Bra att veta om trä - XL Bygg

xlbygg.se

Bra att veta om trä - XL Bygg

Vi älskar trä

Trä ligger oss på XL-BYGG särskilt varmt om hjärtat. Till oss

är du alltid välkommen med frågor och funderingar

kring trä och virke. På alla våra anläggningar

finns certifierade träexperter som hjälper

dig att välja rätt träslag, virkesklass,

dimensioner och rätt mängd för just

ditt byggprojekt. Hos oss hittar du

också allt du behöver av både byggmaterial

och verktyg. Välkommen.

Allmänt

Bygglov Bygganmälan*

Bra att veta om impregnerat trä*

Nymålning

Måla utomhus*

Bra att veta om trä*

Skruv- och Spikguide*

Snickarskola*

Måla inomhus

Bra att veta om limträ

Limträ – Dimensioneringstabeller

Bra att veta om träskivor

Utvändigt

Altan*

Trädäck på mark*

Bryggor*

Carport*

Tilläggsisolering av fasad*

Garage*

Boden*

Trappor*

Grindar*

Staket och plank*

Bockar*

Enkelboden*

Enkelstugan*

Tak över uterum*

Trädgårdsmöbler*

Lekstuga*

Förstukvist*

Lusthus*

Utedass*

Trädgårdskompost*

Cykelförråd*

Utvändiga träpaneler

Skateboardramper

Jakttorn

Gästboden

Relaxboden

Trädgårdsboden

Invändigt

Bastu*

Invändiga träpaneler*

Lägga trägolv*

Snickra med limfog

Montera lister och profiler

Renovering

Byta fönster*

Montera dörr*

Bygga innervägg*

Takpåbyggnad

Tillbyggnad

Faktablad: Så här många löpmeter

behöver du till 1 m2 * Finns även som film i Bygg i

trä-boxen (bygg-dvdfilmerna)

De här byggbeskrivningarna är resultatet av ett samarbete mellan XL-BYGG

och Skogsindustrierna. Innehållet bygger på information som tillhandahållits

av olika experter och material leverantörer. Föreningen Sveriges

Skogs industrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund

av innehållet i byggbeskrivningen.

Rättigheterna till innehållet i denna byggbeskrivning tillkommer Föreningen

Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Miss bruk

beivras. Kopiering av inne hållet är förbjudet.

www.skogsindustrierna.org

© Föreningen Sveriges Skogsindustrier, 2010

www.xlbygg.se

Streckkod System AB

info@streckkod.se

Tel 08-560 05 15

Fax 08-650 05 52

7 350009 430036 >

Magnification: 100.00%

Printer DPI: 2540

Cirkapris

20 kronor

Bra att veta

om trä

Byggbeskrivning

Allmänt

Bra att veta om trä

1Träets egenskaper

Trä är ett naturmaterial som efter användning kan återföras

i det ekologiska systemet utan att förstöra miljön. Det är ett

beprövat byggmaterial, det finns trähus som är över 1000 år

gamla.

De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur-

och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning

och krymper något vid uttorkning. En bräda som är till exempel

95 bred vid 18% fuktkvot (fuktkvot = kvot av vattnets vikt och

träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10% fuktkvot krympt

cirka 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast

från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas.

ytterbark innerbark kambium (tillväxtskikt)

märg

årsring,

ljus = mjuk = vårved

mörk = hård = sommarved

Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till cirka

18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på

8–12%.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

2

Sortering

Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna G4-0 och G4-1,

G4-2 och G4-3. G4-0 och G4-1 är de bästa kvaliteterna. Annan

sortering förekommer.

Som byggvirke används i huvudsak G4-2 men även G4-3.

Till paneler, lister och golvträ används främst G4-0 och G4-1.

För bärande konstruktioner, till exempel takstolar och golvbjälkar

används konstruktionsvirke som indelas i olika hållfasthetsklasser

C30, C24, C18 och C14 enligt SS-EN 338. Vid

större spännvidder (över 5,0 m) kan man med fördel använda

balkar av limträ.

Impregnerat virke, träskyddsklass NTR/A och NTR/AB som

framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för

läkt, bräder, reglar och plank och används utomhus.

splint

kärna

splint

3Att välja sort

Gran är det träslag som i första hand används till byggvirke.

Till snickerier används av tradition furu men även gran kan

med fördel användas.

Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten)

tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed

en mer beständig fasad.

