Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

Sveaskogs naturvårdsarbete
En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap
1

2
Hög naturvårdsambition
Eftersom Sveaskog är Sveriges största skogsägare med närmare
15 procent av landets produktiva skogsmark spelar det stor roll
för naturen hur vi väljer att sköta våra skogar. Vårt sätt att förvalta
skogen påverkar landskapsbilden och den biologiska mångfalden
såväl idag som i fram tiden.
Sveaskog har en hög naturvårdsambition. Vi vill vara ett föredöme
när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens
olika naturresurser. Därför använder vi 20 procent av företagets
produktiva skogsmark, totalt drygt 650 000 hektar, till naturvård.
Denna ambition gäller nedanför Sveaskogs fjällskogsgräns. I fjällskogarna
är mer än 50 procent av skogarna avsatta till naturvård
som ett led i arbetet med skogscertifi ering enligt FSC. Sveaskog
är dessutom en stor ägare av sjöar, vattendrag och myrar. Vårt
naturvårds arbete är ett starkt bidrag till Sveriges nationella miljömål
såsom Levande skogar och Myllrande våtmarker.
När det gäller formerna för naturvården har vi utvecklat en egen
strategi. Vi arbetar med fl era verktyg i olika skalor – allt från naturhänsyn
vid avverkning, till avsättningar av naturvårdsskogar och
stora sammanhängande landskap som vi kallar ekoparker.
Ett viktigt motiv till denna strategi är vår skogshistoria. Skogarna
är brukade så att naturvärdena återfi nns som enskilda träd i produktionsskogar,
utspridda biotoper i landskapet samt hela skogslandskap
med höga natur värden.
Med målet om 20 procent naturvårdsareal når vi en internationellt
uppmärksammad balans mellan pro duktion och miljö. Genom
att utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden
skapar vi ett ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog har inte bara viljan
utan också möjligheterna att driva denna utveckling.

Sveaskog förvaltar närmare 15 procent
av den produktiva skogsmarken i Sverige
och bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk
med en tydlig balans mellan produktion
och miljö. I genomsnitt används var femte
kvadratmeter i företagets skogar för naturvård.
3

4
Sveaskogs naturvårdsmål 20 procent
Goda skäl för en hög ambition
Sveaskog har som mål att 20 procent av skogsmarken
nedanför fjällskogsregionen ska användas till naturvård.
Denna ambitionsnivå har vi framför allt valt med hänsyn
till den biologiska mångfaldens krav. Det är den nivå som
både nationella och internationella forskar grupper har lyft
fram som nödvändig för att kunna kombinera skogsbruk
med bevarandet av skogens mångfald av växt- och
djurarter.
Sveaskog har ett långsiktigt samarbete med Världsnaturfonden
WWF kring frågor som rör ansvarsfullt
skogsbruk. Sveaskogs höga naturvårdsambition är en
viktigt förutsättning för detta samarbete.
En viktig princip för Sveaskog är att höga naturvärden
alltid skall prioriteras i detta arbete.
Nivån 20 procent har vi valt även av andra skäl.
Vårt beslut att balansera produktion och miljö i ett långsiktigt
ansvarsfullt skogsbruk blir tydligt, både internt och
externt.
Bredbrämad bastardsvärmare
En hög naturvårdsambition skapar äldre och artrika
skogar, vilket gynnar andra näringar och aktiviteter
såsom rennäring, jakt, friluftsliv och en utvecklad naturturism.
Med vårt naturvårdsarbete vill vi även skapa vackra
och varierande skogslandskap som människan kan njuta
av både idag och i framtiden.
Skogen är en källa till upplevelser.
Sveaskogs naturvårdsstrategi
Sveaskog arbetar med naturvård i fl era olika skalor som
förstärker och kompletterar varandra. Det innebär att vi
varierar in satserna i olika skogslandskap och prioriterar
större avsättningar där de gör störst nytta. Skälet är att
olika arter har olika krav på sin livsmiljö för att kunna
överleva. Det fi nns arter som kan överleva i generationer
i ett enda träd. Vissa arter kräver däremot en hel skog
eller särskild naturtyp, medan andra, såsom rovfåglar och
hackspettar, är beroende av hela skogslandskap.

