
kunder motiverade att åtgärda fel <strong>och</strong> brister<br />
som ett övervakningssystem upptäcker.<br />
Skriftliga utvärderingar<br />
Hygienkonsult samarbetar med ett nätverk<br />
av konsulter runt om i landet. Bland<br />
kunderna finns allt ifrån småskaliga livsmedelstillverkare<br />
<strong>och</strong> restauranger, till<br />
kommuner <strong>och</strong> landsting. Utbildningarna<br />
kan både vara öppna <strong>och</strong> beställda.<br />
– Många kommer till utbildningarna<br />
med inställningen att HACCP <strong>och</strong> egenkontroll<br />
är något svårt <strong>och</strong> övermäktigt.<br />
Den vanligaste frågan är: Hur ska vi ha tid<br />
med det här?<br />
Efter genomförd utbildning, har<br />
deltagarna möjlighet att ta ett hygienkort.<br />
Hygienkonsult tar alltid in skriftliga<br />
utvärderingar från deltagarna. Utdrag ur<br />
dessa finns utlagda på företagets hemsida<br />
under ”referenser”.<br />
– Det görs för lite reklamationer av utbildningar.<br />
Om man inte är nöjd, ska man<br />
inte behöva betala, fastslår Joakim Färdig.<br />
noTiSer<br />
vibrerande<br />
autoklaver<br />
Matindustrien berättar i sitt<br />
septembernummer om autoklaver<br />
som vibrerar. ”Shaka-teknologi”<br />
kallar norrmännen det.<br />
Vibrationerna ska ge snabbare<br />
uppvärmning <strong>och</strong> bättre<br />
värmefördelning i livsmedlen,<br />
vilket i sin tur kan resultera i<br />
högre produktkvalitet <strong>och</strong> att<br />
näringsämnena bevaras bättre.<br />
Energiåtgången sägs bli lägre.<br />
Försök med shaka-teknologin<br />
uppges ha gett särskilt goda resultat<br />
för delvis flytande livsmedel,<br />
t ex barnmat.<br />
Forskningsinstitutet Norconserv<br />
har fått pengar från Norges<br />
forskningsråd för att installera en<br />
vibrerande autoklav <strong>och</strong> inleda<br />
kommersiella försök. Idag finns en<br />
prototyp på ett institut i England.<br />
naturbeteskött från<br />
Öland lanseras på ica<br />
Sedan 1995 har 7 000 hektar igenvuxna<br />
naturbetesmarker för nötboskap på<br />
Öland restaurerats inom projektet<br />
”Naturbetesmarker på Öland”. Projektet<br />
initierades av Världsnaturfonden WWF<br />
<strong>och</strong> drivs i samarbete med Ica.<br />
– Projektets huvudmål är att kombinera<br />
naturvårdsarbete med produktion<br />
av kvalitetskött <strong>och</strong> på så sätt skapa<br />
förutsättningar för ett lönsamt jordbruk,<br />
säger projektledaren Stefan Thorsell.<br />
Produktionen har nu blivit så<br />
omfattande att det är möjligt att teckna<br />
avtal för försäljning. Slakten sker i<br />
Kalmar <strong>och</strong> köttet styckas på Legenäs<br />
gård på Öland.<br />
– Naturbeten på Öland är ett av<br />
flera WWF-projekt inriktade på ”bondens<br />
dubbla uppdrag”, det vill säga att<br />
vi ser bonden som producent av både<br />
naturvård <strong>och</strong> mat – med naturvård som<br />
tilläggsvärde, säger Ola Jennersten<br />
på WWF.<br />
Till att börja med finns det öländska<br />
naturbetesköttet i två öländska butiker i<br />
Löttorp resp Borgholm.<br />
36 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Annons<br />
mildola<br />
Annons<br />
Johla<br />
Annons<br />
SiK<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 37
eFerAT<br />
Lena Nyberg, Skånemejerier, hade fullt upp med att<br />
berätta för alla intresserade om den nya fruktdrycken<br />
med omega-3-fettsyror (som smakar frukt, inte fisk).<br />
Enigheten bland såväl talare som åhörare<br />
om att hälsa är en klassfråga, var stor vid<br />
Hälsotoppmötet den 26 september. Att pris<br />
inte längre är viktigare än kvalitet, var man<br />
också ense om. Frågan är bara hur det kan<br />
bli lättare att göra hälsosamma val.<br />
Att få hjälp med att göra livet enklare,<br />
är vad dagens konsumenter vill – inte minst<br />
i USA. Det berättade den färgstarke talaren<br />
hälsa en<br />
klassfråga<br />
TEXT OCH FOTO: ÅSA LEIFE<br />
Skånemejerier har som<br />
ambition att bli Nordens mest<br />
kända hälsoföretag. Deras<br />
Hälsotoppmöte fick i år en<br />
internationell prägel <strong>och</strong> på<br />
plats i Stockholm fanns såväl<br />
brittiska, som amerikanska <strong>och</strong><br />
norska talare för att berätta<br />
om framgångsrika satsningar<br />
på hälsoområdet.<br />
Warren Greshes, som bl a arbetar som<br />
rådgivare åt amerikansk dagligvaruhandel.<br />
– Hälsa har blivit ett nyckelord i USA,<br />
sa Warren Greshes.<br />
Och nu handlar det om att kunna sälja<br />
både attityd <strong>och</strong> engagemang. Man måste<br />
själv tro på vad man säljer.<br />
– Välutbildade kunder är de bästa<br />
kunderna. De vet värdet av det de köper.<br />
PrimaLiv Müsli & Yoghurt med sitt betaglukanrika innehåll får inte längre bara marknadsföras med hälsopåstående<br />
om blodsockersänkning, nyligen har produkten dessutom godkänts för hälsopåståenden kring kolesterolsänkande<br />
effekt. Nu har även PrimaLiv-familjen utökats med Fruktdryck innehållande omega-3 från fisk.<br />
Skånemejerier lanserar fruktdrycken ProViva ideligen i<br />
nya smaker. Det senaste är en Krav-godkänd päron/<br />
kiwi-variant.<br />
Om man vill tjäna pengar på att sälja<br />
hälsosamma premiumprodukter måste<br />
man bli en expert, rådgivare <strong>och</strong> resurs för<br />
sina kunder. Det är därför, menar Warren<br />
Greshes, som Whole Foods har blivit den<br />
mest framgångsrika livsmedelskedjan i USA<br />
när det gäller <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> hälsosamt.<br />
– De är extremt dyra, men har unik<br />
personal. De har premiumpersonal – vilket<br />
Norska Mills tillverkar en serie hälsosamma produkter<br />
under Vita-namnet, bl a en leverpastej på burk med<br />
kolsterolsänkande effekt.<br />
38 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
krävs för att kunna sälja premiumprodukter<br />
framgångsrikt.<br />
Tesco mäter koldioxidutsläpp<br />
Brittiska Tesco är en av världens mest framgångsrika<br />
detaljhandelskedjor. Det har den<br />
blivit mycket tack vare förmågan att lyssna<br />
på konsumenternas behov <strong>och</strong> önskemål,<br />
berättade Jaliya de Soysa från Retail Vision.<br />
Tesco arbetar enligt ett antal olika<br />
program, bl a inom ekologi <strong>och</strong> hälsa.<br />
Det är också en av de mest framgångsrika<br />
kedjorna, då det kommer till Rättvisemärkt.<br />
När det gäller klimatpåverkan <strong>och</strong><br />
koldioxidutsläpp har Tesco, menar Jaliya<br />
de Soysa, tagit ”ett revolutionerande steg<br />
framåt”. I alla sina verksamheter, i alla led,<br />
räknar de på hur mycket koldioxid som<br />
släpps ut. Det här är offentliga siffror – <strong>och</strong><br />
något som ska minskas för varje år.<br />
Beskedet från Ulrik Lindgren, politiskt<br />
sakkunnig hos folkhälsoministern, kunde<br />
sammanfattas med: ”Mindre reglering <strong>och</strong><br />
mer ansvar på enskilda.” Inga politiska<br />
initiativ kommer att tas då det gäller fett-<br />
eller sockerskatt.<br />
noTiSer<br />
Fyra fruktiga smoothies nu i Sverige<br />
Brittiska Innocent drinks (se LiF 6/07 s 19) håller på att ta sig in på den svenska<br />
marknaden på allvar. Deras fruktsmoothies lanseras till en början i fyra smaker: Tranbär<br />
& Hallon, Mango & Passionsfrukt, Jordgubbar & Banan <strong>och</strong> Björnbär & Blåbär. De<br />
finns redan att köpa på en del svenska flygplatser, caféer <strong>och</strong> 7-Eleven-butiker, men de<br />
har även börjat sitt intåg i dagligvaruhandeln. En Sabis-butik i Stockholm blev först<br />
med att ta in dessa fruktsmoothies, som numera säljs i flaskor gjorda av 100 procent<br />
återvunnen PET-plast, vilket de är först i världen med. I receptbanken i England finns<br />
