Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
TIDSAM 0933-40<br />
treschow<br />
”20 000 joBB<br />
måste Bort<br />
på unilever”<br />
puckat<br />
så föll nhl:s<br />
affär som ett<br />
korthus<br />
hausse<br />
va-portföljer<br />
utklassar<br />
skakig Börs<br />
finansessen<br />
Tennisstjärnornas nya<br />
karriär i finansbranschen –<br />
här är deras bästa aktier<br />
BlodBadet<br />
i carnegie<br />
va avslöjar de dolda<br />
riskerna i finansskandalen<br />
Eliabeth Tandan<br />
AkTiespArArnAs vd<br />
om den nyA mjukA sTrATegin<br />
vakthund<br />
<strong>med</strong> <strong>låg</strong> <strong>profil</strong><br />
analys två köpvärda stjärnor i skogsmörkret<br />
N u m m e r 4 0<br />
4 o k to b e r 2 0 0 7<br />
p r i s 5 5 k r
stäm dem!<br />
P o n t u s<br />
”jag för esl o g at t m a n skulle erbjuda personalen<br />
på Carnegie bonusamnesti. De som<br />
fått pengar men inte riktigt kände att de förtjänade<br />
bonusen, kunde få betala tillbaka.<br />
Men ledningen var inte så intresserad av det”,<br />
säger Folksams ägaransvariga Carina Lundberg<br />
Markow, när vi idisslar skandalen.<br />
Hon driver också på för att förre vd:n Karin<br />
Forseke, som öppnat för att betala tillbaka<br />
bonus som hon fått tack vare uppblåsta tradingvinster,<br />
ska krävas på pengar.<br />
”Skicka ett inbetalningskort”, säger Carina<br />
Lundberg Markow.<br />
Det är en rätt rimlig inställning för en aktieägare<br />
i ett bolag där det alltmer framstår<br />
som om ledningen blåst ägarna.<br />
I det här numret av VA fortsätter Pontus<br />
Herins granskning av Carnegie, som inleddes<br />
för två veckor sedan, och där slutsatserna i<br />
mycket bekräftades av Finansinspektionens<br />
stenhårda dom i fredags. Nu blottlägger han<br />
osäkerheterna i förlusterna och de ivriga försöken<br />
att peka ut tre enskilda personer som<br />
ansvariga, personer som Carnegie kallar kriminella<br />
i kontakter <strong>med</strong> <strong>med</strong>ierna.<br />
Men det blir allt tydligare att det som pågår<br />
i Carnegie nu är ett bollande <strong>med</strong> svartepetter.<br />
Ingen vill bli sittande <strong>med</strong> ansvaret för<br />
en skandal som har potential att bli Finans-<br />
Sveriges värsta, även om många oklarheter<br />
återstår.<br />
Vd Stig Vilhelmson fick sparken av Finansinspektionen<br />
och försvann i periferin. Styrelseordförande<br />
Christer Zetterberg hoppade<br />
av redan tidigare när han såg vartåt det barkade.<br />
I dag vill han inte låta sig intervjuas av<br />
VA. Karin Forseke poängterar att Finansinspektionen<br />
inte vill kritisera henne, men<br />
lämnar Mats Odells utförsäljningsråd ändå.<br />
Ingen av de stora ägarna vill ta i den avgörande<br />
frågan: de förutsättningar som Carnegies<br />
styrelse och ledning använde som påtrycknings<strong>med</strong>el<br />
för att driva igenom en<br />
snabb extra bolagsstämma i augusti, innan<br />
Finansinspektionens utlåtande, är i dag fullständigt<br />
underkända av inspektionen.<br />
Aktieägarna i Carnegie fick ta smällen för<br />
tradingförlusterna i form av nedskrivet eget<br />
kapital, <strong>med</strong>an ledning och personal behöll<br />
större delen av en bonus som tjänats in på<br />
falska grunder och dessutom lade grunden<br />
för ett nytt, guldkantat optionsprogram.<br />
Skriv till chefredaktören: pontus.schultz@va.se<br />
Allt för att hindra personalflykt.<br />
I Finansinspektionens beslut och Pontus<br />
Herins dokument framstår det som rätt<br />
b l ogg<br />
Tycker du som jag?<br />
Säg emot i min blogg.<br />
Varje dag.<br />
uppenbart att ledningen<br />
hade bra insyn<br />
i vad som pågick.<br />
Och klart är att efter<br />
Finansinspektionens<br />
beslut kommer inget<br />
att kunna hindra både kundflykt och personalavhopp<br />
från Carnegie. Tecknen finns redan.<br />
Och om Mats Odell inte är fullständigt i<br />
avsaknad av politisk fingertoppskänsla<br />
ryker det statliga uppdraget<br />
snart. Räkna <strong>med</strong> att resten<br />
av bolaget köps upp inom kort.<br />
Friarna börjar formera sig.<br />
Ändå är reaktionerna ännu så<br />
länge rätt milda från ägarna.<br />
För det är något <strong>med</strong><br />
Sverige och ansvarsutkrävande.<br />
Vi tar det<br />
inte. Vi avgår kanske.<br />
Glider ut i periferin<br />
ett tag.<br />
Men konsekvenser?<br />
Nej, vi vill<br />
hellre gå vidare.<br />
Lägga bakom oss.<br />
Varför? Är den<br />
svenska ankdammen<br />
för liten? Nästa gång<br />
kanske det drabbar en<br />
själv. Är det i Carnegies<br />
fall en avsaknad av tydlig<br />
huvudägare? Eller<br />
brist på tradition? Svaret är<br />
säkert ja på alla punkter.<br />
I Carnegies fall tror jag<br />
ändå inte att det räcker. Det<br />
är för mycket pengar och för<br />
mycket oklarheter. Om inte<br />
de stora aktieägarna tar ansvaret,<br />
så borde de små väcka<br />
en grupptalan. Det förtjänar<br />
de. Liksom det allmänna<br />
rätts<strong>med</strong>vetandet behöver<br />
det.<br />
Oväntat skvaller<br />
AP-fonderna känner sig hotade<br />
av Skandia enligt måndagens<br />
märkliga skvallerartikel på DN<br />
Debatt. Men vad är det för<br />
hemligheter som AP-fonderna<br />
är så rädda för att de onda<br />
Skandiaägarna ska avslöja?<br />
Taktiken att använda Sveriges<br />
mest offentliga klotterplank för<br />
affärsförhandlingar är i alla fall<br />
garanterat ny.<br />
Just nu<br />
MAt: Våga häda på kanelbullens<br />
dag. Kardemummabullar<br />
är godare.<br />
REsA: Weekendsemester.<br />
Vilken småstad som helst<br />
duger. Livskvalitet i kubik för<br />
småbarnsföräldrar.<br />
BoK: Sofia Appelgrens berättelse<br />
om salladsbaren och<br />
kraschen <strong>med</strong> facket<br />
i ”Wild’n Fresh” är<br />
ett måste.<br />
”Det var på tiden”<br />
Pressombudsmannen Yrsa Stenius<br />
kommenterar att superbloggaren<br />
Alex Schulman slår<br />
igen. Onekligen ovanligt att<br />
publicister firar att en röst<br />
försvinner. Det hade varit<br />
livstids förvisning på uttrycket<br />
”det var på tiden”<br />
om en dagstidning<br />
försvunnit. Lite<br />
säger det om journalistikensambivalens<br />
inför det faktum<br />
att vem som<br />
helst i dag kan nå<br />
publiken. Trenden är<br />
annars vikande för<br />
bloggfenomenet. Förväxla<br />
dock inte det <strong>med</strong><br />
att bloggarnas betydelse<br />
försvinner. Däremot kräver<br />
publiken mer än bara navelskåderi.<br />
Missa inte 1<br />
VA:s Stora börsdagen nästa<br />
fredag på Stockholm Open är<br />
ett måste för dig som vill ha<br />
koll på maktspelen på höstbörsen.<br />
Har inte panelen <strong>med</strong> Börje<br />
Ekholm, Harald Mix och<br />
Christer Gardell svaren finns<br />
de inte. Boka din plats nu, se<br />
annonsen på sidan 112.<br />
Missa inte 2<br />
VA:s nyinstiftade pris för kommersiell<br />
innovation. Tillsammans<br />
<strong>med</strong> Ångpanneföreningen<br />
delar vi ut Svenska Innovationspriset.<br />
Nominera din kandidat<br />
på www.va.se/innovation.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
scanpix
V A D i r e k t<br />
nU LaDDaR VI FöR ReKORD!<br />
Nu startar <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>s och Rädda<br />
Barnens företagsutmaning TA STÄLLNING<br />
– en kampanj för att samla in pengar,<br />
men också för att fortsätta debatten om<br />
företagens samhällsansvar.<br />
företagskampanjen TA STÄLL-<br />
NING. Förra året blev resultatet<br />
nära tio miljoner kronor.<br />
Charlotte Petri Gornitzka, generalsekreterare<br />
i Rädda Barnen, vad är målet i<br />
år?<br />
”I vår gemensamma CSR-undersökning<br />
i somras ansåg två av tre företag att<br />
deras samhällsansvar ökat. Klimatfrågan<br />
var den i särklass mest pådrivande<br />
faktorn.”<br />
Märker ni av att engagemanget smittar<br />
till mer traditionella ideella rörelser?<br />
”Ja absolut, antalet företag som spon-<br />
www.zoom.se För andra året i rad är det dags för<br />
BeHöVeR<br />
PenGaR.<br />
Charlotte Petri<br />
Gornitzka på<br />
Rädda Barnen.<br />
tant hör av sig för att diskutera samarbete<br />
ökar ständigt.”<br />
Hur ser svenska företags samhällsansvar<br />
ut jämfört <strong>med</strong> internationella konkurrenter?<br />
”Vi ligger i framkant vad gäller samhällsansvar<br />
och är en förebild internationellt<br />
sett.”<br />
Vad är viktigast för företag som satsar<br />
på CSR just nu?<br />
”De egna anställda samt integration<br />
av ansvarsfrågor i befintliga affärsprocesser.”<br />
Vem skulle du helst vilja bidrog till vår<br />
insamling – och till debatten?<br />
”Michael Treschow, ordförande i<br />
Unilever, och Maud Olofsson, näringsminister.<br />
Båda har mycket<br />
makt och möjligheter!” n<br />
Vill du bidra?<br />
Gå in på www.rb.se/tastallning eller<br />
på www.ekonominyheterna.se/<br />
tastallning och läs mer.<br />
Direkt till<br />
Asiens hjärta<br />
100 000<br />
Välkommen ombord och upplev<br />
Thailand redan från Arlanda.<br />
Njut av god komfort och prisbelönt<br />
service. Du vaknar redo för semester<br />
och äventyr. Vi flyger dagligen<br />
non-stop Arlanda – Bangkok<br />
och vidare inom Asien samt<br />
till Australien & Nya Zeeland.<br />
Sawasdee!<br />
För information och bokning<br />
kontakta din resebyrå.<br />
Mål:<br />
10 miljoner<br />
500 000<br />
400 000<br />
300 000<br />
200 000<br />
www.thaiairways.se<br />
Insamlat<br />
hittills:<br />
200 000<br />
kronor
thomas engström<br />
100<br />
18<br />
62 109 33<br />
35<br />
76<br />
peter jönsson<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
86<br />
46<br />
scanpix<br />
29<br />
micke lundström scanpix<br />
peter jönsspn<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
55<br />
24<br />
15<br />
55<br />
peter jönsson<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
V A INNEHÅLL<br />
3 chefredaktören<br />
Stäm Carnegie!<br />
INSIDER<br />
15 finanserna åt fOlket<br />
16 makten åt låntagarna<br />
17 nätbetalningar åt alla<br />
DIREKT<br />
18 det blir fler skandaler<br />
Mer problem för Carnegies nya ledning.<br />
24 ”20 000 jObb ska bOrt”<br />
Michael Treschow om Unilever.<br />
29 kOpplar upp afrika<br />
Ericsson i välgörenhetsprojekt.<br />
35 beijing sOpar rent inför Os<br />
Miljön engagerar i Kinas huvudstad.<br />
39 Va:s dOm: ett tufft prOV<br />
Kvartalskapitalismens stora test.<br />
TEmA fASTIgHETER<br />
41 OrO på stark marknad<br />
USA-skakigheten märks snart av.<br />
43 dubai bygger 120 Våningar<br />
Ännu ett gigantiskt pr-bygge.<br />
BöRS & ANALyS<br />
46 få Vinnare i skOgen<br />
Här är aktierna du ska satsa på.<br />
47 börssnack<br />
53 Va-pOrtföljerna slår index<br />
Våra vinnaraktier håller.<br />
55 electa<br />
Köpläge!<br />
57 börskrönika<br />
Dollarn ställer till det.<br />
SPECIAL<br />
62 istid för nhl-hOckey<br />
Avtalskonflikten blev ödesdiger.<br />
PRofIL<br />
86 elisabeth tandan<br />
Aktiespararnas vd håller <strong>låg</strong> <strong>profil</strong>.<br />
ATT:ENTIoN<br />
97 idrOttsstjärna – Och sen?<br />
Fördel eller nackdel i karriären?<br />
100 slut på allt trassel<br />
Trenderna på nätet.<br />
103 börsguiden<br />
109 che fyrtiO år efteråt<br />
Ulrika Knutson om en levande ikon.<br />
113 janssOns nya liV<br />
Hårdvinklat om p/e-tal och BMI.<br />
114 perspektiV: catarina af sandeberg<br />
Tradaren är kung.<br />
OmslagsfOtO : micke lundström<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |
a k t i e r , p ry l a r o c h t r e n d e r – f r å n v e c k a n s a f fä r e r o c h t v 4<br />
veckan som kommer<br />
styr rätt i rapportfloden<br />
de t dr a r ihop sig t ill rapportdags från börsbolagen<br />
igen. Håll koll på de senaste siffrorna och<br />
kursrörelserna på Ekonominyheterna.se. Här får du<br />
också mycket mer än att bara nyheterna om<br />
siffrorna. Vi har snabba kommenterar och analyser<br />
av rapporterna direkt när de kommer. Missa inte<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>s börsredaktion när de skärskådar<br />
de viktigaste rapporterna direkt på nätet!<br />
häng <strong>med</strong> till delhi!<br />
du missa r vä l inte det senaste på Ekonominyheterna.se?<br />
Prenumerera på våra dagliga nyhetsbrev så<br />
håller du dig ständigt uppdaterad <strong>med</strong> våra senaste<br />
nyheter, kommentarer och analyser. Var <strong>med</strong> i läsartävlingen<br />
på Ekonominyheterna.se (du missade väl<br />
inte vår förra där vi lottade ut platttv:ar från Philips<br />
värda 150 000 kronor?).<br />
Första pris är en flygresa <strong>med</strong> Finnair till Delhi i<br />
Indien för två personer, och det står en ny resa på<br />
spel varje månad! Allt du behöver för att vinna resan<br />
är att teckna en gratis prenumeration på Ekonominyheterna.se:s<br />
dagliga nyhetsbrev. Och prenumererar<br />
du redan på nyhetsbrevet kan du vara <strong>med</strong> och<br />
tävla genom att tipsa en kompis! Läs mer om tävlingsreglerna<br />
– och teckna en prenumeration på nyhetsbrevet<br />
– på www.ekonominyheterna.se!<br />
läs de senaste nyheterna<br />
på ekonominyheterna.se!<br />
mest läst i veckan mest kommenterat<br />
n de 12 bästa prylarna just nu 2007-09-24 Publicerad kl 10:03<br />
n smartast på nätet 2007-09-28 Publicerad kl 07:30<br />
n nätshoppa i usa 2007-09-25 Publicerad kl 07:47<br />
n facebook för dummies 2007-09-06 Publicerad kl 13:00<br />
n bildfajt på nätet 2007-09-24 Publicerad kl 07:25<br />
n carnegie ger svar på tal 2007-09-21 Publicerad kl 14:24<br />
n håvar in dubbelt 18 inlägg<br />
n tak för husavgift slås fast 18 inlägg<br />
n ”arbetslösa betalar skattesänkningar” 16 inlägg<br />
n carnegie erkänner fi:s kritik 14 inlägg<br />
modebloggen ulfs lista pontus blogg<br />
Sofia Hedström<br />
bor i New York,<br />
men reser över<br />
världen för att ha<br />
koll på de senaste<br />
trenderna.<br />
Vad är hett, trött<br />
eller dött just nu?<br />
Kolla in vad<br />
som rör sig<br />
i chefredaktörens<br />
huvud.<br />
Vassa kommentarer<br />
om dagens<br />
viktigaste nyhetshändelser<br />
från<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>s<br />
chefredaktör.<br />
Webbexklusivt<br />
missa inte de<br />
hetaste prylarna<br />
Missa inte guldkornen på nätet<br />
eller vilka som är de hetaste prylarna<br />
just nu! Varje månad korar<br />
redaktionen sina favoriter på<br />
Ekonominyheterna.se. Kolla in<br />
vad vi gillar bäst i oktober (sök<br />
på ”älskar just nu”).<br />
Google har gjort det länge. Adobe<br />
har precis börjat. Och<br />
snart är Microsoft i<br />
gång. Läs på Ekonominyheterna.se<br />
om<br />
en av de starkaste<br />
webbtrenderna för<br />
tillfället, att jobba<br />
direkt på webben i<br />
stället för att lagra på<br />
hårddisken (sök på ”smartast<br />
på nätet”).<br />
alliansen – gör en rockad – Odell<br />
blir minister utan portfölj och fd<br />
försvarsminister Odenberg poppar<br />
upp igen...<br />
Postad av: Sckack matt 16:20<br />
1 oktober 2007<br />
”Sverige har blivit en<br />
fungerande kontrollmyndighet<br />
rikare och en fifflande<br />
finanskultur fattigare.”<br />
Pontus Schultz bloggar om Carnegie<br />
lägg upp din portfölj!<br />
håll koll på börsen. följ dina aktier på sveriges bästa börstjänst. ekonominyheterna.se/bors<br />
| Va | 40 | 4 OKtObEr 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
rapportdagS.<br />
Nästa fredag är det<br />
Investors och Börje<br />
Ekholms tur.<br />
bErtIL ErIcsOn/scanpIx<br />
karin forseke<br />
avgår<br />
Mats Odell ska naturligtvis sitta<br />
kvar! Karins avgång är obegriplig<br />
och onödig, då ingen kritik<br />
från FI faller på hennes mandatperiod.<br />
Postad av: GARM<br />
16:56, 1 oktober 2007<br />
Om man läser FI-rapporten så<br />
framgår det att årsredovisningen<br />
för 2005 har varit fel. bolaget<br />
har undanhållit väsentlig information<br />
om bolagets risker till<br />
aktieägarna. Vem var vd då om<br />
inte Karin Forseke?<br />
Postad av: Stanley 17:49, 1 oktober<br />
2007
START<br />
SF-DK 2,0 GR9<br />
RFGK - TRAD.<br />
Ta direktvägen<br />
till det enkla<br />
sparandet!<br />
INPRS/SKT. V4<br />
?<br />
?<br />
RGK.2,5%<br />
GDK-T3 / 32,3<br />
MÅL<br />
Öppna en depå hos Aktiedirekt (det kostar inget) och spara i aktier<br />
och fonder på Sveriges förmodligen enklaste sparsajt. Du betalar<br />
ingen depåavgift, sparar i fonder från hela världen och i aktier i hela<br />
Norden. Givetvis alltid till marknadens lägsta minimicourtage på<br />
9 kronor! Dessutom har vår prisbelönta sajt blivit ännu bättre,<br />
tydligare och enklare att använda.<br />
Kolla själv på www.aktiedirekt.se!<br />
Handel <strong>med</strong> fi nansiella instrument innebär alltid ett risktagande. Dina investerade pengar kan såväl<br />
öka som minska i värde och det fi nns inga garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet.<br />
börschef<br />
Per olof Lindsten<br />
Ingemar Stenmark – lite snack<br />
och mycket verkstad.<br />
marknadsavdelning<br />
martin mellgren<br />
marknadschef<br />
Seve Ballesteros för stilen,<br />
känslan och temperamentet.<br />
Helene olsson-Hernmarck<br />
eVentansVariG<br />
Lewis Hamilton – snabb, fartfylld<br />
britt som gillar utmaningar.<br />
P R E n u m E R E R a !<br />
E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74<br />
Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms)<br />
Ring 08- 799 63 41<br />
E-post: pren@va.se<br />
R E d a k t i o n<br />
Tel: 08-736 52 00<br />
Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53<br />
E-post: red@va.se E-post till <strong>med</strong>arbetare: förnamn.efternamn@va.se<br />
Webbadress: www.va.se<br />
red.frågan Skidlegenden Vladimir Smirnov kränger Scanialastbilar i österled, Bengt Baron vodka i västerled och<br />
tennisessen smashar hem framgångar på börsen. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja ha som arbetskamrat – och varför?<br />
redaktionssekreterare<br />
anna-Stina atterday<br />
Carolina Klüft för att hon<br />
verkar ha så kul på jobbet.<br />
Cecilia aronsson<br />
Dressyrryttaren Jan Brink för att<br />
tygla vår ofantligt kreativa förmåga.<br />
Pontus Herin<br />
Patrik Sjöberg så det blir<br />
lite skandaler på julfesten.<br />
senior reporter<br />
Bengt Ericson<br />
Jan-Ove Waldner, för de<br />
snygga skruvarnas skull.<br />
Rune ahlström<br />
Bildrepro<br />
Eddie The Eagle.<br />
Dödsföraktande arbetskamrater<br />
är aldrig fel.<br />
ulf Skarin<br />
weBBchef<br />
Frank Andersson – som<br />
min personliga livvakt.<br />
chefredaktör<br />
aNSVaRiG UTGiVaRe<br />
Pontus Schultz<br />
Sebastian Coe <strong>med</strong> världens genom tidernas vackraste löpstil.<br />
redaktionschef stf. ansvarig utgivare<br />
Richard Björnelid<br />
Ricky Bruch – som bäst i motvind.<br />
art director<br />
Jonas Carlson<br />
Nacka Skoglund – han var<br />
en konstnär på plan.<br />
reportrar<br />
torbjörn Carlbom<br />
Före detta boxaren<br />
Nelson Mandela.<br />
research<br />
Camilla Wagner<br />
Malin Baryard – en mansdominerad<br />
värld utgör inget hinder.<br />
ekonominyheterna.se<br />
Leila El-Sherif Wollheim<br />
weBBredaktör<br />
Roque Santa Cruz<br />
– behöver jag säga mer.<br />
annonschef<br />
Haig daniels<br />
08-736 56 10<br />
Per Laredius<br />
08-736 56 37<br />
Faxa 08-28 59 74<br />
hemsida: www.va.se<br />
www.va.se<br />
redaktionsassistent<br />
annika nyman<br />
tel 08-736 57 51<br />
Christer Garpenborg, duktig HUND-rameterslöpare.<br />
annons<br />
Ld <strong>med</strong>ia ab<br />
08-736 52 00<br />
Christopher Grenö<br />
08-736 56 17<br />
Åsa Ekelund<br />
Stefan Holm – klipsk,<br />
har humor och ger aldrig upp.<br />
Jan-Eric Öhman<br />
Malin Ewerlöf Krepp. I vinst och<br />
förlust – alltid lika förnumstig.<br />
ext <strong>med</strong>arbetare<br />
Christer Berglund<br />
Per Svartvadet för att han<br />
är trygg att luta sig mot.<br />
tjänstlediga eller föräldralediga redaktionella <strong>med</strong>arbetare<br />
förlagsdirektör<br />
Jonas von Hedenberg<br />
Bosse Larsson – jag skulle glänsa.<br />
annika Lidén Engberg<br />
Bildredaktör<br />
Mats Waltin – Idrotts-<br />
Sveriges snyggaste<br />
mustasch.<br />
niklas Johansson<br />
Grit Breuer. Vi kan öppna<br />
pillerbutik tillsammans.<br />
layout<br />
toya Erving<br />
layout<br />
John McEnroe. Vi<br />
skulle bilda ny skola<br />
för jobbmöten.<br />
Cecilia Stenshamn, Gunnar Lindstedt, mikael Zackrisson<br />
ekonominyheterna.se<br />
mikael Larsson<br />
08-736 56 95<br />
redaktör<br />
Jonas malmborg<br />
Luis Figo för hans offensiva strategi.<br />
maria källner<br />
layout<br />
Åsa Sandell.<br />
Slagkraftig<br />
redaktör.<br />
annonsorder och material<br />
Lisa Westerberg<br />
08-736 56 24<br />
<strong>Veckans</strong> affärer ges ut av Bonnier tidskrifter aB<br />
<strong>med</strong>lem i sveriges tidskrifter. © <strong>Veckans</strong> affärer. issn 0506-4406<br />
tryck: sörmlands Grafiska Quebecor<br />
anna Spång<br />
nyhetsGrafik<br />
Eric The Eel. Lärde sig<br />
simma i januari OS-året<br />
2000. Stressar aldrig.<br />
Emanuel Sidea<br />
weBBreporter<br />
Benny Bergenstråhle<br />
08-736 56 29<br />
Peter Berg<br />
08-736 57 95<br />
För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB,<br />
som äger <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter.<br />
Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och grupperas och används för<br />
administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring.<br />
Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna<br />
<strong>med</strong> att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll.<br />
Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du<br />
inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en<br />
aktiv prenumerations- eller <strong>med</strong>lemsperiod är vi tacksamma om du <strong>med</strong>delar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar<br />
uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register <strong>med</strong> sådan information som<br />
är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen <strong>med</strong> Bonnier AB präglas av Kvalitet,<br />
Trygghet och Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av<br />
fördelaktiga erbjudanden.
V A Att:ENtION hajp<br />
Standard mot trassel<br />
AllA de nyA hetA trendernA från nätet Av Olle COrnéer<br />
VEckANS hA-bEgäR<br />
39 megapixel!<br />
PrYlAr. Hasselblads nya<br />
digitalkamera H3DII har en<br />
upplösning på 39 megapixlar.<br />
Japp, du läste rätt. Det här är<br />
kameran för dig som vill kolla<br />
in porerna på dem du plåtar.<br />
Sensorn är hela 48 x 36 mm<br />
stor. Den är till och <strong>med</strong> utrustad<br />
<strong>med</strong> kylare för att göra<br />
bilderna från semestern ännu<br />
skarpare. Inbyggd gps-mottagare<br />
ingår liksom automatiskt<br />
information om var bilderna är<br />
tagna.<br />
Dags att sluta dregla. Priset<br />
är 240 000 kr. Om det känns<br />
lite väl saftigt kan du satsa på<br />
någon av de andra modeller i<br />
H3D-serien. Men då är upplösningen<br />
31 respektive<br />
22 megapixlar. Det är<br />
bara för<br />
amatörer.<br />
l<br />
MeDIer. efter new York Times<br />
beslut att göra allt sitt nätmaterial<br />
gratis har även Wall Street Journal<br />
börjat fundera på att överge betalmodellen.<br />
Problemet är bara<br />
att allt fler använder<br />
program för att<br />
100 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
slutrasslat. Alla mobiler samma kontakt – snart är det verklighet.<br />
aldrig mera<br />
PRYLAR. Med nya prylar kommer<br />
också nya laddare, nya kablar och<br />
nya kontakter.<br />
Men snart kan sladdtrasslet<br />
vara ett minne blott. En branschorganisation<br />
för mobilmarknaden<br />
– OMTP – kom häromdagen<br />
överens om att framtidens<br />
lurar ska ha identiska<br />
kontakter för laddare och<br />
dataöverföring.<br />
google bygger eget internet<br />
InTerneT. enligt ett nytt rykte planerar Google att dra en egen<br />
datakabel under Stilla havet. Sökjätten själv svarar ”inga kommentarer”,<br />
men säger samtidigt att det skulle vara en intressant<br />
möjlighet. Om ryktet stämmer skulle Google vara en del i projektet<br />
Unity tillsammans <strong>med</strong> andra telekombolag. Målet är att<br />
ha en ny kabel på plats 2009.<br />
Googles affärsidé är trafikkrävande. Söktjänsten gör en kopia<br />
av varenda sida på internet. lägg till alla andra webbtjänster<br />
och det blir uppenbart att det finns pengar att tjäna. l<br />
Mediejättarna överger betalmodellen<br />
t re n d b l ogge n<br />
hajp på nätet.<br />
Själva kontakten kallas mikrousb<br />
och är en mindre variant av<br />
den som är vanlig på digitalkameror<br />
och mp3spelare i dag. Det<br />
betyder också att alla telefoner<br />
kommer att gå att ladda via en<br />
usbsladd kopplad till datorn.<br />
Branschorganisationen OMTP<br />
består av de stora mobiltillverkarna<br />
– som Sony Ericsson, Nokia,<br />
Samsung och Motorola. l<br />
Första<br />
vågkraftverket<br />
MILJÖ. Världens första vågkraftverk<br />
har fått klartecken i<br />
Storbritannien. Utanför Cornwalls<br />
kust ska 30 flytande enheter samla<br />
upp energin i havet och generera tillräckligt<br />
<strong>med</strong> energi för att förse 7 500<br />
hem <strong>med</strong> elektricitet. Under en tjugofemårsperiod<br />
kommer satsningen<br />
att spara 7,2 miljarder<br />
kronor och 300 000 ton<br />
koldioxid. l<br />
blockera annonser när de surfar.<br />
Om den utvecklingen fortsätter kan<br />
det bromsa annonsmarknaden på<br />
nätet som har exploderat på den<br />
senaste tiden.<br />
Och i slutändan måste<br />
det ju finnas någon som<br />
kan betala för kalaset. l<br />
scanpix<br />
vill inte tappa ansiktet. Mark<br />
Zuckerberg har mött motstånd.<br />
Facebook får<br />
konkurrens<br />
INtERNEt. Googles Eric Schmidt<br />
håller på att skissa på ett hemligt<br />
vapen som ska ge Facebooks Mark<br />
Zuckerberg en match om marknaden<br />
för sociala webbtjänster.<br />
En viktig orsak bakom Facebooks<br />
framgång är möjligheten<br />
för andra företag att skapa småprogram<br />
som går att köra på nätverket.<br />
Enligt bloggen Techcrunch<br />
planerar nu Google att gå<br />
ännu längre när det gäller öppenheten.<br />
Tanken är att all information<br />
från Google ska göras tillgänglig<br />
så att andra företag kan utnyttja<br />
den för att bygga nya roliga tjänster.<br />
Till en början gäller satsningen<br />
Igoogle (startsida) och Orkut<br />
(sociala nätverk), men enligt<br />
Techcrunch kommer Gmail och<br />
företagets andra tjänster också<br />
att öppnas upp.<br />
Google planerar dessutom att<br />
lägga till en social dimension till<br />
de tjänster företaget har i dag.<br />
Med en konkurrent som Google<br />
borde Facebook göra sig redo<br />
för en hård strid. Å andra sidan<br />
har nätverkssajten ett rejält försprång.<br />
Frågan är hur mycket<br />
det är värt. Den här typen<br />
av tjänster sprids som ett<br />
virus när de har nått en<br />
kritisk massa av användare.<br />
Tänk bara på matchen<br />
mellan Facebook<br />
och Myspace. l<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
öppnar<br />
sig. eric<br />
Schmidt blir<br />
transparent.
