You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
# 1 : <strong>2007</strong><br />
Gott<br />
blandat &<br />
ETT MAGASIN SOM HANDLAR OM DRAKA I ALLMÄNHET, ÖVERFÖRING AV ELEKTRISK<br />
ENERGI OCH INFORMATION I SYNNERHET
13.29|SIDA 2<br />
13.29 utges av <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> Sverige AB, 571 88 Nässjö.<br />
Telefon 0380-55 40 00. info@draka.com / www.draka.se<br />
Ansvarig utgivare: Mats Santner<br />
Redaktion: Anna Ridell Björk, anna.bjork@draka.com<br />
Mats Santner, mats.santner@draka.com<br />
Ulf Zingmark, ulf@zingmarketing.se<br />
Ing-Marie Bergström, ing-marie@zingmarketing.se<br />
Ann-Catrin Klint, ac@kcw.se<br />
Tryck och distribution: Palmeblads Tryckeri AB.<br />
Papper: Omslag Maxisilk 200 g. Inlaga Maxisilk 115 g<br />
Början<br />
Marknaden växer – och vi med den<br />
2006 var ett rekordår. Och <strong>2007</strong> ska bli ännu bättre, har vi bestämt, för våra produkter är efterfrågade<br />
som aldrig förr. Högkonjunktur, ökade investeringar, stormarnas efterspel, ja, mycket har bidragit till<br />
att marknaden formligen växer så det knakar (eller sprakar kanske passar bättre i vår bransch). Vårt<br />
tålmodiga varumärkesarbete har också givit resultat, för är det något som du kan lita på så är det att<br />
vi aldrig ger upp <strong>Draka</strong>-attityden – vi kan bättre.<br />
It’s hot – hot – hot<br />
Ingen i branschen har väl missat att marknaden är brännhet. Kablarna får knappast liggsår på lagret,<br />
om man säger så. Vår produktion går på högvarv och vi till och med fördubblar den med vår nya produktionslinje.<br />
Det behövs nu när infrastrukturen förbättras rejält och det rent allmänt byggs mer på alla<br />
håll och kanter. Men mitt i allt detta glömmer vi inte bort kärnan i vår verksamhet.<br />
Mervärde<br />
Våra värderingar har gjort oss till dom vi är. Vi nöjer oss inte med att se till att våra kablar håller högsta<br />
kvalitet. Därför fortsätter vi att satsa på ökad tillgänglighet, både när det gäller våra produkter och den<br />
mänskliga kontakten. Vi vill ge dig som kund ett mervärde genom att ta ansvar från första kontakt till<br />
att kabeln är levererad – men också även efter det. Vi har förstått att det är uppskattat att man alltid<br />
kan nå oss för frågor och funderingar. Köper du våra produkter får du en unik support på köpet. Kundtjänst<br />
har generösa öppettider och även jourtjänst för panikartade tillfällen. Vi har tekniker på plats på<br />
kundtjänst för att kunna ge snabba svar. Produktcheferna är ute på fältet för att stötta och hålla sig à<br />
jour.<br />
Alerta<br />
Hög tillväxt och växande framgång till trots, så har vi inte råd att luta oss tillbaka. Det kostar att ligga<br />
på topp och konkurrensen är stenhård. Men vi har en stor tilltro till fortsatt framgång. Vår vilja att ständigt<br />
bli bättre avtar aldrig. Det gör att vi också investerar. Så du kan tryggt räkna med att vi kommer att<br />
finnas kvar även i framtiden.<br />
Mats Santner, Marknadsdirektör<br />
Till sist: en riktigt trevlig sommar.<br />
Claes<br />
Forts på sid 4
13.29|SIDA 3<br />
Malmberg vidgade våra<br />
vyer på Elfack Årets<br />
Elfack slog alla rekord. Man talar<br />
om den största mässan genom tiderna,<br />
vilket inte är illa med tanke på att den<br />
har arrangerats sedan 1969. Omkring<br />
30 000 personer besökte de 520 utställarna<br />
på Svenska Mässan i Göteborg.<br />
Vi på <strong>Draka</strong> var naturligtvis på plats<br />
som vanligt. Det är alltid lika roligt att<br />
få möjlighet att träffa kunder och samarbetspartners<br />
öga mot öga. Ett något<br />
annorlunda, men lika muntert, inslag<br />
var Claes Malmbergs lunchföredrag där<br />
han gick in på allt mellan kvarkar och<br />
mänskliga relationer. Ett brett spektra,<br />
med andra ord.<br />
Vänd
13.29|SIDA 4<br />
Forts fr föreg sid<br />
”Det är<br />
alltid roligt att<br />
träffa kunder och<br />
samarbetspartners<br />
och det betyder<br />
mycket för<br />
oss”<br />
Visdom à la Claes Malmberg<br />
Kablar är visserligen livet för oss, men ändå inte allt. Nytta<br />
kan förenas med nöje. Under lunchen höll därför Claes<br />
Malmberg en bejublad föreläsning som innefattade kvarkar<br />
(materiens minsta byggsten fick vi lära oss), mänskliga<br />
organ, cellernas förnyelse, Mölndal, relationer och mycket,<br />
mycket mera. Ja, säg det ämne som inte avhandlades här.<br />
Skalman<br />
Tillsammans med ABB anordnade vi en tävling: Skalman.<br />
Deltagarna fick skala en <strong>Draka</strong>-kabel och sedan skarva<br />
ihop den med ett kabeldon från ABB. Alla som ställde<br />
upp i tävlingen fick en pikétröja och vinnaren, Magnus<br />
Jonsson från Gävle Energi, fick en spelstation, Nintendo<br />
Wii. En deltagare skadade sig tyvärr, men vi hoppas på ett<br />
snabbt tillfrisknande.<br />
