Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och ...

fc.guc.se

Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och ...

Papperslära

Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och

”Pappersskolan” från MAP Sverige AB


Fiberriktning är viktig att ta hänsyn till.

45x64 cm betyder att fiberriktning går längs

den sidan som är 64 cm. Om det däremot

står 64x45 betyder det att den går längs den

kortare sidan av arket.

Det första formatet lämpar sig för A4, som

får stående fibrer och andra formatet lämpar

sig för A5 som likaså får stående

fiberriktning .

Fiberriktning


Proportionerna hos A-formatet

medför att man kan dela arken i

lika delar och därigenom skapa

de mindre formaten.

Långsidan är roten ur 2 (1,414).

Om en sida är 210 mm

multiplicerar man med 1,414 och

får långsidans mått 297 mm.

Pappersformat


Den vanligaste indelningen av

papper är bestruket och

obestruket papper. Bestrykning

betyder att man lägger på en

bestrykningssmet, som ser ut som

vit målarfärg. Smeten består av

pigment och andra tillsatser.

Detta pigment består av en lera

och kritablandning. Övriga

tillsatser kan vara optiska

vitmedel eller blå brytningsfärg

som gör att pappret upplevs som

vitare

Bestrykning 1


När man bestryker papper ges

olika tjock bestrykning, från

högbestruket (höger) till

obestruket (vänster). Ju mer

bestruket pappret är desto högre

tryckkvalitet kan uppnås (jfr offset

och xerografi). Det bestrukna

pappret kan ytterligare delas in,

beroende på mängden bestrykning

i lättbestruket, mediumbestruket,

högbestruket och konstbestruket.

Bestrykning 2


Bestrykning 3

Papprets yta kan även glättas för att

uppnå en högre glans. Ett bestruket

papper kan vara matt eller glättat. Ett

glättat papper ger en bättre

bildåtergivning. Text fungerar bättre på

mattbestrukna papper eller obestrukna.

Nya mattbestrukna papper har tagits

fram så kallade silk eller sidenmatta

kvaliteter. De har fördelen att ytan är

jämn men utan reflexer.


Papper med sämre läsbarhet:

– Glättat (glansigt) papper, bländar ögat

– Mycket hög vithet, bländar ögat

– Starkt färgtonat papper, ger sämre kontrast.

Papper med god läsbarhet:

När läsbarheten är viktigast (till exempel vid

stora textmängder); välj ett obestruket papper

eller ett bestruket papper som matt eller silk. På

ett matt/silk papper sprider sig ljuset och ger en

behagligare läsning för ögat. Ännu högre

läsbarhet uppnås med ett gul- eller gråtonat

papper.

Läsbarhet


När papprets yta glättas

används kalendervalsar. Det

är en uppsättning valsar,

varannan hård (stål) varannan

mjuk (bomull) som ger pappret

en glansig yta. I banan

passerar pappret mellan

valsarna under tryck. Ofta

använder man också fukt och

värme för att få ett så glansigt

papper som möjligt.

Bestrykning 4


Man kan ge pappret en

ytstruktur. Detta kan ske i

slutet av pappersmaskinen

genom att pappersbanan

passerar två eller fyra valsar

som ”klämmer till” pappret.

Man präglar in ett mönster

eller en struktur som t ex

linne eller äggskalsprägling.

prägling


Ytvikt och tjocklek

Pappersvikt anges i g/m² och är

lika med vikten av en kvadratmeter

av pappret.

Som exempel kan nämnas att

vanligt kopieringspapper normalt

väger mellan 80-100 g/m² medan

papper för vykort eller visitkort

kan väga mellan 230-300 g/m²


Densitet och bulk

Bulk är ett mått på hur mycket luft ett

papper innehåller. Ett obestruket

papper innehåller mer luft än ett

bestruket papper med samma ytvikt.

Bulk är samma sak som densitet (täthet)

fast tvärt om.

Ett papper med hög bulk är därför lätt

och tjockt (luftigare)och har låg

densitet.

