25.09.2013 Views

här - Elbranschen

här - Elbranschen

här - Elbranschen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ELBRANSCHEN<br />

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 79 • NR. 4 • 2008<br />

URANRUSCHEN HAR BÖRJAT!<br />

Besök <strong>Elbranschen</strong>s webbplats: www.elbranschen.nu<br />

BASINDUSTRIN VILL BYGGA EGEN KÄRNKRAFT • HAPARANDA VÄLKOMNAR<br />

FINSKT KÄRNKRAFTVERK • DEBATT: MASSMEDIA SVIKER, MEN INTE ELBRANSCHEN<br />

MFK: RÄDSLAN FÖR REAKTOROLYCKOR ÄR OBEFOGAD


Klämmor från<br />

Marknadsledaren<br />

Nyhet!<br />

30 år med WAGOs toppklämmor.<br />

Miljarder klämmor har med tillförlitlighet<br />

och säkerhet använts över hela världen.<br />

222 serien för alla typer av ledare, flexibel, solid eller fåtrådig.<br />

Från 0,08 mm 2 till 4 mm 2 .<br />

773 serien speciellt för fåtrådiga och solida ledare, finns för<br />

2-, 4-, 6- och 8-ledare upp till 6 mm 2 .<br />

Beställ svensk katalog från info.se@wago.com<br />

eller hämta din information på:<br />

www.wago.se<br />

Originalet!<br />

WAGO Sverige<br />

Box 639<br />

175 27 Järfälla<br />

Tel. 08-584 106 80<br />

Fax. 08-584 106 99<br />

info.se@wago.com


ELBRANSCHEN<br />

OBEROENDE<br />

ELTEKNISK TIDSKRIFT<br />

•<br />

Adress:<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

•<br />

E-post<br />

elbranschen@bjinv.se<br />

•<br />

Bankgiro<br />

107-0853<br />

•<br />

Plusgiro<br />

495 29 33 -2<br />

•<br />

Helårsprenumeration<br />

(5 utgåvor):<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Rolf Oward<br />

•<br />

Årgång 79<br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Tryckfolket AB<br />

i Malmö<br />

•<br />

ISSN: 0013-4007<br />

•<br />

Omslagsfoto:<br />

P. Lesage/Areva<br />

Ur innehållet i nr. 4/2008<br />

Forsmark får öka effekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

Kjell Jansson ny vd för Svensk Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

Världens längsta sjökabel klar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3<br />

Basindustrin vill bygga egen kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Haparanda välkomnar finskt kärnkraftverk . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />

JAKTEN PÅ DET STRÅLANDE GULDET<br />

Nu har den stora uranruschen dragit igång . . . . . . . . . . . . . . 11<br />

Fransk jätteanläggning för anrikning av uran . . . . . . . . . . . . 13<br />

Nytt bolag ger tysk-nordisk marknadskoppling . . . . . . . . . . 16<br />

Sjökabel ska rädda vindkraftsexploatörer . . . . . . . . . . . . . . . 16<br />

FIE: Ny utbildning ska underlätta rekrytering . . . . . . . . . . . . 18<br />

HANS JELBRING: Strålningsmodell på lösan grund . . . . . . . . 20<br />

DEBATT: Den obekväma verkligheten – klimatet<br />

har alltid varierat<br />

Massmedia sviker, men inte <strong>Elbranschen</strong><br />

Klimathysteri även i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22-32<br />

ELBRUK: Hur används egentligen<br />

elproduktionsresurserna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33<br />

MFK: Rädslan för reaktorolyckor är obefogad . . . . . . . . . . . . 27<br />

<strong>Elbranschen</strong>s blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38


Ansökan om effekthöjning<br />

lämnades in till miljödomstolen i<br />

september 2005 och i oktober i<br />

fjol hölls huvudförhandlingar i<br />

Forsmark. Den 21 augusti i år<br />

meddelade miljödomstolen sin<br />

dom.<br />

Forsmarks Kraftgrupp AB ges<br />

nu tillstånd att enligt miljöbalken<br />

bedriva verksamhet vid<br />

Forsmarks kärnkraftverk vid en<br />

termisk effekt i reaktor Fors-<br />

mark 1 och Forsmark 2 om vardera<br />

3 253 MW och i reaktor<br />

Forsmark 3 om 3 775 MW samt<br />

vidta de åtgärder som behövs för<br />

att höja effekten i reaktorerna<br />

upp till angivna nivåer.<br />

Domen lämnar även tillstånd<br />

för uppförande och drift av ett<br />

mellanlager för radioaktivt kontaminerade<br />

interndelar samt tillstånd<br />

att utöka och driva det befintliga<br />

markförvaret vid Svalören.<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

AKTUELLT I ELBRANSCHEN<br />

Forsmark får öka effekten<br />

Nära tre år efter att Forsmarks verksledning lämnat in ansökan om<br />

miljöprövning för att få höja effekten i de tre reaktorerna har nu den<br />

godkännande domen offentliggjorts.<br />

– Vi är nöjda med domen, kommenterar Forsmarks miljöchef Eva<br />

Hydén.<br />

2<br />

– Av de villkor som ställts i<br />

domarna har arbetet med att<br />

följa dem i vissa fall redan startat,<br />

till exempel kontroll och<br />

behandling av avloppsvatten<br />

som släpps ut till Bottenhavet.<br />

Några av villkoren måste vi<br />

utreda vidare. Vi ska ha i åtanke<br />

att hela vår verksamhet har varit<br />

föremål för omprövning och den<br />

granskning som miljödomstolen<br />

har gjort är jämförbar med den<br />

Bo Källstrand lämnar Svensk Energi...<br />

Svensk Energis vd Bo Källstrand har utsetts till landshövding i Västernorrland<br />

och lämnar därmed sin befattning i Svensk Energi. Han tillträdde som vd i<br />

föreningen 2003.<br />

Bo Källstrand har jobbat med<br />

teknik hela sitt liv men nu blir<br />

han statens förlängda arm i Västernorrlands<br />

län mitt i Sverige.<br />

Efter civilingenjörsexamen på<br />

KTH arbetade han 1972-89 i<br />

olika befattningar inom<br />

ASEA/ABB, bl.a. som divisionschef<br />

i Brasilien och som vd för<br />

ABB Switchgear i Ludvika. Till<br />

kraftbranschen kom han via<br />

Graninge AB där han under åren<br />

1990-99 var vd och koncernchef<br />

innan han flyttade över till EDF,<br />

Electricité de France, som vice<br />

vd och vd i EDF International,<br />

ett holdingbolag för utlandsverksamheten.<br />

När Bo Källstrand ser tillbaka<br />

på åren inom Svensk Energi är<br />

det två frågor han vill framhålla,<br />

nämligen den ökade kundorienteringen<br />

och arbetet för att på<br />

nätsidan öka leveranssäkerheten.<br />

Den månadsvisa avläsningen<br />

av elmätarna som från den 1 juli<br />

nästa år ska vara genomförd i<br />

hela landet är en milstolpe, en<br />

branschinvestering som gör det<br />

möjligt för elleverantören att för<br />

första gången i historien kunna<br />

debitera kunderna för den elförbrukning<br />

de faktiskt har.<br />

När det gäller kraftföretagens<br />

…och Kjell Jansson tillträder<br />

Ny vd för Svensk Energi blir Kjell Jansson, 59 år. Han kommer närmast från<br />

befattningen som generaldirektör för Statistiska Centralbyrån.<br />

Kjell Jansson har bred erfarenhet<br />

av energifrågor, exempelvis<br />

var han Svenska Kraftnäts förste<br />

generaldirektör. Svensk Energis<br />

styrelseordförande Anders<br />

Hedenstedt uttrycker sin tillfredsställelse<br />

över att Kjell Jansson<br />

velat acceptera erbjudandet<br />

från branschföreningen.<br />

– Diskussionerna med Kjell<br />

Jansson inleddes redan när det<br />

blev känt att Bo Källstrand blir<br />

landshövding i Härnösand. Vi<br />

anser att Kjell Jansson passar<br />

utmärkt för uppgiften eftersom<br />

han har bred kunskap och<br />

erfarenhet i energifrågor och<br />

dessutom breda kontakter i samhället<br />

och i politiken.<br />

Kjell Jansson verkade under<br />

1980-talet inom finansdepartementet,<br />

industridepartementet<br />

och miljödepartementet. Därefter<br />

har han innehaft fyra generaldirektörsposter:<br />

Svenska<br />

Kraftnät åren 1991-1996, Tull-<br />

verket 1997-2004, NUTEK<br />

2004-2006 och sedan i fjol på<br />

SCB. Kjell Jansson har även<br />

ansvarat för flera statliga utredningar<br />

på energiområdet. <br />

MONICA HOLMBERG, SCB ULF LONÄS<br />

miljöprövning som ett helt nytt<br />

kärnkraftverk skulle behöva<br />

genomgå, säger Forsmarks miljöchef<br />

Eva Hydén. <br />

image tycker Källstrand att<br />

debatten har nyanserats något.<br />

Kraftproducenterna betraktas<br />

inte längre som miljöbovar.<br />

Som en viktig framtidsfråga<br />

ser han den fortsatta utvecklingen<br />

av elmarknaden i ett<br />

europeiskt perspektiv och att<br />

den utvecklingen är i fas med<br />

vår egen. I Sverige finns i dag<br />

drygt 160 elnätsföretag och 120<br />

elhandelsföretag som på ett<br />

eller annat sätt kommer att påverkas<br />

av att en större elmarknad<br />

bildas men Bo Källstrand är<br />

inte direkt orolig för branschens<br />

utveckling i Sverige. Den nordiska<br />

elmarknaden är snarast en<br />

förebild för europeisk marknadsutveckling.


Detta är världens hittills<br />

längsta likströmskabel under<br />

vattenytan och den har en kapacitet<br />

på 700 MW med möjlighet<br />

att kunna överföra högre effekter<br />

under kortare perioder. Det<br />

innebär teoretiskt att 6 TWh<br />

årligen ska kunna transporteras<br />

via länken. Totalt har projektet<br />

kostat över fem miljarder svenska<br />

kronor. Förlusterna uppges, tack<br />

vare HVDC-tekniken, vara mycket<br />

små, ca 3,7 procent.<br />

Den nya länken innebär att<br />

norsk vattenkraft kan användas<br />

för att kapa toppar och fylla<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

AKTUELLT I ELBRANSCHEN<br />

Världens längsta sjökabel klar<br />

Den 58 mil långa undervattensförbindelsen Nordned går genom Nordsjön från<br />

Feda på Norges sydkust till Eemshaven i Holland.<br />

Det är svårigheter att få fram<br />

material till investeringen som<br />

ligger bakom.<br />

– Samtidigt måste vi också ta<br />

hänsyn till anläggningens leveransförmåga<br />

under kommande<br />

vinter. Vi hade planerat att vara<br />

färdiga med investeringsarbetet i<br />

början av januari och då hade vi<br />

klarat av våra åtaganden men i<br />

och med det spräckta tidsschemat<br />

får vi skjuta på investeringen.<br />

Investeringen görs för att höja<br />

reaktorns effekt med 20 procent<br />

och samtidigt säkras anläggningens<br />

säkerhetsnivå och dess<br />

60-åriga leveransförmåga. Enligt<br />

3<br />

svackor dagtid i det holländska<br />

nätet.<br />

Europas<br />

energimotorväg<br />

Norned är den senaste och hittills<br />

längsta delen i det system<br />

av energimotorvägar som politi-<br />

den gamla tidplanen skulle arbetet<br />

ha påbörjats i oktober och<br />

avslutats i början av januari.<br />

Den tid som reaktorn måste<br />

ker och kraftbolag vill bygga<br />

över hela Europa. Från öster<br />

löper redan likströmslänkarna<br />

Estlink (mellan Estland och<br />

Finland) och Fenno-Skan 1 och<br />

2 (mellan Finland-Sverige).<br />

Söderut löper flera mindre likströmslänkar<br />

från Norge och<br />

Sverige till Danmark, Tyskland<br />

och Polen. Om några år förstärker<br />

Sverige sitt stamnät med<br />

Sydvästlänken där den västra<br />

delen kommer att gå från Jönköping<br />

till Oslofjorden. <br />

Uppskjuten modernisering i Oskarshamn<br />

OKG AB stänger reaktorn Oskarshamn 3 för en 14<br />

dagars revision nu i oktober.<br />

– Men vi tvingas att senarelägga den planerade<br />

stora moderniseringen av reaktorn till nästa år<br />

vid lämplig tidpunkt, meddelade vd Lars Thuring i<br />

början av september.<br />

Höjda avgifter för kärnkraften<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, föreslår i ett yttrande till regeringen att<br />

avgiften för rivning och återställande av forsknings- och utvecklingsverksamhet<br />

inom kärnkraftsindustrin ska höjas med 0,6 öre per kWh, från 0,3 till 0,9 öre.<br />

Avgiften ska användas för att<br />

finansiera kostnaderna för<br />

omhändertagande av de kärntekniska<br />

anläggningarna i Studsvik,<br />

kraftvärmereaktorn i Ågesta,<br />

industriområdet i Ranstad samt<br />

för hantering och slutförvaring<br />

av de restprodukter som uppstått<br />

vid verksamheterna.<br />

SSM ser att fonden måste få<br />

SvK köper förlorad el<br />

OKG<br />

ett tillskott på cirka 600 miljoner<br />

kronor under 2009 för att<br />

finansiera de åtaganden och<br />

aktiviteter som fonden ansvarar<br />

för. Inbetalningarna till fon-<br />

Årligen förlorar Svenska Kraftnät el motsvarande produktion från nästan en halv<br />

mindre kärnkraftsreaktor i samband med distributionen på stamnätet. Detta måste SvK<br />

som nätägare kompensera genom att köpa in motsvarande mängd el så att man ska kunna<br />

leverera lika mycket som man tagit emot.<br />

Under åren 2003-2007 uppgick de årliga förlusterna till 2,5-3,2 TWh per år.<br />

Nu i höst upphandlar Svenska Kraftnät el för att kompensera för kommande förluster<br />

under åren 2010–2011. <br />

vara avställd har förlängts med<br />

drygt en månad på grund av det<br />

omfattande säkerhetsarbete som<br />

pågår under processens gång. <br />

den upphör den 31 december<br />

2009.<br />

Behovet av höjda avgifter<br />

grundas på ökade förväntade<br />

framtida kostnader för:<br />

• återställning av industriområdet<br />

i Ranstad<br />

• sanering och rivning av den<br />

permanent avställda värmekraftsreaktorn<br />

i Ågesta<br />

• hantering av kärnavfall och<br />

använt kärnbränsle från forskningsreaktorer.


De svenska basindustrierna<br />

behöver en långsiktig och pålitlig<br />

elleverantör. Den rollen ska<br />

den nordiska elmarknaden ha<br />

men storföretagen litar inte på<br />

den politiska viljan att skapa en<br />

leveranskraftig marknad som<br />

fungerar året runt. Därför har<br />

man bestämt sig för att producera<br />

kärnkraftsel i egen regi!<br />

Enligt Magnus Hall förbereder<br />

sig storföretagen för ändrad<br />

lagstiftning som ska göra det<br />

möjligt för dem att bygga egen<br />

kärnkraftsproduktion.<br />

– I mitten av augusti tvingades<br />

jag som vd i Holmen medverka<br />

i beslutet att inleda för-<br />

handlingar om nedläggning av<br />

Wargöns bruk och varsla 340<br />

anställda. Detta var bara ett i<br />

raden av varsel och nedskärningar<br />

i min bransch och mycket tyder<br />

på att vi bara har sett början.<br />

Är det så vi vill ha det?<br />

Industrins betydelse<br />

borde vara uppenbar<br />

Om Sverige ska kunna vända<br />

trenden måste förtroendet för<br />

svensk elförsörjning återskapas.<br />

Det var också anledningen till<br />

att Basindustrins elektricitetsaktiebolag,<br />

BasEl, bildades 2005<br />

med elintensiva företag som delägare.<br />

Företagen inom BasEl<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Basindustrin vill ha egen kärnkraft<br />

– fem storföretag bildar konsortium<br />

En grupp storföretag med gruvbolaget Boliden och skogsbolagen Stora Enso och SCA i<br />

spetsen planerar sedan ett par år tillbaka för fortsatt utbyggnad av svensk kärnkraft.<br />

– Industrin kan inte längre vänta ut den politiska osäkerheten kring svensk elförsörjning,<br />

kommenterar Magnus Hall, ordförande i BasEl och vd för Holmen.<br />

BasEl har noterat att<br />

man i Finland bygger ny<br />

kärnkraft i samarbete<br />

mellan konsumenter och<br />

energibolag (Olkiluoto 3<br />

nedan).<br />

– Den modellen borde vi<br />

även kunna använda oss<br />

av i Sverige, inte minst<br />

med tanke på att Finland<br />

är ett av våra stora<br />

konkurrentländer för<br />

basindustriprodukter, säger<br />

Magnus Hall, ordförande i<br />

BasEl och vd för Holmen.<br />

4<br />

Delägare i BasEl är AB Sandvik Materials Technology, AGA AB, Air<br />

Liquide Gas AB, Arctic Paper AB, Billerud AB, Boliden AB, Borealis AB,<br />

Cementa AB, Eka Chemicals AB, Holmen AB, Hydro Polymers AB,<br />

Korsnäs AB, Kubikenborg Aluminium AB, LKAB, M-Real Nordic AB,<br />

Preem AB, Outokumpu Stainless AB, Ovako Steel AB, Rottneros AB,<br />

SCA Forest Products AB, SSAB Svenskt Stål AB, Stora Enso AB och<br />

Vargön Alloys AB.<br />

använder årligen ca 32 TWh el<br />

och runt 300 000 personer i<br />

Sverige är direkt eller indirekt<br />

verksamma i denna sektor.<br />

– Inom BasEl arbetar vi med<br />

konkreta projekt som har till<br />

syfte att öka tillgången till el till<br />

konkurrenskraftiga priser på<br />

NordPools marknader. Vi följer<br />

och studerar många olika<br />

energislag och energiprojekt och<br />

vi har även etablerat oss inom<br />

vindkraft genom företaget Vind<br />

In, som samägs av ägarföretagen<br />

i BasEl. Vår ambition är att<br />

inom fem år kunna förse ägarföretagen<br />

med närmare 1 TWh<br />

vindkraftsel. Vi undersöker också<br />

förutsättningarna för elproduktion<br />

med andra processer, t.ex. i<br />

gaskombi- och bioenergianläggningar.<br />

Vimsig energipolitik<br />

Men framför allt vill BasEl i<br />

framtiden kunna producera el<br />

med kärnkraft.<br />

– Och det vill vi göra i egen regi.<br />

Tyvärr tillåter inte dagens<br />

lagstiftning nybyggnad men vi<br />

anser att kärnkraften som produktionsprocess<br />

har stora effektivitetsmässiga<br />

och miljömässiga<br />

fördelar.<br />

Magnus Hall menar att det är<br />

glädjande att den s.k. klimatdebatten<br />

har satt fokus på kärnkraften<br />

som ett av få potenta<br />

alternativ för att fasa ut fossila<br />

bränslen.<br />

Han och BasEl har noterat att<br />

man i Finland bygger ny kärnkraft<br />

i samarbete mellan konsumenter<br />

och energibolag.<br />

– Den modellen borde vi<br />

även kunna använda oss av i<br />

Sverige, inte minst med tanke<br />

på att Finland är ett av våra<br />

stora konkurrentländer när det<br />

gäller basindustriprodukter. På<br />

det sättet gör vi oss mer konkurrensneutrala<br />

på marknaden<br />

ur energisynpunkt.<br />

Magnus Hall anser att trots<br />

allt prat om att energipolitiken<br />

ska göras långsiktig så råder det<br />

fortfarande alltför stor osäkerhet<br />

och ingen kan i dag säga var<br />

framtida politiska processer<br />

kommer att landa.<br />

Konsortium som vill<br />

bygga kärnkraft<br />

– Det är anställda och ägare som<br />

får betala ett högt pris för den<br />

<strong>här</strong> osäkerheten. Vi från den<br />

elintensiva industrin kan inte<br />

stillasittande åse vad som händer<br />

utan vi har nu beslutat oss<br />

för att själva ta ansvar och ha<br />

beredskap för industriella initiativ<br />

som säkrar framtidens elproduktion.


