25.09.2013 Views

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Sveaskogs naturvårdsarbete

En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap

1


2

Hög naturvårdsambition

Eftersom Sveaskog är Sveriges största skogsägare med närmare

15 procent av landets produktiva skogsmark spelar det stor roll

för naturen hur vi väljer att sköta våra skogar. Vårt sätt att förvalta

skogen påverkar landskapsbilden och den biologiska mångfalden

såväl idag som i fram tiden.

Sveaskog har en hög naturvårdsambition. Vi vill vara ett föredöme

när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens

olika naturresurser. Därför använder vi 20 procent av företagets

produktiva skogsmark, totalt drygt 650 000 hektar, till naturvård.

Denna ambition gäller nedanför Sveaskogs fjällskogsgräns. I fjällskogarna

är mer än 50 procent av skogarna avsatta till naturvård

som ett led i arbetet med skogscertifi ering enligt FSC. Sveaskog

är dessutom en stor ägare av sjöar, vattendrag och myrar. Vårt

naturvårds arbete är ett starkt bidrag till Sveriges nationella miljömål

såsom Levande skogar och Myllrande våtmarker.

När det gäller formerna för naturvården har vi utvecklat en egen

strategi. Vi arbetar med fl era verktyg i olika skalor – allt från naturhänsyn

vid avverkning, till avsättningar av naturvårdsskogar och

stora sammanhängande landskap som vi kallar ekoparker.

Ett viktigt motiv till denna strategi är vår skogshistoria. Skogarna

är brukade så att naturvärdena återfi nns som enskilda träd i produktionsskogar,

utspridda biotoper i landskapet samt hela skogslandskap

med höga natur värden.

Med målet om 20 procent naturvårdsareal når vi en internationellt

uppmärksammad balans mellan pro duktion och miljö. Genom

att utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden

skapar vi ett ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog har inte bara viljan

utan också möjligheterna att driva denna utveckling.


Sveaskog förvaltar närmare 15 procent

av den produktiva skogsmarken i Sverige

och bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk

med en tydlig balans mellan produktion

och miljö. I genomsnitt används var femte

kvadratmeter i företagets skogar för naturvård.

3


4

Sveaskogs naturvårdsmål 20 procent

Goda skäl för en hög ambition

Sveaskog har som mål att 20 procent av skogsmarken

nedanför fjällskogsregionen ska användas till naturvård.

Denna ambitionsnivå har vi framför allt valt med hänsyn

till den biologiska mångfaldens krav. Det är den nivå som

både nationella och internationella forskar grupper har lyft

fram som nödvändig för att kunna kombinera skogsbruk

med bevarandet av skogens mångfald av växt- och

djurarter.

Sveaskog har ett långsiktigt samarbete med Världsnaturfonden

WWF kring frågor som rör ansvarsfullt

skogsbruk. Sveaskogs höga naturvårdsambition är en

viktigt förutsättning för detta samarbete.

En viktig princip för Sveaskog är att höga naturvärden

alltid skall prioriteras i detta arbete.

Nivån 20 procent har vi valt även av andra skäl.

Vårt beslut att balansera produktion och miljö i ett långsiktigt

ansvarsfullt skogsbruk blir tydligt, både internt och

externt.

Bredbrämad bastardsvärmare

En hög naturvårdsambition skapar äldre och artrika

skogar, vilket gynnar andra näringar och aktiviteter

såsom rennäring, jakt, friluftsliv och en utvecklad naturturism.

Med vårt naturvårdsarbete vill vi även skapa vackra

och varierande skogslandskap som människan kan njuta

av både idag och i framtiden.

Skogen är en källa till upplevelser.

Sveaskogs naturvårdsstrategi

Sveaskog arbetar med naturvård i fl era olika skalor som

förstärker och kompletterar varandra. Det innebär att vi

varierar in satserna i olika skogslandskap och prioriterar

större avsättningar där de gör störst nytta. Skälet är att

olika arter har olika krav på sin livsmiljö för att kunna

överleva. Det fi nns arter som kan överleva i generationer

i ett enda träd. Vissa arter kräver däremot en hel skog

eller särskild naturtyp, medan andra, såsom rovfåglar och

hackspettar, är beroende av hela skogslandskap.


Sveaskog använder tre verktyg i sin naturvårdsstrategi:

• Ekoparker

Ekoparker är stora sammanhängande skogslandskap med

höga naturvärden. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker.

Dessa motsvarar fem procent av vår produktiva skogsmark

eller totalt 175 000 hektar.

Av ekoparkernas totala areal skyddas drygt 100 000

hektar som renodlad naturvårdsareal genom juridiskt bindande

ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Genom dessa

avtal garanteras ett långsiktigt naturskydd under 50 år.

• Naturvårdsskogar

Naturvårdsskogar är skogar som Sveaskog sätter av som

renodlad naturvårdsareal. De omfattar 300 000 hektar,

vilket utgör tio procent av Sveaskogs produktiva skogsmark

nedanför fjällen och utanför ekoparkerna.