Överraskande många besökare<br />
– Årets mässa drog verkligen mycket folk, säger Pavel Lander,<br />
regionsansvarig säljare i Mellansverige. Det är faktiskt<br />
lite överraskande att så många tog sig tid fastän det är<br />
högkonjunktur i landet och mycket att göra. Det är alltid<br />
roligt att träffa kunder och samarbetspartners och det<br />
betyder mycket för oss.<br />
Positiva reaktioner<br />
– Vi fick många positiva reaktioner på vår monter,<br />
berättar Anna Ridell Björk, marknadsassistent. För oss<br />
är det värdefullt att träffa både nya och gamla kunder. Att<br />
knyta kontakter, att få ett ansikte till namnet och att lära<br />
känna varandra bättre är oerhört viktigt. Vi tycker också<br />
att det var intressant att så många studerande visade<br />
intresse för vårt företag och våra produkter.<br />
<strong>Draka</strong>dagen på Liseberg<br />
Vår samarbetspartner Elektroskandia anordnade på<br />
tisdagen den s.k. <strong>Draka</strong>dagen på Liseberg. Inbjudna gäster<br />
bjöds på mat och dryck och underhållning. Under kvällen<br />
fick även modiga personer tillfälle att testa attraktionen<br />
Uppsvinget. Visste du förresten att vi inom <strong>Draka</strong> har<br />
välrenommerade spelemän? Sven Lindeberg är inte bara<br />
regionsansvarig säljare syd och Mattias Hellqvist nöjer<br />
sig inte med att vara produktchef för kraft- och styrkabel.<br />
De är båda glada trubadurer som inte drar sig för att dela<br />
med sig av musikglädjen.<br />
Vi vill tacka alla våra besökare för en riktigt lyckad mässa.<br />
Vi ses om två år igen!<br />
Den 4 december 2006 var en stor dag i Tallinn. Invigningen<br />
av Estlink, undervattenskabeln som löper<br />
på Östersjöns botten mellan Harku i Estland och<br />
Espoo i Finland, drog många människor och mycket<br />
uppmärksamhet. Här fanns också regeringsrepresentanter<br />
från Finland, Estland, Lettland och Litauen.<br />
Estlands president Toomas Hendrik Ilves tryckte<br />
på knappen och ABB-ingenjören Per Johansson<br />
förklarade att Finlands julgranar nu fick kraft från de<br />
baltiska staterna. På andra sidan vattnet stod<br />
Finlands handelsminister Paula Lehtomäki för att<br />
ta emot kraften (hon är en stark kvinna). Ett stycke<br />
energihistoria skrevs den här dagen.<br />
Överskott utjämnas<br />
Åskådarna fick se inledningen till en gemensam energimarknad<br />
runt Östersjön. Estlink är den första sammanlänkningen<br />
mellan de nordiska och baltiska elnäten och<br />
kan föra över elkraft i båda riktningarna. Råder överskott<br />
i Estland kan det transporteras vidare till Finland och vid<br />
överskott i Finland kan riktningen ändras och Estland blir<br />
mottagare istället. Detta ingår i EU:s planer för att effektivisera<br />
kraftsektorn. EU:s energikommissionär Andres<br />
Piebalgs konstaterade att de baltiska staterna fram till nu<br />
Estlink –<br />
vattnet
varit ett avgränsat elområde och att Estlink<br />
möjliggör elhandel mellan dessa<br />
stater och Finland och att isoleringen<br />
därmed får ett konkret slut. För de<br />
baltiska staterna har länken också ett<br />
stort symbolvärde för brytningen med<br />
Ryssland och anslutningen till Europa.<br />
Största investeringen<br />
<strong>Kabel</strong>projektet är Estlands största infrastrukturinvestering.<br />
Estlink är drygt<br />
100 km lång. Av dessa går 75 km under<br />
vattnet och de resterande utgörs av<br />
underjordisk kabel, 9 km i Estland och<br />
20 km i Finland. <strong>Kabel</strong>n är mindre än 10 cm i diameter<br />
och kan överföra så mycket som 350 MW, vilket motsvarar<br />
behovet hos omkring 300.000 hushåll. Ägare till Estlink<br />
är Nordic Energy Link AS. Detta bolag ägs i sin tur av fem<br />
baltiska och finska företag: Eesti Energia, Latvenergo, Lietuvos<br />
Energija, Helsingin Energia och Pohjolan Voima.<br />
Låga förluster<br />
Estlink bygger på ABB:s teknik för högspänd likström,<br />
HVDC Light. Tekniken är en vidareutveckling av HVDC<br />
”Att leverera kabel<br />
till större, eller<br />
mindre, projekt är<br />
en av våra starka<br />
sidor och något<br />
som vi har stor<br />
erfarenhet av”<br />
som används för att överföra elkraft<br />
över långa avstånd med hjälp<br />
av luftledningar eller sjökablar. Högspänd<br />
likström används även för<br />
att binda samman separata kraft<br />
system där traditionella växelströmsförbindelser<br />
(AC) inte kan användas.<br />
Genom att använda likström vid längre<br />
sträckor blir energiförlusterna betydligt<br />
lägre än med växelström. I var ända av<br />
länken finns en strömriktarstation som<br />
omvandlar växelström till likström och<br />
tvärtom. Estlink har en minimal miljöpåverkan<br />
genom att man här använder<br />
kompakta strömriktarstationer och oljefria lättviktskablar<br />
utan magnetfält.<br />
Roxtec<br />
