Det går som tåget för Malin

A mAgAzine en tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

viD volvo At lAstvAgnAr the tuve plAnt umeÅ 

europeAn mAnufActuring 

volvo volvo trucks 

#4 2010 

Det går 

som tåget 

för Malin 

sid 18 

400 procents Ökning 

Kalugafabriken har ökat 

takten kraftigt. Hur klarar 

man det? Sid 11. 

hytten 

tryck pÅ leverAntÖrer 

Taktökningar inom EM 

sätter logistiken på hårda 

prov. Sid 13. 

tÄtningen i tÄten 

En helautomatiserad och 

hypermodern tätningslinje 

installeras nu i Umeå. 

250 nyrekryteringAr 

Hyttfabriken i Umeå har 

nyrekryterat mer än 250 

anställda. Sid 22.

en tiDning fÖr AnstÄllDA 

viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ 


volvo trucks 

Innehåll 

#4 2010 

3. Gott betyg 

från Lloyds 

4. IT-kostnaderna 

måste sänkas 

6. Mångfalden 

prioriteras 

10. Porträttet: 

Alvar Martinsson 

17. Hallå: 

Ida Fredriksson 

24. Kapacitet 2010 

26. Hypermodern 

tätningslinje 

32. 5 S handlar 

även om att synas 

38. Kort & Gott 

40. Mitt Jobb: 

Anders Nyberg 

HYTTEN 

Hytten är en intern tidning 

för anställda inom Volvo 

Lastvagnar, Umeå 

Ansvarig utgivare: 

Thor Persson 

Redaktör: 

Thor Persson tel. 7320, 

thor.persson@volvo.com 

Redaktionsråd: 

Thor Persson, 

Denny Westerlund 

Foto: Gösta Wendelius, 

Denny Westerlund 

Layout: Ordbanken 

Tryck: Original, Umeå 

Utgivningsdag: 22/10 2010 

2 Hytten #4 2010 

leDAre 

Vi gillar också olika! 

HEJ PÅ ER! 

Huvvaligen, var tog semesterminnena vägen? Inne i oktober är det svårt att hitta dessa på 

hårddisken. Tiden går fort när man har mycket att göra – och det har vi alla i våra olika roller. 

Det som känns mest roligt är att vi fortsätter ta in nya medarbetare i en strid ström. 

Intervjuer och hälsokontroller avlöser varandra för att anställa upp till de beslutade takter 

vi har –1340 i Kaross/Måleri och 480 i Monteringen. 

Orderintaget börjar mattas något och plana ut, men det är fortfarande stabilt. För nästa år ligger 

programvolym som matchar de takter som vi nu anställer till. Samtidigt måste vi ha respekt för att 

marknaden kan svänga igen med den grad av ekonomisk osäkerhet som finns i ett antal länder. 

Lokal överenskommelse med Metall är undertecknad för löneavtal fram till sista januari 2012, 

det är bra. Dock är jag lite besviken över att vi inte kunde få med delar av de förslag som fanns i 

en paketlösning, men hoppas vi får möjlighet att jobba vidare med dessa frågor framöver. 

Jag vill också tacka er som varit med i arbetet med den nya mångfaldsplanen. 

Mångfaldsplanen har presenterats på vår Chefsinformation och kommer att presenteras i 

verksamheten. Det finns bra aktiviteter föreslagna och jag hoppas att några av dessa genomförs det 

närmaste halvåret. Eller för att travestera en av våra kvällstidningar – vi gillar också olika! 

I verksamheten fortsätter vi oförtrutet med viktiga installationer : 

• Inkörning av verktyg i presshallen med tillgänglighetsoptimering. 

• Installationer i detaljtillverkningen med layoutförändringar. 

• Färdigställande av kapacitetsprojektet med ny tätningsline, godsmottagning och matsal. 

• Installationer i vår Mainline och Finishline varje helg fram till årsskiftet. 

• Färdigställande av en ny dörrbana och tillverkning av bagageluckor. 

• Optimeringar i måleriet och förändrade fixturer för plastmålning. 

• Fortsatta installationer i monteringen. 

Parallellt med detta skall vi sköta våra basåtaganden, att jobba med arbetsmiljö, anställningar, 

chef-medarbetarsamtal mm och att varje dag leverera kvalitetshytter till våra kunder. 

Allt detta kräver ett stort engagemang av oss alla för att lyckas. 

Det gjordes en övning på Finishline/Mainline för ett par veckor 

sedan för att se hur vi kan bli bättre på att säkra kvaliteten ut ur 

dessa processer. Jag tyckte det var en mycket bra övning med 

många aktiva deltagare från ”kontor och verkstad”. 

Jag tycker det är fantastiskt kul när vi kan delta i våra olika 

roller för att ta verksamheten till bättre prestationer. 

Avslutningsvis vill jag åter tjata om vår processäkerhet. 

Alla kan på små och stora sätt medverka till att våra processer 

inte står still mer än nödvändigt. Låt oss hjälpas åt med detta 

avgörande arbete för att lyckas med höstens åtagande. 

Vi hörs och syns, 

AndErs OlAUssOn, 

PlATscHEf 

VOlVO lAsTVAgnAr UMEå

– Att fela är mänskligt, 

men för att trassla till det ordentligt krävs en dator. 

gott betyg 

från lloyds 

slutet gott – allting gott!?! 

Ja, för några veckor 

sedan gjorde troligtvis 

lloyds sitt sista besök 

hos Volvo lastvagnar, 

Umeå, på lång tid. 

nästa år byter vi 

nämligen från lloyds till 

Bureau Veritas. 

– glädjande nog kunde 

vi tillsammans släcka ut 

våra fyra sk Major ncpunkter 

och därmed 

behålla certifikatet, säger 

christer norman, vår värd 

vid återbesöket. 

Lloyds-revisorn Lennart Levin kom till 

Umeå för att följa upp våra fyra Major 

NC och Minor NC – hantering av risker 

i projekt. Alla fyra major NC-punkterna 

släcktes, men med reservation för att vi i 

Umeå tog hand om uppföljningen via våra 

egna interna revisioner. 

– Viktigt är också att vi tog fram en 

handlingsplan med kvarvarande aktiviteter, 

påpekar Christer Norman. 

Under dagen släcktes även några sk 

Minor NC, men fyra Minor-punkter kvarstår 

att lösa. 

– Vi måste släcka dessa punkter innan 

månadsskiftet november-december, 

konstaterar Christer. 

UPPFÖLJNING I VERKLGHETEN 

Större delen av uppföljningsrevisionen 

skedde ute i hyttfabriken och segmenten 

7,8,9 och justeringsplatsen i Monteringen 

fick besök. Här hittades ostyrda dokument, 

men i övrigt var allt märkt och på sin plats. 

Lloyds-revisorn Lennart Levin var generös 

och tipsade oss om att höja medvetenheten 

ett eller ett par snäpp om hur viktigt det är 

att RÄTT underlag på RÄTT plats och VÄL 

synliga och STYRDA. 

– Vi måste också tydligt markera för 

våra medarbetare vikten av att följa rutiner 

och instruktioner, men också att vi på 

ett tydligt och synligt sätt hanterar själva 

dokumentation ute i verksamheten, säger 

Christer Norman. 

En viktig instruktion ute i verksamheten 

kunde t ex vara att ha en guldram runt 

ett viktigt dokument för att visualisera hur 

viktigt det är med styrande dokumentation. 

KALIBRERA MERA 

Alla momentdragande maskiner var rätt vid 

stickproven som togs ute i verksamheten. 

Däremot måste medvetandet hos 

Okänd tänkare 

A en mAgAzine tiDning fÖr for AnstÄllDA employees 

At viD the volvo tuve lAstvAgnAr, plAnt umeÅ 

europeAn europeAn mAnufActuring 

mAnufActuring 

volvo trucks 

operatörerna bli bättre och tydligare så 

att alla vet att man använder en gällande 

utrustning. 

– Om utrustningen har färgmärkning 

beroende på utbytesintervaller, kan denna 

färg t ex enkelt framgå vid varje arbetsflöde 

med en uppsatt färgad skylt, tipsar Christer 

Platsen där Underhåll kalibrerar, kontrollerar 

och reparerar momentdragande 

maskiner visade på ordning och reda. 

Medarbetarna var väl insatta i förfarandet 

och flera förbättringar fanns uppsatta på 

handlingsplaner. 

UPPFÖLJNING AV RISKER 

Den Minor NC som handlade om 

omhändertagande av risker i projekt kunde 

inte helt verifieras under besök sedan vissa 

missförstånd uppstått. Därför sattes den 

på handlingsplaner och för uppföljning av 

Teknikorganisationen. 

– Ni måste fortsätta att jobba med 

ständiga förbättringar i ert verksamhetssystem 

och med detta system styr ni att 

era kunder får rätt produkter och tjänster, 

slutade Lloyds-revisorn Lennart Levin. l 

Lloyds-besöket i Umeå resulterade i att fyra viktiga punkter släcktes. Här ses fr.v: Per Fredriksson, 

produktionschef, Lennart Levin, Lloyds-revisor och vår egen internrevisor och värd, Christer Norman. 

#4 2010 Hytten 3




volvo trucks 

EFFEKTIVA 

SPARTIPS 

• 

Har du glömt ditt lösenord 

till datorn behöver 

du inte ringa 7310 

för att få ett nytt, det 

räcker att gå in i Faros 

via en kollegas dator. 

Under självbetjäning 

finns glömt lösenord 

där kan du byta till nytt 

om du har registrerat 

kontrollfrågor sedan 

tidigare i Faros. 

• Applikationer betalar 

vi för månadsvis, 

gå därför alltid in 

under självbetjäning, 

tjänsteinformation 

och aktuella tjänster 

och rensa regelbundet 

applikationer som du 

just nu inte behöver. 

• När du beställer nya 

tjänster via faros kom 

ihåg att alltid ange en 

motivering till varför 

du behöver tjänsten! 

Annars vet inte den 

som godkänner varför 

du skall ha tjänsten och 

avslår din begäran. 

• Applikationer 

finns ofta i ”light”versioner 

– en väsentlig 

besparing. Är ni osäker 

kolla med Volvo IT. 

• När du byter dator 

måste du avregistrera 

applikationerna på 

den gamla datorn i 

faros, annars betalar du 

dubbla avgifter för dina 

applikationer. 

4 Hytten #4 2010 

IT-kostnaderna skenar iväg – 

nu krävs det att vi sparar 

IT-kostnaderna skenar iväg – vi måste 

spara! 

Vi behöver mer IT-stöd – både 

i produktionsprocessen och i 

administrationen. 

Ja, IT-frågorna, eller Informationsteknologin 

som det också heter, börjar 

alltmer komma i fokus. 

ska vi satsa eller spara – det är den 

stora IT-frågan just nu..? 

Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen 

har påverkats oss på många plan. 

Kostnadsbesparingarna har haft högsta prioritet, 

inte minst inom IT-sidan. Den enskilde 

medarbetaren har inte kunnat köpa ny utrustning 

(PC), och har också bidragit till att hålla nere 

kostnaderna kring sitt personliga användande av 

sin egen PC. 

Men hur kommer IT-kostnaderna att 

egentligen utvecklas över tiden..? 

– Ja, det är en riktigt knepig fråga, säger 

Kenneth Salomonsson, IT-koordinator på Volvo 

Lastvagnar, Umeå. 

– Tanken med att utveckla IT är ju att andra ska 

kunna rationalisera i sin egen verksamhet och därmed 

göra livet enklare och lättare. Ibland känns det som 

om att IT blivit en belastning istället för en befrielse… 

MED DE KRAV SOM FINNS inom administration och 

produktion att effektivisera inom sina egna områden 

handlar det om att öka IT-stödet. 

– Ofta hamnar man i läget, att får man inte 

hjälp och stöd av IT-system, då måste arbetet lösas 

med manuella insatser, fortsätter Kenneth. 

Sedan många år har hyttfabriken i Umeå 

valt att satsa på IT-stöd och inte minst då mot 

produktionsprocessen. Stora investeringar har gjorts 

och hela hyttproduktionen bygger på avancerade 

IT-system, allt från administrativa system, 

produktionssystem, och till PLC (robotstyrning). 

Samtidigt har det aldrig körts så stora och många 

projekt mitt i brinnande lågkonjunktur. Projekt som 

Kapacitet 2010, Plastmålning och TV 3 (ombyggnad 

av Monteringen) har alla, tillsammans med stora 

satsningar inom logistik, inneburit att verksamheten 

har blivit ännu mer komplex – och där mycket är 

baserat på en avancerad IT-struktur. 

– Vi är nu i ett läge, där det är omöjligt att ta ett 

steg tillbaka och etablera någon ny strategi baserad på 

Leif Oskarsson (tv) och 

Kenneth Salomonsson (th), 

utvecklar processer 

i hyttverksamheten.

mer manuellt arbete. Vi 

har bara en väg att gå och 

det är att effektivisera 

våra IT-system, menar 

Kenneth Salomonsson. 

DE STORA investeringar 

som pågått och pågår i 

Umeå under de senaste 

sex åren har även handlat 

om stora satsningar på 

IT-stöd: 

• Ny grundlack 

(Måleriet) 

• Ny Täcklack (Måleriet) 

• Plastmålning 

• Ny presslinje 

• Ny Karossfabrik 

med bl a en ny flexibel 

robotlinje. 

• Ny tätningslinje i 

Måleriet 

Ur ett Umeå-perspektiv 

med en hög automatiserad 

anläggning finns 

det inget som pekar på 

att de totala IT-kostnaderna 

kommer att 

sjunka. 

Tvärtom kommer 

förmodligen kraven 

att öka. 

Hyttfabriken i Umeå 

ligger i framkant, när det 

gäller behov av ett ökat 

IT-stöd mot produktion i 

framtiden. 

– Alla måste förstå, 

från högsta ledning 

till den enskilde 

medarbetaren på golvet, 

att idag kan man inte 

göra stora förändringar 

och rationalisera i 

verksamheten utan 

att det samtidigt 

följer med kostnader 

för motsvarande ITanpassningar, 

menar 

Kenneth Salomonsson. l 

– Sky inga kostnader, 

när det gäller att leva så sparsamt som möjligt. 

frances Marion, amerikansk journalist 

Globala system ska 

sänka kostnaderna 

globalt inom Volvo 

lastvagnar är strategin 

att försöka lägga ett 

globalt stuk på det mesta 

inom IT för att möta 

kostnadsutvecklingen 

genom effektiviseringar. 

Det sker genom att använda 

gemensamma IT-system. När det 

gäller drift- och support handlar 

det om centraliseringar. 

– Detta 

globaliseringsarbete 

har pågått 

i många år 

och ett antal 

omtag har 

gjorts. Ur Umeås 

synpunkt kan vi 

inte direkt säga 

att det med- 

fört minskade 

Kenneth 

Salomonsson 

IT-kostnader ännu, säger Kenneth 

Salomonsson. 

I ett första globaliseringsskede 

har Umeå ofta tvingats bygga upp 

interface för att de lokala systemen 

ska fungera mot de globala. 

– Vi har alltså inte avvecklat 

system, utan tvärtom tillfört 

nya system istället, konstaterar 

Kenneth Salomonsson, som 

dock ser att det finns aktiviteter 

i framtiden som gör att takten i 

arbetet med globaliseringen ökar. 

Här är de globala system 

som hittills är aktuella för Volvo 

Lastvagnar, Umeå: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

HR via SAP/R3 

Ekonomi SAP/R3 

Sprint 

Mont 

Duga 

Sica 

Prosit 

Inga skuggor ska falla över Hyttfabrikens IT-arbete... 

Det pågår också en flytt drift av 

Volvo IT:s Mainframe-miljö från 

Umeå till Göteborg. 

