Positionspapper Kultur i det hållbara samhället - Webbutik ...

Positionspapper
Kultur i det hållbara samhället

Kultur är en viktig dimension i ett långsiktigt,
hållbart samhälle – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.
Socialt; därför att kultur bidrar till att
skapa mötesplatser, sammanhållning och mänsklig
växt. Ekonomiskt; därför att kultur och kreativa
näringar står för sysselsättning och en ökande
andel av BNP. Miljömässigt, slutligen, därför att
kultur och kulturmiljö bidrar till att skapa en
attraktiv livsmiljö.
Kultur är ett oreglerat område, där kommuner
och landsting/regioner har möjligheter att
profilera sig och utforma en politik som utgår från
egna förutsättningar och behov. Kommuner och
landsting/regioner tar frivilligt ett stort ansvar
för den kulturella infrastrukturen i kommunen
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Förord
respektive regionen och bekostar mer än 50 procent
av den offentligt finansierade kulturen.
Detta positionspapper redovisar Sveriges
Kommuner och Landstings syn på kulturpolitiken.
Positionspappret antogs av förbundets styrelse den
21 november 2008 och kommer att bilda underlag
för kontakter med regeringen och myndigheter
inom kultursektorn. Det kan även utgöra ett stöd
till medlemmarna i deras arbete.
Sveriges Kommuner och Landsting i november 2008
Anders Knape

© Sveriges Kommuner och Landsting 2009
118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00
Webbplats: www.skl.se
Beställningsnummer: 5164
Tryckeri: 08 Tryck AB
Kontaktpersoner på SKL: Kerstin Lundberg och Calle Nathanson
Foto: Thomas Carlgren (sid 4,16,18), Jimmy Söderling (sid 10,14), Valeria Montti Colque (sid 12)
Ola Flodins (sid 8), Lars Lindqvist/SCANPIX (sid 6)
Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009
Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

I ett långsiktigt hållbart samhälle har kultur stor
betydelse. Det är inom kulturen människors rätt
till förkovran, insyn, samtal och möjligheter till
påverkan kan ta avstamp. Ett aktivt kulturliv, där
medborgarna kan mötas, är därför ett fundament
för en förankrad demokratisk utveckling. Den
professionella konsten ger inte bara konstnärliga
upplevelser utan kan också vara bärare av samhällskritik.
Det är därför viktigt att värna den konstnärliga
friheten och kulturens egenvärde. Att få ta del av
konstnärliga upplevelser och själv ges möjlighet att
uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga
behov. Kulturens, kulturmiljöns och de kreativa
näringarnas betydelse för lokal och regional
utveckling ökar, eftersom de genererar tillväxt och
bidrar till att skapa en god och attraktiv livsmiljö.
Mot den bakgrunden är kulturpolitiken av stor
betydelse för utveckling och tillväxt i tre dimensioner
– socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det gäller
både kultur som verksamhet (kultursektorn) och
kulturella aspekter eller perspektiv inom andra
samhällsområden.
Även om kulturpolitiken inte rent ekonomiskt är
en tung verksamhet i kommuner och landsting,
spänner den över ett brett fält och är ett politikområde
som berör människors såväl vardag som
fritid. Kulturpolitiken engagerar och skapar debatt.
Kultur uppfattas ofta som fritt från politik. Ingenting
kan vara så fel. Kultur är ett i allra högsta grad
politiskt område.
Kommuner och landsting/regioner bär ett stort
ansvar för kultur och bekostar mer än 50 procent
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Sammanfattning
av den offentligt finansierade kulturen. Lokalt och
regionalt finns en stor kunskap om såväl resurser
som behov inom kulturområdet. Kommuner och
landsting/regioner är på många områden föregångare
vad gäller att utveckla kulturpolitiken, samtidigt
som de är i hög grad beroende av de förutsättningar
staten skapar.
Därför anser SKL att
•
•
•
•
•
•
kultur har stor betydelse för en hållbar
samhällsutveckling - socialt, ekonomiskt och
miljömässigt;
kultur är en viktig framgångsfaktor att lyfta
fram i regionala utvecklingsprogram och att det
måste finnas en tydlig koppling mellan dessa
och kommunala strategier och program;
den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen
behöver stärkas och det tvärsektoriella arbetet
utvecklas;
det är viktigt att slå vakt om kommunernas och
landstingens/regionernas frihet, att inom ramen
för nationella kulturpolitiska mål, föra en självständig
kulturpolitik som utgår från lokala och
regionala förutsättningar och behov;
bibliotek, arkiv och museer fyller en viktig
funktion som källa till kunskap för det livslånga
lärandet samt som socio-kulturella mötesplatser;
samverkan mellan civilsamhället och den
offentliga sektorn bör utvecklas, bl a med hjälp
av kvalitativa stöd som i ökad utsträckning
bygger på dialog och överenskommelser mellan
parterna.

