Titta på boken - My Laurell AB
Titta på boken - My Laurell AB
Titta på boken - My Laurell AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
GRÖNA<br />
framtider<br />
Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008
Utgivare:<br />
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF<br />
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU<br />
Projektledare: Lars Höök, LRF<br />
Redaktör: <strong>My</strong> <strong>Laurell</strong>, Östhammars Media <strong>AB</strong><br />
Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:<br />
Formsprak <strong>AB</strong><br />
Formgivning omslag: Sirisan HB<br />
Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.<br />
©Metria 2001<br />
Upplaga: 8 000 ex<br />
Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri<br />
Tryckår: Maj 2008<br />
Tryckort: Klippan<br />
ISBN 978-91-977613-0-7
I n n e h å l l<br />
Grön tillväxt bra för Sverige 2<br />
1. De Gröna Näringarnas betydelse 4<br />
Viktiga för jobben 6<br />
2. Maten och marknaden 10<br />
Jordbrukspolitiken 12<br />
Konsumenter och handel 16<br />
Matkostnader 22<br />
Lönsamheten 24<br />
3. Maten, klimatet och miljön 26<br />
Jordbruket och klimatet 28<br />
Jordbruket och övriga miljömål 34<br />
Svenskt sigill 43<br />
Ekoproduktion 44<br />
4. Livsmedelsproduktionen i Sverige 46<br />
Mjölk 48<br />
Nötkött 52<br />
Griskött 56<br />
Lammkött 60<br />
Fågelkött 62<br />
Ägg 66<br />
Djuromsorg 68<br />
Säkra livsmedel 70<br />
Spannmål 74<br />
Oljeväxter 78<br />
Socker 80<br />
Trädgårdsväxter och potatis 82<br />
5. Massa- och trävaruproduktion i Sverige 86<br />
Skog och marknad 88<br />
Skog och miljö 94<br />
6. De nya näringarna är många 98<br />
Bonden är en mångsysslare 100<br />
Energi 102<br />
Entreprenad 108<br />
Den gröna upplevelsen 110<br />
Den gröna omsorgen 112<br />
Den regionala maten 113<br />
Den viktiga hästen 116<br />
7. Kunskap med tillväxt 118<br />
Utbildning 120<br />
Forskning 122
GRÖN<br />
VÄXTKRAFT<br />
FORMAR<br />
FRAMTIDEN<br />
2007 VAR ÅRET då den globala efterfrågan <strong>på</strong> spannmål och<br />
mejerivaror översteg utbudet. Svenska spannmålspriser nådde<br />
rekordnivåer och nyinvesteringarna i mjölkproduktionen ökade.<br />
Priserna <strong>på</strong> kött steg inte i takt med foderpriserna, och för<br />
köttproducenterna var läget tufft under första halvåret 2008.<br />
Också virkesmarknaden var het 2007. Stark tillväxt präglade<br />
även landsbygdsturismen, entreprenad och de många nya<br />
verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och<br />
landsbygdens miljö.<br />
Klimathotet var det allt överskuggande ämnet och debatten<br />
gick het om åkermarken och dess användning. Priset <strong>på</strong> den<br />
svenska åkermarken steg med 28 procent.<br />
DE GRÖNA NÄRINGARNA ger jobb åt fler än 400 000 människor<br />
och mycket talar för att deras samhällsekonomiska betydelse<br />
kommer att växa ytterligare.<br />
GRÖNA FRAMTIDER beskriver läget i Sveriges gröna näringar.<br />
Skriften gavs ut första gången 2005. Boken har fått stor spridning<br />
och uppskattning. Utgivare har tills nu varit Stiftelsen Svenska<br />
Lantbruksveckan som upplöstes under 2007. Årets utgåva<br />
finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet.<br />
MÅNGA TAR DE GRÖNA näringarna för givna. Kanske för att åkern<br />
och skogen inte kan flytta utomlands. Men de <strong>på</strong>verkas i lika hög grad<br />
som andra näringar av enskilda företagares skicklighet, av<br />
marknadskrafter och av politikens utformning. Det finns därför ett<br />
behov av en årlig avstämning av tillståndet i de gröna näringarna.<br />
Det är också ett av syftena med denna skrift.<br />
Stockholm den 14 maj 2008<br />
Lars Höök, projektledare Gröna Framtider, för<br />
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF<br />
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
FOTO: THOMAS FRANKLIN
Del 1.<br />
De gröna<br />
näringarnas<br />
betydelse
de gröna näringarnas betydelse<br />
De<br />
gröna näringarna viktiga<br />
Det svenska jord- och<br />
skogsbrukets bidrag<br />
till Sveriges bruttonationalprodukt<br />
är<br />
drygt nio procent.<br />
Det är dubbelt så<br />
mycket som fordonsindustrin<br />
bidrar med.<br />
De gröna näringarna<br />
står dessutom för<br />
mer än nio procent<br />
av all sysselsättning<br />
i Sverige.<br />
ÖVER 410 000 MÄNNISKOR i hela Sverige har jobb<br />
med anknytning till de gröna näringarna. Jordbruk,<br />
trädgårdsnäring och skogsbruk sysselsätter i sig<br />
94 350 personer. Det innebär att varje bonde och<br />
skogsbrukare ger jobb åt ytterligare drygt tre personer.<br />
De här jobben finns inom livsmedelsindustri och<br />
skogsindustri, men också i produktionsmedelsindustri<br />
(till exempel foderindustri), bokföringsföretag<br />
och transportföretag.<br />
Jobben som skapas av de gröna näringarna finns<br />
ofta <strong>på</strong> landsbygden. I två av tre kommuner bidrar<br />
de gröna näringarna till mer än vart tionde jobb. I<br />
hela 51 kommuner skapas vart femte jobb av livsmedels-<br />
och skogsproduktionen.<br />
De gröna näringarna har med andra ord mycket<br />
stor betydelse för utvecklingen i de mer glesbefolkade<br />
delarna av Sverige. Jobb skapar jobb. Efterfrågan<br />
<strong>på</strong> varor och tjänster bland de 410 000 personer<br />
som har jobb med anknytning till gröna<br />
näringarna genererar jobb för ytterligare drygt<br />
290 000 personer., ofta <strong>på</strong> landsbygden. Till exempel<br />
inom handel, servicenäringar och sjukvård.<br />
AV SVERIGES BRUTTONATIONALPRODUKT, BNP,<br />
bidrar de gröna näringarna med sammanlagt över<br />
263 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av<br />
totala BNP (2006). Det kan jämföras med Volvo,<br />
Saab och Scania som med underleverantörer har en<br />
BNP-andel <strong>på</strong> strax under fyra procent.<br />
Skogsbruket med förädlingsindustri står för den<br />
större andelen av de gröna näringarnas bidrag till<br />
BNP, omkring sex procent. Den svenska livsmedelsproduktionen<br />
(jordbruk och livsmedelsindustri med<br />
underleverantörer) står för omkring tre procent. En<br />
ökad tillväxt i svensk livsmedels- och virkesproduktion<br />
har med andra ord stor betydelse för både jobb<br />
och Sveriges bruttonationalprodukt. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 6
för jobben i hela landet<br />
näringarnas<br />
ella andel<br />
länen, inkl.<br />
sindustri och<br />
erantörer<br />
De gröna näringarnas<br />
procentuella andel av BNP<br />
i länen (2006), inklusive<br />
förädlingsindustri<br />
och underleverantörer.<br />
Jämtlands län<br />
15,3<br />
Dalarnas län<br />
13,5<br />
Norrbottens län<br />
10,7<br />
Västerbottens län<br />
13,0<br />
14,8<br />
14,7<br />
9,7 Uppsala län<br />
Värmlands län 16,6 7,7 Västmanlands län<br />
Örebro län 10,8<br />
4,6 Stockholms län<br />
7,0 Södermanlands län<br />
Västra Götalands<br />
län<br />
8,3 11,0 Östergötlands län<br />
Jönköpings län 12,0<br />
Hallands län 12,7<br />
9,6<br />
12,9<br />
Kalmar län<br />
Gotlands län<br />
15–<br />
11,2 Kronobergs län<br />
10,0–14,9<br />
KÄLLA: SCB OCH LRF<br />
Skåne län 10,8<br />
10,2 Blekinge län<br />
Västernorrlands län<br />
Gävleborgs län<br />
5,0–9,9<br />
0,0–4,9<br />
Hela riket 9,1<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 7
de gröna näringarnas betydelse<br />
De gröna näringarnas andel av sysselsättningen<br />
i kommunerna (2006)<br />
Antal<br />
kommuner<br />
i intervallen<br />
80<br />
Ju högre upp i<br />
respektive stapel,<br />
desto högre<br />
grön andel av<br />
sysselsättningen<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
Lägst grön<br />
andel av<br />
sysselsättningen<br />
20<br />
finns i<br />
Oxelösund<br />
med 3,3%.<br />
Södertälje<br />
Nacka<br />
Vaxholm<br />
Solna<br />
Trollhättan<br />
Täby<br />
Sundbyberg<br />
Danderyd<br />
Lidingö<br />
Öckerö<br />
Salem<br />
Oxelösund<br />
10<br />
Norrköping<br />
Sundsvall<br />
Upplands Väsby<br />
Gnesta<br />
Värnamo<br />
Storfors<br />
Vadstena<br />
Vallentuna<br />
Järfälla<br />
Borlänge<br />
Arvika<br />
Kalmar<br />
Uppsala<br />
Nora<br />
Älmhult<br />
Ludvika<br />
Halmstad<br />
Gnosjö<br />
Jönköping<br />
Vellinge<br />
Ystad<br />
Hallstahammar<br />
Nykvarn<br />
Smedjebacken<br />
Växjö<br />
Höganäs<br />
Oskarshamn<br />
Falun<br />
Kungsör<br />
Knivsta<br />
Kungälv<br />
Åmål<br />
Köping<br />
Umeå<br />
Haninge<br />
Örebro<br />
Tjörn<br />
Mölndal<br />
Härnösand<br />
Svedala<br />
Linköping<br />
Östersund<br />
Fagersta<br />
Lerum<br />
Mullsjö<br />
Alingsås<br />
Kungsbacka<br />
Ale<br />
Upplands-Bro<br />
Munkfors<br />
Motala<br />
Strängnäs<br />
Landskrona<br />
Partille<br />
Boden<br />
Arboga<br />
Hofors<br />
Nyköping<br />
Malmö<br />
Degerfors<br />
Nynäshamn<br />
Lysekil<br />
Härryda<br />
Skövde<br />
Sandviken<br />
Eskilstuna<br />
Håbo<br />
Luleå<br />
Huddinge<br />
Fins<strong>på</strong>ng<br />
Västerås<br />
Karlskoga<br />
Surahammar<br />
Tyresö<br />
Olofström<br />
Karlskrona<br />
Borås<br />
Sigtuna<br />
Gällivare<br />
Värmdö<br />
Strömstad<br />
Stenungsund<br />
Uddevalla<br />
Kiruna<br />
Trosa<br />
Göteborg<br />
Österåker<br />
Stockholm<br />
Lund<br />
Sollentuna<br />
Ånge<br />
Åtvidaberg<br />
Leksand<br />
Karlshamn<br />
Hudiksvall<br />
Norberg<br />
Kil<br />
Eksjö<br />
Årjäng<br />
Valdemarsvik<br />
Överkalix<br />
Habo<br />
Hällefors<br />
Emmaboda<br />
Mariestad<br />
Nässjö<br />
Varberg<br />
Gotland<br />
Arvidsjaur<br />
Norrtälje<br />
Hagfors<br />
Tierp<br />
Vaggeryd<br />
Ulricehamn<br />
Tibro<br />
Orsa<br />
Markaryd<br />
Arjeplog<br />
Lidköping<br />
Sollefteå<br />
Höör<br />
Båstad<br />
Tranås<br />
Kävlinge<br />
Staffanstorp<br />
Åre<br />
Lycksele<br />
Kumla<br />
Malung<br />
Haparanda<br />
Bollnäs<br />
Hedemora<br />
Söderhamn<br />
Sala<br />
Ronneby<br />
Ljungby<br />
Burlöv<br />
Tranemo<br />
Vänersborg<br />
Söderköping<br />
Tidaholm<br />
Dorotea<br />
Östhammar<br />
Ekerö<br />
Orust<br />
Kristinehamn<br />
Vingåker<br />
Hässleholm<br />
Vårgårda<br />
Bollebygd<br />
Karlsborg<br />
Katrineholm<br />
Mark<br />
Gävle<br />
Perstorp<br />
Botkyrka<br />
Helsingborg<br />
Västervik<br />
Enköping<br />
Gislaved<br />
Skellefteå<br />
Karlstad<br />
Ängelholm<br />
Trelleborg<br />
Mora<br />
Hörby<br />
Krokom<br />
Laholm<br />
Älvdalen<br />
Berg<br />
Åsele<br />
Säffle<br />
Torsby<br />
Kramfors<br />
Robertsfors<br />
Pajala<br />
Heby<br />
Sotenäs<br />
Vara<br />
Strömsund<br />
Kalix<br />
Gagnef<br />
Ödeshög<br />
Skurup<br />
Lekeberg<br />
Ragunda<br />
Rättvik<br />
Säter<br />
Färgelanda<br />
Alvesta<br />
Flen<br />
Lindesberg<br />
Skinnskatteberg<br />
Askersund<br />
Ljusdal<br />
Vindeln<br />
Jokkmokk<br />
Avesta<br />
Klippan<br />
Lomma<br />
Hultsfred<br />
Mjölby<br />
Simrishamn<br />
Tanum<br />
Falköping<br />
Storuman<br />
Piteå<br />
Herrljunga<br />
Härjedalen<br />
Ockelbo<br />
Eda<br />
Essunga<br />
Övertorneå<br />
Laxå<br />
Osby<br />
Svenljunga<br />
Hjo<br />
Sölvesborg<br />
Kristianstad<br />
Forshaga<br />
Vilhelmina<br />
Hallsberg<br />
Torsås<br />
Dals-Ed<br />
Vännäs<br />
Örnsköldsvik<br />
KÄLLA: SCB och LRF<br />
...och i länen<br />
12,2<br />
10,1<br />
11,1<br />
I toppen: Götene<br />
med 43,6% sysselsättning<br />
i de gröna<br />
näringarna, tätt före<br />
Grums med 41%.<br />
11,5<br />
12,4<br />
14,2<br />
DE GRÖNA NÄRINGARNA står för en stor<br />
del av jobben i nästan alla län. Störst betydelse<br />
har de gröna näringarna i Kalmar län.<br />
Där bidrar de till den totala sysselsättningen med<br />
14,5 procent. Därnäst kommer Värmlands län<br />
och Hallands län, båda med en sysselsättningsandel<br />
över 13 procent. Motpolen är<br />
Stockholms län där sysselsättningsgraden<br />
inom de gröna näringarna är 5,8 procent. I<br />
många kommuner, till exempel Mellerud, Älvkarleby,<br />
Töreboda, Bjuv, Norsjö och Bengtsfors,<br />
står de gröna näringarna för mer än 25 procent<br />
av jobben. Och i Grums utgör jobben i de gröna<br />
näringarna hela 41 procent av sysselsättningen.<br />
Men allra högst upp i toppen ligger<br />
Götene kommun. Där<br />
10,1<br />
står de gröna näring-<br />
5,8 arna för 43,6 pro-<br />
7,2<br />
cent av jobben.<br />
Hylte<br />
Aneby<br />
Ovanåker<br />
Bromölla<br />
Uppvidinge<br />
Götene<br />
Grums<br />
40%<br />
12,3<br />
8,5<br />
Störst andel<br />
gröna jobb<br />
i Götene<br />
9,9<br />
13,0<br />
11,8<br />
7,6<br />
9,8<br />
12,3<br />
10,7<br />
14,5<br />
9,3<br />
13,3<br />
>14%<br />
12-14%<br />
10-12%<br />
8-10%<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 9
Del 2.<br />
Maten<br />
och<br />
marknaden
jordbrukspolitik<br />
Höjda världsmarknadspriser<br />
<strong>på</strong> spannmål<br />
och mejerivaror<br />
under 2007 ökade<br />
lönsamheten i det<br />
svenska jordbruket.<br />
Att EUs ersättningar<br />
inte längre är kopplade<br />
till produktionen<br />
gör att marknaden nu<br />
styr vad som produceras<br />
i jordbruket. För<br />
första gången <strong>på</strong><br />
många år ökar spannmålsarealen<br />
i Sverige.<br />
VET MER<br />
europa.eu<br />
www.lrf.se<br />
www.sjv.se<br />
www.wfo.org<br />
M<br />
arknaden allt viktigare<br />
UNDER 2007 FÖRÄNDRADES priserna <strong>på</strong> jordbruksråvaror<br />
mycket snabbt. Det var framför allt priserna<br />
<strong>på</strong> spannmål, foder och mjölkprodukter som<br />
sköt i höjden. Världsmarknadspriset för vete steg exempelvis<br />
med 82 procent under 2007 (januari-december).<br />
För ost var motsvarande siffra 80 procent.<br />
Prisutvecklingen kan i stora drag förklaras av ökad<br />
efterfrågan i tillväxtekonomier i Asien, sämre spannmålsskördar<br />
i Australien och Nordamerika, samt<br />
ökad produktion av bioenergi från jordbruksmark.<br />
Även 2008 väntas framförallt spannmåls- och foderpriser<br />
ligga kvar <strong>på</strong> en jämförelsevis hög nivå.<br />
Priserna <strong>på</strong> mjölkprodukter väntas falla tillbaka något,<br />
medan priserna <strong>på</strong> köttområdet väntas stiga.<br />
Köttpriserna, inte minst för griskött, följde inte med i<br />
den allmänna prisuppgången under 2007 eftersom<br />
produktionen då låg <strong>på</strong> en ganska hög nivå. De höga<br />
foderkostnaderna har lett till en lönsamhetsförsämring<br />
och minskad produktion som i nästa skede väntas<br />
ge prishöjningar även <strong>på</strong> köttområdet.<br />
EUs REFORMERADE JORDBRUKSPOLITIK gör att<br />
världsmarknadspriserna nu <strong>på</strong>verkar inriktning och<br />
produktionsnivåer i det europeiska jordbruket mycket<br />
mer än tidigare. Förändringarna av politiken har<br />
varit genomförd i flertalet medlemsländer sedan ett<br />
par till tre år tillbaka.<br />
Den viktigaste förändringen är att en stor del av<br />
ersättningarna till jordbrukarna frikopplats från produktionen.<br />
Lantbrukarna har fått en större frihet att<br />
producera det som är lönsamt.<br />
Under reformens två första år, 2005 och 2006, då<br />
de internationella priserna för exempelvis spannmål<br />
och mjölkprodukter var ganska låga, minskade produktionen<br />
i många länder. De stigande priserna<br />
under 2007 har skapat en ny situation. Nu finns förväntningar<br />
om att produktionen ska öka. Detta har<br />
medfört att reformen av EUs jordbrukspolitik i allmänhet<br />
anses ha fungerat relativt väl. Men om priserna<br />
hade legat kvar <strong>på</strong> en fortsatt låg nivå även<br />
2007 och 2008 hade kanske omdömet blivit ett annat.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 12
för Sveriges bönder<br />
KÄLLA: SJV KÄLLA: SCB<br />
KÄLLA: SJV/LRF<br />
260<br />
240<br />
220<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
10 000<br />
9 000<br />
8 000<br />
7 000<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
Världsmarknadspriser, vegetabiliska och animaliska<br />
produkter 2005-2008, index 2000=100<br />
0<br />
9 000<br />
8 000<br />
7 000<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
2005 2006 2007 2008<br />
Direktersättningar 1994, 2000 och 2005-2007, mkr<br />
1994 2000 2005 2006 2007<br />
Jordbrukets företagsinkomst 2000-2007, mkr<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
FÖR SVERIGES DEL gav utvecklingen<br />
under 2007 en märkbar förbättring av<br />
jordbrukets samlade inkomster. Det totala<br />
produktionsvärdet ökade med omkring 15<br />
procent och nettoinkomsten för jord-<br />
brukssektorn steg med cirka 35<br />
procent jämfört med 2006.<br />
Utöver stigande världsmarknadspriser<br />
bidrog de goda<br />
odlings- och skördeförhållandena<br />
till dessa förbättringar. Totalskörden<br />
av spannmål ökade<br />
under 2007 med 23 procent,<br />
trots att spannmålsarealen var<br />
densamma som året innan.<br />
Även skördarna av sockerbetor<br />
och oljeväxter ökade, tack vare<br />
det gynnsamma vädret.<br />
Spannmålsodlingen i Sverige<br />
slutade minska under 2007 som<br />
en följd av den kraftiga prisökningen.<br />
2008 beräknas den<br />
odlade arealen spannmål öka<br />
med ungefär 10 procent.<br />
Prisuppgången <strong>på</strong> mjölk och<br />
mejeriprodukter under 2007<br />
gav inte samma positiva<br />
genomslag <strong>på</strong> produktionen. Invägningen<br />
av mjölk vid de svenska<br />
mejerierna fortsatte att minska.<br />
Eventuellt kan de högre<br />
priserna resultera i en positiv<br />
effekt <strong>på</strong> produktionen under<br />
2008. Andelen mjölkproducenter<br />
som tänker bygga ut sin<br />
mjölkproduktion de närmaste tre<br />
åren var för första gången någonsin<br />
större än de som tänker<br />
minska eller upphöra. Enligt<br />
2008 års Lantbruksbarometer<br />
var det 24 procent av mjölkproducenterna<br />
som vill bygga ut<br />
och 22 procent som vill minska.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 13
jordbrukspolitik<br />
Den europeiska jordbruks-<br />
Minskningen<br />
<br />
i den svenska köttproduktionen under<br />
2007 förväntas däremot bestå även under 2008.<br />
I 2003 ÅRS BESLUT om att reformera EUs gemensamma<br />
jordbrukspolitik sades att en översyn skulle<br />
göras efter några år. Denna så kallade hälsokontroll<br />
presenterades översiktligt av EU-kommissionen i november<br />
2007. Den innebär sammantaget att den inriktning<br />
som slogs fast 2003 fullföljs. I korthet kan<br />
förslagen sammanfattas så här:<br />
fortsatt och utökad frikoppling av jordbruksstöden,<br />
men med bibehållen möjlighet till koppling för amoch<br />
dikor samt får/getter<br />
fortsatt reformering och avveckling av kvarvarande<br />
marknadsprisstöd<br />
nya möjligheter för medlemsländerna att omfördela<br />
en del av det frikopplade stödet (inom det nationella<br />
kuvertet), exempelvis till olika typer av jordbruk<br />
och regioner, alternativt till stöd för att hantera risker<br />
av olika slag.<br />
en ökad överflyttning av direktstöd och gårdsstöd<br />
till Landsbygdsprogrammet, från dagens fem procent<br />
till 13 procent år 2012 och med utökad procentsats<br />
för större gårdar.<br />
förenklingar; exempelvis att avskaffa trädessystemet,<br />
lägga in en lägsta nivå för stödutbetalning och<br />
se över reglerna för tvärvillkor, nationell reserv med<br />
mera.<br />
Förslagen kommer att diskuteras <strong>på</strong> politisk nivå<br />
inom EU under 2008. Förhoppningen är att detta<br />
ska resultera i beslut under andra halvåret 2008.<br />
MÅNGA AV FÖRÄNDRINGARNA i EUs gemensamma<br />
jordbrukspolitik är viktiga steg i anpassningen<br />
till en friare världshandel. Det ska bli mindre<br />
av konkurrensstörande produktionsstöd och annat<br />
som <strong>på</strong>verkar eller begränsar den gränsöverskridande<br />
handeln med jordbruksprodukter.<br />
I stället skapas utrymme för särskilda stöd till<br />
landsbygden och glesbefolkade områden. Ett nytt<br />
landsbygdsprogram för Sverige godkändes av EU<br />
under 2007 och ska gälla fram till 2013. Det ska bidra<br />
till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ut-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 14
politiken ses över<br />
KÄLLA: SJV KÄLLA: LRF<br />
KÄLLA: SJV och LRF<br />
Jordbrukets intäkter och kostnader 2006-2007, mkr<br />
25 000<br />
SUMMA INTÄKTER -06: 42 317 mkr, -07: 45 675 mkr<br />
Animalier<br />
20 000<br />
Vegetabilier<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
Övrigt<br />
Direktstöd<br />
5 000<br />
-06-07<br />
-06-07<br />
Löner Arrende/hyra Räntor/<br />
netto<br />
10 000<br />
15 000<br />
Kapitalförslitning<br />
20 000<br />
25 000<br />
Insatsvaror/tjänster<br />
SUMMA KOSTNADER -06: 35 709 mkr, -07: 37 855 mkr<br />
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel<br />
2000-2007, mkr<br />
90 000<br />
80 000<br />
70 000<br />
60 000<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
0<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Utveckling av prisindex för avräkningspris, produktionsmedelspris<br />
och konsumentpris 2000–2007<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
PM-Index<br />
A-Index<br />
KPI<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Kostnaderna för produktionsmedel steg kraftigt under 2000-talet<br />
samtidigt som avräkningspriserna sjönk. 2006 innebar en vändpunkt<br />
och avräkningspriserna fortsatte att stiga under 2007.<br />
veckling <strong>på</strong> landsbygden.<br />
Programmet har en budget <strong>på</strong><br />
närmare fem miljarder kronor om<br />
året och finansieras till hälften av<br />
EU. 75 procent av den totala budgeten<br />
går till olika miljöersättningar.<br />
Övriga 25 procent ska användas<br />
för att gynna företagande,<br />
konkurrenskraft, diversifiering och<br />
livskvalitet <strong>på</strong> landsbygden.<br />
Ungefär en miljard kronor om<br />
året ska gå till andra landsbygdsbaserade<br />
företag än renodlade<br />
lantbruksföretag, exempelvis bioenergi-,<br />
turism- eller entreprenadföretag.<br />
FÖRHANDLINGARNA i världshandelsorganisationen<br />
WTO om ett<br />
nytt frihandelsavtal <strong>på</strong> bland annat<br />
jordbruksområdet har förts vidare<br />
under inledningen av 2008.<br />
Förhoppningar har funnits om ett<br />
genombrott våren 2008, men<br />
överläggningarna har gått relativt<br />
trögt. Samtidigt fokuserar USA,<br />
som är ett nyckelland för en uppgörelse,<br />
alltmer <strong>på</strong> det stundande<br />
presidentvalet. Detta talar för att<br />
det kan vara svårt att nå ett nytt<br />
avtal <strong>på</strong> kort sikt.<br />
Oavsett avtalet ökar den gränsöverskridande<br />
handeln med jordbruksvaror.<br />
I Sverige har värdet av<br />
den gränsöverskridande handeln<br />
med jordbruksvaror i det närmaste<br />
fördubblats under 2000-talet.<br />
Sverige är nettoimportör, det är<br />
bara exporten av spannmål som är<br />
större än importen. Importnettot är<br />
störst för frukt, köksväxter samt kött- och<br />
fiskvaror. Importen ökar för närvarande<br />
snabbare än exporten. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 15
konsument och handel<br />
Lågpris<br />
inte längre viktigast<br />
Intresset för närproducerad<br />
mat kan stärka<br />
den svenska bondens<br />
ställning <strong>på</strong> livsmedelsmarknaden.<br />
Allt fler<br />
konsumenter vill ha<br />
mat av bra kvalitet,<br />
producerad i närområdet.<br />
Detta kräver nya<br />
kanaler för inköp och<br />
distribution.<br />
VET MER:<br />
www.konkurrensverket.se<br />
www.li.se<br />
www.minmat.org<br />
www.sli.lu.se<br />
www.sjv.se<br />
www.svenskhandel.se<br />
PRISERNA PÅ LIVSMEDEL ÖKADE under 2007, vilket<br />
innebär ett trendbrott efter ett decennium av<br />
oförändrade eller till och med sjunkande livsmedelspriser.<br />
De höjda livsmedelspriserna under 2007 kan<br />
förklaras av en globalt ökad efterfrågan <strong>på</strong> jordbruksprodukter,<br />
ett ogynnsamt skördeår i flera delar<br />
av världen, en ökad konkurrens med energisektorn<br />
om odlingsbara ytor, ökade råvarupriser i flera sektorer<br />
och ett uppdämt behov för kostnadskompensationer.<br />
Bland förklaringarna finns också en ökad benägenhet<br />
bland konsumenterna att köpa produkter<br />
med ett mervärde. Sverige befinner sig i en högkonjunktur<br />
och har för närvarande en stor köpstark konsumentgrupp.<br />
Intresset för mat är växande. Allt fler<br />
säger sig vara beredda att betala ett högre pris för<br />
mat med hög kvalitet.<br />
SVENSK DAGLIGVARUHANDEL har under flera år<br />
varit oerhört prisfokuserad. Prisfokuseringen kan till<br />
stor del förklaras av lågpriskedjorna Nettos och Lidls<br />
intåg <strong>på</strong> den svenska marknaden 2002 respektive<br />
2003. För att rusta sig mot den ökande konkurrensen<br />
drev de svenska kedjorna <strong>på</strong> eget initiativ aggressiva<br />
prisoffensiver, där knappt något utrymme<br />
fanns för att lyfta fram annat än »billigt« och »lägsta<br />
pris«.<br />
Dagens marknadssituation visar att lågpriskedjorna<br />
hittills bara lyckats ta några få procent av<br />
marknadsutrymmet. De tre största aktörerna ICA,<br />
Coop och Axfood har behållit sin dominans, om än<br />
med smärre förskjutningar av marknadsandelarna.<br />
ICA är det block som varit mest framgångsrikt under<br />
den omvandlingsperiod som varit. ICA har till och<br />
med lyckats stärka sin position och har idag en<br />
marknadsandel <strong>på</strong> nästan 50 procent.<br />
Även om den svenska dagligvaruhandeln brukar<br />
beskrivas som oligopolisk har de nya aktörerna och<br />
lågprisfokuseringen lett till en hårdnande konkurrens.<br />
KONKURRENSEN HAR BLAND annat resulterat i att<br />
kedjorna centraliserat sina inköp. Med större inköpsvolymer<br />
ökar möjligheterna att förhandla om priset,<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 16
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
– fler vill ha mat med kvalitet<br />
Hushållsprodukter<br />
Blockens andel av traditionell dagligvaruhandel,<br />
2007 (2003), %<br />
Bergendahls<br />
8 (4)<br />
Djupfryst<br />
Lidl 3 (1)<br />
Axfood<br />
17 (23)<br />
Färska livsmedel<br />
KF/Coop<br />
21 (24)<br />
Kolonialvaror<br />
Drycker<br />
Netto 1 (0.5)<br />
ICAhandlarna<br />
49 (47,5)<br />
KÄLLA: DAGLIGVARUFAKTA 2007, FRI KÖPENSKAP<br />
Andelen egna märkesvaror, EMV, % per varugrupp 2006<br />
Kroppsvård<br />
Mejeri<br />
Konfektyr<br />
KÄLLA: FRI KÖPENSKAP OCH NIELSEN<br />
och detta har därför inneburit en maktförskjutning<br />
till handelns fördel. Den kraftfulla<br />
satsningen <strong>på</strong> Egna Märkesvaror, EMV, har<br />
också bidragit till att stärka handelns position<br />
som marknadsaktör.<br />
Handelns EMV-produkter har idag runt<br />
16 procent av den totala livsmedelsmarknaden<br />
i Sverige. Andelen EMV varierar<br />
dock mellan varugrupperna. Att andelen<br />
EMV kommer att öka framöver i<br />
Sverige är de allra flesta bedömare eniga<br />
om. Hur kraftig ökningen kommer att bli<br />
beror delvis <strong>på</strong> livsmedelsleverantörernas<br />
egen förmåga att utveckla sina produkter<br />
och varumärken. I än större utsträckning<br />
kommer EMV-utvecklingen att vara ett resultat<br />
av handelskedjornas egna ambitioner.<br />
FRAM TILL NU HAR handeln i första hand<br />
utvecklat EMV utifrån konceptet »acceptabel<br />
kvalitet till lågt pris«. Men nu börjar<br />
nästa generation EMV <strong>på</strong> den svenska<br />
markanden att dyka upp: EMV som är så<br />
kallade nisch- och premiumprodukter.<br />
Dessa konkurrerar stenhårt med de kända<br />
märkesvarorna genom att ligga i framkant<br />
när det gäller produktutveckling, ha en<br />
hög produktkvalitet och profileras med<br />
hjälp av marknadsföring.<br />
Exempel <strong>på</strong> nisch- och premium-EMV är<br />
Coops Änglamark-sortiment för ekologiska,<br />
rättvisemärkta och miljö- och allergianpassade<br />
varor, samt ICA:s ekologiska<br />
EMV »I love eco«. Med denna typ av satsningar<br />
är det högst troligt att handelns<br />
EMV kommer att ta större marknadsandelar<br />
de kommande åren.<br />
SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER stor<br />
vikt vid varumärket i sitt matval. Det framgår<br />
av en attitydundersökning som<br />
genomförts <strong>på</strong> uppdrag av Min Mat och <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 17
konsument och handel<br />
E<br />
fterfrågan <strong>på</strong> ekologiskt<br />
<br />
Axfood under 2007. Hela 76 procent uppgav att ett<br />
känt varumärke hade stor betydelse för valet av livsmedel.<br />
Andra värden som spelar en stor roll för valet<br />
är hur maten är producerad. Många vill att maten ska<br />
vara lokalt producerad och gärna ekologisk.<br />
Ovanstående ligger i linje med slutsatserna i studien<br />
Livsmedelsmarknaden 2015 som LRF låtit göra.<br />
Enligt denna kommer endast omkring 13 procent av<br />
konsumenterna att vara rena prisjägare 2015. Hela 36<br />
procent kommer att ställa hårda krav <strong>på</strong> kvalitet. Men<br />
den stora gruppen, cirka 51 procent av framtidens<br />
konsumenter, kommer att utvecklas till så kallade<br />
»smartshoppare«. Smartshopparen är ibland prisfokuserad<br />
och ibland kvalitetsfokuserad. Det utmärkande<br />
draget är inkonsekvens. Inom varje produktkategori<br />
kommer det därför i framtiden att finnas<br />
utrymme för ett mer differentierat utbud.<br />
DEN DAGSAKTUELLA TRENDEN är att marknaden<br />
för ekologiska produkter växter mycket snabbt.<br />
Marknaden för ekologiska produkter uppskattas idag<br />
till cirka 3.5 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär<br />
två till tre procent av den totala livsmedelsförsäljningen<br />
i Sverige. Samtliga dagligvarukedjor uppger<br />
att de har haft kraftig tillväxt för ekologiska produkter.<br />
Coop till exempel, som är marknadsledare när<br />
den gäller ekologisk försäljning, uppger att den ekologiska<br />
försäljningen ökade med 22 procent i volym<br />
under 2007. Också intresset för lokalproducerad mat<br />
har vuxit kraftigt under 2007.<br />
44 PROCENT AV KONSUMENTERNA anser att det<br />
är viktigt att de livsmedel som de köper är lokalt producerade<br />
eller närproducerade. Det framgår av den<br />
undersökning som Zapera genomfört i november<br />
2007 för Min Mat. Följdriktigt har handeln börjat visa<br />
ett starkt intresse för att sälja lokala och regionala<br />
produkter i sina butiker.<br />
Det finns redan idag många goda exempel <strong>på</strong> handelskedjor<br />
som satsat <strong>på</strong> närproducerat, till exempel<br />
Hemköps utvalda och närproducerade kött, Konsum<br />
Värmlands satsningar <strong>på</strong> bland annat Nästgårds och<br />
Sabis-kedjans olika aktiviteter kring regional mat. I<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 18
och närodlat ökar starkt<br />
Vad är viktigt vid köp/val av livsmedel?<br />
Andel som svarat »<strong>My</strong>cket viktigt«<br />
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%<br />
KÄLLA: ZAPERA PÅ UPPDRAG AV MIN MAT OCH AXFOOD 2007<br />
Marknaden för ekologiska livsmedel fördelat efter<br />
försäljningskanal, % 2006<br />
Dagligvaruhandel<br />
69<br />
Offentliga<br />
storkök<br />
14<br />
KÄLLA: VÄXANDE MARKNAD 2007, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA<br />
Känt varumärke<br />
Kravmärkt, ekologiskt<br />
Närproducerat<br />
Regionalt producerat<br />
Lågt pris<br />
Producerat i Sverige<br />
Prisvärt<br />
Hälsosamt<br />
Hög kvalitet<br />
Restauranger 6<br />
Alternativa<br />
kanaler* 3<br />
Export 8<br />
* I gruppen Alternativa<br />
kanaler ingår bl. a<br />
prenumeration <strong>på</strong><br />
ekolådor, torghandel<br />
och gårdsförsäljning<br />
höstas drog också ICA i sitt projekt »Smak<br />
<strong>på</strong> Lokalt« ut i landet <strong>på</strong> jakt efter lokala<br />
livsmedelsproducenter. En av de stora utmaningarna<br />
för de stora handelskedjorna<br />
när det gäller lokal mat är att inordna – eller<br />
kanske anpassa – sina centrala inköpsoch<br />
logistiksystem till de förutsättningar<br />
och möjligheter som de lokala producenterna<br />
har.<br />