40 recept, så det kan komma att dyka upp fler varianter även i Sverige.<br />
Annons<br />
habasit<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 39
ePorTAGe<br />
hälsingestintan visar att<br />
det går att sälja kvalitetskött<br />
TEXT: CARINA MALM FOTO: HäLSINGE LANTKÖK<br />
– Jag är en entreprenör. Så<br />
länge som jag får bygga, är<br />
det väldigt roligt.<br />
Det säger Britt-Marie Stegs,<br />
grundaren av Hälsinge<br />
Lantkök med varumärkena<br />
Hälsingestintan <strong>och</strong> Lantköket,<br />
<strong>och</strong> tillika Årets Affärskvinna<br />
år 2007.<br />
Britt-Marie Stegs var själv köttdjursbonde<br />
i Järvsö, när hon bestämde sig för att starta<br />
Hälsinge Lantkök 1999, tillsammans med<br />
några andra bönder i Hälsingland.<br />
Affärsidén – att köpa upp <strong>och</strong> sälja utvalt,<br />
svenskt kvalitetskött med tydlig ursprungsmärkning<br />
– möttes med allt ifrån<br />
skepsis till direkt motstånd från branschen.<br />
– Vi säger att vi vill ge konsumenterna<br />
smakupplevelser utöver förväntan <strong>och</strong> att<br />
vi inte fuskar. Att säga att man inte fuskar<br />
visade sig vara väldigt kontroversiellt, berättar<br />
Britt-Marie Stegs.<br />
Hon anser att den konservativa attityden<br />
i köttbranschen har bidragit till att<br />
svenskt kött har tappat närmare hälften av<br />
marknaden mot importen efter EU-inträdet.<br />
– Köttbranschen har inte varit kundorienterad.<br />
Det har inte varit tal om någon<br />
profilering, konsumenterna har fått hålla<br />
tillgodo med det trista köttet i butikerna.<br />
Hon menar att konkurrensen från<br />
importen kom som en chock för branschen,<br />
som svarade med att sänka priserna. Det<br />
ledde till att många bönder fick sluta med<br />
köttproduktionen.<br />
nära konkurs<br />
Starten blev tuff <strong>och</strong> hösten 2002 var<br />
Hälsinge Lantkök nära konkurs.<br />
Fram till 2003 jobbade Britt-Marie Stegs kvar inom familjens lantbruk, parallellt med VD-skapet i Hälsinge<br />
Lantkök. Hon bor fortfarande kvar i Järvsö, där företaget har sitt huvudkontor.<br />
Hälsinge Lantkök köper bara upp rasdjurskött av högsta kvalitet. Kalvarna får gå tillsammans med korna ute<br />
i hagarna.<br />
– Jag hade mycket att lära när det gällde att<br />
driva ett företag i stor skala, tillstår Britt-<br />
Marie Stegs.<br />
2003 kom vändningen <strong>och</strong> de senaste<br />
två åren har omsättningen ökat från 30 till<br />
100 Mkr.<br />
Hälsinge Lantkök köper enbart rasdjurskött<br />
av de fem högsta kvalitetsklasserna<br />
från utvalda uppfödare. Djuren föds huvudsakligen<br />
upp på bete <strong>och</strong> gräsfoder från den<br />
egna gården.<br />
Efter slakten hängmöras köttet i sju till tio<br />
dagar, vilket inte bara gör köttet mörare,<br />
utan även får det att tappa vatten, som<br />
annars skulle få köttet att koka i stekpannan.<br />
– Vi har koll på hela kedjan, från uppfödning<br />
till styckning, <strong>och</strong> samarbetar<br />
med slakterier i hela landet. Där djuren är<br />
uppfödda, köper vi tjänsterna <strong>och</strong> där säljs<br />
också köttet, berättar Britt-Marie Stegs,<br />
som kallar affärsidén ”ett rikstäckande<br />
lokalkoncept”.<br />
40 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Det mest exklusiva köttet bär varumärket<br />
Hälsingestintan. Det hanteras manuellt<br />
<strong>och</strong> styckas i butik. Lantköket används på<br />
kött som levereras packat till butikerna. På<br />
allt kött finns information om djuret <strong>och</strong><br />
uppfödaren.<br />
Står på djurens sida<br />
Britt-Marie Stegs står på djurens sida.<br />
– Jag är urstolt över våra bönder. I<br />
Sverige bryr vi oss mer om djuren än i<br />
många andra länder. Vi bör hela tiden kräva<br />
kortare djurtransporter än de tillåtna åtta<br />
timmarna. Därför behövs mindre slakterier i<br />
hela landet, men även storskalighet.<br />
Hälsinge Lantkök säljer en liten del<br />
<strong>ekologiskt</strong> kött, men tillgången är alldeles<br />
för liten <strong>och</strong> ojämn för att motsvara den<br />
stora efterfrågan.<br />
– Vi skulle gärna bli större på <strong>ekologiskt</strong>,<br />
men vår dikoproduktion ligger<br />
väldigt nära den ekologiska. Dessutom tror<br />
jag att det är bättre för miljön att äta svenskt<br />
kött från närområdet, än importerat ekokött.<br />
När det gäller köttproduktionens<br />
påverkan på klimatet, tycker Britt-Marie<br />
Stegs att man måste väga in mer än enbart<br />
utsläpp av växthusgaser.<br />
– Betande kor håller det svenska landskapet<br />
öppet. Vi skapar sysselsättning<br />
<strong>och</strong> utvecklar jordbruket. Det finns ett<br />
stort värde i att maten är producerad på<br />
hemmaplan.<br />
Hon menar att den nedåtgående spiralen<br />
i slutet av 1990-talet har vänt <strong>och</strong> att fler<br />
bönder nu vågar satsa på köttproduktion.<br />
– Vi har lyckats lyfta fram ett mervärde<br />
för svenskt kött <strong>och</strong> bönderna har sett att det<br />
går att få betalt för det.<br />
Britt-Marie Stegs ser positivt på framtiden<br />
för svenskt kvalitetskött <strong>och</strong> säger att<br />
inställningen från köttbranschen har vänt<br />
från motstånd, skeptisism <strong>och</strong> en nedlåtande<br />
attityd till ett riktigt varmt mottagande.<br />
Dagligvarupriset<br />
Hälsinge Lantköks väg har kantats av div<br />
kontroverser, från en varumärkesstrid med<br />
köttföretaget KLS, som vanns efter fyra år,<br />
till fejden med Scan nyligen.<br />
– Scan ville inte lämna några leveransgarantier,<br />
vilket är en självklarhet inom<br />
Annons<br />
Anticimex<br />
Annons<br />
efsis<br />
Jag är<br />
urstolt<br />
över våra<br />
bönder.<br />
andra branscher med så få leverantörer. Nu<br />
har vi enats <strong>och</strong> stridsyxan är nergrävd.<br />
Britt-Marie Stegs är inte rädd för att<br />
sticka ut hakan <strong>och</strong> tala om vad hon tycker.<br />
– Livet är för kort för att gå <strong>och</strong> trycka<br />
på saker.<br />
Hon tycker att kvinnor behöver<br />
stötta varandra mer i näringslivet <strong>och</strong> ser<br />
utmärkelsen Årets Affärskvinna som ett<br />
bra sätt att lyfta fram kvinnliga företagare<br />
på. Utmärkelserna har varit flera, både till<br />
henne själv <strong>och</strong> företaget, men Dagligvarupriset<br />
som bästa leverantör hösten 2006<br />
uppskattar hon extra mycket.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 41
STiPenDiATrAPPorT<br />
Fördrink <strong>och</strong> förberedelser inför konferensens galamiddag. Erika Rapp vid sin egen poster på utställningen.<br />
Sensorik <strong>och</strong> hälsa<br />
TEXT: ERIKA RAPP FOTO: ERIKA RAPP OCH JOHAN SwAN<br />
I mitten av augusti fick jag delta i ”7th Pangborn Sensory<br />
Science Symposium” i Minneapolis, Minnesota. Konferensen<br />
startade till minne av Rose Marie Pangborn, en framstående<br />
forskare inom sensorik. Hennes arbete ligger till grund för en<br />
stor del av den sensoriska forskningen i världen <strong>och</strong> konferensen,<br />
som hålls vartannat år, hade nu över 900 deltagare.<br />
Konferensen var indelad i sex olika teman:<br />
Fundamentals of Sensory, Sensory and<br />
Health, Non-Foods, Consumer Behaviour,<br />
Effective Use of Sensory in Industry <strong>och</strong><br />
The Future. Dessutom var det en posterutställning<br />
för varje tema, där jag deltog<br />
under temat ”Sensory and Health” med min<br />
studie ”Taste perception and preference – a<br />
risk indicator for coronary heart disease<br />
(CHD)?”<br />
På Restauranghögskolan i Grythyttan<br />
bedrivs forskning som på olika sätt bidrar<br />
till branschens utveckling, där bl a<br />
