25.09.2013 Views

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

Sveaskogs naturvårdsarbete (pdf, 4MB)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Sveaskogs</strong> <strong>naturvårdsarbete</strong><br />

En satsning för mångfald i framtidens skogslandskap<br />

1


2<br />

Hög naturvårdsambition<br />

Eftersom Sveaskog är Sveriges största skogsägare med närmare<br />

15 procent av landets produktiva skogsmark spelar det stor roll<br />

för naturen hur vi väljer att sköta våra skogar. Vårt sätt att förvalta<br />

skogen påverkar landskapsbilden och den biologiska mångfalden<br />

såväl idag som i fram tiden.<br />

Sveaskog har en hög naturvårdsambition. Vi vill vara ett föredöme<br />

när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens<br />

olika naturresurser. Därför använder vi 20 procent av företagets<br />

produktiva skogsmark, totalt drygt 650 000 hektar, till naturvård.<br />

Denna ambition gäller nedanför <strong>Sveaskogs</strong> fjällskogsgräns. I fjällskogarna<br />

är mer än 50 procent av skogarna avsatta till naturvård<br />

som ett led i arbetet med skogscertifi ering enligt FSC. Sveaskog<br />

är dessutom en stor ägare av sjöar, vattendrag och myrar. Vårt<br />

naturvårds arbete är ett starkt bidrag till Sveriges nationella miljömål<br />

såsom Levande skogar och Myllrande våtmarker.<br />

När det gäller formerna för naturvården har vi utvecklat en egen<br />

strategi. Vi arbetar med fl era verktyg i olika skalor – allt från naturhänsyn<br />

vid avverkning, till avsättningar av naturvårdsskogar och<br />

stora sammanhängande landskap som vi kallar ekoparker.<br />

Ett viktigt motiv till denna strategi är vår skogshistoria. Skogarna<br />

är brukade så att naturvärdena återfi nns som enskilda träd i produktionsskogar,<br />

utspridda biotoper i landskapet samt hela skogslandskap<br />

med höga natur värden.<br />

Med målet om 20 procent naturvårdsareal når vi en internationellt<br />

uppmärksammad balans mellan pro duktion och miljö. Genom<br />

att utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden<br />

skapar vi ett ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog har inte bara viljan<br />

utan också möjligheterna att driva denna utveckling.


Sveaskog förvaltar närmare 15 procent<br />

av den produktiva skogsmarken i Sverige<br />

och bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk<br />

med en tydlig balans mellan produktion<br />

och miljö. I genomsnitt används var femte<br />

kvadratmeter i företagets skogar för naturvård.<br />

3


4<br />

<strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsmål 20 procent<br />

Goda skäl för en hög ambition<br />

Sveaskog har som mål att 20 procent av skogsmarken<br />

nedanför fjällskogsregionen ska användas till naturvård.<br />

Denna ambitionsnivå har vi framför allt valt med hänsyn<br />

till den biologiska mångfaldens krav. Det är den nivå som<br />

både nationella och internationella forskar grupper har lyft<br />

fram som nödvändig för att kunna kombinera skogsbruk<br />

med bevarandet av skogens mångfald av växt- och<br />

djurarter.<br />

Sveaskog har ett långsiktigt samarbete med Världsnaturfonden<br />

WWF kring frågor som rör ansvarsfullt<br />

skogsbruk. <strong>Sveaskogs</strong> höga naturvårdsambition är en<br />

viktigt förutsättning för detta samarbete.<br />

En viktig princip för Sveaskog är att höga naturvärden<br />

alltid skall prioriteras i detta arbete.<br />

Nivån 20 procent har vi valt även av andra skäl.<br />

Vårt beslut att balansera produktion och miljö i ett långsiktigt<br />

ansvarsfullt skogsbruk blir tydligt, både internt och<br />

externt.<br />

Bredbrämad bastardsvärmare<br />

En hög naturvårdsambition skapar äldre och artrika<br />

skogar, vilket gynnar andra näringar och aktiviteter<br />

såsom rennäring, jakt, friluftsliv och en utvecklad naturturism.<br />

Med vårt <strong>naturvårdsarbete</strong> vill vi även skapa vackra<br />

och varierande skogslandskap som människan kan njuta<br />

av både idag och i framtiden.<br />

Skogen är en källa till upplevelser.<br />

<strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsstrategi<br />

Sveaskog arbetar med naturvård i fl era olika skalor som<br />

förstärker och kompletterar varandra. Det innebär att vi<br />

varierar in satserna i olika skogslandskap och prioriterar<br />

större avsättningar där de gör störst nytta. Skälet är att<br />

olika arter har olika krav på sin livsmiljö för att kunna<br />

överleva. Det fi nns arter som kan överleva i generationer<br />

i ett enda träd. Vissa arter kräver däremot en hel skog<br />

eller särskild naturtyp, medan andra, såsom rovfåglar och<br />

hackspettar, är beroende av hela skogslandskap.


Sveaskog använder tre verktyg i sin naturvårdsstrategi:<br />

• Ekoparker<br />

Ekoparker är stora sammanhängande skogslandskap med<br />

höga naturvärden. Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker.<br />

Dessa motsvarar fem procent av vår produktiva skogsmark<br />

eller totalt 175 000 hektar.<br />

Av ekoparkernas totala areal skyddas drygt 100 000<br />

hektar som renodlad naturvårdsareal genom juridiskt bindande<br />

ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. Genom dessa<br />

avtal garanteras ett långsiktigt naturskydd under 50 år.<br />

• Naturvårdsskogar<br />

Naturvårdsskogar är skogar som Sveaskog sätter av som<br />

renodlad naturvårdsareal. De omfattar 300 000 hektar,<br />

vilket utgör tio procent av <strong>Sveaskogs</strong> produktiva skogsmark<br />