I avsättningen av naturvårdsskogar prioriteras skogar

med höga naturvärden. Vi har även satt av skogar som har

en ekologisk potential att utveckla särskilda naturvärden

som det idag är brist på i Sverige.

• Produktionsskogar med naturhänsyn

Produktionsskogar kallar vi de skogar där vi bedriver

skogsbruk. Sveaskogs produktionsskogar omfattar 85

procent av företagets produktiva skogsmark eller totalt

2,8 miljoner hektar.

I produktionsskogarna arbetar Sveaskog med naturvård

genom att prioritera rätt naturhänsyn vid avverkning och

olika skötselåtgärder. Detaljhänsyn tas till exempel i form

av kantzoner, trädgrupper och enskilda naturvärdesträd.

Naturhänsynen ska här i genomsnitt uppgå till nio procent,

vilket summerar till 250 000 hektar naturvårdsareal.

Fem procent ekoparker där

minst hälften av marken används

till naturvårdsareal.

Ekoparker

Tio procent naturvårdsskogar

nedan Sveaskogs fjällskogsregion

och utanför ekoparkerna.

Naturvårdsskogar

Stjärtmes

Älgko med kalv

Naturvårdsarealerna i ekoparkerna och naturvårdsskogarna balanseras

så att de totalt motsvarar 12,5 procent av Sveaskogs mark. Naturhänsynen i

produktionsskogen bidrar med ytterligare 7,5 procent och tillsammans motsvarar

de 20 procent av Sveaskogs produktiva skogsmark nedan fjällen.

85 procent produktionsskogar

där i snitt nio procent av arealen

lämnas som natur hänsyn (motsvarar 7,5

procent av Sveaskogs skogsmark).

Produktionsskogar

med naturhänsyn

5


6

Ekoparker med unik särprägel

Stora sammanhängande landskap

Sveaskogs ekoparker är stora sammanhängande landskap med höga naturvärden

och naturvårdsambitioner. Ekoparkerna är i genomsnitt cirka 5 000 hektar

(50 kvadratkilometer) stora och alla har sin unika ekologiska särprägel.

Arbetet med ekoparkerna som stora landskap där ekologi går före ekonomi

utvecklar dessa till blivande spridningskällor för många hotade arter. Bland ekoparkerna

fi nner vi också våra viktigaste friluftsskogar med förutsättningar för en

ökad naturturism.

Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker. Dessa motsvarar fem procent av vår

produktiva skogsmark. Totalt omfattar ekoparkerna 175 000 hektar skogsmark,

varav drygt 100 000 hektar är skyddade genom bindande ekoparksavtal med

Skogsstyrelsen.

Aktiv naturvårdsskötsel

I ekoparkerna arbetar vi aktivt för att både bevara och återskapa höga naturvärden.

Arbetet genomförs enligt upprättade ekoparksplaner som vi tar fram

i samråd med myndigheter, ideella organisationer, rennäring med fl era.

I våra nordliga skogar lämnas de fl esta av skogarna orörda men längre söderut

är behovet av naturvårdande skötsel stort. Den naturvårdande skötseln innebär

exempelvis att Sveaskog bränner och dämmer över skogar, samt, avverkar barrskogar

till förmån för nya lövskogar. I vissa fall återinförs betesdjur i skogen.

Sveaskogs ekoparker

Karhuvaara

Leipipir

Vuollerim

Luottåive

Varjisån

Piteälven

Tjadnes-nimtek

Ledfat

Jovan

Håckren

Galhammar

Tranuberg

Fjätälven

Grytaberg

Ejheden

Malingsbo

Färna

Kilsbergen

Halle-Hunneberg

Ridö – Sundbyholmsarkipelagen

Norra Vätterns skärgård

Omberg

Böda

Hornsö

Raslången

Skatan

Käringberget

Hornslandet

Ovansjö

Forsmark

Naakajärvi

Maunuvaara

Rautiorova

Storklinten

Rosfors

Dubblabergen


Sveaskog har inrättat

36 ekoparker från

norr till söder.

Ekopark Naakajärvi

7


8

Alsumpskog


Blå taggsvamp

300 000 hektar

naturvårdsskogar

Tio procent av Sveaskogs marker

Avsättandet av Sveaskogs naturvårdsskogar är den största naturvårdssatsningen

någonsin i Sverige nedanför fjällen. Naturvårdsskogarna

utgör också den arealmässigt största satsningen, cirka 300 000 hektar,

i Sveaskogs naturvårdsstrategi.

Storleken på naturvårdsskogarna varierar från en halv hektar upp till

fl era hundra hektar. Med hjälp av Sveaskogs landskapsekologiska planering

har naturvårds skogarna fördelats över hela skogsinnehavet från norr till

söder och från fjäll till kust.