skärningspunkten mellan gastronomi <strong>och</strong><br />
hälsa är viktig. Att identifiera <strong>och</strong> ”lära<br />
känna” olika målgrupper <strong>och</strong> deras behov<br />
blir allt viktigare, kanske speciellt inom<br />
den offentliga sektorn, men måltiden på<br />
arbetsplatsen får allt mer uppmärksamhet<br />
<strong>och</strong> branschen får ett allt större ansvar för<br />
att vi äter hälsosamt.<br />
Om preferens för fett är en underliggande<br />
riskfaktor för ett mer hälsosamt ätande<br />
är ännu oklart, <strong>och</strong> jag har i min studie<br />
undersökt om preferensen för mer eller<br />
mindre feta livsmedel samt förmågan att<br />
uppfatta grundsmaker skiljer sig mellan<br />
hjärt-kärlsjuka <strong>och</strong> hjärt-kärlfriska<br />
individer. Bakgrunden till detta är att en hög<br />
konsumtion av feta livsmedel ökar riskerna<br />
för övervikt <strong>och</strong> ogynnsamma blodvärden,<br />
vilket i förlängningen ökar risken för att<br />
drabbas av hjärt-kärlsjukdom.<br />
ingen större skillnad<br />
Studien är genomförd i samarbete med<br />
Kardiologen vid universitetssjukhuset i<br />
Örebro <strong>och</strong> är finansierad av Axel Adlers<br />
fond, Gastronomiska akademin, Universitetssjukhuset<br />
i Örebro samt Restauranghögskolan<br />
i Grythyttan, där jag också har<br />
min doktorandanställning.<br />
Resultaten har inte påvisat någon större<br />
skillnad mellan hjärt-kärlfriska <strong>och</strong> hjärtkärlsjuka<br />
med avseende på preferens för<br />
mer eller mindre feta livsmedel. Endast för<br />
fem av de 34 olika livsmedel som testades,<br />
var det en signifikant skillnad mellan grupperna.<br />
Kontrollgruppen tenderade dock<br />
att oftare välja de fetare alternativen än<br />
patientgruppen.<br />
Patientgruppen kunde uppfatta grundsmakerna<br />
inklusive umami vid lägre koncentrationer<br />
än kontrollgruppen, men vidare<br />
studier krävs för att se vad det kan ha för<br />
betydelse. Nu återstår arbetet att analysera<br />
resultaten <strong>och</strong> skriva en vetenskaplig artikel<br />
som ska ingå i min doktorsavhandling.<br />
inspiration <strong>och</strong> nya rön<br />
Konferensen, som under veckan dagligen<br />
erbjöd fyra parallella sessioner med talare<br />
från både universitet, forskningsinstitut<br />
<strong>och</strong> industri, gav både inspiration <strong>och</strong> nya<br />
rön inom mitt forskningsområde. Jag fick<br />
också vägledning i hur jag kan angripa <strong>och</strong><br />
analysera redan insamlat material, t ex gav<br />
Jordan LeBel från Cornell University, en<br />
föreläsning om konsumenters upplevelser<br />
kring mat <strong>och</strong> måltider i vardagen <strong>och</strong> hur<br />
de kan studeras.<br />
Vid sidan om det vetenskapliga programmet<br />
fanns även en utställning, där<br />
man bl a demonstrerade dataprogram för<br />
bearbetning av sensoriska data.<br />
42 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Sökes: norrländsk bärkraft<br />
TEXT OCH FOTO: CLAES BJÖRNBERG<br />
Världen hungrar efter norrländska bär <strong>och</strong><br />
deras hälsobringande effekt. Samtidigt blir<br />
de flesta bär kvar i skogen. Menycirkeln<br />
”Bioaktiva komponenter i bär” är första steget<br />
till att utveckla en stark <strong>och</strong> kunskapsdriven bärindustri<br />
i Norrland.<br />
Vi är inte det bärplockande folk vi en gång<br />
var. Med hjälp av utländska plockare tas<br />
bara två - fyra procent av bären i de svenska<br />
skogarna till vara, visar forskning vid<br />
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.<br />
Kvar i skogen blir alltså merparten av<br />
de ca 250 000 ton blåbär <strong>och</strong> 155 000 ton<br />
lingon samt 80 000 ton hjortron som varje<br />
år produceras i Sverige.<br />
Samtidigt ökar efterfrågan på skogsbär<br />
som råvara för kosttillskott <strong>och</strong> functional<br />
foods stadigt på världsmarknaden. Blåbärsextrakt<br />
är t ex det vanligaste kosttillskottet<br />
i Japan för sin förmåga att minska ”ögontrötthet”.<br />
Och det ska vara svenska bär,<br />
eftersom de innehåller mycket av det bioaktiva<br />
ämnet antocyanin (en antioxidant).<br />
Förädling<br />
– En rad japanska företag vill importera<br />
svenska bär, men här saknas tillräckligt<br />
stora grossister. Den image <strong>och</strong> de resurser<br />
vi har innebär en konkurrensfördel, som vi<br />
borde utnyttja, säger Roger Uddstål, SIK,<br />
som leder Menycirkeln.<br />
Cirkeln samlar i vanlig ordning representanter<br />
för företag <strong>och</strong> akademi. En deltagare<br />
är Tetsuo Toyama från ConnectEast,<br />
vars marknadsundersökning i Japan visar en<br />
mycket stor efterfrågan på svenska bär:<br />
– Mitt mål är att etablera dem som<br />
nummer ett på marknaden. Vad vi skulle<br />
behöva är fler vetenskapliga bevis för hälsoeffekter<br />
<strong>och</strong> en produktionsanläggning. Vi<br />
skulle tjäna mer på att sköta förädlingen i<br />
Sverige. För detta talar det faktum att blå-<br />
Samling i blåbärsskogen. Cirkeldeltagarna fr v<br />
Tetsu Toyama, Elisabeth Nyberg, Roger Uddstål<br />
(cirkelledare), Lars Trogen <strong>och</strong> Arne Pettersson<br />
lyssnar till professor Ingrid Strömberg.<br />
bärsantocyanin som industriråvara kostar<br />
3 000 - 5 000 kr per kg <strong>och</strong> att marknaden<br />
för blåbärsbaserade kosttillskott uppgår till<br />
mångmiljardbelopp bara i Japan.<br />
En annan aspekt förs fram av Arne<br />
Pettersson från Olle Svenssons AB, en av<br />
landets två stora bärgrossister med vana av<br />
att årligen hantera 6 000 - 8 000 ton blåbär:<br />
– Blåbär är en bulkvara. Självklart går<br />
det att få bättre ekonomi om man undviker<br />
att transportera tusentals ton vatten.<br />
ny teknik<br />
Målet är att bygga upp en anläggning för att<br />
extrahera bärens hälsosamma komponenter.<br />
I dagsläget ligger vi efter Finland, där en<br />
extraktionsanläggning för fetter från bärfrön<br />
har byggts i Torneå.<br />
Men även här hemma är saker på<br />
gång. Vid en träff med Menycirkeln kunde<br />
Lennart Lindahl från Ideon Agro Food i<br />
Lund berätta om ett nytt svenskt patent på<br />
en metod för att extrahera de värdefulla<br />
antioxidanterna. Den höga halten i svenska<br />
bär innebär förstås trumf på hand. Antioxidanternas<br />
hälsobringande effekt har undersökts<br />
i en rad studier, där vissa resultat<br />
tyder på att blåbär kan motverka kroppens<br />
naturliga åldringsprocess.<br />
Ingrid Strömberg, professor vid institutionen<br />
för integrativ medicinsk biologi<br />
vid Umeå universitet, forskar om huruvida<br />
blåbär kan lindra eller åtminstone bromsa<br />
Parkinsons sjukdom. Hon har lett djurförsök,<br />
som visar att normal konsumtion av<br />
blåbär främjar överlevnaden för viktiga<br />
signalsubstanser i hjärnan. På grund av ett<br />
forskningssamarbete användes amerikanska<br />
blåbär, med bara en fjärdedel så hög halt<br />
antioxidanter.<br />
Fortsättning följer<br />
SIK har nu sökt tio Mkr från Mål 2 <strong>och</strong><br />
andra finansiärer, vilket kan förverkliga en<br />
pilotanläggning för tillverkning av antocyaniner.<br />
– Om vi får pengarna kommer vi också<br />
att inspirera bärhandlare <strong>och</strong> syltkokare till<br />
nya produkter. Kanske inte functional foods,<br />
utan ”bara” nyttiga produkter, som torkade<br />
bär <strong>och</strong> olika drycker. Dessutom skulle vi<br />
vilja knyta till oss en koordinator, som kan<br />
samordna <strong>och</strong> driva på forskningen inom<br />
området, säger Roger Uddstål.<br />
En Menycirkel är ett sätt för ett företag<br />
att tillsammans med forskare lösa<br />
