25.09.2013 Views

Titta på boken - My Laurell AB

Titta på boken - My Laurell AB

Titta på boken - My Laurell AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

GRÖNA<br />

framtider<br />

Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008


Utgivare:<br />

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF<br />

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA<br />

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU<br />

Projektledare: Lars Höök, LRF<br />

Redaktör: <strong>My</strong> <strong>Laurell</strong>, Östhammars Media <strong>AB</strong><br />

Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:<br />

Formsprak <strong>AB</strong><br />

Formgivning omslag: Sirisan HB<br />

Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.<br />

©Metria 2001<br />

Upplaga: 8 000 ex<br />

Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri<br />

Tryckår: Maj 2008<br />

Tryckort: Klippan<br />

ISBN 978-91-977613-0-7


I n n e h å l l<br />

Grön tillväxt bra för Sverige 2<br />

1. De Gröna Näringarnas betydelse 4<br />

Viktiga för jobben 6<br />

2. Maten och marknaden 10<br />

Jordbrukspolitiken 12<br />

Konsumenter och handel 16<br />

Matkostnader 22<br />

Lönsamheten 24<br />

3. Maten, klimatet och miljön 26<br />

Jordbruket och klimatet 28<br />

Jordbruket och övriga miljömål 34<br />

Svenskt sigill 43<br />

Ekoproduktion 44<br />

4. Livsmedelsproduktionen i Sverige 46<br />

Mjölk 48<br />

Nötkött 52<br />

Griskött 56<br />

Lammkött 60<br />

Fågelkött 62<br />

Ägg 66<br />

Djuromsorg 68<br />

Säkra livsmedel 70<br />

Spannmål 74<br />

Oljeväxter 78<br />

Socker 80<br />

Trädgårdsväxter och potatis 82<br />

5. Massa- och trävaruproduktion i Sverige 86<br />

Skog och marknad 88<br />

Skog och miljö 94<br />

6. De nya näringarna är många 98<br />

Bonden är en mångsysslare 100<br />

Energi 102<br />

Entreprenad 108<br />

Den gröna upplevelsen 110<br />

Den gröna omsorgen 112<br />

Den regionala maten 113<br />

Den viktiga hästen 116<br />

7. Kunskap med tillväxt 118<br />

Utbildning 120<br />

Forskning 122


GRÖN<br />

VÄXTKRAFT<br />

FORMAR<br />

FRAMTIDEN<br />

2007 VAR ÅRET då den globala efterfrågan <strong>på</strong> spannmål och<br />

mejerivaror översteg utbudet. Svenska spannmålspriser nådde<br />

rekordnivåer och nyinvesteringarna i mjölkproduktionen ökade.<br />

Priserna <strong>på</strong> kött steg inte i takt med foderpriserna, och för<br />

köttproducenterna var läget tufft under första halvåret 2008.<br />

Också virkesmarknaden var het 2007. Stark tillväxt präglade<br />

även landsbygdsturismen, entreprenad och de många nya<br />

verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och<br />

landsbygdens miljö.<br />

Klimathotet var det allt överskuggande ämnet och debatten<br />

gick het om åkermarken och dess användning. Priset <strong>på</strong> den<br />

svenska åkermarken steg med 28 procent.<br />

DE GRÖNA NÄRINGARNA ger jobb åt fler än 400 000 människor<br />

och mycket talar för att deras samhällsekonomiska betydelse<br />

kommer att växa ytterligare.<br />

GRÖNA FRAMTIDER beskriver läget i Sveriges gröna näringar.<br />

Skriften gavs ut första gången 2005. Boken har fått stor spridning<br />

och uppskattning. Utgivare har tills nu varit Stiftelsen Svenska<br />

Lantbruksveckan som upplöstes under 2007. Årets utgåva<br />

finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet<br />

och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet.<br />

MÅNGA TAR DE GRÖNA näringarna för givna. Kanske för att åkern<br />

och skogen inte kan flytta utomlands. Men de <strong>på</strong>verkas i lika hög grad<br />

som andra näringar av enskilda företagares skicklighet, av<br />

marknadskrafter och av politikens utformning. Det finns därför ett<br />

behov av en årlig avstämning av tillståndet i de gröna näringarna.<br />

Det är också ett av syftena med denna skrift.<br />

Stockholm den 14 maj 2008<br />

Lars Höök, projektledare Gröna Framtider, för<br />

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF<br />

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA<br />

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU


FOTO: THOMAS FRANKLIN


Del 1.<br />

De gröna<br />

näringarnas<br />

betydelse


de gröna näringarnas betydelse<br />

De<br />

gröna näringarna viktiga<br />

Det svenska jord- och<br />

skogsbrukets bidrag<br />

till Sveriges bruttonationalprodukt<br />

är<br />

drygt nio procent.<br />

Det är dubbelt så<br />

mycket som fordonsindustrin<br />

bidrar med.<br />

De gröna näringarna<br />

står dessutom för<br />

mer än nio procent<br />

av all sysselsättning<br />

i Sverige.<br />

ÖVER 410 000 MÄNNISKOR i hela Sverige har jobb<br />

med anknytning till de gröna näringarna. Jordbruk,<br />

trädgårdsnäring och skogsbruk sysselsätter i sig<br />

94 350 personer. Det innebär att varje bonde och<br />

skogsbrukare ger jobb åt ytterligare drygt tre personer.<br />

De här jobben finns inom livsmedelsindustri och<br />

skogsindustri, men också i produktionsmedelsindustri<br />

(till exempel foderindustri), bokföringsföretag<br />

och transportföretag.<br />

Jobben som skapas av de gröna näringarna finns<br />

ofta <strong>på</strong> landsbygden. I två av tre kommuner bidrar<br />

de gröna näringarna till mer än vart tionde jobb. I<br />

hela 51 kommuner skapas vart femte jobb av livsmedels-<br />

och skogsproduktionen.<br />

De gröna näringarna har med andra ord mycket<br />

stor betydelse för utvecklingen i de mer glesbefolkade<br />

delarna av Sverige. Jobb skapar jobb. Efterfrågan<br />

<strong>på</strong> varor och tjänster bland de 410 000 personer<br />

som har jobb med anknytning till gröna<br />

näringarna genererar jobb för ytterligare drygt<br />

290 000 personer., ofta <strong>på</strong> landsbygden. Till exempel<br />

inom handel, servicenäringar och sjukvård.<br />

AV SVERIGES BRUTTONATIONALPRODUKT, BNP,<br />

bidrar de gröna näringarna med sammanlagt över<br />

263 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av<br />

totala BNP (2006). Det kan jämföras med Volvo,<br />

Saab och Scania som med underleverantörer har en<br />

BNP-andel <strong>på</strong> strax under fyra procent.<br />

Skogsbruket med förädlingsindustri står för den<br />

större andelen av de gröna näringarnas bidrag till<br />

BNP, omkring sex procent. Den svenska livsmedelsproduktionen<br />

(jordbruk och livsmedelsindustri med<br />

underleverantörer) står för omkring tre procent. En<br />

ökad tillväxt i svensk livsmedels- och virkesproduktion<br />

har med andra ord stor betydelse för både jobb<br />

och Sveriges bruttonationalprodukt. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 6


för jobben i hela landet<br />

näringarnas<br />

ella andel<br />

länen, inkl.<br />

sindustri och<br />

erantörer<br />

De gröna näringarnas<br />

procentuella andel av BNP<br />

i länen (2006), inklusive<br />

förädlingsindustri<br />

och underleverantörer.<br />

Jämtlands län<br />

15,3<br />

Dalarnas län<br />

13,5<br />

Norrbottens län<br />

10,7<br />

Västerbottens län<br />

13,0<br />

14,8<br />

14,7<br />

9,7 Uppsala län<br />

Värmlands län 16,6 7,7 Västmanlands län<br />

Örebro län 10,8<br />

4,6 Stockholms län<br />

7,0 Södermanlands län<br />

Västra Götalands<br />

län<br />

8,3 11,0 Östergötlands län<br />

Jönköpings län 12,0<br />

Hallands län 12,7<br />

9,6<br />

12,9<br />

Kalmar län<br />

Gotlands län<br />

15–<br />

11,2 Kronobergs län<br />

10,0–14,9<br />

KÄLLA: SCB OCH LRF<br />

Skåne län 10,8<br />

10,2 Blekinge län<br />

Västernorrlands län<br />

Gävleborgs län<br />

5,0–9,9<br />

0,0–4,9<br />

Hela riket 9,1<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 7


de gröna näringarnas betydelse<br />

De gröna näringarnas andel av sysselsättningen<br />

i kommunerna (2006)<br />

Antal<br />

kommuner<br />

i intervallen<br />

80<br />

Ju högre upp i<br />

respektive stapel,<br />

desto högre<br />

grön andel av<br />

sysselsättningen<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

Lägst grön<br />

andel av<br />

sysselsättningen<br />

20<br />

finns i<br />

Oxelösund<br />

med 3,3%.<br />

Södertälje<br />

Nacka<br />

Vaxholm<br />

Solna<br />

Trollhättan<br />

Täby<br />

Sundbyberg<br />

Danderyd<br />

Lidingö<br />

Öckerö<br />

Salem<br />

Oxelösund<br />

10<br />

Norrköping<br />

Sundsvall<br />

Upplands Väsby<br />

Gnesta<br />

Värnamo<br />

Storfors<br />

Vadstena<br />

Vallentuna<br />

Järfälla<br />

Borlänge<br />

Arvika<br />

Kalmar<br />

Uppsala<br />

Nora<br />

Älmhult<br />

Ludvika<br />

Halmstad<br />

Gnosjö<br />

Jönköping<br />

Vellinge<br />

Ystad<br />

Hallstahammar<br />

Nykvarn<br />

Smedjebacken<br />

Växjö<br />

Höganäs<br />

Oskarshamn<br />

Falun<br />

Kungsör<br />

Knivsta<br />

Kungälv<br />

Åmål<br />

Köping<br />

Umeå<br />

Haninge<br />

Örebro<br />

Tjörn<br />

Mölndal<br />

Härnösand<br />

Svedala<br />

Linköping<br />

Östersund<br />

Fagersta<br />

Lerum<br />

Mullsjö<br />

Alingsås<br />

Kungsbacka<br />

Ale<br />

Upplands-Bro<br />

Munkfors<br />

Motala<br />

Strängnäs<br />

Landskrona<br />

Partille<br />

Boden<br />

Arboga<br />

Hofors<br />

Nyköping<br />

Malmö<br />

Degerfors<br />

Nynäshamn<br />

Lysekil<br />

Härryda<br />

Skövde<br />

Sandviken<br />

Eskilstuna<br />

Håbo<br />

Luleå<br />

Huddinge<br />

Fins<strong>på</strong>ng<br />

Västerås<br />

Karlskoga<br />

Surahammar<br />

Tyresö<br />

Olofström<br />

Karlskrona<br />

Borås<br />

Sigtuna<br />

Gällivare<br />

Värmdö<br />

Strömstad<br />

Stenungsund<br />

Uddevalla<br />

Kiruna<br />

Trosa<br />

Göteborg<br />

Österåker<br />

Stockholm<br />

Lund<br />

Sollentuna<br />

Ånge<br />

Åtvidaberg<br />

Leksand<br />

Karlshamn<br />

Hudiksvall<br />

Norberg<br />

Kil<br />

Eksjö<br />

Årjäng<br />

Valdemarsvik<br />

Överkalix<br />

Habo<br />

Hällefors<br />

Emmaboda<br />

Mariestad<br />

Nässjö<br />

Varberg<br />

Gotland<br />

Arvidsjaur<br />

Norrtälje<br />

Hagfors<br />

Tierp<br />

Vaggeryd<br />

Ulricehamn<br />

Tibro<br />

Orsa<br />

Markaryd<br />

Arjeplog<br />

Lidköping<br />

Sollefteå<br />

Höör<br />

Båstad<br />

Tranås<br />

Kävlinge<br />

Staffanstorp<br />

Åre<br />

Lycksele<br />

Kumla<br />

Malung<br />

Haparanda<br />

Bollnäs<br />

Hedemora<br />

Söderhamn<br />

Sala<br />

Ronneby<br />

Ljungby<br />

Burlöv<br />

Tranemo<br />

Vänersborg<br />

Söderköping<br />

Tidaholm<br />

Dorotea<br />

Östhammar<br />

Ekerö<br />

Orust<br />

Kristinehamn<br />

Vingåker<br />

Hässleholm<br />

Vårgårda<br />

Bollebygd<br />

Karlsborg<br />

Katrineholm<br />

Mark<br />

Gävle<br />

Perstorp<br />

Botkyrka<br />

Helsingborg<br />

Västervik<br />

Enköping<br />

Gislaved<br />

Skellefteå<br />

Karlstad<br />

Ängelholm<br />

Trelleborg<br />

Mora<br />

Hörby<br />

Krokom<br />

Laholm<br />

Älvdalen<br />

Berg<br />

Åsele<br />

Säffle<br />

Torsby<br />

Kramfors<br />

Robertsfors<br />

Pajala<br />

Heby<br />

Sotenäs<br />

Vara<br />

Strömsund<br />

Kalix<br />

Gagnef<br />

Ödeshög<br />

Skurup<br />

Lekeberg<br />

Ragunda<br />

Rättvik<br />

Säter<br />

Färgelanda<br />

Alvesta<br />

Flen<br />

Lindesberg<br />

Skinnskatteberg<br />

Askersund<br />

Ljusdal<br />

Vindeln<br />

Jokkmokk<br />

Avesta<br />

Klippan<br />

Lomma<br />

Hultsfred<br />

Mjölby<br />

Simrishamn<br />

Tanum<br />

Falköping<br />

Storuman<br />

Piteå<br />

Herrljunga<br />

Härjedalen<br />

Ockelbo<br />

Eda<br />

Essunga<br />

Övertorneå<br />

Laxå<br />

Osby<br />

Svenljunga<br />

Hjo<br />

Sölvesborg<br />

Kristianstad<br />

Forshaga<br />

Vilhelmina<br />

Hallsberg<br />

Torsås<br />

Dals-Ed<br />

Vännäs<br />

Örnsköldsvik<br />


KÄLLA: SCB och LRF<br />

...och i länen<br />

12,2<br />

10,1<br />

11,1<br />

I toppen: Götene<br />

med 43,6% sysselsättning<br />

i de gröna<br />

näringarna, tätt före<br />

Grums med 41%.<br />

11,5<br />

12,4<br />

14,2<br />

DE GRÖNA NÄRINGARNA står för en stor<br />

del av jobben i nästan alla län. Störst betydelse<br />

har de gröna näringarna i Kalmar län.<br />

Där bidrar de till den totala sysselsättningen med<br />

14,5 procent. Därnäst kommer Värmlands län<br />

och Hallands län, båda med en sysselsättningsandel<br />

över 13 procent. Motpolen är<br />

Stockholms län där sysselsättningsgraden<br />

inom de gröna näringarna är 5,8 procent. I<br />

många kommuner, till exempel Mellerud, Älvkarleby,<br />

Töreboda, Bjuv, Norsjö och Bengtsfors,<br />

står de gröna näringarna för mer än 25 procent<br />

av jobben. Och i Grums utgör jobben i de gröna<br />

näringarna hela 41 procent av sysselsättningen.<br />

Men allra högst upp i toppen ligger<br />

Götene kommun. Där<br />

10,1<br />

står de gröna näring-<br />

5,8 arna för 43,6 pro-<br />

7,2<br />

cent av jobben.<br />

Hylte<br />

Aneby<br />

Ovanåker<br />

Bromölla<br />

Uppvidinge<br />

Götene<br />

Grums<br />

40%<br />

12,3<br />

8,5<br />

Störst andel<br />

gröna jobb<br />

i Götene<br />

9,9<br />

13,0<br />

11,8<br />

7,6<br />

9,8<br />

12,3<br />

10,7<br />

14,5<br />

9,3<br />

13,3<br />

>14%<br />

12-14%<br />

10-12%<br />

8-10%<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 9


Del 2.<br />

Maten<br />

och<br />

marknaden


jordbrukspolitik<br />

Höjda världsmarknadspriser<br />

<strong>på</strong> spannmål<br />

och mejerivaror<br />

under 2007 ökade<br />

lönsamheten i det<br />

svenska jordbruket.<br />

Att EUs ersättningar<br />

inte längre är kopplade<br />

till produktionen<br />

gör att marknaden nu<br />

styr vad som produceras<br />

i jordbruket. För<br />

första gången <strong>på</strong><br />

många år ökar spannmålsarealen<br />

i Sverige.<br />

VET MER<br />

europa.eu<br />

www.lrf.se<br />

www.sjv.se<br />

www.wfo.org<br />

M<br />

arknaden allt viktigare<br />

UNDER 2007 FÖRÄNDRADES priserna <strong>på</strong> jordbruksråvaror<br />

mycket snabbt. Det var framför allt priserna<br />

<strong>på</strong> spannmål, foder och mjölkprodukter som<br />

sköt i höjden. Världsmarknadspriset för vete steg exempelvis<br />

med 82 procent under 2007 (januari-december).<br />

För ost var motsvarande siffra 80 procent.<br />

Prisutvecklingen kan i stora drag förklaras av ökad<br />

efterfrågan i tillväxtekonomier i Asien, sämre spannmålsskördar<br />

i Australien och Nordamerika, samt<br />

ökad produktion av bioenergi från jordbruksmark.<br />

Även 2008 väntas framförallt spannmåls- och foderpriser<br />

ligga kvar <strong>på</strong> en jämförelsevis hög nivå.<br />

Priserna <strong>på</strong> mjölkprodukter väntas falla tillbaka något,<br />

medan priserna <strong>på</strong> köttområdet väntas stiga.<br />

Köttpriserna, inte minst för griskött, följde inte med i<br />

den allmänna prisuppgången under 2007 eftersom<br />

produktionen då låg <strong>på</strong> en ganska hög nivå. De höga<br />

foderkostnaderna har lett till en lönsamhetsförsämring<br />

och minskad produktion som i nästa skede väntas<br />

ge prishöjningar även <strong>på</strong> köttområdet.<br />

EUs REFORMERADE JORDBRUKSPOLITIK gör att<br />

världsmarknadspriserna nu <strong>på</strong>verkar inriktning och<br />

produktionsnivåer i det europeiska jordbruket mycket<br />

mer än tidigare. Förändringarna av politiken har<br />

varit genomförd i flertalet medlemsländer sedan ett<br />

par till tre år tillbaka.<br />

Den viktigaste förändringen är att en stor del av<br />

ersättningarna till jordbrukarna frikopplats från produktionen.<br />

Lantbrukarna har fått en större frihet att<br />

producera det som är lönsamt.<br />

Under reformens två första år, 2005 och 2006, då<br />

de internationella priserna för exempelvis spannmål<br />

och mjölkprodukter var ganska låga, minskade produktionen<br />

i många länder. De stigande priserna<br />

under 2007 har skapat en ny situation. Nu finns förväntningar<br />

om att produktionen ska öka. Detta har<br />

medfört att reformen av EUs jordbrukspolitik i allmänhet<br />

anses ha fungerat relativt väl. Men om priserna<br />

hade legat kvar <strong>på</strong> en fortsatt låg nivå även<br />

2007 och 2008 hade kanske omdömet blivit ett annat.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 12


för Sveriges bönder<br />

KÄLLA: SJV KÄLLA: SCB<br />

KÄLLA: SJV/LRF<br />

260<br />

240<br />

220<br />

200<br />

180<br />

160<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

10 000<br />

9 000<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

Världsmarknadspriser, vegetabiliska och animaliska<br />

produkter 2005-2008, index 2000=100<br />

0<br />

9 000<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

0<br />

2005 2006 2007 2008<br />

Direktersättningar 1994, 2000 och 2005-2007, mkr<br />

1994 2000 2005 2006 2007<br />

Jordbrukets företagsinkomst 2000-2007, mkr<br />

2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />

FÖR SVERIGES DEL gav utvecklingen<br />

under 2007 en märkbar förbättring av<br />

jordbrukets samlade inkomster. Det totala<br />

produktionsvärdet ökade med omkring 15<br />

procent och nettoinkomsten för jord-<br />

brukssektorn steg med cirka 35<br />

procent jämfört med 2006.<br />

Utöver stigande världsmarknadspriser<br />

bidrog de goda<br />

odlings- och skördeförhållandena<br />

till dessa förbättringar. Totalskörden<br />

av spannmål ökade<br />

under 2007 med 23 procent,<br />

trots att spannmålsarealen var<br />

densamma som året innan.<br />

Även skördarna av sockerbetor<br />

och oljeväxter ökade, tack vare<br />

det gynnsamma vädret.<br />

Spannmålsodlingen i Sverige<br />

slutade minska under 2007 som<br />

en följd av den kraftiga prisökningen.<br />

2008 beräknas den<br />

odlade arealen spannmål öka<br />

med ungefär 10 procent.<br />

Prisuppgången <strong>på</strong> mjölk och<br />

mejeriprodukter under 2007<br />

gav inte samma positiva<br />

genomslag <strong>på</strong> produktionen. Invägningen<br />

av mjölk vid de svenska<br />

mejerierna fortsatte att minska.<br />

Eventuellt kan de högre<br />

priserna resultera i en positiv<br />

effekt <strong>på</strong> produktionen under<br />

2008. Andelen mjölkproducenter<br />

som tänker bygga ut sin<br />

mjölkproduktion de närmaste tre<br />

åren var för första gången någonsin<br />

större än de som tänker<br />

minska eller upphöra. Enligt<br />

2008 års Lantbruksbarometer<br />

var det 24 procent av mjölkproducenterna<br />

som vill bygga ut<br />

och 22 procent som vill minska.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 13


jordbrukspolitik<br />

Den europeiska jordbruks-<br />

Minskningen<br />

<br />

i den svenska köttproduktionen under<br />

2007 förväntas däremot bestå även under 2008.<br />

I 2003 ÅRS BESLUT om att reformera EUs gemensamma<br />

jordbrukspolitik sades att en översyn skulle<br />

göras efter några år. Denna så kallade hälsokontroll<br />

presenterades översiktligt av EU-kommissionen i november<br />

2007. Den innebär sammantaget att den inriktning<br />

som slogs fast 2003 fullföljs. I korthet kan<br />

förslagen sammanfattas så här:<br />

fortsatt och utökad frikoppling av jordbruksstöden,<br />

men med bibehållen möjlighet till koppling för amoch<br />

dikor samt får/getter<br />

fortsatt reformering och avveckling av kvarvarande<br />

marknadsprisstöd<br />

nya möjligheter för medlemsländerna att omfördela<br />

en del av det frikopplade stödet (inom det nationella<br />

kuvertet), exempelvis till olika typer av jordbruk<br />

och regioner, alternativt till stöd för att hantera risker<br />

av olika slag.<br />

en ökad överflyttning av direktstöd och gårdsstöd<br />

till Landsbygdsprogrammet, från dagens fem procent<br />

till 13 procent år 2012 och med utökad procentsats<br />

för större gårdar.<br />

förenklingar; exempelvis att avskaffa trädessystemet,<br />

lägga in en lägsta nivå för stödutbetalning och<br />

se över reglerna för tvärvillkor, nationell reserv med<br />

mera.<br />

Förslagen kommer att diskuteras <strong>på</strong> politisk nivå<br />

inom EU under 2008. Förhoppningen är att detta<br />

ska resultera i beslut under andra halvåret 2008.<br />

MÅNGA AV FÖRÄNDRINGARNA i EUs gemensamma<br />

jordbrukspolitik är viktiga steg i anpassningen<br />

till en friare världshandel. Det ska bli mindre<br />

av konkurrensstörande produktionsstöd och annat<br />

som <strong>på</strong>verkar eller begränsar den gränsöverskridande<br />

handeln med jordbruksprodukter.<br />

I stället skapas utrymme för särskilda stöd till<br />

landsbygden och glesbefolkade områden. Ett nytt<br />

landsbygdsprogram för Sverige godkändes av EU<br />

under 2007 och ska gälla fram till 2013. Det ska bidra<br />

till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ut-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 14


politiken ses över<br />

KÄLLA: SJV KÄLLA: LRF<br />

KÄLLA: SJV och LRF<br />

Jordbrukets intäkter och kostnader 2006-2007, mkr<br />

25 000<br />

SUMMA INTÄKTER -06: 42 317 mkr, -07: 45 675 mkr<br />

Animalier<br />

20 000<br />

Vegetabilier<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

0<br />

Övrigt<br />

Direktstöd<br />

5 000<br />

-06-07<br />

-06-07<br />

Löner Arrende/hyra Räntor/<br />

netto<br />

10 000<br />

15 000<br />

Kapitalförslitning<br />

20 000<br />

25 000<br />

Insatsvaror/tjänster<br />

SUMMA KOSTNADER -06: 35 709 mkr, -07: 37 855 mkr<br />

Import och export av jordbruksvaror och livsmedel<br />

2000-2007, mkr<br />

90 000<br />

80 000<br />

70 000<br />

60 000<br />

50 000<br />

40 000<br />

30 000<br />

20 000<br />

10 000<br />

0<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Utveckling av prisindex för avräkningspris, produktionsmedelspris<br />

och konsumentpris 2000–2007<br />

130<br />

120<br />

110<br />

100<br />

90<br />

PM-Index<br />

A-Index<br />

KPI<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Kostnaderna för produktionsmedel steg kraftigt under 2000-talet<br />

samtidigt som avräkningspriserna sjönk. 2006 innebar en vändpunkt<br />

och avräkningspriserna fortsatte att stiga under 2007.<br />

veckling <strong>på</strong> landsbygden.<br />

Programmet har en budget <strong>på</strong><br />

närmare fem miljarder kronor om<br />

året och finansieras till hälften av<br />

EU. 75 procent av den totala budgeten<br />

går till olika miljöersättningar.<br />

Övriga 25 procent ska användas<br />

för att gynna företagande,<br />

konkurrenskraft, diversifiering och<br />

livskvalitet <strong>på</strong> landsbygden.<br />

Ungefär en miljard kronor om<br />

året ska gå till andra landsbygdsbaserade<br />

företag än renodlade<br />

lantbruksföretag, exempelvis bioenergi-,<br />

turism- eller entreprenadföretag.<br />

FÖRHANDLINGARNA i världshandelsorganisationen<br />

WTO om ett<br />

nytt frihandelsavtal <strong>på</strong> bland annat<br />

jordbruksområdet har förts vidare<br />

under inledningen av 2008.<br />

Förhoppningar har funnits om ett<br />

genombrott våren 2008, men<br />

överläggningarna har gått relativt<br />

trögt. Samtidigt fokuserar USA,<br />

som är ett nyckelland för en uppgörelse,<br />

alltmer <strong>på</strong> det stundande<br />

presidentvalet. Detta talar för att<br />

det kan vara svårt att nå ett nytt<br />

avtal <strong>på</strong> kort sikt.<br />

Oavsett avtalet ökar den gränsöverskridande<br />

handeln med jordbruksvaror.<br />

I Sverige har värdet av<br />

den gränsöverskridande handeln<br />

med jordbruksvaror i det närmaste<br />

fördubblats under 2000-talet.<br />

Sverige är nettoimportör, det är<br />

bara exporten av spannmål som är<br />

större än importen. Importnettot är<br />

störst för frukt, köksväxter samt kött- och<br />

fiskvaror. Importen ökar för närvarande<br />

snabbare än exporten. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 15


konsument och handel<br />

Lågpris<br />

inte längre viktigast<br />

Intresset för närproducerad<br />

mat kan stärka<br />

den svenska bondens<br />

ställning <strong>på</strong> livsmedelsmarknaden.<br />

Allt fler<br />

konsumenter vill ha<br />

mat av bra kvalitet,<br />

producerad i närområdet.<br />

Detta kräver nya<br />

kanaler för inköp och<br />

distribution.<br />

VET MER:<br />

www.konkurrensverket.se<br />

www.li.se<br />

www.minmat.org<br />

www.sli.lu.se<br />

www.sjv.se<br />

www.svenskhandel.se<br />

PRISERNA PÅ LIVSMEDEL ÖKADE under 2007, vilket<br />

innebär ett trendbrott efter ett decennium av<br />

oförändrade eller till och med sjunkande livsmedelspriser.<br />

De höjda livsmedelspriserna under 2007 kan<br />

förklaras av en globalt ökad efterfrågan <strong>på</strong> jordbruksprodukter,<br />

ett ogynnsamt skördeår i flera delar<br />

av världen, en ökad konkurrens med energisektorn<br />

om odlingsbara ytor, ökade råvarupriser i flera sektorer<br />

och ett uppdämt behov för kostnadskompensationer.<br />

Bland förklaringarna finns också en ökad benägenhet<br />

bland konsumenterna att köpa produkter<br />

med ett mervärde. Sverige befinner sig i en högkonjunktur<br />

och har för närvarande en stor köpstark konsumentgrupp.<br />

Intresset för mat är växande. Allt fler<br />

säger sig vara beredda att betala ett högre pris för<br />

mat med hög kvalitet.<br />

SVENSK DAGLIGVARUHANDEL har under flera år<br />

varit oerhört prisfokuserad. Prisfokuseringen kan till<br />

stor del förklaras av lågpriskedjorna Nettos och Lidls<br />

intåg <strong>på</strong> den svenska marknaden 2002 respektive<br />

2003. För att rusta sig mot den ökande konkurrensen<br />

drev de svenska kedjorna <strong>på</strong> eget initiativ aggressiva<br />

prisoffensiver, där knappt något utrymme<br />

fanns för att lyfta fram annat än »billigt« och »lägsta<br />

pris«.<br />

Dagens marknadssituation visar att lågpriskedjorna<br />

hittills bara lyckats ta några få procent av<br />

marknadsutrymmet. De tre största aktörerna ICA,<br />

Coop och Axfood har behållit sin dominans, om än<br />

med smärre förskjutningar av marknadsandelarna.<br />

ICA är det block som varit mest framgångsrikt under<br />

den omvandlingsperiod som varit. ICA har till och<br />

med lyckats stärka sin position och har idag en<br />

marknadsandel <strong>på</strong> nästan 50 procent.<br />

Även om den svenska dagligvaruhandeln brukar<br />

beskrivas som oligopolisk har de nya aktörerna och<br />

lågprisfokuseringen lett till en hårdnande konkurrens.<br />

KONKURRENSEN HAR BLAND annat resulterat i att<br />

kedjorna centraliserat sina inköp. Med större inköpsvolymer<br />

ökar möjligheterna att förhandla om priset,<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 16


35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

– fler vill ha mat med kvalitet<br />

Hushållsprodukter<br />

Blockens andel av traditionell dagligvaruhandel,<br />

2007 (2003), %<br />

Bergendahls<br />

8 (4)<br />

Djupfryst<br />

Lidl 3 (1)<br />

Axfood<br />

17 (23)<br />

Färska livsmedel<br />

KF/Coop<br />

21 (24)<br />

Kolonialvaror<br />

Drycker<br />

Netto 1 (0.5)<br />

ICAhandlarna<br />

49 (47,5)<br />

KÄLLA: DAGLIGVARUFAKTA 2007, FRI KÖPENSKAP<br />

Andelen egna märkesvaror, EMV, % per varugrupp 2006<br />

Kroppsvård<br />

Mejeri<br />

Konfektyr<br />

KÄLLA: FRI KÖPENSKAP OCH NIELSEN<br />

och detta har därför inneburit en maktförskjutning<br />

till handelns fördel. Den kraftfulla<br />

satsningen <strong>på</strong> Egna Märkesvaror, EMV, har<br />

också bidragit till att stärka handelns position<br />

som marknadsaktör.<br />

Handelns EMV-produkter har idag runt<br />

16 procent av den totala livsmedelsmarknaden<br />

i Sverige. Andelen EMV varierar<br />

dock mellan varugrupperna. Att andelen<br />

EMV kommer att öka framöver i<br />

Sverige är de allra flesta bedömare eniga<br />

om. Hur kraftig ökningen kommer att bli<br />

beror delvis <strong>på</strong> livsmedelsleverantörernas<br />

egen förmåga att utveckla sina produkter<br />

och varumärken. I än större utsträckning<br />

kommer EMV-utvecklingen att vara ett resultat<br />

av handelskedjornas egna ambitioner.<br />

FRAM TILL NU HAR handeln i första hand<br />

utvecklat EMV utifrån konceptet »acceptabel<br />

kvalitet till lågt pris«. Men nu börjar<br />

nästa generation EMV <strong>på</strong> den svenska<br />

markanden att dyka upp: EMV som är så<br />

kallade nisch- och premiumprodukter.<br />

Dessa konkurrerar stenhårt med de kända<br />

märkesvarorna genom att ligga i framkant<br />

när det gäller produktutveckling, ha en<br />

hög produktkvalitet och profileras med<br />

hjälp av marknadsföring.<br />

Exempel <strong>på</strong> nisch- och premium-EMV är<br />

Coops Änglamark-sortiment för ekologiska,<br />

rättvisemärkta och miljö- och allergianpassade<br />

varor, samt ICA:s ekologiska<br />

EMV »I love eco«. Med denna typ av satsningar<br />

är det högst troligt att handelns<br />

EMV kommer att ta större marknadsandelar<br />

de kommande åren.<br />

SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER stor<br />

vikt vid varumärket i sitt matval. Det framgår<br />

av en attitydundersökning som<br />

genomförts <strong>på</strong> uppdrag av Min Mat och <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 17


konsument och handel<br />

E<br />

fterfrågan <strong>på</strong> ekologiskt<br />

<br />

Axfood under 2007. Hela 76 procent uppgav att ett<br />

känt varumärke hade stor betydelse för valet av livsmedel.<br />

Andra värden som spelar en stor roll för valet<br />

är hur maten är producerad. Många vill att maten ska<br />

vara lokalt producerad och gärna ekologisk.<br />

Ovanstående ligger i linje med slutsatserna i studien<br />

Livsmedelsmarknaden 2015 som LRF låtit göra.<br />

Enligt denna kommer endast omkring 13 procent av<br />

konsumenterna att vara rena prisjägare 2015. Hela 36<br />

procent kommer att ställa hårda krav <strong>på</strong> kvalitet. Men<br />

den stora gruppen, cirka 51 procent av framtidens<br />

konsumenter, kommer att utvecklas till så kallade<br />

»smartshoppare«. Smartshopparen är ibland prisfokuserad<br />

och ibland kvalitetsfokuserad. Det utmärkande<br />

draget är inkonsekvens. Inom varje produktkategori<br />

kommer det därför i framtiden att finnas<br />

utrymme för ett mer differentierat utbud.<br />

DEN DAGSAKTUELLA TRENDEN är att marknaden<br />

för ekologiska produkter växter mycket snabbt.<br />

Marknaden för ekologiska produkter uppskattas idag<br />

till cirka 3.5 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär<br />

två till tre procent av den totala livsmedelsförsäljningen<br />

i Sverige. Samtliga dagligvarukedjor uppger<br />

att de har haft kraftig tillväxt för ekologiska produkter.<br />

Coop till exempel, som är marknadsledare när<br />

den gäller ekologisk försäljning, uppger att den ekologiska<br />

försäljningen ökade med 22 procent i volym<br />

under 2007. Också intresset för lokalproducerad mat<br />

har vuxit kraftigt under 2007.<br />

44 PROCENT AV KONSUMENTERNA anser att det<br />

är viktigt att de livsmedel som de köper är lokalt producerade<br />

eller närproducerade. Det framgår av den<br />

undersökning som Zapera genomfört i november<br />

2007 för Min Mat. Följdriktigt har handeln börjat visa<br />

ett starkt intresse för att sälja lokala och regionala<br />

produkter i sina butiker.<br />

Det finns redan idag många goda exempel <strong>på</strong> handelskedjor<br />

som satsat <strong>på</strong> närproducerat, till exempel<br />

Hemköps utvalda och närproducerade kött, Konsum<br />

Värmlands satsningar <strong>på</strong> bland annat Nästgårds och<br />

Sabis-kedjans olika aktiviteter kring regional mat. I<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 18


och närodlat ökar starkt<br />

Vad är viktigt vid köp/val av livsmedel?<br />

Andel som svarat »<strong>My</strong>cket viktigt«<br />

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%<br />

KÄLLA: ZAPERA PÅ UPPDRAG AV MIN MAT OCH AXFOOD 2007<br />

Marknaden för ekologiska livsmedel fördelat efter<br />

försäljningskanal, % 2006<br />

Dagligvaruhandel<br />

69<br />

Offentliga<br />

storkök<br />

14<br />

KÄLLA: VÄXANDE MARKNAD 2007, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA<br />