Satsningen på naturvårdsskogar innebär att tio procent av Sveaskogs

produktiva marker nedanför fjällen och utanför ekoparkerna har avsatts

för naturvårdsändamål. I naturvårdsskogarna bedriver vi inget produktionsinriktat

skogsbruk. Däremot kommer vi i en stor andel av naturvårdsskogarna

att genomföra naturvårdande skötsel.

Höga naturvärden

Alla idag kända skogar med höga naturvärden på Sveaskogs marker ingår i

naturvårdsskogarna. Dessa består av nyckelbiotoper och naturvärdeslokaler

och utgör merparten av naturvårdsskogarna. Här ingår också de naturreservat

som bildats på Sveaskogs marker sedan målet om 20 procent

naturvårdsareal beslutades i maj 2002.

Restaureringsskogar – framtidens skogslandskap

I urvalet av naturvårdsskogarna fi nns även skogar som har en ekologisk

potential att få höga naturvärden i framtiden och som det idag är brist på

i Sverige, exempelvis ädellövskogar och lövskogar. Dessa kommer vi att

sköta på ett sätt som skapar nya och höga naturvärden i framtiden, bland

annat inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter.

9


10

Hur valde vi ut naturvårdsskogarna?

Hänsynsprioritering

Den metod som Sveaskogs naturvårdsspecialister har

utvecklat för att välja ut och prioritera naturvårdsskogar

kallas för hänsynsprioritering. Metoden är utvecklad i dialog

med forskare, myndigheter och ideella organisationer.

Utsökning i register och fält

Sveaskogs produktiva skogsmark, exklusive fjällskogarna

och ekoparkerna, uppgår till i runda tal tre miljoner

hektar. Från denna mark har Sveaskog valt ut tio procent

naturvårdsskogar.

Första steget var att ur det skogliga registret söka ut

alla skogar med höga naturvärden. Bland dessa fanns

reservat, nyckelbiotoper och andra avsättningar som vi

tidigare klassifi cerat som värdefulla skogar med målet

Naturvård orörd (NO) eller Naturvård skötsel (NS).

Även skogar med de internationellt och nationellt

prioriterade skogstyper, som pekas ut i den nationella

strategin för formellt skydd av skog, söktes fram med

hjälp av registerdata. Alla så kallade värdetrakter som

Länsstyrelserna har defi nierat samt alla de skogsområden

som Naturvårdsverket och Länsstyrelserna pekat

ut som skyddsvärda på Sveaskogs marker ingick också

i urvalet. Till allt detta lades slutligen en egen särskild

satsning på att restaurera löv- och ädellövskogar.

Prioritering

Alla naturvårdskogar som identifi erades rangordnades

inbördes enligt en specifi k prioriteringsordning. Grundprincipen

i denna rangordning är att alla skogar på

Sveaskogs marker med höga naturvärden ska bevaras.

Exempel på sådana skogar är nyckelbiotoper och naturreservat.

Här ingår också bevarandet av miljöer som

är särskilt värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet,

rennäringen och landskapsbilden och som inte kan lösas

med anpassad skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn.

På andra plats i prioritetsordningen kommer bevarandet

av naturvärdeslokaler.

Trots det stora antalet skogar på Sveaskogs marker

med höga naturvärden, så räckte de inte till för att nå

Lövskogarna har blivit

en brist i det svenska

skogslandskapet. I valet

av naturvårds skogar har

Sveaskog gjort särskilda

satsningar för att bevara

och åter skapa olika typer

av lövskogar.

Sverige har ett internationellt

ansvar att värna

om ädellövs kogar som är

en prioriterad skogstyp i

den nationella strategin för

att nå miljökvalitetsmålet

Levande skogar.


Sveaskogs mål om tio procent naturvårdsskogar. Därför

kompletterades urvalet med skogar som inte har höga

naturvärden idag, men som har ekologisk potential att få

det i framtiden. Dessa kallar Sveaskog för restaureringsskogar.

Även restaureringsskogarna rangordnades inbördes

med hjälp av ett poängsystem. Grundprincipen i urvalet

av restaureringsskogar var att de skogar med störst

ekologisk potential skulle väljas ut som naturvårdsskogar.

Detta innebär att nationellt och internationellt prioriterade

skogstyper med hög ålder och landskapsekologiska

värden prioritereras i första hand. De restaureringsskogar

som får samma poäng sorteras sedan efter skogstyp där

ädellöv prioriteras före löv, löv före gran och gran före tall.

Slutligen sorteras skogarna efter lövandel, ålder, trädslag

samt storlek.

Sparvuggla – med huvudet vridet 180 grader

Prioriteringsordning vid urvalet av

naturvårsskogar:

1 Nyckelbiotoper och naturreservat

Skogar med mycket höga naturvärden. Här ingår

också överenskommelser mellan Sveaskog och

andra parter så som myndigheter och ideella

föreningar.

2 Naturvärdeslokaler

Skogar med höga naturvärden grundat på aktiva

åtgärder, arter, naturvärdesträd, död ved eller

speciella miljöer.