Det uppstår som bekant elektromagnetiska fält i elkraftsystem,<br />
vilka i sin tur kan ge upphov till störningar och<br />
felsignaler. För att undvika att dessa störningar når kontrollsystemet,<br />
där det finns stor risk att de uppfattas som falska<br />
signaler, använder man Roxtec-tätningar vid ingången till<br />
stationsbyggnaden och till kontrollrummet. Störningarna<br />
energiutjämning under<br />
13.29|SIDA 5<br />
som kommer in i stationen via kabelskärmarna kopplas<br />
därmed ned till jord via Roxtecs 360-gradiga högfrekvensanslutningar<br />
i tätningarna. Roxtec är ett expansivt svenskt<br />
företag, med huvudkontor i Karlskrona, som utvecklat<br />
en patenterad teknologi för tätningar vid kabel- och rörgenomföringar.<br />
Företagets tätningar har flera funktioner.<br />
Förutom den viktiga uppgiften att förhindra att störningar<br />
når kontrollrummet kan de även skydda mot vatten- och<br />
fuktinträngning, brandspridning och skadedjursintrång.<br />
<strong>Draka</strong>kablar till stationerna<br />
<strong>Draka</strong> har, förutom viss kraftkabel, levererat kontroll- och<br />
instrumentkabel till strömriktarstationerna. Det rör sig<br />
bland annat om FKLR-SPEC 300/500 V och FKLK-SPEC<br />
450/750 V. Det unika för dessa är den tekniska lösningen<br />
där aluminiumskärmen inte är ihoplaminerad med polyetenmanteln,<br />
vilket normalt sett brukar vara fallet. Härigenom<br />
blir det lättare att skala och hantera kabeln och<br />
att sammankoppla skärmen med Roxtec-tätningen. Det<br />
ger en hög kontaktbarhet och ett tillförlitligt EMC-skydd<br />
där elektromagnetiska störningar smidigt kan kopplas till<br />
jord.<br />
Vänd
13.29|SIDA 6<br />
Forts fr föreg sid<br />
Bra samarbete<br />
– Vi har ett bra samarbete med <strong>Draka</strong>, säger Sven Berglund,<br />
anläggningskonstruktör på avd. ODE på ABB, som i sitt arbete<br />
reser världen över för att ta i drift HVDC-anläggningar.<br />
Naturligtvis har vi höga krav på våra samarbetspartners,<br />
därför arbetar vi med <strong>Draka</strong>. Förutom bra produkter krävs<br />
exempelvis en gedigen dokumentation för den här typen<br />
av projekt, vilket är ytterst viktigt för installation, igångkörning<br />
och drift av anläggningen.<br />
– Att leverera kabel till större, eller mindre, projekt är en<br />
av våra starka sidor och något som vi har stor erfarenhet<br />
av, säger Jörgen Johansson, key account manager på <strong>Draka</strong>.<br />
Det är också väldigt intressant att delta i ett projekt som<br />
så tydligt medverkar till att förbättra infrastrukturen i våra<br />
grannländer.<br />
Framgångsrik teknik<br />
Det var ABB som uppfann HVDC-tekniken för 50 år sedan<br />
och har levererat mer än hälften av världens över 50<br />
HVDC-projekt. Bara i norra Europa finns redan ett stort<br />
antal HVDC-ledningar byggda av ABB: mellan Sverige och<br />
Danmark, Norge och Danmark, Sverige och Tyskland,<br />
Danmark och Tyskland, Polen och Tyskland, Sverige och<br />
Finland. Även HVDC Light har blivit en stor framgång och<br />
finns sedan tidigare bland annat på Gotland, på danska<br />
Jylland samt i Australien. Och fler områden är på gång. Estlink<br />
är dock den hittills längsta HVDC Light-sjökabeln.<br />
Det gick undan<br />
ABB genomförde Estlink-projektet på rekordkort tid; 19<br />
månader mot de 30 som brukar vara vanligt för liknande<br />
installationer. En bidragande orsak till bragden, förutom<br />
hårt arbete, var att strömriktarstationerna var modulbyggda<br />
av standardiserade delar, vilket gjorde att installationen<br />
gick snabbare.<br />
Vad är HVDC och HVDC Light?<br />
HVDC står för High Voltage Direct Current, dvs högspänd<br />
likström. Tekniken utvecklades av ABB:s föregångare<br />
ASEA för mer än 50 år sedan och används för överföring av<br />
elkraft över långa avstånd. Man får då lägre förluster<br />
jämfört med konventionell växelspänningsteknik. I<br />
ett HVDC-system tar man elkraft från ett trefasigt växelströmsnät,<br />
omvandlar den till likström i en strömri<br />
tarstation, överför den via en luftledning eller en kabel,<br />
omvandlar den tillbaka till växelström i en annan<br />
strömriktarstation och matar in den i det mottagande<br />
kraftnätet. Effektflödet kan snabbt regleras, både vad<br />
det gäller nivå och riktning.<br />
Stor eller mindre<br />
För stora kraftöverföringar passar HVDC, som ibland<br />
skrivs med tillägget Classic. Systemet har kapacitet för<br />
överföringar på över 100 MW, många har en märkeseffekt<br />
på 1000-3000 MW, vissa mer än så. Den första<br />
HVDC Light-överföringen invigdes 1997 och tekniken<br />
är en vidareutveckling av HVDC. Den lämpar sig<br />
speciellt för medelstora och småskaliga kraftöverföringar.<br />
Idag finns det ett antal på upp till 330 MW, den<br />
största som levererats klarar 350 MW.