Känt varumärke<br />

Kravmärkt, ekologiskt<br />

Närproducerat<br />

Regionalt producerat<br />

Lågt pris<br />

Producerat i Sverige<br />

Prisvärt<br />

Hälsosamt<br />

Hög kvalitet<br />

Restauranger 6<br />

Alternativa<br />

kanaler* 3<br />

Export 8<br />

* I gruppen Alternativa<br />

kanaler ingår bl. a<br />

prenumeration <strong>på</strong><br />

ekolådor, torghandel<br />

och gårdsförsäljning<br />

höstas drog också ICA i sitt projekt »Smak<br />

<strong>på</strong> Lokalt« ut i landet <strong>på</strong> jakt efter lokala<br />

livsmedelsproducenter. En av de stora utmaningarna<br />

för de stora handelskedjorna<br />

när det gäller lokal mat är att inordna – eller<br />

kanske anpassa – sina centrala inköpsoch<br />

logistiksystem till de förutsättningar<br />

och möjligheter som de lokala producenterna<br />

har.<br />

TVÅ AV TRE BÖNDER vill att en större del<br />

av deras produktion ska säljas regionalt<br />

eller lokalt som närproducerad. Det visar<br />

en Sifo-undersökning bland nära 4 000<br />

bönder som genomfördes i januari 2008.<br />

Det finns alltså en gemensam önskan om<br />

att stärka sambanden mellan den lokala<br />

marknaden och den lokala livsmedelsproduktionen.<br />

Men lösningarna som visar hur<br />

det ska gå till är inte framme ännu.<br />

Utvecklingen går stick i stäv med den<br />

uppskalning och koncentration av handelns<br />

inköpsfunktionerna som varit utmärkande<br />

för 2000-talets så här långt.<br />

Möjligen kan de här nya förutsättningarna<br />

<strong>på</strong>verka styrkeförhållandena<br />

mellan livsmedelskedjans aktörer, åtminstone<br />

i segmentet med närproducerade<br />

livsmedel.<br />

Mer än var tredje konsument uppger att<br />

det är mycket viktigt att maten är producerad<br />

i Sverige. Det är i första hand animalieprodukter<br />

– ägg, mjölk, fågel, griskött<br />

och nötkött – som ska vara svenska<br />

om konsumenten får välja. Konsumenten<br />

uppskattar med andra ord de hårdare krav<br />

som ställs <strong>på</strong> svensk djurproduktion jämfört<br />

med andra länder. Konsumenten är<br />

också beredd att betala extra för de högre<br />

krav som Sverige har <strong>på</strong> till exempel djurskydd,<br />

djurmiljö och livsmedelssäkerhet.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 19


onsumenterna är villiga att<br />

konsument och handel K <br />

GIVETVIS VILL DE SVENSKA bönderna få del av<br />

denna högre betalningsvilja. Men betalningen för de<br />

svenska mervärdena har hittills inte tillfallit de svenska<br />

producenterna. Det framgår av en studie som nyligen<br />

publicerats av Jordbruksverket. Den genomfördes<br />

för perioden mellan 2004–2007. Producentpriser<br />

för kött i Sverige dessa år jämfördes med priserna i<br />

några andra EU-medlemsstater. Jämförelsen visar att<br />

producentpriserna i Sverige för nötkött, gris och<br />

kyckling låg <strong>på</strong> EU-snitt eller lägre. I butik däremot<br />

låg priserna <strong>på</strong> det svenska köttet högre. Prisskillnaderna<br />

i storköksled var betydligt mindre.<br />

Slutsatsen blir att konsumenterna betalar för svenska<br />

mervärden, utan att betalningen kommer producenterna<br />

till del. Förklaringen kan enligt Jordbruksverket<br />

vara en kombination av svag konkurrens i<br />

detaljhandeln och brist <strong>på</strong> effektivitet i det svenska<br />

förädlingsledet.<br />

En jämförelse av matkronans fördelning mellan olika<br />

led visar att marginalerna för förädlings och partihandelsled<br />

ökade med en procent mellan 2005 och<br />

2006, medan marginalen i jordbruksledet minskade i<br />

samma storleksordning.<br />

SITUATIONEN HAR FÖRÄNDRATS något sedan studien<br />

genomfördes. De svenska producentpriserna för<br />

kött- och mjölkprodukter har vänt up<strong>på</strong>t. <strong>My</strong>cket talar<br />

för att den ökade globala efterfrågan parkerat priserna<br />

<strong>på</strong> en högre nivå. Exakt var priserna kommer<br />

att landa återstår att se. Liksom hur det ökade intresset<br />

för närproducerat <strong>på</strong>verkar utvecklingen av<br />

producentpriserna.<br />

Att matmarknaden kommer fortsätta att differentieras<br />

i olika kvalitets- och prissegment råder det<br />

enighet om. Sedan 1990-talet har livsmedelsimporten<br />

stadigt ökat. Idag står svenska jordbruksbaserade<br />

livsmedel för 57 procent av den totala livsmedelskonsumtionen,<br />

mot 64 procent år 2000 och 74<br />

procent år 1992.<br />

På den andra sidan finns en ökande export av<br />

svenska livsmedel. Exporten av jordbruksprodukter<br />

och livsmedel har i princip tredubblats sedan<br />

Sveriges inträde i EU år 1995. Importen har dock ökat<br />

snabbare än exporten. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 20


etala för svenska mervärden<br />

Matkronans fördelning <strong>på</strong> olika led 2006 (2005), %<br />

KÄLLA: LRF<br />

80<br />

75<br />

70<br />

65<br />

60<br />

55<br />

50<br />

1980 1990 2000 2006<br />

Export av jordbruksvaror och livsmedel 1992-2007, mkr<br />

45 000<br />

40 000<br />

35 000<br />

30 000<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

0<br />

KÄLLA: SJV, SCB<br />

Import<br />

20 (20)<br />

Svenskt<br />

jordbruk<br />

8 (9) Moms<br />

Förädlings &<br />

partihandelsmarginaler<br />

32 (31)<br />

12 (12)<br />

Marginaler<br />

detaljhandel<br />

28 (28)<br />

Andel svenska jordbruksbaserade livsmedel<br />

av svensk livsmedelskonsumtion, %<br />

1992 -95 2000 -05 -07<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 21


matkostnad<br />

KÄLLA: LRF<br />

150<br />

140<br />

130<br />

120<br />

110<br />

100<br />

90<br />

80<br />

E<br />

uropas matpriser stiger<br />

Svenska konsumentpriser och livsmedelspriser<br />

i procent av EU-15 1990-2007, exkl. moms (EU-15=100)<br />

1990 1995 2000 2007<br />

Den svenska prisnivån har sjunkit avsevärt sedan 1990. Livsmedelspriserna<br />

sjönk starkt när den svenska jordbrukspolitiken EU-anpassades 1993-1995.<br />

Prisuppgången 1996 och 2000 förklaras av att den svenska kronan då var<br />

mycket stark, vilket <strong>på</strong>verkar prisnivån i den här typen av jämförelser.<br />

PRISERNA PÅ MAT STEG i Sverige och övriga<br />

Europa under 2007. Det hänger samman med den<br />

internationella prisuppgången <strong>på</strong> livsmedel och livsmedelsråvaror.<br />

Dessförinnan, mellan 2001 och 2005<br />

sjönk de svenska livsmedelspriserna. Nivån 2007<br />

ligger några procent över nivån 2002.<br />

I figuren <strong>på</strong> nästa sida jämförs matpriserna i 28 europeiska<br />

länder. Utgångspunkt för jämförelsen är den<br />

genomsnittliga prisnivån i de 15 EU-länder som utgjorde<br />

EU före östutvidgningen. Priset i dessa länder<br />

har satts till 100. Dataunderlaget<br />

kommer från EUs statistikkontor<br />

Eurostat. Eurostat<br />

undersöker konsumentpriserna<br />

<strong>på</strong> olika varor i EU och<br />

EFTA-länderna vart tredje år.<br />

Den senaste redovisningen<br />

gäller för 2006. Uppdateringen<br />

till 2007 har gjorts av LRF.<br />

Skillnaden mellan de 28 länderna<br />

i figuren är mycket stora.<br />

Svenska livsmedelspriser, inklusive<br />

moms, ligger tio procent<br />

över genomsnittet för<br />

EU-15. Priset i övriga nordiska<br />

länder ligger högre, allra dyrast<br />

är maten i Norge som ligger<br />

48 procent över genomsnittspriserna i EU-15. Även<br />

priserna i Schweiz och <strong>på</strong> Irland är högre än de svenska.<br />

Om man bortser från momsen, som är högre i<br />

Sverige än i många andra europeiska länder, blir<br />

prisskillnaden mot EU-15 bara fyra procent.<br />

Matpriserna exklusive moms är högre än i Sverige <strong>på</strong><br />

Island, i Norge, Schweiz, <strong>på</strong> Irland, i Danmark,<br />

Storbritannien, Italien, Cypern och Luxemburg. Den<br />

genomsnittliga matmomsen i EU-15 är sex procent.<br />

Högst är matmomsen i Danmark med 25 procent.<br />

PRISJÄMFÖRELSEN MELLAN DE europeiska länderna<br />

är inte helt rättvisande. Både levnadsstandard<br />

och matvanor skiljer sig åt. I Sydeuropa äter man<br />

mycket grönsaker, som är billiga där, men betydligt<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 22


– maten dyrast i Norge<br />

Prisnivåindex för livsmedelsgrupper i vissa länder, exkl. moms 2007 (prel.)<br />

Bröd, mjöl<br />

Köttvaror<br />

Fiskvaror<br />

Mejerivaror<br />

Matfett<br />

Frukt, grönsaker<br />

Andra livsmedel<br />

Alkoholfr. dryck<br />

Livsmedel totalt<br />

Moms i<br />

genomsnitt, %<br />

114<br />

109<br />

97<br />

92<br />

111<br />

106<br />

106<br />

112<br />

104<br />

dyrare i de nordiska länderna. Å andra sidan<br />

dricks det mer färsk mjölk i Norden<br />

än i Sydeuropa där mjölken är dyrare.<br />

Eurostat har metoder för att hantera<br />

dessa problem, men fullt ut går det inte<br />

att göra korrekta jämförelser. Lämpligt är<br />

Island<br />

Norge<br />

Schweiz<br />

Irland<br />

Danmark<br />

Luxemburg<br />

Storbritannien<br />

Italien<br />

Cypern<br />

SVERIGE<br />

Belgien<br />

Finland<br />

EU15<br />

Österrike<br />

Frankrike<br />

Tyskland<br />

Grekland<br />

Spanien<br />

Slovenien<br />

Malta<br />

Nederländerna<br />

Portugal<br />

Estland<br />

Tjeckien<br />

Ungern<br />

Polen<br />

Litauen<br />

Lettland<br />

Rumänien<br />

Slovakien<br />

Bulgarien<br />

Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike Storbritannien<br />

12<br />

140<br />

149<br />

111<br />

143<br />

148<br />

117<br />

149<br />

155<br />

138<br />

12<br />

119<br />

110<br />

114<br />

95<br />

118<br />

104<br />

133<br />

150<br />

114<br />

25<br />

Moms och livsmedelspriser i Europa<br />

i procent av genomsnittet för EU-15<br />

Exkl moms<br />

Moms<br />

115<br />

94<br />

97<br />

91<br />

107<br />

104<br />

99<br />

122<br />

101<br />

17<br />

98<br />

103<br />

114<br />

82<br />

95<br />

104<br />

95<br />

100<br />

97<br />

0 20 40 60 80 100 120 140 160<br />

KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF<br />

7,7<br />

93<br />

107<br />

100<br />

92<br />

105<br />

98<br />

94<br />

85<br />

97<br />

5,5<br />

101<br />

117<br />

96<br />

119<br />

114<br />

118<br />

105<br />

127<br />

111<br />

2,6<br />

EU-15=100<br />

att jämföra Sverige med andra nordeuropeiska<br />

länder och inte med länder som till<br />

exempel Grekland.<br />

Sett över tid har prisskillnaden mellan<br />

livsmedel i Sverige och genomsnittet i EU-<br />

15 minskat under 2000-talet, från 17 pro-<br />

KÄLLA: Eurostat och LRF<br />

cent 2003 till tio procent<br />

2007. Priserna i<br />

Sverige har stigit obetydligt,<br />

medan priserna i<br />

genomsnitt för EU-15<br />

har stigit med några<br />

procent per år.<br />

En viktig förklaring till<br />

att prisnivån <strong>på</strong> livsmedel<br />

i Sverige fortfarande<br />

är högre än i andra EUländer<br />

är att lönekostnaderna<br />

i livsmedelsindustrin<br />

och handel är<br />

betydligt högre i<br />

Sverige. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 23


lönsamheten<br />

U<br />

2007 innebar en<br />

definitiv vändpunkt<br />

för lönsamheten i<br />

det svenska jordbruket.<br />

En god skörd<br />

och stigande<br />

avräkningspriser<br />

ledde till att jordbrukarnasföretagsinkomster<br />

steg<br />

kraftigt. Men ökningen<br />

är inte jämnt fördelad,<br />

årets vinnare är<br />

spannmålsproducenterna.<br />

VET MER<br />

www.konsult.lrf.se<br />

www.lrf.se<br />

www.sjv.se<br />

p<strong>på</strong>t för lönsamheten<br />

i svenskt jordbruk<br />

JORDBRUKSINTÄKTERNA ÖKADE kraftigt under<br />

2007. Detta framför allt <strong>på</strong> grund av starkt stigande<br />

spannmålspriser, men också genom att skörden blev<br />

över 20 procent högre än 2006. Höjda priser och<br />

bättre skörd ledde till en 40-procentig ökning av<br />

nettointäkterna i vegetabilieproduktionen.<br />

De genomsnittliga avräkningspriserna för nötkött<br />

och griskött sjönk och foderkostnaderna ökade <strong>på</strong><br />

grund av höjda världsmarknadspriser <strong>på</strong> spannmål.<br />

Animalieproduktionen redovisar därför en försämrad<br />

lönsamhet och en svagt negativ intäktsutveckling<br />

under 2007 jämfört med 2006. Slakten av nötkreatur<br />

minskade något, slakten av svin var oförändrad.<br />

Invägningen av mjölk minskade med 4,6 procent<br />

under 2007. En prisökning <strong>på</strong> mjölk i slutet av året<br />

hann inte få något större genomslag i lönsamhetsutvecklingen<br />

under 2007.<br />

Men den kommer med all sannolikhet att få betydelse<br />

under 2008. Det är också troligt att världsmarknadspriserna<br />

<strong>på</strong> spannmål och oljefröer ligger<br />

kvar <strong>på</strong> en hög nivå. Viktiga skäl är den starka ekonomiska<br />

utvecklingen i bland annat Kina och Indien.<br />

De höga råoljepriserna bidrar också till höjda spannmålspriser,<br />

genom en ökad efterfrågan <strong>på</strong> biodrivmedel.<br />

Prisdrivande är även nya exporttullar och exportrestriktioner<br />

för spannmål i delar av världen.<br />

KOSTNADERNA ÖKADE inte lika mycket som intäkterna<br />

under 2007. I genomsnitt ökade jordbrukets<br />

kostnader med sex procent. Kostnaderna inom kategorin<br />

förnödenheter och tjänster steg med åtta procent.<br />

Det är de ökade kostnaderna för fodermedel<br />

som slår igenom.<br />

Genom prisuppgången under 2007 har Sverige<br />

hämtat upp en del av tidigare förlorade marginaler, i<br />

jämförelse med övriga EU-länder. Men de reala inkomsterna<br />

steg även i EU, dock inte lika kraftigt som<br />

i Sverige.<br />

Den genomsnittliga ökningen av jordbrukets<br />

nettointäkter landade strax under elva procent för<br />

2007 jämfört med 2006. Företagsinkomsterna steg<br />

med hela 35 procent. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 24


Jordbrukets intäkter...<br />

VEGET<strong>AB</strong>ILIER 13 455 mkr, därav: VAROR & TJÄNSTER 23 739 mkr, därav:<br />

Prydnadsväxter 480<br />

Grönsaker 515<br />

Hö/halm 561<br />

Andra industrigrödor<br />

1 050<br />

Sockerbetor<br />

1 422<br />

Proteingrödor<br />

1 521<br />

Oljeväxter<br />

1 589<br />

Spannmål<br />

5 992<br />

DJUR/ANIMALIER 20 222 mkr, därav:<br />

Andra djurprodukter 492 Hästar 439<br />

Direktbetalning<br />

animalier 612<br />

Andra djur 625<br />

Fjäderfä 948<br />

Ägg 1 155<br />

Slaktsvin<br />

externt 3 298<br />

Nötkreatur<br />

externt 3 442<br />

Mjölk<br />

9 050<br />

ÖVRIGT 11 998 mkr, därav:<br />

Varor &<br />

tjänster<br />

utanför<br />

jordbruket<br />

2 964<br />

Andra direktbetalningar<br />

9 034<br />

SUMMA INTÄKTER:<br />

45 675 mkr<br />

Matpotatis 179<br />

Stärkelsepotatis 62<br />

Frukter 41<br />

Fröer 34<br />

Direktbetalning 8<br />

Får och lamm<br />

externt 159<br />

Ull 2<br />

...och kostnader 2007<br />

Bekämpningsmedel 743<br />

Byggnadsunderhåll 884<br />

El 1 096<br />

Utsäde och<br />

plantor 1 992<br />

Maskinunderhåll 2 362<br />

Gödselmedel<br />

2 376<br />

ARBETE & KAPITAL 14 116 mkr, därav:<br />

Avskrivning<br />

byggnader 1 546<br />

Arrende och hyra<br />

1 832<br />

Räntor, netto 2 162<br />

SUMMA KOSTNADER:<br />

37 855 mkr<br />

Jordbrukets<br />

företagsinkomst 2007<br />

45 675 mkr<br />

37 855 mkr<br />

7 819 mkr<br />

KÄLLA: LRF (ALLA DIAGRAM DENNA SIDA)<br />

Finansiella tjänster 450<br />

Veterinärkostnader 332<br />

Andra varor<br />

och tjänster<br />

6 579<br />

Inköpt foder<br />

4 248<br />

Drivmedel<br />

2 677<br />

Anställd<br />

arbetskraft<br />

2 482<br />

Avskrivning<br />

maskiner<br />

6 094<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 25


Del 3.<br />

Maten,<br />

klimatet<br />

och miljön


jordbruket och klimatet<br />

F<br />

örändrat klimat skapar risker<br />

Effekterna av<br />

<strong>på</strong>gående<br />

klimatförändringar<br />

kan bli dramatiska.<br />

Utsläppen av växthusgaser<br />

måste hejdas.<br />

De gröna näringarna<br />

är beredda att ta sitt<br />

ansvar, både i arbetet<br />

med att ställa om<br />

energisystemen och<br />

för att minska de egna<br />

utsläppen. Målet är en<br />

hållbar svensk livsmedelsproduktion<br />

som<br />

ger minimal<br />

miljö<strong>på</strong>verkan.<br />

VET MER<br />

www.fao.org<br />

www.lrf.se<br />

www.naturvardsverket.se<br />

www.sik.se<br />

www.slu.se<br />

KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKAR ALLA länder<br />

och alla människor. Få tvivlar numera <strong>på</strong> att den existerar.<br />

Det finns många <strong>på</strong>tagliga tecken: Glaciärer<br />

och isarna vid nord- och sydpolen smälter av i allt<br />

snabbare takt. Havsnivån har globalt höjts 10–15 centimeter<br />

i genomsnitt under det gångna århundradet.<br />

I Sverige har medeltemperaturen ökat med 1,8 grader<br />

sedan mitten av 1800-talet. De tio varmaste åren<br />

sedan 1900-talets början har infallit under de senast<br />

tjugo åren. Nederbördsmängden har totalt ökat med<br />

omkring 10–15 procent under det senaste århundradet.<br />

Dessa <strong>på</strong>tagliga förändringar gör att klimatfrågan<br />

står mycket högt <strong>på</strong> världssamfundets dagordning.<br />

1997 undertecknades en internationell överenskommelse<br />

med globala mål för utsläppen av växthusgaser,<br />

i Kyotoprotokollet. 84 länder skrev under.<br />

Det långsiktiga målet är att dessa länders utsläpp av<br />

växthusgaser under åren 2008-2012 i medeltal ska<br />

vara minst fem procent lägre än utsläppen 1990.<br />

EU HAR DET GEMENSAMMA målet att alla medlemsstater<br />

till år 2020 i genomsnitt ska minska utsläppen<br />

av växthusgaser med 20 procent, öka andelen<br />

förnybar energi med 20 procent och ha<br />

ambitionen att effektivisera energianvändningen<br />

med 20 procent. Varje land ska ha minst tio procent<br />

bioenergi inom transportsektorn.<br />

Det långsiktiga svenska målet är att till år 2050<br />

minska de totala utsläppen av växthusgaser, från<br />

dagens cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person<br />

och år, till under 4,5 ton koldioxidekvivalenter<br />

per person och år. Det betyder att utsläppen ska<br />

minska med cirka 45 procent. Ett delmål är att de<br />

svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde<br />

för perioden 2008–2012 ska vara minst fyra<br />

procent lägre än utsläppen år 1990.<br />

ATT DET BRÅDSKAR med åtgärder framgår av<br />

Klimat och sårbarhetsutredningen, en regeringsrapport<br />

som presenterades under 2007. Den visar<br />

hur de globala klimatförändringarna kan komma att<br />

<strong>på</strong>verka det svenska samhället.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 28


i de gröna näringarna<br />

Olika sektorers delar av växthusgaseffekten 2006, %<br />

Avfall Lösningsmedel m.m.<br />

3,1%<br />

Industri- 0,5%<br />

processer<br />

9,4%<br />

Jordbruk<br />

12,9%<br />

Inrikes transporter<br />

30,7%<br />

9 600<br />

9 400<br />

9 200<br />

9 000<br />

8 800<br />

8 600<br />

8 400<br />

8 200<br />

8 000<br />

303<br />

Industrins<br />

förbränning,<br />

el- och värmeproduktion<br />

43,4%<br />

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008<br />

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990, 1998-2006,<br />

1 000 ton CO2-ekvivalenter<br />

1990 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06<br />

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008<br />

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990-2006<br />

fördelat <strong>på</strong> källor, 1 000 ton CO 2-ekvivalenter<br />

TOTALT JORDBRUKSMARK MATSMÄLTNING GÖDSELHANTERING<br />

12 000<br />

10 000<br />

8 8 000<br />

6 6 000<br />

4 4 000<br />

2 2 000<br />

0<br />

-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06<br />

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET<br />

För de gröna näringarna blir effekterna<br />

dramatiska. Med stora temperaturförändringar<br />

och förändringar av hur, när och var<br />

det regnar ändras de naturliga förutsättningarna<br />

för jord- och skogsbruk.<br />

Skogen kommer att växa snabbare i ett<br />

varmare klimat. Skattningen är att tillväxten<br />

i den svenska skogen kan komma<br />

att öka med 20–40 procent de närmaste<br />

100 åren. Ökningen av tillväxten kan enligt<br />

Klimat- och sårbarhetsutredningen öka<br />

skogsbrukets intäkter med 300–600 miljarder<br />

kronor under perioden fram till<br />

2100. Samtidigt finns det nya riskfaktorer.<br />

TORRARE SOMRAR I SÖDER<br />

kommer troligen leda till att granen<br />

växer sämre i slutet av seklet. Högre<br />

träd och blötare förhållanden i skogen<br />

ökar risken för stormfällning.<br />

Avsaknaden av tjäle kan också göra<br />

det svårare att avverka och få ut virket<br />

ur skogen. Det varmare klimatet<br />

ökar också riskerna för brand,<br />

svamp- och insektsangrepp.<br />

Riskökningen kan enligt Klimatoch<br />

sårbarhetsutredningen innebära<br />

kostnader <strong>på</strong> 100–300 miljarder<br />

mellan 2010 och 2100 kronor inom skogsnäringen.<br />

För att kunna hantera förändringen<br />

måste skogsägarna redan idag förbereda<br />

sig för de nya förhållandena. Exempelvis<br />

genom ett aktivt val av trädslag och åtgärder<br />

som ökar skogsbeståndens förmåga<br />

att klara hård vind. Förändringarna i<br />

skogen kommer också att <strong>på</strong>verka övrigt<br />

växt och djurliv. Det är troligt att den biologiska<br />

mångfalden kommer att minska.<br />

ETT MILDARE KLIMAT ökar också avkastningen<br />

i jordbruket. Klimat och sårbarhetsutredningen<br />

gör bedömningen att<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 29


jordbruket och klimatet<br />

Jordbruket<br />

fortsätter sänka<br />

skördarna i Mälardalen kan öka med cirka 20 procent<br />

och i Norrland ännu mer <strong>på</strong> 100 års sikt, om samma<br />

grödor som idag odlas. Förutsättningarna för djurhållning<br />

förbättras också eftersom betessäsongen<br />

blir längre.<br />

Men också i jordbruket dyker nya risker upp. De<br />

ökade temperaturerna sommartid kan ställa till problem<br />

för svin och fjäderfäuppfödningen. Med ett mildare<br />

klimat ökar risken för att nya skadegörare och<br />

sjukdomar breder ut sig i Sverige. Ett aktuellt exempel<br />

är idisslarsjukdomen bluetongue som de senaste<br />

åren spridit sig i Nordeuropa. Sjukdomen har tidigare<br />

framförallt förekommit i Sydeuropa och i Afrika. Den<br />

sprids av ett knott.<br />

Även jordbruket kommer alltså att ställas inför<br />

många nya utmaningar i takt med att klimatet förändras.<br />

Behovet av forskning är stort och just nu satsas<br />

också stora resurser <strong>på</strong> klimatforskning med anknytning<br />

till de gröna näringarna, se avsnittet<br />

Forskning sist i den här publikationen.<br />

EXAKT HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer<br />

att slå vet vi inte. <strong>My</strong>cket hänger <strong>på</strong> i vilken utsträckning<br />

världens nationer kommer att klara att begränsa<br />

sina utsläpp av växthusgaser. Alla länder och alla<br />

samhällssektorer måste dra sitt strå till stacken.<br />

LRF antog under 2007 en klimatpolicy för hållbar<br />

produktion i de gröna näringarna. Policyn slår fast att<br />

utsläppen av växthusgaser ska minskas, men betonar<br />

också vikten av att samhället tar tillvara de gröna<br />

näringarnas möjligheter att bidra till produktion av<br />

förnybar energi som inte ger några nettotillskott av<br />

växthusgaser.<br />

DET ÄR I SKOGEN OCH PÅ ÅKERN som många av<br />

de förnybara energiråvarorna växer. Skog och mark<br />

avger växthusgaser, men binder också koldioxid.<br />

Nettoeffekten är positiv och uppskattades år 2006<br />

till 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan<br />

jämföras med de totala utsläppen som samma år var<br />

65,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.<br />

Koldioxiden som binds i skog och grödor frisätts<br />

när bioråvarorna används i energiproduktion – men<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 30


sina utsläpp av växthusgaser<br />

nettotillskottet till atmosfären är noll. Är<br />

tillväxten i skogen högre än uttaget bidrar<br />

skogen till att sänka halterna av koldioxid<br />

i atmosfären.<br />

De gröna näringarna kan <strong>på</strong> flera sätt<br />

bidra till en ökad produktion av förnybar<br />

energi; med gårdsbaserade vindkraftverk,<br />

småskaliga vattenkraftverk och biogas<br />

från anläggningar som rötar gödsel och<br />

biologiskt avfall. Mer om detta under avsnittet<br />

Energi.<br />

JORDBRUKETS DIREKTA BIDRAG till de<br />

totala utsläppen av växthusgaser i Sverige<br />

är ungefär 13 procent. Energianvändning i<br />

jordbruket ingår inte i beräkningen och<br />

inte heller de diffusa utsläpp som sker från<br />

framförallt mulljordar.<br />

De direkta utsläppen består främst av<br />

lustgas och metan. Lustgasen kommer<br />

från omvandlingen av kväve i jorden och<br />

<strong>på</strong>verkas av tillförd mängd gödsel och odling<br />

av kvävefixerande växter. Metan<br />

kommer från stallgödsel och djurens matsmältning.<br />

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser<br />

har 1990-2006 minskat med 9,6 procent<br />

och historiskt sett är jordbrukets andel av<br />

utsläppen mycket låga. Fram till industrialiseringen<br />

svarade jordbruket för huvuddelen<br />

av utsläppen. Nu är det energi- och<br />

transportsektor som världen över står för<br />

den stora tillförseln av växthusgaser,<br />

genom användningen av fossila bränslen.<br />

I SVERIGE KOMMER 74 PROCENT av<br />

växthusgaserna från energi- och transportsektorn.<br />

Utsläppen från transporter,<br />

framförallt tunga transporter fortsätter att<br />

öka, medan utsläppen från uppvärmning<br />

av byggnader minskar. De totala svenska<br />

utsläppen av växthusgaser har minskat<br />

med ungefär 8,7 procent sedan 1990.<br />

Prognosen fram till 2020 är en total<br />

minskning <strong>på</strong> två procent med de åtgärder<br />

som var beslutade fram till 2007.<br />

Prognosen för jordbruket är en fortsatt<br />

minskning av växthusgasutsläppen, med<br />

sammantaget 21 procent perioden mellan<br />

1990 till 2020.<br />

DET ÄR I EN HÅLLBAR svensk livsmedelsproduktion<br />

som mat med minimal klimat<strong>på</strong>verkan<br />

kan produceras. Lantbrukets<br />

organisationer arbetar för att minska jordbrukets<br />

utsläpp ytterligare. LRF har bland<br />

annat gett Institutet för jordbruks och miljöteknik,<br />

JTI, i uppdrag att kartlägga potentialen<br />

för jordbrukets energieffektivisering.<br />

Rådgivningsprojektet Greppa<br />

Näringen kommer att vidareutvecklas<br />

med målet att utbilda odlarna om hur utsläppen<br />

av växthusgaser ska minimeras. I<br />

princip går åtgärder som minskar läckaget<br />

av växtnäringsämnen hand i hand<br />

med åtgärderna som minskar utsläppen<br />

av växthusgaser – se avsnittet Jordbruk<br />

och miljö.<br />

2007 HAMNADE PRODUKTIONEN AV<br />

KÖTT i klimatdebattens rampljus. En<br />

rapport från FAO, »Livestock’s long shadow«,<br />

väckte stor uppmärksamhet.<br />

Utifrån en livscykelanalys konstaterar FAO<br />

att köttproduktionen i världen svarar för<br />

18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser.<br />

Ungefär en tredjedel av utsläppen uppstår<br />

då regnskog bränns för att skapa nya<br />

betesmarker och ytterligare en fjärdedel<br />

kommer från idisslande djurs magar, i<br />

form av metangas.<br />

I Sverige bidrar de betande djuren i<br />

stället till att bevara den biologiska mångfalden,<br />

genom att hålla landskapet öppet.<br />

Ett ytterligare plus i svensk animaliepro-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 31


jordbruket och klimatet<br />

Svenskproducerad mat är<br />

duktion<br />

är en djurtäthet som gör det möjligt att återföra<br />

gödsel till åkern <strong>på</strong> ett miljömässigt och klimatmässigt<br />

bra sätt.<br />

Räknat per kilo kött är metangasutsläppen betydligt<br />

lägre från svenska nötkreatur än exempelvis de<br />

brasilianska då de brasilianska djuren växer långsammare.<br />

Utsläppen från svenska kors magar motsvarar<br />

omkring fyra procent av de totala utsläppen<br />

av växthusgaser i Sverige och en tredjedel av jordbrukets<br />

direkta utsläpp.<br />

Det går att minska utsläppen ytterligare något,<br />

bland annat genom att anpassa utfodringen. Men<br />

det är inte möjligt att få ner utsläppen av metan och<br />

lustgas till noll i de naturliga processer som är kopplade<br />

till livsmedels- och biomassaproduktion.<br />

DEN SOM VÄLJER SVENSKA livsmedel bidrar till<br />

lägre klimat<strong>på</strong>verkan, bra djuromsorg och mindre<br />

miljö<strong>på</strong>verkan totalt. Framför allt när det gäller vegetabilier<br />

har transporterna stor betydelse för klimateffekten.<br />

LRF har tillsammans med flera branschorganisationer<br />

låtit göra livscykelanalyser för åtta olika livsmedel.<br />

Analyserna visar bland annat klimat<strong>på</strong>verkan<br />

av de olika leden från producent till konsument. Att<br />

transportera ett kilo potatis från Holland till Sverige<br />

ger nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som<br />

att odla, packa och distribuera ett kilo svensk potatis.<br />

En analys av utsläppen av växthusgaser i ett äpples<br />

livscykel, genomförd vid Institutet för Livsmedel och<br />

Bioteknik, SIK, visar att utsläppen från ett franskt<br />

äpple är tre gånger så höga som från ett svenskproducerat.<br />

Utsläppen från ett äpple från Nya Zeeland<br />

är fem gånger så höga.<br />

ETT MÄRKNINGSSYSTEM SOM SKA underlätta ett<br />

klimatvänligt matval är under utveckling. Arbetet<br />

drivs av Svenskt Sigill i samarbete med KRAV.<br />

Förslag till regler för märkning av frukt, grönsaker,<br />

spannmål, ärtor, bönor, fisk och skaldjur presenterades<br />

i april 2008.<br />

Reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från<br />

gård eller båt till förpackning och lagring. De pro-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 32


a för klimat och miljö<br />

dukter som uppfyller reglerna<br />

för klimatmärkningen<br />

ska vara producerade<br />

<strong>på</strong> ett sätt som rejält minskar<br />

utsläppen av klimatgaser,<br />

jämfört med produkter<br />

som inte uppfyller<br />

reglerna.<br />

Några av Sveriges främsta<br />

forskare och experter<br />

inom mat och klimat medverkar<br />

i projektet. De har<br />

identifierat de steg i livsmedelskedjan<br />

som har<br />

den största klimat<strong>på</strong>verkan<br />

och sedan föreslagit<br />

krav <strong>på</strong> åtgärder som minskar<br />

klimat<strong>på</strong>verkan i det<br />

steget.<br />

I VÄXTHUS ÄR DET uppvärmningen<br />

av växthuset<br />

som står för den allra största<br />

delen av klimat<strong>på</strong>verkan.<br />

De produkter som<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

föreslås kunna klimatmärkas ska vara odlade<br />

i växthus där minst 80 procent av<br />

bränslet som använts är förnyelsebart.<br />

Växthuset ska vara välisolerat.<br />

Lustgas står för det procentuellt sett<br />

största bidraget till jordbrukets klimat<strong>på</strong>verkan<br />

i Sverige. För klimatmärkning krävs<br />

därför att Jordbruksverkets riktlinjer för<br />

tillförsel av kväve och andra gödselmedel<br />

har följts. Används handelsgödsel måste<br />

det vara tillverkat i anläggningar som har<br />

lustgasfilter. Hälften av klimatgasutsläppen<br />

i den svenska spannmålsproduktionen<br />

kan komma från själva tillverkningen<br />

av mineralgödsel.<br />

Klimatmärkningen är i en första omgång<br />

avsedd för produkter som producerats<br />

i Sverige, av producenter som är an-<br />

Utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige,<br />

1 000 ton CO2-ekvivalenter 1990 samt prognos för 2020<br />

0<br />

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET<br />

-10%<br />

+18%<br />

+12%<br />

-16%<br />

1990<br />

2020 (progn.)<br />

-76% -21%<br />

Energi Inrikes Industrin Jordbruk Avfall Lösnings-<br />

transporter medel<br />

Djurtäthet per hektar åkermark<br />

3<br />

2,5<br />

2<br />

1,5<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

KÄLLA: FAO 2006<br />

Irland Brasilien Danmark Sverige<br />

Utsläpp av växthusgaser<br />

i ett äpples livscykel,<br />

g CO 2 -ekvivalenter/kg äpple<br />

SVERIGE 90<br />

FRANKRIKE 270<br />

NYA ZEELAND 460<br />

KÄLLA: SIK<br />

slutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbete<br />

med att ta fram regler för transporter <strong>på</strong>går<br />

och i framtiden kommer även regler<br />

för importvaror att ingå. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 33


jordbruket och övriga miljömål<br />

S<br />

Hälften av de svenska<br />

miljökvalitetsmålen<br />

kan bli svåra att nå.<br />

Men för jordbrukets<br />

del går det framåt.<br />

Flera av delmålen som<br />

ska uppnås till 2010 är<br />

inom räckhåll. Ett<br />

intensivt miljöarbete<br />

<strong>på</strong>går <strong>på</strong> många<br />

gårdar, bland annat<br />

inom ramen för<br />

projekten Greppa näringen<br />

och Greppa<br />

växtskyddet.<br />

VET MER<br />

www.greppa.nu<br />

www.kemi.se<br />

www.lrf.se<br />

www.miljomal.nu<br />

www.naturvardsverket.se<br />

www.odlingibalans.com<br />

www.sjv.se<br />

veriges bönder har ett<br />

DE GRÖNA NÄRINGARNA lever av det naturen kan<br />

ge. Därför faller det sig naturligt för dem som arbetar<br />

med jord och skog att värna om miljön. Här följer en<br />

genomgång av hur jordbruket bidrar till att de svenska<br />

miljömålen ska kunna uppfyllas. Skogsbrukets<br />

miljöarbete redovisas <strong>på</strong> sidorna 94-97.<br />

Utöver miljömålet Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan har<br />

ytterligare fem mål en stark koppling till jordbruket.<br />

Det är:<br />

Giftfri miljö<br />

Ingen övergödning<br />

<strong>My</strong>llrande våtmarker<br />

Ett rikt odlingslandskap<br />

Ett rikt växt- och djurliv.<br />

Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av hur<br />

jordbruket klarar sitt arbete med miljömålen.<br />

Bedömningen 2007 är att bönderna <strong>på</strong> flera områden<br />

varit framgångsrika i sitt miljöarbete. De flesta av<br />

delmålen ser ut att kunna uppfyllas för jordbrukets<br />

del.<br />

Det går inte lika bra i alla samhällssektorer, det visar<br />

en utvärdering av Sveriges miljömål som presenterades<br />

i mars 2008. Miljömålsrådet gör bedömningen<br />

att hälften av miljökvalitetsmålen blir mycket<br />

svåra att nå till 2020. En bland flera anledningar är<br />

att alla åtgärder som föreslagits inte har genomförts.<br />

Rapporten är ett underlag till regeringens kommande<br />

miljömålsproposition som riksdagen kommer<br />

att ta ställning till under 2009.<br />

Bekämpningsmedelsanvändning, Riskindex för miljö och<br />

hälsa 1988-2006<br />

KÄLLA: KemI<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

1988 1990 1995 2000 2005<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 34<br />