– Här kan vi se en tydlig 

potential för att minska årskostnaden 

för denna drift, 

konstaterar Kenneth Salomonsson. 

l 




volvo trucks 

EFFEKTIVA 

SPARTIPS 

• Lagring av data betalar 

vi också månadsvis 

och kostar 70 kr/GB. 

• Hemmakatalog 

(ditt tu0-nummer är 

namnet) innehåller det 

som du sparar i "My 

Documents", vilket 

även innefattar filkabinettet 

i Outlook 

"Personal Folders". 

• Dina "Personal 

Folders" ser du dock 

aldrig som "vanliga" 

filer utan dessa måste 

du rensa från Outlook. 

OBS rensa även deleted 

items i file cabinet! 

• Dessutom ingår 

även recycle bin på 

skrivbordet som du 

kontinuerligt måste 

rensa. 

• PRIVAT DATA FÅR 

ALDRIG LAGRAS PÅ 

HEMMAKATALOG! 

Dessa kan sparas under 

C: Lokal disk. 

• Arbetar du i projekt 

eller använder andra 

team place spara 

aldrig egna kopior av 

dokument under dina 

egna mappar. Det leder 

till att vi betalar för 

samma dokument flera 

gånger. 

#4 2010 Hytten 5




volvo trucks 

Mångfaldsgruppen 

Mångfaldsgruppen på 

Volvo Lastvagnar i Umeå 

består av representanter 

från både företag och 

fack. 

• Josef Stenman 

och Cecilia Bergstén 

representerar 

företaget. 

• Marianne Stahlén, 

Ledarna, Alf Söderlund, 

Unionen, Åsa 

Dahlsten och Jan- 

Olov Carlsson, Metall. 

• Ulrika Sandström 

representerar 

Nätverket för kvinnor 

i Teknik inom Metall. 

Viktiga mål 

i Mångfaldsplanen 

ARBETS- 

FÖRHÅLLANDEN 

Mål: Förändringsarbete 

vid företaget ska 

innehålla ett medvetet 

genusperspektiv. 

Organisation och 

arbetsuppgifter ska 

vara utvecklande och 

stimulerande för samtliga 

anställda. 

Att vara en arbetsplats 

som utmärker sig genom 

tolerans och öppenhet 

och med stor förståelse 

för människors olikheter. 

Forts nästa sida 

6 Hytten #4 2010 

Mångfalden prioriteras högt 

nu har Volvo lastvagnar, Umeå, lagt 

fast sin treåriga mångfaldsplan för åren 

2010-2012. 

den fokuserar både på mångfalds- 

och jämställdhetsfrågor och innehåller 

ett antal väldefinierade mål med tydliga 

aktiviteter kopplat till varje mål. 

– Vi tror att detta är ett bra sätt 

att arbeta med mångfald och skapa 

medvetenhet inom organisationen kring 

dessa frågor, säger Anders Olausson, 

platschef. 

Det övergripande målet är att ingen medarbetare 

ska bli diskriminerad på grund av ålder, kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 

– Vi vill ha engagerade medarbetare som 

är medvetna om företagets mångfaldsplan. Vi 

vill jobba aktivt för att ta tillvara på den styrka 

som uppstår genom vår mångfald av kunskaper, 

erfarenheter och perspektiv, säger Anders Olausson. 

Mångfald i fokus! Lars Edberg, 

HR-chef i Umeå, Ann Hesselbom, 

HR-direktör i Volvo Lastvagnar, och 

Umeås platschef Anders Olausson 

samtalade om mångfaldsplanen. 

Mångfaldsplanen och dess aktiviteter ska fokusera 

på fem huvudområden inom företaget: 

• 

• 

• 

• 

• 

Arbetsförhållanden 

Arbete/föräldraskap 

Kränkande särbehandling och sexuella trakasserier 

Rekrytering 

Lönefrågor 

RESPEKT FÖR INDIVIDEN 

Arbetsgruppen som har arbetat fram mångfaldsplanen 

har bestått av representanter både för Företaget 

och de fackliga organisationerna. Mångfald är en 

nyckelvärdering inom Volvo och så här står det i 

Volvos mångfaldspolicy: 

” Volvos vision är att värderingar som innefattar respekt 

och förståelse för andra oavsett kön, ålder, bakgrund 

och erfarenheter mm delas och efterlevs av samtliga 

individer inom Volvo koncernen. Alla – såväl chefer som 

medarbetare – ser fördelarna med en arbetsstyrka som 

präglas av mångfald”.

– Mångfald är det enda vi alla har gemensamt. 

Det borde firas varenda dag 

Ann Hesselbom, personaldirektör vid Volvo Lastvagnar, 

Umeå, berättade engagerat om mångfaldsarbetet inom 

Volvo. 

Respekt för individen är en av Volvos 

grundläggande värderingar. Respekt för individen 

innebär att aktivt lyssna på, lära av och stötta 

varandra, att samarbeta och dra fördel av 

varandras olikheter och erfarenheter. 

– Denna värdegrund är helt avgörande för 

att skapa en inkluderande arbetsmiljö och vårt 

mångfaldsarbete bygger på denna värdegrund, säger 

Anonym tänkare 

Cecilia Bergstén, som varit sammankallande i 

arbetsgruppen. 

Ambitionen i mångfaldsplan är att fortsätta 

arbeta för en jämnare könsfördelning inom 

våra avdelningar samt andra brister sett ur ett 

mångfaldsperspektiv. 

I planen finns väldefinierade mål och aktiviteter 

som ska vara möjliga att följa upp på ett effektivt 

sätt. 

– Vi har valt att göra en plan där både 

mångfalds- och jämställdhetsfrågor behandlas, 

eftersom vi ser jämställdhet som en del av 

mångfaldsarbetet, förklarar Cecilia. 

VIKTIGA AKTIVITETER 

Förutom de fem huvudområden, som samtliga har 

mål och aktiviteter definierade, finns det en även 

rad övergripande aktiviteter. Här är några: 

• 

• 

• 

• 

En årlig mångfaldsenkät 

Utbildning i mångfaldsfrågor för chefer 

Planera aktiviteter för alla medarbetare under 

en koncentrerad period, t.ex. seminarier, 

gruppmöten och liknande. 

Mångfaldsgruppen vid Volvo Lastvagnar, 

Umeå, består av Josef Stenman, Cecilia 

Bergstén, Jan-Olov Carlsson, Ulrika 

Sandström och Åsa Dahlsten. 

Intranätsida för mångfald ska upprättas 

• Dela ut ett internt Mångfaldspris 2011 l 




volvo trucks 

Viktiga mål... 

Forts fr föregående sida 

ARBETE/ 

FÖRÄLDRASKAP 

Mål: Volvo Lastvagnar 

ska uppfattas och 

upplevas som en 

arbetsplats som stödjer 

medarbetarna i sitt 

föräldraskap. 

Skillnaden mellan 

mäns och kvinnors uttag 

av föräldraledighet ska 

minska. 

KRÄNKANDE 

SÄRBEHANDLING 

OCH SEXUELLA 

TRAKASSERIER 

Mål: 

Inga kränkande 

särbehandlingar eller 

sexuella trakasserier får 

förekomma. 

Alla medarbetare har 

god kännedom om och 

tillgång till policyn mot 

kränkande särbehandling. 

REKRYTERING 

Mål: Långsiktig ambition 

att skapa mångfald på 

arbetsplatsen genom 

jämnare könsfördelning 

och ökat antal 

medarbetare med en 

etnisk bakgrund som 

speglar samhället i stort. 

Anställa minst 35 

procent kvinnor vid 

externa rekryteringar. 

LÖNEFRÅGOR 

Mål: Inga osakliga 

löneskillnader mellan 

könen för likvärdigt 

arbete ska finnas. 

#4 2010 Hytten 7

A en mAgAzine tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

viD volvo lAstvAgnAr, At the tuve plAnt umeÅ 


volvo trucks 

färgstarka 30 år med katodisk elektrodopp 

I förra numret av Hytten 

(nr 3/2010) beskrevs den 

färgstarka utveckling som 

skett under de trettio år 

sedan Måleriet i Umeå 

togs i drift 1980 och som 

innebar ett stort lyft för hela 

ytbehandlingsprocessen. 

Hjärtat i den då nya måleriprocessen 

var införandet av den katodiska 

elektrodopp färgen, dvs det första 

färgskiktet på Volvo-hytten. 

Volvo Lastvagnar i Umeå var en 

av pionjärerna i att införa materialet, 

som sedan dess har blivit basen i det 

ytbehandlingssystem som i princip 

används inom all personbil- och 

lastbilsindustri idag. 

För en månad sedan hölls 

ett jubileum i Umeå runt detta 

pionjärarbete. 

Med på 30-årsjubileet fanns 

särskilt inbjudna gäster, både från 

Volvo och samarbetspartnern BASF i 

Tyskland. Det var företaget BASF som 

enkÄt 

Vad betyder mångfald för dig? 

Jan Wikström 

CKD 

– Mångfald på ett stort 

arbetsområde innebär att vi 

är människor av olika slag 

som arbetar tillsammans mot 

samma mål. 

8 Hytten #4 2010 

levererade materialet och fortfarande är 

leverantör till denna måleriprocess. 

– Det ärt faktiskt unikt inom 

branschen att dom både var med 

och utvecklade färgen inför starten 

1980, och efter 30 år fortfarande är 

vår leverantör, säger Åke Sandström, 

dåvarande målerichef, och som var en av 

huvudgästerna på 30-års jubileet. 

Det var många glada och kära 

återseenden bland de inbjudna 

jubilarerna,och alla fick chansen att vara 

med på den historiska återblicken från 

tiden för beslutet och runt själva starten 

av det då nya Måleriet 1980. 

Gissa om det berättades glada minnen 

från den första tiden med Måleriet, 

något som uppskattades mycket av dom 

närvarande. 

– Det har målats många hytter 

under dessa 30 år och alla har varit nere 

och vänt i katodiska elektrodoppet, 

filosoferade Åke Sandström, som bl a 

fick återse sin gamle trogne vän, Dr. Udo 

Strauss från BASF. 

– Det var fantastiskt kul att träffas. 

Det här var en lyckad återträff, det märktes 

inte minst på våra tyska gäster... l 

Tommy Sandström 

Detaljen 

– För mig betyder mångfald 

att vi alla är olika och att 

det är något positivt – det 

handlar om att ta tillvara våra 

olikheter. 

Malin Lindblom 

Logistik 

– Mångfald på en arbetsplats 

betyder för mig att alla 

behandlas på samma sätt 

och att det finns människor 

av olika kön och etnicitet. 

En nöjd sextett som firade 30 år av det katodiska 

elektrodoppet i Måleriet. Främre raden, fr.v: Rolf 

Lindström, Sven Eriksson och Hans Wenngren. 

Bakre raden, fr.v: Åke Sandström, Udo Strauss och 

Heinz Johnen. 

Madeleine Larsson 

Segment 9, 

– Det betyder att det finns 

tjejer och killar av olika etnicitet 

och i olika åldrar. Bäst 

är en blandning av personer 

med olika egenskaper. 

Jennie Oskarsson 

Loading, Måleriet 

– Mångfald är väldigt viktigt. 

För mig är det en blandning 

av olika personer, där alla 

ska behandlas lika oavsett 

kön och bakgrund.

Ombyggnaden av 

Monteringen rullar vidare 

Projekt TV 3 – ombyggnad av 

Monteringen – rullar vidare. 

Under semestern byggdes 

monteringslinjen om – ett arbete 

som gick mycket bra. 

– Tack vare en bra planering före 

semestern kunde vi köra igång 

utan driftstörningar, säger Mårten 

Henriksson, projektledare för TV 3. 

Den viktigaste anledningen till ombyggnationerna 

i Monteringen är att vi numera 

enbart inreder hytter till lastbilar som byggs 

i Tuve-fabriken. Både Gent- och Kalugafabrikerna 

monterar (trimmar) sina egna 

hytter. Därför blir den nya kapaciteten i 

Umeå 40.000 CBU-hytter per år. 

– Vi fortsätter att förändra och bygga 

om monteringsupplägget under hela hösten 

och en bit in i nästa år. Allt utifrån ett nytt 

produktupplägg, påpekar Mårten Henriksson, 

som har flera förändringar på gång inne i 

Monteringen. 

En temporär linje för instrumentbrädan 

ska vara klar före vecka 45. Veckan efter 

(v46) börjar installationen av en helt ny linje 

– Allting förändras, 

men ingenting förgås. 

Så här ser 

produktionsflödet 

ut på 

Monteringen 

efter sommarens 

ombyggnationer. 

för byggnation av instrumentbrädor, som ska 

vara klar vid årsskiftet. 

FLERA OMBYGGNATIONER 

Sedan följer ombyggnationerna slag i slag, eller 

vad sägs om detta: 

Pythagoras 

Projekt TV 3 – ombyggnad av Monteringen – 

fortsätter året ut och en bit in på nästa år. 




volvo trucks 

• Installation av nya lyftar och utrustning 

påbörjas vecka 46 och beräknas vara klart 

till årsskiftet. Fler lyftar och utrustning 

installeras under våren. 

• Installation av en tredje rutrobot sker 

vecka 42. Drifttagning av hela rutrobotcellen 

sker under julledigheten. 

• Frontluckan flyttas från Måleriet 

(UC) och en ny monteringsplats byggs i 

Monteringen, som ska vara färdig under 

vecka 48. 

NY STATION FÖR OMDOCKNING 

TV3-projektet planerar också för en ny 

station, där vi ska docka om hytterna 

från det vanliga transportunderredet till 

ett helt nytt monteringsskid (underrede). 

Dessutom blir det förändringar på 

förmonteringsstationerna. 

– De tidpunkter som nämnts är 

naturligtvis preliminära och kan förändras 

utifrån andra beslut och faktorer som vi 

inte nu känner till. I stort sett ska våra 

planer stämma med verkligheten, säger 

Mårten Henriksson. 

För TV3-projektet kan slutligen sägas 

att cirka 80 % av alla installationer och 

förändringar ska vara klara före årsskiftet. 

Efter nyår sker intrimning och alla 

finjusteringar. l 

#4 2010 Hytten 9




volvo trucks portrÄttet 

10 Hytten #4 2010 

– Bilar är en del av livet, 

det finns mer än lastbilar! 

detta nummers porträtt 

är en 35-åring, ja på 

Volvo alltså, som hunnit 

med en hel del även 

utanför företaget. Men 

Alvar Martinsson är 

en känd profil också 

innanför grindarna. 

Bland annat för sina 

bilar. Just nu är det en 

de soto-50 och en 

lincoln -79 som sköter 

transportbehoven. Men 

i gömmorna finns även 

en unik Volvo… 

Efter några år i skogsarbete och fordonsteknisk 

utbildning kom grabben från 

Flurkmark till oss. Det var 1975 och han 

började på 6000-plåten där redan hans 

bror Torgny jobbade. 

– Jag visste ingenting om industrin, 

men var glad att få jobb, berättar han 

över kaffebordet. 

I nästan samma veva som vår intervju 

börjar räcker han över ett visitkort från 

motorklubben ”Bullhead Cruisers”. 

– Vi är ungefär 30 medlemmar, 

berättar han, och klubben har funnits 

sedan 2008. Den består av utbrytare från 

andra klubbar och åldrarna är blandade 

även om rätt många är något äldre. 

Tjurskallarna, som namnet betyder, 

mekar i bilarna, ordnar fester, besöker 

motorveckan i Lycksele och annat 

trevligt. Lustigt nog säger sig Alvar 

egentligen inte vara så förtjust i att 

skruva: 

– Jag hatar egentligen att meka och 

drömbilen vore en där man slapp det. Men 

måste man så måste man, säger han filosofiskt… 

BRÖDERNA LANDBY SATTE SINA SPÅR 

En filosof som präglat hans liv är Sixten 

Landby, poeten, kraftkarlen och legenden, och 

hans bror Curt. 