Strömriktarstationerna<br />
En annan skillnad mellan HVDC Classic och HVDC<br />
Light är strömriktarstationerna. Dessa är i Light-versionen<br />
mindre, vilket lämpar sig bra där man kan inte har så<br />
gott om plats, som kring större städer eller på oljeplattformar.<br />
På tekniksidan finns också stora skillnader.<br />
HVDC Classics stationer använder tyristorer, vilka är<br />
beroende av växelnätets sinuskurva. HVDC Light har<br />
istället de snabbare IGBT-transistorerna som är oberoende<br />
av nätets växelspänning genom att anläggningen<br />
kan skapa en egen perfekt sinuskurva. Alltså kan de<br />
arbeta även om det mottagande nätet havererat.<br />
Olika kabeltyper<br />
Också kablarna är konstruerade enligt olika tekniker.<br />
HVDC Classic kan ha en kabel och återledare genom<br />
jord eller vatten. <strong>Kabel</strong>ns isolation består av oljeimpregnerat<br />
papper. HVDC Light är alltid tvåpolig med<br />
två kablar och har polymerisolation.<br />
Vad väljer man?<br />
Det är inte alltid helt självklart vilken typ av anläggning<br />
som passar bäst: HVDC Classic eller Light. Vid större<br />
effekter faller valet oftast på HVDC Classic. HVDC<br />
Light lämpar sig för medelstora och mindre, men har<br />
i jämförelse något större förluster i överföringen. Å<br />
andra sidan är HVDC Light bättre på att reglera reaktiv<br />
effekt och höja elkvaliteten.<br />
Och så lite historik<br />
En av upphovsmännen bakom HVDC var den legendariske<br />
kraftteknikern Uno Lamm (1904-1989) och<br />
han omnämns ibland som dess fader. Som kuriosa kan<br />
nämnas att hans dotter är Anita Lindman, känd från<br />
barnprogrammet Anita och Televinken som visades på<br />
60- och 70-talet. Uno Lamm var mycket framgångsrik<br />
och under sin karriär på ASEA tog han omkring 150<br />
patent.<br />
Världspremiär<br />
HVDC-tekniken användes 1954 för allra första gången;<br />
mellan Västervik på småländska fastlandet och Ygne<br />
på Gotland. Ön var från början självförsörjande när<br />
det gällde elektrisk energi, men produktionen var<br />
kostsam och priserna dubbelt så höga som på fastlandet.<br />
1950 beslutade regeringen att en överföring<br />
från fastlandet skulle byggas. Undervattenskabeln,<br />
10 mil lång, blev den första i världen av sitt slag och<br />
kunde 1954 överföra 100 kV med en effekt på 20 MW.<br />
Systemet har byggts ut under åren med två nya kablar<br />
och den gamla är numera borttagen.<br />
Ordlista:<br />
IGBT: Insulated Gate Bipolar Transistor<br />
HVDC: High-Voltage Direct Current, dvs högspänd<br />
likström<br />
AC: Alternating Current, dvs växelström<br />
EMC: Electromagnetic Compatibility, dvs<br />
elektromagnetisk förenlighet<br />
Per Haugland (t v), chef för ABB Sveriges<br />
division Power Technologies, och Markko Allikson,<br />
representant för Nordic Energy Link, gläds över den<br />
officiella starten på kabelprojektet Estlink. Foto:<br />
Nordic Energy Link.<br />
13.29|SIDA 7<br />
Fakta Estlinkprojektet<br />
Anslutningspunkt i Estland: Harku<br />
Anslutningspunkt i Finland: Espoo<br />
Ägarskap: Gemensamt ägande<br />
mellan baltiska och finska<br />
kraftbolag genom AS Nordic<br />
Energy link, Estland<br />
Projektstart: 1 maj, 2005<br />
Läggning av landkabel: startar sensommaren 2005<br />
Läggning av sjökabel: startar sensommaren 2006<br />
Driftstart november 2006<br />
:Överföringsteknik: HVDC Light ® av ABB<br />
Överförd kraft: 350 MW<br />
DC-spänning: +/- 150 kV<br />
<strong>Kabel</strong>längder: Totalt 210 (2 gånger 105) km<br />
kabel, varav 148 (2 gånger 74) km<br />
sjökabel. 62 (2 gånger 31) km<br />
landkabel<br />
Maximalt vattendjup: 100 m<br />
AC-spänning Harku: 330 kV<br />
AC-spänning Espoo: 400 kV<br />
Fakta sjökabel: Extruderad polymerisolerad kabel<br />
Ledare: 1000 mm 2 cupper. Dragarmering<br />
av ståltrådar. Diameter 96 mm.<br />
Vikt 27 kg/m<br />
Fakta landkabel: Extruderad polymerisolerad<br />
kabel. Ledare 2000 mm 2<br />
aluminium. Diameter 93 mm.<br />
Vikt 11 kg/m<br />
HVDC Light ® stationer: Omvandlar växelström (AC) till<br />
likström (DC) och på andra sidan<br />
från likström till växelström.<br />
Kraftens överföringsriktning: Kraft kan överföras åt båda hållen<br />
Läs mer på: www.abb.com / www.roxtec.com
13.29|SIDA 8<br />
Det händer en del på energifronten i Europa.<br />