Ny<br />

rekommendation<br />

i elsäkerhet!<br />

Nya ESA Industri innehåller allt<br />

Nu finns en ny ESA Industri som harmoniserar<br />

med ESA Kraft och den kommande ESA Installation<br />

(ISA). Med ESA som hjälpmedel arbetar du<br />

och dina medarbetare elsäkert. EUU kan redan<br />

nu erbjuda kurser i den nya ESA Industri 08.<br />

NYHET!<br />

ESA Industri – 1 dag<br />

Mer information: www.euu.se<br />

Vi är specialister på fortbildning för elteknikbranschen<br />

och erbjuder ytterligare kurser inom<br />

området elsäkerhet:<br />

Elsäkerhet<br />

Elsäkerhet 2004<br />

Kontrollansvar<br />

Ledningsdimensionering- & Utlösningsvillkoret<br />

Potentialutjämning<br />

Maskinsäkerhet EL<br />

Skötsel av elanläggningar<br />

Elarbetsansvar<br />

Elsäkerhet är branschens ledord i alla situationer.<br />

Arbete nära och med spänning<br />

Arbete med spänning - Repetition<br />

Tillsyn av elanläggningar<br />

Erforderlig kännedom<br />

ESA 05<br />

ESA - ISA<br />

Elsäkerhet 2004 - Högspänning<br />

<strong>Elbranschen</strong>s Utvecklings- och Utbildningscenter<br />

Box 545, 611 10 Nyköping<br />

Tel utb avd 0155-29 29 29. Fax 0155-21 77 72<br />

Välkommen till www.euu.se


DIESELELVERK<br />

Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50<br />

• Mobila elverk<br />

• Stationära elverk<br />

• Containermonterade<br />

elverk<br />

• Kundanpassade<br />

elverk<br />

• Automatikutrustning<br />

RING FÖR MER<br />

INFORMATION!<br />

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95<br />

För ytterligare information: www.stenator.se


Svensk industri vill ta ansvar för<br />

jobb och välfärd.<br />

I ett försök att trycka på regeringen<br />

planerar fem elintensiva<br />

storföretag att under hösten bilda<br />

ett konsortium för att ansöka om<br />

att få bygga ny kärnkraft i Sverige.<br />

Initiativet leds av BasEls vd<br />

Mats Gustavsson.<br />

Av BasEls 23 delägare har 14<br />

redan satsat pengar i vindkraftsprojektet<br />

Vind In och nu<br />

öppnar fem storföretag börsen<br />

för att satsa betydligt mer pengar<br />

på kärnkraft.<br />

Konsortiet bildas efter finsk<br />

förebild där industrinätverket<br />

Industrins Kraft och skogsenergi-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Jan Johansson, SCA, Lennart Evrell, Boliden, och Jouko Karvinen, Stora Enso, som representerar de svenska storföretagen<br />

har deklarerat att de är positiva till ny kärnkraft i Sverige men Ola Alterå (längst t.h.), statssekreterare hos<br />

näringsminister Maud Olofsson, anser att Sverige får svårt att klara åtagandena mot EU när det gäller s.k. förnybar<br />

energi om vi samtidigt bygger ny kärnkraft före 2020.<br />

Både Lars G Josefsson, Vattenfall, och Mikael Lillius, Fortum, har visat intresse för fortsatt utbyggnad av den svenska<br />

kärnkraften men de har ännu inte tagit öppet ställning till aktivt deltagande. Håkan Buskhe, vd för Eon Sverige, är klart<br />

intresserad av att delta i ett nytt svenskt kärnkraftsbygge men man vill avvakta utvecklingen i Finland där Eon är tredjedelsägare<br />

i ett konsortium som vill bygga den sjätte finska reaktorn. Irene Wennemo, näringspolitisk chef på LO, är<br />

däremot tveksam till mer kärnkraft. Hon tycker det är viktigare att hushållen får ett långsiktigt lägre elpris, hur det nu<br />

ska gå ihop.<br />

Vargön Alloys tecknar elavtal<br />

Vattenfall har tecknat avtal med Vargön Alloys om leverans av drygt 5<br />

TWh el under tio år. Affärsuppgörelsen är en fortsättning på ett nära<br />

hundraårigt samarbete mellan företagen.<br />

Samtidigt tecknades avtal om balanskraft och elleveranser till spotpris<br />

under en femårsperiod, om värmeleveranser till Vänersborgs fjärrvärme<br />

under tio år samt om portföljförvaltning, d.v.s. att Vattenfall<br />

kommer att hantera Vargön Alloys handel på elmarknaden.<br />

– Det långsiktiga avtalet är viktigt för att vi ska kunna ligga långt<br />

framme i den hårda globala konkurrensen. Vi måste ha säker tillgång<br />

till elkraft, säger Mikael Norrman, vd vid Vargön Alloys som är en av<br />

Europas största tillverkare av ferrokrom och andra legeringar. <br />

7<br />

koncernen TVO med gemensamma<br />

krafter bygger kärnkraftverket<br />

Olkiluoto 3 och där nya<br />

projekt diskuteras med likartade<br />

ägarintressen.<br />

Ska politiker avgöra<br />

frågan om ny kärnkraft?<br />

För att få till ett starkt svenskt<br />

konsortium lär krävas att en av<br />

de tre stora kraftkoncernerna<br />

Vattenfall, Eon eller Fortum deltar<br />

i projektet. Detta gör det<br />

även möjligt att bygga en ny reaktor<br />

i anslutning till ett av de<br />

befintliga kärnkraftverken Forsmark,<br />

Ringhals eller Oskarshamn.<br />

En sådan samlokalisering<br />

skulle underlätta en nyetablering.<br />

Enligt Håkan Buskhe, vd för<br />

Eon i Sverige, är företaget delägare<br />

till 34 procent i ett konsortium<br />

för att få bygga Finlands<br />

sjätte reaktor.<br />

Förfrågningar ligger ute hos de<br />

nämnda kraftföretagen och frågan<br />

är vilket de svenska basindustrierna<br />

väljer som samarbetspartner.<br />

Varken Vattenfall<br />

eller Fortum, där svenska<br />

respektive finländska staten har<br />

huvudintressen, anses vara bäst<br />

lämpade. Återstår då Eon men<br />

om det bolaget får ja till investeringen<br />

i Finland är det knappast<br />

troligt att bolaget har finansiella<br />

muskler att också investera<br />

i Sverige.<br />

Blir det svenska konsortiet<br />

verklighet hamnar regeringen<br />

under press. Frågan är om de<br />

enskilda politikerna och partierna<br />

klarar detta. Både allianspartierna<br />

och oppositionen<br />

framstår som djupt splittrade i<br />

frågan.<br />

Frågan är också om det är<br />

politikerna eller marknaden som<br />

ska avgöra om det ska byggas ny<br />

kärnkraft.


Det finska industrikonsortiet<br />

Fennovoima har med jämna<br />

mellanrum informerat ortsbefolkningen<br />

och det regionala<br />

näringslivet, både på finsk och<br />

svensk sida, om de långt<br />

framskridna planerna på ett<br />

kärnkraftverk.<br />

Så sent som i våras fanns det<br />

fyra alternativ till placering varav<br />

det nordligaste var i Simo, 15<br />

kilometer söder om Kemi och<br />

bara 50 kilometer från Haparanda.<br />

I dagsläget återstår endast två<br />

(se separat ruta), varav Simo är<br />

ett.<br />

– Ett argument som talar för<br />

Simo är närheten till Outokumpu,<br />

säger Sven-Erik Bucht som växt<br />

upp med den finska stålindustrin<br />

på armlängds avstånd.<br />

Outokumpu ligger mindre än<br />

en mil från Haparanda centrum<br />

och <strong>här</strong> har flera hundra svenska<br />

medborgare sin dagliga utkomst.<br />

Stålverket är sedan ett par år<br />

inne i ett intensivt investeringsskede<br />

med moderniseringar för<br />

cirka sju miljarder kronor och<br />

verksledningen vill för den framtida<br />

produktionen säkra tillgången<br />

till säker och billig energi.<br />

Elenergi till<br />

självkostnadspris<br />

Det kärnkraftverk som Fennovoima<br />

planerar att bygga får en<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Haparanda välkomnar<br />

finskt kärnkraftverk<br />

Blir det ett kärnkraftverk i Simo söder om Kemi kan det komma att värma<br />

Haparanda. Det är fullt möjligt, tror kommunalrådet Sven-Erik Bucht.<br />

– Kärnkraftverket skulle säkra eltillgången i regionen och dessutom kunna<br />

förse oss med billig energi för uppvärmning av våra bostäder, säger han.<br />

Längst uppe runt Bottenviken bor drygt en halv miljon människor och <strong>här</strong> finns många<br />

tunga industrier som är beroende av säker och billig elkraft för sin exportinriktade<br />

produktion. Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda, välkomnar ett finskt kärnkraftverk<br />

nära svenska gränsen och han är övertygad om att Fennovoima kommer att använda<br />

den modernaste och säkraste tekniken.<br />

Striden om var Fennovoima kan<br />

få bygga det nya kärnkraftverket<br />

ser ut att stå mellan Simo och<br />

Pyhäjoki.<br />

– Landskapsstyrelsen i Östra<br />

Nyland har sagt nej till en etablering<br />

i Strömfors vid Finska<br />

viken men vi har inte gett upp,<br />

säger Patrik Hellman, Fennovoima.<br />

Simo ligger bara 15 km från<br />

svenska gränsen längst uppe vid<br />

Bottenviken medan Pyhäjoki ligger<br />

130 km in i landet i jämnhöjd<br />

med Skellefteå.<br />

Planerna på ett kärnkraftverk<br />

i Strömfors stötte på en rejäl<br />

8<br />

kapacitet på maximalt 1 800<br />

MW, det ska börja byggas 2012<br />

och vara i produktion 2016.<br />

Totalt handlar det om en investering<br />

på minst 20 miljarder kronor<br />

och målet är inte att energibolaget<br />

ska gå med vinst utan att<br />

det ska försörja främst industrin<br />

motgång när landskapsstyrelsen<br />

i Östra Nyland inte tog med ett<br />

eventuellt kärnkraftverk i sin<br />

nyligen uppdaterade markplan,<br />

vilket är ett måste för en etablering.<br />

– Det är ett bakslag men vi<br />

fortsätter som planerat och kommer<br />

att genomföra miljökonsekvensbeskrivningar<br />

för samtliga<br />

tre orter, säger Patrik Hellman,<br />

sambandschef för Fennovoima i<br />

Strömfors.<br />

Mycket talar dock för att<br />

Fennovoima måste föreslå<br />

Simo eller Pyhäjoki men först<br />

måste den finska regeringen<br />

med el till självkostnadspris.<br />

Sven- Erik Bucht är mycket<br />

positiv till planerna på ett kärnkraftverk<br />

i Simo.<br />

– Det skulle få enormt stor<br />

betydelse för näringslivet och<br />

tillväxten i regionen på båda<br />

sidor om gränsen om vi fick en<br />

så stor energiproducent <strong>här</strong>.<br />

Och finnarna använder den<br />

absolut säkraste och modernaste<br />

tekniken, säger han.<br />

Nu verkar det dessutom finnas<br />

andra vinster för Haparandas<br />

vidkommande med ett kärnkraftverk<br />

i närområdet, nämligen<br />

billigare bostadsuppvärmning.<br />

Kylvattnet kan<br />

bli till fjärrvärme<br />

I våras var Fennovoimas ansökan<br />

ute på remiss och länsstyrelsen<br />

har uttryckt viss oro för hur Bottenviken<br />

kommer att påverkas av<br />

stora mängder kylvatten, speciellt<br />

vintertid, eftersom havsområdet<br />

betecknas som unikt<br />

och skyddsvärt i ett globalt perspektiv.<br />

Sven-Erik Bucht menar att<br />

man i stället för att pumpa ut<br />

kylvattnet i Bottenviken skulle<br />

kunna använda det för fjärrvärme<br />

via värmeväxlare. Kylvattnet<br />

skulle på så vis kunna värma<br />

bostäder i Simo, Torneå, Kemi<br />

och Haparanda.<br />

Fennovoima anser också att<br />

fjärrvärmespåret är intressant,<br />

bättre än att bara låta kylvattnet<br />

rinna ut i havet.<br />

Under hösten ska Fennovoima<br />

presentera en miljökonsekvensbeskrivning<br />

och under<br />

2009 kommer de finska riksdagspolitikerna<br />

att fatta beslut i<br />

frågan och vilken ort som i så<br />

fall väljs för etablering. <br />

Strömfors säger nej till kärnkraftverk<br />

och riksdagen godkänna Fennovoima<br />

som entreprenör för<br />

nästa kärnkraftverk i Finland.<br />

Fortum planerar fortfarande<br />

för en tredje reaktor i Lovisa<br />

och pappersindustriägda TVO<br />

vill bygga en fjärde reaktor i<br />

Olkiluoto.<br />

Finland har i dag fyra kärnkraftsreaktorer<br />

i drift. Den<br />

femte är snart färdig och regeringen,<br />

med Matti Vanhanen i<br />

spetsen, är positiv till ytterligare<br />

minst en, kanske två eller till<br />

och med tre reaktorer för att i<br />

första hand göra landet självförsörjande<br />

på elenergi.


Transformatorer•Likriktare<br />

1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />

Specialkabel<br />

Robotkabel<br />

Elektronikkabel<br />

Koaxialkabel<br />

Halogenfri kabel<br />

Värmetålig kabel<br />

Högfrekvenskabel<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.se<br />

Utbilda dig!<br />

Vår katalog finns på Internet!<br />

www.tramoetv.se<br />

TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />

Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />

Gummikabel<br />

Datakabel<br />

Servokabel<br />

Fråga oss om specialkabel<br />

- vår specialitet<br />

Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi .<br />

Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare.<br />

www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60


Transformatorer•Likriktare<br />

1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />

Specialkabel<br />

Robotkabel<br />

Elektronikkabel<br />

Koaxialkabel<br />

Halogenfri kabel<br />

Värmetålig kabel<br />

Högfrekvenskabel<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.se<br />

Utbilda dig!<br />

Vår katalog finns på Internet!<br />

www.tramoetv.se<br />

TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />

Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />

Gummikabel<br />

Datakabel<br />

Servokabel<br />

Fråga oss om specialkabel<br />

- vår specialitet<br />

Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi .<br />

Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare.<br />

www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60


P. LESAGE/AREVA<br />

MAURICE ASCAN/AREVA<br />

Vartannat år publicerar OECDorganet<br />

NEA en rapport om de<br />

kända och förmodade tillgångarna<br />

på uran. Den går allmänt under<br />

beteckningen ”The Red Book”.<br />

Enligt 2008 års version av rapporten<br />

uppgår de kända tillgångarna<br />

av uran till 5,5 miljoner<br />

ton. Med ”kända” menas då tillgångar<br />

som kan brytas till ett<br />

rimligt pris.<br />

Uran finns lite varstans. Till<br />

och med i havsvatten. Men det<br />

är inte på så många ställen som<br />

uranet finns i sådana koncentra-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Jakten på det<br />

strålande guldet<br />

Uranmalm i bearbetad form, så kallad ”yellowcake”.<br />

Nu har den stora uranruschen dragit igång<br />

Hur länge räcker urantillgångarna? Utan tvekan i 100 år. Förmodligen<br />

i 300 år. Och i flera tusen år om kärnkraftstekniken utvecklas. Detta<br />

enligt Nuclear Energy Agency (NEA).<br />

RAPPORT:<br />

STEFAN ANDERSSON<br />

PARIS<br />

11<br />

tioner att det är lönsamt med<br />

utvinning. Allmänt brukar man<br />

säga att det lönar sig om kostnaden<br />

för utvinningen inte överstiger<br />

130 dollar per kilo. Det är<br />

också utifrån den definitionen<br />

som de globala tillgångarna värderas.<br />

I dag uppskattas alltså kända<br />

tillgångar till 5,5 miljoner ton.<br />

Därutöver har NEA också uppskattat<br />

de tillgångar som man på<br />

goda grunder kan räkna med att<br />

finna utifrån de förvärvade kunskaperna<br />

om var uran brukar<br />

finnas. Dessa ”förmodade” tillgångar<br />

anses nu uppgå till 10,5<br />

miljoner ton.<br />

Det <strong>här</strong> betyder att de utvinningsbara<br />

uranfyndigheterna i<br />

dag bedöms kunna ge 1,3 miljoner<br />

ton mer än vad man trodde<br />

för bara två år sedan. Vad kan<br />

det bero på?<br />

Högre pris sätter<br />

fart på prospektering<br />

Enligt NEA har det förmodligen<br />

att göra med den ekonomiska<br />

expansionen i framför allt Kina<br />

och Indien – med åtföljande ut-<br />

Ett dagbrott i Nigeria, ett av de länder som har omfattande produktion av uran. Till höger: Uranprospektering i Kanada.<br />

Kanada bedöms ha cirka tio procent av utvinningsvärda tillgångar.<br />

BLACK BOX IMAGES/AREVA


yggnad av kärnkraften. Därigenom<br />

har priserna på uran börjat<br />

stiga, vilket i sin tur har satt<br />

fart på såväl brytning som prospektering.<br />

I själva verket har något av en<br />

uranrusch dragit igång. I Australien,<br />

som har världens största<br />

tillgångar på uran, har investeringarna<br />

i utvinning och prospektering<br />

ökat från 3 till 60<br />

miljoner dollar på fyra år.<br />

Totalt i världen ökade investeringarna<br />

i enbart prospektering<br />

med 250 procent åren 2004-<br />

2006. Och den ökningen fortsatte<br />

under 2007, även om det<br />

ännu inte finns några siffror. Till<br />

och med i Sverige, där man inte<br />

kan räkna med jättelika fyndigheter,<br />

pågår sedan några år tillbaka<br />

omfattande prospektering.<br />

Det är alltså denna ökade aktivitet<br />

som har lett till en uppvärdering<br />

av de tillgängliga reserverna<br />

av uran. Hur länge kommer<br />

då dessa reserver att räcka?<br />

Resurserna<br />

räcker i 300 år<br />

I dag används 66 500 ton uran<br />

per år i de 435 reaktorer som är i<br />

drift runt om i världen. Med<br />

fortsatt förbrukning på den<br />

nivån kommer de kända resurserna<br />

att räcka i ett sekel. Och<br />

om man även inräknar de på<br />

goda grunder förmodade till-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Anrikningsverket vid den franska kärnkraftsanläggningen Tricastin.<br />