Sveaskog använder tre verktyg i sin naturvårdsstrategi:
• Ekoparker
Ekoparker är stora sammanhängande skogslandskap med
höga naturvärden. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker.
Dessa motsvarar fem procent av vår produktiva skogsmark
eller totalt 175 000 hektar.
Av ekoparkernas totala areal skyddas drygt 100 000
hektar som renodlad naturvårdsareal genom juridiskt bindande
ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Genom dessa
avtal garanteras ett långsiktigt naturskydd under 50 år.
• Naturvårdsskogar
Naturvårdsskogar är skogar som Sveaskog sätter av som
renodlad naturvårdsareal. De omfattar 300 000 hektar,
vilket utgör tio procent av Sveaskogs produktiva skogsmark
nedanför fjällen och utanför ekoparkerna.
I avsättningen av naturvårdsskogar prioriteras skogar
med höga naturvärden. Vi har även satt av skogar som har
en ekologisk potential att utveckla särskilda naturvärden
som det idag är brist på i Sverige.
• Produktionsskogar med naturhänsyn
Produktionsskogar kallar vi de skogar där vi bedriver
skogsbruk. Sveaskogs produktionsskogar omfattar 85
procent av företagets produktiva skogsmark eller totalt
2,8 miljoner hektar.
I produktionsskogarna arbetar Sveaskog med naturvård
genom att prioritera rätt naturhänsyn vid avverkning och
olika skötselåtgärder. Detaljhänsyn tas till exempel i form
av kantzoner, trädgrupper och enskilda naturvärdesträd.
Naturhänsynen ska här i genomsnitt uppgå till nio procent,
vilket summerar till 250 000 hektar naturvårdsareal.
Fem procent ekoparker där
minst hälften av marken används
till naturvårdsareal.
Ekoparker
Tio procent naturvårdsskogar
nedan Sveaskogs fjällskogsregion
och utanför ekoparkerna.
Naturvårdsskogar
Stjärtmes
Älgko med kalv
Naturvårdsarealerna i ekoparkerna och naturvårdsskogarna balanseras
så att de totalt motsvarar 12,5 procent av Sveaskogs mark. Naturhänsynen i
produktionsskogen bidrar med ytterligare 7,5 procent och tillsammans motsvarar
de 20 procent av Sveaskogs produktiva skogsmark nedan fjällen.
85 procent produktionsskogar
där i snitt nio procent av arealen
lämnas som natur hänsyn (motsvarar 7,5
procent av Sveaskogs skogsmark).
Produktionsskogar
med naturhänsyn
5

6
Ekoparker med unik särprägel
Stora sammanhängande landskap
Sveaskogs ekoparker är stora sammanhängande landskap med höga naturvärden
och naturvårdsambitioner. Ekoparkerna är i genomsnitt cirka 5 000 hektar
(50 kvadratkilometer) stora och alla har sin unika ekologiska särprägel.
Arbetet med ekoparkerna som stora landskap där ekologi går före ekonomi
utvecklar dessa till blivande spridningskällor för många hotade arter. Bland ekoparkerna
fi nner vi också våra viktigaste friluftsskogar med förutsättningar för en
ökad naturturism.
Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker. Dessa motsvarar fem procent av vår
produktiva skogsmark. Totalt omfattar ekoparkerna 175 000 hektar skogsmark,
varav drygt 100 000 hektar är skyddade genom bindande ekoparksavtal med
Skogsstyrelsen.
Aktiv naturvårdsskötsel
I ekoparkerna arbetar vi aktivt för att både bevara och återskapa höga naturvärden.
Arbetet genomförs enligt upprättade ekoparksplaner som vi tar fram
i samråd med myndigheter, ideella organisationer, rennäring med fl era.
I våra nordliga skogar lämnas de fl esta av skogarna orörda men längre söderut
är behovet av naturvårdande skötsel stort. Den naturvårdande skötseln innebär
exempelvis att Sveaskog bränner och dämmer över skogar, samt, avverkar barrskogar
till förmån för nya lövskogar. I vissa fall återinförs betesdjur i skogen.
Sveaskogs ekoparker
Karhuvaara
Leipipir
Vuollerim
Luottåive
Varjisån
Piteälven
Tjadnes-nimtek
Ledfat
Jovan
Håckren
Galhammar
Tranuberg
Fjätälven
Grytaberg
Ejheden
Malingsbo
Färna
Kilsbergen
Halle-Hunneberg
Ridö – Sundbyholmsarkipelagen
Norra Vätterns skärgård
Omberg
Böda
Hornsö
Raslången
Skatan
Käringberget
Hornslandet
Ovansjö
Forsmark
Naakajärvi
Maunuvaara
Rautiorova
Storklinten
Rosfors
Dubblabergen