3 Restaureringsskogar

Här ingår främst olika typer av ädellövskogar och

lövskogar där äldre skogar med hög lövandel

prioriteras.

11


12

Kvalitetshöjning av naturvårdsskogar

En skog in – en skog ut ökar naturvärdena

Målet är att alla områden med höga naturvärden på

Sveaskogs marker ska fi nnas med bland naturvårdsskogarna.

Det innebär att då nya områden med höga

naturvärden upptäcks på Sveaskogs marker skall även

dessa skyddas och ingå bland naturvårdsskogarna.

Eftersom naturvårdsskogarna totalt ska uppgå till tio

procent av Sveaskogs skogsinnehav byts då den minst

skyddsvärda skogen ut och återgår till produktionsmark.

Naturvårdsskogar som vi tidigare satt av byts endast ut

mot skogar som ger en ännu större naturvårdsnytta.

Naturvårdsskogar med mycket höga naturvärden,

såsom reservat och nyckelbiotoper, är inte utbytbara.

Naturvärdeslokaler byter vi endast ut om all annan

naturvårdsavsättning har högre värden. I praktiken

innebär detta idag att endast restaureringsskogar är

aktuella för att bytas ut mot högre värden.

Lunglav

Storskalig fältinventering ger nya kunskaper

Efter urvalet av naturvårdsskogar år 2005 har vi fältbesökt

de skogar som endast valdes ut med hjälp av

registerdata. Syftet med fältbesöket har varit att beskriva

skogens naturvärden samt avgöra behovet av naturvårdande

skötsel. Inventeringarna har gett oss mycket

ny kunskap om våra skogar. Vid fältbesöket har vi bland

annat inventerat frekvensen av gamla träd, död ved

och lövträd. Vi har också bedömt skogens samlade

natur värde, det vill säga är det en nyckelbiotop,

naturvärdes lokal, restaureringsskog eller rent av en

produktionsskog?

Vi har sammantaget identifi erat tusentals nya

nyckelbiotoper samt ett unikt stort antal fynd av rödlistade

arter.


Nyckelbiotop

Gamla tallskogar utgör en väsentlig del av naturvårdsskogarna

i norra Sverige. I södra Sverige är en större

andel av nyckelbiotoperna lövskogar.

Restaureringsskog

Naturvårdsskogar i form av lövrika skogar förekommer

i olika åldrar. Dessa skogar kommer inom

några decennier att utveckla höga naturvärden.

Naturvärdeslokal

En opåverkad skogsbäck med fl odpärlmusslor

är ett exempel på en naturvärdeslokal.

Restaureringsskog i framtiden

I takt med att de avsatta lövskogarna åldras och

utvecklas med hjälp av naturvårdande skötsel skapas

nya skogar med höga naturvärden.

13


14

Naturvårdande skötsel

– naturligt i dagens påverkade skogslandskap

Nästan all skog i Sverige har omvandlats utifrån människans

behov och ekonomiska intressen. De ekologiska

förutsättningarna har därmed försämrats främst vad

gäller närvaron av gamla träd, död ved och lövträd.

Dessutom fungerar inte skogens naturliga processer

och störningar som tidigare.

En stor del av den biologiska mångfalden är anpassad

till naturliga störningar som skogsbrand, skogsbete,

översvämningar, nydämda våtmarker och stormfällningar.

Det är inte själva störningen i sig som är viktig utan de

naturtyper som de skapar. En effektiv naturvård måste i

stor skala tillåta och efterlikna naturliga störningar i de

avsatta skogarna för att bevara den mångfald som är

knuten till dessa naturtyper.

För arter knutna till skuggtåliga trädslag som gran

och bok är det ofta orördhet under lång tid, som är

nyckeln till framgång. I dessa miljöer fi nns inget eller

litet behov av naturvårdande skötsel. Flera av våra ljus-

älskande träd är däremot tydliga förlorare i orörda skogar

(t ex sälg, asp, ek, vårtbjörk och på sikt även tall). Här

är behovet av naturvårdande skötsel stort om inte arter

knutna till ljuskrävande trädslag ska gå förlorade. När

granen växer in blir skogarna för täta, mörka och kalla.

Inväxning av gran är idag ett stort hot mot den biologiska

mångfalden enligt Artdatabanken. Att bedriva naturvårdande

skötsel i skogar med ljuskrävande trädslag är av

största vikt för att bevara den biologiska mångfalden.

Fördelningen mellan skogar som lämnas orörda och

skogar med naturvårdande skötsel varierar kraftigt inom

landet. Orördheten dominerar i norr och skötselbehoven

är störst i söder.

Naturvård Naturvård

Areal, % orörd skötsel

Norra Sverige 70 30

Mellersta Sverige 53 47

Södra Sverige 33 67

Barrskog med visst lövinslag

före åtgärd – Ekopark Färna

Att arbeta med naturvårdande skötsel av frivilligt

skyddade skogar kan ibland upplevas som ett trolleri.