problem, höja kompetensen <strong>och</strong> utbyta<br />
erfarenheter på ett sätt som gynnar<br />
företagets tillväxt. Cirkeln består av sex<br />
- tio företag som har gemensamma<br />
frågeställningar. Det kan vara företag<br />
från samma geografiska område eller<br />
kanske samma bransch.<br />
En processledare från Meny<br />
lotsar företagsgruppen från problemformulering<br />
till identifiering av lösning<br />
<strong>och</strong> genomförande. Till cirkeln inbjuds<br />
forskare <strong>och</strong> experter som kan dela med<br />
sig av sin kunskap. Deltagarna träffas<br />
vid sex tillfällen jämnt fördelade under<br />
ett års tid.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 43
noTiSer<br />
KlS planerar samarbete<br />
med Danish Crown<br />
KLS, med slakteri i Kalmar <strong>och</strong> charkfabrik<br />
i Göteborg, planerar att sälja den affärsmässiga<br />
verksamheten till den danska köttkoncernen<br />
Danish Crown.<br />
KLS har en omsättning på 900 Mkr<br />
<strong>och</strong> är det tredje största slakteriet i Sverige.<br />
Totalt är 270 personer anställda i KLS, som<br />
ägs av 2 800 medlemmar främst i Småland<br />
<strong>och</strong> på Öland.<br />
Proviva-konceptet<br />
exporteras till uSA<br />
Skånemejerier har tecknat ett avtal med<br />
det amerikanska functional foods-företaget<br />
NextFoods, som innebär att Skånemejerier<br />
delar med sig av sitt know-how <strong>och</strong> att<br />
den amerikanska marknaden öppnas för<br />
ProViva-konceptet.<br />
Våren 2008 lanserar NextFoods en<br />
ny serie fruktdrycker i form av shots, som<br />
kommer att innehålla Skånemejeriers mjölksyrabakterie<br />
lactobacillus plantarum 299 v.<br />
Skånemejerier får royalty på försäljningen.<br />
efsis blir<br />
Sai Global<br />
Det är 1,5 år sedan Efsis Ltd blev uppköpt<br />
av den internationella certifieringsorganisationen<br />
Sai Global, som har kontor över hela<br />
världen. Efsis utgör nu livsmedelsdelen i Sai<br />
Global. Under den närmsta tiden kommer<br />
varumärket Efsis att tonas ner <strong>och</strong> ersättas<br />
av Sai Global.<br />
innovativ vakuumteknik sparar energi<br />
Genom att inte använda mer energi än absolut nödvändigt kan företagen<br />
minska sina koldioxidutsläpp. Besparingar kan göras i alla skeden av materialhanteringsprocessen<br />
om man väljer en optimerad vakuumlösning. Vakuumtryck,<br />
som skapas av lägre tryck än atmosfärstrycket, är en mycket använd<br />
metod för att få industriprodukter att röra på sig.<br />
Ju längre avstånd det är mellan vakuumkällan <strong>och</strong> användningsstället,<br />
desto mer energi går det åt. Genom att gå över från ett centraliserat till ett<br />
decentraliserat system, kan energiförbrukningen minskas. Helst ska man<br />
förstås placera vakuumkraften exakt där den behövs.<br />
Coax heter den senaste tekniken med flerstegskoncept för att skapa<br />
vakuum med tryckluft. Den kan byggas in i själva maskinelementet med<br />
flerstegsinsatser, vilket maximerar utnytttjandet av energin då ledningsförluster<br />
<strong>och</strong> ineffektiva moment elimineras.<br />
Källa: Piab Ab<br />
40-talist vill själv välja<br />
menyn på äldreboende<br />
Det kommer att ställas nya krav på måltiderna<br />
inom äldreomsorgen, när Stonesgenerationen<br />
går i pension. Det visar en<br />
undersökning som restaurang- <strong>och</strong> storköksgrossisten<br />
Servera har gjort där 800<br />
personer födda 1935 - 1945 deltog.<br />
Framtidens äldre vill ha valfrihet, kunna<br />
betala extra för godare <strong>och</strong> nyttigare mat<br />
<strong>och</strong> har en stor tilltro till matens betydelse<br />
för hälsan. Samtidigt har de mycket låga<br />
förväntningar på maten på dagens äldreboende<br />
<strong>och</strong> oroar sig både för hur maten<br />
smakar <strong>och</strong> bristande valfrihet.<br />
Mat är en viktig del av livet för 40talisterna<br />
<strong>och</strong> en tredjedel av de tillfrågade<br />
är mycket intresserade av matlagning. En<br />
majoritet tror också att de kan påverka sin<br />
hälsa med rätt mat. Två av tre är beredda<br />
att betala extra för god <strong>och</strong> nyttig mat inom<br />
äldreomsorgen.<br />
91 procent av de tillfrågade prioriterar<br />
valfrihet <strong>och</strong> vill själva styra över vad de<br />
ska ha på middagsbordet. Hela 94 procent<br />
tycker också att det är självklart att de själva<br />
ska få bestämma om de vill ha vin till maten<br />
eller annan alkohol på äldreboendet.<br />
Framtidens pensionärer vill även vara<br />
smala <strong>och</strong> snygga <strong>och</strong> räknar inte med att få<br />
hjälp från anhöriga.<br />
www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
Cloetta Fazer köper<br />
Karamellpojkarna<br />
Cloetta Fazer har förvärvat konfektyrföretaget<br />
Karamellpojkarna<br />
AB i Alingsås, som bl a är stora<br />
på halstabletter, klubbor <strong>och</strong> kolaprodukter.<br />
Genom förvärvet ökar Cloetta<br />
Fazers omsättning i Sverige med ca 6<br />
procent.<br />
Enligt planerna kommer Karamellpojkarnas<br />
produkter även i fortsättningen<br />
att tillverkas i företagets anläggning<br />
i Alingsås.<br />
Tetra Pak anlitar Dhls<br />
miljötjänst Gogreen<br />
Tetra Pak <strong>och</strong> DHL har inlett ett samarbete<br />
på miljöområdet, som innebär att alla Tetra<br />
Paks expresstransporter från Sverige sköts<br />
med DHLs miljötjänst Gogreen.<br />
Gogreen beskrivs som en koldioxidneutral<br />
tjänst. Det innebär att DHL mäter<br />
hur mycket koldioxidutsläpp en kunds<br />
transporter orsakar <strong>och</strong> sedan minskar,<br />
eller neutraliserar, med motsvarande<br />
utsläppsmängd någon annanstans i världen.<br />
Minskningarna sker genom investeringar<br />
i olika miljöprojekt, som ny teknologi<br />
för fordon, användande av förnyelsebart<br />
bränsle, metanutvinning <strong>och</strong> solfångare.<br />
Hela processen kontrolleras av det<br />
schweiziska verifierings- <strong>och</strong> certifieringsföretaget<br />
SGS.<br />
44 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
uTruSTninGSnYTT<br />
Kameraläsare<br />
Datalogic introducerar Matrix 400, en ny 2D kameraläsare för<br />
industriellt bruk.<br />
Läsaren finns i två olika modeller: 1,3 resp 2,0 megapixel.<br />
Ett belysningssystem, justerbar lins <strong>och</strong> avkodningsbibliotek<br />
underlättar läsandet av t ex skadade koder <strong>och</strong> koder med svag<br />
kontrast.<br />
Godkänd läsning bekräftas med green spot. Läsaren har en<br />
robust metallkonstruktion, IP67-klassning <strong>och</strong> kapacitet att klara<br />
en temperatur på upp till 50°C.<br />
Tryckluftsfilter<br />
Donaldson presenterar en ny serie energibesparande tryckluftsfilter.<br />
Differenstrycket har minskats med flera olika åtgärder.<br />
Exempelvis styrs tryckluften in på ett turbulensfritt sätt<br />
<strong>och</strong> ett nytt veckat filtermedia som är olje- <strong>och</strong> vattenavvisande<br />
används. Detta ökar tvärsnittsarean som används till partikelfiltrering.<br />
Filterhuset är tvådelat med bajonettanslutning där<br />
filterelementet är integrerat i den övre delen. Nio olika storlekar<br />
täcker ett flöde från 35-1100 m 3 /h.<br />
Kvävgasproduktion<br />
Atlas Copco Compressorer i Nacka<br />
lanserar en serie PSA generatorer för<br />
kostnadseffektiv kvävgasproduktion.<br />
Serien integrerar leverans av tryckluft<br />
<strong>och</strong> kvävgas i samma anläggning.<br />
Principen bygger på en tvåstegsprocess,<br />
där ren <strong>och</strong> torr tryckluft<br />
passerar en adsorbent CMS (carbon<br />
molecular sieve), vilken separerar<br />
syret från de större kvävemolekylerna,<br />