Utbilda dig!<br />

12<br />

gångarna, kommer resurserna<br />

att räcka i 300 år.<br />

Men nu pågår ju också kraftig<br />

utbyggnad av kärnkraften. År<br />

2030 kommer den globala kärnkraftsparken<br />

– enligt det maximala<br />

scenariot – att producera<br />

80 procent mer el än i dag. Det<br />

betyder i så fall att den årliga<br />

förbrukningen av uran kommer<br />

att uppgå till 122 000 ton.<br />

De hittills identifierade tillgångarna<br />

räcker för att tillgodose<br />

en sådan expansion. Men att<br />

förutse behoven i ett ännu längre<br />

perspektiv är svårare.<br />

Efter år 2030 kan man räkna<br />

med att fjärde generationen<br />

reaktorer tas i drift. I dessa kan<br />

man också bränna isotopen<br />

U238, som utgör 95-98 procent<br />

av det klyvbara uranet. Och i ett<br />

ännu längre perspektiv finns<br />

visionen om bridreaktorer som<br />

framställer mer bränsle än de<br />

förbrukar.<br />

Men om alla dessa utvecklingsförhoppningar<br />

slår fel – vad<br />

händer då?<br />

Enligt NEA kommer man då<br />

att börja utvinna uran med helt<br />

nya metoder – framför allt utvinning<br />

ur fosfatavlagringar. Det är<br />

en hittills outnyttjad resurs, som<br />

beräknas kunna ge 22 miljoner<br />

ton uran – alltså betydligt mer<br />

än de i dag kända och förmodade<br />

tillgångarna. <br />

Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi .<br />

Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare.<br />

www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60


NICOLAS PETITOT, AREVA FRANSK<br />

Ingen som har kört bil eller åkt<br />

tåg mellan Lyon och Marseille<br />

lär ha missat den stora kärnkraftsanläggningen<br />

invid floden<br />

Rhône. Den har fått namn av<br />

regionen Tricastin som närmast<br />

är känd för stora vinodlingar på<br />

sluttningarna ner mot floden.<br />

Vid Tricastinverket produceras<br />

el i tre reaktorer. Men denna<br />

anläggning är långt mer än ett<br />

kärnkraftverk. Det är ett gigantiskt<br />

komplex, unikt i Europa,<br />

som samlar de flesta av de akti-<br />

viteter som hör samman med<br />

kärnenergi, allt från grundforskning<br />

till avfallshantering.<br />

Anrikning med hjälp<br />

av förgasning<br />

Här finns också sedan 30 år tillbaka<br />

Arevas fabrik för anrikning<br />

av uran. Tekniken går ut på att<br />

öka halten av den klyvbara uranisotopen<br />

U235 med hjälp av förgasning.<br />

Uranet, som först har<br />

omvandlats till uranhexafluorid,<br />

förgasas och får passera ett<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

JÄTTEANLÄGGNING<br />

FÖR ANRIKNING AV URAN<br />

En ny fabrik för anrikning av uran byggs för närvarande i Frankrike. Det är ett av de större byggprojekten<br />

i Europa just nu. Redan i början av nästa år startar produktionen i den första enheten.<br />

13<br />

RAPPORT:<br />

STEFAN ANDERSSON<br />

PARIS<br />

membran. U235, som är lättast,<br />

har högre sannolikhet att passera.<br />

Följaktligen får man på<br />

andra sidan en gas med högre<br />

halt av klyvbart uran.<br />

Men denna teknik börjar bli<br />

gammalmodig. Det är därför<br />

Areva har beslutat att satsa på<br />

en helt ny anläggning.<br />

Bygget påbörjades 2006 och<br />

ska vara klart år 2017. Kostnaden<br />

är beräknad till 28 miljarder<br />

kronor.<br />

Den nya fabriken, som har<br />

fått namnet ”George Besse II”,<br />

kommer att utnyttja centrifugering<br />

vid anrikningen. I cylindrar<br />

Den nya fabriken för anrikning av uran kommer att bestå av två enheter, en i norra och en i södra delen av Tricastinanläggningen.<br />

Bilden visar bygget av den norra enheten.


NICOLAS PETITOT, AREVA<br />

som snurrar med extremt hög<br />

hastighet pressas de tyngre isotoperna<br />

mot kanterna, medan<br />

den lättare isotopen U235 anrikas<br />

i mitten.<br />

Denna teknik utnyttjar 50<br />

gånger mindre elektricitet än<br />

den tidigare och kräver inget<br />

flodvatten för nedkylning av pro-<br />

cessen. Dessutom ökar säkerheten<br />

genom att anrikningen<br />

sker under ett tryck som är lägre<br />

än atmosfärens.<br />

Tas i drift<br />

redan nästa år<br />

De första centrifugerna kommer<br />

att tas i drift redan under första<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

halvåret 2009. Därmed inleds<br />

också en successiv avveckling av<br />

den gamla fabriken.<br />

Fullt utbyggd kommer den<br />

nya fabriken att producera cirka<br />

10 miljoner ton anrikat uran per<br />

år. Areva behåller därmed sin<br />

ställning som ett av de världsledande<br />

företagen inom denna<br />

Fyrahundra personer<br />

arbetar med bygget av<br />

den nya fabriken som ska<br />

vara helt klar år 2017.<br />

extremt koncentrerade verksamhet.<br />

I hela världen finns bara fyra<br />

stora producenter av anrikat<br />

uran. Areva har för sin del 25<br />

procent av världsmarknaden.<br />

Kunderna utgörs av 30 kärnkraftsföretag<br />

i Europa, USA och<br />

Asien.


Larm via<br />

ljus och ljud<br />

Totalentreprenad med KC Betong<br />

dGW21<br />

Ex-Twin<br />

dSLB21<br />

dSLB20<br />

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering<br />

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta<br />

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande.<br />

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader,<br />

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter<br />

till tele- och IT-branschen.<br />

När man behöver larma i industrimiljöer<br />

kan man behöva ta till<br />

både ljud och ljus för att påkalla uppmärksamhet.<br />

Vi har ringklockor, sirener,<br />

blixtljus och roterande ljus, både<br />

var för sig och i olika kombinationer.<br />

I serien ExploLine, signalutrustningar<br />

för explosionsklassade områden, har<br />

alla komponenter likadan anslutningssockel<br />

vilket innebär rationellare<br />

tillverkning och därmed snabbare och<br />

flexiblare leveranser.<br />

I programmet finns bland annat BZ2,<br />

en LED signallampa som kan alternera<br />

mellan fem olika färger. Den kan<br />

blinka, blixtra eller hålla fast sken.<br />

Signalutrustningarna finns både för<br />

zon 1 och zon 2.<br />

Behöver du inte explosionsskyddad<br />

utrustning finns hela sortimentet<br />

också i ett robust industriutförande.<br />

Malux Sweden AB<br />

<br />

<br />

OMFORMARSTATION, MJÖLBY.<br />

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN.<br />

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE<br />

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING.


Det nybildade bolaget European<br />

Market Coupling Company,<br />

EMCC, har sitt säte i<br />

Hamburg. EMCC ägs till lika<br />

delar av fem intressenter: de två<br />

elbörserna Nord Pool Spot AS<br />

och EEX AG i Leipzig, samt de<br />

tre TSOerna Energinet.dk,<br />

E.ON Netz GmbH, och Vattenfall<br />

Europe Transmission<br />

GmbH, som är ägare till överföringsförbindelserna<br />

mellan<br />

Danmark och Tyskland.<br />

– Naturligtvis är man lite nervös<br />

inför den riktiga premiären.<br />

Men vi har testkört systemen<br />

utan problem och allt ska fungera<br />

från och med starten, förutskickar<br />

Enno Böttcher, vd för<br />

EMCC.<br />

OK från<br />

EU-kommissionen<br />

Han har lett arbetet med projektet<br />

sedan början av april i år.<br />

Den 22 augusti fick projektet<br />

den avgörande startsignalen<br />

genom att det godkändes av EU-<br />

kommissionenskonkurrensdirektorat. Därmed blev det också<br />

möjligt att ta det formella steget<br />

att registrera bolaget och anställa<br />

personal.<br />

– Vi blir ett litet lågkostnadsbolag<br />

med totalt ungefär sex<br />

anställda, berättar Enno Böttcher.<br />

Nej, betydelsen av EMCC ligger<br />

inte i att företaget kommer<br />

att bli en framträdande spelare<br />

med breda kundkontakter på<br />

den nordeuropeiska elmarknaden.<br />

Bolagets uppgift är i stället<br />

att rationalisera spothandeln<br />

genom att slå samman handeln<br />

med överföringskapacitet och<br />

energihandeln vid elbörserna på<br />

den dansk-tyska gränsen.<br />

– Det viktigaste är att vi får ett<br />

effektivt utnyttjande av det nordiska<br />

och det tyska systemet och<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Nytt bolag ger tysk-nordisk<br />

marknadskoppling<br />

Ett nybildat bolag ska bygga ihop Europas två största elmarknader, den tyska och den nordiska.<br />

Resultatet bör bli att priset alltid bestämmer riktningen på kraftflödet mellan Norden och Tyskland.<br />

Vindkraftsexploatörerna börjar<br />

tydligen bli desperata.<br />

Ett flertal stora projekt planeras<br />

i Norrland men det saknas<br />

kapacitet på befintligt regionoch<br />

stamnät för att distribuera<br />

den nyproducerade elen söderut.<br />

Sjökabeln är ett mångmiljardprojekt<br />

och man planerar att<br />

använda sig av HVDC-teknik.<br />

Kabeln ska läggas på havsbottnen<br />

inom den svenska ekonomiska<br />

zonen från Luleå till<br />

Gävle med möjligheter till finsk<br />

anslutning både i norr och<br />

längre söderut.<br />

RAPPORT:<br />

DAG WELLANDER<br />

Enligt uppgift kommer den att<br />

läggas så långt ut från kusten att<br />

det inte ska bli några problem<br />

för sjöfarten. Att den planeras<br />

helt på svenskt vatten förklarar<br />

man med att det förenklar och<br />

förkortar tillståndsprocessen. Då<br />

finns det bara en regering och<br />

en lagstiftning att ta hänsyn till.<br />

Svenska Kraftnät menar att<br />

det blir för dyrt att investera i<br />

nya förstärkta elnät och man ser<br />

hellre en satsning på vindkraft<br />

söderut.<br />

Vindkraftsexploatörerna å sin<br />

sida behöver mer distributions-<br />

16<br />

att vi skapar en expanderad,<br />

integrerad marknad, som fungerar<br />

tillsammans med den vi har i<br />

Norden, förklarar Klaus Thostrup,<br />

marknadsdirektör och chef<br />

för internationell utveckling vid<br />

Energinet.dk.<br />

Vid ett effektivt nyttjande av<br />

systemet går kraftflödet i rätt<br />

riktning, det vill säga från lågtill<br />

högprisområde. Om kraften<br />

går åt rätt håll minskas prisskillnaden<br />

mellan låg- och högprisområde<br />

genom en prishöjande<br />

ökning av efterfrågan i lågprisområdet<br />

och en prissänkande<br />

ökning av utbudet i högprisområdet.<br />

Träffsäker metod<br />

Det träffsäkraste sättet att åstadkomma<br />

detta är genom ett spotbud<br />

i lågprisområdet och ett<br />

spotbud i högprisområdet. Volymen<br />

på buden ska motsvara den<br />

tillgängliga kapaciteten på förbindelserna<br />

mellan områdena,<br />

och läggs som ett prisoberoende<br />

kapacitet annars stannar utbyggnaden<br />

av, hotar man med. Deras<br />

argument för att bygga i norr är<br />

att det där är bättre vindförhållanden<br />

och mindre risk för störningar.<br />

Minst 5 000 MW ny vindkraft<br />

planeras norrut, vilket ska jämföras<br />

med de ca 800 MW som<br />

finns i dag.<br />

Då är en sjökabel att föredra,<br />

menar man från exploatörshåll,<br />

eftersom det är betydligt mindre<br />

komplicerat än ledning på land<br />

med bl.a. många berörda markägare.<br />

köpbud i lågprisområdet och<br />

som ett prisoberoende säljbud i<br />

högprisområdet.<br />

Det timvis satta marknadsvärdet<br />

på flaskhalsen, det vill säga<br />

på kapaciteten, blir prisskillnaden<br />

mellan hög- och lågprisområdet.<br />

Den prisskillnaden är<br />

lika med kapacitetsavgiften.<br />

Inom Norden fördelas kapacitetsavgiften<br />

mellan TSOerna<br />

(Energinet.dk, Fingrid, Statnett<br />

och Svenska Kraftnät) som äger<br />

transmissionskapaciteten mellan<br />

de nordiska länderna och som är<br />

delägare i Nord Pool Spot AS.<br />

EMCC kommer att fördela<br />

kapacitetsavgifterna mellan<br />

TSOerna (Energinet.dk, E.ON<br />

Netz, Vattenfall Transmission<br />

Europe och Vattenfall AB) i proportion<br />

till den kapacitet som de<br />

ställer till förfogande.<br />

Tack vare EMCC kommer<br />

den dagliga explicita auktionen<br />

av kapacitet timme för timme<br />

kommande dygn mellan Tyskland<br />

och Väst-Danmark att upp-<br />

Miljardinvestering ska rädda vindkraften<br />

Vindkraftsprojektören wpd Scandinavia AB planerar att bygga en drygt 700 km lång havsbaserad<br />

kabel från Luleå till Gävle för att säkra elleveranserna söderut från de stora vindkraftsprojekt som<br />

planeras i övre Norrland de närmaste fem åren.<br />

<strong>Elbranschen</strong>s förslag är att lägga<br />

ner den nyckfulla vindkraften<br />

(stolparna kan ju FRA ta över!)<br />

och i stället satsa på två moderna<br />

kärnkraftsreaktorer i exempelvis<br />

Karlshamn. Frågan är om inte<br />

det blir billigare än nytt, dyrt<br />

distributionsnät och dessutom<br />

får vi en pålitlig kraftkälla. Att<br />

återstarta Barsebäcks två<br />

reaktorer börjar väl bli sent.<br />

Men <strong>här</strong> finns ju trots allt både<br />

byggnader och infrastruktur att<br />

nyttja. <br />

Platsannonsera på <strong>Elbranschen</strong>s webbsida! www.elbranschen.nu


höra. Vid explicit auktion måste<br />

aktörerna spekulera i förväg om<br />

vilket område som får högpris<br />

och vilket som får lågpris. Det<br />

misslyckas ungefär tjugo procent<br />

av tiden, vilket får flera negativa<br />

konsekvenser.<br />

Prisskillnaden mellan områdena<br />

blir onödigt stor. Spotaktörerna<br />

missar möjligheter att<br />

handla till bästa pris. TSOerna<br />

missar kapacitetsintäkter. Spotbörserna<br />

missar handelsintäkter<br />

och stabiliteten i systemet blir<br />

mindre än den annars skulle<br />

vara.<br />

Skillnaden mellan den<br />

metod som EMCC kommer<br />

att nyttja och den som Nord<br />

Pool Spot nyttjar inom Nor-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

17<br />

den, är att EMCC beräknar<br />

flöden på gränsen mellan Norden<br />

och Tyskland, medan<br />

Nord Pool Spot beräknar både<br />

priser och flöden inom Norden.<br />

Något gemensamt systempris<br />

för den tysk-nordiska marknaden<br />

kommer EMCC alltså<br />

inte att räkna fram. Nord Pool<br />

Spot förblir den hittills enda<br />

flernationella, europeiska spotmarknaden.<br />

– EMCC innebär ett viktigt<br />

steg mot en harmoniserad europeisk<br />

elmarknad. Genom sitt<br />

godkännande av EMCC har<br />

kommissionen givit ett klart stöd<br />

för samordning av elmarknaderna,<br />

menar Erik Saether, vd<br />

för Nord Pool Spot AS.


Återigen har <strong>Elbranschen</strong>s<br />

utsände besökt en av FIEs<br />

styrelseledamöter, den <strong>här</strong><br />

gången Bo-Göran Ahl, kanslichef<br />

vid Brandskyddsföreningen<br />

och Elektriska Nämnden (EN).<br />

Vid besöket på Sturegatan i<br />

Stockholm möts vi av flyttkartonger<br />

och Bo-Göran Ahl förklarar<br />

stöket med annalkande flyttning.<br />

Från den 18 augusti finns<br />

nu EN i stället på Årstaängsvägen<br />

på Liljeholmen där lokalerna<br />

är bättre anpassade till<br />

verksamheten.<br />

Bo-Göran, 62, är född i Norrköping,<br />

där han fortfarande bor,<br />

och han pendlar från hemstaden<br />

till jobbet i Stockholm<br />

Via elektrikerutbildning vid<br />

Holmens Bruks Industriskola<br />

och Norrköpings Tekniska<br />

Aftonskola tog Bo-Göran elingenjörsexamen<br />

år 1969. Därefter<br />

följde jobb hos Vattenfall<br />

och som lärare och även verksamhet<br />

i eget företag. Detta<br />

ledde 2004 till kanslichefsbefattningen<br />

hos EN.<br />

Rekrytering<br />

stort problem<br />

Besiktningsföretagen har i likhet<br />

med andra elföretag stora svårigheter<br />

att rekrytera medarbetare<br />

med rätt teoretisk kompetens.<br />

Motsvarande gäller även för EN<br />

och de personer som ansöker om<br />

auktorisation.<br />

Bo-Görans stora utmaning är<br />

just nu planeringen inför den Elkrafttekniskapåbyggnadsutbildningen<br />

vid Högskolan Väst i<br />

Trollhättan som beräknas starta i<br />

januari 2009.<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />

Ny utbildning ska<br />

underlätta rekrytering<br />

RAPPORT:<br />

RUNE BJÖRNSTRÖM<br />

LULEÅ<br />

18<br />

EN-historik<br />

Stora pensionsavgångar kommer<br />

att ske de närmaste åren bland<br />

ENs besiktningsingenjörer. Därför<br />

måste bland annat internutbildningen<br />

utökas med ett<br />

modernt handledarprogram för<br />

samtliga nyauktoriserade<br />

besiktningsingenjörer men det<br />

Bo-Göran Ahl, kanslichef vid Elektriska Nämnden. Hans stora utmaning är just nu<br />

planeringen inför den elkrafttekniska påbyggnadsutbildningen vid Högskolan Väst i<br />

Trollhättan som beräknas starta i januari 2009.<br />

1882 Brandbestämmelser infördes via brandtariff<br />

1883 Elvillkor infördes för försäkringsbolagen<br />

1896 Tarifföreningen (TF) tillsätter inspektörer<br />

1902 Ellagen tillkom<br />

1903 Statens Elektriska Inspektion bildas<br />

1904 Statliga starkströmsföreskrifter<br />

1905 Besiktningsplikt och försäkringsavtal infördes av TF<br />

1925 Brandförsvarsanstalternas Elektriska Nämnd (EN) bildas<br />

1936 EN omorganiseras. Ordförande blir Elsäkerhetsverkets<br />

generaldirektör<br />

1965 Överenskommelse om revisionsbesiktning<br />

2004 EN omorganiseras. Auktorisationsutskottet (AU) och<br />

Tekniska utskottet (TU) bildas<br />

krävs också översyn av ENs<br />

interna processer för att säkerställa<br />

kommande kvalitetskrav.<br />

Enligt Bo-Göran Ahl är syftet<br />

med den planerade utbildningen<br />

att underlätta rekryteringen av<br />

besiktningsingenjörer men också<br />

att säkerställa framtida utvecklingsmöjligheter<br />

för ENs verksamhet.<br />

Nätbaserad<br />

distansutbildning<br />

Kursen är på 30 hp (d.v.s. 20p<br />

enligt gamla systemet) och ska<br />

bedrivas som nätbaserad<br />

distansutbildning på halvfart<br />

under två terminer med startmöte<br />

i Trollhättan och vid ett<br />

tillfälle per kurs koncentrationsdagar<br />

(lördag-söndag) för laborationer<br />

och dylikt.<br />

Målgruppen är enligt Bo-<br />

Göran de redan yrkesverksamma<br />

inom elkraftsområdet och utbildningen<br />

är bland annat förberedande<br />

för auktorisation som<br />

Elektriska Nämndens besiktningsingenjör.<br />

Behörighetskraven är matematik<br />

A och ellära A eller motsvarande<br />

kunskaper samt arbetslivserfarenhet<br />

inom elteknikområdet<br />

omfattande minst tre<br />

år.<br />

<strong>Elbranschen</strong> kommer att följa<br />

utbildningen som ska ha intagning<br />

vid fyra tillfällen per år från<br />

år 2010.