nedanför fjällen och utanför ekoparkerna.<br />

I avsättningen av naturvårdsskogar prioriteras skogar<br />

med höga naturvärden. Vi har även satt av skogar som har<br />

en ekologisk potential att utveckla särskilda naturvärden<br />

som det idag är brist på i Sverige.<br />

• Produktionsskogar med naturhänsyn<br />

Produktionsskogar kallar vi de skogar där vi bedriver<br />

skogsbruk. <strong>Sveaskogs</strong> produktionsskogar omfattar 85<br />

procent av företagets produktiva skogsmark eller totalt<br />

2,8 miljoner hektar.<br />

I produktionsskogarna arbetar Sveaskog med naturvård<br />

genom att prioritera rätt naturhänsyn vid avverkning och<br />

olika skötselåtgärder. Detaljhänsyn tas till exempel i form<br />

av kantzoner, trädgrupper och enskilda naturvärdesträd.<br />

Naturhänsynen ska här i genomsnitt uppgå till nio procent,<br />

vilket summerar till 250 000 hektar naturvårdsareal.<br />

Fem procent ekoparker där<br />

minst hälften av marken används<br />

till naturvårdsareal.<br />

Ekoparker<br />

Tio procent naturvårdsskogar<br />

nedan <strong>Sveaskogs</strong> fjällskogsregion<br />

och utanför ekoparkerna.<br />

Naturvårdsskogar<br />

Stjärtmes<br />

Älgko med kalv<br />

Naturvårdsarealerna i ekoparkerna och naturvårdsskogarna balanseras<br />

så att de totalt motsvarar 12,5 procent av <strong>Sveaskogs</strong> mark. Naturhänsynen i<br />

produktionsskogen bidrar med ytterligare 7,5 procent och tillsammans motsvarar<br />

de 20 procent av <strong>Sveaskogs</strong> produktiva skogsmark nedan fjällen.<br />

85 procent produktionsskogar<br />

där i snitt nio procent av arealen<br />

lämnas som natur hänsyn (motsvarar 7,5<br />

procent av <strong>Sveaskogs</strong> skogsmark).<br />

Produktionsskogar<br />

med naturhänsyn<br />

5


6<br />

Ekoparker med unik särprägel<br />

Stora sammanhängande landskap<br />

<strong>Sveaskogs</strong> ekoparker är stora sammanhängande landskap med höga naturvärden<br />

och naturvårdsambitioner. Ekoparkerna är i genomsnitt cirka 5 000 hektar<br />

(50 kvadratkilometer) stora och alla har sin unika ekologiska särprägel.<br />

Arbetet med ekoparkerna som stora landskap där ekologi går före ekonomi<br />

utvecklar dessa till blivande spridningskällor för många hotade arter. Bland ekoparkerna<br />

fi nner vi också våra viktigaste friluftsskogar med förutsättningar för en<br />

ökad naturturism.<br />

Sveaskog har beslutat om 36 ekoparker. Dessa motsvarar fem procent av vår<br />

produktiva skogsmark. Totalt omfattar ekoparkerna 175 000 hektar skogsmark,<br />

varav drygt 100 000 hektar är skyddade genom bindande ekoparksavtal med<br />

Skogsstyrelsen.<br />

Aktiv naturvårdsskötsel<br />

I ekoparkerna arbetar vi aktivt för att både bevara och återskapa höga naturvärden.<br />

Arbetet genomförs enligt upprättade ekoparksplaner som vi tar fram<br />

i samråd med myndigheter, ideella organisationer, rennäring med fl era.<br />

I våra nordliga skogar lämnas de fl esta av skogarna orörda men längre söderut<br />

är behovet av naturvårdande skötsel stort. Den naturvårdande skötseln innebär<br />

exempelvis att Sveaskog bränner och dämmer över skogar, samt, avverkar barrskogar<br />

till förmån för nya lövskogar. I vissa fall återinförs betesdjur i skogen.<br />

<strong>Sveaskogs</strong> ekoparker<br />

Karhuvaara<br />

Leipipir<br />

Vuollerim<br />

Luottåive<br />

Varjisån<br />

Piteälven<br />

Tjadnes-nimtek<br />

Ledfat<br />

Jovan<br />

Håckren<br />

Galhammar<br />

Tranuberg<br />

Fjätälven<br />

Grytaberg<br />

Ejheden<br />

Malingsbo<br />

Färna<br />

Kilsbergen<br />

Halle-Hunneberg<br />

Ridö – Sundbyholmsarkipelagen<br />

Norra Vätterns skärgård<br />

Omberg<br />

Böda<br />

Hornsö<br />

Raslången<br />

Skatan<br />

Käringberget<br />

Hornslandet<br />

Ovansjö<br />

Forsmark<br />

Naakajärvi<br />

Maunuvaara<br />

Rautiorova<br />

Storklinten<br />

Rosfors<br />

Dubblabergen


Sveaskog har inrättat<br />

36 ekoparker från<br />

norr till söder.<br />

Ekopark Naakajärvi<br />

7


8<br />

Alsumpskog


Blå taggsvamp<br />

300 000 hektar<br />

naturvårdsskogar<br />

Tio procent av <strong>Sveaskogs</strong> marker<br />

Avsättandet av <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsskogar är den största naturvårdssatsningen<br />

någonsin i Sverige nedanför fjällen. Naturvårdsskogarna<br />

utgör också den arealmässigt största satsningen, cirka 300 000 hektar,<br />

i <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsstrategi.<br />

Storleken på naturvårdsskogarna varierar från en halv hektar upp till<br />

fl era hundra hektar. Med hjälp av <strong>Sveaskogs</strong> landskapsekologiska planering<br />

har naturvårds skogarna fördelats över hela skogsinnehavet från norr till<br />

söder och från fjäll till kust.<br />

Satsningen på naturvårdsskogar innebär att tio procent av <strong>Sveaskogs</strong><br />

