26.09.2013 Views

#1 : 2007 - Draka Kabel

#1 : 2007 - Draka Kabel

#1 : 2007 - Draka Kabel

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

# 1 : <strong>2007</strong><br />

Gott<br />

blandat &<br />

ETT MAGASIN SOM HANDLAR OM DRAKA I ALLMÄNHET, ÖVERFÖRING AV ELEKTRISK<br />

ENERGI OCH INFORMATION I SYNNERHET


13.29|SIDA 2<br />

13.29 utges av <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> Sverige AB, 571 88 Nässjö.<br />

Telefon 0380-55 40 00. info@draka.com / www.draka.se<br />

Ansvarig utgivare: Mats Santner<br />

Redaktion: Anna Ridell Björk, anna.bjork@draka.com<br />

Mats Santner, mats.santner@draka.com<br />

Ulf Zingmark, ulf@zingmarketing.se<br />

Ing-Marie Bergström, ing-marie@zingmarketing.se<br />

Ann-Catrin Klint, ac@kcw.se<br />

Tryck och distribution: Palmeblads Tryckeri AB.<br />

Papper: Omslag Maxisilk 200 g. Inlaga Maxisilk 115 g<br />

Början<br />

Marknaden växer – och vi med den<br />

2006 var ett rekordår. Och <strong>2007</strong> ska bli ännu bättre, har vi bestämt, för våra produkter är efterfrågade<br />

som aldrig förr. Högkonjunktur, ökade investeringar, stormarnas efterspel, ja, mycket har bidragit till<br />

att marknaden formligen växer så det knakar (eller sprakar kanske passar bättre i vår bransch). Vårt<br />

tålmodiga varumärkesarbete har också givit resultat, för är det något som du kan lita på så är det att<br />

vi aldrig ger upp <strong>Draka</strong>-attityden – vi kan bättre.<br />

It’s hot – hot – hot<br />

Ingen i branschen har väl missat att marknaden är brännhet. Kablarna får knappast liggsår på lagret,<br />

om man säger så. Vår produktion går på högvarv och vi till och med fördubblar den med vår nya produktionslinje.<br />

Det behövs nu när infrastrukturen förbättras rejält och det rent allmänt byggs mer på alla<br />

håll och kanter. Men mitt i allt detta glömmer vi inte bort kärnan i vår verksamhet.<br />

Mervärde<br />

Våra värderingar har gjort oss till dom vi är. Vi nöjer oss inte med att se till att våra kablar håller högsta<br />

kvalitet. Därför fortsätter vi att satsa på ökad tillgänglighet, både när det gäller våra produkter och den<br />

mänskliga kontakten. Vi vill ge dig som kund ett mervärde genom att ta ansvar från första kontakt till<br />

att kabeln är levererad – men också även efter det. Vi har förstått att det är uppskattat att man alltid<br />

kan nå oss för frågor och funderingar. Köper du våra produkter får du en unik support på köpet. Kundtjänst<br />

har generösa öppettider och även jourtjänst för panikartade tillfällen. Vi har tekniker på plats på<br />

kundtjänst för att kunna ge snabba svar. Produktcheferna är ute på fältet för att stötta och hålla sig à<br />

jour.<br />

Alerta<br />

Hög tillväxt och växande framgång till trots, så har vi inte råd att luta oss tillbaka. Det kostar att ligga<br />

på topp och konkurrensen är stenhård. Men vi har en stor tilltro till fortsatt framgång. Vår vilja att ständigt<br />

bli bättre avtar aldrig. Det gör att vi också investerar. Så du kan tryggt räkna med att vi kommer att<br />

finnas kvar även i framtiden.<br />

Mats Santner, Marknadsdirektör<br />

Till sist: en riktigt trevlig sommar.<br />

Claes<br />

Forts på sid 4


13.29|SIDA 3<br />

Malmberg vidgade våra<br />

vyer på Elfack Årets<br />

Elfack slog alla rekord. Man talar<br />

om den största mässan genom tiderna,<br />

vilket inte är illa med tanke på att den<br />

har arrangerats sedan 1969. Omkring<br />

30 000 personer besökte de 520 utställarna<br />

på Svenska Mässan i Göteborg.<br />

Vi på <strong>Draka</strong> var naturligtvis på plats<br />

som vanligt. Det är alltid lika roligt att<br />

få möjlighet att träffa kunder och samarbetspartners<br />

öga mot öga. Ett något<br />

annorlunda, men lika muntert, inslag<br />

var Claes Malmbergs lunchföredrag där<br />

han gick in på allt mellan kvarkar och<br />

mänskliga relationer. Ett brett spektra,<br />

med andra ord.<br />

Vänd


13.29|SIDA 4<br />

Forts fr föreg sid<br />

”Det är<br />

alltid roligt att<br />

träffa kunder och<br />

samarbetspartners<br />

och det betyder<br />

mycket för<br />

oss”<br />

Visdom à la Claes Malmberg<br />

Kablar är visserligen livet för oss, men ändå inte allt. Nytta<br />

kan förenas med nöje. Under lunchen höll därför Claes<br />

Malmberg en bejublad föreläsning som innefattade kvarkar<br />

(materiens minsta byggsten fick vi lära oss), mänskliga<br />

organ, cellernas förnyelse, Mölndal, relationer och mycket,<br />

mycket mera. Ja, säg det ämne som inte avhandlades här.<br />

Skalman<br />

Tillsammans med ABB anordnade vi en tävling: Skalman.<br />

Deltagarna fick skala en <strong>Draka</strong>-kabel och sedan skarva<br />

ihop den med ett kabeldon från ABB. Alla som ställde<br />

upp i tävlingen fick en pikétröja och vinnaren, Magnus<br />

Jonsson från Gävle Energi, fick en spelstation, Nintendo<br />

Wii. En deltagare skadade sig tyvärr, men vi hoppas på ett<br />

snabbt tillfrisknande.<br />

Överraskande många besökare<br />

– Årets mässa drog verkligen mycket folk, säger Pavel Lander,<br />

regionsansvarig säljare i Mellansverige. Det är faktiskt<br />

lite överraskande att så många tog sig tid fastän det är<br />

högkonjunktur i landet och mycket att göra. Det är alltid<br />

roligt att träffa kunder och samarbetspartners och det<br />

betyder mycket för oss.<br />

Positiva reaktioner<br />

– Vi fick många positiva reaktioner på vår monter,<br />

berättar Anna Ridell Björk, marknadsassistent. För oss<br />

är det värdefullt att träffa både nya och gamla kunder. Att<br />

knyta kontakter, att få ett ansikte till namnet och att lära<br />

känna varandra bättre är oerhört viktigt. Vi tycker också<br />

att det var intressant att så många studerande visade<br />

intresse för vårt företag och våra produkter.<br />

<strong>Draka</strong>dagen på Liseberg<br />

Vår samarbetspartner Elektroskandia anordnade på<br />

tisdagen den s.k. <strong>Draka</strong>dagen på Liseberg. Inbjudna gäster<br />

bjöds på mat och dryck och underhållning. Under kvällen<br />

fick även modiga personer tillfälle att testa attraktionen<br />

Uppsvinget. Visste du förresten att vi inom <strong>Draka</strong> har<br />

välrenommerade spelemän? Sven Lindeberg är inte bara<br />

regionsansvarig säljare syd och Mattias Hellqvist nöjer<br />

sig inte med att vara produktchef för kraft- och styrkabel.<br />

De är båda glada trubadurer som inte drar sig för att dela<br />

med sig av musikglädjen.<br />

Vi vill tacka alla våra besökare för en riktigt lyckad mässa.<br />

Vi ses om två år igen!<br />

Den 4 december 2006 var en stor dag i Tallinn. Invigningen<br />

av Estlink, undervattenskabeln som löper<br />

på Östersjöns botten mellan Harku i Estland och<br />

Espoo i Finland, drog många människor och mycket<br />

uppmärksamhet. Här fanns också regeringsrepresentanter<br />

från Finland, Estland, Lettland och Litauen.<br />

Estlands president Toomas Hendrik Ilves tryckte<br />

på knappen och ABB-ingenjören Per Johansson<br />

förklarade att Finlands julgranar nu fick kraft från de<br />

baltiska staterna. På andra sidan vattnet stod<br />

Finlands handelsminister Paula Lehtomäki för att<br />

ta emot kraften (hon är en stark kvinna). Ett stycke<br />

energihistoria skrevs den här dagen.<br />

Överskott utjämnas<br />

Åskådarna fick se inledningen till en gemensam energimarknad<br />

runt Östersjön. Estlink är den första sammanlänkningen<br />

mellan de nordiska och baltiska elnäten och<br />

kan föra över elkraft i båda riktningarna. Råder överskott<br />

i Estland kan det transporteras vidare till Finland och vid<br />

överskott i Finland kan riktningen ändras och Estland blir<br />

mottagare istället. Detta ingår i EU:s planer för att effektivisera<br />

kraftsektorn. EU:s energikommissionär Andres<br />

Piebalgs konstaterade att de baltiska staterna fram till nu<br />

Estlink –<br />

vattnet


varit ett avgränsat elområde och att Estlink<br />

möjliggör elhandel mellan dessa<br />

stater och Finland och att isoleringen<br />

därmed får ett konkret slut. För de<br />

baltiska staterna har länken också ett<br />

stort symbolvärde för brytningen med<br />

Ryssland och anslutningen till Europa.<br />

Största investeringen<br />

<strong>Kabel</strong>projektet är Estlands största infrastrukturinvestering.<br />

Estlink är drygt<br />

100 km lång. Av dessa går 75 km under<br />

vattnet och de resterande utgörs av<br />

underjordisk kabel, 9 km i Estland och<br />

20 km i Finland. <strong>Kabel</strong>n är mindre än 10 cm i diameter<br />

och kan överföra så mycket som 350 MW, vilket motsvarar<br />

behovet hos omkring 300.000 hushåll. Ägare till Estlink<br />

är Nordic Energy Link AS. Detta bolag ägs i sin tur av fem<br />

baltiska och finska företag: Eesti Energia, Latvenergo, Lietuvos<br />

Energija, Helsingin Energia och Pohjolan Voima.<br />

Låga förluster<br />

Estlink bygger på ABB:s teknik för högspänd likström,<br />

HVDC Light. Tekniken är en vidareutveckling av HVDC<br />

”Att leverera kabel<br />

till större, eller<br />

mindre, projekt är<br />

en av våra starka<br />

sidor och något<br />

som vi har stor<br />

erfarenhet av”<br />

som används för att överföra elkraft<br />

över långa avstånd med hjälp<br />

av luftledningar eller sjökablar. Högspänd<br />

likström används även för<br />

att binda samman separata kraft<br />

system där traditionella växelströmsförbindelser<br />

(AC) inte kan användas.<br />

Genom att använda likström vid längre<br />

sträckor blir energiförlusterna betydligt<br />

lägre än med växelström. I var ända av<br />

länken finns en strömriktarstation som<br />

omvandlar växelström till likström och<br />

tvärtom. Estlink har en minimal miljöpåverkan<br />

genom att man här använder<br />

kompakta strömriktarstationer och oljefria lättviktskablar<br />

utan magnetfält.<br />

Roxtec<br />

Det uppstår som bekant elektromagnetiska fält i elkraftsystem,<br />

vilka i sin tur kan ge upphov till störningar och<br />

felsignaler. För att undvika att dessa störningar når kontrollsystemet,<br />

där det finns stor risk att de uppfattas som falska<br />

signaler, använder man Roxtec-tätningar vid ingången till<br />

stationsbyggnaden och till kontrollrummet. Störningarna<br />

energiutjämning under<br />

13.29|SIDA 5<br />

som kommer in i stationen via kabelskärmarna kopplas<br />

därmed ned till jord via Roxtecs 360-gradiga högfrekvensanslutningar<br />

i tätningarna. Roxtec är ett expansivt svenskt<br />

företag, med huvudkontor i Karlskrona, som utvecklat<br />

en patenterad teknologi för tätningar vid kabel- och rörgenomföringar.<br />

Företagets tätningar har flera funktioner.<br />

Förutom den viktiga uppgiften att förhindra att störningar<br />

når kontrollrummet kan de även skydda mot vatten- och<br />

fuktinträngning, brandspridning och skadedjursintrång.<br />

<strong>Draka</strong>kablar till stationerna<br />

<strong>Draka</strong> har, förutom viss kraftkabel, levererat kontroll- och<br />

instrumentkabel till strömriktarstationerna. Det rör sig<br />

bland annat om FKLR-SPEC 300/500 V och FKLK-SPEC<br />

450/750 V. Det unika för dessa är den tekniska lösningen<br />

där aluminiumskärmen inte är ihoplaminerad med polyetenmanteln,<br />

vilket normalt sett brukar vara fallet. Härigenom<br />

blir det lättare att skala och hantera kabeln och<br />

att sammankoppla skärmen med Roxtec-tätningen. Det<br />

ger en hög kontaktbarhet och ett tillförlitligt EMC-skydd<br />

där elektromagnetiska störningar smidigt kan kopplas till<br />

jord.<br />

Vänd


13.29|SIDA 6<br />

Forts fr föreg sid<br />

Bra samarbete<br />

– Vi har ett bra samarbete med <strong>Draka</strong>, säger Sven Berglund,<br />