Sveaskog har inrättat
36 ekoparker från
norr till söder.
Ekopark Naakajärvi
7

8
Alsumpskog

Blå taggsvamp
300 000 hektar
naturvårdsskogar
Tio procent av Sveaskogs marker
Avsättandet av Sveaskogs naturvårdsskogar är den största naturvårdssatsningen
någonsin i Sverige nedanför fjällen. Naturvårdsskogarna
utgör också den arealmässigt största satsningen, cirka 300 000 hektar,
i Sveaskogs naturvårdsstrategi.
Storleken på naturvårdsskogarna varierar från en halv hektar upp till
fl era hundra hektar. Med hjälp av Sveaskogs landskapsekologiska planering
har naturvårds skogarna fördelats över hela skogsinnehavet från norr till
söder och från fjäll till kust.
Satsningen på naturvårdsskogar innebär att tio procent av Sveaskogs
produktiva marker nedanför fjällen och utanför ekoparkerna har avsatts
för naturvårdsändamål. I naturvårdsskogarna bedriver vi inget produktionsinriktat
skogsbruk. Däremot kommer vi i en stor andel av naturvårdsskogarna
att genomföra naturvårdande skötsel.
Höga naturvärden
Alla idag kända skogar med höga naturvärden på Sveaskogs marker ingår i
naturvårdsskogarna. Dessa består av nyckelbiotoper och naturvärdeslokaler
och utgör merparten av naturvårdsskogarna. Här ingår också de naturreservat
som bildats på Sveaskogs marker sedan målet om 20 procent
naturvårdsareal beslutades i maj 2002.
Restaureringsskogar – framtidens skogslandskap
I urvalet av naturvårdsskogarna fi nns även skogar som har en ekologisk
potential att få höga naturvärden i framtiden och som det idag är brist på
i Sverige, exempelvis ädellövskogar och lövskogar. Dessa kommer vi att
sköta på ett sätt som skapar nya och höga naturvärden i framtiden, bland
annat inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter.
9

10
Hur valde vi ut naturvårdsskogarna?
Hänsynsprioritering
Den metod som Sveaskogs naturvårdsspecialister har
utvecklat för att välja ut och prioritera naturvårdsskogar
kallas för hänsynsprioritering. Metoden är utvecklad i dialog
med forskare, myndigheter och ideella organisationer.
Utsökning i register och fält
Sveaskogs produktiva skogsmark, exklusive fjällskogarna
och ekoparkerna, uppgår till i runda tal tre miljoner
hektar. Från denna mark har Sveaskog valt ut tio procent
naturvårdsskogar.
Första steget var att ur det skogliga registret söka ut
alla skogar med höga naturvärden. Bland dessa fanns
reservat, nyckelbiotoper och andra avsättningar som vi
tidigare klassifi cerat som värdefulla skogar med målet
Naturvård orörd (NO) eller Naturvård skötsel (NS).
Även skogar med de internationellt och nationellt
prioriterade skogstyper, som pekas ut i den nationella
strategin för formellt skydd av skog, söktes fram med
hjälp av registerdata. Alla så kallade värdetrakter som
Länsstyrelserna har defi nierat samt alla de skogsområden
som Naturvårdsverket och Länsstyrelserna pekat
ut som skyddsvärda på Sveaskogs marker ingick också
i urvalet. Till allt detta lades slutligen en egen särskild
satsning på att restaurera löv- och ädellövskogar.
Prioritering
Alla naturvårdskogar som identifi erades rangordnades
inbördes enligt en specifi k prioriteringsordning. Grundprincipen
i denna rangordning är att alla skogar på
Sveaskogs marker med höga naturvärden ska bevaras.
Exempel på sådana skogar är nyckelbiotoper och naturreservat.
Här ingår också bevarandet av miljöer som
är särskilt värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet,
rennäringen och landskapsbilden och som inte kan lösas
med anpassad skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn.
På andra plats i prioritetsordningen kommer bevarandet
av naturvärdeslokaler.
Trots det stora antalet skogar på Sveaskogs marker
med höga naturvärden, så räckte de inte till för att nå
Lövskogarna har blivit
en brist i det svenska
skogslandskapet. I valet
av naturvårds skogar har
Sveaskog gjort särskilda
satsningar för att bevara
och åter skapa olika typer
av lövskogar.
Sverige har ett internationellt
ansvar att värna
om ädellövs kogar som är
en prioriterad skogstyp i
den nationella strategin för
att nå miljökvalitetsmålet
Levande skogar.

Sveaskogs mål om tio procent naturvårdsskogar. Därför
kompletterades urvalet med skogar som inte har höga
naturvärden idag, men som har ekologisk potential att få
det i framtiden. Dessa kallar Sveaskog för restaureringsskogar.
Även restaureringsskogarna rangordnades inbördes
med hjälp av ett poängsystem. Grundprincipen i urvalet
av restaureringsskogar var att de skogar med störst
ekologisk potential skulle väljas ut som naturvårdsskogar.
Detta innebär att nationellt och internationellt prioriterade
skogstyper med hög ålder och landskapsekologiska
värden prioritereras i första hand. De restaureringsskogar
som får samma poäng sorteras sedan efter skogstyp där
ädellöv prioriteras före löv, löv före gran och gran före tall.
Slutligen sorteras skogarna efter lövandel, ålder, trädslag
samt storlek.
Sparvuggla – med huvudet vridet 180 grader
Prioriteringsordning vid urvalet av
naturvårsskogar:
1 Nyckelbiotoper och naturreservat
Skogar med mycket höga naturvärden. Här ingår
också överenskommelser mellan Sveaskog och
andra parter så som myndigheter och ideella
föreningar.
2 Naturvärdeslokaler
Skogar med höga naturvärden grundat på aktiva
åtgärder, arter, naturvärdesträd, död ved eller
speciella miljöer.
3 Restaureringsskogar
Här ingår främst olika typer av ädellövskogar och
lövskogar där äldre skogar med hög lövandel
prioriteras.
11