produktiva marker nedanför fjällen och utanför ekoparkerna har avsatts<br />

för naturvårdsändamål. I naturvårdsskogarna bedriver vi inget produktionsinriktat<br />

skogsbruk. Däremot kommer vi i en stor andel av naturvårdsskogarna<br />

att genomföra naturvårdande skötsel.<br />

Höga naturvärden<br />

Alla idag kända skogar med höga naturvärden på <strong>Sveaskogs</strong> marker ingår i<br />

naturvårdsskogarna. Dessa består av nyckelbiotoper och naturvärdeslokaler<br />

och utgör merparten av naturvårdsskogarna. Här ingår också de naturreservat<br />

som bildats på <strong>Sveaskogs</strong> marker sedan målet om 20 procent<br />

naturvårdsareal beslutades i maj 2002.<br />

Restaureringsskogar – framtidens skogslandskap<br />

I urvalet av naturvårdsskogarna fi nns även skogar som har en ekologisk<br />

potential att få höga naturvärden i framtiden och som det idag är brist på<br />

i Sverige, exempelvis ädellövskogar och lövskogar. Dessa kommer vi att<br />

sköta på ett sätt som skapar nya och höga naturvärden i framtiden, bland<br />

annat inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter.<br />

9


10<br />

Hur valde vi ut naturvårdsskogarna?<br />

Hänsynsprioritering<br />

Den metod som <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsspecialister har<br />

utvecklat för att välja ut och prioritera naturvårdsskogar<br />

kallas för hänsynsprioritering. Metoden är utvecklad i dialog<br />

med forskare, myndigheter och ideella organisationer.<br />

Utsökning i register och fält<br />

<strong>Sveaskogs</strong> produktiva skogsmark, exklusive fjällskogarna<br />

och ekoparkerna, uppgår till i runda tal tre miljoner<br />

hektar. Från denna mark har Sveaskog valt ut tio procent<br />

naturvårdsskogar.<br />

Första steget var att ur det skogliga registret söka ut<br />

alla skogar med höga naturvärden. Bland dessa fanns<br />

reservat, nyckelbiotoper och andra avsättningar som vi<br />

tidigare klassifi cerat som värdefulla skogar med målet<br />

Naturvård orörd (NO) eller Naturvård skötsel (NS).<br />

Även skogar med de internationellt och nationellt<br />

prioriterade skogstyper, som pekas ut i den nationella<br />

strategin för formellt skydd av skog, söktes fram med<br />

hjälp av registerdata. Alla så kallade värdetrakter som<br />

Länsstyrelserna har defi nierat samt alla de skogsområden<br />

som Naturvårdsverket och Länsstyrelserna pekat<br />

ut som skyddsvärda på <strong>Sveaskogs</strong> marker ingick också<br />

i urvalet. Till allt detta lades slutligen en egen särskild<br />

satsning på att restaurera löv- och ädellövskogar.<br />

Prioritering<br />

Alla naturvårdskogar som identifi erades rangordnades<br />

inbördes enligt en specifi k prioriteringsordning. Grundprincipen<br />

i denna rangordning är att alla skogar på<br />

<strong>Sveaskogs</strong> marker med höga naturvärden ska bevaras.<br />

Exempel på sådana skogar är nyckelbiotoper och naturreservat.<br />

Här ingår också bevarandet av miljöer som<br />

är särskilt värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet,<br />

rennäringen och landskapsbilden och som inte kan lösas<br />

med anpassad skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn.<br />

På andra plats i prioritetsordningen kommer bevarandet<br />

av naturvärdeslokaler.<br />

Trots det stora antalet skogar på <strong>Sveaskogs</strong> marker<br />

med höga naturvärden, så räckte de inte till för att nå<br />

Lövskogarna har blivit<br />

en brist i det svenska<br />

skogslandskapet. I valet<br />

av naturvårds skogar har<br />

Sveaskog gjort särskilda<br />

satsningar för att bevara<br />

och åter skapa olika typer<br />

av lövskogar.<br />

Sverige har ett internationellt<br />

ansvar att värna<br />

om ädellövs kogar som är<br />

en prioriterad skogstyp i<br />

den nationella strategin för<br />

att nå miljökvalitetsmålet<br />

Levande skogar.


<strong>Sveaskogs</strong> mål om tio procent naturvårdsskogar. Därför<br />

kompletterades urvalet med skogar som inte har höga<br />

naturvärden idag, men som har ekologisk potential att få<br />

det i framtiden. Dessa kallar Sveaskog för restaureringsskogar.<br />

Även restaureringsskogarna rangordnades inbördes<br />

med hjälp av ett poängsystem. Grundprincipen i urvalet<br />

av restaureringsskogar var att de skogar med störst<br />

ekologisk potential skulle väljas ut som naturvårdsskogar.<br />

Detta innebär att nationellt och internationellt prioriterade<br />

skogstyper med hög ålder och landskapsekologiska<br />

värden prioritereras i första hand. De restaureringsskogar<br />

som får samma poäng sorteras sedan efter skogstyp där<br />

ädellöv prioriteras före löv, löv före gran och gran före tall.<br />

Slutligen sorteras skogarna efter lövandel, ålder, trädslag<br />

samt storlek.<br />

Sparvuggla – med huvudet vridet 180 grader<br />

Prioriteringsordning vid urvalet av<br />

naturvårsskogar:<br />

1 Nyckelbiotoper och naturreservat<br />

Skogar med mycket höga naturvärden. Här ingår<br />

också överenskommelser mellan Sveaskog och<br />

andra parter så som myndigheter och ideella<br />

föreningar.<br />

2 Naturvärdeslokaler<br />

Skogar med höga naturvärden grundat på aktiva<br />

åtgärder, arter, naturvärdesträd, död ved eller<br />

speciella miljöer.<br />

3 Restaureringsskogar<br />

Här ingår främst olika typer av ädellövskogar och<br />

lövskogar där äldre skogar med hög lövandel<br />

prioriteras.<br />

11


12<br />

Kvalitetshöjning av naturvårdsskogar<br />

En skog in – en skog ut ökar naturvärdena<br />

Målet är att alla områden med höga naturvärden på<br />

<strong>Sveaskogs</strong> marker ska fi nnas med bland naturvårdsskogarna.<br />