Svensk kärnkraft<br />

är bra för både miljön och samhället.<br />

Ger inga växthusgaser.<br />

Ger inga försurande utsläpp eller<br />

hälsovådliga rökgaser.<br />

Producerar mycket och billig elström<br />

– en livsnödvändighet för svensk<br />

basindustri och vår fortsatta välfärd.<br />

Tar ansvar för sitt avfall över hela<br />

livscykeln.<br />

Vilka andra energikällor gör det?<br />

www.sahlins.com<br />

Miljövänner för kärnkraft<br />

www.mfk.nu mfk@mfk.nu<br />

Box 83, 430 24 Väröbacka<br />

Vi förenklar din<br />

kabelinstallation<br />

Blåsutrustning<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

tel. 0320-20 93 30 fax. 0320-319 38<br />

Välkommen till<br />

Euro Energy Components AB<br />

- Din kontakt inom el!<br />

Mer information finns på vår hemsida:<br />

www.euroenergy.se


För våra barns skull måste vi<br />

minska utsläppen av koldioxid.<br />

Annars kommer de att få lida för<br />

vårt agerande och världen kommer<br />

att drabbas av olyckor.<br />

Regeringar och politiker tror att<br />

så är fallet.<br />

Skrock är det passande ordet!<br />

Har politikerna accepterat det<br />

övernaturliga? De har rådgivare<br />

som är vetenskapsmän och<br />

svenska sådana måste enligt lag<br />

vara opartiska. Kan man lita på<br />

att de är sanningsenliga? Kan<br />

NASA och IPCC, båda gigantiska<br />

organisationer ha fel? De har<br />

producerat varsin strålningsmodell<br />

och de är olika. Skillnaden<br />

avgör om det finns någon<br />

fysikalisk grund för den hypotetiska<br />

”växthusgaseffekten”. Låt<br />

oss föra en saklig diskussion på<br />

vardagsnivå utan att släppa kravet<br />

på logik och stringens.<br />

När vår familj äter middag<br />

utomhus på höstkanten kommer<br />

IR-elementen väl till pass. De<br />

matas med en effekt av 3x1 000<br />

W och avger elektromagnetisk<br />

strålning inom det infraröda området<br />

som vi inte kan se. Fysikaliskt<br />

sett överför de energi på<br />

precis samma sätt som solens<br />

strålar gör. Antag att hälften av<br />

den tillförda effekten försvinner<br />

i reflektorer och uppvärmning av<br />

luft. Då kvarstår ca 1 500 Watt<br />

som sprids nedåt över ett område<br />

på 6x2 m 2 där middagsbordet<br />

står. Strålningseffekten som tillförs<br />

varje kvadratmeter blir<br />

ungefär 250 Watt i kroppshöjd,<br />

hälften av vad vi erfar en solig<br />

sommardag. Vi kan sitta komfortabelt<br />

och äta utomhus långt in<br />

på hösten utan att frysa.<br />

NASAs energibudget<br />

är väsentligen korrekt<br />

Låt oss granska hur NASA och<br />

IPCC anser att solens instrålade<br />

energi bär sig åt i atmosfären.<br />

Figur 1 visar hur solljuset kommer<br />

till atmosfär och jord och<br />

återvänder ut i rymden. Alla värden<br />

är uttryckta i procent. Det<br />

absoluta måttet för medelvärdet<br />

av absorberat solflöde över hela<br />

jordens yta är 235 W/m 2. En del<br />

av energiflödet reflekteras tillbaka<br />

till rymden, en del absorberas<br />

i atmosfären och en del når<br />

jordytan med växter och hav.<br />

Höger sida i figuren visas hur<br />

den absorberade energin (235<br />

W/m 2 eller 70 %) återförs till<br />

rymden via uppåtstigande varm<br />

luft, vattenånga som dunstar och<br />

infraröd strålning från jordyta<br />

och moln. Det finns egentligen<br />

ingenting väsentligt att invända<br />

avseende NASA:s beskrivning av<br />

jordens energibudget. Den anger<br />

acceptabla medelvärden på de<br />

mest väsentliga energiflödena.<br />

Observera att 70 % av det instrålade<br />

energiflödet absorberas och<br />

att lika mycket så småningom<br />

måste stråla ut i rymden vilket<br />

framgår av figuren. Jordens<br />

atmosfär utgör en sluss för solflödet<br />

och det senare upprätthåller<br />

en ungefärlig energibalans.<br />

IPCCs version ska bevisa<br />

växhusgashypotesen<br />

Figur 2 visar väsentligen samma<br />

information som figur 1 men<br />

energiflödena är måttsatta i sorten<br />

W/m 2. Man kan beräkna<br />

samtliga värden i procent genom<br />

att dividera med 342 för jämförelse<br />

med figur 1. Figur 2 har<br />

producerats av IPCC Working<br />

Group 1 i den senaste av<br />

IPCC:s stora sammanfattningar.<br />

Den stora skillnaden mellan<br />

figurerna är två poster benämnda<br />

”surface radiation 390 W/m 2”<br />

och ”back radiation 324 W/m 2”.<br />

I stort sett alla som tror på växthusgashypotesen<br />

förordar IPCC:s<br />

version av global energibudget,<br />

troligen utan att begripa ett dyft<br />

av varför den ser ut som den gör.<br />

Det är ju lätt att se att diagrammen<br />

blir mycket lika om man<br />

subtraherar ”back radiation” från<br />

”surface radiation”, vilket borde<br />

ge anledning till eftertanke. Och<br />

vad är anledningen till att diagrammen<br />

är olika? Den obevisade<br />

växhusgashypotesen är det<br />

kortfattade svaret. Den utgår<br />

nämligen från att alla föremål i<br />

vår omgivning strålar ut energi<br />

enligt Stefan-Boltzman lag vilket<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

Strålningsmodell på lösan grund<br />

HANS JELBRING<br />

FIL. DR. KLIMATOLOGI,<br />

STOCKHOLMS UNIVERSITET<br />

CIV.ING., KTH<br />

hans.jelbring@telia.com<br />

20<br />

är en falsk förutsättning. Den<br />

gäller i vakuum för fasta ämnen<br />

men inte för gaser i atmosfären.<br />

Vi kan med säkerhet mäta hur<br />

mycket energi som kommer till<br />

jorden från solen och vi kan<br />

även mäta den effekt som träffar<br />

vår kropp. Det senare händer<br />

enbart dagtid. På natten reagerar<br />

vi på den molekylära energin i<br />

luften och inte på någon elektromagnetisk<br />

strålning.<br />

Växthuseffekten är<br />

en fysikalisk realitet<br />

Solens energiflöde är 1 365<br />

(W/m 2) strax utanför vår atmosfär<br />

och om man tar hänsyn till<br />

reflektion och geometri m.m. så<br />

erhåller jorden i medeltal 235<br />

W/m 2. Denna effekt träffar i<br />

snitt varje kvadratmeter över<br />

hela jordklotet. En solig sommardag<br />

kan den maximala effekten<br />

i Sverige uppgå till 700<br />

W/m 2 mitt på dagen.<br />

Stefan Bolzmanns lag har<br />

använts för att beräkna ovanstående<br />

värden.<br />

P = konstant x T 4 där P (W/m 2)<br />

och T är temperatur mätt i Kelvin.<br />

Den kan även användas för att<br />

approximativt beräkna vid vilken<br />

temperatur jordens atmosfär<br />

strålar ut den solenergi som<br />

absorberats mot rymden. Lagen<br />

anger att utstrålningen bör ske<br />

från en temperatur omkring<br />

–18°C. Den temperaturen återfinns<br />

på ungefär 4 000 meters<br />

höjd. Vi vet att jordens medeltemperatur<br />

är omkring +15°C.<br />

Differensen mellan utstrålningstemperaturen<br />

i atmosfären och<br />

jordens verkliga medeltemperatur<br />

är således 33 grader Celsius.<br />

Det är denna temperaturskillnad<br />

som kallas växthuseffekten.<br />

Den är en fysikalisk realitet.<br />

Temperaturdifferensen 33°C är<br />

föremålet för vårt intresse. Varför<br />

existerar den över huvud<br />

taget? Orsakas den av ”växthusgaser”<br />

eller av någon annan fysikalisk<br />

process?<br />

Hypotetiska flöden<br />

i IPCCs modell<br />

En modell antar att elektromagnetisk<br />

strålning och växthus-<br />

gaser är den avgörande faktorn<br />

och detta antagande ligger till<br />

grund för den obevisade växthusgashypotesen.<br />

Gäller denna<br />

strålningsmodell spelar växthusgaserna<br />

en stor roll, annars inte.<br />

En konsekvens av modellen är<br />

att alla fasta föremål måste<br />

stråla i enlighet med Stefan<br />

Bolzmanns lag. Eftersom man<br />

vet att jordens yttemperatur är<br />

15°C räknar man baklänges och<br />

konstaterar att utstrålningen<br />

måste vara 390 W/m 2 i medeltal.<br />

Detta illustreras i figur 2.<br />

För att få energiflödena att<br />

stämma (med bland annat figur<br />

1) måste man sedan tillföra en<br />

kvantitet som kallas ”back radiation”<br />

som vi också kan se i figur<br />

2. Den senare innebär att jordens<br />

atmosfär måste kunna<br />

stråla tillbaka elektromagnetisk<br />

strålning mot jordytan. Men tittar<br />

vi på flödenas storlek framgår<br />

det att ”back radiation” är starkare<br />

än solens instrålning! Detta<br />

är en omöjlighet enligt den<br />

elektromagnetiska teorin.<br />

Elektromagnetisk strålning innebär<br />

alltid ett energiflöde. Det<br />

spelar ingen roll om det är<br />

solstrålning eller infraröd strålning.<br />

Dessa effekter måste<br />

adderas och de kan inte ta ut<br />

varandra i naturen om de råkar<br />

vara motriktade. Båda dessa flöden<br />

är således hypotetiska i<br />

IPCC:s figur. De finns inte i<br />

verkligheten. Trots detta påstår<br />

IPCC att ”back radiation” har<br />

mätts upp i naturen och utgör<br />

verklig elektromagnetisk strålning.<br />

Uttalandet är likvärdigt<br />

med att man kan konstruera en<br />

perpetuum mobile vilket strider<br />

mot termodynamikens första<br />

huvudsats.<br />

Kartan stämmer inte<br />

med verkligheten<br />

Låt os nu återvända till vår middag.<br />

Till min stora förvåning och<br />

förskräckelse tror de flesta<br />

vetenskapsmän att ”surface radiation”<br />

och ”back radiation” utgör<br />

verkliga energiflöden. Emedan<br />

”back radiation” skulle komma<br />

från främst koldioxid så måste<br />

den ”skina osynligt” både dag<br />

och natt. Deltagarna vid middagen<br />

kan mycket väl känna hur<br />

250 Watt/m 2 känns och 324


Fig. 1<br />

Fig. 2<br />

W/m 2 skulle kännas ännu mer<br />

och vara ungefär lika med det<br />

energiflöde man kan erfara i<br />

solen en svensk höstdag. Men<br />

när vi lämnar vårt skyddande<br />

utetak så känns snarare kyla i<br />

stället för en hypotetisk ”back<br />

radiation”. Vad vi känner är i<br />

stort sett endast energiförluster<br />

på grund av kylig uteluft. Förklaringen<br />

är helt enkelt att varken<br />

”surface radiation” eller<br />

”back radiation” existerar i verk-<br />

lighetens värld i den kvantitet<br />

som anges i figur 2.<br />

Gamla energidiagram såg ut<br />

som NASA:s diagram gör i dag.<br />

Det var först när IPCC på 80talet<br />

lanserade ”växthusgashypotesen”<br />

som energiflödet behövde<br />

kompletteras med fiktiva energiflöden.<br />

Diagram 1 övergick i<br />

diagram 2 för att passa IPCCs<br />

politiska syften. Det finns gott<br />

om gamla vetenskapligt utförda<br />

mätningar. De visar att netto-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

21<br />

instrålningen av infraröd elektromagnetisk<br />

strålning kan ändra<br />

tecken och att den sällan överskrider<br />

100 W/m 2. Basen för<br />

människans inverkan på klimatet<br />

är således en bluff producerad<br />

av opportunistiska vetenskapsmän<br />

där IPCC godkänner<br />

och rapporter den som en sanning<br />

verifierad på vetenskapliga<br />

grunder med ”90% sannolikhet”<br />

(citat IPCC). Det finns bättre<br />

energiflödesmodeller som baseras<br />

på korrekta fysikaliska<br />

grundlagar.<br />

IPCC är partisk och<br />

ovetenskaplig<br />

Det är politikernas uppgift att<br />

vara sanningsenliga och skapa<br />

förtroende inför Sveriges medborgare.<br />

IPCC är en politisk<br />

organisation som syftar till att<br />

fastställa människans inverkan<br />

på klimatet. En opartisk (d.v.s.<br />

en vetenskaplig) redovisning av<br />

alla faktorer som påverkar klimatet<br />

ligger utanför IPCC:s mandat.<br />

Organisationen som sådan<br />

är definitionsmässigt inte opartisk<br />

och därmed inte vetenskaplig.<br />

Frågan om förtroende kompliceras<br />

genom det faktum att<br />

NASA GISS i New York har<br />

levererat det mest betydelsefulla<br />

datamängderna och beräkningarna<br />

till IPCC under ledning av<br />

James Hansen. Han står bakom<br />

beräkningarna av hur stor hypotetisk<br />

påverkan varje ”växthusgas”<br />

har på klimatet. Han är ett<br />

stort stöd för den vetenskapliga<br />

charlatanen Al Gore vars affärsverksamhet<br />

sponsras av svenska<br />

forskningsinstitut och politiker.<br />

Våra meteorologer vid Stockholms<br />

Universitet kan närmast<br />

liknas vid okritiska dyrkare av<br />

IPCC och redo att predika dess<br />

slutsatser till våra beslutsfattare.<br />

De har sedan länge exploaterat<br />

(villiga) politiker för att få stora<br />

anslag på ovetenskapliga grunder.<br />

Enbart MISTRA, en gammal<br />

löntagarfond, som enligt<br />

sina stadgar ska stödja spetsforskning,<br />

har stött svenska universitet<br />

och SMHI (SWED-<br />

CLIM) med hundratals miljoner<br />

kronor utan att se skymten av<br />

korrekta klimatpredikteringar.<br />

Ovetenskapliga resultat används<br />

för att skrämma upp samhällsplanerare.<br />

Svensk och västerländsk ”klimatpolitik”<br />

befinner sig vid en<br />

avgrund när det gäller framtida<br />

förtroende och detsamma gäller<br />

klimatvetenskapen som sådan<br />

och vissa vetenskapsmän. Folklig<br />

vrede över lurendrejeriet vore<br />

mycket berättigad. I Sverige<br />

finns en lag avseende vad man<br />

får undervisa om på universitet<br />

och högskolor. ”Vetenskaplig<br />

metodik och beprövad erfarenhet”<br />

ska vara det som gäller. Det<br />

är dags att tillämpa den lagen i<br />

svenska domstolar. Det finns<br />

ingen anledning att vi i Sverige<br />

ska anpassa oss till slappa anglosaxiska<br />

krav på ”vetenskaplig”<br />

information i vårt samhälle.<br />

Vetenskaplig kompetens är<br />

väsentlig för framtida välfärd<br />

och den bör vårdas och inte förkastas<br />

av politiker som tillämpar<br />

devisen att ”ändamålet helgar<br />

medlen”. <br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!


