Jalas 90

U R H O V I L J A N M A A O Y
F O R F E E T W I T H A T A S K

1
2
4
6
8
10
12
14
16
20
22
24
26
30
32
34
Verkställande direktörens förord
1910- och 1920-talen
1930- och 1940-talen
1950- och 1960-talen
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
Produktutveckling
Personal
Koncernen
Försäljning och marknadsföring
Det internationella Jalas
Organisationen och nuläget
Utvecklingen inom läder- och skobranschen
Fjärde generationers historia

"Vi i den fjärde generationen har en privilegierad position. Detta företags
succéhistoria innehåller svårigheter, segrar, svett och blod. Vår långvariga
historia har säkrats genom de rätta specialiseringsbesluten samt en yrkeskunnig
och flitig personal. Jag har en stark tilltro till Jalas framgång med denna sammansättning.
Vi har det som ett framgångsrikt företag behöver i dagens läge: en flitig personal
som är positivt inställda till förändringar och som har yrkeskunskap, ett känt varumärke
med gott anseende samt en resultativ och innovativ produktutvecklingsorganisation och
-nätverk. För min del vill jag förmedla våra varma känslor för detta Jalas-team."
Klaus Viljanmaa
Verkställande direktör vid Urho Viljanmaa Oy
1

2
1916–1920
“
ärav säljer vi, Frans Oskari Wuoristo med hustru Sofia,
garverirörelsen i Jokipii by i Jalasjärvi socken som är i vår ägo
till Bonde Juho Wiljanmaa med hustru Matilda, enligt avtalad Köpeskilling
Åttatusenfemhundra (8 500) Finska mark, vilken betalas på plats till
dels med pengar och till dels med skuldebrev."
Följande villkor avtalades:
Till köparen för den ovannämnda rörelsen överlåtes tillhörande gård
och två utmärkta jordlotter samt arbetsredskap som tillhör rörelsen
som sådana den 15 Augusti 1916, fram till vilken försäljaren är skyldig
att avsluta läderarbetet för sin eller annans del samt avsluta rörelsen i
nämnda affär.
Försäljaren får till ovannämnda datum bo vid ovannämnda gård
eller hur denne önskar för att avsluta och ordna rörelsen, dock utan
någon hyra eller övrig utlaga.
Alla tidigare köpebrev samt övriga papper utesluts härmed från
båda parter."

Familjen Viljanmaas nittioåriga historia
inleddes den första januari år 1916 när
Juho och Matilda Viljanmaa köpte garverirörelsen
i Jokipii i Jalasjärvi.
Enligt köpebrevet som utformats och bevittnats av Waldemar Paloluoto köpte
paret Viljanmaa garverirörelsen som hade grundats redan under 1800-talet.
Rörelsen såldes av Frans Oskari och Sofia Wuoristo. Paret Wuoristo hade inte
själva bedrivit garverirörelsen, utan verksamheten hade skötts av garvaren
Jalonen som hade varit på hyra. Paret Wuoristo hade året innan utvidgat
gården genom markköp av Juho och Anna Yli-Jokipii.
Urho Wiljanmaa (1906-1954) var endast tio år gammal när föräldrarna köpte
garverirörelsen och såg därför bara på från sidan, medan hans äldre bröder
Viljo (1899-1978) och Hannes (1902-1957) hjälpte fadern att inleda
företagsverk-samheten. De äldre brödernas lärdomar skulle komma att bli
mycket viktiga när fadern Juho Wiljanmaa dog år 1923. Bröderna fortsatte då
tillsammans med modern Matilda att sköta jordbruket och garverirörelsen.
Förutom lego-arbetet inleddes snart även vidareförädling av läder. I ett tidigt
skede bestod produktionen av skor, näbbstövlar och pjäxor, samt även seldon.
Garvarna behövdes för att förädla och behandla de hudar som husbonden och
jägarna hämtade med sig. Kringresande skomakare tillverkade sedan skodon
av dessa. Antalet anställda ökade snabbt till över tjugo personer och samtidigt
tog företagets mekanisering fart.
> Urho och Salli Wiljanmaas bröllopsfoto, år 1928.
>> Juho och Matilda Wiljanmaas familj på 1920-talet.
3

4
1930–1940
Firma Urho Viljanmaa
Urho köpte affärsverksamheten av sina syskon år 1933. I samband med affären
genomfördes ett arrangemang angående branscher, där man bestämde att
Viljo och Hannes kunde fortsätta inom läderbranschen, men ingen av dem
skulle tillverka skor. Den unge Urho, endast 27 år gammal, fortsatte verksamheten
med sin hustru Salli, med vilken han hade ingått äktenskap 1928. Köpebrevet
undertecknades 17.4.1933 och det fick lagfart redan fyra dagar senare
vid Jalasjärvi tingsrätt. I handeln överfördes den ursprungliga Wuoristo-gården
med dess affärsgård och den därtill anslutna Vaino-gården samt ytterligare
tre gårdar eller andelar i gårdar till Urho och Salli Wiljanmaas ägo. I handelsregistret
upptogs firma Urho Viljanmaa ett år senare, närmare bestämt den
17.4.1934 och som bransch antecknades garverirörelse och skohandel.
> Hudtransport
>> En hög med bark

Jokipiis skoaffär
Männen återkom till sina arbeten >
efter kriget och trots att arbetet var
tungt trivdes man tillsammans.
År 1935 etablerades en skoaffär i Jokipii by som kompletterade Viljanmaas
garverirörelse. Som ansvarig för affären fungerade Salli Viljanmaa eftersom
familjens företagsverksamhet i övrig präglades av manliga ledare. I början
sålde man de näbbstövlar, pjäxor och sandaler man själv hade tillverkat samt
även seldon och portföljer, men två år senare började man även sälja andra
skotillverkas produkter. I skoaffären led man under 1940-talet av en landsomfattande
brist på råvaror, exempelvis paketband sparades ofta och användes
på nytt. Skoaffärens verksamhet fortsatte ända till år 1954.
Krigstida utmaningar
Före krigstiden sysselsatte företaget ca 30 personer, av vilka hälften arbetade
vid läderfabriken och hälften vid skofabriken. Krigstiden orsakade många
förändringar i fabrikens verksamhet. En stor brist på råvaror, männen som
hade dragit ut i krig och en stor mängd kunder ledde till en situation där man
inte kunde betjäna alla. När materialbristen var som störst fick man tillverka
skor med träbotten och i vissa fall använde man papper till själva skon. I och
med den otillräckliga tillgången på läder blev gamla skor värdefulla och dessa
reparerades också upprepade gånger. Även allt läder som kunde återvinnas
togs tillvara och återanvändes.
5