Det innebär att då nya områden med höga<br />

naturvärden upptäcks på <strong>Sveaskogs</strong> marker skall även<br />

dessa skyddas och ingå bland naturvårdsskogarna.<br />

Eftersom naturvårdsskogarna totalt ska uppgå till tio<br />

procent av <strong>Sveaskogs</strong> skogsinnehav byts då den minst<br />

skyddsvärda skogen ut och återgår till produktionsmark.<br />

Naturvårdsskogar som vi tidigare satt av byts endast ut<br />

mot skogar som ger en ännu större naturvårdsnytta.<br />

Naturvårdsskogar med mycket höga naturvärden,<br />

såsom reservat och nyckelbiotoper, är inte utbytbara.<br />

Naturvärdeslokaler byter vi endast ut om all annan<br />

naturvårdsavsättning har högre värden. I praktiken<br />

innebär detta idag att endast restaureringsskogar är<br />

aktuella för att bytas ut mot högre värden.<br />

Lunglav<br />

Storskalig fältinventering ger nya kunskaper<br />

Efter urvalet av naturvårdsskogar år 2005 har vi fältbesökt<br />

de skogar som endast valdes ut med hjälp av<br />

registerdata. Syftet med fältbesöket har varit att beskriva<br />

skogens naturvärden samt avgöra behovet av naturvårdande<br />

skötsel. Inventeringarna har gett oss mycket<br />

ny kunskap om våra skogar. Vid fältbesöket har vi bland<br />

annat inventerat frekvensen av gamla träd, död ved<br />

och lövträd. Vi har också bedömt skogens samlade<br />

natur värde, det vill säga är det en nyckelbiotop,<br />

naturvärdes lokal, restaureringsskog eller rent av en<br />

produktionsskog?<br />

Vi har sammantaget identifi erat tusentals nya<br />

nyckelbiotoper samt ett unikt stort antal fynd av rödlistade<br />

arter.


Nyckelbiotop<br />

Gamla tallskogar utgör en väsentlig del av naturvårdsskogarna<br />

i norra Sverige. I södra Sverige är en större<br />

andel av nyckelbiotoperna lövskogar.<br />

Restaureringsskog<br />

Naturvårdsskogar i form av lövrika skogar förekommer<br />

i olika åldrar. Dessa skogar kommer inom<br />

några decennier att utveckla höga naturvärden.<br />

Naturvärdeslokal<br />

En opåverkad skogsbäck med fl odpärlmusslor<br />

är ett exempel på en naturvärdeslokal.<br />

Restaureringsskog i framtiden<br />

I takt med att de avsatta lövskogarna åldras och<br />

utvecklas med hjälp av naturvårdande skötsel skapas<br />

nya skogar med höga naturvärden.<br />

13


14<br />

Naturvårdande skötsel<br />

– naturligt i dagens påverkade skogslandskap<br />

Nästan all skog i Sverige har omvandlats utifrån människans<br />

behov och ekonomiska intressen. De ekologiska<br />

förutsättningarna har därmed försämrats främst vad<br />

gäller närvaron av gamla träd, död ved och lövträd.<br />

Dessutom fungerar inte skogens naturliga processer<br />

och störningar som tidigare.<br />

En stor del av den biologiska mångfalden är anpassad<br />

till naturliga störningar som skogsbrand, skogsbete,<br />

översvämningar, nydämda våtmarker och stormfällningar.<br />

Det är inte själva störningen i sig som är viktig utan de<br />

naturtyper som de skapar. En effektiv naturvård måste i<br />

stor skala tillåta och efterlikna naturliga störningar i de<br />

avsatta skogarna för att bevara den mångfald som är<br />

knuten till dessa naturtyper.<br />

För arter knutna till skuggtåliga trädslag som gran<br />

och bok är det ofta orördhet under lång tid, som är<br />

nyckeln till framgång. I dessa miljöer fi nns inget eller<br />

litet behov av naturvårdande skötsel. Flera av våra ljus-<br />

älskande träd är däremot tydliga förlorare i orörda skogar<br />

(t ex sälg, asp, ek, vårtbjörk och på sikt även tall). Här<br />

är behovet av naturvårdande skötsel stort om inte arter<br />

knutna till ljuskrävande trädslag ska gå förlorade. När<br />

granen växer in blir skogarna för täta, mörka och kalla.<br />

Inväxning av gran är idag ett stort hot mot den biologiska<br />

mångfalden enligt Artdatabanken. Att bedriva naturvårdande<br />

skötsel i skogar med ljuskrävande trädslag är av<br />

största vikt för att bevara den biologiska mångfalden.<br />

Fördelningen mellan skogar som lämnas orörda och<br />

skogar med naturvårdande skötsel varierar kraftigt inom<br />

landet. Orördheten dominerar i norr och skötselbehoven<br />

är störst i söder.<br />

Naturvård Naturvård<br />

Areal, % orörd skötsel<br />

Norra Sverige 70 30<br />

Mellersta Sverige 53 47<br />

Södra Sverige 33 67<br />

Barrskog med visst lövinslag<br />

före åtgärd – Ekopark Färna<br />

Att arbeta med naturvårdande skötsel av frivilligt<br />

skyddade skogar kan ibland upplevas som ett trolleri.<br />

Det är svårt att tro att det döljer sig en hel lövskog i<br />

denna mörka och täta granskog, men aspen i mitten på<br />

denna bild är faktiskt samma asp som du ser i mitten<br />

på nästa bild. Om inte granarna avverkas så kommer<br />

de ljus krävande lövträden att dö i granarnas mörker.<br />

Lövskog med visst barrinslag<br />

efter åtgärd – Ekopark Färna<br />

Efter avverkning av granarna kvarstår en skog som<br />

påminner om naturskogens lövbrännor. Avverkningen av<br />

gran har genomförts för att på sikt skapa en ljusöppen<br />

och luckig lövskog med höga naturvärden. En viss andel<br />

gran har lämnat i området för att utgöra skyddsrum till<br />

fåglar eller som nyskapad död ved.