Dagens klimatdebatt initierades<br />

av bland annat nyligen bortgångne<br />

Bert Bolin, som från<br />

början menade att koldioxiden<br />

kanske var räddningen undan<br />

den istid som ”omedelbart stod<br />

för dörren” på 1970-talet. Den<br />

som minns svenska löpsedlar<br />

från den tiden erinrar sig att<br />

man bland annat kunde läsa att<br />

”Istiden börjar i Karlstad”. Att<br />

Bolin senare ändrade uppfattning<br />

i denna istidsfråga vet vi.<br />

När jag började mina studier<br />

av torvmarker i mitten av sjuttiotalet<br />

insåg jag att dessa torvmarker<br />

kunde vara räddningen<br />

undan för mycket koldioxid och<br />

varnade för all torvbrytning. I<br />

dag – efter att ha studerat torvmarker<br />

i mer än ett kvarts sekel<br />

– vet jag bättre. Att påstå att de<br />

fossila koltillgångarna är räddningen<br />

undan en ny istid är<br />

kanske att ta i. Ändå är det en<br />

logisk slutsats jag kan dra om jag<br />

ser det hela i ett globalt perspektiv,<br />

och med lite längre tidshorisonter<br />

än vad tyckare, politiker<br />

och beslutsfattare tycks ha.<br />

Klarar många graders<br />

temperaturhöjning<br />

Vi människor tenderar att enbart<br />

lägga ett mänskligt perspektiv på<br />

klimatet. Det är dumt. På jorden<br />

finns 4 000 arter bakterier,<br />

80 000 arter alger, 52 000 ryggradsdjur,<br />

1 272 000 ryggradslösa<br />

djur, 72 000 svamparter samt<br />

270 000 olika växter. Totalt finns<br />

1 750 000 beskrivna arter på vår<br />

jord – och 14 miljoner arter som<br />

ännu inte beskrivits (Källa<br />

UNEP-WCMC, 2000).<br />

De flesta av dessa organismer<br />

klarar ganska många graders<br />

temperaturhöjning. En temperatursänkning<br />

till istidsnivå utgör<br />

ett större hot, men vi vet efter<br />

mer än 30 istidspulser de senaste<br />

tre miljoner åren att huvuddelen<br />

av jordens organismer trots allt<br />

överlevt, precis som de överlevt<br />

temperaturhöjningarna mellan<br />

istidspulserna. En organism som<br />

antagligen inte skulle ha funnits<br />

utan istidernas stora klimatvariationer<br />

är den moderna människan.<br />

I förlängningen av denna klimatologiska<br />

orostid med pulserande<br />

istider och mellanistider<br />

finns emellertid risken att vi<br />

hamnar i ett ”svart hål”, som populärt<br />

kallats superistid. Under<br />

en sådan superistid fryser sannolikt<br />

jorden in mer eller mindre<br />

helt och hållet och mycket få<br />

högre djur- och växtarter överlever,<br />

undantaget grupperna<br />

med de minsta organismerna.<br />

Det är sålunda i den gruppen vi<br />

hittar fröna till ett nytt liv efter<br />

en superistid.<br />

En superistid kräver dock att<br />

två faktorer samverkar. För det<br />

första att kontinentplattorna intar<br />

ett läge på höga breddgrader,<br />

nära polerna. Det kravet uppfylls<br />

i dag med råge, dessutom fortsätter<br />

vi på norra halvklotet att<br />

driva norrut när Afrika knuffar<br />

på söderifrån och den indisk-<br />

/australiska plattan gör sammalunda<br />

i sitt hörn av världen. Det<br />

andra grundkravet är att växthuseffekten<br />

är nedsatt. Det finns<br />

flera växthusgaser att välja mellan,<br />

men den som verkar variera<br />

mest, och dessutom verkar samvariera<br />

med klimatet på jorden,<br />

är koldioxid. När det är höga halter<br />

koldioxid är klimatet lite varmare,<br />

när det är låga halter blir<br />

det inte lite, utan mycket kallare.<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

DEN OBEKVÄMA VERKLIGHETEN<br />

– klimatet har alltid varierat<br />

Ända sedan jorden skapades för 4,6 miljarder år sedan har klimatet varierat. Och orsakerna har<br />

alltid varit naturliga. För att råda bot på dagens klimathysteri efterlyser professor Lars Franzén<br />

fler klimatforskare och färre klimattyckare.<br />

LARS FRANZÉN<br />

PROFESSOR I<br />

NATURGEOGRAFI,<br />

OBEROENDE FORSKARE<br />

GÖTEBORGS UNIVERSITET<br />

22<br />

Den senaste perioden med låga<br />

halter koldioxid inträffade för ca<br />

330-240 miljoner år sedan. Då<br />

hade vi ingen superistid eftersom<br />

kontinenterna låg relativt<br />

nära ekvatorn, men ändå en istid<br />

som alltså varade 90 miljoner år<br />

(den s.k. Karbonopermiska istiden).<br />

Låg koldioxidhalt<br />

hot mot livet<br />

De i ett geologiskt tidsperspektiv<br />

låga halter av koldioxid vi hade<br />

under förindustriell tid var alltså<br />

ett direkt hot mot det mesta av<br />

livet på jorden. Den faktor som<br />

verkar driva ner halterna av koldioxid<br />

mot kritiskt låga nivåer är<br />

just de torvmarker jag nämnde<br />

ovan.<br />

I en naturlig miljö utan människans<br />

påverkan, initieras torvmarker<br />

i början av mellanistider<br />

punktvis på lämpliga platser i<br />

terrängen, varifrån de breder ut<br />

sig och erövrar all lämplig mark i<br />

sin omgivning. Torvmarker är<br />

effektiva fällor för koldioxid,<br />

men blir de för stora kan det<br />

hota koldioxidbalansen och därmed<br />

leda fram till för låga halter,<br />

en sänkning av växthuseffekten,<br />

och slutligen – en ny istidspuls.<br />

Det är i sammanhanget viktigt<br />

att komma ihåg att såväl stenkol<br />

som brunkol en gång i tiden var<br />

torv som bildats i miljöer liknande<br />

dagens torvmarker. Inlagringen<br />

av koldioxid på den tiden<br />

stenkol och brunkol bildades<br />

bidrog därför sannolikt till att de<br />

tidigare stora istiderna igångsattes.<br />

Torvmarkerna kan på detta<br />

sätt liknas vid jordens ”cancer”.<br />

Det som i dag pekar mot en ny<br />

superistid är att de istidspulser<br />

och mellanistider som varit<br />

”nyligen” i detta tidsperspektiv<br />

var korta i början, medan mellanistiderna<br />

var långa. Nu är det<br />

precis tvärtom: istiderna blir<br />

längre, mellanistiderna har blivit<br />

kortare.<br />

Den stora superistiden före<br />

Kambrium för ca 600 miljoner<br />

år sedan upphörde antagligen<br />

genom att superkontinenten<br />

Rhodinia bröts upp under våldsam<br />

vulkanism. Även den Karbonopermiska<br />

istiden slutade<br />

genom att superkontinenten<br />

Pangea började driva isär på<br />

samma sätt, och vi kom in i värmeperioderna<br />

Trias, Juras, Krita<br />

och början av Tertiär. Vid båda<br />

händelserna frigjordes stora<br />

mängder koldioxid genom intensiv<br />

vulkanism.<br />

Återför koldioxid<br />

till atmosfären!<br />

I vårt nuvarande geografiska läge<br />

har vi få sammanhängande kontinenter<br />

och ingen superkontinent<br />

som kan spricka upp och<br />

hjälpa oss. Kanske människan<br />

kan bogsera isär kontinenterna,<br />

men inte ens den vildaste hjärna<br />

och existerande teknik skulle<br />

försöka gå i land med ett sådant<br />

projekt!<br />

Återstår då bara en lösning:<br />

att återföra fossilt kol till atmosfärcirkulationen.<br />

Av jordens<br />

1 750 000 kända arter och 14<br />

miljoner okända finns det bara<br />

en som kan klara det, och du vet<br />

vilken.<br />

En viktig joker i klimatleken<br />

är havet. Koldioxid som lösts i<br />

havsvatten utgör för närvarande<br />

den största fria reservoaren för<br />

CO 2. Genom att på konstgjord<br />

väg höja koldioxidhalten i atmosfären<br />

kan vi höja temperaturen,<br />

inte bara i atmosfären, utan<br />

även i havet. Alla som öppnat en<br />

flaska kolsyrad dryck vet att det<br />

pyser mer om den är varm än om<br />

den är kyld eftersom CO 2’s löslighet<br />

i vatten är temperaturberoende.<br />

En uppvärmning av


Gör en bra investering<br />

– vidareutbilda dig inom elteknik!<br />

ELBESIKTNING<br />

Tele/Data<br />

Elanläggningar<br />

Maskiners elutrustning<br />

Egenkontroll<br />

EX/ATEX<br />

DISTRIBUTION<br />

Felsökning i starkströmskablar<br />

Reläskyddsteknik<br />

Drift och underhåll<br />

dieseldriven reservkraft<br />

BB3 – Entreprenad<br />

Service/Underhåll av stationer<br />

ESA 05/ESA RÖJ<br />

Samordningsansvar/El<br />

Beredning<br />

ELTEKNIK<br />

Grund<br />

Industriell<br />

Begränsade behörigheter, BB1/<br />

BB2<br />

Allmän behörighet – distans<br />

AUTOMATION/<br />

TELE<br />

För information se www.teknologiskinstitut.se eller kontakta<br />

Elunderhåll för operatörer<br />

Styrteknik PLC<br />

- grund/fortsättning/fördjupning<br />

Automation påbyggnad<br />

Säkerhetssystem<br />

Teleanläggningar<br />

Fiberoptiska nät<br />

Karl-Henrik Adolfsson, tel 031-350 55 64, karl-henrik.adolfsson@teknologiskinstitut.se<br />

Annika Rosengren, tel 031-350 55 63, annika.rosengren@teknologiskinstitut.se


havet kommer alltså att medföra<br />

en i det sammanhanget positiv<br />

feedback, att än mer koldioxid<br />

hamnar i atmosfären. De flesta<br />

forskare ser detta som ett<br />

skräckscenario, och det kommer<br />

förvisso att öka temperaturen<br />

ytterligare. Men en sådan hög<br />

halt av CO 2 kommer faktiskt<br />

också att medföra att vi undviker<br />

att hamna i istidens grepp under<br />

oöverskådlig framtid.<br />

Fossilt kol håller undan<br />

istidspulsen<br />

Om vi portionerar ut koldioxiden<br />

lite lagom – med andra ord reducerar<br />

dagens utsläppsnivåer –<br />

kommer det fossila kolet att<br />

räcka för att hålla oss och ett<br />

femtiotal generationer efter oss<br />

undan en ny istidspuls. Frågan<br />

är bara: vad händer sedan? Det<br />

fossila kolet är oåterkalleligen<br />

slut och det är egentligen bara<br />

människans förmåga att lösa<br />

problem som kvarstår, om nu<br />

mänskligheten överlevt sig själv i<br />

detta millennieperspektiv.<br />

Beträffande den nuvarande<br />

globala uppvärmningen är den<br />

sannolikt beroende av en rad<br />

samverkande faktorer inklusive<br />

ökad koldioxidhalt. Den viktigaste<br />

styrmekanismen verkar vara<br />

variationer i solens aktivitet och<br />

den påverkan den kan ha direkt<br />

och indirekt. Min egen forskning<br />

visar att solen verkar styra<br />

inflödet av kosmiskt stoft till jorden.<br />

Hur detta går till i detalj är<br />

inte känt, bara att litet inflöde av<br />

kosmiskt stoft inträffar vid hög<br />

solaktivitet och tvärtom när<br />

solaktiviteten är låg. Dessa aktiviteter<br />

varierar med ett återkomstintervall<br />

på ungefär 1 000<br />

år.<br />

Den senaste perioden med låg<br />

solaktivitet inträffade under<br />

Lilla Istiden och kulminerade<br />

för cirka 300 år sedan. Det kan<br />

nämnas att termometern uppfanns<br />

precis i början av 1600talet<br />

och att den längsta sammanhängande<br />

serien av temperaturmätningar<br />

startade i England<br />

1649, ganska precis när det<br />

var som allra kallast under Lilla<br />

Istiden. Ser man temperaturökningen<br />

i det korta perspektivet<br />

är det som om man kunde<br />

likna solens tusenårscykel vid<br />

ett år, där termometern uppfanns<br />

i början av januari. Med<br />

ett sådant betraktelsesätt är vi<br />

just nu i början av maj och hög-<br />

sommaren kommer att kulminera<br />

om ca 200 år.<br />

Klimatvariationerna<br />

är naturliga<br />

Den nuvarande globala uppvärmningen<br />

ses av många som<br />

något unikt och inte minst något<br />

som mänskligheten bär skulden<br />

till. En del menar att verklig<br />

mänsklig påverkan är ett<br />

modernt fenomen med ett par<br />

hundra år på nacken, andra att<br />

människan började påverka klimatet<br />

redan på stenåldern<br />

genom övergången från samlar-<br />

/jägarsamhällen till agrara.<br />

Det finns också avfällingar<br />

som jag, som menar att dessa<br />

klimatvariationer huvudsakligen<br />

är naturliga. Oavsett om människan<br />

är upphov till dem eller<br />

inte, så visar flera källor att klimatet<br />

varierat oerhört sedan den<br />

senaste inlandsisen lämnade<br />

våra breddgrader. Under den så<br />

kallade Postglaciala värmetiden<br />

var det kanske så mycket som 5-<br />

6 grader varmare än i dag i vissa<br />

delar av världen, och havsytan<br />

låg några meter högre. Andra<br />

värmeperioder sammanfaller förbluffande<br />

väl med de stora kulturella<br />

genombrotten i människans<br />

sena historia, så som vi<br />

kan spåra dem i arkeologiskt<br />

material och i historiska arkiv.<br />

Under den värmeperiod som vi<br />

kallar Vikingatiden, för cirka<br />

1 000 år sedan, bosatte sig åtskilliga<br />

norska vikingar på Grönland,<br />

bedrev jordbruk och odlade<br />

råg! I de grönländska kökkenmöddingarna<br />

(avfallshögar) kan<br />

man följa utvecklingen från välmående<br />

samhällen till senare<br />

faser med krympande tillgång på<br />

mat. De översta lagren i dessa<br />

lämningar visar inga spår av jordbruk,<br />

bara rester av fisk och säl.<br />

Den grönländska kolonisationen<br />

upphörde när vi gick in i Lilla Istiden.<br />

Kallperioder är<br />

mörka tider<br />

Kallperioderna under efteristiden<br />

har således på samma<br />

sätt utmärkt sig som ”Mörka<br />

Åldrar” (Dark Ages) där det<br />

finns spår som tyder på reducerad<br />

kulturell aktivitet och samhällskollapser.<br />

Bland sådana perioder<br />

kan man nämna det mesopotamiska<br />

kultursammanbrottet<br />

för 3 600 år sedan, Fimbulvintrarna<br />

i övergången mellan<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

24<br />

Brons- och Järnålder, Folkvandringstiden<br />

på 500-talet och nu<br />

senast Lilla Istiden. Samtliga<br />

perioder karakteriseras av befolkningsminskning,<br />

stora folkvandringar,<br />

krig och sjukdomsutbrott<br />

av pandemiska mått.<br />

Beträffande Rom har man tidigare<br />

skyllt det tusenåriga rikets<br />

sönderfall på allt mellan blyförgiftning<br />

och allmän degeneration.<br />

Det senaste jag hört i den<br />

frågan verkar mer realistiskt: att<br />

Roms ”kornbodar” i Nordafrika<br />

drabbades av missväxt till följd<br />

av de klimatförsämringar som<br />

inträffade under fjärde och<br />

femte århundradena e.Kr. Skulle<br />

en sådan kallpuls inträffa samtidigt<br />

som koldioxidhalten är<br />

extra låg skulle mycket väl en ny<br />

istidspuls kunna initieras.<br />

Kanske var Lilla Istiden början<br />

på nästa istidspuls, men det lär<br />

vi aldrig få veta. Vad vi vet är att<br />

det var under denna tid potatisen<br />

fördes in i Europa och<br />

sjukvården snabbt utvecklades.<br />

Faktorer som samverkade till<br />

ökad befolkning, ökat behov av<br />

åkermark och ökande utsläpp av<br />

koldioxid genom skogsavverkningar<br />

och omblandning av jordarnas<br />

ytlager. Att människan så<br />

småningom hittade både stenkol<br />

och olja är lika känt. Människan<br />

kan på detta sätt alltså ha bidragit<br />

till att vi inte lever i en istid.<br />

Populärt skulle man kunna säga<br />

att jorden räddades av potatis<br />

och vaccin.<br />

Undergångsteorierna<br />

avlöser varandra<br />

Vad gäller den nuvarande hysterin<br />

kring klimatet vill jag påstå<br />

att mänskligheten lider av kronisk<br />

apokalypsi, alltså en ständig,<br />

ofta obefogad skräck för<br />

undergångskatastrofer. Det är<br />

inget nytt fenomen utan förekommer<br />

i de flesta kulturers<br />

efterlämnade dokument. Apokalypsin<br />

är precis som kärleken<br />

evig, men föremålen växlar. Listan<br />

kan göras lång: den stora<br />

kometen, skogsdöden, fågelinfluensan,<br />

acrylamidlarmet.<br />

Människosläktet har också en<br />

tendens att skuldgöra sig inför<br />

det mesta som händer, trots att<br />

det som händer sker utan vår<br />

förskyllan. Det har vi väl delvis<br />

vår kristna tro att tacka för.<br />

Dagens klimatdemonstrationer<br />

kan jämföras med gisslarnas<br />

vandringståg under de mörka<br />

åren i mitten av 1300-talet.<br />

Massmedia är apokalypsins<br />

vektor, och med den snabba utvecklingen<br />

av informationens<br />

infrastruktur nås vi av apokalyptiska<br />

pusselbitar allt snabbare<br />

och oftare från jordens alla hörn.<br />

Man är dock noga med att filtrera<br />

bort sådant som inte passar<br />

in i det just för tillfället aktuella<br />

pusselparadigmet. Detta inkluderar<br />

givetvis avvikande åsikter i<br />

klimatfrågan.<br />

Hellre kolera<br />

än pest<br />

Från min horisont som klimatforskare<br />

ser jag två onda ting att<br />

välja mellan: pest i form av en<br />

istidspuls, som i värsta fall är inledningen<br />

på en superistid, eller<br />

kolera i form av en global uppvärmning<br />

på några grader. Skulle<br />

jag tvingas välja tar jag nog kolera,<br />

alltså en uppvärmning av jorden.<br />

Även om vi så lyckades frigöra<br />

allt fossilt kol på jorden skulle<br />

temperaturen inte stiga mer än<br />

några få grader över vad som en<br />

fördubbling av atmosfärens CO 2<br />

skulle orsaka. Ett sådant scenario,<br />

även om det drabbar såväl<br />

människor som djur och växter,<br />

är långt bättre än de enorma<br />

flyktingströmmar som kommer<br />

att uppstå om allt land högre än<br />

45:e breddgraden skulle bli obeboeliga<br />

på grund av en ny istid.<br />

Som geovetare lär man sig förstå<br />

hur naturen fungerar, inklusive<br />

väder och klimat. Men<br />

söktrycket på de geovetenskapliga<br />

utbildningarna vid våra universitet<br />

i Sverige och utomlands är<br />

oroväckande lågt, och vi ser<br />

ingen ljusning.<br />

I vetenskapens namn vill jag<br />

därför rikta en stilla uppmaning<br />

till blivande studenter: bli geovetare<br />

och hjälp till att lösa<br />

naturens många gåtor inklusive<br />

klimatets. Så slipper vi hysterikerna<br />

och tyckarna. <br />

Häng med i debatten!<br />

www.elbranschen.nu


En tålig tuffi ng!<br />

ÖLFLEX ® ROBUST är en ny typ av styr- och anslutningskabel<br />

speciellt utvecklad för tuffa miljöer. Kabeln står<br />

emot det mesta: köld, vatten, syror och oljor och den är<br />

därför lämplig i exempelvis livsmedels- och kemikalieindustrin.<br />

Teknisk data<br />

– Utmärkt kemikalisk<br />

beständighet<br />

– Köldfl exibel<br />

– UV-beständig<br />

– Halogenfri<br />

– Variant för släpkedjor +105°C<br />

– Dimensioner från 2x0,5 till 4G35<br />

– Skärmad (EMC) eller oskärmad<br />

Halogenfri<br />

Box Box 1022 1022 | | SE-611 29 29 Nyköping | | Besöksadress Kungshagsvägen 7 7<br />