– Jag såg dem som barn när de cyklade runt 

och besökte Kvarnen i Flurkmark. Att Sixten 

var stark är allmänt känt, men även Curt var en 

kraftkarl som bland annat satte svenskt rekord 

i marklyft då han gjorde lumpen, avslöjar Alvar 

Martinsson. 

Intresset för kraftkarlarna har resulterat i en 

bok med Sixten Landbys samlade strofer och 

teckningar samt ett rikt bildmaterial. 

Ett rykte som följer dessa två smått 

mytomspunna figurer är att bland annat Lasse 

Brandeby och Rolf Lassgård skulle varit 

deras söner. Men Alvar tror inte ett 

dugg på det. 

– Det sägs ofta att dessa 

kändisar ska ha varit på bröderna 

Landbys begravningar. Jag var 

på båda och såg absolut inte till 

dem, avslöjar han. 

PÅ BESÖK I STATERNA 

Med en Lincoln och 

en De Soto är det 

kanske logiskt 

att Alvar 

besökt 

USA tre 

gånger. 

Men 

mest 

är det 

faktiskt 

släkt ”over 

there” som 

ofta lockat. 

Även Kanadasläkten 

och 

Niagarafallen har fått besök. 

– Om jag fick välja mellan de två 

fick det nog bli Kanada som är mer 

likt Sverige, då det till exempel gäller 

trygghetssystem. 

1979 fick han förmånen att besöka 

Pontiac i Detroit och följa en bil från ax 

till limpa. 

– Det var nog ett tufft område, vi fick 

lift till Greyhound Bus Depot med en 

arbetare som hade skotthål i bagageluckan, 

minns han med ett leende. 

– Ni skulle ha sett receptionen på 

Pontiac! Det var som ett grekiskt tempel 

och ishallen skulle nästan ha rymts inuti. 

Receptionen hade rulltrappor..? 

DESIGNAR HEMSIDOR 

Hemside-design är ett annat intresse. 

Bullhead Cruisers, Lasse Lystedt och Eskil 

Columbus är några som Alvar Martinsson 

designat sidor om. 

Släkt nämnde vi. Vårt porträtt har 

förgreningar både till Spinnell-Anna och 

Martinssons Trä som gör limträbalkar i 

Bygdsiljum. 

En sak ångrar han lite trots att han kan 

stoltsera med en Volvobrandbil i unikt 

skick: 

– Det var synd att jag sålde 

min första amerikanare. Det var 

en Dodge D200 som gått som 

servicebil hos Helge Åströms 

Maskinaffär… 

Men Hytten gissar 

att många fler 

bilar kommer att 

passera hos Alvar 

Martinsson… l

– VÅR TAKTUPPGÅNG LÅTER 

inte så märkvärdig i antalet bilar, 

från tre till tolv per dag sedan 

mars i år, säger Marita Finderup 

platschef på Kalugafabriken. Men 

om man tänker i procent är det 

lättare att förstå vilka stora omställningar 

vi har och har haft här. 

Över 400 procent i ökning 

hittills i år, alltså. Ytterligare 

taktökningar kommer i början av 

nästa år. Nu i höst har man också 

börjat tillverka en ny bil, FMX. 

Fabriken tillverkar också Renault 

och även där har man ökat produktionstakten. 

Hur har ni klarat alla dessa 

omställningar? 

– Det har varit en tuff tid, säger 

Marita Finderup. Men vi arbetar 

stenhårt på att trimma in och 

anpassa materialflödet till monteringen 

och att få internlogistiken 

att flyta så smidigt som möjligt. 

Hur gör ni då? 

– Vi monterar på driven 

lina nu och använder Trilogics, 

en sorts ställ som kan anpassas 

helt efter vilka verktyg och 

artiklar som ska finnas på dem. 

Vi försöker hitta bästa sätt att 

förbereda för montörerna, så att 

allt material finns på plats inom 

räckhåll och med ett bra ergonomiskt 

upplägg. 

FABRIKENS MATERIALHANTEring 

arbetar med kitting och gör 

i ordning material för en del av 

en dags produktion i taget för 

montörerna. 

– Men vi behöver hitta bättre 

arbetsupplägg för materialhanterarna. 

Det är ganska bra nu, 

men vi har inte lyckats lösa alla 

ergonomifrågor. 

Marita Finderup berättar att 

man har möten i produktionen två 

gånger per dag i volymuppgångarna, 

kallat ”Sambandscentral”, 

där alla produktionsledare, chefer 

och ledningsgruppsrepresentanter 

ingår. Syftet är att rapportera status 

och att snabbt få upp viktiga 

punkter på dagordningen. 

– Det hjälper oss att fokusera 

på rätt saker och det fungerar 

jättebra, säger hon. 

em–nytt 

Kaluga ökar takten – igen 

Efterfrågan på lastbilar återhämtar sig snabbt i ryssland och på 

Kalugafabriken har produktionen ökat med över 400 procent i år. 

nu planerar man en smidigare hantering av inkommande material. 

Materialleveranserna till 

fabriken har också ökat, från en 

eller två trailrar var tionde dag 

till 16 trailrar per dag. Trailrarna 

kommer från underleverantörer 

i Europa och packas om i logistikhubbar 

i Belgien och Sverige. 

Ibland blir sändningarna fördröjda 

i tullkontroller vid ryska gränsen. 

– Nu planerar vi en egen 

logistikhub på vårt område, som 

skulle fungera som en buffert 

för en hel del av materialet. Vi 

hoppas också på att få tullen att 

komma hit till oss på plats, vilket 

skulle göra det möjligt att prioritera 

viktiga artiklar. 

LARS CORNELIUSSON ÄR vd 

för Volvo Lastvagnar i Ryssland 

och han berättar att efterfrågan 

på lastbilar nu är på väg tillbaka 

ordentligt efter lågkonjukturen. 

– Ekonomin i Ryssland har 

återhämtat sig snabbare än väntat, 

säger han. Efterfrågan ökar på 

många områden, bland annat i 

anläggningssegmentet, alltså för 

FMX:en, som började tillverkas i 

Kaluga i början av oktober. 

Volvo är ett starkt varumärke i 

Ryssland och har varit marknadsledande 

bland utländska märken 

elva år i rad. 

– Vi är den första utländska 

tillverkaren med fabrik i Ryssland 

och vi tänker försvara och befästa 

vår position, säger Lars Corneliusson. 

Trots taktökningarna i 

Kalugafabriken behöver vi ta in 

bilar från Gent, för efterfrågan är 

större än vår produktionstakt. l 

Kraftiga taktuppgångar ställer stora 

krav på materialhanteringen. Kitting 

och flexibla hyllsystem är några av 

lösningarna i Kaluga. 

nInA PrOKOPEnKO 




volvo trucks 

5TOP 

hjälpmedel 

för att hantera 

taktökningen: 

• Planerad och genomförd 

utbildning för personal. 

• Kitting av material/anpassningsbara 

ställ och 

hyllor för plats i layout. 

• ”Sambandscentral”, det 

vill säga möten i produktionen. 

• Täta materialleveranser. 

• Engagerad personal. 

#4 2010 Hytten 11




volvo trucks 

Enkäten får nytt fokus lEnA 

Volvokoncernens mål är 

att vara den mest attraktiva 

arbetsgivaren inom utvalda 

marknader år 2015. 

nya Volvo Way höjer 

ribban för sådant som 

ledarskap, lagarbete, 

medarbetarnas delaktighet 

och engagemang. 

I linje med detta förnyas 

även VgAs-enkäten. 

TIDIGARE HAR medarbetarundersökningen 

VGAS i första hand mätt nöjd medarbetareindex 

(ESI). Nu blir det viktigaste mätetalet 

i stället hur engagerade medarbetarna är 

(EEI). 

– Förändringen i det vi nu kommer att 

mäta, och framför allt hur vi följer upp 

resultatet, gör att företaget kan fokusera på 

att höja medarbetarnas engagemang, säger 

Helena Berlin, Global Process Manager för 

VGAS. Enligt forskning har det en positiv 

påverkan på verksamhetens resultat. 

För att mäta engagemanget har en del av 

frågorna i undersökningen ändrats eller lagts 

till, men stora delar av VGAS-undersökningen 

är lika som tidigare år. 

– Det finns flera fördelar med den här 

12 Hytten #4 2010 

ändringen. Rapporteringen och stödet till 

chefer och team för att utveckla samarbetet, 

och prioritera i uppföljningsarbetet, har 

förbättrats. 

VOLVO LASTVAGNAR kommer nu att kunna 

jämföra värdet på engagemanget med 

framgångsrika företag inom samma bransch 

i olika länder, och samtidigt fokusera på de 

fAKTA: VgAs 

VGAS består av 78 frågor och görs på 26 

olika språk inom koncernen. 

Volvo har haft medarbetarundersökningar 

i över 30 år. Namnet VGAS fick undersökningen 

2003. 

Förra VGAS skickades ut till 4 286 personer 

inom EM. 

ESI, Employee Satisfaction Index: ett 

mått på hur nöjda medarbetarna är med 

sin arbetssituation. 

EEI, Employee Engagement Index: ett 

mått på hur engagerade medarbetarna är. 

Helena Berlin framför den nya logotypen för 

VGAS. Logotypen ska föra tankarna till den 

nya Volvo Way-layouten, eftersom VGAS är en 

viktig del i uppföljningen kring hur Volvo Way 

realiseras i verksamheten. 

förbättringar som är viktigast för organisationen. 

I uppföljningsverktyget ingår också goda 

exempel och metoder som andra grupper 

har använt för att höja engagemanget. 

Volvo har en öppen miljö och involverade 

medarbetare. När de svarar på frågor 

kring sin arbetssituation skapas en möjlighet 

till att vara delaktig i förändringsarbetet. 

PRECIS SOM TIDIGARE kommer även nöjd 

medarbetareindex att mätas. Det står fortfarande 

kvar som en KPI, där man har som 

målsättning att uppnå ett visst värde. 

– Det beror på att vi ännu inte har något 

riktvärde för engagemang, eftersom vi aldrig 

har mätt det tidigare. Så småningom kommer 

det även att finnas ett KPI-värde att 

sträva efter när det gäller det. 

I höst har en pilot på det nya VGAS testats 

på Tuvefabriken. Piloten ska utvärderas 

och resultatet ska sedan ligga till grund för 

hur man går vidare med införandet av nya 

VGAS över Volvo Lastvagnar globalt. 

– Planen är att införa nya VGAS över 

hela Volvokoncernen under våren 2011, 

säger Helena Berlin. l 

LENA M FREDRIKSSON 

M frEdrIKssOn

fAKTA: AndErs lIndsTröM 

Ålder: 52. Jobb: General Manager Logistics 

Europa. Fritidsintressen: Familjen, hem och hus. 

Tycker också om att läsa och resa. Färdas helst 

med: Cykel. 

intervjun 




volvo trucks 

när produktionskapaciteten höjs i Europasystemet ökar också trycket 

på underleverantörerna. Vad gör EM för att hjälpa till att få fram material 

i tid till fabrikerna? Anders lindström är chef för EM logistik. 

– Den resan startade redan i början av året. 

Vi har fyra fabriker som är på väg att öka 

kapaciteten kraftfullt. Och våra leverantörer 

ska följa med i den accelerationen och öka 

sin leveranskapacitet lika mycket. 

Hur snabbt går kapacitetsökningen? 

– Vi ökar i hela 

systemet just 

nu men som 

mest handlar 

det om mer än 

100 procents 

ökning av 

kapaciteten 

inom ett 

halvår. 

Fram emot årsskiftet ska EM-fabrikerna 

producera cirka 1200 bilar per vecka, jämfört 

med en veckotakt i början av 2010 på 

knappt 500 bilar. 

Klarar underleverantörerna att öka lika 

snabbt? 

– Vi måste komma ihåg att den kraftiga 

kapacitetsökning vi ser just nu har startat 

från ett finansiellt bottenläge. Många av 

våra underleverantörer gick i konkurs och 

omstrukturerade eller drog på andra sätt 

ned sina kapaciteter på grund av krisen. Vi 

har cirka 700 underleverantörer spridda 

över världen, med tyngdpunkt i Europa. De 

jobbar hårt för att hinna med att leverera 

våra behov. Men det tar tid att bygga upp 

den kapacitet vi hade 2008. Vi accelererar 

så snabbt det bara går. 

Varför går det inte lika fort 

som ni önskar? 

– Många i den kedja av 

leverantörer som försörjer 

industrin med material 

är väldigt hårt ansatta. 

Det gäller hela kedjan 

som skall bygga upp 

sina kapaciteter, från 

färdiga komponenter 

ner till gruvan 

där råmaterialet 

tas upp. Dessutom 

är det ju 

inte bara vi som 

behöver leveranser. 

Hela vår 

bransch håller på att 

stärkas. Vi försöker ta så stor 

andel vi kan av kapaciteten, ofta i 

konkurrens med våra konkurrenter. 

Hur arbetar ni konkret gentemot era 

underleverantörer? 

– Vi följer deras leveransförmåga noga 

och har dagliga och veckovisa kontakter med 

samtliga. Vi arbetar också intimt ihop med 

inköp på Volvo 3P, som har det kommersiella 

ansvaret. Vi förstärker även bemanningen 

i våra egna led för att hänga med, exempelvis 

till materialstyrningen inom fabrikerna. 

Är det några särskilda komponenter ni 

har problem med? 

– Det finns ett antal leverantörer som 

har det jobbigare än andra. Det gäller 

framför allt de som har stor egen produktion 

och komplicerade detaljer med lång 

leverantörskedja bakom sig. Generellt kan 

man säga att det går fortare att bygga upp 

kapacitet i en slutmonteringsfabrik och i till 

exempel chassitillverkning än i komponenttillverkning. 

Montörerna i fabrikerna, hur påverkas 

de av situationen? 

– Det skapar en ryckighet som är 

störande förstås och våra anställda tvingas 

improvisera mer. Det frestar på att komma 

till jobbet på måndag morgon och inte 

kunna producera det som planerats, för att 

en vecka senare behöva jobba övertid. Men 

det är den verkligheten vi har just nu. 

Det pratas om att det är ett nytt system 

på gång inom Logistik, kallat GILM. Vad 

är det? 

– Det är ett gemensamt, globalt arbetssätt 

och ett nytt IT-system för styrning 

av material från leverantör hela vägen till 

montören. Vi börjar installera det i Tuve 

och Kaluga i februari 2011. På sikt innebär 

det bland annat att en enskild materialstyrare 

kan styra och prioritera sina leverantörer 

för hela EM. Målet är en bättre och 

säkrare försörjning av material och färre 

brister i produktionen. l 

TExT OCH BILD: FLORENCE OPPENHEIM 

#4 #5 2010 2009 Hytten 139




volvo truck 

MIKAEL THORSTENSSON leder arbetet kring 

OMS-strukturen i GMEP. OMS (Operational 

Management System) handlar i 

praktiken om strukturen kring information 

och möten och hur nedbrytning av mål sker 

i organisationen. Alltså frågor om vilka möten 

som är viktiga och hur man förbereder 

och följer upp det som beslutas på mötena. I 

projektet finns representanter från fabrikerna 

och från olika funktioner inom GM, som till 

exempel teknik, logistik och kvalitet. 

– Vi jobbar just nu med att förstärka den 

OMS-struktur som redan finns och som 

fungerar bra ute i fabrikerna och att täppa 

till eventuella luckor på områden där det 

idag inte finns någon. 

Arbetet innebär inga större förändringar i 

själva strukturen, det är snarare förbättringar 

av hur den används. 