TVÅ AV TRE BÖNDER vill att en större del<br />
av deras produktion ska säljas regionalt<br />
eller lokalt som närproducerad. Det visar<br />
en Sifo-undersökning bland nära 4 000<br />
bönder som genomfördes i januari 2008.<br />
Det finns alltså en gemensam önskan om<br />
att stärka sambanden mellan den lokala<br />
marknaden och den lokala livsmedelsproduktionen.<br />
Men lösningarna som visar hur<br />
det ska gå till är inte framme ännu.<br />
Utvecklingen går stick i stäv med den<br />
uppskalning och koncentration av handelns<br />
inköpsfunktionerna som varit utmärkande<br />
för 2000-talets så här långt.<br />
Möjligen kan de här nya förutsättningarna<br />
<strong>på</strong>verka styrkeförhållandena<br />
mellan livsmedelskedjans aktörer, åtminstone<br />
i segmentet med närproducerade<br />
livsmedel.<br />
Mer än var tredje konsument uppger att<br />
det är mycket viktigt att maten är producerad<br />
i Sverige. Det är i första hand animalieprodukter<br />
– ägg, mjölk, fågel, griskött<br />
och nötkött – som ska vara svenska<br />
om konsumenten får välja. Konsumenten<br />
uppskattar med andra ord de hårdare krav<br />
som ställs <strong>på</strong> svensk djurproduktion jämfört<br />
med andra länder. Konsumenten är<br />
också beredd att betala extra för de högre<br />
krav som Sverige har <strong>på</strong> till exempel djurskydd,<br />
djurmiljö och livsmedelssäkerhet.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 19
onsumenterna är villiga att<br />
konsument och handel K <br />
GIVETVIS VILL DE SVENSKA bönderna få del av<br />
denna högre betalningsvilja. Men betalningen för de<br />
svenska mervärdena har hittills inte tillfallit de svenska<br />
producenterna. Det framgår av en studie som nyligen<br />
publicerats av Jordbruksverket. Den genomfördes<br />
för perioden mellan 2004–2007. Producentpriser<br />
för kött i Sverige dessa år jämfördes med priserna i<br />
några andra EU-medlemsstater. Jämförelsen visar att<br />
producentpriserna i Sverige för nötkött, gris och<br />
kyckling låg <strong>på</strong> EU-snitt eller lägre. I butik däremot<br />
låg priserna <strong>på</strong> det svenska köttet högre. Prisskillnaderna<br />
i storköksled var betydligt mindre.<br />
Slutsatsen blir att konsumenterna betalar för svenska<br />
mervärden, utan att betalningen kommer producenterna<br />
till del. Förklaringen kan enligt Jordbruksverket<br />
vara en kombination av svag konkurrens i<br />
detaljhandeln och brist <strong>på</strong> effektivitet i det svenska<br />
förädlingsledet.<br />
En jämförelse av matkronans fördelning mellan olika<br />
led visar att marginalerna för förädlings och partihandelsled<br />
ökade med en procent mellan 2005 och<br />
2006, medan marginalen i jordbruksledet minskade i<br />
samma storleksordning.<br />
SITUATIONEN HAR FÖRÄNDRATS något sedan studien<br />
genomfördes. De svenska producentpriserna för<br />
kött- och mjölkprodukter har vänt up<strong>på</strong>t. <strong>My</strong>cket talar<br />
för att den ökade globala efterfrågan parkerat priserna<br />
<strong>på</strong> en högre nivå. Exakt var priserna kommer<br />
att landa återstår att se. Liksom hur det ökade intresset<br />
för närproducerat <strong>på</strong>verkar utvecklingen av<br />
producentpriserna.<br />
Att matmarknaden kommer fortsätta att differentieras<br />
i olika kvalitets- och prissegment råder det<br />
enighet om. Sedan 1990-talet har livsmedelsimporten<br />
stadigt ökat. Idag står svenska jordbruksbaserade<br />
livsmedel för 57 procent av den totala livsmedelskonsumtionen,<br />
mot 64 procent år 2000 och 74<br />
procent år 1992.<br />
På den andra sidan finns en ökande export av<br />
svenska livsmedel. Exporten av jordbruksprodukter<br />
och livsmedel har i princip tredubblats sedan<br />
Sveriges inträde i EU år 1995. Importen har dock ökat<br />
snabbare än exporten. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 20
etala för svenska mervärden<br />
Matkronans fördelning <strong>på</strong> olika led 2006 (2005), %<br />
KÄLLA: LRF<br />
80<br />
75<br />
70<br />
65<br />
60<br />
55<br />
50<br />
1980 1990 2000 2006<br />
Export av jordbruksvaror och livsmedel 1992-2007, mkr<br />
45 000<br />
40 000<br />
35 000<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
KÄLLA: SJV, SCB<br />
Import<br />
20 (20)<br />
Svenskt<br />
jordbruk<br />
8 (9) Moms<br />
Förädlings &<br />
partihandelsmarginaler<br />
32 (31)<br />
12 (12)<br />
Marginaler<br />
detaljhandel<br />
28 (28)<br />
Andel svenska jordbruksbaserade livsmedel<br />
av svensk livsmedelskonsumtion, %<br />
1992 -95 2000 -05 -07<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 21
matkostnad<br />
KÄLLA: LRF<br />
150<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
E<br />
uropas matpriser stiger<br />
Svenska konsumentpriser och livsmedelspriser<br />
i procent av EU-15 1990-2007, exkl. moms (EU-15=100)<br />
1990 1995 2000 2007<br />
Den svenska prisnivån har sjunkit avsevärt sedan 1990. Livsmedelspriserna<br />
sjönk starkt när den svenska jordbrukspolitiken EU-anpassades 1993-1995.<br />
Prisuppgången 1996 och 2000 förklaras av att den svenska kronan då var<br />
mycket stark, vilket <strong>på</strong>verkar prisnivån i den här typen av jämförelser.<br />
PRISERNA PÅ MAT STEG i Sverige och övriga<br />
Europa under 2007. Det hänger samman med den<br />
internationella prisuppgången <strong>på</strong> livsmedel och livsmedelsråvaror.<br />
Dessförinnan, mellan 2001 och 2005<br />
sjönk de svenska livsmedelspriserna. Nivån 2007<br />
ligger några procent över nivån 2002.<br />
I figuren <strong>på</strong> nästa sida jämförs matpriserna i 28 europeiska<br />
länder. Utgångspunkt för jämförelsen är den<br />
genomsnittliga prisnivån i de 15 EU-länder som utgjorde<br />
EU före östutvidgningen. Priset i dessa länder<br />
har satts till 100. Dataunderlaget<br />
kommer från EUs statistikkontor<br />
Eurostat. Eurostat<br />
undersöker konsumentpriserna<br />
<strong>på</strong> olika varor i EU och<br />
EFTA-länderna vart tredje år.<br />
Den senaste redovisningen<br />
gäller för 2006. Uppdateringen<br />
till 2007 har gjorts av LRF.<br />
Skillnaden mellan de 28 länderna<br />
i figuren är mycket stora.<br />
Svenska livsmedelspriser, inklusive<br />
moms, ligger tio procent<br />
över genomsnittet för<br />
EU-15. Priset i övriga nordiska<br />
länder ligger högre, allra dyrast<br />
är maten i Norge som ligger<br />
48 procent över genomsnittspriserna i EU-15. Även<br />
priserna i Schweiz och <strong>på</strong> Irland är högre än de svenska.<br />
Om man bortser från momsen, som är högre i<br />
Sverige än i många andra europeiska länder, blir<br />
prisskillnaden mot EU-15 bara fyra procent.<br />
Matpriserna exklusive moms är högre än i Sverige <strong>på</strong><br />
Island, i Norge, Schweiz, <strong>på</strong> Irland, i Danmark,<br />
Storbritannien, Italien, Cypern och Luxemburg. Den<br />
genomsnittliga matmomsen i EU-15 är sex procent.<br />
Högst är matmomsen i Danmark med 25 procent.<br />
PRISJÄMFÖRELSEN MELLAN DE europeiska länderna<br />
är inte helt rättvisande. Både levnadsstandard<br />
och matvanor skiljer sig åt. I Sydeuropa äter man<br />
mycket grönsaker, som är billiga där, men betydligt<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 22
– maten dyrast i Norge<br />
Prisnivåindex för livsmedelsgrupper i vissa länder, exkl. moms 2007 (prel.)<br />
Bröd, mjöl<br />
Köttvaror<br />
Fiskvaror<br />
Mejerivaror<br />
Matfett<br />
Frukt, grönsaker<br />
Andra livsmedel<br />
Alkoholfr. dryck<br />
Livsmedel totalt<br />
Moms i<br />
genomsnitt, %<br />
114<br />
109<br />
97<br />
92<br />
111<br />
106<br />
106<br />
112<br />
104<br />
dyrare i de nordiska länderna. Å andra sidan<br />
dricks det mer färsk mjölk i Norden<br />
än i Sydeuropa där mjölken är dyrare.<br />
Eurostat har metoder för att hantera<br />
dessa problem, men fullt ut går det inte<br />
att göra korrekta jämförelser. Lämpligt är<br />
Island<br />
Norge<br />
Schweiz<br />
Irland<br />
Danmark<br />
Luxemburg<br />
Storbritannien<br />
Italien<br />
Cypern<br />
SVERIGE<br />
Belgien<br />
Finland<br />
EU15<br />
Österrike<br />
Frankrike<br />
Tyskland<br />
Grekland<br />
Spanien<br />
Slovenien<br />
Malta<br />
Nederländerna<br />
Portugal<br />
Estland<br />
Tjeckien<br />
Ungern<br />
Polen<br />
Litauen<br />
Lettland<br />
Rumänien<br />
Slovakien<br />
Bulgarien<br />
Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike Storbritannien<br />
12<br />
140<br />
149<br />
111<br />
143<br />
148<br />
117<br />
149<br />
155<br />
138<br />
12<br />
119<br />
110<br />
114<br />
95<br />
118<br />
104<br />
133<br />
150<br />
114<br />
25<br />
Moms och livsmedelspriser i Europa<br />
i procent av genomsnittet för EU-15<br />
Exkl moms<br />
Moms<br />
115<br />
94<br />
97<br />
91<br />
107<br />
104<br />
99<br />
122<br />
101<br />
17<br />
98<br />
103<br />
114<br />
82<br />
95<br />
104<br />
95<br />
100<br />
97<br />
0 20 40 60 80 100 120 140 160<br />
KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF<br />
7,7<br />
93<br />
107<br />
100<br />
92<br />
105<br />
98<br />
94<br />
85<br />
97<br />
5,5<br />
101<br />
117<br />
96<br />
119<br />
114<br />
118<br />
105<br />
127<br />
111<br />
2,6<br />
EU-15=100<br />
att jämföra Sverige med andra nordeuropeiska<br />
länder och inte med länder som till<br />
exempel Grekland.<br />
Sett över tid har prisskillnaden mellan<br />
livsmedel i Sverige och genomsnittet i EU-<br />
15 minskat under 2000-talet, från 17 pro-<br />
KÄLLA: Eurostat och LRF<br />
cent 2003 till tio procent<br />
2007. Priserna i<br />
Sverige har stigit obetydligt,<br />
medan priserna i<br />
genomsnitt för EU-15<br />
har stigit med några<br />
procent per år.<br />
En viktig förklaring till<br />
att prisnivån <strong>på</strong> livsmedel<br />
i Sverige fortfarande<br />
är högre än i andra EUländer<br />
är att lönekostnaderna<br />
i livsmedelsindustrin<br />
och handel är<br />
betydligt högre i<br />
Sverige. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 23
lönsamheten<br />
U<br />
2007 innebar en<br />
definitiv vändpunkt<br />
för lönsamheten i<br />
det svenska jordbruket.<br />
En god skörd<br />
och stigande<br />
avräkningspriser<br />
ledde till att jordbrukarnasföretagsinkomster<br />
steg<br />
kraftigt. Men ökningen<br />
är inte jämnt fördelad,<br />
årets vinnare är<br />
spannmålsproducenterna.<br />
VET MER<br />
www.konsult.lrf.se<br />
www.lrf.se<br />
www.sjv.se<br />
p<strong>på</strong>t för lönsamheten<br />
i svenskt jordbruk<br />
JORDBRUKSINTÄKTERNA ÖKADE kraftigt under<br />
2007. Detta framför allt <strong>på</strong> grund av starkt stigande<br />
spannmålspriser, men också genom att skörden blev<br />
över 20 procent högre än 2006. Höjda priser och<br />
bättre skörd ledde till en 40-procentig ökning av<br />
nettointäkterna i vegetabilieproduktionen.<br />
De genomsnittliga avräkningspriserna för nötkött<br />
och griskött sjönk och foderkostnaderna ökade <strong>på</strong><br />
grund av höjda världsmarknadspriser <strong>på</strong> spannmål.<br />
Animalieproduktionen redovisar därför en försämrad<br />
lönsamhet och en svagt negativ intäktsutveckling<br />
under 2007 jämfört med 2006. Slakten av nötkreatur<br />
minskade något, slakten av svin var oförändrad.<br />
Invägningen av mjölk minskade med 4,6 procent<br />
under 2007. En prisökning <strong>på</strong> mjölk i slutet av året<br />
hann inte få något större genomslag i lönsamhetsutvecklingen<br />
under 2007.<br />
Men den kommer med all sannolikhet att få betydelse<br />
under 2008. Det är också troligt att världsmarknadspriserna<br />
<strong>på</strong> spannmål och oljefröer ligger<br />
kvar <strong>på</strong> en hög nivå. Viktiga skäl är den starka ekonomiska<br />
utvecklingen i bland annat Kina och Indien.<br />
De höga råoljepriserna bidrar också till höjda spannmålspriser,<br />
genom en ökad efterfrågan <strong>på</strong> biodrivmedel.<br />
Prisdrivande är även nya exporttullar och exportrestriktioner<br />
för spannmål i delar av världen.<br />
KOSTNADERNA ÖKADE inte lika mycket som intäkterna<br />
under 2007. I genomsnitt ökade jordbrukets<br />
kostnader med sex procent. Kostnaderna inom kategorin<br />
förnödenheter och tjänster steg med åtta procent.<br />
Det är de ökade kostnaderna för fodermedel<br />
som slår igenom.<br />
Genom prisuppgången under 2007 har Sverige<br />
hämtat upp en del av tidigare förlorade marginaler, i<br />
jämförelse med övriga EU-länder. Men de reala inkomsterna<br />
steg även i EU, dock inte lika kraftigt som<br />
i Sverige.<br />
Den genomsnittliga ökningen av jordbrukets<br />
nettointäkter landade strax under elva procent för<br />
2007 jämfört med 2006. Företagsinkomsterna steg<br />
med hela 35 procent. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 24
Jordbrukets intäkter...<br />
VEGET<strong>AB</strong>ILIER 13 455 mkr, därav: VAROR & TJÄNSTER 23 739 mkr, därav:<br />
Prydnadsväxter 480<br />
Grönsaker 515<br />
Hö/halm 561<br />
Andra industrigrödor<br />
1 050<br />
Sockerbetor<br />
1 422<br />
Proteingrödor<br />
1 521<br />
Oljeväxter<br />
1 589<br />
Spannmål<br />
5 992<br />
DJUR/ANIMALIER 20 222 mkr, därav:<br />
Andra djurprodukter 492 Hästar 439<br />
Direktbetalning<br />
animalier 612<br />
Andra djur 625<br />
Fjäderfä 948<br />
Ägg 1 155<br />
Slaktsvin<br />
externt 3 298<br />
Nötkreatur<br />
externt 3 442<br />
Mjölk<br />
9 050<br />
ÖVRIGT 11 998 mkr, därav:<br />
Varor &<br />
tjänster<br />
utanför<br />
jordbruket<br />
2 964<br />
Andra direktbetalningar<br />
9 034<br />
SUMMA INTÄKTER:<br />
45 675 mkr<br />
Matpotatis 179<br />
Stärkelsepotatis 62<br />
Frukter 41<br />
Fröer 34<br />
Direktbetalning 8<br />
Får och lamm<br />
externt 159<br />
Ull 2<br />
...och kostnader 2007<br />
Bekämpningsmedel 743<br />
Byggnadsunderhåll 884<br />
El 1 096<br />
Utsäde och<br />
plantor 1 992<br />
Maskinunderhåll 2 362<br />
Gödselmedel<br />
2 376<br />
ARBETE & KAPITAL 14 116 mkr, därav:<br />
Avskrivning<br />
byggnader 1 546<br />
Arrende och hyra<br />
1 832<br />
Räntor, netto 2 162<br />
SUMMA KOSTNADER:<br />
37 855 mkr<br />
Jordbrukets<br />
företagsinkomst 2007<br />
45 675 mkr<br />
37 855 mkr<br />
7 819 mkr<br />
KÄLLA: LRF (ALLA DIAGRAM DENNA SIDA)<br />
Finansiella tjänster 450<br />
Veterinärkostnader 332<br />
Andra varor<br />
och tjänster<br />
6 579<br />
Inköpt foder<br />
4 248<br />
Drivmedel<br />
2 677<br />
Anställd<br />
arbetskraft<br />
2 482<br />
Avskrivning<br />
maskiner<br />
6 094<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 25
Del 3.<br />
Maten,<br />
klimatet<br />
och miljön
jordbruket och klimatet<br />
F<br />
örändrat klimat skapar risker<br />
Effekterna av<br />
<strong>på</strong>gående<br />
klimatförändringar<br />
kan bli dramatiska.<br />
Utsläppen av växthusgaser<br />
måste hejdas.<br />
De gröna näringarna<br />
är beredda att ta sitt<br />
ansvar, både i arbetet<br />
med att ställa om<br />
energisystemen och<br />
för att minska de egna<br />
utsläppen. Målet är en<br />
hållbar svensk livsmedelsproduktion<br />
som<br />
ger minimal<br />
miljö<strong>på</strong>verkan.<br />
VET MER<br />
www.fao.org<br />
www.lrf.se<br />
www.naturvardsverket.se<br />
www.sik.se<br />
www.slu.se<br />
KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKAR ALLA länder<br />
och alla människor. Få tvivlar numera <strong>på</strong> att den existerar.<br />
Det finns många <strong>på</strong>tagliga tecken: Glaciärer<br />
och isarna vid nord- och sydpolen smälter av i allt<br />
snabbare takt. Havsnivån har globalt höjts 10–15 centimeter<br />
i genomsnitt under det gångna århundradet.<br />
I Sverige har medeltemperaturen ökat med 1,8 grader<br />
sedan mitten av 1800-talet. De tio varmaste åren<br />
sedan 1900-talets början har infallit under de senast<br />
tjugo åren. Nederbördsmängden har totalt ökat med<br />
omkring 10–15 procent under det senaste århundradet.<br />
Dessa <strong>på</strong>tagliga förändringar gör att klimatfrågan<br />
står mycket högt <strong>på</strong> världssamfundets dagordning.<br />
1997 undertecknades en internationell överenskommelse<br />
med globala mål för utsläppen av växthusgaser,<br />
i Kyotoprotokollet. 84 länder skrev under.<br />
Det långsiktiga målet är att dessa länders utsläpp av<br />
växthusgaser under åren 2008-2012 i medeltal ska<br />
vara minst fem procent lägre än utsläppen 1990.<br />
EU HAR DET GEMENSAMMA målet att alla medlemsstater<br />
till år 2020 i genomsnitt ska minska utsläppen<br />
av växthusgaser med 20 procent, öka andelen<br />
förnybar energi med 20 procent och ha<br />
ambitionen att effektivisera energianvändningen<br />
med 20 procent. Varje land ska ha minst tio procent<br />
bioenergi inom transportsektorn.<br />
Det långsiktiga svenska målet är att till år 2050<br />
minska de totala utsläppen av växthusgaser, från<br />
dagens cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person<br />
och år, till under 4,5 ton koldioxidekvivalenter<br />
per person och år. Det betyder att utsläppen ska<br />
minska med cirka 45 procent. Ett delmål är att de<br />
svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde<br />
för perioden 2008–2012 ska vara minst fyra<br />
procent lägre än utsläppen år 1990.<br />
ATT DET BRÅDSKAR med åtgärder framgår av<br />
Klimat och sårbarhetsutredningen, en regeringsrapport<br />
som presenterades under 2007. Den visar<br />
hur de globala klimatförändringarna kan komma att<br />
<strong>på</strong>verka det svenska samhället.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 28
i de gröna näringarna<br />
Olika sektorers delar av växthusgaseffekten 2006, %<br />
Avfall Lösningsmedel m.m.<br />
3,1%<br />
Industri- 0,5%<br />
processer<br />
9,4%<br />
Jordbruk<br />
12,9%<br />
Inrikes transporter<br />
30,7%<br />
9 600<br />
9 400<br />
9 200<br />
9 000<br />
8 800<br />
8 600<br />
8 400<br />
8 200<br />
8 000<br />
303<br />
Industrins<br />
förbränning,<br />
el- och värmeproduktion<br />
43,4%<br />
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008<br />
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990, 1998-2006,<br />
1 000 ton CO2-ekvivalenter<br />
1990 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06<br />
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008<br />
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990-2006<br />
fördelat <strong>på</strong> källor, 1 000 ton CO 2-ekvivalenter<br />
TOTALT JORDBRUKSMARK MATSMÄLTNING GÖDSELHANTERING<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 8 000<br />
6 6 000<br />
4 4 000<br />
2 2 000<br />
0<br />
-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06<br />
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET<br />
För de gröna näringarna blir effekterna<br />
dramatiska. Med stora temperaturförändringar<br />
och förändringar av hur, när och var<br />
det regnar ändras de naturliga förutsättningarna<br />
för jord- och skogsbruk.<br />
Skogen kommer att växa snabbare i ett<br />
varmare klimat. Skattningen är att tillväxten<br />
i den svenska skogen kan komma<br />
att öka med 20–40 procent de närmaste<br />
100 åren. Ökningen av tillväxten kan enligt<br />
Klimat- och sårbarhetsutredningen öka<br />
skogsbrukets intäkter med 300–600 miljarder<br />
kronor under perioden fram till<br />
2100. Samtidigt finns det nya riskfaktorer.<br />
TORRARE SOMRAR I SÖDER<br />
kommer troligen leda till att granen<br />
växer sämre i slutet av seklet. Högre<br />
träd och blötare förhållanden i skogen<br />
ökar risken för stormfällning.<br />
Avsaknaden av tjäle kan också göra<br />
det svårare att avverka och få ut virket<br />
ur skogen. Det varmare klimatet<br />
ökar också riskerna för brand,<br />
svamp- och insektsangrepp.<br />
Riskökningen kan enligt Klimatoch<br />
sårbarhetsutredningen innebära<br />
kostnader <strong>på</strong> 100–300 miljarder<br />
mellan 2010 och 2100 kronor inom skogsnäringen.<br />
För att kunna hantera förändringen<br />
måste skogsägarna redan idag förbereda<br />
sig för de nya förhållandena. Exempelvis<br />
genom ett aktivt val av trädslag och åtgärder<br />
som ökar skogsbeståndens förmåga<br />
att klara hård vind. Förändringarna i<br />
skogen kommer också att <strong>på</strong>verka övrigt<br />
växt och djurliv. Det är troligt att den biologiska<br />
mångfalden kommer att minska.<br />
ETT MILDARE KLIMAT ökar också avkastningen<br />
i jordbruket. Klimat och sårbarhetsutredningen<br />
gör bedömningen att<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 29
jordbruket och klimatet<br />
Jordbruket<br />
fortsätter sänka<br />
skördarna i Mälardalen kan öka med cirka 20 procent<br />
och i Norrland ännu mer <strong>på</strong> 100 års sikt, om samma<br />
grödor som idag odlas. Förutsättningarna för djurhållning<br />
förbättras också eftersom betessäsongen<br />
blir längre.<br />
Men också i jordbruket dyker nya risker upp. De<br />
ökade temperaturerna sommartid kan ställa till problem<br />
för svin och fjäderfäuppfödningen. Med ett mildare<br />
klimat ökar risken för att nya skadegörare och<br />
sjukdomar breder ut sig i Sverige. Ett aktuellt exempel<br />
är idisslarsjukdomen bluetongue som de senaste<br />
åren spridit sig i Nordeuropa. Sjukdomen har tidigare<br />
framförallt förekommit i Sydeuropa och i Afrika. Den<br />
sprids av ett knott.<br />
Även jordbruket kommer alltså att ställas inför<br />
många nya utmaningar i takt med att klimatet förändras.<br />
Behovet av forskning är stort och just nu satsas<br />
också stora resurser <strong>på</strong> klimatforskning med anknytning<br />
till de gröna näringarna, se avsnittet<br />
Forskning sist i den här publikationen.<br />
EXAKT HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer<br />
att slå vet vi inte. <strong>My</strong>cket hänger <strong>på</strong> i vilken utsträckning<br />
världens nationer kommer att klara att begränsa<br />
sina utsläpp av växthusgaser. Alla länder och alla<br />
samhällssektorer måste dra sitt strå till stacken.<br />
LRF antog under 2007 en klimatpolicy för hållbar<br />
produktion i de gröna näringarna. Policyn slår fast att<br />
utsläppen av växthusgaser ska minskas, men betonar<br />
också vikten av att samhället tar tillvara de gröna<br />
näringarnas möjligheter att bidra till produktion av<br />
förnybar energi som inte ger några nettotillskott av<br />
växthusgaser.<br />
DET ÄR I SKOGEN OCH PÅ ÅKERN som många av<br />
de förnybara energiråvarorna växer. Skog och mark<br />
avger växthusgaser, men binder också koldioxid.<br />
Nettoeffekten är positiv och uppskattades år 2006<br />
till 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan<br />
jämföras med de totala utsläppen som samma år var<br />
65,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.<br />
Koldioxiden som binds i skog och grödor frisätts<br />
när bioråvarorna används i energiproduktion – men<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 30
sina utsläpp av växthusgaser<br />
nettotillskottet till atmosfären är noll. Är<br />
tillväxten i skogen högre än uttaget bidrar<br />
skogen till att sänka halterna av koldioxid<br />
i atmosfären.<br />
De gröna näringarna kan <strong>på</strong> flera sätt<br />
bidra till en ökad produktion av förnybar<br />
energi; med gårdsbaserade vindkraftverk,<br />
småskaliga vattenkraftverk och biogas<br />
från anläggningar som rötar gödsel och<br />
biologiskt avfall. Mer om detta under avsnittet<br />
Energi.<br />
JORDBRUKETS DIREKTA BIDRAG till de<br />
totala utsläppen av växthusgaser i Sverige<br />
är ungefär 13 procent. Energianvändning i<br />
jordbruket ingår inte i beräkningen och<br />
inte heller de diffusa utsläpp som sker från<br />
framförallt mulljordar.<br />
De direkta utsläppen består främst av<br />
lustgas och metan. Lustgasen kommer<br />
från omvandlingen av kväve i jorden och<br />
<strong>på</strong>verkas av tillförd mängd gödsel och odling<br />
av kvävefixerande växter. Metan<br />
kommer från stallgödsel och djurens matsmältning.<br />
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser<br />
har 1990-2006 minskat med 9,6 procent<br />
och historiskt sett är jordbrukets andel av<br />
utsläppen mycket låga. Fram till industrialiseringen<br />
svarade jordbruket för huvuddelen<br />
av utsläppen. Nu är det energi- och<br />
transportsektor som världen över står för<br />
den stora tillförseln av växthusgaser,<br />
genom användningen av fossila bränslen.<br />
I SVERIGE KOMMER 74 PROCENT av<br />
växthusgaserna från energi- och transportsektorn.<br />
Utsläppen från transporter,<br />
framförallt tunga transporter fortsätter att<br />
öka, medan utsläppen från uppvärmning<br />
av byggnader minskar. De totala svenska<br />
utsläppen av växthusgaser har minskat<br />
med ungefär 8,7 procent sedan 1990.<br />
Prognosen fram till 2020 är en total<br />
minskning <strong>på</strong> två procent med de åtgärder<br />
som var beslutade fram till 2007.<br />
Prognosen för jordbruket är en fortsatt<br />
minskning av växthusgasutsläppen, med<br />
sammantaget 21 procent perioden mellan<br />
1990 till 2020.<br />
DET ÄR I EN HÅLLBAR svensk livsmedelsproduktion<br />
som mat med minimal klimat<strong>på</strong>verkan<br />
kan produceras. Lantbrukets<br />
organisationer arbetar för att minska jordbrukets<br />
utsläpp ytterligare. LRF har bland<br />
annat gett Institutet för jordbruks och miljöteknik,<br />
JTI, i uppdrag att kartlägga potentialen<br />
för jordbrukets energieffektivisering.<br />
Rådgivningsprojektet Greppa<br />
Näringen kommer att vidareutvecklas<br />
med målet att utbilda odlarna om hur utsläppen<br />
av växthusgaser ska minimeras. I<br />
princip går åtgärder som minskar läckaget<br />
av växtnäringsämnen hand i hand<br />
med åtgärderna som minskar utsläppen<br />
av växthusgaser – se avsnittet Jordbruk<br />
och miljö.<br />
2007 HAMNADE PRODUKTIONEN AV<br />
KÖTT i klimatdebattens rampljus. En<br />
rapport från FAO, »Livestock’s long shadow«,<br />
väckte stor uppmärksamhet.<br />
Utifrån en livscykelanalys konstaterar FAO<br />
att köttproduktionen i världen svarar för<br />
18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser.<br />
Ungefär en tredjedel av utsläppen uppstår<br />
då regnskog bränns för att skapa nya<br />
betesmarker och ytterligare en fjärdedel<br />
kommer från idisslande djurs magar, i<br />
form av metangas.<br />
I Sverige bidrar de betande djuren i<br />
stället till att bevara den biologiska mångfalden,<br />
genom att hålla landskapet öppet.<br />
Ett ytterligare plus i svensk animaliepro-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 31
jordbruket och klimatet<br />
Svenskproducerad mat är<br />
duktion<br />
är en djurtäthet som gör det möjligt att återföra<br />
gödsel till åkern <strong>på</strong> ett miljömässigt och klimatmässigt<br />
bra sätt.<br />
Räknat per kilo kött är metangasutsläppen betydligt<br />
lägre från svenska nötkreatur än exempelvis de<br />
brasilianska då de brasilianska djuren växer långsammare.<br />
Utsläppen från svenska kors magar motsvarar<br />
omkring fyra procent av de totala utsläppen<br />
av växthusgaser i Sverige och en tredjedel av jordbrukets<br />
direkta utsläpp.<br />
Det går att minska utsläppen ytterligare något,<br />
bland annat genom att anpassa utfodringen. Men<br />
det är inte möjligt att få ner utsläppen av metan och<br />
lustgas till noll i de naturliga processer som är kopplade<br />
till livsmedels- och biomassaproduktion.<br />
DEN SOM VÄLJER SVENSKA livsmedel bidrar till<br />
lägre klimat<strong>på</strong>verkan, bra djuromsorg och mindre<br />
miljö<strong>på</strong>verkan totalt. Framför allt när det gäller vegetabilier<br />
har transporterna stor betydelse för klimateffekten.<br />
LRF har tillsammans med flera branschorganisationer<br />
låtit göra livscykelanalyser för åtta olika livsmedel.<br />
Analyserna visar bland annat klimat<strong>på</strong>verkan<br />
av de olika leden från producent till konsument. Att<br />
transportera ett kilo potatis från Holland till Sverige<br />
ger nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som<br />
att odla, packa och distribuera ett kilo svensk potatis.<br />
En analys av utsläppen av växthusgaser i ett äpples<br />
livscykel, genomförd vid Institutet för Livsmedel och<br />
Bioteknik, SIK, visar att utsläppen från ett franskt<br />
äpple är tre gånger så höga som från ett svenskproducerat.<br />
Utsläppen från ett äpple från Nya Zeeland<br />
är fem gånger så höga.<br />
ETT MÄRKNINGSSYSTEM SOM SKA underlätta ett<br />
klimatvänligt matval är under utveckling. Arbetet<br />
drivs av Svenskt Sigill i samarbete med KRAV.<br />
Förslag till regler för märkning av frukt, grönsaker,<br />
spannmål, ärtor, bönor, fisk och skaldjur presenterades<br />
i april 2008.<br />
Reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från<br />
gård eller båt till förpackning och lagring. De pro-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 32
a för klimat och miljö<br />
dukter som uppfyller reglerna<br />
för klimatmärkningen<br />
ska vara producerade<br />
<strong>på</strong> ett sätt som rejält minskar<br />
utsläppen av klimatgaser,<br />
jämfört med produkter<br />
som inte uppfyller<br />
reglerna.<br />
Några av Sveriges främsta<br />
forskare och experter<br />
inom mat och klimat medverkar<br />
i projektet. De har<br />
identifierat de steg i livsmedelskedjan<br />
som har<br />
den största klimat<strong>på</strong>verkan<br />
och sedan föreslagit<br />
krav <strong>på</strong> åtgärder som minskar<br />
klimat<strong>på</strong>verkan i det<br />
steget.<br />
I VÄXTHUS ÄR DET uppvärmningen<br />
av växthuset<br />
som står för den allra största<br />
delen av klimat<strong>på</strong>verkan.<br />
De produkter som<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
föreslås kunna klimatmärkas ska vara odlade<br />
i växthus där minst 80 procent av<br />
bränslet som använts är förnyelsebart.<br />
Växthuset ska vara välisolerat.<br />
Lustgas står för det procentuellt sett<br />
största bidraget till jordbrukets klimat<strong>på</strong>verkan<br />
i Sverige. För klimatmärkning krävs<br />
därför att Jordbruksverkets riktlinjer för<br />
tillförsel av kväve och andra gödselmedel<br />
har följts. Används handelsgödsel måste<br />
det vara tillverkat i anläggningar som har<br />
lustgasfilter. Hälften av klimatgasutsläppen<br />
i den svenska spannmålsproduktionen<br />
kan komma från själva tillverkningen<br />
av mineralgödsel.<br />
Klimatmärkningen är i en första omgång<br />
avsedd för produkter som producerats<br />
i Sverige, av producenter som är an-<br />
Utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige,<br />
1 000 ton CO2-ekvivalenter 1990 samt prognos för 2020<br />
0<br />
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET<br />
-10%<br />
+18%<br />
+12%<br />
-16%<br />
1990<br />
2020 (progn.)<br />
-76% -21%<br />
Energi Inrikes Industrin Jordbruk Avfall Lösnings-<br />
transporter medel<br />
Djurtäthet per hektar åkermark<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
KÄLLA: FAO 2006<br />
Irland Brasilien Danmark Sverige<br />
Utsläpp av växthusgaser<br />
i ett äpples livscykel,<br />
g CO 2 -ekvivalenter/kg äpple<br />
SVERIGE 90<br />
FRANKRIKE 270<br />
NYA ZEELAND 460<br />
KÄLLA: SIK<br />
slutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbete<br />
med att ta fram regler för transporter <strong>på</strong>går<br />
och i framtiden kommer även regler<br />
för importvaror att ingå. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 33
jordbruket och övriga miljömål<br />
S<br />
Hälften av de svenska<br />
miljökvalitetsmålen<br />
kan bli svåra att nå.<br />
Men för jordbrukets<br />
del går det framåt.<br />
Flera av delmålen som<br />
ska uppnås till 2010 är<br />
inom räckhåll. Ett<br />
intensivt miljöarbete<br />
<strong>på</strong>går <strong>på</strong> många<br />
gårdar, bland annat<br />
inom ramen för<br />
projekten Greppa näringen<br />
och Greppa<br />
växtskyddet.<br />
VET MER<br />
www.greppa.nu<br />
www.kemi.se<br />
www.lrf.se<br />
www.miljomal.nu<br />
www.naturvardsverket.se<br />
www.odlingibalans.com<br />
www.sjv.se<br />
veriges bönder har ett<br />
