Synden ideologiserad. Modern svensk ... - Petra Östergren
Synden ideologiserad. Modern svensk ... - Petra Östergren
Synden ideologiserad. Modern svensk ... - Petra Östergren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
P<br />
E<br />
C<br />
A<br />
D<br />
O<br />
<strong>Synden</strong> <strong>ideologiserad</strong>. <strong>Modern</strong> <strong>svensk</strong> prostitutionspolicy som identitets- och trygghetsskapare av <strong>Petra</strong> <strong>Östergren</strong><br />
Inledning<br />
Att jag började forska om <strong>svensk</strong> prostitutionspolicy<br />
har att göra med en artikel jag skrev i mitten av<br />
1990-talet. Eller rättare sagt, det har att göra med<br />
de reaktioner artikeln väckte.<br />
Jag hade länge varit engagerad i kvinnorörelsen men<br />
hade börjat ifrågasätta den radikalfeministiska<br />
analysen av mäns våld mot kvinnor. I syfte att<br />
diskutera detta med andra feminister skrev jag en<br />
artikel i tidskriften bang där jag bl a ställde frågan<br />
hur det kom sig att man aldrig hörde sexsäljarna<br />
själva uttala sig i frågor som rörde prostitution<br />
(<strong>Östergren</strong> 1996). Jag tyckte att det var märkligt<br />
eftersom en av kvinnorörelsens principer är att<br />
kvinnor själva skall komma till tals i frågor som rör<br />
dem. Denna och de andra frågorna (som handlade<br />
om samkönad partnermisshandel och kvinnor som<br />
bröt sexuella tabun) väckte negativa och starka<br />
reaktioner bland de <strong>svensk</strong>a feministerna. Detta fann<br />
jag intressant. Vad var det som gjorde att detta var<br />
ett sådant brännbart ämne för kvinnorörelsen?<br />
Ungefär vid samma tidpunkt lades förslag om en<br />
ny lag kring prostitution fram, sexköpslagen. När jag<br />
läste förarbetena till lagen fann jag påståenden och<br />
föreställningar om kön och sexualitet som jag tyckte<br />
borde granskas närmare. Jag skrev därför en c-<br />
uppsats i socialantropologi om västerländska<br />
tankedrag som påverkat sexköpslagens förarbeten,<br />
främst utifrån Gayle Rubins teorier (Rubin 1992;<br />
<strong>Östergren</strong> 2000). Men det fanns annat som<br />
förundrade mig när jag granskade den <strong>svensk</strong>a<br />
diskursen om prostitution. En av dem var<br />
prostitutionspolicyns många paradoxer. Varför<br />
hävdade man att lagstiftningen som introducerades<br />
var baserad på en “ny”, “modern” och “jämställd”<br />
ideologi, när de normer och föreställningar om genus<br />
och sexualitet som gavs uttryck för inte var olik en<br />
äldre, och av feminister redan ifrågasatt,<br />
sexualmoral? Varför var policymakare så stolta över<br />
ny lagstiftning när sexsäljare jag talade med sade<br />
det blivit progressivt sämre för dem de senaste<br />
decennierna? Någon minskning i förekomsten av<br />
prostitution, eller någon “förbättring” för de som<br />
sålde sexuella tjänster, kunde inte heller påvisas i<br />
myndighetsrapporter som gjordes efter den nya<br />
sexköpslagen. Dessutom uppfattade jag det som<br />
om policymakare inte verkade bry sig om att de<br />
personer man sade sig värna om kände sig<br />
överkörda och kränkta av deras beslut och<br />
förhållningssätt. Jag undrade också varför Sverige<br />
gick i helt motsatt riktning jämfört med länder bl a i<br />
Europa. I Nederländerna och Tyskland legaliserade<br />
man prostitution men i Sverige kriminaliserades<br />
ytterligare delar. När dessa länders politik kom på tal<br />
Sida 4