Undvik i tveksamma fall alltför tunna eller klena dimensioner.

En tunn bräda spricker och kupar sig lättare än en tjock.

Bärig heten hos en bjälke ökar mest med höjdmåttet. Bärande

element av trä som bjälkar, takstolar etcetera ska dimensioneras

av erfaren byggnadskonstruktör/byggnadsingenjör.

Här ser du hur sorterna normalt används

Ungefärliga relationer mellan de olika sorterna/kvalitetsklasserna

i Gröna Boken, Nordiskt Trä och SS-EN 1611-1

Gröna Boken (1960)* O/S Kvinta Utskott Vrak

I II III IV V VI VII

Nordiskt Trä (1994) A B C D

A1 A2 A3 A4

SS-EN 1611-1 (2000)

4-sidig sortering G4-0 G4-1 G4-2 G4-3 G4-4

Dimensionshyvlat virke,

t.ex. reglar, syllar, kortlingar

och hammarband

Konstruktionsvirke C14 *

Råspont, virke främst till

undergolv och underlagstak

Formvirke, virke till

betongformar

Utvändiga paneler

Invändiga paneler

Planhyvlat virke för

invändiga snickerier

Golvträ, virke till främst

synliga golv

Invändiga lister, t.ex. socklar,

foder och täcklister

*Hållfasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 sorteras enligt särskilda regler.

En brädas ena flatsida är vänd mot centrum av den ursprung liga

stocken. Den sidan kallas kärnsida, det vill säga är vänd mot

kärnan. Om brädan får röra sig fritt kan den kupa sig något

vid torkning (årsringarna strävar att räta ut sig). Man brukar

ha kärnsidan synlig i till exempel paneler och golv då den

anses mindre sprickbenägen och lämpligast att måla på.

För att få en så tät lockpanel som möjligt bör bräderna

sättas upp med bottenbrädernas kärnsida mot väggen och

lockbrädernas kärnsida från väggen.


4Bra att veta om trä

Impregnerat trä

Trä impregnerat enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr

1:1998 beskriver fyra klasser impregnerat trä av furu: NTR/M,

NTR/A, NTR/AB och NTR/B. Träskyddsklass NTR/M är främst

avsedd för konstruktioner i havsvatten på västkusten.

Träskyddsklass NTR/A och NTR/AB motsvarar det man i dagligt

tal brukar kalla tryckimpregnerat trä. Klass NTR/A används

främst för konstruktioner i markkontakt, till exempel till staket,

trall och syll medan klass NTR/AB används i konstruktioner

ovan mark, som i trädgårdsmöbler och utvändiga paneler.

Träskyddsklass NTR/B är avsedd för träkonstruktioner ovan

mark och lämpar sig bäst för utvändiga snickerier som fönster

och dörrar.

Företag som producerar impregnerat trä enligt NTR-standard

står under kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forsknings institut.

NTR-virket märks paketvis med nedanstående kvalitetsmärken.

För sågat och hyvlat NTR-virke gäller även styckvis märkning

med antingen NTR-märken eller motsvarande färgmärkning.

färgkod: blå färgkod: vit färgkod: gul färgkod: röd

Impregnerat NTR-klassat trä kostar lite mer än obehandlat

trä men bör användas till utsatta byggprodukter där risk för

röta eller insektsangrepp föreligger.

Extra viktigt är att använda NTR-klassat trä i kontakt med

mark eller vatten, eller där det är motiverat från säkerhetssynpunkt

(till exempel balkonger och trappor), eller där det

blir besvärligt och förenat med höga kostnader att byta ut

(exempelvis syllar).

Virke impregnerat med kreosot ska inte användas i bostadshus

och bör inte användas i trädgårdsbygge.

Impregnerat virke klass NTR/A och NTR/AB finns normalt i

lager hos din bygg- och trävaruhandlare. Där kan du också

få mer information om hur virket får användas. Fråga alltid

efter kvalitetskontrollen.

Till följande utomhuskonstruktioner bör du välja tryckimpregnerat:

• Bärande konstruktioner i saltvatten – virke klass NTR/M

(på västkusten), virke NTR/A i övrigt saltvatten.

• Trä i sötvatten och i kontakt med mark – virke klass NTR/A.

• Oskyddat trä utomhus på mark, betong, sten eller asfalt

– virke klass NTR/A eller NTR/AB.

• Oskyddat, fuktutsatt trä, ovan mark – virke klass NTR/AB

eller NTR/B.