DE GRÖNA NÄRINGARNA lever av det naturen kan<br />
ge. Därför faller det sig naturligt för dem som arbetar<br />
med jord och skog att värna om miljön. Här följer en<br />
genomgång av hur jordbruket bidrar till att de svenska<br />
miljömålen ska kunna uppfyllas. Skogsbrukets<br />
miljöarbete redovisas <strong>på</strong> sidorna 94-97.<br />
Utöver miljömålet Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan har<br />
ytterligare fem mål en stark koppling till jordbruket.<br />
Det är:<br />
Giftfri miljö<br />
Ingen övergödning<br />
<strong>My</strong>llrande våtmarker<br />
Ett rikt odlingslandskap<br />
Ett rikt växt- och djurliv.<br />
Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av hur<br />
jordbruket klarar sitt arbete med miljömålen.<br />
Bedömningen 2007 är att bönderna <strong>på</strong> flera områden<br />
varit framgångsrika i sitt miljöarbete. De flesta av<br />
delmålen ser ut att kunna uppfyllas för jordbrukets<br />
del.<br />
Det går inte lika bra i alla samhällssektorer, det visar<br />
en utvärdering av Sveriges miljömål som presenterades<br />
i mars 2008. Miljömålsrådet gör bedömningen<br />
att hälften av miljökvalitetsmålen blir mycket<br />
svåra att nå till 2020. En bland flera anledningar är<br />
att alla åtgärder som föreslagits inte har genomförts.<br />
Rapporten är ett underlag till regeringens kommande<br />
miljömålsproposition som riksdagen kommer<br />
att ta ställning till under 2009.<br />
Bekämpningsmedelsanvändning, Riskindex för miljö och<br />
hälsa 1988-2006<br />
KÄLLA: KemI<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1988 1990 1995 2000 2005<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 34<br />
Hektardos<br />
Miljöriskindex<br />
Hälsoriskindex
viktigt miljöuppdrag<br />
INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER visar<br />
att användningen av bekämpningsmedel<br />
är låg i Sverige. Den minskade kraftigt<br />
fram till början av 2000-talet. Fynden av<br />
bekämpningsmedelsrester i grundvatten<br />
och ytvatten har följt med nedåt och ligger<br />
också <strong>på</strong> en mycket låg nivå.<br />
Bekämpningsmedelsrester <strong>på</strong>träffas sällan<br />
i svenskproducerade livsmedel.<br />
Enligt Jordbruksverkets bedömning är<br />
jordbrukets delmål för Giftfri miljö delvis<br />
uppfyllt. Utvärderingen görs med hjälp<br />
riskindikatorer för hälsa och miljö, så kallade<br />
riskindex. Här syns en tydlig förbättring.<br />
Riskindex för hälsa respektive miljö<br />
har sedan 1988 minskat med 68 procent<br />
för hälsa och med 28 procent för miljö.<br />
Miljöriskindex fortsatte att minska mellan<br />
2000 och 2007, medan hälsoriskindex låg<br />
kvar <strong>på</strong> samma låga nivå som uppnåtts<br />
redan år 2000.<br />
Riskindextalen följer ganska väl antalet<br />
inköpta hektardoser. De varierar med årsmån,<br />
grödor och aktuell situation när det<br />
gäller angrepp av skadegörare. Ökningen<br />
2006 beror <strong>på</strong> att mer omfattande bekämpningsinsatser<br />
behövdes <strong>på</strong> grund av<br />
kraftiga angrepp av havrebladlus och<br />
rapsbagge. Nedgången 2005 beror <strong>på</strong> att<br />
inköpen av bekämpningsmedel minskade<br />
<strong>på</strong> grund av hamstring året dessförinnan.<br />
Sett till möjligheterna att nå målet Giftfri<br />
miljö i sin helhet anser Miljömålsrådets att<br />
det som ställer till störst problem är den<br />
diffusa spridningen av farliga ämnen från<br />
varor och processer. Produktionen av varor<br />
och kemikalier ökar för närvarande,<br />
särskilt i länder där kemikaliekontrollen är<br />
svag.<br />
<br />
GIFTFRI MILJÖ<br />
Miljön ska vara fri från ämnen och<br />
metaller som skapats i eller<br />
utvunnits av samhället och som<br />
kan hota människors hälsa eller<br />
den biologiska mångfalden.<br />
Delmål för jordbruket:<br />
Hälso- och miljöriskerna vid framställning<br />
och användning av<br />
kemiska ämnen ska minska fortlöpande<br />
fram till 2010.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 35
jordbruket och övriga miljömål<br />
Allt<br />
mindre näring läcker<br />
<br />
90<br />
85<br />
80<br />
75<br />
70<br />
65<br />
60<br />
55<br />
50<br />
KÄLLA: SCB<br />
MED GOD MARGINAL har Sveriges bönder redan<br />
klarat delmålet för utsläpp av ammoniak. Även utläckaget<br />
av fosfor och kväve från jordbruksmarken<br />
har minskat.<br />
Beräkningar från 2007 visar att det faktiska fosforläckaget<br />
från jordbruksmark minskat med nio procent<br />
mellan åren 1995 och 2005. Fosforutnyttjandet<br />
har blivit effektivare, bland annat tack vare bättre<br />
växtföljder, anpassad gödsling och särskilda skyddszoner<br />
mellan åker och vattendrag. Effektiviteten i<br />
jordbrukets fosforutnyttjande ökade från 67 till 86<br />
procent mellan 1995-2005. En större del av den fosfor<br />
som tillförs tas till vara i skörden. Jordbruksverket<br />
gör därför bedömningen att jordbruket i huvudsak<br />
60 000<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
0<br />
KÄLLA: SJV<br />
Effektivitet i jordbrukets kväve och fosforutnyttjande<br />
1995-2005, %<br />
1995 1999 2001 2003 2005<br />
Ammoniakavgång från jordbruket 1995-2005, ton<br />
1995 -97 -99 2001 -03 -05<br />
Jordbrukets ammoniakutsläpp har minskat med 18 procent sedan 1995.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 36<br />
Fosfor<br />
Kväve
från de svenska åkrarna<br />
kan uppfylla det för samhället gemensamma<br />
delmålet att fosforutsläppen ska<br />
minska med 20 procent till 2010.<br />
ENLIGT MODELLBERÄKNINGAR som<br />
gjorts under 2007 har kväveutlakningen<br />
från åkermark minskat med cirka 5 000<br />
ton mellan 1995 och 2005. Jordbruket är<br />
därmed <strong>på</strong> god väg att uppnå det mål<br />
Jordbruksverket satt upp; att kväveutlakningen<br />
från åkermark ska minska med<br />
cirka 7 500 ton till 2010, jämfört med<br />
1995.<br />
Effektiviteten i jordbrukets kväveutnyttjande<br />
har förbättrats 1995-2005, från 55<br />
till 65 procent. Viktiga orsaker till den förbättrade<br />
kvävehushållningen och minskade<br />
kväveutlakningen är bland annat<br />
användningen av fånggrödor och grönträda,<br />
men också bättre växtföljder och<br />
bättre fördelning av grödor.<br />
JORDBRUKETS AMMONIAKUTSLÄPP<br />
minskade med hela 18 procent mellan<br />
åren 1995 och 2005. Det motsvarar en<br />
minskning <strong>på</strong> cirka 10 250 ton, vilket överträffar<br />
uppställda mål. Minskningen beror<br />
<strong>på</strong> att antalet djur i jordbruket minskat,<br />
men också <strong>på</strong> att jordbrukets hantering<br />
och spridning av stallgödsel har förbättrats.<br />
Det blir allt vanligare med flytgödsel<br />
i stället för fastgödsel vilket både underlättar<br />
spridningen och ökar möjligheterna<br />
att begränsa ammoniakavdunstningen.<br />
Också i övriga samhället har utsläppen<br />
av fosfor-, kväveföreningar och ammoniak<br />
minskat. Större delen av belastningen <strong>på</strong><br />
hav och skogsmarker kommer idag från<br />
andra länder. Det kommer därför enligt<br />
Miljömålsrådet att bli svårt att uppnå miljökvalitetsmålet<br />
Ingen övergödning till<br />
2020.<br />
<br />
INGEN ÖVERGÖDNING<br />
Halterna av gödande ämnen i<br />
mark och vatten ska inte ha någon<br />
negativ inverkan <strong>på</strong> människors<br />
hälsa, förutsättningarna för biologisk<br />
mångfald eller möjligheterna<br />
till allsidig användning av mark<br />
och vatten.<br />
Delmål 1. Fram till 2010 ska de<br />
svenska vattenburna utsläppen av<br />
fosforföreningar från mänsklig<br />
verksamhet till sjöar och vattendrag<br />
och kustvatten ha minskat<br />
med minst 20 procent från 1995<br />
års nivå.<br />
Delmål 2. Senast år 2010 ska de<br />
svenska vattenburna utsläppen av<br />
kväve från mänsklig verksamhet<br />
till haven söder om Ålands hav ha<br />
minskat med minst 30 procent<br />
från 1995 års nivå.<br />
Delmål 3. Senast 2010 ska<br />
utsläppen av ammoniak i Sverige<br />
ha minskat med minst 15 procent<br />
från 1995 års nivå.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 37
jordbruket och övriga miljömål<br />
Nya<br />
våtmarker minskar<br />
Åtgärder som minskat kväveutlakningen<br />
från jordbruket mellan 1995-2005, betydelse i %<br />
Säsongsanpassad<br />
stallgödselspridning<br />
4%<br />
KÄLLA: SJV<br />
Bättre<br />
kväveutnyttjande<br />
16%<br />
Bättre<br />
grödfördelning<br />
23%<br />
Åtgärder som minskat fosforläckaget från jordbruket<br />
1995-2005, betydelse i %<br />
Anläggande<br />
av skyddszoner<br />
14%<br />
Anpassad<br />
gödsling<br />
36%<br />
Anläggande av<br />
skyddszoner 1%<br />
Grönträda<br />
31%<br />
Fånggrödor<br />
25%<br />
Fosforeffektiviteten i jordbruket har ökat från 48 till 64 procent mellan 1995–2005.<br />
Läckaget av fosfor från jordbruksmarken har minskat med nio procent samma<br />
period.<br />
KÄLLA: SJV<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 38<br />
Bättre<br />
grödfördelning<br />
50%
växtnäringsbelastningen<br />
Anlagda och restaurerade våtmarker med ersättning,<br />
1996-2007<br />
KÄLLA: JORDBRUKSVERKET<br />
1000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1996 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
(Prel)<br />
<br />
DELMÅLET FÖR JORDBRUKET när det<br />
gäller <strong>My</strong>llrande våtmarker är <strong>på</strong> väg att<br />
uppfyllas. Fram till 2007 hade sammanlagt<br />
cirka 6 600 hektar våtmarker anlagts<br />
eller restaurerats. Ungefär 425 hektar tillkom<br />
under 2007.<br />
Jordbruksverket gör bedömningen att<br />
målet kan komma att uppfyllas om arbetet<br />
med att anlägga och restaurera våtmarker<br />
intensifieras. Skrivs nuvarande<br />
trend fram kommer omkring 9 500 hektar<br />
att ha anlagts och restaurerats fram till<br />
2010, vilket innebär att målet inte kan<br />
uppfyllas fullt ut.<br />
Målet myllrande våtmarker har betydelse<br />
för den biologiska mångfalden och<br />
*<br />
MYLLRANDE VÅTMARKER<br />
Våtmarkernas ekologiska och<br />
vattenhushållande funktion i landskapet<br />
ska bibehållas och värdefulla<br />
våtmarker bevaras för framtiden.<br />
Delmål för jordbruket:<br />
I odlingslandskapet ska minst<br />
12 000 hektar våtmarker och<br />
småvatten anläggas eller återställas<br />
fram till 2010.<br />
för att minska växtnäringsläckaget.<br />
Miljömålsrådet gör bedömningen att arbetet<br />
med att bevara och återskapa våtmarker<br />
går för långsamt. Med intensivare<br />
insatser framöver bedöms miljökvalitetsmålet<br />
kunna uppfyllas till 2020. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 39
jordbruket och övriga miljömål<br />
Betesdjuren<br />
nödvändiga för<br />
<br />
BONDENS LANDSKAP ÄR ett artrikt landskap. Lien<br />
och mulen har skapat miljöer där väldigt många olika<br />
växt- och djurarter trivs. För att de här arterna ska<br />
kunna finnas kvar krävs att markerna hålls öppna,<br />
med hjälp av bete och slåtter.<br />
Störst är artrikedomen i så kallade naturbetesmarker<br />
och naturliga slåtterängar. Det vill säga marker<br />
som inte plöjts och gödslats. Målsättningen är att<br />
arealen där dessa marktyper hävdas ska öka med<br />
5 000 respektive 13 000 hektar fram till 2010.<br />
Jordbruksverkets bedömning är att den totala arealen<br />
ängs- och betesmarker har en positiv utveckling.<br />
Men det finns inga definitiva data över hur stor<br />
areal naturliga ängs- och betesmark som finns i landet.<br />
I sin utvärdering av jordbrukets delmål för Ett<br />
rikt odlingslandskap utgår Jordbruksverket från hur<br />
stor areal som hävdas med hjälp av miljöersättningar.<br />
Siffran för 2007 är 5 800 hektar ängsmark och cirka<br />
16 000 hektar naturbetesmark. Bedömningen är därför<br />
att delmålet för ängs- och betesmarker i huvudsak<br />
är uppfyllt. Ytterligare åtgärder behövs enligt<br />
Jordbruksverket för att bevara småbiotoper och kulturbärande<br />
landskapselement i jordbrukslandskapet.<br />
EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING för att markerna ska<br />
kunna hävdas är att det finns betande djur. Utan<br />
Sveriges bönder är det med andra ord inte möjligt<br />
att åstadkomma ett rikt odlingslandskap som i sin tur<br />
bidrar till att vi får ett rikt växt- och djurliv.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 40
den biologiska mångfalden<br />
Miljömålsrådet gör bedömningen att<br />
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap<br />
kommer att kunna uppfyllas till 2020<br />
om ytterligare åtgärder sätts in. Främst<br />
genom fortsatta satsningar <strong>på</strong> miljöstöd<br />
och stöd till företags- och landsbygdsutveckling.<br />
Möjligheterna att nå målet ett rikt växt<br />
och djurliv bedöms inte som lika goda.<br />
Flera vanliga arter minskar och läget för<br />
flera hotade arter har försämrats.<br />
MILJÖARBETET I JORDBRUKET drivs<br />
framåt <strong>på</strong> många fronter. Jordbrukets intresseorganisationer,<br />
däribland LRF, har<br />
varit <strong>på</strong>drivande sedan 1980-talet. I takt<br />
med omställningen av jordbrukspolitiken<br />
har miljöstöden och stöden till företagsoch<br />
landsbygdsutveckling fått en ökande<br />
betydelse.<br />
Resurserna i Landsbygdsprogrammet<br />
fördelas inte bara <strong>på</strong> gårdsnivå utan satsas<br />
också i olika utvecklings- och rådgivningsprojekt.<br />
Bra exempel <strong>på</strong> projekt är<br />
Greppa näringen och Greppa växtskyddet<br />
som förmedlar kunskap och verktyg som<br />
hjälper bonden att använda gödselmedel<br />
och bekämpningsmedel <strong>på</strong> ett kostnadseffektivt<br />
och miljömässigt bra sätt.<br />
Greppa näringen och Greppa växtskyddet<br />
genomförs i bred samverkan<br />
mellan lantbruksnäringen och olika myndigheter.<br />
Projekten finansieras bland annat<br />
med pengar från Landsbygdsprogrammet<br />
och genom återföring av<br />
mineralgödselavgifter.<br />
GREPPA NÄRINGEN nådde drygt 7 000<br />
lantbrukare 2007, huvudsakligen i Sydoch<br />
Mellansverige. Antalet anslutna gårdar<br />
ökar år från år. Projektet startade år<br />
2001 och då framför allt med rådgivning<br />
som var inriktad <strong>på</strong> att minska kväveut-<br />
<br />
ETT RIKT ODLINGSLAND-<br />
SKAP<br />
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens<br />
värde för biologisk<br />
produktion och livsmedelsproduktion<br />
ska skyddas samtidigt som<br />
den biologiska mångfalden och<br />
kulturmiljövärdena bevaras och<br />
stärks.<br />
ETT RIKT VÄXT- OCH<br />
DJURLIV<br />
Den biologiska mångfalden ska<br />
bevaras och nyttjas <strong>på</strong> ett hållbart<br />
sätt för nuvarande och framtida<br />
generationer. Arternas livsmiljöer<br />
och ekosystemen samt deras<br />
funktioner och processer skall<br />
värnas. Arter skall kunna fortleva i<br />
långsiktigt livskraftiga bestånd<br />
med tillräcklig genetisk variation.<br />
Människor skall ha tillgång till en<br />
god natur- och kulturmiljö med<br />
rik biologisk mångfald, som grund<br />
för hälsa livskvalitet och välfärd.<br />
Delmål för jordbruket (Rikt<br />
odlingslandskap, Rikt växtoch<br />
djurliv):<br />
Senast år 2010 ska samtliga ängsoch<br />
betsmarker bevaras och skötas<br />
<strong>på</strong> ett sätt som bibehåller<br />
deras värden. Arealen hävdad<br />
ängsmark ska öka med minst<br />
5 000 hektar och arealen hävdad<br />
betesmark av de mest hotade<br />
typerna ska utökas med minst<br />
13 000 hektar till år 2010.<br />
Mängden småbiotoper ska bevaras<br />
i minst dagens omfattning i<br />
hela landet.<br />
Mängden kulturbärande landskapselement<br />
som vårdas ska öka<br />
med cirka 70 procent till år 2010.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 41
jordbruket och övriga miljömål<br />
<br />
lakning och ammoniakförluster från jordbruket.<br />
Under 2007 utvidgades projektet med en extra satsning<br />
<strong>på</strong> fosforrådgivning.<br />
På alla gårdar som deltar i Greppa näringen upprättas<br />
växtnäringsbalanser, det vill säga en budget<br />
för flödena av kväve, fosfor och kalium <strong>på</strong> gården. På<br />
så sätt tydliggörs hur mycket som tillförs och hur<br />
mycket som försvinner med skörden. Det blir lättare<br />
att anpassa gödslingen efter rådande behov. Målet är<br />
att minimera förlusterna, vilket är bra både för miljö<br />
och ekonomi.<br />
Många av de som deltar i Greppa näringen har<br />
upprättat skyddzoner mellan åker och intilliggande<br />
vattendrag. Exempel <strong>på</strong> andra åtgärder som begränsar<br />
växtnäringsförlusterna är en ökad andel vårplöjd<br />
åker, odling av fånggrödor och en minskad<br />
spridning av flytgödsel och urin under tidig höst.<br />
De som deltar i Greppa näringen lämnar viktiga bidrag<br />
till den positiva utvecklingen av jordbrukets<br />
växtnäringsbalanser. En eller flera rådgivare återkommer<br />
varje år till de gårdar som deltar. Olika<br />
nyckeltal ger lantbrukaren en god uppfattning om<br />
effekterna av de åtgärder som prövats.<br />
GREPPA VÄXTSKYDDET har <strong>på</strong>gått sedan 1997 och<br />
hette tidigare Säkert växtskydd. Den bedrivs i hela<br />
landet. Syftet är att minimera riskerna för miljö och<br />
hälsa när bekämpningsmedel används.<br />
Omkring 90 procent av Greppa näringens lantbrukare<br />
som använder bekämpningsmedel funktionstestar<br />
sina sprutor regelbundet. Hela 96 procent<br />
rengör och fyller <strong>på</strong> sina sprutor <strong>på</strong> en särskild platta<br />
för att undvika risker vid eventuellt spill.<br />
Lantbrukarna inom Greppa växtskyddet har också<br />
minskat antalet sena höstbekämpningar, vilket minskar<br />
riskerna för att bekämpningsmedel ska läcka ut<br />
till omgivande vattendrag.<br />
En viktig del av rådgivningen i projektet går ut <strong>på</strong><br />
att utveckla optimala strategier för växtskyddet <strong>på</strong><br />
gården. Det innefattar information om risker och<br />
kostnader med olika åtgärder och diskussioner om<br />
alternativ till kemiska bekämpningsinsatser.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 42
G<br />
svenskt sigill<br />
arant för svensk kvalitet<br />
Några<br />
exempel <strong>på</strong><br />
Svenskt Sigills<br />
regler:<br />
Genmodifierade organismer,<br />
GMO, är inte<br />
tillåtna i foder eller<br />
odling<br />
Vissa växtskyddsmedel<br />
som tillåts i<br />
Sverige är förbjudna<br />
inom IP SIGILL<br />
För att förhindra<br />
läckage av växtnäring<br />
och växtskyddsmedel<br />
finns krav <strong>på</strong> skyddszoner<br />
mot vattendrag<br />
Kalvar får inte säljas<br />
<strong>på</strong> export<br />
Endast svenskproducerade<br />
livsmedel kan<br />
märkas med Svenskt<br />
Sigill<br />
VET MER<br />
www.svensktsigill.se<br />
PLANERING, UPPFÖLJNING OCH kontroll är viktiga<br />
åtgärder för dem som vill minimera jordbrukets miljö<strong>på</strong>verkan<br />
och leverera produkter med garanterat<br />
jämn och hög kvalitet. Svenskt Sigill erbjuder flera<br />
olika certifieringssystem för att kvalitetssäkra svensk<br />
jordbruks- och trädgårdsproduktion – såväl mat som<br />
blommor.<br />
Maten som bär märket Svenskt Sigill har framställts<br />
i Sverige, med omtanke om människor, djur<br />
och natur. Djuromsorg och miljöhänsyn är mer omfattande<br />
än vad lagstiftningen kräver. Strikta regler<br />
och en oberoende kontroll är en garanti för att livsmedlen<br />
blir säkra och kan s<strong>på</strong>ras till gården där de<br />
producerats.<br />
Först ut var märkning av spannmålsprodukter, när<br />
Svenskt Sigill etablerades som ett kvalitetsmärke <strong>på</strong><br />
livsmedelsmarknaden i slutet av 1990-talet. Sedan<br />
dess har mycket hänt.<br />
NU KAN GRYNER, BRÖD, frukt, grönsaker, potatis,<br />
bär, prydnadsväxter, mejeriprodukter, svamp, nötkött,<br />
kyckling, honung, griskött och charkprodukter<br />
bära Svenskt Sigills märke. Nya livsmedel och producenter<br />
tillkommer hela tiden. År 2003 började<br />
frukt och grönt märkas med Svenskt Sigill, 2005<br />
märktes det första köttet, 2006 anslöt sig det första<br />
mejeriföretaget och 2007 märktes de första kycklingarna.<br />
Idag är 2 400 mjölkproducenter, 1 100 producenter<br />
av frukt, bär, grönsaker, potatis och svamp, omkring<br />
300 spannmålsgårdar, ett 50-tal producenter av<br />
prydnadsväxter, ett 40-tal nötköttsproducenter, 80talet<br />
biodlare och några gris- respektive kycklingproducenter<br />
anslutna till IP SIGILL som certifieringssystemet<br />
kallas.<br />
Bakgrunden till det ökade intresset för IP SIGILL är<br />
konsumenternas och handelns krav <strong>på</strong> livsmedelssäkerhet.<br />
<strong>My</strong>cket tyder <strong>på</strong> att miljö- och kvalitetssäkring<br />
av livsmedel kommer att få en ökande betydelse<br />
i framtiden.<br />
Bönderna vill kunna fortsätta producera livsmedel<br />
och prydnadsväxter av hög kvalitet och kan genom<br />
märkningen framhålla sina varors mervärden i förhållande<br />
till billigare importerad mat. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 43
ekomat<br />
K<br />
Allt fler vill ha ekologiska<br />
livsmedel.<br />
Efterfrågan är just nu<br />
större än den inhemska<br />
produktionen för<br />
flera varugrupper.<br />
Ytterligare åtgärder<br />
för att stimulera produktionen<br />
behövs.<br />
VET MER:<br />
www.krav.se<br />
www.lrf.se<br />
www.sjv.se<br />
raftig efterfrågan skapar<br />
DETALJHANDELN UTÖKAR NU sitt ekologiska sortiment<br />
och rapporterar positiva tillväxtsiffror i försäljningen<br />
av ekologiska livsmedel. Enligt Ekologiskt<br />
Marknadscentrum har handeln under 2007 haft en<br />
försäljningsökning av det ekologiska sortimentet <strong>på</strong><br />
25–30 procent.<br />
Vissa ekologiska produkter är mer efterfrågade än<br />
andra. Störst marknadsandel har den ekologiska<br />
mjölken, med åtta procent av totalkonsumtionen<br />
2007. Invägningen av ekomjölk ökade med 17 procent<br />
detta år, men den inhemska efterfrågan ökade<br />
mer. Konsumtionen av ekologisk ost och grädde har<br />
också ökat kraftigt.<br />
Även inom andra områden har det uppstått brist<br />
<strong>på</strong> inhemskt producerade ekologiska livsmedel, till<br />
exempel frukt och grönsaker. Det har lett till en ökad<br />
import av ekologiska varor.<br />
Inte bara privatpersoner efterfrågar ekologiska<br />
produkter. Sedan våren 2006 finns för offentliga<br />
storkök ett konsumtionsmål att 25 procent av produkterna<br />
som används ska vara ekologiska. För att<br />
stimulera den ekologiska produktionen i Sverige ytterligare<br />
behöver flera åtgärder <strong>på</strong> en mängd områden<br />
vidtas. Detta för att se till att efterfrågan kan tillgodoses<br />
så att det blir ännu mer lönsamt att producera<br />
ekologiska produkter.<br />
DEN EKOLOGISKT ODLADE arealen är större i<br />
Sverige än i de flesta andra EU-länder. Under 2007<br />
odlades 17 procent av den svenska åkermarken utan<br />
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel och<br />
med miljöersättning för ekologisk produktion. Ett av<br />
målen i regeringens aktionsplan för ekologisk produktion<br />
är att 20 procent av åkerarealen ska odlas<br />
ekologiskt. Målet ligger inom räckhåll, men 2007<br />
minskade den ekoodlade arealen jämfört med 2006.<br />
Samtidigt ökade den certifierade andelen.<br />
Riksdagen har kompletterat målet att 20 procent<br />
av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 2010 med<br />
målet att en lika stora andel också ska vara certifierad<br />
till detta år.<br />
Certifiering är nödvändig för att ekologiska produkter<br />
ska kunna säljas som ekologiska. Möjlighet att<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 44
ist <strong>på</strong> ekologiska livsmedel<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
KÄLLA: SJV<br />
Andel ekoodlad åker, därav Krav-certifierad, %<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
söka stöd för certifiering infördes 2005.<br />
Under 2007 var cirka 37 procent av den<br />
totala ekoarealen i Sverige certifierad enligt<br />
KRAVs eller EUs regelverk.<br />
I DET NYA Landsbygdsprogrammet ges<br />
bara full miljöersättning till de ekologiska<br />
jordbruksföretag som är certifierade.<br />
Ersättningen till icke certifierade ska<br />
trappas ner successivt.<br />
Det konsumenterna är beredda att betala<br />
extra för och det samhället vill åstadkomma<br />
med stöden till ekologisk produk-<br />
tion är framför allt minskad kemikaliebelastning<br />
i miljön. Det ekologiska lantbruket<br />
ska bidra till miljökvalitetsmålen giftfri miljö,<br />
grundvatten av god kvalitet, ingen<br />
övergödning och ett rikt odlingslandskap.<br />
Nationella miljöersättningar för ekologisk<br />
produktion har funnits sedan 1989.<br />
Systemen för certifiering håller <strong>på</strong> att<br />
förändras. En väntad utveckling är att certifieringen<br />
enligt EUs regler kommer att<br />
öka såväl i Sverige som inom Europa. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 45
Del 4.<br />
Livsmedels-<br />
produktionen<br />
i Sverige
mjölk<br />
L<br />
Nu får svenska mjölkbönder<br />
bättre betalt<br />
för sin mjölk. Det är en<br />
följd av att efterfrågan<br />
<strong>på</strong> mejeriprodukter<br />
ökat i världen. Det<br />
högre priset gör att<br />
fler vill bygga ut sin<br />
produktion än som vill<br />
minska. Det är ett viktigt<br />
trendbrott.<br />
VET MER<br />
www.svenskmjolk.se<br />
jusnande framtidsutsikter<br />
MJÖLKEN SVARAR FÖR en fjärdedel av produktionsvärdet<br />
i det svenska lantbruket. Lika stor är andelen<br />
jordbruksmark som används för odling av foder<br />
eller till beten för mjölkkor och kvigor.<br />
Mjölkproduktionen är något av en ekonomisk ryggrad<br />
i det svenska lantbruket. Mjölkkorna är dessutom<br />
viktiga landskapsvårdare. De bidrar till att hålla landskapet<br />
öppet vilket har stor betydelse för den biologiska<br />
mångfalden.<br />
Huvuddelen av den mjölk som produceras i<br />
Sverige konsumeras i landet och så är det världen<br />
över. Handel med mejeriprodukter <strong>på</strong> världsmarknaden<br />
omfattar endast sju procent av de globala volymerna.<br />
Men efterfrågan <strong>på</strong> världsmarknaden ökar för närvarande,<br />
framför allt från tillväxtländer som Indien<br />
och Kina. Samtidigt har utbudet av mejeriprodukter<br />
minskat, bland annat <strong>på</strong> grund av torka i Australien<br />
och Nya Zeeland samt exportbegränsningar i<br />
Argentina och Indien. Tidigare lager med framför allt<br />
smör och mjölkpulver har tömts. Världsmarknadspriserna<br />
<strong>på</strong> mejeriprodukter stiger därför, vilket<br />
även <strong>på</strong>verkar priserna i Sverige.<br />
DE SVENSKA AVRÄKNINGSPRISERNA PÅ MJÖLK<br />
steg under hösten 2007 med i genomsnitt 35 procent.<br />
I december var kilopriset i genomsnitt 89 öre<br />
högre än vid motsvarande tidpunkt 2006.<br />
Mjölkråvarans användning 2007, procent<br />
Övrigt, 5<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
Mjölkpulver<br />
& kondens<br />
mjölk, 18<br />
Ystmjölk, 34<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 48<br />
Konsumtionsmjölk<br />
& syrade<br />
produkter, 45
för svenska mjölkbönder<br />
Mjölkkonsumtionen i Sverige l/person och år, därav import<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
Mjölk C2<br />
Konsumtionen av syrade produkter i Sverige,<br />
kg/person och år, därav import<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Ostkonsumtion i Sverige, kg/person och år, därav import<br />
0<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />
(prel)<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
Samtidigt ökade mjölkproducenternas<br />
kostnader, framför allt för foder. Utslaget<br />
<strong>på</strong> helåret 2007 ledde detta till en något<br />
försämrad lönsamhet i mjölkproduktionen,<br />
trots de höjda avräkningspriserna.<br />
De svenska mjölkbönderna kan dock<br />
räkna med en förbättrad lönsamhet under<br />
2008. Det föruts<strong>på</strong>r Jordbruksverket och<br />
det visar kalkyler som gjorts vid Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet. De relativt höga avräkningspriserna<br />
var oförändrade i början<br />
av 2008 och förväntas bestå det närmaste<br />
året.<br />
Svenskarna dricker ovanligt mycket<br />
mjölk, även om konsumtionen av dryckesmjölk<br />
minskat något under en följd av år. I<br />
gengäld ökar konsumtionen av syrade<br />
mjölkprodukter; crème fraiche, fil och<br />
yoghurt, samt grädde och ost.<br />
INVÄGNINGEN AV EKOMJÖLK ökade<br />
under 2007 med åtta procent jämfört<br />
med 2006. Konsumtionen av ekomjölk<br />
ökade med cirka 18 procent, medan konsumtionen<br />
av ekologisk ost och grädde<br />
ökade med cirka 30 procent.<br />
Den inhemska efterfrågan <strong>på</strong> ekologisk<br />
mjölk är för närvarande större än tillgången<br />
och ekomjölken betalas med ett<br />
högre pris än konventionell mjölk. Under<br />
2007 höjdes pristillägget för ekomjölk<br />
med 9,7 procent. Tidigare har främst storhushållen<br />
stått för den ökade konsumtionen<br />
av ekologiska mejeriprodukter. 2007<br />
ökade den privata konsumtionen kraftigare<br />
än tidigare.<br />
DEN TOTALA INVÄGNINGEN av mjölk<br />
vid svenska mejerier minskade med 4,6<br />
procent under 2007. Elva procent av<br />
mjölkföretagen lade ned sin produktion,<br />
vilket är en ovanligt hög siffra. Orsakerna<br />
till detta är flera. EUs ersättningar till<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 49
mjölk<br />
Många<br />
vill producera för<br />
mjölkproducenter frikopplades helt och hållet från<br />
produktionen under 2007. Många gårdar lades ned<br />
av åldersskäl, medelåldern bland mjölkföretagarna är<br />
hög. Totalt försvann omkring 1 000 mjölkleverantörer<br />
och 20 000 mjölkkor under 2007.<br />
Det är i första hand de små mjölkgårdarna som<br />
läggs ned. Den <strong>på</strong>gående strukturomvandlingen mot<br />
färre och större gårdar fortsätter. År 2007 hade medelgården<br />
51 kor. Genomsnittet år 2006 var 48 kor.<br />
Bevis för att det ändå finns en framtidstro bland<br />
mjölkproducenterna är att antalet ansökningar om<br />
förprövning av nya koplatser ökade. Under 2007 ansökte<br />
260 mjölkföretag om att få bygga 21 000 nya<br />
koplatser. Det är det högsta antalet sedan 2001 och<br />
2 500 fler än 2006. Byggs alla platser motsvarar tillskottet<br />
med råge det antal kor som försvann under<br />
2007.<br />
INVÄGNINGEN AV MJÖLK har inte bara minskat i<br />
Sverige utan också i övriga EU. Med stigande priser<br />
är det troligt att mjölkproduktionen kommer att öka<br />
igen. I Lantbruksbarometern 2008 uppger 24 procent<br />
av de svenska mjölkbönderna att de tänker<br />
bygga ut under den närmaste treårsperioden.<br />
Så länge efterfrågan överstiger produktionen är<br />
det troligt att mjölkpriserna ligger kvar <strong>på</strong> dagens<br />
lite högre nivåer. På lite längre sikt föruts<strong>på</strong>s ett fluktuerande<br />
världsmarknadspris <strong>på</strong> mejeriprodukter.<br />
Priset kommer att <strong>på</strong>verkas av en mängd olika faktorer,<br />
bland annat av den ekonomiska utvecklingen i<br />
världen.<br />
MEJERIMARKNADEN BLIR allt mer internationaliserad.<br />
Mejeriprodukter börjar i ökande utsträckning<br />
röra sig över landsgränser. I Sverige har importen av<br />
mejeriprodukter ökat sakta men säkert under 2000talet.<br />
Mejeriföretagen förändras med de förändrade<br />
marknadsförutsättningarna. Arla foods ägs sedan<br />
flera år tillbaka av både danska och svenska bönder.<br />
Företaget har utvecklats till Europas största mejeriföretag,<br />
med produktion av mjölkbaserade livsmedel<br />
i elva länder. Skånemejerier tog också klivet över<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 50
den lokala marknaden<br />
16 000<br />
14 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
9 000<br />
8 000<br />
7 000<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
Antal mjölkleverantörer 1998-2007<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Avkastning per ko och år, 1998-2007, kg mjölk)<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