Det är svårt att tro att det döljer sig en hel lövskog i

denna mörka och täta granskog, men aspen i mitten på

denna bild är faktiskt samma asp som du ser i mitten

på nästa bild. Om inte granarna avverkas så kommer

de ljus krävande lövträden att dö i granarnas mörker.

Lövskog med visst barrinslag

efter åtgärd – Ekopark Färna

Efter avverkning av granarna kvarstår en skog som

påminner om naturskogens lövbrännor. Avverkningen av

gran har genomförts för att på sikt skapa en ljusöppen

och luckig lövskog med höga naturvärden. En viss andel

gran har lämnat i området för att utgöra skyddsrum till

fåglar eller som nyskapad död ved.


Snidade

träspettar på björk

20 år efter åtgärd – exempel

från Dalsland

När tiden får gå så kommer nya lövträd

upp i de mest öppna partierna sam tidigt

som enstaka granar föryngrat sig i området.

Mängden död aspved har ökat och

fl era av de tidigare så smala asparna har

blivit klart grövre. I detta stadium gynnas

många av skogens rödlistade arter, allt -

ifrån lavar, landsnäckor och vedinsekter

till fjärilar samt fåglar. Den unga lövrika

granskogen har omvandlats till en mångfaldsskog.

40 år efter åtgärd – en mångfaldskog

har bildats

En av de bästa indikatorerna på att skogslandskap

mår bra ur ett eko logiskt perspektiv

är artrikedomen inom gruppen hackspettar.

Spillkråkan överst är specialist på att hugga

fram insekter ur grova träd medan vitryggen

strax under gärna letar långhorningar i döende

björkar. Den tretåiga hackspetten med gul

hjässa till vänster är specialist på bark borrar

i nydöda träd, i stark kontrast till större hackspetten

höger därom som livnär sig på kottfrön

under vintern. Sist har vi den mindre hackspetten

som är specialiserad på att mejsla

fram insekter ur av döende grenverk.

15


16

Naturvårdande skötselmetoder

Naturvårdsbränning

En av våra viktigaste naturvårdsåtgärder i skogen är

att tända eld på skogen, främst tallskogen. Tallen är så

starkt anpassad till brand att den i ett naturlandskap har

svårt att hävda sig utan återkommande bränder. Branden

skapar på kort sikt stora mängder död ved till förmån för

skogens alla vedlevande insekter, som i sin tur lockar

hackspettar. På längre sikt skapar branden även nya

lövskogar eftersom fl era av våra lövträd så som aspen,

sälgen och björken också starkt gynnade av brand.

Vi anser att naturvårdsbränningen är en högt prioriterad

naturvårdsåtgärd. Vädrets makter gör dock att de

verkliga bränningsarealerna varierar kraftigt år från år.

Vår ambition är att genomföra cirka 400 hektar naturvårdsbränning

per år.

Tretåig hackspett, en specialist på barkborrar

Naturvårdsbränning

i tallskog


Återskapa våtmarker

Blöta skogsmarker i både norr och söder har under

1900-talet dikats med syftet att öka skogsproduktionen.

Likaså har de låglänta markerna i jordbrukslandskapet

dikats för att öka jordbruksarealen. Detta har sammantaget

lett till en brist på grunda våtmarker och översvämmade

skogar. Att lägga igen skogsdiken som idag inte

har någon större funktion för skogsproduktion är ofta en

effektiv naturvårdsåtgärd med stor effekt på landskapet.

Den torra myren eller slåtterängen omvandlas på bara

några månader till en vacker våtmark med glittrande

vattenspeglar.

Havsörnen trivs vid rika våtmarker

Frihugget naturvärdesträd

Våtmark före och efter åtgärd

Frihuggning av värdefulla träd

Viktiga mångfaldsbärare i både det svenska kulturlandskapet

och i skogslandskapet är naturvärdesträden. Det

tar lång tid för ett naturvärdesträd att bildas, alltifrån 100 år

till 300 år, beroende på trädslag och läge i landet. Sälgen,

björken och aspen är exempel på trädslag i 100-årsgruppen

medan tallen och eken tar särskild lång tid på sig.

Dessa trädslag är dessutom mycket ljuskrävande samtidigt

som många av deras följearter i naturvårdssammanhang

gynnas av värme. Frihuggning av naturvärdesträd är därför

en prioriterad NS-åtgärd.

Lövgetingbocken gynnas av solbelysta ekar

17


18

Naturhänsyn i produktionsskogar

Stor ekologisk betydelse

Naturhänsynen i produktionsskogen består främst av

den detaljhänsyn vi lämnar kvar vid gallring och avverkning.

Detta är en naturvårdsinsats som har stor betydelse

för bevarandet av den biologiska mångfalden i de

svenska skogarna. Eftersom de skogar vi använder för

produktion uppgår till så stora arealer har den naturhänsyn

vi tar här kanske den mest avgörande ekologiska

betydelsen. Hänsynen i produktionsskogarna skapar

spridningsmöjligheter för olika arter mellan naturreservat,

naturvårdsskogar och ekoparker.