5Limträ

Med limträ menas balkar eller

pelare bestående av flera ihoplimmade

bräder (lameller) med

fiberriktningen i elementets

längdriktning.

L-märkt limträ (L-trä) är benämningen

på limträ med minst fyra

lameller, som tillverkats, kontroll erats

och märkts enligt regler utarbetade av

Svensk Limträ kontroll. Normalt tillverkas limträ av gran.

6Lagring och hantering

Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot

sol, regn, smuts och markfukt. Trä som ska användas synligt

inomhus, bör dock lagras i ett luftigt och torrt utrymme med

jämn och relativt låg temperatur, till exempel i ett garage.

En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med

läkt emellan och fixera det, det vill säga lås virket så att det

inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att

använda spännband.

Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slipper

problem med sprickor och formförändringar. Fukt kan ge

upphov till blånad och är huvudorsaken till röta och mögel.

Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material,

som betong. Observera att det gäller även impregnerat trä.

7Mått

Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke finns i

standarderna SS-EN 336, 1313-1, 1309-1, SS 23 27 12 och SIS 23 23 13.

Måtten gäller vid fuktkvoten 20%. Från nominella måt tet till låts

följ ande tolerans på virket:

Tillåtna måttavvikelser

Tjocklek och bredd t.o.m. 100 mm - 1 mm + 3 mm

över 100 mm - 2 mm + 4 mm

Längd 1800 – 6000 mm - 0 mm + 50 mm

Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke.

Måtten för råhyvlat virke gäller vid fuktkvoten 17%.

Från det nominella måttet tillåts följande tolerans på virket:

Tillåtna måttavvikelser

Tjocklek och bredd t.o.m. 99 mm + - 0,5 mm

fr.o.m. 100 mm + - 1,0 mm

Medelvärdet för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida

det nominella måttet.

8Fem goda råd

• Planera leveranserna och förbered uppställningsplats för virket!

• Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella

felaktigheter snarast och innan virket används!

• Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning, nedsmutsning

och markfukt under lagring och montering!

• Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under

presen ningar och dylikt!

• Trä för inbyggnad ska vara torrt och väl skyddat mot fuktupptagning

från avgränsande material, till exempel betong

och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyd das

mot regn så snart som möjligt efter det att den rests!

9Virkesåtgång

Omräkningstabellen för beräkning av åtgång (lm/m 2 ).

Observera att spill inte är medräknat. En god tumregel är att

alltid räkna med 10 –15 procent spill på grund av avkapning.

Ohyvlat virke Planhyvlat virke Spontat virke

Bredd Bredd Täckande bredd

mm lm/m2 mm lm/m2 mm lm/m2 50 20,00 45 22,22 – –

63 15,87 58 17,24 – –

75 13,33 70 14,29 60 16,67

100 10,00 95 10,53 85 11,76

125 8,00 120 8,33 110 9,09

150 6,67 145 6,90 135 7,41

175 5,71 170 5,88 160 6,25

200 5,00 195 5,13 – –

225 4,44 220 4,55 – –

Exempel: En väggyta på 10 m 2 kläs in med spontad panel med

en täckande bredd av 85. Åtgången blir 11,76 lm/m 2 , det vill

säga 10 x 11,76 = 117,6 lm (exklusive spill).

10 Virkesbenämningar

11 Sortiment

Bygg- och trävaruhandlarna har ett rikt sortiment av virkesdimensioner

och kvaliteter. Normalt lagerhålls virke i längder

upp emot cirka 5,4 m. Större längder och exaktkapade längder

kan beställas. Virket är då ofta fingerskarvat. På nästa

uppslag visas de vanligaste profilerna och dimensionerna.

Sortimentet kan givetvis variera mellan olika bygg- och

trävaruhandlare. Ytter paneler har oftast en ohyvlad sida, i regel

finsågad, eftersom målarfärg fäster bättre på ohyvlad yta.

Mått anges i millimeter. För spontat virke och paneler anges

största bredd. Täckande bredd och åtgång redovisas i tabellen

under punkt 9. Måtten gäller vid en fuktkvot av 17%.

12

Ordförklaring

Ohyvlat virke, virke med fyra ohyvlade sidor ersätts i ökad

utsträckning av dimensionshyvlat virke.

Dimensionshyvlat virke, virke som hyvlats på fyra sidor för

att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre

kvalitet än planhyvlat virke och används främst för inbyggnad.