sundet i slutet av 2007, genom att köpa<br />
andelar i ett danskt mejeriföretag.<br />
Samtidigt som mejerimarknaden internationaliseras<br />
finns en trend som går i andra<br />
riktningen. Både stora och små mejeriföretag<br />
har börjat utveckla regionala<br />
profilprodukter för att tillmötesgå konsumenternas<br />
önskemål om lokalt produce-<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
14<br />
12<br />
10<br />
Genomsnittligt antal kor per besättning, 1998-2007<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SJV/SVENSK MJÖLK<br />
Konsumtion av grädde i Sverige, kg/person och<br />
år 2000-2007, därav import<br />
0<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
(prel)<br />
KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />
rade livsmedel. I Västsverige säljer Arla<br />
foods Västkustmjölk och <strong>på</strong> östkusten levererar<br />
nystartade Emå mejeri mjölk till<br />
bland annat Coop Forum i Kalmar. Hela 61<br />
procent av de svenska mjölkproducenterna<br />
skulle vilja sälja <strong>på</strong> närmarknaden,<br />
det framgår av Lantbruksbarometern<br />
2008. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 51
nötkött<br />
Svenskarna föredrar<br />
svenskt nötkött om de<br />
får välja. Men den<br />
inhemska produktionen<br />
minskar för<br />
närvarande. För att<br />
produktionen ska<br />
kunna öka krävs bättre<br />
lönsamhet. Ett effektivare<br />
resursutnyttjande<br />
kan både ge bättre<br />
lönsamhet och stora<br />
miljövinster.<br />
I butiken säljer svenskt<br />
nötkött bäst<br />
VET MER<br />
www.lrf.se<br />
www.notkottsproducenter.se<br />
www.svenskkottinformation.se<br />
www.swedishmeats.com<br />
www.taurus.mu<br />
Om<br />
svensken får välja<br />
NÄR SVENSKA KONSUMENTER får välja tar de i första<br />
hand svenskt nötkött. Av det sålda nötköttet i<br />
butik är cirka 80 procent svenskt. Ändå består 48<br />
procent av den totala nötköttskonsumtionen i<br />
Sverige av importkött. Skillnaden uppstår genom att<br />
80 procent av det nötkött som används av restauranger<br />
och storhushåll är importerat. Få restauranger<br />
och storkök redovisar varifrån köttet kommer.<br />
Det är i butiken konsumenten har möjlighet att välja<br />
svenskproducerat. Åtskilliga är de undersökningar<br />
där svenska konsumenter uppger att de föredrar och<br />
har stort förtroende för svenskt nötkött.<br />
Anledningen är bland annat värden som hög livsmedelssäkerhet,<br />
god djuromsorg och att de svenska<br />
nötkreaturen bidrar till att hålla det svenska landskapet<br />
öppet (United Minds 2005).<br />
I KLIMATDEBATTEN HAR nötkreatur utpekats som<br />
miljöbovar; idisslande djur bildar och avger metangas<br />
som är en aggressiv växthusgas. Å andra sidan<br />
gör idisslarna stor miljönytta. Omkring 80 procent av<br />
alla betesmarker hålls öppna av nötkreatur. Utan betesdjur<br />
går det inte att klara de nationella miljömålen<br />
för biologisk mångfald.<br />
Klimat<strong>på</strong>verkan från nötkreatur kan dessutom begränsas,<br />
genom smärre förändringar i utfodringen.<br />
LRF har under året arrangerat utbildningsdagar som<br />
förmedlat detta budskap.<br />
LÅNGA TRANSPORTER AV livsmedel och jordbruksråvaror<br />
innebär också en klimatbelastning. För<br />
att stärka kopplingen mellan inhemsk konsumtion<br />
och produktion av livsmedel har regeringen givit<br />
Livsmedelsverket i uppdrag att se över hanteringen<br />
av geografiska ursprungsbeteckningar. I dagsläget<br />
krävs ursprungsmärkning av färskt och fryst nötkött<br />
i butik inom hela EU. Det finns inga krav när det gäller<br />
restauranger och storhushåll. Restauranger som<br />
till 100 procent använder svenskt nötkött kan däremot<br />
få en särskild licens från Sveriges Nötköttsproducenter.<br />
Problematiskt för det svenska nötköttet är att det<br />
i butiken blir dyrare än nötköttet som importeras<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 52
är nötköttet svenskt<br />
KÄLLA: SJV, SCB<br />
Nötkött: konsumtion, produktion, import och export,<br />
1 000 ton, 1998-2007<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: EUROSTAT<br />
KÄLLA: TAURUS<br />
350<br />
340<br />
330<br />
320<br />
310<br />
300<br />
290<br />
280<br />
270<br />
260<br />
250<br />
Foderanvändning i nötköttsproduktionen<br />
spannmål<br />
koncentrat<br />
bete<br />
halm, 2%<br />
11%<br />
6%<br />
34%<br />
färdigfoder, 2%<br />
45%<br />
2007 2008<br />
vall<br />
Genomsnittliga marknadspriser <strong>på</strong> ungtjur R3 i<br />
några länder 2006/2007, euro/100kg slaktad vikt<br />
DANMARK, TYSKLAND, IRLAND,SVERIGE, EU<br />
från andra EU-länder. Detta trots att avräkningspriserna<br />
ligger ganska nära varandra.<br />
Det konstaterade Jordbruksverket i<br />
en undersökning som publicerades i början<br />
av 2008. Varför det ser ut så här är<br />
inte klarlagt. Varken handel eller slakterier<br />
vill ta <strong>på</strong> sig ansvaret.<br />
SVENSKAR ÄTER MYCKET nötkött, och<br />
konsumtionen har stigit stadigt den senaste<br />
tioårsperioden. Den inhemska produktionen<br />
har inte följt med. Gapet mellan<br />
konsumtion och produktion har successivt<br />
ökat sedan år 2000.<br />
Mellan 2006 och 2007 minskade antalet<br />
slaktade nötkreatur med 4,3 procent i<br />
Sverige. Under 2008 beräknas antalet<br />
slaktade nötkreatur minska med ytterligare<br />
cirka tre procent. Prognosen utgår<br />
från det faktum att antalet mjölkkor minskat<br />
kraftigt och därmed också antalet<br />
födda kalvar.<br />
En annan förklaring till den minskade inhemska<br />
produktionen är ansträngd lönsamhet.<br />
Detta till följd av ökade produktionskostnader,<br />
ett lågt avräkningspris<br />
och oförändrade miljöersättningar. De<br />
kraftigt höjda spannmålspriserna under<br />
2007 drar med sig högre kostnader även<br />
för vallfoder. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 53
nötkött<br />
B<br />
rist <strong>på</strong> nötkött i EU<br />
INOM EU ÄR DET underskott <strong>på</strong> nötkött. Bristsituationen<br />
kan resultera i fortsatta höjningar av avräkningspriserna<br />
och därmed ge bättre lönsamhet<br />
för dem som producerar nötkött. Avräkningspriserna<br />
vände up<strong>på</strong>t under andra halvåret 2007, en trend<br />
som höll i sig i början av 2008. Prisutvecklingen har<br />
varit särskilt gynnsam i Sverige som tidigare legat i<br />
ett undre intervall jämfört med andra EU-länder.<br />
Situationen kan dock snabbt komma att förändras.<br />
Brasilien har länge varit en stor exportör av nötkött<br />
till EU. Produktionen har ökat kraftigt där, men under<br />
2007 infördes en tillfällig begränsning för import av<br />
brasilianskt nötkött till EU. Detta <strong>på</strong> grund av skärpta<br />
krav <strong>på</strong> leverantörerna. Hävs importrestriktionerna<br />
kommer det leda till en ökad tillgång vilket kan <strong>på</strong>verka<br />
prisutvecklingen. Den kan även <strong>på</strong>verkas av ett<br />
nytt WTO-avtal. Förhandlingarna är långt framskridna,<br />
men effekterna för nötköttet är ännu osäkra.<br />
DEN POSITIVA PRISUTVECKLINGEN för mjölk och<br />
den strukturomvandling som varit kommer troligen<br />
leda till en stabilisering av antalet mjölkkor i Sverige.<br />
Antalet dikor ökar och under 2007 förprövades<br />
osedvanligt många ansökningar om nya stallplatser<br />
för dikor, mjölkkor och övriga nötkreatur. Det är positiva<br />
signaler, men för att säkra en uthållig svensk<br />
nötköttsproduktion krävs en fortsatt förbättring av<br />
lönsamheten.<br />
Flera olika aktiviteter <strong>på</strong>går för att stötta de nötköttsproducenter<br />
som vill effektivisera sin produktion.<br />
Rådgivningsföretaget Taurus som ägs av<br />
Swedish Meats, Svensk Mjölk, Avelspoolen, KLS och<br />
medfinansieras av LRF har det senaste året bland<br />
annat lanserat ett nytt studiematerial, »Satsa <strong>på</strong> nötkött«.<br />
Materialet ger producenterna möjlighet att via<br />
olika nyckeltal jämföra sin produktionsresultat med<br />
andras.<br />
En del forskning <strong>på</strong>går också som visar att det<br />
finns goda möjligheter att öka lönsamheten i uppfödningen<br />
av dikor. Metoderna som förespråkas är<br />
fördelaktiga ur miljösynpunkt. Bäst är att använda<br />
marker som inte lämpar sig för annan jordbruksproduktion<br />
och att använda inhemskt foder. Detta gyn-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 54
kan höja priserna till bonden<br />
KÄLLA: SJV<br />
KÄLLA: SJV<br />
600 000<br />
500 000<br />
400 000<br />
300 000<br />
200 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
45 000<br />
40 000<br />
35 000<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
0<br />
Antal nötkreatur i Sverige 1995-2007<br />
DIKOR, MJÖLKKOR,UNGNÖT, KALVAR<br />
1995 2000 -04 -05 -06 -07<br />
Förprövning av djurstallar, godk. ärenden 2001-2007<br />
MJÖLKKOR, DIKOR, ÖVRIG NÖT<br />
2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
nar den biologiska mångfalden och medför<br />
lägre utsläpp av växthusgaser.<br />
Samtidigt förstärks mervärdena i den inhemska<br />
nötköttsproduktionen. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 55
griskött<br />
Kraftigt<br />
höjda foderpriser<br />
Sjunkande<br />
avräkningspriser och<br />
kraftigt höjda foderpriser<br />
sänkte lönsamheten<br />
i den svenska<br />
grisproduktionen<br />
under 2007. Ändå<br />
finns framtidstro.<br />
Svenska grisar är<br />
friska, växer fort och<br />
ger ett bra kött.<br />
VET MER:<br />
www.grisproducenter.org<br />
www.lrf.se<br />
www.svenskapig.se<br />
www.svenskkottinformation.se<br />
2007 BLEV ETT DRAMATISKT år för Sveriges<br />
grisproducenter. Kraftigt höjda foderpriser och sjunkande<br />
avräkningspriser grusade 2006 års förhoppningar<br />
om tillväxt. Då tredubblades antalet förprövningar<br />
av nya djurstallar för gris till 8 000 nya<br />
suggplatser.<br />
Avräkningspriserna för griskött höjdes hösten<br />
2006. Samma år förändrades djurskyddsföreskrifterna.<br />
De nya reglerna bedömdes kunna sänka byggkostnaderna<br />
och arbetstidsåtgången i nya stallar.<br />
Detta skapade framtidstro.<br />
Men 2007 inleddes med en prisnedgång och till<br />
hösten steg foderpriserna med över 100 procent.<br />
Sammantaget har dessa förändringar utsatt branschen<br />
för en hård press. Till dramatiken under 2007<br />
hör även ett utbrott av den fruktade sjukdomen<br />
PRRS, en sjukdom som är vanlig Europa, men som<br />
Sverige hittills varit förskonad från. Sjukdomen bekämpades<br />
framgångsrikt och från och med 31 december<br />
2007 betraktas Sverige åter som fritt från<br />
PRRS.<br />
BAKSLAGEN TILL TROTS ökade antalet slaktsvin<br />
något i Sverige under 2007. Men antalet smågrisar<br />
minskade. Antalet suggor var i princip oförändrat.<br />
Totalt producerades drygt 264 000 ton griskött. Det<br />
är ungefär samma mängd som 2006 men betydligt<br />
mindre än rekordåret 1998, då produktionen var<br />
332 000 ton.<br />
Den kraftiga minskningen av produktionen efter<br />
1998 beror <strong>på</strong> att priset rasade <strong>på</strong> griskött. Svenska<br />
grisproducenter har sedan dess jobbat hårt med att<br />
göra produktionen mer kostnadeffektiv.<br />
De grisproducenter som lyckats utveckla en rationell<br />
produktion har klarat den sänkta lönsamheten<br />
under 2007 bäst. De höga foderpriserna har varit<br />
mindre kännbara för dem som har egen foderproduktion<br />
<strong>på</strong> gården.<br />
En strukturomvandling som ger effektivitetsvinster<br />
<strong>på</strong>går också. Gårdarna blir större, med fler djur.<br />
Antalet suggor per gård i smågrisproduktionen<br />
ökade från i medeltal 15 till 116 mellan 1980 och 2006.<br />
Samma sak gäller i uppfödningen av slaktgrisar. Här<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 56
fick stor effekt <strong>på</strong> lönsamheten<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1 600<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
Griskött: Konsumtion, produktion, import, export<br />
1998-2007, 1 000 ton<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Genomsnittliga slaktsvinspriser i Sverige 1999-2008,<br />
kr/100 kg slaktad vikt<br />
0<br />
1999 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Vikt 80 kg, kött 57%, inkl leveranstillägg. KÄLLA: SCB, SJV<br />
har antalet slaktgrisar per gård ökat från i<br />
genomsnitt 81 till 495 mellan 1980 och<br />
2006. Fortfarande finns stora variationer,<br />
men omkring 20 procent av producenterna<br />
levererar nästan 80 procent av alla<br />
grisar som går till slakt.<br />
KONSUMTIONEN AV GRISKÖTT har legat<br />
<strong>på</strong> en tämligen stabil nivå under 2000-talet.<br />
2007 åt svenskarna cirka 324 000 ton<br />
griskött. 72 procent var svenskproducerat,<br />
övrigt var importerat. Ungefär 12 procent<br />
av den svenska produktionen går <strong>på</strong> export.<br />
Svenska konsumenter har ett stort förtroende<br />
för svenska grisuppfödare och<br />
för svenskt griskött. Det visar<br />
en stor konsumentundersökning<br />
som gjordes<br />
2006 av Synovate TEMO.<br />
89 procent uppger att de<br />
har stort förtroende för<br />
svenskt griskött, av dem<br />
uppger 42 procent att de<br />
har ett mycket stort förtroende.<br />
Deltagarna i undersökningen<br />
fick även frågan om<br />
hur de såg <strong>på</strong> danskt<br />
griskött. Danmark är det<br />
land som står för den största<br />
exporten av griskött till<br />
Sverige. 38 procent uppgav<br />
att de hade förtroende för<br />
danskt griskött, men nästan<br />
lika många, 37 procent, sa<br />
att de hade litet förtroende<br />
för det danska grisköttet.<br />
DANMARK ÄR EN av EUs<br />
verkligt stora exportörer av<br />
griskött och där finns åtta<br />
gånger fler grisar än i <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 57
griskött<br />
Svenska<br />
grisproducenter<br />
Sverige. Produktionskostnaderna är 10–15 procent<br />
lägre än de svenska.<br />
Vid sidan av Danmark är även Tyskland en stor leverantör<br />
av griskött till den svenska marknaden.<br />
Tyskland ökade sina marknadsandelar under 2007.<br />
Det gjorde även Polen, Finland och Nederländerna.<br />
Inte bara Danmark, utan flera av de andra europeiska<br />
länderna har lägre produktionskostnader i sin<br />
uppfödning av grisar. Till en del kan det förklaras av<br />
lägre djurskyddskrav. I Sverige finns exempelvis krav<br />
<strong>på</strong> att suggorna alltid ska gå lösa för att kunna utöva<br />
sitt bobyggnadsbeteende. De ska ha tillgång till halm<br />
eller annat strömedel. Förändringar är <strong>på</strong> väg i övriga<br />
EU, men inte förrän 2013. Även efter detta årtal<br />
kommer det dock i övriga EU att vara tillåtet att<br />
hålla suggorna bundna delar av året.<br />
Den höga nivån <strong>på</strong> djurskyddet för svenska grisar<br />
innebär flera fördelar. God skötsel och omvårdnad<br />
ger glada och friska grisar som växer bra. Svenskt<br />
griskött smakar bra, är saftigt och krymper inte i<br />
stekpannan.<br />
Effektiviteten i svensk grisproduktion är dessutom,<br />
med internationella mått, hög. Varje sugga producerar<br />
i genomsnitt cirka 23 smågrisar per år. Slaktgrisarna<br />
har en tillväxt <strong>på</strong> mer än 900 gram/dag och<br />
leder därmed världsligan i tillväxt. Andra konkurrensfördelar<br />
är ett långt drivet miljöarbete och ett<br />
ambitiöst smittskyddsprogram med bland annat salmonellafritt<br />
kött.<br />
HÄLSOTILLSTÅNDET BLAND de svenska grisarna<br />
följs i flera olika kontroll- och övervakningsprogram.<br />
Tack vare dessa program <strong>på</strong>träffades fallen av PRRS<br />
under 2007, vilket gjorde det möjligt att snabbt och<br />
effektivt bekämpa spridningen av sjukdomen.<br />
Även när det gäller miljö<strong>på</strong>verkan ligger den svenska<br />
grisproduktionen bra till. Sverige har mindre än<br />
hälften så hög djurtäthet som EU-snittet, vilket skapar<br />
bättre förutsättningar för en balanserad hantering<br />
av den växtnäring som finns i grisgödseln. I<br />
Sverige går det 1,3 grisar per hektar, motsvarande<br />
siffra är 2,8 för EU. Kraven när det gäller fosforutsläpp<br />
är strängare i Sverige än i övriga EU. I Sverige<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 58
är effektiva och skickliga<br />
17,00<br />
16,00<br />
15,00<br />
14,00<br />
13,00<br />
12,00<br />
11,00<br />
10,00<br />
9,00<br />
8,00<br />
Slaktsvinspriser i Tyskland, Danmark, Sverige<br />
2006 - v13 2008 kr/kg slaktad vikt<br />
58% kött<br />
2006 2007 2008<br />
Det danska priset har korrigerats med +2,2 % pga annorlunda uppslaktning och<br />
avräkning jämfört med Sverige. Danskt pris sänks 10 öre/kg för varje kilo i intervalllet<br />
83,0-01,9 kg.<br />
KÄLLA: SCB<br />
finns det med andra ord möjligheter<br />
att öka grisproduktionen utan<br />
att äventyra miljön.<br />
TROTS SVÅRIGHETERNA under<br />
2007 finns det en framtidstro bland<br />
de svenska grisproducenter. De<br />
höjda foderpriserna drabbar producenterna<br />
världen över.<br />
I slutet av 2007 fick de ökade<br />
produktionskostnaderna också<br />
genomslag <strong>på</strong> priserna i hela<br />
Europa. Prisnedgången vände till<br />
en uppgång som fortsatte under<br />
de första månaderna 2008.<br />
Prognoserna pekar <strong>på</strong> en fortsatt positiv<br />
prisutveckling.<br />
Med ett fortsatt arbete för att effektivisera<br />
och utveckla produktionen finns<br />
goda möjligheter för de svenska producenterna.<br />
Förebilder finns. Just nu mobiliseras<br />
resurser för att inrätta ett kunskapscentrum<br />
för intensifierad rådgivning till<br />
producenter som vill utveckla sin produktion.<br />
<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 59
lammkött<br />
2007 innebar ett<br />
trendbrott i svensk<br />
lammköttsproduktion<br />
För första gången <strong>på</strong><br />
många år ökade den<br />
svenska<br />
produktionens andel<br />
av konsumtionen.<br />
VET MER<br />
www.faravelsforbundet.se<br />
www.lrf.se<br />
Svensk<br />
lammproduktion<br />
DET STORA INTRESSET för svenskt lammkött har<br />
resulterat i en snabb utveckling av den svenska fårnäringen.<br />
Produktionen har ökat under hela 2000talet.<br />
Allt fler satsar <strong>på</strong> att hålla fler tackor och föda<br />
upp fler lamm, ett tecken <strong>på</strong> att lammproduktionen<br />
håller <strong>på</strong> att bli mer yrkesmässig. Tidigare har lammproduktionen<br />
främst varit en bisyssla.<br />
Bra lönsamhet och ett stort intresse från svenska<br />
konsumenter är viktiga drivkrafter. Efterfrågan <strong>på</strong><br />
svenskt lammkött är större än tillgången under nio<br />
av årets tolv månader. Produktionen ökar, men gapet<br />
mellan den inhemska konsumtionen och produktionen<br />
är fortfarande stort. 2007 producerades 4 710<br />
ton lammkött i Sverige. Konsumtionen var 11 800<br />
ton. Jämfört med 2006 ökade både konsumtion och<br />
produktion, med 1,9 respektive 9,4 procent. Den stora<br />
produktionsökningen ledde till ett trendbrott i<br />
självförsörjningsgraden, som för första gången <strong>på</strong><br />
många år ökade, från 37 till 40 procent.<br />
IMPORTKÖTTET SVARAR FÖR för huvuddelen av<br />
den svenska konsumtionen. Under 2007 uppgick importen<br />
till 64 procent. Hela 40 procent av det importerade<br />
lammköttet kom från Nya Zeeland, ett av<br />
världens större lammproducerande länder.<br />
Svenskt lammkött säljs bara färskt och efterfrågan<br />
<strong>på</strong> lammkött är spridd över hela året. Utbudet av<br />
svenskt lammkött är dock störst under några höstmånader,<br />
då de lamm som fötts <strong>på</strong> våren blivit slaktfärdiga.<br />
Svenska producenter eftersträvar nu att sprida<br />
lammningen över året.<br />
Kilopriserna <strong>på</strong> bra lammkött är i det närmaste<br />
dubbelt så höga under våren jämfört med hösten.<br />
Det skapar starka motiv för en ökad spridning av<br />
lammningen. Svenska lamm föds numera från hösten<br />
och ända fram till midsommar.<br />
DE STÖRRE BESÄTTNINGARNA står för en växande<br />
andel av lammproduktionen. Strukturen förändras<br />
snabbt. Totalt fanns det 2007 över en halv miljon får<br />
i Sverige, fördelade <strong>på</strong> mer än 8 000 fårbesättningar.<br />
Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat<br />
från 20 till 30 tackor under de senaste tolv åren.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 60
ökar och tar marknadsandelar<br />
KÄLLA: SCB KÄLLA: SJV<br />
300 000<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
0<br />
Antal får och lamm i Sverige, 1980-2007<br />
Lamm<br />
Tackor, baggar<br />
1980 -90 2000 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Lamm: Produktion och konsumtion 1998-2007, 1 000 ton<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
2007 fanns det 627 besättningar i Sverige<br />
med mer än 100 tackor och 40 besättningar<br />
med över 500 tackor. Slaktvikten<br />
hos lammen ökar också. Det beror bland<br />
annat <strong>på</strong> att fler uppfödare håller får av en<br />
treraskorsning som har bättre egenskaper<br />
för köttproduktion än både de svenska<br />
pälsfåren och svenska ullraser.<br />
Ur ekonomisk synvinkel är skinnproduktionen<br />
viktig och Gotlandsfåret<br />
som ger ett fint skinn är fortfarande den<br />
största rasen i Sverige. Till Gotlandsfårets<br />
fördelar hör att det både ger bra köttproduktion<br />
och bra skinn. Däremot är det<br />
något svårare att åstadkomma en spridd<br />
lammning med denna ras.<br />
Ullfåren har lite sämre tillväxt och slaktvikten<br />
<strong>på</strong> lammen ligger lägre än<br />
Gotlandsfårets. Men en utveckling av ull-<br />
produktionen i Sverige <strong>på</strong>går<br />
just nu, vilket ökar<br />
efterfrågan <strong>på</strong> svensk<br />
lammull. Viktiga aktörer är<br />
Gotlands Ullspinneri och<br />
den ekonomiska föreningen<br />
Ull i Sverige.<br />
För att ta till vara de<br />
många möjligheterna i den<br />
svenska fårnäringen görs<br />
just nu flera satsningar. LRF<br />
stöttar en utvidgad rådgivning<br />
och Fåravelsförbundet<br />
satsar mer <strong>på</strong> sjukdomsförebyggande<br />
arbete, via<br />
utvidgade kontroll- och<br />
övervakningsprogram.<br />
Fåren ger kött, men bidrar<br />
också till att hålla landskapet<br />
öppet. Ungefär tio<br />
procent av den svenska betesarealen<br />
betas av får, ofta<br />
mark med höga naturvärden.<br />
<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 61
fågelkött<br />
Konsumtionen av<br />
kycklingkött fortsätter<br />
att öka i Sverige.<br />
2007 stod svenskt<br />
kycklingkött för den<br />
största andelen av<br />
ökningen. Den inhemska<br />
produktionen<br />
ökade med nästan<br />
fem procent.<br />
VET MER:<br />
www.svenskfagel.se<br />
Svenskt<br />
kycklingkött har<br />
KONSUMTIONEN AV KYCKLINGKÖTT fortsätter att<br />
öka i Sverige. Mellan 2006 och 2007 ökade totalkonsumtionen<br />
med 3,2 procent och svenskarna äter<br />
nu 13,6 kilo fågelkött per person och år. På tio år har<br />
konsumtionen av kyckling ökat med nästan 110 procent.<br />
Fallande priser och ett ökat utbud av styckade<br />
och förädlade produkter har bidragit till konsumtionsökningen.<br />
Hälsotrender och internationella matlagningsinfluenser<br />
har säkert också medverkat till<br />
den här utvecklingen. Men fortfarande äter svenskarna<br />
betydligt mindre kycklingkött än EU-medborgaren<br />
som i genomsnitt konsumerar 22 till 23 kilo<br />
per år.<br />
OMKRING 60 PROCENT av det kycklingkött som<br />
konsumeras i Sverige är svenskt. Resten är importerat.<br />
Importen har sedan slutet av 1990-talet ökat i<br />
snabb takt, från några procent till dagens cirka 40.<br />
Den svenska produktionen har inte hållit jämna steg<br />
med konsumtionsökningen. En period sjönk produktionen<br />
trots att konsumtionen ökade. Trenden bröts<br />
för några år sedan och år 2007 ökade den inhemska<br />
produktionen mer än importen.<br />
Huvuddelen av det importerade kycklingköttet<br />
kommer från Danmark. Men marknaden förändras.<br />
Importen till Sverige av färsk kyckling minskade med<br />
nästan tio procent under 2007. I stället ökade importen<br />
av beredda produkter, till exempel kycklingspett<br />
och kycklingsallad, med 42 procent. Nya länder<br />
står för exporten av dessa produkter.<br />
Direktimporten från Thailand ökade med 220 procent<br />
under 2007 och importen från Brasilien ökar<br />
också. 2006 gick Brasilien om USA som världens<br />
största exportör av kycklingkött. Priserna <strong>på</strong> kycklingkött<br />
från USA, Brasilien och Thailand är lägre än<br />
<strong>på</strong> kycklingkött från Sverige. Dessa länder tillåter tillväxtantibiotika<br />
under uppfödningen, har låga krav <strong>på</strong><br />
djuromsorgen och saknar kontrollprogram för bland<br />
annat salmonella.<br />
Importen av beredda produkter går i stor utsträckning<br />
till storhushåll och restauranger. Men<br />
under 2007 har utbudet i vanliga butiker också ökat.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 62
livit populär grillmat<br />
I SVERIGE SVARAR 120 uppfödare för<br />
huvuddelen av den svenska slaktkycklingproduktionen.<br />
Dessa uppfödare finns i<br />
Syd- och Mellansverige. Besättningarnas<br />
storlek varierar, men merparten av djuren<br />
kommer från uppfödare som föder upp<br />
mellan 20 000 till 120 000 kycklingar per<br />
omgång. En uppfödare föder upp drygt<br />
sju omgångar per år.<br />
Kycklingarna går fritt under hela uppfödningstiden<br />
och kan picka och sprätta.<br />
Djuren har alltid fri tillgång till vatten och<br />
mat. Stor vikt läggs vid god djuromsorg<br />
och hygien.<br />
De svenska kraven <strong>på</strong> djuromsorg i upp-<br />
Svensk<br />
Fågel<br />
från ägg<br />
till färdig<br />
kyckling<br />
Så här ser den frivilliga ursprungsmärkningen<br />
av svenskt fågelkött ut. Märket får bara användas<br />
av dem som deltar i Svensk Fågels<br />
djuromsorgsprogram. 99 respektive 97 procent<br />
av svenska kycklingar och kalkoner produceras<br />
av företag som är medlemmar i<br />
Svensk Fågel. Medlemsföretagen är Lantmännen<br />
Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs<br />
Kyckling, Knäreds Kyckling och Ingelsta<br />
Kalkon.<br />
Medlemmarna i Svensk Fågel är också fodertillverkare,<br />
avelsidkare, kläckerier och uppfödare,<br />
vilket innebär hela produktionskedjan<br />
för matfågelkött.<br />
födningen av slaktkyckling är betydligt<br />
mer omfattande än i övriga EU. Bland<br />
annat finns särskilda utrymmeskrav. Svenska<br />
kycklingar har större ytor att röra sig<br />
<strong>på</strong> jämfört med kycklingar i andra länder.<br />
SÅ GOTT SOM alla kycklinguppfödare i<br />
Sverige (99 procent) är anslutna till<br />
branschorganisationen Svensk Fågels<br />
djuromsorgsprogram. Programmet innehåller<br />
riktlinjer för uppfödning, transport<br />
och slakt av kyckling och kalkon. Grunden<br />
är gällande lagstiftning för djurskydd,<br />
smittskydd och miljö, kompletterat med<br />
mer långtgående krav. Syftet är att förtydliga<br />
vad som avses med en<br />
etiskt riktig hantering av matfågel,<br />
men också att bibehålla och<br />
utveckla hälsoläget i matfågelproduktionen.<br />
Alla uppfödningsanläggningar<br />
kontrollbesiktigas och då bedöms<br />
både teknisk utrustning<br />
och skötseln av djur och utrustning.<br />
Totalt ingår 31 olika kontrollpunkter.<br />
Svensk Fågel driver också flera<br />
hälsokontrollprogram, bland<br />
annat kontrollprogram för<br />
salmonella och campylobacter.<br />
Att programmen är framgångsrika<br />
visar den salmonellastudie<br />
som publicerades av EUs livsmedelsmyndighet<br />
under 2007 (se<br />
avsnittet Säkra livsmedel). I<br />
Sverige fanns inga salmonellasmittade<br />
slaktkycklingflockar.<br />
Andelen för EU-länderna i<br />
genomsnitt var 24 procent. I flera<br />
länder låg andelen smittade<br />
flockar <strong>på</strong> 40 till 70 procent.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008/ SIDAN 63
fågelkött<br />
Bara<br />
svenska kycklingar<br />
<br />
EN FRIVILLIG URSPRUNGS- och kontrollmärkning<br />
för svenskproducerad kyckling (kläckt-uppfödd-slaktad-förädlad<br />
i Sverige) introducerades av Svensk<br />
Fågel 2004. Detta för att underlätta för de konsumenter<br />
som vill ha svenskt kycklingkött. För kycklingkött<br />
finns inga EU-regler om ursprungsmärkning<br />
i butik.<br />
Märkningen används också för att förklara den<br />
svenska kycklingens särart – de höga djuromsorgskraven<br />
och salmonellafrihet. De som använder märket<br />
måste vara anslutna till Svensk Fågels djuromsorgsprogram.<br />
Samma gäller kalkonkött, en<br />
produktionsgren som för närvarande växer i Sverige.<br />
Svenskarna uppskattar svenskt fågelkött. I en SIFOundersökning<br />
2007 tillfrågades 1 000 slumpmässigt<br />
utvalda svenskar om sina grillvanor. Kyckling visade<br />
sig vara den populäraste grillrätten, näst efter fläskfilé.<br />
Och hela 81 procent uppgav att de vill ha svensk<br />
kyckling när de grillar.<br />
Maj till augusti är de månader då försäljningen av<br />
kycklingkött ligger högst. Men försäljningen ökar<br />
även under andra delar av året.<br />
ATT PRODUCERA KYCKLING i Sverige är dyrare än<br />
i andra länder. Det beror delvis <strong>på</strong> att svensk produktion<br />
har betydligt hårdare regler för djuromsorg<br />
och miljöskydd, men också <strong>på</strong> högre kostnader för<br />
arbetskraft, foder och byggnader. Det är inte möjligt<br />
att producera kyckling i Sverige till samma kostnad<br />
som i exempelvis Thailand och Brasilien.<br />
Däremot ligger priset till svenska kycklingproducenter<br />
<strong>på</strong> ungefär samma nivå som i övriga EU.<br />
Svenskt kycklingkött är förhållandevis billigt och<br />
branschen tror <strong>på</strong> en fortsatt ökning av den svenska<br />
konsumtionen. Klimatdebatten kan ge ytterligare argument<br />
för svensk kyckling – livscykelanalyser visar<br />
att detta kött bidrar minst till växthuseffekten.<br />
Kycklingar är också effektiva foderomvandlare vilket<br />
är en fördel i tider då spannmålspriset är hög.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 64
är salmonellafria<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
Kyckling: Total konsumtion 1998-2007, varav svenskproducerad,<br />
kg/person och år<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Kyckling: Total konsumtion, produktion,<br />
konsumtion svensk kyckling, import, 1993-2007, 1 000 ton<br />
Kyckling: Importandelen av svensk produktion 1993-2006, %<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />
Nya mod.<br />
Nya mod.<br />
Nya mod.<br />
Nya mod.<br />
Nya mod.<br />
Nya mod.<br />
Ny statistik vid<br />
mätning av<br />
konsumtionen<br />
Svensk Fågel har gjort<br />
förändringar i statistiken<br />
för att få bättre grepp<br />
om hur konsumtionen<br />
ser ut. Den nya statistiken<br />
visar hur mycket<br />
rent kycklingkött svenskarna<br />
äter. Huvuddelen<br />
av kycklingen som konsumeras<br />
idag är styckad<br />
och utan inkråm. Vikten<br />
av ben och in-<br />
⊳kråm är därför<br />
inte medräknad<br />
i den nya<br />
statistiken.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 65
ägg<br />
Djuromsorgen i svensk<br />
äggproduktion är ett<br />
föredöme i EU. 58<br />
procent av de svenska<br />
hönsen är frigående,<br />
resten har moderna<br />
burar med sittpinne,<br />
sandbad och värprede.<br />
I övriga EU hålls<br />
de flesta hönsen<br />
i trånga burar.<br />
Under 2007 steg<br />
foderpriser och<br />
produktionskostnader,<br />
och antalet värphöns<br />
minskade. Nu s<strong>på</strong>s en<br />
återhämtning för<br />
2008.<br />
VET MER:<br />
www.svenskaagg.se<br />
Svensk äggproduktion<br />
SVENSKARNA FÖREDRAR svenska ägg när de kan<br />
välja. Cirka 95 procent av alla skalägg som säljs i<br />
Sverige är producerade i landet.<br />
De svenska äggen är salmonellafria och Sverige är<br />