12
Kvalitetshöjning av naturvårdsskogar
En skog in – en skog ut ökar naturvärdena
Målet är att alla områden med höga naturvärden på
Sveaskogs marker ska fi nnas med bland naturvårdsskogarna.
Det innebär att då nya områden med höga
naturvärden upptäcks på Sveaskogs marker skall även
dessa skyddas och ingå bland naturvårdsskogarna.
Eftersom naturvårdsskogarna totalt ska uppgå till tio
procent av Sveaskogs skogsinnehav byts då den minst
skyddsvärda skogen ut och återgår till produktionsmark.
Naturvårdsskogar som vi tidigare satt av byts endast ut
mot skogar som ger en ännu större naturvårdsnytta.
Naturvårdsskogar med mycket höga naturvärden,
såsom reservat och nyckelbiotoper, är inte utbytbara.
Naturvärdeslokaler byter vi endast ut om all annan
naturvårdsavsättning har högre värden. I praktiken
innebär detta idag att endast restaureringsskogar är
aktuella för att bytas ut mot högre värden.
Lunglav
Storskalig fältinventering ger nya kunskaper
Efter urvalet av naturvårdsskogar år 2005 har vi fältbesökt
de skogar som endast valdes ut med hjälp av
registerdata. Syftet med fältbesöket har varit att beskriva
skogens naturvärden samt avgöra behovet av naturvårdande
skötsel. Inventeringarna har gett oss mycket
ny kunskap om våra skogar. Vid fältbesöket har vi bland
annat inventerat frekvensen av gamla träd, död ved
och lövträd. Vi har också bedömt skogens samlade
natur värde, det vill säga är det en nyckelbiotop,
naturvärdes lokal, restaureringsskog eller rent av en
produktionsskog?
Vi har sammantaget identifi erat tusentals nya
nyckelbiotoper samt ett unikt stort antal fynd av rödlistade
arter.

Nyckelbiotop
Gamla tallskogar utgör en väsentlig del av naturvårdsskogarna
i norra Sverige. I södra Sverige är en större
andel av nyckelbiotoperna lövskogar.
Restaureringsskog
Naturvårdsskogar i form av lövrika skogar förekommer
i olika åldrar. Dessa skogar kommer inom
några decennier att utveckla höga naturvärden.
Naturvärdeslokal
En opåverkad skogsbäck med fl odpärlmusslor
är ett exempel på en naturvärdeslokal.
Restaureringsskog i framtiden
I takt med att de avsatta lövskogarna åldras och
utvecklas med hjälp av naturvårdande skötsel skapas
nya skogar med höga naturvärden.
13

14
Naturvårdande skötsel
– naturligt i dagens påverkade skogslandskap
Nästan all skog i Sverige har omvandlats utifrån människans
behov och ekonomiska intressen. De ekologiska
förutsättningarna har därmed försämrats främst vad
gäller närvaron av gamla träd, död ved och lövträd.
Dessutom fungerar inte skogens naturliga processer
och störningar som tidigare.
En stor del av den biologiska mångfalden är anpassad
till naturliga störningar som skogsbrand, skogsbete,
översvämningar, nydämda våtmarker och stormfällningar.
Det är inte själva störningen i sig som är viktig utan de
naturtyper som de skapar. En effektiv naturvård måste i
stor skala tillåta och efterlikna naturliga störningar i de
avsatta skogarna för att bevara den mångfald som är
knuten till dessa naturtyper.
För arter knutna till skuggtåliga trädslag som gran
och bok är det ofta orördhet under lång tid, som är
nyckeln till framgång. I dessa miljöer fi nns inget eller
litet behov av naturvårdande skötsel. Flera av våra ljus-
älskande träd är däremot tydliga förlorare i orörda skogar
(t ex sälg, asp, ek, vårtbjörk och på sikt även tall). Här
är behovet av naturvårdande skötsel stort om inte arter
knutna till ljuskrävande trädslag ska gå förlorade. När
granen växer in blir skogarna för täta, mörka och kalla.
Inväxning av gran är idag ett stort hot mot den biologiska
mångfalden enligt Artdatabanken. Att bedriva naturvårdande
skötsel i skogar med ljuskrävande trädslag är av
största vikt för att bevara den biologiska mångfalden.
Fördelningen mellan skogar som lämnas orörda och
skogar med naturvårdande skötsel varierar kraftigt inom
landet. Orördheten dominerar i norr och skötselbehoven
är störst i söder.
Naturvård Naturvård
Areal, % orörd skötsel
Norra Sverige 70 30
Mellersta Sverige 53 47
Södra Sverige 33 67
Barrskog med visst lövinslag
före åtgärd – Ekopark Färna
Att arbeta med naturvårdande skötsel av frivilligt
skyddade skogar kan ibland upplevas som ett trolleri.
Det är svårt att tro att det döljer sig en hel lövskog i
denna mörka och täta granskog, men aspen i mitten på
denna bild är faktiskt samma asp som du ser i mitten
på nästa bild. Om inte granarna avverkas så kommer
de ljus krävande lövträden att dö i granarnas mörker.
Lövskog med visst barrinslag
efter åtgärd – Ekopark Färna
Efter avverkning av granarna kvarstår en skog som
påminner om naturskogens lövbrännor. Avverkningen av
gran har genomförts för att på sikt skapa en ljusöppen
och luckig lövskog med höga naturvärden. En viss andel
gran har lämnat i området för att utgöra skyddsrum till
fåglar eller som nyskapad död ved.

