Riktlinjer för oljeavskiljare - Nynäshamns kommun

nynashamn.se

Riktlinjer för oljeavskiljare - Nynäshamns kommun

Antagen av:

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt

av fordon i Nynäshamns kommun

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, § 91


1. Inledning 2

2. Oljeavskiljare 3

2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE KRÄVS 3

2.2. VERKSTÄDER MED TVÄTT AV FORDON 3

2.3. AVSKILJARE FÖR OLJA OCH SLAM 3

2.3.1. Dimensioneringskrav på oljeavskiljare – nya och befintliga 4

2.3.2. Larm 4

2.3.3. Tömning och underhåll 4

2.3.4. Regelbunden kontroll av utrustning 5

3. Tvätt av fordon 5

3.1. DEFINITIONER 5

3.1.1. små anläggningar 5

3.1.2. mellanstora anläggningar 5

3.1.3. stora anläggningar 5

3.2. MÅLSÄTTNING OCH KRAV 6

3.2.1. Krav på oljeavskiljare vid små anläggningar 6

3.3. TIDSPLAN FÖR UTBYGGNAD AV RENINGSANLÄGGNING 6

3.4. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 7

3.4.1. Provtagning på tvättvatten 7

3.4.2. Regelbunden kontroll av utrustning 7

4. Verksamhet som inte är ansluten till kommunalt avlopp 7

5. Övergripande riktlinjer 8

5.1 Val av kemikalier 8

5.2 Förhindra utsläpp till avlopp – förvara kemikalier rätt! 8

5.3 Vad får släppas till avloppet? 8

5.2 Egenkontroll 9

1


1. INLEDNING

Dessa riktlinjer har tagits fram för att få en enhetlig bedömning av verksamheter som omfattas

av krav på oljeavskiljare eller ytterligare reningsutrustning för fordonstvätt. Riktlinjerna är

framtagna i samråd med kommunens VA-förvaltning.

Spillvatten från dessa verksamheter innehåller normalt föroreningar som t ex metaller och

olja, vilket kan medföra skador och störningar om det når avloppsreningsverk, enskilda

avloppsanläggningar eller släpps ut i naturen. Föroreningar som via spillvattennätet når

reningsverken kan störa funktionen i verken och avloppsslammets kvalitet kan påverkas

negativt – slam som sprids på jordbruksmark som gödningsmedel. Föroreningar som släpps

via dagvattennätet kan förorena grundvattnet och dricksvattentäkter, skada växt- och djurliv,

förorena vattendrag och mark.

Det är därför mycket viktigt att vidta åtgärder för att förebygga att skadliga ämnen kan nå

reningsverk eller rinna ut i naturen. Det man i första hand bör sträva efter är därför att ha

avloppslösa lokaler. Om det inte är möjligt bör spillvattnet renas innan det släpps ut i naturen.

VA-förvaltningen i Nynäshamns kommun är skyldig att ta emot och behandla spillvatten från

anslutna hushåll. Påkoppling av spillvatten från andra verksamheter kan tillåtas om vattnet ur

föroreningssynpunkt kan likställas med hushållsvatten. VA-förvaltningen ställer krav vilka

högsta halter av olika föroreningar avloppsvattnet får innehålla. En fastighetsägare får inte

tillföra vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på reningsprocessen eller på

annan sätt medföra skada eller olägenhet. Detta regleras i Nynäshamns kommuns allmänna

bestämmelser för brukande av kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) 1

.

VA-förvaltningen tar inte emot obehandlat spillvatten som kan innehålla lösningsmedel,

avfettningsmedel, olja, bensin eller annan petroleumprodukt. För att ta emot spillvatten från

verksamheter där dessa ämnen hanteras ska reningsutrustning finnas i enlighet med dessa

riktlinjer 2

.

För verksamheter som ligger inom skyddsområden för vattentäkt tillkommer de särskilda

bestämmelser som gäller för området. Ytterligare information lämnas av VA-förvaltningen

eller miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen på telefon 08-520 680 00.

Utsläpp av förorenat spillvatten till egna avloppsanläggningar eller direkt till naturen bör inte

förekomma överhuvudtaget. I dessa fall får en prövning ske i varje enskilt fall - det beror på

recipientens känslighet, eventuella nedströms liggande vattentäkter etc.