6
1950–1960
> Olavi Viljanmaa blev direktör
för skofabriken år 1968.
foto av Liisa och Olavi Viljanmaa.
Via förändringar till aktiebolag
Under 1950-talet började skatteverket kräva bokföring över företagsverksamheten,
varpå Urho anställde sin dotter Lyylis make Väinö Suokko. Väinö hade
tidigare arbetat vid länsskatteverket och bokföringen kom att bli hans ansvar.
Urho Viljanmaa avled efter en olycka 1954 och efterlämnade Salli Viljanmaa
tillsammans med barnen att sköta företaget vars verksamhet hade utvecklats
väl.
Man beslöt att fortsätta affärsverksamheten och år 1956 bildades aktiebolaget
Urho Viljanmaa Oy. Aktiekapitalet ansågs vara helt betalt eftersom alla medel
i firma Urho Viljanmaa hade överförts i dess helhet till aktiebolaget. Av det
totala antalet aktier, vilka var 600 till antalet, blev 312 aktier kvar i Salli Viljanmaas
ägo. Olavi Viljanmaa fick 144 aktier och han kom att bli styrelsemedlem.
Lyyli Suokko blev också styrelsemedlem och fick 140 aktier. Lyylis make Väinö
Suokko fick fyra aktier och han valdes till bolagets verkställande direktör vid
aktiebolagets konstituerande stämma.

Exportaffäreena inleds
På 1960-talet inleddes exportverksamheten till
Sverige. Sortimentet hade blivit brett och svårt att
kontrollera, vilket ledde företaget till en vändpunkt;
man var tvungen att välja den viktigaste marknaden
som man skulle koncentrera sig på. Tillverkningen
av näbbstövlar, pjäxor och sandaler som hade inletts
på 1930-talet var fortfarande med på 1960-talet.
Den största gruppen hade dock blivit skidskorna,
vars tillverkning hade inletts på 1940-talet och för
vilka man märkte att det även fanns en marknad
inom exporten. Dessutom tillverkades en sko av
mockasintyp för män och kvinnor, samt ett
mångsidigt utbud av limmade lågskor och vinterskor.
Foto av “pannvakten” på 1960-talet, Erkki Kuusinen, numera fastighetsansvarig. >
7

8
1970
Utbyggnadsarbete och nybyggen
Expanderingen av den ursprungliga tegelbyggnaden påbörjades under 1950talet.
Den fortsattes även under följande årtionde tills det inte längre fanns
utrymme för utvidgning av den gamla tegelbyggnaden. När verksamheten
växte blev den fabriksbyggnaden olämplig för produktion på grund av att den
hade flera våningar och att den var labyrintartad. För expanderingen av
fabriksbyggnader köptes mera mark år 1973 och följande år byggdes en ny
produktionshall om 3 456 kvadratmeter i en våning.
Maskinerna och anläggningarna utökades i produktionen och ett av företagets
genombrott var år 1974 när den första PU-direktgjutningsmaskinen införskaffades.
I början på 1970-talet inleddes produktionen av joggingskor. Utbudet
inom idrotts-sektorn kompletterades i slutet av 1970-talet när backhoppningsutvecklingen
och produktionen startades. För att betjäna sina kunder heltäckande
introducerades varumärket Jalas på marknaden för orienteringsskor
i början på 1980-talet. 1970-talets produkter var skid-, idrotts- och fritidsskor.
Toppåret för skidskornas tillverkning var år 1976 när exporten riktades, förutom
till Skandinavien, även till Mellaneuropa och Nordamerika.
< Under 1970-talet blev maskiner
allt vanligare i fabrikerna.

Skoindustrins vändpunkt
År 1977 kom att bli vändpunkten för skoindustrin.
Då genomfördes en åtta veckor lång strejk. Resultatet
av strejk kunde ses år 1980 när den finländska
skon miste sin marknadsandel från 70 % till 50 %.
Kända utländska märken hade upptäckt en marknadsnisch
och när den finländska produktionen led
av svårigheterna trängde dessa in på marknaden.
Personalen som en resurs
och hjälp vid tillväxt
Den huvudsakliga produktionsverksamheten vid
Urho Viljanmaa Oy har alltid bedrivits i Jokipii i
Jalasjärvi. Produktionen har ökats enligt marknadsförutsättningar
och enligt företagets ekonomiska
ställning. Trots att skobranschens personalantal
tidvis har varit under nedgång har företaget strävat
efter att utöka sin personal och säkra sin konkurrensfördel
genom att koncentrera sig på de rätta marknaderna.
På 1960-talet bedrev bolaget verksamhet
förutom inom skobranschen även inom klädindustrin
via systerbolaget Jalas-Vaate Oy som var verksamt
i Jalasjärvi. Verksamheten bedrevs av Salli Viljanmaa
och familjen Suokko och deras produkter var fritidskläder
och ytterplagg. År 1991 överfördes verksamheten
helt i familjen Suokkos ägo via ägararrangemang.
Jalas-Vaate Oy:s verksamhet avslutades i
början på 2000-talet. På grund av 1970-talets stora
efterfrågan på skor utökade Urho Viljanmaa Oy sin
produktionskapacitet. Sommaren 1974 hyrde man
den tidigare Karvias skofabriks lokaliteter i Karvia
efter att företaget gått i konkurs. En del av
produkterna tillverkades vid Karvias fabrik och
som mest sysselsatte produktionen där cirka 30
personer. Efter energikrisen sjönk efterfrågan på
skor och man var tvungen att minska produktionen.
Som en följd av detta minskades verksamheten vid
Karvia och fabriken måste slutligen läggas ned år
1978.
9

10
1980
> Europas första produktionslinje
Amir monterades år 1988.
Ett strategiskt val
De utländska märken som trängde in på den finska marknaden orsakade en
hård konkurrens, vilket ledde till att finländska tillverkare försökte utvidga sin
försäljning till Sovjetunionen. Handeln till Sovjetunionen blomstrade och under
ett årtionde växte den finländska skoproduktionen från 5,5 miljoner par till
11,5 miljoner par.
Urho Viljanmaa Oy deltog inte i handeln till Sovjet men gagnades av handel till
den grad att bolaget kom i en situation där man kunde koncentrera sig på
produktutveckling och handeln till väst. Trots att man producerade vissa skor
i små mängder för den sovjetiska marknaden växte området aldrig till en mera
betydande marknad. Beslutet var strategiskt riktigt vilket räddade företaget,
eftersom det inte led i samma utsträckning av den förlust som östhandelns
krasch i början på 1990-talet innebar för merparten av branschens företag.
Den snabbt växande produktutvecklingen försnabbade även planeringen av
produktionsmaskiner och anläggningar, samt utvecklade produktionen till att
bli mera kostnadseffektiv.
Verksamhet via nätverk blev också livligare och ett samarbetsavtal slöts med
Nokia år 1988. Avtalet innefattade tillverkningen av vinterskorna Hankiset till
Nokia, samt Viljanmaas köp av varumärket Kulkurit av Nokia. Hankiset
tillverkades i 10 år.