Vidare anser SKL att staten – förutom sitt ansvar
för den statliga kulturpolitiken – har en viktig
uppgift att skapa goda förutsättningar för kommuner
och landsting/regioner genom att
•
•
•
i dialog med kommuner och landsting/regioner,
ta fram nationella kulturpolitiska mål, som
lyfter fram kulturens betydelse för ett hållbart
samhälle;
låta RUP med underliggande kulturprogram
(kulturpolitiska strategier) utvecklas till fungerande
underlag för dialog, förhandling och
avtal rörande statligt kulturstöd till regionerna;
ge goda förutsättningar för de kreativa näringarna
genom att utveckla forskning och statistik
inom området samt understödja kommuners
och regioners utvecklingsarbete;
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
•
•
•
•
ta ett ökat ansvar för utvecklingsfrågor inom
kulturområdet särskilt för utvecklingen av
barn- och ungdomskultur i allmänhet och
estetiska lärprocesser i synnerhet;
utveckla och stärka en tvärvetenskaplig,
kulturpolitisk forskning med tvärvetenskapliga
centra för att skapa ökad kunskap om kulturens
betydelse inom andra samhällsområden;
få till stånd en ökad samverkan kring forskning
och utbildning inom kulturområdet samt fler
mötesplatser för forskare och praktiker;
låta det kommunala och regionala perspektivet
i EU-arbetet bli mer synligt; det ska t ex finnas
lokal och regional representation i det nationella
arbetet med kommissionens agenda för kultur.

Kulturens betydelse för lokal och regional tillväxt
Kulturen skär igenom samhällets tre sektorer; den
offentliga, den privata och den civila. Kultur är
både en näring och en del av näringslivet. Kultursektorn
och de kreativa näringarna sysselsätter
många människor samt uppvisar en högre tillväxttakt
än ekonomin i övrigt. Kultur och kulturmiljö
är också platsbunden i högre grad än många andra
verksamheter och därför viktigt för den lokala och
regionala identiteten. I och med övergången till
informations- eller kunskapssamhället ökar kulturens
och kreativitetens betydelse som ”råvara” för de
kreativa näringarna. Kultur och kreativitet ger
viktig input i andra verksamheter. Det handlar bl a
om att skapa upplevelser och även tilläggstjänster i
de mer traditionella näringarna.
Det finns därför i dagens samhälle en ökad tilltro
till kulturens och kulturmiljöns betydelse för lokal
och regional utveckling. I de regionala utvecklingsprogrammen
(RUP:arna) kopplas kulturfrågorna
till olika begrepp som attraktivitet, god livsmiljö,
innovationer, kreativitet, folkhälsa, demokrati och
mångfald, men de är oftast vagt beskrivna och
saknar tydlig koppling till kommunala strategier
och program. Det är en utmaning att skapa en reell
samverkan mellan kommunerna och regionen,
liksom med civilsamhälle, näringsliv och akademi.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Utvecklandet av Internet och audiovisuella medier
(film, tv, radio, dataspel) innebär en revolution
för produktion och konsumtion av kultur. Aldrig
tidigare har det konsumerats så mycket kultur
som idag. Dataspelsbranschen är den del som
expanderar snabbast. Här är unga människor en
viktig resurs, vars kunskaper bättre kan tas tillvara
i regionernas utvecklingsprogram och strategier.
Kopplingen mellan kultur, kreativitet och näringsliv
stärks. Det visar undersökningar som gjorts under
senare år, men det saknas fortfarande kunskap.
Forskning, undersökningar och statistik är bristfällig.
Staten måste ta ansvar för att förbättra detta.
Därför anser SKL att
•
•
kultur är en viktig framgångsfaktor att lyfta
fram i regionala utvecklingsprogram och att det
måste finnas en tydlig koppling mellan dessa
och kommunala strategier och program;
staten måste ge goda förutsättningar för de
kreativa näringarna genom att utveckla forskning
och statistik samt understödja kommuners och
regioners utvecklingsarbete.