– Under Milstolpe 2 i programmet ska 

vi titta på de viktigaste mötena inom de 

områden som respektive fabrik har valt att 

14 Hytten #4 2010 

ArBetA smArt 

nästa steg i VP 

Inom global Manufacturing pågår sedan en tid ett övergripande program kallat gM 

Efficiency Program. syftet är att identifiera förbättringar som ska hjälpa gM att nå 

sina mål på förbättrad effektivitet. Inom gMEP finns ett delprojekt som handlar om att 

finslipa arbetssätt och snabbare hitta orsaker till olika problem och avvikelser. Målet är 

naturligtvis att reducera produktionskostnaden per bil, genom att jobba smartare. 

fokusera på. I Gent till exempel är materialtillgänglighet 

hos användaren ett fokusområde 

och då fokuserar vi på de möten som 

rör den frågan, säger Mikael Thorstensson. 

FÖR TUVE ÄR DIREKT-OK det fokusområde 

som de jobbar med och i Umeå fokuserar de 

på möten som rör OEE (Overall Equipment 

Effectiveness), alltså hur effektivt 

Volvo Lastvagnar utnyttjar sina anläggningar. 

Kaluga är inte med i programmet eftersom 

de håller på att trimma in sin fabrik där VPS 

(Volvo Production System) är en del. 

– Vi har etablerat ett nytt begrepp, 

Performance Coachning. Tanken är att 

organisationen ute i fabrikerna ska få hjälp 

att prioritera rätt, till exempel när det gäller 

målsättningar och avvikelser. Dessutom ska 

vi förstärka arbetet med så kallade rotorsaksanalyser, 

det vill säga analyser av olika 

problem och avvikelser för att hitta roten till 

ett problem eller en avvikelse. 

fAKTA: 

gMEP – glOBAl MAnUfAcTUrIng EffIcIEncy PrOgrAM 

– Syftet med programmet är att hitta mer uppslag till förbättringar för att nå GM:s mål för 

• Leverage (förmågan att öka produktionen i förhållande till motsvarande kostnadsökning. 

En ökad produktion utan ökade kostnader betyder 100 procent leverage). 

• Break even (intäkterna ska täcka kostnaderna). 

• Produktkostnad. 

– Projektet har identifierat en besparingspotential på 117 MSEK för hela GM inom olika 

områden. I affärsplanen för 2011 finns ambitionen att ha denna potential som riktmärke. 

– I GMEP finns även delprojekt inom Engineering efficiency (Teknik) och Work organisation 

(arbetsorganisation). 

EM:s ledningsgrupp och Mikael Thorstensson 

ska nu identifiera nyckelindivider 

som ska få en utbildning inom coachning 

och rotorsaksanalys. De personerna ska sedan 

i sin tur stödja förbättringsarbetet inom 

de prioriterade områdena i respektive fabrik. 

– Fram till idag har vi på flera håll inom 

EM jobbat med att coacha vår mötesstruktur. 

Nu vill vi arbeta med Performance 

Coachning för att stödja våra organisationer i 

att förbättra resultaten i våra nyckeltal, säger 

Mikael Thorstensson. 

Detta gäller ledare på alla nivåer, från 

ledningsnivå på fabrikerna till teamledare i 

produktionen. Men det gäller däremot inte 

Produktionsledare, tekniker och gruppledare 

deltar i morgonmöte på flödet i Tuve, ett av 

flera möten i OMS-strukturen. Tillsammans går 

de igenom alla punkter som kommit upp på 

handlingsplanen och beslutar om åtgärder. 

flOrEncE OPPEnHEIM

s-arbetet 

hela fabrikerna utan alltså inom specifika 

fokusområden. 

– Vi har en väldigt bra grundstruktur 

i OMS men har kanske inte riktigt orkat 

använda den fullt ut överallt. Det hoppas vi 

att de nya coacherna ska ändra på. 

OVE BÖRJESSON ÄR ANSVARIG för att 

koordinera arbetet kring kvalitet och VPS 

inom EM. 

– För oss inom EM är det viktigt att 

5VARFÖR 

• 5 Varför är ett verktyg där 

man frågar sig varför hände 

detta? Sedan frågar man 

vidare, totalt fem gånger för 

att verkligen komma ner på 

djupet av ett problem. 

• 5 Varför är ett av flera verktyg 

som används vid rotorsaksanalys.Rotorsaksanalys 

är en metod för att analysera 

problem och avvikelser 

och därefter hitta orsaken till 

problemet. 

• Fiskbensanalys är ett exempel 

på ett annat verktyg. Det 

är en form av brainstormning 

där man tittar på vilken verkan 

ett fel har haft. Påverkar det 

miljö, metod, människa, maskin, 

mätning eller material? 

Var någonstans finns påverkan 

och vad var orsaken? 

flOrEncE OPPEnHEIM 

poängtera att GMEP inte innebär någon ny 

färdriktning. I grunden handlar det istället 

om att se helheten inom VPS och baka ihop 

VPS-principerna på ett bra sätt så att vi 

behåller riktningen i arbetet. GM Efficiency 

Program hjälper oss att hitta rätt i våra prioriteringar, 

säger han. 

Den stora utmaningen just nu är att 

med hjälp av ett förbättrat användande av 

vissa arbetssätt inom VPS, kunna skapa 

förutsättningar för att göra mer rätt, i hela 




volvo trucks 

organisationen, och att hitta orsakerna till de 

problem som finns. 

– För våra montörer ska det förhoppningsvis 

innebära att de märker att det blir 

färre problem och störningar och bättre 

förutsättningar att göra ett bra jobb, säger 

Ove Börjesson. l 

FLORENCE OPPENHEIM 

Mikael Thorstensson ansvarar för arbetet med OMS-strukturen inom GM Efficiency Program. 

#4 2010 Hytten 15


viD volvo lAstvAgnAr umeÅ 


volvo trucks 

PÅ NYA JOBB 

Stefan Svanberg har 

tilldelats arbetet som 

Projektvagnsoperatör för 

Produktprojekt. 

Jonas Hörnlund, 

produktionstekniker, 

är ny Underhållsledare 

på Teknikområde 4 på 

Måleriet sedan den 1 

oktober. Han ansvarar 

för den nya avdelningen 

7322 och rapporterar till 

teknikchef Jonas Örmin. 

Erik Johansson, 

produktionstekniker, 

blir från den 11 oktober 

Underhållsledare på 

nya avdelningen 7313 

i Karossfabriken. 

Han rapporterar till 

teknikchef Anders 

Jonsson. 

Desireé Brömster 

Blomqvist, produktionsledare 

sedan 1/10 på 

Måleriet. 

Niklas Wallner, 

Henrik Waara, 

Urban Lidberg, Mats 

Jonsson arbetar som 

Segmentssamordnare, 

(SSO) på Load/Unload i 

Måleriet. 

Urban Frisk arbetar som 

Materialstyrare inom 

EML , tidsbegränsad 

anställning till den 31 

december 2010. 

Mattias Oskarsson 

arbetar som s-designer 

inom EML, med en 

tidsbegränsad anställning. 

Se även sid 22 

16 Hytten #4 2010 

Samarbete 

trimmades i Umeå 

Volvo Lastvagnar, Umeå, hade celebert besök 

för en tid sedan. Både 4M och produktionsrådet 

inom Volvos industrisida hade förlagt sina möten 

i Umeå. 

4M består av Volvo (Leif Hultman), NAT 

(North America Trucks-Roger Johnston), 

Renault (Olivier Vidal) och UD Trucks (Kyouji 

Funatsumaru). På bilden till höger: Olivier Vidal, 

Renault, Jan Ohlsson, EM-chef och Leif Hultman, 

GM-chef. l 

Produktionsrådet inom 4 M besökte hyttfabriken i Umeå tidigare i höst. 4 M består av cheferna 

inom industrisidan för Volvo Lastvagnar, Renault, NAT (North America Trucks) och UD Trucks. 

Det kinesiska samarbetet upphör 

de kinesiska myndigheterna har 

godkänt avtalet där sinotruk (BVI) 

limited, ett helägt dotterbolag till 

china national Heavy duty Truck 

group corporation (cnHTc), 

och cnHTc köper samtliga av 

Volvokoncernens aktier i det 

gemensamma bolaget Jinan Huawo 

Truck corporation. 

Volvokoncernens ägarandel uppgick till 

50 procent av aktierna. 

Samarbetet mellan Volvo 

och CNHTC inleddes år 

2003 och av olika skäl inte 

blivit den affärsmässiga 

framgång som båda 

parter hoppades på. 

Försäljningen har 

en obetydlig effekt 

på Volvo-koncernens 

resultat och finansiella 

ställning.

Ida Fredriksson praktiserar på 

Informationsavdelning i Umeå. 

Ida Fredriksson 

som ska 

praktisera 

på hyttfabriken. 

Vad ska du göra..? 

– Jag har praktik på Informationsavdelningen, hos 

Thor Persson och Denny Westerlund. Tanken är att 

jag under hösten ska titta närmare på hur den interna 

kommunikationen fungerar, och bl a undersöka 

avdelningsmöten och se hur de fungerar. Jag ser fram 

emot att träffa medarbetarna och höra deras åsikter. 

Berätta om dig själv..? 

– Jag är 24 år och kommer Täfteböle utanför Umeå. 

De senaste tre åren har jag bott i Sundsvall och 

pluggat på Informations- och PR-programmet vid 

Mittuniversitetet i Sundsvall. Kul att vara tillbaka i 

Umeå igen! 

Hur känns det då..? 

– Jo, det känns väldigt bra. Det är en positiv stämning 

i fabriken, varje gång jag följt med Denny ut i 

produktionen har alla varit så väldigt trevliga. 

Vilken är den största utmaningen..? 

– Just nu känns det som att det är att hitta i 

hyttfabriken. Jag behöver nog en karta innan jag hittar 

till avdelningsmötena… 

långväga gäster 




volvo trucks 

Volvo Lastvagnar, Umeå, har haft besök av Chaiyot Leelajarutkul, Senior Process 

Engineer, vid IM fabriken TSA (Thai Swedish Assembly) i Thailand. Syftet med 

besöket var att uppdatera TSA på vad som sker i samband med introduktionen 

av FMx på den thailändska marknaden. Chaiyot skickade ett särskilt tack till 

medarbetarna på hyttmonteringen för deras vänliga mottagande under hans 

besök. Främre raden,fr.v: Krister Sjögren, Håkan Nordin, Chaiyot Leelajarutkul, 

och Antonio Orellana. Bakre raden, fr.v: Rolf Olofsson och Anna Sundberg. 

Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå besöktes av våra kollegor från 

chassiefabriken i Kaluga, Ryssland. Bakre raden, fr.v:i Vlad Kuznetsov, 

Alexey Ushkin, Artem Gavrikov, och vår egen Stefan Ivarsson. Främre 

rade, fr.v: Oksana Lubimova, Denis Byachkov och Alexey Terin. 

#4 2010 Hytten 17

A en mAgAzine tiDning for fÖr employees 

AnstÄllDA 

viD volvo At lAstvAgnAr the tuve plAnt 

umeÅ 


volvo trucks 

nya godsbangården ett stort lyft 

Glädjen är stor över den nya 

godsbangården. Här är hyttgänget, 

fr.v Gunnar Björk, Christer Volny, 

Malin Mattsson, Lennart Björnehall 

och Magnus Norgren som alla strålar 

ikapp med solen. 

den nya godsbangården i Umeå blir ett 

stort lyft för godstrafiken i allmänhet och 

Volvo lastvagnar i synnerhet. 

det är här som Volvos lastbilshytter 

lastas på järnväg för vidare transport till 

monteringsfabrikerna i belgiska gent och 

Tuve i göteborg. 

– Vi har fått två nya egna spår 

och allt är toppmodernt. Vi får en 

rationellare hantering och kan lasta två 

tåg samtidigt, säger Malin Mattsson, vår 

transportansvarige. 

Den gamla bangården, central 

belägen en bit väster om 

järnvägsstationen i Umeå, 

stängdes för godshantering 

den 1 augusti i år. All godshantering 

flyttades till den nya 

godsbangården som sträcker 

sig från Umestans Företagspark 

och ett par kilometer längs 

Vindelvägens (E 363) norra 

sida. 

Malin Mattsson 

Det är här som Volvos hytter lastas i 

järnvägsvagnar. 

– Istället kan vi nu rangera våra tågvagnar på ett 

betydligt effektivare sätt. Vi slipper dra vagnarna ut 

och in på spåret på grund av platsbrist. Istället har vi

– Vill Johansson vara snäll och köra snälltåget idag? 

– Nej, men jag kan vara god och köra godståget. 

nu ett helt tågset inne på ett enda spår på bangården, 

säger Malin Mattsson. 

GREEN CARGO KÖR TÅGET 

Volvo Lastvagnar, Umeås tågtransporter sköts utav 

VLC – Volvo Logistic Center – som i sin tur har 

anlitat Green Cargo som transportör. Ett nytt 

kontrakt har skrivits med den nya terminaloperatören 

ISS TrafficCare och i kontraktet ingår två ”egna” 

Volvo-spår som enbart är avsedda för lastning av 

Volvos hytter. 

– Våra medarbetare på Utlastningen på 

hyttfabriken planerar lastningen på tågvagnarna 

och aviserar sedan hur många och vilka hytter som 

kommer per tåg till Gent respektive Tuve, förklarar 

Malin vidare. 

ALLT BÖRJAR PÅ HYTTFABRIKEN 

Hela hyttransporten börjar inne på hyttfabrikens 

industriområde. Idag lastas Volvo-hytterna på Volvolastbilar 

på området väster om Monteringen, som 

sedan går direkt till den nya godsbangården. Det är 

Umeassistance/Bilfrakt som ansvarar för transporten, 

och de sköter även om lastningen till specialbyggda 

trailers, samt lossning och lastning i sekvens på 

järnvägsvagnarna enligt utlastningens instruktioner. 

– Nya godsbangården är himla fin, helt suverän 

jämfört med tidigare, säger Magnus Norgren som 

kör en av de fyra hyttlastbilarna mellan fabriken och 

järnvägen. 

Tre av de fyra ekipagen kör nio vänder vardera 

varje dag, och den fjärde hyttlastbilen klarar sig med 

tre vändor idag. 

Magnus har jobbat med hytterna i 15 år, och 

har hunnit med att vara både traktorförare och 

lastbilschaffis. 

– Det finns mycket ytor att svänga på och sedan 

när Västra länken är färdig blir det ännu bättre för våra 

hyttransporter. Det enda som kanske saknas är lite 

bättre personalutrymmen, menar han. 

Ur gåsblandaren 1937 




volvo trucks 

Erik Fredriksson lastar Volvo-hytter för transport till den nya godsbangården i Umeå. 

Gunnar Björk hjälper Lennart Björnehall i traktorn att sikta rätt så att hytterna hamnar 

på rätt ställe i järnvägsvagnen på godsbangården. 

ATT LASTA HYTT ÄR VARIERANDE 

Gunnar Björk, med sina sex år som hyttoperatör, har tre olika arbetsuppgifter på 

sin lott. Ena veckan lastar han hytter på Volvo, andra veckan kör han lastbil och 

den tredje ansvarar för att låsa fast hytterna i järnvägsvagnarna. 

– Det roligaste är nog att lasta hytter på Volvo, det är mest varierande jobbet 

och inte minst att se till att hytterna lastas i rätt sekvens, säger Gunnar. 

Den nya godsbangården med sina 5,8 hektar är gigantisk och rankas redan som 

en av norra Europas modernaste godsterminaler. l




volvo trucks 

FAKTA 

Tågtransporter 

• Hyttfabriken i Umeå 

har två avgångar varje dag 

under veckan (måndagfredag). 

• Varje dag går ett 

tåg till Gent och ett 

till Tuve-fabriken i 

Göteborg, dvs 10 

avgångar per vecka. 

• I Älmhult delas vårt 

tågset upp och samkörs 

med Volvo Cars enligt 

en överenskommen 

vagnsfördelning. Vi 

har två avgångar från 

Älmhult, ett tågset som 

avgår på morgonen 

och det andra på 

eftermiddagen. 

• I Sverige får längden 

på tåget vara max 610 

meter. 

• För ett tåg till Europa 

(utanför Sverige) får 

ett morgontåg vara 

610 meter långt, 

men ett godståget på 

eftermiddagen begränsas 

till 580 meter. 