som sedan går vidare i systemet ut till<br />
produktionen.<br />
Serien innehåller sju modeller<br />
med flöden från 1,3 till 130 m 3 /h <strong>och</strong><br />
med renhet från 97 procent till 99,999<br />
procent.<br />
Annons<br />
Friggs<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 45
ProDuKTnYTT<br />
Pasta – till en del<br />
av baljväxter<br />
Sverige blir den första marknad<br />
där Barilla Plus lanseras. Det är<br />
en ny serie pastaprodukter där<br />
degen, förutom durumvete, består<br />
till en tredjedel av baljväxter <strong>och</strong><br />
sädesslag som kikärter, linser,<br />
dinkel, korn, havre <strong>och</strong> linfrö.<br />
Blandningen ger ett högt innehåll<br />
av protein, fibrer <strong>och</strong> omega-3.<br />
både etiskt <strong>och</strong><br />
Krav-märkt kaffe<br />
Merrild Coffee Systems har lanserat<br />
fem produkter inom sortimentet<br />
Good Origin, som både är godkända<br />
enligt Krav <strong>och</strong> Utz-certifierade.<br />
– Vi har tagit fasta på<br />
svenskarnas ökande efterfrågan<br />
på <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> etiskt kaffe<br />
<strong>och</strong> lanserar nu Good Origin som<br />
dubbelcertifierat, säger Åsa Bolltoft,<br />
marknadschef på Merrild.<br />
Kaffet levereras till hotell,<br />
restauranger <strong>och</strong> caféer. Via Merrilds<br />
hemsida kan kunden med hjälp av<br />
datumet på förpackningen spåra de<br />
kaffebönor, som ingår i produkterna,<br />
ända tillbaka till plantagen.<br />
nu ska det vara single origin<br />
– ursprungskaffe<br />
Den senaste kaffetrenden kallas single origin, eller ursprungskaffe.<br />
Classic lanserar en serie ursprungskaffe, som<br />
innehåller bönor från en noga utvald region. De har alla olika<br />
karaktär på både smak <strong>och</strong> arom. Inspirationen är förstås<br />
hämtad från vinvärlden.<br />
Makassar från Indonesien har en kryddig smak med<br />
toner av nötter, Mancali från Colombia har en karaktäristisk<br />
syrlighet <strong>och</strong> La Cumplida från Nicaragua har en kraftig<br />
arom <strong>och</strong> toner av choklad.<br />
nyttiga <strong>och</strong> snabba gryn<br />
Friggs förkokta gryner ska göra det enklare att laga lite<br />
nyttigare rätter. Genom förkokning har man lyckats få ner<br />
koktiden rejält.<br />
De tre grynerna kan användas på samma sätt som<br />
t ex couscous <strong>och</strong> quinoa. Korn (koktid 12 min), Dinkel<br />
(koktid 20 min) <strong>och</strong> 5 gryner (korn, havre, durumvete,<br />
råris <strong>och</strong> dinkel med 12 min koktid). Grynerna säljs i en<br />
återförslutningsbar stå upp-påse.<br />
havtorn <strong>och</strong> kanel<br />
smaksätter blossa 07<br />
För femte året i rad har Blossa tagit<br />
fram en glögg med en ny smak för<br />
säsongen.<br />
Blossa 07 har smak av havtorn<br />
<strong>och</strong> kanel <strong>och</strong> säljs endast under<br />
julen 2007 i begränsad upplaga.<br />
I år kompletteras Blossa-familjen<br />
med ytterligare två nyheter: Blossa<br />
Trestjärning spetsad med calvados,<br />
som har en torrare, fylligare <strong>och</strong><br />
fruktigare smak än traditionell<br />
glögg, samt Blossa x 5, som är en<br />
samlingsserie med tidigare utgivna<br />
årgångsglöggar (5 x 200 ml).<br />
Skål för julen<br />
Årets julsnaps från Saturnus heter<br />
Skanör Julaquavit, smaksatt med<br />
kummin, anis, fänkål, pors <strong>och</strong> en<br />
gnutta farinsocker.<br />
Skanör Julaquavit kommer dels i<br />
en smäcker 50 cl flska, dels som 5 cl<br />
miniatyr i boxen Goda Julsnapsar.<br />
46 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
enportionsrätter<br />
för kvinnor<br />
Procordia Food har lanserat ett<br />
sortiment enportionsrätter, som i<br />
första hand riktar sig till kvinnor.<br />
– Våra undersökningar visar<br />
att kvinnor kräver mer variation än<br />
män när det gäller enportionsmat.<br />
Kvinnor vill också att maten ska<br />
vara sund <strong>och</strong> ha låg salthalt.<br />
För att vara säkra på att rätterna<br />
tilltalar just kvinnor, har vi använt<br />
smakpaneler som endast bestått av<br />
kvinnor, berättar Cecilia Isaksson,<br />
marknadschef Felix färdigmat.<br />
Sortimentet kombinerar de<br />
populäraste rätterna från Felix<br />
Klassiker <strong>och</strong> Felix Pasta, men i<br />
ny tappning.<br />
De fem helt nya rätterna är<br />
Fullkornspasta med kyckling<br />
<strong>och</strong> örtkryddad tomatsås,<br />
Thai röd curry med kyckling<br />
<strong>och</strong> basmatiris, Falafel med<br />
bulgursallad <strong>och</strong> kryddig tomatsås,<br />
Tikka Masala med kyckling <strong>och</strong><br />
basmatiris samt Biff Yakiniku med<br />
bambuskott <strong>och</strong> basmatiris.<br />
Fiberrikt hårt<br />
tunnbröd<br />
Mjälloms Tunnbröd i Ullånger<br />
lanserar en helt ny serie fullkornsbröd,<br />
Morgonmix, som till en början<br />
finns i smakerna Fullkornsråg,<br />
Kummin <strong>och</strong> Multigrain.<br />
mer <strong>ekologiskt</strong> för storkök <strong>och</strong><br />
restaurang<br />
Saltå Kvarn ökar sin satsning på ekologisk mat för<br />
storkök <strong>och</strong> restauranger genom att lansera sex produkter i<br />
storköksförpackning: quinoa, bulgur, kikärter, kidneybönor,<br />
solroskärnor <strong>och</strong> råris av fullkorn.<br />
Förra året tog Saltå Kvarn fram ett tiotal ekologiska<br />
produkter för storkök. Företaget räknar med att andelen<br />
ekologisk mat hos storkök <strong>och</strong> restauranger kommer att öka<br />
kraftigt de närmaste åren, bl a till följd av regeringens mål<br />
att 25 procent av maten i offentlig sektor ska vara ekologisk<br />
år 2010.<br />
Frusen nyponsoppa<br />
Vanilj Nyponsorbet är en nyhet med vuxen smak i Sia<br />
Glass 1,5 liters-segment. Vem minns väl inte nyponsoppan<br />
med mandelbiskvier? Men här handlar det om gräddglass<br />
med ripplad nyponsorbet.<br />
Cotti frutti – nytt<br />
mättande mellanmål<br />
Valio lanserar en ny typ av mellanmål, Cotti frutti, som<br />
är baserat på cottage cheese <strong>och</strong> vaniljkvarg. Mellanmålet<br />
beskrivs som ”proteinrikt <strong>och</strong> färdigblandat för folk i<br />
farten”. Cotti frutti säljs i 150 g-förpackningar <strong>och</strong> finns i<br />
originalsmaken vanilj samt vanilj/citron <strong>och</strong> äpple/kanel.<br />
black & White<br />
enportionsmat<br />
Findus Wärdshus, djupfrysta<br />
enmansportioner med svensk<br />
husmanskost, fyller 20 år nästa år.<br />
Nu lanseras Black & White, färserad<br />
fläsknoisette med bearnaisesås <strong>och</strong><br />
pepparbiff med rödvinssky samt<br />
potatiskroketter <strong>och</strong> bönor.<br />
ramlösa ute i<br />
blåbärsskogen<br />
Ramlösa avslutar jubileumsåret med<br />
att lansera Ramlösa Blåbär.<br />
nya kryddmixer<br />
för bönor <strong>och</strong> gryn<br />
Santa Maria har tagit fram fyra nya<br />
kryddmixer för bulgur, couscous,<br />
quinoa <strong>och</strong> hummus. Samtliga<br />
kryddmixer räcker till fyra portioner<br />
<strong>och</strong> passar även till pasta <strong>och</strong> ris.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 47
SAxAT<br />
KLIPPARE: ANDERS SCHULTz<br />
FOTO: ÅSA LEIFE<br />
olivolja<br />
gör dig eldig<br />
Inmundigande av s k extra jungfrulig (extra<br />
virgin) olivolja kan få fart på hormonutsöndring<br />
<strong>och</strong> värmeutveckling i kroppen,<br />
visar en ny japansk studie. Om detta endast<br />
gäller om du råkar vara en råtta återstår<br />
emellertid att se. I studien fick nämligen<br />
råttor en fettrik diet med antingen majsolja<br />
(kontroll), raffinerad olivolja eller extra<br />
jungfrulig olivolja under 28 dagar, varefter<br />