Råhyvlat (råplanat) virke, virke med rektangulärt tvärsnitt,

en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade.

Planhyvlat (släthyvlat) virke, virke med fyra hyvlade sidor.

Har utseendemässigt en högre kvalitet än dimensionshyvlat

virke och används främst för synliga ytor inomhus.

Virke med en finsågad yta, virke som kluvits efter torkning.

Används främst till ytterpaneler eftersom målarfärg får

bättre fäste på en ohyvlad yta.

Spontat virke, virke med fjäder (spont) på den ena kantsidan

och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning.

Falsat virke, virke, vanligtvis panelbräder, med längsgående

vinkelrät nedskärning på kanterna som gör att två bräder

överlappar varandra vid sammanfogning.

bredd

hyvlad/ohyvlad

9/12 16/19 22/25 28/32 34/38 45/50 70/75 95/100 120/125 145/150 170/175 195/200 200/225

9/12

16/19

läkt bräder

Benämningarna är i praktiken inte

klart avgränsade. De vari erar mel -

lan sågverk och bygg - och trävaruhandel

och lokalt över landet.

22/25

28/32

34/38

45/50

70/75

reglar plankor

* Sparrar och bjälkar är oftast

virke med ingen eller högst 25

skillnad mellan tjocklek och

bredd. För dim en sioner till och

med 175 x 200 används van ligen

benämningen sparrar och för

grövre dimensioner bjälkar.

95/100

120/125

145/150

170/175

195/200

200/225

tjocklek

hyvlad/ohyvlad

sparrar eller bjälkar*


Bra att veta om trä

13

Vanliga profiler och dimensioner

Utöver följande sortiment förekommer andra profiler och

dimensioner. Observera att bygg- och trävaruhandlarna ofta

inte lagerhåller alla trävaror som visas här.

Sågat virke

12 x 25, 38, 50

19 x 25, 50, 75, 100, 125

25 x 25, 38, 50, 75, 100, 125, 150

38 x 75, 100, 125, 150

50 x 50, 75, 100, 125, 150, 175, 200

75 x 75, 150, 200

100 x 100

125 x 125

150 x 150

Planhyvlat virke

9 x 22, 28, 34, 45, 70, 95

16 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145

22 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145,

170, 195

28 x 70, 95

34 x 34, 45, 70, 95, 120, 145

45 x 45, 70, 95, 120, 145

Hyvlat virke

22 x 45, 70, 95, 120, 145,

170, 195

28 x 70, 95

34 x 45, 70, 95, 120, 145

45 x 45, 70, 95, 120, 145, 170,

195, 220

70 x 70

95 x 95

Gjutlist

10 x 70

17 x 70

Gjutlist trekantslist

25 x 25

50 x 50

75 x 75

Råspont

Används till rustika beklädnader i stället för skivmaterial, till

exempel i undergolv, invändig väggbeklädnad och yttertak.

17 x 95, 120, 145

20 x 95, 120, 145

23 x 95, 120, 145

Tralläkt

22 x 70, 95

28 x 95

34 x 95

120 bredd förekommer

också.

Slätspont

Används framför allt till

synliga beklädnader i golv,

vägg eller tak.

15 x 70, 95, 120, 145, 170

21 x 70, 95, 120, 145, 170

27 x 70, 95, 120, 145, 170

14

33 x 70, 95, 120, 145, 170

Utvändiga paneler

Falsad spårpanel med fasade kanter

22 x 120, 145

Ytterpanelbräda

Används vanligen som lock panel. Brädernas bredd varierar

beroende på om kant sidorna är hyvlade eller inte.

16 x 70/75, 95/100, 120/125,

145/150

22 x 45/50, 70/75, 95/100,

120/125, 145/150, 170/175,

195/200

Spontad ytterpanel

Används vanligen med en

lockläkt som täcker springan

mellan bräderna.

22 x 120, 145

Spontad spårpanel med fasade kanter

22 x 95, 120, 145

Dubbelfasspont

22 x 95, 120, 145

Lockläkt

16 x 45

Allmogelockläkt

16 x 45

Enkelfasspont

22 x 95, 120, 145

15 Lister

Smyglist

8 x 15, 21, 27, 33, 43

Foglist

Används för att täcka fogar

mellan olika material.