• Hytterna transporteras 

i specialbyggda 

järnvägsvagnar, sk Multi 

Purpose. 

• En tågvagn är 31,4 

meter lång och varje vagn 

rymmer 12 hytter. 

• Till Tuve skickas i 

snitt 6-7 vagnar per dag. 

• Till Gent skickas i 

snitt 12-13 vagnar per 

dag. (Gent monterar just 

nu 128 hytter/dag). 

20 Hytten #4 2010 

lördagen den 28 augusti 2010 

invigdes Botniabanan med kunglig 

pompa och ståt. 

dagen innan – lite i skymundan 

– invigdes sveriges modernaste 

godsbangård och ett logistikcenter 

som kommer att sätta många positiva 

spår in i framtiden. 

den nya godsbangården och 

nordic logistic center betyder mycket 

för svensk industri i allmänhet och 

norrländsk i synnerhet. 

Den nya godsbangården med sina 90.000 

kvadratmeter terminalyta och NLC med sina 

40 hektar logistikyta är – som alla förstår – en 

gigantisk anlänggning. Den sträcker sig från 

Umestans Företagspark (gamla I 20/K4) och 

nästan ända upp till Hamptjärnsstugan längs 

Vindelvägen. 

NLC bygger på några helt unika 

förutsättningar: 

Den nya godsbangården och Nordic Logistic 

Center i Umeå är en gigantisk anläggning 

och blir det nya godsnavet för norra Sverige. 

90.000 kvadratmeter! 

SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE 

Det har ett av Sveriges bästa logistiska lägen och 

kommer att bli godscentrum för hela övre Norrland, 

såväl för norr-söder som öst-västliga flöden. 

– Vi är också en expansiv och logistiktung region. 

Sett till infrastrukturen blir vi en av Sveriges och 

Europas effektivaste och modernaste godsterminaler, 

hälsar kommunalrådet Lennart Holmlund. 

Godsbangården innehåller en mötesstation för 

tåg, en bangårdsdel och en godsterminal på 5,5 

hektar. Terminalen har 11 spår som är fördelade på 

ter terminalområden. Dessutom kommer Nordic 

Logistik Center bl a att bygga lagerhotell gör gods och 

uppställningsplatser för en omfattande containertrafik. 

DSV REDAN PÅ PLATS 

Det byggs också en vagnsverkstad för Norrtåg med tre 

spår in och ut. Lokalen ska tas i bruk i augusti 2011. 

Ett antal uppställningsspår är reserverade för lok, X 

2000- och sovvagnståg och i juni kommer Green 

Cargo Center att vara klart med bl a kontor och 

övernattningsrum. 

NLC:s tillkomst har ökat intresset från olika speditörsföretag 

att etablera sig i Umeå. DSV är t ex

edan på på plats med 

stor byggnad för lager 

och kontor. Den nya 

ringleden – Umeås 

vägpaket – med bland 

annat Västra och Norra 

länken underlättar för 

lastbilarna att komma 

till och från både den 

nya godsbangården och 

NLC-parken. 

För Volvo Lastvagnar i 

Umeå, innebär också den 

nya lastningsplatsen ett 

stort lyft. Nya stora ytor 

och mycket svängrum 

för både lastbilar och 

traktorer. 

Den nya bangården 

i kombination med 

den nya Botniabanan 

fördubblar möjligheterna 

att frakta gods till och 

från norra Sverige. 

Tillsammans med den 

gamla stambanan som 

finns kvar som ett 

dubbelspår är systemet 

nu också mindre 

känsligt för 

störningar. 

– Livet är en resa. Ju mindre bagage man bär på, 

desto fler intryck får man med sig. 

det går som på 

räls för logistiken 

Hur ser egentligen logistiken 

ut runt våra inleveranser av 

material? 

Ja. när det gäller 

ankommande material 

används i princip alla 

transportslag, dvs lastbil, 

järnväg och flyg. 

– Idag har vi cirka 270 

underleverantörer som 

skickar material till Umeå, 

säger Malin Mattsson. 

Om vi börjar med råmaterialet till 

Volvo-hytten – plåten – så sker 

merparten av inleveranserna med 

tåg. In princip köper vi plåt från 

tre leverantörer; Arcelor, Thyssen 

och SSAB som samtliga levererar in 

plåtmaterialet till konsignationslagret 

i Holmsund via järnväg. 

– Därefter körs plåten med 

lastbil från SCA i Holmsund och 

inte med vilken lastbil som 

helst, det är 

Hanna schygulla, tysk skådesperska 

naturligtvis en Volvo, säger Malin 

Mattsson med ett leende. 

På grund av höga produktionsvolymer 

har även pressning av plåt 

lagts ut till VCBC (Volvo Cars 

Body Components) i Olofström. 

Färdigpressat material tas hem via 

järnväg 

– I dagsläget tar vi hem 6-8 

containers i veckan, upplyser Malin. 

När det gäller allt material som ska 

monteras in i Volvo-hytten så finns 

leverantören i största delen i central- 

Europa. Därför har Volvo Logistics 

Center etablerat två godsterminaler, 

en i Gent och en i Göteborg, där 

Umeå-godset från Europa samlastas 

för vidare transport till Umeå. För 

tillfället kör Nordprotekt en (1) sk 

”charter-bil” dagligen mellan VTA 

(Volvo Logistik Terminal Arendal i 

Göteborg och Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Charterbilen rymmer ca 160 m³, och 

när den är fullbokad tas resterande 

volymer upp med järnväg till Umeå 

med hjälp av Schenker/Milles. 

– På terminalen lastas lastbilen 

med släp med ankommande gods 

från Europa, men också med en del 

material från leverantörer i södra 

Sverige. Som returfrakt från Umeå 

får lastbilen ta med sig hytter, 

CKD-lådor, emballage 

mm, avslutar Malin 

Mattsson. l 




volvo trucks 

FAKTA 

Botniabanan 

• Botniabanan är 

19 mil ny järnvägen 

som sträcker sig från 

Ångermanälven,. 

Strax norr om 

Kranfors flygplats, via 

Örnsköldsvik, Husum, 

Nordmaling och Umeå. 

• Banan passerar 

genom två landskap och 

fem kommuner. 

• Botniabanan AB 

bygger järnvägen och 

hyr ut den färdiga banan 

till Trafikverket. 

• Trafikverket tar över 

ansvaret för förvaltning, 

underhåll och trafikering 

på Botniabanan. 

• Sträckan inrymmer 

143 broar och 2,5 mil 

tunnlar. 

• Staten äger, via 

Statens Väg- och 

Baninvest, 91 % i 

Botniabanan och 

kommunerna Kramfors, 

Ö-vik, Nordmaling och 

Umeå resterande 9 %. 

• Botniabanan kostade 

15 miljarder kr i dagens 

penningvärde (2010). 

För Volvo Lastvagnars 

del innebär Botniabanan 

säkrare och snabbare 

hyttransporter till Gent- 

och Tuve-fabrikerna. 

Hyttfabriken i Umeå har 

arbetat hårt med korta 

transporttiderna. Idag tar 

det cirka 51 timmar att 

leverera hytterna med 

direkttåg till Gent. 

#4 2010 Hytten 

21




volvo trucks 

PÅ NYA JOBB 

Marie Bengtsson 

har utsetts till ny 

produktionschef vid 

Volvo Lastvagnars 

monteringsfabrik i 

Wacol , Australien. 

Marie har tidigare varit 

chef för Logistik och 

CKD vid Tuve-fabriken 

i Göteborg. Hon 

kommer att rapportera 

till platschefen Mona 

Edström Frohm. 

Joakim Finnberg, 

tidigare montör, har 

fått tjänsten som 

produktionstekniker 

på TO4. Tjänsten är 

tidsbegränsad. 

Tom Eriksson är 

ny konstruktör på 

Mekaniska UA sedan den 

16 augusti. Han ersätter 

Daniel Wallberg som 

lämnat Volvo för annan 

arbetsgivare. 

Marcus Lindblom och 

Gunnar Berglund är nya 

elektriker på avd 7361, 

TO2. 

Peter Arklöf, Johnny 

Nykvist och Michael 

Jonsson är alla nya 

elektriker på TO 3, 

avd 7312, som vi hälsar 

välkomna tillbaka till 

Volvo. Ny elektriker på 

TO3, avd 7312, är också 

Nils Bäckström. 

Se även sid 16 

22 Hytten #4 2010 

250 nyrekryteringar! 

Vi lyfter på kepsen och hälsar alla nya 

medarbetare välkomna – och välkomna 

tillbaka – till Volvo lastvagnar, Umeå. 

I dagsläget har cirka 250 

medarbetare rekryterats till hyttfabriken 

i Umeå. 

– fram till vecka 44 kommer 

ytterligare 100 medarbetare att börja 

jobba på Volvo, säger lars Edberg, Hrchef. 

Totalt handlar det om rekrytering av totalt 300 

medarbetare, där majoriteten är arbetare, eller 

IW – Industrial Workers – som det numera heter 

inom Volvo. 

Nyrekryteringarna ska täcka de behov som 

finns med anledning av en ökad efterfrågan på 

Volvo-lastbilar och därmed högre volymer. 

– Men vi rekryterar också 

för att täcka projektbehov och 

ersätta de som slutat eller t ex 

tagit ledigt för studier, påminner 

Lars Edberg.. 

24 nya medarbetare jublade över att få börja jobba på Volvo Lastvagnar i Umeå. 

STARTADE I JUNI 

Den pågående rekrytering 

startade i början av juni, men 

det var inte förrän i mitten av 

augusti – efter semestern – som Lars Edberg 

rekryteringsarbetet tog ordentlig fart. 

Nämnas kan att den första annonsen i 

lokaltidningarna på 60 medarbetare i Umeå lockade 

över 1.000 sökande till hyttfabriken i Umeå. 

Än så länge har det inte varit brist på någon 

särskild yrkeskategori, men i praktiken är det svårast 

att få tag på elektriker, verktygsmekaniker, svetsare 

och truckförare. Många kanske undrar vad händer när 

en ny medarbetare kommer till Volvo Lastvagnar och

kliver in på hyttfabriken 

från den allra första 

dagen..? 

GENIKNÖLARNA 

GNUGGAS REJÄLT 

Ja, under de två första 

dagarna får våra nya 

medarbetare vara på sin 

nya arbetsplats, och då 

gnuggas geniknölarna 

rejält. Det är ett späckat 

program som innehåller 

det mesta en ny 

medarbetare behöver 

veta: 

• 

Praktisk information 

• Information från 

Sodexo 

• 

Företagspresentation 

• Företagets kultur och 

värderingar 

• 

Kvalitet 

• Hämta skor och 

arbetskläder 

• Information om 

Företagshälsovården 

• 

• 

Arbetsergonomi 

Fabriksvisning 

• Skydd och 

säkerhetsinformation 

• 

Facklig information 

Förutom detta får alla 

nya medarbetare en 

pärm som innehåller allt 

man behöver veta. 

– När medarbetaren 

kommer ut till sitt arbetsställe 

tar respektive 

chef hand om den nyanställde 

och informerar 

och introducerar honom/ 

henne i det nya arbetet, 

säger Lars Edberg 

och hälsar alla nya 

medarbetare välkomna. l 

– Att arbeta för sig själv finns det ingen glädje i. 

Skaffa dig istället någon att arbeta för. 

Ett jobb försvann, 

ett nytt dök upp! 

Peter Kohlström, 38 år, hade jobbat på 

Volvo i 15 år, både på monteringen och 

som truckförare, när finanskrisen slog till 

mot transportbranschen. 

Peter riskerade att förlora jobbet, men 

istället fick han ett nytt! 

– Det började med att jag blev omplacerad. Då 

förstod jag att jobbet vara i fara. Därför sökte jag till 

KY-utbildningen Transportledning och logistik vid 

Liljaskolan i Vännäs. Jag gillar ju logistik, det är det 

jag vill jobba med, och jag hade inget emot att börja 

plugga, berättar Peter Kohlström för Hytten. 

ISTÄLLET FÖR ATT MISTA JOBBET fick Peter 

Kohlström också ett nytt! Efter ett knappt år av 

den tvååriga utbildningen fick han ett vikariat som 

materialstyrare på Volvo lastvagnars logistikavdelning. 

– Varje materialstyrare har ansvaret för 20-30 

leverantörer. Det gäller att rätt saker levereras till rätt 

plats och på rätt tid! Transporterna kan ske på bil, båt 

och järnväg, förklarar Peter. Och han tillägger: 

– Det är hård konkurrens om den här typen av 

jobb, så det visar ju att utbildning lönar sig! 

Peter har ett år kvar på utbildningen och han 

intygar att han kommer att satsa hårt för att få ut 

så mycket som möjligt av den. Att det lönar sig 

med utbildning bekräftas av Christer Volny, chef för 

avdelningen Logistikutveckling och materialstyrning 

på Volvo lastvagnar i Umeå. 

– Fem av de anställda på avdelningen har gått 

utbildningen vid Liljaskolan. Mitt krav är att vi ska 

ha logistikutbildade personer på vår avdelning, som 

täcker hela kedjan från leverantör till förbrukare: 

materialstyrare, logestiktekniker, förpackningstekniker, 

transportledare och projektledare för logistik. 

VI TRÄFFAR PETER KOHLSTRÖM i hans hem på 

Odengatan i Hörnefors. Här tillbringar han många 

timmar på kvällar och helger framför datorn. Eftersom 

utbildningen Transportledning och logistik numera ges 

på distans jobbar han dagtid på Volvo. 

– På kvällarna går jag ner till mitt studierum och 

jobbar. Det krävs disciplin och en förstående sambo 

för att klara det, intygar Peter. 

Henrik Ibsen 


viD volvo lAstvAgnAr,umeÅ 


volvo trucks 

VILKA RÅD HAR DÅ PETER till de som liksom han vill 

satsa på en utbildning inom Transport och logistik. 

– Ta utbildningen på allvar! Det gäller att vara 

förberedd när vi har seminarier och när vi ska 

skicka in uppgifter. Vi får bra hjälp av lärarna och 

klasskamraterna är värdefulla att utbyta erfarenheter 

med. När man som många av oss gör pluggar på 

helger och kvällar är oftast inte lärarna anträffbara. 

Då är det bra att kunna gå in på Skype och diskutera 

arbetsuppgifter med kompisarna, förklarar Peter. 

– Jag trivs riktigt bra med utbildningen. Vi började 

med företagsekonomi. Det var ganska svårt, men jag 

klarade alla prov och då kände jag mig mycket nöjd. 

Oftast har läraren tre elever uppkopplade på Skype 

samtidigt. Det blir gruppseminarier på upp till två 

timmar där läraren driver samtalen framåt. 

– Jag har nära kontakt med alla elever och vet 

vad var och en har gjort. Det gör det lätt för mig att 

ge den hjälp de behöver och att sedan bedöma deras 

jobb, berättar Anders Edlund, en av Peters lärare. 

PETER KOHLSTRÖM är i grunden byggnadsmålare. 

Han fick jobb direkt efter utbildningen vid 

Dragonskolan 1990. Men i mitten av 90-talet kom 

byggkrisen, samtidigt som Volvo rekryterade personal. 

– Jag sökte och blev kvar. Och jag har trivts hela 

tiden! konstaterar Peter.. 

Med stor inlevelse berättar han hur jobbet 

har förändrats under hans tid på Volvo fram till 

den pågående förändringen av monteringen med 

minskning från elva till nio segment. Allt för att göra 

hyttfabriken i Umeå än mer konkurrenskraftig. 

– Ett företag som Volvo ligger långt fram när det 

gäller logistik och transport, konstaterar en nöjd Peter 

Kohlström. l 

#4 2010 Hytten 23




volvo trucks 

24 Hytten #4 2010 

kApAcitet 2010 

– det är dags att leverera 

och leva upp till vad vi lovat 

Projekt ”Kapacitet 2010” är på väg i sin sista fas och 

nu är det upp till bevis. 