anläggningskonstruktör på avd. ODE på ABB, som i sitt arbete<br />

reser världen över för att ta i drift HVDC-anläggningar.<br />

Naturligtvis har vi höga krav på våra samarbetspartners,<br />

därför arbetar vi med <strong>Draka</strong>. Förutom bra produkter krävs<br />

exempelvis en gedigen dokumentation för den här typen<br />

av projekt, vilket är ytterst viktigt för installation, igångkörning<br />

och drift av anläggningen.<br />

– Att leverera kabel till större, eller mindre, projekt är en<br />

av våra starka sidor och något som vi har stor erfarenhet<br />

av, säger Jörgen Johansson, key account manager på <strong>Draka</strong>.<br />

Det är också väldigt intressant att delta i ett projekt som<br />

så tydligt medverkar till att förbättra infrastrukturen i våra<br />

grannländer.<br />

Framgångsrik teknik<br />

Det var ABB som uppfann HVDC-tekniken för 50 år sedan<br />

och har levererat mer än hälften av världens över 50<br />

HVDC-projekt. Bara i norra Europa finns redan ett stort<br />

antal HVDC-ledningar byggda av ABB: mellan Sverige och<br />

Danmark, Norge och Danmark, Sverige och Tyskland,<br />

Danmark och Tyskland, Polen och Tyskland, Sverige och<br />

Finland. Även HVDC Light har blivit en stor framgång och<br />

finns sedan tidigare bland annat på Gotland, på danska<br />

Jylland samt i Australien. Och fler områden är på gång. Estlink<br />

är dock den hittills längsta HVDC Light-sjökabeln.<br />

Det gick undan<br />

ABB genomförde Estlink-projektet på rekordkort tid; 19<br />

månader mot de 30 som brukar vara vanligt för liknande<br />

installationer. En bidragande orsak till bragden, förutom<br />

hårt arbete, var att strömriktarstationerna var modulbyggda<br />

av standardiserade delar, vilket gjorde att installationen<br />

gick snabbare.<br />

Vad är HVDC och HVDC Light?<br />

HVDC står för High Voltage Direct Current, dvs högspänd<br />

likström. Tekniken utvecklades av ABB:s föregångare<br />

ASEA för mer än 50 år sedan och används för överföring av<br />

elkraft över långa avstånd. Man får då lägre förluster<br />

jämfört med konventionell växelspänningsteknik. I<br />

ett HVDC-system tar man elkraft från ett trefasigt växelströmsnät,<br />

omvandlar den till likström i en strömri<br />

tarstation, överför den via en luftledning eller en kabel,<br />

omvandlar den tillbaka till växelström i en annan<br />

strömriktarstation och matar in den i det mottagande<br />

kraftnätet. Effektflödet kan snabbt regleras, både vad<br />

det gäller nivå och riktning.<br />

Stor eller mindre<br />

För stora kraftöverföringar passar HVDC, som ibland<br />

skrivs med tillägget Classic. Systemet har kapacitet för<br />

överföringar på över 100 MW, många har en märkeseffekt<br />

på 1000-3000 MW, vissa mer än så. Den första<br />

HVDC Light-överföringen invigdes 1997 och tekniken<br />

är en vidareutveckling av HVDC. Den lämpar sig<br />

speciellt för medelstora och småskaliga kraftöverföringar.<br />

Idag finns det ett antal på upp till 330 MW, den<br />

största som levererats klarar 350 MW.


Strömriktarstationerna<br />

En annan skillnad mellan HVDC Classic och HVDC<br />

Light är strömriktarstationerna. Dessa är i Light-versionen<br />

mindre, vilket lämpar sig bra där man kan inte har så<br />

gott om plats, som kring större städer eller på oljeplattformar.<br />

På tekniksidan finns också stora skillnader.<br />

HVDC Classics stationer använder tyristorer, vilka är<br />

beroende av växelnätets sinuskurva. HVDC Light har<br />

istället de snabbare IGBT-transistorerna som är oberoende<br />

av nätets växelspänning genom att anläggningen<br />

kan skapa en egen perfekt sinuskurva. Alltså kan de<br />

arbeta även om det mottagande nätet havererat.<br />

Olika kabeltyper<br />

Också kablarna är konstruerade enligt olika tekniker.<br />

HVDC Classic kan ha en kabel och återledare genom<br />

jord eller vatten. <strong>Kabel</strong>ns isolation består av oljeimpregnerat<br />

papper. HVDC Light är alltid tvåpolig med<br />

två kablar och har polymerisolation.<br />

Vad väljer man?<br />

Det är inte alltid helt självklart vilken typ av anläggning<br />

som passar bäst: HVDC Classic eller Light. Vid större<br />

effekter faller valet oftast på HVDC Classic. HVDC<br />

Light lämpar sig för medelstora och mindre, men har<br />

i jämförelse något större förluster i överföringen. Å<br />

andra sidan är HVDC Light bättre på att reglera reaktiv<br />

effekt och höja elkvaliteten.<br />

Och så lite historik<br />

En av upphovsmännen bakom HVDC var den legendariske<br />

kraftteknikern Uno Lamm (1904-1989) och<br />

han omnämns ibland som dess fader. Som kuriosa kan<br />

nämnas att hans dotter är Anita Lindman, känd från<br />

barnprogrammet Anita och Televinken som visades på<br />

60- och 70-talet. Uno Lamm var mycket framgångsrik<br />

och under sin karriär på ASEA tog han omkring 150<br />

patent.<br />

Världspremiär<br />

HVDC-tekniken användes 1954 för allra första gången;<br />

mellan Västervik på småländska fastlandet och Ygne<br />

på Gotland. Ön var från början självförsörjande när<br />

det gällde elektrisk energi, men produktionen var<br />

kostsam och priserna dubbelt så höga som på fastlandet.<br />

1950 beslutade regeringen att en överföring<br />

från fastlandet skulle byggas. Undervattenskabeln,<br />

10 mil lång, blev den första i världen av sitt slag och<br />

kunde 1954 överföra 100 kV med en effekt på 20 MW.<br />

Systemet har byggts ut under åren med två nya kablar<br />

och den gamla är numera borttagen.<br />

Ordlista:<br />

IGBT: Insulated Gate Bipolar Transistor<br />

HVDC: High-Voltage Direct Current, dvs högspänd<br />

likström<br />

AC: Alternating Current, dvs växelström<br />

EMC: Electromagnetic Compatibility, dvs<br />

elektromagnetisk förenlighet<br />

Per Haugland (t v), chef för ABB Sveriges<br />

division Power Technologies, och Markko Allikson,<br />

representant för Nordic Energy Link, gläds över den<br />

officiella starten på kabelprojektet Estlink. Foto:<br />

Nordic Energy Link.<br />

13.29|SIDA 7<br />

Fakta Estlinkprojektet<br />

Anslutningspunkt i Estland: Harku<br />

Anslutningspunkt i Finland: Espoo<br />

Ägarskap: Gemensamt ägande<br />

mellan baltiska och finska<br />

kraftbolag genom AS Nordic<br />

Energy link, Estland<br />

Projektstart: 1 maj, 2005<br />

Läggning av landkabel: startar sensommaren 2005<br />

Läggning av sjökabel: startar sensommaren 2006<br />

Driftstart november 2006<br />

:Överföringsteknik: HVDC Light ® av ABB<br />

Överförd kraft: 350 MW<br />

DC-spänning: +/- 150 kV<br />

<strong>Kabel</strong>längder: Totalt 210 (2 gånger 105) km<br />

kabel, varav 148 (2 gånger 74) km<br />

sjökabel. 62 (2 gånger 31) km<br />

landkabel<br />

Maximalt vattendjup: 100 m<br />

AC-spänning Harku: 330 kV<br />

AC-spänning Espoo: 400 kV<br />

Fakta sjökabel: Extruderad polymerisolerad kabel<br />

Ledare: 1000 mm 2 cupper. Dragarmering<br />

av ståltrådar. Diameter 96 mm.<br />

Vikt 27 kg/m<br />

Fakta landkabel: Extruderad polymerisolerad<br />

kabel. Ledare 2000 mm 2<br />

aluminium. Diameter 93 mm.<br />

Vikt 11 kg/m<br />

HVDC Light ® stationer: Omvandlar växelström (AC) till<br />

likström (DC) och på andra sidan<br />

från likström till växelström.<br />

Kraftens överföringsriktning: Kraft kan överföras åt båda hållen<br />

Läs mer på: www.abb.com / www.roxtec.com


13.29|SIDA 8<br />

Det händer en del på energifronten i Europa.<br />

På Nordsjöns botten, mellan Feda i Norge och<br />

Eemshaven i Holland, läggs nu en 580 km lång<br />

undervattenskabel, NorNed-länken. Projektet,<br />

som förväntas vara klart i slutet av <strong>2007</strong>, kopplar<br />

samman de norska och holländska kraftnäten.<br />

På så vis kommer man att kunna handla med el<br />

mellan de två länderna och öka elförsörjningens<br />

tillförlitlighet. Med ABB:s HVDC-länk blir också<br />

överföringsförlusterna extremt låga.<br />

Miljöfördelar<br />

NorNed ägs av två statliga energibolag, Statnett i Norge<br />

och TenneT i Holland, och anses vara ett föredömligt<br />

exempel på hur EU träget jobbar på att få en samordnad<br />

och hållbar energimarknad. Genom att sammanlänka<br />

medlemsstaternas kraftnät kan kraftkällorna utnyttjas<br />

på ett mer effektivt sätt, vilket bland annat beräknas<br />

leda till kraftigt reducerade koldioxidutsläpp, närmare<br />

1,7 miljoner ton per år. Länkens energiutjämning kommer<br />

att minska användningen av fossilbränsledrivna<br />

generatorer vid hög efterfrågan på energi. Istället underlättas<br />

användningen av högeffektiva baslastgeneratorer,<br />

som man utnyttjar vid normalbelastning. Norge,<br />

som till stor del använder vattenkraft, kan importera<br />

el från holländska värmekraftverk när vattenståndet är<br />

lågt. Holland kan importera el från norsk vattenkraft<br />

under dagtid, då efterfrågan är stor. Man räknar också<br />

med att NorNed kommer att stimulera utbyggnaden<br />

av vindkraft i Holland.<br />

Världsrekord<br />

NorNed bygger på ABB:s HVDC-överföring (se separat<br />

artikel) och företaget levererar merparten av undervattenskablarna,<br />

närmare bestämt 420 km. De tillverkas i<br />

Karlskrona och väger imponerande 90 kilo per meter.<br />

I september 2006 slog ABB Karlskrona världsrekord i<br />

kabellastning. 11 000 ton sjökabel lastades samtidigt<br />

ombord på två specialbyggda fartyg, den ena kabeln<br />

var till NorNed, den andra till Estlink (se separat artikel).<br />

ABB i Ludvika levererar de toppmoderna HVDCströmriktarstationerna,<br />

transformatorer, brytare och<br />

övriga högspänningsprodukter. NorNed kommer att<br />

konstant kunna leverera 700 MW.<br />

<strong>Draka</strong>kablar<br />

Det är inte utan stolthet vi på <strong>Draka</strong> kan berätta att vi<br />

levererar produkter även till denna länk.<br />

– Egentligen är det inte enbart produkten i sig<br />

som vi på <strong>Draka</strong> levererar, menar Jörgen Johansson<br />

export/projekt-ansvarig på <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. Det är istället<br />

ett komplett paket bestående av kablar, tester, certifikat,<br />

dokument, kvalitet, kunskap och logistik in time. Denna<br />

service är många gånger ett krav från projektbeställaren<br />

och en förädling av affärsprocessen, som genomförs<br />

av professionella kollegor inom <strong>Draka</strong>.<br />

Delaktighet<br />

– En annan mycket viktig del i dessa omfattande och<br />

kapitalkrävande infrastrukturprojekt är teambildning,<br />

fortsätter Jörgen. För att lyckas måste vi som kabelleverantörer<br />

anse oss delaktiga tillsammans med projektbeställaren,<br />

finansiärer och övriga underleverantörer.<br />

Sammanfattningsvis kan man säga att vi inom<br />

<strong>Draka</strong> är mycket duktiga på att genomföra detta. Vi<br />

har lång erfarenhet av projektverksamhet med leveranser<br />

av svenska <strong>Draka</strong>kablar till flertalet av världens<br />

länder. Exempel på det är Three Gorges Dam i Kina<br />

och NEPA:s Ughelli-projekt i Nigeria.<br />

Liten ordlista<br />

HVDC: High-Voltage Direct Current, dvs högspänd likström<br />

AC: Alternating Current, dvs växelström<br />

DC: Direct Current, dvs likström<br />

Fakta NorNed<br />

Anslutningspunkt i Norge: Feda<br />

Anslutningspunkt i Holland: Eemshaven<br />

Överförd kraft: 700 MW<br />

AC-spänning: 300 kV (Feda),<br />

400 kV (Eemshaven)<br />

DC-spänning: +/- 450 kV<br />

Längd på undervattenskablarna (DC): 2 x 580 km<br />

Anledning till val av HVDC: Längden på<br />

undervattenslänken<br />

och osynkroniserade<br />

AC-system<br />

Tilltalande<br />

– Jag är just hemkommen från Eemshaven i Holland,<br />

berättar Jörgen. Där besökte jag anläggningen som inryms<br />

i en inte så typisk industribyggnad, utan mera en<br />

mycket spacad och arkitektoniskt tilltalande inkapsling<br />

(se bild). Vi levererar viss kraftkabel och kontroll-<br />

och industrikabel till strömriktarstationerna, däribland<br />

FBB-AL-X 300/500 V och FBLR-X 450/750 V. Liksom till<br />

Estlinkprojektet har vi gjort en teknisk lösning där<br />

aluminiumskärmen inte är ihoplaminerad med polyetenmanteln.<br />

Det blir lättare att skala och sammankoppla<br />

skärmen med Roxtectätningen, vilket ger en<br />

hög kontaktbarhet och ett tillförlitligt EMC-skydd (se<br />

artikeln om Estlink).<br />

Projektet är under byggande och vi berättar mer i<br />

kommande nummer av 13.29.<br />

NorNe


d–världens längsta<br />

kraftöverföringskabel<br />

under vatten<br />

”Inte en traditionell<br />

byggnad, utan en<br />

ganska spacad och<br />

arkitektonisk”<br />

13.29|SIDA 9


13.29|SIDA 10<br />

Otroligt tryck<br />

på byggmarknaden<br />

Två av Elektrokonsults uppdrag; Sjöräddningens hus, ovan,<br />

och det gamla Hasselbladshuset.<br />

Som elkonsult är man arkitekten på elsidan och ritar in hur och var ledningarna ska dras, samt vilken<br />

typ som ska användas. Elektrokonsult AB bildades 1961 i Göteborg och har idag 13 anställda. Företaget<br />

erbjuder en komplett service inom sitt område, vilket innefattar projektering och utredning, kontroll<br />

och uppföljning samt besiktningar av el- och teletekniska anläggningar. Vi tog oss en pratstund med<br />