Rationalisering av produktionen
1980-talet tvingade företaget att åter välja sin
huvudinriktning för produktionen. På skomarknaden
rådde en allt större efterfrågan men de billiga importskornas
låga priser gjorde tillverkningen av idrottsskor
olönsam för de finska tillverkarna. Försäljning
av idrottsskor garanterade en direkt, bra och ärlig
feedback från idrottare och bevarades därför i
produktion i liten skala. Man visste att idrottare är
ett krävande kundsegment och deras feedback och
utvecklingen av skor på basen av den rönte stor
uppskattning bland andra kundgrupper.
Urho Viljanmaa Oy tog ett av sina viktigaste beslut
31.8.1984 som kom att inverka ännu i dagens läge
i och med att företaget köpte en av del av Aaltonenkoncernen.
Via köpet övergick funktionerna vid
Tammerfors huvudfabriks avdelning för sport- och
skyddsskor i företagets ägo.
Utvecklingen av skyddsskor (dagens arbets- och
skyddsskor) inleddes tillsammans med olika
nationella och internationella samarbetsnätverk.
Man tillämpade teknik från olika vetenskapsområden
i forskningen och varumärket Jalas var bland de
första som introducerade stötdämpning i joggingskor
på 1980-talet. Från idrottskorna fick man kunskap
om lätthet och ergonomi som tillämpades även i nya
produktgrupper.
Verkställande direktörens uppgifter överfördes i sin
helhet till Olavi Viljanmaa år 1989 efter Väinö Suokkos
bortgång. Under 1990-talet kom även alla Olavi och
Liisa Viljanmaas barn; Mikko, Klaus och Kyösti att
delta i företagsverksamheten och kom på så vis att
representera familjeföretagets fjärde generation.
11

12
1990
Utvecklingens tidevarv
Urho Viljanmaa Oy fungerade fram till 1990-talet som en läder- och skofabrik.
Den egna läderfabriken lades dock ned år 1991 i och med att handeln till
Sovjetunionen kraschade. Den största delen av lädret, ca 80 %, hade använts
vid tillverkning av stövlar som levererades till öst. Produktionen och produktionsutvecklingen
som hade inletts under det föregående årtiondet var exceptionellt
stark under 1990-talet, när man använde 25 miljoner mark till anläggnings-
och produktutveckling. Produktionen utvecklades till cellproduktion, enligt
vilken 6-10 personer arbetade per cell.
Under 1990-talet togs cellproduktionen i bruk vid sömnad och lästning.
Automationen och maskinbeståndet ökade inom produktionens olika skeden,
vilket gjorde att man kunde förflytta personalen till mera krävande uppgifter.
Produktionens kraftiga automatisering och ibruktagandet av produktionsrobotar
möjliggjorde en ökad produktionsmängd.
< Gjutmaskinerna blev allt vanligare i produktionen.

Certifierad verksamhet
Urho Viljanmaa Oy var bland de första europeiska skotillverkarna som
fick ISO 9001 kvalitetscertifikatet år 1996. Varje delområde inom
företagsverksamheten hade granskats och för var och en av dessa
uppsattes skriftliga kvalitetskrav.
Urho Viljanmaa Oy beviljades år 1995 diplomet Suomalainen Avainteko
(Finländsk Nyckelgärning). Diplomets beviljare är Suomalaisen Työn
Liitto.
År 1996 beviljade Försvarsmakten sitt kvalitetscertifikat AQAP 110 till
Urho Viljanmaa Oy. Olika åtgärder för att utveckla miljöärenden, såsom
minskning av avfall och svinn, inbesparning av energi och minskad
användning av farliga kemikalier resulterade år 1999 i miljöcertifikatet
ISO 14001 som Det Norske Veritas beviljade.
13

14
2000
Utveckling och prioriterade områden
Vid övergången till 2000-talet var arbets- och skyddsskor
de viktigaste produkterna. Idrottsskornas andel av
försäljningen hade sjunkit från 15 % till nuläget på 10 %
på grund av yrkesskoförsäljningens kraftiga tillväxt.
Samarbete har bedrivits med olika parter i Finland och
utomlands, både inom privat och offentlig sektor. Bland
annat har företaget tillsammans med Försvarsmakten
i Finland tillverkat specialprodukter som exempelvis en
mera avancerad sko för soldater.
År 2004 steg den årliga produktionsmängden till över
500 000 par arbets- och skyddsskor och även personalantalet
steg till över 180 personer. För att komplettera
utbudet säljer företaget även vissa produkter som de inte
tillverkar själva, såsom gummi- och trästövlar samt lättare
modeller av arbetsskor.
< Evolutionstemat lanserades
2003 där örnen symboliserade
Arbetshälsovården och säkerhetssystemet fick certifikatet
lättheten hos skon med
OHSAS 18001 år 2003. Man hade arbetat hårt under åren
aluminiumtåhätta.
innan för att få företagets arbetssäkerhet till den önskade
nivån. Säkerheten förbättrades bland annat vad gäller maskiner,
verktyg och arbetsutrymmen och samtidigt vidtogs olika åtgärder för
att förbättra arbetstagarnas välmående i arbetet. Hittills har 41 anställda genomgått
utbildningen för Arbetarskyddskortet och alla medlemmarna i försäljningsteamet är certifierade
försäljare av personskydd.
Vid ingången av 2000-talet inleddes en kraftig produktionsutvecklingsprocess som resulterade i
succéprodukterna Stabilizator och ProMotion. I dessa projekt deltog experter från bl.a. Storbritannien,
USA, Frankrike och Italien.