Nio procent naturhänsyn i genomsnitt

Naturhänsyn vid avverkningar innebär att vi lämnar

trädgrupper, kantzoner och enskilda naturvärdesträd.

Sveaskog har beslutat att i genomsnitt nio procent av

arealen ska lämnas som naturhänsyn i produktionsskogarna.

Nivån anpassas till förutsättningarna i

beståndet, om givningen och landskapet.

I vissa fall kan nivån bli så hög som 50 procent och

i andra fall 2,5 procent. Den låga nivån gäller endast i

enskiktade skogar utan variation. Den lägsta ambitionsnivån

för övriga skogar ligger på fem procent.

Ökad kvalitet

Ett viktigt arbete för Sveaskog är att prioritera rätt naturhänsyn

vid olika avverkningar. Som hjälp för att ständigt

förbättra kvaliteten på vår naturhänsyn har vi oberoende

externa revisioner inom ramen för vår FSC-certifi ering.

Dessutom genomför vi interna uppföljningar och kontroller.

Parallellt satsar vi på naturvårdsutbildning för

personal och entreprenörer.

Det här är FSC ®

FSC är en oberoende internationell organisation

för certifi ering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet

är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt,

såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt.

FSCs logotyp på produkter står för oberoende certifi ering

av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler.


Exempel på generell naturhänsyn

inom ramen för FSC

Lämna alla Naturvärdesträd

Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla

skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd.

Lämna död ved

Skogsbrukare ska lämna alla

högstubbar, lågor och andra träd

som varit döda längre tid än ett

år. För nyligen död ved gäller

särskilda regler.

Skapa död ved

Skogsbrukare ska tillskapa

minst tre högstubbar eller

ring barkade träd i medeltal

per hektar avverkad yta vid

föryngringsavverkning och

grövre gallring.

Främja kantzoner

Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment

främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografi skt,

hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner.

Bibehåll lövinslag

Skogsbrukare ska planera och

genomföra skogsbruksåtgärder så

att lövträd, där naturliga förhållanden

så medger, utgör minst tio procent

av volymen vid föryngringsavverkning

(fem procent i norr).

19


20

Framtiden är ljus för hotade

arter på Sveaskogs mark

Några av skogens allra viktigaste naturvärden är gamla

träd (naturvärdesträd) samt stående och liggande döda

träd. Tillsammans gynnar dessa ”mångfaldsbärare”

närmare tusen rödlistade arter. Mångfaldsbärarna utgör

därför en av de viktigaste parametrarna vid naturvärdesbedömning

av skogar. Sveaskog har under de senaste

åren inventerat stora arealer naturvårdsskogar och

produktionsskogar. Inventeringarna omfattar 280 000

hektar skogsmark från norr till söder. Från varje skog har

vi inhämtat data över hur vanligt det är med mångfaldsbärare.

Resultaten är mycket positiva.

Mångfaldsbärarna ökar även i ekoparker,

nyckelbiotoper och naturvärdslokaler

Nyckelbiotoperna är de skogar där vi fi nner fl est mångfaldsbärare.

25 procent av Sveaskogs naturvårds skogar

klassas idag som nyckelbiotoper, resterande del av de

avsatta skogarna klassas som naturvärdeslokaler eller

restaureringsskogar. Med tiden kommer mängden

Mångfaldsbärarna kommer att öka kraftigt i framtidens produktionsskogar

Naturvärdes- Stående Liggande

Antal träd per hektar

Mångfaldsbärare i produktionsskogar

träd döda träd döda träd

Dagens produktionsskogar 4 3 3

Framtidens produktionsskogar 18 8 8

Mångfaldsbärare i avsatta naturvårdsskogar

Dagens naturvärdeslokaler 15 9 11

Dagens nyckelbiotoper 36 16 20

Sveaskog lämnar idag kvar cirka 36 äldre träd i snitt per hektar i produktions skogen

vid avverkning. Siffran kommer från en summering av lämnade träd i hänsynskrävande

biotoper, kantzoner och träd/trädgrupper. Med tiden kommer dessa träd att

bli mångfaldsbärare. Vi kan för enkelhetens skull föreställa oss att hälften av de 36

träden utvecklas till naturvärdesträd och hälften till död ved. I jämförelse med de låga

nivåer för mångfaldsbärare som vi har i dagens produktionsskogar kommer naturvärdena

att vara betydligt fl er i framtidens produktionsskogar. Stora delar av skogslandskapet

kommer därmed ha samma mängd naturvärdesträd och samma mängd

död ved som vi idag fi nner i naturvärdeslokaler.

mångfaldsbärare att öka i både naturvärdeslokaler och

restaureringsskogar och inom 50–100 år skulle många

av dessa skogar kunna klassas om till nyckelbiotoper

enligt dagens defi nitioner.