Hektardos<br />

Miljöriskindex<br />

Hälsoriskindex


viktigt miljöuppdrag<br />

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER visar<br />

att användningen av bekämpningsmedel<br />

är låg i Sverige. Den minskade kraftigt<br />

fram till början av 2000-talet. Fynden av<br />

bekämpningsmedelsrester i grundvatten<br />

och ytvatten har följt med nedåt och ligger<br />

också <strong>på</strong> en mycket låg nivå.<br />

Bekämpningsmedelsrester <strong>på</strong>träffas sällan<br />

i svenskproducerade livsmedel.<br />

Enligt Jordbruksverkets bedömning är<br />

jordbrukets delmål för Giftfri miljö delvis<br />

uppfyllt. Utvärderingen görs med hjälp<br />

riskindikatorer för hälsa och miljö, så kallade<br />

riskindex. Här syns en tydlig förbättring.<br />

Riskindex för hälsa respektive miljö<br />

har sedan 1988 minskat med 68 procent<br />

för hälsa och med 28 procent för miljö.<br />

Miljöriskindex fortsatte att minska mellan<br />

2000 och 2007, medan hälsoriskindex låg<br />

kvar <strong>på</strong> samma låga nivå som uppnåtts<br />

redan år 2000.<br />

Riskindextalen följer ganska väl antalet<br />

inköpta hektardoser. De varierar med årsmån,<br />

grödor och aktuell situation när det<br />

gäller angrepp av skadegörare. Ökningen<br />

2006 beror <strong>på</strong> att mer omfattande bekämpningsinsatser<br />

behövdes <strong>på</strong> grund av<br />

kraftiga angrepp av havrebladlus och<br />

rapsbagge. Nedgången 2005 beror <strong>på</strong> att<br />

inköpen av bekämpningsmedel minskade<br />

<strong>på</strong> grund av hamstring året dessförinnan.<br />

Sett till möjligheterna att nå målet Giftfri<br />

miljö i sin helhet anser Miljömålsrådets att<br />

det som ställer till störst problem är den<br />

diffusa spridningen av farliga ämnen från<br />

varor och processer. Produktionen av varor<br />

och kemikalier ökar för närvarande,<br />

särskilt i länder där kemikaliekontrollen är<br />

svag.<br />

<br />

GIFTFRI MILJÖ<br />

Miljön ska vara fri från ämnen och<br />

metaller som skapats i eller<br />

utvunnits av samhället och som<br />

kan hota människors hälsa eller<br />

den biologiska mångfalden.<br />

Delmål för jordbruket:<br />

Hälso- och miljöriskerna vid framställning<br />

och användning av<br />

kemiska ämnen ska minska fortlöpande<br />

fram till 2010.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 35


jordbruket och övriga miljömål<br />

Allt<br />

mindre näring läcker<br />

<br />

90<br />

85<br />

80<br />

75<br />

70<br />

65<br />

60<br />

55<br />

50<br />

KÄLLA: SCB<br />

MED GOD MARGINAL har Sveriges bönder redan<br />

klarat delmålet för utsläpp av ammoniak. Även utläckaget<br />

av fosfor och kväve från jordbruksmarken<br />

har minskat.<br />

Beräkningar från 2007 visar att det faktiska fosforläckaget<br />

från jordbruksmark minskat med nio procent<br />

mellan åren 1995 och 2005. Fosforutnyttjandet<br />

har blivit effektivare, bland annat tack vare bättre<br />

växtföljder, anpassad gödsling och särskilda skyddszoner<br />

mellan åker och vattendrag. Effektiviteten i<br />

jordbrukets fosforutnyttjande ökade från 67 till 86<br />

procent mellan 1995-2005. En större del av den fosfor<br />

som tillförs tas till vara i skörden. Jordbruksverket<br />

gör därför bedömningen att jordbruket i huvudsak<br />

60 000<br />

50 000<br />

40 000<br />

30 000<br />

20 000<br />

10 000<br />

0<br />

KÄLLA: SJV<br />

Effektivitet i jordbrukets kväve och fosforutnyttjande<br />

1995-2005, %<br />

1995 1999 2001 2003 2005<br />

Ammoniakavgång från jordbruket 1995-2005, ton<br />

1995 -97 -99 2001 -03 -05<br />

Jordbrukets ammoniakutsläpp har minskat med 18 procent sedan 1995.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 36<br />

Fosfor<br />

Kväve


från de svenska åkrarna<br />

kan uppfylla det för samhället gemensamma<br />

delmålet att fosforutsläppen ska<br />

minska med 20 procent till 2010.<br />

ENLIGT MODELLBERÄKNINGAR som<br />

gjorts under 2007 har kväveutlakningen<br />

från åkermark minskat med cirka 5 000<br />

ton mellan 1995 och 2005. Jordbruket är<br />

därmed <strong>på</strong> god väg att uppnå det mål<br />

Jordbruksverket satt upp; att kväveutlakningen<br />

från åkermark ska minska med<br />

cirka 7 500 ton till 2010, jämfört med<br />

1995.<br />

Effektiviteten i jordbrukets kväveutnyttjande<br />

har förbättrats 1995-2005, från 55<br />

till 65 procent. Viktiga orsaker till den förbättrade<br />

kvävehushållningen och minskade<br />

kväveutlakningen är bland annat<br />

användningen av fånggrödor och grönträda,<br />

men också bättre växtföljder och<br />

bättre fördelning av grödor.<br />

JORDBRUKETS AMMONIAKUTSLÄPP<br />

minskade med hela 18 procent mellan<br />

åren 1995 och 2005. Det motsvarar en<br />

minskning <strong>på</strong> cirka 10 250 ton, vilket överträffar<br />

uppställda mål. Minskningen beror<br />

<strong>på</strong> att antalet djur i jordbruket minskat,<br />

men också <strong>på</strong> att jordbrukets hantering<br />

och spridning av stallgödsel har förbättrats.<br />

Det blir allt vanligare med flytgödsel<br />

i stället för fastgödsel vilket både underlättar<br />

spridningen och ökar möjligheterna<br />

att begränsa ammoniakavdunstningen.<br />

Också i övriga samhället har utsläppen<br />

av fosfor-, kväveföreningar och ammoniak<br />

minskat. Större delen av belastningen <strong>på</strong><br />

hav och skogsmarker kommer idag från<br />

andra länder. Det kommer därför enligt<br />

Miljömålsrådet att bli svårt att uppnå miljökvalitetsmålet<br />

Ingen övergödning till<br />

2020.<br />

<br />

INGEN ÖVERGÖDNING<br />

Halterna av gödande ämnen i<br />

mark och vatten ska inte ha någon<br />

negativ inverkan <strong>på</strong> människors<br />

hälsa, förutsättningarna för biologisk<br />

mångfald eller möjligheterna<br />

till allsidig användning av mark<br />

och vatten.<br />

Delmål 1. Fram till 2010 ska de<br />

svenska vattenburna utsläppen av<br />

fosforföreningar från mänsklig<br />

verksamhet till sjöar och vattendrag<br />

och kustvatten ha minskat<br />

med minst 20 procent från 1995<br />

års nivå.<br />

Delmål 2. Senast år 2010 ska de<br />

svenska vattenburna utsläppen av<br />

kväve från mänsklig verksamhet<br />

till haven söder om Ålands hav ha<br />

minskat med minst 30 procent<br />

från 1995 års nivå.<br />

Delmål 3. Senast 2010 ska<br />

utsläppen av ammoniak i Sverige<br />

ha minskat med minst 15 procent<br />

från 1995 års nivå.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 37


jordbruket och övriga miljömål<br />

Nya<br />

våtmarker minskar<br />

Åtgärder som minskat kväveutlakningen<br />

från jordbruket mellan 1995-2005, betydelse i %<br />

Säsongsanpassad<br />

stallgödselspridning<br />

4%<br />

KÄLLA: SJV<br />

Bättre<br />

kväveutnyttjande<br />

16%<br />

Bättre<br />

grödfördelning<br />

23%<br />

Åtgärder som minskat fosforläckaget från jordbruket<br />

1995-2005, betydelse i %<br />

Anläggande<br />

av skyddszoner<br />

14%<br />

Anpassad<br />

gödsling<br />

36%<br />

Anläggande av<br />

skyddszoner 1%<br />

Grönträda<br />

31%<br />

Fånggrödor<br />

25%<br />

Fosforeffektiviteten i jordbruket har ökat från 48 till 64 procent mellan 1995–2005.<br />

Läckaget av fosfor från jordbruksmarken har minskat med nio procent samma<br />

period.<br />

KÄLLA: SJV<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 38<br />

Bättre<br />

grödfördelning<br />

50%


växtnäringsbelastningen<br />

Anlagda och restaurerade våtmarker med ersättning,<br />

1996-2007<br />

KÄLLA: JORDBRUKSVERKET<br />

1000<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

1996 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

(Prel)<br />

<br />

DELMÅLET FÖR JORDBRUKET när det<br />

gäller <strong>My</strong>llrande våtmarker är <strong>på</strong> väg att<br />

uppfyllas. Fram till 2007 hade sammanlagt<br />

cirka 6 600 hektar våtmarker anlagts<br />

eller restaurerats. Ungefär 425 hektar tillkom<br />

under 2007.<br />

Jordbruksverket gör bedömningen att<br />

målet kan komma att uppfyllas om arbetet<br />

med att anlägga och restaurera våtmarker<br />

intensifieras. Skrivs nuvarande<br />

trend fram kommer omkring 9 500 hektar<br />

att ha anlagts och restaurerats fram till<br />

2010, vilket innebär att målet inte kan<br />

uppfyllas fullt ut.<br />

Målet myllrande våtmarker har betydelse<br />

för den biologiska mångfalden och<br />

*<br />

MYLLRANDE VÅTMARKER<br />

Våtmarkernas ekologiska och<br />

vattenhushållande funktion i landskapet<br />

ska bibehållas och värdefulla<br />

våtmarker bevaras för framtiden.<br />

Delmål för jordbruket:<br />

I odlingslandskapet ska minst<br />

12 000 hektar våtmarker och<br />

småvatten anläggas eller återställas<br />

fram till 2010.<br />

för att minska växtnäringsläckaget.<br />

Miljömålsrådet gör bedömningen att arbetet<br />

med att bevara och återskapa våtmarker<br />

går för långsamt. Med intensivare<br />

insatser framöver bedöms miljökvalitetsmålet<br />

kunna uppfyllas till 2020. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 39


jordbruket och övriga miljömål<br />

Betesdjuren<br />

nödvändiga för<br />

<br />

BONDENS LANDSKAP ÄR ett artrikt landskap. Lien<br />

och mulen har skapat miljöer där väldigt många olika<br />

växt- och djurarter trivs. För att de här arterna ska<br />

kunna finnas kvar krävs att markerna hålls öppna,<br />

med hjälp av bete och slåtter.<br />

Störst är artrikedomen i så kallade naturbetesmarker<br />

och naturliga slåtterängar. Det vill säga marker<br />

som inte plöjts och gödslats. Målsättningen är att<br />

arealen där dessa marktyper hävdas ska öka med<br />

5 000 respektive 13 000 hektar fram till 2010.<br />

Jordbruksverkets bedömning är att den totala arealen<br />

ängs- och betesmarker har en positiv utveckling.<br />

Men det finns inga definitiva data över hur stor<br />

areal naturliga ängs- och betesmark som finns i landet.<br />

I sin utvärdering av jordbrukets delmål för Ett<br />

rikt odlingslandskap utgår Jordbruksverket från hur<br />

stor areal som hävdas med hjälp av miljöersättningar.<br />

Siffran för 2007 är 5 800 hektar ängsmark och cirka<br />

16 000 hektar naturbetesmark. Bedömningen är därför<br />

att delmålet för ängs- och betesmarker i huvudsak<br />

är uppfyllt. Ytterligare åtgärder behövs enligt<br />

Jordbruksverket för att bevara småbiotoper och kulturbärande<br />

landskapselement i jordbrukslandskapet.<br />

EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING för att markerna ska<br />

kunna hävdas är att det finns betande djur. Utan<br />

Sveriges bönder är det med andra ord inte möjligt<br />

att åstadkomma ett rikt odlingslandskap som i sin tur<br />

bidrar till att vi får ett rikt växt- och djurliv.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 40


den biologiska mångfalden<br />

Miljömålsrådet gör bedömningen att<br />

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap<br />

kommer att kunna uppfyllas till 2020<br />

om ytterligare åtgärder sätts in. Främst<br />

genom fortsatta satsningar <strong>på</strong> miljöstöd<br />

och stöd till företags- och landsbygdsutveckling.<br />

Möjligheterna att nå målet ett rikt växt<br />

och djurliv bedöms inte som lika goda.<br />

Flera vanliga arter minskar och läget för<br />

flera hotade arter har försämrats.<br />

MILJÖARBETET I JORDBRUKET drivs<br />

framåt <strong>på</strong> många fronter. Jordbrukets intresseorganisationer,<br />

däribland LRF, har<br />

varit <strong>på</strong>drivande sedan 1980-talet. I takt<br />

med omställningen av jordbrukspolitiken<br />

har miljöstöden och stöden till företagsoch<br />

landsbygdsutveckling fått en ökande<br />

betydelse.<br />

Resurserna i Landsbygdsprogrammet<br />

fördelas inte bara <strong>på</strong> gårdsnivå utan satsas<br />

också i olika utvecklings- och rådgivningsprojekt.<br />

Bra exempel <strong>på</strong> projekt är<br />

Greppa näringen och Greppa växtskyddet<br />

som förmedlar kunskap och verktyg som<br />

hjälper bonden att använda gödselmedel<br />

och bekämpningsmedel <strong>på</strong> ett kostnadseffektivt<br />

och miljömässigt bra sätt.<br />

Greppa näringen och Greppa växtskyddet<br />

genomförs i bred samverkan<br />

mellan lantbruksnäringen och olika myndigheter.<br />

Projekten finansieras bland annat<br />

med pengar från Landsbygdsprogrammet<br />

och genom återföring av<br />

mineralgödselavgifter.<br />

GREPPA NÄRINGEN nådde drygt 7 000<br />

lantbrukare 2007, huvudsakligen i Sydoch<br />

Mellansverige. Antalet anslutna gårdar<br />

ökar år från år. Projektet startade år<br />

2001 och då framför allt med rådgivning<br />

som var inriktad <strong>på</strong> att minska kväveut-<br />

<br />

ETT RIKT ODLINGSLAND-<br />

SKAP<br />

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens<br />

värde för biologisk<br />

produktion och livsmedelsproduktion<br />

ska skyddas samtidigt som<br />

den biologiska mångfalden och<br />

kulturmiljövärdena bevaras och<br />

stärks.<br />

ETT RIKT VÄXT- OCH<br />

DJURLIV<br />

Den biologiska mångfalden ska<br />

bevaras och nyttjas <strong>på</strong> ett hållbart<br />

sätt för nuvarande och framtida<br />

generationer. Arternas livsmiljöer<br />

och ekosystemen samt deras<br />

funktioner och processer skall<br />

värnas. Arter skall kunna fortleva i<br />

långsiktigt livskraftiga bestånd<br />

med tillräcklig genetisk variation.<br />

Människor skall ha tillgång till en<br />

god natur- och kulturmiljö med<br />

rik biologisk mångfald, som grund<br />

för hälsa livskvalitet och välfärd.<br />

Delmål för jordbruket (Rikt<br />

odlingslandskap, Rikt växtoch<br />

djurliv):<br />

Senast år 2010 ska samtliga ängsoch<br />

betsmarker bevaras och skötas<br />

<strong>på</strong> ett sätt som bibehåller<br />

deras värden. Arealen hävdad<br />

ängsmark ska öka med minst<br />

5 000 hektar och arealen hävdad<br />

betesmark av de mest hotade<br />

typerna ska utökas med minst<br />

13 000 hektar till år 2010.<br />

Mängden småbiotoper ska bevaras<br />

i minst dagens omfattning i<br />

hela landet.<br />

Mängden kulturbärande landskapselement<br />

som vårdas ska öka<br />

med cirka 70 procent till år 2010.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 41


jordbruket och övriga miljömål<br />

<br />

lakning och ammoniakförluster från jordbruket.<br />

Under 2007 utvidgades projektet med en extra satsning<br />

<strong>på</strong> fosforrådgivning.<br />

På alla gårdar som deltar i Greppa näringen upprättas<br />

växtnäringsbalanser, det vill säga en budget<br />

för flödena av kväve, fosfor och kalium <strong>på</strong> gården. På<br />

så sätt tydliggörs hur mycket som tillförs och hur<br />

mycket som försvinner med skörden. Det blir lättare<br />

att anpassa gödslingen efter rådande behov. Målet är<br />

att minimera förlusterna, vilket är bra både för miljö<br />

och ekonomi.<br />

Många av de som deltar i Greppa näringen har<br />

upprättat skyddzoner mellan åker och intilliggande<br />

vattendrag. Exempel <strong>på</strong> andra åtgärder som begränsar<br />

växtnäringsförlusterna är en ökad andel vårplöjd<br />

åker, odling av fånggrödor och en minskad<br />

spridning av flytgödsel och urin under tidig höst.<br />

De som deltar i Greppa näringen lämnar viktiga bidrag<br />

till den positiva utvecklingen av jordbrukets<br />

växtnäringsbalanser. En eller flera rådgivare återkommer<br />

varje år till de gårdar som deltar. Olika<br />

nyckeltal ger lantbrukaren en god uppfattning om<br />

effekterna av de åtgärder som prövats.<br />

GREPPA VÄXTSKYDDET har <strong>på</strong>gått sedan 1997 och<br />

hette tidigare Säkert växtskydd. Den bedrivs i hela<br />

landet. Syftet är att minimera riskerna för miljö och<br />

hälsa när bekämpningsmedel används.<br />

Omkring 90 procent av Greppa näringens lantbrukare<br />

som använder bekämpningsmedel funktionstestar<br />

sina sprutor regelbundet. Hela 96 procent<br />

rengör och fyller <strong>på</strong> sina sprutor <strong>på</strong> en särskild platta<br />

för att undvika risker vid eventuellt spill.<br />

Lantbrukarna inom Greppa växtskyddet har också<br />

minskat antalet sena höstbekämpningar, vilket minskar<br />

riskerna för att bekämpningsmedel ska läcka ut<br />

till omgivande vattendrag.<br />

En viktig del av rådgivningen i projektet går ut <strong>på</strong><br />

att utveckla optimala strategier för växtskyddet <strong>på</strong><br />

gården. Det innefattar information om risker och<br />

kostnader med olika åtgärder och diskussioner om<br />

alternativ till kemiska bekämpningsinsatser.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 42


G<br />

svenskt sigill<br />

arant för svensk kvalitet<br />

Några<br />

exempel <strong>på</strong><br />

Svenskt Sigills<br />

regler:<br />

Genmodifierade organismer,<br />

GMO, är inte<br />

tillåtna i foder eller<br />

odling<br />

Vissa växtskyddsmedel<br />

som tillåts i<br />

Sverige är förbjudna<br />

inom IP SIGILL<br />

För att förhindra<br />

läckage av växtnäring<br />

och växtskyddsmedel<br />

finns krav <strong>på</strong> skyddszoner<br />

mot vattendrag<br />

Kalvar får inte säljas<br />

<strong>på</strong> export<br />

Endast svenskproducerade<br />

livsmedel kan<br />

märkas med Svenskt<br />

Sigill<br />

VET MER<br />

www.svensktsigill.se<br />

PLANERING, UPPFÖLJNING OCH kontroll är viktiga<br />

åtgärder för dem som vill minimera jordbrukets miljö<strong>på</strong>verkan<br />

och leverera produkter med garanterat<br />

jämn och hög kvalitet. Svenskt Sigill erbjuder flera<br />

olika certifieringssystem för att kvalitetssäkra svensk<br />

jordbruks- och trädgårdsproduktion – såväl mat som<br />

blommor.<br />

Maten som bär märket Svenskt Sigill har framställts<br />

i Sverige, med omtanke om människor, djur<br />

och natur. Djuromsorg och miljöhänsyn är mer omfattande<br />

än vad lagstiftningen kräver. Strikta regler<br />

och en oberoende kontroll är en garanti för att livsmedlen<br />

blir säkra och kan s<strong>på</strong>ras till gården där de<br />

producerats.<br />

Först ut var märkning av spannmålsprodukter, när<br />

Svenskt Sigill etablerades som ett kvalitetsmärke <strong>på</strong><br />

livsmedelsmarknaden i slutet av 1990-talet. Sedan<br />

dess har mycket hänt.<br />

NU KAN GRYNER, BRÖD, frukt, grönsaker, potatis,<br />

bär, prydnadsväxter, mejeriprodukter, svamp, nötkött,<br />

kyckling, honung, griskött och charkprodukter<br />

bära Svenskt Sigills märke. Nya livsmedel och producenter<br />

tillkommer hela tiden. År 2003 började<br />

frukt och grönt märkas med Svenskt Sigill, 2005<br />

märktes det första köttet, 2006 anslöt sig det första<br />

mejeriföretaget och 2007 märktes de första kycklingarna.<br />

Idag är 2 400 mjölkproducenter, 1 100 producenter<br />

av frukt, bär, grönsaker, potatis och svamp, omkring<br />

300 spannmålsgårdar, ett 50-tal producenter av<br />

prydnadsväxter, ett 40-tal nötköttsproducenter, 80talet<br />

biodlare och några gris- respektive kycklingproducenter<br />

anslutna till IP SIGILL som certifieringssystemet<br />

kallas.<br />

Bakgrunden till det ökade intresset för IP SIGILL är<br />

konsumenternas och handelns krav <strong>på</strong> livsmedelssäkerhet.<br />

<strong>My</strong>cket tyder <strong>på</strong> att miljö- och kvalitetssäkring<br />

av livsmedel kommer att få en ökande betydelse<br />

i framtiden.<br />

Bönderna vill kunna fortsätta producera livsmedel<br />

och prydnadsväxter av hög kvalitet och kan genom<br />

märkningen framhålla sina varors mervärden i förhållande<br />

till billigare importerad mat. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 43


ekomat<br />

K<br />

Allt fler vill ha ekologiska<br />

livsmedel.<br />

Efterfrågan är just nu<br />

större än den inhemska<br />

produktionen för<br />

flera varugrupper.<br />

Ytterligare åtgärder<br />

för att stimulera produktionen<br />

behövs.<br />

VET MER:<br />

www.krav.se<br />

www.lrf.se<br />

www.sjv.se<br />

raftig efterfrågan skapar<br />

DETALJHANDELN UTÖKAR NU sitt ekologiska sortiment<br />

och rapporterar positiva tillväxtsiffror i försäljningen<br />

av ekologiska livsmedel. Enligt Ekologiskt<br />

Marknadscentrum har handeln under 2007 haft en<br />

försäljningsökning av det ekologiska sortimentet <strong>på</strong><br />

25–30 procent.<br />

Vissa ekologiska produkter är mer efterfrågade än<br />

andra. Störst marknadsandel har den ekologiska<br />

mjölken, med åtta procent av totalkonsumtionen<br />

2007. Invägningen av ekomjölk ökade med 17 procent<br />

detta år, men den inhemska efterfrågan ökade<br />

mer. Konsumtionen av ekologisk ost och grädde har<br />

också ökat kraftigt.<br />

Även inom andra områden har det uppstått brist<br />

<strong>på</strong> inhemskt producerade ekologiska livsmedel, till<br />

exempel frukt och grönsaker. Det har lett till en ökad<br />

import av ekologiska varor.<br />

Inte bara privatpersoner efterfrågar ekologiska<br />

produkter. Sedan våren 2006 finns för offentliga<br />

storkök ett konsumtionsmål att 25 procent av produkterna<br />

som används ska vara ekologiska. För att<br />

stimulera den ekologiska produktionen i Sverige ytterligare<br />

behöver flera åtgärder <strong>på</strong> en mängd områden<br />

vidtas. Detta för att se till att efterfrågan kan tillgodoses<br />

så att det blir ännu mer lönsamt att producera<br />

ekologiska produkter.<br />

DEN EKOLOGISKT ODLADE arealen är större i<br />

Sverige än i de flesta andra EU-länder. Under 2007<br />

odlades 17 procent av den svenska åkermarken utan<br />

handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel och<br />

med miljöersättning för ekologisk produktion. Ett av<br />

målen i regeringens aktionsplan för ekologisk produktion<br />

är att 20 procent av åkerarealen ska odlas<br />

ekologiskt. Målet ligger inom räckhåll, men 2007<br />

minskade den ekoodlade arealen jämfört med 2006.<br />

Samtidigt ökade den certifierade andelen.<br />

Riksdagen har kompletterat målet att 20 procent<br />

av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 2010 med<br />

målet att en lika stora andel också ska vara certifierad<br />

till detta år.<br />

Certifiering är nödvändig för att ekologiska produkter<br />

ska kunna säljas som ekologiska. Möjlighet att<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 44


ist <strong>på</strong> ekologiska livsmedel<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

KÄLLA: SJV<br />

Andel ekoodlad åker, därav Krav-certifierad, %<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

söka stöd för certifiering infördes 2005.<br />

Under 2007 var cirka 37 procent av den<br />

totala ekoarealen i Sverige certifierad enligt<br />

KRAVs eller EUs regelverk.<br />

I DET NYA Landsbygdsprogrammet ges<br />

bara full miljöersättning till de ekologiska<br />

jordbruksföretag som är certifierade.<br />

Ersättningen till icke certifierade ska<br />

trappas ner successivt.<br />

Det konsumenterna är beredda att betala<br />

extra för och det samhället vill åstadkomma<br />

med stöden till ekologisk produk-<br />

tion är framför allt minskad kemikaliebelastning<br />

i miljön. Det ekologiska lantbruket<br />

ska bidra till miljökvalitetsmålen giftfri miljö,<br />

grundvatten av god kvalitet, ingen<br />

övergödning och ett rikt odlingslandskap.<br />

Nationella miljöersättningar för ekologisk<br />

produktion har funnits sedan 1989.<br />

Systemen för certifiering håller <strong>på</strong> att<br />

förändras. En väntad utveckling är att certifieringen<br />

enligt EUs regler kommer att<br />

öka såväl i Sverige som inom Europa. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 45


Del 4.<br />

Livsmedels-<br />

produktionen<br />

i Sverige


mjölk<br />

L<br />

Nu får svenska mjölkbönder<br />

bättre betalt<br />

för sin mjölk. Det är en<br />

följd av att efterfrågan<br />

<strong>på</strong> mejeriprodukter<br />

ökat i världen. Det<br />

högre priset gör att<br />

fler vill bygga ut sin<br />

produktion än som vill<br />

minska. Det är ett viktigt<br />

trendbrott.<br />

VET MER<br />

www.svenskmjolk.se<br />

jusnande framtidsutsikter<br />

MJÖLKEN SVARAR FÖR en fjärdedel av produktionsvärdet<br />

i det svenska lantbruket. Lika stor är andelen<br />

jordbruksmark som används för odling av foder<br />

eller till beten för mjölkkor och kvigor.<br />

Mjölkproduktionen är något av en ekonomisk ryggrad<br />

i det svenska lantbruket. Mjölkkorna är dessutom<br />

viktiga landskapsvårdare. De bidrar till att hålla landskapet<br />

öppet vilket har stor betydelse för den biologiska<br />

mångfalden.<br />

Huvuddelen av den mjölk som produceras i<br />

Sverige konsumeras i landet och så är det världen<br />

över. Handel med mejeriprodukter <strong>på</strong> världsmarknaden<br />

omfattar endast sju procent av de globala volymerna.<br />

Men efterfrågan <strong>på</strong> världsmarknaden ökar för närvarande,<br />

framför allt från tillväxtländer som Indien<br />

och Kina. Samtidigt har utbudet av mejeriprodukter<br />

minskat, bland annat <strong>på</strong> grund av torka i Australien<br />

och Nya Zeeland samt exportbegränsningar i<br />

Argentina och Indien. Tidigare lager med framför allt<br />

smör och mjölkpulver har tömts. Världsmarknadspriserna<br />

<strong>på</strong> mejeriprodukter stiger därför, vilket<br />

även <strong>på</strong>verkar priserna i Sverige.<br />

DE SVENSKA AVRÄKNINGSPRISERNA PÅ MJÖLK<br />

steg under hösten 2007 med i genomsnitt 35 procent.<br />

I december var kilopriset i genomsnitt 89 öre<br />

högre än vid motsvarande tidpunkt 2006.<br />

Mjölkråvarans användning 2007, procent<br />

Övrigt, 5<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

Mjölkpulver<br />

& kondens<br />

mjölk, 18<br />

Ystmjölk, 34<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 48<br />

Konsumtionsmjölk<br />

& syrade<br />

produkter, 45


för svenska mjölkbönder<br />

Mjölkkonsumtionen i Sverige l/person och år, därav import<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

Mjölk C2<br />

Konsumtionen av syrade produkter i Sverige,<br />

kg/person och år, därav import<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Ostkonsumtion i Sverige, kg/person och år, därav import<br />

0<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007<br />

(prel)<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

Samtidigt ökade mjölkproducenternas<br />

kostnader, framför allt för foder. Utslaget<br />

<strong>på</strong> helåret 2007 ledde detta till en något<br />

försämrad lönsamhet i mjölkproduktionen,<br />

trots de höjda avräkningspriserna.<br />

De svenska mjölkbönderna kan dock<br />

räkna med en förbättrad lönsamhet under<br />

2008. Det föruts<strong>på</strong>r Jordbruksverket och<br />

det visar kalkyler som gjorts vid Sveriges<br />

Lantbruksuniversitet. De relativt höga avräkningspriserna<br />

var oförändrade i början<br />

av 2008 och förväntas bestå det närmaste<br />

året.<br />

Svenskarna dricker ovanligt mycket<br />

mjölk, även om konsumtionen av dryckesmjölk<br />

minskat något under en följd av år. I<br />

gengäld ökar konsumtionen av syrade<br />

mjölkprodukter; crème fraiche, fil och<br />

yoghurt, samt grädde och ost.<br />

INVÄGNINGEN AV EKOMJÖLK ökade<br />

under 2007 med åtta procent jämfört<br />

med 2006. Konsumtionen av ekomjölk<br />

ökade med cirka 18 procent, medan konsumtionen<br />

av ekologisk ost och grädde<br />

ökade med cirka 30 procent.<br />

Den inhemska efterfrågan <strong>på</strong> ekologisk<br />

mjölk är för närvarande större än tillgången<br />

och ekomjölken betalas med ett<br />

högre pris än konventionell mjölk. Under<br />

2007 höjdes pristillägget för ekomjölk<br />

med 9,7 procent. Tidigare har främst storhushållen<br />

stått för den ökade konsumtionen<br />

av ekologiska mejeriprodukter. 2007<br />

ökade den privata konsumtionen kraftigare<br />

än tidigare.<br />

DEN TOTALA INVÄGNINGEN av mjölk<br />

vid svenska mejerier minskade med 4,6<br />

procent under 2007. Elva procent av<br />

mjölkföretagen lade ned sin produktion,<br />

vilket är en ovanligt hög siffra. Orsakerna<br />

till detta är flera. EUs ersättningar till<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 49


mjölk<br />

Många<br />

vill producera för<br />

mjölkproducenter frikopplades helt och hållet från<br />

produktionen under 2007. Många gårdar lades ned<br />

av åldersskäl, medelåldern bland mjölkföretagarna är<br />

hög. Totalt försvann omkring 1 000 mjölkleverantörer<br />

och 20 000 mjölkkor under 2007.<br />

Det är i första hand de små mjölkgårdarna som<br />

läggs ned. Den <strong>på</strong>gående strukturomvandlingen mot<br />

färre och större gårdar fortsätter. År 2007 hade medelgården<br />

51 kor. Genomsnittet år 2006 var 48 kor.<br />

Bevis för att det ändå finns en framtidstro bland<br />

mjölkproducenterna är att antalet ansökningar om<br />

förprövning av nya koplatser ökade. Under 2007 ansökte<br />

260 mjölkföretag om att få bygga 21 000 nya<br />

koplatser. Det är det högsta antalet sedan 2001 och<br />

2 500 fler än 2006. Byggs alla platser motsvarar tillskottet<br />

med råge det antal kor som försvann under<br />

2007.<br />

INVÄGNINGEN AV MJÖLK har inte bara minskat i<br />

Sverige utan också i övriga EU. Med stigande priser<br />

är det troligt att mjölkproduktionen kommer att öka<br />

igen. I Lantbruksbarometern 2008 uppger 24 procent<br />

av de svenska mjölkbönderna att de tänker<br />

bygga ut under den närmaste treårsperioden.<br />

Så länge efterfrågan överstiger produktionen är<br />

det troligt att mjölkpriserna ligger kvar <strong>på</strong> dagens<br />

lite högre nivåer. På lite längre sikt föruts<strong>på</strong>s ett fluktuerande<br />

världsmarknadspris <strong>på</strong> mejeriprodukter.<br />

Priset kommer att <strong>på</strong>verkas av en mängd olika faktorer,<br />

bland annat av den ekonomiska utvecklingen i<br />

världen.<br />

MEJERIMARKNADEN BLIR allt mer internationaliserad.<br />

Mejeriprodukter börjar i ökande utsträckning<br />

röra sig över landsgränser. I Sverige har importen av<br />

mejeriprodukter ökat sakta men säkert under 2000talet.<br />

Mejeriföretagen förändras med de förändrade<br />

marknadsförutsättningarna. Arla foods ägs sedan<br />

flera år tillbaka av både danska och svenska bönder.<br />

Företaget har utvecklats till Europas största mejeriföretag,<br />

med produktion av mjölkbaserade livsmedel<br />

i elva länder. Skånemejerier tog också klivet över<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 50


den lokala marknaden<br />

16 000<br />

14 000<br />

12 000<br />

10 000<br />

8 000<br />

6 000<br />

4 000<br />

2 000<br />

0<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

9 000<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

0<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

Antal mjölkleverantörer 1998-2007<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Avkastning per ko och år, 1998-2007, kg mjölk)<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

sundet i slutet av 2007, genom att köpa<br />

andelar i ett danskt mejeriföretag.<br />

Samtidigt som mejerimarknaden internationaliseras<br />

finns en trend som går i andra<br />

riktningen. Både stora och små mejeriföretag<br />

har börjat utveckla regionala<br />

profilprodukter för att tillmötesgå konsumenternas<br />

önskemål om lokalt produce-<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