Mikael Johansson, VD, uppdragsansvarig, besiktningsman och delägare i Elektrokonsult.<br />

Tryck på marknaden<br />

Thomas Sjögren<br />

– Det är ett otroligt tryck på marknaden just nu och vi jobbar så mycket vi bara hinner med, berättar Mikael.<br />

Vi håller oss mest till Göteborgsområdet, här finns verkligen tillräckligt med jobb. Vi arbetar mycket<br />

för Göteborgs stad, som satsar stort på grund av den stora efterfrågan. Det kan röra sig om skolor, förskolor,<br />

äldreboenden, gruppboenden och kontorslokaler. Vi gör också uppdrag för olika fastighetsägare.<br />

Mitt inne i Göteborg arbetar vi med det gamla anrika Hasselbladshuset som håller på att byggas om till<br />

nya kontorslokaler. Kvarteret Hällungen, utmed Mölndalsvägen, tillhör också våra projekt. Det kommer<br />

att bli ett stort kontorskomplex på 55 000 m 2 . Vi gör också en hel del<br />

jobb åt Volvos fastighetsbolag Danafjord AB. Ett annat projekt som vi<br />

är mycket stolta över att medverka i är Lillhagsparken där vi arbetar<br />

med ombyggnad av äldreboende, kontor och dylikt. Uppdragsgivaren<br />

där är Medichus.<br />

”Dessutom är<br />

det brist på våra<br />

tjänster”<br />

Elingenjör ett framtidsyrke<br />

– En sak som förändrats genom åren är att det har blivit kortare ledtider, det är stressigare<br />

genom hela kedjan, fortsätter Mikael. Dessutom är det brist på våra tjänster. I början på 90-talet var<br />

det värre. Då fick många bygg- och elföretag slå igen. Men som det ser ut nu ser vi ingen nedgång i<br />

konjunkturen. Idag går det knappt att få tag på elingenjörer. Samtidigt är det ett faktum att vi behöver<br />

fylla på i branschen underifrån. Det finns inte så många som är under 30 år och fyrtiotalisterna börjar<br />

gå i pension.<br />

Så går man i yrkesvalstankar, eller funderar på att byta jobb, och är intresserad av el så kan ju detta<br />

vara bra att veta om…<br />

Vill du veta mer om Elektrokonsult och deras projekt kan du gå in på www.ingb-elektrokonsult.se<br />

Lars Thumb<br />

Mycket att göra<br />

avancerad m<br />

Midroc Electro tillhör Sveriges fyra största<br />

elinstallatörer och har 1200 anställda och 35<br />

lokalkontor. Lars Thumb är chef för Gävlefilialen,<br />

som har 95 anställda. Man har en bred målgrupp<br />

och utför helhetsåtaganden som exempelvis<br />

innefattar el- och teleinstallationer, passage-<br />

och säkerhetsarbeten. Midroc Electro jobbar<br />

också med servicesidan, både mot industrin och<br />

allmännyttan.<br />

Mer arbete<br />

– Trycket på marknaden är högt och det är en<br />

bra tillgång på arbete, säger Lars. Man kan också<br />

säga att projekten numera medför mer arbete i<br />

sig själva. Elbiten har blivit större och kräver allt<br />

högre kompetens. Administration och dokumentation<br />

har också blivit mer omfattande. Tekniken<br />

blir alltmer automatiserad och komplex. Mycket<br />

är datorstyrt, både när det gäller hus och industri.<br />

Så man måste vara uppdaterad på många<br />

olika områden.


på en alltmer<br />

arknad<br />

”Tekniken<br />

blir alltmer<br />

automatiserad<br />

och<br />

komplex”<br />

Kvalificerad personal<br />

– Det kan faktiskt vara svårt att få tag på kvalificerad<br />

personal och bristen ser inte ut att minska<br />

framöver, menar Lars. Projekten bli som sagt mer<br />

komplicerade och eftersom vi har ett helhetsåtagande<br />

ställer det också högre krav på kunskaperna.<br />

Ett av våra pågående projekt är LKAB:s pelletsverk<br />

i Kiruna där det gäller att ha en förståelse<br />

för maskinprocessen. Vi har också jobbat en hel<br />

del med IKEA genom åren. Bland annat har vi<br />

arbetat med installationen på varuhuset i Sundsvall<br />

och nu håller vi på med nybygget i Karlstad.<br />

Lättarbetade kablar<br />

– Vi har bara bra erfarenheter av <strong>Draka</strong>´s produkter.<br />

Installatörerna har mycket att säga till om när<br />

det gäller kabelvalet. För dem är det viktigt att<br />

kablarna är lättarbetade och där ligger ju <strong>Draka</strong><br />

bra till, avslutar Lars.<br />

Vill du veta mer om Midroc Electro kan du gå in<br />

på www.midroc.se<br />

Det kanske är dags att omvärdera kvinnors styrka<br />

en gång för alla. Den som tvivlar på kvinnokraften<br />

kan ta en tur till Malmö och se vad Anna och Katrin<br />

åstadkommer i ett av Sveriges största byggprojekt.<br />

Så heter nämligen de båda gigantiska tunnelborrmaskinerna<br />

som borrar i Malmös kalkberg för att bygga<br />

den nya Citytunneln.<br />

Traditioner<br />

Okej, det var dåvarande statsministern, Göran Persson,<br />

som satte första borren i marken för två år sedan när<br />

tunnelarbetet påbörjades. Men sedan var han ganska<br />

upptagen på annat håll, så andra tog över. Entreprenören<br />

som borrar tunnlarna, MCG, är ett konsortium<br />

bestående av tyska Bilfinger Berger AG och de båda<br />

danska företagen Per Aarsleff A/S och E Pihl & Søn<br />

A/S. Europeiska tunnel- och bergsarbetare har starka<br />

traditioner och ritualer, vilket kanske inte är så konstigt<br />

med tanke på att arbetet kan vara riskfyllt. En av dessa<br />

är att ge namn åt både tunnlar och tunnelborrmaskiner.<br />

Arbetsplatsen ska också välsignas och skyddshelgonet<br />

Sankta Barbara har till uppgift att vaka över arbetarna.<br />

Helgonet firas sedan varje år den 4 december. I Malmö<br />

har man följt traditionerna. Tunnlarna kommer att<br />

heta Lise-Lotte efter deras gudmor, Lise-Lotte Reiter,<br />

länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Malmö. Hennes<br />

hedersuppdrag innebär bland annat att hon ska se till<br />

att tunnelarbetarna har det bra. Hon får besöka arbetsplatsen<br />

med jämna mellanrum och gärna ha med sig<br />

något gott att bjuda på.<br />

Kända kvinnor<br />

Tunnelborrmaskinerna har fått sina namn efter två<br />

initiativrika kvinnor som figurerade i Malmös historia<br />

på 1500-talet – Anna Pedersdotter Liljefeldt och Katrin<br />

Hattemagers.<br />

Eftersom dessa kvinnor mycket rådigt byggde hus,<br />

som finns kvar än idag, och investerade klokt inför<br />

Roadheadern fräser ut det sista av bergrummet. Foto: Klas Andersson.<br />

13.29|SIDA 11<br />

framtiden tyckte man att det fanns klara paralleller<br />

mellan Anna och Katrin och de kraftfulla tunnelborrmaskinerna.<br />

Dessa väldiga borrmaskiner gräver vardera<br />

i genomsnitt 12-15 meter tunnel per dygn när de<br />

kommit upp i normal arbetstakt. De strävar i stort sett<br />

på dygnet runt, i två borrskift och ett serviceskift.<br />

Flera fördelar<br />

Den nya Citytunneln i Malmö kommer att knyta ihop<br />

järnvägen norr om staden med järnvägen mot Trelleborg,<br />

Ystad och Köpenhamn. Tunneln ökar tågkapaciteten<br />

och minskar restiderna. Man hoppas också att<br />

detta ska leda till att folk i större utsträckning väljer<br />

att resa kollektivt istället för att sitta i kö på motorvägarna.<br />

Projektet för även med sig andra förändringar:<br />

i Hyllie kommer en helt ny stadsdel kommer att växa<br />

fram, Hyllievång. Här kommer det att finnas 7000 bostäder<br />

och lika många arbetsplatser. Man bygger även<br />

en idrotts- och underhållningsarena, Hyllie Arena, liksom<br />

köpcentrum, hotell, torg och station.<br />

Det tar några år<br />

Av Citytunnelns totalt 17 km långa järnväg kommer<br />

sex kilometer att gå under centrala Malmö och elva<br />

kilometer ovan jord. Projektet beräknas vara färdigt år<br />

2011 till en kostnad av 9,45 miljarder kronor. <strong>Draka</strong><br />

har hittills levererat främst gummikabel till Citytunnelprojektet<br />

genom bland annat Elektroskandia och<br />

Storel.<br />

Vill du följa arbetet kan du gå in på www.citytunneln.se<br />

Fakta Malmö:<br />

Sveriges tredje största stad<br />

Fick stadsrättigheter 1353<br />

Var på 1500-talet Danmarks näst största stad<br />

Blev svensk 1658<br />

Eva Rydberg föddes här 1943<br />

Starka kvinnor borrar<br />

tunnel i Malmö


13.29|SIDA 12<br />

Sopor ger kraft<br />

och värme<br />

Kraftvärmeverket Torsvik, söder om Jönköping, invigdes officiellt den<br />

29 november 2006 med pompa, ståt och fyrverkeri. Den imponerande<br />

byggnaden producerar energi till hushållsel och värme för ca 15 000 villahushåll.<br />

Bränslet är – sopor. Det nya avfallseldade kraftvärmeverket<br />

hjälper till med lösningen på två stora frågor: avfall och energi.<br />

Naturtillgångar<br />

Som bekant är olja en naturtillgång som inte kommer att finnas i all evighet.<br />

Samtidigt är vi människor duktiga på att lämna skräp efter oss. Varje svensk ger<br />

upphov till ca 1 ton avfall per år. Genom att förbränna soporna utnyttjar man energin<br />

i avfallet. Nya regler för avfallshantering var dessutom en viktig anledning<br />

till att kommunägda Jönköping Energi AB tog beslutet att bygga ett avfallseldat<br />

kraftvärmeverk. Flera av kommunens pannor var också av äldre modell och behövde<br />

bytas ut.<br />

Hög verkningsgrad<br />

Vid normal drift förbränns 20 ton avfall per timma i Torsvik. Man har kapacitet att<br />

bränna 130 000 ton per år och runt 70 procent av avfallet beräknas komma från<br />

industrin, resten kommer från hushållen. 340 GWh värme och 80 GWh el produceras<br />

vid full drift. Verkningsgraden, utvunnen energi i förhållande till tillförd energi,<br />

är hela 98 procent. De resterande två procenten försvinner till största delen<br />

ut med röken genom skorstenen, som är 120 meter hög. Förbränningstemperaturen<br />

rör sig runt 850 grader men rökgaserna håller sig omkring 35 grader.<br />

Komplicerad teknik<br />

Det är inte helt okomplicerat att elda sopor pga deras varierande sammansättning<br />

och fukthalt. Avfall innehåller också fler olika typer av föroreningar än andra<br />

bränslen. Askmängderna blir större och hanteringen mer komplex. Den miljöfarliga<br />

flygaskan följer med rökgaserna och fångas upp i den avancerade rökgasre-<br />

ningen. Eftersom den räknas som farlig måste den sedan läggas i säker deponi.<br />

Slagg kallas det som inte förbränns av pannan. Man anser den vara mindre farlig<br />

eftersom föroreningarna är hårt bundna. Slaggen kan återanvändas, exempelvis<br />

som byggmaterial i vägar, efter att man avskiljt metaller. Om detta inte är möjligt<br />

läggs även slaggen i deponi.<br />

Stadsbyggnadspris<br />

Anläggningen har inte bara uppmärksammats ur en ”avfallsvinkel”. Sedan 1994<br />

delar man i Jönköping ut Stadsbyggnadspriset, vilket har tre klasser. 2006 gick<br />

priset för klassen ”God arkitektur” till kraftvärmeverket i Torsvik. Följande finns<br />

att läsa i motiveringen: ”Byggnaden är mycket anslående och bildar ett attraktivt<br />

landmärke i Jönköping. Tomtens planering har gjorts på ett föredömligt sätt med<br />

bl a planteringar, den cirkelformade vägslingan och de karaktäristiska murverken<br />

av ståltrådsklädd natursten som avslutar markterrasseringarna.” Ansvarig designer<br />