v a b ö r S g u i d e<br />
Företag<br />
energi<br />
Kurs<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
1 vecka<br />
i år<br />
Högst<br />
StockholmSbörSen<br />
Olja & Gas<br />
Concordia B 37,6 -6,2 -32 57,8 37,6 27 3,9 1,0 2,7 1 795<br />
Lundin Petroleum 72,0 -2,7 -9 83,5 58,8 20 4,2 0,0 0,0 22 634<br />
PA Resources 56,3 3,2 -14 65,8 36,6 10 3,4 0,0 0,0 8 157<br />
Tanganyika Oil 117,5 -2,9 0 150,0 81,0 neg 18,1 0,0 0,0 6 674<br />
West Siberian 5,3 1,9 -28 7,9 4,6 20 2,6 0,0 0,0 6 302<br />
Vostok Nafta * 380,5 0,9 -15 465,8 339,0 17 070<br />
Gruv och metall<br />
BE Group 78,5 1,0 11 9 0,5 4,0 5,1 3 925<br />
Boliden 139,5 3,7 -14 163,5 124,1 7 1,1 5,9 4,2 40 379<br />
Höganäs B 170,0 -0,3 -5 214,5 170,0 13 1,0 6,8 4,0 5 967<br />
Lundin Mining 84,3 1,8 0 97,0 63,5 8 3,9 0,0 0,0 32 355<br />
ProfilGruppen B 81,8 0,9 -10 91,0 78,3 10 0,3 3,3 4,0 403<br />
ScanMining 3,0 19,0 -82 22,1 2,5 383<br />
SSAB A 240,0 -4,8 61 288,7 124,4 11 1,6 5,0 2,1 76 091<br />
Tricorona B 7,6 2,0 52 8,1 3,3 1 083<br />
Skogsprodukter<br />
Bergs Timber * 56,5 2,7 60 86,0 24,7 384<br />
Billerud 86,8 -3,1 -29 124,3 86,5 12 0,6 3,8 4,3 4 628<br />
Holmen 243,0 -6,0 -18 335,0 243,0 14 1,1 12,5 5,1 21 531<br />
Rottneros 4,3 -3,4 -35 7,2 4,3 23 0,3 0,1 2,3 806<br />
Rörvik Timber 72,8 -2,3 65 92,5 26,3 1 009<br />
SCA B 119,8 -0,2 0 129,5 109,3 13 0,8 4,3 3,6 84 634<br />
Stora Enso R 124,3 -1,2 15 134,5 104,5 17 0,7 4,2 3,4 98 081<br />
Branschsnitt -1,6 2<br />
induStrivaror- och tjänSter<br />
Utdeln.progn,<br />
kr<br />
Direktavkastn,<br />
%<br />
Börsvärde,<br />
Mkr<br />
Flyg & Försvar<br />
CTT Systems * 36,5 -1,4 -23 54,8 35,6 3 650 4,6 320<br />
SAAB B 151,5 4,1 -28 215,5 144,8 12 0,7 4,5 3,0 16 718<br />
Byggvaror<br />
Assa Abloy B 134,8 2,1 -10 164,0 128,5 15 1,5 3,7 2,7 49 307<br />
Fagerhult 145,0 2,1 -3 162,5 128,0 15 0,8 4,0 2,8 1 863<br />
Svedbergs B 67,0 3,9 -13 81,0 62,0 18 2,5 2,5 3,7 1 356<br />
Bygg- och anläggning<br />
Lindab 180,0 5,3 38 16 1,5 4,4 2,4 14 167<br />
NCC B 164,0 0,9 -13 236,0 149,0 10 0,3 13,8 8,4 17 783<br />
Peab B 70,0 -2,8 20 87,4 42,3 15 0,2 2,2 3,2 6 095<br />
Skanska B 131,0 0,6 -3 164,0 120,3 15 0,4 7,4 5,6 55 905<br />
Elektriska produkter<br />
ABB 174,0 3,3 42 174,0 96,0 23 2,1 2,2 1,2 399 307<br />
Consilium B 49,9 2,9 19 55,5 35,0 13 0,7 519<br />
Industrikonglomerat<br />
Midway B 77,3 6,6 19 87,5 57,0 1 838<br />
Westergyllen B 60,3 5,2 96 68,0 23,5 348<br />
Tunga maskiner<br />
Alfa Laval 430,0 5,7 39 454,0 243,0 17 2,0 8,0 1,9 48 019<br />
Atlas Copco A 113,5 1,3 16 121,5 81,9 17 2,2 2,8 2,4 136 184<br />
Beijer Alma B 92,0 5,7 -9 117,8 77,5 12 1,4 4,3 4,6 2 319<br />
Cardo 219,5 -1,8 -16 312,5 213,5 13 0,7 10,0 4,6 6 585<br />
Duroc B 31,7 2,9 8 37,6 24,8 245<br />
Gunnebo Ind. 194,0 2,1 -1 211,5 152,0 12 0,9 6,5 3,4 1 702<br />
Haldex 148,0 0,0 -9 187,5 136,5 14 0,4 4,5 3,0 3 300<br />
Hexagon B 131,5 4,6 35 151,0 83,0 19 2,3 2,0 1,5 33 478<br />
KMT 83,5 -9,2 -44 153,0 83,5 15 0,5 3,0 3,6 835<br />
Munters 91,5 0,5 -8 115,5 84,1 18 1,1 2,5 2,7 6 863<br />
Nederman 84,8 0,9 13 1,0 2,4 2,9 993<br />
Nibe B 67,8 -2,2 -41 142,0 61,8 20 1,0 1,3 1,9 5 726<br />
Opcon 71,0 -2,1 39 76,5 41,7 1 071<br />
Sandvik 141,0 2,9 45 149,8 81,8 17 1,9 4,0 2,8 167 267<br />
Scania B 162,5 3,5 43 199,5 101,5 16 1,6 4,3 2,6 133 312<br />
Seco Tools B 119,8 2,8 7 143,0 89,0 16 2,2 5,5 4,6 13 252<br />
SinterCast A 148,5 6,1 86 172,0 64,0 825<br />
SKF B 139,0 1,1 17 151,5 101,5 13 1,1 5,0 3,6 63 256<br />
Så läSER Du VEckanS aFFäRERS BöRSGuIDE kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring %, 1 vecka: Kursförändring<br />
i procent senaste veckan. ändring %, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. kurs senaste 12 mån. Högst:<br />
Högsta betalkurs senaste 12 månaderna. lägst: Lägsta betalkurs senaste 12 månaderna. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter<br />
skatt, prognos. P/s-tal: Börsvärde i förhållande till omsättning, prognos. utdeln. prog, kr: Utdelningsprognos för innevarande<br />
Lägst<br />
p/e<br />
p/s<br />
Företag<br />
Kurs<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
1 vecka<br />
Trelleborg B 154,0 1,7 -6 222,0 136,8 10 0,4 6,5 4,2 12 452<br />
VBG B 128,5 3,2 14 148,5 89,3 1 642<br />
Volvo B 113,5 -3,6 25 152,0 82,6 15 0,9 5,0 4,4 241 404<br />
Xano B 123,5 2,1 5 144,5 108,0 854<br />
Distribution & återförsäljare<br />
Addtech* 148,3 -2,1 8 185,0 105,0 12 0,9 6,5 4,4 3 504<br />
Beijer B 205,5 -1,9 89 225,0 85,3 12 0,7 6,0 2,9 2 424<br />
B&B Tools * 213,0 1,4 12 270,0 150,0 15 0,7 6,0 2,8 6 059<br />
Indutrade 159,0 6,0 18 175,0 104,3 15 1,1 5,2 3,3 6 360<br />
Malmbergs Elek, 79,0 -3,7 16 101,5 61,2 600<br />
OEM Int B 48,9 -1,0 -14 65,2 48,0 978<br />
Företagstjänster<br />
AcadeMedia B 85,0 1,2 180 95,0 29,0 403<br />
ACAP Invest 142,5 0,7 68 168,0 80,8 767<br />
Bong 52,8 0,0 -22 69,3 45,9 22 0,3 1,3 2,4 687<br />
BTS Group 44,0 2,3 -8 55,0 42,3 12 1,4 1,1 2,4 769<br />
Expanda B 73,0 5,8 -24 108,5 65,3 11 0,7 3,3 4,5 617<br />
Gunnebo 80,0 0,6 1 90,8 71,5 19 0,5 1,8 2,2 3 613<br />
HL Display B 198,0 1,5 8 230,0 145,3 15 1,0 5,5 2,8 1 531<br />
Intellecta B * 56,8 3,2 30 71,9 38,0 242<br />
Intrum Justitia 101,3 1,3 14 101,3 71,3 18 2,5 2,8 2,8 7 938<br />
Nefab B 96,5 -1,5 18 98,0 60,8 18 1,2 1,8 1,9 2 666<br />
Cision 23,8 0,4 -39 39,7 21,5 15 0,9 0,3 1,1 1 774<br />
Poolia B 38,6 -1,8 -43 70,5 38,5 11 0,5 2,0 5,2 713<br />
Proffice B 17,8 1,1 -27 26,0 17,3 15 0,3 0,4 2,2 1 241<br />
Rejlerkoncernen 52,0 0,0 0 493<br />
Securitas B 84,5 1,8 -20 111,5 80,3 15 0,5 3,2 3,8 30 847<br />
Securitas Direkt 19,2 3,2 -12 23,0 16,1 37 1,8 0,0 0,0 6 680<br />
Securitas Systems 23,6 2,2 -15 27,7 22,1 17 1,1 0,5 2,1 8 211<br />
Studsvik 187,5 -1,3 -26 290,0 187,5 25 1,2 1 541<br />
Sweco B 62,5 4,2 18 77,0 40,4 17 1,2 2,1 3,4 5 501<br />
Transcom B 47,7 0,6 -40 79,3 45,0 13 0,6 0,0 0,0 3 354<br />
Uniflex 112,0 4,7 -3 134,0 82,1 13 0,4 3,3 3,0 323<br />
Ångpanneför B 176,0 11,4 20 193,0 111,0 13 0,8 6,1 3,5 2 902<br />
Flygbolag<br />
SAS 113,5 -0,9 -3 167,5 96,8 11 0,3 0,0 0,0 18 671<br />
Rederier<br />
Broström B 68,3 -1,1 -9 80,0 61,0 9 1,2 4,0 5,9 4 346<br />
Transatlantic 47,5 0,8 -7 60,0 41,4 1 322<br />
Svithoid 12,8 -0,4 -8 16,9 12,2 190<br />
Branschsnitt 1,0 18<br />
SällanköpSvaror- och tjänSter<br />
i år<br />
Högst<br />
Utdeln.progn,<br />
kr<br />
Direktavkastn,<br />
%<br />
Börsvärde,<br />
Mkr<br />
Fordonskomponenter<br />
Autoliv 388,5 2,0 -6 435,0 362,5 15 0,7 10,5 2,7 30 927<br />
Vitvaror<br />
Ballingslöv 220,0 -2,2 8 260,0 163,5 11 0,8 6,0 2,7 2 360<br />
Electrolux B 135,0 -2,5 15 190,0 100,7 12 0,4 4,5 3,3 41 746<br />
Husqvarna B 84,5 -0,6 3 106,0 66,0 15 1,0 2,5 3,0 32 370<br />
Sport och fritidsprodukter<br />
Brio B 43,3 -0,2 -12 52,3 39,6 370<br />
Fenix Outdoor 65,8 1,2 4 73,5 59,0 873<br />
Kabe B 109,5 0,5 -2 127,5 93,3 12 0,7 3,5 3,2 936<br />
Beklädnad och accessoarer<br />
Björn Borg 130,3 0,2 49 155,0 37,5 29 6,2 1,3 1,0 3 168<br />
Borås Wäfveri B 16,5 1,2 -50 45,0 16,2 81<br />
New Wave 64,5 -0,4 -17 87,8 63,3 16 1,0 1,1 1,7 4 343<br />
Nilörngruppen B 40,5 -1,2 26 43,8 30,1 115<br />
Hotell och restaurant<br />
Home Properties 107,0 2,9 29 125,0 79,0 12 10,4 4,0 3,7 2 240<br />
Betsson 71,5 5,5 365 71,5 11,6 16 4,4 3,4 4,8 2 828<br />
SkiStar * 116,5 1,7 -1 142,0 100,3 30 3,2 4,0 3,4 4 404<br />
Ticket B 16,8 -4,5 -6 20,3 15,8 295<br />
Unibet 228,5 4,8 17 273,0 132,8 17 5,5 9,1 4,0 6 453<br />
Media<br />
A-com * 27,5 1,5 -41 50,5 26,8 8 0,2 0,0 168<br />
Elanders B 179,0 2,3 32 219,0 122,9 12 0,9 4,5 2,5 1 733<br />
år. Direktavkastning, %: Utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. Börsvärde, Mkr: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat<br />
<strong>med</strong> totalt antal noterade aktier. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm.<br />
källa: FactSet/JCF Information om börsdata: 08-736 52 99. Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock<br />
kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också <strong>med</strong> beaktande av annan information.<br />
Lägst<br />
p/e<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 103<br />
p/s
v a b ö r S g u i d e<br />
Företag<br />
Eniro 80,0 -0,6 -12 94,8 78,3 13 2,3 4,6 5,8 14 568<br />
Metro 6,4 3,2 -29 10,6 5,8 neg 1,2 0,0 0,0 3 473<br />
MTG B 423,0 4,4 -6 465,0 373,5 22 2,5 8,5 2,0 28 139<br />
VLT B 162,5 0,0 -4 195,0 152,0 956<br />
Zodiak 26,2 6,9 12 30,9 19,9 27 0,5 0,0 0,0 524<br />
Internethandel<br />
Netonnet * 67,0 -6,9 -17 82,5 55,3 405<br />
Detaljhandel<br />
Bilia A 116,3 4,7 5 143,0 94,0 19 0,2 8,0 6,9 2 495<br />
Carl Lamm 50,0 0,0 -7 13 0,5 2,1 4,1 511<br />
Clas Ohlson B * 155,0 2,6 10 167,0 130,5 22 2,0 5,0 3,2 9 722<br />
Gant 232,0 -0,4 6 286,5 201,0 20 2,7 7,0 3,0 3 891<br />
Hemtex * 122,0 3,0 -13 157,0 95,8 18 2,0 3,6 3,0 3 579<br />
H&M B * 407,5 3,3 18 447,5 305,5 25 4,3 14,0 3,4 337 221<br />
Kappahl * 69,8 5,7 -3 84,5 53,3 10 1,2 5,0 7,2 5 234<br />
Lindex * 114,3 7,5 30 114,3 82,8 26 1,5 4,0 3,5 7 855<br />
Mekonomen 131,3 3,3 23 148,0 86,0 21 1,6 4,3 3,2 4 262<br />
Nobia 62,8 -3,5 -29 102,5 61,5 12 0,7 2,2 3,4 10 944<br />
Rezidor Hotel Group 47,0 3,8 -20 20 1,0 0,8 1,7 7 050<br />
Retail and Brands * 81,3 2,8 25 97,0 55,3 24 1,4 2,3 2,8 4 638<br />
Wedins 8,7 -4,4 -10 12,4 8,0 468<br />
Branschsnitt 2,3 8<br />
dagligvaror<br />
livs<strong>med</strong>elsdistribution<br />
Axfood 217,5 -2,2 -23 292,0 215,0 14 0,4 20,0 9,2 11 412<br />
Hakon Invest 119,3 -0,2 -24 172,0 115,5 16 9,1 6,3 5,2 9 403<br />
livs<strong>med</strong>elsprodukter<br />
AarhusKarlshamn 150,5 3,8 -25 232,0 142,8 17 0,5 5,3 3,5 6 228<br />
Cloetta Fazer B 201,0 0,5 -26 311,0 198,0 19 1,6 6,2 3,1 4 848<br />
Tobak<br />
Swedish Match 133,5 2,5 4 139,0 112,3 19 2,9 2,7 2,0 35 645<br />
Hygienprodukter<br />
Oriflame 382,5 -3,3 36 408,0 245,0 21 2,1 10,2 2,7 20 585<br />
Wilh. Sonesson B 20,0 0,0 -22 26,1 20,0 25 0,4 0,3 677<br />
Branschsnitt 0,1 -4<br />
hälSovård<br />
Kurs<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
1 vecka<br />
i år<br />
Högst<br />
Medicinsk teknik<br />
Biolin 11,0 -1,3 -35 17,3 10,3 neg 2,4 210<br />
Elekta B * 107,8 0,9 -25 159,0 99,0 24 2,0 1,4 1,3 10 060<br />
Getinge B 158,0 4,3 3 164,5 126,8 24 1,9 2,5 1,6 31 896<br />
Human Care 99,0 -1,0 -5 114,0 96,5 258<br />
Nobel Biocare 309,8 -2,0 -14 453,8 302,0 27 7,1 4,5 1,5 8 158<br />
Ortivus B 10,4 -3,7 -45 26,2 10,4 218<br />
Sectra B * 63,5 3,3 -19 82,5 53,0 34 2,9 0,6 0,9 2 336<br />
Hälsorelaterade tjänster<br />
Feelgood 2,6 -4,4 10 3,1 1,8 220<br />
Ray Search Lab 203,0 -5,6 35 263,0 133,0 53 21,5 2 325<br />
Bioteknik<br />
Active Biotech 67,3 1,9 -12 84,0 62,0 neg 57,9 0,0 0,0 3 181<br />
Artimplant B 4,9 -6,1 35 7,3 2,8 293<br />
Bio Gaia B 32,9 -0,9 -19 57,0 28,6 566<br />
BioInvent 17,7 0,0 64 20,0 6,3 neg 6,5 0,0 0,0 985<br />
BioPhausia A 5,6 -1,8 -23 9,4 3,3 632<br />
Biotage 11,6 -0,9 -13 15,5 10,2 21 1,9 0,0 0,0 1 026<br />
Biovitrum 84,0 -5,6 -26 119,8 84,0 48 3,0 0,0 0,0 3 832<br />
EpiCept 12,0 0,0 22 26,7 9,8 neg 20,2 389<br />
Karo Bio 5,8 2,6 -56 17,6 5,7 neg 45,6 0,0 0,0 679<br />
Medivir B 61,5 5,1 32 74,8 35,9 neg 10,9 0,0 0,0 1 270<br />
Oxigene 22,9 3,2 -32 37,8 21,7 neg 651<br />
Probi 33,6 15,9 41 39,4 18,2 64 7,5 0,0 0,0 315<br />
Q-Med 91,5 -0,8 -14 116,5 84,8 31 6,5 2,0 2,1 9 093<br />
Vitrolife 36,7 -5,7 6 43,8 27,2 18 3,7 0,0 0,0 726<br />
läke<strong>med</strong>el<br />
AstraZeneca 326,5 1,7 -11 484,0 315,0 12 2,4 12,1 3,7 480 523<br />
Diamyd Medical B * 92,5 -1,6 -36 172,0 60,5 896<br />
Lägst<br />
p/e<br />
p/s<br />
Utdeln.progn,<br />
kr<br />
Direktavkastn,<br />
%<br />
Börsvärde,<br />
Mkr<br />
Företag<br />
1 vecka<br />
Meda A 101,8 0,2 -24 133,2 75,5 25 3,1 1,0 1,0 25 426<br />
Orexo 99,0 2,6 -20 150,0 94,0 neg 17,9 0,0 0,0 1 375<br />
Branschsnitt 1,4 -12<br />
FinanS och FaStighet<br />
Banker<br />
Handelsbanken A 202,5 3,1 -2 222,0 182,5 10 4,3 8,5 4,2 127 195<br />
Nordea 112,3 8,9 6 118,0 95,1 11 4,1 4,7 4,2 291 669<br />
SEB A 212,5 6,0 -2 248,5 188,0 11 3,5 6,5 3,1 145 764<br />
Swedbank A 220,0 4,0 -11 282,0 200,5 10 3,6 8,9 4,1 113 382<br />
övriga finansiella tjänster<br />
Affärsstrategerna 2,8 -2,8 -10 3,4 2,6 126<br />
Avanza 119,8 3,9 -3 140,0 104,0 14 6,2 4,7 3,9 3 289<br />
Bure 43,1 -0,2 29 44,8 29,7 1,8 0,6 1,4 4 695<br />
Carnegie 136,0 14,0 -8 165,5 111,8 12 2,3 6,6 4,8 10 546<br />
Geveko B 173,0 -3,6 7 237,8 148,2 14 0,6 730<br />
HQ Bank 174,5 -5,2 32 265,5 94,3 14 4,1 12,3 7,0 4 731<br />
Havsfrun B 32,6 1,9 -8 37,5 31,6 360<br />
Industrivärden A 142,0 3,1 4 157,0 111,3 4,8 3,3 53 858<br />
Investor A 166,0 2,2 -1 187,5 149,5 8,5 5,0 3,0 126 257<br />
Kaupthing Bank 1 111,0 2,9 32 1 281,0 785,0 10 4,8 21,8 2,0 822 643<br />
Kinnevik B 135,3 3,8 18 141,5 86,3 4,6 2,0 1,5 35 678<br />
Latour B 117,5 0,0 26 128,8 81,3 3,0 2,6 15 354<br />
Ledstiernan 1,6 -1,9 -14 1,9 1,4 449<br />
Luxonen 113,0 0,4 11 118,3 89,0 1 201<br />
Melker Schörling 117,8 3,3 -7 130,0 96,0 1,6 1,4 13 885<br />
NeoNet 39,1 8,6 63 39,5 14,5 26 4,1 0,9 2,3 2 544<br />
Nordnet 19,4 1,6 -19 25,5 18,3 14 4,1 0,8 4,1 3 201<br />
Novestra 9,2 6,4 -16 13,8 8,1 342<br />
OMX 276,0 2,4 119 279,5 123,8 38 8,0 6,0 2,2 33 297<br />
Ratos B 191,0 4,9 18 234,5 139,3 9 1,0 6,0 3,1 30 732<br />
Skanditek A 35,5 6,0 -17 47,5 33,0 3,3 2 325<br />
Svolder B * 86,5 6,8 7 89,5 73,0 8,0 9,2 1 108<br />
SäkI 80,0 -0,6 -8 106,0 77,0 4 000<br />
Traction B 66,3 0,0 -13 81,8 64,3 1 021<br />
Öresund 149,5 4,5 -17 180,0 136,0 5,3 3,5 9 684<br />
Försäkring<br />
Old Mutual 159,7 3,2 -8 187,5 144,0 10 0,8 6,9 4,3 8 795<br />
Salus B 34,7 0,3 18 38,3 22,0 807<br />
Fastigheter<br />
Balder 94,8 0,3 -7 115,0 78,3 10 1 537<br />
Brinova 103,0 1,0 -25 147,5 101,0 10 8,4 5,5 5,3 2 552<br />
Castellum 84,5 5,3 -7 105,5 76,3 15 6,5 3,1 3,7 14 535<br />
Catena 112,5 1,4 12 116,0 92,0 19 6,9 5,3 4,7 1 301<br />
Din bostad 58,0 1,8 -13 86,0 53,5 1 003<br />
Diös 33,0 3,1 -12 39,6 29,3 15 3,2 1,5 4,5 1 121<br />
Fabege 78,8 4,7 -14 100,0 65,8 25 6,8 4,0 5,1 14 053<br />
Fast Partner 34,5 -2,8 -18 47,5 31,2 1 853<br />
Heba Fastigheter 192,0 -1,0 -11 216,0 178,0 2 642<br />
Hufvudstaden A 69,3 3,0 0 87,5 54,9 29 12,5 1,8 2,5 15 047<br />
JM B 163,5 1,2 -2 257,5 128,0 10 1,1 6,5 4,0 14 531<br />
Klövern 25,9 4,9 -14 33,4 23,6 13 3,7 1,4 5,2 4 313<br />
Kungsleden 85,5 7,9 -19 139,5 73,8 19 5,1 5,0 5,8 11 671<br />
Ljungberg B 72,5 -3,3 -14 120,0 53,1 25 6,6 2,0 2,8 9 514<br />
Lundbergs B 445,0 -1,2 0 535,0 376,0 9 8,6 1,9 27 655<br />
Wallenstam B 130,0 4,0 -8 184,5 107,8 32 5,9 2,6 2,0 7 462<br />
Wihlborgs 122,0 1,9 -15 168,0 105,0 13 4,5 6,0 4,9 4 688<br />
Branschsnitt 4,8 1<br />
inFormationSteknik<br />
Följ börsen på ekonominyheterna.se<br />
Kurs<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
i år<br />
Högst<br />
Utdeln.progn,<br />
kr<br />
Direktavkastn,<br />
%<br />
Börsvärde,<br />
Mkr<br />
Internetrelaterad programvara och tjänster<br />
Aspiro 1,9 -0,5 -41 3,6 1,7 36 0,9 362<br />
Boss Media 13,3 1,1 2 19,3 10,6 18 2,4 0,4 2,9 756<br />
LBI International 42,2 5,5 -14 56,5 40,0 17 1,5 0,0 0,0 2 617<br />
Tradedoubler 181,5 5,2 -11 231,5 140,0 35 1,9 3,1 1,7 5 085<br />
Wise Group 73,0 -2,7 -84 640,0 70,0 17 3,4 2,8 1 323<br />
IT-konsulter<br />
Acando 15,1 6,3 9 17,7 10,3 11 0,9 0,7 4,5 1 156<br />
AddNode 22,7 -1,3 -8 31,0 21,2 14 0,6 509<br />
Connecta 86,3 -2,5 25 88,5 56,5 14 1,2 6,1 7,1 896<br />
Lägst<br />
p/e<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 105<br />
p/s
v a b ö r S g u i d e<br />
Företag<br />
Cyber Com 65,0 18,2 97 65,0 29,8 12 1,2 0,0 0,0 1 455<br />
Enea 3,0 3,4 -21 4,4 2,8 21 1,4 0,0 0,0 1 101<br />
HiQ Int, 40,9 3,3 -3 43,4 34,7 15 2,1 2,4 5,9 2 064<br />
Know it 67,5 6,7 7 75,0 46,5 12 0,9 3,1 4,6 835<br />
Mandator 2,3 0,0 -17 3,1 2,1 389<br />
Modul 1 1,0 -1,0 -11 1,5 0,7 95<br />
MSC Konsult B 13,1 -2,6 35 14,8 8,3 42<br />
Nocom B 5,3 2,9 -32 8,5 5,2 9 1,0 0,2 3,7 625<br />
Novotek B 18,7 -3,6 -16 25,8 18,7 198<br />
Prevas B 26,6 1,1 -6 38,6 21,8 252<br />
Proact 38,7 4,0 11 39,9 28,0 11 0,5 1,3 3,2 457<br />
Semcon 66,5 4,7 -3 69,5 53,0 14 0,4 0,0 0,0 1 180<br />
Sigma 9,3 10,1 -32 14,3 8,1 11 0,6 0,4 4,0 802<br />
Softronic B 7,8 2,0 49 8,1 4,0 380<br />
Teleca 15,7 5,7 -19 22,4 14,8 neg 0,8 0,0 0,0 979<br />
Tietoenator 145,8 -1,0 -35 229,5 144,5 16 0,7 4,6 3,2 10 822<br />
Programvara<br />
24h Poker 0,4 5,3 -40 0,8 0,3 15 0,8 0,0 0,0 200<br />
IBS B 15,0 -2,6 -43 26,4 14,9 43 0,6 0,0 0,0 1 254<br />
IFS B 7,3 1,4 -30 11,1 6,9 19 0,8 0,0 0,0 1 912<br />
Jeeves 70,0 4,9 -24 92,0 63,0 17 1,5 1,5 2,1 209<br />
Lawson 10,2 4,1 38 10,6 6,8 32 2,2 0,0 0,0 1 813<br />
Nexus 15,5 -6,6 -40 34,0 15,5 74<br />
Orc Software 168,0 -0,6 44 200,5 69,0 27 4,9 3,2 1,9 2 554<br />
Readsoft B 20,1 0,5 -27 29,3 17,9 18 1,3 0,0 0,0 653<br />
Telelogic 20,8 0,5 36 21,5 12,5 27 3,1 0,0 0,0 5 141<br />
Teligent 2,1 -0,5 -55 5,9 2,0 neg 0,8 0,0 0,0 361<br />
kommunikationsutrustning<br />
Axis 137,8 -6,9 50 175,5 65,0 39 5,8 3,5 2,5 9 543<br />
Doro A 5,3 -2,7 7 8,3 4,5 19 0,3 93<br />
Ericsson B 25,7 1,6 -7 29,4 24,0 15 2,1 0,6 2,1 414 287<br />
Net Insight 5,8 1,7 -27 8,4 2,5 167 9,2 2 163<br />
Nokia 240,0 0,4 71 246,5 133,8 19 2,0 4,5 1,9 945 482<br />
Nolato B 56,5 -2,6 -20 82,0 55,0 12 0,6 2,0 3,5 1 486<br />
Switchcore 0,1 0,0 -60 0,4 0,1 neg 1,5 74<br />
Viking Telecom 1,8 1,7 45 1,8 1,1 274<br />
Datorer och tillbehör<br />
ACSC 36,2 -2,9 -4 44,8 30,6 188<br />
Anoto Group 12,2 6,1 12 13,6 9,0 neg 8,7 0,0 0,0 1 569<br />
MultiQ 4,0 -3,4 18 5,2 3,2 98<br />
XPonCard Gr, 128,5 -0,6 2 137,0 116,3 418<br />
Elektronisk utrustning och instrument<br />
AudioDev 7,5 0,7 -53 20,9 7,0 neg 0,8 0,0 0,0 125<br />
Beijer Electronics 156,5 1,6 -2 177,0 143,0 974<br />
Digital Vision 3,3 -2,9 31 5,3 2,2 30 1,1 0,0 131<br />
Elektronikgr B 58,8 1,3 -15 81,0 56,5 329<br />
Fingerpr Cards B 19,3 -10,6 19 42,7 15,4 235<br />
Lagercrantz Group * 36,0 9,1 -3 42,8 29,0 10 0,4 1,5 4,2 879<br />
Micronic Laser S 45,7 0,2 -41 77,0 40,1 neg 3,5 0,0 0,0 1 790<br />
Note 109,0 0,5 30 120,0 64,5 12 0,6 3,1 2,8 1 049<br />
Onetwocom 1,5 -0,7 -22 2,5 1,2 258<br />
PartnerTech 76,3 -4,1 -40 135,0 76,3 13 0,3 3,0 3,9 966<br />
Precise Bio 2,4 24,7 -37 6,1 1,7 neg 8,6 240<br />
Pricer B 0,4 -6,7 -41 0,9 0,4 427<br />
Scribona B 5,0 0,0 -31 12,7 4,5 408<br />
Sensys Traffic 3,1 13,1 -42 6,3 2,6 neg 9,5 672<br />
Tilgin 12,7 1,6 -51 neg 0,7 0,0 0,0 283<br />
kontorsutrustning<br />
Cashguard B 9,1 1,1 6 12,9 7,3 35 1,9 0,0 0,0 903<br />
Branschsnitt 1,4 -6<br />
telekomoperatörer<br />
Telekomoperatörer<br />
Kurs<br />
1 vecka<br />
i år<br />
Millicom 550,0 8,9 27 655,0 302,5 21 3,2 0,0 0,0 55 351<br />
Tele2 139,0 0,5 39 139,3 73,5 50 1,2 1,9 1,4 62 892<br />
TeliaSonera 57,8 3,1 12 62,3 43,1 15 2,7 4,0 7,0 259 324<br />
Thalamus 10,5 5,0 2 16,5 9,8 109<br />
Branschsnitt 3,2 10<br />
Totalt Börsen 2,2 5<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
Högst<br />
Lägst<br />
p/e<br />
p/s<br />
Utdeln.DirektBörsprogn,avkastn,värde,<br />
kr<br />
%<br />
Mkr<br />
Företag<br />
Kurs<br />
Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />
1 vecka<br />
i år<br />
Högst<br />
Lägst<br />
p/e<br />
p/s<br />
Utdeln.DirektBörsprogn,avkastn,värde,<br />
kr<br />
%<br />
Mkr<br />
helSingForS- och köpenhamnSbörSen<br />
energi<br />
D/S Torm 219,8 2,7 34 236,5 131,7 16 3,8 6,0 2,7 15 998<br />
Neste Oil 25,9 0,1 12 29,8 21,6 12 0,6 1,0 3,9 6 633<br />
material<br />
Huhtamaki Plc 10,6 -0,7 -28 15,8 10,5 13 0,5 0,4 3,9 1 123<br />
Kemira 16,4 -1,0 -4 19,1 14,3 17 0,7 0,5 3,1 2 053<br />
M Real 3,9 -2,7 -19 5,9 3,6 neg 0,2 0,1 1,5 1 281<br />
Novozymes 667,0 3,6 37 700,0 439,0 41 4,8 5,0 0,7 36 186<br />
Outokumpu 25,2 2,9 -15 30,7 19,5 7 0,6 1,2 4,8 4 569<br />
Rautaruukki 43,0 2,0 43 52,0 22,4 11 1,5 1,7 4,0 6 026<br />
UPM Kymmene 17,0 -0,5 -11 20,5 15,0 16 0,9 0,8 4,4 9 003<br />
induStrivaror- och tjänSter<br />
A P Moller Maersk 73 500,0 5,0 38 75 000,0 50 700,0 16 1,1 600,0 0,8 321 277<br />
Cargotec 35,2 -2,0 -16 49,3 33,0 15 0,8 1,1 3,1 2 258<br />
D/S Norden 578,0 -0,2 141 580,0 169,5 9 2,2 11,8 2,0 26 631<br />
Dsv 124,5 0,6 21 129,0 92,0 23 0,7 0,3 0,2 25 087<br />
Finnair 11,7 -0,3 -6 14,2 11,0 16 0,5 0,3 2,4 1 035<br />
FLSmidth & Co 573,0 5,9 60 573,0 271,5 25 1,6 7,0 1,2 32 487<br />
KCI Konecranes 29,3 3,4 31 34,3 14,7 17 1,0 0,7 2,5 1 778<br />
Kone 52,0 -0,4 21 52,3 36,9 21 1,6 1,1 2,1 6 670<br />
Kobenhavns Lufthavne 2 453,0 1,2 28 2 665,0 1 815,0 24 6,3 105,3 4,3 19 251<br />
Metso 48,8 -1,3 28 49,5 29,1 18 1,1 1,5 3,1 6 923<br />
Nkt 591,0 2,6 18 611,0 435,0 20 1,0 11,5 1,9 13 970<br />
Ramirent 15,6 -0,3 39 22,0 8,5 16 2,7 0,4 2,6 1 689<br />
Rockwool International 1 656,0 -12,6 89 2 006,0 831,0 18 2,6 13,0 0,8 36 327<br />
Uponor 20,8 -17,2 -27 31,3 20,0 14 1,2 1,3 6,3 1 521<br />
Vestas Wind Systems 412,5 2,6 73 421,0 149,5 44 2,3 0,0 0,0 78 041<br />
Wartsila Corp Beff 49,0 0,2 20 51,6 31,7 19 1,3 1,8 3,6 4 704<br />
Yit 19,9 -5,1 -5 27,4 17,7 12 0,7 0,8 3,8 2 528<br />
SällanköpSvaror- och tjänSter<br />
Amer Sports Corp. 16,3 -0,9 -2 18,9 15,7 21 0,7 0,5 3,1 1 178<br />
Bang & Olufsen 587,0 -1,8 -19 757,0 555,0 17 1,5 22,0 3,7 7 091<br />
Nokian Renkaat 27,7 6,5 78 27,7 13,9 21 3,5 0,5 1,7 3 413<br />
Sanoma Wsoy 22,4 2,3 5 24,4 19,9 16 1,4 1,0 4,5 4 200<br />
Stockmann 32,6 -0,6 -11 38,4 31,1 23 1,4 1,3 3,8 1 828<br />
dagligvaror<br />
Carlsberg 720,0 1,1 28 749,0 487,0 22 1,2 6,5 0,9 53 731<br />
Danisco 400,5 1,5 -17 508,0 379,0 18 1,0 8,0 2,0 19 601<br />
Kesko 46,8 -0,5 17 54,8 33,0 19 0,5 1,5 3,2 4 516<br />
hälSovård<br />
ALK-Abello 1 045,0 0,0 -26 1 590,0 864,0 74 6,2 5,0 0,5 10 584<br />
Coloplast 511,0 1,6 0 533,0 445,5 34 2,9 4,9 1,0 23 608<br />
Genmab 327,0 2,5 -14 407,5 248,5 neg 32,2 0,0 0,0 14 554<br />
GN Store Nord 54,0 0,5 -35 88,5 51,0 173 3,6 0,0 0,0 11 251<br />
Lundbeck 143,0 -3,1 -8 170,3 125,5 15 2,8 2,8 2,0 29 641<br />
Novo Nordisk 645,0 1,6 37 648,0 423,0 23 4,9 9,0 1,4 208 644<br />
Orion Corporation 17,8 2,1 8 20,3 14,9 17 3,7 1,0 5,7 2 511<br />
William Demant Holding 464,0 -3,0 1 577,0 435,5 27 5,1 0,0 0,0 28 298<br />
FinanS och FaStighet<br />
Alm Brand 327,0 1,1 -18 440,5 310,0 10 1,2 0,0 0,0 6 818<br />
Danske Bank 216,0 4,7 -14 273,0 200,5 9 3,4 8,5 3,9 150 942<br />
Jyske Bank 404,5 2,4 1 476,5 332,5 12 3,9 0,0 0,0 22 652<br />
OKO Bank Plc 14,6 1,2 15 15,2 12,1 13 3,3 0,7 5,0 2 323<br />
Sampo 21,6 6,4 7 24,4 16,5 5 3,3 1,2 5,8 12 508<br />
Spar Nord Bank 121,5 0,0 -11 149,5 119,5 11 3,7 4,0 3,3 6 934<br />
Sydbank 229,0 1,8 -15 310,5 213,0 9 4,0 5,0 2,2 16 030<br />
Topdanmark 865,0 -0,6 -7 1 105,0 788,0 11 1,8 0,0 0,0 15 961<br />
Trygvesta AS 423,5 0,8 -2 484,5 354,0 12 1,7 18,0 4,3 28 798<br />
inFormationSteknik<br />
Nokia 26,2 0,4 69 26,7 14,6 19 2,0 0,5 1,9 102 993<br />
telekomoperatörer<br />
Elisa Corporation 21,5 1,8 4 23,8 17,0 17 2,3 1,6 7,6 3 570<br />
kraFtFörSörjning<br />
Fortum Corporation 25,7 1,1 19 25,9 20,2 18 5,0 1,0 4,1 22 954<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 107
V A Att:ENtION KULTUR<br />
Gunvor Nelson<br />
svenskfödd pionjär inom amerikansk<br />
experimentfilm. Skärpta och roliga kommentarer<br />
om kvinnan, kroppen, familjen<br />
på Moderna museet till den 2 december.<br />
Olle<br />
Baertling<br />
hoppade av som bankman,<br />
och gav allt för den<br />
konkreta konsten. Noga<br />
<strong>med</strong> nyanserna uppfann<br />
han egna färger. Hans trianglar<br />
visar vägen igen.<br />
Moderna museet, 6 oktober<br />
fram till 6 januari 2008.<br />
Richard Avedon<br />
! MISSA<br />
INTE<br />
the richard avedon Foundation<br />
John Everret<br />
på Louisiana,<br />
fram till 13 januari<br />
2008.<br />
Avedon är en av<br />
tidernas största<br />
– och kyligaste<br />
–<br />
modefotografer<br />
och<br />
porträttörer.<br />
Millais frossas det i på Tate Britain i höst.<br />
Han är en av de så kallade pre-rafaeliterna<br />
från mitten av artonhundratalet som målade<br />
bleka, sköna kvinnor ur Tennysons<br />
dikter och Shakespeares dramer. Alla använde<br />
samma rödhåriga modell, som alla<br />
blev kära i. Pågår till den 13 januari 2008.<br />
scanpix<br />
Peer Gynt<br />
på Stockholms stadsteater<br />
den 13 oktober. Nu är<br />
det Dan Ekborgs tur att<br />
skala löken. Succé igen?<br />
lEgENdEN. Che Guevara<br />
utmanade USA – det<br />
gjorde honom till en ikon.<br />
Levande ikon<br />
Fyrtio år efter sitt första möte <strong>med</strong> Che Guevara<br />
har Björn Kumm skrivit en ny bok om sin ungdoms<br />
ikon. VA:s kulturredaktör Ulrika Knutson har<br />
läst den.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 109<br />
scanpix
V A Att:ENtION KULTUR<br />
Den 9 oktober är det fyrtio år sedan<br />
Che Guevaras döda kropp visades<br />
upp för en förbluffad värld,<br />
på en flygplats i Bolivia. Den svenske<br />
journalisten Björn Kumm, då 29<br />
år gammal, var ett av ögonvittnena.<br />
”Che Guevaras död är mitt livs scoop, en avgörande<br />
historisk händelse jag helst sluppit<br />
rapportera”, säger Björn Kumm.<br />
”Gerillans ansikte” hette den bok han skrev<br />
för fyrtio år sedan, och i dagarna kommer<br />
hans biografi över 1900-talets gerillaledare<br />
nr 1: ”Che” (Historiska Media).<br />
Där kommer man verkligen nära Ernesto<br />
Guevara från Argentina. En liten kille som<br />
lider av svår astma. Han växer upp i en bohemisk<br />
överklassfamilj <strong>med</strong> fina anor, sedan<br />
Columbus dagar.<br />
Som ung <strong>med</strong>icinarstudent är han mer av<br />
schacknörd och tjejtjusare än politisk aktivist.<br />
Med kompisarna luffar han runt i Sydamerika<br />
på motorcykel. Smeknamnet Che<br />
fick han senare på Kuba, det betyder ”hörru”<br />
ungefär på argentiskt slang.<br />
Efter ett halvår i Guatemala, där indianerna<br />
behandlas omänskligt, och den socialdemokratiska<br />
regimen störtas av USA, vaknar<br />
FIAskOt. Att vara <strong>med</strong> och försöka få igång<br />
en revolution i Kongo 1965 slutade <strong>med</strong> en<br />
katastrof och flykt.<br />
äktA mANNEN. Här <strong>med</strong> sin hustru Aleida på<br />
bröllopsdagen.<br />
110 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />
scanpix<br />
”Fidel är inte klok! Ska min son ta hand om<br />
Kubas finanser? Så fort en Guevara driver<br />
affärsverksamhet leder det till konkurs”<br />
Ches politiska engagemang. I december 1956<br />
går hana ombord på lyxjakten ”Granma”, tillsammans<br />
<strong>med</strong> 80 gerillakrigare som ska hjälpa<br />
Fidel Castro att störta Kubas diktator Batista.<br />
De får en vidrig överfärd, alla blir<br />
sjösjuka, spyr eller ramlar överbord. Båten är<br />
knappt sjöduglig, läcker som ett såll. När de<br />
går i land hamnar de i ett träsk.<br />
”Det var ingen landstigning, det var ett<br />
skeppsbrott”, är Che Guevaras egen kommentar.<br />
Ett drygt dussin av männen överlever ankomsten<br />
till Kuba, och försvinner upp i bergen.<br />
När revolutionen segrar 1959 blir comandante<br />
Che riksbankschef. När hans pappa,<br />
Ernesto Guevara Lynch, fick höra talas om sonens<br />
utnämning utbrast han spontant:<br />
”Fidel är inte klok! Ska min son ta hand om<br />
Kubas finanser? Så fort en Guevara driver<br />
scanpix<br />
ANdrA bOkEN. Björn Kumms<br />
andra bok om legenden heter<br />
kort och gott ”Che”.<br />
rEVOlutIONärEN. Efter maktövertagandet<br />
blev comandante Che riksbankschef.<br />
scanpix<br />
affärsverksamhet leder det till konkurs.”<br />
Men han hade sinne för hushållning. Som<br />
alla realpolitiker varnade han genast Kubas<br />
arbetare från att kräva löneförhöjning – det<br />
skulle driva på inflationen. Och han insåg senare<br />
att det var dåligt för exporten att hugga<br />
ner en tredjedel av sockerrörsplantagerna.<br />
Där hade han ett bättre grepp om ekonomiska<br />
realiteter än Fidel.<br />
Han blev galen av bristen på reservdelar,<br />
precision och kvalitetskontroll. Att inte revolutionen<br />
kunde åstadkomma hög kvalitet bekymrade<br />
honom från början. Läskedrycksfabriken<br />
Marceo Salado – den konfiskerade Coca<br />
Cola Havana – måste skärpa sig, menade Che:<br />
”Var det en naturlag att kubansk coca-cola<br />
måste smaka host<strong>med</strong>icin?”<br />
Redan 1961 hamnade Che på Time Magazins<br />
omslag, utpekad som revolutionens hjärna:<br />
”Bakom ett milt, melankoliskt leende, som<br />
många kvinnor finner förödande, styr Che<br />
Kuba <strong>med</strong> kylig beräkning, enorm kompetens,<br />
stor intelligens och skarp humor.”<br />
1965 är Che Guevara plötsligt försvunnen.<br />
Borta! Är han utrensad? Spekulationerna går<br />
varma över världen. Fidel har rensat ut sin<br />
kronprins, för att han varit kritisk mot Sovjet.<br />
Eller för Kinavänlig, föreslår CIA.<br />
I själva verket är Che Guevara i Kongo, för<br />
att sprida revolutionen. Ett huvudlöst projekt,<br />
som nästan slutar <strong>med</strong> flykt.<br />
”Detta är historien om ett fiasko”, sade Che<br />
själv.<br />
Sedan upprättar han en gerillabas i de bolivianska<br />
bergen, men målet var inte att ta Boliva,<br />
utan att befria hemlandet Argentina.<br />
Vad hade hänt om han räddats ut ur Bolivia?<br />
”Då hade han fått en undanskymd roll på<br />
Kuba, kanske som chef för kubanska filminstitutet.”<br />
Varför blev Che en ikon?<br />
”Han var den radikalaste, mest konsekvente<br />
utmanaren av USA:s politik”, menar Björn<br />
Kumm.<br />
”Sextiotalet var en romantisk tid. De gjorde<br />
en massa vansinnigheter på Kuba, och hade<br />
tur. Men sedan kom sjuttiotalet, som blev ett<br />
vidrigt decennium i Latinamerika.”<br />
Che Guevaras status som idol grundlades<br />
tidigt. Redan före 1959 skämtade vännen<br />
Cienfuegos om Che:<br />
”Jag vet precis vad jag ska göra, när revolutionen<br />
har segrat. Jag sätter dig i bur och reser<br />
landet runt och tar fem dollar av alla som<br />
kommer och vill titta på dig. Jag kommer att<br />
bli rik”. n
mOdErNIst. Otto G Carlslund var elev till<br />
Ferdinand Léger.<br />
Ottos revansch<br />
D<br />
en s v ensk a konk r e ta konsten har<br />
en tragikomiska historia. Redan på tju-<br />
gotalet kom svensken Otto G Carlsund<br />
till Ferdinand Légers ateljé i Paris, och blev<br />
hans mest uppskattde elev. Carlsunds skisser<br />
till biograf tillhör modernismens historia.<br />
Racerbilar ritade<br />
han också.<br />
1930 blev Otto G<br />
Carlsund curator för<br />
den första postkubistiska<br />
mönstringen i<br />
Sverige.<br />
Det skedde på<br />
Stockholmsutställningen,<br />
där Carlsund<br />
visade sina vänner<br />
från kontinenten: Léger,<br />
Mondrian, Jean<br />
Arp.<br />
”Fiasko”, ropade<br />
pressen, även om kritiken<br />
var positiv.<br />
Otto G Carlsund blev<br />
i alla fall deprimerad.<br />
Megafonmannen av<br />
Otto G Carlsund.<br />
Tavlor kom bort, och<br />
han lyckades inte<br />
sälja så värst många<br />
dukar. Några av<br />
vännerna blev sura. Men Otto G Carlsund<br />
kom igen, som skribent och konstkritiker.<br />
Och inspirationskälla åt yngre konstnärer,<br />
som Olle Baertling och 1947 års män.<br />
Då slog nämligen den svenska konkreta<br />
konsten till. Carlsund var 25 år före sin tid.<br />
Nu visar Liljevalchs konsthall Otto G Carlsund<br />
till den 6 januari 2008. Kommissarie är filmaren<br />
Anders Wahlgren. n<br />
norrköpings konstmuseum<br />
ULRIK A KNUTSON<br />
bOkälskArE sOm hAr Ett hElVEtE mEd sINA bOkhyllOr<br />
Det stora bokmysteriet<br />
bokmässan i göteborg är över. Mässsans<br />
bästa ögonblick? Frågar ni Björn<br />
Linnell på Natur och Kultur, även ordförande<br />
i Svenska Pen, finns bara ett svar:<br />
”När Desmond Tutu stack sitt knubbiga<br />
pekfinger i luften, och trumpetade<br />
<strong>med</strong> full bas: China – YOU – om det går<br />
illa i Burma håller jag dig personligt<br />
ansvarig, Kina!”<br />
Kina har ännu inte svarat, men om<br />
man som Penordförande ska sno ihop<br />
en rask manifestation för Burmamunkarnas<br />
sak, är det bra<br />
att vara på bokmässan. På en<br />
kvart fick Björn Linnell ihop<br />
ett bra gäng runt Tutu. Ett par<br />
ärkebiskopar, herrarna Hammar<br />
och Wejryd, Kerstin Ekman<br />
och Arne Ruth.<br />
Alla var där.<br />
Mitt i det uppsluppna vimlet<br />
och minglet mellan högt<br />
och <strong>låg</strong>t gick det att samla sig<br />
för Burma och tankens frihet.<br />
Ja, alla var där – utom Maja<br />
Lundgren. Men eftersom alla<br />
diskuterade hennes ”Myggor<br />
och tigrar” var hon naturligtvis<br />
kraftfullt närvarande i sin<br />
frånvaro.<br />
Sedan författarinnan har blivit sinnessjukförklarad<br />
i Dagens Nyheter har<br />
försvaret för Lundgrens roman växt<br />
kraftigt. Där passerades tydligen en<br />
gräns för kritikens anständighet. Men<br />
hon behöver ju inte ställa sig till förfogande<br />
på mässan, varken som offer<br />
eller spottkopp, om hon inte vill. Antagligen<br />
är det klokast att sitta hemma<br />
och skriva.<br />
Och det är ett klassiskt knep – att<br />
vara närvarande i sin frånvaro. I USA<br />
har bokälskarna nu samlat sig i en gemensam<br />
attack mot den ”moraliska<br />
majoritetens” censur av skolbiblioteken.<br />
Det är ansvarsfulla föräldrar som<br />
på ett närmast rörande vis rensar ut<br />
på hög. Vart tar<br />
alla böcker som<br />
säljs vägen?<br />
böcker <strong>med</strong> ”anstötligt språk”. Man ser<br />
de små elevliven dreglande av upphetsning<br />
försöka smussla till sig romaner av<br />
snuskiga Nobelpristagare som Toni<br />
Morrison. Hon har nämligen ärats <strong>med</strong><br />
två titlar på den fördömande censurlistan:<br />
”De blåaste ögonen” och ”Älskade”,<br />
som handlar om slaveriets USA. Bokälskarna<br />
slår tillbaka <strong>med</strong> högläsning.<br />
Här i Sverige slår bokförsäljningen<br />
alla rekord, men läsarna hinner inte<br />
riktigt <strong>med</strong>. Det är fortfarande<br />
kvinnor som läser mest – välutbildade,<br />
<strong>med</strong>elålders kvinnor läser<br />
kanske mer än vad som är nyttigt<br />
för dem? Men deras <strong>låg</strong>utbildade<br />
systrar sticker också emellan<br />
<strong>med</strong> en bok då och då.<br />
Lågutbildade killar har aldrig<br />
läst särskilt mycket, och gör det<br />
inte nu heller. De är en riskgrupp,<br />
föremål för läsfrämjande<br />
åtgärder.<br />
Skulle det hjälpa om man censurerade<br />
några romaner för anstötligt<br />
språk, gjorde dem lite<br />
svårtillgängliga och frestande<br />
som pornografi?<br />
Men ändå, försäljningsstatistiken<br />