1 Finns att hämta på kommunens hemsida, www.nynashamn.se

2 Riktlinjerna anger de krav som generellt kommer att ställas. Fortfarande gäller att en individuell prövning alltid

sker för varje objekt. Den prövning som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden gör utgår från Miljöbalken (SFS

1998:808) medan VA-förvaltningen utgår från VA-lagen (1970:244) samt ABVA.

2


2. OLJEAVSKILJARE

Det som hälls ut i avloppet hamnar så småningom i naturen, oavsett om det släpps till det

kommunala spillvattennätet eller direkt ut i ån. Avloppslösa lokaler bör därför alltid

eftersträvas.

VA-förvaltningen ställer krav på vilka högsta föroreningshalter spillvatten får innehålla för att

få släppas till det kommunala avloppsnätet. Resthalten av olja får inte överstiga 50 mg/l av

opolära alifatiska kolväten, ”mineralolja” eller mätt som oljeindex. Opolära alifatiska

kolväten ingår i ämnen av typen bensin, fotogen, lacknafta, kallavfettningsmedel, eldnings-

och smörjoljor.

Utsläpp direkt till sjöar, vattendrag etc. accepteras normalt inte – avloppslösa lokaler skall

eftersträvas. I de fall det ändå bedöms möjligt ställs dock betydligt hårdare krav på högsta

utgående halt ”mineralolja” än vid utsläpp till det kommunala spillvattennätet. Installerad

oljeavskiljare skall då minst uppfylla de krav som gäller för klass 1-avskiljare enligt svensk

standard SS-EN 858.

2.1 VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE KRÄVS

Oljeavskiljare skall alltid finnas vid verksamheter där det finns risk för utsläpp av opolära

alifatiska kolväten, ”mineralolja”, till det kommunala spill- eller dagvattennätet. Exempel på

verksamheter som skall anslutas till oljeavskiljare är:

• bilverkstäder

• motor- och serviceverkstäder

• tvätt av fordon (för större anläggningar gäller särskilda krav, se kapitel 4)

• bensinstationer

• gör-det-själv-hallar

• parkeringshus

• garage (>50 m 2 ) med golvavlopp

• kompressorrum

2.2 VERKSTÄDER MED TVÄTT AV FORDON

I verkstäder där även tvätt av fordon förekommer bör verkstadsdelen vara utan avlopp eller ha

separat oljeavskiljare. Högsta utgående halt av ”mineralolja” för inte överstiga 50 mg/l vid

anslutning till det kommunala spillvattennätet. Särskilda krav kan ställas vid tvätt av fordon

beroende på omfattning. För mer information om krav vid fordonstvätt se kapitel 3.

2.3 AVSKILJARE FÖR OLJA OCH SLAM

För oljeavskiljare finns en europeisk standard som också blivit svensk standard. Standarden

”Avlopp – Separationssystem för lätta vätskor (t.ex. olja och bensin)” består av två delar;

SS-EN 858-1 samt SS-EN 858-2. I standarden regleras hur avskiljaranordningarna skall vara

utformade och omfattar två klasser. Koncentrationen av ”mineralolja” mäts i utgående vatten

3


efter avskiljaren. För avskiljare med beteckningen klass I får halten vara högst 5 mg/l medan

för klass II-avskiljare får halten vara högst 100 mg/l.

Innan standarden (SS-EN 858) trädde i kraft har kommunen ställt krav på att oljeavskiljare

skall dimensioneras utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer, 1975:10, ”Avloppsvattenbehandling

vid bensinstationer och bilverkstäder”.

2.3.1 Dimensioneringskrav på oljeavskiljare – nya och befintliga

Vid nyinstallation av oljeavskiljare är grundkravet att klass I-avskiljare installeras. Installation

av oljeavskiljare kräver bygganmälan 3

, vilken lämnas till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Förvaltningen granskar då bl a att den avsedda avskiljaren är rätt

dimensionerad utifrån standarden (SS-EN 858).

För befintliga verksamheter med en äldre typ av oljeavskiljare skall avskiljaren minst uppfylla

kraven på uppehållstid och ytbelastning enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10

”Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder”, se nedanstående tabell. Om

avskiljaren inte uppfyller dessa krav ska ny oljeavskiljare installeras enligt ovanstående

stycke, alternativt att avloppet tas bort.

Vid ombyggnation eller förändrad verksamhet kan krav på att byta till klass I-avskiljare

ställas även för verksamhet med avskiljare som uppfyller kraven enligt de äldre riktlinjerna,

1975:10.