14<br />

12<br />

10<br />

Genomsnittligt antal kor per besättning, 1998-2007<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SJV/SVENSK MJÖLK<br />

Konsumtion av grädde i Sverige, kg/person och<br />

år 2000-2007, därav import<br />

0<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

(prel)<br />

KÄLLA: SVENSK MJÖLK<br />

rade livsmedel. I Västsverige säljer Arla<br />

foods Västkustmjölk och <strong>på</strong> östkusten levererar<br />

nystartade Emå mejeri mjölk till<br />

bland annat Coop Forum i Kalmar. Hela 61<br />

procent av de svenska mjölkproducenterna<br />

skulle vilja sälja <strong>på</strong> närmarknaden,<br />

det framgår av Lantbruksbarometern<br />

2008. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 51


nötkött<br />

Svenskarna föredrar<br />

svenskt nötkött om de<br />

får välja. Men den<br />

inhemska produktionen<br />

minskar för<br />

närvarande. För att<br />

produktionen ska<br />

kunna öka krävs bättre<br />

lönsamhet. Ett effektivare<br />

resursutnyttjande<br />

kan både ge bättre<br />

lönsamhet och stora<br />

miljövinster.<br />

I butiken säljer svenskt<br />

nötkött bäst<br />

VET MER<br />

www.lrf.se<br />

www.notkottsproducenter.se<br />

www.svenskkottinformation.se<br />

www.swedishmeats.com<br />

www.taurus.mu<br />

Om<br />

svensken får välja<br />

NÄR SVENSKA KONSUMENTER får välja tar de i första<br />

hand svenskt nötkött. Av det sålda nötköttet i<br />

butik är cirka 80 procent svenskt. Ändå består 48<br />

procent av den totala nötköttskonsumtionen i<br />

Sverige av importkött. Skillnaden uppstår genom att<br />

80 procent av det nötkött som används av restauranger<br />

och storhushåll är importerat. Få restauranger<br />

och storkök redovisar varifrån köttet kommer.<br />

Det är i butiken konsumenten har möjlighet att välja<br />

svenskproducerat. Åtskilliga är de undersökningar<br />

där svenska konsumenter uppger att de föredrar och<br />

har stort förtroende för svenskt nötkött.<br />

Anledningen är bland annat värden som hög livsmedelssäkerhet,<br />

god djuromsorg och att de svenska<br />

nötkreaturen bidrar till att hålla det svenska landskapet<br />

öppet (United Minds 2005).<br />

I KLIMATDEBATTEN HAR nötkreatur utpekats som<br />

miljöbovar; idisslande djur bildar och avger metangas<br />

som är en aggressiv växthusgas. Å andra sidan<br />

gör idisslarna stor miljönytta. Omkring 80 procent av<br />

alla betesmarker hålls öppna av nötkreatur. Utan betesdjur<br />

går det inte att klara de nationella miljömålen<br />

för biologisk mångfald.<br />

Klimat<strong>på</strong>verkan från nötkreatur kan dessutom begränsas,<br />

genom smärre förändringar i utfodringen.<br />

LRF har under året arrangerat utbildningsdagar som<br />

förmedlat detta budskap.<br />

LÅNGA TRANSPORTER AV livsmedel och jordbruksråvaror<br />

innebär också en klimatbelastning. För<br />

att stärka kopplingen mellan inhemsk konsumtion<br />

och produktion av livsmedel har regeringen givit<br />

Livsmedelsverket i uppdrag att se över hanteringen<br />

av geografiska ursprungsbeteckningar. I dagsläget<br />

krävs ursprungsmärkning av färskt och fryst nötkött<br />

i butik inom hela EU. Det finns inga krav när det gäller<br />

restauranger och storhushåll. Restauranger som<br />

till 100 procent använder svenskt nötkött kan däremot<br />

få en särskild licens från Sveriges Nötköttsproducenter.<br />

Problematiskt för det svenska nötköttet är att det<br />

i butiken blir dyrare än nötköttet som importeras<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 52


är nötköttet svenskt<br />

KÄLLA: SJV, SCB<br />

Nötkött: konsumtion, produktion, import och export,<br />

1 000 ton, 1998-2007<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: EUROSTAT<br />

KÄLLA: TAURUS<br />

350<br />

340<br />

330<br />

320<br />

310<br />

300<br />

290<br />

280<br />

270<br />

260<br />

250<br />

Foderanvändning i nötköttsproduktionen<br />

spannmål<br />

koncentrat<br />

bete<br />

halm, 2%<br />

11%<br />

6%<br />

34%<br />

färdigfoder, 2%<br />

45%<br />

2007 2008<br />

vall<br />

Genomsnittliga marknadspriser <strong>på</strong> ungtjur R3 i<br />

några länder 2006/2007, euro/100kg slaktad vikt<br />

DANMARK, TYSKLAND, IRLAND,SVERIGE, EU<br />

från andra EU-länder. Detta trots att avräkningspriserna<br />

ligger ganska nära varandra.<br />

Det konstaterade Jordbruksverket i<br />

en undersökning som publicerades i början<br />

av 2008. Varför det ser ut så här är<br />

inte klarlagt. Varken handel eller slakterier<br />

vill ta <strong>på</strong> sig ansvaret.<br />

SVENSKAR ÄTER MYCKET nötkött, och<br />

konsumtionen har stigit stadigt den senaste<br />

tioårsperioden. Den inhemska produktionen<br />

har inte följt med. Gapet mellan<br />

konsumtion och produktion har successivt<br />

ökat sedan år 2000.<br />

Mellan 2006 och 2007 minskade antalet<br />

slaktade nötkreatur med 4,3 procent i<br />

Sverige. Under 2008 beräknas antalet<br />

slaktade nötkreatur minska med ytterligare<br />

cirka tre procent. Prognosen utgår<br />

från det faktum att antalet mjölkkor minskat<br />

kraftigt och därmed också antalet<br />

födda kalvar.<br />

En annan förklaring till den minskade inhemska<br />

produktionen är ansträngd lönsamhet.<br />

Detta till följd av ökade produktionskostnader,<br />

ett lågt avräkningspris<br />

och oförändrade miljöersättningar. De<br />

kraftigt höjda spannmålspriserna under<br />

2007 drar med sig högre kostnader även<br />

för vallfoder. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 53


nötkött<br />

B<br />

rist <strong>på</strong> nötkött i EU<br />

INOM EU ÄR DET underskott <strong>på</strong> nötkött. Bristsituationen<br />

kan resultera i fortsatta höjningar av avräkningspriserna<br />

och därmed ge bättre lönsamhet<br />

för dem som producerar nötkött. Avräkningspriserna<br />

vände up<strong>på</strong>t under andra halvåret 2007, en trend<br />

som höll i sig i början av 2008. Prisutvecklingen har<br />

varit särskilt gynnsam i Sverige som tidigare legat i<br />

ett undre intervall jämfört med andra EU-länder.<br />

Situationen kan dock snabbt komma att förändras.<br />

Brasilien har länge varit en stor exportör av nötkött<br />

till EU. Produktionen har ökat kraftigt där, men under<br />

2007 infördes en tillfällig begränsning för import av<br />

brasilianskt nötkött till EU. Detta <strong>på</strong> grund av skärpta<br />

krav <strong>på</strong> leverantörerna. Hävs importrestriktionerna<br />

kommer det leda till en ökad tillgång vilket kan <strong>på</strong>verka<br />

prisutvecklingen. Den kan även <strong>på</strong>verkas av ett<br />

nytt WTO-avtal. Förhandlingarna är långt framskridna,<br />

men effekterna för nötköttet är ännu osäkra.<br />

DEN POSITIVA PRISUTVECKLINGEN för mjölk och<br />

den strukturomvandling som varit kommer troligen<br />

leda till en stabilisering av antalet mjölkkor i Sverige.<br />

Antalet dikor ökar och under 2007 förprövades<br />

osedvanligt många ansökningar om nya stallplatser<br />

för dikor, mjölkkor och övriga nötkreatur. Det är positiva<br />

signaler, men för att säkra en uthållig svensk<br />

nötköttsproduktion krävs en fortsatt förbättring av<br />

lönsamheten.<br />

Flera olika aktiviteter <strong>på</strong>går för att stötta de nötköttsproducenter<br />

som vill effektivisera sin produktion.<br />

Rådgivningsföretaget Taurus som ägs av<br />

Swedish Meats, Svensk Mjölk, Avelspoolen, KLS och<br />

medfinansieras av LRF har det senaste året bland<br />

annat lanserat ett nytt studiematerial, »Satsa <strong>på</strong> nötkött«.<br />

Materialet ger producenterna möjlighet att via<br />

olika nyckeltal jämföra sin produktionsresultat med<br />

andras.<br />

En del forskning <strong>på</strong>går också som visar att det<br />

finns goda möjligheter att öka lönsamheten i uppfödningen<br />

av dikor. Metoderna som förespråkas är<br />

fördelaktiga ur miljösynpunkt. Bäst är att använda<br />

marker som inte lämpar sig för annan jordbruksproduktion<br />

och att använda inhemskt foder. Detta gyn-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 54


kan höja priserna till bonden<br />

KÄLLA: SJV<br />

KÄLLA: SJV<br />

600 000<br />

500 000<br />

400 000<br />

300 000<br />

200 000<br />

100 000<br />

50 000<br />

45 000<br />

40 000<br />

35 000<br />

30 000<br />

25 000<br />

20 000<br />

15 000<br />

10 000<br />

5 000<br />

0<br />

0<br />

Antal nötkreatur i Sverige 1995-2007<br />

DIKOR, MJÖLKKOR,UNGNÖT, KALVAR<br />

1995 2000 -04 -05 -06 -07<br />

Förprövning av djurstallar, godk. ärenden 2001-2007<br />

MJÖLKKOR, DIKOR, ÖVRIG NÖT<br />

2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

nar den biologiska mångfalden och medför<br />

lägre utsläpp av växthusgaser.<br />

Samtidigt förstärks mervärdena i den inhemska<br />

nötköttsproduktionen. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 55


griskött<br />

Kraftigt<br />

höjda foderpriser<br />

Sjunkande<br />

avräkningspriser och<br />

kraftigt höjda foderpriser<br />

sänkte lönsamheten<br />

i den svenska<br />

grisproduktionen<br />

under 2007. Ändå<br />

finns framtidstro.<br />

Svenska grisar är<br />

friska, växer fort och<br />

ger ett bra kött.<br />

VET MER:<br />

www.grisproducenter.org<br />

www.lrf.se<br />

www.svenskapig.se<br />

www.svenskkottinformation.se<br />

2007 BLEV ETT DRAMATISKT år för Sveriges<br />

grisproducenter. Kraftigt höjda foderpriser och sjunkande<br />

avräkningspriser grusade 2006 års förhoppningar<br />

om tillväxt. Då tredubblades antalet förprövningar<br />

av nya djurstallar för gris till 8 000 nya<br />

suggplatser.<br />

Avräkningspriserna för griskött höjdes hösten<br />

2006. Samma år förändrades djurskyddsföreskrifterna.<br />

De nya reglerna bedömdes kunna sänka byggkostnaderna<br />

och arbetstidsåtgången i nya stallar.<br />

Detta skapade framtidstro.<br />

Men 2007 inleddes med en prisnedgång och till<br />

hösten steg foderpriserna med över 100 procent.<br />

Sammantaget har dessa förändringar utsatt branschen<br />

för en hård press. Till dramatiken under 2007<br />

hör även ett utbrott av den fruktade sjukdomen<br />

PRRS, en sjukdom som är vanlig Europa, men som<br />

Sverige hittills varit förskonad från. Sjukdomen bekämpades<br />

framgångsrikt och från och med 31 december<br />

2007 betraktas Sverige åter som fritt från<br />

PRRS.<br />

BAKSLAGEN TILL TROTS ökade antalet slaktsvin<br />

något i Sverige under 2007. Men antalet smågrisar<br />

minskade. Antalet suggor var i princip oförändrat.<br />

Totalt producerades drygt 264 000 ton griskött. Det<br />

är ungefär samma mängd som 2006 men betydligt<br />

mindre än rekordåret 1998, då produktionen var<br />

332 000 ton.<br />

Den kraftiga minskningen av produktionen efter<br />

1998 beror <strong>på</strong> att priset rasade <strong>på</strong> griskött. Svenska<br />

grisproducenter har sedan dess jobbat hårt med att<br />

göra produktionen mer kostnadeffektiv.<br />

De grisproducenter som lyckats utveckla en rationell<br />

produktion har klarat den sänkta lönsamheten<br />

under 2007 bäst. De höga foderpriserna har varit<br />

mindre kännbara för dem som har egen foderproduktion<br />

<strong>på</strong> gården.<br />

En strukturomvandling som ger effektivitetsvinster<br />

<strong>på</strong>går också. Gårdarna blir större, med fler djur.<br />

Antalet suggor per gård i smågrisproduktionen<br />

ökade från i medeltal 15 till 116 mellan 1980 och 2006.<br />

Samma sak gäller i uppfödningen av slaktgrisar. Här<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 56


fick stor effekt <strong>på</strong> lönsamheten<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

1 600<br />

1 400<br />

1 200<br />

1 000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

Griskött: Konsumtion, produktion, import, export<br />

1998-2007, 1 000 ton<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Genomsnittliga slaktsvinspriser i Sverige 1999-2008,<br />

kr/100 kg slaktad vikt<br />

0<br />

1999 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Vikt 80 kg, kött 57%, inkl leveranstillägg. KÄLLA: SCB, SJV<br />

har antalet slaktgrisar per gård ökat från i<br />

genomsnitt 81 till 495 mellan 1980 och<br />

2006. Fortfarande finns stora variationer,<br />

men omkring 20 procent av producenterna<br />

levererar nästan 80 procent av alla<br />

grisar som går till slakt.<br />

KONSUMTIONEN AV GRISKÖTT har legat<br />

<strong>på</strong> en tämligen stabil nivå under 2000-talet.<br />

2007 åt svenskarna cirka 324 000 ton<br />

griskött. 72 procent var svenskproducerat,<br />

övrigt var importerat. Ungefär 12 procent<br />

av den svenska produktionen går <strong>på</strong> export.<br />

Svenska konsumenter har ett stort förtroende<br />

för svenska grisuppfödare och<br />

för svenskt griskött. Det visar<br />

en stor konsumentundersökning<br />

som gjordes<br />

2006 av Synovate TEMO.<br />

89 procent uppger att de<br />

har stort förtroende för<br />

svenskt griskött, av dem<br />

uppger 42 procent att de<br />

har ett mycket stort förtroende.<br />

Deltagarna i undersökningen<br />

fick även frågan om<br />

hur de såg <strong>på</strong> danskt<br />

griskött. Danmark är det<br />

land som står för den största<br />

exporten av griskött till<br />

Sverige. 38 procent uppgav<br />

att de hade förtroende för<br />

danskt griskött, men nästan<br />

lika många, 37 procent, sa<br />

att de hade litet förtroende<br />

för det danska grisköttet.<br />

DANMARK ÄR EN av EUs<br />

verkligt stora exportörer av<br />

griskött och där finns åtta<br />

gånger fler grisar än i <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 57


griskött<br />

Svenska<br />

grisproducenter<br />

Sverige. Produktionskostnaderna är 10–15 procent<br />

lägre än de svenska.<br />

Vid sidan av Danmark är även Tyskland en stor leverantör<br />

av griskött till den svenska marknaden.<br />

Tyskland ökade sina marknadsandelar under 2007.<br />

Det gjorde även Polen, Finland och Nederländerna.<br />

Inte bara Danmark, utan flera av de andra europeiska<br />

länderna har lägre produktionskostnader i sin<br />

uppfödning av grisar. Till en del kan det förklaras av<br />

lägre djurskyddskrav. I Sverige finns exempelvis krav<br />

<strong>på</strong> att suggorna alltid ska gå lösa för att kunna utöva<br />

sitt bobyggnadsbeteende. De ska ha tillgång till halm<br />

eller annat strömedel. Förändringar är <strong>på</strong> väg i övriga<br />

EU, men inte förrän 2013. Även efter detta årtal<br />

kommer det dock i övriga EU att vara tillåtet att<br />

hålla suggorna bundna delar av året.<br />

Den höga nivån <strong>på</strong> djurskyddet för svenska grisar<br />

innebär flera fördelar. God skötsel och omvårdnad<br />

ger glada och friska grisar som växer bra. Svenskt<br />

griskött smakar bra, är saftigt och krymper inte i<br />

stekpannan.<br />

Effektiviteten i svensk grisproduktion är dessutom,<br />

med internationella mått, hög. Varje sugga producerar<br />

i genomsnitt cirka 23 smågrisar per år. Slaktgrisarna<br />

har en tillväxt <strong>på</strong> mer än 900 gram/dag och<br />

leder därmed världsligan i tillväxt. Andra konkurrensfördelar<br />

är ett långt drivet miljöarbete och ett<br />

ambitiöst smittskyddsprogram med bland annat salmonellafritt<br />

kött.<br />

HÄLSOTILLSTÅNDET BLAND de svenska grisarna<br />

följs i flera olika kontroll- och övervakningsprogram.<br />

Tack vare dessa program <strong>på</strong>träffades fallen av PRRS<br />

under 2007, vilket gjorde det möjligt att snabbt och<br />

effektivt bekämpa spridningen av sjukdomen.<br />

Även när det gäller miljö<strong>på</strong>verkan ligger den svenska<br />

grisproduktionen bra till. Sverige har mindre än<br />

hälften så hög djurtäthet som EU-snittet, vilket skapar<br />

bättre förutsättningar för en balanserad hantering<br />

av den växtnäring som finns i grisgödseln. I<br />

Sverige går det 1,3 grisar per hektar, motsvarande<br />

siffra är 2,8 för EU. Kraven när det gäller fosforutsläpp<br />

är strängare i Sverige än i övriga EU. I Sverige<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 58


är effektiva och skickliga<br />

17,00<br />

16,00<br />

15,00<br />

14,00<br />

13,00<br />

12,00<br />

11,00<br />

10,00<br />

9,00<br />

8,00<br />

Slaktsvinspriser i Tyskland, Danmark, Sverige<br />

2006 - v13 2008 kr/kg slaktad vikt<br />

58% kött<br />

2006 2007 2008<br />

Det danska priset har korrigerats med +2,2 % pga annorlunda uppslaktning och<br />

avräkning jämfört med Sverige. Danskt pris sänks 10 öre/kg för varje kilo i intervalllet<br />

83,0-01,9 kg.<br />

KÄLLA: SCB<br />

finns det med andra ord möjligheter<br />

att öka grisproduktionen utan<br />

att äventyra miljön.<br />

TROTS SVÅRIGHETERNA under<br />

2007 finns det en framtidstro bland<br />

de svenska grisproducenter. De<br />

höjda foderpriserna drabbar producenterna<br />

världen över.<br />

I slutet av 2007 fick de ökade<br />

produktionskostnaderna också<br />

genomslag <strong>på</strong> priserna i hela<br />

Europa. Prisnedgången vände till<br />

en uppgång som fortsatte under<br />

de första månaderna 2008.<br />

Prognoserna pekar <strong>på</strong> en fortsatt positiv<br />

prisutveckling.<br />

Med ett fortsatt arbete för att effektivisera<br />

och utveckla produktionen finns<br />

goda möjligheter för de svenska producenterna.<br />

Förebilder finns. Just nu mobiliseras<br />

resurser för att inrätta ett kunskapscentrum<br />

för intensifierad rådgivning till<br />

producenter som vill utveckla sin produktion.<br />

<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 59


lammkött<br />

2007 innebar ett<br />

trendbrott i svensk<br />

lammköttsproduktion<br />

För första gången <strong>på</strong><br />

många år ökade den<br />

svenska<br />

produktionens andel<br />

av konsumtionen.<br />

VET MER<br />

www.faravelsforbundet.se<br />

www.lrf.se<br />

Svensk<br />

lammproduktion<br />

DET STORA INTRESSET för svenskt lammkött har<br />

resulterat i en snabb utveckling av den svenska fårnäringen.<br />

Produktionen har ökat under hela 2000talet.<br />

Allt fler satsar <strong>på</strong> att hålla fler tackor och föda<br />

upp fler lamm, ett tecken <strong>på</strong> att lammproduktionen<br />

håller <strong>på</strong> att bli mer yrkesmässig. Tidigare har lammproduktionen<br />

främst varit en bisyssla.<br />

Bra lönsamhet och ett stort intresse från svenska<br />

konsumenter är viktiga drivkrafter. Efterfrågan <strong>på</strong><br />

svenskt lammkött är större än tillgången under nio<br />

av årets tolv månader. Produktionen ökar, men gapet<br />

mellan den inhemska konsumtionen och produktionen<br />

är fortfarande stort. 2007 producerades 4 710<br />

ton lammkött i Sverige. Konsumtionen var 11 800<br />

ton. Jämfört med 2006 ökade både konsumtion och<br />

produktion, med 1,9 respektive 9,4 procent. Den stora<br />

produktionsökningen ledde till ett trendbrott i<br />

självförsörjningsgraden, som för första gången <strong>på</strong><br />

många år ökade, från 37 till 40 procent.<br />

IMPORTKÖTTET SVARAR FÖR för huvuddelen av<br />

den svenska konsumtionen. Under 2007 uppgick importen<br />

till 64 procent. Hela 40 procent av det importerade<br />

lammköttet kom från Nya Zeeland, ett av<br />

världens större lammproducerande länder.<br />

Svenskt lammkött säljs bara färskt och efterfrågan<br />

<strong>på</strong> lammkött är spridd över hela året. Utbudet av<br />

svenskt lammkött är dock störst under några höstmånader,<br />

då de lamm som fötts <strong>på</strong> våren blivit slaktfärdiga.<br />

Svenska producenter eftersträvar nu att sprida<br />

lammningen över året.<br />

Kilopriserna <strong>på</strong> bra lammkött är i det närmaste<br />

dubbelt så höga under våren jämfört med hösten.<br />

Det skapar starka motiv för en ökad spridning av<br />

lammningen. Svenska lamm föds numera från hösten<br />

och ända fram till midsommar.<br />

DE STÖRRE BESÄTTNINGARNA står för en växande<br />

andel av lammproduktionen. Strukturen förändras<br />

snabbt. Totalt fanns det 2007 över en halv miljon får<br />

i Sverige, fördelade <strong>på</strong> mer än 8 000 fårbesättningar.<br />

Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat<br />

från 20 till 30 tackor under de senaste tolv åren.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 60


ökar och tar marknadsandelar<br />

KÄLLA: SCB KÄLLA: SJV<br />

300 000<br />

250 000<br />

200 000<br />

150 000<br />

100 000<br />

50 000<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

0<br />

Antal får och lamm i Sverige, 1980-2007<br />

Lamm<br />

Tackor, baggar<br />

1980 -90 2000 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Lamm: Produktion och konsumtion 1998-2007, 1 000 ton<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

2007 fanns det 627 besättningar i Sverige<br />

med mer än 100 tackor och 40 besättningar<br />

med över 500 tackor. Slaktvikten<br />

hos lammen ökar också. Det beror bland<br />

annat <strong>på</strong> att fler uppfödare håller får av en<br />

treraskorsning som har bättre egenskaper<br />

för köttproduktion än både de svenska<br />

pälsfåren och svenska ullraser.<br />

Ur ekonomisk synvinkel är skinnproduktionen<br />

viktig och Gotlandsfåret<br />

som ger ett fint skinn är fortfarande den<br />

största rasen i Sverige. Till Gotlandsfårets<br />

fördelar hör att det både ger bra köttproduktion<br />

och bra skinn. Däremot är det<br />

något svårare att åstadkomma en spridd<br />

lammning med denna ras.<br />

Ullfåren har lite sämre tillväxt och slaktvikten<br />

<strong>på</strong> lammen ligger lägre än<br />

Gotlandsfårets. Men en utveckling av ull-<br />

produktionen i Sverige <strong>på</strong>går<br />

just nu, vilket ökar<br />

efterfrågan <strong>på</strong> svensk<br />

lammull. Viktiga aktörer är<br />

Gotlands Ullspinneri och<br />

den ekonomiska föreningen<br />

Ull i Sverige.<br />

För att ta till vara de<br />

många möjligheterna i den<br />

svenska fårnäringen görs<br />

just nu flera satsningar. LRF<br />

stöttar en utvidgad rådgivning<br />

och Fåravelsförbundet<br />

satsar mer <strong>på</strong> sjukdomsförebyggande<br />

arbete, via<br />

utvidgade kontroll- och<br />

övervakningsprogram.<br />

Fåren ger kött, men bidrar<br />

också till att hålla landskapet<br />

öppet. Ungefär tio<br />

procent av den svenska betesarealen<br />

betas av får, ofta<br />

mark med höga naturvärden.<br />

<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 61


fågelkött<br />

Konsumtionen av<br />

kycklingkött fortsätter<br />

att öka i Sverige.<br />

2007 stod svenskt<br />

kycklingkött för den<br />

största andelen av<br />

ökningen. Den inhemska<br />

produktionen<br />

ökade med nästan<br />

fem procent.<br />

VET MER:<br />

www.svenskfagel.se<br />

Svenskt<br />

kycklingkött har<br />

KONSUMTIONEN AV KYCKLINGKÖTT fortsätter att<br />

öka i Sverige. Mellan 2006 och 2007 ökade totalkonsumtionen<br />

med 3,2 procent och svenskarna äter<br />

nu 13,6 kilo fågelkött per person och år. På tio år har<br />

konsumtionen av kyckling ökat med nästan 110 procent.<br />

Fallande priser och ett ökat utbud av styckade<br />

och förädlade produkter har bidragit till konsumtionsökningen.<br />

Hälsotrender och internationella matlagningsinfluenser<br />

har säkert också medverkat till<br />

den här utvecklingen. Men fortfarande äter svenskarna<br />

betydligt mindre kycklingkött än EU-medborgaren<br />

som i genomsnitt konsumerar 22 till 23 kilo<br />

per år.<br />

OMKRING 60 PROCENT av det kycklingkött som<br />

konsumeras i Sverige är svenskt. Resten är importerat.<br />

Importen har sedan slutet av 1990-talet ökat i<br />

snabb takt, från några procent till dagens cirka 40.<br />

Den svenska produktionen har inte hållit jämna steg<br />

med konsumtionsökningen. En period sjönk produktionen<br />

trots att konsumtionen ökade. Trenden bröts<br />

för några år sedan och år 2007 ökade den inhemska<br />

produktionen mer än importen.<br />

Huvuddelen av det importerade kycklingköttet<br />

kommer från Danmark. Men marknaden förändras.<br />

Importen till Sverige av färsk kyckling minskade med<br />

nästan tio procent under 2007. I stället ökade importen<br />

av beredda produkter, till exempel kycklingspett<br />

och kycklingsallad, med 42 procent. Nya länder<br />

står för exporten av dessa produkter.<br />

Direktimporten från Thailand ökade med 220 procent<br />

under 2007 och importen från Brasilien ökar<br />

också. 2006 gick Brasilien om USA som världens<br />

största exportör av kycklingkött. Priserna <strong>på</strong> kycklingkött<br />

från USA, Brasilien och Thailand är lägre än<br />

<strong>på</strong> kycklingkött från Sverige. Dessa länder tillåter tillväxtantibiotika<br />

under uppfödningen, har låga krav <strong>på</strong><br />

djuromsorgen och saknar kontrollprogram för bland<br />

annat salmonella.<br />

Importen av beredda produkter går i stor utsträckning<br />

till storhushåll och restauranger. Men<br />

under 2007 har utbudet i vanliga butiker också ökat.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 62


livit populär grillmat<br />

I SVERIGE SVARAR 120 uppfödare för<br />

huvuddelen av den svenska slaktkycklingproduktionen.<br />

Dessa uppfödare finns i<br />

Syd- och Mellansverige. Besättningarnas<br />

storlek varierar, men merparten av djuren<br />

kommer från uppfödare som föder upp<br />

mellan 20 000 till 120 000 kycklingar per<br />

omgång. En uppfödare föder upp drygt<br />

sju omgångar per år.<br />

Kycklingarna går fritt under hela uppfödningstiden<br />

och kan picka och sprätta.<br />

Djuren har alltid fri tillgång till vatten och<br />

mat. Stor vikt läggs vid god djuromsorg<br />

och hygien.<br />

De svenska kraven <strong>på</strong> djuromsorg i upp-<br />

Svensk<br />

Fågel<br />

från ägg<br />

till färdig<br />

kyckling<br />

Så här ser den frivilliga ursprungsmärkningen<br />

av svenskt fågelkött ut. Märket får bara användas<br />

av dem som deltar i Svensk Fågels<br />

djuromsorgsprogram. 99 respektive 97 procent<br />

av svenska kycklingar och kalkoner produceras<br />

av företag som är medlemmar i<br />

Svensk Fågel. Medlemsföretagen är Lantmännen<br />

Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs<br />

Kyckling, Knäreds Kyckling och Ingelsta<br />

Kalkon.<br />

Medlemmarna i Svensk Fågel är också fodertillverkare,<br />

avelsidkare, kläckerier och uppfödare,<br />

vilket innebär hela produktionskedjan<br />

för matfågelkött.<br />

födningen av slaktkyckling är betydligt<br />

mer omfattande än i övriga EU. Bland<br />

annat finns särskilda utrymmeskrav. Svenska<br />

kycklingar har större ytor att röra sig<br />

<strong>på</strong> jämfört med kycklingar i andra länder.<br />

SÅ GOTT SOM alla kycklinguppfödare i<br />

Sverige (99 procent) är anslutna till<br />

branschorganisationen Svensk Fågels<br />

djuromsorgsprogram. Programmet innehåller<br />

riktlinjer för uppfödning, transport<br />

och slakt av kyckling och kalkon. Grunden<br />

är gällande lagstiftning för djurskydd,<br />

smittskydd och miljö, kompletterat med<br />

mer långtgående krav. Syftet är att förtydliga<br />

vad som avses med en<br />

etiskt riktig hantering av matfågel,<br />

men också att bibehålla och<br />

utveckla hälsoläget i matfågelproduktionen.<br />

Alla uppfödningsanläggningar<br />

kontrollbesiktigas och då bedöms<br />

både teknisk utrustning<br />

och skötseln av djur och utrustning.<br />

Totalt ingår 31 olika kontrollpunkter.<br />

Svensk Fågel driver också flera<br />

hälsokontrollprogram, bland<br />

annat kontrollprogram för<br />

salmonella och campylobacter.<br />

Att programmen är framgångsrika<br />

visar den salmonellastudie<br />

som publicerades av EUs livsmedelsmyndighet<br />

under 2007 (se<br />

avsnittet Säkra livsmedel). I<br />

Sverige fanns inga salmonellasmittade<br />

slaktkycklingflockar.<br />

Andelen för EU-länderna i<br />

genomsnitt var 24 procent. I flera<br />

länder låg andelen smittade<br />

flockar <strong>på</strong> 40 till 70 procent.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008/ SIDAN 63


fågelkött<br />

Bara<br />

svenska kycklingar<br />

<br />

EN FRIVILLIG URSPRUNGS- och kontrollmärkning<br />

för svenskproducerad kyckling (kläckt-uppfödd-slaktad-förädlad<br />

i Sverige) introducerades av Svensk<br />

Fågel 2004. Detta för att underlätta för de konsumenter<br />

som vill ha svenskt kycklingkött. För kycklingkött<br />

finns inga EU-regler om ursprungsmärkning<br />

i butik.<br />

Märkningen används också för att förklara den<br />

svenska kycklingens särart – de höga djuromsorgskraven<br />

och salmonellafrihet. De som använder märket<br />

måste vara anslutna till Svensk Fågels djuromsorgsprogram.<br />

Samma gäller kalkonkött, en<br />

produktionsgren som för närvarande växer i Sverige.<br />

Svenskarna uppskattar svenskt fågelkött. I en SIFOundersökning<br />

2007 tillfrågades 1 000 slumpmässigt<br />

utvalda svenskar om sina grillvanor. Kyckling visade<br />

sig vara den populäraste grillrätten, näst efter fläskfilé.<br />

Och hela 81 procent uppgav att de vill ha svensk<br />

kyckling när de grillar.<br />

Maj till augusti är de månader då försäljningen av<br />

kycklingkött ligger högst. Men försäljningen ökar<br />

även under andra delar av året.<br />

ATT PRODUCERA KYCKLING i Sverige är dyrare än<br />

i andra länder. Det beror delvis <strong>på</strong> att svensk produktion<br />

har betydligt hårdare regler för djuromsorg<br />

och miljöskydd, men också <strong>på</strong> högre kostnader för<br />

arbetskraft, foder och byggnader. Det är inte möjligt<br />

att producera kyckling i Sverige till samma kostnad<br />

som i exempelvis Thailand och Brasilien.<br />

Däremot ligger priset till svenska kycklingproducenter<br />

<strong>på</strong> ungefär samma nivå som i övriga EU.<br />

Svenskt kycklingkött är förhållandevis billigt och<br />

branschen tror <strong>på</strong> en fortsatt ökning av den svenska<br />

konsumtionen. Klimatdebatten kan ge ytterligare argument<br />

för svensk kyckling – livscykelanalyser visar<br />

att detta kött bidrar minst till växthuseffekten.<br />

Kycklingar är också effektiva foderomvandlare vilket<br />

är en fördel i tider då spannmålspriset är hög.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 64