är Bjarni Ingvason från Liljewall Arkitekter. Och visst är kraftvärmeverket en imponerande<br />

syn. Ser man det uppifrån ger den cirkelformade vägen omkring byggnaden<br />

nästan en ”ufo-känsla” och påminner lite om de svårförklarade cirklarna<br />

man upptäckt på sädesfält på olika ställen världen över. (Fantasin skenar visst iväg<br />

med den fascinerade skribenten.)<br />

Liten ordlista<br />

Kraftvärmeverk: Producerar elektrisk energi samt fjärrvärme och varmvatten.<br />

Några leverantörer<br />

Pannan levererades av Fisia Babcock Environment GmbH och Actemium Controlmatic GmbH<br />

skötte installationen. <strong>Draka</strong> levererade kraft-, installations-, kontroll- och instrumentkabel till<br />

kraftvärmeverket


Ökad tillgänglighet på<br />

elektronikkablar<br />

Halogenfria kablar efterfrågas alltmer. I samband med att<br />

vi koncentrerar vårt produktsortiment för elektronikkablar<br />

fasas ett antal pvc-kablar ut. De halogenfria alternativen<br />

genomgår samtidigt en renodlingsprocess där vi ser till<br />

att ha rätt produkter i lager. Merparten av typerna finns<br />

dessutom i 1 mm2-utförande, vilket exempelvis gör att du<br />

kan installera en FQAR längre sträckor utan avkall på signalöverföringen.<br />

FQAR 1 mm2 i blått utförande, som har<br />

önskats av flera kunder, finns alltså numera som lagervara.<br />

Alla tjänar på det<br />

– På så vis får vi ett sortiment som än mer motsvarar<br />

efterfrågan och det ger oss möjlighet att serva våra kunder<br />

bättre, berättar Mattias Hellqvist, produktchef för kraft-<br />

och styrkabel. Samtidigt som vi också ökar tillgängligheten<br />

hjälper den fokuserade produktionen oss att hålla tillverkningskostnaderna<br />

i schack, vilket både vi och våra kunder<br />

tjänar på, precis som det ska vara.<br />

Från 57 till 33<br />

Utfasningen har redan börjat och pågår för fullt. Från början<br />

fanns 57 artiklar, vilka kommer att dras ned till 33.<br />

– Vi ser hela tiden till att vi även i fortsättningen kommer<br />

att kunna erbjuda kablar för alla ändamål, fortsätter Mattias.<br />

Detta innebär att ett antal storsäljande pvc-kablar kommer<br />

att finnas kvar fortsättningsvis.<br />

Frågor besvaras<br />

De berörda kablarna heter alltså FKAR och FBAR. Den<br />

sistnämnda är numera omdöpt till FQAR, detta i samband<br />

med att vi ändrar namn på vårt halogenfria sortiment (se<br />

separat artikel).<br />

– Finns det tveksamheter eller frågor kring vårt sortiment<br />

av elektronikkablar är det bara att kontakta mig, så<br />

löser vi det, avslutar Mattias.<br />

V.g. stör ej!<br />

Störningsfria kablar blir alltmer aktuella allteftersom mängden<br />

av elektronisk utrustning ökar.<br />

Därför breddar vi EMC-Line, som vårt utbud av störningsfria<br />

kablar heter.<br />

Utökat sortiment<br />

Störningsfria kraftkablar med 3-ledare av koppar, från<br />

2,5 mm2 till 240 mm2, har funnits ett bra tag. Men EMC-<br />

familjen växer och genom vårt nordiska samarbete kan vi<br />

också erbjuda styrkabel samt 3- och 4-ledare i både koppar<br />

och aluminium. Dessa produkter är alltså skärmade för att<br />

förhindra oönskade störningar.<br />

Mobilen irriterar radion<br />

EMC står för Electromagnetic Compatibility, dvs elektromagnetisk<br />

kompatibilitet (förenlighet). Elektrisk utrust-<br />

ning som har elektromagnetisk kompatibilitet stör inte<br />

varandras funktioner genom de omgivande elektromagnetiska<br />

fälten. Visst har vi alla varit med om när mobiltelefonens<br />

signaler stör radion, det är ett vanligt exempel<br />

på dålig elektromagnetisk kompatibilitet. Det finns dock<br />

mängder av exempel där konsekvenserna är betydligt<br />

värre.<br />

Känsliga områden<br />

EMC-störningar kan exempelvis påverka styrsystem för<br />

medicinsk utrustning, datoranläggningar och anläggningar<br />

inom processindustrin. Följderna kan bli mycket<br />

allvarliga. Och det är ingen slump att det finns restriktioner<br />

mot användning av mobiltelefoner på flygplan, eftersom<br />

de kan påverka planets system. I princip är det alltid<br />

rätt att använda EMC-anpassad kabel, men helt klart<br />

finns det områden som är mer känsliga än andra. I grova<br />

drag kan man säga att det finns två typer av störningar:<br />

förstörande och störande. Den förstnämnda förstör hårdvara.<br />

Den sistnämnda förstör information, vilket innebär<br />

feldetekteringar och felaktiga korrigeringar.<br />

Många namn<br />

Det finns en rad uttryck för kablar som är konstruerade<br />

för att inte störa närliggande utrustning, exempelvis<br />

EMC-godkänd, EMC-anpassad, EMC-skyddad och EMCkompatibel.<br />

Mest korrekt att säga, och vad man också<br />

menar, är ”kabel anpassad för anläggning med EMC-krav”,<br />

i dagligt tal: EMC-kabel. När det gäller kablar innebär elektronisk<br />

kompatibilitet att ström eller signaler som går i<br />

kabeln inte ska ge upphov till elektromagnetiska fält som<br />

stör funktionerna hos omgivande utrustning, exempelvis<br />

en intilliggande kabel. Men det innebär också det omvända:<br />

att omgivande utrustnings elektromagnetiska fält inte<br />

ska kunna störa signaler i kabeln. Värt att tillägga är även<br />

att kabeln visserligen är en viktig del i en anläggning med<br />

EMC-krav, men lika avgörande är att den installeras på rätt<br />

sätt.<br />

Förvirring om<br />

partfärger<br />

År 2002 infördes en ny<br />

europeisk standard, HD<br />

308, för märkning av<br />

parter i anslutnings-, installations-<br />

och kraftkablar<br />

upp till 1 kV märkspänning.<br />

Förändringen<br />

infördes med en gång, så<br />

gott som, av de svenska<br />

tillverkarna. Tidsgränsen<br />

var dock satt till april<br />

2006, vilket medförde<br />

att en del europeiska tillverkare<br />

väntade in i det<br />

sista. Detta har skapat en<br />

del förvirring.<br />

Antal<br />

parter<br />

3<br />

4 A<br />

4<br />

5<br />

Antal<br />

parter<br />

2<br />

3 B<br />

3<br />

4<br />

5<br />

Grön<br />

Grön<br />

Grön<br />

Grön<br />

13.29|SIDA 13<br />

Enklare<br />

I en värld där handeln över gränserna ökar gör den nya<br />

europeiska standarden livet enklare för användarna och<br />

problem vid installation kan undvikas. <strong>Draka</strong> hade från<br />

början, liksom de flesta andra tillverkare, en egen standard.<br />

Efter att HD 308 införts gjorde vi under 2002 och 2003<br />

de förändringar som behövdes. Idag följer alla europeiska<br />

producenter de nya reglerna, men det kan fortfarande finnas<br />

importerade kablar på marknaden som tillverkats före<br />

2006. Därför kan alltjämt en del frågetecken dyka upp.<br />

Nedan visas de korrekta färgmärkningarna, för kablar<br />

med gröngul ledare och för kablar utan gröngul ledare.<br />

Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.<br />

Parternas färg<br />

Skyddsledare Spänningsförande<br />

Blå<br />

Blå<br />

-<br />

Blå<br />

Gul<br />

Gul<br />

Gul<br />

Gul<br />

Brun<br />

Brun<br />

Brun<br />

Brun<br />

Blå Brun<br />

Mattias Hellqvist, Produktchef<br />

Blå<br />

Blå<br />

-<br />

Blå<br />

Brun<br />

Brun<br />

Brun<br />

Brun<br />

Parternas färg<br />

Svart<br />

Svart<br />

Svart<br />

Svart<br />

Grå<br />

Grå<br />

Grå<br />

Svart<br />

Svart<br />

Svart<br />

Grå<br />

Grå<br />

Svart


13.29|SIDA 14<br />

Elsäkerhetsverket är en av Sveriges ca 80<br />

myndigheter och har funnits i omkring 100 år.<br />

Dess uppgift är att ta fram regler för hur el och<br />

elektriska produkter ska hanteras så att varken<br />

människor, djur eller egendom kommer till skada.<br />

Man har också till uppgift att se till att reglerna<br />

följs.<br />

Tre enheter<br />

Verket har tre olika enheter: Administration/Information,<br />

Produktsäkerhet och Tillsynsdistrikt (Norra, Mellersta<br />

och Södra). Administration/Information ansvarar<br />

för verkets ekonomi- och personaladministration, IT,<br />

information, växel, lokalfrågor, arkiv och diarium. Denna<br />

enhet handhar även behörigheter. Produktsäkerhet<br />

utarbetar elsäkerhets- och EMC-föreskrifter, där man<br />

också medverkar i utvecklingen av de internationella<br />

regelverken. Den största arbetsuppgiften är dock<br />

marknadskontroll där man kontrollerar elprodukter<br />

hos tillverkare, importörer och återförsäljare över hela<br />

landet. Tillsynsdistrikten sköter den regionala tillsynsverksamheten.<br />

Man kontrollerar elarbeten och elanläggningar,<br />

både systematiskt och genom stickprov.<br />

Distrikten utreder också elolyckor och handlägger<br />

ärenden om tillämpning av föreskrifter och om dispenser,<br />

samt beviljar drifttillstånd för kraftledningar.<br />

Personal från distrikten deltar även i föreskrifts- och<br />

standardiseringsarbeten.<br />

Mikael Schmidt<br />

Produktsäkerhet<br />

Mikael Schmidt är enhetschef för Produktsäkerhet:<br />

– Vi gör stickprov och går helt enkelt ut och köper<br />

olika elektriska produkter. Därefter testar vi dem enligt<br />

standard, ner till teknisk detaljnivå. Självcertifiering<br />

har tillämpats sedan många år tillbaka, CE-märkningen<br />

är en sådan. Den innebär att tillverkaren eller importören<br />

själv intygar att produkten uppfyller alla grundläggande<br />

säkerhetskrav. Skulle en produkt inte uppfylla<br />

kraven kan vi belägga den med försäljningsförbud, i<br />

värsta fall återkallas den även från underleverantör<br />

I elsäkerhetens<br />

tjänst<br />

eller konsument. För en tid sedan uppmärksammades<br />

det att 75 % av alla bubbelbadkar inte följde reglerna,<br />

vilket fick försäljningsförbud till följd.<br />

Nya produkter<br />

– Det kommer ständigt nya produkter, fortsätter Mikael.<br />

Ett exempel är TV-apparater som man kan titta på i<br />

duschen. Kök och våtutrymmen är känsliga områden<br />

och regelverket är omfattande av förklarliga skäl.<br />

Många av de produkter som inte håller måttet kommer<br />

från Asien. Det betyder inte automatiskt att de är sämre,<br />

men att vi har andra krav här. Det är importörerna som<br />

ytterst är ansvariga för försäljningen i Sverige.<br />

– Vi har ett globalt samarbete med myndigheter i<br />

andra länder, berättar Mikael. Det finns en strävan mot<br />

att harmonisera utbudet inom EU och man har ett<br />

gemensamt ansvar för att den inre marknaden fungerar.<br />

Det innebär bland annat att man inte får medverka till<br />

handelshinder. Men det finns fortfarande områden där<br />

nationella regler gäller, exempelvis stickkontakter. Vi<br />

har ju olika vägguttag i olika länder.<br />

Tillsynsdistrikt<br />

Sverige är uppdelat i tre tillsynsdistrikt, med distriktskontor<br />

i Skellefteå, Stockholm och Hässleholm. Man<br />

arbetar med tillsyn av elarbete och elmateriel på företag<br />

och anläggningar. Detta sker både systematiskt och<br />

genom stickprov. Sammanfattningsvis kan man säga<br />

att man ser över ställen där elen skulle kunna vara farlig<br />

för levande varelser, dock inte i privatbostäder.<br />

Nollvision<br />

Håkan Lidman är överinspektör och enhetschef för<br />

Norra tillsynsdistriktet:<br />

– I Sverige har vi jämt över en god elsäkerhet, men<br />

det gäller att inte nöja sig med det. Vi arbetar för en<br />

nollvision för dödsfall och där är vi inte riktigt ännu.<br />

Förbättringsarbetet pågår ständigt och det finns många<br />

faktorer som bidrar till att vi går åt rätt håll, däribland<br />

bättre utbildad personal och bättre elmateriel. Kablarna<br />

och dess isolering har exempelvis förbättrats. Byggarbetsplatser<br />

tillhör de ställen där olyckor kan ske.<br />

Där ser vi att kraven på jordfelsbrytare har givit goda<br />

resultat. Gummikablarna har också utvecklats och<br />

klarar t ex UV-strålningen bättre. Vi har nyligen haft ett<br />

projekt där vi kontrollerade slumpvis utvalda byggarbetsplatser<br />

och även om allt inte var helt perfekt,<br />

så var vi ändå positivt överraskade av säkerhetsnivån.<br />

Men den kan naturligtvis ändå förbättras.<br />