En ljus framtid

20 procent av Sveaskogs skogsmark nedan fjällen

används idag som naturvårdsareal. Med tanke på att

naturvärdena med tiden kommer att öka markant i både

avsatta skogarna och i produktionsskogarna ser vi ljust

på framtiden för rödlistade arter. Sveaskog genomför

en årlig uppföljning av främst fåglar och vedskalbaggar i

samarbete med WWF för att följa utvecklingen.

Trots att tiden är kort har det gjorts fl era uppseendeväckande

fynd både vad gäller fåglar och insekter. Vi

har bland annat funnit stora antal av tretåig hackspett

och gråspett i fl era av ekoparkerna samt höga frekven ser

av raggbockar och spindelbockar. Dessutom har vi funnit

rariteter såsom jättepraktbagge och hårig blombock.


Naturvärdesträd

Några av skogens viktigaste naturvärden är

gamla träd (naturvärdesträd) samt stående och

liggande döda träd. Tillsammans gynnar dessa

”mångfaldsbärare” närmare tusen rödlistade

arter. Jämfört med idag kommer naturvärdena

Sveaskogs mark att öka kraftigt i framtidens

skogar. Framtiden för de rödlistade arterna på

Sveaskogs mark är därmed ljus.

Stående döda träd

Liggande döda träd

21


22

Ett förädlat arv

En naturvårdsstrategi med historiska rötter

Sveaskog har en lång skogshistoria. Detta återspeglas

i våra naturvårdsskogar, som har valts ut med hjälp av

både gammal och ny kunskap. Såväl tidigare avsatta

Domänreservat, som nya och planerade naturreservat,

nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler och restaureringsskogar

ingår i naturvårdsskogarna.

Höga naturvärden idag och imorgon

Naturvårdsskogarna kan därför ses som ett förädlat arv,

som kommer att förvaltas och förädlas vidare för framtida

generationer. Alla de områden som avsätts som naturvårdsskogar,

även restaureringsskogarna, har en viktig

roll i det framtida skogslandskap som Sveaskog skapar.

Resultatet av Sveaskogs urval av naturvårdsskogar

är cirka 300 000 hektar skog med höga naturvärden

idag och i framtiden. Alla skogar med höga naturvärden

som Sveaskog känner till idag är med bland de utpekade

naturvårdsskogarna.

Avsättningarna av naturvårdsskogar är fördelade

på olika skogstyper bestående av ungefär en tredjedel

lövskogar, en tredjedel tallskogar och en tredjedel

granskogar. Sveaskogs särskilda satsning på löv- och

ädellövskogar är tydlig. I södra Sverige är 70 procent

av naturvårdsskogarna lövskogar, i mellersta Sverige är

de 45 procent och i norr 25 procent. De fl esta lövrika

skogar ska utvecklas med hjälp naturvårdande skötsel till

att bli framtida lövskogar.

En viktig del i strategin är att öka andelen gammal

skog. I Sveaskogs avsättningar av naturvårdsskogar

dominerar de äldre skogarna i norra Sverige där det fi nns

mest gran- och tallskogar. I södra Sverige dominerar

lövskogar och genomsnittsåldern på naturvårdsskogarna

är därför lägre.

Sveaskog avsätter cirka: 100 000

hektar lövskogar, 100 000 hektar

tallskogar och 100 000 hektar granskogar

som naturvårdsskogar.

Fördelning av Sveaskogs

naturvårdsskogar

200 000 hektar i norra

barrskogsregionen

46 000 hektar i södra

barrskogsregionen

52 000 hektar i

mellansvenska

blandskogsregionen

2 000 hektar i södra

lövskogsregionen

Naturvårdsskogar, hektar

75 000

65 000

20 000

50 000

10 000

80 000

Nyckelbiotoper

Naturvärdeslokaler

Överenskommelser

Restaureringsskogar

Under utredning

Nya/planerade reservat

(varav stora delar utgörs

av frivilligt avsatta skogar

sedan tidigare)


Effektuppföljning av naturvårdsarbetet

Vad är Effekt 20?

Vilken effekt har Sveaskogs naturvårdsarbete? Det är

den centrala frågeställningen i Sveaskogs och Världsnaturfondens

WWF gemensamma projekt Effekt 20,

som fokuserar på naturvärdena i ett landskapsperspektiv.

Huvudarbetet i detta långsiktiga projekt är:

• Uppföljning av skogslandskapens fåglar, med en

metodik utvecklad i ett tidigare WWF-projekt.

• Uppföljning av skogslandskapens insektsfauna.

Effekt 20 är baserat på ett inventeringsarbete som

genomförs i ett antal utvalda ekoparker samt i så kallat

referenslandskap till dessa. Med vald metodik erhålls

pålitliga data över en lång tidsperiod. Därmed kan man

följa förändringar hos skogslevande stannfåglar respektive

vedlevande insekter i varje landskap, samt se trender

för olika landskap. Syftet är att:

• Utvärdera olika naturvårdsambitioner på landskapsnivå.

• Kontinuerligt få ny kunskap om naturvårdens effekter.

• Följa upp Sveaskogs naturvårdsambition.