visar att alla köper böcker.<br />
Det är en ekvation <strong>med</strong> ett verkligt obekant<br />
X. Vart tar alla dessa böcker vägen?<br />
De slås in i vackra paket <strong>med</strong> krulliga<br />
snören, presentas, packas upp och hamnar<br />
i hyllor. För några av oss har dessa<br />
böcker <strong>med</strong> åren blivit ett problem –<br />
kära vänner som stannat för länge och<br />
börjat lukta... Och gamla dammiga<br />
böcker är inte feng shui-korrekta i inredningssammanhang.<br />
Men den intressantaste stapeln i statistiken<br />
över läsandet är att högutbildade<br />
karlar, samhällets stöttepelare, har<br />
slutat läsa de också! De har inte tid, och<br />
böcker ger ju ingen status.<br />
Men det gäller förstås inte VA:s läsare,<br />
som vet att allmänbildning är sexigt. n<br />
”Högutbildade karlar har slutat läsa! De har<br />
inte tid, och böcker ger ju ingen status”<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 111
V A h å r d V i n k l A t VArning! dennA sidA läses på egen risk.<br />
BMI viktigare än p/e<br />
Hallå där…<br />
…Torsten Jansson!<br />
Morning Torsten! Mycket idrott i Va den här<br />
veckan. det är väl inget som stör dig?<br />
”Tvärtom, tvärtom. Jag är ju snart inne i<br />
branschen.”<br />
Så det stämmer det som sägs. att du sitter<br />
och häckar nere på Stureplan <strong>med</strong><br />
Pelle Törnberg och att ni ska starta<br />
en sajt för överviktiga?<br />
”Måste du vara så där tjaskig så här<br />
tidigt på morron? Det blir ingen<br />
sajt för överviktiga, dom får<br />
klara sig bäst dom kan.<br />
Vår sajt ska heta www.<br />
lonnfet.nu. Den kommer<br />
i gång veckan efter<br />
nyår när alla är<br />
lite skönt dästa.”<br />
Vad har du för aktuellt<br />
BMI – vi är många som är<br />
nyfikna?<br />
”Kan tänka mig det. För en<br />
halvtimme sedan hade jag 34.<br />
Men jag räknar inte <strong>med</strong> att<br />
scanpix<br />
kunna hålla det så länge till i dag. Jag<br />
ska fixa lunchen till kärestan och det<br />
blir hennes favoriträtt. Potatisbullar,<br />
bacon och lingon, direkt plockade utanför<br />
knuten. Efter det är jag väl uppe i<br />
34,4, sharp.”<br />
Plocka lingon, bra motion...?<br />
”Jisses, man får använda hela kroppen.<br />
Efter en halvtimme skakar jag nästan<br />
av utmattning.”<br />
Tillbaka till sajten – hur skaffar du dig<br />
kunskap om de lönnfetas problem?<br />
”Har ju en del själv att tillföra, annars<br />
läser jag mycket. Tidningen ’I form’<br />
gillar jag, en utpräglad feel-goodtidning.<br />
Sedan slukar jag ’Hälsa’<br />
och ’Må Bra’, varje sida är<br />
ett måste, ’Family Living’ har<br />
jag lärt mig tycka om, andas<br />
harmoni och gemenskap.”<br />
Några fler?<br />
”När ’Allt om bröllop’<br />
dimper ned i brevlådan<br />
slåss kärestan och jag om<br />
att komma först. Om man<br />
ändå var nere i 32.” n<br />
...stay on<br />
the scene, like a<br />
stepmachine...<br />
BILDLIGT TALAT<br />
Mats Qviberg ligger i hårdträning för att ta<br />
över statens utförsäljningar efter Carnegie.<br />
aftonbladet bild
gunnar<br />
lindstedt<br />
p e r s p e k t i v<br />
catarina af sandeberg<br />
juridiklektor som ser girigheten bre ut sig<br />
Vem behöver mäklarna...<br />
inte t rodde m a n att Carnegie-skandalen skulle<br />
kunna inträffa efter Barings och Enron, ABB och<br />
Skandia – vi har ju fått KODEN. Det som förvånar är<br />
att ett så stort och respekterat bolag måste drabbas<br />
av en skandal för att inrätta en verkligt fungerande<br />
intern kontrollfunktion. Inga regler och sanktioner<br />
i världen räcker till om den sista hörnstenen i förtroendetriangeln<br />
”regler, sanktioner och upptäcktsrisk”<br />
brister.<br />
Men tradern hyllas av ledningen. Högre och högre<br />
flyger talen – varje kväll nya fantastiska vinster.<br />
Han är inte fyllda 30, han förvaltar miljarder och<br />
han är osårbar. Han är omgiven av surrande rykten.<br />
Flera hundra misstänkta insiderbrott och kursmanipulationer<br />
anmäls till Ekobrottsmyndigheten varje<br />
år – och det är toppen av ett jättelikt isberg.<br />
Han har enorm makt: ett felsteg gör att marknaden<br />
darrar. Eftersom talen är höga drabbas han av<br />
panik vid en felsatsning: when in trouble, double.<br />
Om han och ett par kolleger till trycker på säljknappen<br />
går botten ur och börserna rasar.<br />
Tradinggruppen på Carnegie skötte en portfölj<br />
<strong>med</strong> en balansomslutning på cirka 30 miljarder kronor,<br />
en summa som är 14 gånger det egna kapitalet.<br />
Hur kan en så hög riskbenägenhet förekomma i ett<br />
börsnoterat bolag? I en bank. En sorts företag som<br />
har så stort förtroendekapital att vi bugar och niger<br />
när vi ber dem utföra sina tjänster åt oss.<br />
Jag är trött på girigheten hos bolagsledningar<br />
som är så förblindade av möjligheten till ära och<br />
rikedom att man tillåter ett High Chaparrall-scenario<br />
där de som tar jätterisker för att dra in mer pengar<br />
hyllas som hjältar. Så länge det går bra, vill säga.<br />
Går det inte bra avskedar man dem.<br />
”Han är inte fyllda 30, han förvaltar miljarder<br />
och han är osårbar”<br />
anna carrfors<br />
br åkenhielm<br />
mats<br />
qviberg<br />
VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden.<br />
114 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www. ekonominyheterna.se<br />
Hur är det möjligt att en bank kan ha så oklara<br />
regler för vilka värderingsmetoder som ska användas<br />
– i synnerhet som värdering av optionspositioner<br />
är sådant trolleri <strong>med</strong> siffror. Teoretiska värderingar<br />
av tradingpositioner, såsom implicita<br />
trädmodeller och smilekurvor ger helt andra resultat<br />
än mittpris eller marknadspris. Självklart måste<br />
ett bolag vars verksamhet till stor del beror av handel<br />
<strong>med</strong> optioner ha tydliga regler för värdering och<br />
kontroll av handlarnas positioner. Med en fungerande<br />
intern kontroll bör en överoptimistisk värdering,<br />
liksom ett ovanligt värde på edgen (skillnaden<br />
mellan handlarens teoretiska pris och marknadens<br />
pris), upptäckas inom ett dygn. Men det verkar snarast<br />
som om Carnegie har använt sig av Monte Carlo-metoder,<br />
där man slumpar in värden... Eller kanske<br />
rysk roulette – Barings såldes till den<br />
holländska banken ING för ett pund...<br />
Nej, vi har fått nog av uppblåsta värden och spekulationsbubblor,<br />
oavsett om metoderna är tillåtna<br />
eller inte. Genom embedded value-modellen, som<br />
användes i Skandia och i Prosolvia, bytte man ut<br />
verkliga värden mot optimism om framtida utfall<br />
och diskonterade utfallet i förtid. Plötsligt kostar en<br />
trea centralt sex miljoner. Vill vi ha ett scenario där<br />
jag kan sälja min hund till grannen för fyra miljoner<br />
om jag ger tre miljoner niohundranittiofem tusen<br />
för hans katt...? Man får lust att fråga var alla<br />
pengar kommer ifrån...<br />
Fortsätter uppvärderingen av realtillgångar får vi<br />
återigen en klyfta mellan finanssektorn och realekonomin<br />
– och en bubbla som brister. De enda som<br />
tjänar på de oskäligt höga värdena är mäklarna.<br />
Och vem behöver dem i dessa internettider? n<br />
500 kommer<br />
största<br />
svenska<br />
bolagen<br />
VA hAr helA<br />
listAn!<br />
n<br />
här är<br />
ödes-<br />
frågornA<br />
för sVenskt<br />
näringsliV<br />
n<br />
doldisArnA<br />
som hAr<br />
mAkten<br />
n<br />
thAilAnd<br />
bortom<br />
turisternA<br />
n<br />
Chefen<br />
som tAlAr<br />
<strong>med</strong> hästAr<br />
NÄSTA<br />
NUMMER<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
den 11 oktober
I n s I d e r<br />
Finanserna<br />
åt folket<br />
Mikrokrediter åt<br />
invandrarkvinnor,<br />
billigare lån till<br />
husköpare, tryggare<br />
nätbetalningar för alla.<br />
Här är entreprenörerna<br />
som satsar på helt<br />
nya finansiella tjänster.<br />
av anne paricHart eriksson<br />
foto peter jönsson<br />
”I<br />
börja n av 20 0 0 - ta l et<br />
jobbade jag <strong>med</strong> en grupp invandrarkvinnor.<br />
Hälften av<br />
dem ville starta eget, men<br />
ingen kunde få ett vanligt banklån<br />
och därför gick affärsplanerna i stå.<br />
Brist på finansiering är det som oftast<br />
sätter käppar i hjulet. Jag har jobbat<br />
<strong>med</strong> mikrokrediter i Tanzania, så jag<br />
tänkte att varför skulle det inte fungera<br />
i Sverige? I våras startade vi vår fond<br />
och målet är att samla in<br />
5 miljoner kronor. Redan nu står 60<br />
kvinnor i kö, de flesta <strong>med</strong> färdiga<br />
affärsplaner, för att få låna femtiotusen<br />
kronor var. Tanken är att hjälpa<br />
dem ur bidragsberoendet. Det är ett jättekliv<br />
att gå från bidrag till att bli egen<br />
företagare. Vi vet att vi har för lite<br />
pengar, men man måste börja någonstans.<br />
För om de här människorna får<br />
vänta för länge finns risken att de tappar<br />
självförtroendet och ger upp.”<br />
Joyce Kimwaga<br />
Lundin<br />
projektledare<br />
Mikrokredit utvecklingsfond<br />
katrineholM<br />
Hon har startat Sveriges första fond för<br />
mikrokrediter riktad enbart<br />
till kvinnor.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 15
I n s I d e r finanserna åt folke t<br />
Dennis Ahlsén<br />
grundare ocH vd<br />
lendo<br />
stockholM<br />
Serieentreprenören från TV3:s<br />
”Rivalerna” har startat budgivning<br />
för privatlån på nätet.<br />
16 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
”Jag h a r a l lt id jobbat<br />
<strong>med</strong> internet. Jag var<br />
16 när jag startade mitt<br />
första företag. Då köpte<br />
jag in tillbehör till Playstation<br />
från Thailand och sålde via nätet.<br />
Tio år senare har jag precis lanserat<br />
Lendo, en sajt där privatpersoner<br />
kan fylla i en låneansökan och<br />
få konkurrerande bud från anslutna<br />
banker. I dag är fem långivare<br />
<strong>med</strong> på tåget och jag hoppas snart<br />
kunna presentera den första storbanken.<br />
Vi har klurat på affärsidén<br />
under två år, men det är först<br />
nu som marknaden känns mogen.<br />
Prisjämförelsesajter fungerar alldeles<br />
utmärkt när det gäller konsumentprodukter<br />
som platttv och<br />
bärbara datorer, men priset<br />
på ett lån beror ju<br />
även på vem som<br />
söker det. Lendo är<br />
prisjämförelse 2.0.”
och finansbranschen<br />
befinner sig i samma<br />
läge som flygbran”Bankschen<br />
när Ryanair tog<br />
klivet in på marknaden. De sitter <strong>med</strong><br />
stora tekniska system som kostar fantastiskt<br />
mycket pengar att driva. Dagens<br />
tekniska lösningar kostar bara en<br />
mikrodel jämfört <strong>med</strong> tidigare, så vi<br />
kan konkurrera prismässigt. Vi startade<br />
2005 och gör det möjligt för privatpersoner<br />
att betala <strong>med</strong> faktura i stället<br />
för kontokort när de handlar på nätet.<br />
Sebastian Siemiatkowski<br />
vd<br />
Victor Jacobsson<br />
finanscHef<br />
Niklas Adalberth<br />
vice vd<br />
kreditor<br />
stockholm<br />
Tre vänner som vill att det ska vara tryggare att handla på nätet.<br />
Då var vi tre grabbar som satt och svarade<br />
i telefon hela dagarna, i dag är vi<br />
närmare 40 personer som jobbar här<br />
och vi har 1 500 ehandelssajter anslutna.<br />
Målet är att nå en fakturaomsättning<br />
på en miljard kronor inom ett halvår.<br />
Nu ligger vi precis i startgroparna <strong>med</strong><br />
att lansera en tjänst som gör det möjligt<br />
för ehandelskunderna att delbetala.<br />
Butikslån är jättestort i Sverige, men<br />
det finns ingen aktör på nätet än. De<br />
traditionella aktörerna har inte prioriterat<br />
nätet. Det är ett misstag.”<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 17
V A D i r e k t<br />
18 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
nya ledningen tar över.<br />
Tf koncernchef Anders Onarheim,<br />
t h, tf vice koncernchef<br />
Matti Kinnunen, mitten, och<br />
valberedningens ordförande<br />
Ulf Strömsten längst t v.<br />
grabbar,<br />
det blir fler
Nya skandaler väntar i Carnegie när<br />
Finansinspektionens dramatiska<br />
insats synas i sömmarna.<br />
Fortfarande kan ingen verifiera hur<br />
förlusten på 630 miljoner räknades<br />
fram. och det är en öppen fråga hur<br />
mycket ledningen visste. Det blir avgörande<br />
om aktieägarna kräver skadestånd,<br />
visar Pontus Herins analys.<br />
S<br />
ä l l a n, om ens någ onsin,<br />
har ett börsnoterat bolag i<br />
Sverige fått så hård kritik av<br />
en myndighet som Carnegie<br />
fick av Finansinspektionen i<br />
förra veckan. Den 47 sidor<br />
långa rapporten slår brutalt<br />
ner på bolagets riskhantering,<br />
kontrollsystem och<br />
brist på rutiner. Samma brister<br />
som <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> avslöjade<br />
i en artikel för två<br />
veckor sedan. Vår beskrivning<br />
av en vilda västern-kultur styrks helt<br />
och hållet av rapporten.<br />
Men följetongen är inte över <strong>med</strong> det. Medan<br />
Carnegie överväger vilka delar av beslutet<br />
som ska överklagas är det värt att fördjupa<br />
sig i de mindre uppmärksammade delarna av<br />
Finansinspektionens rapport.<br />
En sådan är att Finansinspektionen pekar<br />
på att den siffra för tradingförlusterna som<br />
Carnegie offentliggjort, 630 miljoner kronor,<br />
är högst osäker och inte kan verifieras.<br />
Finansinspektionen skriver bland annat<br />
att siffran ”inte har dokumenterats på ett sådant<br />
sätt att man i efterhand kan granska att<br />
rättelsen uppgick till detta belopp för tradingportföljen<br />
sammantaget”.<br />
Aktieägarna har stått för den här skandalens<br />
nota genom en nedskrivning av eget kapital,<br />
<strong>med</strong>an de anställda fått behålla sina<br />
felaktigt utbetalda bonusar. Men det finns<br />
flera märkliga omständigheter och frågan är<br />
om Carnegie har någon täckning för den här<br />
stora siffran som de envist upprepat.<br />
Carnegie vill inte visa några uträkningar<br />
eller berätta hur de har gjorts. Inte heller vil-<br />
ka som ligger bakom siffrorna. Här hänvisar<br />
skandaler<br />
björN larssoN ask/sCaNPix<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 19
t<br />
man envist till ”internationell<br />
expertis”, senast på presskonferensen<br />
förra fredagen.<br />
Frågan är varför det är så känsligt<br />
att berätta namnen på eventuella<br />
internationella konsultbolag.<br />
VA har avslöjat att det svenska<br />
konsultbolaget Atos varit <strong>med</strong><br />
i utredningen. Och att en av Atos<br />
nyanställda från i mars, Mats-<br />
Olof Ljungkvist, då slutade som<br />
finanschef på just Carnegie. Carnegie<br />
svarade <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong><br />
<strong>med</strong> att säga att han inte varit involverad<br />
i uppdraget. Något annat<br />
hade dock varit en sensation.<br />
Misstankarna om att utredningen<br />
är ett beställningsuppdrag<br />
åt Carnegie är ändå uppenbar.<br />
På presskonferensen i fredags<br />
tonade Carnegies ordförande<br />
Christer Zetterberg ner Atos roll<br />
och sa att de ”bara” agerat som<br />
projektledare i utredningen. Han<br />
sa även att Mats-Olof Ljungkvist<br />
inte börjat på Atos under perioden<br />
för utredningen. Men i en<br />
pressrelease från den andra mars<br />
i år (från HL Display där Mats-Olof<br />
Ljungkvist sitter i styrelsen) står<br />
det att ”Mats-Olof Ljungkvist är i<br />
dag senior advisor inom Atos<br />
Consulting”.<br />
CArnegie börjADe utreda de<br />
påstått felaktiga optionsvärderingarna<br />
i mars. Den 8 maj berättade<br />
bolaget att resultatet hade<br />
överdrivits <strong>med</strong> 370 miljoner<br />
kronor. Den 24 maj höjdes siffran<br />
till 630 miljoner kronor.<br />
Samma dag sades det att utredningen<br />
nu var avslutad vilket<br />
Carnegie även hävdat i sitt svar<br />
till Finansinspektionen i somras.<br />
Men i ett mål i tingsrätten<br />
mot en av de sparkade handlarna<br />
(som hävdar att uppsägningen<br />
varit felaktig) skriver Carnegie i<br />
ett yttrande att den utredning<br />
som påbörjades i mars 2007 har<br />
”allt sedan dess pågått” och att<br />
den ”så här långt koncentrerat<br />
sig på innehav i vissa större optionskontrakt”.<br />
Den är alltså inte<br />
alls klar, enligt bolaget. Men<br />
ändå står Carnegie envist fast vid<br />
just 630 miljoner kronor<br />
En kort bakgrund är på sin<br />
plats.<br />
Den gamle tradingchefen,<br />
Aleksandar Adamovic, som är en<br />
av de utpekade svindlarna, sa<br />
upp sig från Carnegie i april i år.<br />
Enligt uppgift till <strong>Veckans</strong> Affä-<br />
rer påpekade han för sina chefer i<br />
samband <strong>med</strong> att han slutade att<br />
”edgen” uppgick till 40–50 miljoner<br />
kronor vid den tidpunkten,<br />
alltså att tradingportföljen var<br />
övervärderad <strong>med</strong> den här summan.<br />
Det sågs inte som något anmärkningsvärt<br />
från hans eller<br />
bolagets sida. Handlarnas rutiner<br />
var att ibland göra egna värderingar<br />
och den här typen av<br />
differenser uppstod ofta. Det<br />
brukade lösas genom att de övervärderade<br />
optionerna ”omvärderades”<br />
successivt de kommande<br />
veckorna.<br />
Men juSt ViD den här tidpunkten<br />
var den här informationen<br />
känslig. Stockholmsbörsen hade<br />
ställt frågor till Carnegie om ett<br />
antal positioner från årsskiftet<br />
2006/2007 som börsens såg som<br />
anmärkningsvärda. Det handlade<br />
om optioner där Carnegies<br />
handlare använt teoretiska priser<br />
i stället för marknadspriser.<br />
I ett svar till Stockholmsbörsen,<br />
daterat den 6 februari, bedyrar<br />
Carnegie att ”teoretiska priser<br />
naturligtvis inte godkänns<br />
utan att granskning skett utav<br />
deras riktighet”. Därefter följer<br />
flera förklaringar till handlarnas<br />
beteende som kan sammanfattas<br />
som att de i bolagets ögon följt rutiner<br />
och agerat smart.<br />
Men, som sagt, Carnegie hade<br />
ögonen på sig, det visste ledningen<br />
och vd Stig Vilhelmson. Men att<br />
tro att de satte sig in i hur tradingavdelningen<br />
arbetade och värderade<br />
optioner först då är naivt.<br />
Stockholmsbörsen hade ställt<br />
liknande frågor ett år tidigare.<br />
Hela ledningen fick tillsammans<br />
<strong>med</strong> bland annat ekonomiavdelningen<br />
en rapport från tradingavdelningen<br />
<strong>med</strong> aktuella innehav.<br />
Dessutom kunde alla affärer<br />
följas i realtid eftersom de gjordes<br />
i ett öppet datasystem som<br />
ledningen hade insyn i.<br />
I mars fick tradinggruppen en<br />
ny risk manager, Anders Karlsson.<br />
Han ville skriva ned värdet<br />
av positionerna rejält till nya<br />
lägre nivåer, av allt att döma på<br />
order uppifrån.<br />
Vad som sen hände kan man<br />
läsa i ett yttrande från en av de<br />
två handlare som fick sparken<br />
från Carnegie. Här framgår det<br />
att Anders Karlsson sagt att<br />
handlarna inte skulle ”se det som<br />
flydde. Carnegies<br />
vd Stig Vilhelmson<br />
avgick natten innan<br />
Finansinspektionen<br />
lämnade sin rapport.<br />
n Detta har hänt<br />
8 maj Carnegie <strong>med</strong>delar att<br />
tre anställda <strong>med</strong>vetet har blåst<br />
upp värdet i bolagets tradingportfölj<br />
<strong>med</strong> 370 miljoner. FI<br />
tillsätter en utredning.<br />
24 maj Nedjusteringen landar<br />
på 630 miljoner kronor, varav<br />
227 miljoner kronor slår på<br />
Carnegies vinst efter skatt.<br />
11 juni Ledningen berättar att<br />
de avstår bonus för 2007.<br />
23 aug En extra bolagsstämma<br />
röstar igenom att de anställdas<br />
bonus inte ska minskas. I stället<br />
får aktieägarna ta smällen.<br />
23 aug Ekobrottsmyndigheten<br />
inleder en förundersökning.<br />
28 sep Finansinspektionens<br />
rapport visar på allvarliga brister<br />
i kontrollsystem och rutiner.<br />
Myndigheten kräver att vd lämnar<br />
sin post och att styrelsen<br />
byts ut. Dessutom avser man<br />
att anmäla revisorerna.<br />
att de gjort något fel utan som att<br />
bolaget byter redovsiningsprincip”.<br />
Handlarna ifrågasatte det<br />
starkt eftersom en nedvärdering<br />
enligt dem stod i strid <strong>med</strong> en ansvarsfull<br />
förvaltning och att de<br />
alltid hade gjort så här.<br />
De frågade hur <strong>låg</strong>t de skulle<br />
skriva ned innehaven. ”Tills det<br />
känns rätt i magen”, blev svaret.<br />
Därefter började Carnegie, <strong>med</strong><br />
bland annat de nu anklagades<br />
hjälp, sätta igång utredningen<br />
där alla positioner gicks igenom.<br />
Allt eftersom det pågick ville<br />
den nya risk managern dra ned<br />
björN larssoN ask/sCaNPix<br />
värdet allt mer. Hans budskap var<br />
att de skulle rensa ordentligt för<br />
att minska risken för ytterligare<br />
nedskrivningar under året och<br />
skapa förutsättningarna för bra<br />
vinster de närmaste kvartalen.<br />
Ordern om det här kom ”upp<br />
ifrån”, enligt risk managern.<br />
Den nya tradingchefen, som är<br />
en av de två sparkade handlarna,<br />
hann värdera ned hela portföljen<br />
<strong>med</strong> runt 300 miljoner kronor –<br />
mot sin vilja – när han fick sparken<br />
i april. Carnegie hade hittat<br />
ytterligare felvärderade optioner<br />
men vid tidigare kvartalsslut under<br />
2005 och 2006 och nu var han<br />
utpekad som skyldig till oegentligheter.<br />
Här ligger det märkliga.<br />
Att värdera om ett lager <strong>med</strong><br />
optioner historiskt är väldigt<br />
svårt, eftersom optioner omsätts<br />
kontinuerligt. Den största delen<br />
av Carnegies optioner vid kvartalssluten<br />
under 2006 har löpt ut<br />
eller sålts sedan dess, och då har<br />
ju en eventuell vinst eller förlust<br />
redan påverkat bolagets resultat.<br />
Att då än en gång låta resultatet<br />
påverkas av historiska felvärderingar<br />
av lagret blir fel.<br />
Av samma skäl går det inte att<br />
lägga ihop ett felvärderat lager<br />
vid flera olika tidpunkter, det betyder<br />
ju att samma optioner riskerar<br />
att räknas flera gånger och<br />
att summan blir missvidande.<br />
Det enda lager som går att skriva<br />
ned – oavsett om det handlar<br />
om optioner eller någon vara – är<br />
det som finns i dag. Carnegie vill<br />
alltså inte berätta hur uträkningarna<br />
har gått till men om det har<br />
skett på det här sättet är 630 miljoner<br />
kronor en för hög siffra.<br />
Det låter märkligt att bolaget<br />
på grund av slarv, eller till och<br />
<strong>med</strong>vetet, bidragit till att dra i<br />
gång den här följetongen som<br />
gett så negativ publicitet, som<br />
fått nyckelperson att söka sig till<br />
konkurrenter och slutligen<br />
tvingat hela styrelsen och vd att<br />
avgå.<br />
FörklAringArnA FinnS i vårens<br />
alla turer, beskrivna här<br />
ovan.<br />
Hela nedvärderingen byggde på<br />
godtyckliga principer, en ”magkänsla”.<br />
Sannolikt hade ingen<br />
trott att skillnaden mellan de teoretiska<br />
och de marknadsmässiga<br />
värdena av portföljen skulle bli så<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21
t<br />
stor till slut, baserat på de nya<br />
konservativa principerna.<br />
Men eftersom snöbollen börjat<br />
rulla gick det inte att stoppa den.<br />
Ledningen kan ha insett att deras<br />
kontrollsystem och rutiner skulle<br />
ifrågasättas, därför gällde det att<br />
peka ut några syndabockar. Och<br />
då gällde det att snabbt få fram en<br />
siffra, underbyggd eller inte. Man<br />
ska heller inte bortse från de personliga<br />
aspekterna. Aleksandar<br />
Adamovic <strong>låg</strong> själv i hög grad bakom<br />
avdelningens stora vinster och<br />
var en av firmans nyckelpersoner.<br />
Att han skulle gå till en konkurrent<br />
sågs inte <strong>med</strong> blida ögon. Enligt<br />
uppgifter till <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong><br />
var Stig Vilhelmson ursinnig.<br />
Det pekar också på att det fanns<br />
ett intresse från Carnegies ledning<br />
att skriva av värdet på tradingportföljen<br />
rejält, att rensa i<br />
böckerna helt enkelt och låta ett<br />
nytt gäng få möjlighet att börja<br />
<strong>med</strong> dukat bord. Kanske sågs tidpunkten<br />
som lämplig, det första<br />
kvartalet hade varit strålande för<br />
tradinggruppen <strong>med</strong> en vinst på<br />
130 miljoner.<br />
Det slutade <strong>med</strong> att aktieägarna<br />
och inte personalen fick stå<br />
för den påstådda tradingförlusten<br />
på brutto 630 miljoner kronor.<br />
Kanske hade Carnegies ledning<br />
kallt räknat <strong>med</strong> att det<br />
också skulle bli utkomsten.<br />
en AnnAn teori, som dock är<br />
väl konspiratorisk, är att Carnegies<br />
ledning ville förbättra möjligheter<br />
till en bra utkomst i ett<br />
nytt optionsprogram. Det nya<br />
programmet har 2007 som basår<br />
och där<strong>med</strong> skulle Carnegies ledning<br />
och nyckelpersoner gynnas<br />
av ett så <strong>låg</strong>t resultat som möjligt<br />
för 2007 eftersom resultatet kan<br />
växa snabbt de närmaste åren.<br />
När Finansinspektionens beslut<br />
om Carnegie kom förra fre-<br />
n Flera domar återstår<br />
1. Två mål pågår i tingsrätten om<br />
de två handlarna som hävdar att<br />
de fått sparken utan giltiga skäl.<br />
2. Första insiderhärvan <strong>med</strong><br />
”Carnegiemannen” från i våras.<br />
3. Andra insiderhärvan som uppdagades<br />
härom veckan.<br />
4. Finansinspektionen kommer<br />
att anmäla de revisorer som var<br />
ansvariga för Carnegie 2005 och<br />
dagen skickade ledningen ut ett<br />
<strong>med</strong>delande till personalen där<br />
de uppmanades till en gemensam<br />
hållning externt. En av<br />
punkterna var att 630 miljoner<br />
kronor är en korrekt och väl underbygd<br />
siffra. Det tyder på att<br />
bolaget är oroligt för en närmare<br />
granskning av siffran. Om den är<br />
helt korrekt framräknad så kan<br />
man givetvis fråga sig varför Carnegie<br />
inte en gång för alla bevisar<br />
det <strong>med</strong> alla tänkbara <strong>med</strong>el och<br />
metoder. Det borde inte minst<br />
aktieägarna kräva.<br />
nu pågår ett ivrigt distanserande<br />
från skandalen från alla<br />
parter.<br />
Stig Vilhelmson fick sparken<br />
av Finansinspektionen och håller<br />
en <strong>låg</strong> <strong>profil</strong>.<br />
Ordförande Christer Zetterberg<br />
hade hoppat av redan tidigare när<br />
han anade vartåt det barkade.<br />
Tidigare vd:n Karin Forseke<br />
fick kasta in handduken i Mats<br />
Odells utförsäljningskommission.<br />
Hon har också erbjudit sig att<br />
betala tillbaka bonusen, men är<br />
noga <strong>med</strong> att poängtera att Finansinspektionen<br />
visserligen<br />
påpekar att oegentligheterna och<br />
kulturen startade under hennes<br />
tid, men accelererade 2006 och<br />
2007.<br />
Alla, inklusive aktieägarna<br />
som röstade för nedskrivningen<br />
av det egna kapitalet och det nya<br />
bonusprogrammet på den snabbt<br />
ihopsatta extra bolagsstämman i<br />
augusti, är noga <strong>med</strong> att peka<br />
utde tre personerna på tradingavdelningen<br />
som de ansvariga.<br />
För skuldfördelningen kan bli<br />
viktig när det går upp för aktieägarna<br />
att de tvingats ta smällen<br />
för en förlust som ingen vill verifiera.<br />
Och som samtidigt bäddat<br />
för en ny bonusfest.<br />
Som om inget har hänt. n<br />
2006 till Revisorsnämnden.<br />
5. Ekobrottsmyndigheten inleder<br />
en förundersökning om optionsskandalen.<br />
6. Börsens disciplinnämnd kollar<br />
om det förekommit <strong>med</strong>veten<br />
kursmanipulering.<br />
7. Finansmarknadsminister Mats<br />
Odell (kd) utfrågas i riksdagens<br />
näringsutskott nästa vecka.<br />
Bäst<br />
i klassen bland nordenfonderna.<br />
Nu fyller Simplicity Norden fem år.<br />
Simplicity Norden är sedan fondstart bästa nordenfond<br />
på marknaden, mätt i avkastning i sin kategori de<br />
senaste tre åren. Avkastningen de första fem åren är<br />
+379% per 2007.09.24 (källa: Morningstar). Läs mer<br />
om Simplicity Norden på www.simplicity.se.<br />
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />
De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde<br />
och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.<br />
Simplicity Norden<br />
Simplicitys fonder:<br />
+37%<br />
avkastning per år<br />
sedan fondstart.<br />
PPM: 484980<br />
Samtliga Simplicityfonder tillhör de mest framgångsrika på den<br />
svenska fondmarknaden, mätt i avkastning i respektive kategori. Ett<br />
ledord för Simplicity är långsiktighet, ett annat disciplin. Fem aktiefonder<br />
förvaltas enligt en speciell och egenutvecklad placeringsmodell<br />
baserad på kvantitativ analys av världens aktiemarknader. Simplicity<br />
letar inte efter undervärderade aktier, utan investerar enbart i dokumenterade<br />
vinnare. Läs mer om Simplicity på www.simplicity.se.<br />
Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet<br />
Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se
24<br />
jANErik hENrikssoN/scANpix<br />
V A D i r e k t<br />
”20 000 jobb MåS<br />
När Michael Treschow går in i Unilevers styrelse är det <strong>med</strong><br />
ordförandeklubban i den ena handen och kostnadskniven i<br />
den andra. För VA avslöjar han varför Unilever måste öka<br />
lönsamheten och vad som egentligen hände bakom kulisserna<br />
på vårens stökiga Ericssonstämma. AV PER ÖqVIST<br />
| VA | 40 | 4 okTobEr 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
Han har kallats<br />
”Mike the Knife”,<br />
för att han<br />
är så bra på att<br />
skära i bolag. Som vd<br />
för Electrolux – där han<br />
snabbt minskade personalen<br />
– beskrev<br />
han sig som varm<br />
och kall, kylskåp och<br />
spis på samma gång.<br />
Och lite dammsugare.<br />
Nyligen tog Michael Treschow<br />
över ordförandeklubban<br />
i Unilever, vars varumärke<br />
rankas som Europas tredje<br />
starkaste, värderat till 37<br />
miljarder euro.<br />
Börskursen har dock stått<br />
still i ett halvt decennium.<br />
Hur fick du fick jobbet?<br />
”En headhunter frågade om<br />
jag var intresserad. Nästa steg<br />
var att träffa nomineringskommittén.<br />
Först ordföranden,<br />
sedan ledamöterna.”<br />
Hårda löneförhandlingar?<br />
”Inga förhandlingar alls. De<br />
skrev ett papper <strong>med</strong> vad de<br />
förväntade sig, tidsåtgången<br />
och ersättningen. Jag har aldrig<br />
förhandlat om lön, utan förväntar<br />
mig att bolaget bättre<br />
än jag vet vad arbetet är värt.”<br />
Unilever har 179 000 anställda,<br />
finns i 100 länder och omsätter<br />
drygt 40 miljarder euro.<br />
Född: 22 april 1943 i Helsingborg.<br />
Utbildning: Civilingenjör vid Tekniska<br />
högskolan i Lund 1970.<br />
Karriär: Bahco (1970–75),<br />
Atlas Copco (olika uppdrag<br />
1975–91, vd och<br />
”Ändå är jobbet inte så annorlunda.<br />
Som vd på Atlas Copco röt<br />
jag till om det var en avvikelse på<br />
10 miljoner kronor. På Electrolux<br />
var avvikelser på under 100 miljoner<br />
kronor ingen stor grej. På<br />
Ericsson krävdes avvikelser på 1<br />
miljard kronor. Och på Unilever<br />
krävs ännu mer för att jag ska<br />
riva upp väggar och tak.”<br />
Unilever har en vildvuxen flora<br />
<strong>med</strong> varumärken, precis som<br />
Electrolux när du tog över 1997,<br />
globalt 400 varumärken!<br />
”Fast Unilever har kommit<br />
längre i struktureringen. För 10<br />
år sedan hade man 1 500. Det är<br />
inte heller så lätt att ta död på<br />
starka lokala varumärken. Jag<br />
besökte livs<strong>med</strong>elsbutiker i Norge<br />
och kände inte igen ett enda<br />
ett!”<br />
Unilever har 12 varumärken som<br />
omsätter över en miljard euro.<br />
”Ja, och det är viktigt att vi nu<br />
bygger ännu fler som är riktigt<br />
starka.”<br />
Vad ställer du för krav på Unilevers<br />
vd?<br />
”Att bolaget ska bli mer lönsamt.<br />
I alla företag jag jobbat har<br />
en brinnande ambition för mig<br />
varit att bli bäst i branschen. Det<br />
är inte Unilever i dag.”<br />
Internationella analytiker är kritiska.<br />
Aktien gick från januari<br />
2002 till januari 2007 upp 1,2<br />
VA-iNterVJUN<br />
Michael treschow<br />
koncernchef 1991–97), Electrolux<br />
(vd och koncernchef 1997–02).<br />
Styrelseuppdrag: Ordförande<br />
i Ericsson. Ledamot i ABB.<br />
Aktuell: Ny ordförande i<br />
Unilever.<br />
procent, att jämföra <strong>med</strong> 66 procent<br />
för Procter & Gamble. Tredje<br />
kvartalet i fjol gick vinsten ner<br />
48 procent.<br />
”Vi ökar tempot i omställningen.<br />
Länge har vi inte varit snabba<br />
nog i portföljförnyelse, att ta in<br />
produkter som efterfrågas mer<br />
än andra. Därför har vi växt långsammare,<br />
vilket är en stor faktor<br />
till lönsamhet i dagligvaruhandeln.<br />
Första halvåret i år har vi<br />
tvärtom vuxit 5,8 procent, jämfört<br />
<strong>med</strong> samma period i fjol.”<br />
Men era största konkurrenter har<br />
vuxit klart snabbare?<br />
”Ja. Nu ska vi ta bort ett antal<br />
varumärken, ta in en del nya och<br />
stötta några befintliga så att de<br />
växer sig riktigt starka.”<br />
Har ni för många anställda?<br />
”Framför allt för höga kostnader.<br />
Vi har nu dragit igång ett<br />
program för att minska kostnaderna<br />
<strong>med</strong> motsvarande 20 000<br />
jobb. Rätt kostnadskostym är avgörande<br />
för att kunna vara fortsatt<br />
konkurrenskraftiga på innovationer<br />
och produktutveckling,<br />
nödvändigt för att i sin tur vara<br />
konkurrenskraftiga på marknadsföring<br />
och försäljning.”<br />
Inga kostnader tas på marknadsföring<br />
eller produktutveckling?<br />
”Nej. Alla kostnader ska tas på<br />
backoffice och i leveranskedjan.<br />
Har vi rätt antal fabriker på rätt<br />
ställen? Är kapacitetsutnyttjandet<br />
tillräckligt högt? Är logistiken<br />
optimerad? Det är viktigt att<br />
få ihop ett Unilever.”<br />
Det talas mycket om höjda livs<strong>med</strong>elspriser<br />
i Sverige?<br />
”Det är ett världsfenomen. Allt<br />
från organiska fetter och oljor<br />
till vete har ökat kraftigt i pris.<br />
Spannmålspriserna har fördubblats<br />
på bara något år.”