Snidade<br />

träspettar på björk<br />

20 år efter åtgärd – exempel<br />

från Dalsland<br />

När tiden får gå så kommer nya lövträd<br />

upp i de mest öppna partierna sam tidigt<br />

som enstaka granar föryngrat sig i området.<br />

Mängden död aspved har ökat och<br />

fl era av de tidigare så smala asparna har<br />

blivit klart grövre. I detta stadium gynnas<br />

många av skogens rödlistade arter, allt -<br />

ifrån lavar, landsnäckor och vedinsekter<br />

till fjärilar samt fåglar. Den unga lövrika<br />

granskogen har omvandlats till en mångfaldsskog.<br />

40 år efter åtgärd – en mångfaldskog<br />

har bildats<br />

En av de bästa indikatorerna på att skogslandskap<br />

mår bra ur ett eko logiskt perspektiv<br />

är artrikedomen inom gruppen hackspettar.<br />

Spillkråkan överst är specialist på att hugga<br />

fram insekter ur grova träd medan vitryggen<br />

strax under gärna letar långhorningar i döende<br />

björkar. Den tretåiga hackspetten med gul<br />

hjässa till vänster är specialist på bark borrar<br />

i nydöda träd, i stark kontrast till större hackspetten<br />

höger därom som livnär sig på kottfrön<br />

under vintern. Sist har vi den mindre hackspetten<br />

som är specialiserad på att mejsla<br />

fram insekter ur av döende grenverk.<br />

15


16<br />

Naturvårdande skötselmetoder<br />

Naturvårdsbränning<br />

En av våra viktigaste naturvårdsåtgärder i skogen är<br />

att tända eld på skogen, främst tallskogen. Tallen är så<br />

starkt anpassad till brand att den i ett naturlandskap har<br />

svårt att hävda sig utan återkommande bränder. Branden<br />

skapar på kort sikt stora mängder död ved till förmån för<br />

skogens alla vedlevande insekter, som i sin tur lockar<br />

hackspettar. På längre sikt skapar branden även nya<br />

lövskogar eftersom fl era av våra lövträd så som aspen,<br />

sälgen och björken också starkt gynnade av brand.<br />

Vi anser att naturvårdsbränningen är en högt prioriterad<br />

naturvårdsåtgärd. Vädrets makter gör dock att de<br />

verkliga bränningsarealerna varierar kraftigt år från år.<br />

Vår ambition är att genomföra cirka 400 hektar naturvårdsbränning<br />

per år.<br />

Tretåig hackspett, en specialist på barkborrar<br />

Naturvårdsbränning<br />

i tallskog


Återskapa våtmarker<br />

Blöta skogsmarker i både norr och söder har under<br />

1900-talet dikats med syftet att öka skogsproduktionen.<br />

Likaså har de låglänta markerna i jordbrukslandskapet<br />

dikats för att öka jordbruksarealen. Detta har sammantaget<br />

lett till en brist på grunda våtmarker och översvämmade<br />

skogar. Att lägga igen skogsdiken som idag inte<br />

har någon större funktion för skogsproduktion är ofta en<br />

effektiv naturvårdsåtgärd med stor effekt på landskapet.<br />

Den torra myren eller slåtterängen omvandlas på bara<br />

några månader till en vacker våtmark med glittrande<br />

vattenspeglar.<br />

Havsörnen trivs vid rika våtmarker<br />

Frihugget naturvärdesträd<br />

Våtmark före och efter åtgärd<br />

Frihuggning av värdefulla träd<br />

Viktiga mångfaldsbärare i både det svenska kulturlandskapet<br />

och i skogslandskapet är naturvärdesträden. Det<br />

tar lång tid för ett naturvärdesträd att bildas, alltifrån 100 år<br />

till 300 år, beroende på trädslag och läge i landet. Sälgen,<br />

björken och aspen är exempel på trädslag i 100-årsgruppen<br />

medan tallen och eken tar särskild lång tid på sig.<br />

Dessa trädslag är dessutom mycket ljuskrävande samtidigt<br />

som många av deras följearter i naturvårdssammanhang<br />

gynnas av värme. Frihuggning av naturvärdesträd är därför<br />

en prioriterad NS-åtgärd.<br />

Lövgetingbocken gynnas av solbelysta ekar<br />

17


18<br />

Naturhänsyn i produktionsskogar<br />

Stor ekologisk betydelse<br />

Naturhänsynen i produktionsskogen består främst av<br />

den detaljhänsyn vi lämnar kvar vid gallring och avverkning.<br />

Detta är en naturvårdsinsats som har stor betydelse<br />

för bevarandet av den biologiska mångfalden i de<br />

svenska skogarna. Eftersom de skogar vi använder för<br />

produktion uppgår till så stora arealer har den naturhänsyn<br />

vi tar här kanske den mest avgörande ekologiska<br />

betydelsen. Hänsynen i produktionsskogarna skapar<br />

spridningsmöjligheter för olika arter mellan naturreservat,<br />

naturvårdsskogar och ekoparker.<br />

Nio procent naturhänsyn i genomsnitt<br />

Naturhänsyn vid avverkningar innebär att vi lämnar<br />

trädgrupper, kantzoner och enskilda naturvärdesträd.<br />

Sveaskog har beslutat att i genomsnitt nio procent av<br />

arealen ska lämnas som naturhänsyn i produktionsskogarna.<br />

Nivån anpassas till förutsättningarna i<br />

beståndet, om givningen och landskapet.<br />

I vissa fall kan nivån bli så hög som 50 procent och<br />

i andra fall 2,5 procent. Den låga nivån gäller endast i<br />

enskiktade skogar utan variation. Den lägsta ambitionsnivån<br />

för övriga skogar ligger på fem procent.<br />

Ökad kvalitet<br />

Ett viktigt arbete för Sveaskog är att prioritera rätt naturhänsyn<br />

vid olika avverkningar. Som hjälp för att ständigt<br />