6 x 21, 27, 33

8 x 21, 27, 33, 43

Kvartslist

Används för att täcka fogar

i innerhörn vid anslutning

mellan skåp och vägg.

9 x 9

12 x 12

15 x 15

21 x 21

Trekantslist

15 x 15

21 x 21

Rundstav

8, 12, 15, 21, 27, 33, 43

Fjällpanel

22 x 120

Hålkälslist

12 x 27

15 x 43

21 x 69

Hörnlist

Används för att täcka och

förstärka fogar i ytterhörn.

21 x 21

27 x 27

33 x 33

43 x 43

Allmogetaklist (exempel)

15 x 70

Skugglist 21

21 x 33

Stockpanel

22 x 120

28 x 145

Skugglist 33

33 x 43

Skugglist 43

21 x 43

Foderlist

Finns ofta laserad eller

vit målad.

9,5 x 43, 56

12 x 43, 56, 69

15 x 56, 69

Klackfoder

21 x 43, 56

16 Invändiga paneler

Spontad spårpanel med fasade kanter

9 x 70

12 x 70, 95, 120

15 x 70, 95, 120

21 x 95, 120, 145

Spontad spårpanel med raka kanter

12 x 70, 95, 120

15 x 70, 95, 120

21 x 95, 120, 145

Pärlspont

12 x 95

15 x 95

Allmogepanel (exempel)

12 x 120

Allmogefoder (exempel)

15 x 69, 95

21 x 69, 95, 120

Sockellist

Finns ofta laserad eller

vitmålad.

9,5 x 43, 56

12 x 43, 56, 69

Allmogesockel

(exempel)

15 x 69, 95

21 x 69, 95, 120


17

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Nockbräda

Hyvlat, 45 x 120–145,

sort G4-2, gran.

Exempel på dimensioner och kvaliteter

Takstol

Hyvlat K-virke, c 1 200.

Vattbräda

Hyvlat, 22 x 120–145, sort

G4-0/G4-1, gran alternativt

impregnerat klass NTR/AB.

Vindskiva

Finsågad yta, 22 x 120–145, sort

G4-0/G4-1, gran.

Räckesöverliggare

Hyvlat, 34 x 95, sort G4-0/G4-1,

gran, alternativt impregnerat

klass NTR/A eller NTR/AB.

Spjäla

Finsågad yta, 22 x 95, sort

G4-0/G4-1, gran.

Staketbräda

Finsågad yta, 22 x 120–145,

sort G4-0/G4-1, gran.

Överliggare

Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,

gran, alternativt impregnerat

klass NTR/AB.

Tvärregel

Hyvlat, 45 x 95, sort G4-2, gran

alternativt impregnerat

klass NTR/AB.

Stolpe

Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,

gran, alternativt impregnerat

klass NTR/A eller NTR/AB,

c 1 200. Infästes till ingjuten

stolpsko enligt ritning.

Tralläkt

Hyvlat, 22–34 x 95–120,

sort G4-0/G4-1, impregnerat

klass NTR/AB.

Bjälke

Hyvlat K-virke, 45 x 220,

impregnerat klass NTR/A,

c 600.

Kortling

Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,

c 600.

Väggregel

Hyvlat K-virke,

45 x 95–145, c 600.

Syll

Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,

eventuellt impregnerat klass

NTR/A.

Hammarband

Hyvlat K-virke, 45 x 95–145.

Underlagstak

Råspont, 17 x 95, sort G4-2,

täckande bredd 85.

Ströläkt

Sågat, 25 x 25, sort G4-3.

Bärläkt

Sågat, 25 x 38, sort G4-2.

Ytterpanel

Bottenbräder: finsågad yta,

22 x 145–170, sort G4-0/G4-1,

gran. Lockbräder: finsågad yta,

22 x 95–120, sort G4-0/G4-1,

gran.

Knutbräda

Finsågad yta, 22 x 120–145,

sort G4-0/G4-1 gran.

Foder

Finsågad yta, 22 x 120–145,

sort G4-0/G4-1, gran.

Spikregel

Hyvlat, 34 x 45 eller 45 x 45,

sort G4-2.

Innerväggspanel

Profilhyvlat, 15 x 70–120, sort

G4-0/G4-1.

Golvträ

Slätspont, 27 x 95–145, sort

G4-0/G4-1, täckande bredd

85–135.

Golvbjälke

Hyvlat K-virke, 45–70 x 195–220,

c 600 eller enligt ritning.

More magazines by this user
Similar magazines