Förändringsprocessen
Urho Viljanmaa Oy:s framgång beror på specialisering
vid rätt tidpunkt, en fördomsfri eftersträvan att vara
pionjär både inom produkter och verksamhet, en
positiv kultur och vår personal som är yrkeskunniga
och samarbetsvilliga.
Under år 2002 slopades det gamla hierarkiska ledningssystemet
och efter två år av utvecklingsarbete
föddes en ny modell, vars mål är att förflytta ansvarstagandet,
befogenheterna, inflytandet och beslutsfattandet
till arbetsgemenskapen.
Under åren 2003 och 2004 genomgick företaget
processen enligt arbetsstrategin med stöd av en
dansk expertorganisation. Som resultat av denna
process definierades de viktigaste utmaningarna,
prioriterade områden och målsättningarna. Av dessa
är de viktigaste att förankra strategin och värdena,
för vilket företaget har koncentrerat en omfattande
Urbildning under två års tid. Samtidigt togs det
strategiskt viktiga beslutet att koncentrera sig på
förutom arbets- och skyddsskor, även på skor till
servicebranschens.
Mission Vår uppgift och "orsaken till vår existens" är
att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja arbets-
, skydds- och specialskor som är överlägsna till sina
bruksegenskaper, samt tillhörande tjänster. På så
vis främjar vi välmående och säkerhet för våra
produkters användare, samt främjar en hållbar
utveckling i samhället.
Vision-Mål 2010 är att vara pionjären inom arbets-,
skydds- och specialskor, vars produkter med tillhörande
tjänster är överlägsna såväl nationellt som
internationellt. Grunden för vår produktutveckling,
marknadsföring och försäljning är våra kunders
behov. Utgångspunkten för all verksamhet är
tillförlitlighet och en öppen interaktion, såväl inom
huset som med kunder och övriga samarbetspartner.
15

16
Produktutveckling
< Designer Pia Karivainio
Urho Wiljanmaa hade en dröm som han började förverkliga år 1953 när han
lockade Viljo Niemi som verkat inom branschen i över tio år till företaget. Urho
Wiljanmaa ville få en ledande skofabrik till Jokipii by i Jalasjärvi. Samtidigt med
Viljo Niemi anställdes företagets första modellkonstruktör Hannes Lohtamo.
Verksamheten började utvecklas och man började skola många unga
arbetstagare från närkommunerna. Skofabrikens verksamhet leddes av tre
män och ansvaret delades enligt följande: Aarne Ilomäki ansvarade för helheten,
Hannes Lohtamo för modeller och sömnad och Viljo Niemi ansvarade för lästning,
tillverkning av bottnar och färdigställningen.
Urho Viljanmaa kom inte själv att se sin dröm förverkligas men de senare
generationernas representanter har förverkligat den, alla med egen stil.
Tero Nevala, Juha Rajakallio,
Teppo Rokka (d. 20.8.2005) och Klaus Viljanmaa
>

I vår produkthistoria kan man klart urskilja tre
specialiseringsskeden: på 1970-talet koncentrerades
tillverkningen på idrottsskor, från mitten av
1980-talet och framåt dominerade yrkesskor och på
2000-talet även servicebranschens skor. Trots att
idéer för merparten av skorna kommer via olika
samarbetsnätverk har företagets sakkunniga
Företagets designer
> Hannes Lohtamo
> Rauno Tokee
> Raimo Tammilehto
> Tero Nevala
> Arvo Hyvärinen
> Erkki Suvanto
personal alltid gallrat ut förslag som ibland kommit
såväl från idrottare som från chefens bord.
Totalt 15 egna produktdesigners har påverkat
utvecklingen och planeringen av nya modeller. För
tillfället arbetar totalt fem av dessa vid Urho Viljanmaa
Oy
> Sami Soikkeli
> Kari Pohja
> Juha Vainio
> Pia Karivainio
> Sirpa Vesala
> Kari Kuirinlahti
> Teppo Rokka
> Juha Rajakallio
> Henri Lyytikäinen
> Pauli Haapala
17

18
Arbets- och skyddsskornas egenskaper
1984 Lättvikt, Höyhensarja
1989 Stötdämpning
1991 Anatomic
1995 Ergosoft Geox
1997 Ergosport
1998 Anatomic TPU
2000 Tandem och Tandem Geox
2003 Stabilizator
2004 ProMotion
2005 DryLock
2006 Light-skor
> Tvärsnittsbild av den
ventilerande Geox skon
från år 1998.
1
15
5
2
3
4
Försäljningstillväxt 1985-2005 och mål för 2010
1.000.000
900.000
800.000
700.000
600.000
500.000
400.000
300.000
200.000
100.000
Skopar
8
10
6
Arbets- och skyddsskor
1. Hälförstärkning, hälstöd i plast
2. Vadderad vrist
3. Polyuretansula
4. Ergothan-innersula med stötdämpning
5. Ergothan viskoelastisk stötdämpning
(det röda ämnet på bilden)
6. Vadderad tunga, d.v.s. plös
7. Cambrelle-textilfoder
1985 1990 1995 2000 2005
7
12
13
11
14
9
2010
8. Formad sula
9. Stålhätta som skyddar tårna
10. Stöd som ökar vridstyvheten
11. Vadderad övergång från stålhättan
12. Skons ovandel i läder
13. Ventilerande Geox-yta
14. "Lufthål"
15. TPU -friktionsyta

Sedan starten har man strävat efter att bibehålla varumärket Jalas högklassigt och man har
ofta varit bland de första på marknaden att förverkliga nya innovationer.
1980 På 1980-talet utvecklade man den stötdämpande sulan som först togs i bruk i
joggingskor. Som ett av de första företagen på marknaden tillämpade man senare
egenskapen på Jalas arbetsskor och därefter har skon förstärkt sin position även
inom denna sektor. Under 1980-talet lanserades fjäderviktsserien, den s k
Höyhensarja, vilken var ett genombrott med sin lätthet i jämförelse med dåtida skor.
1990 Varumärket Jalas var den enda arbetsskon med ventilerande och patenterad
Geox-struktur. Denna egenskap är utvecklad och patenterad av italienare och den
används i allmänhet endast i fritidsskor. Ergosport-kollektionen, bestående av
sportiga skyddsskor lanserades år 1997. När Anatomic TPU lanserades 1998 tillhörde
den de första i Europa som hade TPU-sula.
2000 Tandem, en ny typ av arbetsskor samt Geox-strukturen utvidgades till alla
Mellaneuropas arbetsskor år 1997 och den nuvarande strukturen utvecklades år
2000. I slutet av 1990-talet genomfördes en standardisering av material,
rationalisering av modeller och omplanering av produktionsplaneringsverktyg,
vilket möjliggjorde produktutvecklingen. Som resultat lanserades kollektionerna
Stabilizator år 2003 och Promotion år 2004.
2005 DryLock, den vattenbeständiga nyhetsmodellen lanserades.
2006 Light-kollektionen som riktas till servicebranschen utvidgas.
19

20
Personal
Urho Viljanmaa Oy har alltid varit en av de mest
betydande arbetsgivarna i Jalasjärvi. Trots att
maskinbeståndet har utökats rejält under 1970- och
1980-talen har antalet anställda fortsatt att öka.
Företaget som i början av 1920-talet fungerade med
hjälp av 20 anställda sysselsätter i dag 190 personer.
Företaget är arbetspolitiskt mycket viktigt och har
vid ett flertal tillfällen effektiviserat sin verksamhet
i samarbete med Jalasjärvi kommun. Resultatet av
det senaste samarbetet är det nya automatiserade
logistikcentret som snart är klart. Ett av de tidigare
lagerutrymmen som företaget inte längre behövde
donerades till de unga i Jalasjärvi för att stöda
idrottsintresset.
> Tjänstemännen på bilden till vänster och och personalen vid nådling avdelning till höger.
Medelåldern hos den nuvarande personalen är 45 år
och därför skolas yngre anställda internt för nya
uppgifter.
Lasse Wendelin vid Trainer ‘s House bedriver ett
projekt för hela personalen som ska tillföra företagets
personal mera energi och få temat "från bra till bäst"
att gälla även beslutsfattning och arbetsglädjen.
Tillsammans med den omfattande personalutbildningen
är dessa företagets styrkor på lång sikt.