är salmonellafria<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

Kyckling: Total konsumtion 1998-2007, varav svenskproducerad,<br />

kg/person och år<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

1600<br />

1400<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Kyckling: Total konsumtion, produktion,<br />

konsumtion svensk kyckling, import, 1993-2007, 1 000 ton<br />

Kyckling: Importandelen av svensk produktion 1993-2006, %<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL<br />

Nya mod.<br />

Nya mod.<br />

Nya mod.<br />

Nya mod.<br />

Nya mod.<br />

Nya mod.<br />

Ny statistik vid<br />

mätning av<br />

konsumtionen<br />

Svensk Fågel har gjort<br />

förändringar i statistiken<br />

för att få bättre grepp<br />

om hur konsumtionen<br />

ser ut. Den nya statistiken<br />

visar hur mycket<br />

rent kycklingkött svenskarna<br />

äter. Huvuddelen<br />

av kycklingen som konsumeras<br />

idag är styckad<br />

och utan inkråm. Vikten<br />

av ben och in-<br />

⊳kråm är därför<br />

inte medräknad<br />

i den nya<br />

statistiken.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 65


ägg<br />

Djuromsorgen i svensk<br />

äggproduktion är ett<br />

föredöme i EU. 58<br />

procent av de svenska<br />

hönsen är frigående,<br />

resten har moderna<br />

burar med sittpinne,<br />

sandbad och värprede.<br />

I övriga EU hålls<br />

de flesta hönsen<br />

i trånga burar.<br />

Under 2007 steg<br />

foderpriser och<br />

produktionskostnader,<br />

och antalet värphöns<br />

minskade. Nu s<strong>på</strong>s en<br />

återhämtning för<br />

2008.<br />

VET MER:<br />

www.svenskaagg.se<br />

Svensk äggproduktion<br />

SVENSKARNA FÖREDRAR svenska ägg när de kan<br />

välja. Cirka 95 procent av alla skalägg som säljs i<br />

Sverige är producerade i landet.<br />

De svenska äggen är salmonellafria och Sverige är<br />

ett föregångsland inom EU när det gäller djuromsorgsarbetet.<br />

Alla värphöns ska ha tillgång till sittpinne,<br />

sandbad och värprede, oavsett om de finns i<br />

bur eller i stora stallar. Motsvarande omställning till<br />

mer djurvänliga produktionssystem ska vara genomförd<br />

till 2012 i samtliga EU-länder. Idag hålls majoriteten<br />

av EU:s värphöns i konventionella burar.<br />

I SVERIGE PRODUCERAS runt 100 000 ton ägg per<br />

år. I samband med omställningen till nya inhysningssystem<br />

minskade produktionen något. Av den svenska<br />

äggproduktionen säljs cirka 75 procent via butiker,<br />

15 procent till storhushåll och restaurang och tio<br />

procent till livsmedelsindustri.<br />

Varje svensk äter ungefär 200 ägg per år. Det är en<br />

liten ökning från 1997 då varje svensk åt 195 ägg per<br />

år. Kolesteroldebatten gav ägget dåligt rykte <strong>på</strong><br />

1990-talet. Nya forskningsrön har ändrat attityden.<br />

Idag betraktas ägg som ett hälsosamt livsmedel och<br />

är en viktig komponent i populära dieter som GI och<br />

Atkins.<br />

DE SVENSKA DJURSKYDDSKRAVEN för värphöns<br />

leder till högre kostnader för den inhemska produktionen.<br />

Världsmarknadspriserna <strong>på</strong> äggprodukter<br />

har historiskt varit låga vilket innebär att lönsamheten<br />

för svensk äggproduktion är beroende av salmonellagarantierna<br />

och den inhemska skaläggsmarknadens<br />

utveckling.<br />

Under 2007 ökade äggpriserna inom EU kraftigt.<br />

Detta som en följd av stigande foderpriser, men också<br />

som en effekt av bristande tillgång. I Sverige ledde<br />

de stigande foderpriserna till att produktionskostnaderna<br />

för ett kilo ägg ökade med cirka<br />

två kronor under 2007. För den ekologiska äggproduktionen<br />

ökade produktionskostnaderna med<br />

det dubbla.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 66


är ett föredöme i EU<br />

EN ALLT STÖRRE MÄNGD ägg konsumeras<br />

i färdiglagade rätter. Det minskar<br />

konsumenternas möjligheter att med<br />

sina produktval <strong>på</strong>verka produktionsformer<br />

och ursprungsland. På färdigmaten<br />

finns som regel ingen information<br />

om råvarornas ursprung.<br />

Huvuddelen, ungefär 80 procent, av de<br />

äggprodukter som används i svensk<br />

livsmedelsindustri är importerade.<br />

Konsumentinriktad information och<br />

marknadsföring av svenska ägg, med<br />

tonvikt <strong>på</strong> hälsoaspekter och det svenska<br />

äggets mervärden, är sedan 2005<br />

KÄLLA: SJV<br />

Ägg: konsumtion, produktion, import, export 2001-2007, milj kg<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

en viktig del av branschorganisationen<br />

Svenska Äggs verksamhet. Svenska<br />

Äggs medlemsföretag är kläckerier,<br />

unghönsuppfödare, äggproducenter,<br />

packerier och fodertillverkare.<br />

FRÅN OCH MED 2008 ansvarar<br />

Svenska ägg för salmonellakontrollprogrammet<br />

bland värphönsbesättningarna.<br />

Svenska Ägg driver även andra<br />

hygien- och kvalitetsutvecklande<br />

program, som särskilda omsorgsprogram<br />

för unghöns och värphöns.<br />

Omsorgsprogrammen är inriktade <strong>på</strong><br />

djuromsorg, livsmedelskvalitet och<br />

smittskydd.<br />

Svenska hönor är friska, en effekt av<br />

goda hygienrutiner. Sverige har också<br />

nolltolerans mot salmonella. Hittas ett<br />

enda positivt prov i en kommersiell besättning<br />

så slaktas hela flocken ut.<br />

Salmonella är dock vanligt förekommande<br />

i övriga EU. Enligt en omfattande<br />

kartläggning av EUs livsmedelsmyndighet,<br />

EFSA, som presenterades<br />

2006 finns salmonella i 30,7 procent av<br />

alla europeiska besättningar. Variationen<br />

är stor, i flera länder var andelen mellan<br />

70 och 80 procent. Bara<br />

höns från Sverige och<br />

Luxemburg var helt fria från<br />

sjukdomen.<br />

Det finns cirka 450 värphönsanläggningar<br />

i Sverige<br />

och totalt omkring sex miljoner<br />

värphöns. 210 av äggproducenterna<br />

har fler än<br />

5 000 värphönsplatser.<br />

Dessa anläggningar har i<br />

genomsnitt 20 000 värphöns.<br />

Den genomsnittliga<br />

produktionen per värphöna<br />

är 20 kilo ägg. Under 2007 ökade antalet<br />

kläckta kycklingar (blivande hönor)<br />

med 8,5 procent. Jämfört med 2006<br />

minskade den produktiva hönsgruppen<br />

med 4,9 procent.<br />

Närmare 58 procent av de svenska<br />

äggen kommer från frigående värphöns<br />

i inomhussystem. 37 procent kommer<br />

från värphöns i inredda burar och 7,3<br />

procent från värphöns i ekologisk produktion.<br />

Andelen ekologiska ägg ökar<br />

för närvarande. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 67


djuromsorg<br />

Sverige har världens<br />

mest omfattande djurskyddslag<br />

och är<br />

ledande när det gäller<br />

djuromsorg. Det svenska<br />

smittskyddsläget<br />

är också mycket gott<br />

tack vare ett målmedvetet,<br />

långsiktigt och<br />

välorganiserat djurhälsoarbete.<br />

VETMER<br />

www.sjv.se<br />

www.slu.se<br />

www.smittskyddsinstitutet.se<br />

www.sva.se<br />

S<br />

vensk djuromsorg<br />

SVERIGE VAR TIDIGT UTE – och ligger långt framme<br />

i EU och världen när det gäller djuromsorg, djurhälsa<br />

och smittskydd.<br />

Redan 1988 fick Sverige världens mest omfattande<br />

djurskyddslagstiftning. Då infördes bland annat krav<br />

<strong>på</strong> bete för kor, krav <strong>på</strong> att grisarna ska få gå fritt och<br />

ha tillgång till halm, krav <strong>på</strong> större stallutrymme för<br />

svenska lantbruksdjur och en rad andra förbättringar.<br />

En stor översyn av djurskyddslagstiftningen<br />

genomfördes 2006. Det resulterade i beslut om ytterligare<br />

förbättringar för de svenska lantbruksdjuren.<br />

Exempelvis ska alla nya stall som byggs för nötkreatur<br />

i fortsättningen utformas för lösdrift. De nya reglerna<br />

förtydligar också att alla hästar i normala fall<br />

måste få röra sig fritt varje dag. Den svenska djurskyddslagstiftningen<br />

är den mest långtgående i världen.<br />

Utöver lagstiftningen har näringen själv under lång<br />

tid aktivt arbetat för att stärka djurskyddet. Bland<br />

annat har LRF tillsammans med branschorganisationerna<br />

antagit policydokumentet »Sveriges bönders<br />

värdegrund för livsmedelsproducerande djur«. Här<br />

formuleras de grundläggande värderingarna för<br />

svensk djurhållning. Då antogs även »Riktlinjer för en<br />

hållbar livsmedelsproduktion«. Mejeriernas kvalitetsprogram,<br />

slakteriernas kvalitetsprogram samt<br />

Svensk Fågels och Svenska Äggs djuromsorgsprogram<br />

konkretiserar innehållet i form av krav <strong>på</strong> leverantörerna.<br />

GOD DJUROMSORG bidrar till god djurhälsa. I<br />

Sverige finns dessutom ett väl fungerande sjukdomsförebyggande<br />

arbete. Bland annat program för<br />

att övervaka och bekämpa flera olika smittsamma<br />

sjukdomar, till exempel Bovin virusdiarré, BVD, hos<br />

nötkreatur. Sverige är också fritt från flera andra fruktade<br />

djursjukdomar, till exempel klassisk svinpest<br />

som kan drabba grisar.<br />

Sverige har inte heller haft mul- och klövsjuka sedan<br />

1950-talet. Storbritannien hade ett stort utbrott<br />

av sjukdomen 2001 då mer än fyra miljoner nötkreatur<br />

och får avlivades.<br />

Sveriges goda smittskyddsläge har resulterat i att<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 68


är världsledande<br />

Djurskyddet i Sverige /Minimikrav i EU<br />

SVERIGE<br />

Mjölkkor ska ut <strong>på</strong><br />

bete<br />

.<br />

Förbud mot konventionella<br />

hönsburar.<br />

Generösa utrymmeskrav<br />

för alla<br />

djur.<br />

Grisar ska hållas lösgående.<br />

Detaljerade regler<br />

om att alla grisar<br />

ska ha halm eller<br />

liknande att böka i.<br />

Alla grisar ska ha<br />

fast golv att ligga<br />

<strong>på</strong> (ej spaltgolv).<br />

Svanskupering<br />

förbjuden.<br />

Förbud att slakta<br />

obedövade djur.<br />

Inga EU-regler.<br />

landet har fått tilläggsgarantier för vissa<br />

djursjukdomar inom EU. Det innebär att<br />

djur vid införsel till Sverige måste sättas i<br />

karantän och provtas för att undvika att<br />

smitta förs in.<br />

TACK VARE MÖJLIGHETEN att ställa krav<br />

<strong>på</strong> karantän och provtagning minskar<br />

risken för att allvarliga sjukdomar som är<br />

vanliga i övriga EU sprids till Sverige.<br />

Svenska djurbönder har också via<br />

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll,<br />

SDS, utformat egna riktlinjer för importkontroll.<br />

Jordbruksverket rekommenderar<br />

alla importörer att följa dessa riktlinjer.<br />

EU<br />

Konventionella hönsbura förbjuds från 2012.<br />

Vissa utrymmeskrav för grisar, höns, slaktkyckling<br />

samt kalvar yngre än sex månader.<br />

Fixering av suggor och gyltor tillåts till år<br />

2013 i befintliga stallar,därefter tillåtet i<br />

vissa fall.<br />

Vissa krav om att grisar ska ha material att<br />

sysselsätta sig med, men de gäller inte<br />

suggor och gyltor i befintliga stallar förrän<br />

2013.<br />

Helspaltgolv tillåtet för slaktsvin. För suggor<br />

tillåtet i befintliga stallar till 2013<br />

Svanskupering tillåten vid behov.<br />

Grundprincipen är att djur ska bedövas.<br />

Möjlighet till undantag finns, i samband<br />

med religiösa ceremonier.<br />

Även om Sverige<br />

har klarat sig från<br />

många allvarliga<br />

sjukdomar så har<br />

begränsade utbrott<br />

av till exempel<br />

paratuberkulos hos<br />

nötkreatur och<br />

Newcastlesjuka hos<br />

fjäderfä förekommit.<br />

Utbrotten har<br />

bekämpats framgångsrikt.<br />

2007 <strong>på</strong>träffades<br />

den smittsamma<br />

virussjukdomen<br />

PRRS för första<br />

gången bland<br />

svenska grisar.<br />

Sjukdomen är vanlig i många andra EUländer,<br />

och smittan fördes sannolikt in i<br />

Sverige från Europa via otillräckligt rengjorda<br />

transportfordon. Men tack vare<br />

den regelbundna provtagningen som görs<br />

i särskilda övervakningsprogram för PRRS<br />

hittades de smittade grisarna snabbt och<br />

sjukdomen kunde bekämpas. Sverige är<br />

fortsatt fritt från PRRS.<br />

Flera av de smittsamma djursjukdomarna<br />

kan även smitta människor, till exempel<br />

salmonella. Läs mer om Sveriges i<br />

EU unika salmonellakontroll och goda hälsosituation<br />

beträffande salmonella i avsnittet<br />

»Säkra Livsmedel«. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 69


säkra livsmedel<br />

S<br />

2007 placerade sig<br />

Sverige åter i topp i en<br />

EU-studie. I svenska<br />

kycklingflockar<br />

hittades ingen salmonella,<br />

men var fjärde<br />

kycklingflock i EU var<br />

smittad. Strikta regler<br />

och ett bra sjukdomsförebyggande<br />

arbete<br />

placerar svenska<br />

livsmedel i en klass för<br />

sig.<br />

VET MER<br />

www.efsa.europa.nu<br />

www.lrf.se<br />

www.mpa.se<br />

www.sjv.se<br />

www.smittskyddsinstitutet.se<br />

vensk mat är säker mat<br />

SVENSKA LIVSMEDEL INNEHÅLLER mycket sällan<br />

rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgifter<br />

eller miljögifter. Det framgår av Livsmedelsverkets<br />

årliga stickprovskontroller och analyser.<br />

Under 2006 undersöktes knappt 15 000 svenska<br />

kött- mjölk och äggprover med avseende <strong>på</strong> förekomst<br />

av förbjudna substanser, otillåtna halter av läkemedelsrester,<br />

mögelgifter eller miljögifter. Fyra av<br />

proverna, det vill säga 0.03 procent, innehöll restsubstanser<br />

i otillåtna halter. Det är en mycket låg andel.<br />

Kontrollen styrs av ett EU-direktiv.<br />

Inte heller bekämpningsmedelsrester över tillåtna<br />

gränsvärden brukar <strong>på</strong>träffas i svenska livsmedel.<br />

Livsmedelsverket genomför varje år omkring 1 500<br />

stickprovskontroller <strong>på</strong> frukt, grönsaker, konserver,<br />

barnmat, spannmål och spannmålsprodukter från 60<br />

länder, bland annat Sverige.<br />

2007 undersöktes 1 526 prover. I 66 prover, 4,3<br />

procent <strong>på</strong>träffades rester som överskred gränsvärdet.<br />

Trots att drygt en fjärdedel av proverna, 433<br />

stycken, var svenska hittades bara ett svenskt prov<br />

med halter över gränsvärdet. Flest överskridanden<br />

hittades bland vegetabilier från länder utanför EU - i<br />

8,6 procent av 693 prov. Motsvarande siffra för EU<br />

länderna utanför Sverige var 2,3 procent.<br />

14<br />

12<br />

10<br />

Andelen frukt/grönt där gränsvärdet för bekämpningsmedelsrester<br />

överskridits 1998-2007, %<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

Sverige<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

(prel.)<br />

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 70<br />

EU exkl Sverige<br />

Tredje land


– nolltolerans för salmonella<br />

STRIKTA SVENSKA regler för bekämpningsmedel<br />

och en totalt sett lägre användning<br />

än i många andra länder är en<br />

förklaring till den låga förekomsten av<br />

restsubstanser i svenska livsmedel. I<br />

Sverige är det bland annat förbjudet att<br />

spruta grödorna precis före skörd, något<br />

som är vanligt i många andra EU-länder<br />

och i länder utanför EU. Antalet tillåtna<br />

bekämpningsmedel i Sverige är bara hälften<br />

så många som i övriga EU. Att otilllåtna<br />

halter av mögelgifter knappast förekommer<br />

i svensk mat är till stor del ett<br />

resultat av att lantbrukarna är skickliga <strong>på</strong><br />

att odla och hantera sin spannmål.<br />

Luftning, torkning och goda rutiner vid inlagring<br />

av fuktig spannmål är A och O för<br />

att undvika mögelgifter. Lika viktigt är det<br />

att kontrollera importerade fodermedel.<br />

TUFFA KRAV FÖR KADMIUM förklarar att<br />

ämnet knappt förekommer i svenskt kött.<br />

Näringen arbetar sedan flera år för att<br />

minska tillförseln av kadmium till åkrarna<br />

och upptaget i växterna. Kraven är hårdare<br />

än i övriga EU och går längre än<br />

svensk lag.<br />

Hårda krav ställs till exempel <strong>på</strong> fosforgödselns<br />

innehåll av kadmium. Vid utveckling<br />

av nya grödor väljs sorter som<br />

tar upp så lite kadmium som möjligt. En<br />

annan bidragande orsak är att LRF sedan<br />

många år sagt nej till att använda slam<br />

från reningsverk som gödsel <strong>på</strong> åkrarna.<br />

Slammet kan nämligen innehålla höga halter<br />

av kadmium.<br />

FRIHET FRÅN SALMONELLA är utmärkande<br />

för svenskt kött, svensk matfågel<br />

och svenska ägg. Detta är unikt i EU.<br />

Sverige har också en i EU unik salmonellalagstiftning.<br />

Nolltolerans gäller hos samtliga<br />

livsmedelsproducerande djurslag ända<br />

sedan 1960-talet. I alla kommersiella kyckling-<br />

och värphönsbesättningar tas prover<br />

regelbundet och hela flocken slaktas om<br />

salmonella <strong>på</strong>visas.<br />

I övriga EU är salmonella tillsammans<br />

med campylobacter de vanligaste bakteriella<br />

orsakerna till livsmedelsburna infektionssjukdomar.<br />

En EU-kartläggning av<br />

salmonellaförekomsten bland slaktkycklingar<br />

som publicerades under 2007 visar<br />

att salmonellainfektion i genomsnitt förekommer<br />

i 24 procent av slaktkycklingflockarna<br />

inom EU. I flera länder ligger andelen<br />

smittade flockar <strong>på</strong> mellan 40 till 70<br />

procent. I Sverige var andelen infekterade<br />

flockar noll.<br />

Lika goda resultat för svensk del redovisade<br />

i en motsvarande salmonellastudie<br />

<strong>på</strong> värphöns som publicerades 2006. Inga<br />

svenska värphönsflockar bar <strong>på</strong> infektionen,<br />

medan i genomsnitt 30 procent av<br />

värphönsflockarna i EU var infekterade.<br />

Resultaten visar att den svenska salmonellakontrollen<br />

är mycket framgångsrik.<br />

GALNA KO-SJUKAN HAR orsakat stor<br />

oro i Europa. Sjukdomen diagnostiserades<br />

för första gången 1986 hos djur födda i<br />

Storbritannien. Sedan dess har sjukdomen<br />

<strong>på</strong>visats i ett stort antal länder i och utanför<br />

Europa. De i särklass flesta fallen, hittills<br />

närmare 185 000, har rapporterats<br />

från Storbritannien. Från Irland, Frankrike<br />

och Spanien har ett 1 000-tal fall rapporterats<br />

under 2000-talet.<br />

Det smittämen som orsakar BSE är<br />

identiskt med det smittämne som kan orsaka<br />

en variant av Creutzfeldt Jakobs<br />

sjukdom hos människor. Därför har en<br />

omfattande BSE-övervakning <strong>på</strong>gått i<br />

hela EU sedan 2001. Då infördes också<br />

förbud i hela EU mot att utfodra idisslare<br />

med kadavermjöl. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 71


säkra livsmedel<br />

Storbritann.<br />

Irland<br />

Frankrike<br />

Spanien<br />

Schweiz<br />

Tyskland<br />

Belgien<br />

Italien<br />

Nederländ.<br />

Polen<br />

Tjeckien<br />

Danmark<br />

Slovenien<br />

Österrike<br />

Luxemburg<br />

Finland<br />

Grekland<br />

3<br />

1<br />

1<br />

KÄLLA: EUs RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR SMITTSAMMA DJURSJUKDOMAR<br />

A<br />

Antal fall av BSE i Europa 1988-2007<br />

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1600<br />

ntibiotikaresistens är<br />

I Sverige hade Statens Veterinärmedicinska<br />

Anstalt, SVA, analyserat närmare 200 000 prov för<br />

BSE fram till 2007. Det motsvarar de obligatoriska löpande<br />

stickprovsanalyserna enligt EUs regelverk.<br />

Övervakningen utvidgades från 2006, då BSE för<br />

första gången <strong>på</strong>träffades hos en svensk ko. Under<br />

2006 och 2007 har prover tagits <strong>på</strong> samtliga nötkreatur<br />

över 30 månader som gått till slakt. Inga fler<br />

fall av BSE har konstaterats i Sverige.<br />

En närmare analys av det smittämne som den<br />

svenska kon drabbades av visar att det handlade om<br />

en ovanlig form av BSE och inte av den typ som förknippas<br />

med epidemin i Storbritannien. Förhoppningen<br />

är därför att Sverige ska kunna föras tillbaka<br />

till den lägsta riskklassen när det gäller BSE. Sverige<br />

slutade använda kadavermjöl redan 1986, ett frivilligt<br />

beslut som blev ett lagstadgat förbud 1991. På så sätt<br />

stoppades tidigt den huvudsakliga smittvägen för<br />

BSE.<br />

ÄVEN NÄR DET GÄLLER ANDRA zoonoser, alltså<br />

sjukdomar som kan smitta från djur till människa, har<br />

Sverige kommit långt.<br />

Totalt i EU exkl Storbritannien: 4 953 fall<br />

Enbart Storbritannien 184 535 fall<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 72<br />

Huvudskälet bakom de<br />

svenska framgångarna är<br />

förebyggande djurhälsoarbete<br />

i alla led – vid<br />

import av djur, i fodertillverkningen,<br />

under uppfödningen<br />

och i slakten.<br />

EU sätter varje år samman<br />

en zoonosrapport<br />

där läget i EU beskrivs<br />

och jämförelser kan göras.<br />

RESISTENTA BAKTERI-<br />

ER <strong>på</strong>träffas allt oftare i<br />

Europa. Den europeiska<br />

smittskyddsmyndigheten<br />

ECDC betraktar<br />

denna ökning som ett<br />

stort hot mot framtida


ett växande problem i Europa<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

Andel slaktkycklingbesättningar med salmonella inom EU och Norge, 2005-2006<br />

0<br />

Ungern<br />

Polen<br />

Portugal<br />

Spanien<br />

Italien<br />

Irland<br />

Grekland<br />

EU<br />

Tjeckien<br />

Tyskland<br />

Belgien<br />

Cypern<br />

Storbritann.<br />

Nederländ.<br />

Lettland<br />

Frankrike<br />

Slovakien<br />

Österrike<br />

Litauen<br />

Estland<br />

Slovenien<br />

Danmark<br />

Norge 0,1<br />

Finland 0,1<br />

Sverige 0<br />

KÄLLA: EFSA JOURNAL 98 2007<br />

folk- och djurhälsa. Förekomsten i Sverige<br />

är generellt lägre än i övriga EU. Det beror<br />

<strong>på</strong> att Sverige länge haft en betydligt mer<br />

restriktiv inställning till användningen av<br />

antibiotika än många andra EU-länder.<br />

Både till människor och till djur.<br />

1986 förbjöd Sverige till exempel in-<br />

Resistens mot tetracyklin hos bakterien E. coli<br />

hos friska slaktgrisar i vissa producentländer, %<br />

Nederländerna<br />

0 10 20 30 40 50 60 70<br />

Polen Danmark Sverige Genomsnitt<br />

EU<br />

KÄLLA: THE COMMUNITY SUMMARY REPORT ON TRENDS AND SOURCES OF ZOONOSES,<br />

ZOONOTIC AGENTS, ANTIMICROBIAL RESISTANCE AND FOODBORNE OUTBREAKS IN THE<br />

EUROPEAN UNION IN 2006, THE EFSA JOURNAL (2007) 130.<br />

blandning av antibiotika<br />

i foder för<br />

att öka djurens tillväxt.<br />

Detta förbud<br />

infördes inte i<br />

resten av EU förrän<br />

den 1 januari<br />

2006. Även när<br />

det gäller användningen<br />

av antibiotika<br />

för att bota<br />

djur har Sverige en<br />

mer restriktiv hållning.<br />

Antibiotika<br />

ska skrivas ut av<br />

veterinärer.<br />

I många andra länder<br />

har bönderna<br />

själva i högre utsträckningmöjlighet<br />

att medicinera<br />

sina djur.<br />

Effekten är tydligt mätbar. Särskilt hög<br />

resistensförekomst hittar man mot de<br />

antibiotika som använts i tillväxtsyfte, till<br />

exempel tetracyklin. I undersökningar som<br />

görs bland friska slaktgrisar ligger resistensförekomsten<br />

för EU-länderna i<br />

genomsnitt <strong>på</strong> 68,1 procent, Motsvarande<br />

siffra för Sverige är nio procent.<br />

Antibiotikaresistens kan »smitta«.<br />

Risken för överföring av antibiotikaresistens<br />

mellan djur och människor är inte<br />

bara kopplad till överföring av sjukdomsframkallande<br />

bakterier i sig. Resistensgenerna<br />

kan även spridas via andra, ofarliga<br />

bakterier. Det innebär att hög<br />

förekomst av resistens generellt sett innebär<br />

en ökad risk för att resistensen ska föras<br />

över till bakterier som är farliga för<br />

människor. Hög och mindre noggrann<br />

antibiotikaanvändning ökar riskerna för<br />

att resistens ska uppstå. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 73


spannmål<br />

Efter ett drygt<br />

årtionde med<br />

sjunkande priser<br />

vände spannmålspriserna<br />

kraftigt<br />

up<strong>på</strong>t under 2007.<br />

Det har lett till en<br />

kraftigt förbättrad<br />

lönsamhet i spannmålsodlingen.<br />

Och<br />

nu ökar spannmålsodlingen<br />

i Sverige<br />

efter flera års nedgång.<br />

Mest ökar<br />

odlingen av vårkorn.<br />

VET MER<br />

www.lantmannen.com<br />

Prisrally<br />

<strong>på</strong> spannmål<br />

SPANNMÅLSAREALEN i Sverige ökar med cirka tio<br />

procent under odlingssäsongen 2008 jämfört med<br />

2007. Det visar att Sveriges spannmålsproducenter<br />

reagerat snabbt <strong>på</strong> det förbättrade affärsläge som<br />

uppstått när spannmålspriserna rusat i höjden.<br />

Från Sveriges EU-inträde och fram till 2005 har<br />

spannmålspriserna relativt konstant legat <strong>på</strong> en låg<br />

nivå. 2006 började priserna vända up<strong>på</strong>t, men den<br />

riktigt kraftiga uppgången inleddes under andra<br />

halvåret 2007 och fortsatte in <strong>på</strong> det nya året. De<br />

svenska avräkningspriserna <strong>på</strong> spannmål fördubblades<br />

i princip under denna period, vilket resulterat i<br />

en starkt ökad lönsamhet i spannmålsodlingen. De<br />

goda skördarna under denna period bidrog också till<br />

det förbättrade resultatet.<br />

PRISUPPGÅNGEN I SVERIGE är en spegling av den<br />

kraftiga prisuppgången <strong>på</strong> världsmarknaden. Det talas<br />

om ett prisrally <strong>på</strong> spannmål. Rekorden har duggat<br />

tätt <strong>på</strong> de internationella råvarubörserna.<br />

Orsakerna till den snabba prisuppgången är flera.<br />

Världens tillväxtekonomier, framförallt Kina och<br />

Indien, har ökat sina uppköp av spannmål. Samtidigt<br />

ökar användningen av spannmål för energiproduktion.<br />

Denna höga efterfrågan har lett till att världslagren<br />

krympt. Världens lager av vete var under andra<br />

halvan av 2007 de lägsta <strong>på</strong> 60 år.<br />

Bristen <strong>på</strong> spannmål skapar oro. En del länder med<br />

stora behov av spannmål har infört exportavgifter<br />

och andra exportrestriktioner. Detta gäller exempelvis<br />

Kina, Indien, Ryssland och Argentina. Andra länder<br />

försöker bygga upp nya lager, exempelvis Turkiet<br />

och Iran. Dessa åtgärder minskar utbudet av spannmål<br />

<strong>på</strong> den internationella marknaden, vilket också<br />

driver priserna up<strong>på</strong>t.<br />

Fjolårets låga veteskördar i Australien har också<br />

bidragit till att världsmarknadspriserna <strong>på</strong> framför<br />

allt vete fått en skjuts up<strong>på</strong>t. Men kommande skördeår,<br />

det vill säga 2008/2009, är prognosen för<br />

skördeutfallet i Australien mycket goda. Det talas om<br />

en dubblerad skörd jämfört med förra året. Världens<br />

totala spannmålsproduktion väntas bli 37 miljoner<br />

ton större, en ökning från 1 669 miljoner ton till 1 706<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 74


gör att odlingsarealen ökar<br />

KÄLLA: SJV, LANTMANNEN<br />

KÄLLA: FAO KÄLLA: SJV<br />

Areal spannmål och träda i Sverige 2003-2008, 1 000 ha<br />

1 400<br />

1 200<br />

1 000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

7 000<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

2003 -04 -05 -06 -07 -08<br />

(prel.)<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

Spannmålsskördar 1998-2007, 1 000 ton<br />

VETE ANNAN SPANNMÅL<br />

Världsproduktion och konsumtion av spannmål<br />

2000-2007, miljoner ton<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

miljoner ton. Detta enligt organisationen<br />

International Grains Councils, IGCs, prognos<br />

i april 2008.<br />

EU har för odlingsåret 2008 slopat kravet<br />

att träda 10 procent av den odlingsbara<br />

arealen. Och i EU ökar spann-<br />

målsarealen under 2008. Ökningen uppskattas<br />

till fem procent av arealen och<br />

produktionen väntas i EU öka med 10<br />

procent. Det är främst produktionen av<br />

vårkorn, majs och vete som väntas öka.<br />

I Sverige har den frivilligt undantagna<br />

trädesarealen varit större än i övriga EU<br />

<strong>på</strong> grund av den svaga ekonomin i svensk<br />

spannmålsodling. Under 2007 trädades i<br />

Sverige hela 275 000 hektar. Men nu tas<br />

mycket av trädan åter i bruk.<br />

I SVERIGE ÖKAR odlingen av vårkorn<br />

med närmare 80 000 hektar under 2008.<br />

Orsaken är de höga priserna <strong>på</strong> maltkorn.<br />

Också havrearealen bedöms öka med<br />

20 000 hektar, medan arealen vårvete<br />

tros stiga med 10 000 hektar. Den sådda<br />

arealen med höstvete är dock något mindre<br />

än den som skördades 2007. Även<br />

vallarealen förväntas öka under 2008.<br />

Spannmålsarealen ökar mest i slättbygderna,<br />

framförallt i Götalands norra<br />

slättbygder och Svealands slättbygder.<br />

Det är en naturlig följd av att de största<br />

trädesarealerna fanns här under 2007.<br />

De höga spannmålspriserna förväntas<br />

bestå under de närmaste två till tre åren.<br />

Kalkyler som gjorts vid Sveriges Lantbruksuniversitet<br />

visar att spannmålsodlingen<br />

kommer att få den största lönsamhetsförbättringen<br />

också mellan 2007 och<br />

2008.<br />

Antalet företag med spannmålsodling<br />

har minskat under hela 2000-talet och<br />

medelarealen per gård har ökat till dagens<br />

35 hektar. Antalet företag med mer än<br />

100 hektar har också fördubblats sedan<br />

1980 och fortsätter att öka. Dessa företag<br />

står idag för mer än 42 procent av landets<br />

totala åkerareal. Kostnadsjakten har också<br />

resulterat i att allt fler gårdar numera sambrukar<br />

maskiner.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 75


spannmål<br />

Förbättrad<br />

lönsamhet<br />

<br />

Intresset för maskininvesteringar har dock ökat<br />

genom den förbättrade lönsamheten. Enligt 2008<br />

års Lantbruksbarometer investerade 37 procent av<br />

lantbrukarna i maskiner under 2007. Det är den högsta<br />

andelen sedan 1989. Totalt investerades över sex<br />

miljarder kronor.<br />

AV DEN SPANNMÅL som odlas i Sverige går närmare<br />

hälften till foder. En stor del förbrukas direkt <strong>på</strong><br />

gården, men en del levereras också till foderindustrin.<br />

Kvarnindustrin tar hand om ungefär lika stora kvantiteter<br />

som foderindustrin, därutöver används spannmålen<br />

för tillverkning av malt, fordonsetanol och finsprit.<br />

Agroetanol driver en etanolfabrik i Norrköping,<br />

med en produktionskapacitet <strong>på</strong> 55 miljoner liter<br />

etanol per år. Etanolen framställs av spannmål och<br />

råvaruåtgången är cirka 140 000 ton per år. En utbyggnad<br />

av kapaciteten <strong>på</strong>går, med beräknad produktionsstart<br />

under 2008. När den nya anläggningen<br />

startar ökar produktionskapaciteten till omkring 210<br />

miljoner liter etanol. Spannmål kommer även i den<br />

nya anläggningen att vara en viktig råvara, därutöver<br />

kommer möjligheterna att använda andra råvaror att<br />

undersökas.<br />

Utökningen av produktionen i Norrköping <strong>på</strong>verkas<br />

av prisutvecklingen <strong>på</strong> etanol och spannmål. De<br />

höga spannmålspriserna höjer produktionskostnaderna.<br />

Konkurrenskraften i den svenska tillverkningen<br />

förutsätter idag att de importtullar som EU<br />

tillämpar för etanol tillverkad i Brasilien finns kvar.<br />

Förslag <strong>på</strong> att Sverige ensidigt ska ta bort importtullarna<br />

<strong>på</strong> etanol har diskuterats, men inga beslut är<br />

ännu fattade.<br />

SVERIGE ÄR NETTOEXPORTÖR av spannmål, men i<br />

övrigt nettoimportör av livsmedel och jordbruksprodukter.<br />

Runt en miljon ton spannmål exporteras årligen.<br />

Importvolymerna uppgår till en tiondel eller runt<br />

100 000 ton per år. Det är framförallt vete och korn<br />

av specialkvalitet som importeras.<br />

Värdet av den svenska spannmålsexporten var 1,47<br />

miljarder kronor 2007. Viktiga mottagarländer är<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 76