Snidade
träspettar på björk
20 år efter åtgärd – exempel
från Dalsland
När tiden får gå så kommer nya lövträd
upp i de mest öppna partierna sam tidigt
som enstaka granar föryngrat sig i området.
Mängden död aspved har ökat och
fl era av de tidigare så smala asparna har
blivit klart grövre. I detta stadium gynnas
många av skogens rödlistade arter, allt -
ifrån lavar, landsnäckor och vedinsekter
till fjärilar samt fåglar. Den unga lövrika
granskogen har omvandlats till en mångfaldsskog.
40 år efter åtgärd – en mångfaldskog
har bildats
En av de bästa indikatorerna på att skogslandskap
mår bra ur ett eko logiskt perspektiv
är artrikedomen inom gruppen hackspettar.
Spillkråkan överst är specialist på att hugga
fram insekter ur grova träd medan vitryggen
strax under gärna letar långhorningar i döende
björkar. Den tretåiga hackspetten med gul
hjässa till vänster är specialist på bark borrar
i nydöda träd, i stark kontrast till större hackspetten
höger därom som livnär sig på kottfrön
under vintern. Sist har vi den mindre hackspetten
som är specialiserad på att mejsla
fram insekter ur av döende grenverk.
15

16
Naturvårdande skötselmetoder
Naturvårdsbränning
En av våra viktigaste naturvårdsåtgärder i skogen är
att tända eld på skogen, främst tallskogen. Tallen är så
starkt anpassad till brand att den i ett naturlandskap har
svårt att hävda sig utan återkommande bränder. Branden
skapar på kort sikt stora mängder död ved till förmån för
skogens alla vedlevande insekter, som i sin tur lockar
hackspettar. På längre sikt skapar branden även nya
lövskogar eftersom fl era av våra lövträd så som aspen,
sälgen och björken också starkt gynnade av brand.
Vi anser att naturvårdsbränningen är en högt prioriterad
naturvårdsåtgärd. Vädrets makter gör dock att de
verkliga bränningsarealerna varierar kraftigt år från år.
Vår ambition är att genomföra cirka 400 hektar naturvårdsbränning
per år.
Tretåig hackspett, en specialist på barkborrar
Naturvårdsbränning
i tallskog

Återskapa våtmarker
Blöta skogsmarker i både norr och söder har under
1900-talet dikats med syftet att öka skogsproduktionen.
Likaså har de låglänta markerna i jordbrukslandskapet
dikats för att öka jordbruksarealen. Detta har sammantaget
lett till en brist på grunda våtmarker och översvämmade
skogar. Att lägga igen skogsdiken som idag inte
har någon större funktion för skogsproduktion är ofta en
effektiv naturvårdsåtgärd med stor effekt på landskapet.
Den torra myren eller slåtterängen omvandlas på bara
några månader till en vacker våtmark med glittrande
vattenspeglar.
Havsörnen trivs vid rika våtmarker
Frihugget naturvärdesträd
Våtmark före och efter åtgärd
Frihuggning av värdefulla träd
Viktiga mångfaldsbärare i både det svenska kulturlandskapet
och i skogslandskapet är naturvärdesträden. Det
tar lång tid för ett naturvärdesträd att bildas, alltifrån 100 år
till 300 år, beroende på trädslag och läge i landet. Sälgen,
björken och aspen är exempel på trädslag i 100-årsgruppen
medan tallen och eken tar särskild lång tid på sig.
Dessa trädslag är dessutom mycket ljuskrävande samtidigt
som många av deras följearter i naturvårdssammanhang
gynnas av värme. Frihuggning av naturvärdesträd är därför
en prioriterad NS-åtgärd.
Lövgetingbocken gynnas av solbelysta ekar
17