ett föregångsland inom EU när det gäller djuromsorgsarbetet.<br />
Alla värphöns ska ha tillgång till sittpinne,<br />
sandbad och värprede, oavsett om de finns i<br />
bur eller i stora stallar. Motsvarande omställning till<br />
mer djurvänliga produktionssystem ska vara genomförd<br />
till 2012 i samtliga EU-länder. Idag hålls majoriteten<br />
av EU:s värphöns i konventionella burar.<br />
I SVERIGE PRODUCERAS runt 100 000 ton ägg per<br />
år. I samband med omställningen till nya inhysningssystem<br />
minskade produktionen något. Av den svenska<br />
äggproduktionen säljs cirka 75 procent via butiker,<br />
15 procent till storhushåll och restaurang och tio<br />
procent till livsmedelsindustri.<br />
Varje svensk äter ungefär 200 ägg per år. Det är en<br />
liten ökning från 1997 då varje svensk åt 195 ägg per<br />
år. Kolesteroldebatten gav ägget dåligt rykte <strong>på</strong><br />
1990-talet. Nya forskningsrön har ändrat attityden.<br />
Idag betraktas ägg som ett hälsosamt livsmedel och<br />
är en viktig komponent i populära dieter som GI och<br />
Atkins.<br />
DE SVENSKA DJURSKYDDSKRAVEN för värphöns<br />
leder till högre kostnader för den inhemska produktionen.<br />
Världsmarknadspriserna <strong>på</strong> äggprodukter<br />
har historiskt varit låga vilket innebär att lönsamheten<br />
för svensk äggproduktion är beroende av salmonellagarantierna<br />
och den inhemska skaläggsmarknadens<br />
utveckling.<br />
Under 2007 ökade äggpriserna inom EU kraftigt.<br />
Detta som en följd av stigande foderpriser, men också<br />
som en effekt av bristande tillgång. I Sverige ledde<br />
de stigande foderpriserna till att produktionskostnaderna<br />
för ett kilo ägg ökade med cirka<br />
två kronor under 2007. För den ekologiska äggproduktionen<br />
ökade produktionskostnaderna med<br />
det dubbla.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 66
är ett föredöme i EU<br />
EN ALLT STÖRRE MÄNGD ägg konsumeras<br />
i färdiglagade rätter. Det minskar<br />
konsumenternas möjligheter att med<br />
sina produktval <strong>på</strong>verka produktionsformer<br />
och ursprungsland. På färdigmaten<br />
finns som regel ingen information<br />
om råvarornas ursprung.<br />
Huvuddelen, ungefär 80 procent, av de<br />
äggprodukter som används i svensk<br />
livsmedelsindustri är importerade.<br />
Konsumentinriktad information och<br />
marknadsföring av svenska ägg, med<br />
tonvikt <strong>på</strong> hälsoaspekter och det svenska<br />
äggets mervärden, är sedan 2005<br />
KÄLLA: SJV<br />
Ägg: konsumtion, produktion, import, export 2001-2007, milj kg<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
en viktig del av branschorganisationen<br />
Svenska Äggs verksamhet. Svenska<br />
Äggs medlemsföretag är kläckerier,<br />
unghönsuppfödare, äggproducenter,<br />
packerier och fodertillverkare.<br />
FRÅN OCH MED 2008 ansvarar<br />
Svenska ägg för salmonellakontrollprogrammet<br />
bland värphönsbesättningarna.<br />
Svenska Ägg driver även andra<br />
hygien- och kvalitetsutvecklande<br />
program, som särskilda omsorgsprogram<br />
för unghöns och värphöns.<br />
Omsorgsprogrammen är inriktade <strong>på</strong><br />
djuromsorg, livsmedelskvalitet och<br />
smittskydd.<br />
Svenska hönor är friska, en effekt av<br />
goda hygienrutiner. Sverige har också<br />
nolltolerans mot salmonella. Hittas ett<br />
enda positivt prov i en kommersiell besättning<br />
så slaktas hela flocken ut.<br />
Salmonella är dock vanligt förekommande<br />
i övriga EU. Enligt en omfattande<br />
kartläggning av EUs livsmedelsmyndighet,<br />
EFSA, som presenterades<br />
2006 finns salmonella i 30,7 procent av<br />
alla europeiska besättningar. Variationen<br />
är stor, i flera länder var andelen mellan<br />
70 och 80 procent. Bara<br />
höns från Sverige och<br />
Luxemburg var helt fria från<br />
sjukdomen.<br />
Det finns cirka 450 värphönsanläggningar<br />
i Sverige<br />
och totalt omkring sex miljoner<br />
värphöns. 210 av äggproducenterna<br />
har fler än<br />
5 000 värphönsplatser.<br />
Dessa anläggningar har i<br />
genomsnitt 20 000 värphöns.<br />
Den genomsnittliga<br />
produktionen per värphöna<br />
är 20 kilo ägg. Under 2007 ökade antalet<br />
kläckta kycklingar (blivande hönor)<br />
med 8,5 procent. Jämfört med 2006<br />
minskade den produktiva hönsgruppen<br />
med 4,9 procent.<br />
Närmare 58 procent av de svenska<br />
äggen kommer från frigående värphöns<br />
i inomhussystem. 37 procent kommer<br />
från värphöns i inredda burar och 7,3<br />
procent från värphöns i ekologisk produktion.<br />
Andelen ekologiska ägg ökar<br />
för närvarande. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 67
djuromsorg<br />
Sverige har världens<br />
mest omfattande djurskyddslag<br />
och är<br />
ledande när det gäller<br />
djuromsorg. Det svenska<br />
smittskyddsläget<br />
är också mycket gott<br />
tack vare ett målmedvetet,<br />
långsiktigt och<br />
välorganiserat djurhälsoarbete.<br />
VETMER<br />
www.sjv.se<br />
www.slu.se<br />
www.smittskyddsinstitutet.se<br />
www.sva.se<br />
S<br />
vensk djuromsorg<br />
SVERIGE VAR TIDIGT UTE – och ligger långt framme<br />
i EU och världen när det gäller djuromsorg, djurhälsa<br />
och smittskydd.<br />
Redan 1988 fick Sverige världens mest omfattande<br />
djurskyddslagstiftning. Då infördes bland annat krav<br />
<strong>på</strong> bete för kor, krav <strong>på</strong> att grisarna ska få gå fritt och<br />
ha tillgång till halm, krav <strong>på</strong> större stallutrymme för<br />
svenska lantbruksdjur och en rad andra förbättringar.<br />
En stor översyn av djurskyddslagstiftningen<br />
genomfördes 2006. Det resulterade i beslut om ytterligare<br />
förbättringar för de svenska lantbruksdjuren.<br />
Exempelvis ska alla nya stall som byggs för nötkreatur<br />
i fortsättningen utformas för lösdrift. De nya reglerna<br />
förtydligar också att alla hästar i normala fall<br />
måste få röra sig fritt varje dag. Den svenska djurskyddslagstiftningen<br />
är den mest långtgående i världen.<br />
Utöver lagstiftningen har näringen själv under lång<br />
tid aktivt arbetat för att stärka djurskyddet. Bland<br />
annat har LRF tillsammans med branschorganisationerna<br />
antagit policydokumentet »Sveriges bönders<br />
värdegrund för livsmedelsproducerande djur«. Här<br />
formuleras de grundläggande värderingarna för<br />
svensk djurhållning. Då antogs även »Riktlinjer för en<br />
hållbar livsmedelsproduktion«. Mejeriernas kvalitetsprogram,<br />
slakteriernas kvalitetsprogram samt<br />
Svensk Fågels och Svenska Äggs djuromsorgsprogram<br />
konkretiserar innehållet i form av krav <strong>på</strong> leverantörerna.<br />
GOD DJUROMSORG bidrar till god djurhälsa. I<br />
Sverige finns dessutom ett väl fungerande sjukdomsförebyggande<br />
arbete. Bland annat program för<br />
att övervaka och bekämpa flera olika smittsamma<br />
sjukdomar, till exempel Bovin virusdiarré, BVD, hos<br />
nötkreatur. Sverige är också fritt från flera andra fruktade<br />
djursjukdomar, till exempel klassisk svinpest<br />
som kan drabba grisar.<br />
Sverige har inte heller haft mul- och klövsjuka sedan<br />
1950-talet. Storbritannien hade ett stort utbrott<br />
av sjukdomen 2001 då mer än fyra miljoner nötkreatur<br />
och får avlivades.<br />
Sveriges goda smittskyddsläge har resulterat i att<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 68
är världsledande<br />
Djurskyddet i Sverige /Minimikrav i EU<br />
SVERIGE<br />
Mjölkkor ska ut <strong>på</strong><br />
bete<br />
.<br />
Förbud mot konventionella<br />
hönsburar.<br />
Generösa utrymmeskrav<br />
för alla<br />
djur.<br />
Grisar ska hållas lösgående.<br />
Detaljerade regler<br />
om att alla grisar<br />
ska ha halm eller<br />
liknande att böka i.<br />
Alla grisar ska ha<br />
fast golv att ligga<br />
<strong>på</strong> (ej spaltgolv).<br />
Svanskupering<br />
förbjuden.<br />
Förbud att slakta<br />
obedövade djur.<br />
Inga EU-regler.<br />
landet har fått tilläggsgarantier för vissa<br />
djursjukdomar inom EU. Det innebär att<br />
djur vid införsel till Sverige måste sättas i<br />
karantän och provtas för att undvika att<br />
smitta förs in.<br />
TACK VARE MÖJLIGHETEN att ställa krav<br />
<strong>på</strong> karantän och provtagning minskar<br />
risken för att allvarliga sjukdomar som är<br />
vanliga i övriga EU sprids till Sverige.<br />
Svenska djurbönder har också via<br />
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll,<br />
SDS, utformat egna riktlinjer för importkontroll.<br />
Jordbruksverket rekommenderar<br />
alla importörer att följa dessa riktlinjer.<br />
EU<br />
Konventionella hönsbura förbjuds från 2012.<br />
Vissa utrymmeskrav för grisar, höns, slaktkyckling<br />
samt kalvar yngre än sex månader.<br />
Fixering av suggor och gyltor tillåts till år<br />
2013 i befintliga stallar,därefter tillåtet i<br />
vissa fall.<br />
Vissa krav om att grisar ska ha material att<br />
sysselsätta sig med, men de gäller inte<br />
suggor och gyltor i befintliga stallar förrän<br />
2013.<br />
Helspaltgolv tillåtet för slaktsvin. För suggor<br />
tillåtet i befintliga stallar till 2013<br />
Svanskupering tillåten vid behov.<br />
Grundprincipen är att djur ska bedövas.<br />
Möjlighet till undantag finns, i samband<br />
med religiösa ceremonier.<br />
Även om Sverige<br />
har klarat sig från<br />
många allvarliga<br />
sjukdomar så har<br />
begränsade utbrott<br />
av till exempel<br />
paratuberkulos hos<br />
nötkreatur och<br />
Newcastlesjuka hos<br />
fjäderfä förekommit.<br />
Utbrotten har<br />
bekämpats framgångsrikt.<br />
2007 <strong>på</strong>träffades<br />
den smittsamma<br />
virussjukdomen<br />
PRRS för första<br />
gången bland<br />
svenska grisar.<br />
Sjukdomen är vanlig i många andra EUländer,<br />
och smittan fördes sannolikt in i<br />
Sverige från Europa via otillräckligt rengjorda<br />
transportfordon. Men tack vare<br />
den regelbundna provtagningen som görs<br />
i särskilda övervakningsprogram för PRRS<br />
hittades de smittade grisarna snabbt och<br />
sjukdomen kunde bekämpas. Sverige är<br />
fortsatt fritt från PRRS.<br />
Flera av de smittsamma djursjukdomarna<br />
kan även smitta människor, till exempel<br />
salmonella. Läs mer om Sveriges i<br />
EU unika salmonellakontroll och goda hälsosituation<br />
beträffande salmonella i avsnittet<br />
»Säkra Livsmedel«. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 69
säkra livsmedel<br />
S<br />
2007 placerade sig<br />
Sverige åter i topp i en<br />
EU-studie. I svenska<br />
kycklingflockar<br />
hittades ingen salmonella,<br />
men var fjärde<br />
kycklingflock i EU var<br />
smittad. Strikta regler<br />
och ett bra sjukdomsförebyggande<br />
arbete<br />
placerar svenska<br />
livsmedel i en klass för<br />
sig.<br />
VET MER<br />
www.efsa.europa.nu<br />
www.lrf.se<br />
www.mpa.se<br />
www.sjv.se<br />
www.smittskyddsinstitutet.se<br />
vensk mat är säker mat<br />
SVENSKA LIVSMEDEL INNEHÅLLER mycket sällan<br />
rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgifter<br />
eller miljögifter. Det framgår av Livsmedelsverkets<br />
årliga stickprovskontroller och analyser.<br />
Under 2006 undersöktes knappt 15 000 svenska<br />
kött- mjölk och äggprover med avseende <strong>på</strong> förekomst<br />
av förbjudna substanser, otillåtna halter av läkemedelsrester,<br />
mögelgifter eller miljögifter. Fyra av<br />
proverna, det vill säga 0.03 procent, innehöll restsubstanser<br />
i otillåtna halter. Det är en mycket låg andel.<br />
Kontrollen styrs av ett EU-direktiv.<br />
Inte heller bekämpningsmedelsrester över tillåtna<br />
gränsvärden brukar <strong>på</strong>träffas i svenska livsmedel.<br />
Livsmedelsverket genomför varje år omkring 1 500<br />
stickprovskontroller <strong>på</strong> frukt, grönsaker, konserver,<br />
barnmat, spannmål och spannmålsprodukter från 60<br />
länder, bland annat Sverige.<br />
2007 undersöktes 1 526 prover. I 66 prover, 4,3<br />
procent <strong>på</strong>träffades rester som överskred gränsvärdet.<br />
Trots att drygt en fjärdedel av proverna, 433<br />
stycken, var svenska hittades bara ett svenskt prov<br />
med halter över gränsvärdet. Flest överskridanden<br />
hittades bland vegetabilier från länder utanför EU - i<br />
8,6 procent av 693 prov. Motsvarande siffra för EU<br />
länderna utanför Sverige var 2,3 procent.<br />
14<br />
12<br />
10<br />
Andelen frukt/grönt där gränsvärdet för bekämpningsmedelsrester<br />
överskridits 1998-2007, %<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Sverige<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
(prel.)<br />
KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 70<br />
EU exkl Sverige<br />
Tredje land
– nolltolerans för salmonella<br />
STRIKTA SVENSKA regler för bekämpningsmedel<br />
och en totalt sett lägre användning<br />
än i många andra länder är en<br />
förklaring till den låga förekomsten av<br />
restsubstanser i svenska livsmedel. I<br />
Sverige är det bland annat förbjudet att<br />
spruta grödorna precis före skörd, något<br />
som är vanligt i många andra EU-länder<br />
och i länder utanför EU. Antalet tillåtna<br />
bekämpningsmedel i Sverige är bara hälften<br />
så många som i övriga EU. Att otilllåtna<br />
halter av mögelgifter knappast förekommer<br />
i svensk mat är till stor del ett<br />
resultat av att lantbrukarna är skickliga <strong>på</strong><br />
att odla och hantera sin spannmål.<br />
Luftning, torkning och goda rutiner vid inlagring<br />
av fuktig spannmål är A och O för<br />
att undvika mögelgifter. Lika viktigt är det<br />
att kontrollera importerade fodermedel.<br />
TUFFA KRAV FÖR KADMIUM förklarar att<br />
ämnet knappt förekommer i svenskt kött.<br />
Näringen arbetar sedan flera år för att<br />
minska tillförseln av kadmium till åkrarna<br />
och upptaget i växterna. Kraven är hårdare<br />
än i övriga EU och går längre än<br />
svensk lag.<br />
Hårda krav ställs till exempel <strong>på</strong> fosforgödselns<br />
innehåll av kadmium. Vid utveckling<br />
av nya grödor väljs sorter som<br />
tar upp så lite kadmium som möjligt. En<br />
annan bidragande orsak är att LRF sedan<br />
många år sagt nej till att använda slam<br />
från reningsverk som gödsel <strong>på</strong> åkrarna.<br />
Slammet kan nämligen innehålla höga halter<br />
av kadmium.<br />
FRIHET FRÅN SALMONELLA är utmärkande<br />
för svenskt kött, svensk matfågel<br />
och svenska ägg. Detta är unikt i EU.<br />
Sverige har också en i EU unik salmonellalagstiftning.<br />
Nolltolerans gäller hos samtliga<br />
livsmedelsproducerande djurslag ända<br />
sedan 1960-talet. I alla kommersiella kyckling-<br />
och värphönsbesättningar tas prover<br />
regelbundet och hela flocken slaktas om<br />
salmonella <strong>på</strong>visas.<br />
I övriga EU är salmonella tillsammans<br />
med campylobacter de vanligaste bakteriella<br />
orsakerna till livsmedelsburna infektionssjukdomar.<br />
En EU-kartläggning av<br />
salmonellaförekomsten bland slaktkycklingar<br />
som publicerades under 2007 visar<br />
att salmonellainfektion i genomsnitt förekommer<br />
i 24 procent av slaktkycklingflockarna<br />
inom EU. I flera länder ligger andelen<br />
smittade flockar <strong>på</strong> mellan 40 till 70<br />
procent. I Sverige var andelen infekterade<br />
flockar noll.<br />
Lika goda resultat för svensk del redovisade<br />
i en motsvarande salmonellastudie<br />
<strong>på</strong> värphöns som publicerades 2006. Inga<br />
svenska värphönsflockar bar <strong>på</strong> infektionen,<br />
medan i genomsnitt 30 procent av<br />
värphönsflockarna i EU var infekterade.<br />
Resultaten visar att den svenska salmonellakontrollen<br />
är mycket framgångsrik.<br />
GALNA KO-SJUKAN HAR orsakat stor<br />
oro i Europa. Sjukdomen diagnostiserades<br />
för första gången 1986 hos djur födda i<br />
Storbritannien. Sedan dess har sjukdomen<br />
<strong>på</strong>visats i ett stort antal länder i och utanför<br />
Europa. De i särklass flesta fallen, hittills<br />
närmare 185 000, har rapporterats<br />
från Storbritannien. Från Irland, Frankrike<br />
och Spanien har ett 1 000-tal fall rapporterats<br />
under 2000-talet.<br />
Det smittämen som orsakar BSE är<br />
identiskt med det smittämne som kan orsaka<br />
en variant av Creutzfeldt Jakobs<br />
sjukdom hos människor. Därför har en<br />
omfattande BSE-övervakning <strong>på</strong>gått i<br />
hela EU sedan 2001. Då infördes också<br />
förbud i hela EU mot att utfodra idisslare<br />
med kadavermjöl. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 71
säkra livsmedel<br />
Storbritann.<br />
Irland<br />
Frankrike<br />
Spanien<br />
Schweiz<br />
Tyskland<br />
Belgien<br />
Italien<br />
Nederländ.<br />
Polen<br />
Tjeckien<br />
Danmark<br />
Slovenien<br />
Österrike<br />
Luxemburg<br />
Finland<br />
Grekland<br />
3<br />
1<br />
1<br />
KÄLLA: EUs RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR SMITTSAMMA DJURSJUKDOMAR<br />
A<br />
Antal fall av BSE i Europa 1988-2007<br />
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1600<br />
ntibiotikaresistens är<br />
I Sverige hade Statens Veterinärmedicinska<br />
Anstalt, SVA, analyserat närmare 200 000 prov för<br />
BSE fram till 2007. Det motsvarar de obligatoriska löpande<br />
stickprovsanalyserna enligt EUs regelverk.<br />
Övervakningen utvidgades från 2006, då BSE för<br />
första gången <strong>på</strong>träffades hos en svensk ko. Under<br />
2006 och 2007 har prover tagits <strong>på</strong> samtliga nötkreatur<br />
över 30 månader som gått till slakt. Inga fler<br />
fall av BSE har konstaterats i Sverige.<br />
En närmare analys av det smittämne som den<br />
svenska kon drabbades av visar att det handlade om<br />
en ovanlig form av BSE och inte av den typ som förknippas<br />
med epidemin i Storbritannien. Förhoppningen<br />
är därför att Sverige ska kunna föras tillbaka<br />
till den lägsta riskklassen när det gäller BSE. Sverige<br />
slutade använda kadavermjöl redan 1986, ett frivilligt<br />
beslut som blev ett lagstadgat förbud 1991. På så sätt<br />
stoppades tidigt den huvudsakliga smittvägen för<br />
BSE.<br />
ÄVEN NÄR DET GÄLLER ANDRA zoonoser, alltså<br />
sjukdomar som kan smitta från djur till människa, har<br />
Sverige kommit långt.<br />
Totalt i EU exkl Storbritannien: 4 953 fall<br />
Enbart Storbritannien 184 535 fall<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 72<br />
Huvudskälet bakom de<br />
svenska framgångarna är<br />
förebyggande djurhälsoarbete<br />
i alla led – vid<br />
import av djur, i fodertillverkningen,<br />
under uppfödningen<br />
och i slakten.<br />
EU sätter varje år samman<br />
en zoonosrapport<br />
där läget i EU beskrivs<br />
och jämförelser kan göras.<br />
RESISTENTA BAKTERI-<br />
ER <strong>på</strong>träffas allt oftare i<br />
Europa. Den europeiska<br />
smittskyddsmyndigheten<br />
ECDC betraktar<br />
denna ökning som ett<br />
stort hot mot framtida
ett växande problem i Europa<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
Andel slaktkycklingbesättningar med salmonella inom EU och Norge, 2005-2006<br />
0<br />
Ungern<br />
Polen<br />
Portugal<br />
Spanien<br />
Italien<br />
Irland<br />
Grekland<br />
EU<br />
Tjeckien<br />
Tyskland<br />
Belgien<br />
Cypern<br />
Storbritann.<br />
Nederländ.<br />
Lettland<br />
Frankrike<br />
Slovakien<br />
Österrike<br />
Litauen<br />
Estland<br />
Slovenien<br />
Danmark<br />
Norge 0,1<br />
Finland 0,1<br />
Sverige 0<br />
KÄLLA: EFSA JOURNAL 98 2007<br />
folk- och djurhälsa. Förekomsten i Sverige<br />
är generellt lägre än i övriga EU. Det beror<br />
<strong>på</strong> att Sverige länge haft en betydligt mer<br />
restriktiv inställning till användningen av<br />
antibiotika än många andra EU-länder.<br />
Både till människor och till djur.<br />
1986 förbjöd Sverige till exempel in-<br />
Resistens mot tetracyklin hos bakterien E. coli<br />
hos friska slaktgrisar i vissa producentländer, %<br />
Nederländerna<br />
0 10 20 30 40 50 60 70<br />
Polen Danmark Sverige Genomsnitt<br />
EU<br />
KÄLLA: THE COMMUNITY SUMMARY REPORT ON TRENDS AND SOURCES OF ZOONOSES,<br />
ZOONOTIC AGENTS, ANTIMICROBIAL RESISTANCE AND FOODBORNE OUTBREAKS IN THE<br />
EUROPEAN UNION IN 2006, THE EFSA JOURNAL (2007) 130.<br />
blandning av antibiotika<br />
i foder för<br />
att öka djurens tillväxt.<br />
Detta förbud<br />
infördes inte i<br />
resten av EU förrän<br />
den 1 januari<br />
2006. Även när<br />
det gäller användningen<br />
av antibiotika<br />
för att bota<br />
djur har Sverige en<br />
mer restriktiv hållning.<br />
Antibiotika<br />
ska skrivas ut av<br />
veterinärer.<br />
I många andra länder<br />
har bönderna<br />
själva i högre utsträckningmöjlighet<br />
att medicinera<br />
sina djur.<br />
Effekten är tydligt mätbar. Särskilt hög<br />
resistensförekomst hittar man mot de<br />
antibiotika som använts i tillväxtsyfte, till<br />
exempel tetracyklin. I undersökningar som<br />
görs bland friska slaktgrisar ligger resistensförekomsten<br />
för EU-länderna i<br />
genomsnitt <strong>på</strong> 68,1 procent, Motsvarande<br />
siffra för Sverige är nio procent.<br />
Antibiotikaresistens kan »smitta«.<br />
Risken för överföring av antibiotikaresistens<br />
mellan djur och människor är inte<br />
bara kopplad till överföring av sjukdomsframkallande<br />
bakterier i sig. Resistensgenerna<br />
kan även spridas via andra, ofarliga<br />
bakterier. Det innebär att hög<br />
förekomst av resistens generellt sett innebär<br />
en ökad risk för att resistensen ska föras<br />
över till bakterier som är farliga för<br />
människor. Hög och mindre noggrann<br />
antibiotikaanvändning ökar riskerna för<br />
att resistens ska uppstå. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 73
spannmål<br />
Efter ett drygt<br />
årtionde med<br />
sjunkande priser<br />
vände spannmålspriserna<br />
kraftigt<br />
up<strong>på</strong>t under 2007.<br />
Det har lett till en<br />
kraftigt förbättrad<br />
lönsamhet i spannmålsodlingen.<br />
Och<br />
nu ökar spannmålsodlingen<br />
i Sverige<br />
efter flera års nedgång.<br />
Mest ökar<br />
odlingen av vårkorn.<br />
VET MER<br />
www.lantmannen.com<br />
Prisrally<br />
<strong>på</strong> spannmål<br />
SPANNMÅLSAREALEN i Sverige ökar med cirka tio<br />
procent under odlingssäsongen 2008 jämfört med<br />
2007. Det visar att Sveriges spannmålsproducenter<br />
reagerat snabbt <strong>på</strong> det förbättrade affärsläge som<br />
uppstått när spannmålspriserna rusat i höjden.<br />
Från Sveriges EU-inträde och fram till 2005 har<br />
spannmålspriserna relativt konstant legat <strong>på</strong> en låg<br />
nivå. 2006 började priserna vända up<strong>på</strong>t, men den<br />
riktigt kraftiga uppgången inleddes under andra<br />
halvåret 2007 och fortsatte in <strong>på</strong> det nya året. De<br />
svenska avräkningspriserna <strong>på</strong> spannmål fördubblades<br />
i princip under denna period, vilket resulterat i<br />
en starkt ökad lönsamhet i spannmålsodlingen. De<br />
goda skördarna under denna period bidrog också till<br />
det förbättrade resultatet.<br />
PRISUPPGÅNGEN I SVERIGE är en spegling av den<br />
kraftiga prisuppgången <strong>på</strong> världsmarknaden. Det talas<br />
om ett prisrally <strong>på</strong> spannmål. Rekorden har duggat<br />
tätt <strong>på</strong> de internationella råvarubörserna.<br />
Orsakerna till den snabba prisuppgången är flera.<br />
Världens tillväxtekonomier, framförallt Kina och<br />
Indien, har ökat sina uppköp av spannmål. Samtidigt<br />
ökar användningen av spannmål för energiproduktion.<br />
Denna höga efterfrågan har lett till att världslagren<br />
krympt. Världens lager av vete var under andra<br />
halvan av 2007 de lägsta <strong>på</strong> 60 år.<br />
Bristen <strong>på</strong> spannmål skapar oro. En del länder med<br />
stora behov av spannmål har infört exportavgifter<br />
och andra exportrestriktioner. Detta gäller exempelvis<br />
Kina, Indien, Ryssland och Argentina. Andra länder<br />
försöker bygga upp nya lager, exempelvis Turkiet<br />
och Iran. Dessa åtgärder minskar utbudet av spannmål<br />
<strong>på</strong> den internationella marknaden, vilket också<br />
driver priserna up<strong>på</strong>t.<br />
Fjolårets låga veteskördar i Australien har också<br />
bidragit till att världsmarknadspriserna <strong>på</strong> framför<br />
allt vete fått en skjuts up<strong>på</strong>t. Men kommande skördeår,<br />
det vill säga 2008/2009, är prognosen för<br />
skördeutfallet i Australien mycket goda. Det talas om<br />
en dubblerad skörd jämfört med förra året. Världens<br />
totala spannmålsproduktion väntas bli 37 miljoner<br />
ton större, en ökning från 1 669 miljoner ton till 1 706<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 74
gör att odlingsarealen ökar<br />
KÄLLA: SJV, LANTMANNEN<br />
KÄLLA: FAO KÄLLA: SJV<br />
Areal spannmål och träda i Sverige 2003-2008, 1 000 ha<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
7 000<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
2003 -04 -05 -06 -07 -08<br />
(prel.)<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Spannmålsskördar 1998-2007, 1 000 ton<br />
VETE ANNAN SPANNMÅL<br />
Världsproduktion och konsumtion av spannmål<br />
2000-2007, miljoner ton<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
miljoner ton. Detta enligt organisationen<br />
International Grains Councils, IGCs, prognos<br />
i april 2008.<br />
EU har för odlingsåret 2008 slopat kravet<br />
att träda 10 procent av den odlingsbara<br />
arealen. Och i EU ökar spann-<br />
målsarealen under 2008. Ökningen uppskattas<br />
till fem procent av arealen och<br />
produktionen väntas i EU öka med 10<br />
procent. Det är främst produktionen av<br />
vårkorn, majs och vete som väntas öka.<br />
I Sverige har den frivilligt undantagna<br />
trädesarealen varit större än i övriga EU<br />
<strong>på</strong> grund av den svaga ekonomin i svensk<br />
spannmålsodling. Under 2007 trädades i<br />
Sverige hela 275 000 hektar. Men nu tas<br />
mycket av trädan åter i bruk.<br />
I SVERIGE ÖKAR odlingen av vårkorn<br />
med närmare 80 000 hektar under 2008.<br />
Orsaken är de höga priserna <strong>på</strong> maltkorn.<br />
Också havrearealen bedöms öka med<br />
20 000 hektar, medan arealen vårvete<br />
tros stiga med 10 000 hektar. Den sådda<br />
arealen med höstvete är dock något mindre<br />
än den som skördades 2007. Även<br />
vallarealen förväntas öka under 2008.<br />
Spannmålsarealen ökar mest i slättbygderna,<br />
framförallt i Götalands norra<br />
slättbygder och Svealands slättbygder.<br />
Det är en naturlig följd av att de största<br />
trädesarealerna fanns här under 2007.<br />
De höga spannmålspriserna förväntas<br />
bestå under de närmaste två till tre åren.<br />
Kalkyler som gjorts vid Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
visar att spannmålsodlingen<br />
kommer att få den största lönsamhetsförbättringen<br />
också mellan 2007 och<br />
2008.<br />
Antalet företag med spannmålsodling<br />
har minskat under hela 2000-talet och<br />
medelarealen per gård har ökat till dagens<br />
35 hektar. Antalet företag med mer än<br />
100 hektar har också fördubblats sedan<br />
1980 och fortsätter att öka. Dessa företag<br />
står idag för mer än 42 procent av landets<br />
totala åkerareal. Kostnadsjakten har också<br />
resulterat i att allt fler gårdar numera sambrukar<br />
maskiner.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 75
spannmål<br />
Förbättrad<br />
lönsamhet<br />
<br />
Intresset för maskininvesteringar har dock ökat<br />
genom den förbättrade lönsamheten. Enligt 2008<br />
års Lantbruksbarometer investerade 37 procent av<br />
lantbrukarna i maskiner under 2007. Det är den högsta<br />
andelen sedan 1989. Totalt investerades över sex<br />
miljarder kronor.<br />
AV DEN SPANNMÅL som odlas i Sverige går närmare<br />
hälften till foder. En stor del förbrukas direkt <strong>på</strong><br />
gården, men en del levereras också till foderindustrin.<br />
Kvarnindustrin tar hand om ungefär lika stora kvantiteter<br />
som foderindustrin, därutöver används spannmålen<br />
för tillverkning av malt, fordonsetanol och finsprit.<br />
Agroetanol driver en etanolfabrik i Norrköping,<br />
med en produktionskapacitet <strong>på</strong> 55 miljoner liter<br />
etanol per år. Etanolen framställs av spannmål och<br />
råvaruåtgången är cirka 140 000 ton per år. En utbyggnad<br />
av kapaciteten <strong>på</strong>går, med beräknad produktionsstart<br />
under 2008. När den nya anläggningen<br />
startar ökar produktionskapaciteten till omkring 210<br />
miljoner liter etanol. Spannmål kommer även i den<br />
nya anläggningen att vara en viktig råvara, därutöver<br />
kommer möjligheterna att använda andra råvaror att<br />
undersökas.<br />
Utökningen av produktionen i Norrköping <strong>på</strong>verkas<br />
av prisutvecklingen <strong>på</strong> etanol och spannmål. De<br />
höga spannmålspriserna höjer produktionskostnaderna.<br />
Konkurrenskraften i den svenska tillverkningen<br />
förutsätter idag att de importtullar som EU<br />
tillämpar för etanol tillverkad i Brasilien finns kvar.<br />
Förslag <strong>på</strong> att Sverige ensidigt ska ta bort importtullarna<br />
<strong>på</strong> etanol har diskuterats, men inga beslut är<br />
ännu fattade.<br />
SVERIGE ÄR NETTOEXPORTÖR av spannmål, men i<br />
övrigt nettoimportör av livsmedel och jordbruksprodukter.<br />
Runt en miljon ton spannmål exporteras årligen.<br />
Importvolymerna uppgår till en tiondel eller runt<br />
100 000 ton per år. Det är framförallt vete och korn<br />
av specialkvalitet som importeras.<br />
Värdet av den svenska spannmålsexporten var 1,47<br />
miljarder kronor 2007. Viktiga mottagarländer är<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 76
ökar investeringsviljan<br />
Användning av spannmålsskörden i Sverige<br />
2007 (2006)<br />
Kvarnar<br />
Mälteri<br />
Foderindustri<br />
KÄLLA: LANTMÄNNEN<br />
KÄLLA: SJV<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Etanol 3% Bränneri 3%<br />
Utsäde<br />
4% 4%<br />
16% (18)<br />
Foder,<br />
hemmaförbrukning<br />
33% (40)<br />
Export +<br />
intervention<br />
16% (17)<br />
21% (10)<br />
Fördelning av grödor, skörd 2007, %<br />
Rågvete<br />
+ blandsäd<br />
7% (8)<br />
Havre<br />
18% (21)<br />
Korn<br />
28% (32)<br />
Råg<br />
3% (2)<br />
Vete<br />
44% (37)<br />
USA (havre), Mellanöstern, Nordafrika<br />
(korn och vete) och i varierande utsträckning<br />
den europeiska marknaden. Sverige<br />
exporterar även spannmålsbaserade livsmedel,<br />
framförallt bakverk, bröd och<br />
starksprit. Exportvärdet <strong>på</strong> dessa produkter<br />
var 3,84 miljarder kronor 2007. Totalt<br />
exporterade Sverige jordbruksvaror och<br />
livsmedel för 40,1 miljarder kronor detta<br />
år.<br />
NYA SYSTEM FÖR HANDELN med<br />
spannmål utvecklas nu, som en konsekvens<br />
av de ökande svängningarna av<br />
världsmarknadspriset. I både Sverige och<br />
Europa i övrigt ökar handeln med terminer.<br />
Terminshandel innebär att den som<br />
säljer spannmål kan göra en överenskommelse<br />
som säkrar priset, för en bestämd<br />
leverans vid en viss tid. <br />
Avräkningspriser för spannmål av normalkvalitet 1998-2007, kr/100 kg<br />
Höstvete Råg Havre Korn Rågvete KÄLLA: SCB<br />
9812 9912 0012 0112 0212 0312 0412 0512 0612 0712<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 77
oljeväxter<br />
Produktionen av oljeväxtfrö<br />
är nu lägre än<br />
konsumtionen.<br />
Världsmarknadspriserna<br />
är högre än<br />
någonsin. Det ledde<br />
till att osedvanligt stora<br />
arealer i Sverige<br />
såddes med höstraps<br />
under 2007.<br />
Brist <strong>på</strong> oljeväxter ger<br />
rekordhöga prisnivåer.<br />
VET MER<br />
www.ecobransle.se<br />
www.svenskraps.se<br />
Brist<br />
<strong>på</strong> oljeväxter ger<br />
ETT EXCEPTIONELLT BRA pris som troligen kommer<br />
att stå sig de närmaste åren kan ge den svenska<br />
oljeväxtodlingen ett rejält uppsving. Raps och ryps<br />
betalades vid årsskiftet 2007/2008 med fyra kronor<br />
per kilo. Det är en rejäl höjning från det redan goda<br />