Information<br />

– Så trenden går i positiv riktning, fortsätter Håkan.<br />

Men vad som ibland kan oroa oss är när folk som inte<br />

är tillräckligt kompetenta installerar, när kompisar<br />

hjälper varandra. Det förekommer fritidsolyckor i onödan.<br />

Vi försöker förhindra tillbud genom att informera,<br />

bland annat på vår hemsida, genom artiklar och vid<br />

samlingar som större organisationer håller.<br />

– Det skedde också en del olyckor i samband med<br />

stormarna. Många vill så väl, men att hantera träd som<br />

fallit på ledningar är farligt. Det måste ske genom<br />

elnätsägarnas styrning, annars är det förenat med livsfara.<br />

Nu har det ju dessutom blivit en stor press på<br />

nätägarna att förbättra näten.<br />

Utreder elolyckor<br />

Tillsynsenheterna utreder också elolyckor. Det är ett<br />

viktigt arbete och ofta får man åka ut på studs för att<br />

undersöka orsakerna. Av misstag gör man lärdomar<br />

och det är så som man kan förhindra upprepningar.<br />

Vilka är då de vanligaste anledningarna?<br />

– Fyra av fem olyckor beror på arbetsfel, eller den<br />

mänskliga faktorn som andra uttrycker det, säger<br />

Håkan. En av fem beror på tekniska fel. Det visar hur<br />

viktigt det är att man beter sig på rätt sätt. Samtidigt är<br />

det hoppfullt att det går att åtgärda.<br />

För en tid sedan uppdagades säkerhetsbrister på<br />

Forsmarks kärnkraftverk. Ingår sådana kontroller i<br />

Elsäkerhetsverkets uppgifter?<br />

– När det gäller kärnkraftverken har vi ett delat<br />

ansvar med SKI, Statens kärnkraftsinspektion. De övervakar<br />

all kärnteknisk verksamhet i Sverige. Vi kommer<br />

in på elbiten, att det inte finns några risker med hur<br />

själva elen hanteras.<br />

Håkan Lidman


Varför är kopparpriset<br />

så högt?<br />

Råvarupriserna går hela tiden upp och ner, men<br />

kopparen tillhör de som under de senaste 3-4<br />

åren legat på en konstant hög nivå. Det finns ett<br />

gemensamt världsmarknadspris på koppar som<br />

följs av hela branschen. De tre stora råvarubörserna<br />

på området är London Metal Exchange<br />

(LME), Comex i New York och Shanghaibörsen.<br />

Den viktigaste av dessa är LME vars kopparprisnotering<br />

är grunden för prissättningen i stora<br />

delar av världen.<br />

Vi vände oss till AB Elektrokoppar i Helsingborg,<br />

som tillhör våra leverantörer, för att få klarhet i<br />

orsakerna bakom prisökningarna.<br />

Världens största kopparkonsument<br />

Elektrokoppar i Helsingborg, som har 140 anställda,<br />

köper in s.k. kopparkatoder. Dessa ankommer<br />

i form av plåtar som väger 40 - 100 kg styck. De<br />

smälts ned, förädlas ytterligare och blir till halvfabrikat,<br />

som exempelvis valstråd eller profiler.<br />

Elektrokoppar säljer sina produkter i hela norra<br />

Europa. Bo Samuelsson är VD för bolaget:<br />

– Enkelt uttryckt är efterfrågan större än utbudet.<br />

Detta har naturligtvis flera orsaker. Det<br />

är högkonjunktur i de flesta världsdelar och det<br />

bidrar till satsningar överallt. Koppar finns ju i<br />

så många delar av samhället: kablar, ledningar,<br />

bostäder, elektronik etc. Men en av de stora<br />

anledningarna är Kinas ekonomiska uppsving.<br />

Man bygger och investerar stora summor i infrastrukturen<br />

och industrin växer. Kina har under<br />

2000-talet utvecklats till världens största kopparkonsument,<br />

alltså större än USA. Här används ca 4<br />

miljoner ton per år av världens totala förbrukning av<br />

17 miljoner ton.<br />

Bo Samuelsson<br />

Lågt pris tidigare<br />

– För några år sedan var kopparpriset<br />

betydligt lägre, fortsätter<br />

Bo. Detta fick till följd<br />

att flera gruvor fick lönsamhetsproblem<br />

och var tvungna<br />

att stänga, vilket t.ex. skedde<br />

i USA och på Filippinerna. Det<br />

tar sedan en avsevärd tid att<br />

starta upp igen. Oroligheter<br />

och krig påverkar, men kopparen<br />

har troligen inte berörts av<br />

exempelvis Irakkriget. Dessutom<br />

har alla råvarupriser gått upp. Samtidigt vill<br />

många kapitalplacerare ha råvaror i sina portföljer<br />

och det kan hjälpa till att driva upp priserna.<br />

Men det som nu händer i Kina är det som allra<br />

mest påverkar prisutvecklingen.<br />

Världen över<br />

Koppar utvinns på flera ställen i världen. Chile<br />

står för ungefär 40 % av produktionen. Peru,<br />

Australien, USA, Ryssland, Kazakstan och Polen<br />

tillhör också producenterna. Tidigare levererades<br />

koppar också från Centralafrika, men politiska<br />

problem och krig har gjort att utvinningen gått<br />

ner drastiskt. Sverige är också rikt på koppar och<br />

Boliden investerar nu i Aitikgruvan, som är belägen<br />

sydost om Gällivare och är en av Europas största<br />

koppargruvor.<br />

– Det finns både dagbrott och gruvor under<br />

marken världen över, berättar Bo. Själv har jag<br />

besökt en gruva i Portugal som låg 900 meter<br />

under marken.<br />

Framtiden<br />

Hur ser då framtiden ut på kopparfronten?<br />

– Ja, man kan ju egentligen bara<br />

spekulera, säger Bo. Gissningsvis<br />

kommer nog priset att vara<br />

fortsatt historiskt högt. Förra<br />

våren var det uppe i nästan<br />

9000, vilket var rekordhögt.<br />

Idag (slutet av mars) ligger priset<br />

omkring 7000 dollar per ton.<br />

Sker inte någon extrem händelse<br />

som gör att efterfrågan<br />

går ner dramatiskt så kommer<br />

det förmodligen att ta några<br />

år innan tillgången bättre kan<br />

möta efterfrågan.<br />

Ständigt pågående arbete<br />

– På <strong>Draka</strong> gör vi naturligtvis vad vi kan för att<br />

hålla våra kostnader nere, säger Anders Hermansson<br />

som arbetar med planeringen av råvaruinköp.<br />

Detta sker bland annat genom större centrala<br />

inköp och ett aktivt jobb med effektivisering i alla<br />

led. Det är ett ständigt pågående arbete och vi<br />

följer dagligen prisutvecklingen.<br />

Liten ordlista<br />

Katod: negativ elektrod, motsatsen är anod<br />

(det sista steget i kopparframställningen är en<br />

elektrolytisk process)


13.29|SIDA 16<br />

världens modernaste kabelfabrik


Nässjöfabriken byggdes 1977 och räknades då<br />

till de modernaste som fanns. 1993 byggdes den<br />

till och 2006 var det dags igen. Nu är en helt<br />

ny produktionslinje färdig och den officiella invigningen<br />

sker den 7 juni. Med vår nya linje ser<br />

vi till att även i fortsättningen hålla oss i framkanten<br />

av kabelutvecklingen. Och det innebär<br />

flera fördelar för dig som kund. Nu har vi inte<br />

bara möjlighet att mer än fördubbla vår tillverkningskapacitet,<br />

vi kan också tillverka grövre och<br />

längre mellanspänningskablar och fler typer av<br />

specialkablar.<br />

En intensiv period<br />

Projektledare för bygget är Ulf Södergren, produktionstekniker<br />

till vardags, som har erfarenhet av kabeltillverkning<br />

ända sedan tidigt 70-tal. Han har, liksom<br />

många andra medarbetare, haft bråda dagar under projektets<br />

gång.<br />

– Det här är en stor investering för oss och det har<br />

dessutom krävts en rejäl kraftansträngning av alla<br />

inblandade att hålla igång produktionen samtidigt som<br />

vi arbetat med den nya linjen. Men det är en mycket<br />

intressant process att få teknik, maskiner och människor<br />

att samarbeta för att göra en kabel så bra och<br />

tillförlitlig som möjligt.<br />

Mer än fördubbling av kapaciteten<br />

Med nybyggnationen mer är fördubblar vi vår tillverkningskapacitet<br />

av mellanspänningskablar. Det är en<br />

enorm efterfrågan på våra produkter. De senaste årens<br />

stormar har också gjort sitt till och elbolagen gör stora<br />

investeringar i näten.<br />

– Vi jobbar för högtryck och fabriken är igång dygnet<br />

runt, berättar Ulf. I Nässjö kör vi femskift så flitens lampa<br />

lyser ständigt.<br />

Uppgraderingar ger större möjligheter<br />

Vi gör tre uppgraderingar på maskinsidan när det gäller<br />

isolering, hopslagning och mantling.<br />

Den nya linjen medför att vi kommer att kunna<br />

tillverka grövre kablar än tidigare. <strong>Kabel</strong>tillverkning<br />

bygger mycket på gamla repslagarmetoder där parterna<br />

vrids ihop. Den nya hopslagningsmaskinen kan<br />

hantera större trummor mot vad vi klarade förut. Dessa<br />

roterar, så det krävs en hel del kraft för att klara av proceduren.<br />

Den nya linjen ger oss också större möjligheter att<br />

producera längre längder och fler typer av specialkablar<br />

för olika marknader, exempelvis med armering där<br />

kabeln blir tåligare mot dragpåkänningar och får ett starkare<br />

mekaniskt skydd.<br />

Hög byggnad<br />

Den nya byggnaden är 28 meter hög och sammanbyggd<br />

med den tidigare fabriken. I understa delen, nollplanet,<br />

huserar materialuppställningen. Hit kommer behållare med<br />

plastgranulat som sedan används till att isolera ledarna. På<br />

nästa våning är ackumulatorn placerad och ovanför den<br />

finns renrum med materialhantering. Här använder vi oss<br />

av renhetstänkande för att förhindra att partiklar förorenar<br />

kabeln (mer om det längre fram i artikeln).<br />

Höjden är en fördel<br />

Överst är maskinplan. Här står extrudrarna som hettar upp<br />

och formar plastisoleringen runt ledarna. Från detta översta<br />

plan går vulkaniseringsröret, där isoleringen tvärbinds,<br />

som en slak tvättlina ner till fabrikens golvplan. Här utnyttjar<br />

vi höjden för att få plastmaterialet att fästa på ledaren. I<br />

röret hänger den isolerade ledaren fritt omgiven av kvävgas.<br />

Man kommer upp till en temperatur på omkring 500<br />

grader, vilket gör att det inte får finnas något syre i röret på<br />

grund av brandrisken. I slutet av röret avslutas processen<br />

med ett internt kylvattensystem. Parten är nu hanterbar<br />

och rullas upp på trumma. I hopslagningsmaskinen vrids<br />

sedan parterna ihop till en kabelkropp. Skärmtrådar och<br />

eventuellt svällgarn (för totaltäta kablar) läggs också på<br />

här innan kabeln går vidare till mantlingen. Därefter märks<br />

kabeln med uppgifter om bland annat tillverkare, typ,<br />

datum, klockslag etc. Varje kabel genomgår sedan elektrisk<br />

slutprovning där man söker efter orenheter eller luftinne<br />

slutningar som kan ge upphov till genomslag på både kort<br />

och längre sikt. Efter genomförd provning av varje kabelmeter<br />

kan kabeln skickas vidare till kund.<br />

Viktigt att vara hel och ren<br />

Den nya linjen, liksom den tidigare, bygger på renhetstänkande,<br />

s.k. R3-teknik. Den används för att förhindra<br />

att främmande partiklar förorenar kabeln. Sådana skulle<br />

13.29|SIDA 17<br />

kunna ge upphov till genomslag. Därför är vi ytterst<br />

noggranna.<br />

– Vi är faktiskt petigare än vad man måste vara enligt<br />

lagen, säger Ulf. Men vi är mycket måna om att få en riktigt<br />

bra produkt, både vad det gäller kvalitet och säkerhet.<br />

Tekniken används av flera branscher där renhetsgraden<br />

är avgörande för produkten, exempelvis när det gäller<br />

läkemedel, livsmedel och elektronik. Med R3-tekniken blir<br />

kabeln mer driftsäker<br />

Optimering<br />

Nybyggnationen är också en del i <strong>Draka</strong>-koncernens<br />

omorganisation där varje fabrik optimerar och renodlar sin<br />

tillverkning. På så vis används resurserna på ett effektivare<br />

sätt. Fabrikerna och utvecklingsavdelningarna är indelade<br />

efter divisioner som sträcker sig över landsgränserna. Vi<br />

tar därigenom bättre vara på de samlade kunskaperna och<br />

tillverkningen blir mer rationell. I Nässjöfabriken produceras<br />

nu kraftkabel: 1 kV och mellanspänning 12-36 kV.<br />

Fakta Nässjöfabriken<br />

Lokalyta: 27 000 m2<br />

Antal anställda: 170<br />

Medelålder: 42 år<br />

Engagemangsnivå: 100 %<br />

Ulf Södergren<br />

Titel: Produktionstekniker<br />

Ålder: 59 år<br />

Arbetar: På <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> i Nässjö, började på<br />