18
Naturhänsyn i produktionsskogar
Stor ekologisk betydelse
Naturhänsynen i produktionsskogen består främst av
den detaljhänsyn vi lämnar kvar vid gallring och avverkning.
Detta är en naturvårdsinsats som har stor betydelse
för bevarandet av den biologiska mångfalden i de
svenska skogarna. Eftersom de skogar vi använder för
produktion uppgår till så stora arealer har den naturhänsyn
vi tar här kanske den mest avgörande ekologiska
betydelsen. Hänsynen i produktionsskogarna skapar
spridningsmöjligheter för olika arter mellan naturreservat,
naturvårdsskogar och ekoparker.
Nio procent naturhänsyn i genomsnitt
Naturhänsyn vid avverkningar innebär att vi lämnar
trädgrupper, kantzoner och enskilda naturvärdesträd.
Sveaskog har beslutat att i genomsnitt nio procent av
arealen ska lämnas som naturhänsyn i produktionsskogarna.
Nivån anpassas till förutsättningarna i
beståndet, om givningen och landskapet.
I vissa fall kan nivån bli så hög som 50 procent och
i andra fall 2,5 procent. Den låga nivån gäller endast i
enskiktade skogar utan variation. Den lägsta ambitionsnivån
för övriga skogar ligger på fem procent.
Ökad kvalitet
Ett viktigt arbete för Sveaskog är att prioritera rätt naturhänsyn
vid olika avverkningar. Som hjälp för att ständigt
förbättra kvaliteten på vår naturhänsyn har vi oberoende
externa revisioner inom ramen för vår FSC-certifi ering.
Dessutom genomför vi interna uppföljningar och kontroller.
Parallellt satsar vi på naturvårdsutbildning för
personal och entreprenörer.
Det här är FSC ®
FSC är en oberoende internationell organisation
för certifi ering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet
är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt,
såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt.
FSCs logotyp på produkter står för oberoende certifi ering
av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler.

Exempel på generell naturhänsyn
inom ramen för FSC
Lämna alla Naturvärdesträd
Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla
skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd.
Lämna död ved
Skogsbrukare ska lämna alla
högstubbar, lågor och andra träd
som varit döda längre tid än ett
år. För nyligen död ved gäller
särskilda regler.
Skapa död ved
Skogsbrukare ska tillskapa
minst tre högstubbar eller
ring barkade träd i medeltal
per hektar avverkad yta vid
föryngringsavverkning och
grövre gallring.
Främja kantzoner
Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment
främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografi skt,
hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner.
Bibehåll lövinslag
Skogsbrukare ska planera och
genomföra skogsbruksåtgärder så
att lövträd, där naturliga förhållanden
så medger, utgör minst tio procent
av volymen vid föryngringsavverkning
(fem procent i norr).
19

20
Framtiden är ljus för hotade
arter på Sveaskogs mark
Några av skogens allra viktigaste naturvärden är gamla
träd (naturvärdesträd) samt stående och liggande döda
träd. Tillsammans gynnar dessa ”mångfaldsbärare”
närmare tusen rödlistade arter. Mångfaldsbärarna utgör
därför en av de viktigaste parametrarna vid naturvärdesbedömning
av skogar. Sveaskog har under de senaste
åren inventerat stora arealer naturvårdsskogar och
produktionsskogar. Inventeringarna omfattar 280 000
hektar skogsmark från norr till söder. Från varje skog har
vi inhämtat data över hur vanligt det är med mångfaldsbärare.
Resultaten är mycket positiva.
Mångfaldsbärarna ökar även i ekoparker,
nyckelbiotoper och naturvärdslokaler
Nyckelbiotoperna är de skogar där vi fi nner fl est mångfaldsbärare.
25 procent av Sveaskogs naturvårds skogar
klassas idag som nyckelbiotoper, resterande del av de
avsatta skogarna klassas som naturvärdeslokaler eller
restaureringsskogar. Med tiden kommer mängden
Mångfaldsbärarna kommer att öka kraftigt i framtidens produktionsskogar
Naturvärdes- Stående Liggande
Antal träd per hektar
Mångfaldsbärare i produktionsskogar
träd döda träd döda träd
Dagens produktionsskogar 4 3 3
Framtidens produktionsskogar 18 8 8
Mångfaldsbärare i avsatta naturvårdsskogar
Dagens naturvärdeslokaler 15 9 11
Dagens nyckelbiotoper 36 16 20
Sveaskog lämnar idag kvar cirka 36 äldre träd i snitt per hektar i produktions skogen
vid avverkning. Siffran kommer från en summering av lämnade träd i hänsynskrävande
biotoper, kantzoner och träd/trädgrupper. Med tiden kommer dessa träd att
bli mångfaldsbärare. Vi kan för enkelhetens skull föreställa oss att hälften av de 36
träden utvecklas till naturvärdesträd och hälften till död ved. I jämförelse med de låga
nivåer för mångfaldsbärare som vi har i dagens produktionsskogar kommer naturvärdena
att vara betydligt fl er i framtidens produktionsskogar. Stora delar av skogslandskapet
kommer därmed ha samma mängd naturvärdesträd och samma mängd
död ved som vi idag fi nner i naturvärdeslokaler.
mångfaldsbärare att öka i både naturvärdeslokaler och
restaureringsskogar och inom 50–100 år skulle många
av dessa skogar kunna klassas om till nyckelbiotoper
enligt dagens defi nitioner.
En ljus framtid
20 procent av Sveaskogs skogsmark nedan fjällen
används idag som naturvårdsareal. Med tanke på att
naturvärdena med tiden kommer att öka markant i både
avsatta skogarna och i produktionsskogarna ser vi ljust
på framtiden för rödlistade arter. Sveaskog genomför
en årlig uppföljning av främst fåglar och vedskalbaggar i
samarbete med WWF för att följa utvecklingen.
Trots att tiden är kort har det gjorts fl era uppseendeväckande
fynd både vad gäller fåglar och insekter. Vi
har bland annat funnit stora antal av tretåig hackspett
och gråspett i fl era av ekoparkerna samt höga frekven ser
av raggbockar och spindelbockar. Dessutom har vi funnit
rariteter såsom jättepraktbagge och hårig blombock.