prisläget 2007; 2,50 kronor per kilo.<br />
Dagspriset är rekordhögt och kan bara jämföras<br />
med nivåer från tiden före 1990, <strong>på</strong> jordbruksregleringens<br />
tid. Det höga priset är en följd av stor efterfrågan<br />
inom samtliga av oljeväxternas användningsområden:<br />
matolja, energi och foder. Internationellt<br />
sett har glappet mellan produktion och konsumtion<br />
aldrig tidigare varit så stort och världslagren krymper<br />
för närvarande.<br />
I DEN SVENSKA ODLINGEN är arealen som såddes<br />
med höstraps för skörd 2008 ovanligt stor, särskilt<br />
ställt i relation till arealen med våroljeväxter.<br />
Proportionen är 70/30, mot mer normala 50/50.<br />
Det höga prisläget ledde under hösten till att<br />
många satsade <strong>på</strong> höstraps. Våren 2008 låg även<br />
spannmålspriserna mycket högt vilket fick effekt för<br />
arealen av våroljeväxter. Förväntat var att oljeväxtarealen<br />
skulle bli runt 100 000 hektar 2008, vilket<br />
motsvarar det mål branschbolaget Svensk Raps <strong>AB</strong><br />
satt upp. Nu blev arealen 88 000 hektar, vilket är något<br />
mindre än 2006. Målet har satts med utgångspunkt<br />
från odlingspotentialen och det faktum att oljeväxter<br />
inte kan odlas för ofta <strong>på</strong> samma areal <strong>på</strong><br />
grund av risk för växtsjukdomar. Målet kan dock ökas<br />
om odlingen ökar i norra Sverige och om djurbönder<br />
odlar mer oljeväxter <strong>på</strong> dagens vallarealer.<br />
DEN HÖGA EFTERFRÅGAN <strong>på</strong> oljeväxter och det<br />
höga priset kan förväntas bestå de närmaste åren.<br />
Inte minst då flera EU-länder, bland annat Tyskland<br />
och Frankrike har lagkrav <strong>på</strong> inblandning av biodiesel<br />
i vanlig diesel. Frankrike kommer att höja kravet<br />
från femprocentig till tioprocentig inblandning från<br />
2010 och även Storbritannien planerar att införa lagkrav<br />
<strong>på</strong> inblandning.<br />
Biodiesel kallas också för rapsmetylester, RME och<br />
framställs genom att man byter ut rapsoljans glyce-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 78
ekordhöga prisnivåer<br />
rol mot metanol. I den processen framställs<br />
även glycerol som används i kemikalieindustrin.<br />
Inom EU går hela 60 procent<br />
av rapsskörden till framställning av<br />
RME. Rapsarealen i EU ökade med tio<br />
procent under 2007. De riktigt stora arealerna<br />
finns i Frankrike, Storbritannien,<br />
Polen och Tyskland.<br />
ÄVEN I SVERIGE förekommer RME-inblandning.<br />
Men det höga priset <strong>på</strong> oljeväxter<br />
gör produktionen av RME olönsam.<br />
Den svenska fabriken, med en produktionskapacitet<br />
<strong>på</strong> 50 000 ton RME, står<br />
för närvarande still. All inhemskt producerad<br />
raps och ryps går åt för produktionen<br />
av matolja och foder. I princip motsvarar<br />
produktionen av rapsolja den inhemska<br />
konsumtionen.<br />
60 procent av rapsfröet blir rapsmjöl<br />
sedan oljan utvunnits. Rapsmjölet används<br />
för framställning av foder till framförallt<br />
nötkreatur och grisar. Svensk foderindustri<br />
förbrukar mellan 220 och 240<br />
tusen ton rapsmjöl varje år. 60 procent av<br />
detta har svenskt ursprung, resten importeras.<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
KÄLLA: SVENSK RAPS<br />
Sveriges oljeväxtareal 1998-2007 (1 000 ha)<br />
IMPORTEN AV VEGET<strong>AB</strong>ILISKT protein<br />
till foder är omfattande. Soja dominerar<br />
stort, ett proteinfodermedel som till stor<br />
del skulle kunna ersättas av rapsmjöl om<br />
större kvantiteter fanns tillgängliga. En<br />
ökad inhemsk produktion av matolja<br />
och/eller RME skulle kunna bidra till en<br />
ökning av den svenska försörjningsgraden<br />
av vegetabiliskt protein från dagens blygsamma<br />
30 procent. Oljeväxter används<br />
även till framställning av tekniska oljor,<br />
men denna produktion har volymmässigt<br />
en underordnad betydelse jämfört med<br />
produktionen av matolja och RME. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 79
socker<br />
Betodlingen i Sverige<br />
koncentreras till de<br />
mest konkurrensstarka<br />
områdena i Skåne.<br />
EUs sockerreform<br />
krymper produktionen.<br />
Höga priser<br />
<strong>på</strong> spannmål och<br />
oljeväxter ger sockerbetorna<br />
ökad konkurrens<br />
<strong>på</strong> gårdsnivå.<br />
Svenska och danska<br />
betodlare samarbetar<br />
i den hårdnande konkurrensen.<br />
VET MER<br />
www.betodlarna.se<br />
www.danisco.com<br />
Betodlingen<br />
i Sverige<br />
EN MYCKET TIDIG SÅDD lade grunden för en hög<br />
skörd 2007. Trots en mycket regnig sommar stod<br />
betgrödan emot <strong>på</strong>frestningarna. Hektarskörden<br />
blev den näst högsta någonsin och totalproduktionen<br />
av socker blev 354 000 ton, 14 procent över den<br />
landskvot som Sverige tilldelades av EU för 2007.<br />
Att lösa in kvot till den så kallade omstruktureringsfonden<br />
är ett inslag i EUs sockerreform. I<br />
Sverige minskade 2006 års svenska sockerkvot med<br />
elva procent jämfört med året innan, genom att<br />
Danisco Sugar <strong>AB</strong> lämnade 42 500 ton av kvoten till<br />
inlösen inför nedläggningen av Köpingebro sockerbruk.<br />
Inför 2008 har ytterligare kvot lämnats till inlösen.<br />
Sveriges nya landskvot är 293 000 ton socker,<br />
en minskning med 20 procent jämfört med tiden<br />
före sockerreformen. EUs sockerreform innebär att<br />
hela EUs sockerproduktion ska minskas med 35 procent<br />
till 2010. Den rådande sockerpolitiken gäller till<br />
och med år 2014.<br />
ÅR 2008 FINNS DET 2 300 betodlare i Sverige. De<br />
odlar en areal <strong>på</strong> 35 000 hektar. Varje företag odlar<br />
i genomsnitt 15 hektar, vilket är mycket med internationella<br />
mått. Det är näst högst i EU, om man begränsar<br />
jämförelsen till de 15 EU-länder som utgjorde<br />
EU före östutvidgningen 2004. Endast Storbritannien<br />
har en större medelareal per odlare. I det<br />
utvidgade EU är det flera länder, till exempel<br />
Slovakien, som har en helt annan struktur med stora<br />
betodlingar och medelarealer runt 90 hektar per odlare.<br />
En genomsnittlig svensk betskörd ligger <strong>på</strong> 50 ton<br />
betor per hektar. Med en sockerhalt <strong>på</strong> 17,7 procent<br />
innebär det en produktion av 8,7 ton färdigt socker<br />
per hektar.<br />
I Skåne odlar cirka 75 procent av heltidslantbruken<br />
med enbart växtodling sockerbetor.<br />
Sockerreformen har inneburit betydande prissänkningar<br />
för sockerbetorna. Föreningen Betodlarna<br />
bedömer ändå att sockerbetsodlingen, trots de<br />
lägre priserna, kommer att vara fortsatt lönsam för<br />
dem som har en effektiv produktion.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 80
väl rustad i konkurrensen<br />
KÄLLA: BETODLARNA<br />
KÄLLA: SCB/CIBE<br />
KÄLLA: BETODLARNA<br />
KÄLLA: SJF JO 10 SM 0702<br />
Antal sockerbetsodlare i Sverige och medelareal, ha 1998-2008<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
Slovakien<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08<br />
Medelareal per sockerbetsodlare i några EU-länder, ha, 2005<br />
Ungern<br />
Tjeckien<br />
Storbrit.<br />
Sverige<br />
Finland<br />
Danmark<br />
Frankrike<br />
Tyskland<br />
Spanien<br />
Belgien<br />
Nederl.<br />
Österrike<br />
Polen<br />
Sockerproduktion i Sverige, 1 000 ton vitt socker, 1998-2007<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Areal sockerbetor i Sverige, 1 000 ha, 2003-2008<br />
2003 -04 -05 -06 -07 -08<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
PRISPRESSEN INNEBÄR ATT den<br />
svenska betodlingskartan förändras.<br />
95 procent av nuvarande betodlingar<br />
ligger redan i Skåne.<br />
<strong>My</strong>cket tyder <strong>på</strong> att en ännu större<br />
del av den svenska betodlingen<br />
kommer att finnas i Skåne i framtiden.<br />
Här ligger också Sveriges enda<br />
kvarvarande sockerfabrik, Örtofta<br />
sockerbruk utanför Eslöv. Det är ett<br />
av EUs största, modernaste och<br />
mest effektiva sockerbruk.<br />
På grund av långa transportavstånd,<br />
och därmed höga transportkostnader,<br />
finns inte längre någon<br />
betodling för sockerframställning<br />
<strong>på</strong> Gotland och Öland.<br />
DANSKÄGDA Danisco Sugar har<br />
nästan 100 procent av den svenska<br />
sockermarknaden. Tillsammans<br />
med de danska betodlarna och<br />
Danisco Sugar har de svenska betodlarna<br />
startat en ny forskningsoch<br />
utvecklingsorganisation, NBR<br />
(Nordic Beet Research Foundation).<br />
Syftet är att öka hektarskördarna<br />
och minska produktionskostnaderna<br />
i svensk och dansk sockerbetsodling<br />
för att göra den ännu mer<br />
konkurrenskraftig.<br />
Danisco Sugar är till försäljning. I<br />
processen deltar de svenska och<br />
danska betodlarna gemensamt för<br />
att undersöka hur odlarnas intressen<br />
bäst tas till vara. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 81
trädgård&potatis<br />
Intresset<br />
för närodlat kan bli<br />
Klimatdebatten och<br />
ett ökande intresse<br />
för närodlade livsmedel<br />
öppnar nya möjligheter<br />
för den svenska<br />
trädgårds- och<br />
potatisodlingen. Flera<br />
av handelskedjorna<br />
undersöker just nu<br />
möjligheterna att<br />
knyta till sig lokala<br />
producenter.<br />
VET MER<br />
www.gro.se<br />
www.sjv.se<br />
SVENSK TRÄDGÅRDSODLING täcker i genomsnitt<br />
50 procent av den inhemska efterfrågan <strong>på</strong> produkter<br />
som går att odla i Sverige. Inom den ramen finns<br />
stora variationer. Den svenska självförsörjningsgraden<br />
är hela 95 procent för morötter och tulpaner, 50<br />
procent för jordgubbar och drygt 60 procent för lök,<br />
och slanggurka. Ungefär 20 procent av äpplena och<br />
40 procent av tomaterna som konsumeras här är inhemska.<br />
97 procent av importgrönsakerna och 60 procent<br />
av frukten kommer från andra EU-länder. Den internationella<br />
konkurrensen är stark och har resulterat i<br />
en omfattande strukturomvandling i trädgårdsnäringen.<br />
Antalet odlingsföretag har minskat kraftigt<br />
det senaste årtiondet. De företag som är kvar har<br />
samtidigt blivit större och effektivare, vilket gör att<br />
volymerna som produceras är tämligen konstanta.<br />
I KRONOR RÄKNAT har odlingen av potatis och därnäst<br />
köksväxter, både i växthus och <strong>på</strong> friland, störst<br />
ekonomisk betydelse. Odlingen av frukt, bär, potatis,<br />
grönsaker och prydnads- och plantskoleväxter omsatte<br />
5,2 miljarder kronor 2007, vid 6 000 producerande<br />
företag. Nästan hälften, knappt 3 000, odlar<br />
potatis. Frilandsgrönsaker odlas av omkring 1 000<br />
företag, bär av 800 och frukt av 300. Antalet företag<br />
med prydnadsväxter i växthus är cirka 650.<br />
Växthusgrönsaker odlas av 350 företag. Dessutom<br />
finns drygt 100 plantskolor.<br />
Frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgår till<br />
drygt 12 000 hektar, en areal som varit tämligen<br />
oförändrad den senaste 20-årsperioden. De största<br />
arealerna används för odling av jordgubbar, äpple,<br />
morötter, isbergssallad och matlök. Andra viktiga<br />
grödor är vitkål, blomkål och purjolök. Frilandsgurka,<br />
rödbetor och spenat odlas och säljs i första hand för<br />
industriberedning.<br />
I VÄXTHUS DOMINERAR odlingen av slanggurka<br />
och tomater. Odlingen av kryddväxter och kruksallat<br />
har ökat <strong>på</strong> senare år, liksom växthusodlingen av<br />
jordgubbar och andra bär. I gengäld har odlingen av<br />
snittblommor minskat kraftigt i Sverige. Den inter-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 82
ett lyft för trädgårdsnäringen<br />
Skörd, 1 000 ton och procentandel av inhemsk konsumtion 2007<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
KÄLLA: SCB<br />
1 000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Matpotatis<br />
Tomater,<br />
växthus Gurka,<br />
0%<br />
Matlök Morötter Jord- Äpplen<br />
växthus gubbar<br />
Antal företag i trädgårdsbranschen 2006<br />
Grönsaker,<br />
friland<br />
Bär Prydnads- Grönsaker, Frukt Plantskola<br />
växter växthus<br />
nationella konkurrensen är mycket stark.<br />
Blommande krukväxter och sommarblommor<br />
står för den största andelen av<br />
växthusodlade prydnadsväxter. Odlingen<br />
av tulpaner och andra lökblommor är också<br />
omfattande. Mellan jul och <strong>på</strong>sk säljs<br />
omkring 130 miljoner tulpaner, över 90<br />
procent är svenskproducerade.<br />
Värdet av den samlade produktionen av<br />
prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter<br />
uppgick till 1,6 miljarder kronor under<br />
2007. Den svenska produktionen av fleråriga<br />
blommor, buskar och träd försörjer<br />
Sverige med ett härdigt och klimatanpassat<br />
växtmaterial.<br />
TOTALT SETT HAR arealen odlad yta i<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
växthus minskat med<br />
knappt 10 procent den<br />
senaste 20-årsperioden.<br />
2005 fanns ungefär tre<br />
miljoner kvadratmeter<br />
odlad yta i växthus.<br />
Förnybara energislag<br />
står för en ökande andel<br />
av uppvärmningen i växthusen.<br />
Ungefär hälften<br />
värms med flis, fjärrvärme<br />
eller spillvärme.<br />
Just nu <strong>på</strong>går ett intensivt<br />
omställningsarbete<br />
bland dem som odlar tomater<br />
i växthus. Drygt 60<br />
procent av växthusen är<br />
omställda, målsättningen<br />
är att ytterligare 20 procent<br />
ska vara omställda<br />
till år 2009.<br />
GRO, branschorganisationen<br />
för trädgårds- och<br />
potatisodlare, har i flera<br />
år drivit frågan mycket<br />
aktivt. Det finns välfunge-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 83
trädgård&potatis T<br />
illgång <strong>på</strong> färska produkter<br />
<br />
rande teknik och en övergång från olja till förnybar<br />
energi leder till minskade uppvärmningskostnader.<br />
Men företagen som ställer om måste ha en försäljningsvolym<br />
som orkar bära omställningskostnaderna.<br />
MATPOTATIS ODLAS PÅ drygt 20 000 hektar.<br />
Odlingarna är spridda över landet, men fyra län dominerar;<br />
Skåne, Västra Götalands, Hallands och<br />
Östergötlands län. Ytterligare knappt 8 000 hektar<br />
används för odling av stärkelsepotatis, med en koncentration<br />
till Skåne, Blekinge och Kalmar.<br />
Drygt 90 procent av den inhemska potatiskonsumtionen<br />
täcks av den svenska odlingen.<br />
Totalskörden har under den senaste tioårsperioden<br />
minskat något. I genomsnitt importeras årligen cirka<br />
50 000 ton potatis.<br />
Bland konsumenterna ökar intresset för närodlat.<br />
Önskemålen kolliderar med den centraliserade hantering<br />
som utvecklats av de stora handelskedjorna.<br />
De stora potatisproducenterna har gynnats av dettta,<br />
medan många små odlare lagt ner. Med nya kanaler<br />
för hantering av mindre volymer kan det i visssa<br />
områden uppstå behov av nyetableringar.<br />
Den ekologiska odlingen av potatis ökar för närvarande<br />
och motsvarade 2006 drygt två procent av<br />
den totala skörden av matpotatis. Efterfrågan är<br />
större än tillgången, hektarskördarna i den ekologiska<br />
odlingen är ungefär hälften så stora som i konventionell<br />
odling. Drygt fyra procent av matpotatisarealen<br />
i landet odlades med miljöstöd för<br />
ekologiska produktionsformer under 2006.<br />
Efterfrågan <strong>på</strong> ekologiskt odlade grönsaker är också<br />
större än det inhemska utbudet.<br />
KLIMATDEBATTEN OCH det ökade intresset för närodlat<br />
kan innebära ett lyft för den svenska potatisoch<br />
trädgårdsnäringen. Det finns ett ökande intressse<br />
för genuina svenska smaker, recept och sorter.<br />
Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjligheterna<br />
att skapa system som underlättar samarbeten<br />
med lokala odlare.<br />
Samtidigt växer intresset för nya produkter.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 84
har blivit en självklarhet<br />
Odlade arealer för vissa trädgårdsväxter <strong>på</strong> friland 2006, hektar<br />
KÄLLA: SCB<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
KÄLLA: SCB<br />
0<br />
1800<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Jord- Morötter Äpple Isbergsgubbarsallad<br />
FRILANDSODLING VÄXTHUSODLING<br />
Snittblommor<br />
Frukt<br />
Bär<br />
Plantskoleväxter<br />
Köksväxter<br />
Matlök<br />
Vitkål<br />
Konsumenterna vill ha ett brett utbud av<br />
sorter och produkter. Sortimentet av<br />
bladgrönsaker och kryddväxter blir allt<br />
större och flera asiatiska grönsaker har introducerats<br />
de senaste åren. En del av<br />
dessa kan vara möjliga att odla i Sverige.<br />
Trädgårdsforskare undersöker möjliga<br />
odlingstekniker och ekonomiska förutsättningar.<br />
ARBETET MED att kvalitetssäkra och certifiera<br />
produktionen och att kommunicera<br />
de svenska mervärdena <strong>på</strong>går fortlöpande.<br />
Andra åtgärder som ska stärka<br />
konkurrenskraften i sektorn är utveckling<br />
av nya odlingsmetoder och produkter,<br />
bland annat med hjälp av forskning.<br />
Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har<br />
Blomkål<br />
Värdet av odlingen 2005, mkr<br />
Utplanteringsväxter<br />
Krukväxter<br />
Lökblommor<br />
Köksväxter<br />
Gurka Purjolök<br />
satsat över 50 miljoner<br />
kronor <strong>på</strong> forskningsprojekt<br />
inom trädgårdsnäringen<br />
sedan 2002<br />
och 20 miljoner för potatisnäringen<br />
sedan<br />
2003. Perioden 2008-<br />
2010 satsar SLF nio miljoner<br />
kronor <strong>på</strong> forskningsprojekt<br />
för<br />
klimatfrågor inom trädgårdsnäringen.<br />
Därutöver har forsknings-<br />
och utvecklingsprojektet<br />
Tillväxt trädgård<br />
under tre år fått en<br />
tilldelning <strong>på</strong> nära 30<br />
miljoner kronor från<br />
Jordbruksverket,<br />
Hushållningssällskapen,<br />
Lovangruppen,<br />
LRF/GRO och SLU.<br />
Samarbetet syftar till att<br />
ge förutsättningar för<br />
ökad konkurrenskraft<br />
och tillväxt inom trädgårdsnäringen.<br />
Målsättningen är att trädgårdsnäringen <strong>på</strong><br />
tio år ska fördubbla värdet av varor och<br />
tjänster inom sektorerna hälsosamma livsmedel,<br />
prydnadsväxter och högvärdiga<br />
industriprodukter i uthålliga produktionssystem.<br />
<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 85
Del 5.<br />
Massa-<br />
ochträ- produktionen<br />
i Sverige
skog & marknad<br />
Efterfrågan <strong>på</strong> virke<br />
fortsätter att öka i<br />
Sverige och Europa.<br />
Virkespriserna har stigit<br />
kraftigt, till glädje<br />
för privatskogsbruket,<br />
men till bekymmer för<br />
skogsindustrin.<br />
Regeringen vill med<br />
en ny skogspolitik<br />
höja tillväxten i<br />
skogen. Skogen får en<br />
allt större betydelse<br />
som råvara i<br />
energiproduktionen.<br />
VET MER<br />
www.lrf.se/skog<br />
www.skogforsk.se<br />
www.skogssverige.se<br />
www.svo.se<br />
www.skogsindustrierna.org<br />
Stigande<br />
priser <strong>på</strong> het<br />
TRE HUVUDSORTIMENT levereras från den svenska<br />
skogen: sågtimmer för produktion av sågade trävaror,<br />
massaved för produktion av pappersmassa,<br />
papper och kartong samt skogsbränsle för produktion<br />
av bland annat fjärrvärme och elkraft. Hur<br />
skogsråvaran ska användas bestäms ofta inte förrän<br />
i samband med avverkningen. I pengar räknat är det<br />
sågtimret som står för merparten av skogsbrukets<br />
intäkter. Men även energisortimentet börjar få en<br />
ökande ekonomisk betydelse.<br />
GLÖDHET, SÅ BESKREVS virkesmarknaden i delar<br />
av Sverige under 2007. Det råder obalans mellan utbud<br />
och efterfrågan i framförallt de norra delarna av<br />
Sverige, men även i delar av Mellansverige. Detta<br />
trots att avverkningar i den svenska skogen ökade<br />
under 2007, jämfört med 2006. Under början av<br />
2008 dämpades efterfrågan, framför allt <strong>på</strong> sågtimmer.<br />
Den stora efterfrågan ledde till att priserna <strong>på</strong> virke<br />
steg i hela landet under 2007. Prisstegringen var<br />
högst i södra Sverige, men det förklaras främst av<br />
låga priser under 2006, <strong>på</strong> grund av det stora utbudet<br />
efter stormen Gudrun.<br />
Om man jämför 2007 års priser med priserna<br />
2004 steg sågtimmerpriserna i norr med 21 procent<br />
och massavedspriserna med 32 procent perioden<br />
fram till 2007. Motsvarande ökning för Mellansverige<br />
var 12 procent för både sågtimmer och massaved,<br />
medan prisökningen bara är fyra procent för sågtimmer<br />
och massaved i de södra delen av landet.<br />
ÄVEN I EUROPA har virkespriserna varit höga och<br />
de ligger <strong>på</strong> en högre nivå än de svenska. Hela Östersjöområdet<br />
är en het virkesmarknad med höga priser.<br />
Importpriserna steg under 2007, vilket bidrog till<br />
prisstegringen <strong>på</strong> den svenska marknaden. Importen<br />
av rundvirke ökade trots detta under 2007 jämfört<br />
med 2006, även om nivåerna fortfarande ligger<br />
under rekordnoteringarna från början av 2000-talet.<br />
En bidragande orsak till prisökningen <strong>på</strong> europamarknaden<br />
är den varma hösten och vintern i<br />
Ryssland, vilket gjorde att virkesleveranserna där-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 88
virkesmarknad<br />
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />
KÄLLA: SDC, SKOGSSTYRELSEN<br />
Årlig bruttoavverkning i Sverige, miljoner m 3sk 2000-2007<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Genomsnittspriser för sågtimmer och massaved,<br />
fritt skogsbilväg i Sverige 1998-2007, kr/m 3 fub<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
Skogsindustrins rundvirkesimport, 1999-2007, miljoner m 3 fub<br />
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />
SIFFRAN ÖVER STAPLARNA: andel import av total rundvirkesförbrukning<br />
14<br />
16% 17% 14% 14% 13% 13% 12% 19%<br />
12<br />
1999<br />
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
ifrån minskade. Ryssland höjde<br />
dessutom sina exporttullar <strong>på</strong><br />
virke både under 2007 och i<br />
början av 2008 vilket ytterligare<br />
förstärkte prisuppgången.<br />
I Sverige har det goda prisläget<br />
i framför allt Östersjöområdet<br />
ökat intresset att sälja <strong>på</strong><br />
export. Svensk skogsindustri<br />
går nu in i ett skede med hård<br />
konkurrens om den svenska råvaran.<br />
Industrins virkesbehov<br />
har de senaste 15 åren ökat<br />
med cirka en miljon kubikmeter<br />
om året.<br />
DEN SVENSKA PRODUKTIO-<br />
NEN av sågade trävaror nådde<br />
nya rekordnivåer under 2007,<br />
med 18,6 miljoner kubikmeter.<br />
Men försäljningskurvorna började<br />
plana ut i slutet av året, vilket<br />
resulterat i en viss ökning av<br />
lagernivåerna.<br />
Den finansiella oron i USA har<br />
lett till ett minskat byggande,<br />
vilket gjort att USA-marknaden<br />
så gott som försvunnit för de<br />
europeiska sågverken. Även<br />
marknaden i Japan försämrades<br />
något under 2007, till<br />
följd av att nya byggregler lett<br />
till ett minskat byggande. 2006<br />
levererades 24 procent av den<br />
svenska trävaruexporten till<br />
utomeuropeiska marknader.<br />
2007 sjönk andelen till 21 procent.<br />
Totalt sett sjönk exporten<br />
(prel.) med 13 procent jämfört med<br />
2006.<br />
De som levererar gran av sämre kvalitet<br />
upplevde det största exporttappet i slutet<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 89
skog & marknad<br />
Höjda<br />
produktionsambitioner<br />
av 2007. Det beror <strong>på</strong> att ett överutbud av stormfällt<br />
timmer uppstått i s<strong>på</strong>ren efter stormen Kyrill som<br />
drog över Europa i januari 2007. Stigande färdigvarulager<br />
har uppstått i Europa när stormvirket tagits<br />
om hand. Priset <strong>på</strong> sämre granvaror hade halverats i<br />
början av 2008 jämfört med i början av 2007. Även<br />
priserna <strong>på</strong> furuträvaror av sämre kvalitet har sjunkit.<br />
Med tanke <strong>på</strong> att konsumtion och efterfrågan <strong>på</strong><br />
sågade trävaror alltjämt ligger <strong>på</strong> en relativt hög nivå<br />
i Europa är det troligt att priserna kommer att vända<br />
up<strong>på</strong>t igen. Huvuddelen av stormvirket efter Kyrill<br />
har tagits till vara, vilket kan förväntas bidra till en<br />
normalisering av marknadsläget. I Norden är byggandet<br />
<strong>på</strong> en fortsatt hög nivå.<br />
När marknadssituationen i USA kan förbättras är<br />
däremot ovisst. I Japan har byggandet åter börjat<br />
öka igen.<br />
PAPPERSINDUSTRIN I EUROPA brottas för närvarande<br />
med stora lönsamhetsproblem. Det beror <strong>på</strong><br />
en överetablering i Västeuropa och ett ökat utbud av<br />
billiga produkter från bland annat Asien och Östeuropa.<br />
Lönsamheten försämrades ytterligare av de stigande<br />
virkespriserna, och i Sverige även av ökade<br />
energikostnader. En strukturomvandling är att vänta.<br />
Överetableringen är särskilt <strong>på</strong>taglig när det gäller<br />
tidningspapper. Den långsiktiga efterfrågan avtar.<br />
Internet och andra nya media börja få effekt <strong>på</strong> tidningsläsandet<br />
och tidningarnas roll. Priset <strong>på</strong> tidningspapper<br />
har sjunkit kraftigt under året. Priset <strong>på</strong><br />
finpapper har däremot varit relativt stabilt.<br />
I Sverige sjönk produktionen av papper och papp<br />
med två procent under 2007. Halva minskningen beror<br />
<strong>på</strong> nedläggning av pappersbruk och andra hälften<br />
<strong>på</strong> neddragningar. Ytterligare nedläggningar är<br />
att vänta, även om svenska pappersbruk bedöms ha<br />
bättre förutsättningar än många andra bruk ute i<br />
Europa.<br />
MARKNADEN FÖR PAPPERSMASSA är fortfarande<br />
stark i vissa segment. Bland annat fortsatte priset <strong>på</strong><br />
långfibrig barrsulfatmassa att stiga under 2007.<br />
Sveriges tillverkning av massa var i stort sett oförän-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 90
i ny skogspolitik<br />
14 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
1 500<br />
0<br />
1 400<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05<br />
KÄLLA: SCB, UTRIKESHANDEL, SVERIGES STATISTISKA DAT<strong>AB</strong>ASER, SKOGSINDUSTRIERNA<br />
-06 -07<br />
(prel)<br />
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />
1000<br />
900<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
Export av sågade/hyvlade trävaror, 1998-2007,<br />
volym, 1 000 m 3<br />
, medelpris, mkr<br />
Exportvolym, sågade/hyvlade trävaror 1998-2007,<br />
1000 m3, medelpris/m3, SEK<br />
Europa<br />
Utom Europa<br />
drad under 2007 jämfört<br />
med 2006. Exporten steg<br />
marginellt. Både Kanada<br />
och några europeiska länder<br />
har dragit ned sin produktionskapacitet<br />
när det<br />
gäller barrmassa. Det har<br />
givit positiva marknadseffekter<br />
för svensk del.<br />
Efterfrågan av lövmassa<br />
ökar mer än för barr. Men<br />
utbudet av lövmassa ökar<br />
också kraftigt, vilket håller<br />
nere priserna.<br />
Totalt sett ökade värdet<br />
av den svenska exporten<br />
av skogsindustriprodukter<br />
under 2007 med fyra procent.<br />
Ökningen är en följd<br />
av den goda prisnivån <strong>på</strong><br />
framförallt sågtimmer och<br />
vissa typer av massa.<br />
JUST NU PÅGÅR en<br />
0 omfattande utbyggnad av<br />
biobränsleeldade värme-<br />
Årlig avverkning och tillväxt i Sverige 1950-2007<br />
verk i Sverige. Bland annat<br />
byggs två nya och mycket<br />
stora kraftvärmeverk i<br />
Stockholmsområdet.<br />
Skogsindustrierna har<br />
TILLVÄXT<br />
(2006, 2007 i.u)<br />
gjort skattningen att efterfrågan<br />
<strong>på</strong> biobränsle i<br />
AVVERKNING<br />
(2007 progn)<br />
Sverige kommer att öka<br />
med 13,6 TWh timmar<br />
fram till 2015. För närvarande<br />
produceras omkring<br />
25 TWh i biobränsleeldade<br />
1960 1970 1980 1990 2000<br />
värmeverk och kraftvärmeverk.<br />
Det motsvarar energiinnehållet i<br />
omkring 12 miljoner kubikmeter rundvirke.<br />
Den stora volymen av skogsbränsle<br />
0<br />
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08<br />
8000<br />
7000<br />
6000<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
2 000<br />
1 900<br />
1 800<br />
1 700<br />
1 600<br />
Pris <strong>på</strong> blekt barrsulfatmasa, USD/ton och SEK/ton 1998-apr 2008<br />
0<br />
1950 2007<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 91
skog & marknad<br />
Skogen<br />
en viktig resurs<br />
kommer idag från avverkningsavfall, framförallt grenar<br />
och toppar, så kallad GROT. Skogsindustrierna<br />
gör bedömningen att ett fördubblat uttag av grenar<br />
och toppar kan ge ett energitillskott <strong>på</strong> ytterligare 7<br />
TWh. Men mer trädbränslen kommer att behövas för<br />
att klara försörjningen till den planerade utbyggnaden<br />
av biobränsleeldade kraftverk.<br />
För att undvika att energisortimentet börjar konkurrera<br />
med massa- och timmersortimentet förordar<br />
Skogsindustrierna ett ökat uttag av stubbar, och att<br />
klent röjnings- och gallringsvirke ska tas till vara bättre.<br />
Detta skulle kunna ge ett energitillskott <strong>på</strong> 12,3<br />
TWh.<br />
FÖR NÄRVARANDE betraktas priset 15 öre kWh fritt<br />
förbrukare som en lägsta prisnivå <strong>på</strong> energisortimentet.<br />
En del affärer görs <strong>på</strong> närmare 20 öre per<br />
kWh. Det motsvarar cirka 400 kronor per kubikmeter<br />
(fub) rundvirke, vilket innebär att även sämre<br />
massaved kan vara intressant råvara för en del värmeverk.<br />
Klart är att det finns stora anspråk <strong>på</strong> den svenska<br />
skogen i framtiden. EUs medlemsländer har åtagit<br />
sig att öka användningen av förnybar energi. Sverige<br />
har i dag den största arealen produktiv skogsmark i<br />
EU och en fungerande skogsbränslemarknad. Det är<br />
inte otänkbart att Sverige kan bli exportör av biobränsle.<br />
Detta kommer i så fall att <strong>på</strong>verka den totala<br />
konkurrensen <strong>på</strong> virkesmarknaden.<br />
I REGERINGENS skogspolitiska proposition betonas<br />
behovet av åtgärder som kan öka tillväxten i skogen.<br />
Propositionen lades fram våren 2008 och kommer<br />
att behandlas av riksdagen under hösten.<br />
Många av förslagen utgår från hoten om ett<br />
förändrat klimat, till följd av utsläppen av växthusgaser.<br />
Med en ökad skogsproduktion ökar möjligheterna<br />
att ersätta fossila bränslen med trädbränslen.<br />
En högre tillväxt innebär också att skogen kommer<br />
att binda mer koldioxid.<br />
Propositionen innehåller en rad förslag <strong>på</strong> produktionshöjande<br />
åtgärder. Bland annat stimulansoch<br />
informationssatsningar som kan resultera i an-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 92
i klimatomställningen<br />
KÄLLA: FAO<br />
Virkesanvändningen i världen<br />
Industrived<br />
15% 7%<br />
U-LÄNDER<br />
45%<br />
Brännved<br />
Brännved<br />
I-LÄNDER<br />
33%<br />
Industrived<br />
vändning av bättre plantmaterial och en<br />
intensivare beståndsvård: mer röjning,<br />
gödsling och eventuellt också dikning.<br />
Propositionen innehåller också förslag<br />
<strong>på</strong> åtgärder som ska utredas närmare:<br />
Möjligheter att i större utsträckning använda<br />
främmande trädslag och eventuellt<br />
bedriva intensivodling av skog <strong>på</strong> marker<br />
som saknar annan användning.<br />
Förutsättningarna för att öka uttaget<br />
av avverkningsrester, bland annat stubbar,<br />
ska också undersökas.<br />
SKOGEN ÄR OCH HAR länge varit en viktig<br />
svensk naturresurs. Svensk skogsindustri<br />
svarar för omkring 12 procent av<br />
saluvärde, sysselsättning och förädlingsvärde<br />
i svensk industriproduktion. Av den<br />
totala varuexporten är drygt 12 procent<br />
skogsindustriprodukter. Risken för råvarubrist<br />
har samhällsekonomisk betydelse,<br />