förbättra kvaliteten på vår naturhänsyn har vi oberoende<br />

externa revisioner inom ramen för vår FSC-certifi ering.<br />

Dessutom genomför vi interna uppföljningar och kontroller.<br />

Parallellt satsar vi på naturvårdsutbildning för<br />

personal och entreprenörer.<br />

Det här är FSC ®<br />

FSC är en oberoende internationell organisation<br />

för certifi ering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet<br />

är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt,<br />

såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt.<br />

FSCs logotyp på produkter står för oberoende certifi ering<br />

av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler.


Exempel på generell naturhänsyn<br />

inom ramen för FSC<br />

Lämna alla Naturvärdesträd<br />

Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla<br />

skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd.<br />

Lämna död ved<br />

Skogsbrukare ska lämna alla<br />

högstubbar, lågor och andra träd<br />

som varit döda längre tid än ett<br />

år. För nyligen död ved gäller<br />

särskilda regler.<br />

Skapa död ved<br />

Skogsbrukare ska tillskapa<br />

minst tre högstubbar eller<br />

ring barkade träd i medeltal<br />

per hektar avverkad yta vid<br />

föryngringsavverkning och<br />

grövre gallring.<br />

Främja kantzoner<br />

Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment<br />

främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografi skt,<br />

hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner.<br />

Bibehåll lövinslag<br />

Skogsbrukare ska planera och<br />

genomföra skogsbruksåtgärder så<br />

att lövträd, där naturliga förhållanden<br />

så medger, utgör minst tio procent<br />

av volymen vid föryngringsavverkning<br />

(fem procent i norr).<br />

19


20<br />

Framtiden är ljus för hotade<br />

arter på <strong>Sveaskogs</strong> mark<br />

Några av skogens allra viktigaste naturvärden är gamla<br />

träd (naturvärdesträd) samt stående och liggande döda<br />

träd. Tillsammans gynnar dessa ”mångfaldsbärare”<br />

närmare tusen rödlistade arter. Mångfaldsbärarna utgör<br />

därför en av de viktigaste parametrarna vid naturvärdesbedömning<br />

av skogar. Sveaskog har under de senaste<br />

åren inventerat stora arealer naturvårdsskogar och<br />

produktionsskogar. Inventeringarna omfattar 280 000<br />

hektar skogsmark från norr till söder. Från varje skog har<br />

vi inhämtat data över hur vanligt det är med mångfaldsbärare.<br />

Resultaten är mycket positiva.<br />

Mångfaldsbärarna ökar även i ekoparker,<br />

nyckelbiotoper och naturvärdslokaler<br />

Nyckelbiotoperna är de skogar där vi fi nner fl est mångfaldsbärare.<br />

25 procent av <strong>Sveaskogs</strong> naturvårds skogar<br />

klassas idag som nyckelbiotoper, resterande del av de<br />

avsatta skogarna klassas som naturvärdeslokaler eller<br />

restaureringsskogar. Med tiden kommer mängden<br />

Mångfaldsbärarna kommer att öka kraftigt i framtidens produktionsskogar<br />

Naturvärdes- Stående Liggande<br />

Antal träd per hektar<br />

Mångfaldsbärare i produktionsskogar<br />

träd döda träd döda träd<br />

Dagens produktionsskogar 4 3 3<br />

Framtidens produktionsskogar 18 8 8<br />

Mångfaldsbärare i avsatta naturvårdsskogar<br />

Dagens naturvärdeslokaler 15 9 11<br />

Dagens nyckelbiotoper 36 16 20<br />

Sveaskog lämnar idag kvar cirka 36 äldre träd i snitt per hektar i produktions skogen<br />

vid avverkning. Siffran kommer från en summering av lämnade träd i hänsynskrävande<br />

biotoper, kantzoner och träd/trädgrupper. Med tiden kommer dessa träd att<br />

bli mångfaldsbärare. Vi kan för enkelhetens skull föreställa oss att hälften av de 36<br />

träden utvecklas till naturvärdesträd och hälften till död ved. I jämförelse med de låga<br />

nivåer för mångfaldsbärare som vi har i dagens produktionsskogar kommer naturvärdena<br />

att vara betydligt fl er i framtidens produktionsskogar. Stora delar av skogslandskapet<br />

kommer därmed ha samma mängd naturvärdesträd och samma mängd<br />

död ved som vi idag fi nner i naturvärdeslokaler.<br />

mångfaldsbärare att öka i både naturvärdeslokaler och<br />

restaureringsskogar och inom 50–100 år skulle många<br />

av dessa skogar kunna klassas om till nyckelbiotoper<br />

enligt dagens defi nitioner.<br />

En ljus framtid<br />

20 procent av <strong>Sveaskogs</strong> skogsmark nedan fjällen<br />

används idag som naturvårdsareal. Med tanke på att<br />

naturvärdena med tiden kommer att öka markant i både<br />

avsatta skogarna och i produktionsskogarna ser vi ljust<br />

på framtiden för rödlistade arter. Sveaskog genomför<br />

en årlig uppföljning av främst fåglar och vedskalbaggar i<br />

samarbete med WWF för att följa utvecklingen.<br />

Trots att tiden är kort har det gjorts fl era uppseendeväckande<br />

fynd både vad gäller fåglar och insekter. Vi<br />

har bland annat funnit stora antal av tretåig hackspett<br />

och gråspett i fl era av ekoparkerna samt höga frekven ser<br />

av raggbockar och spindelbockar. Dessutom har vi funnit<br />

rariteter såsom jättepraktbagge och hårig blombock.