Naturvärdesträd
Några av skogens viktigaste naturvärden är
gamla träd (naturvärdesträd) samt stående och
liggande döda träd. Tillsammans gynnar dessa
”mångfaldsbärare” närmare tusen rödlistade
arter. Jämfört med idag kommer naturvärdena
på Sveaskogs mark att öka kraftigt i framtidens
skogar. Framtiden för de rödlistade arterna på
Sveaskogs mark är därmed ljus.
Stående döda träd
Liggande döda träd
21

22
Ett förädlat arv
En naturvårdsstrategi med historiska rötter
Sveaskog har en lång skogshistoria. Detta återspeglas
i våra naturvårdsskogar, som har valts ut med hjälp av
både gammal och ny kunskap. Såväl tidigare avsatta
Domänreservat, som nya och planerade naturreservat,
nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler och restaureringsskogar
ingår i naturvårdsskogarna.
Höga naturvärden idag och imorgon
Naturvårdsskogarna kan därför ses som ett förädlat arv,
som kommer att förvaltas och förädlas vidare för framtida
generationer. Alla de områden som avsätts som naturvårdsskogar,
även restaureringsskogarna, har en viktig
roll i det framtida skogslandskap som Sveaskog skapar.
Resultatet av Sveaskogs urval av naturvårdsskogar
är cirka 300 000 hektar skog med höga naturvärden
idag och i framtiden. Alla skogar med höga naturvärden
som Sveaskog känner till idag är med bland de utpekade
naturvårdsskogarna.
Avsättningarna av naturvårdsskogar är fördelade
på olika skogstyper bestående av ungefär en tredjedel
lövskogar, en tredjedel tallskogar och en tredjedel
granskogar. Sveaskogs särskilda satsning på löv- och
ädellövskogar är tydlig. I södra Sverige är 70 procent
av naturvårdsskogarna lövskogar, i mellersta Sverige är
de 45 procent och i norr 25 procent. De fl esta lövrika
skogar ska utvecklas med hjälp naturvårdande skötsel till
att bli framtida lövskogar.
En viktig del i strategin är att öka andelen gammal
skog. I Sveaskogs avsättningar av naturvårdsskogar
dominerar de äldre skogarna i norra Sverige där det fi nns
mest gran- och tallskogar. I södra Sverige dominerar
lövskogar och genomsnittsåldern på naturvårdsskogarna
är därför lägre.
Sveaskog avsätter cirka: 100 000
hektar lövskogar, 100 000 hektar
tallskogar och 100 000 hektar granskogar
som naturvårdsskogar.
Fördelning av Sveaskogs
naturvårdsskogar
200 000 hektar i norra
barrskogsregionen
46 000 hektar i södra
barrskogsregionen
52 000 hektar i
mellansvenska
blandskogsregionen
2 000 hektar i södra
lövskogsregionen
Naturvårdsskogar, hektar
75 000
65 000
20 000
50 000
10 000
80 000
Nyckelbiotoper
Naturvärdeslokaler
Överenskommelser
Restaureringsskogar
Under utredning
Nya/planerade reservat
(varav stora delar utgörs
av frivilligt avsatta skogar
sedan tidigare)