Kulturens betydelse för ett socialt hållbart samhälle
Ett utvecklat lokalt kultur- och föreningsliv
utgör grund för social hållbarhet genom att skapa
förtroende och tillit mellan människor. Kultur är
väsentligt för en vital samhällsdebatt, som är basen
i ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle.
Det är därför en viktig uppgift för kommunerna
att främja och stödja det lokala kulturlivet och att
bygga en kulturell infrastruktur med platser där
olika aktörer kan mötas. Det engagemang som
finns inom civilsamhället bör uppmärksammas
och stödjas. Stärkt samverkan mellan det offentliga
och civilsamhället innebär en demokratisering
av kulturlivet genom att ansvaret för ett levande
kulturliv är fördelat på flera händer.
Kultur och estetiska uttryck betyder mycket för att
stärka barns personliga utveckling. Ord, rörelse,
form och musik är verktyg för barnet i dess språkliga
och psykosociala utveckling. Intresset för
estetiska lärprocesser ökar och det är en nationell
uppgift att utveckla modeller för detta. Även
ungdomars behov av eget skapande måste understödjas
genom nationella insatser för metod- och
kompetensutveckling. Deltagarkulturer innebär
ökad interaktivitet; gränsen mellan betraktare och
skapare suddas ut, vilket leder till nya utmaningar
för kulturpolitiken.
Det är också en stor utmaning för kommuner och
landsting/regioner att ta tillvara den mångfald som
finns inom kulturlivet vad gäller kön, ålder, etnicitet
och funktionalitet samt att skapa förutsättningar
som gör det möjligt för alla röster att höras.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Kunskap och information blir allt viktigare i
dagens samhälle. I begreppet det livslånga lärandet
ligger en fortgående individuell bildningsprocess.
Här har biblioteken en central roll och de utvecklas
också allt mer till att bli platser, där man söker
information. Andra viktiga källor för kunskap
är våra museer och arkiv. En utmaning för dessa
institutioner är att utveckla funktionen som
socio-kulturella mötesplatser. Folkbildningen
– studieförbunden och folkhögskolorna - är något
närmast unikt för Sverige och representerar ett
mer informellt lärande vid sidan av det formella
utbildningssystemet.
Därför anser SKL att
•
•
•
samverkan mellan civilsamhället och den
offentliga sektorn bör utvecklas, bl a med hjälp
av kvalitativa stöd som i ökad utsträckning
bygger på dialog och överenskommelser mellan
parterna;
staten bör ta ett tydligare ansvar för utvecklingen
av barn- och ungdomskultur i allmänhet
och estetiska lärprocesser i synnerhet;
bibliotek, arkiv och museer fyller en viktig
funktion som källa till kunskap för det
livslånga lärandet samt som socio-kulturella
mötesplatser.