vilket förstås bidrar till det politiska intresset<br />
för att öka tillväxten i skogen.<br />
Under 2008 kommer en skoglig konsekvensanalys<br />
att genomföras. Syftet är att<br />
skaffa ett bättre grepp om hur stora<br />
skogstillgångarna är. Konsekvensanalyserna<br />
ska belysa och beskriva skogstillstånd,<br />
sårbarhet, miljöförhållanden, potentiell<br />
tillgång <strong>på</strong> trädbränslen samt storlek<br />
och sammansättning <strong>på</strong> en hållbar avverkning.<br />
<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 93
skog & miljö<br />
Miljömål<br />
för gammal skog<br />
Andelen gammal<br />
skog och död ved<br />
ökar i Sveriges skogar,<br />
till gagn för<br />
den biologiska<br />
mångfalden i skogen.<br />
Naturvårdshänsyn vid<br />
avverkningar, men<br />
också avsättningar av<br />
skog, både frivillig<br />
och mot ersättning,<br />
bidrar till denna<br />
positiva utveckling.<br />
VET MER<br />
www.naturvardsverket.se<br />
www..svo.se<br />
www.lrf.se/skog<br />
DE SVENSKA SKOGSÄGARNA har i många år <strong>på</strong> ett<br />
ambitiöst sätt arbetat med att utveckla hänsynen till<br />
skogens naturvärden. Målsättningen är att produktion<br />
och miljö ska väga lika tungt. Metoder för ett naturvårdsanpassat<br />
skogsbruk har utvecklats efter<br />
hand. Det handlar om att upprätthålla mångfalden i<br />
skogen, vilket uttrycks i miljömålet Levande skogar<br />
som antagits av riksdagen. Markavsättningar, generell<br />
hänsyn och en anpassning av brukningsmetoderna<br />
är de olika de redskap som används för att nå<br />
miljömålet.<br />
STATEN OCH MARKÄGARNA DELAR ansvaret för<br />
det första delmålet; att ytterligare 900 000 hektar<br />
skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion<br />
till 2010. Åtagandet för skogsägarnas del är<br />
att frivilligt ha satt av minst 730 000 hektar skyddsvärd<br />
produktiv skogsmark. Detta gäller nedan gränsen<br />
för fjällnära skog.<br />
I april 2008 gjorde Skogsstyrelsen bedömningen<br />
att skogsägarna i princip redan klarat målet. De frivilliga<br />
avsättningarna av produktiv skogsmark uppskattades<br />
då till cirka 1 167 000 hektar. Av dessa<br />
ligger 970 0000 hektar nedanför fjällgränsen.<br />
Skogsstyrelsen skattning är att 70–80 procent av avsättningarna<br />
har höga natur-, kultur- eller besöksvärden<br />
och att målet därmed är nått.<br />
Det ser däremot inte ut som om staten kommer<br />
att klara sina åtaganden, vare sig för naturreservat,<br />
biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här handlar det<br />
om ytterligare 320 000 hektar naturreservat,<br />
30 000 hektar biotopskyddsområden och 50 000<br />
hektar naturvårdsavtal. Med nuvarande takt med att<br />
sätta av naturreservat bedöms högst 60 till 65 procent<br />
av delmålet kunna uppnås. Totalsiffran för biotopskydd<br />
och naturvårdsavtal är för närvarande<br />
36 000 hektar.<br />
Totalt var närmare åtta procent av den produktiva<br />
skogsmarken skyddad i nationalparker, naturreservat,<br />
genom biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga<br />
avsättningar år 2007.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 94
och död ved nås med marginal<br />
De äger skogen i Sverige<br />
Övriga privata ägare<br />
6%<br />
Staten<br />
18%<br />
Privata<br />
aktiebolag<br />
24%<br />
Enskilda<br />
ägare<br />
51%<br />
Halva Sverige är skog<br />
Impediment<br />
15%<br />
Övriga allmänna ägare<br />
1%<br />
Produktiv skog<br />
avsatt f. naturvård<br />
8%<br />
Produktiv skog,<br />
inkl. skog avsatt<br />
för naturvård<br />
85%<br />
Sveriges totala areal produktiv skog är 23<br />
miljoner hektar eller 230 000 kvadratkilometer,<br />
mer än halva Sveriges landareal. Av<br />
denna areal är cirka 1,6 miljoner hektar avsatt<br />
för naturvård. Till detta kommer knappt fyra<br />
miljoner hektar skogliga impediment som inte<br />
får brukas.<br />
SKOGSSTYRELSEN och Naturvårdsverket<br />
har fått i uppdrag att titta närmare <strong>på</strong> den<br />
finska modellen, med frivilliga naturvårdsavtal<br />
för betydligt större skogsarealer än<br />
vad som hittills varit aktuellt i Sverige.<br />
Tanken är att de frivilliga avtalen kan öka<br />
möjligheterna att föra en lokal dialog om<br />
avgränsningar och inriktning <strong>på</strong> skötseln i<br />
de skogsområden som ska skyddas.<br />
Då ett naturreservat bildas finns tre alternativ;<br />
att markägare köps ut, får ersättningsmark<br />
eller ersättning för de begränsningar<br />
reservatsreglerna innebär för<br />
möjligheterna att bedriva skogsbruk. Den<br />
höjda takten i bildandet av naturreservat<br />
under 2000-talet har inte varit helt friktionsfri.<br />
Med stigande virkespriser har<br />
även kostnaderna för att bilda naturreservat<br />
stigit kraftigt.<br />
DELMÅL 2 för Levande skogar, med en<br />
ökning av mängden död ved, arealen äldre<br />
lövrik och gammal skog kommer med<br />
god marginal att kunna uppfyllas, enligt<br />
Miljömålsrådet. Volymen hård död ved<br />
och arealerna gammal skog och äldre lövrik<br />
skog ökar för närvarande kraftigt, mer<br />
i söder än i norr där utvecklingen är långsammare.<br />
Till och med år 2006 hade volymen<br />
hård död ved ökat med cirka 60 procent,<br />
arealen gammal skog med drygt 30 procent<br />
och arealen äldre lövrik skog med<br />
cirka 15 procent.<br />
Utöver arbetet med att skydda skog<br />
görs stora ansträngningar för att skapa<br />
utrymme för mångfald även i produktionsskogarna.<br />
Den svenska modellen innebär<br />
att skogsvården bedrivs med långtgående<br />
miljöhänsyn över hela arealen. I<br />
samband med avverkningar lämnas som<br />
regel skyddszoner, äldre träd, högstubbar<br />
och död ved.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 95
skog & miljö<br />
Formerna<br />
för skogsskydd<br />
<br />
Rådgivning, utbildning och information är viktiga<br />
åtgärder och här samverkar staten och skogsbruket.<br />
Många skogsägare upprättar och arbetar med så<br />
kallade gröna skogsbruksplaner.<br />
ÄVEN DELMÅL 4 bedöms kunna uppfyllas. Vid slutet<br />
av 2005 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade arter.<br />
De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade<br />
arter. De förväntas <strong>på</strong> sikt ge positiva effekter för ett<br />
stort antal andra arter. Delmålet för skogens kulturvärden<br />
bedöms däremot inte kunna nås till 2010.<br />
Skadenivåerna <strong>på</strong> fornlämningar och övriga kulturlämningar<br />
i samband med skogsbruk är fortfarande<br />
alltför omfattande.<br />
Detta kan till en del troligen förklaras av bristande<br />
kunskap om var fornlämningarna finns och hur de<br />
ska förvaltas. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att<br />
samla in och tillhandahålla information om de naturoch<br />
kulturvärden som finns <strong>på</strong> olika fastigheter.<br />
Regeringen vill också att Riksantikvarieämbetet ska<br />
göra en särskild informationssatsning när det gäller<br />
skogens kulturvärden. Bland annat med information<br />
om hur dessa ska skötas och långsiktigt bevaras.<br />
DET SVENSKA SÄTTET att arbeta med miljöfrågor,<br />
med långtgående miljöhänsyn <strong>på</strong> hela skogsarealen,<br />
skiljer sig <strong>på</strong> flera sätt från hur skogsbruk bedrivs i<br />
övriga världen. Eftersom internationella organisationer<br />
och processer ökar sitt inflytande <strong>på</strong> skogspolitiken<br />
kan svensk skogsnäring komma att <strong>på</strong>verkas av<br />
intressen som saknar kunskap om det svenska sättet<br />
att bedriva skogsbruk. Det svenska skogsbruket, och<br />
inte minst LRF Skogsägarna, lägger därför ned stor<br />
kraft <strong>på</strong> att göra den svenska naturvårdsmodellen<br />
mer känd i internationella sammanhang.<br />
FÖR DEN EXPORTBEROENDE svenska skogsnäringen<br />
är det viktigt att miljöarbetet kommuniceras<br />
till köpare runt om i världen. Detta kan ske genom<br />
att skogsbruket garanterar viss standard i brukandet,<br />
genom att ansluta sig till ett certifieringssystem, till<br />
exempel PEFC och FSC. I certifieringen ingår bland<br />
annat att göra frivilliga avsättningar av skog. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 96
under utveckling<br />
Areal skyddad skog, 1 000 ha<br />
Nationalparker<br />
och naturreservat<br />
712<br />
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />
Biotopskydd<br />
och naturvårdsavtal<br />
36<br />
Frivilliga<br />
avsättningar<br />
1 167<br />
MILJÖMÅL<br />
LEVANDE<br />
SKOGAR<br />
Delmål 1<br />
Ytterligare 900 000 hektar<br />
skyddsvärd skogsmark ska undantas<br />
från skogsproduktion till år<br />
2010.<br />
Delmål 2<br />
Mängden död ved, arealen äldre<br />
lövrik skog och gammal skog skall<br />
bevaras och förstärkas till år 2010<br />
<strong>på</strong> följande sätt:<br />
mängden hård död ved skall<br />
öka med minst 40 % i hela landet<br />
och med avsevärt mer i områden<br />
där den biologiska mångfalden är<br />
särskilt hotad,<br />
arealen äldre lövrik skog ska<br />
öka med minst 10 %,<br />
arealen gammal skog ska öka<br />
med minst 5 %,<br />
arealen mark föryngrad med<br />
lövskog ska öka.<br />
Delmål 3<br />
Skogsmarken ska brukas <strong>på</strong> sådant<br />
sätt att fornlämningar inte<br />
skadas och så att skador <strong>på</strong> övriga<br />
kända värdefulla kulturlämningar<br />
är försumbara senast år<br />
2010.<br />
Delmål 4<br />
Senast år 2005 ska åtgärdsprogram<br />
finnas och ha inletts för hotade<br />
arter som har behov av riktade<br />
åtgärder.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 97
Del 6.<br />
De gröna<br />
näringarna<br />
är många
onden är en mångsysslare<br />
En växande andel av<br />
företagsinkomsterna i<br />
jordbruket kommer<br />
från nya verksamheter.<br />
2007 var andelen<br />
27 procent. Bonden<br />
är en mångsysslare<br />
och många av de nya<br />
verksamheterna har<br />
stor utvecklingspotential.<br />
www.lrf.se<br />
www.sjv.se<br />
Nya<br />
verksamheter får allt<br />
VET MER<br />
BONDEN HAR MÅNGA strängar <strong>på</strong> sin lyra. Utöver<br />
jord- och skogsbruk bedriver allt fler lantbruksföretag<br />
andra verksamheter. 2007 bedrevs i genomsnitt<br />
3,4 verksamheter per gård enligt LRFs medlemsregister.<br />
I större företag, med mer än 100 hektar åker,<br />
är snittet 5,6 verksamheter. Statistik från Jordbruksverket<br />
2007 bekräftar bilden.<br />
Entreprenadverksamhet, produktion av bioenergi,<br />
hästverksamhet och egen livsmedelsförädling är exempel<br />
<strong>på</strong> nya verksamheter som ökar i betydelse<br />
och omfattning. Totalt omsatte nya verksamheter<br />
under 2007 omkring 11,4 miljarder kronor. Det motsvarar<br />
18 procent av den totala omsättningen <strong>på</strong><br />
gårdsnivå och 27 procent av de totala företagsinkomsterna<br />
i jordbruket.<br />
Den potentiella årliga tillväxten är sju procent, vilket<br />
skulle motsvara en omsättning <strong>på</strong> över 14 miljarder<br />
kronor år 2010. Prognoserna bygger dels <strong>på</strong><br />
medlemmarnas inrapportering till LRFs medlemsoch<br />
marknadsregister, dels <strong>på</strong> ett arbete där LRF<br />
analyserat dagens verksamhet och möjliga marknader.<br />
STÖRST EKONOMISK BETYDELSE har entreprenadverksamheten.<br />
13 500 företag arbetade med<br />
detta och omsatte tillsammans 6,8 miljarder kronor<br />
2007. Exempel <strong>på</strong> entreprenadverksamhet är snöröjning,<br />
anläggningsarbeten och Farmartjänst. Det<br />
finns utrymme för fler. Den skattade tillväxtpotentialen<br />
är sex procent per år fram till 2010.<br />
Företagen med energiproduktion blir också allt<br />
fler. Här finns en årlig tillväxtpotential <strong>på</strong> i runda tal 12<br />
procent. Det handlar om försäljning av energiråvara<br />
från skog och åker, men också om försäljning av förädlad<br />
råvara och färdig värme och vindkraft. Den<br />
aktuella klimatdebatten ger medvind åt energisatsningarna.<br />
På gårdsnivå omsatte verksamheter med<br />
energiproduktion 1,4 miljarder kronor år 2007.<br />
ANDRA VÄXANDE områden är turism, lokal livsmedelsförädling<br />
och aktiviteter med anknytning till<br />
hästar. Den möjliga tillväxten uppskattas till tio procent<br />
årligen fram till 2010. Vattenbruk, hälsoinriktade<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 100
större betydelse för bonden<br />
KÄLLA: LRF-RAPPORT SAMT LRFS MEDLEMS OCH MARKNADSREGISTER MAJ 2007<br />
KÄLLA: BERÄKNINGAR LRF SAMT LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER, MAJ 2007<br />
8 000<br />
7 000<br />
6 000<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Entreprenad<br />
Annan inkomstbringande verksamhet<br />
Energi<br />
Turism<br />
Egen livsmedelsförädling/-produktion<br />
Uthyrning<br />
Olika verksamheters andel av företagsinkomst<br />
<strong>på</strong> gårdsnivå 2007<br />
NYA VERK-<br />
SAMHETER<br />
4miljarder<br />
kronor<br />
SKOGSBRUK<br />
3miljarder<br />
kronor<br />
JORDBRUK<br />
8miljarder<br />
kronor<br />
Omsättning 2007, mkr<br />
Förväntad omsättning 2010, mkr<br />
0 4<br />
Hästar<br />
Träförädling<br />
Vattenbruk<br />
Gårdsbutik<br />
Övriga tjänster<br />
Hälsofrämjande<br />
verksamhet<br />
aktiviteter och träförädling är<br />
exempel <strong>på</strong> andra verksamheter<br />
som bedöms ha motsvarande<br />
utvecklingspotential.<br />
I pengar räknat ger turismen<br />
redan idag betydelsefulla<br />
intäkter, över en miljard kronor<br />
årligen. Med en tillväxt <strong>på</strong><br />
tio procent kan omsättningen<br />
öka till 1,4 miljarder årligen år<br />
2010. I de följande avsnitten<br />
kan du läsa mer om landsbygdsturismen<br />
och andra nya<br />
gröna näringar. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 101
energi<br />
Sverige har goda förutsättningar<br />
att klara<br />
EUs klimatmål.<br />
Bioenergi från jordoch<br />
skogsbruket har<br />
en nyckelroll i<br />
omställningen för att<br />
minska klimateffekterna<br />
och vårt beroende<br />
av fossil energi.<br />
VET MER<br />
www.lantmannenenergi.com<br />
www.agrobransle.se<br />
www.agroetanol.se<br />
www.bioenergiportalen.se<br />
ec.europa.eu/energy<br />
www.iea.org<br />
www.lrf.se<br />
www.slu.se<br />
www.energimyndigheten.se<br />
www.svebio.se<br />
Den<br />
förnybara energin<br />
DE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLORNA svarar idag<br />
för drygt 40 procent av Sveriges totala energianvändning.<br />
Bioenergin står för 26–27 procent, vattenkraften<br />
för 15–17 procent medan vindkraften och den<br />
termiska energin (värmepumpar) svarar för cirka två<br />
procent. Sverige har därmed högst andel förnyelsebart<br />
inom EU och skall enligt föreslagen länderfördelning<br />
till 2020 öka andelen till 49 procent. Vid en<br />
oförändrad energianvändning innebär det en ökning<br />
<strong>på</strong> omkring 40 TWh. Flera aktuella utredningar visar<br />
att Sverige med god marginal kan klara ett sådant<br />
mål.<br />
Oljekommissionen konstaterade 2006 att produktionen<br />
av bioenergi, inräknat torv och biologiskt avfall,<br />
skulle kunna öka från 108 till 154 TWh till 2020<br />
och <strong>på</strong> längre sikt (2050) till 228 TWh. Deras bedömning<br />
är att skogen även framöver står för den<br />
helt dominerande volymen bioenergi, men att leveranser<br />
från jordbruket har den snabbaste<br />
ökningstakten: 1 TWh för basåret 2005, 10 TWh år<br />
2020 och 32 TWh till 2050.<br />
Lars Andersson har 2007 specialstuderat åkerbränslena<br />
i utredningen Bioenergi från jordbruket.<br />
Slutsatsen är att dessa till 2020 skulle kunna bidra<br />
med 15–30 TWh och <strong>på</strong> sikt med cirka 60 TWh mot<br />
dagens 1–2 TWh. Svebio redovisar i sin senaste beräkning<br />
(2008) en bioenergipotential <strong>på</strong> 248 TWh till<br />
2020, varav 39 TWh från jordbruket. På längre sikt<br />
redovisar Svebio en sammantagen bioenergipotential<br />
<strong>på</strong> hela 394 TWh, varav 70 TWh från jordbruket.<br />
Härtill kommer en betydande potential för ny vindkraft<br />
samt i mer begränsad utsträckning ny vattenkraft<br />
och termisk energi.<br />
Biobränslen<br />
Biobränslen kan indelas utifrån tillstånd, vilket innnebär<br />
att de är fasta, flytande eller gasformiga. De<br />
kan också delas in utifrån användningsområden.<br />
Dessa är uppvärmning, elproduktion eller transporter.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 102
har en nyckelroll<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Priset <strong>på</strong> vete, råolja och skogsflis 1970-2007<br />
Realt index 1970=0<br />
Priser i SEK<br />
1970 1980 1990 2000 2007<br />
Olika energislags andel av energiförbrukningen<br />
i Sverige 2006, %<br />
Kol, 4<br />
Kärnkraft, 15<br />
Vattenkraft, 16<br />
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN<br />
KÄLLA: STATENS ENERGIMYNDIGHET, SVEBIO OCH LRF<br />
Naturgas, 2 Vindkraft och<br />
värmepumpar, 2<br />
Bioenergi, 27<br />
Olja, 34<br />
DE HÄR BEDÖMNINGARNA bygger<br />
<strong>på</strong> noggranna analyser, men utgår<br />
enbart från de fysiska tillgångarna.<br />
Hur det kommer att bli i praktiken<br />
beror i stor utsträckning <strong>på</strong><br />
marknadsförutsättningarna och den<br />
tid det tar att ställa om produktionen.<br />
En stor osäkerhet ligger i hur relativpriserna<br />
utvecklas för exempelvis<br />
olja, bioenergi, spannmål och timmer<br />
till traditionell skogsindustri och vilka<br />
styrmedel som kommer att användas för<br />
att nå olika politiska mål.<br />
De senaste årens kraftiga prisstegringar<br />
<strong>på</strong> oljeprodukter och fokus <strong>på</strong> klimateffekterna<br />
har självklart ökat efterfrågan <strong>på</strong><br />
bioenergi och möjligheterna att få bättre<br />
betalt för koldioxidneutral energi.<br />
Samtidigt har priserna <strong>på</strong> traditionella<br />
jord- och skogsbruksprodukter stigit, vilket<br />
delvis dämpat intresset för produktion<br />
av bioenergi.<br />
Särskilt tydligt är detta inom jordbruket,<br />
där de rekordhöga priserna <strong>på</strong> spannmål<br />
och raps från hösten 2007 gjorde det<br />
mindre lönsamt att producera exempelvis<br />
spannmålsetanol och rapsdiesel eller att<br />
direktelda spannmålskärna. Intresset för<br />
att använda jordbrukets energirika biprodukter<br />
som gödsel och halm har däremot<br />
ökat. Halm eldas i många gårdsanlägggningar<br />
och i en handfull medelstora fjärrvärmeverk.<br />
I Lund planeras för Sveriges<br />
första riktigt storskaliga halmeldade kraftvärmeverk,<br />
med ett arealbehov motsvarande<br />
20 000–30 000 ha spannmål. Halm<br />
har också studerats som en möjlig råvara<br />
till nya kraftvärmeverk i Göteborg och<br />
Stockholm.<br />
FÖR ATT ILLUSTRERA en möjlig utveckling<br />
av den förnybara energin till 2020 har<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 103
energi<br />
Bruket<br />
av biobaserade<br />
LRF gjort nedanstående sammanställning:<br />
Gröna näringarnas potential för leverans av<br />
förnyelsebar energi till 2020 enligt LRF, TWh<br />
Skogsbruk 20–30<br />
Skogsindustri 5–10<br />
Återvinning 5–10<br />
Jordbruk inkl biprodukter 5–10<br />
Torv 5–10<br />
Vind 10–20<br />
Vatten 1–2<br />
SUMMA 51–92<br />
Sammantaget bedöms volymen förnybar energi till<br />
2020 kunna öka i intervallet 50–90 TWh. Denna<br />
ökning av bioenergi är väsentligt mindre än vad som<br />
angetts vara möjligt av Oljekommissionen, Lars<br />
Andersson och Svebio. Den är ändå tillräcklig för att<br />
klara EUs mål till år 2020.<br />
ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBARA motorbränslen<br />
har också utvecklats snabbt. Med fyra procent biodrivmedel<br />
hör Sverige till de länder som kommit<br />
längst i transportsektorns omställning.<br />
Förutsättningar att klara EUs etappmål <strong>på</strong> 5,75 procent<br />
till 2010 och tio procent till 2020 bedöms som<br />
mycket goda .<br />
Lantmännen Agroetanol i Norrköping bygger<br />
Lantbrukskooperationen<br />
och energin<br />
Lantbrukskooperationen är ägare till en rad olika<br />
energiföretag. Några av dessa är Södra energi <strong>AB</strong><br />
(helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna),<br />
Naturbränslen <strong>AB</strong> (ägs till 50 procent av skogsägarföreningen<br />
Mellanskog och till 50 procent av<br />
Centrala Sågverksföreningen), Mellanskog Bränsle<br />
<strong>AB</strong> (helägt dotterbolag till Mellanskog),<br />
Lantmännen Energi med dotterbolag för bland<br />
annat drivmedelsetanol, RME, förädlade biobränslen<br />
och värme.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 104
drivmedel växer snabbt<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Försäljningen av biobaserade drivmedel<br />
2001-2007. 1 000m 3<br />
BIOGAS<br />
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
ETANOL<br />
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
*FAME<br />
KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN.<br />
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />
* FAME = Drivmedelsgruppen FAME (Fatty Acid<br />
Methyl Ester) är samlingsnamnet <strong>på</strong> förnybar<br />
energi tillverkad av produkter från växtriket<br />
eller djurriket. Än så länge består större delen<br />
av all FAME som säljs i Sverige av RME (rapsmetylester).<br />
under 2008 ut produktionskapaciteten<br />
från 55 000 till 210 000 kubikmeter etanol.<br />
Spannmålsförbrukningen beräknas bli<br />
cirka 550 000 ton spannmål. Arealmässigt<br />
motsvarar det knappt 100 000<br />
hektar, vilket är mindre än en tredjedel av<br />
den areal som 2007 låg i träda. Vid etanolproduktionen<br />
framställs också ett proteinfoder<br />
som minskar behovet av importerad<br />
soja.<br />
Genom att Lantmännens anläggning är<br />
integrerad med EONs intilliggande bioeldade<br />
kraftvärmeverk uppnås en hög<br />
energieffektivitet och en betydande<br />
minskning av utsläppen av växthusgaser<br />
jämfört med den bensin som etanolen ersätter.<br />
EUs kommande regelverk anger att<br />
biodrivmedel som räknas in i tioprocentmålet<br />
måste minska utsläppen av växthusgaser<br />
med minst 35 procent och med<br />
en möjlig ökning till 50 procent från år<br />
2015. Med en växthusgasminskning <strong>på</strong><br />
drygt 70 procent klarar Lantmännens<br />
spannmålsetanol med god marginal dessa<br />
krav.<br />
TROTS UTBYGGNADEN i Norrköping<br />
kommer Sverige att förbli en betydande<br />
importör av etanol från Brasilien, andra<br />
EU-länder och de utvecklingsländer som<br />
har tullpreferensavtal med EU. Orsaken är<br />
att etanolmarknaden fortsätter att växa.<br />
EU väntas inom ett till två år höja inblandningsgränsen<br />
av etanol i bensin från fem<br />
till tio procent. Det ökar i ett slag marknaden<br />
med över 200 000 kubikmeter etanol<br />
i Sverige. Samtidigt säljs allt fler bilar<br />
som är anpassade till ren etanoldrift<br />
(E85). Under första kvartalet 2008 var<br />
mer än var femte nysåld bil i Sverige en<br />
etanolbil.<br />
Marknaden för biodiesel från raps och<br />
andra oljeväxter har också ökat, men sti-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 105
energi<br />
Avfall<br />
och biprodukter<br />
<br />
gande priser <strong>på</strong> rapsolja har pressat marginalerna i<br />
produktionen. Lantmännens nya RME-anläggning i<br />
Karlshamn lades därför i mal<strong>på</strong>se i början av 2008,<br />
med ett ökat importbehov som följd. Långtgående<br />
planer finns dock <strong>på</strong> att tillsammans med<br />
AarhusKarlshamn <strong>AB</strong> bygga en ny integrerad biodieselanläggning.<br />
Därmed säkras förädlingskapaciteten<br />
för en västentligt ökad oljeväxtodling inom landet<br />
och en ökad andel förnybart bränsle till den växande<br />
andelen dieselfordon.<br />
Från 2006 blev det möjligt att blanda in fem procent<br />
RME i diesel. Enligt EUs förslag kommer den<br />
gränsen inom den närmaste femårsperioden att höjas<br />
till tio procent.<br />
Med tanke <strong>på</strong> växthusgaser har RME i stort samma<br />
mervärden som etanol. Svensk Raps har visat att utsläppen<br />
av koldioxid jämfört med fossildiesel räknat<br />
<strong>på</strong> hela kedjan minskar med omkring 65 procent.<br />
HUVUDDELEN AV DEN BIOGAS som idag finns <strong>på</strong><br />
marknaden kommer från kommunala reningsverk<br />
och samrötningsanläggningar för livsmedelsavfall.<br />
Det finns dock en betydande potential <strong>på</strong> uppemot<br />
fem TWh biogas från gödsel och andra gårdsnära biprodukter.<br />
Om dessa råvaror processas i en biogasreaktor<br />
minskar risken att de läcker växthusgaser<br />
som koldioxid och metan. Oavsett om gasen senare<br />
användes för att producera värme och el eller uppgraderas<br />
till fordonsgas så uppstår därmed en dubbel<br />
klimatnytta jämfört med fossilbaserad energiproduktion.<br />
Biobaserade<br />
drivmedel ökar<br />
Försäljningen av biogas i Sverige ökar för elfte<br />
året i rad. Så sent som 1995 såldes ingen biogas<br />
alls i Sverige. Sedan dess har både tillverkning och<br />
försäljning gått up<strong>på</strong>t. Mellan år 2006 och 2007<br />
gick försäljningen upp med 43 procent.<br />
Försäljningen av FAME dubblerades i stort sett<br />
mellan dessa år och även etanolförsäljningen fortsätter<br />
att öka.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 106
kan bli nyttig energi<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
Relativ prisutveckling för vete, raps och råolja,<br />
2005-2007, Index 2000=100<br />
50<br />
0<br />
2005 2006 2007 2008<br />
Index beräknat <strong>på</strong> pris i euro per ton, med år 2000<br />
som indexår<br />
KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF<br />
Drivmedelsanvändningen i Sverige 2007, %<br />
Bensin, 49<br />
låginblandning<br />
RME, 21<br />
För att göra bränslena<br />
jämförbara har procentsatserna<br />
räknats fram<br />
utgångspunkt från de<br />
olika drivmedlenas<br />
energiinnehåll.<br />
höginblandning<br />
RME, 1<br />
Biodrivmedel, 4, varav<br />
Diesel, 47<br />
biogas<br />
9<br />
höginblandning<br />
etanol, 19<br />
låginblandning<br />
etanol, 40<br />
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, SPI<br />
För närvarande finns ett tiotal biogasanläggningar<br />
<strong>på</strong> gårdsnivå, men en snabb<br />
ökning är att vänta. För att stimulera utveckling<br />
har regeringen diskuterat ett särskilt<br />
investeringsstöd inom ramen för<br />
Landsbygdsprogrammet.<br />
ÄVEN OM JORDBRUKARNAS intresse för<br />
att plantera Salix varit svalt de senaste<br />
åren är de stora kraftvärmeföretagen<br />
mycket angelägna om få ett leveranssäkert<br />
komplement till inhemska skogsbiprodukterna<br />
och import. För att säkerställa<br />
en logistiskt effektivare produktion<br />
och hantering av Salixflis föreslog utredningen<br />
»Bioenergi från jordbruket« ett tillfälligt<br />
kontraktsstöd riktat till värmeverken.<br />
LRF föreslår också stimulansåtgärder<br />
för att etablera salix och andra snabbväxande<br />
lövträd <strong>på</strong> delar av de marker<br />
som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion.<br />
Om man räknar in redan nedlagd<br />
men inte riktig beskogad åkermark kan<br />
det handla om flera hundra tusen hektar.<br />
<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 107
entreprenad<br />
L<br />
Under 2007 bedrev<br />
nästan 10 000<br />
lantbruksföretag<br />
någon form av<br />
entreprenad.<br />
Motsvarande siffra<br />
2006 var 8 800, alltså<br />
en ökning med drygt<br />
1 000 företag.<br />
VET MER<br />
www.farmartjanst.se<br />
www.lrf.se<br />
www.markservice.lrf.se<br />
www.maskinring.se<br />
www.sverigesmaskinstationer.nu<br />
antbrukets entreprenad<br />
LANTBRUKARNAS ENTREPRENADVERKSAMHET<br />
växer i omfattning. Mest ökar entreprenaduppdragen<br />
i skogen, med olika anläggningsarbeten och med<br />
snöröjning/halkbekämpning. LRF uppskattade att<br />
entreprenadverksamheten omsatte omkring 6,8 miljarder<br />
kronor år 2007.<br />
Många företag arbetar i egen regi direkt mot kunden.<br />
Ett annan möjlighet är att driva verksamheten<br />
via Maskinringar, Farmartjänst, Maskinstationer och<br />
LRFs dotterbolag Svensk Markservice. Omsättningen<br />
i dessa företag ökar år från år och uppgick till<br />
nära 2,6 miljarder kronor år 2007.<br />
MASKINRINGARNA i Sverige förmedlar maskiner<br />
och arbetskraft inom entreprenad, jordbruk, skogsbruk.<br />
Maskinringarna är en form av organiserad maskinsamverkan<br />
för att sänka medlemmarnas maskinkostnader.<br />
Men Maskinringarna säljer också tjänster externt,<br />
vilket ger intäkter till de medlemmar som utför arbetet.<br />
Maskinringarna har sammanlagt 5 150 medlemmar.<br />
Nära 40 procent av den totala årsförsäljningen<br />
<strong>på</strong> 350 miljoner kommer från kunder utanför<br />
lantbruket.<br />
FARMARTJÄNST KALLAS de företag inom lantbruket<br />
där lantbrukare med hjälp av sin arbetskraft, sina<br />
maskiner och verktyg samordnar och i ett gemensamt<br />
utbud erbjuder sina tjänster till kunder utanför<br />
lantbruket. Utbudet av tjänster är brett.<br />
Farmartjänst renoverar och bygger om, monterar<br />
maskiner, inredning och annan utrustning.<br />
Farmartjänst sköter även fastigheter och grönytor,<br />
utför mark- och trädgårdsarbeten samt mycket annat.<br />
Idag finns cirka 150 farmartjänstföretag runt om<br />
i landet. Den sammanlagda årsomsättningen var<br />
600 miljoner kronor 2007.<br />
SVENSK MARKSERVICE är ett dotterbolag till LRF<br />
bildat 1991. Huvudsaklig verksamhet är åretruntskötsel<br />
av park- och fastighetsmark och tilläggstjänster<br />
till denna verksamhet. Företaget har cirka 300 årsanställda<br />
och omsatte 447 miljoner kronor 2007.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 108
verksamheter fortsätter växa<br />
*Ett och samma företag kan bedriva flera olika verksamheter<br />
5 000<br />
4 500<br />
2007<br />
4 000<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
2005<br />
2004<br />
2006<br />
Anläggning Skog Snöröjning Farmartjänst Övrigt<br />
KÄLLA: LRF:S MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Entreprenad, antal rapporterade verksamheter<br />
inom olika områden* 2004-2007<br />
Omsättningen för Svensk Markservice,<br />
Maskinringarna och Farmartjänster 2002-2007, mkr<br />
KÄLLA: LRF<br />
KÄLLA: LRF<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Anläggningsentreprenad<br />
Sv. Markservice<br />
Maskinringarna<br />
Farmartjänster<br />
2002 -03 -04 -05 -07<br />
Beräknade intäkter från entreprenadverksamhet<br />
<strong>på</strong> gårdsnivå 2007, mkr<br />
Skogsentreprenad<br />
Via Farmartjänst,<br />
Maskinringar,<br />
Sv. Markservice<br />
Snöröjning<br />
Övrigt<br />
LANDFÖRENINGEN SVERIGES MA-<br />
SKINSTATIONER är en riksorganisation<br />
för företag som bedriver maskinstationsverksamhet.<br />
Riksorganisationen bildades år 2004.<br />
Just nu ingår 380 organiserade medlemmar.<br />
Omsättningen uppskattas till<br />
ca 1,2 miljarder för 2007 av ordförande<br />
Claes Jönsson.<br />
EFTERFRÅGAN PÅ entreprenadtjänster<br />
är fortsatt hög. LRF gör bedömningen<br />
att det finns förutsättningar<br />
för en omsättningsökning <strong>på</strong> sex procent<br />
årligen fram till 2010.<br />
I storstadsområdena, där byggmarknaden<br />
är het, finns stora behov<br />
av entreprenörer som kan hjälpa till<br />
med olika former av anläggningsarbeten,<br />
exempelvis gräv- och<br />
schaktarbeten. Andra områden med<br />
marknadspotential är trädgårdsarbete<br />
och trädvård. Möjligheten till avdrag<br />
för hushållsnära tjänster gör det<br />
troligt att fler privatpersoner kan tänkas<br />
efterfråga hjälp med trädgårdsskötsel.<br />
I stadsmiljöerna ökar intresse<br />
och behov av att vårda gatuträd och<br />
enskilda träd. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 109
den gröna upplevelsen<br />
De utländska turister<br />
som besöker Sverige<br />
blir allt fler och<br />
omsättningen i turistnäringen<br />
fortsätter att<br />
öka. Allt fler<br />