Volvo lastvagnar, Umeå, har fått drygt 1,5 miljarder 

för att investera i hyttfabriken. 

– nu är det dags att leverera det vi har lovat 

och leva upp till de förväntningar som vi har på 

oss, säger Josef stenman, projektledare för hela 

kapacitetsprojektet. 

Nu handlar det om att trimma in nya 

Mainline, vår flexibla robotlinje, som kan 

producera både FH- och FM-hytter i 

samma produktionslinje. Arbetet går ut 

på att öka tillgängligheten, eliminera både 

kvalitetsproblem och tekniska störningar. 

För säkerhets skull har rivningen av 

den gamla FH-linjen stoppats och får leva 

vidare till intrimningen är klar. Det har fått 

konsekvensen att den planerade Dörrbanan 

byggs upp och testas i Holmsund för att 

sedan installeras på gamla FH-ytan. 

Många undrar säkert om detta aldrig ska 

bli klart någon gång..? 

Sedan några veckor tillbaka är nämligen 

nya Mainline inne i en ny fas och ett särskilt 

team har bildats för att finjustera i den 

tekniska utrustningen. Teamet går under 

namnet ”BIW Launch Project”. 

MÅNGA TESTER OCH FULLFARTSPROV 

Tidigare var det line-byggaren ABB 

Frankrike som ansvarade för att vi 

kunde leverera 25 hytter/timme med 

uthållighet. Efter mängder av tester och 

fullfartsprov visade det sig att problemen 

som uppstod var mer riktade mot 

funktioner i robot och kommunikation 

mellan olika utrustning, än i problem med 

fixturer. 

– Eftersom även denna utrustning är 

levererad av ABB har vi tagit ett gemensamt 

beslut att ABB globalt och Volvo göra ett 

slags nystart, berättar Roger Jonsson, ansvarig 

tekniker på Volvo Lastvagnar, Umeå. 

ABB Frankrike finns fortfarande 

väl representerade, men teamet har 

kompletterats av fler automationsexperter 

från ABB Sverige som kan gå in och göra 

ändringar i olika funktioner som t ex 

elektrodformering, mätning av TCP mm, 

som sedan starten orsakat onormalt många 

stopp. 

FOKUS PÅ TEKNIKEN 

Projektet leds av Roger Jonsson (Volvo) 

tillsammans med Torbjörn Geerberg, 

ABB (Globalt) och Thierry Joneau, ABB 

Frankrike. 

– Vi fokuserar på tekniken , dvs felkoder 

på utrustning, fördjupning av frekventa 

stopp, robotfunktioner med konstig logik 

mm. och implementerar även t ex fler 

”weldfinders” som ska ge ett jämnare 

kvalitetsutfall på kortbågssvetsning. 

Förutom Produktions dagliga driftmöten 

arbetas det maniskt från projektets sida med 

att släcka punkter på handlingsplanen. 

– Här har vi ovärderlig hjälp från våra 

egna tre processkötare och en ABB- 

robotskötare per skift. De hjälper till med 

djuplodad rapportering efter varje skift. 

Dessa team ska efter bästa förmåga hålla 

produktionen rullande och även assistera 

sina kollegor vid kortare fel, förklarar Roger 

Jonsson. 

Trond Johnsen är en av tre processkötare 

på det ena skiftet. 

– Vi har kommit en bra bit på väg, men 

det är lite tidigt att säga att vi har allt under 

kontroll, menar Trond. 

ALLA TYPER AV STOPP RAPPORTERAS 

Till handlingsplanen rapporteras alla 

typer av stopp; högt och lågt eller bara en 

frekvent störning. Den följs upp dagligen 

och prioriteras på veckobasis. 

– Allt vi kan lösa direkt görs bokstavligt 

talat direkt, men sedan finns det lite 

klurigare fel eller ändringar av t ex givarnas 

placering eller nyprogrammering. 

Detta planeras in som en aktivitet 

på helgen och tas då om hand av det sk 

”problemlösarlaget” 

Det laget består av en mindre grupp 

riktiga värstingar, enligt Roger Jonsson, 

duktiga på både PLC och robot, och de 

jobbar systematiskt bort de problem som 

prioriterats på handlingsplanen; både på 

utrustning och funktion. 

– Det kortsiktiga målet är att inom 

10 veckor kunna producera 20 hytter 

per timme med jämn teknisk uthållighet. 

Trenden på antal stopp ser mycket bra ut 

och vi kommer att nå över mål, lovar Roger 

Jonsson. l 

Björn Svensson, 

ABB Robotservice, (tv) 

och Roger Jonsson , 

Volvo Lastvagnar Umeå, 

trappar upp samarbetet 

för att öka produktionen.

Björn Andersson, Trond Johnsen och 

Johnny Sundling arbetar dagligen med 

förbättringsåtgärder i nya Mainline. 




volvo trucks 

Har du hört? 

… att Kristoffer Österlund, 

vår landslagsman 

i maraton, vann Volvos 

Lastvagnar, Umeås, 

klubbmästerskap i 

terränglöpning – med 

över tio minuter! 

… att det tyska 

transportföretaget 

Finsterwalder Transport 

och Logistik väljer för 

första gången att köpa 

in Volvo-fordon i sin 

vagnspark. De har beställt 

100 dragbilar och 5 

jämnlastbilar med Euro 5 

EEV-motorer på 460 hk 

och Volvos automatiska 

växlingssystem I-Shift. 

Globetrotter XL-hytterna 

ska vara föraranpassade 

och utrustas med funktioner 

som motoroberoendeluftkonditionering, 

komfortpaket och 

vilopaket. 

… att Volvo Lastvagnar 

i Centralasien och Kaukasien 

har tecknat ett 

avtal på 100 lastbilar 

med ett av Armeniens 

största åkerier, Spayka 

LLC. 45 fordon har 

redan levererats och de 

återstående 55 kommer 

att levereras under första 

kvartalet 2011. 

… att UD Trucks 

och Nissan Motor 

avslutar samarbete 

inom legotillverkning 

av lätta lastbilar. Volvos 

japanska dotterbolag UD 

Trucks samarbete inom 

legotillverkning av lätta 

lastbilar löper ut i slutet 

av januari 2011. 

#4 2010 Hytten 25




volvo trucks 

FAKTA 

Tätningslinjen 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Tätningslinjens 

längd: 46 meter för 

robotcellerna. 

Antal stationer: 7 + 

2 tomma för framtida 

möjligheter. 

Antal robotar: 9. 

Antal doserare: 10 

med kapacitet på 

mellan 10 cm och 

700 cm. 

Antal material som 

appliceras: 3. 

Antal kameror för 

lokalisering av hytten: 

42 fasta och fyra (4) 

robothållna. 

Tätningslängd 

FM-hytten: 19,5 

meter invändigt och 

16,7 meter utvändigt. 

Tätningslängd 

FH-hytten: 18,7 

meter invändigt och 

18,6 meter utvändigt. 

Antal olika 

specialmunstycken: 

3 för tätning. 

26 Hytten #4 2010 

Helautomatisk och hype 

den nya tätningslinjen i Måleriet går 

snart i skarp produktion. 

Tester har pågått under hela hösten 

och resultaten ser mycket bra ut. 

– Vi har lovat att köra igång första 

veckan i december och vi räknar 

med hålla den tidplanen, säger 

projektledaren Erik Bonnedahl. 

Den gamla tätningslinjen har bytts ut i Måleriet 

och på samma yta ståtar nu den helautomatiska 

och hypermoderna anläggningen för tätning av 

hytter. 

Bakgrunden är att hyttfabriken i Umeå, dels 

behöver öka kapaciteten, dels att ersätta den 

gamla utrustningen som började bli sliten. 

– Med den nya tätningslinjen får vi också 

en större flexibilitet och en bättre ergonomi, 

samtidigt som vi sänker våra kostnader och gör en 

rationalisering, säger Erik Bonnedahl, projektledare 

för nya Tätningslinjen. 

HELAUTOMATISK APPLICERING 

Appliceringen kommer att vara helautomatisk 

redan från start, men en station blir bemannad för 

att kunna göra mindre justeringar. Under våren 

nästa år har projektet satt som ambition att gå 

upp till 100 % automation. 

– Vi har kvar en manuell station i slutet på linjen 

för att ta hand om mindre justeringar. I en sådan här 

avancerad teknik vill vi ha utrymme för att trimma 

in och finjustera anläggningen innan vi trycker på 

knappen fullt ut, förklarar Bonnedahl. 

När allt är igång kommer två operatörer per skift 

att sköta om den nya anläggningen, som har nio (9) 

robotar på sju (7) stationer. 

SÅ HÄR TÄTAS VOLVO-HYTTEN 

Hur går det då till att täta hytterna med 

tätningsmassa..? 

Ja, de olika robotarna har olika munstycken, 

men har olika längd på anslutningarna för att nå 

och få rätt vinkel mot hytterna vid appliceringen. 

Pumparna som distribuerar ut materialet från de 

stora 1000 kg leveranstunnorna har återanvänts 

från den gamla tätningen. Då pumpade de 

stomljuddämpningsmassa. 

– Efter rengöring och renovering som vi gjorde 

själva i vår underhållsverkstad har de nu integrerats 

med den nya utrustningen, berättar Erik. 

Efterjustering av tätning sker med två (2) 

robotburna spacklar för att säkra tätningsplan 

kring dörrarna, samt vind- och globetrotterruta. 

Spacklarna kommer att automatsikt rengöras under 

produktionscykeln först med en avskrapning mot en 

kant och sedan av ultraljud i ett vattenbad med ett 

milt rengöringsmedel tillsatt.

modern tätning av hytter 

– Vad jag vet är vi först inom hela 

bilindustrin med applikation att kunna 

automatisera efterbearbetningen, säger 

Erik med stolthet i rösten. 

Yta med stomljudsdämning för FHhytten 

är 1,8 kvadratmeter eller 5,8 kg 

med det nya vattenburna materialet och 

uppdelat på 22 områden. 

MATERIALET TORKAR SNABBT 

Det nya ljuddämpningsmaterialet 

torkar snabbt i luften och därför måste 

varje munstycke förvaras och rengöras 

i ett vattenbad mellan hytterna och i 

samband med produktionsuppehåll. 

Materialet innehåller ca 20 % vatten 

och därför är alla rör, pumpar och 

ventiler tillverkade i rostfritt stål. Vattnet 

avgår i ugnen under härdningen. 

– Det gör att det blir en lägre vikt som 

blir kvar på den färdiga lastbilen, vilket är 

bra för kunden, förklarar Erik Bonnedahl. 

Före tätningslinjen sker ett manuellt 

arbete med förtätning kring sitsresare 

(smältringar), men också dränerings- 

och fixtureringshål som tätas med små 

bitumenbitar (silverdollar). Här byts också 

ED-låsen i dörrarna till målerifixturer, 

samt att luckorna öppnas. 

EN SÄRSKILD STATION 

En särskild station för specialhytter har 

också installerats med plats för manuellt 

arbete på lågvolymhytter, dvs t ex platt 

tak och Crew Cabs. 

– Det som är standard på S-hytterna 

(ofta golv) kommer att göras av robotar. 

Det innebär att vi även kan hantera de 

specialhytter som tillverkas på UA i 

vår nya ordinarie process, slutar Erik 

Bonnedahl, nöjd projektledare för 

Tätningsprojektet i Måleriet. l 

Här har Johan Lövgren, Peder Jonsson, 

Urban Henriksson, och Erik Bonnedahl 

trängt ihop sig inne i robotburen på nya 

tätningslinjen på Måleriet. 




volvo trucks 

#4 2010 Hytten 27




volvo trucks 

FAKTA 

Induktions- 

härdning 

Induktionshärdning 

fungerar så att 

man med hjälp av 

induktionspolar 

skapar ett magnetfält. 

Detta magnetfält 

ger upphov till elektriska 

virvelströmmar 

som lokalt hettar upp 

materialet på grund 

av dess resistans. 

Det gör i sin tur 

att limmet härdar i 

de punkter, där man 

placerar spolarna. 

Materialet hettas 

upp till 200°C i 

var och en av de 

åtta (8) punkterna 

runt luckan med en 

upphettningstid på 

30 sekunder samt 

en hålltid på 30 

sekunder. 

28 Hytten #4 2010 

flytt av frontluckecellen 

för leverans 

utan truck 

Under sommaruppehållet flyttades 

frontluckecellen till dess nya plats 

i UB-fabriken – allt i enlighet med 

fiskbensfabriken, dvs tillverkning sker i 

anslutning till påhängning på Finishline. 

Nu är den första etappen av flytt och 

nyinstallation för dörrar och luckor inne 

på UB klar. 

Tidigare har tillverkningen av dörrar och luckor 

tillhört Driftområde 2 (DO 2) med placering 

i UA-fabriken. Organisatoriskt har dörrar och 

luckor redan övergått till DO3 och nu börjar även 

placeringen av utrustningen komma på plats. 

Malin Eliasson samspråkar med Fredrik Nyberg och Björn Ahlgren om installationen vid den nya frontluckelinjen. 

Produktionen av Frontluckecellen startade utan 

problem under vecka 32 och nästa steg är att ta det 

nya conveyorsystemet i drift. 

– Nyheten är att vi ska börja transportera 

frontluckorna direkt till finishline – utan 

trucktransporter, säger Malin Eliasson, projektledare 

för dörrar och luckor, som om allt går som det ska 

sker under vecka 50. 

Då ska conveyorinstallatören förberett allt som 

går i själva conveyorsystemet, men också installation 

av själva hissen som ska droppa ner frontluckan till 

Finishline. 

– Hissen installeras under helgen vecka 49 för att 

vi ska få så lite störningar på Finishline som möjligt, 

förklarar Malin. 

FRONTLUCKOR UTAN VRIDNING 

Ända sen installationen av Frontluckecellen inne 

på UA-fabriken 2008 har vi haft problem med 

FH-frontluckor som har vridit sig. Det har pågått 

utredningar och tester för olika lösningar till 

problemet. 

Den temporära lösningen blev att härda luckorna 

i en ugn på UA-fabriken för att hålla formen på 

luckorna som av någon anledning vred sig när 

de kom in i måleriprocessen. Lösningen blev en 

induktionshärning, där härdningen integrerades i 

produktionsprocessen istället för att transportera 

luckorna till en ugn.

Här ser vi principen för induktionshärdning… 

– Nu slipper vi både transporten av frontluckan, 

samtidigt som vi vet att härda luckor i en ugn är en 

mycket mer tidskrävande process med tanke på de 

stora värmeförlusterna, förklarar Martin Olsson, som 

ansvarat för både flytt av cellen och integrering av 

induktionshärdningsutrusningen till frontluckan. 

MANUELLA PROVER PÅ VISSA PUNKTER 

Innan semestern gjordes manuella prover att 

endast förhärda vissa punkter runt luckan med 

induktionshärning. På så sätt kunde frontluckorna 

hålla formen till dess att hytten gick genom 

måleriugnen och färdighärdades. 

Resultatet av proverna var lovande och därför 

köptes en induktionsutrusning för att integreras i 

cellen i samband med flytten. 

– Både flytten och integreringen av 

induktionsutrustning lyckades väl och vi har nu en 

hög kvalitet med stabilt utfall till en minimal ledtid, 

avslutar Martin. l 

Hans Eriksson (tv) och Martin Olsson vid stationen för 

induktionshärdning vid den nya frontlucklinen. 

– Automatiseringen gör allting enklare, 

fast på ett otroligt komplicerat sätt. 

Torvald gahlin 




volvo trucks 

#4 2009 Hytten 29




volvo trucks 

Har du hört? 

.… att Volvo IT har tecknat 

ett flerårigt avtal med 

det norska försäkringsbolaget 

Storebrand. 