TE boRT”<br />
Är det problematiskt?<br />
”Ja. Vi kan bara rationalisera så<br />
långt, sedan måste konsumenterna<br />
och handeln betala mer.”<br />
Globala transporter är billiga<br />
jämfört <strong>med</strong> vad det kostar att<br />
producera lokalt, däremot är priset<br />
för miljön högt.<br />
”Successivt måste vi börja betala<br />
för belastningen vi åstadkommer<br />
på miljön. Vi behöver informera<br />
tydligare om varornas miljöpåverkan.”<br />
En pinsam tvreklamkampanj<br />
i Hindustan fick ställas in efter<br />
rasande protester. Deprimerade<br />
mörkhyade kvinnor<br />
som ratats fick tack vare en<br />
kräm ljusare hy, nya pojkvänner<br />
och glamourösa jobb.<br />
”Nu var det några år sedan<br />
och noterbart är att vi i väst<br />
tvärtom köper krämer för att<br />
bli bruna utan sol. Fast visst,<br />
utifrån mina värderingar<br />
känns det inte bra. Jag ska<br />
inte lägga mig i det operativa<br />
arbetet, utan säkerställa att<br />
vi har hårdare förhandsgranskning<br />
av vår reklam. Vi<br />
har också inrättat en kommitté<br />
för ’reputation och corporate<br />
responsibility’ <strong>med</strong><br />
fyra personer ur styrelsen.”<br />
Som styrelseordförande i<br />
Ericsson, vad är bolagets<br />
största utmaningar?<br />
”Att tillräckligt många fortsatt<br />
ska se telekom som en tillväxtbransch,<br />
så att tillräckligt många<br />
vill investera och få fram nya<br />
fiffiga servicelösningar.”<br />
Varför röstades ert incitamentsprogram<br />
till 6 300 nyckelpersoner<br />
ned vid stämman i april?<br />
”Vi blev tagna på sängen. Det<br />
var fjärde året vi kom <strong>med</strong> ett<br />
identiskt program och alla tidigare<br />
år hade vi fått igenom det. I år<br />
blev det ett ökat intresse från utländska<br />
investerare. Förra året var<br />
3 procent av dem representerade<br />
på stämman, i år 13 procent!”<br />
Styrelsen hade väl förberett sig<br />
dåligt om ni blev tagna på sängen?<br />
”Som ordförande får jag ta på<br />
mig att jag inte var tillräckligt<br />
lyhörd över att det skulle kunna<br />
ske. Fast Sverige är speciellt eftersom<br />
vissa beslut kräver 90<br />
procents majoritet. Vi fick ”bara”<br />
89 procent! Därför tvingades vi<br />
till mycket merarbete, men resultatet<br />
blev i slutändan bra.”<br />
Fast först efter en extrastämma<br />
för dyra pengar. Flera kommentatorer<br />
tyckte då att ni frivilligt<br />
borde avstått en liten del av era<br />
styrelsearvoden på drygt 11 mil<br />
”Jag har aldrig<br />
förhandlat om<br />
lön eller<br />
ersättning, utan<br />
förväntar mig att<br />
bolaget bättre<br />
än jag vet vad<br />
arbetet är värt”<br />
joner kronor. Eller åtminstone<br />
riktat en ursäkt till aktieägarna?<br />
”Det gjorde jag på stämman, då<br />
jag sade att vi kanske borde ha<br />
förstått bättre.”<br />
Är det inte hög tid att på allvar be<br />
om ursäkt till alla aktieägare?<br />
”Eftersom det blev fel så var det<br />
naturligtvis styrelsens fel. Så<br />
visst, jag ber gärna om ursäkt nu<br />
för att vi orsakade merkostnader<br />
för aktieägarna.”<br />
Vissa menade att ni hanterade<br />
frågan <strong>med</strong> arrogans.<br />
”Det är orättvist. Det handlade<br />
inte om arrogans utan okunskap.<br />
Vi vet nu att vi måste vara mer<br />
aktiva mot de utländska ägarna,<br />
ta en diskussion tidigare.”<br />
Vad har du för visioner inom<br />
mobiltelefoni?<br />
t<br />
+36%<br />
Simplicity Asiens avkastning under 2007.<br />
Simplicity Asiens fondportfölj innehåller just nu över<br />
200 aktier från 14 länder. Fonden, som startade den 30<br />
november 2006, har utvecklats väldigt starkt och tillhör<br />
de bäst avkastande fonderna i sin kategori. Sedan årsskiftet<br />
är avkastningen +36% per 2007.09.24. Läs mer<br />
om Simplicity Asien på www.simplicity.se.<br />
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />
De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde<br />
och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.<br />
Simplicity Asien<br />
Simplicitys fonder:<br />
PPM: 602094<br />
Samtliga Simplicityfonder tillhör de mest framgångsrika på den<br />
svenska fondmarknaden, mätt i avkastning i respektive kategori. Ett<br />
ledord för Simplicity är långsiktighet, ett annat disciplin. Fem aktiefonder<br />
förvaltas enligt en speciell och egenutvecklad placeringsmodell<br />
baserad på kvantitativ analys av världens aktiemarknader. Simplicity<br />
letar inte efter undervärderade aktier, utan investerar enbart i dokumenterade<br />
vinnare. Läs mer om Simplicity på www.simplicity.se.<br />
Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet<br />
Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se
t<br />
V A D i r e k t<br />
”Något jag alltid sagt i alla<br />
företag jag jobbat i är<br />
att om valutor tycker vi inte”<br />
”Snart blir plånboken en del av<br />
mobilen. Nästa steg blir att fråga<br />
oss om vi behöver nycklar. Där<strong>med</strong><br />
blir det allt farligare för oss<br />
att förlora vår telefon.”<br />
Hur kommer det intelligenta hemmet<br />
att utvecklas?<br />
”Alla nätverk blir trådlösa och<br />
lättare att koppla ihop. I framtiden<br />
kommer vi att skicka bilder<br />
på våra skador direkt till läkaren.<br />
När vi krockat får polis och försäkringsbolag<br />
fotografier inom<br />
några minuter från olycksplatsen.<br />
Iptv tror jag mycket på liksom<br />
fler samtal genom rörliga<br />
bilder. Nu kan döva människor<br />
för första gången prata i telefon<br />
<strong>med</strong> varandra genom teckenspråk<br />
i så kallade videosamtal.”<br />
Vad ser du mer för framför dig?<br />
”Telefonen blir alltmer personlig,<br />
som klockor och smycken.<br />
Priserna kommer att segmenteras.<br />
Fler får tillgång till mobiltelefoni<br />
i utvecklingsländer, vilket<br />
betyder mycket för tillväxten lokalt<br />
och globalt. Just de fattiga lär<br />
få störst nytta av framtidens mobilitelefoni,<br />
genom att de får bättre<br />
kontroll på kostnader och priser<br />
på sina produkter.”<br />
Vad betyder Apples Iphone?<br />
”Den skyndar på utvecklingen,<br />
särskilt inom underhållning.<br />
Fast deras telefon fungerar ännu<br />
inte i de snabba näten, vilka blir<br />
allt viktigare.”<br />
Hätsk kritik riktades mot dig, även<br />
från näringslivet, efter att du påstods<br />
ha sagt att svenska styrelseledamoter<br />
är underbetalda.<br />
”Jag bemötte en insändare och<br />
försökte förklara den verklighet<br />
storföretag lever i. Hur ser vi till<br />
att få de bästa styrelserna och<br />
ledningarna? På min insändare<br />
sattes en konstig rubrik, så det<br />
verkade som att jag tyckte att alla<br />
styrelser och ledningar är för dåligt<br />
betalda. Det tycker jag inte.<br />
När du nu intervjuar mig får jag<br />
leva <strong>med</strong> de rubriker ni sätter.<br />
Vad jag däremot lärt mig är att i<br />
framtiden kräva att få påverka<br />
vilken rubrik som sätts på egna<br />
insändare.”<br />
26 | VA | 40 | 4 okTobEr 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
olof Stenhammar anklagade dig<br />
för att vara tondöv?<br />
”Det var ett påhopp. Jag undrar<br />
om han förstod min insändare?”<br />
Är det inte så att du och många<br />
äldre manliga ledare inte längre<br />
förstår signalvärdet av det ni<br />
säger i det nya samhället?<br />
”Jag vore just tondöv och också<br />
okänslig om jag inte förstod resonemangen<br />
du refererar till, men<br />
vi på storbolagen måste också få<br />
diskutera vår verklighet. Jag uppfattar<br />
att de relativt få svenska<br />
bolagen är viktiga i och för Sverige.<br />
De är starkt beroende av att<br />
kunna attrahera och rekrytera<br />
högkvalificerade ledare och styrelser<br />
i en extremt konkurrensutsatt<br />
global omvärld.”<br />
Skräms du aldrig av den snabba<br />
ekonomiska utvecklingen i Asien?<br />
”Tidigare var jag rädd för att kineserna<br />
skulle ta våra jobb, men<br />
ju mer jag är där, desto mer ser jag<br />
möjligheterna. Globalisering är<br />
inget regionalt. När jag föddes<br />
var tulltarifferna på varor i snitt<br />
40 procent. Nu är de under 4 procent!<br />
På gott och ont innebär globaliseringen<br />
att det inte finns<br />
någonstans att gömma sig. De<br />
länder som försöker hitta konstlade<br />
sätt att reglera – i tron att de<br />
skyddar sig – skjuter sig själva i<br />
foten.”<br />
Du har sagt att det är mer exotiskt<br />
att besöka Norge än Indien.<br />
”Ja. Förr var det ett stort steg för<br />
de flesta företag att våga utvidga<br />
till nästa stad. Så småningom vågade<br />
man sig på det djärva steget<br />
att börja sälja lite till Norge och<br />
Danmark. Unga svenska företag i<br />
dag kan ha Kina som allra första<br />
marknad.”<br />
Stämmer det att du träffar fler<br />
kinesiska än svenska ministrar?<br />
”Ja. Kinesiska ministrar är vetgiriga,<br />
engagerade och nyfikna<br />
på vad vi företagsledare tycker.”<br />
Problemen i Sydostasien?<br />
”Protektionismen. De måste<br />
också komma till rätta <strong>med</strong> korruptionen<br />
och ta i <strong>med</strong> krafttag<br />
mot piratkopieringen. Så har vi<br />
de enorma miljöproblemen. Sett<br />
<strong>med</strong> västerländska ögon finns<br />
mycket kvar att göra, men jag är<br />
så naiv att jag tror att handel och<br />
turism – möten mellan människor<br />
– är snabbaste vägen att nå<br />
förändring.”<br />
Vad betyder kreditoron som sprider<br />
sig från USA?<br />
”Världen är aldrig opåverkad<br />
av en USAkris, ändå är det annorlunda<br />
den här gången. Tidigare<br />
var USA motorn i världen,<br />
nu finns många motorer. Krisen<br />
n Starka märken<br />
i portföljen<br />
Unilever: Världomspännande<br />
livs<strong>med</strong>elskoncern.<br />
Största varumärken:<br />
Knorr, Lipton, Magnum,<br />
Becel, Lux, Dove, Axe,<br />
Ben & Jerry’s, Pepsodent.<br />
Vd: Patrick Cescau.<br />
Omsättning: 39 mdr euro.<br />
Resultat: 4,8 mdr euro.<br />
Vinst/aktie: 1,26 euro.<br />
P/e-tal: 16,4.<br />
Börsvärde: 37,3 mdr euro.<br />
Anställda: 179 000<br />
i 100 länder.<br />
bErTil EricsoN/scANpix<br />
handlar om osäkra lån i dollar,<br />
därför drabbar det inte oss direkt.<br />
Visst smittar det på olika sätt,<br />
men jag har svårt att se att det<br />
skulle leda till en recession i övriga<br />
världen. Däremot påverkas<br />
världens valutor. Något jag alltid<br />
sagt i alla företag jag jobbat i är<br />
att ’om valutor tycker vi inte.’<br />
Inget är svårare att förutse. Därför<br />
måste vi hitta sätt att fungera<br />
i alla tänkbara situationer.”<br />
Svenska patentansökningar<br />
minskade från 2000 till 2007<br />
<strong>med</strong> 42 procent...<br />
”Det är oroande. Stora företag<br />
söker sig dit kunskap finns. Samtidigt<br />
lockar andra länder <strong>med</strong><br />
att erbjuda nya jättelabb, avdrag<br />
för forskning, expertskatter och<br />
andra stora satsningar. Gör inte<br />
Sverige samma sak tappar vi viktig<br />
forskning. Att Sverige trots<br />
allt har så hög andel FoU beror<br />
inte på något annat än att en<br />
handfull storföretag som Astrazeneca<br />
och Ericsson satsar här.”<br />
Vad bör regeringen göra för att<br />
förbättra Sveriges chanser globalt?<br />
”Öppna upp, avreglera och satsa<br />
mer pengar på forskning och<br />
högre utbildning. Man kan reglera<br />
utsläpp och annat, men man<br />
kan inte reglera hjärnor. Vi måste<br />
låta forskningsvärlden agera mer<br />
fritt. Politikerna måste vara observanta<br />
på områden där Sverige<br />
är duktiga och se till att de får<br />
ännu mer hjälp. Och småföretagen<br />
måste <strong>med</strong> i satsningarna,<br />
hittills har de flesta tyvärr mest<br />
fungerat som underleverantörer<br />
till storföretagen.”<br />
På Ericsson har ni svårt att rekrytera<br />
nya ingenjörer.<br />
”Ja, vi börjar bli klart oroliga<br />
för det <strong>låg</strong>a intresset att utbilda<br />
sig till ingenjör . Vad som tidigare<br />
var ett attraktivt yrke i Sverige<br />
är det i dag istället i Indien och<br />
Kina. Blir det inte lättare att rekrytera<br />
riskerar Ericsson sin stora<br />
forskning här i Sverige.”<br />
Delvis är det ert fel, att ni inte skapat<br />
förebilder bland ingenjörer.<br />
”Absolut. Både bolagen och<br />
samhället måste lära sig att för<strong>med</strong>la<br />
vilka spännande arbetsuppgifter<br />
ingenjörer i dag har. Få<br />
yrken ger lika stora möjligheter.<br />
Att vara ingenjör innebär inte<br />
längre att stå i mörka labb eller<br />
på bullriga fabriksgolv.” n
V a D i r e k t<br />
kopplar upp afrika<br />
För Carl-Henric Svanberg handlar Ericssons stöd till biståndsprojektet<br />
Millennium Villages i Afrika om affärer. Det har projektledaren Jeffrey<br />
Sachs inga problem <strong>med</strong>. VA:s Torbjörn Carlbom har träffat bägge två.<br />
isjä lva v er k e t är han professor<br />
i uthållig utveckling vid<br />
Columbiauniversitetet i USA,<br />
chef för The Earth Institute vid<br />
samma skola och rådgivare till<br />
FN:s generalsekreterare Ban Kimoon.<br />
Men Jeffrey Sachs är också<br />
chockekonomen som tog bland<br />
annat Polen och Ryssland <strong>med</strong><br />
storm, som har utsetts till en av<br />
världens 100 mest inflytelserika<br />
ledare och som är övertygad om<br />
att världens fattiga kan räddas<br />
från undergång. Han är också<br />
kompis <strong>med</strong> Bono i U2 och han<br />
var nyss i Sverige för att träffa Ericssons<br />
vd Carl-Henric Svanberg.<br />
Det var på FN:s Global Compactkonferens<br />
i Schweiz i juli som de<br />
sågs första gången. Global Compact<br />
är ett regelverk för företag<br />
som stödjer FN:s principer för<br />
mänskliga rättigheter, arbetsrätt,<br />
miljö och antikorruption.<br />
Ericsson var tidig anhängare och<br />
CarlHenric Svanberg var där för<br />
att tala om mänskliga rättigheter.<br />
Jeffrey Sachs var hedersgäst<br />
vid den stora galamiddag som<br />
Ban Kimoon höll för de över<br />
1 000 direktörer och ministrar<br />
som hade samlats på FN:s högkvarter<br />
i Genève.<br />
”carl-Henric Ville ses och vi<br />
hade en diskussion. Han hoppade<br />
på projektet på en gång. Det<br />
gick oerhört snabbt”, berättar<br />
Jeffrey Sachs när jag träffar honom<br />
i Blå salongen på Hotell Diplomat<br />
i Stockholm. Han har precis<br />
landat tillsammans <strong>med</strong> Margo<br />
Buchanan, som jobbar <strong>med</strong> information<br />
på UNDP, en ung tjej<br />
som ständigt har mobilen mot<br />
örat.<br />
Han gör Norden, berättar han.<br />
Det är både en prresa och ett sätt<br />
att försöka påverka. En dag per<br />
thomas mukoya/reuters/scanpix<br />
bygemenskap. Uppkoppling mot omvärlden är lika viktigt för att bekämpa fattigdomen som rent vatten,<br />
elektricitet, utbildning, sjukvård och ett effektivt jordbruk, anser Jeffrey Sachs, längst till höger.<br />
land och möten <strong>med</strong> direktörer<br />
och politiker.<br />
Jag tänker att det inte märks på<br />
honom att han är på turbotripp<br />
och att han tog sina första steg på<br />
svensk mark bara någon timme<br />
tidigare. Kostymen är slät som<br />
barnhud, blicken pigg och nyfiken,<br />
mittbenan perfekt.<br />
Projektet i sammanhanget heter<br />
Millennium Villages. Det är<br />
ett FNförsök i 79 fattiga byar i tio<br />
länder i Afrika som går ut på att<br />
testa Jeffrey Sachs idéer i praktiken.<br />
Det innebär att byarna får<br />
konstgödning, bättre utsäde, rent<br />
vatten, sjukvård, grundläggande<br />
utbildning, insektsnät och kommunikationsmöjligheter.<br />
Det kostar<br />
110 dollar per person och år i<br />
fem år.<br />
”Jag vill att projektet ska vara<br />
en mall för hur det kan gå till, en<br />
impuls för att nå FN:s mål om en<br />
halvering av den extrema fattigdomen<br />
i världen till år 2015. Fler<br />
länder vill vara <strong>med</strong> och de nuvarande<br />
värdländerna tycker att<br />
det är en kraftfull modell. De vill<br />
skala upp projektet”, säger Jeffrey<br />
Sachs.<br />
Ungefär en miljarD människor<br />
lever under extremt fattiga<br />
förhållanden, det vill säga för<br />
mindre än en dollar om dagen.<br />
Hälften finns i Afrika. Millennium<br />
Villages berör ungefär<br />
400 000 människor. Jeffrey Sachs<br />
har <strong>med</strong> andra ord en gigantisk<br />
uppgift framför sig.<br />
Det är det där <strong>med</strong> kommunikation<br />
som lockar Ericsson. Bola<br />
torbjörn carlbom är VA:s telekomredaktör som träffat filantropen Jeffrey Sachs<br />
get sponsrar <strong>med</strong> mobilutrustning<br />
till ett marknadsvärde av<br />
knappt 70 miljoner kronor. Connectivity,<br />
uppkoppling mot omvärlden,<br />
är en av Jeffrey Sachs<br />
fem hörnstenar i kampen<br />
mot fattigdom.<br />
De övriga är effektivare<br />
jordbruk, bättre<br />
sjukvård, utbildning,<br />
elektricitet och rent<br />
vatten.<br />
”Det är så otroligt<br />
mycket<br />
som kan göras<br />
<strong>med</strong> telekom.<br />
Först<br />
ska Ericsson<br />
hjälpa<br />
till att<br />
bygga den<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 |
t<br />
V a D i r e k t<br />
fysiska infrastrukturen, sedan<br />
ska de hjälpa till <strong>med</strong> applikationer.<br />
Tänk dig bara ett nödnummer,<br />
som ert 112, i de här byarna”,<br />
säger Jeffrey Sachs.<br />
”Jag hoppas att vi kan få täckning<br />
snabbt så att vi direkt kan<br />
skräddarsy applikationer, först<br />
inom <strong>med</strong>icin och utbildning.<br />
Jag ska också prata <strong>med</strong> Ericsson<br />
om betalningar <strong>med</strong> mobiltelefoner,<br />
så att byborna kan köpa<br />
gödnings<strong>med</strong>el.”<br />
För ja, Jeffrey Sachs har bråttom.<br />
Helst ska allt vara klart i<br />
går. Anledningen är enkel.<br />
”Folk dör där ute”, säger han.<br />
CarlHenric Svanberg är beredd<br />
att svara upp mot Jeffrey Sachs<br />
ambitioner.<br />
”Jag tror att vi har det mesta<br />
klart om tre till sex månader. Då<br />
kan vi ta nästa steg, ett nödsystem,<br />
mikrobetalningar och olika<br />
former av tillämpningar för skolor”,<br />
säger CarlHenric Svanberg.<br />
men ericsson har fler bevekelsegrunder<br />
än att bara bidra <strong>med</strong><br />
nödhjälp.<br />
”Det är spännande för oss att se<br />
vad telefoni i de här byarna kan<br />
betyda. Det finns en otrolig kraft<br />
i mobil telefoni för samhällets<br />
utveckling. Vår erfarenhet är att<br />
trafiken ökar snabbt när systemen<br />
byggs ut. Med projektet kan<br />
vi driva utvecklingen, bygga<br />
marknad och säkra territorium.<br />
Vi ser det som ett business case”,<br />
säger han.<br />
Vi träffas i ett av konferensrummen<br />
på Ericssons huvudkontor<br />
i Kista utanför Stockholm.<br />
Strax innan jag kom gick Jeffrey<br />
Sachs, han flög förbi när jag<br />
anlände, sa hej, och satte sig i en<br />
bil. Han skulle träffa politiker.<br />
Klockan var 10.18 och jag antar<br />
att nästa möte var 10.30.<br />
Tanken var från början att träffa<br />
Sachs och Svanberg tillsammans.<br />
Men tiden var för knapp.<br />
Mobiltillväxten i Afrika är redan<br />
betydande. Vid årsskiftet<br />
fanns det 195 miljoner abonnenter.<br />
Tillväxten ligger på ungefär<br />
30 procent per år. Men de avlägsna<br />
byarna i Millennium Villages<br />
skulle utan stöd inte vara i närheten<br />
av uppkoppling.<br />
”Vi har runt 50 procent av<br />
marknaden i Afrika söder om Sahara,<br />
och regeringarna i de flesta<br />
30 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
mobil revolution. Carl-Henric Svanberg ställer upp <strong>med</strong> mobilutrustning<br />
värd 70 miljoner kronor till Jeffrey Sachs afrikanska projekt.<br />
länder vill veta vad vi gör för just<br />
deras land. Med detta projekt blir<br />
vi en mer värdefull partner för<br />
dessa länder. Det finns andra områden<br />
där företag kan bedriva<br />
välgörenhet, men det här är långsiktigt<br />
bra för våra affärer. När<br />
näten expanderar blir det en vanlig<br />
affär för oss.”<br />
Ericsson skänker också ett antal<br />
telefoner från Sony Ericsson,<br />
<strong>med</strong> tillhörande solcellsladdare.<br />
Utrullningen och driften av näten<br />
kommer emellertid att skötas<br />
av afrikanska operatörer, i ett<br />
första skede sydafrikanska MTN<br />
och kuwaitiska Zain, som fram<br />
till nyligen hette MTC.<br />
Han är hela tiden noga <strong>med</strong> att<br />
poängtera det affärsmässiga i<br />
afp/scanpix<br />
ap/scanpix<br />
ett nytt liv. 79 afrikanska byar ingår i FN-projektet som stöds av<br />
bland andra världsförbättraren Bono i U2.<br />
projektet, CarlHenric Svanberg.<br />
”Jag tror att den här affären<br />
kommer att betala sig snabbare<br />
än man anar”, säger han till exempel.<br />
Det kan tyckas cyniskt att<br />
försöka kapitalisera på människor<br />
som ingenting har. Men det<br />
har inte Jeffrey Sachs några problem<br />
<strong>med</strong>. För honom finns det<br />
ingen motsättning mellan att<br />
tjäna pengar och tjäna fattiga.<br />
scanpix björn larssson ask/scanpix<br />
Tvärtom.<br />
”Det är smart på lång sikt.<br />
Ericsson skapar en ny marknad”,<br />
säger han.<br />
Tanken <strong>med</strong> projektet Millennium<br />
Villages är att växa projektet<br />
från 79 byar till fler byar, till<br />
regioner, till hela länder.<br />
”Det är den stora frågan. Hur<br />
skala upp? Jag pratar om hur man<br />
ska skala upp detta varenda dag.<br />
Varenda dag. Finanserna är det<br />
stora problemet. Men hellre bristande<br />
handling än ingen handling<br />
alls. Men denna låtossgöranågotinställning<br />
krockar alltid<br />
<strong>med</strong> budgetrestriktioner”, säger<br />
Jeffrey Sachs.<br />
Han älskar sVerige , påpekar<br />
han. Sverige är ett av bara fem<br />
länder i världen som skänker mer<br />
än de 0,7 procent av BNP som vi<br />
har lovat FN. Mer bistånd är nyckeln<br />
till framgång, menar han.<br />
”USA ger 0,17 procent av BNP”,<br />
säger han. ”Och det i ett land som<br />
lägger 499 miljarder dollar per år<br />
på militären.”<br />
Jeffrey Sachs får inte sällan kritik.<br />
Inte minst för sina krav på<br />
ökat bistånd.<br />
Tid till annan kallas han också<br />
superego, alltså att han jobbar<br />
<strong>med</strong> fattiga för egen del och inte<br />
för deras. I nästa stund är det<br />
hans idéer som helhet som förkastas.<br />
Den främste antagonisten är<br />
William Easterly, professor på<br />
universitetet i New York, som<br />
menar att det inte är bistånd som<br />
lyft de flesta länder ur fattigdom,<br />
utan helt andra faktorer.<br />
En annan kritiker är Amir Attaran,<br />
forskare i global utveckling<br />
på universitetet i Ottawa i<br />
Kanada. Han anser att FN:s<br />
millenniearbete är tveksamt eftersom<br />
resultatet inte kan mätas.<br />
Jeffrey Sachs ger inte mycket<br />
för kritiken.<br />
”Mina kritiker är akademiker<br />
som sitter på sina rum och skriver<br />
negativa artiklar. Men de gör<br />
inget. Det gör jag.” n<br />
”Det finns ingen motsättning<br />
mellan att tjäna pengar och<br />
att tjäna fattiga. tvärtom”
V A D i r e k t<br />
Vem är årets innovatör?<br />
100 000 kronor, äran och en viktig<br />
debatt. Det är belöningen i VA:s och<br />
Ångpanneföreningens satsning<br />
Svenska Innovationspriset.<br />
Sv er ige ä r br a på forskning<br />
och uppfinningar.<br />
Men vi är urusla på att<br />
kommersialisera dem och säljer<br />
dem hellre till driftiga amerikanska<br />
entreprenörer.<br />
Så låter den mest använda klyschan<br />
i debatten om det svenska<br />
innovationsklimatet.<br />
Rätt eller fel?<br />
För att ta debatten ett steg vidare<br />
och sätta fokus på det moderna<br />
Innovations-Sverige instiftar<br />
nu <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> och teknikkonsulten<br />
Ångpanneföreningen,<br />
ÅF, Svenska Innovationspriset.<br />
”Priset är ett sätt att lyfta fram<br />
de som faktiskt lyckats ta innovation<br />
hela vägen från idé<br />
till kommersiell framgång. Oavsett<br />
om de finns på det stora företagets<br />
forsknings- och utvecklingsavdelning<br />
eller i källaren<br />
hos en entreprenör”, säger VA:s<br />
chefredaktör Pontus Schultz.<br />
”Vi vill vara <strong>med</strong> och skapa en<br />
debatt om hur Sverige kan öka<br />
det kommersiella utfallet av den<br />
uppfinningsrikedom och innovativa<br />
kraft som finns i vårt land”,<br />
säger Jonas Wiström, vd på ÅF.<br />
i DAg StArtAr nomineringsprocessen.<br />
VA:s researchavdelning<br />
kommer att finkamma landet på<br />
199x120_<strong>Veckans</strong>Aff_Renova:Layout 1 07-09-21 14.33 Sida 1<br />
Jurychef.<br />
Lena Treschow<br />
Torell fördelar<br />
prispengarna.<br />
genomförda idéer, men det är<br />
också fritt fram att nominera<br />
dina egna kandiater på www.va.<br />
se/innovationspriset.<br />
Vinnaren utses sedan av en jury<br />
där IVA:s vd Lena Treschow Torell<br />
är ordförande.<br />
Förutom äran belönas vinnaren<br />
av Svenska Innovationspriset<br />
<strong>med</strong> 100 000 kronor. Priset delas<br />
ut på en gala i Stockholm den 5<br />
december.<br />
inför SVenSkA Innovationspriset<br />
gör VA en specialtidning om<br />
innovation.<br />
”Det här är, eller borde i alla<br />
fall vara, en hjärtefråga för både<br />
företagsledningar och politiker.<br />
Men det florerar otroligt mycket<br />
floskler i debatten. Vi vill skapa<br />
en mötesplats för de som faktiskt<br />
arbetar <strong>med</strong> frågan. Dessutom<br />
behöver vi inspiration och förebilder”,<br />
säger Pontus Schultz.<br />
Jonas Wiström betonar att<br />
samarbetet är en långsiktig satsning.<br />
”Det handlar om att skapa en<br />
ny sorts hjältar i den svenska debatten”,<br />
säger han. n<br />
KÄNNS DET SOM<br />
OM DU KASTAR<br />
BORT DINA SOPOR?<br />
Det är lätt att få dåligt samvete för allt som kan påverka den globala uppvärmningen.<br />
Inte minst när det kommer till avfallshantering. Därför vill vi att du ska veta att när vi<br />
på Renova bränner upp ditt avfall utvinns energi som blir till både el och fjärrvärme.<br />
Utan denna energi skulle man behöva importera ytterligare 125 000 ton olja. Varje år.<br />
Så fortsätt källsortera, men sluta ha dåligt samvete för det som blir över.<br />
RENOVA ÄR VÄSTSVERIGES LEDANDE MILJÖFÖRETAG INOM AVFALL OCH ÅTERVINNING. VI ERBJUDER LÖSNINGAR PÅ AVFALLSHANTERINGEN FÖR ALLA T YPER AV FÖRETAG OCH FÖR HUSHÅLL.<br />
hAnnA telemAn/ScAnpIx
V A D i r e k t<br />
Beijing sopar rent inför OS<br />
25 dagar <strong>med</strong><br />
hälsofarliga<br />
luftföroreningar<br />
– är det bra nog?<br />
Frågan ställdes<br />
på va:s kinaseminarium.<br />
Av RichARd BjöRnelid<br />
Höghöjdsträning brukar<br />
vara långdistanslöpares<br />
metod att förbereda<br />
sig inför stora friidrottstävlingar,<br />
men hur laddar<br />
man bäst upp inför ett OS i en<br />
stad där luften hör till en av världens<br />
mest förorenade?<br />
Säg det, men klart är att de styrande<br />
i Beijing gör ett allvarligt<br />
försök för att spelen ska kunna<br />
genomföras i en acceptabel miljö.<br />
När <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> höll Kinaseminarium<br />
i förra veckan kunde<br />
professor Xin Li vid Beijings<br />
miljövårdsenhet berätta om de<br />
miljösatsningar som just nu görs<br />
i den kinesiska huvudstaden.<br />
”Beijings gröna olympiska spel<br />
är inte bara ett svar på Internationella<br />
olympiska kommitténs<br />
uppfordran, utan också ett otvetydigt<br />
val för att lösa stadens<br />
miljöproblem, särskilt vad gäller<br />
luftföroreningarna”, sa Xin Li.<br />
Sedan 1998 och fram till och<br />
<strong>med</strong> 2006 har staden lagt mer än<br />
120 miljarder kronor för att förbättra<br />
luftkvaliteten, och enligt<br />
Xin Li har luften blivit renare.<br />
Antalet dagar <strong>med</strong> verkligt allvarliga<br />
luftföroreningar uppgick<br />
i fjol till 25 dagar, att jämföra <strong>med</strong><br />
141 dagar 1998 och 70 dagar 1999.<br />
Till nivån nationell klass IIstandard<br />
nådde 241 dagar i fjol, mot<br />
100 dagar 1998. Koncentrationen<br />
av de viktigaste utsläppen har<br />
minskat över hela linjen – såväl<br />
mängden svaveldioxid och kolmonoxid<br />
som kväveoxid och<br />
PM10 (en partikel bestående av<br />
bensin, damm och sot) har haft<br />
en nedåtgående trend, <strong>med</strong> un<br />
OS-miljö. Beijing<br />
tar krafttag mot en<br />
renare miljö, men<br />
problemen sträcker<br />
sig långt utanför<br />
stadens gränser.<br />
dantag för fjolåret då utsläppen<br />
steg förutom för kvävedioxid.<br />
Att utsläppen av svaveldioxid<br />
har sjunkit beror framför allt på<br />
arbetet <strong>med</strong> att ersätta koleldning<br />
<strong>med</strong> gas, något som sker på<br />
flera håll i landet.<br />
Kolet, som svarar för<br />
70 procent av Kinas energiförbrukning,<br />
är det avgjort mest<br />
smutsiga energislaget.<br />
Det<br />
försurar vattendrag,<br />
ger ifrån<br />
sig ohälsosamma<br />
sotpartiklar<br />
och är värsta<br />
boven bakom<br />
växthuseffekten.<br />
Gas är också<br />
ett skadligt<br />
fossilt bränsle,<br />
men i avsevärt<br />
mindre grad än<br />
kolet.<br />
n Renare luft<br />
ett AnnAt sätt att få ner utsläppen<br />
har varit att slå igen<br />
mindre cement och kemikaliefabriker.<br />
Över 190 miljöfarliga industrier<br />
har flyttats ut från Beijing,<br />
men där<strong>med</strong> också bara flyttat på<br />
Luftföroreningar i Beijing, mg/m3<br />
Kvävedioxid Kolmonoxid Svaveldioxid<br />
Damm-, sot- och bensinpartikel (PM10)<br />
1,2<br />
1,0<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
1998 2006<br />
tillRäckligt? Avgaserna<br />
ökar, andra utsläpp minskar.<br />
problemen. Rening av kol i kolkraftverken<br />
är ytterligare en åtgärd<br />
som har haft gynnsam effekt.<br />
Den ökade vägtrafiken är ett<br />
av Kinas svåraste miljöproblem<br />
att tackla och här har Beijing gått<br />
från ord till handling.<br />
UnDer tre DAgAr i augusti i år<br />
tilläts bara bilar som började <strong>med</strong><br />
jämna registreringsnummer att<br />
Källa: Beijing 2008 Environment<br />
köra i staden<br />
vilket <strong>med</strong>förde<br />
att utsläppen<br />
minskade <strong>med</strong><br />
15–20 procent<br />
jämfört <strong>med</strong><br />
året innan.<br />
Xin Li pekade<br />
också på flera<br />
andra mer långsiktiga<br />
åtgärder<br />
– som krav på<br />
minskade utsläpp,<br />
utfasning<br />
av gamla for<br />
don, förbättrad bensinkvalitet,<br />
satsning på kollektivtrafiken<br />
och utvecklingen av bensin och<br />
utsläppssnåla fordon.<br />
Samtliga fordon kommer att<br />
miljöcertifieras och de största<br />
förorenarna tvingas bära en gul<br />
symbol. Fler än 50 000 gamla taxibilar<br />
ska helt sonika tas ur trafik<br />
och stora dieseldrivna fordon<br />
måste införa ett partikelfilter<br />
som reducerar de skadliga miljöeffekterna.<br />
En mängd tankstationer<br />
ska stå klara före OS startar<br />
2008.<br />
”De fordon som släpper ut mest<br />
kommer inte att få köra in i Beijings<br />
centrala delar”, sa Xin Li.<br />
Omfattande investeringar görs<br />
också i järnvägsnätet och i busstrafiken.<br />
Enligt Xin Li kommer<br />
Beijing att få världens största<br />
flotta av bussar som körs på gas,<br />
totalt 4 000. Andra energiformer<br />
som elektricitet och hybrid kommer<br />
att testas på bussarna. Bland<br />
annat har Scania levererat 50 etanoldrivna<br />
bussar.<br />
Men även om huvudstaden sopar<br />
rent framför egen dörr så blir<br />
man inte av <strong>med</strong> andra allvarliga<br />
problem i omgivningarna.<br />
Gobiöknen i det inre av Mongoliet<br />
närmar sig staden för varje<br />
dag som går, och det som ett resultat<br />
av decenniers missbruk av<br />
ekosystemet. Beijings svar är att<br />
sätta stopp för jorderosionen genom<br />
plantering av ny skog. n<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 35<br />
diego azubel/scanpix
V A D i r e k t<br />
Riku Helminen, Finnair, <strong>med</strong><br />
VA:s Helene Olsson Hernmarck<br />
och Peter Hellman.<br />
kina lockade<br />
intresset var stort när va för andra gången<br />
gav ut ett 132sidigt kinanummer <strong>med</strong><br />
tillhörande föreläsningar. FOtO thOmAS engStRöm<br />
Ett hundratal vimlade på Cafe<br />
Opera efter VA:s Kinaseminariet.<br />
Grace Guo<br />
<strong>med</strong> Harald<br />
Steinbrescher,<br />
Kinachef<br />
Öhrlings.<br />
Lennart<br />
Dreyer,<br />
Business<br />
Research<br />
Beijing, <strong>med</strong><br />
professor Xin<br />
Lin och VA:s<br />
chefredaktör<br />
Pontus<br />
Schultz.<br />
Björn Segerblom, Hongkong, Elisabet<br />
Söderström, Sweden-China Trade Concil<br />
och Torbjörn Bäck, Exportrådet.<br />
Joachim von Stedingk<br />
och Martin Hedberg<br />
från Swedish Weather<br />
& Climate, nedan.<br />
VA:s Per<br />
Laredius<br />
och Leena<br />
Lundbladh,<br />
Maxus.