Fågelinventeringen i korthet

Kunniga ornitologer tar sig under våren fram enligt utpekade

rutter i terrängen. Inventeringarna genomförs i totalt

tio landskap; sex ekoparker och fyra referenslandskap.

Dialog och synpunkter

Synpunkter och förslag välkomnas

Sveaskogs hemsida www.sveaskog.se fi nns information

om företagets naturvårdsarbete. Här fi nns även en

kartfunktion där Du kan se var våra ekoparker och

naturvårdsskogar fi nns. Naturvårdsskogarna är markerade

med olika färger utifrån hur höga natur värden de

Myskbockens larv lever fl era år i död sälgved.

Alla landskapen inventeras vartannat år. Totalt inventeras

70 mil – motsvarande 17 500 hektar. Detta ger oss cirka

7 000 fågel observationer per inventeringsomgång.

Inventeringen har ännu ej pågått så länge att säkra

statistiska analyser kan göras, men det går att se skillnader

mellan områdena. Till exempel är den tretåiga

hackspetten vanligast i Ekopark Hornslandet med i snitt

åtta individer per 1 000 hektar och i Ekopark Rosfors är

talltitorna vanligast med sina 87 talltitor per 1 000 hektar.

Insektsinventeringen i korthet

Fällfångst genomförs på nyskapade högstubbar i totalt

sju landskap; fyra ekoparker och tre referenslandskap.

Alla landskapen inventeras i tre år med sju års uppehåll.

Cirka 150 000 insektsobservationer görs totalt per

inventering.

I väntan på statistiska analyser kan konstateras att

kunskapen om insektsfaunan ökat kraftig, till exempel

har spindelbocken visat sig vara en karaktärsart i

Ekopark Färna och i Ekopark Hornslandet har vi funnit

många fynd av den rödlistade raggbocken samt ett

exemplar av den mycket sällsynta jätte praktbaggen.

Intressant är också att inventeringen resulterat i ett

fl ertal ej tidigare observerade arter på regional nivå,

i Ekopark Käringberget är det hela 36 stycken nya

regionala fynd.

har och på kartan kan Du se vilka skogstyper de

består av. Kartan uppdateras veckovis.

Har Du frågor eller synpunkter kring Sveaskogs

ekoparker och naturvårdsskogar, eller förslag på nya

värdefulla skogar, är Du välkommen att skicka in dem

via ett formulär som också fi nns på hemsidan.

Synpunkter, förslag och frågor

om naturvårdsskogarna kan

lämnas karta ?? via Sveaskogs hemsida

www.sveaskog.se

inventering

fåglar / insekter

23


Världsnaturfonden WWF stödjer Sveaskogs naturvårdsambition

om att använda 20 procent av den produktiva skogsmarken nedan

Sveaskogs fjällskogsgräns som naturvårdsareal och ser denna

ambition som ett konkret sätt att leva upp till relevanta delar av

nationella och internationella miljömål.

WWF förklarade redan år 2003 sitt stöd för denna ambitionsnivå

genom att tilldela Sveaskog sin internationella ut märkelse – Gåva

till jorden.

De grundläggande förutsättningarna för detta stöd är liksom vid beslutet 2003 att:

Sveaskogs naturvårdsambitioner ska vara dokumenterade och förankrade från

styrelsenivå ned till operativ nivå i skogen.

Sveaskogs naturvårdsambitioner och genomförande ska präglas av öppenhet

och dialog.

• Skogsbruket bedrivs i enlighet med den svenska FSC-standarden och i denna

angivna nivån på intensitet

• Naturvårdsinsatserna fördelas på tre strategiska verktyg; fem procent ekoparker,

tio procent naturvårdsskogar och 85 procent produktionskogar med i snitt nio

procent naturhänsyn (nya reservat som bildas på Sveaskogs marker efter beslutet

om 20 procent i april 2002 räknas med)

• Höga naturvärden prioriteras i arbetet med de naturvårdsstrategiska verktygen

• Generell hänsyn för att bibehålla biologiskt värdefulla strukturer, god vattenkvalitet

samt undvika markskador är ett naturvårdsbiologiskt grundfundament i

alla produktionsskogar

• Planering, utförande och uppföljning av NS-åtgärder och generell naturhänsyn

genomförs med hög kvalité. Uppföljningsresultat ska ligga till grund för behov av

förbättringsarbete.

www.sveaskog.se

Producerad av Sveaskog i samarbete med Ahnlund Ateljé AB. Fotgrafer: Stefan Bleckert (15 bilder), Erik Degerman (1), Stefan Hage (1),

Jan-Eric Hägerroth (2), Ola Jennersten (2), Karl Ingvarsson (2), Nic Kruys (1), Mats Larshagen (1), Tero Niemi (1), Johan Nitare (1),

Per Peterson (1), Ulf Risberg (4), Kurt Rodhe (1), Stefan Toterud (2) och Leif Öster (2). Tryckt av TMG Stockholm i maj 2012.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!