Naturvärdesträd<br />

Några av skogens viktigaste naturvärden är<br />

gamla träd (naturvärdesträd) samt stående och<br />

liggande döda träd. Tillsammans gynnar dessa<br />

”mångfaldsbärare” närmare tusen rödlistade<br />

arter. Jämfört med idag kommer naturvärdena<br />

på <strong>Sveaskogs</strong> mark att öka kraftigt i framtidens<br />

skogar. Framtiden för de rödlistade arterna på<br />

<strong>Sveaskogs</strong> mark är därmed ljus.<br />

Stående döda träd<br />

Liggande döda träd<br />

21


22<br />

Ett förädlat arv<br />

En naturvårdsstrategi med historiska rötter<br />

Sveaskog har en lång skogshistoria. Detta återspeglas<br />

i våra naturvårdsskogar, som har valts ut med hjälp av<br />

både gammal och ny kunskap. Såväl tidigare avsatta<br />

Domänreservat, som nya och planerade naturreservat,<br />

nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler och restaureringsskogar<br />

ingår i naturvårdsskogarna.<br />

Höga naturvärden idag och imorgon<br />

Naturvårdsskogarna kan därför ses som ett förädlat arv,<br />

som kommer att förvaltas och förädlas vidare för framtida<br />

generationer. Alla de områden som avsätts som naturvårdsskogar,<br />

även restaureringsskogarna, har en viktig<br />

roll i det framtida skogslandskap som Sveaskog skapar.<br />

Resultatet av <strong>Sveaskogs</strong> urval av naturvårdsskogar<br />

är cirka 300 000 hektar skog med höga naturvärden<br />

idag och i framtiden. Alla skogar med höga naturvärden<br />

som Sveaskog känner till idag är med bland de utpekade<br />

naturvårdsskogarna.<br />

Avsättningarna av naturvårdsskogar är fördelade<br />

på olika skogstyper bestående av ungefär en tredjedel<br />

lövskogar, en tredjedel tallskogar och en tredjedel<br />

granskogar. <strong>Sveaskogs</strong> särskilda satsning på löv- och<br />

ädellövskogar är tydlig. I södra Sverige är 70 procent<br />

av naturvårdsskogarna lövskogar, i mellersta Sverige är<br />

de 45 procent och i norr 25 procent. De fl esta lövrika<br />

skogar ska utvecklas med hjälp naturvårdande skötsel till<br />

att bli framtida lövskogar.<br />

En viktig del i strategin är att öka andelen gammal<br />

skog. I <strong>Sveaskogs</strong> avsättningar av naturvårdsskogar<br />

dominerar de äldre skogarna i norra Sverige där det fi nns<br />

mest gran- och tallskogar. I södra Sverige dominerar<br />

lövskogar och genomsnittsåldern på naturvårdsskogarna<br />

är därför lägre.<br />

Sveaskog avsätter cirka: 100 000<br />

hektar lövskogar, 100 000 hektar<br />

tallskogar och 100 000 hektar granskogar<br />

som naturvårdsskogar.<br />

Fördelning av <strong>Sveaskogs</strong><br />

naturvårdsskogar<br />

200 000 hektar i norra<br />

barrskogsregionen<br />

46 000 hektar i södra<br />

barrskogsregionen<br />

52 000 hektar i<br />

mellansvenska<br />

blandskogsregionen<br />

2 000 hektar i södra<br />

lövskogsregionen<br />

Naturvårdsskogar, hektar<br />

75 000<br />

65 000<br />

20 000<br />

50 000<br />

10 000<br />

80 000<br />

Nyckelbiotoper<br />

Naturvärdeslokaler<br />

Överenskommelser<br />

Restaureringsskogar<br />

Under utredning<br />

Nya/planerade reservat<br />

(varav stora delar utgörs<br />

av frivilligt avsatta skogar<br />

sedan tidigare)


Effektuppföljning av <strong>naturvårdsarbete</strong>t<br />

Vad är Effekt 20?<br />

Vilken effekt har <strong>Sveaskogs</strong> <strong>naturvårdsarbete</strong>? Det är<br />

den centrala frågeställningen i <strong>Sveaskogs</strong> och Världsnaturfondens<br />

WWF gemensamma projekt Effekt 20,<br />

som fokuserar på naturvärdena i ett landskapsperspektiv.<br />

Huvudarbetet i detta långsiktiga projekt är:<br />

• Uppföljning av skogslandskapens fåglar, med en<br />

metodik utvecklad i ett tidigare WWF-projekt.<br />

• Uppföljning av skogslandskapens insektsfauna.<br />

Effekt 20 är baserat på ett inventeringsarbete som<br />

genomförs i ett antal utvalda ekoparker samt i så kallat<br />

referenslandskap till dessa. Med vald metodik erhålls<br />

pålitliga data över en lång tidsperiod. Därmed kan man<br />

följa förändringar hos skogslevande stannfåglar respektive<br />

vedlevande insekter i varje landskap, samt se trender<br />

för olika landskap. Syftet är att:<br />

• Utvärdera olika naturvårdsambitioner på landskapsnivå.<br />

• Kontinuerligt få ny kunskap om naturvårdens effekter.<br />

• Följa upp <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsambition.<br />