ökar investeringsviljan<br />

Användning av spannmålsskörden i Sverige<br />

2007 (2006)<br />

Kvarnar<br />

Mälteri<br />

Foderindustri<br />

KÄLLA: LANTMÄNNEN<br />

KÄLLA: SJV<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

Etanol 3% Bränneri 3%<br />

Utsäde<br />

4% 4%<br />

16% (18)<br />

Foder,<br />

hemmaförbrukning<br />

33% (40)<br />

Export +<br />

intervention<br />

16% (17)<br />

21% (10)<br />

Fördelning av grödor, skörd 2007, %<br />

Rågvete<br />

+ blandsäd<br />

7% (8)<br />

Havre<br />

18% (21)<br />

Korn<br />

28% (32)<br />

Råg<br />

3% (2)<br />

Vete<br />

44% (37)<br />

USA (havre), Mellanöstern, Nordafrika<br />

(korn och vete) och i varierande utsträckning<br />

den europeiska marknaden. Sverige<br />

exporterar även spannmålsbaserade livsmedel,<br />

framförallt bakverk, bröd och<br />

starksprit. Exportvärdet <strong>på</strong> dessa produkter<br />

var 3,84 miljarder kronor 2007. Totalt<br />

exporterade Sverige jordbruksvaror och<br />

livsmedel för 40,1 miljarder kronor detta<br />

år.<br />

NYA SYSTEM FÖR HANDELN med<br />

spannmål utvecklas nu, som en konsekvens<br />

av de ökande svängningarna av<br />

världsmarknadspriset. I både Sverige och<br />

Europa i övrigt ökar handeln med terminer.<br />

Terminshandel innebär att den som<br />

säljer spannmål kan göra en överenskommelse<br />

som säkrar priset, för en bestämd<br />

leverans vid en viss tid. <br />

Avräkningspriser för spannmål av normalkvalitet 1998-2007, kr/100 kg<br />

Höstvete Råg Havre Korn Rågvete KÄLLA: SCB<br />

9812 9912 0012 0112 0212 0312 0412 0512 0612 0712<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 77


oljeväxter<br />

Produktionen av oljeväxtfrö<br />

är nu lägre än<br />

konsumtionen.<br />

Världsmarknadspriserna<br />

är högre än<br />

någonsin. Det ledde<br />

till att osedvanligt stora<br />

arealer i Sverige<br />

såddes med höstraps<br />

under 2007.<br />

Brist <strong>på</strong> oljeväxter ger<br />

rekordhöga prisnivåer.<br />

VET MER<br />

www.ecobransle.se<br />

www.svenskraps.se<br />

Brist<br />

<strong>på</strong> oljeväxter ger<br />

ETT EXCEPTIONELLT BRA pris som troligen kommer<br />

att stå sig de närmaste åren kan ge den svenska<br />

oljeväxtodlingen ett rejält uppsving. Raps och ryps<br />

betalades vid årsskiftet 2007/2008 med fyra kronor<br />

per kilo. Det är en rejäl höjning från det redan goda<br />

prisläget 2007; 2,50 kronor per kilo.<br />

Dagspriset är rekordhögt och kan bara jämföras<br />

med nivåer från tiden före 1990, <strong>på</strong> jordbruksregleringens<br />

tid. Det höga priset är en följd av stor efterfrågan<br />

inom samtliga av oljeväxternas användningsområden:<br />

matolja, energi och foder. Internationellt<br />

sett har glappet mellan produktion och konsumtion<br />

aldrig tidigare varit så stort och världslagren krymper<br />

för närvarande.<br />

I DEN SVENSKA ODLINGEN är arealen som såddes<br />

med höstraps för skörd 2008 ovanligt stor, särskilt<br />

ställt i relation till arealen med våroljeväxter.<br />

Proportionen är 70/30, mot mer normala 50/50.<br />

Det höga prisläget ledde under hösten till att<br />

många satsade <strong>på</strong> höstraps. Våren 2008 låg även<br />

spannmålspriserna mycket högt vilket fick effekt för<br />

arealen av våroljeväxter. Förväntat var att oljeväxtarealen<br />

skulle bli runt 100 000 hektar 2008, vilket<br />

motsvarar det mål branschbolaget Svensk Raps <strong>AB</strong><br />

satt upp. Nu blev arealen 88 000 hektar, vilket är något<br />

mindre än 2006. Målet har satts med utgångspunkt<br />

från odlingspotentialen och det faktum att oljeväxter<br />

inte kan odlas för ofta <strong>på</strong> samma areal <strong>på</strong><br />

grund av risk för växtsjukdomar. Målet kan dock ökas<br />

om odlingen ökar i norra Sverige och om djurbönder<br />

odlar mer oljeväxter <strong>på</strong> dagens vallarealer.<br />

DEN HÖGA EFTERFRÅGAN <strong>på</strong> oljeväxter och det<br />

höga priset kan förväntas bestå de närmaste åren.<br />

Inte minst då flera EU-länder, bland annat Tyskland<br />

och Frankrike har lagkrav <strong>på</strong> inblandning av biodiesel<br />

i vanlig diesel. Frankrike kommer att höja kravet<br />

från femprocentig till tioprocentig inblandning från<br />

2010 och även Storbritannien planerar att införa lagkrav<br />

<strong>på</strong> inblandning.<br />

Biodiesel kallas också för rapsmetylester, RME och<br />

framställs genom att man byter ut rapsoljans glyce-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 78


ekordhöga prisnivåer<br />

rol mot metanol. I den processen framställs<br />

även glycerol som används i kemikalieindustrin.<br />

Inom EU går hela 60 procent<br />

av rapsskörden till framställning av<br />

RME. Rapsarealen i EU ökade med tio<br />

procent under 2007. De riktigt stora arealerna<br />

finns i Frankrike, Storbritannien,<br />

Polen och Tyskland.<br />

ÄVEN I SVERIGE förekommer RME-inblandning.<br />

Men det höga priset <strong>på</strong> oljeväxter<br />

gör produktionen av RME olönsam.<br />

Den svenska fabriken, med en produktionskapacitet<br />

<strong>på</strong> 50 000 ton RME, står<br />

för närvarande still. All inhemskt producerad<br />

raps och ryps går åt för produktionen<br />

av matolja och foder. I princip motsvarar<br />

produktionen av rapsolja den inhemska<br />

konsumtionen.<br />

60 procent av rapsfröet blir rapsmjöl<br />

sedan oljan utvunnits. Rapsmjölet används<br />

för framställning av foder till framförallt<br />

nötkreatur och grisar. Svensk foderindustri<br />

förbrukar mellan 220 och 240<br />

tusen ton rapsmjöl varje år. 60 procent av<br />

detta har svenskt ursprung, resten importeras.<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

KÄLLA: SVENSK RAPS<br />

Sveriges oljeväxtareal 1998-2007 (1 000 ha)<br />

IMPORTEN AV VEGET<strong>AB</strong>ILISKT protein<br />

till foder är omfattande. Soja dominerar<br />

stort, ett proteinfodermedel som till stor<br />

del skulle kunna ersättas av rapsmjöl om<br />

större kvantiteter fanns tillgängliga. En<br />

ökad inhemsk produktion av matolja<br />

och/eller RME skulle kunna bidra till en<br />

ökning av den svenska försörjningsgraden<br />

av vegetabiliskt protein från dagens blygsamma<br />

30 procent. Oljeväxter används<br />

även till framställning av tekniska oljor,<br />

men denna produktion har volymmässigt<br />

en underordnad betydelse jämfört med<br />

produktionen av matolja och RME. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 79


socker<br />

Betodlingen i Sverige<br />

koncentreras till de<br />

mest konkurrensstarka<br />

områdena i Skåne.<br />

EUs sockerreform<br />

krymper produktionen.<br />

Höga priser<br />

<strong>på</strong> spannmål och<br />

oljeväxter ger sockerbetorna<br />

ökad konkurrens<br />

<strong>på</strong> gårdsnivå.<br />

Svenska och danska<br />

betodlare samarbetar<br />

i den hårdnande konkurrensen.<br />

VET MER<br />

www.betodlarna.se<br />

www.danisco.com<br />

Betodlingen<br />

i Sverige<br />

EN MYCKET TIDIG SÅDD lade grunden för en hög<br />

skörd 2007. Trots en mycket regnig sommar stod<br />

betgrödan emot <strong>på</strong>frestningarna. Hektarskörden<br />

blev den näst högsta någonsin och totalproduktionen<br />

av socker blev 354 000 ton, 14 procent över den<br />

landskvot som Sverige tilldelades av EU för 2007.<br />

Att lösa in kvot till den så kallade omstruktureringsfonden<br />

är ett inslag i EUs sockerreform. I<br />

Sverige minskade 2006 års svenska sockerkvot med<br />

elva procent jämfört med året innan, genom att<br />

Danisco Sugar <strong>AB</strong> lämnade 42 500 ton av kvoten till<br />

inlösen inför nedläggningen av Köpingebro sockerbruk.<br />

Inför 2008 har ytterligare kvot lämnats till inlösen.<br />

Sveriges nya landskvot är 293 000 ton socker,<br />

en minskning med 20 procent jämfört med tiden<br />

före sockerreformen. EUs sockerreform innebär att<br />

hela EUs sockerproduktion ska minskas med 35 procent<br />

till 2010. Den rådande sockerpolitiken gäller till<br />

och med år 2014.<br />

ÅR 2008 FINNS DET 2 300 betodlare i Sverige. De<br />

odlar en areal <strong>på</strong> 35 000 hektar. Varje företag odlar<br />

i genomsnitt 15 hektar, vilket är mycket med internationella<br />

mått. Det är näst högst i EU, om man begränsar<br />

jämförelsen till de 15 EU-länder som utgjorde<br />

EU före östutvidgningen 2004. Endast Storbritannien<br />

har en större medelareal per odlare. I det<br />

utvidgade EU är det flera länder, till exempel<br />

Slovakien, som har en helt annan struktur med stora<br />

betodlingar och medelarealer runt 90 hektar per odlare.<br />

En genomsnittlig svensk betskörd ligger <strong>på</strong> 50 ton<br />

betor per hektar. Med en sockerhalt <strong>på</strong> 17,7 procent<br />

innebär det en produktion av 8,7 ton färdigt socker<br />

per hektar.<br />

I Skåne odlar cirka 75 procent av heltidslantbruken<br />

med enbart växtodling sockerbetor.<br />

Sockerreformen har inneburit betydande prissänkningar<br />

för sockerbetorna. Föreningen Betodlarna<br />

bedömer ändå att sockerbetsodlingen, trots de<br />

lägre priserna, kommer att vara fortsatt lönsam för<br />

dem som har en effektiv produktion.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 80


väl rustad i konkurrensen<br />

KÄLLA: BETODLARNA<br />

KÄLLA: SCB/CIBE<br />

KÄLLA: BETODLARNA<br />

KÄLLA: SJF JO 10 SM 0702<br />

Antal sockerbetsodlare i Sverige och medelareal, ha 1998-2008<br />

6 000<br />

5 000<br />

4 000<br />

3 000<br />

2 000<br />

1 000<br />

0<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

500<br />

450<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

Slovakien<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08<br />

Medelareal per sockerbetsodlare i några EU-länder, ha, 2005<br />

Ungern<br />

Tjeckien<br />

Storbrit.<br />

Sverige<br />

Finland<br />

Danmark<br />

Frankrike<br />

Tyskland<br />

Spanien<br />

Belgien<br />

Nederl.<br />

Österrike<br />

Polen<br />

Sockerproduktion i Sverige, 1 000 ton vitt socker, 1998-2007<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Areal sockerbetor i Sverige, 1 000 ha, 2003-2008<br />

2003 -04 -05 -06 -07 -08<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

PRISPRESSEN INNEBÄR ATT den<br />

svenska betodlingskartan förändras.<br />

95 procent av nuvarande betodlingar<br />

ligger redan i Skåne.<br />

<strong>My</strong>cket tyder <strong>på</strong> att en ännu större<br />

del av den svenska betodlingen<br />

kommer att finnas i Skåne i framtiden.<br />

Här ligger också Sveriges enda<br />

kvarvarande sockerfabrik, Örtofta<br />

sockerbruk utanför Eslöv. Det är ett<br />

av EUs största, modernaste och<br />

mest effektiva sockerbruk.<br />

På grund av långa transportavstånd,<br />

och därmed höga transportkostnader,<br />

finns inte längre någon<br />

betodling för sockerframställning<br />

<strong>på</strong> Gotland och Öland.<br />

DANSKÄGDA Danisco Sugar har<br />

nästan 100 procent av den svenska<br />

sockermarknaden. Tillsammans<br />

med de danska betodlarna och<br />

Danisco Sugar har de svenska betodlarna<br />

startat en ny forskningsoch<br />

utvecklingsorganisation, NBR<br />

(Nordic Beet Research Foundation).<br />

Syftet är att öka hektarskördarna<br />

och minska produktionskostnaderna<br />

i svensk och dansk sockerbetsodling<br />

för att göra den ännu mer<br />

konkurrenskraftig.<br />

Danisco Sugar är till försäljning. I<br />

processen deltar de svenska och<br />

danska betodlarna gemensamt för<br />

att undersöka hur odlarnas intressen<br />

bäst tas till vara. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 81


trädgård&potatis<br />

Intresset<br />

för närodlat kan bli<br />

Klimatdebatten och<br />

ett ökande intresse<br />

för närodlade livsmedel<br />

öppnar nya möjligheter<br />

för den svenska<br />

trädgårds- och<br />

potatisodlingen. Flera<br />

av handelskedjorna<br />

undersöker just nu<br />

möjligheterna att<br />

knyta till sig lokala<br />

producenter.<br />

VET MER<br />

www.gro.se<br />

www.sjv.se<br />

SVENSK TRÄDGÅRDSODLING täcker i genomsnitt<br />

50 procent av den inhemska efterfrågan <strong>på</strong> produkter<br />

som går att odla i Sverige. Inom den ramen finns<br />

stora variationer. Den svenska självförsörjningsgraden<br />

är hela 95 procent för morötter och tulpaner, 50<br />

procent för jordgubbar och drygt 60 procent för lök,<br />

och slanggurka. Ungefär 20 procent av äpplena och<br />

40 procent av tomaterna som konsumeras här är inhemska.<br />

97 procent av importgrönsakerna och 60 procent<br />

av frukten kommer från andra EU-länder. Den internationella<br />

konkurrensen är stark och har resulterat i<br />

en omfattande strukturomvandling i trädgårdsnäringen.<br />

Antalet odlingsföretag har minskat kraftigt<br />

det senaste årtiondet. De företag som är kvar har<br />

samtidigt blivit större och effektivare, vilket gör att<br />

volymerna som produceras är tämligen konstanta.<br />

I KRONOR RÄKNAT har odlingen av potatis och därnäst<br />

köksväxter, både i växthus och <strong>på</strong> friland, störst<br />

ekonomisk betydelse. Odlingen av frukt, bär, potatis,<br />

grönsaker och prydnads- och plantskoleväxter omsatte<br />

5,2 miljarder kronor 2007, vid 6 000 producerande<br />

företag. Nästan hälften, knappt 3 000, odlar<br />

potatis. Frilandsgrönsaker odlas av omkring 1 000<br />

företag, bär av 800 och frukt av 300. Antalet företag<br />

med prydnadsväxter i växthus är cirka 650.<br />

Växthusgrönsaker odlas av 350 företag. Dessutom<br />

finns drygt 100 plantskolor.<br />

Frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgår till<br />

drygt 12 000 hektar, en areal som varit tämligen<br />

oförändrad den senaste 20-årsperioden. De största<br />

arealerna används för odling av jordgubbar, äpple,<br />

morötter, isbergssallad och matlök. Andra viktiga<br />

grödor är vitkål, blomkål och purjolök. Frilandsgurka,<br />

rödbetor och spenat odlas och säljs i första hand för<br />

industriberedning.<br />

I VÄXTHUS DOMINERAR odlingen av slanggurka<br />

och tomater. Odlingen av kryddväxter och kruksallat<br />

har ökat <strong>på</strong> senare år, liksom växthusodlingen av<br />

jordgubbar och andra bär. I gengäld har odlingen av<br />

snittblommor minskat kraftigt i Sverige. Den inter-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 82


ett lyft för trädgårdsnäringen<br />

Skörd, 1 000 ton och procentandel av inhemsk konsumtion 2007<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

KÄLLA: SCB<br />

1 000<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

Matpotatis<br />

Tomater,<br />

växthus Gurka,<br />

0%<br />

Matlök Morötter Jord- Äpplen<br />

växthus gubbar<br />

Antal företag i trädgårdsbranschen 2006<br />

Grönsaker,<br />

friland<br />

Bär Prydnads- Grönsaker, Frukt Plantskola<br />

växter växthus<br />

nationella konkurrensen är mycket stark.<br />

Blommande krukväxter och sommarblommor<br />

står för den största andelen av<br />

växthusodlade prydnadsväxter. Odlingen<br />

av tulpaner och andra lökblommor är också<br />

omfattande. Mellan jul och <strong>på</strong>sk säljs<br />

omkring 130 miljoner tulpaner, över 90<br />

procent är svenskproducerade.<br />

Värdet av den samlade produktionen av<br />

prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter<br />

uppgick till 1,6 miljarder kronor under<br />

2007. Den svenska produktionen av fleråriga<br />

blommor, buskar och träd försörjer<br />

Sverige med ett härdigt och klimatanpassat<br />

växtmaterial.<br />

TOTALT SETT HAR arealen odlad yta i<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

växthus minskat med<br />

knappt 10 procent den<br />

senaste 20-årsperioden.<br />

2005 fanns ungefär tre<br />

miljoner kvadratmeter<br />

odlad yta i växthus.<br />

Förnybara energislag<br />

står för en ökande andel<br />

av uppvärmningen i växthusen.<br />

Ungefär hälften<br />

värms med flis, fjärrvärme<br />

eller spillvärme.<br />

Just nu <strong>på</strong>går ett intensivt<br />

omställningsarbete<br />

bland dem som odlar tomater<br />

i växthus. Drygt 60<br />

procent av växthusen är<br />

omställda, målsättningen<br />

är att ytterligare 20 procent<br />

ska vara omställda<br />

till år 2009.<br />

GRO, branschorganisationen<br />

för trädgårds- och<br />

potatisodlare, har i flera<br />

år drivit frågan mycket<br />

aktivt. Det finns välfunge-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 83


trädgård&potatis T<br />

illgång <strong>på</strong> färska produkter<br />

<br />

rande teknik och en övergång från olja till förnybar<br />

energi leder till minskade uppvärmningskostnader.<br />

Men företagen som ställer om måste ha en försäljningsvolym<br />

som orkar bära omställningskostnaderna.<br />

MATPOTATIS ODLAS PÅ drygt 20 000 hektar.<br />

Odlingarna är spridda över landet, men fyra län dominerar;<br />

Skåne, Västra Götalands, Hallands och<br />

Östergötlands län. Ytterligare knappt 8 000 hektar<br />

används för odling av stärkelsepotatis, med en koncentration<br />

till Skåne, Blekinge och Kalmar.<br />

Drygt 90 procent av den inhemska potatiskonsumtionen<br />

täcks av den svenska odlingen.<br />

Totalskörden har under den senaste tioårsperioden<br />

minskat något. I genomsnitt importeras årligen cirka<br />

50 000 ton potatis.<br />

Bland konsumenterna ökar intresset för närodlat.<br />

Önskemålen kolliderar med den centraliserade hantering<br />

som utvecklats av de stora handelskedjorna.<br />

De stora potatisproducenterna har gynnats av dettta,<br />

medan många små odlare lagt ner. Med nya kanaler<br />

för hantering av mindre volymer kan det i visssa<br />

områden uppstå behov av nyetableringar.<br />

Den ekologiska odlingen av potatis ökar för närvarande<br />

och motsvarade 2006 drygt två procent av<br />

den totala skörden av matpotatis. Efterfrågan är<br />

större än tillgången, hektarskördarna i den ekologiska<br />

odlingen är ungefär hälften så stora som i konventionell<br />

odling. Drygt fyra procent av matpotatisarealen<br />

i landet odlades med miljöstöd för<br />

ekologiska produktionsformer under 2006.<br />

Efterfrågan <strong>på</strong> ekologiskt odlade grönsaker är också<br />

större än det inhemska utbudet.<br />

KLIMATDEBATTEN OCH det ökade intresset för närodlat<br />

kan innebära ett lyft för den svenska potatisoch<br />

trädgårdsnäringen. Det finns ett ökande intressse<br />

för genuina svenska smaker, recept och sorter.<br />

Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjligheterna<br />

att skapa system som underlättar samarbeten<br />

med lokala odlare.<br />

Samtidigt växer intresset för nya produkter.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 84


har blivit en självklarhet<br />

Odlade arealer för vissa trädgårdsväxter <strong>på</strong> friland 2006, hektar<br />

KÄLLA: SCB<br />

3000<br />

2500<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

KÄLLA: SCB<br />

0<br />

1800<br />

1600<br />

1400<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Jord- Morötter Äpple Isbergsgubbarsallad<br />

FRILANDSODLING VÄXTHUSODLING<br />

Snittblommor<br />

Frukt<br />

Bär<br />

Plantskoleväxter<br />

Köksväxter<br />

Matlök<br />

Vitkål<br />

Konsumenterna vill ha ett brett utbud av<br />

sorter och produkter. Sortimentet av<br />

bladgrönsaker och kryddväxter blir allt<br />

större och flera asiatiska grönsaker har introducerats<br />

de senaste åren. En del av<br />

dessa kan vara möjliga att odla i Sverige.<br />

Trädgårdsforskare undersöker möjliga<br />

odlingstekniker och ekonomiska förutsättningar.<br />

ARBETET MED att kvalitetssäkra och certifiera<br />

produktionen och att kommunicera<br />

de svenska mervärdena <strong>på</strong>går fortlöpande.<br />

Andra åtgärder som ska stärka<br />

konkurrenskraften i sektorn är utveckling<br />

av nya odlingsmetoder och produkter,<br />

bland annat med hjälp av forskning.<br />

Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har<br />

Blomkål<br />

Värdet av odlingen 2005, mkr<br />

Utplanteringsväxter<br />

Krukväxter<br />

Lökblommor<br />

Köksväxter<br />

Gurka Purjolök<br />

satsat över 50 miljoner<br />

kronor <strong>på</strong> forskningsprojekt<br />

inom trädgårdsnäringen<br />

sedan 2002<br />

och 20 miljoner för potatisnäringen<br />

sedan<br />

2003. Perioden 2008-<br />

2010 satsar SLF nio miljoner<br />

kronor <strong>på</strong> forskningsprojekt<br />

för<br />

klimatfrågor inom trädgårdsnäringen.<br />

Därutöver har forsknings-<br />

och utvecklingsprojektet<br />

Tillväxt trädgård<br />

under tre år fått en<br />

tilldelning <strong>på</strong> nära 30<br />

miljoner kronor från<br />

Jordbruksverket,<br />

Hushållningssällskapen,<br />

Lovangruppen,<br />

LRF/GRO och SLU.<br />

Samarbetet syftar till att<br />

ge förutsättningar för<br />

ökad konkurrenskraft<br />

och tillväxt inom trädgårdsnäringen.<br />

Målsättningen är att trädgårdsnäringen <strong>på</strong><br />

tio år ska fördubbla värdet av varor och<br />

tjänster inom sektorerna hälsosamma livsmedel,<br />

prydnadsväxter och högvärdiga<br />

industriprodukter i uthålliga produktionssystem.<br />

<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 85


Del 5.<br />

Massa-<br />

ochträ- produktionen<br />

i Sverige


skog & marknad<br />

Efterfrågan <strong>på</strong> virke<br />

fortsätter att öka i<br />

Sverige och Europa.<br />

Virkespriserna har stigit<br />

kraftigt, till glädje<br />

för privatskogsbruket,<br />

men till bekymmer för<br />

skogsindustrin.<br />

Regeringen vill med<br />

en ny skogspolitik<br />

höja tillväxten i<br />

skogen. Skogen får en<br />

allt större betydelse<br />

som råvara i<br />

energiproduktionen.<br />

VET MER<br />

www.lrf.se/skog<br />

www.skogforsk.se<br />

www.skogssverige.se<br />

www.svo.se<br />

www.skogsindustrierna.org<br />

Stigande<br />

priser <strong>på</strong> het<br />

TRE HUVUDSORTIMENT levereras från den svenska<br />

skogen: sågtimmer för produktion av sågade trävaror,<br />

massaved för produktion av pappersmassa,<br />

papper och kartong samt skogsbränsle för produktion<br />

av bland annat fjärrvärme och elkraft. Hur<br />

skogsråvaran ska användas bestäms ofta inte förrän<br />

i samband med avverkningen. I pengar räknat är det<br />

sågtimret som står för merparten av skogsbrukets<br />

intäkter. Men även energisortimentet börjar få en<br />

ökande ekonomisk betydelse.<br />

GLÖDHET, SÅ BESKREVS virkesmarknaden i delar<br />

av Sverige under 2007. Det råder obalans mellan utbud<br />

och efterfrågan i framförallt de norra delarna av<br />

Sverige, men även i delar av Mellansverige. Detta<br />

trots att avverkningar i den svenska skogen ökade<br />

under 2007, jämfört med 2006. Under början av<br />

2008 dämpades efterfrågan, framför allt <strong>på</strong> sågtimmer.<br />

Den stora efterfrågan ledde till att priserna <strong>på</strong> virke<br />

steg i hela landet under 2007. Prisstegringen var<br />

högst i södra Sverige, men det förklaras främst av<br />

låga priser under 2006, <strong>på</strong> grund av det stora utbudet<br />

efter stormen Gudrun.<br />

Om man jämför 2007 års priser med priserna<br />

2004 steg sågtimmerpriserna i norr med 21 procent<br />

och massavedspriserna med 32 procent perioden<br />

fram till 2007. Motsvarande ökning för Mellansverige<br />

var 12 procent för både sågtimmer och massaved,<br />

medan prisökningen bara är fyra procent för sågtimmer<br />

och massaved i de södra delen av landet.<br />

ÄVEN I EUROPA har virkespriserna varit höga och<br />

de ligger <strong>på</strong> en högre nivå än de svenska. Hela Östersjöområdet<br />

är en het virkesmarknad med höga priser.<br />

Importpriserna steg under 2007, vilket bidrog till<br />

prisstegringen <strong>på</strong> den svenska marknaden. Importen<br />

av rundvirke ökade trots detta under 2007 jämfört<br />

med 2006, även om nivåerna fortfarande ligger<br />

under rekordnoteringarna från början av 2000-talet.<br />

En bidragande orsak till prisökningen <strong>på</strong> europamarknaden<br />

är den varma hösten och vintern i<br />

Ryssland, vilket gjorde att virkesleveranserna där-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 88


virkesmarknad<br />

KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />

KÄLLA: SDC, SKOGSSTYRELSEN<br />

Årlig bruttoavverkning i Sverige, miljoner m 3sk 2000-2007<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

500<br />

450<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Genomsnittspriser för sågtimmer och massaved,<br />

fritt skogsbilväg i Sverige 1998-2007, kr/m 3 fub<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

Skogsindustrins rundvirkesimport, 1999-2007, miljoner m 3 fub<br />

KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />

SIFFRAN ÖVER STAPLARNA: andel import av total rundvirkesförbrukning<br />

14<br />

16% 17% 14% 14% 13% 13% 12% 19%<br />

12<br />

1999<br />

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

ifrån minskade. Ryssland höjde<br />

dessutom sina exporttullar <strong>på</strong><br />

virke både under 2007 och i<br />

början av 2008 vilket ytterligare<br />

förstärkte prisuppgången.<br />

I Sverige har det goda prisläget<br />

i framför allt Östersjöområdet<br />

ökat intresset att sälja <strong>på</strong><br />

export. Svensk skogsindustri<br />

går nu in i ett skede med hård<br />

konkurrens om den svenska råvaran.<br />

Industrins virkesbehov<br />

har de senaste 15 åren ökat<br />

med cirka en miljon kubikmeter<br />

om året.<br />

DEN SVENSKA PRODUKTIO-<br />

NEN av sågade trävaror nådde<br />

nya rekordnivåer under 2007,<br />

med 18,6 miljoner kubikmeter.<br />

Men försäljningskurvorna började<br />

plana ut i slutet av året, vilket<br />

resulterat i en viss ökning av<br />

lagernivåerna.<br />

Den finansiella oron i USA har<br />

lett till ett minskat byggande,<br />

vilket gjort att USA-marknaden<br />

så gott som försvunnit för de<br />

europeiska sågverken. Även<br />

marknaden i Japan försämrades<br />

något under 2007, till<br />

följd av att nya byggregler lett<br />

till ett minskat byggande. 2006<br />

levererades 24 procent av den<br />

svenska trävaruexporten till<br />

utomeuropeiska marknader.<br />

2007 sjönk andelen till 21 procent.<br />

Totalt sett sjönk exporten<br />

(prel.) med 13 procent jämfört med<br />

2006.<br />

De som levererar gran av sämre kvalitet<br />

upplevde det största exporttappet i slutet<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 89


skog & marknad<br />

Höjda<br />

produktionsambitioner<br />

av 2007. Det beror <strong>på</strong> att ett överutbud av stormfällt<br />

timmer uppstått i s<strong>på</strong>ren efter stormen Kyrill som<br />

drog över Europa i januari 2007. Stigande färdigvarulager<br />

har uppstått i Europa när stormvirket tagits<br />

om hand. Priset <strong>på</strong> sämre granvaror hade halverats i<br />

början av 2008 jämfört med i början av 2007. Även<br />

priserna <strong>på</strong> furuträvaror av sämre kvalitet har sjunkit.<br />

Med tanke <strong>på</strong> att konsumtion och efterfrågan <strong>på</strong><br />

sågade trävaror alltjämt ligger <strong>på</strong> en relativt hög nivå<br />

i Europa är det troligt att priserna kommer att vända<br />

up<strong>på</strong>t igen. Huvuddelen av stormvirket efter Kyrill<br />

har tagits till vara, vilket kan förväntas bidra till en<br />

normalisering av marknadsläget. I Norden är byggandet<br />

<strong>på</strong> en fortsatt hög nivå.<br />

När marknadssituationen i USA kan förbättras är<br />

däremot ovisst. I Japan har byggandet åter börjat<br />

öka igen.<br />

PAPPERSINDUSTRIN I EUROPA brottas för närvarande<br />

med stora lönsamhetsproblem. Det beror <strong>på</strong><br />

en överetablering i Västeuropa och ett ökat utbud av<br />

billiga produkter från bland annat Asien och Östeuropa.<br />

Lönsamheten försämrades ytterligare av de stigande<br />

virkespriserna, och i Sverige även av ökade<br />

energikostnader. En strukturomvandling är att vänta.<br />

Överetableringen är särskilt <strong>på</strong>taglig när det gäller<br />

tidningspapper. Den långsiktiga efterfrågan avtar.<br />

Internet och andra nya media börja få effekt <strong>på</strong> tidningsläsandet<br />

och tidningarnas roll. Priset <strong>på</strong> tidningspapper<br />

har sjunkit kraftigt under året. Priset <strong>på</strong><br />

finpapper har däremot varit relativt stabilt.<br />

I Sverige sjönk produktionen av papper och papp<br />

med två procent under 2007. Halva minskningen beror<br />

<strong>på</strong> nedläggning av pappersbruk och andra hälften<br />

<strong>på</strong> neddragningar. Ytterligare nedläggningar är<br />

att vänta, även om svenska pappersbruk bedöms ha<br />

bättre förutsättningar än många andra bruk ute i<br />

Europa.<br />

MARKNADEN FÖR PAPPERSMASSA är fortfarande<br />

stark i vissa segment. Bland annat fortsatte priset <strong>på</strong><br />

långfibrig barrsulfatmassa att stiga under 2007.<br />

Sveriges tillverkning av massa var i stort sett oförän-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 90


i ny skogspolitik<br />

14 000<br />

12 000<br />

10 000<br />

8 000<br />

6 000<br />

4 000<br />

2 000<br />

1 500<br />

0<br />

1 400<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05<br />

KÄLLA: SCB, UTRIKESHANDEL, SVERIGES STATISTISKA DAT<strong>AB</strong>ASER, SKOGSINDUSTRIERNA<br />

-06 -07<br />

(prel)<br />

KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />

1000<br />

900<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

Export av sågade/hyvlade trävaror, 1998-2007,<br />

volym, 1 000 m 3<br />

, medelpris, mkr<br />

Exportvolym, sågade/hyvlade trävaror 1998-2007,<br />

1000 m3, medelpris/m3, SEK<br />

Europa<br />

Utom Europa<br />

drad under 2007 jämfört<br />

med 2006. Exporten steg<br />

marginellt. Både Kanada<br />

och några europeiska länder<br />

har dragit ned sin produktionskapacitet<br />

när det<br />

gäller barrmassa. Det har<br />

givit positiva marknadseffekter<br />

för svensk del.<br />

Efterfrågan av lövmassa<br />

ökar mer än för barr. Men<br />

utbudet av lövmassa ökar<br />

också kraftigt, vilket håller<br />

nere priserna.<br />

Totalt sett ökade värdet<br />

av den svenska exporten<br />

av skogsindustriprodukter<br />

under 2007 med fyra procent.<br />

Ökningen är en följd<br />

av den goda prisnivån <strong>på</strong><br />

framförallt sågtimmer och<br />

vissa typer av massa.<br />

JUST NU PÅGÅR en<br />

0 omfattande utbyggnad av<br />

biobränsleeldade värme-<br />

Årlig avverkning och tillväxt i Sverige 1950-2007<br />

verk i Sverige. Bland annat<br />

byggs två nya och mycket<br />

stora kraftvärmeverk i<br />

Stockholmsområdet.<br />

Skogsindustrierna har<br />

TILLVÄXT<br />

(2006, 2007 i.u)<br />

gjort skattningen att efterfrågan<br />

<strong>på</strong> biobränsle i<br />

AVVERKNING<br />

(2007 progn)<br />

Sverige kommer att öka<br />

med 13,6 TWh timmar<br />

fram till 2015. För närvarande<br />

produceras omkring<br />

25 TWh i biobränsleeldade<br />

1960 1970 1980 1990 2000<br />

värmeverk och kraftvärmeverk.<br />

Det motsvarar energiinnehållet i<br />

omkring 12 miljoner kubikmeter rundvirke.<br />

Den stora volymen av skogsbränsle<br />

0<br />

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08<br />

8000<br />

7000<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

2 000<br />

1 900<br />

1 800<br />

1 700<br />

1 600<br />

Pris <strong>på</strong> blekt barrsulfatmasa, USD/ton och SEK/ton 1998-apr 2008<br />