Telefon +46 +46 (0)155 (0)155 777 777 00 00 | | www.miltronic.se<br />

Ett multiverktyg<br />

på 4 hjul.<br />

www.unimog.nu<br />

Mönsterås, Tel: 0499-490 50<br />

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog.<br />

Beställ<br />

folder och<br />

varuprov<br />

www.miltronic.se<br />

HÔl och slits<br />

^ i ett moment!<br />

Nu stansar monteringsverktyget Ìven en slits<br />

som g˛r det m˛jligt att alternativt anvÌnda band<br />

vid montering av skyltarna.<br />

I ett och samma moment kapas och f˛rsluts skylten<br />

ochbÔde hÔl och slits stansas.<br />

Verktyget passar alla tre systemen:<br />

H10,H25,ochH50.<br />

E 06 679 65<br />

HÔl/slits<br />

X<br />

Box15 ˝ 79021BJURS—S ˝ TEL 023-774300 ˝ FAX 023-50842<br />

info@hammarprodukter.se ˝ www.hammarprodukter.se


Slumpen förde mig till<br />

<strong>Elbranschen</strong> och vidare till<br />

debatten om växthuseffekten.<br />

Debatten! Alltså inte den vanliga<br />

massmediala informationen. Jag<br />

fann snabbt att ”Science was not<br />

settled”!<br />

En ny värld öppnades och följande<br />

fråga utkristalliserades:<br />

Har utvecklingskritiska miljöaktivister<br />

fått IPCC att publicera<br />

en propagandaskrift (SPM),<br />

som får massmedia och politiker<br />

att tappa vett och sans eller vilar<br />

klimathysterin på vetenskaplig<br />

grund?<br />

IPCCs historia är väl värd att<br />

studera. Den ger insikt i konsten<br />

att få genomslag i massmedia<br />

genom att lansera skrämmande<br />

framtidsscenarier grundade på<br />

utvalda förenklingar som tar bort<br />

alla tvivel. Men, hur är det med<br />

den vetenskapliga grunden?<br />

Klimatförändringar<br />

förr och nu<br />

Jordens klimat har alltid förändrats.<br />

För 20 000 år sedan låg vårt<br />

land begravt under inlandsisen.<br />

Efter både varmare och kallare<br />

perioder kunde vikingarna må<br />

väl på Island och odla säd på<br />

Grönland. Denna medeltida värmeperiod<br />

följdes av klimatförsämring<br />

med missväxt och svält,<br />

den lilla istiden. Den ersattes av<br />

den nutida uppvärmningen, som<br />

inleddes långt innan vår förbränning<br />

av fossila bränslen gjort avtryck<br />

i den globala atmosfären.<br />

Uppvärmningen har sedan dess,<br />

med små fluktuationer och oberoende<br />

av koldioxidhalten, visat<br />

samma trend. Intressant nog följer<br />

glaciärernas avsmältning också<br />

samma trend.<br />

Den senaste fluktuationen är att<br />

den globala medeltemperaturen<br />

mätt med satelliter i atmosfären<br />

visar en svag avkylning under<br />

2000-talet. Även ytvattnet, som<br />

mätts med bojar i oceanerna, har<br />

sjunkit något i temperatur under<br />

de senaste åren.<br />

Senare tids forskning har<br />

dessutom visat att temperaturförändringar<br />

historiskt kommer<br />

före förändringar i koldioxidhalter<br />

och inte tvärtom, vilket bl.a.<br />

Al Gore antyder i sin film.<br />

Solens aktivitet och klimatförändringar<br />

visar däremot intressant<br />

samband.<br />

Visar massmedia intresse att<br />

förmedla information om detta?<br />

Nej!<br />

Koldioxidhypotesen och<br />

data från verkligheten<br />

Det s.k. ”Black paint” – fenomenet<br />

innebär att koldioxidens<br />

effekt på klimatet kan liknas vid<br />

målning av en yta. Första strykningen<br />

ger en kraftig effekt,<br />

nästa strykning påverkar bara<br />

lite grann och ytterligare en<br />

märks knappast. Det medför att<br />

koldioxiden i sig beräknas påverka<br />

den globala temperaturen<br />

med högst 1 grad C vid de halter<br />

som är realistiska för framtiden.<br />

Via media har vi fått höra om<br />

både 4 och 6 grader C. För det<br />

behövs en förstärkningsreaktion.<br />

Koldioxidhypotesen säger att<br />

uppvärmning drar med sig växthusgasen<br />

vattenånga upp i troposfären,<br />

som då skulle värmas<br />

extra mycket, speciellt över tro-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Massmedia sviker, men inte <strong>Elbranschen</strong><br />

ANN LÖFVING-<br />

HENRIKSSON<br />

26<br />

pikerna. Problemet är bara att<br />

denna ”hotspot”- eller ”greenhouse”-signatur<br />

saknas! Det<br />

måste finnas fler fenomen att ta<br />

hänsyn till. Avsaknaden av<br />

denna uppvärmning tas av koldioxidskeptiker<br />

som ett bevis<br />

för att hypotesen inte håller<br />

vetenskapligt.<br />

Ytterligare ett exempel på att<br />

verkligheten inte samverkar med<br />

koldioxidhypotesen är att medeltemperaturen<br />

över Antarktis<br />

sjunker. Enligt koldioxidhypotesen<br />

skulle det vara tvärtom.<br />

Visar massmedia intresse att<br />

förmedla information om detta?<br />

Nej!<br />

Hysterin och<br />

dess skandaler<br />

Skam, myt och skandal används<br />

ofta i samband med klimathysterin.<br />

Al Gores film är behäftad med<br />

så många fel och brister att den<br />

inte får visas i Storbritanniens<br />

skolor utan en diskussion om<br />

dessa. Utan denna diskussion<br />

kan lärarna bli anklagade för<br />

indoktrinering. En stor skandal<br />

är att man från officiellt håll i<br />

Sverige tryckt på för att få filmen<br />

visad för allt och alla och<br />

det utan några krav på diskussion<br />

om hur vederhäftig den är.<br />

Att den s.k. hockeykurvan,<br />

Mannkurvan, publicerades av<br />

IPCC är ett annat exempel på<br />

skandal i sammanhanget.<br />

Vissa forskare kring kolets och<br />

koldioxidens kretslopp menar att<br />

också den gängse koldioxidkurvan<br />

är ytterligare en skandal.<br />

De menar att den bild som ges<br />

inte stämmer med koldioxidhalten<br />

i atmosfären.<br />

Visar massmedia intresse att förmedla<br />

information om detta?<br />

Nej!<br />

Al Gore, hans film och<br />

Nobelpris och all vetenskaplig<br />

osäkerhet till trots, den största<br />

skandalen i sammanhanget är<br />

ändå att massmedia inte ger en<br />

allsidig information och släpper<br />

fram en allsidig debatt!<br />

Media, de gröna<br />

och demokratin<br />

I skolans värld krävs ett demokratiskt<br />

förhållningssätt. Till det<br />

hör att undervisningen ska vila<br />

på en objektiv, vetenskaplig<br />

grund och att eleverna ska<br />

fostras till ett propagandakritiskt<br />

förhållningssätt. Hur kan man<br />

som enskild lärare göra det utan<br />

hjälp av en öppen och allsidig<br />

debatt i massmedia?<br />

Tjeckiens president Vaclav<br />

Klaus, som levt under sovjetstyret<br />

har tagit fasta på denna<br />

del av klimathysterin. Han har<br />

gett ut en tänkvärd bok med<br />

titeln: “BLUE PLANET IN<br />

GREEN SHACKLES What Is<br />

Endangered: Climate or Freedom?”<br />

Visar massmedia intresse att<br />

diskutera hans bok eller alla<br />

andra böcker från den koldioxidskeptiska<br />

sidan? Nej!<br />

Massmedia sviker, men inte EL-<br />

BRANSCHEN.<br />

Tack för DEBATTEN!<br />

”Utan tvivel är man inte klok.”<br />

Tage Danielsson<br />

Mellan 500 och 600 unika besökare varje dag!<br />

Annonsera på <strong>Elbranschen</strong>s webbplats<br />

www.elbranschen.nu<br />

Kontakta annonsavdelningen<br />

040-611 06 90


Jag blir lite sorgsen när jag<br />

läser <strong>Elbranschen</strong>s debattsidor.<br />

Alla dessa kunniga inlägg från<br />

ett stort antal forskare som verkar<br />

så frustrerade. Människan<br />

kan inte fortsätta som vi gör nu<br />

om vi ska bevara natur och<br />

miljö!<br />

En tjugondel av alla människor<br />

som någonsin levt är fortfarande<br />

i livet. Mellan 1995 och<br />

2002 föddes en procent av den<br />

totala mänskligheten. Folk i utvecklingsländerna<br />

dör inte på<br />

samma sätt som förr. Om 30 år<br />

är vi nio miljarder människor, en<br />

ökning med nästan 50 procent.<br />

Ändamålet<br />

helgar medlen<br />

De domedagsprofetior som predikas<br />

kan ju vara ett sätt att få liv<br />

i folk, att väcka den enskilda<br />

individens engagemang. Vi står<br />

inte inför ett armageddon i morgon<br />

men effekterna av exempel-<br />

vis minskad (falskt eller sant)<br />

råvarutillgång skapar enorma<br />

konflikter mellan samhällen och<br />

de som drabbas hårdast är de<br />

som bor i utvecklingsländer – de<br />

som minst av allt förtjänar det.<br />

För inte är det i dessa länder<br />

som de, ofta, enormt vinstrika<br />

bolagen låter sina vinster hamna.<br />

Detta är anledningen till att<br />

det är så viktigt att ta fram<br />

alternativa metoder, tekniker,<br />

affärsmodeller, informationskanaler<br />

etc. så att individer/samhällen/länder<br />

ska kunna<br />

minska sitt beroende av ett<br />

ganska litet fåtal bolag som<br />

INTE är demokratier. Det<br />

finns inget realistiskt eller ef-<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Konstruktiva forskare efterlyses<br />

FREDRIK INDEBETOU<br />

UTVECKLINGSANSVARIG<br />

GEOENERGI-GRUPPEN<br />

Sladdställ<br />

Elproman erbjuder ett brett sortiment av sladdställ.<br />

Ett flertal varianter enligt olika länders standard<br />

finns för omgående leverans.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp www.elproman.se<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se<br />

28<br />

fektivt sätt att påverka deras<br />

handlingssätt.<br />

Alltså, så länge det inte, ur ett<br />

klimatperspektiv, ligger någon<br />

ekonomisk vinning i att välja det<br />

ena företagets produkt framför<br />

det andras, så kommer det inte<br />

att hända ett dugg och låter vi<br />

detta fortsätta tillräckligt länge<br />

kommer vi att befinna oss i en<br />

situation med en ”havererad”<br />

natur alternativt en ännu mer<br />

splittrad global samhällsstruktur.<br />

Varför strävar vi<br />

efter oljeoberoende?<br />

Kanske är inte detta så allvarligt<br />

för oss i Sverige, vi kan säkert<br />

freda oss från eventuella klimatproblem.<br />

Men effekten från dessa<br />

(sann eller falsk) skapar redan<br />

nu problem i form av priset på<br />

energi, tillgång till råvaror,<br />

konkurrensförhållanden inom<br />

industrin, räntor mm. Detta är<br />

bevis nog på att vi lever i en liten<br />

Fler typer finns på www.elproman.se<br />

värld och att negativa effekter<br />

2 000 mil bort drabbar även oss.<br />

Jag tror att klimatfrågan är en<br />

frigörande process som tvingar<br />

oss att leva smartare, med<br />

mindre påverkan på vår omgivning,<br />

något som i sin tur leder<br />

till minskad belastning på våra<br />

medmänniskor. Varför strävar vi<br />

efter oljeoberoende? Ja, inte är<br />

det en klimatfråga. Det handlar<br />

om ekonomi. Att slippa beroende<br />

av olja är ett mål i sig.<br />

Så när olika professorer raljerar<br />

på ett drygt och lite trist akademiskt<br />

sätt så tycker jag nog att<br />

de ska passa på att presentera<br />

ett alternativ, ett konstruktivt<br />

förslag kopplat till den kunskap<br />

de har, som kan komma den enskildaindividen/samhällen/länder<br />

till godo. Klarar de inte av<br />

det så spelar de rätt i händerna<br />

på de stora företagen som inte<br />

behöver rätta sig efter demokratiska<br />

spelregler.


JSKL3-SQL<br />

Linjejordningsdon<br />

RAGNAR STÅLSKOG AB<br />

– för säkerhet med EL<br />

MRS 24<br />

Manöverstång<br />

Elsäkerhet och<br />

produktkvalitet<br />

Jordningsdon JSKL3-SQL används som linjejordningsdon<br />

för friledning, låg- och högspänning 0,4 - 52 kV.<br />

Jordningsdonet är försett med snabblåsningsklämma<br />

JSKL-SQL. Denna klämma åtdrages mot ledare med<br />

endast ett varv och kan placeras snett mot lina vilket<br />

avsevärt underlättar applicering. För manövrering av<br />

ledarklämmorna används manöverstång MRS.<br />

Utrustningen från Ragnar Stålskog AB uppfyller<br />

de högsta kraven på tillförlitlighet, hanterbarhet<br />

och användarvänlighet. Utrustningen har<br />

genomgått mycket krävande prover.<br />

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80<br />

Box 701, 194 27 Upplands Väsby<br />

Besöksadress: Instrumentvägen 6<br />

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91<br />

www.stalskog.se, rs@stalskog.se<br />

Cressall Resistors<br />

Experten på kraftmotstånd!<br />

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av<br />

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till<br />

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och<br />

standardiserade konstruktioner för applikationer som<br />

Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och<br />

traktionsändamål<br />

Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,<br />

lösningar för integration med reservkraftsaggregat<br />

Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem<br />

Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och<br />

kondensatorurladdning<br />

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det<br />

kraftmotstånd som behövs.<br />

Prova oss - Besök www.chscontrols.se!<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel 042-386100, fax 042-386129<br />

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se<br />

Alltid tillgänglig - Alltid öppen!<br />

www.chscontrols.se<br />

Always available - Always open!


Alarmerande klimatnyheter<br />

är inget nytt.<br />

New York Times: 24.2.1895:<br />

”En ny nedisning i utsikt? Geologer<br />

tror att jorden kanske fryser<br />

till igen.”<br />

15.5.1932: ”Nästa syndaflod<br />

förutsägs av vetenskapen. Smältande<br />

polarisar får havsytan att<br />

stiga och översvämma kontinenterna.”<br />

Washington Post 11.1.1970:<br />

”Kallare vintrar ses som början<br />

på en ny istid”.<br />

Klimatcykeln<br />

politiserades<br />

Varje vändning i den 70-åriga<br />

klimatcykeln förorsakar oro och<br />

kring 1975 kläcktes idén att göra<br />

politik av detta. De kretsar som<br />

vurmar för en ren värld befolkad<br />

av ett litet antal sunda och<br />

naturnära människor – och helst<br />

inga alls – kom på hur man<br />

skulle kunna bringa de industriella<br />

samhällena till kollaps och<br />

bygga ett Arkadien på miljarder<br />

lik. Idén utvecklades vid konferenser<br />

kring 1975: Vetenskaplig<br />

konsensus om faran av växthusgaser<br />

skulle åstadkommas<br />

genom politiska påtryckningar<br />

och folks skuldkänslor för sitt<br />

nyfunna välstånd och rädslan för<br />

att det inte kan fortsätta skulle<br />

utnyttjas för att ge acceptans för<br />

internationell lagstiftning som<br />

stryper användningen av kol och<br />

olja<br />

Rörelsen attraherade vänstern<br />

och stöddes av bl.a. Gro Harlem<br />

Brundtland som bidrog till att<br />

FNs miljöprogram UNEP bildades.<br />

Kommunikén från UNEPs<br />

och WMOs konferens 1985 löd:<br />

”Som ett resultat av ökad koncentration<br />

av växthusgaser tror<br />

man i dag att en stegring av den<br />

globala medeltemperaturen,<br />

större än någonsin i mänsklighetens<br />

historia, kan komma att<br />

äga rum under första hälften av<br />

nästa sekel”.<br />

Uppvärmningen<br />

snart utraderad<br />

IPCC bildades år 1988 och efter<br />

dess alarmrapport år 1990 antogs<br />

FNs Klimatkonvention UN-<br />

FCCC i anslutning till massmötet<br />

Earth Summit i Rio år 1992.<br />

Resten är historia. I dag, snart<br />

nio år in på ”nästa sekel”, är den<br />

uppvärmning som började kring<br />

1975 så gott som utraderad –<br />

den 70-åriga klimatcykeln verkar<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Klimathysteri även i Finland<br />

Det är inte bara i Sverige som klimathysterikerna får <strong>här</strong>ja fritt. Också i<br />

vårt östra broderland har ”Klimatförändringen” upphöjts till politisk dogm<br />

och religion.<br />

MAGNUS HAGELSTAM<br />

SJUNDEÅ, FINLAND<br />

30<br />

återigen ha vänt enligt tidtabell.<br />

Denna gång är situationen hotfull<br />

på grund av den 200-åriga<br />

klimatcykelns fas. Solen gick i<br />

magnetisk dvala kring år 1000,<br />

1200, 1400, 1600 och 1800 och<br />

varje gång inträdde en plötslig<br />

och stark nedkylning.<br />

Växthusgashypotesen<br />

är falsk<br />

År 2005 avtog solaktiviteten abrupt<br />

och kosmoklimatologer från<br />

Ryssland till Australien varnar<br />

för att nedkylningen denna gång<br />

tilltar fram till cirka 2030-2040<br />

då klimatat motsvarar det som<br />

rådde under hungeråren på<br />

1600- och 1800-talen. Hypotesen<br />

om växthusgasernas klimatpåverkan<br />

har bevisats vara falsk<br />

både i praktik och teori: Ingen<br />

korrelation finns, de väsentliga<br />

klimatfaktorerna beaktas inte<br />

och fysiken är fel räknad. IPCCs<br />

Absurd elprissättning<br />

Det genomsnittliga spotpriset<br />

på NordPool de första sex<br />

månaderna 2008 var 45,3 öre<br />

per kWh, att jämföra med 26,4<br />

öre samma månader året innan.<br />

En ökning med över 70 procent.<br />

NordPool är ett samarbetsorgan<br />

för elmarknaden i Finland,<br />

Sverige, Danmark och<br />

Norge. Priset baseras på utbud<br />

och efterfrågan och är med<br />

andra ord priset på den marginella<br />

elen.<br />

Enligt energinet.dk beror det<br />

höga aktuella priset på den dåliga<br />

elproduktionen i de danska<br />

vindkraftverken och de höga<br />

BENGT LINDHÉ<br />

SKARA<br />

världsmarknadspriserna på olja<br />

och kol.<br />

Ser vi, när detta skrives, på<br />

det elpris som erbjuds den kommande<br />

vintern ligget Vattenfall<br />

lägst med 68,8 öre per kWh för<br />

ett treårsavtal. Fortums motsvarande<br />

pris är 73,20 och E.ONs<br />

76,50. Det finns med andra ord<br />

anledning att titta på elpriset<br />

från olika företag. Gå in på Elskling.se<br />

och se på priset från olika<br />

företag.<br />

www.el-trading.com<br />

Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!<br />

monstruösa mygel har dessutom<br />

avslöjats i detalj.<br />

”Klimatförändringen” har emellertid<br />

blivit religion och politisk<br />

dogm i Väst. Meteorologiska<br />

Institutet, Finlands Miljöcentral<br />

o.s.v. serverar vilseledande data<br />

och vridna ”bevis” för den befängda<br />

idén att människans 3procentiga<br />

tillskott till det naturliga<br />

kretsloppet av en spårgas<br />

vars halt räknas i miljondelar i<br />

dag skulle styra klimatet och<br />

inte längre solen. Till och med<br />

nedkylningen skylls på utsläppen<br />

– de förorsakar kantänka<br />

klimatkaos. Myndigheterna bearbetar<br />

media som för allmänheten<br />

bakom ljuset. Skolbarnen<br />

hjärntvättas med science-fictionmaterial<br />

som utväljs av aktivister<br />

och sprids till skolorna<br />

med statens pengar. En aktivist<br />

verkar som regeringens klimatexpert<br />

vid statsrådets kansli. Kritiker<br />

bemöts som lögnare och<br />

dårar. Regeringen har redan fattat<br />

energipolitiska vansinnesbeslut<br />

som har fördubblat elpriset<br />

och som kostar över en miljard<br />

per år – och meddelar att<br />

detta bara är början. Finland<br />

rusar maniskt mot sin ekonomiska<br />

och sociala kollaps. <br />

Hur mycket betalar man då för<br />

elen vid ett pris på 68,8 öre? Så<br />

<strong>här</strong> ser räkningen ut.<br />

Priset per kWh:<br />

Elpris 68,8<br />

Skatt 27,0<br />

Moms 24,0<br />

Totalt el 119,7<br />

Nät i Skara 16,7<br />

Moms 4,2<br />

Summa nät 20.9<br />

Summa el och nät 140,6<br />

Till detta kommer en fast abonnemangsavgift<br />

plus moms.<br />

El & Trading AB<br />

Arlanda<br />

Tel.<br />

08-591 422 90


Alarmerande klimatnyheter<br />

är inget nytt.<br />

New York Times: 24.2.1895:<br />

”En ny nedisning i utsikt? Geologer<br />

tror att jorden kanske fryser<br />

till igen.”<br />

15.5.1932: ”Nästa syndaflod<br />

förutsägs av vetenskapen. Smältande<br />

polarisar får havsytan att<br />

stiga och översvämma kontinenterna.”<br />

Washington Post 11.1.1970:<br />

”Kallare vintrar ses som början<br />

på en ny istid”.<br />

Klimatcykeln<br />

politiserades<br />

Varje vändning i den 70-åriga<br />

klimatcykeln förorsakar oro och<br />

kring 1975 kläcktes idén att göra<br />

politik av detta. De kretsar som<br />

vurmar för en ren värld befolkad<br />

av ett litet antal sunda och<br />

naturnära människor – och helst<br />

inga alls – kom på hur man<br />

skulle kunna bringa de industriella<br />

samhällena till kollaps och<br />

bygga ett Arkadien på miljarder<br />

lik. Idén utvecklades vid konferenser<br />

kring 1975: Vetenskaplig<br />

konsensus om faran av växthusgaser<br />

skulle åstadkommas<br />

genom politiska påtryckningar<br />

och folks skuldkänslor för sitt<br />

nyfunna välstånd och rädslan för<br />

att det inte kan fortsätta skulle<br />

utnyttjas för att ge acceptans för<br />

internationell lagstiftning som<br />

stryper användningen av kol och<br />

olja<br />

Rörelsen attraherade vänstern<br />

och stöddes av bl.a. Gro Harlem<br />

Brundtland som bidrog till att<br />

FNs miljöprogram UNEP bildades.<br />

Kommunikén från UNEPs<br />

och WMOs konferens 1985 löd:<br />

”Som ett resultat av ökad koncentration<br />

av växthusgaser tror<br />

man i dag att en stegring av den<br />

globala medeltemperaturen,<br />

större än någonsin i mänsklighetens<br />

historia, kan komma att<br />

äga rum under första hälften av<br />

nästa sekel”.<br />

Uppvärmningen<br />

snart utraderad<br />

IPCC bildades år 1988 och efter<br />

dess alarmrapport år 1990 antogs<br />

FNs Klimatkonvention UN-<br />

FCCC i anslutning till massmötet<br />

Earth Summit i Rio år 1992.<br />

Resten är historia. I dag, snart<br />

nio år in på ”nästa sekel”, är den<br />

uppvärmning som började kring<br />

1975 så gott som utraderad –<br />

den 70-åriga klimatcykeln verkar<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Klimathysteri även i Finland<br />