Ett papper med låg bulk är tungt och

tunt (mer kompakt). Pappret har hög

densitet.

Bulk är ett mått på hur voluminöst ett

papper är


Ljushet och vithet

Olika papper har olika vithet. Vissa

papper bleks inte alls, andra bleks

och innehåller både nyanseringsfärg

och optiska vitmedel som höjer

vitheten. De vitaste papper vi har är

obestrukna papper.

Ljushet eller luminens mäts med hur

mycket ljus ett papper reflekterar.

Vithet mäts i CIE lab.


Opacitet

Opacitet är ett mått på ett pappers

ogenomskinlighet. Ett papper med låg

opacitet är mer genomskinligt än ett

papper med hög opacitet. Transparenta

ritpapper till exempel har mycket låg

opacitet.

Opacitet beror på hur ljuset bryts. Om

man t ex får lite fett på ett pappers yta

blir det plötsligt transparent och

genomskinligt.


Olika egenskaper

Åldringsegenskaperna hos ett papper påverkas av

vilken typ av massa som används. Papper av mekanisk

massa gulnar relativt snabbt, medan papper enbart

uppbyggt på kemisk massa har längre livslängd.

För att uppnå ett arkivbeständigt papper används

bomulls eller linnefibrer som är längre och starkare än

fibrer från barr- och lövträd. Ett av kraven som ställs på

ett sådant papper är att det ska gå att vika minst 150

gånger i den svagaste fiberriktningen utan att spricka.

”Svenskt Arkiv” är det enda papper i Sverige som

motsvarar dessa krav.


Olika egenskaper

Syrafritt papper är ett gammalt begrepp. Det innebär att

syrorna – klorider och sulfater inte får överstiga 0,02%.

Pappret måste också innehålla Krita minst 2% som

neutraliserar syrorna i pappret. Idag tillverkas papper med

renare massor som har ett mer neutralt ph-värde tack vare

tillsatsen av krita. Kravet på syrafritt papper är framförallt

högt inom konsttryck.

Papper är ett levande material. Det påverkas mycket

påtagligt av fukt och temperaturförändringar. Om luften är

fuktigare än pappret sväller fibrerna. Likaså krymper det

om luften blir torrare. Pappret sväller och krymper mer tvärs

fiberriktningen än längs. Luftfuktigheten bör ligga på runt

50% i de lokaler där man förvarar papper.


Efterbehandling 1

När ett papper falsas eller bigas skall

falsvecket gå längs fiberriktningen för

att undvika falssprickor

Ett sätt att undvika falssprickor och att

få en väl definierad vikprofil är att biga

pappret eller kartongen innan vikning.

Då uppnås en slags gångjärnseffekt.

Bigen skall ligga inåt vid vikningen.


Efterbehandling 2

Laminering är en av de vanligaste

ytbehandlingsmetoderna. Det

betyder att man lägger på en tunn

plastfilm som nötningsskydd eller

s k UV-skydd för trycket.

Metoden kräver en mycket jämn

yta för att få ett bra resultat och

fästning. Bäst fungerar det på

bestrukna papper. Det är mindre

lämpligt på obestrukna papper

och präglade ytor.


Efterbehandling 3

Lackering är en annan metod

för att skydda trycket samt ge

det en mer tilltalande blank

yta. Man kan också använda

partiell lackning – det betyder

att delar av ytan lackas,

kanske bara en bild eller

texten. Detta gör man vanligast

i en offsetpress.


Efterbehandling 4

Prägling betyder att man genom en kliché ger ett

tryck med reliefverkan. det kan antingen vara

upphöjt ur ytan eller nedsänkt. Det lämpar sig bäst

på långfibriga papper.

Foliering betyder att man samtidigt som man präglar

använder en varmkliché som överför en metallfolie,

oftast guld, i själva präglingen. Vanligast använder

man foliering i bokstäver men också figurer.

Foliering kan man hitta på gamla böcker s k

”läderband”

More magazines by this user
Similar magazines