Kulturens betydelse för en attraktiv och hållbar livsmiljö
Lokal och regional identitet skapas genom en
blandning av kulturarv och samtid. Det gäller
därför att hitta utvecklingsmöjligheter som utan
att hota en orts eller regions karaktär samtidigt
tillåter förändring. Återbruk av platser och byggnader
sparar resurser, ackumulerar kunskap samt tillvaratar
kulturvärden och bidrar därmed till ett hållbart
samhälle.
Att det finns en koppling mellan kultur och hälsa
är allmänt vedertaget, även om de vetenskapliga
beläggen är få. Det finns dock forskning som visar
att miljön har betydelse för människors välbefinnande.
Det gäller framför allt den ”gröna” miljön,
medan forskningen om den byggda kulturmiljöns
betydelse inte är lika utvecklad utan behöver förstärkas.
Plan och bygglagen (PBL) ger formellt kommunerna
stora möjligheter att skydda värdefull bebyggelse.
I praktiken är lagens tillämpning problematisk
med svåra avvägningar mellan olika intressen,
komplicerade ersättningsregler och osäkerhet om
vad som händer vid eventuella överprövningar.
I en allt mer globaliserad värld, med ett flöde av
varor och tjänster och ökad konkurrens, ser vi hur
den specifika platsen (genius loci) och marknadsföringen
av den får större betydelse. Såväl kulturutbudet
som kulturmiljön har blivit allt viktigare
för att attrahera både människor och företag.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Den gemensamma (ute)miljön med gatorna, torgen,
parkerna och hållplatserna, är viktig för livet i
staden, tätorten eller stadsdelen. Kommunerna
respektive landstingen/regionerna har ett stort
ansvar för att den är funktionell, trygg och estetiskt
tilltalande. Den ska vara tillgänglig för alla samt
erbjuda goda tillfällen till möten. I planeringen
och förvaltningen av den gemensamma miljön är
det viktigt att den kulturella dimensionen – estetiskt,
kulturhistoriskt och socio-kulturellt – lyfts
fram och värderas vid sidan av de tekniska och
ekonomiska, vilket förutsätter ett tvärsektoriellt
samarbete. ”Cultural planning” är exempel på en
framgångsrik metod för att lyfta in ”mjuka” frågor
i samhällsplaneringen och för att hitta det särpräglade
och unika med en plats. Den börjar användas
i svenska kommuner och landsting/regioner och
är en metod som det är viktigt att utveckla och
anpassa till svenska förhållanden.
Därför anser SKL att
•
•
det behövs ökad kunskap om kulturens
betydelse för att skapa en livsmiljö som är både
attraktiv, konkurrenskraftig och långsiktigt
hållbar;
den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen
behöver stärkas och det tvärsektoriella arbetet
utvecklas.

Kulturpolitiken internationellt och inom EU
Globaliseringen har påverkat kulturområdet på ett
genomgripande sätt. Ett livligt kulturellt utbyte
över nationsgränserna förekommer på alla nivåer
i samhället. Det sker både i form av turnéverksamhet,
nätverksbyggande, erfarenhetsutbyte och
vänortssamarbete samt genom samarbeten i olika
projekt och partnerskap. En stor del av utbytet
sker via medier – både mer traditionella som film
och tv samt nya som Internet.
EU har antagit en europeisk agenda för kultur, som
betonar kulturens roll i utvecklingsarbetet.
För kommuner och landsting/regioner i Sverige
har inträdet i EU medfört ett ökat utbyte och
samverkan med städer och regioner i många andra
länder främst i Barentsregionen, Östersjöregionen
och Öresundsregionen.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Därför anser SKL att
•
det kommunala och regionala perspektivet
i EU-arbetet måste bli mer synligt; det ska
finnas lokal och regional representation i det
nationella arbetet med kommissionens agenda
för kultur.

På senare tid har kulturens betydelse för att uppnå
speciella mål lyfts fram. Mer kunskap krävs dock
om vilka effekter kultursatsningar inom dessa
områden ger. Mer kunskap krävs också kring unga
och kultur. Hos kommuner och landsting finns
erfarenhet och kompetens samt stor praktisk
kunskap i kulturfrågor, en kunskap som är en
viktig del i och ett viktigt komplement till den
mer teoretiskt inriktade forskningen. Samtidigt
krävs det bättre förutsättningar för att implementera
och sprida aktuell forskning. Behovet av arenor för
dialog mellan kommuner och landsting/regioner
och akademi är således stort.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Högre utbildning och forskning
Därför anser SKL att
•
•
det krävs en ökad samverkan kring forskning
och utbildning inom kulturområdet samt fler
mötesplatser för forskare och praktiker;
staten bör utveckla och stärka en tvärvetenskaplig,
kulturpolitisk forskning med tvärvetenskapliga
centra för att skapa ökad kunskap om kulturens
betydelse inom andra samhällsområden.