Fågelinventeringen i korthet<br />

Kunniga ornitologer tar sig under våren fram enligt utpekade<br />

rutter i terrängen. Inventeringarna genomförs i totalt<br />

tio landskap; sex ekoparker och fyra referenslandskap.<br />

Dialog och synpunkter<br />

Synpunkter och förslag välkomnas<br />

På <strong>Sveaskogs</strong> hemsida www.sveaskog.se fi nns information<br />

om företagets <strong>naturvårdsarbete</strong>. Här fi nns även en<br />

kartfunktion där Du kan se var våra ekoparker och<br />

naturvårdsskogar fi nns. Naturvårdsskogarna är markerade<br />

med olika färger utifrån hur höga natur värden de<br />

Myskbockens larv lever fl era år i död sälgved.<br />

Alla landskapen inventeras vartannat år. Totalt inventeras<br />

70 mil – motsvarande 17 500 hektar. Detta ger oss cirka<br />

7 000 fågel observationer per inventeringsomgång.<br />

Inventeringen har ännu ej pågått så länge att säkra<br />

statistiska analyser kan göras, men det går att se skillnader<br />

mellan områdena. Till exempel är den tretåiga<br />

hackspetten vanligast i Ekopark Hornslandet med i snitt<br />

åtta individer per 1 000 hektar och i Ekopark Rosfors är<br />

talltitorna vanligast med sina 87 talltitor per 1 000 hektar.<br />

Insektsinventeringen i korthet<br />

Fällfångst genomförs på nyskapade högstubbar i totalt<br />

sju landskap; fyra ekoparker och tre referenslandskap.<br />

Alla landskapen inventeras i tre år med sju års uppehåll.<br />

Cirka 150 000 insektsobservationer görs totalt per<br />

inventering.<br />

I väntan på statistiska analyser kan konstateras att<br />

kunskapen om insektsfaunan ökat kraftig, till exempel<br />

har spindelbocken visat sig vara en karaktärsart i<br />

Ekopark Färna och i Ekopark Hornslandet har vi funnit<br />

många fynd av den rödlistade raggbocken samt ett<br />

exemplar av den mycket sällsynta jätte praktbaggen.<br />

Intressant är också att inventeringen resulterat i ett<br />

fl ertal ej tidigare observerade arter på regional nivå,<br />

i Ekopark Käringberget är det hela 36 stycken nya<br />

regionala fynd.<br />

har och på kartan kan Du se vilka skogstyper de<br />

består av. Kartan uppdateras veckovis.<br />

Har Du frågor eller synpunkter kring <strong>Sveaskogs</strong><br />

ekoparker och naturvårdsskogar, eller förslag på nya<br />

värdefulla skogar, är Du välkommen att skicka in dem<br />

via ett formulär som också fi nns på hemsidan.<br />

Synpunkter, förslag och frågor<br />

om naturvårdsskogarna kan<br />

lämnas karta ?? via <strong>Sveaskogs</strong> hemsida<br />

www.sveaskog.se<br />

inventering<br />

fåglar / insekter<br />

23


Världsnaturfonden WWF stödjer <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsambition<br />

om att använda 20 procent av den produktiva skogsmarken nedan<br />

<strong>Sveaskogs</strong> fjällskogsgräns som naturvårdsareal och ser denna<br />

ambition som ett konkret sätt att leva upp till relevanta delar av<br />

nationella och internationella miljömål.<br />

WWF förklarade redan år 2003 sitt stöd för denna ambitionsnivå<br />

genom att tilldela Sveaskog sin internationella ut märkelse – Gåva<br />

till jorden.<br />

De grundläggande förutsättningarna för detta stöd är liksom vid beslutet 2003 att:<br />

• <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsambitioner ska vara dokumenterade och förankrade från<br />

styrelsenivå ned till operativ nivå i skogen.<br />

• <strong>Sveaskogs</strong> naturvårdsambitioner och genomförande ska präglas av öppenhet<br />

och dialog.<br />

• Skogsbruket bedrivs i enlighet med den svenska FSC-standarden och i denna<br />

angivna nivån på intensitet<br />

• Naturvårdsinsatserna fördelas på tre strategiska verktyg; fem procent ekoparker,<br />

tio procent naturvårdsskogar och 85 procent produktionskogar med i snitt nio<br />

procent naturhänsyn (nya reservat som bildas på <strong>Sveaskogs</strong> marker efter beslutet<br />

om 20 procent i april 2002 räknas med)<br />

• Höga naturvärden prioriteras i arbetet med de naturvårdsstrategiska verktygen<br />

• Generell hänsyn för att bibehålla biologiskt värdefulla strukturer, god vattenkvalitet<br />

samt undvika markskador är ett naturvårdsbiologiskt grundfundament i<br />

alla produktionsskogar<br />

• Planering, utförande och uppföljning av NS-åtgärder och generell naturhänsyn<br />

genomförs med hög kvalité. Uppföljningsresultat ska ligga till grund för behov av<br />

förbättringsarbete.<br />

www.sveaskog.se<br />

Producerad av Sveaskog i samarbete med Ahnlund Ateljé AB. Fotgrafer: Stefan Bleckert (15 bilder), Erik Degerman (1), Stefan Hage (1),<br />

Jan-Eric Hägerroth (2), Ola Jennersten (2), Karl Ingvarsson (2), Nic Kruys (1), Mats Larshagen (1), Tero Niemi (1), Johan Nitare (1),<br />

Per Peterson (1), Ulf Risberg (4), Kurt Rodhe (1), Stefan Toterud (2) och Leif Öster (2). Tryckt av TMG Stockholm i maj 2012.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!