Avtalet, som tecknats 

med moderbolaget, 

gäller drift av system 

som hanterar försäkringsbolagets 

fondpengar för 

den svenska marknaden 

inom dotterbolaget 

SPP. Avtalet är Volvo 

IT:s första affär utanför 

Volvobolagen i Norge. 

… att Volvo Bussar 

startade serieproduktion i 

maj av sina hybridbussar 

Volvo 7700 Hybrid och 

dubbeldäckaren Volvo 

B5L. Företaget har på 

kort tid fått order på 

ca 150 hybridbussar i 

Europa. Nu tar företaget 

nästa steg och startar 

testkörningar i Brasilien 

och Mexiko. 

… att Volvo Bussar har 

fått en order på 300 

dubbeldäckare från SBS 

Transit i Singapore, till ett 

värde av ca 800 miljoner 

kronor. SBS Transit har än 

en gång valt bussar med 

låga emissioner. 

… att Harold Mooney, 

professor vid Stanford 

University i Kalifornien, 

har utsetts till mottagare 

av Volvos Miljöpris år 

2010. Han är en av 

världens ledande forskare 

kring biologisk mångfald 

och ekosystemtjänster, ett 

område som idag får allt 

större uppmärksamhet 

världen över. 

30 Hytten #4 2010 

ny tillverkning av bagageluckor 

nu har installationerna börjat för den nya 

tillverkningen av bagageluckor. 

ytan ligger alldeles nedanför 

västra kontoret i UB-fabriken och har 

”frontluckan” som närmaste granne. 

– Uppmärkningen av bagageluckecellen 

började under vecka 39 och under 

vecka 43 kommer robotarna att finnas 

på plats i cellen, berättar Malin Eliasson 

projektledare för dörrar och luckor. 

Bagageluckecellen är en helautomatisk process 

för FH- och FM-luckor, där robotar hanterar ytter- 

och innerpaneler direkt från processracks. 

Dessa processracks kommer antingen direkt från 

Presshallen eller från Detaljen, där förstärkningsartiklar 

eller muttrar sätts på innerpanelen. 

Cellen består av sju (7) robotar, varav tre (3) 

rullfalsar kanterna på luckan i de falsbäddar, som 

kommer att vara placerade på två vridbord. 

– När robotarna är på plats kommer utprovningen 

av falsarna kunna påbörjas, berättar Malin Eliasson. 

CONVEYOR OCH SKYWALK 

Bagageluckorna kommer, precis som Frontluckan, 

att levereras med conveyor till Finishline. Stål till det 

Här är en layout över robotcellen för Bagageluckan. 

nya conveyorsystemet har efter sommaruppehållet 

installerats nedanför västra kontoret. Installationer 

kommer att pågå under november för att färdigställa 

själva conveyorn för front- och bagageluckor. 

– Conveyorn för bagageluckor kommer däremot 

inte att tas i drift förrän vi rivit gamla FH-line. 

Orsaken är att rackplatserna för FHL2-luckan 

krockar med befintligt rullmatningsbord från FHlinjen. 

Innan vi kan leverera alla luckor i sekvens kan 

vi inte börja använda conveyorn, förklarar Malin. 

Den gamla ”Skywalken” mellan gamla FH-linjen 

och Finishline kommer att stängas för persontrafik, 

när conveyorn tas i bruk. I framtiden kommer den 

endast att användas för Underhåll för att ha tillgång 

till conveyorn och elskåpen som tillhör Finishline. l 

dörrar testas i Holmsund 

Dörrbanan byggs upp i Holmsund för att testa 

både kvalitet och kapacitet. 

Den gamla FH-linjen har ännu inte rivits och 

därför blir det ingen flytt av nya Dörrbanan till 

UB-fabriken innan årsskiftet. 

Material kommer att levereras till Holmsund fram 

till vecka 46, men elinstallationer och montering av 

utrusning pågår för fullt. 

Materialstationer byggs upp för att testas ut mot 

de riktiga fixturerna så att material blir placerat så 

bra som möjligt. 

Ingen löpande produktion av FH och FM 

dörrar kommer att ske i Holmsund . Istället sker 

produktion och tester enbart för att testa kvalitet 

och kapacitet innan dörrlinjen flyttas in till 

hyttfabriken i Umeå.

Himmelska 

höjder..? 

det är ingen kyrka som byggs 

bredvid presshallen – det är 

den nya godsmottagningen. 

den är placerad där 

verktygsteknik tidigare hade 

sitt kontor och där gamla 

omklädningsrummet i UBfabriken 

fanns. 

godsmottagningen är 

etapp 5B inom ramen för 

projekt ”Kapacitet 2010”. 

I framtiden kommer materialleveranserna 

mest lastbil in via 

Vakten, passerar under skywalken 

som knyter ihop omklädningen med 

östra kontoret och vänder sedan utan- 

för UA-fabriken. 

På väg tillbaka mot Vakten kör 

lastbilarna fram till porten vid nya 

godsmottagningen. Då skickas en signal 

till godsmottagningen att lastbilen står 

utanför porten och med ett knapptryck 

öppnas in- och utfartsporten. 

Ett draperi stängs vid öppet läge 

av portarna och går isär när portarna 

stängs igen. Draperiet är till för att 

minskar värmeförlusterna i godsmottagningen. 

En kedjetransportör för emballage 

(tomma/ fyllda) säkrar transporten 

– enligt vårt VPS-systemet – in till 

presshallen via ”Norra länken”. 

– Anledning till att vi lossar lastbilar 

inomhus är att bibehålla kvaliteten, utan 

att riskera att materialet blir vått, säger 

Michael Uland, Site-Manager i projektet. 

På det övre planet på nya 

godsmottagningen planeras för en 

ny matsal med 150 sittplatser. Godsmottagningen 

beräknas vara klar före jul 

och matsalen i februari nästa år. l 

Nej, det är ingen ny kyrka som byggs 

på UB. Det är den nya godsmottagningen 

som reser sig mot skyn. 




volvo trucks 

#4 2010 Hytten 31




volvo trucks 

55 S STÅR FÖR 

SORTERA bort allt 

onödigt, men se till att 

rätt material finns kvar. 

SYSTEMATISERA 

så att allt har sin plats. 

STÄDA. Hur gör man 

för att det inte ska bli 

stökigt? 

STANDARDISERA, 

skapa rutiner och 

standards. 

SE TILL. Följ upp att 

de fyra första punkterna 

underhålls (Sunt 

förnuft!). 

5 S-EXPERTER 

Varje fabrik ska ha en 

expert på vart och ett av 

några prioriterade verktyg 

inom VPS (Volvo 

Production System), 

däribland 5 S. 

Fabrikens 5 S-expert 

ansvarar för införandet 

och utvecklandet av 5 S 

på fabriken och stöttar 

VPS-koordinationen. 

32 Hytten #4 2010 

ArBetA smArt 

nytt steg i 5 s-arbetet, 

nu handlar det om att synas 

nu tas ytterligare ett steg i 5 s-arbetet 

vid Volvo lastvagnar, Umeå. 

det handlar om visualisering – att vi 

ska visa vad vi håller på med. 

– det som inte syns, finns inte, säger 

åsa norberg, 5 s-expert på hyttfabriken 

i Umeå. 

Idag finns fem (5) olika sk pilot-områden utsedda 

inom hyttfabriken i Umeå. Två har varit igång 

en längre tid – ledningsgruppens kontor i UEAkontoret 

och segment 8 i Monteringen. 

De övriga pilot-områdena som alla startade 

under september månad är: 

• DO 4 - Bättringen UD 

• DO 3 - Finishline seg2 

• DO 2 - Detaljen 

• Underhåll - Mekaniska UC 

VIKTIGT MED SYNLIGHET 

Det är viktigt att visa för alla 

medarbetare vad som pågår i 

hyttfabriken. Därför har Åsa 

Norberg som 5 S-expert tillverkat 

några särskilda statustavlor för 

varje pilotområde som på ett 

enkelt och tydligt sätt visar vilka 

5 S-aktiviteter som pågår inom Åsa Norberg 

pilotområdet. 

– Tydlighet är A och O för att vi ska bli bättre på 

det vi gör, menar Åsa. 

När det gäller visuell styrning är olika typer av 

statustavlor mycket viktiga i förbättringsarbetet. De 

visar hur vi presterar, mål och möjligheter, och vilka 

insatser som måste göras för att vi ska bli bättre. 

– Resultat ska följas upp och presenteras synligt 

och kontinuerligt för alla som är involverade i ett 

förbättringsarbete, fastslår Åsa Norberg. 

Erik Liungman, 

kvalitetschef och 

Åsa Norberg, 

5S-expert, 

håller i vårt 

arbete med 5S.

5 S ÄR ETT VPS-VERKTYG 

5S som är ett verktyg inom VPS – Volvo Production 

System – är till för att göra arbetet enklare. En 

självklarhet kan tyckas, men som inte alla vill förstå 

förrän man själv provat på och använt 5 S-verktyget. 

5 S är faktiskt en av grundstenarna och en 

förutsättning för att vi ska vara ett företag i världsklass. 

– Det viktigaste är att alla vet varför vi gör detta, 

och 5 S är ett förhållningssätt som gör det lättare att 

göra sitt jobb, menar Åsa Norberg. 

På hyttfabriken i Umeå finns en VPS-koordinator 

– Andreas Alseryd – med huvudansvar för hela VPSarbetet. 

Det finns också en 5 S-expert i Umeå. 

– Det är jag, säger Åsa Norberg med ett leende. 

Åsas uppgift är att stötta de olika avdelningarna 

med 5 S-arbetet. Just nu är hennes fokus på de olika 

pilotområdena. 

KEY USERS HJÄLPER MEDARBETARNA 

Det finns också ett antal sk Key Users (nyckelanvändare) 

som har till uppgift att stötta medarbetarna 

på varje avdelning i frågor som rör 5 S-arbetet. 

På hyttfabriken finns också nyckelområden utsedda 

inom varje driftområde. Ett nyckelområde är ett 

område som har en viktig betydelse för verksamheten 

och dess utfall. 

Det kan vara ett huvudflöde eller en del av t ex 

produktionsprocessen. En flaskhals i produktionen kan 

också vara ett nyckelområde. 

– Innan vi bestämmer ett nyckelområde har vi 

gjort en faktabaserad analys, t ex en värdeflödesanalys 

eller att det finns olika mål som kan förbättras, 

förklarar Åsa Norberg, som vill att fler medarbetare 

ska förstå varför vi arbetar med 5 S. 

– Tro mig, det finns så mycket positivt med att 

ha ordning och reda runt omkring sig själv och på sin 

arbetsplats… l 

Key Users i Umeå 

Här är våra 5 S Key Users på hyttfabriken i Umeå: 

Petra Jansson 

Torbjörn Järvholm och 

LGR kontor UEA 

Michael von Walter 

Mattias Grundström/ 

DO 5 Segment 8 

Per-David Carlsson DO 4 Bättringen UD 

Fredrik Nilsson DO 3 Finishline segm 2 

Marie Nyman DO 2 Detaljen 

Per Olofsson Underhåll Mekaniska UC 

– Att visa sig är 40 procent av livet. 

det är full rulle inom driftområde 

2. Volymerna har 

ökat under hösten och som 

alla vet pressar och tillverkar 

Umeå plåtartiklar till de flesta 

av Volvo lastvagnar fabriker 

runt om i världen. 

De ökade volymerma har också 

medfört att fyrskift infördes i Presshallen 

f r o m måndag 4 oktober 

för att svara upp mot den ökade 

efterfrågan. 

– Vi har internrekryterat medarbetarna 

till det fjärde skiftet och 

en intensiv upplärning pågår, hälsar 

driftchefen Jörgen Bäckman. 

Den nya presslinjen – med två 

2000 tons och tre 800 tons pressar – 

fungerar allt bättre. 

Investeringen ingår i projekt 

”Kapacitet 2010” där tillgänglighet 

är nyckelordet. Idag klarar vår andra 

presslinje ca 67 procents processäkerhet 

med uppåtgående trend. 

Woody Allen 

full rulle i 

driftområde 2 




volvo trucks 

– Målet är att vi ska upp till 85 

procents processäkerhet innan vi är 

nöjda. Räknat i slag per minut ska vi 

nå 9,5 under körning, rekordet ligger 

på 10,8 slag per minut, förklarar 

Jörgen Bäckman. 

Det pågår också ett intensivt 

arbete med att både in- och outsourca 

verktyg, allt beroende på 

volymer och efterfrågan. Parallellt 

pågår också ”try-outer” för olika 

verktyg, både för tung pressning och 

bandpressar. 

Inom DO 2 jobbar man 

vidare med arbetsorganisation 

med särskilt fokus på rollerna 

som Segmentsamordnare, 

Förbättringsoperatör och hemmastation, 

men också inrättande av 

Teamcorner och statustavlor. 

– Vi jobbar också med att utreda 

behovet av att förändra beläggningen 

för att möta produktionsvolymen, 

men trots allt, det viktigaste är att vi 

håller en så hög processäkerhet som 

möjligt, avslutar Jörgen Bäckman. l 

Ett skenbart lugn vid en höstfager hyttfabrik. 

Innanför väggarna är det full fart – inte bara 

vid Driftområde 2. 

#4 2010 Hytten 33




volvo trucks 

Genombrott 

för alkolås 

Mer än var fjärde 

tung lastbil som Volvo 

säljer i Sverige är numera 

fabriksutrustad 

med alkolås. 

- En milstolpe för 

trafiksäkerheten på de 

svenska vägarna, säger 

Carl Johan Almqvist, 

ansvarig för trafik- och 

produktsäkerhet på 

Volvo Lastvagnar. 

Alkohol är den 

direkta orsaken till 

ungefär 30 procent av 

alla trafikolyckor med 

dödlig utgång. 

– Bland yrkesförare 

är det väldigt få 

som kör onyktra. 

Men eftersom 

konsekvenserna av 

en olycka med tunga 

fordon kan bli så 

allvarliga är det viktigt 

att göra allt för att 

förhindra att någon 

sätter sig bakom 

ratten med alkohol 

i blodet, säger Carl 

Johan Almqvist. 

Volvo Lastvagnar 

har erbjudit 

fabriksmonterat 

alkolås sedan 2005 

och är fortfarande den 

enda lastbilstillverkare 

som gör det. Intresset 

bland kunderna har 

ökat successivt. 

Många stora och 

medelstora åkerier 

har numera som 

policy att utrusta sina 

lastbilar med alkolås. 

34 Hytten #4 2010 

Alla nyanställda får 

hälsoundersökning 

Både före och efter semestern kom 

glädje-beskedet för många att Volvo 

lastvagnar nyanställer medarbetare. 

På företagshälsovården vid 

hyttfabriken i Umeå har det varit bråda 

dagar under hela hösten för att ta emot 

alla nya medarbetare. 

– Varje medarbetare får gå igenom 

en hälsoundersökning för att se om det 

finns några medicinska hinder för en 

anställning, säger Ingrid sturesson, vår 

företagsläkare. 

Efter semestern har Företagshälsovården hunnit 

undersöka över 150 nya medarbetare, och 

majoriteten har passerat utan anmärkning. 

– Det är bara ett fåtal som vi har bedömt 

inte klarar jobbet, säger Birgitta Sjöberg, en av 

företagssköterskorna. 

Varför gör vi då en hälsoundersökning..? 

Jo, dels för att förhindra att medarbetaren 

placeras i ett arbete som innebär risk för ohälsa, 

men också för att förebygga att företaget inte 

anställer personer med hälso- eller livsstilsproblem 

som innebär en risk för andra medarbetare eller 

företagets kunder. 

Det har varit bråda dagar under hösten för läkaren 

Ingrid Sturesson och sköterskorna Berit Berggren 

och Birgitta Sjöberg. 