en mängd fysiologiska parametrar mättes.<br />
En dosberoende signifikant ökning<br />
av katekolaminsekretionen uppmättes när<br />
råttorna erbjöds jungfrulig olivolja istället<br />
för majsolja. Katekolaminerna adrenalin <strong>och</strong><br />
noradrenalin verkar bl a genom att stimulera<br />
nedbrytningen av fetter (triglycerider).<br />
Hormonutsöndringen stimulerar även<br />
värmeutvecklingen i brun fettvävnad där<br />
sk frikopplingsproteiner (UCP – uncoupling<br />
proteins) verkar för att frigöra en del av den<br />
tillgängliga energin till värme.<br />
Råttorna som fick jungfrulig olivolja<br />
hade signifikant högre halter av frikopplingsproteinet<br />
UCP-1 i brun fettvävnad,<br />
jämfört med råttor som fick raffinerad<br />
olivolja <strong>och</strong> dessa hade i sin tur signifikant<br />
högre halter UCP-1 än majsoljeråttorna.<br />
J Nutritional Bi<strong>och</strong>emistry Vol 18(10), 685-<br />
(Okt 2007)<br />
Fördomsfulla<br />
smaklökar<br />
Märkning av typen ”ekologisk” <strong>och</strong><br />
”Rättvisemärkt” har betydelse för många<br />
konsumenters val av livsmedelsprodukter,<br />
men påverkar märkningen även konsumentens<br />
smakupplevelse av produkten? För att<br />
undersöka detta fick ett antal brittiska <strong>och</strong><br />
holländska konsumenter berätta om sina<br />
smakupplevelser av tre olika sorters ananas<br />
som etiketterats ”konventionellt odlad”,<br />
”<strong>ekologiskt</strong> odlad” eller ”Rättvisemärkt”.<br />
Vad konsumenterna inte visste var att all<br />
ananas odlats konventionellt <strong>och</strong> att de tre<br />
sorterna systematiskt fick byta etiketter.<br />
Resultatet indikerar att det inte finns<br />
något samband mellan smakupplevelser<br />
<strong>och</strong> etiketter, men delar man upp försökspersonerna<br />
i de som från början hade<br />
en positiv resp negativ attityd till resp<br />
märkning, framträder ett intressant mönster.<br />
De med positiv attityd till ekologisk<br />
mat eller Rättvisemärkt mat upplever en<br />
förstärkt smakupplevelse (t ex sötma,<br />
saftighet, ananassmak) med en av dessa<br />
märkningar jämfört med märkningen ”konventionellt<br />
odlad”. Upplevelsen hos de<br />
negativa var den motsatta, där reducerade<br />
märkningen med ”<strong>ekologiskt</strong>” eller ”Rättvisemärkt”<br />
smakupplevelsen.<br />
Food Quality and Preference Vol 19, 114-<br />
(Jan 2008)<br />
Aflatoxin i låga doser<br />
Aflatoxiner är en slags (myko-)toxiner<br />
som utsöndras från en del svampar ur<br />
släktet Aspergillus. När man drabbas av<br />
aflatoxiner, som bl a påvisats på div nötter,<br />
kan detta ge sig till känna via leverskador<br />
<strong>och</strong> levertumörer.<br />
Men händer det också något med oss<br />
när vi exponeras för doser lägre än de<br />
som ger kliniska symptom? I en fransk<br />
studie har man använt grisar, som anses<br />
metabolisera den här typen av ämnen i<br />
levern likt människor, för att undersöka<br />
detta. Resultaten visar att låga doser<br />
aflatoxin i första hand har en hämmande<br />
effekt på sk cytokrom P450 enzymer.<br />
Cytokrom P450 enzymer spelar avgörande<br />
roller när kroppen vill göra sig av med<br />
kroppsfrämmande ämnen (sk xenobiotika),<br />
t ex miljögifter.<br />
Aflatoxiner kan alltså kanske redan vid<br />
låga doser påverka vår förmåga att hantera<br />
xenobiotika. För övrigt kan nämnas att<br />
aflatoxiner också är genotoxiska vid låga<br />
doser <strong>och</strong> kan via sin alkylerande verkan<br />
introducera förändringar av DNAt som på<br />
sikt kan leda till cancer.<br />
Food and Chemical Toxicology 45, 2145-<br />
(Nov 2007)<br />
Peptider mot citrusmögel<br />
Bioaktiva peptider tilldelas allt fler roller i den moderna livsmedelsindustrin.<br />
Flera är kända för sina hälsobefrämjande effekter, vilket gör dem till givna<br />
ingredienser i mervärdesmat (functional foods), medan andra kan t ex fungera<br />
som konserveringsmedel. Till den senare kategorin hör en samling peptider, som<br />
spanska forskare framställt medelst sk kombinatorisk kemi (dvs systematisk<br />
kombination av aminosyror för skapande av peptidbibliotek) för att motverka<br />
tillväxt av svampen Penicillium digitatum på citrusfrukter.<br />
De har identifierat fyra korta peptider med högt innehåll av aminosyran<br />
tryptofan, som hindrar tillväxten av P digitatum på citrus. Störst (dödlig) verkan<br />
hade peptiderna på mögelsvampens konidiesporer (asexuella sporer) vid en peptidkoncentration<br />
på minst 4 μM.<br />
J Agric Food Chem 55(20), 8170- (3 Okt 2007)<br />
48 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
en mild<br />
dehydrogenering<br />
ger färre transfetter<br />
I en ny amerikansk forskningsrapport<br />
redovisas en optimerad mild dehydrogeneringsmetod,<br />
som ger upp till 80<br />
procents reduktion av halten bildade<br />
transfettsyror jämfört med konventionella<br />
metoder. Forskarna hydrogenerade<br />
sojaolja med en kemisk metod där låga<br />
koncentrationer (0,7 M) myrsyra <strong>och</strong><br />
dess salt tjänar som ett reduktionsmedel<br />
<strong>och</strong> vätedonator som kan regenereras vid<br />
katoden under en elektrokemisk reaktion.<br />
Forskarna har försökt optimera en lång<br />
rad processvariabler.<br />
Hydrogenering används för att<br />
påverka oljors konsistens <strong>och</strong> förlänga<br />
hållbarheten på matvaror. Inom industrin<br />
används i regel en process med högt<br />
vätgastryck <strong>och</strong> hög temperatur (150<br />
- 225ºC), som stimulerar bildning av de<br />
ohälsosamma transfetterna.<br />
J Food Engineering Vol 84,526- (Feb 08)<br />
www.livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
noTiSer<br />
mässa för innovativa<br />
dryckesteknologier<br />
Dryckes- <strong>och</strong> livsmedelsproduktionen<br />
söker ständigt nya koncept. På drinktecmässan<br />
i München den 14 - 19 september<br />
2009 kommer många nya lösningar, deras<br />
fördelar <strong>och</strong> begränsningar att presenteras.<br />
Tvärvetenskapliga teknologier, som<br />
kan sättas in för produktion av varierande<br />
drycker – allt från vatten, mjölk, juicer <strong>och</strong><br />
vin till starksprit – är fortsatt en tydlig trend.<br />
På förra drinktec, år 2005, integrerades<br />
för första gången ”Liquid Food”, som t ex<br />
oljor, ketchup <strong>och</strong> såser. Detta är en logisk<br />
utveckling, då industrin som tillverkar<br />
flytande livsmedel använder liknande produktionsmetoder<br />
<strong>och</strong> anläggningar som<br />
dryckestillverkarna.<br />
Allt fler svenskar vill<br />
ha närproducerad mat<br />
40 procent av svenskarna anser att det är<br />
viktigt att handla regionalt/lokalt producerad<br />
mat. De främsta anledningarna är kortare<br />
transporter, att det är bättre för miljön samt<br />
att man vill stödja småskaliga producenter<br />
<strong>och</strong> bidra till en levande landsbygd. Det<br />
visar en undersökning som Min Mat har<br />
gjort tillsammans med Axfood.<br />
Låginkomsttagare, kvinnor, äldre, matintresserade<br />
<strong>och</strong> norrlänningar är de som<br />
handlar mest svensk <strong>och</strong> närproducerad mat.<br />
I Stockholm anses inte dessa mervärden<br />
vara lika intressanta.<br />
Annons<br />
Alsiano<br />
De faktorer som i första hand styr de tillfrågade<br />
konsumentens köp är hög kvalitet,<br />
hälsosamt <strong>och</strong> prisvärt.<br />
– Vi ser helt klart ett trendbrott, när det<br />
gäller pris <strong>och</strong> kvalitet. Man är beredd att<br />
betala mer för smak, kvalitet, svenska eller<br />
lokalt producerade råvaror. Konsumenten<br />
efterfrågar allt mer råvaror med mervärden,<br />