En nationell kulturpolitik och ansvarsfördelningen
mellan statlig, regional och kommunal nivå
Den nationella kulturpolitiken måste skapas av
kommuner, landsting och stat gemensamt. För att
uppnå en nationell kulturpolitik måste gemensamma,
nationella kulturpolitiska mål tas fram
i samverkan mellan parterna. För detta krävs en
utvecklad dialog, en dialog som idag är bristfällig.
Av tradition finns en rollfördelning mellan de
olika parterna.
Kommunerna har ansvar för det lokala kulturlivet.
Basen är satsningarna på folkbiblioteken samt
musik- och kulturskolorna. Kommunerna ansvarar
också för kulturmiljö, kommunala kulturinstitutioner,
lokaler för kulturaktiviteter och stöd till det
fria kulturlivet och folkbildningen. I takt med att
kultur i ökad utsträckning ses som en viktig faktor
för lokal utveckling måste samarbetet med både
civilsamhället och näringslivet utökas. Kommunens
tidigare uppgift att tillhandahålla kultur övergår
mer och mer till att bli en koordinatorsroll.
Landstingen/regionerna är huvudmän för de
regionala institutionerna – ett huvudmannaskap
som i vissa län delas med värdkommunen och/eller
föreningar. I den pågående regionaliseringsprocessen
tar landstingen/regionerna ett ökande ansvar för
utvecklingsfrågor och är drivande när det gäller att
se kultur som en viktig utvecklingsfaktor.
Det är av vikt att landstingen/regionerna har
handlingsfrihet i satsningarna på kultur samt att
dessa är väl förankrade i kommunerna. Regionerna
bör svara upp mot kommunernas behov av metod-
och kompetensutveckling inom kulturområdet.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Staten ska garantera forskning och kunskapsspridning
inom kulturområdet, utveckla metoder för
uppföljning och indikatorer och stå för insamlande
av nationell statistik. Staten bör också stödja
utvecklingsarbete inom olika kulturområden som
t ex folkbibliotek och musik- och kulturskolor.
Staten bör tillsammans med kommuner och landsting
kunna ompröva huvudmannaskapet för regionala
och kommunala institutioner, vars verksamhet
är av nationellt intresse. Nationella uppdrag bör
även fortsättningsvis ges till vissa institutioner av
särskilt intresse.
Den statliga kulturpolitiken ska ge grundläggande
förutsättningar för ett rikt kulturliv i hela landet.
Därför måste staten garantera kulturell infrastruktur
genom att även fortsättningsvis decentralisera
medel till den regionala nivån. Användningen bör
inte detaljregleras utan staten bör endast försäkra
sig om att de används för kulturella ändamål och
att satsningarna sker i överensstämmelse med
kommunernas önskemål. En utmaning för staten
är att uppträda som en enad och aktiv part. Det
gäller de statliga myndigheter som finns inom såväl
kultursektorn som inom andra sektorer t ex utbildning,
näringsliv, tillväxt och landsbygdsutveckling.
Det regionala utvecklingsprogrammet, så kallat
RUP, är ett viktigt verktyg för lokal och regional
utveckling. RUP med underliggande kulturprogram
bör därför ha goda förutsättningar att fungera
som grund för statens stöd till kultur i regionerna.
I ett sådant underlag beskrivs länets/regionens
kulturresurser, mål för kulturpolitiken, förslag om

insatser för att uppnå de föreslagna målen samt
metoder för uppföljning och utvärdering. Med ett
sådant strukturerat regionalt kulturprogram, där
samtliga berörda parter – region, kommuner, civilsamhälle
och näringsliv – varit delaktiga och där
kopplingen till RUP är tydlig, skapas ett underlag
som kan användas under en period på 3–5 år för
gemensamma kultursatsningar. Kommunernas
strategidokument, som t ex översiktsplaner, är i det
sammanhanget viktiga instrument och bör utgöra
ett viktigt underlag i processen med RUP.
Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället
Därför anser SKL att
•
•
staten, efter dialog med kommuner och
landsting/regioner, ska anta nationella
kulturpolitiska mål, som lyfter fram kulturens
betydelse för ett hållbart samhälle;
RUP med underliggande kulturprogram
(kulturpolitiska strategier) bör utvecklas till
fungerande underlag för dialog, förhandling
och avtal med staten rörande statligt kulturstöd
till regionerna; framtaget i nära samarbete med
kommunerna.