Av hela personalen är könsfördelningen 111 kvinnor
och 78 män. Bland fabrikens anställda kan man
bättre ana att det är fråga om en kvinnodominerad
bransch: av de anställda är 91 kvinnor och 53 män.
41% Män
59% Kvinnor
> Den övre raden från vänster till höger: anställda från avdelningarna lästning, underhåll och transport samt tillskärning.
I den undre raden från vänster till höger: avdelningarna avsyning, gjutning samt expedition och lager.
21

22
Koncernen
Koncernen grundades år 2001. Den består av
Urho Viljanmaa Oy, Oy Avec-Shoe Ltd och det tyska
försäljningsbolaget Techcom Arbeitsschutzsprodukte
GmbH. Koncernen sysselsätter sammanlagt
240 personer och omsättningen för år 2004
var 36 miljoner euro.
Oy Avec-Shoe Ltd
Urho Viljanmaa Oy fungerade länge som läderleverantör
till Parkanon Jalkine Oy, som kom att gå i konkurs
1989 på grund av finansiella problem. Olavi Viljanmaa
beslöt att köpa konkursboet eftersom han kände
företagets verksamhet och på denna bas grundades
Avec-Shoe. Företaget skaffade rätten till varumärket
och kollektionen Topman år 1991 när Lassila &
Tikanoja, ägaren till Vaasan Kenkätehdas Oy, beslöt
att avsluta skotillverkningen. På så vis är
skotillverkningens traditioner och kollektioner
från tre långtida fabriker. Företagets
verkställande direktör blev Pertti Nieminen
som innehade tjänsten fram till år 2000.
Från kollektionerna i Parkano och Vasa utvecklades
kollektionerna Topman, Ajavat, Finn-Lady, New Avec
och Talvikas.
Företagets besittning fördelades mellan Olavi, Liisa
och Kyösti Viljanmaa. Kyösti Viljanmaa började år
1993 vid företaget i olika arbetsuppgifter för att
bekanta sig med produktionen, och dessutom skötte
han inköpen. Exporten till Sverige och Norge inleddes
med de gamla representanterna. I Sverige ansvarade
Topman HB och i Norge AS Ringvold för Topmanprodukterna
och likaså för kollektionerna Junesko
och Falkanger Ajavat.
Exporten till Ryssland inleddes år 1998 inom en
exportring och har utvecklats kontinuerligt. Företaget
byggde nya lokaliteter år 1999 och samma år beviljades
företaget ISO 9001 kvalitetscertifikatet.
Kyösti Viljanmaa övertog positionen som verkställande
direktör år 2000 när även Vesa
Suokko anställdes med ansvar för inköp
och export.
< Oy Avec-Shoe Ltd:s
verkställande direktör Vesa Suokko

År 2004 genomfördes en ägaromstrukturering där
Oy Avec-Shoe Ltd fusionerades med Urho Viljanmaa
Oy, varpå även Kyösti Viljanmaa förflyttades till Urho
Viljanmaa Oy:s tjänst. Till Oy Avec-Shoe Ltd:s
verkställande direktör utnämndes Vesa Suokko. År
2004 beviljade Modehandelns Förbund rf priset för
årets leverantör till företaget. År 2005 kom designern
Pauli Haapala till Urho Viljanmaa Oy:s tjänst och Oy
Avec-Shoe Ltd slöt ett avtal med Dezzi Design, varpå
Juha Vainio, en ursprunglig designer av Topman,
återvände till sina rötter till Topmans kollektion för
män. Företaget sysselsätter för ögonblicket 50
personer och tillverkar ca 1 000 par skor per dag. Av
dessa levereras merparten till hemlandet och ca 33%
exporteras till Norge, Sverige, Danmark, Ryssland
och Baltikum.
Techcom Arbeitsschutzsprodukte
GmbH
Det långvariga samarbetet med tyska Techcom
Arbeitsschutzsprodukte GmbH uppnådde följande
nivå under sommaren 2005, när Urho Viljanmaa
köpte det tyska försäljningsbolaget med hela dess
aktiestock. Verksamheten fortsatte att bedrivas på
samma sätt under Mikko Viljanmaas ledning i Finland.
I Tyskland ansvaras och organiseras verksamheten
av Fred Weber som deltagit ända från början.
Försäljningsbolaget i Mellaneuropa möjliggör en
snabbare respons på efterfrågan på marknaden.
Techcom sysselsätter ca tio personer i Tyskland och
dess omsättning är för tillfället 3 miljoner euro per
år.
< Mikko Viljanmaa ansvarar för
försäljningsbolagets verksamhet,
23

24
Försäljning och marknadsföring
Varumärket Jalas har blivit känt huvudsakligen för
produkterna inom idrottssektorn. Samarbete har
bedrivits med toppidrottare under hela företagets
90-åriga historia. Under 1970-talet ökade företagets
välkändhet enormt när tävlingsskidåkare såsom
Juha Mieto använde Jalas skidskor. Företaget blev
ännu mera bekant på 1980-talet när företaget
presenterade skor för backhoppning som utvecklats
i samarbete med Antero Immonen. Med den första
modellen hoppade Jari Puikkonen i flygbackens
världsmästerskap år 1981. Inom några år blev Jalas
gula backhoppskor kända i idrottsvärlden. Finlands
bästa backhoppare har setts använda Jalas skor,
såsom Matti Nykänen, Toni Nieminen och Janne
Ahonen för att nämna några. Förutom de finländska
toppnamnen har även en stor grupp av värdens
backhoppare använt Jalas, exempelvis Lasse
Ottesen från Norge, Noriaki Kasai från Japan och
Andreas Goldberger från Österrike samt många andra
internationella proffs. Jalas backhoppskor har en
marknadsandel kring 50-60% vid elittävlingarna.
Under år 2005 marknadsfördes och utvecklades
varumärket Jalas med Janne Ahonens hjälp.
Den välkändhet som företaget erhållit via idrottsskorna
har underlättat introduktionen på arbets- och
skyddsskomarknaden men dock har det krävt engagemang.
Företaget ser sin verksamhet inom idrottsbranschen
enbart som en fördel och en källa till
stolthet och därför har det varit ändamålsenligt att
Juha Mieto eller Mika Myllylä poserar på produktkatalogernas
pärmar. I den senaste katalogen
poserar sponsringsobjekten för år 2005:

ackhopparen Janne Ahonen, rallyföraren Kosti
Katajamäki och skidåkaren Annmari Viljanmaa.
År 2002 lanserades Evolutionens resultat -konceptet
på marknaden. Syftet var att föra fram arbets- och
skyddsskornas många egenskaper via symbolik där
olika djur representerar produktgruppen och är
avbildade i samband med produkterna. Örnen
representerar lätthet och luftighet, medan isbjörnen
representerar grepp och värme.
År 2005 började man göra varumärket mera
människonära och man kom fram till att byta ut
slogan Evolutionens resultat till För fötter i arbete,
med tanken att det internationellt fungerande For
Feet With A Task skulle användas parallellt. På så vis
vill man poängtera tapperhet i vardagen, yrkeskunskap
och långvariga traditioner. De tidigare färgvärlden
som hade byggts upp för varumärket fick bli
kvar oförändrad.
< Jalas försäljningsteam vid Skills-evenemanget
i Helsingfors 28.5.2005.
25

26
Det internationella Jalas
Urho Viljanmaa Oy fungerar på den internationella
marknaden liksom i Finland med den enda differensen
att det finns flera tillverkare som konkurrerar
om samma kund. Försäljningen styrs av olika
branschers krav, lagstiftning och normer. Liksom i
Finland finns även en allmän europeisk lagstiftning
angående användning av EN-normer och CE-märket
i personskydd. Den huvudsakliga markanden utgörs
av Sverige, Tyskland, Danmark och Norge, men
exportländer under tillväxt är bl.a. Estland, Österrike,
Schweiz och Belgien. Återförsäljningen utomlands
sker i samarbete med importörer.
Saksa
År 1995 inleddes exporten av arbets-
och skyddsskor till den tyska
marknaden. Skorna introducerades på A+A-mässan
i Düsseldorf där man delade avdelning med Oy Avec
Shoe Ltd. Ett halvt år senare hittades den första
samarbetspartnern, med vilken samarbetet fortsatte
fram till år 1997. År 1996 fick företaget Geox-licensen
med rätt till tillverkning som den enda skyddsskotillverkaren
i Europa.
År 1998 inleddes samarbetet med Abeba GmbH. År
2001 köptes en andel på cirka 30% av ett marknadsföringsbolag
vid namn Techcom Arbeitsschutzprodukte
GmbH. Samarbetet har fortsatt sedan dess
och i juni 2005 köpte Urho Viljanmaa Oy bolagets
hela aktiestock. Exportchef Mikko Viljanmaas dröm
förverkligades; ett eget företag och egen logistik på
en främmande marknad.
I jämförelse med den skandinaviska marknaden är
Mellaneuropas marknad annorlunda, både till
produkter och konkurrenter. I Norden finns det förhållandevis
färre konkurrenter. I Tyskland finns ca
200 olika konkurrenter.

Jalas-skons styrka är att den är bekväm, har en bred
läst och en utomordentlig stötdämpning, dess
tekniska material samt en design som garanteras
av en fortsatt produktutveckling tillsammans med
kunden. En faktor som överglänser de andra och som
garanterar konkurrensfördelen till andra tillverkare
i Mellaneuropa är Jalas mit das Geox System d.v.s.
Jalas Geox-skyddsskor. Geoxegenskapen finns
endast i Jalas arbets- och skyddskor.
I Tyskland används Jalas arbets- och skyddsskor
bl.a. inom medicinindustrin, livsmedelsindustrin,
verkstadsindustrin och bilindustrin samt av
lastbilschaufförer.
Målet för år 2010 är att vara den ledande
tillverkaren inom lätt industri, sälja och marknadsföra
suveräna arbets- och skyddsskor. Målsättningen i
antal par är att sälja 250-300 000 par skor på den
mellaneuropeiska marknaden.
27

28
Danmark
Liksom i Tyskland har man även i Danmark
sökt den bästa samarbetspartnern
för att sälja Jalas arbets- och skyddsskor.
Sika Footwear A/S är ett över hundraårigt företag
med långvariga traditioner och värden. Företaget
etablerades i Herning år 1870 och styrs i nuläget av
den fjärde generationen i familjen Engelbredt. Företaget
levererar arbets- och skyddsskor till olika
branscher såsom jordbyggnadsbranschen, den lätta
och tunga industrin, skogsindustrin samt hälsovårdsoch
livsmedelsbranscherna. Företagets huvudsakliga
marknad är Danmark, men de säljer skor
runtom i Europa och även en del utanför Europas
gränser.
Företaget vill vara en betydande
faktor för slutanvändaren
och i samarbete
med Urho Viljanmaa Oy
strävar man efter att betjäna
varje kund inom varje
segment, såväl i arbetslivet
som för fritiden. Genom en
televisionskampanj som
genomfördes i samarbete år
2005 uppnådde Jalas en
marknadsandel på 10% i
Danmark.
Sverige
Samarbetet mellan Jalas och Ejendals
inleddes för över tjugo år sedan när det
svenska företaget, som i årtionden levererat
handskar till den svenska industrin, ville utöka sitt
utbud med arbets- och skyddsskor. Samarbetet
lyckades utmärkt från dag ett. Jalas sko hade den
rymliga nordiska lästen och en stabil erfarenhet från
ett halvt sekel av skotillverkning, inte minst av
idrottsskor. Den senare nämnda erfarenheten skulle
visa sig mycket viktig eftersom de svenska kunderna
inom industrin hade samma krav på skyddsskor som
konsumenterna hade på idrottsskor. Den ventilerande
och bekväma skon med bred läst hade de
egenskaperna som säkrade skornas plats på
marknaden. Därtill var faktumet att Urho Viljanmaa
Oy hade en egen läderfabrik som uppskattades av
många svenska kunder.
> Den danska marknadsföringen var mycket mångsidig, vilket kunde ses i ett
maratonlopp som genomfördes med Jalas skyddsskor år 2003.
Den bästa tiden för maraton med skyddsskor är 3.50. Rekordet innehas av dansken
Claus Christiansen. Även fyra andra danskar genomförde maratonloppet
med skyddskorna 3700 Ultima C.y shoes is 3 hours and 50 minutes,
a record is held by Denmark’s

Det största genombrottet på Sveriges marknad var
lanseringen av fjäderviktserien i slutet på 1980-talet.
Serien bestod av fyra skomodeller vilka blev mycket
populära bland slutanvändarna i Sverige, såsom i de
stora svenska fabrikerna Volvo och Scania.
Utmärkande för Jalas och Ejendals samarbete har
varit det stora intresset för vidareutveckling och
viljan att beakta kundernas önskemål. I ett mycket
tidigt skede av samarbetet fick man kundernas
önskemål om en bekvämare sko och Jalas introducerade
som den första europeiska tillverkaren
stötdämpningssystemet i skyddsskorna, vilket
fortsättningsvis går under namnet Ergothan.
Systemet utvecklades i samarbete med Svenskt Stål
AB redan i slutet på 1980-talet.
Det senaste stora samarbetsprojektet har även varit
med Svenskt Stål AB, där man har utvecklat en sko
som tål värme med modern teknik. I framtiden har
man planerat att tillsammans med Ejendals på ett
ännu effektivare sätt svara på marknadens krav och
därigenom öka kundnöjdheten inom Sveriges
industri.
Via Ejendals sköts numera både exporten till Sverige
och Norge eftersom de båda ländernas marknader
är mycket lika varandra och Ejendals resurser för
samarbetet med försäljningen i Norge är tillräckliga.
29

30
Organisationen och nuläget
Företagandet och framgången inom en industribransch vars produktion i Finland fortsättningsvis har
minskat har belönats ett flertal gånger.
1974 Kesko och landsbygdens detaljhandlare belönade Viljanmaa med landskapets Yrittäjä-Jussi.
1981 Företagarna i Jalasjärvi valde Urho Viljanmaa Oy till årets företagare.
1983 Södra Österbottens Företagare beviljade företaget motsvarande erkännande;
landskapets företagarpris.
1988 Viljanmaa fick erkännandet Läpi harmaan kiven som beviljas av Nuorkauppakamari.
Detta är ett traditionsrikt erkännande som beviljas tillsammans med Södra Österbottens
Handelskammare till ett företag som är verksamt inom området och som har utmärkt sig
exempelvis med en viss produkt, via ny landvinning eller med en exceptionellt uthållig och
långsiktig verksamhet.
1995 Urho Viljanmaa Oy beviljades diplomet Suomalainen Avainteko.
Diplomets beviljas av Suomalaisen Työn Liitto.
2003 Vuxenutbildningscentret i Kankaanpää beviljade priset för årets utbildare till Urho Viljanmaa Oy.
2005 Urho Viljanmaa Oy:s anställda Eija Kimpimäki valdes till årets yrkesarbetare i Jalasjärvi.
2006 Urho Viljanmaa Oy deltog i undersökningen Finlands bästa arbetsplatser
och fick en placering bland de 20 bästa.

Samarbetsvillig Innovativ
Kundcentrerad
Pålitlig
HEJ, KUNDEN
ÖNSKAR MERA GRACIÖSA
SKYDDSSKOR
JASÅ...TACK FÖR
INFORMATIONEN!
NU HAR ÄVEN
VI EN ULTRALÄTT
SKYDDSSKO!
VI ÄR REDAN
ETT STEG
FÖRE...
När företagets fyra strategiska utmaningar förverkligas
stöder de i sin tur förverkligandet av företagets
mål; positionen som pionjär.
För tillfället genomförs företagets interna utmaning
som arbetsplats Från bra till bäst som gäller företagets
hela personal, där man koncentrerar sig på
att uppskatta arbetet, en äkta omsorg, närvaro även
med hjärtat, en öppen kommunikation och koncentration.
Denna helhet är den största inom sitt slag
i företagets historia för att skapa en utmärkt stämning.
Dess bakomliggande syfte är att uppbygga en
positiv och stark företagskultur vilket är en
konkurrensmetod som inte kan kopieras eller köpas.
En annan utmaning är försäljningstillväxten för
nuvarande och nya produkter, d.v.s. servicebranschens
skor. Det huvudsakliga marknadsområdet är
Skandinavien och Mellaneuropa samt dess nya
områden. I detta arbete är varumärket Jalas goda
rykte i betydande ställning och man bygger systematiskt
upp en positiv bild för av varumärket brandet.
Till tillväxt-strategin hör en sammanföring av
yrkeskunskap och kunnande i form av betjäning. Ett
bra exempel på detta är konceptet FootStop Service
JO, KUNDEN
HAR FLYTTAT
TILL EUROPA!
BRA ATT VETA!
som lanseras i Skandinavien under våren 2006.
Syftet med FootStop Servicen är att underlätta
konsumentens val av rätt sko och på så vis förebygga
bl.a. ansträngnings-skador, samt rygg- och fotbesvär
genom ett nytt sulkoncept och ännu bekvämare skor.
Den tredje utmaningen är utnyttjandet av ny
teknologi och nya innovationer i produkter, produktegenskaper
och tillverkning, samt i logistik. Kring
denna process har Jalas byggt upp ett omfattande
internationellt samarbetsnätverk vars kunnande är
oslagbart.
Den fjärde utmaningen är rätt naturligt för en tillverkare
av personskydd: Inga Olyckor. I denna
process är de viktiga faktorerna arbetssäkerheten
och utvecklandet av den. Helheten är mera omfattande
än att inga olyckor ska kunna ske. Den
innefattar även trivsel i arbetet, upprätthållandet av
personalens arbetsförmåga, att orka fysiskt och
psykiskt, administrering av personalens åldrande
och tillhörande förflyttning av kunnandet och yrkeskunskapen
till yngre. Varje år undersöker man hur
dessa delområden utvecklas inom arbetsgemenskapen.
ÅTMINSTONE
ÄR FIRMAN FORT-
FARANDE IGÅNG
NÄR JAG KOMMER
TILLBAKA!
31

32
Utvecklingen inom läder- och skobranchen
300
250
200
150
100
50
Den finländska skoindustrins utveckling 1955-2005
Urho Viljanmaa Oy har strävat både efter att öka sin
försäljning och att utvecklas från en liten sko- och
läderfabrik till en betydande aktör i Europa.
Investeringarna och de strategiska besluten som
har gjorts i rätt tid har möjliggjort tillväxten.
Diagram 1
Personalantalets utveckling vid Urho Viljanmaa Oy i
jämförelse med branschens företagares antalsutveckling
i Finland. I Urho Viljanmaa Oy:s personalantal
ingår även fabriken i Karvia (verksam 1974-1978)
och läderfabriken (fram till år 1991).
82 124
Urho Viljanmaa Oy
personalantal
115
96
168
94
189
98
269
81
229
105
175
Företagens antal
97
199
57
180
91
180
96
190
89
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Antalet företag inom läder- och skoindustrin har i
huvudsak varit mellan 80 och 100 företag, men
1990-talets avstannade östhandel orsakade en
tillfällig minskning till cirka 60 företag.
Diagram 2
De anställdas antal inom läder- och skobranschen
var hög fram till östhandelns krasch, varefter
personalantalet har varit i nedgång.
7462
De anställdas antal
inom hela branchen totalt
8527
7090
7502
6278
7782
7572
3809
2412
2064
1757
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000

Utveckling av omsättningen 1955-2005 och prognos för 2010
Urho Viljanmaa Oy har haft en positiv tillväxt av omsättningen
ända sedan 1960-talet. I omsättningsutvecklingen
kan märkas en liten tillväxtsvacka
mellan åren 1990 och 1995 när hela den finländska
skobranschen genomled en svår tid. Däremot kom
produktutvecklingen under 1990-talet att lyfta
omsättningstillväxten med en hastighet som kan
ses i 2000-talets tillväxt och framtidsprognoser.
> Jalas mässmonter 2005
Diagram 3
Omsättningens utveckling och prognosen för den
planlagda tillväxten. Prognosen för år 2010 innehåller
förutom försäljningen av Jalas även Techcom
Arbeitsschutzsprodukte GmbH:s försäljning.
0,317
Omsättningsutveckling
0,424
0,831
2,2
3,6
6,7
Omsättningsprognos
10,5
11,3
19,5
28
45
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
45
40
35
30
25
20
15
10
5
M¤
33

34
Fyra generationers historia
1916 Viljanmaas företag som inledde sin verksamhet år 1916 är ett familjeföretag med långvariga
traditioner. Företaget finns i Jokipii by i Jalasjärvi kommun som är belägen i Södra Österbotten.
Juho och Matilda inledde företagsverksamheten som garverirörelse år 1916. Tillsammans
skötte de rörelsen parallellt med sin gård fram till år 1923 när Juho avled och ansvaret förflyttades
till Matilda och deras barn.
1933 Urho Viljanmaa föddes 17.2.1906 och ingick äktenskap med Salli Mäki-Petäys år 1928.
År 1933 köpte de företagsverksamheten av Matilda Viljanmaa och Urhos syskon.
1956 Av företaget bildades aktiebolaget Urho Viljanmaa Oy och till verkställande direktör
utnämndes Väinö Suokko, som var Urho och Salli Viljanmaas dotter Lyylis make.
1968 Urho och Salli Viljanmaas son Olavi Viljanmaa blev direktör för skofabriken.
1971 Olavis hustru Liisa anställdes som ansvarig för personalärenden.
1989 Olavi blev företagets verkställande direktör.
1990 Under 1990-talet kom även Olavi och Liisa Viljanmaas söner
Mikko, Klaus och Kyösti att anställas i företaget.
Mikko fungerar som företagets exportchef och han sköter företagets exportverksamhet till
utlandet, samt fungerar som chef för det tyska dotterbolaget Techcom GmbH.
Kyösti var först anställd vid Urho Viljanmaa Oy:s dotterbolag Avec Shoe Ltd som styrelsens
assistent och senare som verkställande direktör. År 2004 började han arbeta på heltid som
produktionschef vid Urho Viljanmaa Oy i Jokipii.
Klaus inledde sin verksamhet i företaget genom att leda olika projekt inom marknadsföring,
kvalitet och produktutveckling, för att år 2001 bli kvalitets-, marknadsförings- och
produktionschef, samt vice verkställande direktör.
2004 Den fjärde generationen övertar huvudansvaret: vid generationsväxlingen blev
Klaus Viljanmaa företagets verkställande direktör, Mikko och Kyösti företagets
vice verkställande direktörer.

Kyösti, Klaus, Liisa, Olavi och Mikko Viljanmaa >
35

36
Den tredje generationens representanter stöder den yngre generationens arbete. >

Vid företagets 90-årsfestligheter
den 11.2.2006 beviljades följande personer
med förtjänsttecken, som har varit
i Urho Viljanmaa Oy:s tjänst:
15 år
Haanpää Maritta
Hakamäki Eila
Hakamäki Sinikka
Hakanen Susanna
Hietala Hannu
Kallio Markku
Koivisto Vuokko
Koivula Jari-Matti
Kytölä Hilkka
Lainonen Kirsi
Laitaharju Sirpa
Lähde Ari
Mäkinen Kreetta-Maria
Ollinkoski Rauni
Peräkylä Marita
Rannanmäki Sirkka
Saunala Asko
Teräväinen Jussi
Välimäki Anja
Vänni Tuure
20 år
Hakanen Esa
Harju Heino
Ilomäki Arimo
Ilomäki Paula
Jokipii Ritva
Kangasniemi Marita
Koskela Tuula
Koskinen Kari
Laitamäki Merja
Leppälä Eini
Partanen Jorma
Perkiö Eija
Rantamäki Eija
Rantamäki Marita
Ranta-Panula Jarmo
Saarela Ari
Saunala Sirpa
Ventelä Mirja
25 år
Hietikko Markku
Isoaho Hannele
Kuja-Kanto Raija
Lindstedt Reino
Lähdesmäki Osmo
Tukeva Tuula
30 år
Haapala Airi
Holkko Maria
Huhtakallio Jussi
Ivaska Helmi
Kivistö Tuula
Korkiamäki Maire
Luoma Marja-Leena
Myllyniemi Raija
Niemi Kirsti
Rantamäki Rauno
Saari Taija
Salmi Jaakko
Takala Erkki
Talja Helmi
Viitala Marketta
Viitanen Eeva
Viljanmaa Liisa
Vännilä Kerttu
35 år
Hautamäki Marketta
Koskimäki Vesa
Kuusinen Erkki
Käpylä Arto
Latvala Sirpa
Loukkola Kirsti
Myllyniemi Anna-Liisa
Myllyniemi Rauno
Myllyniemi Reima
Niemistö Terttu
Niemistö Veikko
Ojajärvi Annikki
Vähäkoski Riitta
Välimäki Elisa
40 år
Korkiamäki Antti
Korkiamäki Ilmari
Krook Tenho
Kuusiluoma Pentti
Latva-Korpela Sinikka
Lähde Anelma
Pihlaja Olavi
Pihlaja Väinö
Takala Ritva
Vierikko Erkki
Viljanmaa Olavi
45 år
Kalliomäki Elvi

urho viljanmaa oy / fin-61280 jokipii, finland / Tel. +358 (0)6 214 6111 / fax +358 (0)6 214 6248
www.jalas.com