Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
Här kan du ladda ner en pdf-fil gratis! - Krut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KRUT NR 132<br />
ELISABETH LUNDAHL<br />
samarbete mellan Sv<strong>en</strong>skt Närings liv, LO och stat<strong>en</strong> för att höja intresset<br />
för praktiska yrk<strong>en</strong> och yrkesutbildning, i huvudsak g<strong>en</strong>om att anordna<br />
Yrkes-SM och medverka i internationella yrkestävlingar (www.yss.se).<br />
Därutöver finns samarbetsorgan inom ett 20-tal branscher.<br />
SAF, LO och 1990-talets omdaning av gymnasieskolan<br />
Dag<strong>en</strong>s gymnasieskola grundades dels på beslutet om <strong>en</strong> gymnasiereform<br />
1991 (prop. 1990/91:85), dels av de betydelsefulla beslut<strong>en</strong> i slutet<br />
av 1980- och början av 1990-talet om dec<strong>en</strong>tralisering, avreglering och<br />
ökade valfrihets- och marknadsinslag på skolans område.<br />
1991 års gymnasiereform innebar minskade skillnader mellan yrkes- och<br />
studieförberedande gymnasieutbildning och <strong>en</strong> s<strong>en</strong>are uppdelning av eleverna.<br />
D<strong>en</strong> gamla utbildning<strong>en</strong> ersattes av ett mindre antal na tionella och<br />
specialinriktade program samt ett indivi<strong>du</strong>ellt program, och de tvååriga<br />
yrkes utbildningarna förlängdes med ett tredje år. Eleverna delades upp<br />
på olika gre nar tidigast under det andra året. De treåriga programm<strong>en</strong><br />
fick gem<strong>en</strong>samma kärnämn<strong>en</strong> och gav allmän behörighet till högskolestudier.<br />
Nu fick ungdomarna <strong>en</strong> lagstadgad rätt till gym nasieutbildning,<br />
och kommu<strong>ner</strong>na blev skyldiga att erbjuda dem ett allsidigt urval av de<br />
nationella programm<strong>en</strong>, i första hand anpassade till elevernas önskemål<br />
(prop. 1990/91:85). Vid samma tid accelererade <strong>en</strong> utveckling mot dec<strong>en</strong>tralisering,<br />
avreglering och marknadsinslag på d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorns<br />
och skolans område som starkt kom att påverka gymnasie skolan. Beslutet<br />
1990 om ett mål- och resultatbaserat betyg (prop. 1990/91:18) var c<strong>en</strong>tralt<br />
i detta sammanhang, liksom d<strong>en</strong> borgerliga regering<strong>en</strong>s (1991-94)<br />
valfrihetsreformer på sko lans område. Beslutet 1992 om statsbidrag till<br />
fristå<strong>en</strong>de skolor (prop. 1991/92:95) ledde till <strong>en</strong> snabb ökning av friskolor,<br />
i syn<strong>ner</strong>het i storstadsområd<strong>en</strong>a och på gymnasial nivå.<br />
På 1980-talet argum<strong>en</strong>terade SAF och LO för <strong>en</strong> reform av d<strong>en</strong> gymnasiala<br />
yrkes utbild ning<strong>en</strong>, eftersom man ansåg att behovet <strong>en</strong> modernisering<br />
var akut, och deltog mycket aktivt i ÖGY, översynsgrupp<strong>en</strong> för gymnasial<br />
yrkesutbildning som sedermera tillsattes för att pla<strong>ner</strong>a <strong>en</strong> sådan reform.<br />
ÖGY-förslaget som blev klart 1986 ställde man sig inte bara bakom, utan<br />
man uttryckte t o m ett föräldraskap för det (Arbetsmarknad<strong>en</strong>s Yrkesråd<br />
1990, s 3). Höst<strong>en</strong> 1987 uppvaktade LO, TCO och SAF statsministern<br />
om behovet av <strong>en</strong> yrkesutbildningsreform som bl a skulle innebära <strong>en</strong><br />
21
Change language