Kultur i det hållbara samhället – några definitioner
Ordet kultur används i många olika betydelser.
I sin snäva eller estetiska betydelse är kultur liktydigt
med konst och avser skapande verksamheter som
litteratur, teater, film, foto, musik och bibliotek
m m. Den vida eller antropologiska betydelsen av
kultur är gemensamma normer, traditioner och
mänskliga aktiviteter.
Det finns en tendens att tolka begreppet kultur
alltmer brett, vilket är problematiskt genom att
därigenom i stort sett allt kan kallas kultur. För att
undvika detta skiljer vi här på kultursektorn och
kulturella aspekter på andra verksamhetsområden,
t ex inom fysisk planering eller inom socialt arbete.
Kulturpolitik handlar om både kultursektorn och
kulturella aspekter på andra verksamhetsområden.
SKL ansluter sig i detta positionspapper till definitionerna
som används i EU- studien ”The economy
of culture in Europe.”
– Kultursektorn består av två delar: dels av konst
eller kulturella uttryck i betydelsen skapande
verksamhet dels av kulturindustri eller kulturella
näringar som framställer produkter med kulturellt
innehåll för masskonsumtion (exempelvis film,
böcker, video, musik).
– Den kreativa sektorn eller de kreativa näringarna
utgörs av verksamheter, där kultur eller konst och
kreativitet är viktiga inslag i framställningen av
olika produkter som i sig inte är enbart konstnärliga.
Dit räknas arkitektur, design, reklam, film/foto,
mode, turism m m.
Det är också viktigt i detta sammanhang att skilja
på kultur och kulturpolitik.
Kulturpolitik handlar om fördelning av medel och
om den roll statliga, regionala och lokala organ har
för att formulera mål, prioritera uppgifter, stötta
produktion samt se till att konsten och kulturverksamheten
når avsedda målgrupper. Kulturpolitiken
ska ge ramarna för kulturen och konsten men inte
blanda sig i det konstnärliga innehållet.
En kulturpolitik för sin egen skull ställs ofta emot
en instrumentell kulturpolitik, dvs en kulturpolitik
med ett specifikt syfte. Ofta handlar det om att främja
ekonomisk tillväxt. Det är en delvis konstruerad
motsättning eftersom all kulturpolitik är i någon
mening instrumentell. Det finns alltid ett syfte
med att stödja kulturverksamhet. Det syftet kan
vara allt från ekonomisk tillväxt, mänsklig utveckling
och en god hälsa till en estetisk upplevelse
eller en stunds förströelse.
Med kulturarv avses sådan kultur – såväl materiell
som andlig – som vi bär med oss från tidigare
generationer. Till kulturarvsinstitutionerna hör
förutom museer även arkiv och bibliotek. Begreppet
kulturmiljö ska läsas som hela den av människor
skapade miljön – kulturmiljön i motsats till
naturmiljön. Vissa miljöer betecknas genom sina
särskilda kvaliteter som särskilt värdefulla och
många av dem är kulturhistoriskt intressanta.
0 Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Positionspapper
Kultur i det hållbara samhället
I ett långsiktigt hållbart samhälle spelar kultur en mycket viktig roll – ekonomiskt,
socialt och miljömässigt – något som är viktigt att lyfta fram i såväl regionala som
lokala utvecklingsprogram.
Kommuner och landsting har stor frihet att själva utforma en kulturpolitik, som
utgår från egna förutsättningar och behov, en frihet som det är viktigt att slå vakt
om. En rik kulturmiljö i vid mening kan vara ett viktigt konkurrensmedel för
att få nöjda kommuninnevånare som trivs och vill bo kvar i sin kommun, vilket
i sin tur kan attrahera också företagare. Även turister är en viktig grupp i detta
sammanhang.
Kommuner och landsting tar ett stort ansvar för kulturfrågorna. Tillsammans
bekostar de mer än hälften av den offentligt finansierade kulturen.
Med detta positionspapper, som antogs av styrelsen den 21 november 2008, vill
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfta fram den lokala och regionala
kulturpolitiken och visa hur den kan utvecklas. Positionspappret ger riktlinjer
för SKL’s interna arbete, men fungerar också som stöd för våra medlemmar och
som underlag för kontakter och överläggningar med regeringskansliet och statliga
myndigheter.
Beställningsnummer: 5164
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20
Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se
Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer
Layout: KLF Grafisk Produktion 2009