På Nordsjöns botten, mellan Feda i Norge och<br />
Eemshaven i Holland, läggs nu en 580 km lång<br />
undervattenskabel, NorNed-länken. Projektet,<br />
som förväntas vara klart i slutet av <strong>2007</strong>, kopplar<br />
samman de norska och holländska kraftnäten.<br />
På så vis kommer man att kunna handla med el<br />
mellan de två länderna och öka elförsörjningens<br />
tillförlitlighet. Med ABB:s HVDC-länk blir också<br />
överföringsförlusterna extremt låga.<br />
Miljöfördelar<br />
NorNed ägs av två statliga energibolag, Statnett i Norge<br />
och TenneT i Holland, och anses vara ett föredömligt<br />
exempel på hur EU träget jobbar på att få en samordnad<br />
och hållbar energimarknad. Genom att sammanlänka<br />
medlemsstaternas kraftnät kan kraftkällorna utnyttjas<br />
på ett mer effektivt sätt, vilket bland annat beräknas<br />
leda till kraftigt reducerade koldioxidutsläpp, närmare<br />
1,7 miljoner ton per år. Länkens energiutjämning kommer<br />
att minska användningen av fossilbränsledrivna<br />
generatorer vid hög efterfrågan på energi. Istället underlättas<br />
användningen av högeffektiva baslastgeneratorer,<br />
som man utnyttjar vid normalbelastning. Norge,<br />
som till stor del använder vattenkraft, kan importera<br />
el från holländska värmekraftverk när vattenståndet är<br />
lågt. Holland kan importera el från norsk vattenkraft<br />
under dagtid, då efterfrågan är stor. Man räknar också<br />
med att NorNed kommer att stimulera utbyggnaden<br />
av vindkraft i Holland.<br />
Världsrekord<br />
NorNed bygger på ABB:s HVDC-överföring (se separat<br />
artikel) och företaget levererar merparten av undervattenskablarna,<br />
närmare bestämt 420 km. De tillverkas i<br />
Karlskrona och väger imponerande 90 kilo per meter.<br />
I september 2006 slog ABB Karlskrona världsrekord i<br />
kabellastning. 11 000 ton sjökabel lastades samtidigt<br />
ombord på två specialbyggda fartyg, den ena kabeln<br />
var till NorNed, den andra till Estlink (se separat artikel).<br />
ABB i Ludvika levererar de toppmoderna HVDCströmriktarstationerna,<br />
transformatorer, brytare och<br />
övriga högspänningsprodukter. NorNed kommer att<br />
konstant kunna leverera 700 MW.<br />
<strong>Draka</strong>kablar<br />
Det är inte utan stolthet vi på <strong>Draka</strong> kan berätta att vi<br />
levererar produkter även till denna länk.<br />
– Egentligen är det inte enbart produkten i sig<br />
som vi på <strong>Draka</strong> levererar, menar Jörgen Johansson<br />
export/projekt-ansvarig på <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. Det är istället<br />
ett komplett paket bestående av kablar, tester, certifikat,<br />
dokument, kvalitet, kunskap och logistik in time. Denna<br />
service är många gånger ett krav från projektbeställaren<br />
och en förädling av affärsprocessen, som genomförs<br />
av professionella kollegor inom <strong>Draka</strong>.<br />
Delaktighet<br />
– En annan mycket viktig del i dessa omfattande och<br />
kapitalkrävande infrastrukturprojekt är teambildning,<br />
fortsätter Jörgen. För att lyckas måste vi som kabelleverantörer<br />
anse oss delaktiga tillsammans med projektbeställaren,<br />
finansiärer och övriga underleverantörer.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att vi inom<br />
<strong>Draka</strong> är mycket duktiga på att genomföra detta. Vi<br />
har lång erfarenhet av projektverksamhet med leveranser<br />
av svenska <strong>Draka</strong>kablar till flertalet av världens<br />
länder. Exempel på det är Three Gorges Dam i Kina<br />
och NEPA:s Ughelli-projekt i Nigeria.<br />
Liten ordlista<br />
HVDC: High-Voltage Direct Current, dvs högspänd likström<br />
AC: Alternating Current, dvs växelström<br />
DC: Direct Current, dvs likström<br />
Fakta NorNed<br />
Anslutningspunkt i Norge: Feda<br />
Anslutningspunkt i Holland: Eemshaven<br />
Överförd kraft: 700 MW<br />
AC-spänning: 300 kV (Feda),<br />
400 kV (Eemshaven)<br />
DC-spänning: +/- 450 kV<br />
Längd på undervattenskablarna (DC): 2 x 580 km<br />
Anledning till val av HVDC: Längden på<br />
undervattenslänken<br />
och osynkroniserade<br />
AC-system<br />
Tilltalande<br />
– Jag är just hemkommen från Eemshaven i Holland,<br />
berättar Jörgen. Där besökte jag anläggningen som inryms<br />
i en inte så typisk industribyggnad, utan mera en<br />
mycket spacad och arkitektoniskt tilltalande inkapsling<br />