föregångaren Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik i<br />

januari 1970<br />

Familj: Sambo + 2 barn från ett tidigare äktenskap<br />

Bor: I Nässjö<br />

Intressen: Djur & natur, teknik, mc, bilar (har renoverat<br />

en Mercedes 250CE -71)<br />

Dolda sidor: Är bra på att diska<br />

Idoler: Skådespelaren Gene Hackman och bandet<br />

Moody Blues<br />

Egenskaper: Tålmodig och lugn<br />

Favoritfilmer: Gudfadern, Gökboet och Bläckfisken<br />

(TV-serien)<br />

Sist lästa bok: The Story of Lean Production<br />

(om Toyotas effektiva arbetssätt)<br />

Om sig själv: Brukar ha lätt för att ha med människor<br />

att göra<br />

Motto: Gör rätt först & Man måste ha roligt mitt i<br />

allt allvar


13.29|SIDA 18<br />

Det har hänt en hel del inom <strong>Draka</strong>koncernen det<br />

senaste året. Produktionen har flyttats, omstrukturerats<br />

och vässats i flertalet fabriker. Vår stora<br />

omorganisation är nu till stor del genomförd och vi<br />

börjar redan nu se de fördelar vi förväntade oss.<br />

Bra blir ännu bättre<br />

Tanken bakom är att göra tillverkningen så effektiv som<br />

möjligt. Varje fabrik producerar det den är bäst på, vilket<br />

i praktiken också innebär att man producerar färre<br />

kabeltyper. På så vis koncentrerar man sig på ”sina” typer<br />

och har möjlighet att bli ännu skickligare på att tillverka<br />

dem. Man kan också göra längre serier och slipper dyrbara<br />

maskinomställningar och åstadkommer mindre mängder<br />

spillmaterial.<br />

Kostnadseffektive & snabbare<br />

Med den nya organisationen kommer maskinparken att<br />

utnyttjas effektivare och fler timmar per dygn. Detta innebär<br />

naturligtvis i sin tur att vi på sikt kan undvika en del<br />

kostnadshöjningar (säg den kund som inte uppskattar det)<br />

och vi får också en snabbare produktion (brukar också<br />

vara populärt). Vi kan redan nu konstatera att kabelproduktionen<br />

ökat, vilket är mycket positivt med tanke på<br />

den stora efterfrågan.<br />

Även specialister<br />

kan bli bättre!<br />

Nässjö<br />

För Nässjöfabrikens del innebar det bland annat att styr-<br />

och kopplingskablar samt klenare kraftkablar flyttades<br />

över till andra fabriker, exempelvis till Ystad, men också<br />

till Finland, Estland och Holland. I Nässjö koncentreras<br />

produktionen på mellanspänningskablar och med den<br />

nya produktionslinjen kan man dessutom öka produktionen<br />

med mer än det dubbla mot tidigare. Kraftkablar med<br />

större ledarareor samt fler specialkablar, exempelvis med<br />

armering, kan också tillverkas. Den nya linjen innebär en<br />

ordentlig uppgradering av maskinparken och är en kraftfull<br />

investering som vi har stora förväntningar på.<br />

Ystad<br />

Ystadsfabriken har lämnat över en del av installationskabeltillverkningen<br />

till Finland och kopplingskablar till<br />

Tjeckien och Spanien. Man har tagit över en del produktion<br />

av klenare kraftkablar och även specialiserat sig<br />

på halogenfria kablar.<br />

Hårt arbete ger utdelning<br />

Fortfarande återstår en del praktiska förändringar, men<br />

de stora dragen är genomförda och det känns bra att<br />

konstatera att vi är på rätt väg. Med andra ord; det blir<br />

ännu bättre att vara kund hos <strong>Draka</strong><br />

Om du besöker oss i Nässjö så upptäcker du att vår<br />

kundtjänst flyttat till nya lokaler, närmare bestämt<br />

25 meter från den gamla platsen. Tittar du in till<br />

höger efter entrén öppnar sig ett luftigt, u-format<br />

kontorslandskap där ett gäng flitiga medarbetare<br />

servar kunder av hjärtans lust.<br />

Samlade krafter<br />

Numera sitter innesäljare, offerthandläggare, logistikavdelning<br />

och teknisk support mer samlade vilket underlättar<br />

arbetet. Det blir också närmare till produktchefer och<br />

marknadsansvariga.<br />

– Detta är definitivt en förändring till det bättre och ett<br />

bra avstamp inför det nya året, säger Ulrika Lundqvist, chef<br />

för kundtjänst. De gamla lokalerna blev också mörkare i<br />

samband med byggnationen av den nya produktionslinjen,<br />

vi satt mer eller mindre i skuggan av den. Här är öppnare<br />

och vi får in mer dagsljus.<br />

– Det har bara varit positiva reaktioner på flytten: större<br />

utrymme, ljusare lokal och vi sitter närmare offertavdelningen,<br />

vilket är praktiskt, berättar Maj-Lis Ducourneau.<br />

Och Anne-Louise Nilsson håller med:<br />

– Det är en ljus och trevlig arbetsplats, en trivsam miljö.<br />

Smidiga möten<br />

– Det blir också smidigare att umgås och ha möten, fortsätter<br />

Ulrika. Vi når varandra lättare och ser snabbt vilka<br />

som är på plats. Det känns också som om vi fått en bättre<br />

gemenskap. Vi brukade ha roligt på jobbet tidigare också,<br />

men nu känner man sig till och med lite ljusare i sinnet.<br />

Det hoppas vi ska smitta av sig på våra kundkontakter. Jag<br />

tror till och med att vi fått gladare ansikten, säger Ulrika<br />

med ett skratt.<br />

Anne-Louise Nilsson<br />

25 meter kan göra stor skillnad


Några personligheter<br />

Tomas Kraft<br />

Titel: Försäljningschef Infrastruktur<br />

Ålder: Snart 35 år<br />

Arbetar: På <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> i Nässjö sedan augusti 2006<br />

Tomas har en gedigen bakgrund i branschen.<br />

Han började som installatör och jobbade<br />

sedan som säljare och försäljningschef i<br />

elgrossistledet. Därefter tog han klivet in i<br />

tillverkningen hos <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>.<br />

Familj: Gift med Jennie och har en son, Oskar, på<br />

4 år samt en nyfödd baby<br />

Bor: I Nässjö<br />

Intressen: Förutom jobbet; golf på sommaren och<br />

skidåkning på vintern, och så familjen,<br />

naturligtvis<br />

Dolda sidor: Världen mår bättre av att de är dolda…<br />

Idoler: Varierar väldigt mycket; människor som gör<br />

något bra<br />

Egenskaper: Social, trevlig, positiv, envis<br />

Favoritfilm: Armageddon (De uträttar något storslaget<br />

som alla andra tror är omöjligt och ger aldrig<br />

upp)<br />

Sist lästa bok: Det var ett tag sedan, men då var det<br />

Henning Mankell som gällde<br />

Beskriv dig själv: Smidig (inte bara kroppsligt)<br />

Motton: Kör hårt & Problem är till för att lösas<br />

Sven-Erik Persson<br />

Titel: Försäljningschef och ansvarig mot grossist<br />

Ålder: 53 år enligt födelsebeviset men känner sig<br />

betydligt yngre till sinnet.<br />

Arbetar: På <strong>Draka</strong> i Ystad. Sven-Erik har varit med<br />

i ”familjen” länge. Han började 1989 som<br />

utesäljare på OEM-avdelningen på<br />

dåvarande Bjurhagens Fabriker AB i Malmö<br />

och blev efter något år försäljningschef<br />

för avdelningen. De senaste åren har han<br />

arbetat som försäljningschef för <strong>Draka</strong>´s<br />

export- och projektförsäljning. Har nu också<br />

huvudansvaret för försäljning till svenska<br />

grossister.<br />

Familj: Hustrun Monica, två utflugna döttrar:<br />

Cecilia, 25, och Jenny, 23.<br />

Bor: I nyrenoverad villa i Limhamn, nära havet<br />

och Öresundsbron (är infödd malmöbo).<br />

Intressen: All ledig tid under den varma årstiden läggs<br />

på segling. Vintertid blir det skidåkning,<br />

helst i något alpland. Att umgås med vänner<br />

och bekanta är också mycket viktigt.<br />

Dolda sidor: Dolda även för innehavaren.<br />

Idol: Jordenruntseglaren Mange Olsson som är<br />

en fantastisk inspirationskälla, alltid glad<br />

och positiv oavsett vad som måste lösas.<br />

Egenskaper: Vill ha mycket att göra, gillar arbetet.<br />

Favoritfilm: Ingen speciell, men håller på att se alla<br />

Mankellfilmerna.<br />

Sist lästa bok: Kommer inte ihåg.<br />

Om sig själv: Är utbildad elektriker, kom i kontakt med<br />

försäljning (efter att ha jobbat som<br />

elektriker i några år) som innesäljare på<br />

ett elgrossistbolag i Malmö. Har arbetat<br />

totalt omkring tio år som säljare hos<br />

tre olika elgrossister. Är praktiskt lagd<br />

och har totalrenoverat ett antal hus genom<br />

åren och provat på snickeri, murning,<br />

målning, VVS osv. Gillar dock inte<br />

trädgårdsarbete, men tvingas ibland ut i<br />

13.29|SIDA 19<br />

trädgården i alla fall… Matlagning till<br />

vardags är inget större intresse, men agerar<br />

gärna kock i goda vänners lag. Har sysslat<br />

med segling sedan tonåren, både på<br />

kappseglingsnivå (med hyfsat resultat) och,<br />

på senare tid, mest med familjesegling.<br />

Kallas för SVEPET (fick smeknamnet av<br />

kollegor när han började på Bjurhagen<br />

1989).<br />

Motto: Försök lösa saker snabbt & praktiskt,<br />

”ingen långbänk”.<br />

Anna Ridell Björk<br />

Titel: Marknadsassistent<br />

Ålder: 30 år<br />

Arbetar: På <strong>Draka</strong> i Nässjö sedan<br />

december 2006<br />

Familj: Man & två barn<br />

Bor: I Nässjö<br />

Intressen: Musik, mc, träning (kick’n box), resor<br />

Dolda sidor: Drömmer om en Harley-Davidson V-Rod och<br />

har gärna med mormor som spätta<br />

Idoler: Johnny Cash, Joey Ramone & mormor<br />

Ethel 95 år<br />

Egenskaper: Musikberoende (har själv spelat piano)<br />

Favoritfilm: Den siste mohikanen<br />

Sist lästa bok: Scar tissue av Anthony Kiedis<br />

Om sig själv: Är morgon- och kvällstrött, men hinner vara<br />

pigg däremellan<br />

Motto: Tänk på det du har, inte på det du inte har


13.29|SIDA 20<br />

Sigvard har varit<br />

med i gänget sedan<br />

1958<br />

En trogen skara<br />

Har man som Sigvard Johansson varit trogen<br />

företaget sedan 1958 har man gedigna kunskaper<br />

om kabeltillverkning. Vid 16 års ålder började han<br />

på dåvarande Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik i Västberga,<br />

Stockholm. Liksom kollegan Olle Wassberg följde<br />

han med när produktionen flyttades till Nässjö<br />

1977.<br />

Första årskullen<br />

Sigvard gick den treåriga yrkesutbildningen till kabelmekaniker<br />

i slutet på femtiotalet. Yrkesskolan var ett nytt<br />

grepp och Sigvard tillhörde den första årskullen. Undervisningen,<br />

både teori och praktik, var förlagd till Liljeholmens<br />

<strong>Kabel</strong>fabrik där han alltså började 1958. Man läste bland<br />

annat svenska, matte, fysik och kabelteknik.<br />

– Där fick jag lära mig allt från grunden, berättar Sigvard.<br />

Jag arbetade på vad vi kallade för bilkabelavdelningen, där<br />

tillverkades kablar till Volvo, Saab och Scania. Det var<br />

förresten där som jag träffade min fru, Maria, och vi gifte<br />

oss 1965.<br />

Rekordung arbetsledare<br />

– Efter praktiken gjorde jag militärtjänst och återvände till<br />

fabriken efter den. 1962 började jag studera till ingenjör<br />

på kvällstid, det var på Aftonskolan. Vid 23 års ålder blev<br />

jag arbetsledare, den yngsta i företagets historia. Jag tror<br />

jag håller det rekordet ännu. 1965 slutade jag på bilkabelavdelningen<br />

och började istället arbeta på maskinkonstruktionskontoret.<br />

Bitande kallt och frusna fransmän<br />

Sigvard har många lustiga episoder att berätta om från sin<br />

yrkesbana. Det har varit lite småroligt nästan jämt, som<br />

han uttrycker det. Under sista året i Västberga arbetade<br />

han mycket med flytten.<br />

– Vi flyttade tillverkningen från Västberga i Stockholm<br />

till Nässjö på småländska höglandet i januari 1977. Det var<br />

nästan en meter snö. Golv och tak fanns på den nybyggda<br />

fabriken, men väggar och uppvärmning var det lite sämre<br />

med. Vi började montera nyinköpta maskiner och det var<br />

bitande kallt, värst var det för elektrikerna. Vi hade några<br />

franska montörer på plats och de ville åka hem. De tyckte<br />

att de aldrig varit med om dess like till kyla. Så vi fixade tält<br />

och värmefläktar för att få dem att stanna och det gjorde<br />

de efter lite övertalning. Faktum är att vi upplevde lite<br />

samma sak nu i vinter med tillbyggnaden av den nya<br />

produktionslinjen. Det har varit kallt för byggarna, fast nu har<br />

vi varken haft någon övertalning eller fransmän här …<br />

Framtidsplaner<br />

Sigvard arbetar som produktionstekniker, men pensioneringen<br />

är inte långt borta.<br />

– Jag ser fram emot pensioneringen den 10 juli, fast frågan<br />

är ju hur jag känner det i augusti, säger Sigvard. Å andra<br />

sidan har jag flera projekt och planer. Yngsta dottern bor<br />

på Solkusten i Spanien, mellan Gibraltar och Malaga, och<br />

vi har även tillgång till ett hus där. Så förmodligen kommer<br />

vi att tillbringa fyra-fem månader där varje år. Men av<br />

ren nyfikenhet kommer jag nog att hålla mig uppdaterad<br />

angående den nya produktionen.<br />

Fotnot:<br />

Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik bildades ur Liljeholmens Stubinfabrik.<br />