Det är inte bara i Sverige som klimathysterikerna får <strong>här</strong>ja fritt. Också i<br />

vårt östra broderland har ”Klimatförändringen” upphöjts till politisk dogm<br />

och religion.<br />

MAGNUS HAGELSTAM<br />

SJUNDEÅ, FINLAND<br />

30<br />

återigen ha vänt enligt tidtabell.<br />

Denna gång är situationen hotfull<br />

på grund av den 200-åriga<br />

klimatcykelns fas. Solen gick i<br />

magnetisk dvala kring år 1000,<br />

1200, 1400, 1600 och 1800 och<br />

varje gång inträdde en plötslig<br />

och stark nedkylning.<br />

Växthusgashypotesen<br />

är falsk<br />

År 2005 avtog solaktiviteten abrupt<br />

och kosmoklimatologer från<br />

Ryssland till Australien varnar<br />

för att nedkylningen denna gång<br />

tilltar fram till cirka 2030-2040<br />

då klimatat motsvarar det som<br />

rådde under hungeråren på<br />

1600- och 1800-talen. Hypotesen<br />

om växthusgasernas klimatpåverkan<br />

har bevisats vara falsk<br />

både i praktik och teori: Ingen<br />

korrelation finns, de väsentliga<br />

klimatfaktorerna beaktas inte<br />

och fysiken är fel räknad. IPCCs<br />

Absurd elprissättning<br />

Det genomsnittliga spotpriset<br />

på NordPool de första sex<br />

månaderna 2008 var 45,3 öre<br />

per kWh, att jämföra med 26,4<br />

öre samma månader året innan.<br />

En ökning med över 70 procent.<br />

NordPool är ett samarbetsorgan<br />

för elmarknaden i Finland,<br />

Sverige, Danmark och<br />

Norge. Priset baseras på utbud<br />

och efterfrågan och är med<br />

andra ord priset på den marginella<br />

elen.<br />

Enligt energinet.dk beror det<br />

höga aktuella priset på den dåliga<br />

elproduktionen i de danska<br />

vindkraftverken och de höga<br />

BENGT LINDHÉ<br />

SKARA<br />

världsmarknadspriserna på olja<br />

och kol.<br />

Ser vi, när detta skrives, på<br />

det elpris som erbjuds den kommande<br />

vintern ligget Vattenfall<br />

lägst med 68,8 öre per kWh för<br />

ett treårsavtal. Fortums motsvarande<br />

pris är 73,20 och E.ONs<br />

76,50. Det finns med andra ord<br />

anledning att titta på elpriset<br />

från olika företag. Gå in på Elskling.se<br />

och se på priset från olika<br />

företag.<br />

www.el-trading.com<br />

Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!<br />

monstruösa mygel har dessutom<br />

avslöjats i detalj.<br />

”Klimatförändringen” har emellertid<br />

blivit religion och politisk<br />

dogm i Väst. Meteorologiska<br />

Institutet, Finlands Miljöcentral<br />

o.s.v. serverar vilseledande data<br />

och vridna ”bevis” för den befängda<br />

idén att människans 3procentiga<br />

tillskott till det naturliga<br />

kretsloppet av en spårgas<br />

vars halt räknas i miljondelar i<br />

dag skulle styra klimatet och<br />

inte längre solen. Till och med<br />

nedkylningen skylls på utsläppen<br />

– de förorsakar kantänka<br />

klimatkaos. Myndigheterna bearbetar<br />

media som för allmänheten<br />

bakom ljuset. Skolbarnen<br />

hjärntvättas med science-fictionmaterial<br />

som utväljs av aktivister<br />

och sprids till skolorna<br />

med statens pengar. En aktivist<br />

verkar som regeringens klimatexpert<br />

vid statsrådets kansli. Kritiker<br />

bemöts som lögnare och<br />

dårar. Regeringen har redan fattat<br />

energipolitiska vansinnesbeslut<br />

som har fördubblat elpriset<br />

och som kostar över en miljard<br />

per år – och meddelar att<br />

detta bara är början. Finland<br />

rusar maniskt mot sin ekonomiska<br />

och sociala kollaps. <br />

Hur mycket betalar man då för<br />

elen vid ett pris på 68,8 öre? Så<br />

<strong>här</strong> ser räkningen ut.<br />

Priset per kWh:<br />

Elpris 68,8<br />

Skatt 27,0<br />

Moms 24,0<br />

Totalt el 119,7<br />

Nät i Skara 16,7<br />

Moms 4,2<br />

Summa nät 20.9<br />

Summa el och nät 140,6<br />

Till detta kommer en fast abonnemangsavgift<br />

plus moms.<br />

El & Trading AB<br />

Arlanda<br />

Tel.<br />

08-591 422 90


För många villaägare kan prisstegringen<br />

innebära ökade<br />

månadskostnader på 300-500<br />

kronor även om man har bergeller<br />

jordvärme.<br />

Absurd<br />

prissättning<br />

Den faktiska kostnaden för en<br />

kWh el är 2-5 öre för vattenkraften,<br />

12-15 öre för befintlig kärnkraft,<br />

20-30 öre för industriell<br />

motkraft och 50-55 öre för vindkraft.<br />

89 procent av den el vi<br />

Koldioxidökningen beror på<br />

våra synder, säger undergångsprofeterna.<br />

Vi släpper ut<br />

den katastrofgenererande gasen<br />

när vi andas, värmer huset, förflyttar<br />

oss och när vi arbetar.<br />

FN:s klimatpanel säger att det är<br />

farligt och att vi ska låta bli.<br />

Men sanningen är att koldioxidökningen<br />

mest beror på naturliga<br />

fenomen. Bilden till höger<br />

visar att nedbrytning av växtrester<br />

i marken och koldioxid<br />

från haven spelar stor roll<br />

medan vår förbränning och<br />

skogsavverkning bara står för<br />

fem procent. Markandningen<br />

påverkas starkt av värme, liksom<br />

koldioxidemissionen från hav<br />

och sjöar. Men det spelar ingen<br />

använder kommer från vattenoch<br />

kärnkraftverken. Den<br />

genomsnittliga produktionskostnaden<br />

ligger därför i storleksordningen<br />

15 öre. Vi betalar 9 gånger<br />

mer. Det mest anmärkningsvärda<br />

är att spotpriset eller<br />

priset för den marginella elen<br />

som handlas länderna emellan<br />

blir det medelpris vi betalar för<br />

all el. Följden blir monumentala<br />

vinster för Vattenfall, E.ON och<br />

Fortum. Det är helt absurt att<br />

vårt elpris ska rusa i höjden när<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

roll eftersom bilden längst nere<br />

till vänster visar att koldioxidutsläppen,<br />

varifrån de än kommer,<br />

32<br />

Kina importerar kol, och detta i<br />

en situation när inte en enda<br />

kWh i Sverige produceras med<br />

kol eller olja. Under 2008 kommer<br />

Sverige sannolikt att bli<br />

nettoexportör av el.<br />

Kan vi inte<br />

slippa elskatten och/eller<br />

momsen?<br />

Eftersom Vattenfall ägs av staten<br />

kan man säga att Vattenfalls<br />

vinst kan jämföras med en skatt.<br />

Det är ju pengar som kommer<br />

är betydelselösa i klimatsammanhang.<br />

Bilden uppe till höger visar<br />

det välkända fenomenet att koldioxidemissionen<br />

från mänsklig<br />

verksamhet stiger trots alla<br />

avgifter och skatter. Den stiger<br />

med mellan 3 och 3,5 procent<br />

varje år. Kyotomålet om att världens<br />

utsläpp ska minskas med 5<br />

procent mellan 1990 och 2012<br />

kommer inte att uppnås. Det<br />

lutar snarare mot en ökning på<br />

statskassan till godo. Om det nu<br />

inte är möjligt för något elbolag<br />

att sälja elen billigare än spotpriset<br />

kan vi väl åtminstone slippa<br />

skatten. De som arbetar lär få<br />

sänkt inkomstskatt till vintern<br />

men för alla pensionärer är det<br />

bara försakelser som väntar.<br />

Var är politikerna? Är det<br />

någon politiker som över huvud<br />

taget har satt sig in i dessa frågor?<br />

<br />

Klimatkatastrofen – fakta eller fiktion?<br />

GÖRAN TULLBERG<br />

FALSTERBO<br />

15 procent om det ens stannar<br />

där. Pengarna som dras in, med<br />

utsläppen som förevändning,<br />

hamnar bl.a. i fickorna på politiker<br />

och avlatskrämare. Är vi på<br />

väg mot ett slaverisamhälle där<br />

våra liv regleras och våra tillgångar<br />

konfiskeras?<br />

De tre bilderna visar att vi är<br />

lurade att frukta en katastrof<br />

som aldrig kommer. Men den<br />

politiska överklassen ser möjligheten<br />

att stärka sin makt. Den<br />

irrationella klimatideologin är<br />

ett angrepp på industri, välstånd<br />

och demokrati.<br />

Vi har all anledning att oroa<br />

oss – inte för en klimatkatastrof,<br />

men väl för en ekonomisk och<br />

social katastrof. <br />

Det sägs att ”klimatkatastrofen” utlöses därför att<br />

koldioxidhalten i atmosfären till 90-95 procent styr<br />

jordens temperatur. Men grafen visar att temperaturen<br />

sjunker trots att koldioxidhalten stiger.<br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!


Det talas ofta om nödvändigheten<br />

av att öka landets produktionskapacitet<br />

och att ledningsnätet<br />

bör byggas ut. Hur många<br />

fler generatorer behöver vi för<br />

att tillgodose vårt behov av<br />

elektricitet? Och hur många fler<br />

ledningskilometer behövs det?<br />

Och var ska allt byggas? En befogad<br />

undran när man ser på vad<br />

vi redan har och mot bakgrund<br />

av det som tycks och skrivs på<br />

och om elmarknaden.<br />

Det är nämligen så att det<br />

mesta av den el som produceras<br />

i Sverige förbrukas inom landet.<br />

Elutbytet med omvärlden varierar<br />

med mindre än 15 procent av<br />

elproduktionen ”ut eller in”, och<br />

nettoutbytets variation under en<br />

given tidsperiod uppgår bara till<br />

några enstaka procent. Problemet<br />

tycks därför egentligen vara<br />

hur vi fördelar resurserna i<br />

tiden, såväl över dygnet som<br />

över åren, och inte om vi har tillräckligt<br />

med kraftverk och ledningar<br />

eller ej.<br />

Utnyttjandet är<br />

mindre än 50 procent<br />

I Sverige finns en installerad<br />

effekt på totalt drygt 34 000<br />

MW för att tillgodose vårt elbehov.<br />

Utnyttjandet som årsgenomsnitt<br />

är mindre än 50 procent;<br />

kortvarigt under en kall<br />

s.k. 10-årsvinter beräknas det<br />

öka till omkring 87 procent.<br />

Ändå talas det hela tiden om<br />

nödvändigheten av mer produktionskapacitet<br />

och fler ledningar<br />

som ska föra elen till förbrukarna.<br />

Eftersom elförbrukningen stiger<br />

långsammare än den förväntade<br />

produktionsökningen kommer<br />

det att leda till ett elöverskott<br />

med prispress som följd. Men –<br />

de ökade investeringarna (med<br />

större kapitalkostnader) ska<br />

naturligtvis också ge avkastning<br />

och hur den ekvationen kommer<br />

att lösas återstår att se.<br />

Hur används<br />

produktionsresurserna?<br />

Elbruk har länge påpekat att<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

SVENSK ELBRUKARFÖRENING<br />

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com<br />

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,<br />

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och<br />

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ett<br />

40-tal, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är ca 13 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar<br />

eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.<br />

LARS BLOMQVIST<br />

ELBRUK<br />

OKG<br />

Låt de svenska kärnkraftsföretagen förklara varför de inte<br />

kan vara lika produktiva som sina finländska kolleger, uppmanar<br />

Elbruks krönikör.<br />

Hur används<br />

resurserna?<br />

33<br />

politikerna måste fundera över<br />

om vi verkligen använder våra<br />

befintliga produktionsresurser<br />

på bästa sätt. Och i bästa ingår<br />

då att ifrågasätta och kanske<br />

ändra etablerade synsätt på miljön<br />

så att utnyttjandet av det<br />

som redan finns ökar. För varje<br />

procentenhet som årsgenomsnittet<br />

för nyttjandegraden höjs,<br />

tillförs systemet ca 3 TWh elenergi<br />

och motsvarande höjning<br />

vintertid, 1 procent, ger ett<br />

effekttillskott på 340 MW när<br />

de som bäst behövs. En ökning<br />

som kan jämföras med de 300<br />

MW förbrukningsreduktion som<br />

Svenska kraftnät har avtalat med<br />

industrin om. Och den absoluta<br />

merparten av tillskottet kommer<br />

från utsläppsfria kraftkällor.<br />

När vi inte till fullo utnyttjar<br />

de resurser vi redan har och<br />

samtidigt arbetar för högtryck<br />

med att skaffa ännu fler måste<br />

något vara fel i ”systemet”. Lösningarna<br />

är svåra eftersom det<br />

handlar mer om mentala inställningar<br />

än om pengar. En av det<br />

japanska undrets skapare sa<br />

”Använd huvudet, inte plånboken”<br />

och i det <strong>här</strong> fallet menar vi<br />

att det gäller regelverken som<br />

måste ändras och miljöprioriteringar<br />

som måste omprövas mot<br />

dagens förhållanden, särskilt när<br />

det gäller vattenkraften i redan<br />

utbyggda älvar. I dag utnyttjas<br />

den till bara drygt 47 procent<br />

och måste självklart få möjlighet<br />

att producera mer, men kan<br />

tvingas reducera sin produktion.<br />

Som exempel kan nämnas att<br />

vid omprövning av villkoren för<br />

några mindre vattenkraftstationer<br />

reducerades deras ”produktionstillstånd”<br />

med 5 procent! I<br />

en tid då man gör nästan allt för<br />

att bygga ut en annan förnybar<br />

energikälla, vindkraften, som<br />

hittills har en nyttjandegrad på<br />

ca 25 procent.<br />

Utred villkoren<br />

för redan befintlig<br />

produktion<br />

Svensk Elbrukarförening uppvaktar<br />

nu ett antal politiker för<br />

att uppmärksamma dem på de<br />

<strong>här</strong> förhållandena; utred först<br />

villkoren för större produktion<br />

med redan befintliga resurser<br />

och bygg ut vindkraften<br />

parallellt med detta, men i ett<br />

lugnare tempo. Och låt kärnkraftsföretagen<br />

förklara varför de<br />

inte kan bli lika duktiga som de<br />

finländska. Med dagens installerade<br />

effekter bör årsvolymer<br />

under 75 TWh betraktas som<br />

misslyckanden. <br />

Platsannonsera på <strong>Elbranschen</strong>s webbsida! www.elbranschen.nu


Praktisk elkvalitet<br />

Att välja rätt mätinstrument och mätmetod för att lösa<br />

elkvalitetsproblem är helt avgörande för hur bra resultatet blir.<br />

Kursens många laborationer ger kursdeltagaren nödvändiga<br />

kunskaper för att välja rätt mätinstrument/metod för att lösa<br />

elkvalitetsproblem.<br />

Praktisk mätanalys<br />

Dagens mätinstrument ger ofta mycket utförlig information<br />

om störningar som fi nns i våra elnät. I denna kurs skall vi<br />

fördjupa oss i analysen av insamlade mätvärden och lära oss<br />

tolka våra mätresultat. Vi kommer även att visa ett strukturerat<br />

tillvägagångssätt vid mätinsamlingen som kommer att<br />

underlätta den efterföljande analysen.<br />

Praktisk nätdimensionering<br />

Dimensionera morgondagens elnät med avseende på<br />

immunitet mot olika EMC-störningar. De beräkningsunderlag<br />

som använts tidigare passar inte nät med moderna laster. De<br />

gamla dimensioneringsreglerna kan ge ökande störningar i<br />

nätavsnitten, dvs. vi bygger in problem från början i våra nät.<br />

Målgrupp<br />

Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt<br />

med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik<br />

och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett<br />

mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser.<br />

7KURSER<br />

ELKVALITET OCH TERMOGRAFI<br />

Praktisk termografi<br />

Termografering är ett mångsidigt verktyg som ger oss<br />

möjlighet till beröringsfri övervakning av de fl esta processer<br />

och apparater som fi nns i process- och kraftindustri.<br />

Kursen introducerar Er till de grundläggande termografi ska<br />

sambanden och ger möjlighet att träna på kamerans funktioner<br />

för att uppnå ett så bra resultat som möjligt.<br />

Praktisk fastighetstermografi<br />

Förbered dig för fältarbetet med en grundläggande teoretisk<br />

och praktisk kunskap. Kursen fokuserar på praktiska exempel,<br />

tolkning av byggnadskonstruktioner, underlag och bilder tagna<br />

med värmekameran, rapportering samt standarder.<br />

Praktisk industritermografi<br />

Alla industriella processer avger värme. En process som<br />

avviker från det normala uppvisar oftast även ett förändrat<br />

termiskt mönster. Värmekameran används i stor utsträckning<br />

inom förebyggande underhåll för att förhindra produktionsstopp<br />

och haverier.<br />

Termografi kurs - certifi ering<br />

Bli certifi erad termograför av ITC - världens största organisation<br />

för termografi certifi ering. ITC-kursen ger en bred bas att stå<br />

på för att termografera men även de kunskaper som behövs<br />

för att certifi eras av svensk Brand- och Säkerhetscertifi ering,<br />

enligt SBF Norm 1999:1 (Svenska Brandförsvarsföreningen).<br />

Målgrupp<br />

Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi<br />

och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering),<br />

t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom<br />

bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga<br />

både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med<br />

värmekameran.