(se bild). Vi levererar viss kraftkabel och kontroll-<br />
och industrikabel till strömriktarstationerna, däribland<br />
FBB-AL-X 300/500 V och FBLR-X 450/750 V. Liksom till<br />
Estlinkprojektet har vi gjort en teknisk lösning där<br />
aluminiumskärmen inte är ihoplaminerad med polyetenmanteln.<br />
Det blir lättare att skala och sammankoppla<br />
skärmen med Roxtectätningen, vilket ger en<br />
hög kontaktbarhet och ett tillförlitligt EMC-skydd (se<br />
artikeln om Estlink).<br />
Projektet är under byggande och vi berättar mer i<br />
kommande nummer av 13.29.<br />
NorNe
d–världens längsta<br />
kraftöverföringskabel<br />
under vatten<br />
”Inte en traditionell<br />
byggnad, utan en<br />
ganska spacad och<br />
arkitektonisk”<br />
13.29|SIDA 9
13.29|SIDA 10<br />
Otroligt tryck<br />
på byggmarknaden<br />
Två av Elektrokonsults uppdrag; Sjöräddningens hus, ovan,<br />
och det gamla Hasselbladshuset.<br />
Som elkonsult är man arkitekten på elsidan och ritar in hur och var ledningarna ska dras, samt vilken<br />
typ som ska användas. Elektrokonsult AB bildades 1961 i Göteborg och har idag 13 anställda. Företaget<br />
erbjuder en komplett service inom sitt område, vilket innefattar projektering och utredning, kontroll<br />
och uppföljning samt besiktningar av el- och teletekniska anläggningar. Vi tog oss en pratstund med<br />
Mikael Johansson, VD, uppdragsansvarig, besiktningsman och delägare i Elektrokonsult.<br />
Tryck på marknaden<br />
Thomas Sjögren<br />
– Det är ett otroligt tryck på marknaden just nu och vi jobbar så mycket vi bara hinner med, berättar Mikael.<br />
Vi håller oss mest till Göteborgsområdet, här finns verkligen tillräckligt med jobb. Vi arbetar mycket<br />
för Göteborgs stad, som satsar stort på grund av den stora efterfrågan. Det kan röra sig om skolor, förskolor,<br />
äldreboenden, gruppboenden och kontorslokaler. Vi gör också uppdrag för olika fastighetsägare.<br />
Mitt inne i Göteborg arbetar vi med det gamla anrika Hasselbladshuset som håller på att byggas om till<br />
nya kontorslokaler. Kvarteret Hällungen, utmed Mölndalsvägen, tillhör också våra projekt. Det kommer<br />
att bli ett stort kontorskomplex på 55 000 m 2 . Vi gör också en hel del<br />
jobb åt Volvos fastighetsbolag Danafjord AB. Ett annat projekt som vi<br />
är mycket stolta över att medverka i är Lillhagsparken där vi arbetar<br />
med ombyggnad av äldreboende, kontor och dylikt. Uppdragsgivaren<br />
där är Medichus.<br />
”Dessutom är<br />
det brist på våra<br />
tjänster”<br />
Elingenjör ett framtidsyrke<br />
– En sak som förändrats genom åren är att det har blivit kortare ledtider, det är stressigare<br />
genom hela kedjan, fortsätter Mikael. Dessutom är det brist på våra tjänster. I början på 90-talet var<br />
det värre. Då fick många bygg- och elföretag slå igen. Men som det ser ut nu ser vi ingen nedgång i<br />
konjunkturen. Idag går det knappt att få tag på elingenjörer. Samtidigt är det ett faktum att vi behöver<br />
fylla på i branschen underifrån. Det finns inte så många som är under 30 år och fyrtiotalisterna börjar<br />
gå i pension.<br />
Så går man i yrkesvalstankar, eller funderar på att byta jobb, och är intresserad av el så kan ju detta<br />
vara bra att veta om…<br />
Vill du veta mer om Elektrokonsult och deras projekt kan du gå in på www.ingb-elektrokonsult.se<br />
Lars Thumb<br />
Mycket att göra<br />
avancerad m<br />
Midroc Electro tillhör Sveriges fyra största<br />
elinstallatörer och har 1200 anställda och 35<br />
lokalkontor. Lars Thumb är chef för Gävlefilialen,<br />
som har 95 anställda. Man har en bred målgrupp<br />
och utför helhetsåtaganden som exempelvis<br />
innefattar el- och teleinstallationer, passage-<br />
och säkerhetsarbeten. Midroc Electro jobbar<br />
också med servicesidan, både mot industrin och<br />
allmännyttan.<br />
Mer arbete<br />
– Trycket på marknaden är högt och det är en<br />
bra tillgång på arbete, säger Lars. Man kan också<br />
säga att projekten numera medför mer arbete i<br />
sig själva. Elbiten har blivit större och kräver allt<br />
högre kompetens. Administration och dokumentation<br />
har också blivit mer omfattande. Tekniken<br />
blir alltmer automatiserad och komplex. Mycket<br />
är datorstyrt, både när det gäller hus och industri.<br />
Så man måste vara uppdaterad på många<br />
olika områden.