Företaget blev sedan föregångare till ASEA <strong>Kabel</strong> som i sin tur<br />

blev ABB <strong>Kabel</strong> som sedan blev <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. En kedjereaktion<br />

som sträcker sig över mer än 130 år!<br />

Olle började<br />

på företaget som<br />

15-åring<br />

Olle Wassberg tillhör våra mest erfarna medarbetare.<br />

Han började 1960, som 15-åring, på Liljeholmens<br />

<strong>Kabel</strong>fabrik. När tillverkningen sedan flyttades till<br />

Nässjö följde han och hans familj med söderut till<br />

Småland.<br />

Flyttade med familjen<br />

– Jag och min fru hade haft planer på att flytta, berättar<br />

Olle. Våra barn var små och det mesta stämde så vi följde<br />

med flyttlasset söderut. Vi var sex stycken från företaget<br />

som flyttade med, bland dem Sigvard Johansson (se annan<br />

artikel).<br />

Yrkesskola<br />

Olle började sin karriär i branschen genom att gå en<br />

yrkesskola där han utbildade sig till kabelmekaniker under<br />

tre år. Stockholms stad stod för teorin och ett företag för<br />

praktiken, i Olles fall Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik. 1966 blev<br />

han arbetsledare och därefter produktionsledare. För åtta<br />

år sedan lämnade han ifrån sig personalansvaret för att använda<br />

sina erfarenheter mer i produktionen, med processhjälp.<br />

Numera arbetar Olle som produktionstekniker och<br />

rycker bland annat in om något krånglar.<br />

Omväxling<br />

– Genom åren har jag haft en rad arbetsuppgifter, vilket


har varit bra och omväxlande, säger Olle. Jag har varit med<br />

om att utveckla maskiner och ny teknik har kommit och<br />

gått. Det känns som om jag varit med om en epok. Under<br />

min yrkesbana har vi gått ifrån sladdar till kraftkabel. När<br />

jag började i Västberga tillverkade vi styr- och signalkablar.<br />

Numera koncentrerar vi oss på kraftkabel i Nässjöfabriken.<br />

– Både jag och familjen trivs bra i Nässjö och det har<br />

varit ett bra ställe för barnen att växa upp i, avslutar Olle<br />

En trogen skara firar<br />

30-årsjubileum<br />

Det finns många medarbetare som varit trogna<br />

företaget i imponerande många år. Några flyttade<br />

med företaget från Stockholm när tillverkningen<br />

överfördes till Nässjö. Andra kommer från Nässjötrakten<br />

och började på företaget när Nässjöfabriken<br />

stod nybyggd och klar 1977. Gemensamt för dem<br />

alla är att de under detta år varit trogna företaget<br />

i minst 30 år.<br />

Uppstart<br />

Ulf Södergren tillhör dem som började på Liljeholmens<br />

<strong>Kabel</strong>fabrik i Västberga utanför Stockholm. Det var den 7<br />

januari 1970.<br />

– Jag började som processtekniker och maskinoperatör<br />

på Sveriges första CV-linje (kontinuerlig vulkanisering,<br />

i detta fall en PEX-linje). Fabriken tillhörde då ASEA. Därefter<br />

arbetade jag som produktionsledare inom flera produktionsavsnitt<br />

i Västbergafabriken. Jag var tillfälligt med<br />

några veckor i Nässjö 1977, som produktionsplanerare i<br />

samband med att produktionen där startades upp. Från<br />

1979 jobbade jag där permanent som produktionstekniker.<br />

Stora förändringar<br />

– Det produktionstekniska arbetet har genomgått en stor<br />

förändring under de år jag varit med, säger Ulf. Idag bedrivs<br />

ändringsarbete mer som ett lagarbete, i teamform, där flera<br />

funktioner inom organisationen ingår och där framför allt<br />

operatörerna är delaktiga i ett tidigare skede. Jag själv jobbar<br />

fortfarande med produktionstekniska arbetsuppgifter och<br />

trivs med mina arbetskamrater. Projektledning kan vara en<br />

del av mitt arbete och det är intressant för att det finns avgränsade<br />

mål för resurser och tid. Det är alltid en givande<br />

utmaning att ha ansvaret för en organisation som agerar<br />

med kraftsamling under en begränsad period och där<br />

hantera olika situationer som kommer upp. Men det är lätt<br />

att känna sin litenhet ibland.<br />

En betydande händelse<br />

Lisbeth Eng började den 12 april 1977 och arbetade då<br />

med reception, växel och sekretariat.<br />

– Många av dessa arbetsuppgifter har nu mer eller<br />

mindre försvunnit från företaget, berättar Lisbeth. Mina<br />

arbetsuppgifter från hösten 1992 blev i stället löneadministration.<br />

Jag trivs mycket bra på <strong>Draka</strong>, både med<br />

arbetsledning och arbetskamrater, det är väl ett måste om<br />

man varit kvar här i 30 år. Det har naturligtvis hänt en del<br />

genom åren, men en intressant och betydande händelse<br />

för oss på tillverkningsenheten i Nässjö var när ABB <strong>Kabel</strong><br />

i november 1991 beslutade att flytta all kabeltillverkning<br />

till Nässjö.<br />

Och Anne-Louise Nilsson håller med.<br />

– Det var en milstolpe för oss. Det hade ju lika väl kunnat<br />

bli nedläggning. Flytten ägde rum våren 1993 och vi<br />

hade invigningsfest den 18 juni 1993.<br />

Det papperslösa samhället<br />

Anne-Louise började sin anställning den 1 maj 1977. Då<br />

jobbade hon på expeditionen med utleveranser.<br />

– När jag började var det papper, penna och skrivmaskin<br />

som gällde. Sedan kom datorerna i mitten på 80-talet<br />

och då skulle vi få det papperslösa samhället och alla vet<br />

väl hur det gick …<br />

Idag jobbar jag på kundtjänst som innesäljare. Jag trivs<br />

bra och har dagligen kontakt med trevliga kunder.<br />

Genom åren har det hänt en del, även sådant som kanske<br />

inte är direkt jobbrelaterat.<br />

– Under en period ordnade vi gammeldanskurser i vår<br />

matsal. En av de största entusiasterna var vår platschef,<br />

Bernt Mirvéus. Han var laddad med frottéhandduk för att<br />

torka svetta i dansens virvlar. Och i pausen var det dags<br />

för skjortbyte.<br />

Bra arbetskamrater viktiga<br />

Att ha bra arbetskamrater är en viktig del av jobbet och<br />

en stor anledning till att man stannar på ett företag i 30 år.<br />

Den åsikten delas av många. Ingegerd Ottosson började<br />

i augusti 1977 och har arbetat vid hopslageri, dragbord<br />

och glödg genom åren. Peter Gustavsson anställdes våren<br />

1977. Han har bland annat jobbat vid bandningsmaskinerna<br />

och arbetar idag med lossning och lastning. Christer<br />

Ferm började i augusti 1977, då som maskinoperatör.<br />

Arbetsuppgifterna har växlat och han jobbar idag med<br />

materialplanering och försäljning inom <strong>Draka</strong>, s.k. Intercompany<br />

Trading. Jan-Erik Fransson kom till företaget i<br />

april 1977 och arbetade då med EP 77, som var en partspruta.<br />

Han har just avslutat 15 år på laboratoriet och börjat<br />

i produktionen vid en extruder, EP 41.<br />

Vi gör vågen för dessa och alla andra medarbetare som<br />

varit trogna företaget i så många år.<br />

Fotnot om <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>s historia:<br />

<strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>s svenska historia börjar redan 1870. Då startade<br />

Theodor Winborg, som även grundat Winborgs Ättiksfabrik,<br />

Liljeholmens Stubinfabrik i Stockholm och här tillverkades<br />

stubintråd, rep och kablar. Med elektricitetens frammarsch i<br />

Sverige ökade behovet av kablar och ledningar och 1916 köpte<br />

ASEA in sig i det framgångsrika företaget. 1993 var det dags<br />

för nästa epok och ASEA <strong>Kabel</strong> blev nu ABB <strong>Kabel</strong>. Fabriken<br />

i Stockholm lades ner och delar flyttades till Nässjöfabriken,<br />

som började byggas 1976. Den 1 januari 1999 gick ABB <strong>Kabel</strong><br />

samman med anrika Bjurhagen i Ystad, vilket grundats 1924.<br />

Hösten 1999 förvärvades så företaget av holländska <strong>Draka</strong><br />

Holding och blir, som helägt dotterbolag, <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. Med<br />

andra ord finns många års erfarenheter och kunskaper samlade<br />

inom företagets väggar.<br />

13.29|SIDA 21<br />

Oss experter emellan<br />

Du känner säkert till Voltimum, nätportalen som är<br />

fullproppad med information för folk i elbranschen.<br />

Voltimum startades av de ledande leverantörerna<br />

för att fungera som en samlingsplats på internet där<br />

ny teknik och andra intressanta branschuppgifter<br />

presenteras.<br />

Här finns också en expertpanel som svarar på<br />

allehanda frågor. Hans Videll och Mattias Hellqvist<br />

från <strong>Draka</strong> sitter med i den.<br />

Europeiskt företag<br />

Voltimum har kontor och portaler i flera länder, däribland<br />

Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Österrike.<br />

Planer på ytterligare utökning finns. Det är en mängd<br />

yrkesgrupper som besöker Voltimums hemsida: installa-<br />

törer, konsulter, grossister, kunder, tillverkare etc. Här finns<br />

någonting för alla som jobbar i elinstallationsbranschen.<br />

Många tjänster<br />

På hemsidan erbjuds ett antal tjänster, en del är gratis, andra<br />

kan man utnyttja genom ett medlemskap. Expertpanelen<br />

tillhör betaltjänsterna, men då får man också tillgång till en<br />

rad experter och flera andra praktiska verktyg.<br />

– Vi tar upp en mängd frågor och områden som kan<br />

vara av intresse, berättar Hans. Expertpanelen är uppdelad<br />

i olika ämnesområden. Mattias och jag svarar på frågor<br />

som rör kraft- och installationskablar. Som guldmedlem i<br />

Voltimum har man därigenom möjlighet att enkelt få svar<br />

på sina frågor. Det är verkligen ett utmärkt tillfälle att få<br />

tillgång till branschkunskaper.<br />

– Arbetet i Voltimum innebär också att vi föreläser på<br />

mässor (Easy Fair) två gånger per år, fortsätter Hans. Utöver<br />

det presenterar vi även artiklar i tidningen Elektrikern.<br />

För dig som helt gratis vill får reda på vad som händer<br />

kan beställa nyhetsbrevet. Gå in på www.voltimum.se för<br />

mer information.<br />

Hans Videll


13.29|SIDA 22<br />

<strong>Draka</strong> satsar på nästa<br />

generation (också)<br />

<strong>Draka</strong>s fadderklass, som går tredje året på naturvetenskapliga<br />