Effektuppföljning av naturvårdsarbetet
Vad är Effekt 20?
Vilken effekt har Sveaskogs naturvårdsarbete? Det är
den centrala frågeställningen i Sveaskogs och Världsnaturfondens
WWF gemensamma projekt Effekt 20,
som fokuserar på naturvärdena i ett landskapsperspektiv.
Huvudarbetet i detta långsiktiga projekt är:
• Uppföljning av skogslandskapens fåglar, med en
metodik utvecklad i ett tidigare WWF-projekt.
• Uppföljning av skogslandskapens insektsfauna.
Effekt 20 är baserat på ett inventeringsarbete som
genomförs i ett antal utvalda ekoparker samt i så kallat
referenslandskap till dessa. Med vald metodik erhålls
pålitliga data över en lång tidsperiod. Därmed kan man
följa förändringar hos skogslevande stannfåglar respektive
vedlevande insekter i varje landskap, samt se trender
för olika landskap. Syftet är att:
• Utvärdera olika naturvårdsambitioner på landskapsnivå.
• Kontinuerligt få ny kunskap om naturvårdens effekter.
• Följa upp Sveaskogs naturvårdsambition.
Fågelinventeringen i korthet
Kunniga ornitologer tar sig under våren fram enligt utpekade
rutter i terrängen. Inventeringarna genomförs i totalt
tio landskap; sex ekoparker och fyra referenslandskap.
Dialog och synpunkter
Synpunkter och förslag välkomnas
På Sveaskogs hemsida www.sveaskog.se fi nns information
om företagets naturvårdsarbete. Här fi nns även en
kartfunktion där Du kan se var våra ekoparker och
naturvårdsskogar fi nns. Naturvårdsskogarna är markerade
med olika färger utifrån hur höga natur värden de
Myskbockens larv lever fl era år i död sälgved.
Alla landskapen inventeras vartannat år. Totalt inventeras
70 mil – motsvarande 17 500 hektar. Detta ger oss cirka
7 000 fågel observationer per inventeringsomgång.
Inventeringen har ännu ej pågått så länge att säkra
statistiska analyser kan göras, men det går att se skillnader
mellan områdena. Till exempel är den tretåiga
hackspetten vanligast i Ekopark Hornslandet med i snitt
åtta individer per 1 000 hektar och i Ekopark Rosfors är
talltitorna vanligast med sina 87 talltitor per 1 000 hektar.
Insektsinventeringen i korthet
Fällfångst genomförs på nyskapade högstubbar i totalt
sju landskap; fyra ekoparker och tre referenslandskap.
Alla landskapen inventeras i tre år med sju års uppehåll.
Cirka 150 000 insektsobservationer görs totalt per
inventering.
I väntan på statistiska analyser kan konstateras att
kunskapen om insektsfaunan ökat kraftig, till exempel
har spindelbocken visat sig vara en karaktärsart i
Ekopark Färna och i Ekopark Hornslandet har vi funnit
många fynd av den rödlistade raggbocken samt ett
exemplar av den mycket sällsynta jätte praktbaggen.
Intressant är också att inventeringen resulterat i ett
fl ertal ej tidigare observerade arter på regional nivå,
i Ekopark Käringberget är det hela 36 stycken nya
regionala fynd.
har och på kartan kan Du se vilka skogstyper de
består av. Kartan uppdateras veckovis.
Har Du frågor eller synpunkter kring Sveaskogs
ekoparker och naturvårdsskogar, eller förslag på nya
värdefulla skogar, är Du välkommen att skicka in dem
via ett formulär som också fi nns på hemsidan.
Synpunkter, förslag och frågor
om naturvårdsskogarna kan
lämnas karta ?? via Sveaskogs hemsida
www.sveaskog.se
inventering
fåglar / insekter
23

Världsnaturfonden WWF stödjer Sveaskogs naturvårdsambition
om att använda 20 procent av den produktiva skogsmarken nedan
Sveaskogs fjällskogsgräns som naturvårdsareal och ser denna
ambition som ett konkret sätt att leva upp till relevanta delar av
nationella och internationella miljömål.
WWF förklarade redan år 2003 sitt stöd för denna ambitionsnivå
genom att tilldela Sveaskog sin internationella ut märkelse – Gåva
till jorden.
De grundläggande förutsättningarna för detta stöd är liksom vid beslutet 2003 att:
• Sveaskogs naturvårdsambitioner ska vara dokumenterade och förankrade från
styrelsenivå ned till operativ nivå i skogen.
• Sveaskogs naturvårdsambitioner och genomförande ska präglas av öppenhet
och dialog.
• Skogsbruket bedrivs i enlighet med den svenska FSC-standarden och i denna
angivna nivån på intensitet
• Naturvårdsinsatserna fördelas på tre strategiska verktyg; fem procent ekoparker,
tio procent naturvårdsskogar och 85 procent produktionskogar med i snitt nio
procent naturhänsyn (nya reservat som bildas på Sveaskogs marker efter beslutet
om 20 procent i april 2002 räknas med)
• Höga naturvärden prioriteras i arbetet med de naturvårdsstrategiska verktygen
• Generell hänsyn för att bibehålla biologiskt värdefulla strukturer, god vattenkvalitet
samt undvika markskador är ett naturvårdsbiologiskt grundfundament i
alla produktionsskogar
• Planering, utförande och uppföljning av NS-åtgärder och generell naturhänsyn
genomförs med hög kvalité. Uppföljningsresultat ska ligga till grund för behov av
förbättringsarbete.
www.sveaskog.se
Producerad av Sveaskog i samarbete med Ahnlund Ateljé AB. Fotgrafer: Stefan Bleckert (15 bilder), Erik Degerman (1), Stefan Hage (1),
Jan-Eric Hägerroth (2), Ola Jennersten (2), Karl Ingvarsson (2), Nic Kruys (1), Mats Larshagen (1), Tero Niemi (1), Johan Nitare (1),
Per Peterson (1), Ulf Risberg (4), Kurt Rodhe (1), Stefan Toterud (2) och Leif Öster (2). Tryckt av TMG Stockholm i maj 2012.