på en alltmer<br />
arknad<br />
”Tekniken<br />
blir alltmer<br />
automatiserad<br />
och<br />
komplex”<br />
Kvalificerad personal<br />
– Det kan faktiskt vara svårt att få tag på kvalificerad<br />
personal och bristen ser inte ut att minska<br />
framöver, menar Lars. Projekten bli som sagt mer<br />
komplicerade och eftersom vi har ett helhetsåtagande<br />
ställer det också högre krav på kunskaperna.<br />
Ett av våra pågående projekt är LKAB:s pelletsverk<br />
i Kiruna där det gäller att ha en förståelse<br />
för maskinprocessen. Vi har också jobbat en hel<br />
del med IKEA genom åren. Bland annat har vi<br />
arbetat med installationen på varuhuset i Sundsvall<br />
och nu håller vi på med nybygget i Karlstad.<br />
Lättarbetade kablar<br />
– Vi har bara bra erfarenheter av <strong>Draka</strong>´s produkter.<br />
Installatörerna har mycket att säga till om när<br />
det gäller kabelvalet. För dem är det viktigt att<br />
kablarna är lättarbetade och där ligger ju <strong>Draka</strong><br />
bra till, avslutar Lars.<br />
Vill du veta mer om Midroc Electro kan du gå in<br />
på www.midroc.se<br />
Det kanske är dags att omvärdera kvinnors styrka<br />
en gång för alla. Den som tvivlar på kvinnokraften<br />
kan ta en tur till Malmö och se vad Anna och Katrin<br />
åstadkommer i ett av Sveriges största byggprojekt.<br />
Så heter nämligen de båda gigantiska tunnelborrmaskinerna<br />
som borrar i Malmös kalkberg för att bygga<br />
den nya Citytunneln.<br />
Traditioner<br />
Okej, det var dåvarande statsministern, Göran Persson,<br />
som satte första borren i marken för två år sedan när<br />
tunnelarbetet påbörjades. Men sedan var han ganska<br />
upptagen på annat håll, så andra tog över. Entreprenören<br />
som borrar tunnlarna, MCG, är ett konsortium<br />
bestående av tyska Bilfinger Berger AG och de båda<br />
danska företagen Per Aarsleff A/S och E Pihl & Søn<br />
A/S. Europeiska tunnel- och bergsarbetare har starka<br />
traditioner och ritualer, vilket kanske inte är så konstigt<br />
med tanke på att arbetet kan vara riskfyllt. En av dessa<br />
är att ge namn åt både tunnlar och tunnelborrmaskiner.<br />
Arbetsplatsen ska också välsignas och skyddshelgonet<br />
Sankta Barbara har till uppgift att vaka över arbetarna.<br />
Helgonet firas sedan varje år den 4 december. I Malmö<br />
har man följt traditionerna. Tunnlarna kommer att<br />
heta Lise-Lotte efter deras gudmor, Lise-Lotte Reiter,<br />
länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Malmö. Hennes<br />
hedersuppdrag innebär bland annat att hon ska se till<br />
att tunnelarbetarna har det bra. Hon får besöka arbetsplatsen<br />
med jämna mellanrum och gärna ha med sig<br />
något gott att bjuda på.<br />
Kända kvinnor<br />
Tunnelborrmaskinerna har fått sina namn efter två<br />
initiativrika kvinnor som figurerade i Malmös historia<br />
på 1500-talet – Anna Pedersdotter Liljefeldt och Katrin<br />
Hattemagers.<br />
Eftersom dessa kvinnor mycket rådigt byggde hus,<br />
som finns kvar än idag, och investerade klokt inför<br />
Roadheadern fräser ut det sista av bergrummet. Foto: Klas Andersson.<br />
13.29|SIDA 11<br />
framtiden tyckte man att det fanns klara paralleller<br />
mellan Anna och Katrin och de kraftfulla tunnelborrmaskinerna.<br />
Dessa väldiga borrmaskiner gräver vardera<br />
i genomsnitt 12-15 meter tunnel per dygn när de<br />
kommit upp i normal arbetstakt. De strävar i stort sett<br />
på dygnet runt, i två borrskift och ett serviceskift.<br />
Flera fördelar<br />
Den nya Citytunneln i Malmö kommer att knyta ihop<br />
järnvägen norr om staden med järnvägen mot Trelleborg,<br />
Ystad och Köpenhamn. Tunneln ökar tågkapaciteten<br />
och minskar restiderna. Man hoppas också att<br />
detta ska leda till att folk i större utsträckning väljer<br />
att resa kollektivt istället för att sitta i kö på motorvägarna.<br />
Projektet för även med sig andra förändringar:<br />
i Hyllie kommer en helt ny stadsdel kommer att växa<br />
fram, Hyllievång. Här kommer det att finnas 7000 bostäder<br />
och lika många arbetsplatser. Man bygger även<br />
en idrotts- och underhållningsarena, Hyllie Arena, liksom<br />
köpcentrum, hotell, torg och station.<br />
Det tar några år<br />
Av Citytunnelns totalt 17 km långa järnväg kommer<br />
sex kilometer att gå under centrala Malmö och elva<br />
kilometer ovan jord. Projektet beräknas vara färdigt år<br />
2011 till en kostnad av 9,45 miljarder kronor. <strong>Draka</strong><br />
har hittills levererat främst gummikabel till Citytunnelprojektet<br />
genom bland annat Elektroskandia och<br />
Storel.<br />
Vill du följa arbetet kan du gå in på www.citytunneln.se<br />
Fakta Malmö:<br />
Sveriges tredje största stad<br />
Fick stadsrättigheter 1353<br />
Var på 1500-talet Danmarks näst största stad<br />
Blev svensk 1658<br />
Eva Rydberg föddes här 1943<br />
Starka kvinnor borrar<br />
tunnel i Malmö
13.29|SIDA 12<br />
Sopor ger kraft<br />
och värme<br />
Kraftvärmeverket Torsvik, söder om Jönköping, invigdes officiellt den<br />