HÄLSOUNDERSÖKNING OCH FRÅGEFORMULÄR 

Hälsoundersökningen hos företagssköterskan tar ca 

1-1,5 timme och innehåller en rad olika mätningar 

och provtagningar. 

Eller vad sägs om följande: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Drogtest (urinprov) 

Längd och vikt 

Blodtryck 

Hb (blodvärde) 

Lungfunktion s. k spirometri 

Mätning av handkraft med vigorimeter 

Hörsel- och synkontroll 

Genomgång av frågeformulär 

FRÅGOR OM HÄLSA OCH SJUKDOM 

Frågeformuläret innehåller frågor angående personens 

hälsa och eventuella sjukdomar, besvär från rygg, 

nacke, axlar, mage, lungor etc. Även frågor kring 

användande av alkohol, tobak och motionsvanor 

ingår samt eventuell tidigare sjukskrivning hos den 

arbetssökande. Drogtestet skickas till Karolinska 

Institutet i Stockholm och det tar ca 2-4 dagar innan 

svaret anlänt. 

–Informationen från frågeformuläret 

och hälsoundersökningen utgör en del i 

helhetsbedömningen av den tjänst som personen i 

fråga har sökt, säger Birgitta Sjöberg. 

När allt är klart och svaret från drogtestet kommit 

tillbaka, skrivs ett medicinskt utlåtande med en 

rekommendation om personen är lämplig eller inte 

lämplig för jobbet, men också om FHV inte kan göra 

en bedömning. 

Det medicinska utlåtandet skickas sedan till HRavdelningen 

(personalavd) för vidarebefordran till 

närmaste chef. Det slutgiltiga beslutet tas alltid av 

chefen. l 

Här blåser Anneli Hellqvist, 

nyanställd medarbetare, 

för allt vad tygen håller. 

Företagssköterskan Birgitta Sjöberg, 

kan bara konstatera att 

”här var det friska lungor”.

– Den som inte sköter om sin mage, 

sköter inte om något annat heller. 

samuel Johnson, brittisk författare 




volvo trucks 

#4 2010 Hytten 35




volvo trucks 

VGAS 2010 

med vissa 

förändringar 

Redan i förra numret 

av Hytten berättade 

vi att VGAS (Volvo 

Group Attitude 

Survey) kommer 

att göras om och 

att Tuve-fabriken 

blir pilot för den 

nya attitydundersökningen. 

Nu påminner vi 

om en av förändringarna 

i nya VGAS. 

Istället för ”nöjda 

medarbetare” kommer 

vi att mäta ”medarbetarnasengagemang”ochredovisas 

i form av 

EEI (Employee 

Engagement Index). 

”Nöjda medarbetare”, 

dvs 

ESI (Employee 

Satisfaction Index) 

och CLI 

(Communicative 

Leadership Index) 

kommer även i 

fortsättningen att 

mätas. 

Pilotundersök- 

ningen genomförs 

lokalt i Tuve-fabriken, 

globalt på Volvo Logistics 

och på Volvo 

Construction Equipment 

i Kina under 

vecka 40 och 41. 

Inom de andra delar- 

na av Volvo genomförs 

undersökningen i 

mars 2011. 

36 Hytten #4 2010 

Bussiga 

blodgivare 

Blodbussen har varit på besök igen. 

för vilken gången är svårt att veta, men 

många gånger är det. 

de som vill lämna blod har fått 

blodad tand, skulle man kunna säga... 

För en tid sedan var Blodbussen på besök igen. För 

vilken gång i ordningen är det svårt att veta. 

Wolmar Björkholm, som kört blodbussen i 19 år, 

har under sin tid besökt Volvo Lastvagnar i Umeå 

flera gånger per år. 

– Det är ett bra gäng att få tappa på blod, alla 

är så positiva till att vi kommer hit, säger Wolmar 

samtidigt som han knappar in nya blodgivare på 

sin dator. 

Ann-Charlotte Erlandsson, som vi träffar 

tillsammans med Harriet Söderlund i 

provtagningshörnan, är en som hittat tillbaka som 

blodgivare efter 18 år. 

– Jag tycker att alla som kan lämna blod 

ska passa på när Blodbussen är här, säger Ann- 

Charlotte och tillägger: 

– Det är ju också bra att företaget ger oss 

möjlighet att få lämna blod l 

Dessa glada gossar satt och väntade på att lämna sitt 

bidrag i form av blod till sjukvården, fr.v: Krister Sjögren, 

Håkan Nordin och Ronny Renman. 

Lisa Gilborne och Ingegärd Valingren som med vassa 

nålar och flinka fingrar tappar våra anställda på blod. 

Ann-Charlott Erlandsson, Måleriet, får sitt blodvärde testat av Harriet Söderlund i Blodbussen.

När Västerbottens landshövding, Chris Heister, (i förgrunden), 

hade besök av kvinnliga ambassadörer i 

Sverige, ville hon visa upp något som hon känner 

stolthet över – Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå. Det 

blev ett uppskattat besök med Thor Persson som värd. 

För en tid sedan fick hyttfabriken besök av kunder 

från Carlsberg i Sverige, som har beställt tio Volvolastbilar, 

fem FH och fem FM. De ville se hur vi tillverkar 

arbetsplatserna åt deras chaufförer, fr.v: Jonas 

Kudermann, Nicklas Strandberg, Tommy Olsson och 

Sonny Brännström, samtliga från Carlsberg, samt Per- 

Olof Olsson och Andreas Gröning från Volvo. 

Fjmio Yamamoto, Staffan Lindqvist, Kezunari Araki 

arbetar tillsammans med det japanska kvalitetssystemet 

Shokiryudo. 

Det gamla Oresjökontoret, som stått parkerat 

utanför UB-fabrikens vackra fasad under ett par 

år, kommer inom kort att flyttas till en ny plats... 

....nämligen utanför Volvo IT:s datahus, där det är 

förberett för att ta emot den gamla kåken. 

Kontorslandskapet 

förändras 

Det gamla Oresjö-konoret har länge stått 

parkerad utanför UB-fabrikens fasad – så länge 

att kvarterets graffitimålare hunnit ägna sig åt 

krumelurendrejeri. 

Men nu är det snart slut med det, för snart 

ska baracken flyttas. Skarpsinniga Volvoiter 

tycker sig redan se att fabrikens datahus har 

börjat förbereda sig för att få en ny granne... 




volvo trucks 

Plast med 

tåg och lastbil 

De senaste åren målar vi 

som bekant plastartiklar 

tillsammans med hytten i 

vårt måleri i Umeå. 

De plastartiklar som 

inte monteras direkt på 

hytten i Umeå packas 

ned i olika emballage 

för vidare transport till 

Gent- och Tuve-fabriken. 

Varje dag levererar 

Umeå 1-2 trailers med 

plastartiklar till Gent. 

Plastdetaljerna går med 

tåg till Göteborg och 

sedan vidare med färjan 

(Eurobridge) till Gent. 

Till Tuvefabriken 

däremot, levereras plastartiklar 

med lastbil. 

Inom logistik går det 

under namnet WOW(!), 

”Warehouse on Wheels. 

I dag är det transportören 

Nordprotekt 

som kör ner och lämnar 

av släpet vid Tuvefabriken. 

På hemvägen 

plockar de upp annat 

gods som ska till Umeå. 

Positiv till 

koldioxidlagstiftning 

Volvo är positiv till 

EU-kommissionens 

ambition att lägga fram 

ett förslag till europeisk 

koldioxidlagstiftning 

som reglerar utsläpp 

från lastbilar. En 

förutsättning är att 

utsläppen mäts utifrån 

det transportarbete 

som fordonen utför och 

inte enbart utifrån det 

individuella fordonets 

utsläpp. 

#4 2010 Hytten 37




volvo trucks kort 

Outsourcing 

av CKD-plast 

Hyttfabriken lägger nu 

ut CKD-plast målning 

till våra IM-fabriker runt 

om i världen och som 

kommer att vara klart 

före årsskiftet. 

Därmed fullföljer vi 

strategin att plastartiklar 

ska målas tillsammans 

med hytten för att uppnå 

rätt kulör-matchning 

mellan artiklar och hytt. 

– Det är mycket 

svårt att få exakt kulör 

överensstämmelse om 

hytt och plast målas i 

separata processer, säger 

Jonas Örmin, teknikchef 

på Måleriet i Umeå. 

Även om man 

använder exakt samma 

färg så påverkar miljön, 

utrustningen och 

körsättet kvalitetsutfallet 

och det ger inte en exakt 

matchning av kulör. 

För hyttfabriken i 

Umeå innebär denna 

outsourcing av CKDplast 

att vi frigör 

kapacitet. 

– Vi har tidigare 

beräknat att klara 

maximalt 10 % CKDplastmålning, 

utan 

att göra ytterliggare 

investeringar i 

måleriprocesserna, säger 

Jonas Örmin. 

Ytterligare en positiv 

del med att lägga ut 

CKD-plastmålning är 

att balansförlusterna blir 

mindre i våra processer. 

Vi slipper ”tomdrag” 

genom processen, vilket 

gör att effektiviteten blir 

bättre. 

38 Hytten #4 2010 

& gott 

Till Volvo 

med Volvo 

Häromdagen levererades det 

plåt i en skinande blank och 

ny Volvo fH. En lastbil från 

Volvo som kommer att köra 

till Volvo... 

Det var FAMAmaskins 

nya lastbil 

som ska användas 

till att transportera 

plåtrullar till Volvo 

Lastvagnar i Umeå. 

FAMA, som för 

ändamålet köpt två 

nya lastbilar visade 

upp den första bilen 

med en chaufför 

som är helnöjd. 

Finn Brändström, 

som rattade 

ekipaget, säger: 

– Det är en helskön bil att köra, den går väldigt 

mjukt på vägen. 

Malin Mattsson, 

vår egen 

transportguru, var 

med i upphandlingen 

av transporter av 

plåtrullarna. 

– Det är självklart 

att de bilar som 

har kontrakt på att 

transportera gods till 

oss också ska köra 

godset på Volvobilar, 

menar Malin. 

Ansvaret för 

lager och transport 

av plåten ligger hos 

SCA Interforest som 

i sin tur nu anlitat 

FAMA. 

Till Volvo 

med Morris 

En pärla på fyra hjul!! 

Denna Morris Minor 

1000 från 1958 sprider 

glädje och nyfikenhet 

i trakterna Hoting 

i Jämtland. Det är 

Sara Lindh, en annan 

pärla(!), på Anläggningar 

som kör denna 

engelska raritet. 

Malin Mattsson framför Famas nya Volvo-lastbil, 

tillsammans med gänget som ser till att våra plåtrullar 

kommer till hyttfabriken i Umeå, fr.v: Kennart Andersson 

Fama, Finn Brändström, d:o, Malin Mattsson, Volvo, 

Tomas Larsson och Patrik Mattsson SCA Transforest.

Johnny Hedström, käglans överman, har det rätta 

greppet när det gäller att leda bowlingsektionen 

mot nya framgångar. 

Käglans överman 

Johnny Hedström, produktionsplanerare, 

på Volvo lastvagnar i Umeå har många 

strängar på sin lyra. 

förutom att han är en av de som planerar 

produktionen på hyttfabriken i Umeå 

syns han också ofta på Bowlinghallen. 

Bäst i 

badminton! 

Nöjda pristagare från Volvo Lastvagnar, 

Umeås, klubbmästerskap i badminton, fr.v: 

Patrik Vinberg (trea), Ann Bergqvist (tvåa), 

Mattias Ulfhielm (segrare), Louise Selberg 

(segrare) och Johan Eriksson (tvåa). 

Det är Johnny Hedström, tillsammans med några 

andra bowlingentusiaster, som håller bowlingen 

levande på vår arbetsplats. 

– Jag har jobbat i styrelsen sedan 1988, då jag 

ersatte Einar Eriksson på posten som sekreterare 

och ansvarig för Internserien. Sedan förra året så är 

jag kassör i Bowlingsektionen, säger Johnny. 

Bowlingsektionen, som ingår i Volvos Fritidsklubb, 

har varit aktiv sedan början på 70-talet. 

Sektionen aktiverar ett 100-tal personer under 

vintersäsongen genom Internserien, som i år spelas 

för 32:a året i rad sedan starten 1978. 

Det är en handicap-serie för 3-mannalag inom 

Volvo Lastvagnar i Umeå. I år deltar åtta lag som 

spelar match varannan tisdag. 

– Det är många som passerat revy inom 

bowlingen på Volvo, säger Johnny och räknar upp 

namn på personer som gått i pension. 

– Det började med Hans Öberg en gång i 

tiden och har fortsatt med Kjell Grönlund, Einar 

Eriksson och Göte Karlsson. 

EN BLOMSTRANDE PERIOD 

Hela 1980-talet var en blomstrande period för 

bowlingen i Umeå och på Volvo Lastvagnar. Totalt 

fanns ett 20-tal lag med i olika serier. Under åren 

1976 till 2009 spelade Volvo-gänget seriespel för 

8-manna lag. 

– Genom åren har vi spelat mot lag från 

Kiruna ned till Östersund och Sundsvall. Våra 

största framgångar hade vi i slutet av 80-talet, 

då vi vann vår div 1-serie och gick upp i 

Nordallsvenskan. Där spelade vi tre säsonger innan 

det var dags att återgå till div 1 igen. Men numera 

är inte intresset lika stort, säger Johnny, avslutar 

med en uppmaning till alla. 

– Kom och prova på att bowla. Alla kan 

bowla och till julen anordnar vi den traditionella 

skinktävlingen, en handicaptävling med julskinkor 

som pris. l 




volvo trucks 

GRATTIS! 

50 år 

30/9 

Ola Ågerlind 

DO4 Måleriet 

5/10 

Marina Lindberg 

DO2 Detaljavdelningen 

12/11 

Per-Ola Thysell 

DO4 Måleriet 

23/11 

Hans Forss 

EME 

13/12 

Lennart Lundgren 

DO2 Pressning 

60 år 

30/10 

Bernice Martin 

Logistik CKD 

22/11 

Roland Lindgren 

DO4 Måleriet 

25/11 

Anders Nordin 

Material/Logistik 

10/12 

Kenneth Söderlind 

DO4 Måleriet 

Ola Ågerlind fyllde 50 år 

den 30 september. 

#4 2010 Hytten 39




volvo trucks 

fAKTA: AndErs nyBErg 

Ålder: 36 år. 

Anställningsår: 1999 

Intressen: Mitt största intresset är ishockey. 

Jag har hållit på med det i hela mitt liv och 

spelar i ett gäng från Volvo lastvagnar i Umeå. 

mitt JoBB 

Jag har arbetat på plastpackningen 

(Unloading) sedan den startade och 

tycker det är ett omväxlande jobb 

eftersom vi inom avdelningen byter 

arbetsuppgifter varje dag. 

1Ramarna med de 

målade plastdetaljerna 

som kommer in på linjen 

blir automatiskt inlästa i 

systemet. Jag tittar på den 

översta bildskärmen för att 

se vilken order som kommer 

in. 

På den nedre 

2 bildskärmen knappar 

jag in ordern för att se om 

det är några plastdetaljer 

som saknas och måste 

kompletteras. 

3Jag hämtar 

eventuella kompletteringar 

från ramarna här 

borta. De här plastdetaljerna 

har blivit sprutlackerade i en 

annan del av måleriet och 

ersätter de detaljer som inte 

håller måttet. 

4 

3 

A 

Sedan skriver jag 

4 in kollinummer på 

den lilla handdosan för 

att mata in i systemet 

och tala om att ordern 

har kompletterats och 

är färdig för leverans till 

kunden. 

Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå 

Box 1416, 901 24 UMEÅ 

1 

2 

5 

Den kompletterande 

5 plastdetaljen skickas 

över till packningen. De 

paketerar plastdetaljen tillsammans 

med de övriga 

detaljerna som hör till 

ordern.

Det går som tåget för Malin - Ordbanken

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Det går som tåget för Malin - Ordbanken

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?