säger Annichen Kringstad, Min Mat.<br />
Ursprunget anses viktigast för ägg,<br />
mjölk <strong>och</strong> kött, medan det är mindre<br />
intressant var spannmålen, frukten <strong>och</strong><br />
grönsakerna kommer ifrån.<br />
livsmedelssektorn allt<br />
viktigare för Alfa laval<br />
Bryggeriindustrin i östra Europa har åter<br />
börjat göra nyinvesteringar. Alfa Laval<br />
har fått order på processlösningar till två<br />
bryggerier i Ukraina. Ordervärdet är ca<br />
50 Mkr <strong>och</strong> leverans kommer att ske i slutet<br />
av 2007 <strong>och</strong> under 2008.<br />
Även hälsosektorn ökar i betydelse<br />
för Alfa Laval, skriver Dagens Industri.<br />
Företaget ska leverera utrustning för 150<br />
Mkr till ombyggda tankers, som har fått<br />
licens för krillfiske i Ishavet, <strong>och</strong> framställer<br />
kosttillskott med omega-3-fettsyror. Två<br />
order är från Nederländerna <strong>och</strong> en är norsk.<br />
Alfa Lavals livsmedelsdivision svarar<br />
för 25 procent av omsättningen <strong>och</strong><br />
koncernchef Lars Renström ser ett ökat<br />
intresse för produktion av näringstillskott<br />
<strong>och</strong> hälsoprodukter. Framför allt finns en<br />
stor efterfrågan på utrustning för fruktjuicer.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 49
ny kunskap minskar ehec-risk<br />
TEXT: KARIN NYBERG, SVA, OCH JAKOB RYD OTTOSON, SLU<br />
FOTO: BENGT EKBERG, SVA<br />
Sommaren 2005 insjuknade<br />
135 personer i verotoxinbildande<br />
Escherichia coli-infektion (VTEC), även<br />
benämnt ehec, vilket var det största<br />
VTEC-utbrott som har rapporterats<br />
i Sverige. Flest fall rapporterades<br />
från Halland <strong>och</strong> Västra Götaland.<br />
Källan var sallat, som bevattnats med<br />
förorenat vatten.<br />
VTEC är en tarmbakterie som bl a kan<br />
orsaka blodiga diarréer <strong>och</strong> njursvikt hos<br />
människa, särskilt utsatta är barn. Bakterien<br />
är vanligt förekommande hos nötkreatur,<br />
framför allt i sydvästra Sverige. Eftersom<br />
den sällan orsakar sjukdom hos djur, är det<br />
svårt att veta om man har förorenad gödsel.<br />
Vidare kan det räcka med mindre än 100<br />
bakterier för att orsaka infektion.<br />
Vid ekologisk produktion tillförs<br />
växterna näring i huvudsak genom naturgödsel.<br />
Detta skulle kunna innebära en ökad<br />
risk för ehec hos konsumenterna. Särskilt<br />
hög är smittorisken när det gäller frukt, bär<br />
<strong>och</strong> grönsaker som konsumeras råa.<br />
Vid studier av skillnader i förorening<br />
mellan <strong>ekologiskt</strong> <strong>och</strong> konventionellt<br />
odlad sallat, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, har<br />
obetydliga skillnader rapporterats. En<br />
svensk studie visade däremot att huvudsallat<br />
var mer kontaminerad än isbergssallat.<br />
Sköljning räcker inte<br />
Av stor vikt för riskbedömningen är<br />
mikroorganismernas möjlighet att fästa till<br />
grödan. Om VTEC-bakterier har fäst på en<br />
gröda, t ex i samband med naturgödsling, är<br />
det inte säkert att en enkel sköljning innan<br />
konsumtion avlägsnar dem. I regel blir ca<br />
tio procent av bakterierna kvar.<br />
Även om gödsel inte sprids direkt på<br />
grödan, skulle smittämnena potentiellt<br />
kunna hamna på sallaten som stänk vid<br />
kraftiga regn. En forskargrupp i USA har<br />
påvisat att sallaten skulle kunna ta upp<br />
smittämnen från gödsel via rötterna.<br />
Förutom vid direktförorening av<br />
gödsel, kan växande grödor även kontamineras<br />
innan skörd via gödsel- eller avloppsförorenat<br />
vatten. Vid utbrottet 2005 hade<br />
nötgödsel hamnat i bevattningsvattnet,<br />
vilket t ex kan hända om det förekommer<br />
bete i närheten av de vattendrag som<br />
nyttjas för bevattning eller om förorenad<br />
gödsel når vattnet efter kraftiga regn <strong>och</strong><br />
översvämningar.<br />
Norska studier har visat att en uppehållstid<br />
på en vecka från sista bevattningen<br />
till skörd minskar risken för smitta signifikant.<br />
Denna reduktion beror på att<br />
VTEC-bakterierna dör när de utsätts för<br />
UV-ljus, uttorkning <strong>och</strong> konkurrens. I<br />
vissa extremfall finns dock möjlighet för<br />
bakterierna att tillväxa. Att tillväxt skett i<br />
Varbergs-sallaten är inte omöjligt, men å<br />
andra sidan påvisades aldrig VTEC i några<br />
av de sallatsprover som togs.<br />
mikrobiologisk riskvärdering<br />
Mikrobiologisk riskvärdering används allt<br />
mer inom livsmedelsindustrin för en ökad<br />
säkerhet. Genom att bygga upp matematiska<br />
modeller över mikroorganismers förekomst<br />
i olika livsmedel <strong>och</strong> hur de påverkas av<br />
olika processer kan man räkna ut med<br />
vilken frekvens konsumenterna riskerar att<br />
bli sjuka.<br />
På SVA används riskvärdering för att<br />
Om kor betar i närheten av vattendrag,<br />
som används för bevattning, finns risk för<br />
att VTEC-bakterier sprids till grödan.<br />
uppskatta riskerna för djur <strong>och</strong> människor<br />
med ett ökat kretslopp av bioavfall, såsom<br />
gödsel. Bra data som tas fram genom<br />
forskning, i Sverige <strong>och</strong> utomlands, är till<br />
stor hjälp för att riskmodellerna ska bli så<br />
lika verkligheten som möjligt. Därigenom<br />
kan beslutsfattare ges bra underlag om<br />
hantering av gödsel, kvaliteten på bevattningsvatten<br />
<strong>och</strong> tidpunkt för sista bevattningen,<br />
så att utbrott liknande det 2005 inte<br />
händer igen.<br />
Fältstudier ger ökad kunskap<br />
På SVA pågår bl a forskning som syftar till<br />
att förbättra kunskapen om smittspridning<br />
av VTEC via miljön <strong>och</strong> till livsmedel.<br />
Under fältlika förhållanden studeras<br />
hur VTEC överlever i jord efter att ha<br />
applicerats tillsammans med gödsel i<br />
jordfyllda cylindrar nedsänkta i marken.<br />
Här finns också möjlighet att studera<br />
transport till grundvatten samt upptag <strong>och</strong><br />
stänk som spridningsväg under autentiska<br />
förhållanden.<br />
Mer kontrollerade försök på olika<br />
faktorers betydelse för reduktion eller<br />
tillväxt av VTEC kommer att göras i klimatkammare.<br />
Dessutom ska den VTEC-stam<br />
som orsakade utbrottet i Varberg jämföras<br />
med andra stammar avseende adsorption,<br />
överlevnad <strong>och</strong> upptag.<br />
50 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
Ny rengöringsteknik med ozongas kan spara mycket energi, t ex på mejerier.<br />
ozon gör livet<br />
tufft för bakterier<br />
TEXT: STAFFAN LJUNG FOTO: ARLA FOODS<br />
Uppe i ozonlagret gör den nytta för oss nere<br />
på jorden. Men ozongasen gör också livet<br />
tufft för många, däribland bakterier. Det förhållandet<br />
utnyttjas i ny rengöringsteknik som<br />
sparar både energi, tid <strong>och</strong> miljö.<br />
Ozon är en gas som består av tre syreatomer per molekyl. I atmosfären<br />
nybildas den i en ständigt pågående process <strong>och</strong> skyddar livet<br />
på jorden mot farlig UV-strålning<br />
Gasen gör även nytta nere på jorden. I ett projekt, finansierat av<br />
Energimyndigheten, studerar SIK, tillsammans med flera företag,<br />
möjligheterna att göra rent rörledningar <strong>och</strong> tankar i mejerier med<br />
bakteriedödande ozon.<br />
Annons<br />
Prevas<br />
Normalt desinficeras tankarnas ytor i en serie steg där sköljningar<br />
med vatten, varm lut, varm syra <strong>och</strong> hetvatten varvas. Det är en<br />
tidskrävande process som slukar rejält med energi. I andra länder<br />
använder man dessutom fler typer av kemikalier, vilket förstås ökar<br />
miljöbelastningen än mer.<br />