0<br />

1950 2007<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 91


skog & marknad<br />

Skogen<br />

en viktig resurs<br />

kommer idag från avverkningsavfall, framförallt grenar<br />

och toppar, så kallad GROT. Skogsindustrierna<br />

gör bedömningen att ett fördubblat uttag av grenar<br />

och toppar kan ge ett energitillskott <strong>på</strong> ytterligare 7<br />

TWh. Men mer trädbränslen kommer att behövas för<br />

att klara försörjningen till den planerade utbyggnaden<br />

av biobränsleeldade kraftverk.<br />

För att undvika att energisortimentet börjar konkurrera<br />

med massa- och timmersortimentet förordar<br />

Skogsindustrierna ett ökat uttag av stubbar, och att<br />

klent röjnings- och gallringsvirke ska tas till vara bättre.<br />

Detta skulle kunna ge ett energitillskott <strong>på</strong> 12,3<br />

TWh.<br />

FÖR NÄRVARANDE betraktas priset 15 öre kWh fritt<br />

förbrukare som en lägsta prisnivå <strong>på</strong> energisortimentet.<br />

En del affärer görs <strong>på</strong> närmare 20 öre per<br />

kWh. Det motsvarar cirka 400 kronor per kubikmeter<br />

(fub) rundvirke, vilket innebär att även sämre<br />

massaved kan vara intressant råvara för en del värmeverk.<br />

Klart är att det finns stora anspråk <strong>på</strong> den svenska<br />

skogen i framtiden. EUs medlemsländer har åtagit<br />

sig att öka användningen av förnybar energi. Sverige<br />

har i dag den största arealen produktiv skogsmark i<br />

EU och en fungerande skogsbränslemarknad. Det är<br />

inte otänkbart att Sverige kan bli exportör av biobränsle.<br />

Detta kommer i så fall att <strong>på</strong>verka den totala<br />

konkurrensen <strong>på</strong> virkesmarknaden.<br />

I REGERINGENS skogspolitiska proposition betonas<br />

behovet av åtgärder som kan öka tillväxten i skogen.<br />

Propositionen lades fram våren 2008 och kommer<br />

att behandlas av riksdagen under hösten.<br />

Många av förslagen utgår från hoten om ett<br />

förändrat klimat, till följd av utsläppen av växthusgaser.<br />

Med en ökad skogsproduktion ökar möjligheterna<br />

att ersätta fossila bränslen med trädbränslen.<br />

En högre tillväxt innebär också att skogen kommer<br />

att binda mer koldioxid.<br />

Propositionen innehåller en rad förslag <strong>på</strong> produktionshöjande<br />

åtgärder. Bland annat stimulansoch<br />

informationssatsningar som kan resultera i an-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 92


i klimatomställningen<br />

KÄLLA: FAO<br />

Virkesanvändningen i världen<br />

Industrived<br />

15% 7%<br />

U-LÄNDER<br />

45%<br />

Brännved<br />

Brännved<br />

I-LÄNDER<br />

33%<br />

Industrived<br />

vändning av bättre plantmaterial och en<br />

intensivare beståndsvård: mer röjning,<br />

gödsling och eventuellt också dikning.<br />

Propositionen innehåller också förslag<br />

<strong>på</strong> åtgärder som ska utredas närmare:<br />

Möjligheter att i större utsträckning använda<br />

främmande trädslag och eventuellt<br />

bedriva intensivodling av skog <strong>på</strong> marker<br />

som saknar annan användning.<br />

Förutsättningarna för att öka uttaget<br />

av avverkningsrester, bland annat stubbar,<br />

ska också undersökas.<br />

SKOGEN ÄR OCH HAR länge varit en viktig<br />

svensk naturresurs. Svensk skogsindustri<br />

svarar för omkring 12 procent av<br />

saluvärde, sysselsättning och förädlingsvärde<br />

i svensk industriproduktion. Av den<br />

totala varuexporten är drygt 12 procent<br />

skogsindustriprodukter. Risken för råvarubrist<br />

har samhällsekonomisk betydelse,<br />

vilket förstås bidrar till det politiska intresset<br />

för att öka tillväxten i skogen.<br />

Under 2008 kommer en skoglig konsekvensanalys<br />

att genomföras. Syftet är att<br />

skaffa ett bättre grepp om hur stora<br />

skogstillgångarna är. Konsekvensanalyserna<br />

ska belysa och beskriva skogstillstånd,<br />

sårbarhet, miljöförhållanden, potentiell<br />

tillgång <strong>på</strong> trädbränslen samt storlek<br />

och sammansättning <strong>på</strong> en hållbar avverkning.<br />

<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 93


skog & miljö<br />

Miljömål<br />

för gammal skog<br />

Andelen gammal<br />

skog och död ved<br />

ökar i Sveriges skogar,<br />

till gagn för<br />

den biologiska<br />

mångfalden i skogen.<br />

Naturvårdshänsyn vid<br />

avverkningar, men<br />

också avsättningar av<br />

skog, både frivillig<br />

och mot ersättning,<br />

bidrar till denna<br />

positiva utveckling.<br />

VET MER<br />

www.naturvardsverket.se<br />

www..svo.se<br />

www.lrf.se/skog<br />

DE SVENSKA SKOGSÄGARNA har i många år <strong>på</strong> ett<br />

ambitiöst sätt arbetat med att utveckla hänsynen till<br />

skogens naturvärden. Målsättningen är att produktion<br />

och miljö ska väga lika tungt. Metoder för ett naturvårdsanpassat<br />

skogsbruk har utvecklats efter<br />

hand. Det handlar om att upprätthålla mångfalden i<br />

skogen, vilket uttrycks i miljömålet Levande skogar<br />

som antagits av riksdagen. Markavsättningar, generell<br />

hänsyn och en anpassning av brukningsmetoderna<br />

är de olika de redskap som används för att nå<br />

miljömålet.<br />

STATEN OCH MARKÄGARNA DELAR ansvaret för<br />

det första delmålet; att ytterligare 900 000 hektar<br />

skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion<br />

till 2010. Åtagandet för skogsägarnas del är<br />

att frivilligt ha satt av minst 730 000 hektar skyddsvärd<br />

produktiv skogsmark. Detta gäller nedan gränsen<br />

för fjällnära skog.<br />

I april 2008 gjorde Skogsstyrelsen bedömningen<br />

att skogsägarna i princip redan klarat målet. De frivilliga<br />

avsättningarna av produktiv skogsmark uppskattades<br />

då till cirka 1 167 000 hektar. Av dessa<br />

ligger 970 0000 hektar nedanför fjällgränsen.<br />

Skogsstyrelsen skattning är att 70–80 procent av avsättningarna<br />

har höga natur-, kultur- eller besöksvärden<br />

och att målet därmed är nått.<br />

Det ser däremot inte ut som om staten kommer<br />

att klara sina åtaganden, vare sig för naturreservat,<br />

biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här handlar det<br />

om ytterligare 320 000 hektar naturreservat,<br />

30 000 hektar biotopskyddsområden och 50 000<br />

hektar naturvårdsavtal. Med nuvarande takt med att<br />

sätta av naturreservat bedöms högst 60 till 65 procent<br />

av delmålet kunna uppnås. Totalsiffran för biotopskydd<br />

och naturvårdsavtal är för närvarande<br />

36 000 hektar.<br />

Totalt var närmare åtta procent av den produktiva<br />

skogsmarken skyddad i nationalparker, naturreservat,<br />

genom biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga<br />

avsättningar år 2007.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 94


och död ved nås med marginal<br />

De äger skogen i Sverige<br />

Övriga privata ägare<br />

6%<br />

Staten<br />

18%<br />

Privata<br />

aktiebolag<br />

24%<br />

Enskilda<br />

ägare<br />

51%<br />

Halva Sverige är skog<br />

Impediment<br />

15%<br />

Övriga allmänna ägare<br />

1%<br />

Produktiv skog<br />

avsatt f. naturvård<br />

8%<br />

Produktiv skog,<br />

inkl. skog avsatt<br />

för naturvård<br />

85%<br />

Sveriges totala areal produktiv skog är 23<br />

miljoner hektar eller 230 000 kvadratkilometer,<br />

mer än halva Sveriges landareal. Av<br />

denna areal är cirka 1,6 miljoner hektar avsatt<br />

för naturvård. Till detta kommer knappt fyra<br />

miljoner hektar skogliga impediment som inte<br />

får brukas.<br />

SKOGSSTYRELSEN och Naturvårdsverket<br />

har fått i uppdrag att titta närmare <strong>på</strong> den<br />

finska modellen, med frivilliga naturvårdsavtal<br />

för betydligt större skogsarealer än<br />

vad som hittills varit aktuellt i Sverige.<br />

Tanken är att de frivilliga avtalen kan öka<br />

möjligheterna att föra en lokal dialog om<br />

avgränsningar och inriktning <strong>på</strong> skötseln i<br />

de skogsområden som ska skyddas.<br />

Då ett naturreservat bildas finns tre alternativ;<br />

att markägare köps ut, får ersättningsmark<br />

eller ersättning för de begränsningar<br />

reservatsreglerna innebär för<br />

möjligheterna att bedriva skogsbruk. Den<br />

höjda takten i bildandet av naturreservat<br />

under 2000-talet har inte varit helt friktionsfri.<br />

Med stigande virkespriser har<br />

även kostnaderna för att bilda naturreservat<br />

stigit kraftigt.<br />

DELMÅL 2 för Levande skogar, med en<br />

ökning av mängden död ved, arealen äldre<br />

lövrik och gammal skog kommer med<br />

god marginal att kunna uppfyllas, enligt<br />

Miljömålsrådet. Volymen hård död ved<br />

och arealerna gammal skog och äldre lövrik<br />

skog ökar för närvarande kraftigt, mer<br />

i söder än i norr där utvecklingen är långsammare.<br />

Till och med år 2006 hade volymen<br />

hård död ved ökat med cirka 60 procent,<br />

arealen gammal skog med drygt 30 procent<br />

och arealen äldre lövrik skog med<br />

cirka 15 procent.<br />

Utöver arbetet med att skydda skog<br />

görs stora ansträngningar för att skapa<br />

utrymme för mångfald även i produktionsskogarna.<br />

Den svenska modellen innebär<br />

att skogsvården bedrivs med långtgående<br />

miljöhänsyn över hela arealen. I<br />

samband med avverkningar lämnas som<br />

regel skyddszoner, äldre träd, högstubbar<br />

och död ved.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 95


skog & miljö<br />

Formerna<br />

för skogsskydd<br />

<br />

Rådgivning, utbildning och information är viktiga<br />

åtgärder och här samverkar staten och skogsbruket.<br />

Många skogsägare upprättar och arbetar med så<br />

kallade gröna skogsbruksplaner.<br />

ÄVEN DELMÅL 4 bedöms kunna uppfyllas. Vid slutet<br />

av 2005 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade arter.<br />

De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade<br />

arter. De förväntas <strong>på</strong> sikt ge positiva effekter för ett<br />

stort antal andra arter. Delmålet för skogens kulturvärden<br />

bedöms däremot inte kunna nås till 2010.<br />

Skadenivåerna <strong>på</strong> fornlämningar och övriga kulturlämningar<br />

i samband med skogsbruk är fortfarande<br />

alltför omfattande.<br />

Detta kan till en del troligen förklaras av bristande<br />

kunskap om var fornlämningarna finns och hur de<br />

ska förvaltas. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att<br />

samla in och tillhandahålla information om de naturoch<br />

kulturvärden som finns <strong>på</strong> olika fastigheter.<br />

Regeringen vill också att Riksantikvarieämbetet ska<br />

göra en särskild informationssatsning när det gäller<br />

skogens kulturvärden. Bland annat med information<br />

om hur dessa ska skötas och långsiktigt bevaras.<br />

DET SVENSKA SÄTTET att arbeta med miljöfrågor,<br />

med långtgående miljöhänsyn <strong>på</strong> hela skogsarealen,<br />

skiljer sig <strong>på</strong> flera sätt från hur skogsbruk bedrivs i<br />

övriga världen. Eftersom internationella organisationer<br />

och processer ökar sitt inflytande <strong>på</strong> skogspolitiken<br />

kan svensk skogsnäring komma att <strong>på</strong>verkas av<br />

intressen som saknar kunskap om det svenska sättet<br />

att bedriva skogsbruk. Det svenska skogsbruket, och<br />

inte minst LRF Skogsägarna, lägger därför ned stor<br />

kraft <strong>på</strong> att göra den svenska naturvårdsmodellen<br />

mer känd i internationella sammanhang.<br />

FÖR DEN EXPORTBEROENDE svenska skogsnäringen<br />

är det viktigt att miljöarbetet kommuniceras<br />

till köpare runt om i världen. Detta kan ske genom<br />

att skogsbruket garanterar viss standard i brukandet,<br />

genom att ansluta sig till ett certifieringssystem, till<br />

exempel PEFC och FSC. I certifieringen ingår bland<br />

annat att göra frivilliga avsättningar av skog. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 96


under utveckling<br />

Areal skyddad skog, 1 000 ha<br />

Nationalparker<br />

och naturreservat<br />

712<br />

KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN<br />

Biotopskydd<br />

och naturvårdsavtal<br />

36<br />

Frivilliga<br />

avsättningar<br />

1 167<br />

MILJÖMÅL<br />

LEVANDE<br />

SKOGAR<br />

Delmål 1<br />

Ytterligare 900 000 hektar<br />

skyddsvärd skogsmark ska undantas<br />

från skogsproduktion till år<br />

2010.<br />

Delmål 2<br />

Mängden död ved, arealen äldre<br />

lövrik skog och gammal skog skall<br />

bevaras och förstärkas till år 2010<br />

<strong>på</strong> följande sätt:<br />

mängden hård död ved skall<br />

öka med minst 40 % i hela landet<br />

och med avsevärt mer i områden<br />

där den biologiska mångfalden är<br />

särskilt hotad,<br />

arealen äldre lövrik skog ska<br />

öka med minst 10 %,<br />

arealen gammal skog ska öka<br />

med minst 5 %,<br />

arealen mark föryngrad med<br />

lövskog ska öka.<br />

Delmål 3<br />

Skogsmarken ska brukas <strong>på</strong> sådant<br />

sätt att fornlämningar inte<br />

skadas och så att skador <strong>på</strong> övriga<br />

kända värdefulla kulturlämningar<br />

är försumbara senast år<br />

2010.<br />

Delmål 4<br />

Senast år 2005 ska åtgärdsprogram<br />

finnas och ha inletts för hotade<br />

arter som har behov av riktade<br />

åtgärder.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 97


Del 6.<br />

De gröna<br />

näringarna<br />

är många


onden är en mångsysslare<br />

En växande andel av<br />

företagsinkomsterna i<br />

jordbruket kommer<br />

från nya verksamheter.<br />

2007 var andelen<br />

27 procent. Bonden<br />

är en mångsysslare<br />

och många av de nya<br />

verksamheterna har<br />

stor utvecklingspotential.<br />

www.lrf.se<br />

www.sjv.se<br />

Nya<br />

verksamheter får allt<br />

VET MER<br />

BONDEN HAR MÅNGA strängar <strong>på</strong> sin lyra. Utöver<br />

jord- och skogsbruk bedriver allt fler lantbruksföretag<br />

andra verksamheter. 2007 bedrevs i genomsnitt<br />

3,4 verksamheter per gård enligt LRFs medlemsregister.<br />

I större företag, med mer än 100 hektar åker,<br />

är snittet 5,6 verksamheter. Statistik från Jordbruksverket<br />

2007 bekräftar bilden.<br />

Entreprenadverksamhet, produktion av bioenergi,<br />

hästverksamhet och egen livsmedelsförädling är exempel<br />

<strong>på</strong> nya verksamheter som ökar i betydelse<br />

och omfattning. Totalt omsatte nya verksamheter<br />

under 2007 omkring 11,4 miljarder kronor. Det motsvarar<br />

18 procent av den totala omsättningen <strong>på</strong><br />

gårdsnivå och 27 procent av de totala företagsinkomsterna<br />

i jordbruket.<br />

Den potentiella årliga tillväxten är sju procent, vilket<br />

skulle motsvara en omsättning <strong>på</strong> över 14 miljarder<br />

kronor år 2010. Prognoserna bygger dels <strong>på</strong><br />

medlemmarnas inrapportering till LRFs medlemsoch<br />

marknadsregister, dels <strong>på</strong> ett arbete där LRF<br />

analyserat dagens verksamhet och möjliga marknader.<br />

STÖRST EKONOMISK BETYDELSE har entreprenadverksamheten.<br />

13 500 företag arbetade med<br />

detta och omsatte tillsammans 6,8 miljarder kronor<br />

2007. Exempel <strong>på</strong> entreprenadverksamhet är snöröjning,<br />

anläggningsarbeten och Farmartjänst. Det<br />

finns utrymme för fler. Den skattade tillväxtpotentialen<br />

är sex procent per år fram till 2010.<br />

Företagen med energiproduktion blir också allt<br />

fler. Här finns en årlig tillväxtpotential <strong>på</strong> i runda tal 12<br />

procent. Det handlar om försäljning av energiråvara<br />

från skog och åker, men också om försäljning av förädlad<br />

råvara och färdig värme och vindkraft. Den<br />

aktuella klimatdebatten ger medvind åt energisatsningarna.<br />

På gårdsnivå omsatte verksamheter med<br />

energiproduktion 1,4 miljarder kronor år 2007.<br />

ANDRA VÄXANDE områden är turism, lokal livsmedelsförädling<br />

och aktiviteter med anknytning till<br />

hästar. Den möjliga tillväxten uppskattas till tio procent<br />

årligen fram till 2010. Vattenbruk, hälsoinriktade<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 100


större betydelse för bonden<br />

KÄLLA: LRF-RAPPORT SAMT LRFS MEDLEMS OCH MARKNADSREGISTER MAJ 2007<br />

KÄLLA: BERÄKNINGAR LRF SAMT LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER, MAJ 2007<br />

8 000<br />

7 000<br />

6 000<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

Entreprenad<br />

Annan inkomstbringande verksamhet<br />

Energi<br />

Turism<br />

Egen livsmedelsförädling/-produktion<br />

Uthyrning<br />

Olika verksamheters andel av företagsinkomst<br />

<strong>på</strong> gårdsnivå 2007<br />

NYA VERK-<br />

SAMHETER<br />

4miljarder<br />

kronor<br />

SKOGSBRUK<br />

3miljarder<br />

kronor<br />

JORDBRUK<br />

8miljarder<br />

kronor<br />

Omsättning 2007, mkr<br />

Förväntad omsättning 2010, mkr<br />

0 4<br />

Hästar<br />

Träförädling<br />

Vattenbruk<br />

Gårdsbutik<br />

Övriga tjänster<br />

Hälsofrämjande<br />

verksamhet<br />

aktiviteter och träförädling är<br />

exempel <strong>på</strong> andra verksamheter<br />

som bedöms ha motsvarande<br />

utvecklingspotential.<br />

I pengar räknat ger turismen<br />

redan idag betydelsefulla<br />

intäkter, över en miljard kronor<br />

årligen. Med en tillväxt <strong>på</strong><br />

tio procent kan omsättningen<br />

öka till 1,4 miljarder årligen år<br />

2010. I de följande avsnitten<br />

kan du läsa mer om landsbygdsturismen<br />

och andra nya<br />

gröna näringar. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 101


energi<br />

Sverige har goda förutsättningar<br />

att klara<br />

EUs klimatmål.<br />

Bioenergi från jordoch<br />

skogsbruket har<br />

en nyckelroll i<br />

omställningen för att<br />

minska klimateffekterna<br />

och vårt beroende<br />

av fossil energi.<br />

VET MER<br />

www.lantmannenenergi.com<br />

www.agrobransle.se<br />

www.agroetanol.se<br />

www.bioenergiportalen.se<br />

ec.europa.eu/energy<br />

www.iea.org<br />

www.lrf.se<br />

www.slu.se<br />

www.energimyndigheten.se<br />

www.svebio.se<br />

Den<br />

förnybara energin<br />

DE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLORNA svarar idag<br />

för drygt 40 procent av Sveriges totala energianvändning.<br />

Bioenergin står för 26–27 procent, vattenkraften<br />

för 15–17 procent medan vindkraften och den<br />

termiska energin (värmepumpar) svarar för cirka två<br />

procent. Sverige har därmed högst andel förnyelsebart<br />

inom EU och skall enligt föreslagen länderfördelning<br />

till 2020 öka andelen till 49 procent. Vid en<br />

oförändrad energianvändning innebär det en ökning<br />

<strong>på</strong> omkring 40 TWh. Flera aktuella utredningar visar<br />

att Sverige med god marginal kan klara ett sådant<br />

mål.<br />

Oljekommissionen konstaterade 2006 att produktionen<br />

av bioenergi, inräknat torv och biologiskt avfall,<br />

skulle kunna öka från 108 till 154 TWh till 2020<br />

och <strong>på</strong> längre sikt (2050) till 228 TWh. Deras bedömning<br />

är att skogen även framöver står för den<br />

helt dominerande volymen bioenergi, men att leveranser<br />

från jordbruket har den snabbaste<br />

ökningstakten: 1 TWh för basåret 2005, 10 TWh år<br />

2020 och 32 TWh till 2050.<br />

Lars Andersson har 2007 specialstuderat åkerbränslena<br />

i utredningen Bioenergi från jordbruket.<br />

Slutsatsen är att dessa till 2020 skulle kunna bidra<br />

med 15–30 TWh och <strong>på</strong> sikt med cirka 60 TWh mot<br />

dagens 1–2 TWh. Svebio redovisar i sin senaste beräkning<br />

(2008) en bioenergipotential <strong>på</strong> 248 TWh till<br />

2020, varav 39 TWh från jordbruket. På längre sikt<br />

redovisar Svebio en sammantagen bioenergipotential<br />

<strong>på</strong> hela 394 TWh, varav 70 TWh från jordbruket.<br />

Härtill kommer en betydande potential för ny vindkraft<br />

samt i mer begränsad utsträckning ny vattenkraft<br />

och termisk energi.<br />

Biobränslen<br />

Biobränslen kan indelas utifrån tillstånd, vilket innnebär<br />

att de är fasta, flytande eller gasformiga. De<br />

kan också delas in utifrån användningsområden.<br />

Dessa är uppvärmning, elproduktion eller transporter.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 102


har en nyckelroll<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

Priset <strong>på</strong> vete, råolja och skogsflis 1970-2007<br />

Realt index 1970=0<br />

Priser i SEK<br />

1970 1980 1990 2000 2007<br />

Olika energislags andel av energiförbrukningen<br />

i Sverige 2006, %<br />

Kol, 4<br />

Kärnkraft, 15<br />

Vattenkraft, 16<br />

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN<br />

KÄLLA: STATENS ENERGIMYNDIGHET, SVEBIO OCH LRF<br />

Naturgas, 2 Vindkraft och<br />

värmepumpar, 2<br />

Bioenergi, 27<br />

Olja, 34<br />

DE HÄR BEDÖMNINGARNA bygger<br />

<strong>på</strong> noggranna analyser, men utgår<br />

enbart från de fysiska tillgångarna.<br />

Hur det kommer att bli i praktiken<br />

beror i stor utsträckning <strong>på</strong><br />

marknadsförutsättningarna och den<br />

tid det tar att ställa om produktionen.<br />

En stor osäkerhet ligger i hur relativpriserna<br />

utvecklas för exempelvis<br />

olja, bioenergi, spannmål och timmer<br />

till traditionell skogsindustri och vilka<br />

styrmedel som kommer att användas för<br />

att nå olika politiska mål.<br />

De senaste årens kraftiga prisstegringar<br />

<strong>på</strong> oljeprodukter och fokus <strong>på</strong> klimateffekterna<br />

har självklart ökat efterfrågan <strong>på</strong><br />

bioenergi och möjligheterna att få bättre<br />

betalt för koldioxidneutral energi.<br />

Samtidigt har priserna <strong>på</strong> traditionella<br />

jord- och skogsbruksprodukter stigit, vilket<br />

delvis dämpat intresset för produktion<br />

av bioenergi.<br />

Särskilt tydligt är detta inom jordbruket,<br />

där de rekordhöga priserna <strong>på</strong> spannmål<br />

och raps från hösten 2007 gjorde det<br />

mindre lönsamt att producera exempelvis<br />

spannmålsetanol och rapsdiesel eller att<br />

direktelda spannmålskärna. Intresset för<br />

att använda jordbrukets energirika biprodukter<br />

som gödsel och halm har däremot<br />

ökat. Halm eldas i många gårdsanlägggningar<br />

och i en handfull medelstora fjärrvärmeverk.<br />

I Lund planeras för Sveriges<br />

första riktigt storskaliga halmeldade kraftvärmeverk,<br />

med ett arealbehov motsvarande<br />

20 000–30 000 ha spannmål. Halm<br />

har också studerats som en möjlig råvara<br />

till nya kraftvärmeverk i Göteborg och<br />

Stockholm.<br />

FÖR ATT ILLUSTRERA en möjlig utveckling<br />

av den förnybara energin till 2020 har<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 103


energi<br />

Bruket<br />

av biobaserade<br />

LRF gjort nedanstående sammanställning:<br />

Gröna näringarnas potential för leverans av<br />

förnyelsebar energi till 2020 enligt LRF, TWh<br />

Skogsbruk 20–30<br />

Skogsindustri 5–10<br />

Återvinning 5–10<br />

Jordbruk inkl biprodukter 5–10<br />

Torv 5–10<br />

Vind 10–20<br />

Vatten 1–2<br />

SUMMA 51–92<br />

Sammantaget bedöms volymen förnybar energi till<br />

2020 kunna öka i intervallet 50–90 TWh. Denna<br />

ökning av bioenergi är väsentligt mindre än vad som<br />

angetts vara möjligt av Oljekommissionen, Lars<br />

Andersson och Svebio. Den är ändå tillräcklig för att<br />

klara EUs mål till år 2020.<br />

ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBARA motorbränslen<br />

har också utvecklats snabbt. Med fyra procent biodrivmedel<br />

hör Sverige till de länder som kommit<br />

längst i transportsektorns omställning.<br />

Förutsättningar att klara EUs etappmål <strong>på</strong> 5,75 procent<br />

till 2010 och tio procent till 2020 bedöms som<br />

mycket goda .<br />

Lantmännen Agroetanol i Norrköping bygger<br />

Lantbrukskooperationen<br />

och energin<br />

Lantbrukskooperationen är ägare till en rad olika<br />

energiföretag. Några av dessa är Södra energi <strong>AB</strong><br />

(helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna),<br />

Naturbränslen <strong>AB</strong> (ägs till 50 procent av skogsägarföreningen<br />

Mellanskog och till 50 procent av<br />

Centrala Sågverksföreningen), Mellanskog Bränsle<br />

<strong>AB</strong> (helägt dotterbolag till Mellanskog),<br />

Lantmännen Energi med dotterbolag för bland<br />

annat drivmedelsetanol, RME, förädlade biobränslen<br />

och värme.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 104


drivmedel växer snabbt<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Försäljningen av biobaserade drivmedel<br />

2001-2007. 1 000m 3<br />

BIOGAS<br />

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

ETANOL<br />

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

*FAME<br />

KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN.<br />

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07<br />

* FAME = Drivmedelsgruppen FAME (Fatty Acid<br />

Methyl Ester) är samlingsnamnet <strong>på</strong> förnybar<br />

energi tillverkad av produkter från växtriket<br />

eller djurriket. Än så länge består större delen<br />

av all FAME som säljs i Sverige av RME (rapsmetylester).<br />

under 2008 ut produktionskapaciteten<br />

från 55 000 till 210 000 kubikmeter etanol.<br />

Spannmålsförbrukningen beräknas bli<br />

cirka 550 000 ton spannmål. Arealmässigt<br />

motsvarar det knappt 100 000<br />

hektar, vilket är mindre än en tredjedel av<br />

den areal som 2007 låg i träda. Vid etanolproduktionen<br />

framställs också ett proteinfoder<br />

som minskar behovet av importerad<br />

soja.<br />

Genom att Lantmännens anläggning är<br />

integrerad med EONs intilliggande bioeldade<br />

kraftvärmeverk uppnås en hög<br />

energieffektivitet och en betydande<br />

minskning av utsläppen av växthusgaser<br />

jämfört med den bensin som etanolen ersätter.<br />

EUs kommande regelverk anger att<br />

biodrivmedel som räknas in i tioprocentmålet<br />

måste minska utsläppen av växthusgaser<br />

med minst 35 procent och med<br />

en möjlig ökning till 50 procent från år<br />

2015. Med en växthusgasminskning <strong>på</strong><br />

drygt 70 procent klarar Lantmännens<br />

spannmålsetanol med god marginal dessa<br />

krav.<br />

TROTS UTBYGGNADEN i Norrköping<br />

kommer Sverige att förbli en betydande<br />

importör av etanol från Brasilien, andra<br />

EU-länder och de utvecklingsländer som<br />

har tullpreferensavtal med EU. Orsaken är<br />

att etanolmarknaden fortsätter att växa.<br />

EU väntas inom ett till två år höja inblandningsgränsen<br />

av etanol i bensin från fem<br />

till tio procent. Det ökar i ett slag marknaden<br />

med över 200 000 kubikmeter etanol<br />

i Sverige. Samtidigt säljs allt fler bilar<br />

som är anpassade till ren etanoldrift<br />

(E85). Under första kvartalet 2008 var<br />

mer än var femte nysåld bil i Sverige en<br />

etanolbil.<br />

Marknaden för biodiesel från raps och<br />

andra oljeväxter har också ökat, men sti-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 105


energi<br />

Avfall<br />

och biprodukter<br />

<br />

gande priser <strong>på</strong> rapsolja har pressat marginalerna i<br />

produktionen. Lantmännens nya RME-anläggning i<br />

Karlshamn lades därför i mal<strong>på</strong>se i början av 2008,<br />

med ett ökat importbehov som följd. Långtgående<br />

planer finns dock <strong>på</strong> att tillsammans med<br />

AarhusKarlshamn <strong>AB</strong> bygga en ny integrerad biodieselanläggning.<br />

Därmed säkras förädlingskapaciteten<br />

för en västentligt ökad oljeväxtodling inom landet<br />

och en ökad andel förnybart bränsle till den växande<br />

andelen dieselfordon.<br />

Från 2006 blev det möjligt att blanda in fem procent<br />

RME i diesel. Enligt EUs förslag kommer den<br />

gränsen inom den närmaste femårsperioden att höjas<br />

till tio procent.<br />

Med tanke <strong>på</strong> växthusgaser har RME i stort samma<br />

mervärden som etanol. Svensk Raps har visat att utsläppen<br />

av koldioxid jämfört med fossildiesel räknat<br />

<strong>på</strong> hela kedjan minskar med omkring 65 procent.<br />

HUVUDDELEN AV DEN BIOGAS som idag finns <strong>på</strong><br />

marknaden kommer från kommunala reningsverk<br />

och samrötningsanläggningar för livsmedelsavfall.<br />

Det finns dock en betydande potential <strong>på</strong> uppemot<br />

fem TWh biogas från gödsel och andra gårdsnära biprodukter.<br />

Om dessa råvaror processas i en biogasreaktor<br />

minskar risken att de läcker växthusgaser<br />

som koldioxid och metan. Oavsett om gasen senare<br />

användes för att producera värme och el eller uppgraderas<br />

till fordonsgas så uppstår därmed en dubbel<br />

klimatnytta jämfört med fossilbaserad energiproduktion.<br />

Biobaserade<br />

drivmedel ökar<br />

Försäljningen av biogas i Sverige ökar för elfte<br />

året i rad. Så sent som 1995 såldes ingen biogas<br />

alls i Sverige. Sedan dess har både tillverkning och<br />

försäljning gått up<strong>på</strong>t. Mellan år 2006 och 2007<br />

gick försäljningen upp med 43 procent.<br />

Försäljningen av FAME dubblerades i stort sett<br />

mellan dessa år och även etanolförsäljningen fortsätter<br />

att öka.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 106


kan bli nyttig energi<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

Relativ prisutveckling för vete, raps och råolja,<br />

2005-2007, Index 2000=100<br />

50<br />

0<br />

2005 2006 2007 2008<br />

Index beräknat <strong>på</strong> pris i euro per ton, med år 2000<br />

som indexår<br />

KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF<br />

Drivmedelsanvändningen i Sverige 2007, %<br />

Bensin, 49<br />

låginblandning<br />

RME, 21<br />

För att göra bränslena<br />

jämförbara har procentsatserna<br />

räknats fram<br />

utgångspunkt från de<br />

olika drivmedlenas<br />

energiinnehåll.<br />

höginblandning<br />

RME, 1<br />

Biodrivmedel, 4, varav<br />

Diesel, 47<br />

biogas<br />

9<br />

höginblandning<br />

etanol, 19<br />

låginblandning<br />

etanol, 40<br />

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, SPI<br />

För närvarande finns ett tiotal biogasanläggningar<br />

<strong>på</strong> gårdsnivå, men en snabb<br />

ökning är att vänta. För att stimulera utveckling<br />

har regeringen diskuterat ett särskilt<br />

investeringsstöd inom ramen för<br />

Landsbygdsprogrammet.<br />

ÄVEN OM JORDBRUKARNAS intresse för<br />

att plantera Salix varit svalt de senaste<br />

åren är de stora kraftvärmeföretagen<br />

mycket angelägna om få ett leveranssäkert<br />

komplement till inhemska skogsbiprodukterna<br />

och import. För att säkerställa<br />

en logistiskt effektivare produktion<br />

och hantering av Salixflis föreslog utredningen<br />

»Bioenergi från jordbruket« ett tillfälligt<br />

kontraktsstöd riktat till värmeverken.<br />

LRF föreslår också stimulansåtgärder<br />

för att etablera salix och andra snabbväxande<br />

lövträd <strong>på</strong> delar av de marker<br />

som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion.<br />

Om man räknar in redan nedlagd<br />

men inte riktig beskogad åkermark kan<br />

det handla om flera hundra tusen hektar.<br />

<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 107


entreprenad<br />

L<br />

Under 2007 bedrev<br />

nästan 10 000<br />

lantbruksföretag<br />

någon form av<br />

entreprenad.<br />

Motsvarande siffra<br />

2006 var 8 800, alltså<br />

en ökning med drygt<br />

1 000 företag.<br />

VET MER<br />

www.farmartjanst.se<br />

www.lrf.se<br />

www.markservice.lrf.se<br />

www.maskinring.se<br />

www.sverigesmaskinstationer.nu<br />

antbrukets entreprenad<br />

LANTBRUKARNAS ENTREPRENADVERKSAMHET<br />

växer i omfattning. Mest ökar entreprenaduppdragen<br />

i skogen, med olika anläggningsarbeten och med<br />

snöröjning/halkbekämpning. LRF uppskattade att<br />

entreprenadverksamheten omsatte omkring 6,8 miljarder<br />

kronor år 2007.<br />

Många företag arbetar i egen regi direkt mot kunden.<br />

Ett annan möjlighet är att driva verksamheten<br />

via Maskinringar, Farmartjänst, Maskinstationer och<br />

LRFs dotterbolag Svensk Markservice. Omsättningen<br />

i dessa företag ökar år från år och uppgick till<br />

nära 2,6 miljarder kronor år 2007.<br />

MASKINRINGARNA i Sverige förmedlar maskiner<br />

och arbetskraft inom entreprenad, jordbruk, skogsbruk.<br />

Maskinringarna är en form av organiserad maskinsamverkan<br />

för att sänka medlemmarnas maskinkostnader.<br />

Men Maskinringarna säljer också tjänster externt,<br />

vilket ger intäkter till de medlemmar som utför arbetet.<br />

Maskinringarna har sammanlagt 5 150 medlemmar.<br />

Nära 40 procent av den totala årsförsäljningen<br />

<strong>på</strong> 350 miljoner kommer från kunder utanför<br />

lantbruket.<br />

FARMARTJÄNST KALLAS de företag inom lantbruket<br />

där lantbrukare med hjälp av sin arbetskraft, sina<br />

maskiner och verktyg samordnar och i ett gemensamt<br />

utbud erbjuder sina tjänster till kunder utanför<br />

lantbruket. Utbudet av tjänster är brett.<br />

Farmartjänst renoverar och bygger om, monterar<br />

maskiner, inredning och annan utrustning.<br />

Farmartjänst sköter även fastigheter och grönytor,<br />

utför mark- och trädgårdsarbeten samt mycket annat.<br />

Idag finns cirka 150 farmartjänstföretag runt om<br />

i landet. Den sammanlagda årsomsättningen var<br />

600 miljoner kronor 2007.<br />

SVENSK MARKSERVICE är ett dotterbolag till LRF<br />

bildat 1991. Huvudsaklig verksamhet är åretruntskötsel<br />

av park- och fastighetsmark och tilläggstjänster<br />

till denna verksamhet. Företaget har cirka 300 årsanställda<br />

och omsatte 447 miljoner kronor 2007.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 108


verksamheter fortsätter växa<br />

*Ett och samma företag kan bedriva flera olika verksamheter<br />

5 000<br />

4 500<br />

2007<br />

4 000<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

2005<br />

2004<br />

2006<br />

Anläggning Skog Snöröjning Farmartjänst Övrigt<br />

KÄLLA: LRF:S MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

Entreprenad, antal rapporterade verksamheter<br />

inom olika områden* 2004-2007<br />

Omsättningen för Svensk Markservice,<br />

Maskinringarna och Farmartjänster 2002-2007, mkr<br />

KÄLLA: LRF<br />

KÄLLA: LRF<br />

1 200<br />

1 000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Anläggningsentreprenad<br />