landsbygdsföretag<br />
satsar <strong>på</strong> turism. Nya<br />
idéer och paketerbjudanden<br />
kan ge<br />
utvecklingen av landsbygdsturismen<br />
en rejäl<br />
skjuts framåt.<br />
VET MER<br />
www.bopalantgard.se<br />
www.lrf.se<br />
www.naturensbasta.se<br />
www.nutek.se<br />
www.inatur.se<br />
www.sverigeresor.se<br />
Landsbygdsturismen<br />
TURISM ÄR EN FORTSATT växande näringsgren, i<br />
Sverige och i världen. Mellan 2005 och 2006 ökade<br />
omsättningen i svensk turistnäring med närmare elva<br />
procent, från 191 till över 215 miljarder kronor. Facit<br />
från sommarsäsongen 2007 visar att tillväxten var<br />
god även då. Boendeintäkterna ökade med över tio<br />
procent och volymen övernattningar med 6,7 procent.<br />
De utländska besökarna blir allt fler och svarade<br />
för 28 procent av de totala besöksvolymerna sommaren<br />
2007. FN-organet World Tourism Organization<br />
föruts<strong>på</strong>r i sina prognoser en global tillväxt av<br />
det internationella resandet med tolv procent fram<br />
till 2010. För Europa gäller siffran tio procent.<br />
Tillväxten av turismen i Sverige är för närvarande<br />
högre än i övriga Europa. Här finns mycket som lockar,<br />
inte minst vår vackra natur men också det faktum<br />
att Sverige betraktas som ett säkert land att vistas i.<br />
I World Economic Forums världsranking 2007 av olika<br />
länders globala konkurrensförmåga kom Sverige<br />
<strong>på</strong> fjärde plats. Just säkerhet var en viktig faktor för<br />
den höga placeringen som bidrar till att Sverige<br />
hamnar i rampljuset.<br />
Det finns med andra ord många goda skäl till att<br />
satsa <strong>på</strong> näringsverksamhet riktad mot turister.<br />
DET GÖR OCKSÅ allt fler av LRFs medlemsföretag.<br />
Flest är de som erbjuder boende i olika former och<br />
det är den verksamhet som ökar snabbast. Men de<br />
som erbjuder aktiviteter av olika slag blir också fler.<br />
Många turister, inte minst de som kommer från andra<br />
länder, söker efter intressanta upplevelser.<br />
På landsbygden finns goda förutsättningar att erbjuda<br />
detta; exempelvis i form av paket som kan innehålla<br />
boende, måltidsupplevelser och aktiviteter<br />
som vandring, fiske och jakt.<br />
I LRFs medlems- och marknadsregister finns nära<br />
7 000 företag som registrerat någon form av turismverksamhet.<br />
De omsatte drygt en miljard kronor<br />
under 2007. Nya företag och verksamheter kommer<br />
hela tiden till. Bedömningen är att den totala omsättningen<br />
från turistverksamhet bland LRFs medlemmar<br />
kan öka med tio procent per år fram till år 2010.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 110
– en snabbväxande näring<br />
KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />
KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
2 000<br />
1 800<br />
1 600<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Beräknad omsättning inom LRF-anknuten<br />
turismnäring 2007, mkr<br />
Boende Fiske Häst Jakt Mat<br />
Dryck<br />
Boende Fiske Häst Jakt Mat<br />
Dryck<br />
Annat Uthyrning<br />
av fritidshus<br />
Omsättningen 2007 inom olika turistiska verksamhetsgrenar i<br />
LRF medlemmars företag. Omsättningen förväntas öka med<br />
cirka tio procent om året till 2010.<br />
Antal LRF-anknutna turismföretag 2005 och 2007<br />
Annat Uthyrning<br />
av fritidshus<br />
Företagen med turistverksamhet blir allt fler. Störst omfattning<br />
har uthyrningen av bostäder till turister, men även jakt och<br />
fisketurism är aktiviteter som allt fler företag sysslar med.<br />
Nyckeltal för svensk turistnäring 2006 (jämfört m. 2005)<br />
Årlig omsättning,<br />
miljarder kr<br />
215,5 (+10,8)<br />
Helårsarbeten 138 166 (+12,3)<br />
Turismkonsumtion, utländska<br />
besökare i Sverige, miljarder kr<br />
Turismkonsumtion, svenska<br />
75,4 (+19,3)<br />
hushåll, miljarder kr*<br />
Turismkonsumtion, näringsliv och<br />
96,3 (+6,9)<br />
myndigheter, miljarder kr<br />
Turismnäringens andel av BNP<br />
43,7 (+6,6)<br />
i Sverige 2,94%<br />
* 7,2 procent av de svenska hushållens totala konsumtion är turismkonsumtion<br />
i Sverige. KÄLLA: NUTEK<br />
ETT INTENSIVT UTVECKLINGSarbete<br />
<strong>på</strong>går, bland annat med<br />
stöd från LRF. Nytt är en internetbaserad<br />
turismutbildning<br />
som genomförs i samarbete<br />
med Studieförbundet Vuxenskolan.<br />
På regional nivå finns utvecklingsprojekt<br />
och särskilda<br />
företagscoacher för dem som vill<br />
utveckla sitt företagande, till exempel<br />
inom turism.<br />
Flera olika komponenter behövs<br />
som regel för att turistverksamheten<br />
ska kunna växa.<br />
Boende i kombination med ett<br />
personligt bemötande och lärorika<br />
upplevelser kan paketeras<br />
och säljas som en produkt. Och<br />
ge underlag för ett utvecklingsbart<br />
turistföretagande.<br />
JAKT OCH FISKE är verksamhetsgrenar<br />
som bedöms ha speciellt<br />
hög utvecklingspotential.<br />
Men även körning med häst,<br />
turridning, cykling, kanotturer<br />
och svampexkursioner är upplevelseturism<br />
som växer. Matupplevelser<br />
av olika slag lockar<br />
också allt fler turister. Över 500<br />
av LRFs medlemsföretag sysslar<br />
med mat och dryck kopplat till<br />
upplevelseturism. Och ännu fler<br />
funderar <strong>på</strong> att starta.<br />
Utöver att besöken av svenska<br />
och utländska turister ökar<br />
förlägger allt fler företag möten<br />
och konferenser <strong>på</strong> landsbygden.<br />
Dessa kryddas gärna med<br />
exotiska upplevelser. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 111
grön omsorg<br />
Omvårdnad<br />
med potential<br />
Forskning och erfarenhet<br />
visar att<br />
miljö och sysslor<br />
<strong>på</strong> ett lantbruk kan<br />
bidra till att höja<br />
livskvaliteten för<br />
människor med<br />
olika typer av<br />
funktionshinder.<br />
Grön omsorg är<br />
ett område<br />
under utveckling<br />
i Sverige.<br />
VET MER:<br />
www.lrf.se<br />
GRÖN OMSORG ÄR ett begrepp som ursprungligen<br />
kommer från Norge, där i dag nära 1 000 gårdar erbjuder<br />
dagverksamhet och fritidsverksamhet för<br />
barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov.<br />
Motsvarande verksamheter finns i ett 15-tal länder i<br />
Europa, »Farming for Health«.<br />
Miljön och arbetet <strong>på</strong> ett lantbruk kan stärka<br />
människor med olika funktionshinder. Det visar forskning<br />
och erfarenheter från länder där Grön omsorg<br />
bedrivs <strong>på</strong> ett organiserat sätt.<br />
Även i Sverige <strong>på</strong>går omvårdnadsarbete <strong>på</strong> landsbygden,<br />
till exempel i familjehem. Kommuner anlitar<br />
också lantbrukare för dagverksamhet för funktionshindrade.<br />
Möjligheterna att ytterligare utveckla omvårdnadsarbete<br />
med jord- eller skogsbruket som bas<br />
är stora. LRF planerar en introduktionsskrift om Grön<br />
omsorg.<br />
AKTIVITETER SOM VISAT SIG fungera bra <strong>på</strong> gårdar<br />
som bedriver Grön omsorg är kontakt med och skötsel<br />
av djur, odling eller vedhuggning. Tanken med<br />
grön omsorg är att de som deltar i huvudsak ska<br />
vistas ute. Den tydliga dag- och säsongsrytmen och<br />
de fysiska aktiviteterna har en stärkande effekt.<br />
Aktiviteterna måste anpassas efter vars och ens<br />
förmåga. Alla som deltar ska känna sig behövda och<br />
värdefulla och de som arbetar med Grön omsorg<br />
behöver djupare kunskap om människor med funktionshinder.<br />
Aktuella som köpare av Grön omsorg är främst<br />
kommunerna, då verksamheten riktar sig till människor<br />
som berörs av socialtjänstlagen. Den som planerar<br />
att starta Grön omsorg behöver kunna upphandlingsregler<br />
och veta hur man skriver avtal. Det<br />
är områden som behandlas i den introduktionsskrift<br />
LRF producerar.<br />
EN LANTLIG MILJÖ och fysisk aktivitet kan <strong>på</strong>skynda<br />
rehabiliteringen av långtidssjuka. LRF driver för<br />
närvarande två rehabiliteringsprojekt, ett i Östergötland<br />
och ett i Skåne. Resultaten kommer att ha stor<br />
betydelse för en fortsatt utveckling av formerna för<br />
Grön rehabilitering. <br />
GRÖNA FRAMTIDER / SIDAN 112
egional mat<br />
Nu<br />
vill handelskedjorna<br />
satsa <strong>på</strong> lokal mat<br />
De lokala livsmedelsproducenterna<br />
har vind i seglen.<br />
Nu söker de stora<br />
handelskedjorna<br />
efter leverantörer.<br />
Framtidsutsikterna<br />
är goda och företagen<br />
som satsar <strong>på</strong> småskaliglivsmedelsförädling<br />
blir allt fler.<br />
VET MER<br />
www.bondensegen.com<br />
www.eldrimner.com<br />
www.hush.se<br />
www.li.se<br />
www.livstek.se<br />
www.livsmedelssverige.org<br />
/regmat/<br />
www.lrf.se<br />
www.sik.se<br />
www.sjv.se<br />
ALLT FLER KONSUMENTER vill handla lokalt producerad<br />
mat. Helst i den vanliga livsmedelsbutiken. Det<br />
visar en undersökning gjord av Min mat under 2007.<br />
Av 1308 personer tyckte 579 personer, eller 44 procent,<br />
att det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt<br />
producerad. 95 procent i denna grupp skulle<br />
köpa mer närproducerad mat om den fanns tillgänglig.<br />
70 procent uppgav att de helst ville köpa<br />
närproducerad mat i den vanliga livsmedelsaffären.<br />
Livsmedelskedjorna sitter inte still. ICA har under<br />
2007 och 2008 genomfört träffar i landet för att knyta<br />
nya kontakter med lokala producenter, i projektet<br />
Smak <strong>på</strong> Lokalt. Även Axfood och Coop arbetar <strong>på</strong><br />
olika sätt med frågan. För att kunna ta vara <strong>på</strong> och utveckla<br />
intresset för den lokala maten måste kedjorna<br />
utveckla nya system för inköp och distribution.<br />
ICA hoppas kunna knyta till sig och samla lokala<br />
livsmedelsföretagare i ett IT-baserat system som gör<br />
det möjligt för handlare och livsmedelsföretagare att<br />
mötas <strong>på</strong> ett enkelt sätt. IT-systemet kallas Torget.<br />
ANTALET FÖRETAG MED småskalig livsmedelsproduktion<br />
ökar just nu snabbt. LRF gör skattningen att<br />
det för närvarande finns omkring 5 000 företag med<br />
denna inriktning. Den beräknade omsättningen uppgick<br />
till 700 miljoner kronor år 2007. Prognosen för<br />
2010 är en ökning til en miljard kronor.<br />
Ungefär 3 500 medlemsföretag i LRF arbetar med<br />
småskalig livsmedelsproduktion. En särskild kartläggning<br />
genomfördes bland dessa företag under 2007.<br />
Den visar att de flesta både producerar och förädlar<br />
sina produkter. Många av företagen är små, 40 procent<br />
har en årsomsättning under 250 000 kronor.<br />
Men det finns också företag som har en omsättning<br />
över 10 miljoner kronor. 24 procent av företagen omsätter<br />
mer än en miljon kronor om året. Hälften av<br />
företagen i undersökningen sålde själva sina produkter<br />
från egen gård eller gårdsbutik. 20 procent sålde<br />
via lokala butiker och 18 procent <strong>på</strong> olika marknader,<br />
exempelvis Bondens egen marknad eller torgmarknad.<br />
Åtta procent sålde via ett kedjeföretag eller<br />
grossist, till exempel ICA, Coop eller Hemköp. De med<br />
högre omsättning säljer i större utsträckning via ked-<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 113
Stora<br />
möjligheter<br />
ja/grossist. De riktigt stora når även butiker utanför<br />
den egna regionen och offentlig sektor.<br />
UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA för lokalt producerade<br />
livsmedel bedöms som goda, av både livsmedelsföretagare<br />
och handel. I Lantbruksbarometern<br />
2008 uppger 63 procent av bönderna att de vill att<br />
mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regionalt.<br />
Störst är intresset i norra Sverige och bland trädgårds-<br />
och lammproducenter. Hela 61 procent av<br />
mjölkproducenterna och 58 procent av nötköttsproducenterna<br />
vill också sälja <strong>på</strong> närmarknaden.<br />
Knäckfrågan är vilka vägar maten ska gå från producent<br />
till konsument. Projektet Provins arbetar bland<br />
annat med logistiken för den småskaliga maten.<br />
Provins står bakom Matland Sverige, en leverantörsguide<br />
med lokala och regionala livsmedelsproducenter.<br />
Den har distribuerats till 6 000 butiker och 500<br />
restauranger. Inom projektet <strong>på</strong>går även en kartläggning<br />
av de olika projekt om lokal mat som <strong>på</strong>går ute i<br />
landet.<br />
Bondens egen marknad samordnar marknadsförsäljning<br />
av lokalt producerade produkter i 14 städer.<br />
På ytterligare ett antal platser arrangeras marknadsdagar<br />
med försäljning. En uppbyggnad av gemensamma<br />
regionala försäljningskanaler för lokalt producerad<br />
mat <strong>på</strong>går också, exempelvis i Skåne,<br />
Jämtland, Värmland, Västerbotten och Västra<br />
Götaland. Många av dessa system är internetbaserade.<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
Verksamheter inom »Regional mat«<br />
0<br />
Biodling Gårdsbutiker Livsmedelsförädling/<br />
-produktion<br />
KÄLLA: LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />
Turism/<br />
mat & dryck<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 114<br />
Gäss,<br />
ankor,<br />
kalkoner<br />
Hjort/vilthägn,<br />
mufflon,<br />
vildsvin<br />
Struts
till fortsatt utveckling<br />
MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING<br />
är just de områden där många livsmedelsföretagare<br />
tycker att kunskaperna behöver<br />
förbättras. LRF har tagit fram ett utbildningsmaterial<br />
och kommer att genomföra<br />
kurser <strong>på</strong> olika platser i landet under 2008<br />
och 2009. Ett annat verktyg är skriften<br />
Guide till småskalig livsmedelsförädling, en<br />
produkt som tagits fram för att hjälpa livsmedelsproducenterna<br />
<strong>på</strong> traven bland<br />
krångliga regler. Nytt för året är en handbok<br />
för småskalig slakt, framtagen i samarbete<br />
mellan LRF, Hushållningssällskapet,<br />
Livsmedelsverket och Institutet för jordbruks-<br />
och miljöteknik, JTI.<br />
Små leverantörer har som regel svårt att<br />
hävda sig i offentliga upphandlingar. LRF<br />
har under 2007 arbetat med att öka kunskaperna<br />
om och väcka intresse för en<br />
ökad upphandling av lokala livsmedel<br />
inom offentlig sektor.<br />
MÅNGA OLIKA PARTER samarbetar för<br />
att bidra till utvecklingen av den lokala maten.<br />
I Jämtland finns Eldrimner, ett nationellt<br />
centrum för småskalig och hantverksmässig<br />
livsmedelsförädling. Eldrimner<br />
arbetar bland annat<br />
med utveckling och<br />
utbildning.<br />
LRFs tillväxtgrupp<br />
för regional mat och<br />
småskalig livsmedelsförädling<br />
är ett samråd<br />
mellan LRF,<br />
LivsTek, Livsmedelsföretagen<br />
(Li), LivsmedelsSverige,<br />
SIK, Hushållningssällskapet<br />
och Eldrimner med<br />
syfte att samla och<br />
öka samverkan mellan<br />
viktiga aktörer i bran-<br />
500 000<br />
–1 000 000<br />
250 000<br />
–500 000<br />
KÄLLA: LRF<br />
>3 000 000<br />
1 000 000<br />
–3 000 000<br />
100 000<br />
–250 000<br />
schen samt att diskutera gemensamma<br />
frågor.<br />
LRF Konsult och Hushållningssällskapen<br />
erbjuder företagsrådgivning för småskaliga<br />
livsmedelsföretagare. SIK, Institutet för<br />
Livsmedel och Bioteknik och LivsTek<br />
Gotland <strong>AB</strong> erbjuder stöd från idé till<br />
marknadsintroduktionen av nya produkter.<br />
DE SOM SKA GÖRA jobbet är i slutänden<br />
företagarna själva. Och det finns många<br />
framgångshistorier. De som lyckas bygga<br />
ett starkt varumärke har lättast för att ta<br />
sig vidare. Exempel <strong>på</strong> företag som fått<br />
genomslag över hela landet med sina<br />
nischade produkter är Jämtspira och<br />
Skärvångens Bymejeri, samt Hälsinge<br />
Lantkök som säljer toppklassat nötkött.<br />
Flera regionala samarbeten har också resulterat<br />
i starka varumärken, exempelvis<br />
Kaprifolkött och Roslagshagar som samlar<br />
köttproducenter från västkusten respektive<br />
ostkusten.<br />
Inom ramen för Landsbygdsprogrammet<br />
finns särskilda stöd avsedda för kvalitets-<br />
och marknadsföringsåtgärder eller<br />
för deltagande i livsmedelsutställningar.<br />
Fördelningen av omsättningen bland<br />
småskaliga livsmedelsföretag 2007<br />
5%<br />
8%<br />
6%<br />
10%<br />
14%<br />
16%<br />
38%<br />
50 000<br />
–100 000<br />
den viktiga hästen<br />
Sverige har närmare<br />
300 000 hästar, och<br />
är därmed ett av<br />
Europas hästtätaste<br />
länder. De flesta<br />
hästföretagen är små,<br />
men många vill växa.<br />
Särskilt stor är<br />
framtidstron bland<br />
dem som arbetar<br />
med hästverksamhet<br />
för turister.<br />
VET MER<br />
www.atg.se<br />
www.galoppsport.se<br />
www.hippocampus.slu.se<br />
www.lrf.se<br />
www.nshorse.se<br />
www.ridsport.se<br />
www.svehast.se<br />
www.travsport.se<br />
Sverige<br />
ett av Europas<br />
ÖVER EN HALV MILJON människor rider regelbundet,<br />
för tävling eller för att få motion. Svenska<br />
Ridsportförbundet har närmare 200 000 medlemmar,<br />
anslutna via de nästan 1 000 ridklubbar som<br />
finns i landet. Näst efter fotboll är ridsporten<br />
Sveriges största ungdomsidrott. Stallet är en av de<br />
mest betydelsefulla fritidsgårdarna för många flickor.<br />
Även vuxna rider och sett till ridsportens ställning<br />
och utveckling kom ett viktigt besked från Sveriges<br />
riksdag i början av år 2008. Ridsporten ska jämställas<br />
med andra idrotter och bli en avdragsgill friskvårdsförmån.<br />
DET STORA HÄSTINTRESSET i Sverige är en bra<br />
grund för turistverksamhet med häst. Omfattningen<br />
i Sverige är ännu ganska blygsam, men den växer<br />
stadigt. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HSN, gör<br />
skattningen att omkring 500 företag arbetar med<br />
hästar i sin turistverksamhet.<br />
Bland LRFs medlemsföretag redovisade 307 företag<br />
att de arbetade med hästverksamhet riktad mot<br />
turister i december 2007. Det är nästan dubbelt så<br />
många som året dessförinnan. Till en del kan ökningen<br />
förklaras av att LRF har en växande medlemstillströmning.<br />
Men inrapporteringen ger också tydliga<br />
signaler om att fler tror <strong>på</strong> och vill satsa <strong>på</strong> hästturism.<br />
537 av medlemsföretagen uppger detta som<br />
ett utvecklingsbart område i december 2007.<br />
DE MÅNGA HÄSTARNA i Sverige, närmare 300 000,<br />
behöver stallplatser, foder och beteshagar. Åtskilliga<br />
lantbrukare är engagerade, framför allt med att odla<br />
och sälja grönfoder. Över 6 000 av LRFs medlemsföretag<br />
rapporterade denna verksamhet under 2007.<br />
Närmare 2 400 medlemsföretag rapporterade verksamhet<br />
med uthyrning av stallplatser.<br />
För att föda en häst krävs i genomsnitt drygt ett<br />
hektar. Det innebär att alla Sveriges hästar bidrar till<br />
att hålla en markyta öppen som är nästan lika stor<br />
som Blekinge. Sverige är näst Island Europas hästtätaste<br />
land.<br />
Hästnäringen spelar en icke försumbar ekonomisk<br />
roll. En sammanställning gjord 2004 vid SLU,<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 116
hästtätaste länder<br />
»Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse<br />
i Sverige«, visar att den svenska<br />
hästnäringen då sysselsatte omkring<br />
10 000 personer <strong>på</strong> heltid och ungefär<br />
30 000 personer <strong>på</strong> deltid. Årsomsättningen<br />
uppskattades till 20 miljarder kronor<br />
per år.<br />
SVENSK TRAV- OCH GALOPPSPORT står<br />
för den största andelen av omsättningen,<br />
framför allt genom de möjligheter som<br />
finns att spela <strong>på</strong> hästar. Varje år görs 1,8<br />
miljoner besök <strong>på</strong> omkring 1 000 arrangemang<br />
vid trav- och galoppbanor i<br />
Hästnäringens omsättning 2004<br />
Turism<br />
0,2 miljarder<br />
Trav och galopp<br />
2,6 miljarder<br />
Varor och tjänster<br />
1,9 miljarder<br />
Lantbruket<br />
2,6 miljarder<br />
Ridsport<br />
0,2 miljarder<br />
Avel och<br />
uppfödning<br />
0,9 miljarder<br />
Spel och<br />
organisationer<br />
10,8 miljarder<br />
KÄLLA: HÄSTNÄRINGENS<br />
SAMHÄLLSEKONOMISKA<br />
BETYDELSE I SVERIGE, SLU<br />
Sverige. Väldigt många människor kommer<br />
i kontakt med hästar <strong>på</strong> detta sätt.<br />
Bruttoomsättningen för bolaget ATG<br />
som organiserar spelverksamheten i<br />
Sverige var 10,8 miljarder kronor år 2004<br />
och 11,3 miljarder kronor år 2006. Det som<br />
blir över när vinstpengar och skatt betalats<br />
går tillbaka till hästnäringen. År 2006<br />
handlade det om 1,4 miljarder kronor.<br />
HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIF-<br />
TELSE får varje år 43 miljoner kronor från<br />
ATG och fördelar dessa pengar till tre riks-<br />
anläggningarna för hästavel, uppfödning,<br />
utbildning och hästsport i Sverige: Flyinge<br />
i Skåne, Strömsholm i Västmanland och<br />
Wången i Jämtland. Därutöver satsar HSN<br />
resurser <strong>på</strong> både utvecklingsprojekt och<br />
LRF-anslutna företag med<br />
hästverksamhet 2006 och 2007<br />
Vall för avsalu<br />
5 576 6 082<br />
Hästar, avel/uppfödning 2 472 2 709<br />
Stallplatsuthyrning 1 924 2 379<br />
Trav<br />
1 129 1 067<br />
Hästar övrigt, ej turism 1 489 1 304<br />
Hästar turism<br />
161 307<br />
KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER,<br />
NOV 2006 OCH DEC 2007<br />
forskning, det sistnämna genom Stiftelsen<br />
Svensk Hästforskning. Även ATG, Agria<br />
Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning<br />
bidrar med forskningspengar till<br />
denna stiftelse.<br />
Utvecklingsprojekten ska stärka hästföretagandet<br />
och stimulera samarbeten<br />
med olika parter. En arbetsmetod för att<br />
kartlägga och analysera hästverksamhet<br />
<strong>på</strong> kommunal nivå har tagits fram för att<br />
få till stånd ett intensivare lokalt utvecklingsarbete.<br />
LRF driver också utvecklingsprojekt och<br />
i varje regionförbund finns det förtroendevalda<br />
med speciellt ansvar för hästfrågor.<br />
2007 var sammanlagt över 13 800<br />
medlemsföretag verksamma <strong>på</strong> något<br />
sätt i hästnäringen. <br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 117
Del 7.<br />
Kunskap<br />
med<br />
tillväxt
utbildning<br />
Läsåret 2007/2008<br />
gjordes ännu en<br />
rekordnotering för<br />
antalet elever vid<br />
Sveriges naturbruksgymnasier.<br />
De<br />
gröna frågorna engagerar,<br />
intresset för djur<br />
och en hållbar livsstil<br />
är stort i den unga generationen.<br />
VET MER<br />
www.gronajobb.se<br />
www.naturbruk.se<br />
www.nyn.se<br />
www.slu.se<br />
Grönt<br />
är fortsatt »hett«<br />
STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar naturbruksgymnasierna<br />
i Sverige läsåret 2007/2008.<br />
Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgymnasier<br />
som är anslutna till Naturbruksskolornas förening<br />
(53 skolor). Ytterligare programplatser, uppskattningsvis<br />
mellan 100 och 200 platser, finns <strong>på</strong> ett<br />
20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.<br />
Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdomsbarometern,<br />
den attitydundersökning som varje år<br />
genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar<br />
att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är<br />
viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till exempel<br />
att hållbar ekologisk utveckling är en ganska<br />
eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga<br />
flickorna uppger så många som 24 procent att de<br />
gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och<br />
natur.<br />
NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,<br />
biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inriktning<br />
är stora, både för arbete i traditionella och nya<br />
gröna näringar. Allra flest läser med inriktning<br />
djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som inriktar<br />
sig <strong>på</strong> lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,<br />
skogs- eller lantbruksmaskiner.<br />
Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret<br />
2008/2009 finns en tendens som pekar <strong>på</strong> ett ökat<br />
intresse för att välja jordbruksinriktning, men också<br />
ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanläggning.<br />
De som går naturbruksprogrammet har också<br />
möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet<br />
för fortsatta högskolestudier.<br />
EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är<br />
Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är<br />
varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fallet<br />
även under 2007, trots att antalet platser utökades<br />
från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har<br />
under flera år krävts för att komma in <strong>på</strong> veterinärutbildningen.<br />
Under 2008 och 2009 inför SLU <strong>på</strong><br />
försök ett vårdprov för dem som söker till denna utbildning.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120
land unga människor<br />
Agronom<br />
150 platser 2006<br />
140 platser 2007<br />
Djursjukvårdare<br />
40 platser<br />
Etologi & djurskydd<br />
40 platser<br />
Landskapsarkitekt<br />
110 platser<br />
Lantmästare<br />
80 platser 2006<br />
60 platser 2007<br />
Jägmästare<br />
80 platser<br />
Veterinär<br />
82 platser 2006<br />
100 platser 2007<br />
KÄLLA: SLU<br />
KÄLLA: NATURBRUKETS YRKESNÄMND, NYN<br />
Högre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007<br />
5 000<br />
4 500<br />
4 000<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Val 1:a hand 2006<br />
Val övriga 2006<br />
Val 1:a hand 2007<br />
Val övriga 2007<br />
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600<br />
Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008<br />
-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07<br />
SLUs djursjukvårdarutbildning<br />
är också väldigt attraktiv,<br />
med många sökande till de 40<br />
platserna. Färre söker agronomutbildningen<br />
och jägmästarutbildningen.<br />
De som<br />
årligen examineras från dessa<br />
utbildningar är dock fler nu än<br />
för tio år sedan. Bland agronomstudenterna<br />
lockar husdjursinriktningen<br />
flest. SLU erbjuder<br />
även fristående kurser<br />
med anknytning till de gröna<br />
näringarna, som kurser i odling,<br />
sällskapsdjur, trädgård<br />
och jaktturism.<br />
SLU har liksom övriga svenska<br />
universitet och högskolor<br />
EU-harmoniserat sitt utbildningssystem<br />
från och med<br />
2007. Tanken är att detta ska<br />
göra det lättare att jämföra olika<br />
utbildningar, men också<br />
lättare för studenter att ta del<br />
av det stora kursutbud som<br />
finns vid de europeiska universiteten.<br />
Vid SLU har kursutbudet<br />
kompletterats med flera<br />
avancerade engelskspråkiga<br />
program och magisterprogram<br />
som komplement till traditionella<br />
yrkesexamina.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121
utbildning<br />
Läsåret 2007/2008<br />
gjordes ännu en<br />
rekordnotering för<br />
antalet elever vid<br />
Sveriges naturbruksgymnasier.<br />
De<br />
gröna frågorna engagerar,<br />
intresset för djur<br />
och en hållbar livsstil<br />
är stort i den unga generationen.<br />
VET MER<br />
www.gronajobb.se<br />
www.naturbruk.se<br />
www.nyn.se<br />
www.slu.se<br />
Grönt<br />
är fortsatt »hett«<br />
STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar naturbruksgymnasierna<br />
i Sverige läsåret 2007/2008.<br />
Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgymnasier<br />
som är anslutna till Naturbruksskolornas förening<br />
(53 skolor). Ytterligare programplatser, uppskattningsvis<br />
mellan 100 och 200 platser, finns <strong>på</strong> ett<br />
20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.<br />
Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdomsbarometern,<br />
den attitydundersökning som varje år<br />
genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar<br />
att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är<br />
viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till exempel<br />
att hållbar ekologisk utveckling är en ganska<br />
eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga<br />
flickorna uppger så många som 24 procent att de<br />
gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och<br />
natur.<br />
NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,<br />
biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inriktning<br />
är stora, både för arbete i traditionella och nya<br />
gröna näringar. Allra flest läser med inriktning<br />
djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som inriktar<br />
sig <strong>på</strong> lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,<br />
skogs- eller lantbruksmaskiner.<br />
Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret<br />
2008/2009 finns en tendens som pekar <strong>på</strong> ett ökat<br />
intresse för att välja jordbruksinriktning, men också<br />
ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanläggning.<br />
De som går naturbruksprogrammet har också<br />
möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet<br />
för fortsatta högskolestudier.<br />
EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är<br />
Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är<br />
varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fallet<br />
även under 2007, trots att antalet platser utökades<br />
från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har<br />
under flera år krävts för att komma in <strong>på</strong> veterinärutbildningen.<br />
Under 2008 och 2009 inför SLU <strong>på</strong><br />
försök ett vårdprov för dem som söker till denna utbildning.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120
land unga människor<br />
Agronom<br />
150 platser 2006<br />
140 platser 2007<br />
Djursjukvårdare<br />
40 platser<br />
Etologi & djurskydd<br />
40 platser<br />
Landskapsarkitekt<br />
110 platser<br />
Lantmästare<br />
80 platser 2006<br />
60 platser 2007<br />
Jägmästare<br />
80 platser<br />
Veterinär<br />
82 platser 2006<br />
100 platser 2007<br />
KÄLLA: SLU<br />
KÄLLA: NATURBRUKETS YRKESNÄMND, NYN<br />
Högre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007<br />
5 000<br />
4 500<br />
4 000<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Val 1:a hand 2006<br />
Val övriga 2006<br />
Val 1:a hand 2007<br />
Val övriga 2007<br />
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600<br />
Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008<br />
-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07<br />
SLUs djursjukvårdarutbildning<br />
är också väldigt attraktiv,<br />
med många sökande till de 40<br />
platserna. Färre söker agronomutbildningen<br />
och jägmästarutbildningen.<br />
De som<br />
årligen examineras från dessa<br />
utbildningar är dock fler nu än<br />
för tio år sedan. Bland agronomstudenterna<br />
lockar husdjursinriktningen<br />
flest. SLU erbjuder<br />
även fristående kurser<br />
med anknytning till de gröna<br />
näringarna, som kurser i odling,<br />
sällskapsdjur, trädgård<br />
och jaktturism.<br />
SLU har liksom övriga svenska<br />
universitet och högskolor<br />
EU-harmoniserat sitt utbildningssystem<br />
från och med<br />
2007. Tanken är att detta ska<br />
göra det lättare att jämföra olika<br />
utbildningar, men också<br />
lättare för studenter att ta del<br />
av det stora kursutbud som<br />
finns vid de europeiska universiteten.<br />
Vid SLU har kursutbudet<br />
kompletterats med flera<br />
avancerade engelskspråkiga<br />
program och magisterprogram<br />
som komplement till traditionella<br />
yrkesexamina.<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121
ISBN 978-91-977613-0-7<br />
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF<br />
SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA<br />
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU