You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
mälarskrin och dragspel på fönsterbrädet. Konstnär<strong>en</strong><br />
lindade av sig sin halsduk, som var lika<br />
oändlig som marknadsgycklar<strong>en</strong>s band. Sedan<br />
gick han ut på gård<strong>en</strong>, klädde av sig nak<strong>en</strong> och<br />
hällde iskallt vatt<strong>en</strong> över sin ljusröda, smala,<br />
magra kropp. Schmerels hustru kom ut med<br />
russinbrännvin och <strong>en</strong> skål med risoller till gästerna.<br />
När Gottfrid hade ätit sig mätt placerade<br />
han dragspelet på sina spetsiga knän. Han<br />
suckade, kastade huvudet tillbaka och började<br />
röra sina magra fingrar. Heidelbergska sånger<br />
började eka mellan väggarna i d<strong>en</strong> judiska<br />
utskänkningslokal<strong>en</strong>. Apolek ackompanjerade<br />
d<strong>en</strong> blinde med dånande röst. Det hela såg ut<br />
som om man hade flyttat in d<strong>en</strong> heliga Indegildas<br />
orgel till Schmerels och invid orgeln placerat Muserna<br />
i brokiga yllehalsdukar och pliggade tyska<br />
skodon.<br />
Gästerna sjöng ända till solnedgång<strong>en</strong> och sedan<br />
lade de in dragspelet och färgerna i linnesäckar<br />
och pan Apolek överräckte med <strong>en</strong> djup<br />
bugning ett pappersark till Brajna, krogvärd<strong>en</strong>s<br />
hustru.<br />
— Nådigaste fru Brajna, — yttrade han, — mottag<br />
av <strong>en</strong> kringvandrande konstnär, med dopnamnet<br />
Appolinari, detta porträtt av eder — som<br />
ett synligt bevis på vår ödmjuka tacksamhet, som<br />
ett vittnesbörd om er storartade gästfrihet. Om<br />
Herr<strong>en</strong> Jesus förlänger mina dagar och låter min<br />
konst förkovras skall jag återvända och förnya<br />
porträttet i olja. Pärlor skulle vara <strong>en</strong> passande<br />
prydnad för ert hår och på ert bröst skall vi tillfoga<br />
ett smaragdhalsband ...<br />
På det lilla papperet hade han med rödp<strong>en</strong>na,<br />
<strong>en</strong> rödp<strong>en</strong>na som var mjuk som lera, ritat av fru<br />
Brajnas le<strong>en</strong>de ansikte, inramat av kopparröda<br />
lockar.<br />
— Mina p<strong>en</strong>gar! — ropade Schmerel när han<br />
fick se sin hustrus porträtt. Han grep <strong>en</strong> käpp och<br />
störtade efter sina inackorderingar. M<strong>en</strong> under<br />
väg<strong>en</strong> erinrade han sig Apoleks ljusröda kropp,<br />
övergjut<strong>en</strong> med vatt<strong>en</strong>, och sol<strong>en</strong> som lyste in på<br />
hans lilla gård och det stilla ljudet av dragspel.<br />
Krogvärd<strong>en</strong> lade g<strong>en</strong>erad ifrån sig käpp<strong>en</strong> och<br />
vände hemåt ig<strong>en</strong>.<br />
Påföljande morgon visade Apolek präst<strong>en</strong> i<br />
36 37
Change language