Dimensioneringskrav på oljeavskiljare enligt SNV 1975:10

Minsta

uppehållstid,

Största ytbelastning m/h* Minsta effektiv dimension oavsett flöde

timmar

Längd, m Bredd, m Djup, m

2 1 3,0 1,0 1,0

*Ytbelastning meter per timme: m 3 flöde per m 2 vätskeyta per timme

2.3.2 Larm

Avskiljare skall vara utrustade med oljenivålarm, garage och parkeringsdäck är undantagna.

2.3.3 Tömning och underhåll

Tömning av oljeavskiljare skall ske minst 1 gång per år 4

. Tillverkarens drift- och skötselinstruktioner

liksom stor belastning kan medföra behov av tätare tömningsintervall. Slam och

olja från avskiljare klassas som farligt avfall och får därför endast lämnas till transportör och

mottagare som har särskilt tillstånd för detta. Den som lämnar farligt avfall är skyldig att

kontrollera att dessa har tillstånd.

3 Blanketter finns att hämta på kommunens hemsida – www.nynashamn.se

4 Regleras i renhållningsordningen, vilken finns att hämta på kommunens hemsida – www.nynashamn.se

4


Den som lämnar farligt avfall för transport inom Sverige skall i enlighet med miljöbalken

upprätta ett transportdokument för varje transport. Transportdokumentet skall innehålla

uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. Dokumentet

skall undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren. Den som lämnar

avfallet skall spara dokumentet i minst 5 år.

2.3.4 Regelbunden kontroll av utrustning

Slam- och oljeavskiljare skall regelbundet kontrolleras i enlighet med tillverkarens

rekommendationer.

Slam- och oljeavskiljare bör kontrolleras minst en gång per månad vad gäller larmets

funktion, nivån av slam och olja samt funktionen i övrigt. Drift- och skötselinstruktioner ska

följas.

Kontrollen skall journalföras och kunna uppvisas.

3. TVÄTT AV FORDON

Vid tvätt av fordon följer metaller, oljeprodukter och andra ämnen med avloppsvattnet.

Föroreningarna kommer från tvättkemikalier, smuts från vägbeläggning, fordon och däck. För

att minska utsläppen och miljöpåverkan behöver spillvattnet renas före utsläpp.

3.1 DEFINITIONER

3.1.1 Små anläggningar

Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av mindre än 2 000 personbilar eller 400

lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år.

3.1.2 Mellanstora anläggningar

Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av minst 2 000 personbilar eller 400 lastbilar,

bussar eller andra vägfordon per år.

3.1.3 Stora anläggningar (anmälningsplikt)

Anläggning för tvätt av mer än 5 000 personbilar per år eller mer än 1 000 tvättar per år av

andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år. Dessa

anläggningar är anmälningspliktiga enligt punkt 50.201-1 i bilagan till förordning om

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

3.2 MÅLSÄTTNING OCH KRAV

Det är viktigt att öka medvetenheten hos kommunens invånare så att ingen tvättar sitt fordon

på gatan, med direkt avrinning till dagvattennätet och orenat ut i Östersjön, sjöar och

5


vattendrag. Det slutliga målet för tvätt och rengöring av fordon är att det endast sker i

avloppslösa, recirkulerande system.

Under en övergångstid, till dess tekniken finns och är ekonomiskt rimlig, får spillvatten från

anläggning för fordonstvätt avledas. Då bör reningsanläggningen drivas på sådant sätt att

föroreningsmängderna per tvättat fordon i genomsnitt, under den mest belastande månaden,

inte överstiger följande riktvärden (gäller mellan- och stora anläggningar):

Analysparameter

Samlingsparameter: bly,

krom & nickel

Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon 5

5 mg/fordon 15 mg/fordon

Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon

Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon

Opolära alifatiska kolväten 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon

3.2.1 Krav på oljeavskiljare vid små anläggningar

Små anläggningar, se definition ovan, skall minst vara utrustade med oljeavskiljare.

Oljeavskiljaren skall vara dimensionerad för de aktuella flödena och i övrigt uppfylla de krav

som redovisas ovan i kapitel 2.

3.3 TIDSPLAN FÖR UTBYGGNAD AV RENINGSANLÄGGNING

Vid all ny-, om- eller tillbyggnad av stora anläggningar, se definition ovan, skall

kompletterande rening installeras så att ovan redovisade maximala föroreningsmängder

uppnås. Detta gäller även vid nybyggnad av mellanstora anläggningar.

Senast 2007 skall alla stora anläggningar ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan

för kompletteringarnas genomförande ska ha upprättats senast 2006. Om anläggningen i

dagsläget inte uppfyller kraven på oljeavskiljare skall kompletterande rening installeras senast

2006.

Senast 2009 skall även alla mellanstora anläggningar ha försetts med kompletterande rening.

En tidsplan för kompletteringarnas genomförande ska ha upprättats senast 2008. Om

anläggningen i dagsläget inte uppfyller kraven på oljeavskiljare skall kompletterande rening

installeras senast 2006.

Som ombyggnad räknas genomgripande förändring eller utbyte av tvätt- eller

reningsutrustning. Dessa förändringar eller utbyten kan exempelvis vara byte av portaltvätt,

byte av tvättmetod eller ombyggnad av befintlig oljeavskiljare. Normalt underhåll eller

service av tvätt- eller reningsutrustning omfattas inte.

5 Detta utgår från ett 12 m långt fordon, vilket innebär att en omräkning måste göras med hänsyn till fordonstyp.

Ett förslag på omräkning för olika fordon har utarbetats av SIS Miljömärkning av fordonstvättar vilket kan

användas som utgångspunkt (www.sis.se).

6


3.4 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL

3.4.1 Provtagning på tvättvatten

Provtagning ska ske regelbundet med automatisk provtagare på utgående behandlat

tvättvatten för kontroll av metallhalter och oljeindex. Proverna ska tas av en utbildad

provtagare. Provtagningen ska finnas med i anläggningens egenkontroll.

Vid stora anläggningar (enligt definition ovan) tas minst ett vecksamlingsprov per månad,

minst två månader under vinterhalvåret (november-april). Bly, kadmium, krom, nickel samt

zink ska analyseras. Minst ett av proverna ska även analyseras på oljeindex. Med

veckosamlingsprov menas provtagning under sju dygn i följd.

Vid mellanstora anläggningar (enligt definition ovan) tas minst ett dygnssamlingsprov per år.

Provet skall tas under vinterhalvåret (november-april) och analyseras på bly, kadmium, krom,

nickel, zink samt oljeindex.

För varje provtagningsperiod ska antalet tvättade fordon samt förbrukad vattenmängd anges.

Resultaten från provtagningarna tillsammans med uppgifter om antal tvättade fordon och

förbrukad vattenmängd under provtagningsperioden ska redovisas årligen till miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen.

3.4.2 Regelbunden kontroll av utrustning

Reningsanläggning och oljeavskiljare skall regelbundet kontrolleras i enlighet med

tillverkarens rekommendationer.

Slam- och oljeavskiljare bör kontrolleras minst en gång per månad vad gäller larmets

funktion, nivån av slam och olja samt funktionen i övrigt. Drift- och skötselinstruktioner ska

följas.

Kontrollen skall journalföras.

4. VERKSAMHET SOM INTE ÄR ANSLUTEN TILL KOMMUNALT AVLOPP

Till skillnad från utsläpp till det kommunala spillvattennätet får man vid direktutsläpp till

sjöar, vattendrag etc. inte samma utspädning av föroreningarna innan de når recipienten.

Utgående halter av metaller, oljeprodukter och andra föroreningar kan bli betydligt högre

samt släpps direkt i recipienter som ofta har liten omsättning. Någon ytterligare rening sker

heller inte, vilket är fallet för avloppsvatten som når de kommunala avloppsreningsverken.

I standarden för oljeavskiljare, SS-EN 858, finns riktlinjer för hur oljeavskiljare bör utformas

för olika typer av verksamheter och mottagare av spillvatten. Utsläpp från golvavlopp i

verkstäder, maskinrum, fabriker och liknande samt verksamheter med fordonstvätt till sjöar

och annat vatten direkt från oljeavskiljare är inte tillåtet. Endast i undantagsfall och med

tillstånd från tillsynsmyndigheten (miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) kan sådant utsläpp

accepteras i samband med ytterligare rening efter klass I-avskiljare.

7


Avloppslösa lokaler skall i första hand användas. Spill och utsläpp saneras med

absorptionsmedel och lämnas som farligt avfall. Recirkulation av behandlat spillvatten kan

också vara ett alternativ.

5. ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER

5.1 VAL AV KEMIKALIER

För att reningsanläggningar såsom oljeavskiljare skall fungera på ett bra sätt är det viktigt att

inte tillföra kemikalier som stör avskiljarens funktion genom att t ex lösa oljan i spillvattnet så

att det inte separerar i oljeavskiljaren. Kontakta företaget som tillverkat oljeavskiljaren/

reningsutrustningen för hjälp med att välja lämpliga kemikalier för bästa funktion.

Vid val av produkter i samband med fordonstvätt etc. bör endast miljömärkta produkter

godtas, t ex Svanenmärkta produkter eller medel som uppfyller miljökraven på tvättmedel i

Rapport 2001:12 Miljökrav på fordonstvättmedel 6 . På förvaltningens hemsida 7

finns länkar

till rapporten, Svanenmärkta produkter mm. För andra medel måste leverantören/användaren

visa att medlet uppfyller samma krav.

5.2 FÖRHINDRA UTSLÄPP TILL AVLOPP – FÖRVARA KEMIKALIER RÄTT

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett informationsmaterial gällande

säker förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall. Kontakta förvaltningen på tel

520 682 84 så skickar vi ett exemplar.

I korthet gäller dock att:

- All hantering av kemikalier och farligt avfall skall ske på ytor som är täta.

- Förvaringsplats för flytande kemikalier eller farligt avfall skall vara försedd med

invallning.

- Nederbördsskydd vid utomhusförvaring

- Ingen anslutning till golvbrunnar

- Ingen möjlighet till utsläpp i dagvattenbrunnar

- Påkörningsskydd

- Samla upp och sanera spill

- Håll isär olika kemikalier, farligt avfall och annat material

- Märkning av innehåll och placering

- Kontrollera regelbundet

5.3 VAD FÅR SLÄPPAS TILL AVLOPPET

Till avlopp skall så lite som möjligt släppas – oavsett om det finns reningsutrustning

installerad eller inte.

6 Framtagen av miljöförvaltningen i Göteborgs kommun

7 www.nynashamn.se

8


Oljeavskiljare betraktas inte som en reningsanläggning utan skall fungera som en möjlighet

att avskilja olja i händelse av utsläpp vid olyckstillbud eller liknande. Oljeavskiljare är endast

konstruerade för att kunna avskilja förorenat spillvatten från olja. Släpps andra kemikalier ut i

avloppet renas de inte samt att de dessutom kan störa avskiljarens funktion med påföljden att

oljeförorenat vatten passerar orenat. De kemikalier som används bör vara miljömärkta eller

finnas med på Kemikaliesvepets listor framtagna av miljöförvaltningen i Göteborg.

Här följer några exempel på vad verksamhetsutövare skall tänka på;

• Golvskurvatten är ofta förorenat med tungmetaller samt avfettningsmedel som kan

störa oljeavskiljarens funktion. Endast rening genom slam- och oljeavskiljare är

normalt inte tillräckligt. Tvättvattnet skall samlas upp och lämnas som farligt avfall.

• Vatten från detaljtvätt, ex motor- och maskindelar, får inte avledas till oljeavskiljaren

utan skall omhändertas som farligt avfall.

• Golvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft eller på annan uppställningsplats avsedd

för reparation av fordon bör vara anslutet till spilloljetank alternativt vara avloppslös.

• Använd kylarglykol får pga. sin giftighet inte tillföras avloppsnätet utan skall

omhändertas som farligt avfall.

• Säkerhetsdatablad ger upplysningar om en produkt innehåller miljö- och hälsofarliga

ämnen. Aktuella säkerhetsdatablad samt information om farliga ämnen skall finnas på

anläggningen.

5.4 EGENKONTROLL

Väl fungerande rutiner i verksamheten ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och

felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för

att skapa dessa rutiner och för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens

grundläggande krav på hänsyn till hälsa och miljö.

Alla som driver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet

för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I ansvaret

ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art

och omfattning för att skydda omgivningen. Detta är ett generellt krav, för tillstånds- eller

anmälningspliktiga verksamheter gäller mer preciserade krav på egenkontrollen.

Rutiner för skötsel och kontroll av tvättar och reningsanläggningar ska finnas dokumenterade

och alla kontroller och åtgärder av betydelse för miljön journalförs. I de flesta fall bör också

utsläppskontroll ske, omfattningen bestäms i samråd med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram informationsmaterial gällande

kravet på egenkontroll, kontakta förvaltningen på tfn 520 682 84 så skickar vi detta.

Naturvårdsverkets handbok 2001:3, Egenkontroll – en fortlöpande process finns att hämta

som pdf-fil på verkets hemsida 8

. Den går även att beställa som bok.

8 www.naturvardsverket.se

9

More magazines by this user
Similar magazines