programmet på Brinellgymnasiet i<br />

Nässjö, gjorde i höstas en uppskattad resa till västkusten.<br />

Där ingick besök på Molekylverkstan och<br />

Borealis i Stenungsund samt Ekocentrum (där vi<br />

har en utställningsmonter) och Liseberg i Göteborg.<br />

Fadderklassen är en del i <strong>Draka</strong>s mångåriga arbete<br />

för elever och studenter.<br />

Högstadium och gymnasium<br />

Både i Nässjö och Ystad tar vi emot praktikanter som går<br />

på högstadiet (8:an och 9:an) och på gymnasiet. I Nässjö<br />

följer vi dessutom en klass från det naturvetenskapliga<br />

programmet på Brinellgymnasiet, från första till sista läsår.<br />

Vi ordnar då med besök på <strong>Draka</strong> där vi försöker anpassa<br />

visningen efter vad eleverna läser, som t ex ellära eller plaster.<br />

Elever kan göra APU-praktik (arbetsplatsförlagd utbildning)<br />

hos oss och vi är också med och bidrar till resor<br />

med intressanta mål, vilket ovan nämnda utflykt var ett<br />

exempel på. Nu till våren håller vi på att förbereda en föreläsning<br />

om vågkraft där medarbetare till professor Mats<br />

Leijon kommer att berätta om det i media uppmärksammade<br />

forskningsprojektet utanför Lysekil där man utvinner<br />

energi ur havets vågor.<br />

Högskola<br />

Vi har också ett samarbete med Jönköpings Tekniska Hög<br />

skola (tidigare Ingenjörsskolan i Jönköping) och Handelshögskolan<br />

i Jönköping. Även här fungerar vi som faddrar<br />

åt ett antal studenter och man kan dessutom ansöka om<br />

att få göra sitt examensarbete hos oss.<br />

Trainee<br />

Tillsammans med två andra företag erbjuder vi en traineeverksamhet<br />

för studenter som avslutat sin högskoleutbildning.<br />

Studenten får då möjlighet att under ett år arbeta tre<br />

till fyra månader på varje företag och är under den tiden<br />

anställd på respektive företag. De företag som vi för närvarande<br />

samarbetar med är Nässjö Affärsverk (elnät, fjärrvärme,<br />

vatten och renhållning) och ITAB (butiksinredningar).<br />

På så vis får studenten möjlighet att pröva på yrken inom<br />

tre olika branscher och att knyta värdefulla kontakter.<br />

– Vi tycker det är viktigt att stödja nästa generation och vi<br />

har haft kontakt med skolor i många år, säger Lena Edeborg<br />

på <strong>Draka</strong> i Nässjö. Det sprider också lite goodwill för<br />

trakten och det är roligt att få visa upp företaget och de<br />

möjligheter vi kan erbjuda.<br />

Vill du veta mer om vårt arbete med elever och studenter<br />

kan du kontakta Lena Edeborg på <strong>Draka</strong>: lena.edeborg@<br />

draka.com eller 0380-554181.<br />

50 M HALOGENFRI<br />

EQLQ 3G1,5<br />

E 04 100 01<br />

RoHS Metermärkt<br />

515003080104<br />

300/500 V<br />

UV-skyddad för utomhusbruk i Norden<br />

Förläggning -15° C<br />

Enklare med ny<br />

märkning på<br />

halogenfria kablar<br />

50 M HAL<br />

EQQ<br />

E 04 4<br />

RoHS<br />

515003080104<br />

Så var det dags. <strong>Draka</strong> ändrar beteckningarna på<br />

de halogenfria kablarna, vilket kommer att ske<br />

successivt under våren. Detta innebär exempelvis<br />

att ABBJ blir AXQJ, EBBJ blir EXQJ och FBBJ<br />

blir FXQJ. Vi räknar med att detta kommer att<br />

underlätta för våra kunder, eftersom den övriga<br />

branschen använder X och Q. Det gäller att lyssna<br />

på kunderna.<br />

Först ut<br />

– Bakgrunden till vår kabelmärkning, med dubbla<br />

B:n, är helt enkelt att vi tidigare hette ABB <strong>Kabel</strong><br />

och tillhörde ABB-koncernen, berättar Mattias<br />

Hellqvist, produktchef på <strong>Draka</strong>. Flera av dessa<br />

kablar var vi först ut med på marknaden och vi<br />

valde att ha beteckningen B med i produktnamnen.<br />

De flesta av våra konkurrenter tog sedan en<br />

annan väg och använde X och Q istället. På så<br />

vis uppstod en del förvirring som vi förstått gjort<br />

livet lite komplicerat både för beställare och för<br />

användare. Alltså anpassar vi oss för att göra det<br />

enklare för våra kunder.<br />

Beteckningssystem<br />

<strong>Kabel</strong>beteckningarna kan för en oinvigd se ut som<br />

slumpvis ihopsamlade bokstäver. Så är det naturligtvis<br />

inte. De bygger på ett nationellt svenskt<br />

beteckningssystem för kablar. Första bokstaven<br />

anger vilket material som använts till ledaren,<br />

andra bokstaven gäller isoleringen, tredje bokstaven<br />

gäller manteln eller annan konstruktionsdetalj,<br />

fjärde bokstaven gäller en konstruktionsdetalj<br />

eller användning, finns en femte bokstav<br />

anger även den en konstruktionsdetalj eller an<br />

vändning. Om vi använder AXQJ som exempel<br />

betyder det alltså att A stör för aluminiumledare,


OGENFRI<br />

-Light 3G1,5<br />

50 01<br />

Metermärkt<br />

UV-skyddad för utomhusbruk i Norden<br />

300/500 V<br />

Förläggning -15° C<br />

X för tvärbunden polyeten (PEX) i isoleringen, Q<br />

för flamskyddad termoplastisk polyolefin i manteln,<br />

J för att den förläggs i mark. Logiskt, eller hur?<br />

Det är alltså bara namnen som vi ändrar, inte<br />

kabelkonstruktionen. Du kan fortfarande förvänta<br />

dig samma höga kvalitet som vanligt.<br />

En snabb översikt över gamla<br />

och nya kabelnamn:<br />

ABBJ = AXQJ<br />

AXBJ = AXQJ FULLSKÄRM<br />

FBBJ = FXQJ<br />

AXBJ-RMF = AXQJ-RMF<br />

AXBJ-F = AXQJ-F<br />

EBB-LIGHT = EQQ-LIGHT<br />

EBB-AL = EQLQ<br />

FBB-AL = FQLQ<br />

EBBJ = EXQJ<br />

RB= RQ, ändras också till HAR-benämning<br />

H05Z1-K och H07Z1-K<br />

FB = FQ, ändras också till HAR-benämning<br />

H07Z1-R<br />

EB = EQ, ändras också till HAR-benämning<br />

H07Z1-U<br />

FBAR = FQAR<br />

EBBR 500 V = EQQR<br />

FBBR = FQQR<br />

EBLR = EQLR<br />

EBBR 100 V = ELQRB<br />

ELBY = ELQYB<br />

ELABY = ELAQBY<br />

EBEB = ELEQB<br />

RBB = RQQ<br />

FEB = FEQ<br />

FEFB-EMC = FEFQ-EMC<br />

HAR-märkning för ökad<br />

säkerhet och större användarvänlighet<br />

inom Europa<br />

Det finns olika typer av standarder och märkningar<br />

som alla syftar till att få säkrare och bättre produkter.<br />

Inom Europa strävar man efter att harmonisera<br />

kabelutbudet genom att ta fram gemensamma europeiska<br />

standarder för kablar och dessutom erbjuda<br />

möjlighet till s.k. HAR-märkning. <strong>Draka</strong> är en av få<br />

svenska kabeltillverkare som i sitt sortiment erbjuder<br />

HAR-märkta produkter. Detta gäller bland annat<br />

enkelledaren H07V-R (FK) med PVC-isolering. Nu<br />

står vi i startgroparna för att få HAR-märka den<br />

halogenfria motsvarigheten H07Z1-R (FB som snart<br />

blir FQ). H står alltså för harmoniserad kabel. HAR<br />

är en frivillig tilläggsmärkning som innebär ytterligare<br />

ett steg mot ökad kvalitet. HAR-märkningen<br />

medför nämligen att tillverkningen och produkten<br />

regelbundet kontrolleras av ett utomstående organ<br />

och kabeln blir därmed ”Europagodkänd”.<br />

HAR unika kontroller av det hårdare slaget<br />

Säkerhet och funktionalitet är ledord som ligger till grund<br />

för allt vårt arbete på <strong>Draka</strong>. Därför är standardiseringen<br />

ett naturligt sätt för oss att jobba på. HAR-märkningen i<br />

sig är inget nytt och H07V-R (FK) har funnits i många år.<br />

Men det kan vara intressant att veta att det för att få använda<br />

HAR-märkningen ställs hårda krav och att det också<br />

gäller att kontinuerligt leva upp till dem. Till att börja<br />

med måste fabriken vara godkänd enligt olika kvalitetssystem.<br />

Därefter görs prov på den specifika kabeln. Här<br />

testas bland annat konstruktion, ledare och isolation. Efter<br />

certifieringen kontrolleras dessutom tillverkningen och<br />

produkten minst en gång i kvartalet. Skulle villkoren inte<br />

uppfyllas kan certifikatet dras in, så det gäller att inte slappna<br />

av utan fortsätta att hålla fanan högt. HAR-märkningen är<br />

unik genom sina hårda, återkommande kontroller. I vårt<br />

fall är det ETL SEMKO som utfärdar certifikatet och som<br />

även genomför kontrollerna.<br />

HAR fördelar<br />

För att ett land ska kunna utfärda HAR-certifieringar måste<br />

landet i sig vara HAR-godkänt. Det innebär bland annat att<br />

det har en sådan lagstiftning att det inte genom handelshinder<br />

favoriserar sina egna fabriker. För exporterande<br />

företag ger naturligtvis HAR fördelar och ibland är olika<br />

certifieringar en nödvändighet för att överhuvudtaget<br />

komma i fråga vid vissa affärer. Dessutom, har man en HARlicens<br />

kan myndigheterna i ett annat CENELEC-land inte<br />

ifrågasätta kabeln. (De flesta västeuropeiska och numera<br />

flera östeuropeiska länder är medlemmar i CENELEC.)<br />

På så vis blir kabeln genom sin HAR-märkning ”Europagodkänd”.<br />

HAR inte alla<br />

Finns det då möjlighet till HAR-märkning för alla typer av<br />

kablar? Nej, det gör det inte, även om ambitionen är att få<br />

med så många som möjligt. Det kan finnas vissa olikheter<br />

länderna emellan, exempelvis när det gäller installationstraditioner.<br />

Även klimatet medför olika behov vilket i sin<br />

tur ger upphov till skillnader i kraven. Men i de fall där<br />

man i princip har samma behov och krav kan man göra<br />

en europeisk standard och då blir HAR-märkningen ett<br />

verktyg som visar att man har att göra med en kvalitetsprodukt.<br />

En del tillverkare avstår från att HAR-märka sina<br />

harmoniserade kablar, sannolikt av kostnadsskäl, och nöjer<br />

sig med att tillverka exempelvis en H07V-R (FK). Det är<br />

också ett alternativ, men då finns inte någon tillverkningskontroll<br />

från ett oberoende organ och rent formellt har<br />

kabeln inget ”Europagodkännande”. <strong>Draka</strong> har alltså valt<br />

att satsa på märkning med tillhörande kontroller.<br />

Ordlista<br />

ETL SEMKO: Tillhör ett av världens största provnings- och<br />

certifieringsföretag, Intertek, vilket har kontor och laboratorier i<br />

över 100 länder världen över. ETL SEMKO i Sverige är europeiskt<br />

huvudkontor och har omkring 250 anställda i Kista. (SEMKO står<br />

för Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten.) ETL SEMKO är<br />

ackrediterat av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk<br />

kontroll) och allmänt organ för flera av EU:s direktiv.<br />

CENELEC: Comité Européen de Normalisation Electrotechnique,<br />

sammanslutning av europeiska nationalkommittéer som arbetar<br />

med att harmonisera nationella standarder inom elområdet samt<br />

för att undanröja tekniska handelshinder.<br />

Fotnot:<br />

HAR-märkning ska skrivas med följande symboler: (trekant) HAR<br />

(trekant). Men för att få en mer lättflytande text har vi endast<br />

skrivit så i rubrikerna.<br />

13.29|SIDA 23


Slutet gott, allting gott<br />

Katt tog<br />

tåg till <strong>Draka</strong>!?<br />

Vi tycker det är roligt med besökare. Kanske<br />

visste katten om det som tog tåget från<br />

Göteborg till Nässjö och till slut dök upp vid en<br />

maskin inne på <strong>Draka</strong>s fabrik. Missen hade lyckats<br />

rymma från matte, som reste med två katter<br />

från Åmål till Göteborg. Bedrövad såg ägaren katten<br />

försvinna på stationen i Göteborg och lyckades<br />

inte hitta den igen. Vad som sedan hände vet ingen<br />

säkert, och katten har inte yppat ett ord, men man<br />

misstänker att den åkt med under ett tåg till Nässjö.<br />

Sedan dök den upp på <strong>Draka</strong> i en bullrande maskin.<br />

Här blev den väl omhändertagen<br />

och nästan som en<br />

huskatt, tills den<br />

rymde igen. Dock<br />

kom den tillbaka och då<br />

tog Jonas Sinkkonen<br />

med katten hem till<br />

familjen, där barnen<br />

blev överlyckliga.<br />

Djurens Vänner<br />

i Nässjö gjorde efterforskningar med hjälp av idmärkningen<br />

i kattens öra. Den ledde till en veterinär<br />

i Åmåltrakten, sedan gick det inte att komma vidare.<br />

Men ryktet gick och en mormor på ett äldreboende<br />

började fundera på om det var barnbarnets katt. Och<br />

det var det! Så historien fick ett lyckligt slut och<br />

Tussen, som Jonas familj döpte katten till, fick<br />

komma hem och heta Piccus igen, som tydligen var<br />

det riktiga namnet. Så nu hoppas vi missen ligger<br />

hemma och spinner, istället för att oroa matte<br />

genom så långväga studiebesök.<br />

13.29|SIDA 21<br />

B<br />

13.29 UTGES AV DRAKA KABEL SVERIGE AB, 571 88 NÄSSJÖ

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!