– Vi undersöker om det går att utesluta det sista rengöringssteget<br />
<strong>och</strong> ersätta hetvatten med ozon, berättar Ulla-Karin Barr på SIK.<br />
Två typer av bakterier<br />
Ozonet produceras i en speciell generator. Gasen blandas in i kallt<br />
vatten <strong>och</strong> tillförs tankarna via rörledningar. I försöken, som utförts i<br />
labb, pilotanläggning <strong>och</strong> liten industriell skala, har mikrobiologerna<br />
använt två vanliga typer av bakterier för att se vilken effekt ozonet<br />
har på dessa. De har laborerat med olika ozonhalter (1 - 5 ppm).<br />
Resultaten är lovande, enligt Ulla-Karin Barr.<br />
Ozonrengöringen sker i slutna processer, men det finns risk att<br />
ozon kan läcka ut till den omgivande luften <strong>och</strong> bli ett arbetsmiljöproblem.<br />
Gasen är aggressiv <strong>och</strong> retar människans andningsorgan<br />
även i låga halter. För arbetsplatser finns gränsvärden.<br />
– Det är av yttersta vikt att inte bortse från arbetsmiljöaspekterna<br />
vid införandet av ozon.<br />
Stora besparingsmöjligheter<br />
Det stora plustecknet är de rejäla energi- <strong>och</strong> tidsbesparingarna som<br />
tekniken öppnar för. Ulla-Karin Barr berättar att man i projektet<br />
kalkylerar med en besparing på ca tio procent av ett mejeris totala<br />
energiförbrukning. Räknar man om detta på den sammanlagda<br />
mjölkinvägningen i Sverige, rör det sig om ungefär 16 GWh i besparingspotential.<br />
Desinficeringstiden skulle dessutom kortas med<br />
en tredjedel.<br />
Projektet, som är avslutat, omfattade inga långtidsförsök i<br />
industriell mejeriproduktion, men Ulla-Karin Barr hoppas nu kunna<br />
göra långtidstester i industrin. Hon är bl a nyfiken på hur tekniken<br />
fungerar på fler typer av bakterier än de som hittills använts.<br />
– Vi vill också se om vissa material förstörs av ozonet. En annan<br />
sak vi vill studera är hur designen av tankar <strong>och</strong> rör påverkar.<br />
Går allt i lås kan det i framtiden bli möjligt att börja använda<br />
ozontekniken på fler områden, t ex för att sterilisera utrustning <strong>och</strong><br />
instrument.<br />
– Där finns stora energivinster att göra, säger Ulla-Karin Barr.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 51
marknadsguide<br />
52 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
marknadsguide<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 53
marknadsguide<br />
54 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
marknadsguide<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 55
marknadsguide<br />
56 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007
marknadsguide<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007 57
SYnPunKTen<br />
Ta vara<br />
på klimatmöjligheterna<br />
Klimathot 99 100 träffar. Klimatmöjligheter 3 träffar. En enkel sökning på Google<br />
ger en tydlig bild av den svenska debattens riktning. De få som vågar ha idéer för<br />
framtiden dränks effektivt av de negativa budskapens störtflod.<br />
Om situationen är så allvarlig som majoriteten befarar, är det väl inte domedagsprofeterna<br />
vi borde lyssna mest på, utan på dem som ser möjligheterna. Nytänkandet<br />
<strong>och</strong> framförhållningen inom den svenska livsmedelsindustrin verkar dock inte ha<br />
kommit mycket längre än till en begynnande diskussion om klimatmärkning. Det<br />
är anmärkningsvärt, för det är få branscher som över tid är lika väderberoende som<br />
livsmedelsbranschen.<br />
Som bondson <strong>och</strong> uppväxt med ungdjur på ena sidan huset <strong>och</strong> spannmålsodling<br />
på den andra, vet jag vilken betydelse vädret har för primärproduktionen. Klimatförändringarna<br />
handlar dock inte om några år med dålig skörd pga torka eller regn. Det<br />
handlar om att vi i förlängningen kan tvingas till att fundamentalt ändra uppfattning<br />
om vad det är som ska beta <strong>och</strong> växa på landsbygden. Vilka råvaror ska vidareförädlas<br />
i de svenska livsmedelsindustrierna? Vad kommer konsumenterna att efterfråga<br />
<strong>och</strong> hur mycket är de bredda att betala? Hur ska måltider förpackas, serveras <strong>och</strong><br />
konsumeras? Hur förändras tillgång <strong>och</strong> efterfrågan globalt? Ditt företag kommer att<br />
behöva anpassa sig till svaren på en lång rad frågor. Företag som förblir passiva får se<br />
på, när kreativa <strong>och</strong> handlingskraftiga konkurrenter växer sig ännu starkare.<br />
Behovet av livsmedel är lika globalt som klimatet. Jag genomför därför sökningen<br />
på engelska. ”Global warming threat” ger 1 920 000 träffar. ”Global warming<br />
opportunity” inkasserar 2 530 000 träffar. Skönt att resten av världen inte verkar vara<br />
lika handlingsförlamad inför klimatförändringen. Vi är ju trots allt drygt 6,5 miljarder<br />
människor, som oavsett väder <strong>och</strong> vind vill fortsätta att leva, konsumera <strong>och</strong> helst äta<br />
tre mål mat om dagen.<br />
Exakt vilka konsekvenser klimatförändringarna kommer att medföra för<br />
människans livsmedelskonsumtion <strong>och</strong> måltidsmönster återstår att se. Men livsmedel<br />
är <strong>och</strong> förblir medel för liv. Därför kommer det att finnas behov, efterfrågan <strong>och</strong><br />
betalningsvilja för livsmedel så länge mänskligheten existerar. Visserligen riskerar<br />
klimatförändringarna att rita om affärskartan – bokstavligen – men marknaden<br />
kommer att bestå. Därför hoppas jag att en mängd svenska livsmedelsföretag ska<br />
börja arbeta intensivt <strong>och</strong> proaktivt för att möta framtiden. Jag vill se nya livsmedel<br />
<strong>och</strong> nya produkter, som framgångsrikt kan möta efterfrågan från morgondagens<br />
konsumenter på den globala marknaden. Förutsättningarna finns. Det är hög tid<br />
att tysta domedagsprofeterna, se förbi klimatmärkningen <strong>och</strong> börja arbeta med<br />
möjligheterna.<br />
Jans namnteckning!<br />
jan.adolfsson@livsmedeli<strong>fokus</strong>.se<br />
reDAKTionSråD<br />
Christina Skjöldebrand (ordf)<br />
Jan Adolfsson<br />
Mats Engdahl<br />
Micael Györei<br />
Maria Johansson<br />
Johanna Jägerhorn<br />
AlmAnACKAn<br />
2008<br />
18 - 27 januari<br />
Grüne W<strong>och</strong>e, internationell livsmedelsmässa<br />
i Berlin<br />
www.grunew<strong>och</strong>e.de<br />
27 - 30 januari<br />
ISM, internationell konfektyrmässa i Köln<br />
www.ism-cologne.com<br />
7 - 9 februari<br />
Fruit Logistica, fackmässa för frukt <strong>och</strong> grönt,<br />
Berlin<br />
www.fruitlogistica.com<br />
2 - 5 mars<br />
Foodexpo, Skandinaviens största fackmässa<br />
för detaljhandeln, hotell-, restaurang- <strong>och</strong><br />
livsmedelsbranschen, Herning<br />
www.foodexpo.dk<br />
29 mars - 2 april<br />
Europain, stor bageri- <strong>och</strong> konditorimässa, Paris<br />
www.europain.com<br />
1 - 2 april<br />
<strong>Tema</strong> <strong>Livsmedel</strong>shygien, BioTekPro:s<br />
utbildningsdagar i Malmö<br />
www.biotekpro.se<br />
1 - 3 april<br />
InterFood St Petersburg, internationell mässa<br />
för mat, dryck <strong>och</strong> livsmedelstillverkning<br />
www.primexpo.ru/interfood/eng/<br />
9 - 10 april<br />
easyFairs <strong>Livsmedel</strong>sproduktion & Förpackning<br />
(fd Foodprocessing & Foodpack) mässa, Malmö<br />
www.easyfairs.com<br />
22 - 25 april<br />
GastroNord, i år med <strong>fokus</strong> på storkök,<br />
arrangeras på Stockholmsmässan<br />
www.gastronord.com<br />
22 - 25 april<br />
Nordic Bakery, nytt namn på Bageri- <strong>och</strong><br />
Konditorimässan, Stockholmsmässan<br />
www.bagerimassan.se<br />
58 LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007