Sv. Markservice<br />

Maskinringarna<br />

Farmartjänster<br />

2002 -03 -04 -05 -07<br />

Beräknade intäkter från entreprenadverksamhet<br />

<strong>på</strong> gårdsnivå 2007, mkr<br />

Skogsentreprenad<br />

Via Farmartjänst,<br />

Maskinringar,<br />

Sv. Markservice<br />

Snöröjning<br />

Övrigt<br />

LANDFÖRENINGEN SVERIGES MA-<br />

SKINSTATIONER är en riksorganisation<br />

för företag som bedriver maskinstationsverksamhet.<br />

Riksorganisationen bildades år 2004.<br />

Just nu ingår 380 organiserade medlemmar.<br />

Omsättningen uppskattas till<br />

ca 1,2 miljarder för 2007 av ordförande<br />

Claes Jönsson.<br />

EFTERFRÅGAN PÅ entreprenadtjänster<br />

är fortsatt hög. LRF gör bedömningen<br />

att det finns förutsättningar<br />

för en omsättningsökning <strong>på</strong> sex procent<br />

årligen fram till 2010.<br />

I storstadsområdena, där byggmarknaden<br />

är het, finns stora behov<br />

av entreprenörer som kan hjälpa till<br />

med olika former av anläggningsarbeten,<br />

exempelvis gräv- och<br />

schaktarbeten. Andra områden med<br />

marknadspotential är trädgårdsarbete<br />

och trädvård. Möjligheten till avdrag<br />

för hushållsnära tjänster gör det<br />

troligt att fler privatpersoner kan tänkas<br />

efterfråga hjälp med trädgårdsskötsel.<br />

I stadsmiljöerna ökar intresse<br />

och behov av att vårda gatuträd och<br />

enskilda träd. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 109


den gröna upplevelsen<br />

De utländska turister<br />

som besöker Sverige<br />

blir allt fler och<br />

omsättningen i turistnäringen<br />

fortsätter att<br />

öka. Allt fler<br />

landsbygdsföretag<br />

satsar <strong>på</strong> turism. Nya<br />

idéer och paketerbjudanden<br />

kan ge<br />

utvecklingen av landsbygdsturismen<br />

en rejäl<br />

skjuts framåt.<br />

VET MER<br />

www.bopalantgard.se<br />

www.lrf.se<br />

www.naturensbasta.se<br />

www.nutek.se<br />

www.inatur.se<br />

www.sverigeresor.se<br />

Landsbygdsturismen<br />

TURISM ÄR EN FORTSATT växande näringsgren, i<br />

Sverige och i världen. Mellan 2005 och 2006 ökade<br />

omsättningen i svensk turistnäring med närmare elva<br />

procent, från 191 till över 215 miljarder kronor. Facit<br />

från sommarsäsongen 2007 visar att tillväxten var<br />

god även då. Boendeintäkterna ökade med över tio<br />

procent och volymen övernattningar med 6,7 procent.<br />

De utländska besökarna blir allt fler och svarade<br />

för 28 procent av de totala besöksvolymerna sommaren<br />

2007. FN-organet World Tourism Organization<br />

föruts<strong>på</strong>r i sina prognoser en global tillväxt av<br />

det internationella resandet med tolv procent fram<br />

till 2010. För Europa gäller siffran tio procent.<br />

Tillväxten av turismen i Sverige är för närvarande<br />

högre än i övriga Europa. Här finns mycket som lockar,<br />

inte minst vår vackra natur men också det faktum<br />

att Sverige betraktas som ett säkert land att vistas i.<br />

I World Economic Forums världsranking 2007 av olika<br />

länders globala konkurrensförmåga kom Sverige<br />

<strong>på</strong> fjärde plats. Just säkerhet var en viktig faktor för<br />

den höga placeringen som bidrar till att Sverige<br />

hamnar i rampljuset.<br />

Det finns med andra ord många goda skäl till att<br />

satsa <strong>på</strong> näringsverksamhet riktad mot turister.<br />

DET GÖR OCKSÅ allt fler av LRFs medlemsföretag.<br />

Flest är de som erbjuder boende i olika former och<br />

det är den verksamhet som ökar snabbast. Men de<br />

som erbjuder aktiviteter av olika slag blir också fler.<br />

Många turister, inte minst de som kommer från andra<br />

länder, söker efter intressanta upplevelser.<br />

På landsbygden finns goda förutsättningar att erbjuda<br />

detta; exempelvis i form av paket som kan innehålla<br />

boende, måltidsupplevelser och aktiviteter<br />

som vandring, fiske och jakt.<br />

I LRFs medlems- och marknadsregister finns nära<br />

7 000 företag som registrerat någon form av turismverksamhet.<br />

De omsatte drygt en miljard kronor<br />

under 2007. Nya företag och verksamheter kommer<br />

hela tiden till. Bedömningen är att den totala omsättningen<br />

från turistverksamhet bland LRFs medlemmar<br />

kan öka med tio procent per år fram till år 2010.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 110


– en snabbväxande näring<br />

KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />

KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

2 000<br />

1 800<br />

1 600<br />

1 400<br />

1 200<br />

1 000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

Beräknad omsättning inom LRF-anknuten<br />

turismnäring 2007, mkr<br />

Boende Fiske Häst Jakt Mat<br />

Dryck<br />

Boende Fiske Häst Jakt Mat<br />

Dryck<br />

Annat Uthyrning<br />

av fritidshus<br />

Omsättningen 2007 inom olika turistiska verksamhetsgrenar i<br />

LRF medlemmars företag. Omsättningen förväntas öka med<br />

cirka tio procent om året till 2010.<br />

Antal LRF-anknutna turismföretag 2005 och 2007<br />

Annat Uthyrning<br />

av fritidshus<br />

Företagen med turistverksamhet blir allt fler. Störst omfattning<br />

har uthyrningen av bostäder till turister, men även jakt och<br />

fisketurism är aktiviteter som allt fler företag sysslar med.<br />

Nyckeltal för svensk turistnäring 2006 (jämfört m. 2005)<br />

Årlig omsättning,<br />

miljarder kr<br />

215,5 (+10,8)<br />

Helårsarbeten 138 166 (+12,3)<br />

Turismkonsumtion, utländska<br />

besökare i Sverige, miljarder kr<br />

Turismkonsumtion, svenska<br />

75,4 (+19,3)<br />

hushåll, miljarder kr*<br />

Turismkonsumtion, näringsliv och<br />

96,3 (+6,9)<br />

myndigheter, miljarder kr<br />

Turismnäringens andel av BNP<br />

43,7 (+6,6)<br />

i Sverige 2,94%<br />

* 7,2 procent av de svenska hushållens totala konsumtion är turismkonsumtion<br />

i Sverige. KÄLLA: NUTEK<br />

ETT INTENSIVT UTVECKLINGSarbete<br />

<strong>på</strong>går, bland annat med<br />

stöd från LRF. Nytt är en internetbaserad<br />

turismutbildning<br />

som genomförs i samarbete<br />

med Studieförbundet Vuxenskolan.<br />

På regional nivå finns utvecklingsprojekt<br />

och särskilda<br />

företagscoacher för dem som vill<br />

utveckla sitt företagande, till exempel<br />

inom turism.<br />

Flera olika komponenter behövs<br />

som regel för att turistverksamheten<br />

ska kunna växa.<br />

Boende i kombination med ett<br />

personligt bemötande och lärorika<br />

upplevelser kan paketeras<br />

och säljas som en produkt. Och<br />

ge underlag för ett utvecklingsbart<br />

turistföretagande.<br />

JAKT OCH FISKE är verksamhetsgrenar<br />

som bedöms ha speciellt<br />

hög utvecklingspotential.<br />

Men även körning med häst,<br />

turridning, cykling, kanotturer<br />

och svampexkursioner är upplevelseturism<br />

som växer. Matupplevelser<br />

av olika slag lockar<br />

också allt fler turister. Över 500<br />

av LRFs medlemsföretag sysslar<br />

med mat och dryck kopplat till<br />

upplevelseturism. Och ännu fler<br />

funderar <strong>på</strong> att starta.<br />

Utöver att besöken av svenska<br />

och utländska turister ökar<br />

förlägger allt fler företag möten<br />

och konferenser <strong>på</strong> landsbygden.<br />

Dessa kryddas gärna med<br />

exotiska upplevelser. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 111


grön omsorg<br />

Omvårdnad<br />

med potential<br />

Forskning och erfarenhet<br />

visar att<br />

miljö och sysslor<br />

<strong>på</strong> ett lantbruk kan<br />

bidra till att höja<br />

livskvaliteten för<br />

människor med<br />

olika typer av<br />

funktionshinder.<br />

Grön omsorg är<br />

ett område<br />

under utveckling<br />

i Sverige.<br />

VET MER:<br />

www.lrf.se<br />

GRÖN OMSORG ÄR ett begrepp som ursprungligen<br />

kommer från Norge, där i dag nära 1 000 gårdar erbjuder<br />

dagverksamhet och fritidsverksamhet för<br />

barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov.<br />

Motsvarande verksamheter finns i ett 15-tal länder i<br />

Europa, »Farming for Health«.<br />

Miljön och arbetet <strong>på</strong> ett lantbruk kan stärka<br />

människor med olika funktionshinder. Det visar forskning<br />

och erfarenheter från länder där Grön omsorg<br />

bedrivs <strong>på</strong> ett organiserat sätt.<br />

Även i Sverige <strong>på</strong>går omvårdnadsarbete <strong>på</strong> landsbygden,<br />

till exempel i familjehem. Kommuner anlitar<br />

också lantbrukare för dagverksamhet för funktionshindrade.<br />

Möjligheterna att ytterligare utveckla omvårdnadsarbete<br />

med jord- eller skogsbruket som bas<br />

är stora. LRF planerar en introduktionsskrift om Grön<br />

omsorg.<br />

AKTIVITETER SOM VISAT SIG fungera bra <strong>på</strong> gårdar<br />

som bedriver Grön omsorg är kontakt med och skötsel<br />

av djur, odling eller vedhuggning. Tanken med<br />

grön omsorg är att de som deltar i huvudsak ska<br />

vistas ute. Den tydliga dag- och säsongsrytmen och<br />

de fysiska aktiviteterna har en stärkande effekt.<br />

Aktiviteterna måste anpassas efter vars och ens<br />

förmåga. Alla som deltar ska känna sig behövda och<br />

värdefulla och de som arbetar med Grön omsorg<br />

behöver djupare kunskap om människor med funktionshinder.<br />

Aktuella som köpare av Grön omsorg är främst<br />

kommunerna, då verksamheten riktar sig till människor<br />

som berörs av socialtjänstlagen. Den som planerar<br />

att starta Grön omsorg behöver kunna upphandlingsregler<br />

och veta hur man skriver avtal. Det<br />

är områden som behandlas i den introduktionsskrift<br />

LRF producerar.<br />

EN LANTLIG MILJÖ och fysisk aktivitet kan <strong>på</strong>skynda<br />

rehabiliteringen av långtidssjuka. LRF driver för<br />

närvarande två rehabiliteringsprojekt, ett i Östergötland<br />

och ett i Skåne. Resultaten kommer att ha stor<br />

betydelse för en fortsatt utveckling av formerna för<br />

Grön rehabilitering. <br />

GRÖNA FRAMTIDER / SIDAN 112


egional mat<br />

Nu<br />

vill handelskedjorna<br />

satsa <strong>på</strong> lokal mat<br />

De lokala livsmedelsproducenterna<br />

har vind i seglen.<br />

Nu söker de stora<br />

handelskedjorna<br />

efter leverantörer.<br />

Framtidsutsikterna<br />

är goda och företagen<br />

som satsar <strong>på</strong> småskaliglivsmedelsförädling<br />

blir allt fler.<br />

VET MER<br />

www.bondensegen.com<br />

www.eldrimner.com<br />

www.hush.se<br />

www.li.se<br />

www.livstek.se<br />

www.livsmedelssverige.org<br />

/regmat/<br />

www.lrf.se<br />

www.sik.se<br />

www.sjv.se<br />

ALLT FLER KONSUMENTER vill handla lokalt producerad<br />

mat. Helst i den vanliga livsmedelsbutiken. Det<br />

visar en undersökning gjord av Min mat under 2007.<br />

Av 1308 personer tyckte 579 personer, eller 44 procent,<br />

att det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt<br />

producerad. 95 procent i denna grupp skulle<br />

köpa mer närproducerad mat om den fanns tillgänglig.<br />

70 procent uppgav att de helst ville köpa<br />

närproducerad mat i den vanliga livsmedelsaffären.<br />

Livsmedelskedjorna sitter inte still. ICA har under<br />

2007 och 2008 genomfört träffar i landet för att knyta<br />

nya kontakter med lokala producenter, i projektet<br />

Smak <strong>på</strong> Lokalt. Även Axfood och Coop arbetar <strong>på</strong><br />

olika sätt med frågan. För att kunna ta vara <strong>på</strong> och utveckla<br />

intresset för den lokala maten måste kedjorna<br />

utveckla nya system för inköp och distribution.<br />

ICA hoppas kunna knyta till sig och samla lokala<br />

livsmedelsföretagare i ett IT-baserat system som gör<br />

det möjligt för handlare och livsmedelsföretagare att<br />

mötas <strong>på</strong> ett enkelt sätt. IT-systemet kallas Torget.<br />

ANTALET FÖRETAG MED småskalig livsmedelsproduktion<br />

ökar just nu snabbt. LRF gör skattningen att<br />

det för närvarande finns omkring 5 000 företag med<br />

denna inriktning. Den beräknade omsättningen uppgick<br />

till 700 miljoner kronor år 2007. Prognosen för<br />

2010 är en ökning til en miljard kronor.<br />

Ungefär 3 500 medlemsföretag i LRF arbetar med<br />

småskalig livsmedelsproduktion. En särskild kartläggning<br />

genomfördes bland dessa företag under 2007.<br />

Den visar att de flesta både producerar och förädlar<br />

sina produkter. Många av företagen är små, 40 procent<br />

har en årsomsättning under 250 000 kronor.<br />

Men det finns också företag som har en omsättning<br />

över 10 miljoner kronor. 24 procent av företagen omsätter<br />

mer än en miljon kronor om året. Hälften av<br />

företagen i undersökningen sålde själva sina produkter<br />

från egen gård eller gårdsbutik. 20 procent sålde<br />

via lokala butiker och 18 procent <strong>på</strong> olika marknader,<br />

exempelvis Bondens egen marknad eller torgmarknad.<br />

Åtta procent sålde via ett kedjeföretag eller<br />

grossist, till exempel ICA, Coop eller Hemköp. De med<br />

högre omsättning säljer i större utsträckning via ked-<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 113


Stora<br />

möjligheter<br />

ja/grossist. De riktigt stora når även butiker utanför<br />

den egna regionen och offentlig sektor.<br />

UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA för lokalt producerade<br />

livsmedel bedöms som goda, av både livsmedelsföretagare<br />

och handel. I Lantbruksbarometern<br />

2008 uppger 63 procent av bönderna att de vill att<br />

mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regionalt.<br />

Störst är intresset i norra Sverige och bland trädgårds-<br />

och lammproducenter. Hela 61 procent av<br />

mjölkproducenterna och 58 procent av nötköttsproducenterna<br />

vill också sälja <strong>på</strong> närmarknaden.<br />

Knäckfrågan är vilka vägar maten ska gå från producent<br />

till konsument. Projektet Provins arbetar bland<br />

annat med logistiken för den småskaliga maten.<br />

Provins står bakom Matland Sverige, en leverantörsguide<br />

med lokala och regionala livsmedelsproducenter.<br />

Den har distribuerats till 6 000 butiker och 500<br />

restauranger. Inom projektet <strong>på</strong>går även en kartläggning<br />

av de olika projekt om lokal mat som <strong>på</strong>går ute i<br />

landet.<br />

Bondens egen marknad samordnar marknadsförsäljning<br />

av lokalt producerade produkter i 14 städer.<br />

På ytterligare ett antal platser arrangeras marknadsdagar<br />

med försäljning. En uppbyggnad av gemensamma<br />

regionala försäljningskanaler för lokalt producerad<br />

mat <strong>på</strong>går också, exempelvis i Skåne,<br />

Jämtland, Värmland, Västerbotten och Västra<br />

Götaland. Många av dessa system är internetbaserade.<br />

900<br />

800<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

Verksamheter inom »Regional mat«<br />

0<br />

Biodling Gårdsbutiker Livsmedelsförädling/<br />

-produktion<br />

KÄLLA: LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER<br />

Turism/<br />

mat & dryck<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 114<br />

Gäss,<br />

ankor,<br />

kalkoner<br />

Hjort/vilthägn,<br />

mufflon,<br />

vildsvin<br />

Struts


till fortsatt utveckling<br />

MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING<br />

är just de områden där många livsmedelsföretagare<br />

tycker att kunskaperna behöver<br />

förbättras. LRF har tagit fram ett utbildningsmaterial<br />

och kommer att genomföra<br />

kurser <strong>på</strong> olika platser i landet under 2008<br />

och 2009. Ett annat verktyg är skriften<br />

Guide till småskalig livsmedelsförädling, en<br />

produkt som tagits fram för att hjälpa livsmedelsproducenterna<br />

<strong>på</strong> traven bland<br />

krångliga regler. Nytt för året är en handbok<br />

för småskalig slakt, framtagen i samarbete<br />

mellan LRF, Hushållningssällskapet,<br />

Livsmedelsverket och Institutet för jordbruks-<br />

och miljöteknik, JTI.<br />

Små leverantörer har som regel svårt att<br />

hävda sig i offentliga upphandlingar. LRF<br />

har under 2007 arbetat med att öka kunskaperna<br />

om och väcka intresse för en<br />

ökad upphandling av lokala livsmedel<br />

inom offentlig sektor.<br />

MÅNGA OLIKA PARTER samarbetar för<br />

att bidra till utvecklingen av den lokala maten.<br />

I Jämtland finns Eldrimner, ett nationellt<br />

centrum för småskalig och hantverksmässig<br />

livsmedelsförädling. Eldrimner<br />

arbetar bland annat<br />

med utveckling och<br />

utbildning.<br />

LRFs tillväxtgrupp<br />

för regional mat och<br />

småskalig livsmedelsförädling<br />

är ett samråd<br />

mellan LRF,<br />

LivsTek, Livsmedelsföretagen<br />

(Li), LivsmedelsSverige,<br />

SIK, Hushållningssällskapet<br />

och Eldrimner med<br />

syfte att samla och<br />

öka samverkan mellan<br />

viktiga aktörer i bran-<br />

500 000<br />

–1 000 000<br />

250 000<br />

–500 000<br />

KÄLLA: LRF<br />

>3 000 000<br />

1 000 000<br />

–3 000 000<br />

100 000<br />

–250 000<br />

schen samt att diskutera gemensamma<br />

frågor.<br />

LRF Konsult och Hushållningssällskapen<br />

erbjuder företagsrådgivning för småskaliga<br />

livsmedelsföretagare. SIK, Institutet för<br />

Livsmedel och Bioteknik och LivsTek<br />

Gotland <strong>AB</strong> erbjuder stöd från idé till<br />

marknadsintroduktionen av nya produkter.<br />

DE SOM SKA GÖRA jobbet är i slutänden<br />

företagarna själva. Och det finns många<br />

framgångshistorier. De som lyckas bygga<br />

ett starkt varumärke har lättast för att ta<br />

sig vidare. Exempel <strong>på</strong> företag som fått<br />

genomslag över hela landet med sina<br />

nischade produkter är Jämtspira och<br />

Skärvångens Bymejeri, samt Hälsinge<br />

Lantkök som säljer toppklassat nötkött.<br />

Flera regionala samarbeten har också resulterat<br />

i starka varumärken, exempelvis<br />

Kaprifolkött och Roslagshagar som samlar<br />

köttproducenter från västkusten respektive<br />

ostkusten.<br />

Inom ramen för Landsbygdsprogrammet<br />

finns särskilda stöd avsedda för kvalitets-<br />

och marknadsföringsåtgärder eller<br />

för deltagande i livsmedelsutställningar.<br />

Fördelningen av omsättningen bland<br />

småskaliga livsmedelsföretag 2007<br />

5%<br />

8%<br />

6%<br />

10%<br />

14%<br />

16%<br />

38%<br />

50 000<br />

–100 000<br />


den viktiga hästen<br />

Sverige har närmare<br />

300 000 hästar, och<br />

är därmed ett av<br />

Europas hästtätaste<br />

länder. De flesta<br />

hästföretagen är små,<br />

men många vill växa.<br />

Särskilt stor är<br />

framtidstron bland<br />

dem som arbetar<br />

med hästverksamhet<br />

för turister.<br />

VET MER<br />

www.atg.se<br />

www.galoppsport.se<br />

www.hippocampus.slu.se<br />

www.lrf.se<br />

www.nshorse.se<br />

www.ridsport.se<br />

www.svehast.se<br />

www.travsport.se<br />

Sverige<br />

ett av Europas<br />

ÖVER EN HALV MILJON människor rider regelbundet,<br />

för tävling eller för att få motion. Svenska<br />

Ridsportförbundet har närmare 200 000 medlemmar,<br />

anslutna via de nästan 1 000 ridklubbar som<br />

finns i landet. Näst efter fotboll är ridsporten<br />

Sveriges största ungdomsidrott. Stallet är en av de<br />

mest betydelsefulla fritidsgårdarna för många flickor.<br />

Även vuxna rider och sett till ridsportens ställning<br />

och utveckling kom ett viktigt besked från Sveriges<br />

riksdag i början av år 2008. Ridsporten ska jämställas<br />

med andra idrotter och bli en avdragsgill friskvårdsförmån.<br />

DET STORA HÄSTINTRESSET i Sverige är en bra<br />

grund för turistverksamhet med häst. Omfattningen<br />

i Sverige är ännu ganska blygsam, men den växer<br />

stadigt. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HSN, gör<br />

skattningen att omkring 500 företag arbetar med<br />

hästar i sin turistverksamhet.<br />

Bland LRFs medlemsföretag redovisade 307 företag<br />

att de arbetade med hästverksamhet riktad mot<br />

turister i december 2007. Det är nästan dubbelt så<br />

många som året dessförinnan. Till en del kan ökningen<br />

förklaras av att LRF har en växande medlemstillströmning.<br />

Men inrapporteringen ger också tydliga<br />

signaler om att fler tror <strong>på</strong> och vill satsa <strong>på</strong> hästturism.<br />

537 av medlemsföretagen uppger detta som<br />

ett utvecklingsbart område i december 2007.<br />

DE MÅNGA HÄSTARNA i Sverige, närmare 300 000,<br />

behöver stallplatser, foder och beteshagar. Åtskilliga<br />

lantbrukare är engagerade, framför allt med att odla<br />

och sälja grönfoder. Över 6 000 av LRFs medlemsföretag<br />

rapporterade denna verksamhet under 2007.<br />

Närmare 2 400 medlemsföretag rapporterade verksamhet<br />

med uthyrning av stallplatser.<br />

För att föda en häst krävs i genomsnitt drygt ett<br />

hektar. Det innebär att alla Sveriges hästar bidrar till<br />

att hålla en markyta öppen som är nästan lika stor<br />

som Blekinge. Sverige är näst Island Europas hästtätaste<br />

land.<br />

Hästnäringen spelar en icke försumbar ekonomisk<br />

roll. En sammanställning gjord 2004 vid SLU,<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 116


hästtätaste länder<br />

»Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse<br />

i Sverige«, visar att den svenska<br />

hästnäringen då sysselsatte omkring<br />

10 000 personer <strong>på</strong> heltid och ungefär<br />

30 000 personer <strong>på</strong> deltid. Årsomsättningen<br />

uppskattades till 20 miljarder kronor<br />

per år.<br />

SVENSK TRAV- OCH GALOPPSPORT står<br />

för den största andelen av omsättningen,<br />

framför allt genom de möjligheter som<br />

finns att spela <strong>på</strong> hästar. Varje år görs 1,8<br />

miljoner besök <strong>på</strong> omkring 1 000 arrangemang<br />

vid trav- och galoppbanor i<br />

Hästnäringens omsättning 2004<br />

Turism<br />

0,2 miljarder<br />

Trav och galopp<br />

2,6 miljarder<br />

Varor och tjänster<br />

1,9 miljarder<br />

Lantbruket<br />

2,6 miljarder<br />

Ridsport<br />

0,2 miljarder<br />

Avel och<br />

uppfödning<br />

0,9 miljarder<br />

Spel och<br />

organisationer<br />

10,8 miljarder<br />

KÄLLA: HÄSTNÄRINGENS<br />

SAMHÄLLSEKONOMISKA<br />

BETYDELSE I SVERIGE, SLU<br />

Sverige. Väldigt många människor kommer<br />

i kontakt med hästar <strong>på</strong> detta sätt.<br />

Bruttoomsättningen för bolaget ATG<br />

som organiserar spelverksamheten i<br />

Sverige var 10,8 miljarder kronor år 2004<br />

och 11,3 miljarder kronor år 2006. Det som<br />

blir över när vinstpengar och skatt betalats<br />

går tillbaka till hästnäringen. År 2006<br />

handlade det om 1,4 miljarder kronor.<br />

HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIF-<br />

TELSE får varje år 43 miljoner kronor från<br />

ATG och fördelar dessa pengar till tre riks-<br />

anläggningarna för hästavel, uppfödning,<br />

utbildning och hästsport i Sverige: Flyinge<br />

i Skåne, Strömsholm i Västmanland och<br />

Wången i Jämtland. Därutöver satsar HSN<br />

resurser <strong>på</strong> både utvecklingsprojekt och<br />

LRF-anslutna företag med<br />

hästverksamhet 2006 och 2007<br />

Vall för avsalu<br />

5 576 6 082<br />

Hästar, avel/uppfödning 2 472 2 709<br />

Stallplatsuthyrning 1 924 2 379<br />

Trav<br />

1 129 1 067<br />

Hästar övrigt, ej turism 1 489 1 304<br />

Hästar turism<br />

161 307<br />

KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER,<br />

NOV 2006 OCH DEC 2007<br />

forskning, det sistnämna genom Stiftelsen<br />

Svensk Hästforskning. Även ATG, Agria<br />

Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning<br />

bidrar med forskningspengar till<br />

denna stiftelse.<br />

Utvecklingsprojekten ska stärka hästföretagandet<br />

och stimulera samarbeten<br />

med olika parter. En arbetsmetod för att<br />

kartlägga och analysera hästverksamhet<br />

<strong>på</strong> kommunal nivå har tagits fram för att<br />

få till stånd ett intensivare lokalt utvecklingsarbete.<br />

LRF driver också utvecklingsprojekt och<br />

i varje regionförbund finns det förtroendevalda<br />

med speciellt ansvar för hästfrågor.<br />

2007 var sammanlagt över 13 800<br />

medlemsföretag verksamma <strong>på</strong> något<br />

sätt i hästnäringen. <br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 117


Del 7.<br />

Kunskap<br />

med<br />

tillväxt


utbildning<br />

Läsåret 2007/2008<br />

gjordes ännu en<br />

rekordnotering för<br />

antalet elever vid<br />

Sveriges naturbruksgymnasier.<br />

De<br />

gröna frågorna engagerar,<br />

intresset för djur<br />

och en hållbar livsstil<br />

är stort i den unga generationen.<br />

VET MER<br />

www.gronajobb.se<br />

www.naturbruk.se<br />

www.nyn.se<br />

www.slu.se<br />

Grönt<br />

är fortsatt »hett«<br />

STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar naturbruksgymnasierna<br />

i Sverige läsåret 2007/2008.<br />

Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgymnasier<br />

som är anslutna till Naturbruksskolornas förening<br />

(53 skolor). Ytterligare programplatser, uppskattningsvis<br />

mellan 100 och 200 platser, finns <strong>på</strong> ett<br />

20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.<br />

Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdomsbarometern,<br />

den attitydundersökning som varje år<br />

genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar<br />

att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är<br />

viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till exempel<br />

att hållbar ekologisk utveckling är en ganska<br />

eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga<br />

flickorna uppger så många som 24 procent att de<br />

gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och<br />

natur.<br />

NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,<br />

biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inriktning<br />

är stora, både för arbete i traditionella och nya<br />

gröna näringar. Allra flest läser med inriktning<br />

djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som inriktar<br />

sig <strong>på</strong> lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,<br />

skogs- eller lantbruksmaskiner.<br />

Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret<br />

2008/2009 finns en tendens som pekar <strong>på</strong> ett ökat<br />

intresse för att välja jordbruksinriktning, men också<br />

ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanläggning.<br />

De som går naturbruksprogrammet har också<br />

möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet<br />

för fortsatta högskolestudier.<br />

EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är<br />

Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är<br />

varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fallet<br />

även under 2007, trots att antalet platser utökades<br />

från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har<br />

under flera år krävts för att komma in <strong>på</strong> veterinärutbildningen.<br />

Under 2008 och 2009 inför SLU <strong>på</strong><br />

försök ett vårdprov för dem som söker till denna utbildning.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120


land unga människor<br />

Agronom<br />

150 platser 2006<br />

140 platser 2007<br />

Djursjukvårdare<br />

40 platser<br />

Etologi & djurskydd<br />

40 platser<br />

Landskapsarkitekt<br />

110 platser<br />

Lantmästare<br />

80 platser 2006<br />

60 platser 2007<br />

Jägmästare<br />

80 platser<br />

Veterinär<br />

82 platser 2006<br />

100 platser 2007<br />

KÄLLA: SLU<br />

KÄLLA: NATURBRUKETS YRKESNÄMND, NYN<br />

Högre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007<br />

5 000<br />

4 500<br />

4 000<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

Val 1:a hand 2006<br />

Val övriga 2006<br />

Val 1:a hand 2007<br />

Val övriga 2007<br />

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600<br />

Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008<br />

-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07<br />

SLUs djursjukvårdarutbildning<br />

är också väldigt attraktiv,<br />

med många sökande till de 40<br />

platserna. Färre söker agronomutbildningen<br />

och jägmästarutbildningen.<br />

De som<br />

årligen examineras från dessa<br />

utbildningar är dock fler nu än<br />

för tio år sedan. Bland agronomstudenterna<br />

lockar husdjursinriktningen<br />

flest. SLU erbjuder<br />

även fristående kurser<br />

med anknytning till de gröna<br />

näringarna, som kurser i odling,<br />

sällskapsdjur, trädgård<br />

och jaktturism.<br />

SLU har liksom övriga svenska<br />

universitet och högskolor<br />

EU-harmoniserat sitt utbildningssystem<br />

från och med<br />

2007. Tanken är att detta ska<br />

göra det lättare att jämföra olika<br />

utbildningar, men också<br />

lättare för studenter att ta del<br />

av det stora kursutbud som<br />

finns vid de europeiska universiteten.<br />

Vid SLU har kursutbudet<br />

kompletterats med flera<br />

avancerade engelskspråkiga<br />

program och magisterprogram<br />

som komplement till traditionella<br />

yrkesexamina.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121


utbildning<br />

Läsåret 2007/2008<br />

gjordes ännu en<br />

rekordnotering för<br />

antalet elever vid<br />

Sveriges naturbruksgymnasier.<br />

De<br />

gröna frågorna engagerar,<br />

intresset för djur<br />

och en hållbar livsstil<br />

är stort i den unga generationen.<br />

VET MER<br />

www.gronajobb.se<br />

www.naturbruk.se<br />

www.nyn.se<br />

www.slu.se<br />

Grönt<br />

är fortsatt »hett«<br />

STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar naturbruksgymnasierna<br />

i Sverige läsåret 2007/2008.<br />

Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgymnasier<br />

som är anslutna till Naturbruksskolornas förening<br />

(53 skolor). Ytterligare programplatser, uppskattningsvis<br />

mellan 100 och 200 platser, finns <strong>på</strong> ett<br />

20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.<br />

Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdomsbarometern,<br />

den attitydundersökning som varje år<br />

genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar<br />

att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är<br />

viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till exempel<br />

att hållbar ekologisk utveckling är en ganska<br />

eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga<br />

flickorna uppger så många som 24 procent att de<br />

gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och<br />

natur.<br />

NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,<br />

biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inriktning<br />

är stora, både för arbete i traditionella och nya<br />

gröna näringar. Allra flest läser med inriktning<br />

djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som inriktar<br />

sig <strong>på</strong> lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,<br />

skogs- eller lantbruksmaskiner.<br />

Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret<br />

2008/2009 finns en tendens som pekar <strong>på</strong> ett ökat<br />

intresse för att välja jordbruksinriktning, men också<br />

ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanläggning.<br />

De som går naturbruksprogrammet har också<br />

möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet<br />

för fortsatta högskolestudier.<br />

EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är<br />

Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är<br />

varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fallet<br />

även under 2007, trots att antalet platser utökades<br />

från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har<br />

under flera år krävts för att komma in <strong>på</strong> veterinärutbildningen.<br />

Under 2008 och 2009 inför SLU <strong>på</strong><br />

försök ett vårdprov för dem som söker till denna utbildning.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120


land unga människor<br />

Agronom<br />

150 platser 2006<br />

140 platser 2007<br />

Djursjukvårdare<br />

40 platser<br />

Etologi & djurskydd<br />

40 platser<br />

Landskapsarkitekt<br />

110 platser<br />

Lantmästare<br />

80 platser 2006<br />

60 platser 2007<br />

Jägmästare<br />

80 platser<br />

Veterinär<br />

82 platser 2006<br />

100 platser 2007<br />

KÄLLA: SLU<br />

KÄLLA: NATURBRUKETS YRKESNÄMND, NYN<br />

Högre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007<br />

5 000<br />

4 500<br />

4 000<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

Val 1:a hand 2006<br />

Val övriga 2006<br />

Val 1:a hand 2007<br />

Val övriga 2007<br />

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600<br />

Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008<br />

-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07<br />

SLUs djursjukvårdarutbildning<br />

är också väldigt attraktiv,<br />

med många sökande till de 40<br />

platserna. Färre söker agronomutbildningen<br />

och jägmästarutbildningen.<br />

De som<br />

årligen examineras från dessa<br />

utbildningar är dock fler nu än<br />

för tio år sedan. Bland agronomstudenterna<br />

lockar husdjursinriktningen<br />

flest. SLU erbjuder<br />

även fristående kurser<br />

med anknytning till de gröna<br />

näringarna, som kurser i odling,<br />

sällskapsdjur, trädgård<br />

och jaktturism.<br />

SLU har liksom övriga svenska<br />

universitet och högskolor<br />

EU-harmoniserat sitt utbildningssystem<br />

från och med<br />

2007. Tanken är att detta ska<br />

göra det lättare att jämföra olika<br />

utbildningar, men också<br />

lättare för studenter att ta del<br />

av det stora kursutbud som<br />

finns vid de europeiska universiteten.<br />

Vid SLU har kursutbudet<br />

kompletterats med flera<br />

avancerade engelskspråkiga<br />

program och magisterprogram<br />

som komplement till traditionella<br />

yrkesexamina.<br />

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121


ISBN 978-91-977613-0-7<br />

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF<br />

SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA<br />

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!