Erik Strand, som<br />
sa upp sig från vdposten<br />
på Poolia i<br />
vintras, <br />
börjar på<br />
ett nytt<br />
hemligt<br />
toppjobb<br />
i februari<br />
efter att ha<br />
pysslat klart<br />
<strong>med</strong> några privata<br />
investeringsprojekt<br />
och gått en blomsterkurs<br />
i Rosendals<br />
trädgård. Kanske<br />
efterträder han<br />
Arthur Engel på<br />
Gant. Tidigare jobb<br />
som vd på Ticket,<br />
marknadschef på<br />
Axfood och reklamchef<br />
för NK talar för<br />
något konsumentnära.<br />
FörrE riksbankschefen<br />
Bengt Dennis<br />
har också bytt – från<br />
finansman till filosof.<br />
Som konsult i det<br />
egna bolaget Bengt<br />
Dennis Consulting AB<br />
utför han numera<br />
privata spådomar<br />
i sin ekonomiskakristallkula.<br />
I<br />
kundtidningen<br />
från IT-bolaget<br />
Visma ses<br />
han ledigt posera i<br />
svart <br />
tröja i en<br />
skulpturskog långt<br />
från börsgolvet.<br />
<br />
<br />
OMX-affären är<br />
början på en<br />
mellanöstlig<br />
sandstorm som<br />
förändrar<br />
världen – se<br />
möjligheterna!<br />
kvartalskapitalets<br />
tuffaste prov<br />
Rapporterna för det tredje kvartalet är ovanligt dåliga<br />
bevis på läget i ekonomin.<br />
Oom e x a k t en v eck a spränger Investor skyddsvallarna<br />
och låter höstens rapportflod välla fram. Den<br />
stundande siffersäsongen blir mer rafflande<br />
än på mycket länge och ett verkligt eldprov<br />
för alla närsynta kvartalskapitalister.<br />
Det är redan välkänt att tredje kvartalet<br />
var en riktig pulssvacka på börsen som har<br />
tappat ungefär 5 procent sedan julisemestern<br />
började. Verkstadsaktierna och hälsovårdsbolagen<br />
har tagit mest stryk.<br />
Även bankerna har fått en kvävande<br />
fot mellan revbenen efter kreditfrossan<br />
i USA.<br />
Skakningarna solkar stämningen<br />
bland befolkningen<br />
som blivit mindre övertygad<br />
om styrkan i ekonomin, enligt<br />
Konjunkturinstitutets senaste<br />
temperaturmätning.<br />
Men än så länge har dysterkvistarna<br />
bara en diffus<br />
känsla att de bör oroa sig. Det<br />
riktiga kvittot letar de efter i<br />
delårsrapporterna de närmaste<br />
veckorna.<br />
Problemet är att många<br />
delårsrapporter kommer att<br />
visa tillfälliga svackor som investerarna<br />
övertolkar. Första<br />
rapportören Investor har tappat<br />
miljardbelopp i substansvärde<br />
i sina kärninnehav, efter att så<br />
sent som i juli ha rapporterat<br />
den högsta substansen någonsin.<br />
Fortsatta förluster för<br />
mobiloperatören Tre och åtstramade<br />
lånemöjligheter<br />
för riskkapitalverksamheten<br />
förmörkar bilden ytterligare.<br />
För investerarna gäller det att<br />
stålsätta sig för att inte smittas<br />
av Arsenalsgatans augustisnuva.<br />
Bankernas rapporter kommer också att vara märkbart<br />
frostade av börsdippen, <strong>med</strong> minskade resultat<br />
från aktiehandeln som i till exempel SEB utgör en<br />
lika viktig intäktskälla som låneaffären. Likaså<br />
kommer <strong>med</strong>iebolag som MTG och Metro att<br />
vittna om tråkiga avbrott i annonsförsäljningen<br />
i augusti när börsosäkerheten gjorde många<br />
högtflygande annonsörer tillfälligt förlamade<br />
under säkerhetsbältet.<br />
Men tredje kvartalet är dåtid. Mycket talar<br />
för att den värsta oron på kreditmarknaden<br />
är över efter amerikanska centralbankens<br />
dubbla räntesänkning. Vid de senaste<br />
serierna av räntesänkningar i USA har<br />
börsen i fyra fall av fem stigit under det<br />
kommande året efter sänkningen. Nästa<br />
års val i USA gör inte saken sämre.<br />
Förväntningar om frikostiga politikerlöften<br />
i valkampanjen och fortsatt<br />
goda företagsresultat drar upp mungiporna<br />
även på de missmodiga.<br />
I genomsnitt<br />
har Dow Jones index<br />
stigit <strong>med</strong> 19,2 procent<br />
året före valår<br />
i USA sedan<br />
1960.<br />
Makrostatistiken är<br />
nog så viktig som delårsrapporterna.<br />
Som Erik Penser<br />
Fondkommission påpekar i<br />
sin nya USAanalys är den<br />
amerikanska industrikonjunkturen<br />
stark och uppfriskad<br />
av sin svaga dollar. USA:s<br />
export ökade <strong>med</strong> 15 procent mellan juli 2006<br />
och 2007. Även den amerikanska detaljhandeln<br />
ökar under tredje kvartalet, trots lånetrubblet på<br />
husmarknaden.<br />
Delårsrapporterna för det tredje kvartalet brukar<br />
ange tonen för resten av börsåret, men i år är<br />
det tredje kvartalet ingen bra vägvisare<br />
framåt. n<br />
”Första rapportören Investor har tappat miljardbelopp<br />
i substansvärde i sina kärninnehav”<br />
CECilia arOnSSOn ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse.<br />
DOM<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
kroniko r<br />
Tyck till om<br />
krönikan på nätet<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 39
V A fAstigheter RISKKAPITAL IT/TELEKOM<br />
Alltmer nervöst på<br />
fastighetsmarknaden<br />
Under ytan på den starka fastighetsmarknaden<br />
brer nervositeten ut sig.<br />
”Vi kommer inte att vara opåverkade<br />
länge till”, säger Marie Bucht på<br />
Newsec. AV BENGT ERICSON<br />
De t sk u l l e k u nna tolkas<br />
som ett positivt<br />
tecken: härom veckan<br />
passerades 100-miljardersstrecket<br />
för genomförda fastighetsaffärer<br />
under 2007, ett nytt<br />
rekord för den här tidpunkten på<br />
året. Men det är ingen garanti för<br />
att uppgången ska hålla i sig.<br />
”Vi vågar faktiskt inte komma<br />
<strong>med</strong> någon prognos för helåret”,<br />
säger Newsecs Marie Bucht. ”Det<br />
finns en så stor osäkerhet på<br />
marknaden.”<br />
Samma budskap slås fast i förordet<br />
till den Nordenrapport som<br />
bolaget nyligen presenterade.<br />
Där ber man nästan om ursäkt<br />
för de positiva framtidsbedömningar<br />
som görs i olika region-<br />
och länderanalyser längre fram i<br />
skriften.<br />
förklAringen är att det mesta<br />
av arbetet gjordes under sommaren,<br />
det vill säga innan den amerikanska<br />
subprimelån-krisen<br />
blommade ut på allvar.<br />
”Vi har just nu fullt upp <strong>med</strong><br />
att analysera effekterna”, heter<br />
det. ”Det står redan klart att de<br />
finansiella institutionerna har<br />
ökat priset på risk. (…) Det kommer<br />
förmodligen att påverka<br />
marknaden. Det kommer att bli<br />
svårare att finansiera affärer <strong>med</strong><br />
högre risk och vi kan förvänta<br />
oss sjunkande priser inom olika<br />
segment.”<br />
Med dessa reservationer<br />
blir framtidsutsikterna<br />
långt ifrån så<br />
rosenröda som Newsec<br />
förutspådde i bör-<br />
OSäkERT läGE. Marie<br />
Bucht på Newsec är<br />
ändå optimist.<br />
ByGGBOOm I<br />
STOCkhOlm.<br />
Skanskas<br />
Norra Bantorg<br />
är snart klart.<br />
jan av sommaren. Rimligtvis har<br />
också nervositeten vuxit hos de<br />
aktörer som befinner sig mitt<br />
uppe i nya byggnadsprojekt.<br />
Efter flera år av <strong>låg</strong> aktivitet i<br />
Stockholm har ett antal stora kontorsbyggnationer<br />
påbörjats under<br />
intryck av en stadigt växande efterfrågan<br />
på fastighetsmarknaden.<br />
Om aktörerna ska få betala<br />
dyrt för dålig tajming kan bara<br />
ANDERS WIKLUND /ScANPIx<br />
framtiden utvisa. Andra nysatsningar<br />
är samtidigt på väg i<br />
Göteborg och Malmö. Slutsatsen<br />
är att kunderna kommer att ha<br />
mycket att välja mellan, <strong>med</strong> de<br />
effekter som det kan få för hyresutvecklingen.<br />
i sin nyA rApport konstaterar<br />
Newsec att kontorshyrorna i<br />
Sveriges tre största städer har<br />
legat relativt stabilt, eller till och<br />
<strong>med</strong> varit vikande, under de senaste<br />
åren. I Malmö ligger de, i<br />
reala termer, under de nivåer<br />
som gällde i slutet av 1980-talet.<br />
Höjningar kan i stort sett bara<br />
konstateras i Stockholms city.<br />
Marie Bucht tror att den svenska<br />
marknaden kan fortsätta att<br />
locka utländska investerare.<br />
”Jag var nyligen i London och<br />
där råder en mycket stor oro<br />
bland fastighetsaktörerna”, säger<br />
hon. ”I ett sådant läge blir det<br />
intressant för dem att titta på<br />
marknader som ännu är starka,<br />
vilket de nordiska anses vara.<br />
Här betraktas hyrespotentialen<br />
fortfarande som attraktiv.”<br />
Det hindrar inte att investerarna,<br />
utländska som svenska,<br />
får räkna <strong>med</strong> en betydligt hårdare<br />
granskning från kreditgivarhåll<br />
än vad som gällde för<br />
bara något halvår sedan.<br />
”För att ställa upp kräver bankerna<br />
mer av kunderna i form av<br />
egna insatser”, säger Newsecs vd.<br />
Slutsatsen torde vara att de har<br />
lärt sig läxan från den förra fastighetskrisen,<br />
<strong>med</strong> de krav på säkerhetsmarginaler<br />
som det innebär.<br />
Hur nära en eventuell ny,<br />
kraftig korrigering som marknaden<br />
befinner sig, vill ingen uttala<br />
sig om. Enligt Marie Bucht<br />
kan dock ett svar komma inom<br />
de närmaste veckorna.<br />
”Det finns för närvarande några<br />
stora portföljer, på totalt 5–6<br />
miljarder kronor, som är till salu<br />
på marknaden. De avslut som<br />
kommer att göras blir en viktig<br />
temperaturmätare av stämningsläget.”<br />
n<br />
skanska<br />
satsar...<br />
skAnskAs kontorsbygge<br />
vid Haga i Solna är ett av<br />
de största i Stockholm –<br />
28 000 kvadratmeter, varav<br />
18 000 har hyrts ut till Ångpanneföreningen.<br />
Byggnaden<br />
ska stå färdig 2008, samma<br />
år som Skanska ska färdigställa<br />
sitt kontorskomplex<br />
på 15 000 kvadratmeter vid<br />
Norra Bantorget.<br />
Och Skandias nya huvudkontor<br />
i Stadshagen på cirka<br />
30 000 kvadratmeterblir<br />
klart 2009/2010.<br />
pOSTmOdERNT.<br />
Klara postterminal<br />
förvandlas.<br />
...liksom<br />
niam...<br />
oVAnpå spårområdet vid<br />
Centralen ligger det nya<br />
fastighetskomplexet inrymmande<br />
hotell, kontor<br />
och kongresslokaler som<br />
det svenska riskkapitalbolaget<br />
Niam uppför i samarbete<br />
<strong>med</strong> bland andra Jarl<br />
Asset Management. Kontorsytan<br />
summerar till cirka<br />
23 000 kvadratmeter och<br />
allt ska vara färdigt år 2010.<br />
...men nCC<br />
säljer ut<br />
nCC hAr sålt två av de kontorsprojekt<br />
som ska vara<br />
färdiga under 2009. Credit<br />
Suisse har köpt 20 000 kvadratmeter<br />
i Stadshagen<br />
<strong>med</strong>an norska försäkringsbolaget<br />
Vital har förvärvat<br />
bygget på<br />
Kungsbron<br />
vid Centralen.<br />
Det rör<br />
sig om<br />
16 000 kvadratmeter<br />
kontorsyta.<br />
NyTT.<br />
På Kungsbron.<br />
| vA | 40 | 4 OKTObER 2007 | www.ekonominyheterna.se | 41
V A fAstigheter<br />
120 våningar<br />
byggs i Dubai<br />
Dubai slår till<br />
<strong>med</strong> ännu ett<br />
gigantiskt pr-<br />
bygge.<br />
AV BENGT ERICSON<br />
f<br />
ör den som gillar en fin utsikt<br />
finns nu chansen att<br />
hitta något som slår det mes-<br />
ta. Det handlar om Pentominium<br />
– den skyskrapa<br />
som för närvarande<br />
håller på att<br />
uppföras i Dubai.<br />
Överdåd är bara<br />
förnamnet och<br />
det är precis som<br />
det ska vara, enligt<br />
investerarna<br />
bakom projektet.<br />
När byggnaden<br />
står färdig 2011<br />
ska den utgöra ”a<br />
true bouqet of<br />
luxury” i samverkan<br />
<strong>med</strong> namn<br />
som till exempel<br />
Bang & Olufsen,<br />
Davidoff och Rolls-<br />
Royce, heter det.<br />
p e n t o m i n i u m<br />
kommer att bli<br />
världens näst högstabostadsbyggnad<br />
efter Chicago<br />
Spire – 516 meter eller nästan<br />
tre Turning Torso staplade på<br />
varandra.<br />
39 000<br />
bostäDer<br />
kommer att påbörjas 2008<br />
– och det är ganska exakt<br />
samma siffra som 2007 och<br />
2006, enligt Boverket.<br />
Ny SIluETT. 54-vånings Emirate<br />
Towers får konkurrens.<br />
Vart och ett av de 120 våningsplanen<br />
utgör en egen lägenhet på<br />
drygt 600 kvadratmeter. För inredningen<br />
svarar Hirsch Bedner &<br />
Associates, som tidigare svarat för<br />
designen i Ritz Carltons och Grand<br />
Hyatts lyxhotell runtom i världen.<br />
fAstighetsVärDen lovar att de<br />
boende inte kommer att få en tråkig<br />
minut. I skrapan kommer det<br />
att bland annat finnas en skylounge,<br />
simbassänger, restauranger,affärscenter,<br />
biograf,<br />
cigarrum och<br />
(kanske som<br />
motvikt) hälsoklubbar<br />
för kvinnor<br />
respektive<br />
män.<br />
Till lägenhetsägarnasförfogande<br />
står också<br />
en uppsättning<br />
av lyxbilar, bland<br />
annat Rolls-Royce,<br />
samt givetvis<br />
finfina yachter<br />
ifall man känner<br />
för en tripp över<br />
den arabiska golfen.<br />
cORbIS/ScANPIx<br />
Priserna varierar<br />
beroende på<br />
vilken nivå man<br />
aspirerar att bo<br />
på – från cirka<br />
14 miljoner kronor för de lägsta<br />
våningsplanen till 69 miljoner<br />
om man vill bo högst upp. n<br />
kungliga myntet<br />
ska inte säljas ut<br />
AllA stAtligA byggnADer kommer<br />
inte att privatiseras när staten säljer ut<br />
sitt fastighetsbolag Vasakronan.<br />
Förutom kulturarv som slott och<br />
befästningar anser Statens fastighetsverk<br />
att Musikaliska Akademien, Kungliga<br />
Myntet, Generaltullstyrelsen och<br />
Patentverket ska undantas eftersom de<br />
har nationellt historisk värde.
Pr ecis som de stora<br />
v e r k s t a d s b o l a g e n<br />
länge proklamerat att<br />
de inte längre är cykliska<br />
kan snart de<br />
svenska och finska<br />
skogsbolagen instämma<br />
för egen del. Men där verkstaden<br />
fastnat på toppen i konjunkturcykeln<br />
sitter skogen fast på<br />
botten. Historiskt har annars<br />
skogsindustrin varit en klassiskt<br />
cyklisk bransch <strong>med</strong> de senaste<br />
topparna 1989, 1995 och 2000, det<br />
vill säga ganska precis vart femte<br />
år. Men i den senaste konjunkturuppgången<br />
har man inte alls<br />
hängt <strong>med</strong>. De konsumentinriktade<br />
pappers och förpackningstillverkarna<br />
har nämligen inte<br />
46 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />
A N A L Y S & B ö r S<br />
Få vinnare<br />
Överkapacitet,<br />
i skogen<br />
kostnadsrally,<br />
pressade priser,<br />
en dollar i fritt<br />
fall och ny konkurrens<br />
från Kina<br />
– skogsindustrin<br />
ett och flera besparingspro<br />
har problem.<br />
VA:s börsredaktör<br />
Per Olof Lindsten<br />
har trots allt hittat<br />
två aktier värda<br />
att satsa på.<br />
ser mörkt ut. Det har varit mycket elände i skogssektorn.<br />
alls samma draghjälp från den<br />
frustande kinesiska tillväxten<br />
som de investeringsvaruinriktade<br />
nordiska verkstadsföretagen.<br />
Samtidigt har skogsindustrisektorn<br />
fått ta emot nya kostnadssmällar<br />
på löpande band de<br />
senaste åren och har dessutom<br />
stora strukturella problem.<br />
Kostnadsbördan ser inte ut att<br />
lätta i första taget. Det gör bolagens<br />
nästan överlag pinfärska<br />
vd:ar piskade att på allvar börja<br />
strukturera om den förstelnade<br />
branschstrukturen.<br />
KO S T N A D S C H O C K E N . Samtliga<br />
nordiska skogsindustriföretag<br />
har de senaste åren lanserat både<br />
ÅSe beNGtSSoN/ScaNpix<br />
gram som tillsammans <strong>med</strong><br />
en ökad efterfrågan i konjunkturuppgången<br />
hjälpt till att lyfta<br />
lönsamheten från bottennoteringarna<br />
kring 2002–2003. Men<br />
avkastningen på sysselsatt kapital<br />
ligger fortfarande kring blygsamma<br />
5–6 procent i snitt. Det är<br />
långt från bolagens mål. Storaensos<br />
avkastningsmål ligger till<br />
exempel på 13 procent. Skogsindustrin<br />
är en av de mest kapitalintensiva<br />
verksamheter som<br />
finns. Därför krävs också ordentliga<br />
vinster för att nå en acceptabel<br />
avkastning.<br />
Men trots att efterfrågan har<br />
tagit bra fart i och <strong>med</strong> den starka<br />
europeiska konjunkturen har<br />
industrins ambitioner till pappersprishöjningar<br />
inte alls fått<br />
önskat genomslag.<br />
Samtidigt har kostnadsökningarna<br />
duggat tätt från en rad<br />
olika håll.<br />
Förra årets tema var energikostnaderna.<br />
Massa och pappersindustrin<br />
är extremt elintensiv<br />
och de skenande elpriserna<br />
under 2006 blev ett tungt ok
för branschen. Samtidigt är<br />
transportkostnaderna en tung<br />
post vilket gör bolagen känsliga<br />
för oljeprisutvecklingen.<br />
När väl elprisutvecklingen<br />
lugnande ner sig den gångna vintern<br />
tog i stället vedpriset över<br />
stafettpinnen och drog i väg ordentligt.<br />
Den ökande konkurrensen<br />
om och efterfrågan på<br />
ved i spåren av biobränsleboomen<br />
slår hårt mot massa och<br />
pappersindustrin som länge helt<br />
ostört kunnat dra nytta av den<br />
nordiska skogsråvaran. När nu<br />
EU satt upp målet att 20 procent<br />
av den europeiska energiförsörjningen<br />
ska komma från förnyelsebara<br />
källor senast 2020 har den<br />
skogsbaserade biomassan blivit<br />
guld värd.<br />
I samma veva har Ryssland nyligen<br />
infört nya höga exporttullar<br />
på virke i syfte att behålla och<br />
förädla skogsråvaran i landet genom<br />
att försöka blåsa nytt liv i<br />
den ryska inhemska massa och<br />
pappersindustrin. Från den 1 juli<br />
mer än fördubblades tullarna<br />
från 4 till 10 euro per ton.<br />
För i synnerhet den finska<br />
skogsindustrin och bolag som<br />
Storaenso, UPMKymmene och Mreal<br />
är detta förödande eftersom<br />
landet importerar omkring 25<br />
procent av virkesbehovet från<br />
Ryssland. Samtidigt driver det<br />
upp virkespriserna i norra Sverige<br />
där konkurrensen om råvaran<br />
redan är stor.<br />
Majoriteten av de nordiska<br />
skogsindustribolagen står i dag<br />
utan eget skogsinnehav. Undantagen<br />
utgörs av Holmen och SCA.<br />
Returpapperspriserna har också<br />
skjutit i höjden den senaste tiden<br />
framför allt på grund av den<br />
ökade kinesiska efterfrågan. Kinesiska<br />
förpackningsföretag köper<br />
upp allt de kommer över av<br />
returpapper i Europa.<br />
Holmen har drabbats i och<br />
<strong>med</strong> att bolagets relativt nystartade<br />
pappersmaskin i Spanien<br />
helt och hållet är beroende av returpapper.<br />
Vd Magnus Hall<br />
sade i samband <strong>med</strong> halvårsrapporten<br />
i somras att<br />
han tyckte sig ana en utplaning<br />
av returpapperspriserna<br />
men enligt prisstatistik<br />
från finska Foex har<br />
priserna bara fortsatt upp i<br />
rask takt sedan dess.<br />
n Åt skogen<br />
OMXS<br />
Skogsbranschindex<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
-04 2005 2006 sept 2007<br />
Källa: Factset<br />
efter. Skogsaktierna har inte<br />
alls hängt <strong>med</strong> på börsen.<br />
Till detta kommer dollarförsvagningen<br />
som ytterligare urholkar<br />
vinsterna eftersom skogsbolagen<br />
har det mesta av kostnaderna<br />
i euro och svenska kronor<br />
<strong>med</strong>an intäkterna till största delen<br />
är i amerikanska dollar.<br />
KrONISK öVErKAPACITET har<br />
länge p<strong>låg</strong>at den europeiska<br />
skogsindustrin. Papper och förpackningar<br />
är ytterst mogna<br />
produkter <strong>med</strong> blygsam tillväxt.<br />
Samtidigt lockas branschen alltid<br />
att nyinvestera i tider av högkonjunktur.<br />
Med tanke på den<br />
stora kapacitet som en enskild<br />
pappersmaskin har får ett fåtal<br />
nyinvesteringar direkt inverkan<br />
på hela det europeiska utbudet<br />
och där<strong>med</strong> prisbilden.<br />
Under fjolåret togs en hel del<br />
lovvärda initiativ till kapacitetsneddragningar<br />
från majoriteten<br />
av de stora nordiska aktörerna<br />
samtidigt som ny kapacitet lyste<br />
<strong>med</strong> sin frånvaro.<br />
Men det var en kortvarig positiv<br />
trend. Nu duggar nyinvesteringarna<br />
tätt igen. Inom förpackningar<br />
har bolag som span<br />
t<br />
nytt blod.<br />
Nye vd:n Jouko<br />
Karvinen vill<br />
stöpa om Storaenso<br />
från<br />
grunden.<br />
Martti kaiNulaiNeN/ScaNpix<br />
B ö r S S N A C K<br />
Varma öl och kalla element<br />
or denbör sen f y l l de e t t å r häromdagen. Den gemensamma<br />
börslistan för svenska, finska, danska och<br />
Nisländska bolag har inte gett någon direkt rusning av<br />
aktieaffärer över landsgränserna. Men visst har många fått<br />
upp ögonen för spännande investeringar i våra grannländer.<br />
I dag äger 350 000 svenska småsparare nordiska aktier jämfört<br />
<strong>med</strong> bara 100 000 för ett år sedan, enligt en undersökning<br />
från Avanza.<br />
Den som för ett år sedan investerade enligt VA:s Nordenportfölj<br />
kan också känna sig nöjd. De tio danska och finska<br />
aktier som ingår har avkastat 44 procent<br />
sedan dess jämfört <strong>med</strong> 28 procent för<br />
OMX Nordenindex. De rödvita inslagen<br />
har gått allra bäst <strong>med</strong> öljätten Carlsberg,<br />
vindkraftbolaget Vestas och bioteknikbolaget<br />
Neurosearch i täten.<br />
S<br />
nack a om att gå på pumpen. En<br />
vecka efter att vi flaggat för återhämtning<br />
i värmebolaget och köprekommenderat<br />
Nibeaktien levererar vd<br />
Gerteric Lindquist en vinstvarning. Vi<br />
hade utan tvekan missbedömt<br />
52<br />
procent rusade<br />
Scanminings<br />
aktie i måndags.<br />
Men än<br />
är inte faran<br />
över i det<br />
krisdrabbade<br />
gruvbolaget.<br />
både hur utdraget och hur djupt hacket i bolagets<br />
tillväxtframfart är. Nu visar det sig att inte bara<br />
brasvärmen har drabbats av en ordentlig avmattning<br />
i efterfrågan utan också koncernens paradprodukt<br />
värmepumparna, åtminstone på de mer<br />
mogna marknaderna Sverige och Tyskland. Visst<br />
börjar de här marknaderna nå en viss mättnad,<br />
men det är också vad de flesta bedömare ser som tillfälliga<br />
faktorer liksom ett ovanligt <strong>låg</strong>t och stabilt elpris<br />
den senaste tiden som påverkat efterfrågan.<br />
Även om det nu kommer att dröja lite längre innan Nibe<br />
kan återupprätta förtroendet på börsen håller vi fast vid vår<br />
bedömning att aktien är intressant som en långsiktig placering.<br />
Men det är under förutsättningen att elpriset tar fart<br />
igen och att fokus på energibesparande åtgärder håller i sig.<br />
Den som tvivlar på dessa utsagor bör hålla sig borta.<br />
V<br />
å r sk å nsk a byg gfavor i t Peab har i dagarna<br />
knoppat av det som inte direkt utgör<br />
byggverksamheten i ett nytt Peab Industri.<br />
Vd är dock inte klonad utan råkar bara dela<br />
namn <strong>med</strong> urPeab:s. Peab Industris vd Mats O<br />
Paulsson fick också en riktig smakstart på börsen.<br />
Aktien handlades betydligt över de nivåer<br />
som marknaden hade räknat <strong>med</strong>.<br />
På Helsingforsbörsen hittar vi två hyfsade jämförelseobjekt<br />
i Cramo och Ramirent vars aktier bägge har rusat drygt<br />
80 procent det senaste året. Maskinuthyrning för byggsektorn<br />
var hett redan 2003 när NCC knoppade av denna verksamhet.<br />
Avknoppningen Altima köptes dock upp av just<br />
Ramirent veckan innan bolaget skulle börsnoteras.<br />
De finska bolagen har värderats upp främst tack vare den<br />
lovande exponeringen mot de snabbväxande östeuropeiska<br />
marknaderna. Det är en trigger som Peab Industri, som än så<br />
länge håller sig till Skandinavien, saknar. En fortsatt het inhemsk<br />
byggmarknad och till det möjligheter till strukturaffärer<br />
gör dock aktien fortsatt intressant.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 47
t<br />
V A D I r E K T ANALYS<br />
ska SAICA och Sydafrikabaserade<br />
Mondi aviserat nya maskiner.<br />
Under våren aviserades också<br />
byggen av två nya tidningspappersmaskiner<br />
i Storbritannien,<br />
färdiga för produktionsstart<br />
kring 2009.<br />
I dag ligger de europeiska tidningspapperspriserna<br />
betydligt<br />
högre än de amerikanska. Det<br />
kan inte förväntas vara en uthållig<br />
situation, och eftersom<br />
det mesta tyder på att de amerikanska<br />
tidningspapperspriserna<br />
fortsätter ner snarare än vänder<br />
upp <strong>med</strong> tanke på dels en försvagad<br />
konjunktur, dels en fortsatt<br />
strukturomvandling i <strong>med</strong>ielandskapet<br />
till elektroniska<br />
<strong>med</strong>iernas fördel finns en betydande<br />
nedsida i de europeiska<br />
tidningspapperspriserna.<br />
Är inte det ett gyllene tillfälle<br />
för den framstående nordiska<br />
skogsindustrins möjligheter att<br />
expandera mer mot tillväxtmarknaderna?<br />
Skillnaderna i papperskonsumtionen<br />
per capita är stor i<br />
världen. Medan amerikanen i genomsnitt<br />
konsumerar 300 kilo<br />
papper per år gör vi här i Västeuropa<br />
bara av <strong>med</strong> knappt 200<br />
kilo. I Asien<br />
ligger siffran<br />
f o r t f a r a n d e<br />
bara kring 50<br />
kilo per person<br />
och år vilket<br />
också är<br />
ungefär där<br />
den globala<br />
snittkonsumtionen<br />
ligger.<br />
Även om<br />
den kinesiska<br />
papperskon<br />
dyrgripar.<br />
Ökade virkespriser<br />
är den<br />
senaste i raden<br />
av bördor.<br />
sumtionen snabbt ökar i takt<br />
<strong>med</strong> den ekonomiska utvecklingen<br />
i landet så ökar också den<br />
inhemska kinesiska pappersproduktionen.<br />
Redan i fjol blev Kina<br />
nettoexportör av grafiskt papper.<br />
Nine Dragons Paper, Kinas största<br />
kartongtillverkare, har aviserat<br />
utbyggnadsplaner som om<br />
bara tre år gör bolaget till världens<br />
största.<br />
Med andra ord är det inga problem<br />
för Kina och andra tillväxtländer<br />
att relativt snabbt och enkelt<br />
bli självförsörjande på pap<br />
per och förpackningar. Eta<br />
t<br />
SCA bästa skogsaktien<br />
SCA och UPM-Kymmene är välpositionerade, har värdefulla<br />
tillgångar och står troligen inför strukturaffärer.<br />
M<br />
eda n Stockholmsbörsen<br />
som helhet<br />
stigit nästan 80 pro<br />
cent de senaste tre åren har<br />
skogsindex bara orkat upp<br />
20 procent.<br />
Då har ändå de svenska bolagen<br />
SCA, Holmen och Storaenso<br />
klarat sig bäst. Riktigt<br />
uselt har finska Mreal och<br />
Norske Skog utvecklats på<br />
grund av svaga finanser och<br />
strukturproblem efter mindre<br />
lyckade förvärvsexcesser.<br />
Mreal, som ser ut att gå <strong>med</strong><br />
förlust för femte året i rad,<br />
skulle kunna vara ett ordentligt<br />
turnaroundcase. Men det<br />
är svårt att se hur bolaget på<br />
egen hand ska ta sig ur problemen.<br />
Mreal har dessutom<br />
produktmixen och ägarbilden<br />
emot sig, till stora delar konjunkturkänsligt<br />
finpapper<br />
respektive den finska<br />
skogsägarkooperationen<br />
Metsäliitto.<br />
Norske Skogs aktie<br />
befinner sig i<br />
fritt fall och är nere<br />
på de lägsta nivåerna<br />
på 13 år. Fokus<br />
på tidningspapper<br />
<strong>med</strong> drygt 70 procent<br />
av försäljningen tynger i dagens<br />
marknad och lär så fortsätta<br />
att göra.<br />
Storaensoaktien har klättrat<br />
ordentligt på börsen <strong>med</strong><br />
nye vd:n Jouko Karvinen.<br />
Marknaden prisade snabbt in<br />
stora omstruktureringar inklusive<br />
USAreträtten. Fortsättningen<br />
i Europa kommer<br />
inte att gå lika snabbt och enkelt.<br />
Aktien är också <strong>med</strong> p/e<br />
15 på nästa års prognos högst<br />
värderad i sektorn.<br />
Billerud ser visserligen <strong>låg</strong>t<br />
värderad ut <strong>med</strong> p/e 12 respektive<br />
10 för i år och nästa år.<br />
Men det är samtidigt en av de<br />
mest riskabla aktierna i branschen.<br />
Bolaget har bland det<br />
GöraN billeSoN/ScaNpix<br />
ScaNpix<br />
sca<br />
2006 2007p 2008p<br />
Oms, Mkr 101 439 105 500 110 800<br />
Res f skatt, Mkr 6 833 8 020 8 870<br />
Vinst/aktie, kr 7,75 8,20 9,10<br />
P/e – 15 13<br />
SCA<br />
OMXS<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
22 sept<br />
2006<br />
28 sept<br />
2007<br />
Vd: Jan Johansson (tillträdande).<br />
Ordförande: Sverker Martin-Löf.<br />
Börsvärde: 84 mdr kr.<br />
Största ägare: Industrivärden 10,0%,<br />
Axa 4,3, Franklin Templeton 3,2.<br />
upm-kymmene<br />
2006 2007p 2008p<br />
Oms, milj euro 10 022 10 220 10 530<br />
Res f skatt, Meuro 367 820 950<br />
Vinst/aktie, euro 0,9 1,1 1,3<br />
P/e – 15 13<br />
UPM-Kymmene<br />
OMXS<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
22 sept<br />
2006<br />
28 sept<br />
2007<br />
Vd: Jussi Pesonen.<br />
Ordförande: Vesa Vainio.<br />
Börsvärde: 82,5 mdr kr.<br />
Största ägare: Varma 2,3%, Ilmarinen<br />
1,4, Sv Litteratursällskapet 0,7.<br />
jcf<br />
jcf<br />
största dollarberoendet och<br />
även en av de största exponeringarna<br />
mot vedprisutvecklingen.<br />
Holmen å andra sidan är en<br />
av de minst riskabla av skogsaktierna.<br />
Det Lundbergdominerade<br />
företaget har starka<br />
finanser och ett stort skogsinnehav<br />
som dragit till sig allt<br />
större intresse i takt <strong>med</strong> de<br />
stigande virkespriserna. Holmen<br />
är också ett av de mest<br />
fokuserade bolagen, men tyvärr<br />
mot bland annat tidningspapper<br />
som är fel segment<br />
just nu <strong>med</strong> tanke på de<br />
dystra prisutsikterna. Med det<br />
mesta av produktionen i Sverige<br />
är bolaget likaså dollarkänsligt.<br />
Att Holmen ska delta<br />
i den omstruktureringen av<br />
branschen är också en högoddsare.<br />
Visst är Holmen kvalitet<br />
men vi vill gärna komplettera<br />
det <strong>med</strong> lite spänning och det<br />
kan man göra i SCA och finska<br />
UPMKymmene.<br />
SCA är vår favorit bland<br />
skogsaktierna. Bolaget är ett<br />
av de minst valutakänsliga i<br />
sektorn vilket känns bra när<br />
dollarn befinner sig i fritt fall.<br />
Med den nya ledningen stundar<br />
<strong>med</strong> all säkerhet någon<br />
form av strukturaffärer. SCA<br />
kan också värdera upp sitt<br />
stora skogsinnehav vilket kan<br />
stötta aktien.<br />
För den som vill komplettera<br />
portföljen <strong>med</strong> ännu en<br />
skogsaktie rekommenderar vi<br />
UPMKymmene. Bolaget har<br />
en hel del av Holmens kvaliteter:<br />
starka finanser, välinvesterade<br />
bruk och tillika såväl<br />
egen kraft som skog. Vad bolaget<br />
saknar är en dominerande<br />
huvudägare. Det gör det å andra<br />
sidan vidöppet för uppköpsförsök.<br />
Aktien ger också<br />
en god direktavkastning kring<br />
4,5 procent. n<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 49
t<br />
V A D I r E K T ANALYS<br />
”Nästan hela den nordiska skogsindustrin har bytt ut<br />
toppcheferna den senaste tiden”<br />
bleringshindren i branschen är<br />
<strong>låg</strong>a. Vem som helst <strong>med</strong> pengar<br />
kan köpa en pappersmaskin.<br />
Så potentialen för den nordiska<br />
skogsindustrin att expandera på<br />
tillväxtmarknader som Asien<br />
och Ryssland är begränsad.<br />
INGA FLEr STOrAFFÄrEr. Från<br />
nordisk horisont kan den europeiska<br />
skogsindustrin synas väl<br />
konsoliderad <strong>med</strong> några få stora<br />
svenska och finska bolag som totalt<br />
dominerar branschen.<br />
Men de fem största europeiska<br />
bolagen kontrollerar bara omkring<br />
35 procent av den europeiska<br />
produktionskapaciteten.<br />
Den europeiska skogsindustrin<br />
omfattar drygt 800 bolag <strong>med</strong><br />
över 1 200 massa och pappersbruk.<br />
De allra flesta är naturligtvis<br />
mycket små och privatägda men<br />
icke desto mindre <strong>med</strong> stor påverkan<br />
på marknadsutvecklingen<br />
när det gäller utbudet.<br />
Inte minst den europeiska tissuemarknaden,<br />
det vill säga<br />
mjukpapper som toa och hushållspapper,<br />
har i många år levt<br />
<strong>med</strong> en lång rad mindre familjeägda<br />
tillverkare som ständigt<br />
försett marknaden <strong>med</strong> ny kapacitet<br />
och där<strong>med</strong> satt käppar i<br />
hjulen för alla försök att få till<br />
stånd en jämvikt mellan utbud<br />
och efterfrågan.<br />
De stora strukturaffärernas tid<br />
är förmodligen förbi i skogsindustrin.<br />
De nordiska skogsbolagen<br />
förköpte sig nästan utan undantag<br />
å det grövsta kring millennieskiftet.<br />
Nästan alla nordiska skogsbolag,<br />
förutom UPMKymmene,<br />
har dessutom en dominerande<br />
storägare <strong>med</strong> möjligheten att<br />
blockera eventuellt fientliga<br />
uppköpsförsök.<br />
Men inspirerade av den amerikanska<br />
branschutvecklingen<br />
har de nordiska skogsbolagscheferna<br />
i stället sent omsider insett<br />
att storleken inte är det viktigaste<br />
och att det finns begränsade<br />
synergieffekter mellan olika<br />
papperssegment.<br />
I USA har en rad av de största<br />
bolagen som International Paper,<br />
billigt. Tidningspapperspriserna i USA är på väg ner vilket också<br />
kommer att inverka på den europeiska marknaden.<br />
Weyerhaeuser och Smurfit Stone<br />
den senaste tiden sålt eller knoppat<br />
av delar av verksamheten.<br />
Häromveckan tog också Storaenso<br />
ett stort steg tillbaka från<br />
den nordamerikanska marknaden<br />
i och <strong>med</strong> försäljningen till<br />
riskkapitalägda papperstillverkaren<br />
New Page. SCA har också<br />
nyligen krupit ur sin nordamerikanska<br />
förpackningsrörelse tidigare<br />
i år.<br />
Riskkapitalbolagens intresse<br />
för skogsbranschen är också en<br />
viktig katalysator för en konsolidering.<br />
I USA har riskkapitalbolagen<br />
redan 25 procent av ägandet<br />
i branschen. SCA och Storaensos<br />
försäljningar av sina respektive<br />
nordamerikanska<br />
verksamheter nyligen gick också<br />
till riskkapitalhänder.<br />
Samtidigt har bytesaffärer av<br />
Massapriset,<br />
USD<br />
olika slag mellan bolagen seglat<br />
upp som de hetaste spekulationerna<br />
om vilka strukturaffärer<br />
som vi kan vänta oss framöver i<br />
de nordiska skogsbolagen.<br />
Så här kan det komma att gå<br />
till:<br />
Något bolag, säg Storaenso väljer<br />
att fokusera på bland annat<br />
finpapper och tar över till exempel<br />
UPMKymmenes finpappersverksamhet<br />
i utbyte mot magasinspapperet<br />
som UPM i stället<br />
bygger vidare på.<br />
En annan lösning är att göra<br />
som SCA och Holmen gjorde <strong>med</strong><br />
sina respektive finpappersrörelser<br />
redan för sju år sedan när de<br />
knoppade av och slog samman<br />
dem till ett nytt separat bolag.<br />
Förutom att den typen av affärer<br />
skulle öka fokuseringen och<br />
konsolideringen i branschen och<br />
Returpapperspriset,<br />
euro/ton<br />
130<br />
underlätta kapacitetskontrollen<br />
skulle inte heller bolagens balansräkningar<br />
tyngas av stora<br />
förvärv.<br />
LOVANDE VD-KArUSELL . Nästan<br />
hela den nordiska skogsindustrin<br />
har bytt ut toppcheferna<br />
den senaste tiden.<br />
Förväntningarna är stora på<br />
att inte bara nytt blod utan också<br />
nya erfarenheter och andra<br />
branschkunskaper ska förändra<br />
och lyfta industrin.<br />
l SCA:s pinfärske vd Jan Johansson<br />
har förutom det tidigare vdskapet<br />
i gruvkoncernen Boliden<br />
också erfarenhet från Telia, Shell<br />
och Vattenfall.<br />
l Storaensos halvårsgamle vd<br />
Jouko Karvinen har tidigare haft<br />
toppjobb hos Philips och ABB.<br />
l Norske Skogs relativt färske vd<br />
Christian Rynning-Tönnesen<br />
plockades också utanför skogen,<br />
från norska statliga energikoncernen<br />
Statkraft.<br />
Jan Johansson förväntas nu ta<br />
minst lika djärva grepp i SCA<br />
som Jouko Karvinen är på god<br />
väg <strong>med</strong> i Storaenso. SCA har ett<br />
flertal möjligheter att renodla<br />
verksamheten. Den sedan länge<br />
emotsedda drömaffären är den<br />
mellan SCA:s magasinspapper<br />
och Holmens dito. Skulle branschen<br />
vilja gå ett steg till kunde<br />
också till exempel Norske Skog<br />
vara <strong>med</strong> på ett hörn i en ny trehövdad<br />
konstellation. För SCA:s<br />
del kan därefter de återstående<br />
områdena hygien och förpackningar<br />
delas upp i två separata<br />
bolag och skogen säljas ut. n<br />
kostnaderna… ...fortsätter… ...uppåt, men… …inte priset<br />
Massaved, norra Sverige,<br />
kr/m3<br />
280<br />
260<br />
240<br />
220<br />
800<br />
700<br />
600<br />
Amerikanska tidningspapperspriset,<br />
USD/ton<br />
200<br />
2005 2006 2007<br />
500<br />
-04 2005 2006 2007<br />
90<br />
jan 2007 sept 2007<br />
550<br />
jan 2007 sept 2007<br />
Källa: SDC, Skogsstyrelsen<br />
Källa: Factset<br />
Källa: FOEX Indexes Ltd<br />
Källa: FOEX Indexes Ltd<br />
kostnadschock. Skogsindustrin har drabbats av den ena kostnadsökningen efter den andra de senaste<br />
åren på allt från el och olja till ved och returpapper. Men papperspriserna är fortsatt pressade.<br />
120<br />
110<br />
100<br />
bo ZauNderS/corbiS/ScaNpix<br />
650<br />
625<br />
600<br />
575<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 51
V A D i r e k t ANALYS<br />
H&M klarar index<br />
<strong>låg</strong><br />
riSk<br />
Kurs, Kurs Kurs- Kursutv.<br />
15/12 28/9 utv, rel.<br />
-06 , Kr -07, Kr % index, %<br />
Nordea 106 112 6 0<br />
H&M 345 409 19 13<br />
Axfood 279 218 -22 -28<br />
Saab 201 153 -24 -30<br />
Portföljen -5 -11<br />
en BeSvikelSe. De två lägren i <strong>låg</strong>riskportföljen<br />
fortsätter att dra åt varsitt håll.<br />
Sandvik säkert kort Bioinvent en vinnare<br />
MedelriSk<br />
Kurs, Kurs Kurs- Kursutv.<br />
15/12 28/9 utv, rel.<br />
-06 , Kr -07, Kr % index, %<br />
Sandvik 95 138 46 40<br />
Skanska 132 128 -3 -9<br />
Forshem 51,8 59,5 15 9<br />
Gunnebo Ind. 170 190 12 6<br />
Portföljen 17 12<br />
OBerörda. Den senaste tidens börsoro har<br />
gått obemärkt förbi för våra fyra industrifavoriter<br />
i <strong>med</strong>elriskportföljen.<br />
Hög<br />
riSk<br />
Kurs, Kurs Kurs- Kursutv.<br />
15/12 28/9 utv, rel.<br />
-06 , Kr -07, Kr % index, %<br />
Bioinvent 8,3 17,7 113 108<br />
Vestas 234 413 76 71<br />
Biolin 11,6 10,9 -6 -12<br />
West Siberian 7,5 5,3 -29 -35<br />
Portföljen 39 33<br />
vinnare. Högrisksuccén Bioinvent är på<br />
väg tillbaka upp mot toppnivåerna kring<br />
20 kronor från i våras.<br />
Fortsätter att utklassa index<br />
Den här skakiga börshösten har index klättrat 6 procent, <strong>med</strong>an VA-portföljerna<br />
stigit hela 17 procent. av per OlOf lindSten<br />
En sk a k ig höstbör s har<br />
inte hindrat VAfavoriternas<br />
kursutveckling. Tvärtom.<br />
Sedan den senaste avstämningen<br />
i augusti har vi utökat<br />
avståndet till index. Våra<br />
årsportföljer är nu upp 17 procent<br />
jämfört <strong>med</strong> index 6 procent.<br />
Kurstrenderna är intakta. De<br />
aktier som har gått bra tidigare i<br />
år har fortsatt upp <strong>med</strong>an besvikelserna<br />
har fortsatt tappa.<br />
Det är fortsAtt i högriskfacket<br />
vi har de främsta raketerna.<br />
Bioinvent, plus 113 procent, har<br />
haft ett positivt nyhetsflöde på<br />
slutet, inom ett halvår borde bolaget<br />
ha ett läke<strong>med</strong>elsprojekt i<br />
fas II och två projekt i fas I. I takt<br />
<strong>med</strong> att bolaget mognar bör aktiekursen<br />
stiga ytterligare. Dans<br />
n avståndet till index ökar<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
Värdeutveckling 8 år<br />
VA:s portföljer<br />
Stockholmsbörsen<br />
index (OMXS)<br />
ka vindkraftjätten Vestas som är<br />
upp 78 procent har fått en rad<br />
höjda rekommendationer de senaste<br />
veckorna och har också<br />
gynnats av fortsatt allmänt fokus<br />
på förnyelsebar energi. Dessutom<br />
kastades ytterligare ljus på<br />
bolaget i samband <strong>med</strong> nyheten<br />
om svenska skogskoncernen<br />
SCA:s och norska Statskrafts rekordinvestering<br />
på 16 miljarder<br />
kronor i vindkraftsparker i södra<br />
Norrlands inland.<br />
Bioteknikkonglomeratet Biolin,<br />
som håller på att knoppa av<br />
sitt läke<strong>med</strong>elsforskningbolag<br />
Hansa Medical, är en besvikelse<br />
så här långt. Förhoppningsvis<br />
betyder avknoppningen att bolaget<br />
kan nå breakeven inom en<br />
inte alltför avlägsen framtid. Där<br />
0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006<br />
OBS: T o m<br />
27 september<br />
2007<br />
100<br />
15 dec<br />
2006<br />
Bra inveStering. VAportföljerna slår index på både lång och kort sikt.<br />
emot kan det bli svårt för Hansa<br />
Medical att få in sin nyemission,<br />
Biolinaktien tappade inte ett öre<br />
i värde när teckningsrätterna till<br />
Hansa Medical skildes av. Teckningsrätterna<br />
tycks alltså inte<br />
ha något värde.<br />
I våra cykliska <strong>med</strong>elriskfavoriter<br />
har det varit ytterst små<br />
kursrörelser den senaste månaden.<br />
i <strong>låg</strong>riskportföljen har vi<br />
sett en fortsatt polarisering <strong>med</strong><br />
H&M och Nordea som fortsatt<br />
upp <strong>med</strong>an Axfood och Saab tappat<br />
ytterligare.<br />
H&M kom i förra veckan <strong>med</strong><br />
en delårsrapport <strong>med</strong> små överraskande<br />
inslag. Den lovande<br />
långsiktiga potentialen <strong>med</strong> fortsatta<br />
marginalförbättringar och<br />
140<br />
Värdeutveckling 2007<br />
VA:s portföljer<br />
130 Stockholmsbörsen index (OMXS)<br />
120<br />
110<br />
27 sep<br />
2007<br />
vaSSaSte BörSredaktiOnen.<br />
VA:s Per Olof Lindsten,<br />
Pontus Herin, Niklas Johansson<br />
och Cecilia Aronsson.<br />
fina tillväxtförutsättningar är intakt.<br />
Nordeaaktien fick också ett<br />
ordentligt ryck i förra veckan efter<br />
<strong>med</strong>ieuppgifterna att SEB vill<br />
köpa statens ägarpost i Nordens<br />
största bank till en 30procentig<br />
premie. Chansen till strukturaffärer<br />
är en viktig trigger för<br />
Nordeaaktien och vi väntar oss<br />
mer av den varan framöver.<br />
Saabaktien har naturligtvis<br />
drabbats av Odenbergeffekten,<br />
det vill säga regeringens åtstramning<br />
i försvarsinvesteringarna<br />
som aviserades i höstbudgeten<br />
och som fick försvarsministern<br />
på fall. Vi tycker dock<br />
kursreaktionen på detta är överdriven<br />
och räknar <strong>med</strong> en återhämtning<br />
för aktien under hösten<br />
och vintern. n<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 53
V A D i r e k t ANALYS<br />
Tillväxt till reapris<br />
Elekta har tappat en tredjedel av sitt börsvärde på ett<br />
halvår. Det är köpläge i strålknivsbolaget. av Niklas JohaNssoN<br />
Må nga v ill äga aktier i<br />
tillväxtbolag. Ha nöjet av<br />
att se hur vinsten stiger<br />
kvartal för kvartal – till synes<br />
oberoende av vad som händer i<br />
omvärlden. Problemet är att de<br />
bästa och pålitligaste tillväxtbolagen<br />
också handlas till högst<br />
vinstmultiplar. Och inget bolag<br />
är så bra att det inte kan vara<br />
övervärderat.<br />
Om så är fallet kan det vara<br />
klokast att hålla aktien under<br />
bevakning och vänta.<br />
Förr eller senare kommer nämligen<br />
svackan som ger köptillfället.<br />
En vinstvarning, ett oväntat<br />
svagt kvartal som gör aktiemarknaden<br />
besviken och framkallar<br />
säljtryck i aktien. Först då ska<br />
man ställa sig på köpsidan. Naturligtvis<br />
under förutsättning<br />
att man ser svackan som tillfällig.<br />
Ett köptillfälle av just den karaktären<br />
har öppnat sig i <strong>med</strong>icinteknikkoncernen<br />
Elekta. En<br />
vinstvarning i våras, som sänkte<br />
utsikterna måttligt för det brutna<br />
räkenskapsåret 2006/07, drabbade<br />
aktien hårt. Förra veckans<br />
rapport för första kvartalet i räkenskapsåret<br />
2007/08 visade<br />
oväntat svag fakturering och <strong>låg</strong><br />
vinst, vilket spädde på besvikelsen.<br />
På ett Drygt halvår har Elektaaktien<br />
tappat en tredjedel av sitt<br />
värde. Ändå talar mycket för att<br />
svackan är tillfällig.<br />
Elekta är fortfarande världstvåa<br />
inom strålbehandling av<br />
cancer efter amerikanska Varian.<br />
Inom vissa nischer, exempelvis<br />
oblodig strålkirurgi i hjärnan, är<br />
bolaget nummer ett. Dessutom<br />
leder Elekta den tekniska utvecklingen<br />
på ett par av strål<br />
terapins viktigaste fronter: bildstyrd<br />
och intensitetsmodulerad<br />
behandling (att kunna följa tumörens<br />
läge under behandlingen<br />
respektive att kunna differentiera<br />
strålningens styrka <strong>med</strong> hjälp<br />
av många små strålar).<br />
De senaste två åren har Elekta<br />
fått ett fint kvitto på att bolaget<br />
stärkt sin ställning på Varians<br />
bekostnad, det amerikanska bolagets<br />
vinst har i stort sett stått<br />
stilla <strong>med</strong>an Elektas har ökat väsentligt.<br />
Det senaste kvartalet<br />
växte Elektas orderingång i<br />
iNgeN fara på<br />
taket. Tomas<br />
Puusepp har<br />
sett sin aktie falla<br />
senaste halvåret.<br />
Nordamerika, Varians hemmamarknad,<br />
<strong>med</strong> utsökta 39 procent.<br />
Amerikanska sjukhus<br />
tycks ha insett att Elekta är ett<br />
minst lika intressant alternativ<br />
som Varian.<br />
Då ska man hålla i minnet att<br />
den långvariga dollarförsvagningen<br />
har missgynnat Elekta<br />
och gynnat Varian, utan valutaförändringar<br />
hade Elektas vinst<br />
ökat i ännu snabbare takt.<br />
Den senaste tidens bakslag i<br />
Elekta, som gröpt ur börsvärdet,<br />
är av tillfällig natur. Bland annat<br />
jcf<br />
elekta<br />
köP<br />
Stark produktportfölj och god<br />
marknadstillväxt gör att vinsttillväxten,<br />
uttryckt som<br />
procent, är högre än p/e-talet.<br />
Det är en tydlig köpsignal.<br />
risk<br />
Dollarexponeringen gör Elekta<br />
sårbart. Om dollarn fortsätter<br />
att försvagas kan det tvinga<br />
fram en vinstvarning i år.<br />
PotentiAl<br />
Världens cancerpatienter blir<br />
allt fler, samtidigt stiger välståndet<br />
i Asien och Östeuropa,<br />
vilket ger fler länder möjlighet<br />
att köpa in Elektas avancerade<br />
instrument.<br />
bolAget i korthet<br />
2006/07 2007/08 2008/09<br />
Oms, Mkr 4 525 4 800 5 200<br />
Res f skatt, Mkr 507 660 750<br />
Vinst/aktie, kr 3,70 4,80 5,50<br />
P/e 30 22 19<br />
Elekta<br />
OMXS<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
22 sept<br />
2006<br />
28 sept<br />
2007<br />
Vd: Tomas Puusepp.<br />
Ordförande: Akbar Seddigh (bilden ovan).<br />
Börsvärde: 9,5 mdr kr.<br />
Fin. nettoskuld: 744 mdr kr.<br />
handlar det om oregelbunden efterfrågan<br />
i samband <strong>med</strong> nya<br />
produktlanseringar och om att<br />
faktureringen fördelas ojämnt<br />
mellan olika kvartal. Orderstocken<br />
är nämligen <strong>med</strong> råge<br />
starkare än någonsin, vilket borgar<br />
för ett starkt 2007/08.<br />
På lång sikt finns det dessutom<br />
flera trender som gynnar Elekta.<br />
Den snabba tekniska utvecklingen<br />
gör att strålterapi kan hjälpa<br />
allt fler patienter, i nuläget får<br />
drygt hälften av alla cancerpa<br />
tienter strålbehandling för sin<br />
”Mycket talar för att svackan är tillfällig. elekta är<br />
fortfarande världstvåa inom strålbehandling av cancer”<br />
peter jönsson<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 55
t<br />
V A D i r e k t ANALYS<br />
sjukdom. Eftersom antalet cancerfall<br />
står i proportion till <strong>med</strong>ellivslängden<br />
stiger behandlingsbehoven<br />
i takt <strong>med</strong> att den industrialiserade<br />
världens befolkning<br />
blir allt äldre. Ökat välstånd i delar<br />
Asien och Östeuropa ger fler<br />
länder möjlighet att köpa instrument<br />
från Elekta. Bolaget utvecklar<br />
billigare modeller som ska<br />
passa dessa marknader.<br />
AllA DessA trenDer är långsiktiga<br />
och talar för att marknadens<br />
tillväxt omkring 5–10 procent<br />
kommer att fortsätta under<br />
lång tid. För ett forskningsintensivt<br />
företag som Elekta tenderar<br />
vinsten att stiga betydligt snabbare<br />
än omsättningen tack vare<br />
skalfördelar inom forskning, försäljning<br />
och administration. Det<br />
illustreras av årets prognos från<br />
bolaget, som utlovar en omsättningstillväxt<br />
i lokala valutor<br />
<strong>med</strong> minst 10 procent och en<br />
vinsttillväxt <strong>med</strong> 30 procent.<br />
Skulle prognosen slå in ger det<br />
en vinst per aktie efter skatt i un<br />
effektiv. Strålkniven används<br />
bland annat mot tumörer.<br />
derkant av fem kronor. Det betyder<br />
att aktien handlas till drygt<br />
20 gånger årets väntade vinst –<br />
en <strong>låg</strong> värdering för ett bolag som<br />
har så starka vinstutsikter som<br />
Elekta. Årets vinsttillväxt på 30<br />
procent kan bli svår att upprätthålla<br />
som genomsnitt framöver,<br />
men 20 procent är fullt realistiskt.<br />
Det ger ett PEGtal (p/etal<br />
delat <strong>med</strong> långsiktig vinsttillväxt)<br />
i närheten av ett, vilket är<br />
en stark köpsignal.<br />
På kort sikt är dollarn ett hot<br />
mot Elekta, fortsätter den att försvagas<br />
ned mot sex kronor blir<br />
det svårt att nå vinstprognosen. I<br />
värsta fall kan det skapa nya<br />
hack i kurskurvan.<br />
Men det viktigaste är att Elekta<br />
har ett antal långsiktiga trender<br />
på sin sida. Det gör aktien till ett<br />
tryggt köp – nu till reapris. n<br />
b ö r s k l i M A t e t<br />
NikLAS johANSSoN<br />
soM längtAr till kAlifornien när DollArn är sVAg<br />
Dollarn ställer till det<br />
någ on som minns när dollarn stod i elva kronor?<br />
Det är bara sex år sedan men känns som en<br />
evighet. Drabbad av budgetunderskott, bytesbalansunderskott<br />
och fyra och ett halvt års krig<br />
i Irak har valutan tappat mer än 40 procent av<br />
sitt värde mot krona och euro. Så <strong>låg</strong>t som i dag<br />
har inte dollarn värderats sedan 1992.<br />
Vi svenskar kan känna oss värdefulla. I strikt<br />
monetära termer har vi och våra tillgångar –<br />
vår arbetskraft, våra eventuella förmögenheter<br />
– värderats upp <strong>med</strong> 40 procent jämfört <strong>med</strong><br />
olycksbrödernas motsvarigheter på andra sidan<br />
Atlanten. Lång näsa åt alla bryllingar och avlägsna<br />
släktingar som övergav kärva stenåkrar<br />
för en rikare mylla over there.<br />
För våra börsföretag är dollarförsvagningen en<br />
mindre munter historia.<br />
Gruvbolaget Bolidens skulle<br />
tjäna drygt tre miljarder<br />
kronor mer till 2001 års dollarkurs.<br />
Flertalet svenska<br />
exportbolag har en obalans<br />
mellan å ena sidan kostnader<br />
i kronor och euro, å andra<br />
sidan intäkter i dollar<br />
och dollarberoende asiatiska<br />
valutor, som skapar samma<br />
sårbarhet. Det kostar<br />
när dollarn tappar i värde.<br />
Undantagen kan räknas<br />
på ena handens fingrar,<br />
främst märks SSAB och SAS<br />
som köper viktiga insatsvaror<br />
i dollar och fakturerar<br />
mest i euro och kronor.<br />
Som aktiesparare är det<br />
lätt att underskatta hur<br />
hårt många europeiska<br />
företag drabbas av en dollarförsvagning,<br />
bolagens<br />
egna känslighetsanalyser<br />
berättar inte hela sanningen.<br />
Där kan man utläsa direkta<br />
resultateffekter. Men<br />
försämringen av bolagens<br />
konkurrenskraft i förhållande<br />
till nordamerikanska<br />
konkurrenter har även<br />
långsiktiga effekter som<br />
kan <strong>med</strong>föra förlorade<br />
marknadsandelar.<br />
Givna mot<strong>med</strong>el är rationaliseringar<br />
och en starka<br />
re produktivitetsutveckling. Det är orsaken till<br />
att en valutaförstärkning nästan alltid ger positiva<br />
samhällsekonomiska effekter, den tvingar<br />
fram en hög produktivitetstillväxt. Valutaförsvagning<br />
ger bara gratisvinster åt exportbolagen<br />
som så småningom äts upp av inflationen.<br />
Men vissa svenska företag, som möter konkurrens<br />
på världsmarknaden och inte klarar av att<br />
höja sin produktivitet, kan faktiskt slås ut om<br />
dollarn fortsätter att falla.<br />
Det bör aktieägare i exempelvis massatillverkaren<br />
Rottneros ta sig en funderare på. Särskilt<br />
som USA:s centralbank tycks betydligt mer intresserad<br />
av att undvika recession på kort sikt<br />
än att föra en penningpolitik som försvarar dollarns<br />
värde på lång sikt. n<br />
VeckAns <strong>Affärer</strong>s köPfAVoriter just nu<br />
HAUSSE AnAlySdAg KurS<br />
då, Kr<br />
KurS<br />
nu, Kr<br />
KurSuTv,<br />
ProcenT<br />
KurSuTv<br />
rel index<br />
ProcenT<br />
RNB 1 feb 2007 74,50 80,25 8 7<br />
Medivir 15 mars 2007 48,30 59,25 23 17<br />
Peab 22 mars 2007 60 68 13 13<br />
Konecranes 12 april 2007 25,70* 28,61* 11 4<br />
Lundin Mining 26 april 2007 85 84 -2 4<br />
Cybercom 24 maj 2007 62,30 62 0 6<br />
ABB 7 juni 2007 152 171 12 19<br />
Neonet 23 aug 2007 32,90 39 19 17<br />
Handelsbanken 30 aug 2007 190 199 5 3<br />
Vostok Nafta 30 aug 2007 72 79 10 8<br />
Investment *euro *euro<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
VeckAns <strong>Affärer</strong>s säljfAVoriter just nu<br />
BAISSE<br />
AnAlySdAg KurS<br />
då, Kr<br />
KurS<br />
nu, Kr<br />
KurSuTv,<br />
ProcenT<br />
KurSuTv<br />
rel index<br />
ProcenT<br />
Astrazeneca 25 jan 2007 398 325 -18 -20<br />
Lundin Petrol. 22 mars 2007 78 72,75 -7 -6<br />
SAS 29 mars 2007 130 114 -12 -12<br />
Ericsson 3 maj 2007 25,95 25,64 -1 4<br />
Björn Borg 10 maj 2007 144 131 -9 -5<br />
Metro 16 maj 2007 8,20 6,65 -19 -15<br />
Bilia 14 juni 2007 132 116,50 -12 -8<br />
Höganäs 14 juni 2007 202 172 -15 -11<br />
Aerocrine 16 aug 2007 22,80 19,80 -13 -16<br />
Nobel Biocare 6 sep 2007 1 860 1 721 -7 -8<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
VA:s AnAlysfAVoriter. Vi sammanställer varje vecka de köp- och säljrekommendationer<br />
från det senaste året som vi fortfarande tror mest på.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 57
Paul Sancya/aP/ScanPix<br />
halvtomt. Publiken sviker när Detroit<br />
Red Wings möter New York Rangers i<br />
Detroit i september 2007. Intresset för<br />
NHL-hockeyn har dalat sedan den stora<br />
avtalskonflikten 2004–2005.<br />
62 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
i d r o t t e n s a f f ä r e r
istid<br />
för amerikansk<br />
ishockey<br />
Världens främsta ishockeyliga NHL är i kris.<br />
Avtalskonflikten säsongen 2004–2005 var ett<br />
spel på hög nivå av ligans ledning. När matcherna<br />
försvann ur tv-tablåerna glömdes sporten bort<br />
i USA, och där<strong>med</strong> själva fundamentet för<br />
spelarnas skyhöga löner – tv-intäkterna.<br />
Av CARINA CHRIstIANseN<br />
t<br />
| va | 32 | 22 xxxxxx 200x | www.ekonominyheterna.se | 63
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
Gga ry be t t m a n är känd som den evige<br />
optimisten. Men en gnagande oro<br />
borde han allt känna inför starten av<br />
årets NHL. Den tredje upplaga av<br />
NHL efter sporthistoriens längsta avtalskonflikt,<br />
hockeysäsongen 2004–<br />
2005, kan vara början till slutet på sagan<br />
om en gemensam amerikanskkanadensisk<br />
hockeyliga.<br />
Ingen är så mäktig i nordamerikansk<br />
hockey som NHL-basen Gary<br />
bettman. Beslutet att lockouta spelarna<br />
under en hel säsong var hans.<br />
Och det var ett spel på hög nivå.<br />
Visserligen uppnådde NHL sina<br />
mål <strong>med</strong> ett formulerat lönetak samtidigt<br />
som facket fick igenom sitt krav<br />
på delning av omsättning mellan rika<br />
och fattiga lag.<br />
Ett annat resultat av konflikten är<br />
att reglerna ändrats så att spelet blivit<br />
snabbare och antalet mål per match<br />
ökat från 5,5 till 6,3. Allt för att göra<br />
hockeyn mer konkurrenskraftig jämfört<br />
<strong>med</strong> de andra stora publiksporterna<br />
i USA – baseball, amerikansk<br />
fotboll och basket.<br />
Men, konflikten orsakade ett stort<br />
och svårlösligt problem för Gary Bettman.<br />
Amerikanerna glömde bort<br />
hockeyn.<br />
Logiken är uppenbar. Ta en produkt,<br />
vilken som helst, och dra bort<br />
den från marknaden under ett helt år.<br />
Risken är stor att kunderna hittar alternativ.<br />
Finns inte Coca-Cola väljer<br />
man Pepsi. Försvinner Ramlösa väljer<br />
man Loka.<br />
Går inte längre hockeyn på tv kan<br />
man, till exempel,<br />
kolla på poker eller<br />
biljard. Det var<br />
nämligen vad som<br />
hände när NHLmatchernaför-<br />
högt spel.<br />
NHL-basen<br />
Gary Bettmans<br />
lockout<br />
en dyr<br />
affär.<br />
reuters/scanpix<br />
svann från den amerikanska tv-tablån.<br />
Kabelkanalen ESPN sände ersättningsprogram<br />
och tittarsiffrona<br />
gick inte ner, utan upp. Poker och biljard<br />
är dessutom mer lättproducerat<br />
och betydligt billigare att köpa in.<br />
När lockouten sedan var över ville<br />
inte ESPN längre betala 120 miljoner<br />
dollar per år för tv-rättigheterna till<br />
NHL. NHL tvingades svara <strong>med</strong> att erbjuda<br />
hockeyn för halva priset, 60<br />
miljoner dollar. Motdraget från ESPN,<br />
som är den största kabelsportkanalen<br />
i USA, var en uppgörelse där parterna<br />
skulle dela på en eventuell vinst. Med<br />
ett sådant avtal skulle NHL inte garanterat<br />
få betalt.<br />
Men ESPN hade trots allt en del att<br />
erbjuda. Varje dag kör de sportsammandrag,<br />
för alla de som inte hinner<br />
följa alla matcherna.<br />
Hockey är sällan först i en sportsändning<br />
i USA, men sporten var i alla<br />
fall <strong>med</strong>.<br />
”Det gjorde att även de som inte var<br />
hockeyfans ändå fick sig en daglig<br />
hockeyfix”, säger hockeykännaren<br />
Greg Garbutt i Edmonton, Kanada.<br />
för en lillebrorsport som hockey<br />
var de dagliga uppdateringarna ovärderlig<br />
marknadsföring.<br />
Men NHL tackade återigen nej och<br />
gick i stället till den lilla och oetablerade<br />
kabelkanalen OLN som senare<br />
döptes om till Versus. OLN betyder<br />
Outdor Life Network och kanalen var<br />
tidigare mest känd för sina fiske- och<br />
rodeoprogram.<br />
ESPN svarade <strong>med</strong> att bojkotta hockeyn<br />
från de dagliga uppdateringarna<br />
och när NHL i stället ville köpa annonsplats<br />
av kanalen, för att ändå vara<br />
<strong>med</strong> på ett hörn, fick de nej. ESPN vägrade<br />
att marknadsföra en sport som<br />
man samtidigt inte servade sina tittare<br />
<strong>med</strong>.<br />
Den breda Disneyägda kanalen ABC,<br />
som sände finalmatcherna i Stanley<br />
Cup för lock outen, hoppade också av<br />
samarbetet <strong>med</strong> NHL. In i kampen om<br />
hockeyn trädde i stället GE-ägda mastodontkanalen<br />
NBC. Men NBC ville<br />
sända hockeyn enbart om den var gra-<br />
tis, enligt samma princip som ESPN.<br />
Spelet <strong>med</strong> ESPN, ABC och NBC var<br />
ett grandiost misslyckande för Gary<br />
Bettman som fortfarande hade guldåren<br />
1998 och 1999 i färskt minne. Då<br />
lade Murdochägda Fox TV upp hela 620<br />
miljoner dollar för tv-rättigheterna<br />
till hockeyn.<br />
Men nu var sötebrödsdagarna över.<br />
Utan alternativ tvingades Gary Bettman<br />
att krypa till korset och NHL gå<br />
<strong>med</strong> på budet från NBC. Efter två år<br />
<strong>med</strong> NBC:s förenedringskontrakt har<br />
hockeyn gått från illa till värre.<br />
Tittandet dök första året efter lockouten<br />
<strong>med</strong> hela 20 procent i finalmatcherna<br />
mellan Carolina Hurricanes<br />
och Edmonton Oilers. Men inte nog<br />
<strong>med</strong> det. Under finalspelet i våras mellan<br />
kandensiska Ottawa Senators och<br />
amerikanska Anaheim Ducks nådde<br />
NHL ett nytt ”all time low.”<br />
Tittandet störtdök <strong>med</strong> ytterligare<br />
30 procent.<br />
NBC har aldrig någonsin haft så få<br />
tittare på primetime, varken för en<br />
sportsändning eller något annat program.<br />
Futtiga 0,7 procent av amerikanerna<br />
såg finalspelet.<br />
I Kanada är hockey religion, <strong>med</strong> eller<br />
utan NHL. Där är situationen an-<br />
”Amerikanerna<br />
glömde bort hockeyn”<br />
ap/scanpix<br />
kastar in<br />
handduken.<br />
Minskade<br />
intäkter från<br />
tv-rättigheter slår<br />
hårt mot NHL.<br />
t<br />
va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 65
t<br />
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
norlunda – även om tittandet sjunkigt<br />
efter lockouten även här. 8 procent av<br />
befolkningen på 30 miljoner såg finalspelet<br />
mellan Ottawa och Anaheim i<br />
våras.<br />
I reda tal tittade 2,5 miljoner kanadensare<br />
och 2 miljoner amerikaner. I<br />
Kanada finns 6 lag, i USA finns 24 lag.<br />
NHL:s inkomst från bred nationell<br />
amerikansk tv 2006 och 2007 var nästintill<br />
obefintlig. En jämförelse <strong>med</strong> de<br />
andra professionella ligorna NBA<br />
(basket), NFL (amerikansk fotboll)<br />
och MLB (baseball) gör förnedringen<br />
ännu tydligare.<br />
NFL tjänar 4 miljarder dollar per år i<br />
inkomst från nationell tv, vilket ger<br />
varje lag 117 miljoner dollar i intäkter.<br />
Det är 66 procent av ligans totala inkomst.<br />
MLB och NBA tjänar i sin tur 700<br />
miljoner dollar per år.<br />
NHL:s inkomst från <strong>med</strong>ierna är 3<br />
procent, varav en stor del kommer<br />
från kanadensiska CBC som fortfarande<br />
betalar för tv-rättigheterna till<br />
hockeyn.<br />
Trots att fler kanadensare jämfört<br />
<strong>med</strong> amerikaner tittar på tv-hockey<br />
fick amerikanska NBC igenom beslutet<br />
att ändra sändningstid på finalmatcherna<br />
i juni för att tillfredsställa<br />
sin publik. Men beslutet var inte helt<br />
okontroversiellt för de hockeytokiga<br />
kanadensarna.<br />
Under 55 år har folket flockats runt<br />
”Hockey night in Canada”, alltså hockey<br />
på kvällen, <strong>med</strong>an amerikanska<br />
sportintresserade tittar på helgeftermiddagarna,<br />
företrädesvis nedsjunkna<br />
i gungande lazyboy-fåtöljer<br />
<strong>med</strong> fotstöd.<br />
Men i år ville NHL nå de amerikanska<br />
eftermiddagstittarna och har därför<br />
ändrat speltid till eftermiddagen.<br />
Där<strong>med</strong> bröts Kanadas heliga hockeytradition,<br />
vilket fått tidningar och tittare<br />
att gå i taket.<br />
Men flörten <strong>med</strong> lazyboy-amerika-<br />
nerna misslyckades. De brydde sig<br />
inte. Som hockybloggaren Jez Golbez<br />
skrev om finalspelet mellan Anaheim<br />
Ducks och Ottawa Senators, ”folk<br />
suckar över att ännu ett solbälteslag<br />
möter Kanadas minst intressanta<br />
lag.”<br />
Lockoutens konsekvenser märks<br />
också på ligan. Allt fler lag från mind-<br />
re städer hamnar numera i final. Lokalt<br />
blir fansen förstås glada. Men nationellt<br />
sjunker intresset.<br />
Även om NHL försöker tona ner de<br />
usla tittarsiffrorna och säga att ”vi<br />
kommer på internet” och ”regionalt<br />
har vi tittare,” så är facit katastrofalt.<br />
Gary Bettman tillträdde som NHLchef<br />
1993. Han värvades från NBA och<br />
hade visionen om att expandera NHL: s<br />
intäkter <strong>med</strong> hjälp av ett fett tv-kontrakt<br />
för hockeyn på nationell tv. Men<br />
då, i början av 1990-talet, var sporten<br />
inte i närheten av att kallas nationell i<br />
USA. Hockeyn var framför allt koncentrerad<br />
till nordöstra USA och delstaterna<br />
kring de stora sjöarna. De 21<br />
lagen i NHL återfanns i Kanada och<br />
norra USA, i huvudsak i städer <strong>med</strong><br />
10 dyraste lagen i nhl<br />
hocKeyn har problem i<br />
nordamerikanska solbältet,<br />
men mår bättre i gamla traditionella<br />
hockeystäder som toronto,<br />
Montreal, Detroit, New<br />
York och Boston. Medelpriset<br />
för ett hockeylag i NHL är i dag<br />
runt 1,2 miljarder kronor. trots<br />
vikande hockeyintresse i UsA<br />
har lagens värde ökat kraftigt.<br />
n dyr expansion<br />
söderut<br />
Under 1990-talet bestämde sig<br />
NHL för att placera lag i amerikans-<br />
ka solbältet blev det arbetsgivarjakt<br />
på hockeytalanger. Lönerna pressades<br />
upp till extrema nivåer för en<br />
förhållandevis liten liga som NHL.<br />
1993–1994 uppgick lönekostnaderna<br />
till 57 procent av hela ligans omsättning.<br />
tio år senare var siffran<br />
75,6 procent. Medellönen för en<br />
hockeyspelare steg från 3,7 miljoner<br />
kronor till 12 miljoner kronor.<br />
efter lockouten av spelarna 2004–<br />
2005 sattes lönetaket till 57 procent<br />
av hela ligans omsättning.<br />
1. toronto maple leafs<br />
plats: toronto, Kanada<br />
värde: 2,2 mdr kronor<br />
NHL:s mest lönsamma hockeylag<br />
trots att de sällan når slutspel eller<br />
ofta åker ut i första rundan.<br />
Laget har extremt lojala fans och<br />
fyller sin arena. Optimismen varje<br />
säsongstart är stor och laget bokar<br />
ofta paradgatan utifall de<br />
snörik vinter. Flera av dessa klubbar<br />
har haft lag i ligan varje år sedan 1917<br />
när NHL startade. I de här städerna<br />
fryser sjöarna på vintern och barnen<br />
växer upp <strong>med</strong> skridskor och hockey.<br />
För att växa ekonomiskt måste NHL<br />
expandera geografiskt. Därför slog<br />
NHL in på en sydstrategi som gick ut<br />
på att etablera lag i amerikanska solbältet<br />
– i städer som traditionellt inte<br />
alls var vana vid hockey. Soliga Florida<br />
fick två hockeylag, countrymusikstaden<br />
Nashville fick ett, i varma Los<br />
Angeles etablerades Anaheim Mighty<br />
Ducks, och två lag flyttades från<br />
hockeyfrälsta Kanada till södra USA.<br />
Gary Bettman är som sagt en inbiten<br />
optimist, men sentimental – icke. När<br />
Winnipeg Jets lämnade Kanada 1996<br />
och flyttade till varma Phoenix, grät<br />
Winnipegborna på gatorna, bokstavligt.<br />
Franskkanadensiska Quebec<br />
Nordique flyttade också söderut, till<br />
soliga Denver och döptes till Colorado<br />
Avalanche dit Örnsköldsviks stolthet<br />
Peter ”Foppa” Forsberg sedan värvades.<br />
nåGra av solbälteslaGen fick en<br />
tuff start.<br />
Tampa Bay i Florida som kom upp i<br />
NHL 1992 var nära konkursen och<br />
missade inbetalningar på startavgiften<br />
till NHL på 50 miljoner dollar.<br />
När ytterligare två lag skulle startas<br />
året efter ville NHL ha finansiellt robusta<br />
franchisetagare. Disney valdes<br />
för Anaheim Ducks i Anaheim, nära<br />
Los Angeles – därav ankorna på tröjorna<br />
- och superentreprenören Wayne<br />
Huizenga fick backa upp Florida<br />
Panthers. Wayne Huizenga är för övrigt<br />
ensam i historien<br />
om att ha utvecklat<br />
sex företag listade på<br />
New Yorkbörsen.<br />
Waste Management,<br />
Blockbuster Entertainment<br />
och Autonation<br />
är företag som han<br />
skulle vinna Stanley Cup. Ägare<br />
är Maple Leaf Sports & Entertainment<br />
Ltd. som också äger Toronto<br />
Raptors National Basketball<br />
Association Team och Toronto FC<br />
Major League Soccer Team i Toronto.<br />
Sponsorer: Ford Motor, Coca-<br />
Cola, IBM, Molson Coors och TD<br />
Waterhouse.<br />
t<br />
Backade upp.<br />
Wayne Huizenga,<br />
känd för att ha<br />
satt sex bolag på<br />
börsen, gick in i<br />
Florida Panthers.<br />
lönsamt lag. toronto Maple<br />
Leafs går bra ekonomiskt, men<br />
mindre bra spelmässigt.<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 67<br />
ap/scanpix<br />
reuters/scanpix
t<br />
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
byggt upp från scratch. Under nio år,<br />
från 1991 till 2000, utökade NHL ligan<br />
<strong>med</strong> nio lag. Södra USA möblerades<br />
<strong>med</strong> hockeylag i strategiskt utspridda<br />
städer.<br />
Samtidigt skrev NHL ett nytt avtal<br />
<strong>med</strong> spelarna. En ekonomisk uppgörelse<br />
som skulle visa sig katastrofal.<br />
Efter en 103 dagar lång lockout 1995<br />
undertecknades ett kollektivavtal<br />
som blev startskottet till en extrem<br />
löneökning under 90-talets senare del.<br />
NHL avskrev sig nämligen rätten att<br />
ha inflytande över utnämningen av<br />
skiljedomare.<br />
I andra amerikanska proffssporter<br />
kan antingen lönefrågorna inte gå till<br />
skiljedom eller så har arbetsgivaren<br />
vetorätt. NHL:s avtal gav spelarna<br />
fullständig rätt att tillkalla en skiljedomare<br />
som bestämde lönen när parterna<br />
inte kunde enas. Den logiska<br />
konsekvensen blev att så fort det blev<br />
förhandling så resulterade det i löneförhöjning.<br />
Samtidigt gjorde den explosiva expansionen<br />
av lag i södern sitt till. Efterfrågan<br />
på hockeyspelare ökade dramatiskt<br />
– det var <strong>med</strong> andra ord strålande<br />
tider på säljarens marknad.<br />
”Nio nya lag kräver spelare. Det finns<br />
inte obegränsat <strong>med</strong> hockeytalang. Lagen<br />
konkurrerade <strong>med</strong> varandra och<br />
ligan kannibaliserade på sig själv. Lönerna<br />
steg till nivåer där hela ligan<br />
höll på att gå under”, säger John vrooman,<br />
professor i sportekonomi på Vanderbiltuniversitetet<br />
i Nashville.<br />
före locKoUten 2003 blödde 20 av<br />
30 lag. Spelarlönerna hade stigit till<br />
76 procent av omsättningen i NHL,<br />
vilket är mycket högre än i för baseboll,<br />
basket och amerikansk fotboll.<br />
Bara under åren 2002 till 2004 förlorade<br />
ligan 500 miljoner dollar, enligt<br />
Gary Bettman. När han tillträdde 1993<br />
10 dyraste lagen i nhl... (forts)<br />
2. new yorK ranGers<br />
plats: new york, Usa<br />
värde: 2 miljarder kronor<br />
Ägs av Cablevision Systems, som<br />
köpte laget 1997 för 1,3 miljarder<br />
kronor. Värdet steg när laget nådde<br />
slutspel 2006 för första gången<br />
sedan 1997. Två extra hemmamatcher<br />
fick omsättningen att<br />
stiga <strong>med</strong> flera miljoner dollar,<br />
främst från biljettintäkter.<br />
Sponsorer: Advanced Micro Devices,<br />
Anheuser-Busch, Canon,<br />
American Express, Continental<br />
Airlines.<br />
”det finns fler lag<br />
i amerikanska solbältet<br />
än i hela Kanada”<br />
tjänade <strong>med</strong>elhockeyspelaren 558 000<br />
dollar. Lönerna utgjorde 57 procent av<br />
omsättningen i NHL. Tio år senare,<br />
2003, tjänade <strong>med</strong>elhockeyspelaren 1<br />
790 000 dollar. Lönekostnaderna utgjorde<br />
76 procent av NHL:s totala omsättning.<br />
Men den amerikanska expansionen<br />
ledde också till en ökande klyfta mellan<br />
rika och fattiga lag. Fattiga lag<br />
3. detroit red winGs<br />
plats: detroit, Usa<br />
värde: 1,7 mdr kronor<br />
Ägs av före detta baseballspelaren<br />
och pizzakungen Michael<br />
ilitch som <strong>med</strong> sina 10 miljarder<br />
kronor är 242:a på Forbes lista<br />
över de 400 rikaste amerikanerna.<br />
Han köpte laget 1982 för 53<br />
miljoner kronor. Välskött lag <strong>med</strong><br />
trogna fans som betalar några av<br />
de högsta biljettpriserna i NHL.<br />
Sponsorer: Molson Coors, Motor<br />
City Casino, Miller Brewing,<br />
MBNA, Detroit Medical Center.<br />
finns vanligtvis i mindre städer eller i<br />
regioner utan hockeytradition. Rika<br />
lag finns på stora marknader, som Toronto<br />
och New York.<br />
Edmonton, <strong>med</strong> sina 1,5 miljon invånare,<br />
är den minsta staden <strong>med</strong> eget<br />
NHL-hockeylag. Edmonton Oilers betalade<br />
sina spelare runt 30 miljoner<br />
dollar per säsong året före lockouten.<br />
Då gjorde laget nollresultat. Samma år<br />
4. dallas stars<br />
plats: dallas, Usa<br />
värde: 1,7 mdr kronor<br />
Ägs av finansmannen thomas<br />
Hicks som köpte laget 1995 för<br />
560 miljoner kronor. Grundade<br />
Hicks & Haas som köpte läskedrycksmärken<br />
under 1980-talet,<br />
bland annat Dr Pepper och 7<br />
Up. Marknadsfolket får jobba<br />
hårt för att fylla platserna när<br />
Dallas Stars spelar hemma.<br />
Sponsorer: Anheuser-<br />
Busch, Sprint Nextel,<br />
United Parcel Service.<br />
tricksande.<br />
Montreal Canadiens<br />
ägare är<br />
ökänd för sina<br />
affärer <strong>med</strong> laget<br />
och dess arena.<br />
kaBeldrift. Cablevision<br />
köpte New York Rangers,<br />
en god investering.<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 69<br />
scott bittner/getty images/scanpix<br />
ap/scanpix
t<br />
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
betalade New York Rangers sina spelare<br />
77 miljoner dollar per säsong,<br />
men visade vinst.<br />
Statistiken visade att de tio lagen<br />
<strong>med</strong> högst löner hade tre gånger så stor<br />
chans att gå vidare till slutspel jämfört<br />
<strong>med</strong> de tio lagen <strong>med</strong> lägst löner.<br />
Eftersom budgeten görs för de<br />
garanterade matcherna före slutspel<br />
betyder extra matcher i slutspel kraftigt<br />
förbättrat resultat i biljettintäkter,<br />
ölförsäljning, parkering och merchandise<br />
som kepsar och tröjor.<br />
I spåren efter sydstrategin blev de<br />
rika lagen rikare och de fattiga bara<br />
fattigare. Dessutom började de inbitna<br />
fansen sura och grymta om att spelet<br />
var uppgjort.<br />
Att expandera i södra USA och lansera<br />
en ny sport visade sig vara svårare<br />
än Gary Bettman trott. Solbälteslagen<br />
hade svårt att fylla sina nya arenor.<br />
Fler amerikanska hockeylag betydde<br />
inte att tv-publikens hockeyintresse<br />
steg – tvärtemot idén <strong>med</strong> en offensiv<br />
expansion i syd sjönk intresset sakta<br />
n usa har övergivit hockeyn<br />
1997 4,4 miljoner amerikanska hushåll såg Stanley Cup-finalerna.<br />
men säkert under hela 1990-talet.<br />
”Det finns fler lag i amerikanska solbältet<br />
än vi har i hela Kanada”, säger<br />
Greg Garbutt.<br />
John Vrooman anser att sydstrategin<br />
har misslyckats. Hockeyn har inte<br />
slagit, åtminstone inte brett nationellt,<br />
vilket var målsättningen.<br />
Stolarna i de nybbyggda arenorna<br />
gaparna tomma under matcherna.<br />
Många klubbar i söder lever på bidrag,<br />
främst i form av stadssubventionerade<br />
arenor som laget ändå får inkomsterna<br />
ifrån. I Kanada däremot, bär hockeyn<br />
sina egna kostnader.<br />
i daG disKUterar hockeybloggare<br />
om hockeyn ska fortsätta satsa på att<br />
bli bred eller om den ska vara en nischsport.<br />
Som nischsport bör den vara<br />
tillgänglig för dem som gillar hockey<br />
allra mest – de lojala fansen i vinterbältet.<br />
Kabelkanalen Versus har inte<br />
ens täckning på alla marknader <strong>med</strong><br />
hockeylag.<br />
Men allt är inte nattsvart, det finns<br />
ljusa tecken. Ett är kostnads<strong>med</strong>ve-<br />
finalspelet i stanley cup 2007 blev ett totalt<br />
tv-fiasko för NHL. Den nationella amerikanska<br />
kanalen NBC har aldrig någonsin haft så få tittare på<br />
primetime, varken för en sportsändning eller något<br />
annat program.<br />
Diagrammet visar genomsnittet i rating under tio år för<br />
finalmatcher i Stanley Cup. En poäng i rating motsvarar<br />
1,1 miljoner amerikanska hushåll. 1997 tittade drygt<br />
4,4 miljoner amerikanska hushåll på finalspel i Stanley Cup.<br />
Tio år senare hade siffran sjunkit till 1,76 miljoner.<br />
Siffrorna var sjunkande redan före lockouten 2004–2005,<br />
då hockeyn lades ner under en hel säsong. Men efter lockouten<br />
2005 har tittarsiffrorna fallit fritt.<br />
10 dyraste lagen i nhl... (forts)<br />
5. philadelphia flyers<br />
plats: philadelphia, Usa<br />
värde: 1,6 miljarder kronor<br />
Ägs av Comcast-Spectacor som<br />
köpte laget 1996 för för en miljard<br />
kronor. Laget har haft några<br />
av de högsta spelarkostnaderna,<br />
men det har inte avspeglats i resultaten<br />
på isen. Ekonomin är<br />
dock bra. Laget äger två arenor<br />
som är väl bokade <strong>med</strong> andra<br />
evenemang.<br />
Sponsorer: Anheuser-Busch,<br />
Pepsico, Comcast, Verizon Wireless,<br />
Toyota Motor.<br />
2005<br />
NHL-spelarna<br />
lockoutade,<br />
inga matcher<br />
spelades.<br />
6. boston brUins<br />
plats: boston, Usa<br />
värde: 1,6 miljarder<br />
Ägs av Delaware North Companies<br />
som kontrolleras av dollarmiljardären<br />
Jeremy Jacobs som<br />
köpte laget 1975 för 67 miljoner<br />
kronor. Han är känd som en tuffing<br />
och var drivande bakom<br />
lockouten. Efter höjde han priset<br />
på de bästa platserna i arenan<br />
från 600 kronor till 1 300 kronor.<br />
Sponsorer: Anheuser-Busch,<br />
Coca-Cola, Verizon Wireless,<br />
McDonald’s .<br />
2007<br />
1,76 miljoner<br />
amerikanska<br />
hushåll såg<br />
Stanley Cupfinalerna.<br />
tenheten. Efter lockouten visar hela<br />
ligan plusresultat.<br />
En årlig check från ligans tio rikaste<br />
lag till ligans tio fattigaste ger en garanterad<br />
inkomst åt de behövande. Ett<br />
avtalat tak ger en garanti för att inte<br />
löneutgifterna rusar i väg till absurda<br />
nivåer. Golv för förluster och tak för<br />
utgifter är varje investerares dröm.<br />
Alla lag, även de fattigaste som visade<br />
förlustsiffror före lockouten, har<br />
stigit kraftigt i värde efter lockouten.<br />
När lag blir till salu står köparna på<br />
rad och bjuder över varandra.<br />
Ett hockeylag <strong>med</strong> ett <strong>med</strong>elpris på<br />
dryga miljarden kronor är fortfarande<br />
billigt jämfört <strong>med</strong> ett baseballag eller<br />
basketlag.<br />
När förlustlaget Nashville Predators<br />
blev till salu erbjöd Blackberrymiljardären<br />
och kanadensaren Jim balsillie<br />
226 miljoner dollar – en fantasisumman<br />
<strong>med</strong> tanke på att Balsillies första<br />
drag skulle vara att flytta laget till<br />
halvmiljonstaden Hamilton i Kanada.<br />
Men Jim Balsillie fick nej.<br />
NHL ville inte släppa i väg en franchisetagare<br />
norrut och under lagets<br />
tio år har det understötts kraftigt av<br />
Nashvilles skattebetalare.<br />
”Man kan diskutera om laget i moralisk<br />
mening i viss mån tillhör staden”,<br />
säger John Vrooman.<br />
Säljaren, craig leopold, accepterade<br />
ett bud som <strong>låg</strong> 30 miljoner dollar lägre<br />
än Balsillies – 193 miljoner dollar –<br />
och laget stannar tills vidare i ”Music<br />
City”.<br />
Kanadensarna kände sig dragna vid<br />
näsan, igen.<br />
John Vrooman har funderat hela<br />
sommaren på hur lagen kan vara värda<br />
så mycket när kurvorna pekar<br />
åt fel håll.<br />
”Det kraftigt ökade värdet<br />
på lagen kan inte förklaras<br />
7. montreal canadiens<br />
plats: montreal, Kanada<br />
värde: 1,5 miljarder kronor<br />
Ägs av George Gillett Jr och<br />
Molson coors brewing.<br />
George Gillett Jr äger också arenan<br />
Bell Centre och har fått rubriker<br />
för tricksiga företagaffärer <strong>med</strong><br />
laget och arenan som i slutändan<br />
gav honom nära 500 miljoner<br />
kronor rakt in på kontot.<br />
Sponsorer: MBNA, Coca-<br />
Cola, Molson Coors, Loto<br />
Quebec.<br />
t<br />
fick noBBen.<br />
Blackberrymiljardären<br />
Jim Balsillie<br />
försökte köpa<br />
Nashville Predators<br />
för en<br />
rekordsumma,<br />
men fick nej.<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 71<br />
ap/scanpix<br />
dollarstinna.<br />
Ägaren till Boston<br />
dubblade<br />
biljettpriserna<br />
efter lockouten.<br />
reuters/scanpix
t<br />
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
<strong>med</strong> omsättningen. En viktig del är<br />
inkomsterna från arenan. 23 av 30 lag<br />
kontrollerar sin egen arena, antingen<br />
genom att äga den eller genom att leasa<br />
den. De får alla inkomster från kaféer,<br />
öl, popcorn, parkering och andra<br />
evenemang.”<br />
Vrooman utesluter inte att passionen<br />
för spelet driver upp priset. Många<br />
smågrabbar drömmer om att bli<br />
proffsspelare i NHL. När ödet vill annorlunda<br />
och i stället gör dem till miljardärer<br />
i näringslivet förverkligar de<br />
drömmen genom att köpa ett eget lag.<br />
En annan viktig faktor för lagens<br />
värdeökning i Kanada är att kanadadollarn<br />
i september för första gången<br />
på 30 år nådde samma värde som USAdollarn,<br />
till stor del tack vare den åtrå-<br />
8. colorado avalanche<br />
plats: denver, Usa<br />
värde: 1,5 miljarder kronor<br />
Ägs av dollarmiljardären Stanley<br />
kroenke vars fru ärvde en stor<br />
del av Wal-Mart. Har blivit rik på<br />
att bygga shoppingcenter runt<br />
nya Wal-Mart-etableringar. Köpte<br />
laget 2000 för 1,4 miljarder kronor.<br />
Äger också runt 500 miljoner<br />
hektar ranchmark i västra USA<br />
och Kanada och tv-bolaget Altitude<br />
Sports & Entertainment i Klippiga<br />
bergen.<br />
Sponsorer: Conoco Phillips, Molson<br />
Coors, Qwest Communications,<br />
Denver Newspaper Agency.<br />
värda oljesanden i provinsen Alberta.<br />
Alla lag betalar löner i US-dollar.<br />
Därför var lönestegringen extra kostsam<br />
för lagen i Ka0nada när kanadadollarn<br />
handlades på 65 procent av<br />
US-dollarns värde.<br />
löner till hocKeyspelarna är den<br />
enskilt största utgiften för ett lag.<br />
Lönetaket från 2005 säger att inget<br />
lag får betala en sammanlagd lönesumma<br />
per år som överstiger 57 procent<br />
av ligans omsättning. Enskilda<br />
spelare kan få högre lön, bara totalsumman<br />
håller sig inom gränsen.<br />
John Vrooman säger att ett lönetak i<br />
någon form var nödvändigt för NHL.<br />
Basket har ett mjukt tak som betyder<br />
att ett lag får överskrida taket om de<br />
skriver nytt kontrakt <strong>med</strong> en spelare<br />
”Bara ett fåtal lag kan<br />
pressa in peter forsberg<br />
under sitt lönetak”<br />
10 dyraste lagen i nhl... (forts)<br />
Grön på jobbet<br />
Mégane Touring 1.6 Flex Fuel<br />
AC + CD + antisladd + 5 stjärnor i Euro NCAP<br />
9. los anGeles KinGs<br />
plats: los angeles, Usa<br />
värde: 1,4 miljarder kronor<br />
Ägs av dollarmiljardärerna Philip<br />
anschutz och edward roski Jr<br />
som köpte laget 1995 for 760 miljoner<br />
kronor. Philip Anschutz har<br />
blivit rik på olja, hockey och senast<br />
film. Han äger rättigheterna<br />
till Narniaserien. Hockeyintresset<br />
i soliga Los Angeles fick ett uppsving<br />
<strong>med</strong> rekryteringen av Wayne<br />
Gretzky från Edmonton Oilers<br />
1988. Men det var länge sedan.<br />
Sponsorer: Anheuser-Busch,<br />
Pepsico, Toyota Motor, Los Angeles<br />
Times, Bank of America.<br />
som redan finns i laget. NHL:s lönetak<br />
däremot är desto hårdare. John Vrooman<br />
tror att det kommer att betyda att<br />
lag <strong>med</strong> talangfulla spelare <strong>med</strong> automatik<br />
bryts upp. När spelarna utvecklas<br />
har laget inte råd att behålla alla.<br />
Ur marknadföringssynpunkt kan det<br />
här slå negativt mot hockeyn.<br />
”Fansen identifierar sig <strong>med</strong> spelarna.<br />
Det är en viktig del av lojaliteten.<br />
Med ett hårt lönetak försvinner kontinuiteten<br />
i lagen”, säger Vrooman.<br />
Han tror att inte att Pittsburg Penguins<br />
kommer att kunna behålla ett<br />
spelargeni som Sidney crosby.<br />
Peter Forsberg stod i september utan<br />
kontrakt och sa att han har annat att<br />
tänka på än hockey.<br />
Ӏven om Peter Forsberg skulle vilja<br />
spela en säsong till så är det bara ett<br />
fåtal lag som kan pressa in honom under<br />
sitt lönetak.”<br />
NHL hävdar att publiken<br />
kommit tillbaka i<br />
större antal än före<br />
lockouten. Andra menar<br />
dock att det delvis skett<br />
tack vare lockpriser och<br />
10. vancoUver<br />
canUcKs<br />
plats: vancouver, Kanada<br />
värde: 1,3 miljarder kronor<br />
Ägs av fastighetskungen Francesco<br />
aquilini som köpte laget<br />
för 700 miljoner kronor 2005.<br />
Resultat har stigit kraftigt efter<br />
lockouten. En allt starkare kanadensisk<br />
dollar, slutspel 2007 och<br />
ökade intäkter från betal-tv<br />
ligger bakom framgången.<br />
Sponsorer: Coca-Cola, Molson<br />
Coors, HSBC Bank Canada, Tim<br />
Hortons, General Motors<br />
Källa: Forbes<br />
Från 155.800:-<br />
Kombi-Sedan pris från 150.800:-. Förmånsvärde 1.150 kr/mån (55 % marg.skatt). Leasingkostnad fr. 1.420 kr/mån exkl. moms vid 20 % första förhöjd hyra. 36 mån. 50 % restvärde.<br />
Bränsleförbrukn. bl. körning l/100 km: 7,3. Miljöklass 2005. www.renault.se<br />
t<br />
lagen har fått det<br />
allt svårare att<br />
betala högavlönade<br />
spelare som<br />
Peter Forsberg.<br />
scanpix dyr i drift. NHL-<br />
Välj nya miljöbilen Mégane Flex Fuel som körs på E85 bioetanol. Den<br />
ger 70-80 % mindre utsläpp av fossil koldioxid än vid bensindrift och på<br />
tjänstebilar får du 20 % lägre förmånsvärde. Välkommen till din Renaulthandlare<br />
så berättar vi mer om Renault leasing <strong>med</strong> förmånliga mjukvaror.<br />
Mégane Flex Fuel finns i 13 olika lackfärger. Alla garanterat lika gröna.
t<br />
v a i d r o t t e n s a f f ä r e r<br />
gratisbiljetter. NHL kan grovt delas<br />
upp i tre zoner, Kanada, norra USA<br />
och solbältet. Publiken skiljer sig kraftigt<br />
åt.<br />
I gamla etablerade hockeystäder<br />
som Toronto, Detroit, Montreal, New<br />
York och Edmonton finns hockeyfansen<br />
som gillar laget oavsett resultat.<br />
De kommer lojalt och hejar på hemmamatcherna.<br />
Även om de flyttar från<br />
staden förblir de hemmalaget trogna.<br />
i södern är fansen annorlunda.<br />
”Vi har inte växt upp och åkt skridskor,<br />
här fryser inte dammarna, och vi<br />
är inte som andra hockeyfans. Vi gillar<br />
laget bara när de vinner”, säger John<br />
Vrooman och tillägger att logiken ger<br />
att alla lag inte alltid kan vinna.<br />
Reklammannen bob Stellick, Toronto,<br />
säger att hockeyn behöver köra en<br />
beckham för att komma upp i det allmänna<br />
<strong>med</strong>vetandet. En spelare som<br />
Sidney Crosby – kallad ”The Next One”<br />
efter Wayne Gretzkys epitet ”The One”<br />
– borde placeras i ett lag i en stad där<br />
journalisterna bor, som New York.<br />
”Om journalisterna tycker att hockeyn<br />
är viktig kommer andra att tycka<br />
det också,” säger han.<br />
Han talar om värdet av att föra fram<br />
intressanta spelare, som ”vältalande<br />
svenskar och ryssar” för fansen att<br />
identifiera sporten <strong>med</strong>. Andra har föreslagit<br />
att hockeyfighterna borde säljas<br />
mer. Men NHL har hittills varit<br />
försiktigt <strong>med</strong> det. Strategin bedöms<br />
som riskfylld och korttänkt.<br />
Soliga Dallas har startat hockeyskolor<br />
för barn, en åtgärd som kanske kan<br />
ge frukt när barnen blivit stora. När<br />
laget California Golden Seals skulle<br />
lanseras i soliga Oakland 1967 provades<br />
allt möjligt för att väcka hockeyintresset.<br />
Bland annat guldfärgade<br />
”tycker journalisterna<br />
att hockey är viktigt<br />
tycker andra det också”<br />
2134_1_11_RD960_8_227x135 05.09.2007 15:12 Uhr Seite 1<br />
© Rodenstock<br />
skridskor. När det inte fungerade byttes<br />
till vita. Skridskorna syntes inte<br />
mot den vita isen och det såg ut som<br />
spelarna åkte på luft. Trots påhittiga<br />
kampanjer och maskotsälen Sparky<br />
överlevde inte laget.<br />
Sam Hollander, kommunikationsexpert<br />
i New York, tror att hockeyn<br />
överlever, som en nischsport.<br />
”Så länge det finns människor <strong>med</strong><br />
pengar som vill äga ett lag, så kommer<br />
hockeyn att leva vidare”, säger han.<br />
Och Gary Bettman sprider gärna sin<br />
optimism. För honom är en arena aldrig<br />
halvtom, bara halvfull. n<br />
Efter 40 behöver du göra mer för dina ögon: Rodenstock progressiva glas<br />
Rodenstock – German Eyewear.<br />
First choice in lenses and frames.<br />
Maximalt synfält och<br />
högsta komfort<br />
Skräddarsydda Impression ® progressiva glas tar<br />
hänsyn till:<br />
• Formen på ditt ansikte<br />
• Avståndet mellan dina ögon<br />
• Hur bågen sitter och formen på din glasögonbåge<br />
För mer information se www.rodenstock.se<br />
tom kasse. Att<br />
föredra framför<br />
tomt i kassan,<br />
som flera hockeylag<br />
lider av.<br />
ap/scanpix<br />
Modell R 4718 Ny transparent kollektion
V A i d r o t t e n s A f f ä r e r<br />
76 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |
tennisesset<br />
som bytte bana<br />
De svenska tennisstjärnorna må ha slocknat, men i stället har<br />
de slagit in på nya framgångsrika banor. För Magnus Norman,<br />
Stefan Edberg och Thomas Enquist lockade finansvärlden, <strong>med</strong>an<br />
Nicklas Kulti och Magnus Gustafsson blev entreprenörer.<br />
Ha n h a de tä nkt h å l l a på t ills h a n va r 34 , men<br />
fick tvärt lägga av när han var 27. Då hade han spelat<br />
<strong>med</strong> stark smärta sedan han var 25. I dag är han 31.<br />
Vilken tur att han läste på om p/e-tal och direkt-<br />
avkastning när han reste runt på touren.<br />
Magnus Norman lever i dag i den finansiella världen. Han<br />
sitter bland fondbolagets Catellas handlare och kapitalförvaltare<br />
och hans viktigaste uppgift är att marknadsföra Tennisfonden<br />
som han själv var <strong>med</strong> att starta 2005.<br />
av jaN-eric öhMaN foto pe ter jöNssoN<br />
Tennis och börshandel hör ihop, tycker Magnus Norman.<br />
”När våra förvaltare kommer på morgonen måste de vara<br />
väl förberedda, de börjar alltid <strong>med</strong> ett blankt papper. Sedan,<br />
där framför dig, har du allt som händer på skärmen. Det är<br />
där motståndaren finns. Det är en tävling och du måste vara<br />
tävlingsmänniska för att lyckas.”<br />
I dag åker han runt till landets tennisklubbar för att propagera<br />
för sin vara. ”Sätt in en slant i fonden och bli en vinnare”,<br />
kanske det låter från honom. Han lever i alla fall som han lär.<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 77
t<br />
V A i d r o t t e n s A f f ä r e r<br />
Han spelade in ungefär 50 miljoner<br />
kronor, i prispengar. Sedan tillkommer<br />
tumregeln om att diverse sponsorkontrakt<br />
och ”performance fee”<br />
ger ungefär lika mycket. Men Magnus<br />
Norman är försiktig.<br />
”Det mesta av mitt kapital har jag<br />
lagt in i olika fonder. Jag har aldrig<br />
day-tradat, skulle nog inte klara av att<br />
sitta framför datorn hela dagarna. Jag<br />
skulle bli för rastlös och jag tror inte<br />
att jag har den kunskap som behövs.”<br />
Från början var fonderna inriktade<br />
på Kina och Indien. Han reste runt de<br />
där åren kring millennieskiftet och<br />
såg hur byggkranarna bara blev högre<br />
och högre. Efter det anpassade han sin<br />
investeringar.<br />
Nu gäller de nordiska fonderna, enligt<br />
modell Catella, vars fonder sällan<br />
investerar utanför de nordiska länderna.<br />
Även på denna strategi kan tennisspråket<br />
överföras.<br />
”Det går inte att vara bäst på alla underlag”,<br />
säger Magnus Norman.<br />
I dag förvaltar Tennisfonden, som är<br />
öppen för alla, 200 miljoner kronor<br />
och har sedan starten i augusti 2005<br />
haft en tillväxt på cirka 65 procent.<br />
”I år har fonden gått upp närmare 10<br />
procent.”<br />
Förvaltningsavgiften är 1,5 procent.<br />
Sedan går en halv procent till den lokala<br />
tennisklubben, en halva till Tennisförbundet<br />
och den resterande till<br />
Catella.<br />
Det ska föra tennisen vidare, eller ta<br />
tillbaka förlorad mark. Magnus Norman<br />
är väl <strong>med</strong>veten om problemen.<br />
Han sitter i Tennisförbundets styrelse.<br />
”Det är det som vi kanske diskuterar<br />
flitigast: Hur ska vi få fram nästa generations<br />
spelare. Det föds säkert 4–5<br />
blivande världsstjärnor i tennis varje<br />
år i Sverige. Men hur ska de komma<br />
till tennisen och inte till andra sporter<br />
som drar just nu, som friidrotten<br />
eller innebandyn?”<br />
HAn är själV osäker. Han vet inte<br />
om dagens unga talanger vill underkasta<br />
sig den träning och den disciplin<br />
som krävs och som han själv utsatte<br />
sig för.<br />
Magnus Norman säger att han faktiskt<br />
älskade livsstilen. Som var denna:<br />
Kl 7–12. Först joggning, sedan frukost<br />
och på det ett intensivt tennispass<br />
mellan nio och elva. Följt av stretching<br />
och massage.<br />
Kl 13–19. Nytt träningspass på två<br />
timmar, stretching och massage. Vid<br />
sextiden kom fyspasset <strong>med</strong> vikter eller<br />
löpning. I sängen vid niotiden.<br />
”Det var ett sunt liv, jag tränade hårt<br />
och åt nyttigt. Det var inget som jag<br />
hade något emot.”<br />
Kanske tiderna förändras snabbt.<br />
Nu när han åker runt till klubbarna<br />
har han svårt att upptäcka den där<br />
riktiga offerviljan bland de unga. Han<br />
tycker också att tränarna i alltför<br />
många fall förlitar sig på de träningskoncept<br />
som hade framgångar på<br />
1970- och 1980-talet.<br />
Och kanske föräldrarna har vigt<br />
sina liv åt egen motion och fitnessövningar.<br />
Den där nästan övernitiska<br />
viljan att skjutsa söner och döttrar till<br />
träning och helgens matcher går inte<br />
att jämföra <strong>med</strong> det som hans egen generation<br />
upplevde i början av 1990-talet.<br />
Det tycker han i dag.<br />
Nu i helgen inleds Stockholm Open<br />
i Kungliga Tennishallen. Det var där<br />
han själv började. Och minnena är<br />
ljuva.<br />
HAn VAr sexton år och hade rest från<br />
Filipstad för att ta in på ett vandrarhem<br />
i Bromma. För att få spela i turneringen<br />
var han tvungen att kvala. Han vann<br />
de tre matcherna och kunde flytta in<br />
på Scandic Hotel vid Slussen och när<br />
han skulle skriva in sig vid receptionen<br />
stod Boris Becker – av alla – bredvid<br />
och gjorde samma sak.<br />
”På den tiden spelades kvalet i Kungliga<br />
<strong>med</strong>an turneringen gick på Globen.<br />
Att spelet flyttades för gott till<br />
Kungliga var bara en fördel. Kungliga<br />
andas tennis och på ATP-touren är det<br />
ovanligt. Ofta spelar du på planer som<br />
lagts in i stora mässhallar. I Kungliga<br />
kommer publiken nära.”<br />
Och allt festande på Café Opera under<br />
turneringen tillhör en nästan<br />
svunnen tid, menar han. Dagens spelare<br />
måste strama upp sig vid bardisken.<br />
”Stockholm Open ligger fel i tid för<br />
att festa. För tjugo år sedan var turneringen<br />
den sista för året. Sedan skulle<br />
alla hem till julklapparna och lite semester.<br />
Men numera ligger Stockholm<br />
Open mitt i höstens spelblock.”<br />
Magnus Norman har vunnit totalt<br />
12 större titlar, på det ligger han sjua i<br />
Sverigerankingen. Det är klart att han<br />
hade avancerat, om det inte hade varit<br />
för smärtan.<br />
”Det sista året orkade jag inte fullfölja<br />
en enda turnering. Jag klarade av<br />
att spela tre fyra matcher, framme vid<br />
kvartsfinalen fick jag bryta. Och jag<br />
kunde inte längre träna i den utsträckning<br />
som jag gjort. Och jag var träningsnarkoman.<br />
Efter varje match<br />
och träningspass var det bara att lägga<br />
sig på bänken och bli knådad. Trä-<br />
nAmn: Magnus Norman.<br />
ålder: 31 år.<br />
Yrke i dAg: Marknadsförare av tennisfonden<br />
<strong>med</strong> 200 miljoner kronor att förvalta.<br />
AntAl titlAr: 12.<br />
fAVoritbAnA: roland Garros i paris där franska<br />
öppna spelas. Gillar bana nr 1, den som heter susanne Len<br />
efter en framgångsrik fransyska. på den banan<br />
har Norman aldrig förlorat.<br />
bloggAre: har på sin arbetsgivares hemsida<br />
en egen blogg. handlar en hel del om hur en bra<br />
forehand ska slås och om sponsring inom tennis.<br />
har runt 2 000 besökare i veckan.<br />
fAVoritAktier närmAste året: ssaB, aBB och h&M.<br />
ningspass blev rehabpass.”<br />
Han lade av och tog fram böckerna<br />
om nyckeltal, började läsa på IHM, Institutet<br />
för högre marknadsföring,<br />
och varvade <strong>med</strong> olika jobb för Catella.<br />
Det tog honom drygt två år innan<br />
han började titta på tennis. Nu är han<br />
på plats. Och har funnit ytterligare en<br />
likhet mellan tennis och börs.<br />
”Båda är mätbara. Mina prestationer<br />
har bytt plats, från sport- till börssidan.”<br />
n<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
79
t<br />
peter westrup<br />
V A i d r o t t e n s A f f ä r e r<br />
Stefan Edberg placerar sitt<br />
kapital lika väl som han<br />
placerade sin raka backhand.<br />
slår ett slag för sCA<br />
Boliden”, sa Stefan<br />
edberg. Det var<br />
för drygt 2,5 år sedan<br />
när han fram-<br />
”köp<br />
trädde som <strong>Veckans</strong><br />
Profil i <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>.<br />
Då stod aktien i runt 25 kronor. Året<br />
efter befann sig Boliden på nivån 160<br />
kronor, en uppgång på 500 procent.<br />
Sådant inger respekt i de mest kräsna<br />
börskretsar. Och det är väl där någonstans<br />
han befinner sig numera.<br />
Stefan Edberg är säkerligen den<br />
svenska elitidrottsman som lyckats<br />
bäst att förvalta det kapital som de aktiva<br />
åren gav. Allt slit på centrecourten<br />
– som tog slut 1996 och just under<br />
Stockholm Open – gav uppskattningsvis<br />
300 miljoner kronor i prispengar<br />
och sponsorkontrakt. I dag – och <strong>med</strong><br />
ett decennium så nära börsens andhämtningar<br />
– bör han närma sig miljardstrecket.<br />
Men vad hjälpte framtida pengar<br />
när han som femtonåring debuterade<br />
i Stockholm Open och i kvalet till själva<br />
turneringen åkte ut nästan per omgående.<br />
”Det var högtidliga ögonblick att<br />
bara komma in på Kungliga Tennishallen<br />
– även om det var på en av sidobanorna.”<br />
tVå år senAre – 1983 – kom kanske<br />
Stefan Edbergs starkaste minne av<br />
turneringen.<br />
”Jag hade nått tredje omgången och<br />
spelade mot Johan Kriek. Jag var helt<br />
otippad men det kändes som jag skulle<br />
kunna vända matchen. Det var sent<br />
på kvällen och publiken stampade i<br />
golvet och ovationerna var höga varje<br />
gång som jag vann en boll.”<br />
Edberg förlorade till slut, men kände<br />
ändå segerns sötma: hans spel skulle<br />
om några år leda fram till de stora pokalerna.<br />
1986 vann han Stockholm<br />
Open när han slog Mats Wilander. Stefan<br />
Edbergs andra vinst i Stockholm<br />
Open kom året därpå.<br />
Han kommer att åka upp till turneringen,<br />
träffa vänner, prata minnen,<br />
men också att ”lyssna” till akustiken i<br />
Kungliga. ”En ren njutning och är<br />
svår att uppleva någon annanstans”,<br />
menar han.<br />
bolidenAktiernA har han sålt, men<br />
här ska han få ett nytt tillfälle att tipsa<br />
läsarna om de aktier som han tror allra<br />
mest på.<br />
Den första tvekar han inte på. Det<br />
blir SCA som legat i träda alltför länge.<br />
Med ny vd, Jan Johansson från Boliden<br />
(sic), kommer bolaget <strong>med</strong> sin<br />
kombination av stora skogsinnehav<br />
och konsumentprodukter att få en<br />
bättre värdering, menar han.<br />
Energi och råvaror tror han fortsatt<br />
på.<br />
”Historiskt har efterfrågan på råvaror<br />
gått i cykler på 15–20 år. Uppgång-<br />
en började för fem år sedan, så det<br />
borde historiskt sett återstå tio år av<br />
hög efterfrågan”, säger Stefan Edberg.<br />
Inför oljan är han ambivalent.<br />
”Bland oljebolagen kan jag tänka<br />
mig Royal Dutch, Total eller Statoil. Att<br />
investera i dem är som att köpa obligationer.<br />
De ger 4 procent i direktavkastning<br />
i många år framöver. Däremot<br />
kan jag vara tveksam till oljesektorn<br />
som sådan. Kostnaden att få fram ny<br />
olja stiger för varje år och det slår förstås<br />
på lönsamheten.”<br />
slutligen rundAr HAn AV <strong>med</strong> Broström.<br />
”Bolaget gör nu en storsatsning i<br />
Asien och alla deras f artyg har i stort<br />
sett dubbelskrov. Fartyg <strong>med</strong> enkla<br />
skrov är på väg att fasas ut.”<br />
Att Stefan Edberg nämner Broström<br />
är ingen överraskning. Han är stor-<br />
ägare i kapitalförvaltaren Case Asset<br />
Management tillsammans <strong>med</strong> bland<br />
andra Stefan Persson, H&M. Case förvaltar<br />
cirka 5 miljarder och Broström<br />
har i många år varit en av bolagets favoriter.<br />
Broström bör ha nämnts en och annan<br />
gång i Växjö. Där utanför bor Stefan<br />
Edberg och där har Case Management<br />
öppnat en filial.<br />
”I Kronoborgs län finns otaliga företag<br />
och många står inför ett generationsskifte<br />
vilket öppnar för affärsmöjligheter.<br />
Ägarna vill ha hjälp.” n<br />
mot miljarden.<br />
tennisen gav stefan<br />
edberg minst 300<br />
miljoner kronor,<br />
pengar som ynglat<br />
av sig på börsen.<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 81
t<br />
scanpix<br />
V A i d r o t t e n s A f f ä r e r<br />
sportfond målet<br />
i ny karriär<br />
th o m a s e n q u i s t ä r b ä s t<br />
bland svenskarna. Han vann<br />
Stockholm Open tre gånger.<br />
Åren var 1995, 1996 och 1999.<br />
Han slutade för snart två år sedan efter<br />
att ha varit professionell i 15 år.<br />
Nu har han tagit igen sig, vilat kroppen,<br />
fått barn och flyttat från Monte<br />
Carlos bilavgaser till Aix en Provences<br />
friska luft och mättade ljus.<br />
Nu har han vilat tillräckligt länge.<br />
Han kommer upp till Stockholm<br />
Open för att arbeta och uppfylla innehållet<br />
i sponsorkontrakt och efter det<br />
ska han inleda nya karriärer.<br />
om någrA VeCkor börjar han som expertkommentator<br />
när Viasat visar tennis.<br />
Dessutom planerar han att tillsammans<br />
<strong>med</strong> en finansman att starta en<br />
sportfond som riktar sig till välbärgade<br />
idrottsmän och de som snart ska bli<br />
det. De har varit i kontakt <strong>med</strong> ett antal<br />
investeringsbolag för att placera<br />
fonden hos någon eller några hos dem.<br />
”Det är viktigt att man får kontroll<br />
på det kapital som man tjänar under<br />
de aktiva åren. Jag har alltid varit intresserad<br />
av börsen men största delen<br />
av pengarna har jag placerat i fonder.<br />
Men det mesta av detta kommer jag att<br />
sätta in i min egen fond”, säger han någonstans<br />
på vägen mellan USA, Aix en<br />
Provence och Stockholm. n<br />
scanpix<br />
Hoteldirektör<br />
<strong>med</strong> spelsinne<br />
nick l a s k u lt i är numera hôtelier<br />
i Båstad. Han köpte Hotel<br />
Riviera i somras och vid<br />
nyår tar han över. Och då tillsammans<br />
<strong>med</strong> finansmannen Mats<br />
Qviberg, byggaren erik Paulsson och<br />
speldirektören Douglas roos på Ladbrokes.<br />
”Hotellet ligger fint nere vid stranden,<br />
men det behöver moderniseras<br />
och fräschas upp”, säger Nicklas kulti.<br />
Hotellet har 50 rum.<br />
Han tillhör också den kategori av<br />
spelare som fick sluta i förtid. En sena<br />
under foten hade förstörts. Det var<br />
2001.<br />
”Jag bestämde mig på en gång att ut-<br />
bilda mig. Jag började läsa marknadsföring.”<br />
HemmA HAr HAn en del videoinspelningar<br />
av sina matcher. Men än så<br />
länge har han inte tittat på dem för att<br />
påminnas om fornstora dagar. Men<br />
han minns, speciellt då när han som<br />
17-åring debuterade i Stockholm Open<br />
mot dåvarande världsettan Mats Wilander.<br />
Kulti ledde <strong>med</strong> 6–0 och 3–1<br />
och spelade som i trance. Sedan förlorade<br />
han i skiljeset.<br />
Nicklas Kulti vann tre ATP-titlar i<br />
singel och tretton i dubbel och var<br />
rankad som världens bäste junior som<br />
artonåring.<br />
För fem år sedan började han på Ladbrokes<br />
och sedan två år är han företagets<br />
Sverigechef. n<br />
Beställ VA:s Kinanummer<br />
Kina är starkare än någonsin. Men nu<br />
är det dags att betala priset för den<br />
exempellösa tillväxten. Miljöförstöringen,<br />
det ökande inkomstgapet och diktaturens<br />
liberaliseringsmotvilja är stora problem.<br />
Telefon: 08-736 57 51 Mejl: annika.nyman@va.se<br />
scanpix<br />
fred Perry rena<br />
lyckoträffen<br />
Ha n bl e v för ga mm a l . Magnus Gustafsson slutade<br />
när han var 35 år och det var 2002.<br />
”Det blev svårt att motivera sig. Och jag visste att<br />
jag inte kunde nå längre.”<br />
Som bäst placerade han sig på tionde plats i världsrankingen.<br />
I Båstad är han fortfarande dominanten. Han är ensam<br />
om att ha vunnit Swedish Open fyra gånger. Det är på grus<br />
som han har gjort sig bäst. Men 1987 nådde han semifinal i<br />
Stockholm Open <strong>med</strong> det snabbare underlaget.<br />
Numera är hans största intresse kläder och skor och en<br />
och annan klocka. Han är generalagent och distributör och<br />
sköter affärerna genom det egna företaget GSL som står för<br />
Gusten Sporting Leisure. I dag har företaget växt och har<br />
13–14 anställda. Omsättningen i år blir cirka 80 miljoner<br />
kronor.<br />
”Nästa år ser det ut som att vi passerar 100 miljoner”, säger<br />
han.<br />
storsäljAren är fred PerrYs kollektion . Fred Perry<br />
var engelsmannen som aldrig fick någon efterföljare. Han<br />
vann Wimbledon tre gånger på 1930-talet och decenniet<br />
senare blev han uppvaktad som potentiellt varumärke. Det<br />
blev succé. Senare klädde sig modsen i Fred Perrys polotröjor<br />
och efter dem de första skinheadsen och efter dem fotbollsklubbarnas<br />
mer hårdföra <strong>med</strong>lemmar.<br />
”Men det där är så gott som borta nu. I dag känns Fred<br />
Perry så brett att en fräck farsa och hans lika fräcka son<br />
kan ta på sig skjortorna”, säger Magnus Gustafsson.<br />
Han spelade in mer än 30 miljoner kronor som tennisspelare.<br />
Han lämnar över pengarna helt och odelt till ett investmentbolag.<br />
n<br />
Prenumerera!<br />
Gå in på www.va.se
p r o f i l<br />
Att verkA<br />
utAn Att<br />
synAs<br />
Det är slut <strong>med</strong> rappa angrepp på arroganta storägare<br />
och giriga direktörer. Med Elisabeth Tandan<br />
har Aktiespararna slagit in på en mjukare<br />
linje. Målet är inte längre att synas i debatten<br />
så mycket som möjligt utan att marknadsföra<br />
organisationen så mycket som möjligt.<br />
AV ÅSA EKELUND FOTO MICKE LUNDSTRÖM<br />
Medan amerik anerna på Nasdaq och de Eisabeth Tandan, som förra hösten tog över vd-jobbet<br />
två oljestaterna Dubai och Qatar slogs om efter den stridbare men de sista åren hårt kritiserade<br />
Stockholmsbörsen vägrade Aktiespararnas Lars-Erik Forsgårdh, är inte ute och frontar som sin före-<br />
ledning in i det sista att ta ställning till trädare.<br />
vad de skulle tycka om buden.<br />
”Det stämmer inte. Söker du på nätet ska du se att jag<br />
Att skynda långsamt och försiktigt är varit rätt mycket ute i <strong>med</strong>ierna, men kanske i andra<br />
kännetecknet för den nya ledarduon, vd frågeställningar och på ett annat sätt.”<br />
Elisabeth Tandan, och ordföranden Hans Elisabeth Tandan har strött debattartiklar omkring<br />
Tson Söderström. Det är bara den ärrade sig och riktat krav på lägre beskattning och bättre<br />
bolagsbevakaren Gunnar Ek – som fått skydd för småägare vid fusioner. Hon vill se fler private<br />
börsskandalen Carnegie på sina axlar – som rutit som equity-bolag på börsen och menar att regeringen borde<br />
vanligt och sen i våras krävt Stig Wilhelmssons och sty- sätta Vin & sprit på börsen och låta allmänheten köpa<br />
relsens avgång.<br />
först. Hon har också intervjuats flera gånger under sitt t<br />
86 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |
| VA | 40 | 4 OKTObER 2007 | www.ekonominyheterna.se | 87
t<br />
V A p r o f i l<br />
”Jag började intressera mig för aktier i slutet av 1980-talet, så<br />
jag har alltid köpt aktier och varit intresserad av aktiemarknaden.<br />
det finns perioder då man har mer utrymme och tid att engagera<br />
sig, och perioder då man haft mindre”<br />
första år som vd, och levererat kommentarer<br />
till journalisterna som ringt upp.<br />
Men på bolagsstämmor och vid enskilda<br />
affärer – den arena där grävlingarna från Aktiespararna<br />
bitit sig fast i företagsledningars<br />
och styrelsers hälsenor och gjort organisationen<br />
till en respekterad maktfaktor – har hon<br />
hittills inte gjort något avtryck.<br />
Aktiespararna startades av de två ekonomijournalisterna<br />
Lars Ramklint och Carl Swarz<br />
på Hotel Foresta på Lidingö 1966, när finansminister<br />
Gunnar Sträng hotade <strong>med</strong> hårdare<br />
beskattning av aktievinster. På Stockholmsbörsen<br />
fanns drygt 100 bolag och årsomsättningen<br />
var bara 700 miljoner.<br />
Aktiespararna utvecklades så småningom<br />
till rena folkrörelsen och har i dag 150 lokalavdelningar<br />
och en stor frivilligkår <strong>med</strong> ideellt<br />
arbetande. Organisationen har flera<br />
tunga skalper i bältet. 1978–79 stod den<br />
terrieraktige ordföranden Håkan Gergils på<br />
barrikaderna och stoppade Volvo/Norge-affären,<br />
då norska staten skulle få köpa 40 procent<br />
av Volvo i utbyte mot tre gas- och oljerättigheter<br />
i Nordsjön. 1993 var Aktiespararna<br />
<strong>med</strong> Lars-Erik Forsgårdh i spetsen en av motståndarna<br />
till PG Gyllenhammars planerade<br />
fusion <strong>med</strong> Renault. ”Volvo vinner” ”Ingen<br />
AktiespArArnA<br />
Två av Elisabeth Tandans<br />
närmaste män<br />
är Hans tson söderström,<br />
adjungerad<br />
professor på Handels<br />
och tidigare vd för<br />
SNS, som blev ny ordförande<br />
på den bråkiga<br />
årsstämman i<br />
april, och den stridbare<br />
bolagsbevakaren<br />
Gunnar ek, som redan<br />
i våras tog Carne-<br />
Hans Tson<br />
Söderström<br />
gies vd och styrelse i<br />
örat.<br />
institutionernA<br />
På OMX, nu under<br />
uppköp, känner hon<br />
Jukka ruska, Magnus<br />
Böcker och Jenny<br />
rosberg. Hon träffar<br />
också regelbundet företrädare<br />
för de institutionella<br />
ägarna som<br />
tomas nicolin, Alecta,<br />
och kerstin Hessius,<br />
chef för Tredje APfonden.<br />
bolAgschefernA<br />
Hon har företrätt<br />
Aktiespararna på sex<br />
bolagsstämmor under<br />
sitt första år som<br />
vd och också träffat<br />
flera av svenskt näringslivs<br />
tungviktare<br />
för att diskutera aktu-<br />
88 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
chans för Aktiespararna” ”Stoppa Renault-affären”,<br />
stod det på Dagens Industris löpsedel<br />
den hösten.<br />
Men det blev fusionsmotståndarna <strong>med</strong><br />
Aktiespararna i täten som segrade till slut,<br />
Gyllenhammar lämnade Volvo och Sverige<br />
före jul det året. Sen bråkade Lars-Erik Forsgårdh<br />
om Skandia-ledningens bonusar och<br />
det var Aktiespararna som efter tio års envetet<br />
arbete drev igenom bolagskoden 2003.<br />
Däremot förlorade oranisationen vid fusionen<br />
mellan Astra och Zeneca, och när tyska<br />
industrigruppen Linde köpte Aga.<br />
Det återstår bara två dagar innan Nasdaq<br />
och Borse Dubai höjer budet på OMX och får<br />
storägarna <strong>med</strong> sig när jag träffar Elisabeth<br />
Tandan på Aktiespararnas kansli på Rådmansgatan<br />
i Stockholm. Det vet vi förstås<br />
inte då. Elisabeth Tandan, som gärna framhåller<br />
att Aktispararna är världens största<br />
aktieägarorganisation, räknat per capita, vill<br />
fortfarande inte ge besked om OMX-affären.<br />
”Nej, vi har inte tagit ställning. Det är ett intressant<br />
upplägg, men vi har inte sett prospektet<br />
än och arbetar nu <strong>med</strong> några frågor till de<br />
eventuellt nya ägarna som vi vill att de ska<br />
svara på. Sen analyserar vi konsekvenserna.”<br />
Hans tson söderström, ordförande sen i<br />
elisabeth tandans nätverk<br />
Jenny Rosberg<br />
ella frågor, bland dem<br />
sverker Martin-Löf,<br />
ordförande i SCA,<br />
SSAB och Skanska,<br />
Anders nyrén, ordförande<br />
i Industrivärden,<br />
Börje ekholm, vd<br />
för Investor och Ratos<br />
VD Arne karlsson.<br />
hAndels<br />
Elisbeth Tandan pluggade<br />
ekonomi på<br />
Stockholms universitet,<br />
men träffar sällan<br />
sina gamla kurskam-<br />
rater. Men från tiden<br />
på Handels, där hon<br />
började som doktorand<br />
i finansiell ekonomi<br />
(men aldrig avslutade<br />
studierna)<br />
håller hon kontakten<br />
<strong>med</strong> Malin Björkmo,<br />
som i våras hoppade<br />
av jobbet som chef på<br />
enheten för statligt<br />
ägande på näringsdepartmentet,<br />
och<br />
Per strömberg, forskare<br />
på Handels.<br />
Malin Björkmo<br />
scanpix<br />
våras, sa i en debatt om OMX att det är slut<br />
<strong>med</strong> att ”skjuta från höften” hos Aktiespararna.<br />
vad betyder det?<br />
”Det får han stå för. Men det är klart att<br />
min och Hans ledarstil kommer att prägla<br />
förbundet. Vi jobbar mycket <strong>med</strong> processer<br />
och strukturer för att få fokus på vilka frågor<br />
vi uttalar oss i och hur vi gör det.”<br />
Hur menar du?<br />
”Vi jobbar bland annat <strong>med</strong> dagsrapporter<br />
över de viktigaste frågorna och träffas varje<br />
fredag för att diskutera vilka ställningstaganden<br />
vi ska göra. Vi gör gedigna, lite längre<br />
analyser och är kanske mer försiktiga till uttalanden.<br />
I OMX-fallet har det tagit lite längre<br />
tid än det skulle gjort tidigare, men vi vill<br />
vara säkra på att landa rätt. Det är en stor<br />
fråga, inte bara för OMX aktieägare utan<br />
framför allt vad som är bäst för våra <strong>med</strong>lemmar<br />
i framtiden.”<br />
Är det inte konstigt att <strong>med</strong>an det är tyst från<br />
dig, går din företrädare Lars-erik Forsgårdh<br />
ut i ekot och Dagens Industri och säger att<br />
ägandet av OMX bör stanna i norden.<br />
”Det är hans personliga åsikt, och han är<br />
naturligtvis fri att uttala sig.”<br />
Elisabeth Tandan är lika <strong>med</strong>ietränad som<br />
vilken börs-vd som helst. Hon ger förutsägbara<br />
svar om hur viktigt det är att institutionerna<br />
inte tar över aktieägandet och hur fantastiska<br />
<strong>med</strong>lemmarna är. Men några hårda<br />
volleyslag blir det inte. Hon pratar mer som<br />
en förvaltare och säger ”opinionsbildningen<br />
är viktigast men den är bara en delkomponent<br />
i min arbetsdag”.<br />
köpte du aktier själv när du pluggade och när<br />
du forskade på Handels?<br />
”Jag har köpt i olika perioder, och var som<br />
mest aktiv i mitten på 90-talet. Men jag började<br />
intressera mig för aktier i slutet av 1980talet,<br />
så jag har alltid köpt aktier och varit<br />
intresserad av aktiemarknaden. Det finns<br />
perioder då man har mer eller mindre utrymme<br />
och tid att engagera sig.”<br />
Ett svar som bara kan komma från en som<br />
inte är aktieentusiast. Entusiasterna – bland<br />
de många av de <strong>med</strong>lemmar som strömmar<br />
till förbundets över tuden årliga aktieträffar<br />
– pratar alltid om sina affärer. Om superklippet<br />
i SEB när banken stod i 4 kronor i början<br />
på 90-talet, uppgången i Hexagon som betalade<br />
hela familjens resa till Florida och hur<br />
länge man ska ligga kvar i Boliden.<br />
Litografin <strong>med</strong> det gamla börshuset vid<br />
Stortorget i Gamla stan på väggen i Elisabeth<br />
t
egnA Aktieportföljen<br />
tror inte på ericsson och h&M<br />
Innehåller:<br />
SKF, Abb, broström, Axis, Clas Ohlson, Investor, Kabe, Volvo,<br />
Securitas Systems, Meda, Lundin Mining, Lundin Petroleum,<br />
Q-Med, Elekta, Ratos, Vostok Nafta Investment, Vostok Gas och Getinge.<br />
| VA | 40 | 4 OKTObER 2007 | www.ekonominyheterna.se | 89
t<br />
V A p r o f i l<br />
Tandans arbetsrum hänger kvar sen Forsgårdhs<br />
tid. Men de fyrkantiga, svarta Ikeafåtöljerna<br />
som vi sitter i har hon själv valt ut.<br />
Hon är designintresserad, fast hinner inte<br />
mycket på grund av det nya jobbet och säger<br />
att hon inte heller tagit i en golfklubba sen<br />
sommaren 2006. Tre fyra kvällar i veckan är<br />
hon ute i landet och träffar <strong>med</strong>lemmar.<br />
Det är inte mer än ett stenkast till Handels,<br />
där Elisabeth Tandan började forska i finansiell<br />
ekonomi för 17 år sen, efter att ha jobbat<br />
som penningmäklare och <strong>med</strong> affärsutveckling<br />
på IBM. När hon och en kollega erbjöds<br />
forskningstjänster på Carnegie Mellonuniversitetet<br />
tvingades hon tacka nej. Första barnet<br />
var på väg.<br />
”Jag hade väldigt gärna rest till USA och<br />
forskat, och tappade lite av geisten när det<br />
inte gick. Sen blev det för mycket <strong>med</strong> småbarn,<br />
IBM och forskning samtidigt så jag bestämde<br />
mig för att lägga forskningen på is.”<br />
I stället blev det managmentkonsulting på<br />
Cap Gemini och senare jobb som affärsområdeschef<br />
på försäkringsbolaget Marsh.<br />
”Det var en före detta konsultkund som tipsade<br />
om att Aktiespararna sökte en ny vd och<br />
sa att jag var som klippt och skuren för jobbet.<br />
Jag tog reda på vad som gällde, och tyckte<br />
det skulle vara spännande att få jobba <strong>med</strong> de<br />
här frågorna och också <strong>med</strong> förändringsprocessen.”<br />
För Elisabeth Tandan är det nya jobbet ett<br />
karriärsteg. Men det var till en oprövad kraft<br />
som Aktiespararna gav uppdraget att stoppa<br />
<strong>med</strong>lemsraset och föryngra den manliga bastionen.<br />
Elisabeth Tandan hade aldrig besökt<br />
en bolagsstämma, och saknade både erfarenhet<br />
från aktiemarknaden och opinionsarbete<br />
när hon tog jobbet.<br />
Nu var det ingen strid ström av kandidater<br />
till jobbet. De som kan området fick bättre<br />
betalt i finansbranschen, och de infekterade<br />
interna striderna på Aktiespararna skrämde<br />
inte bara bort <strong>med</strong>lemmar utan också vdaspiranter.<br />
Strax före jul 2005 sparkade Lars-<br />
Erik Forsgårdh sin närmaste man, chefjuristen<br />
Lars Milberg, som ville bli ny vd. Sen<br />
blåste det upp till strid om ordförandejobbet,<br />
och valberedningen bråkade öppet i pressen.<br />
Det förefaller märkligt att den stridbare<br />
och kunnige Forsgårdh – som kunde ringa<br />
till redaktionerna och ilsket kräva ”skicka<br />
bara någon som kan räkna till presskonferensen”<br />
kunde matcha fram någon <strong>med</strong> så<br />
lite kompetens och erfarenhet som sin efterträdare.<br />
En ledares slutbetyg avgörs ju också<br />
av hur han eller hon ordnar sin succession.<br />
Forsgårdhs belackare misstänker att han<br />
ville ha en lättstyrd, ofarlig vd eftersom han<br />
hela tiden planerade att ta över som ordfö-<br />
rande – trots att Aktiespararna<br />
i sin ägarpolicy<br />
motsätter sig att<br />
vd:ar går vidare till<br />
ordförandeskap i bolagen.<br />
Lars-Erik Forsgårdh,<br />
som förnekat<br />
att han tänkte ställa<br />
upp, dök ändå upp<br />
som föreslagen kandidat<br />
vid förbundets<br />
bråkiga stämma i våras.<br />
Men det blev Hans<br />
Tson Söderström, adjungerad<br />
professor i<br />
k o nj u n k t u r a n a l y s<br />
och makroekonomisk<br />
politik vid Handels<br />
och tidigare ordförande<br />
för SNS, Studieförbundet<br />
Näringsliv och<br />
samhälle, som greppade<br />
klubban.<br />
Nu har bråken och<br />
dammet lagt sig och<br />
Elisabeth Tandan håller<br />
på att staka ut en<br />
ny kurs för det 41-åriga<br />
förbundet. Sen 2000<br />
har man tappat nästan<br />
hälften av <strong>med</strong>lemmarna,<br />
från<br />
140 000 betalande till<br />
under 77 000 vid senaste<br />
årsskiftet.<br />
Trots att börsen gått<br />
upp i flera år, har <strong>med</strong>lemsraset<br />
fortsatt.<br />
Förra årets rekordyra reklamkampanj som<br />
gick på minst 6 miljoner kronor – som sjösattes<br />
innan Elisabeth Tandan tog över – blev ett<br />
misslyckande.<br />
Medelåldern i förbundet är hög, 60 plus,<br />
och 77 procent av <strong>med</strong>lemmarna är män.<br />
För att få in fler yngre, och framför allt fler<br />
kvinnor, satsar Elisabeth Tandan nu mål<strong>med</strong>vetet<br />
på fondspararna.<br />
”Staten har lagt ansvaret för pensionen på<br />
individens axlar, men inte gett några verktyg<br />
för att folk ska kunna göra det. Där har Aktiespararna<br />
en viktig uppgift. Åren mellan 30–<br />
50 har man inte mycket tid mellan barn och<br />
jobb, och vi måste anpassa <strong>med</strong>lemskapet efter<br />
deras behov. Hos oss kan man enkelt och<br />
tryggt få bättre koll på sitt sparande, man<br />
kan spara i PPM-portföljer <strong>med</strong> hög eller <strong>låg</strong><br />
risk eller en tusenlapp i månaden åt barnen i<br />
aktieportföljer utan de höga avgifter som<br />
bankerna tar ut.”<br />
Under våren har Aktiespararna hållit kvin-<br />
nAMn : Elisabeth Tandan.<br />
Aktuell : Avverkat första året som vd för Aktiespararna.<br />
Ålder : 43.<br />
kArriär : Civilekonom, påbörjade doktorandstudier i finansiell<br />
ekonomi, jobbat <strong>med</strong> affärsutveckling och försäljning på IBM,<br />
som managementkonsult på Cap Gemini Ernst & Young och som<br />
affärsområdeschef på amerikanska försäkringsbolaget Marsh.<br />
fAMilj : Isabelle, 10, och Sebastian, 14.<br />
bor : Villa i Djursholm.<br />
inkoMst: 1 380 000 kronor.<br />
fritid : Yoga, gym och slalom, gillar design.<br />
okänd tAlAng : Sagoberättare. ”Jag hittade alltid på sagor till barnen<br />
när de var små. De ryms numera i ett antal halvfärdiga barnböcker.”<br />
noträffar för icke-aktiesparare och 40 till ska<br />
hållas i höst. Det har gett nya <strong>med</strong>lemmar,<br />
men totalt pekar kurvan fortfarande nedåt.<br />
Mellan juli 2006 och juli 2007 blev nettotappet<br />
600 <strong>med</strong>lemmar.<br />
ser du inga risker i den här satsningen?<br />
Fondsparare är ju passiva från början och antagligen<br />
inte intresserade av att vara <strong>med</strong> i en<br />
organisation.<br />
”Nej, jag ser det inte som en risk utan som<br />
en möjlighet. Och det betyder inte att vi satsar<br />
mindre på våra kärn<strong>med</strong>lemmar, de engagerade<br />
aktiespararna, dem kommer vi alltid<br />
att värna om.”<br />
Alla gillar den lille som slåss mot jättar. Är det<br />
inte viktigt för er längre?<br />
”Det ska vi fortsätta göra, bolagssidan är<br />
viktig, men det finns också svarta fält som<br />
konsumentfrågor där det finns mycket att<br />
göra.”<br />
ska du stå på barrikaderna vid bolagsstäm-<br />
mor och i samband <strong>med</strong> större affärer?<br />
”Forsgårdhs belackare misstänker att han ville ha en lättstyrd, ofarlig<br />
vd eftersom han hela tiden planerade att ta över som ordförande”<br />
t<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 91
t<br />
V A p r o f i l<br />
”Jag tycker inte det är tufft, utan rätt roligt om jag ska vara ärlig.<br />
det är ganska trevlig stämning på bolagsstämmorna, även om jag<br />
skulle önska att det var mer debatt”<br />
”Det kan mycket väl vara jag. Hans, vår nye<br />
chef för intressebevakningen Peter knutsson<br />
och tar olika frågor. Men jag vänder mig lite<br />
mot personkulten, det finns en stor bredd av<br />
individer som jobbar här. Det är Aktiespararna<br />
som är vårt varumärke och som ska<br />
vara ute och agera, inte Elisabeth Tandan.”<br />
Problemet är att <strong>med</strong> nestorn Gunnar Ek,<br />
66, på väg ut, finns just nu ingen tung aktiekunskap<br />
i ledningen. Peter Knutsson, som<br />
rekryterades från Konkurrensverket i somras,<br />
berättade glatt att han inte gått på en bolagsstämma<br />
sen studietiden. Hans Tson Söderström<br />
är akademiker <strong>med</strong> en karriär inom<br />
ekonomiska forskningsvärlden. Han reser<br />
dessutom tre fyra gånger om året – ett par<br />
veckor i taget – till sin fru som jobbar i Brasilien.<br />
Du har fått kritik för att du inte kunde aktiemarknaden,<br />
och din rekrytering Peter knutsson<br />
kommer inte heller från den världen.<br />
”Nej, men han kan konsumentperspektivet”,<br />
säger Elisabeth Tandan, stegar bort till<br />
skrivbordet och letar fram korrekturet till en<br />
artikel <strong>med</strong> tankar inför framtiden.<br />
”Jag tror att vi måste bredda bilden av Aktiespararna.<br />
Vi ska fortsätta att driva corporate<br />
governance-frågor och gå på bolagsstämmor,<br />
men inte 500 om året utan kanske… 250.<br />
Förr har vi haft en tendens att kommentera<br />
allt. Vi kommer att fokusera på vissa frågor<br />
och gå på de stämmor som är relevanta för<br />
dem. Då blir det kapacitet över för konsument-<br />
och fondfrågor.”<br />
Enligt vad VA erfar kommer Aktiespararna<br />
att skära kraftigt i sin representation på<br />
stämmorna. Det är framför allt bolagsstämmor<br />
som <strong>med</strong>ierna bevakar som Aktiespararna<br />
kommer att synas på.<br />
Privatsparandet i aktier har minskat kraftigt,<br />
fondindustrin har tagit över. För 20 år<br />
sen stod privatpersonernas direkta aktieägande<br />
för 30 procent, räknat i fysiska personers<br />
andel av det totala marknadsvärdet. Vid<br />
halvårsskiftet i år var siffran nere i 14,1 procent<br />
enligt VPC. Och av dessa har hälften<br />
bara aktier i ett enda bolag.<br />
Har du fått träning av de erfarna, som Gunnar<br />
ek och Lars-erik Forsgårdh, i hur man ställer<br />
sig upp och sågar något inför 1 500 personer<br />
<strong>med</strong> styrelsen och ledningen på första parkett?<br />
Det måste vara rätt tufft.<br />
”Det var nog meningen från början, men<br />
det har jag inte fått. Fast jag tycker inte det är<br />
tufft, utan rätt roligt om jag ska vara ärlig.<br />
Det är ganska trevlig stämning på bolagsstämmorna,<br />
även om jag skulle önska att det<br />
var mer debatt.”<br />
Under sitt första vd-år har Elisabeth Tandan<br />
bara gått på okontroversiella bolagsstämmor<br />
som Handelsbanken, Assa Abloy, Securitas<br />
Systems, Avanza, Ledstiernan och<br />
Rayclinic. Hennes kompetens och förmåga att<br />
ta strid har ännu inte satts på prov.<br />
I stället framstår webben som ett av Elisabeth<br />
Tandans hjärtebarn. Den byggs ut för<br />
interaktiv utbildning och för att bli en ny<br />
mötesplats för <strong>med</strong>lemmarna.<br />
”Föreningsrörelsen går ner, det gäller alla<br />
organisationer. Man möts på webben i stället<br />
– som Facebook och engagerar sig i speciella<br />
sakfrågor. Vi skapar en ny mötesplats nu för<br />
att kunna involvera <strong>med</strong>lemmarna mera.<br />
Omvärlden har förändrats, vi har inte följt<br />
<strong>med</strong> och är lite sena <strong>med</strong> webben.”<br />
vad har du satt för <strong>med</strong>lemsmål?<br />
”Vi jämförs alltid <strong>med</strong> siffrorna från millennieskiftet,<br />
men jag tror inte det är dit vi<br />
ska, åtminstone inte på kort sikt. Det var en<br />
speciell tid, människor som inte var genuint<br />
intresserade av aktier fångades av en era och<br />
brände sig. Nya <strong>med</strong>lemmar försvann lika<br />
snabbt som de kom in. I år ska vi stabilisera<br />
kring närmare 77 000, nästa år vill jag se en<br />
positiv trend.”<br />
Hur många är ni 2010?<br />
”Jag vill inte sätta någon siffra, det viktiga<br />
är att vi får en positiv trend.”<br />
Hur stor skada gjorde det att Aktiespararna<br />
gick ut och uppmanade svenska folket att<br />
köpa teliaaktier?<br />
”Det har definitivt påverkat det allmänna<br />
aktieintresset. Många gick in för första gången<br />
då, och har bara fått vara <strong>med</strong> om en resa<br />
One person endowed with purpose and<br />
passion can make an enormous difference.<br />
– we are looking for 35!<br />
The first 35 Kaospilots in Stockholm<br />
start January 14 th 2008<br />
Application deadline October 15 th 2007<br />
www.kaospilot.se/stockholm<br />
nedåt. Men det är ingen viktig faktor bakom<br />
<strong>med</strong>lemstappet.”<br />
Hur tycker du att de stora börsbolagen behandlar<br />
mindre aktieägare?<br />
”Det är mycket bättre nu, sen vi fick bolagskoden<br />
på plats, och där har Aktiespararna<br />
gjort en stor insats. När jag pratar <strong>med</strong> de<br />
större bolagen delar de våra ambitioner, de<br />
vill också ha en större bredd och mångfald<br />
bland ägarna. Ser man däremot på småbolagen<br />
häpnar man ibland över deras attityd.”<br />
Aktiespararna har varit motståndare mot A-<br />
och B-aktier och hela tiden drivit principen<br />
”en aktie — en röst”, på tvärs mot etablissemanget<br />
i näringslivet.<br />
”Det är fortfarande vår hållning och att<br />
stämpla om ska vara frivilligt och <strong>med</strong> ekonomisk<br />
ersättning. Varje höst reviderar vi<br />
vår ägarstyrningspolicy och där ingår den<br />
här frågan.”<br />
Är ni på väg att ändra uppfattning?<br />
”Jag tror inte att vi kommer att omvärdera<br />
den punkten, men jag tycker att man måste<br />
ha ett visst mått av pragmatism. Sverige behöver<br />
inte vara steget före alla andra. Länderna<br />
i Europa är rädda att tappa greppet om sin<br />
industri, <strong>med</strong> rätta kan jag tycka, och har<br />
olika kontrollmekanismer för att säkra det<br />
nationella inflytandet. Jag saknar en vision<br />
för Sverige i den globaliserade världen. Astrazeneca<br />
är ett exempel på hur vi tappat forskning<br />
och inflytande.”<br />
Parallellt <strong>med</strong> <strong>med</strong>lemsraset har Aktiespararna<br />
gjort rörelseförlust flera år i rad, förra<br />
året minus 49 miljoner. Det som räddar förbundet<br />
är den egna aktieportföljen, baserad<br />
på den kvarts miljard som man fick när man<br />
sålde sin fondkommissionsverksamhet till<br />
HQ för sju år sen.<br />
Hur stora <strong>med</strong>lemsintäkter behöver ni för att<br />
gå runt?<br />
”Då skulle vi behöva väldigt många <strong>med</strong>lemmar,<br />
det ser jag inte som realistiskt. Utdelningen<br />
från det förvaltade kapitalet och<br />
den affärsdrivande rörelsen behövs för att finansiera<br />
verksamheten. Det var tanken <strong>med</strong><br />
försäljningen.” n
Ledaregenskaperna<br />
är viktigare än de<br />
personliga rekorden<br />
när näringslivet<br />
rekryterar idrottare<br />
till toppjobben.<br />
Av CeCiliA Aronsson<br />
illustrAtion kenneth Andersson<br />
täv l i n g s i n s t i n k t , driv, disciplin,<br />
målfokus, självinsikt, god tidsuppfattning,<br />
vinnarvilja, anpassningsförmåga,<br />
internationell vana från träningsläger<br />
och mästerskap – listan på åtråvärda<br />
egenskaper hos elitidrottare kan lätt<br />
göras längre än världsrekordet i längdhopp.<br />
Men rekryterarna som VA har talat <strong>med</strong> är<br />
överens: de letar inte aktivt efter idrottsmeriter<br />
på ditt cv.<br />
”Om jag rannsakar mig själv är det aldrig<br />
något företag som har frågat mig om kandidaternas<br />
idrottsmeriter”, säger Ann-Sofie Hoffman,<br />
Norden-vd för rekryteraren Hudson.<br />
”Har man viljan att vinna vill man också<br />
under sin uppväxt utöva något där man kan<br />
vinna. Då blir idrott det naturliga valet”, säger<br />
Per-Allan Karlsson, Sverigechef för chefsrekryteraren<br />
Heidrick & Struggles.<br />
Men mål<strong>med</strong>vetenhet kan avspeglas i andra<br />
intressen än idrott. Ofta är det tillfälligheter<br />
som avgör vad man intresserar sig för under<br />
tonåren, resonerar rekryterarna.<br />
att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR<br />
t<br />
NÄR<br />
resultatet<br />
räknas<br />
| va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se | 97
scanpix/reuters<br />
V a att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR<br />
BjörN BOrg. Femfaldig<br />
Wimbledonvinnare, i dag<br />
globalt varumärke för<br />
expanderande underklädesföretag.<br />
EMMa grEEN. VMbrons<strong>med</strong>aljör<br />
i höjdhopp, sponsrad<br />
och anställd på inkassoföretaget<br />
Lindorff.<br />
BENgt BarON.<br />
OSguld<strong>med</strong>aljör i<br />
ryggsim, nu vd för<br />
Vin & Sprit.<br />
PErNIlla WIBErg.<br />
Alpin OSguld<strong>med</strong>aljör,<br />
driver nu<br />
eget hotell och<br />
expertkommenterar<br />
tvsport.<br />
philippe huguen/scanpix<br />
susaNNa<br />
kallur.<br />
EMguld<strong>med</strong>aljör<br />
i häcklöpning,sponsrad<br />
och anställd<br />
på Ångpanne<br />
föreningen.<br />
98 | va | 40 | 4 oktober 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />
t<br />
sipa/scanpix<br />
henrik montgomery/scanpix<br />
björn larsson ask/scanpix<br />
”Om du är en sökande som nästan har kom-<br />
mit in i filharmonikerna på trumpet visar<br />
det samma positiva inställning”, säger Per-<br />
Allan Karlsson.<br />
Friidrottaren Maria Akraka har<br />
startat företaget Sportcore, där hon<br />
bygger ett startfält <strong>med</strong> före detta<br />
elitidrottare som företag får betala<br />
för att rekrytera från. Målet är att<br />
ha cirka 3 500 idrottare i databasen<br />
om ett par år.<br />
Två förebilder är häcklöparen<br />
Susanna Kallur och höjdhopparen<br />
Emma Green, som utöver sina tra-<br />
ditionella sponsorkontrakt har fått<br />
flexibla anställningar hos teknikkonsulten<br />
ÅF och inkassoföretaget<br />
Lindorff.<br />
När de hinner arbetar stjärnorna<br />
deltid <strong>med</strong> marknadsföring<br />
på företagen, som också hävdar<br />
att sportkändisarna ökar deras<br />
status bland kunder och övriga<br />
anställda.<br />
MEN EffEktEN har ännu inte bevisats.<br />
”Att du har sprungit 100 meter<br />
innebär inte att du är en bra<br />
marknadsförare”, säger en rekryterare<br />
som vill vara anonym.<br />
Samarbete <strong>med</strong> idrottare innebär<br />
också en risk att varumärket<br />
fördEl. PerAllan<br />
Karlsson tror på<br />
vinnarinstinkten.<br />
INgEN fördEl.<br />
Enligt AnnSofie<br />
Hoffman.<br />
laddas negativt om idrottaren misslyckas<br />
eller fastnar i dopningskontrollen.<br />
Ludmila Engquist<br />
sponsrades<br />
exempelvis av investmentbanken<br />
Carnegie när hon<br />
bildbyrån<br />
BörjE<br />
salMINg,<br />
ishockeyproffs,<br />
i dag<br />
egenföretagare<br />
<strong>med</strong> eget<br />
underklädesmärke<br />
och<br />
hockey<br />
produkter.<br />
MagdalENa<br />
fOrsBErg. Världsmästare<br />
i skidskytte,<br />
sedan skattekonsult<br />
på KPMG.<br />
knut mathias rekve/scanpix<br />
avslöjades ha tagit anabola steroider för att förbättra<br />
sin nya karriär som bobåkare.<br />
VIktIgast för att få jobbet är vad man har<br />
gjort sammanlagt under åren, tror<br />
rekryterarna. Och idrottsmeriter<br />
utesluter inte kravet på utbildning.<br />
”Det är roligt att se hur företag<br />
och idrottare har ömsesidigt utbyte<br />
av varandra. Om Susanna Kallur<br />
sedan tar vara på det genom att förkovra<br />
sig <strong>med</strong> den vilja och struktur<br />
som hon visar i sin egen träning,<br />
då har hon hög sannolikhet<br />
att gå långt även i arbetslivet”, säger<br />
Per-Allan Karlsson.<br />
Det finns bara ett fåtal olympiska<br />
<strong>med</strong>aljörer i näringslivet, men idrott<br />
och tävling i lägre divisioner är vanligt.<br />
Bemanningsföretaget Poolias förre<br />
vd Erik Strand har själv spelat<br />
handboll, fotboll och åkt skidor på<br />
elitnivå tidigare i livet. Han understryker<br />
att ledarmeriter från idrotten<br />
är viktigare än de personliga<br />
rekorden. En idrottsledare vet hur<br />
man skapar delaktighet och engagemang,<br />
egenskaper som förr eller<br />
senare sätts på prov i ett företag när<br />
chefen måste veta hur man vänder<br />
ett underläge i halvtid eller reder<br />
ut konflikter i teamet.<br />
”Jag har en 16-årig kille som tränar golf<br />
fyra gånger i veckan. Jag säger åt honom att<br />
det är viktigt att han också fortsätter <strong>med</strong> fotbollen”,<br />
säger Per-Allan Karlsson.<br />
ÄNdå Är INdIVIduElla sporter vanligast<br />
bland idrottare som gör civil karriär. En orsak<br />
är att lagspelare är sämre på att utbilda sig.<br />
”Man kommer inte från ett fotbollslag direkt<br />
in i ett företag”, säger Per-Allan Karlsson.<br />
Simmare tar sig desto lättare fram till toppjobben.<br />
”Det har inte bara att göra <strong>med</strong> simmarna<br />
som individer. Även klubbarna identifierar<br />
att simmarkarriären är kort och uppmuntrar<br />
ungdomarna att kombinera träningen<br />
<strong>med</strong> högskolestudier i ett tidigt skede”, säger<br />
Per-Allan Karlsson. n<br />
kENNy BrÄck.<br />
Världsledande racerförare,<br />
nu styrelseledamotMekonomen.<br />
darron cummings/scanpix
PEr ElOfssON.<br />
Världsmästare i<br />
längd, nu inom kundtjänst<br />
på Vattenfall.<br />
henrik montgomery/scanpix<br />
VladIMIr sMIrNOV.<br />
Kazakisk OSguld<strong>med</strong>aljör<br />
i längd,<br />
ny vd för Scania i<br />
Centralasien.<br />
örjan björkdahl/scanpix<br />
sVEN VON hOlst. Internationellt svenskt<br />
simmarproffs, i dag ordförande i Svenska<br />
simförbundet och vd i Storaenso Skandinavien.<br />
VI HAR SKRIVAREN<br />
DU BEHÖVER IDAG<br />
...OCH DEN DU BEHÖVER IMORGON<br />
I takt <strong>med</strong> att företaget utvecklas förändras också behovet av ut-<br />
rustning. Vårt heltäckande utbud av färgskrivare från Ricoh gör att<br />
vi alltid har en skrivare som passar ditt företag. Tillsammans <strong>med</strong><br />
snabb service och personlig support ser vi till att din dokument-<br />
hantering fungerar snabbt och smidigt. Kontakta oss för mer info.<br />
FÖRSÄLJNING UTBILDNING SERVICE SUPPORT<br />
För att bli kopplad till närmaste Carl Lamm Center/Carl Lamm Partner, ring 020-32 11 11.<br />
www.carllamm.se<br />
roony johansson/scanpix<br />
”vi har inga pengar att<br />
hämta inom vår idrott”<br />
s I M M a r N a u t B I l d a r s I g V I d s I d a N O M<br />
Tack va r e en M BA från University<br />
of California i Berkeley har Vin<br />
& Sprits vd Bengt Baron satt något<br />
av svenskt rekord i internationella<br />
toppjobb efter sitt OSguld<br />
i ryggsim 1980.<br />
Sven von Holst, ett annat internationellt<br />
svenskt simproffs och<br />
trefaldig vinnare av Vansbrosimningen,<br />
är i dag ordförande i<br />
Svenska simförbundet och vd för<br />
Storaenso i Skandinavien.<br />
H a n t r or i nte att han hade<br />
nått dit utan sin civilekonomexamen,<br />
som han varvade <strong>med</strong><br />
simträning före och efter föreläsningarna.<br />
”Idrottspersoner lär sig att konkurrera<br />
på lika villkor på arenan.<br />
Det måste vi göra i näringslivet<br />
också”, säger han.<br />
Att just simmarna kommer<br />
långt i näringslivet beror inte<br />
bara på disciplinerad träning.<br />
”Vår idrott är inte heller penningstinn.<br />
Jag insåg tidigt att jag<br />
aldrig skulle kunna leva på simning”,<br />
säger Sven von Holst.<br />
Han tycker att idrottsförbunden<br />
har ett stort ansvar att förbereda<br />
sina <strong>med</strong>lemmar för ett liv<br />
efter personbästa.<br />
Många utbildningar är flexibla<br />
och tillåter att man slår ut dem<br />
under flera år så att de går att<br />
kombinera <strong>med</strong> elitidrott.<br />
”Vi förvaltar bara de här ungdomarna<br />
under en period i livet.<br />
Framgångar inom idrotten ska<br />
vara en tillgång, inte något du<br />
förlorar på senare”, säger Sven<br />
von Holst. n
Change language