Presstop!<br />

Praktisk elkvalitet<br />

3 dagar / Pris: 9.800:–<br />

Praktisk mätanalys<br />

3 dagar / Pris: 9.800:–<br />

Praktisk nätdimensionering<br />

3 dagar / Pris: 9.800:–<br />

Specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi<br />

INTRESSEANMÄ LAN<br />

Kryssa för de kurser Ni är intresserade av att få mer information om. Faxa anmälan till 019-24 00 60 eller skicka<br />

brev till: Trinergi AB, Halltorpsvägen 1, 702 29 Örebro, eller skicka ett mail till info@trinergi.se. Mer information<br />

om kurserna fi nns på vår hemsida där Ni också kan anmäla er: www.trinergi.se/kurser<br />

Ja tack, skicka mer information om den nya värmekameran!<br />

Namn ....................................................................................................................................................<br />

Företag ................................................................................................................................................<br />

Adress .................................................................................................................................................<br />

Postadress ........................................................................................................................................<br />

Tel. ...................................................................... Fax ........................................................................<br />

E-post ...................................................................................................................................................<br />

Ny värmekamera!<br />

Litet format - litet pris<br />

Gå in på www.trinergi.se<br />

Samtliga priser är exkl. moms och frakt.<br />

Vid frågor ring 019-18 86 60<br />

Kursledare: Reidar Gustavson, Norbo Kraftteknik AB och Sven-Olov Eriksson<br />

Praktisk termografi<br />

1 dag / Pris: 3.900:–<br />

Praktisk fastighetstermografi<br />

3 dagar / Pris: 8.900:–<br />

Praktisk industritermografi<br />

2 dagar / Pris: 7.900:–<br />

Termografi kurs - certifi ering<br />

4 dagar / Pris: 17.500:–


Tjernobylreaktorn (typ RBMK,<br />

ref. 1) är en grafitmodererad<br />

reaktor som mest består av ett<br />

väldigt grafitblock med uranstavar<br />

instuckna i rör och kylvatten<br />

som likaledes cirkulerar i rör<br />

(mängden kylvatten i reaktorn<br />

blir ganska liten).<br />

Denna reaktortyp är konstruerad<br />

under sovjettidens planhushållning,<br />

då man värderade tekniska<br />

prestanda högt medan<br />

säkerhetsfrågorna fick mindre<br />

fokus. Därför byggde man utan<br />

den för andra reaktorer obligatoriska<br />

inneslutningen som hindrar<br />

utsläpp. Dessutom tilläts en<br />

inbyggd defekt som gjorde att<br />

reaktorn kunde skena på bråkdelen<br />

av en sekund om den kom<br />

utanför vissa driftgränser (kombination<br />

av vattenflöde och<br />

effekt).<br />

Reaktorer med denna typ av<br />

instabilitet skulle aldrig bli god-<br />

kända i västvärlden. För RBMK<br />

löste man problemet med defekten<br />

genom tekniska och administrativa<br />

begränsningar. De<br />

senare fungerade tyvärr inte i<br />

den hierarkiska beslutprocess<br />

som gällde. De som bestämde<br />

visste inte ett skvatt om hur man<br />

hanterar en reaktor och de som<br />

borde ta sitt ansvar vågade inte<br />

för sina överordnade. I detta fall<br />

beordrade de höga vederbörande<br />

att ett test skulle utföras med de<br />

tekniska begränsningarna bortkopplade,<br />

vilket som bekant ledde<br />

till olyckan (ref. 5).<br />

Få grafitmodererade<br />

reaktorer i drift<br />

Nu finns det väldigt få RBMKreaktorer<br />

kvar i drift. Många<br />

stängdes på grund av säkerhetsbristen<br />

och fler kommer att<br />

stängas när de faller för<br />

åldersstrecket. Enligt ref. 1<br />

<strong>Elbranschen</strong> 4/2008<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT<br />

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu<br />

Rädslan för reaktorolyckor är obefogad<br />

I media blandas ofta haverierna Harrisburg och Tjernobyl ihop och utmålas som likartade katastrofer.<br />

Få jämförelser kan vara mer obalanserade. En <strong>här</strong>dsmälta i en lättvattenreaktor inte är samma sak som<br />

olyckan i Tjernobyl.<br />

36<br />

finns nu bara 12 RBMK-reaktorer<br />

kvar i drift.<br />

Den överväldigande majoriteten<br />

av världens reaktorer (ca<br />

430) är s.k. lättvattenreaktorer<br />

liknande den havererade reaktorn<br />

på Three Mile Island (TMI)<br />

i Middleton nära Harrisburg.<br />

Även samtliga europiska, svenska<br />

och finska reaktorer är av lättvattentyp<br />

(ref. 2). I denna typ av<br />

reaktorer finns (till skillnad mot<br />

RBMK) stora mängder vatten<br />

som kyler <strong>här</strong>den under lång tid<br />

(i timskalan) även om tillförseln<br />

skulle upphöra. Reaktorn har en<br />

trycksäker inneslutning som ser<br />

till att allt radioaktivt material<br />

förblir instängt. Någon nukleär<br />

instabilitet kan inte förekomma<br />

eftersom bortfall av vatten i<br />

denna typ bara leder till lägre<br />

nukleär effekt. Det värsta som<br />

kan hända är att allt kylvatten<br />

snabbt rinner ut, vilket leder till<br />

Referenser:<br />

1. World Nuclear Association, http://www.world-nuclear.org/info/inf31.html<br />

2. IAEA, http://www.iaea.org/programmes/a2/<br />

3. Utbildningsmaterial framtaget av Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (ca 1974)<br />

4. US NRC Fact Sheet, http://www.nrc.gov/reading-rm/doc-collections/fact-sheets/3mile-isle.html<br />

5. Bakgrund nr 8 nov 1988 utgivet av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet o Utbildning AB,<br />

http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/1988/Bkg%208-88.pdf<br />

Sanningen om uran<br />

Det finns kärnkraftsmotståndare<br />

som försöker utnyttja oron för<br />

klimatförändringar till att bli en<br />

antikärnkraftsfråga. Men det är<br />

inte lätt eftersom ingen kan<br />

påstå att kärnkraften har några<br />

nämnvärda utsläpp.<br />

I stället har man skjutit in sig<br />

på uranbrytningen och bombarderat<br />

media med ett antal påståenden<br />

som helt saknar förankring<br />

i verkligheten.<br />

Det är främst tre saker som<br />

frekvent dyker upp i media, speciellt<br />

på debattsidorna. Uranet<br />

sägs ta slut om 40-70 år, uran-<br />

brytning släpper ut så mycket<br />

koldioxid att det gör kärnkraften<br />

till en riktig ”klimatbandit” och<br />

sist men inte minst att uranbrytning<br />

är en allvarlig hälsofara för<br />

både gruvarbetare och lokalbefolkning.<br />

MFK vederlägger<br />

myterna<br />

Miljövänner För Kärnkraft har<br />

studerat hur det verkligen ligger<br />

till och tagit fram en rapport<br />

som, baserat på redovisade<br />

fakta, vederlägger dessa myter<br />

en efter en. Till skillnad mot de<br />

artiklar som, med innehåll som<br />

påminner om väl använt tuggummi,<br />

ständigt ältar det etablerade<br />

budskapet, innehåller<br />

MFKs utredning fakta och källhänvisningar<br />

som stöd och bevis<br />

för den verkliga sanningen, nämligen:<br />

• Att bränsle för kärnreaktorer<br />

med nuvarande teknik kommer<br />

att finnas i minst 500 år. Med<br />

nästa generation reaktorer uppemot<br />

50 000 år och med<br />

användning av uran i havsvatten<br />

i miljontals år<br />

• Att kärnkraftens totala livscykel<br />

(inklusive uranbrytningen)<br />

inte genererar mer CO 2 per<br />

kWh än vindkraft<br />

<strong>här</strong>dsmälta. I lättvattenreaktorn<br />

är detta ett förhållandevis långsamt<br />

förlopp (i minutskalan<br />

efter att allt vatten runnit ut –<br />

ref. 3). Dessa reaktorer är så<br />

robust konstruerade att de klarar<br />

denna händelse utan utsläpp.<br />

Ingen skadad<br />

i Harrisburg<br />

Det var just detta som inträffade<br />

i TMI för snart 30 år sedan,<br />

även kallad Harrisburg-olyckan.<br />

Ingen blev skadad och det blev<br />

inga utsläpp som innebar att folk<br />

behövde evakueras ens i den<br />

omedelbara närheten. Den enda<br />

effekten var att reaktorn blev<br />

obrukbar (ref. 4).<br />

Slutsatsen blir alltså: Den<br />

osäkra RBMK-reaktorn finns i<br />

ett litet fåtal. Dessa har modifierats<br />

efter Tjernobylolyckan för<br />

att minska risken för att man ska<br />

hamna i det instabila läget (ref.<br />

1).<br />

Det värsta som kan hända i<br />

den överväldigande majoriteten<br />

av reaktorerna är en <strong>här</strong>dsmälta,<br />

liknande den i TMI, som inte<br />

leder till evakuering eller att<br />

landområden förstörs. Hit räknas<br />

de svenska och finska reaktorerna.<br />

Rädslan för olyckor i<br />

våra reaktorer är sålunda obefogad.<br />

<br />

• Att gruvarbetare och lokalbefolkning<br />

kring urangruvor i<br />

Kanada och Australien inte får<br />

högre stråldos än vad vi som bor<br />

i Sverige normalt får.<br />

Bevis för dessa nya sanningar<br />

finns i artikeln som kan hämtas<br />

på MFKs nätplats<br />

www.mfk.nu<br />

Artikeln är skriven av Johan<br />

Simu, styrelseledamot i MFK<br />

och doktorand inom reaktorfysik<br />

vid Tekniska Universitetet i<br />

Delft.


Apparatskåp<br />

Ensto Control Oy,<br />

Sverige<br />

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten<br />

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35<br />

www.ensto.com<br />

Apparatlådor i plast och plåt<br />

FIBOX AB<br />

Enhagsslingan 3, 187 40 Täby<br />

Tel. 08-792 26 70<br />

Fax 08-792 01 64<br />

Apparatlådor och apparatskåp i<br />

plast och aluminium<br />

Avbrottsfri<br />

strömförsörjning<br />

mbdes<br />

mbd enclosure systems ab---<br />

Företagsallén 10, 184 84 Åkersberga<br />

Tel. 08-540 637 22, Fax 08-540 632 46<br />

www.mbdes.se<br />

UPS, likriktare, 19” rack,<br />

19” väggskåp och bredbandsskåp<br />

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR<br />

Batterier<br />

Batterier • laddare<br />

strömförsörjning<br />

CellTech AB<br />

Äggelundavägen 2, 175 62 Järfälla<br />

Tel. 08-445 78 70, fax 08-445 78 78<br />

www.celltech.se office@celltech.se<br />

Batteriladdare<br />

LINDMARK<br />

ELECTRIC AB<br />

Fukt- och vibrationståliga<br />

BATTERILADDARE<br />

Tel. 08-85 45 30<br />

www.lindmarkelectric.se<br />

Betonghus<br />

KOMPLETTA BETONGHUS<br />

till<br />

Transformatorstationer<br />

Ställverksbyggnader<br />

Nätstationer<br />

Transformatorfundament<br />

Övriga Betongfundament<br />

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se<br />

Effektbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Mitsubishi och Bticino<br />

upp till 6 300 A.<br />

Explosionssäker<br />

elmateriel, Ex<br />

Säkerhetsbrytare<br />

Kopplingslådor • Instrument<br />

Operatörsterminaler<br />

Värme • Belysning<br />

Tel. 0660-29 29 00<br />

www.malux.se<br />

Hinderljus<br />

Halogen alternativt LED<br />

för 24/48 VDC, 230 VAC<br />

TYKOFLEX AB<br />

Box 614, 135 26 Tyresö<br />

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01<br />

www.tykoflex.se<br />

Instrument<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Ett brett sortiment av analoga och<br />

digitala instrument, m.m.<br />

Isolatorer<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Isolatorer för<br />

låg- och mellanspänning.<br />

Kabel och ledning<br />

Kabelvägen, 360 75 Alstermo<br />

Tel. 0481-508 90<br />

www.amokabel.se<br />

Beställ vår katalog!<br />

www.elproman.se<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge<br />

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48


• Lågspänningskabel<br />

• Mellanspänningskabel<br />

• Högspänningskabel<br />

• Universalkabel<br />

• Installationskabel<br />

• Styrkabel<br />

• Integrerad kraft/opto<br />

• Kraftkabel för telecom<br />

• Kraftdistributionsplint<br />

• Kabelskarvar och avslutningar<br />

• Anläggningsinstallation<br />

Ericsson Network Technologies AB<br />

Box 731, 791 29 Falun<br />

Tel. 023-684 00 • Fax 023-685 90<br />

www.ericsson.com<br />

Box 22093<br />

250 23 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 08 30<br />

Fax 042-38 08 47<br />

E-post: info@lidalco.se<br />

514 81 Grimsås<br />

Tel. 0325-800 00<br />

www.nexans.se<br />

®<br />

Avancerad kabelteknik<br />

Specialist på industrikabel<br />

ÖLFLEX ® , UNITRONIC ® ,<br />

BETAtherm ® och BETAflam ®<br />

Tel. 0155-777 00<br />

www.miltronic.se<br />

Kabelförläggning<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

Kabelskydd och<br />

kabelskyddsrör<br />

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna<br />

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01<br />

Filialer:<br />

Box 46, 513 21 Fristad<br />

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74<br />

Box 13075, 700 13 Örebro<br />

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40<br />

Hemsida: www.wavin.se<br />

Kompressorer och<br />

borrutrustning<br />

Tel. 08-583 536 00<br />

Ingersoll-Rand elgeneratorer<br />

och kompressorer.<br />

NUMA och Atlas Copco Symmetrix<br />

borrutrustningar.<br />

www.irm.nu<br />

Last- och säkringslastbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Technoelectric och KATKO<br />

upp till 4 000 A.<br />

Likriktare<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

Linjebyggnadsredskap<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

Märksystem<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Box 347, 651 08 KARLSTAD<br />

Telefon 054-22 15 80 vxl<br />

Telefax 054-85 10 21<br />

www.nermans.se<br />

Nollpunktsmotstånd<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se


Nollpunktsutrustning<br />

Komplett program för nollpunktsbehandling<br />

och jordfelsskydd i<br />

frilednings- och kabelnät.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Optoinstallationsredskap<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

Sektioneringsbrytare<br />

Sektioneringsbrytare för<br />

10-40 kV, komplett med automatik<br />

eller fjärrstyrning.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Skyltar<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Skymningsrelä<br />

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO<br />

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82<br />

www.coala.se<br />

Stolpar<br />

Försäljningskontor:<br />

Ludvika, tel. 0240-882 50<br />

Telefax 0240-807 53<br />

Strömförsörjning<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Ställverk<br />

AEG Lågspänningsställverk<br />

SV18, SEV 30/32,<br />

SEK, SEN Plus<br />

Service av<br />

AEG effektbrytare och utrustning<br />

Switchgear AB<br />

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle<br />

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59<br />

www.switchgear.se<br />

Säkerhetsbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Komplett sortiment<br />

från KATKO.<br />

Säkringar<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se<br />

Transformatorer<br />

ELNORD<br />

TRANSFORMATORER<br />

Krafttransformatorer 4-80 MVA<br />

Gjuthartsisolerade 50-20000 kVA<br />

Oljeisolerade 50-3150 kVA<br />

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter<br />

ELNORD KRAFT AB<br />

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby<br />

Tel. 08-510 514 80<br />

www.elnord.se<br />

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille<br />

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54<br />

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA<br />

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA<br />

Mättransformatorer 12-420 kV<br />

Nätstationer 50-315 kVA<br />

www.helmerverken.se<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />

www.nordtrafo.com<br />

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />

Egen tillverkning.<br />

Hexatransformatorn<br />

KRAFTTRANSFORMATORER<br />

Oljeisolerade 2-150 MVA – 245 kV<br />

Miljövänliga<br />

distributionstransformatorer<br />

TRAFOMERC AB<br />

Emaljvägen 18, 176 73 Järfälla<br />

Tel/Fax 08-583 606 10<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen


Dataprogram för elpros!<br />

Sveriges mest sålda och använda<br />

program för informationshantering<br />

och kabeldimensionering.<br />

Info<br />

Inklusive Elinstallationsreglerna SS 436 40 00<br />

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, Blå Boken m m. Unika sökmöjligheter i<br />

datorn för att nna rätt information ochsvar på dina frågor. Speciellt anpassat<br />

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, adressregister, Frågor & svar m m.<br />

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.<br />

Kabel<br />

Lågspänning, upp till 1 kV.<br />

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall<br />

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan:<br />

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.<br />

- Redovisa spänningsfall<br />

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02-05.<br />

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, eektbrytare.<br />

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.<br />

- Beräkna med parallella kablar.<br />

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.<br />

Mall<br />

Över 100 färdiga mallar i Word och Excel!<br />

- Gruppförteckningar<br />

- Protokoll för isolationsmätningar, funktionsprovningar m.fl.<br />

- Plintkort, förbindningscheman m.fl. för teleregistrering<br />

- Besiktningsutlåtande, CE-märkning<br />

Nyhet! Elsmart<br />

Föranmälan på webben<br />

Elsmart underlättar för energibolag och<br />

installatörer. Med Elsmart kan föranmälan<br />

göras på webben, istället för att brev ska<br />

skickas mellan installatören och handläggaren.<br />

För mer info!<br />

Originalet sedan 1995!<br />

EL-info i Växjö AB<br />

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39<br />

Hemsida: www.el-vis.com<br />

E-Mail: info@el-info.se


Iso Floor<br />

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet<br />

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m.<br />

Fördelar med Iso Floor:<br />

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion<br />

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor<br />

lyfts bort<br />

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga<br />

plattor kan lyftas framför skåpens front för att<br />

underlätta vid kabeldragning och service<br />

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2<br />

och NSE.21<br />

Bergvik Flooring AB<br />

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden<br />

• Provad enligt EN-normen 12825<br />

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer<br />

i alla tänkbara utrymmen<br />

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med<br />

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar<br />

i olika bredder under golvet

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!