29 november 2006 med pompa, ståt och fyrverkeri. Den imponerande<br />
byggnaden producerar energi till hushållsel och värme för ca 15 000 villahushåll.<br />
Bränslet är – sopor. Det nya avfallseldade kraftvärmeverket<br />
hjälper till med lösningen på två stora frågor: avfall och energi.<br />
Naturtillgångar<br />
Som bekant är olja en naturtillgång som inte kommer att finnas i all evighet.<br />
Samtidigt är vi människor duktiga på att lämna skräp efter oss. Varje svensk ger<br />
upphov till ca 1 ton avfall per år. Genom att förbränna soporna utnyttjar man energin<br />
i avfallet. Nya regler för avfallshantering var dessutom en viktig anledning<br />
till att kommunägda Jönköping Energi AB tog beslutet att bygga ett avfallseldat<br />
kraftvärmeverk. Flera av kommunens pannor var också av äldre modell och behövde<br />
bytas ut.<br />
Hög verkningsgrad<br />
Vid normal drift förbränns 20 ton avfall per timma i Torsvik. Man har kapacitet att<br />
bränna 130 000 ton per år och runt 70 procent av avfallet beräknas komma från<br />
industrin, resten kommer från hushållen. 340 GWh värme och 80 GWh el produceras<br />
vid full drift. Verkningsgraden, utvunnen energi i förhållande till tillförd energi,<br />
är hela 98 procent. De resterande två procenten försvinner till största delen<br />
ut med röken genom skorstenen, som är 120 meter hög. Förbränningstemperaturen<br />
rör sig runt 850 grader men rökgaserna håller sig omkring 35 grader.<br />
Komplicerad teknik<br />
Det är inte helt okomplicerat att elda sopor pga deras varierande sammansättning<br />
och fukthalt. Avfall innehåller också fler olika typer av föroreningar än andra<br />
bränslen. Askmängderna blir större och hanteringen mer komplex. Den miljöfarliga<br />
flygaskan följer med rökgaserna och fångas upp i den avancerade rökgasre-<br />
ningen. Eftersom den räknas som farlig måste den sedan läggas i säker deponi.<br />
Slagg kallas det som inte förbränns av pannan. Man anser den vara mindre farlig<br />
eftersom föroreningarna är hårt bundna. Slaggen kan återanvändas, exempelvis<br />
som byggmaterial i vägar, efter att man avskiljt metaller. Om detta inte är möjligt<br />
läggs även slaggen i deponi.<br />
Stadsbyggnadspris<br />
Anläggningen har inte bara uppmärksammats ur en ”avfallsvinkel”. Sedan 1994<br />
delar man i Jönköping ut Stadsbyggnadspriset, vilket har tre klasser. 2006 gick<br />
priset för klassen ”God arkitektur” till kraftvärmeverket i Torsvik. Följande finns<br />
att läsa i motiveringen: ”Byggnaden är mycket anslående och bildar ett attraktivt<br />
landmärke i Jönköping. Tomtens planering har gjorts på ett föredömligt sätt med<br />
bl a planteringar, den cirkelformade vägslingan och de karaktäristiska murverken<br />
av ståltrådsklädd natursten som avslutar markterrasseringarna.” Ansvarig designer<br />
är Bjarni Ingvason från Liljewall Arkitekter. Och visst är kraftvärmeverket en imponerande<br />
syn. Ser man det uppifrån ger den cirkelformade vägen omkring byggnaden<br />
nästan en ”ufo-känsla” och påminner lite om de svårförklarade cirklarna<br />
man upptäckt på sädesfält på olika ställen världen över. (Fantasin skenar visst iväg<br />
med den fascinerade skribenten.)<br />
Liten ordlista<br />
Kraftvärmeverk: Producerar elektrisk energi samt fjärrvärme och varmvatten.<br />
Några leverantörer<br />
Pannan levererades av Fisia Babcock Environment GmbH och Actemium Controlmatic GmbH<br />
skötte installationen. <strong>Draka</strong> levererade kraft-, installations-, kontroll- och instrumentkabel till<br />
kraftvärmeverket
Ökad tillgänglighet på<br />
elektronikkablar<br />
Halogenfria kablar efterfrågas alltmer. I samband med att<br />
vi koncentrerar vårt produktsortiment för elektronikkablar<br />
fasas ett antal pvc-kablar ut. De halogenfria alternativen<br />
genomgår samtidigt en renodlingsprocess där vi ser till<br />
att ha rätt produkter i lager. Merparten av typerna finns<br />
dessutom i 1 mm2-utförande, vilket exempelvis gör att du<br />
kan installera en FQAR längre sträckor utan avkall på signalöverföringen.<br />
FQAR 1 mm2 i blått utförande, som har<br />
önskats av flera kunder, finns alltså numera som lagervara.<br />
Alla tjänar på det<br />
– På så vis får vi ett sortiment som än mer motsvarar<br />
efterfrågan och det ger oss möjlighet att serva våra kunder<br />
bättre, berättar Mattias Hellqvist, produktchef för kraft-<br />
och styrkabel. Samtidigt som vi också ökar tillgängligheten<br />
hjälper den fokuserade produktionen oss att hålla tillverkningskostnaderna<br />
i schack, vilket både vi och våra kunder<br />
tjänar på, precis som det ska vara.<br />
Från 57 till 33<br />
Utfasningen har redan börjat och pågår för fullt. Från början<br />
fanns 57 artiklar, vilka kommer att dras ned till 33.<br />
– Vi ser hela tiden till att vi även i fortsättningen kommer<br />
att kunna erbjuda kablar för alla ändamål, fortsätter Mattias.<br />
Detta innebär att ett antal storsäljande pvc-kablar kommer<br />
att finnas kvar fortsättningsvis.<br />
Frågor besvaras<br />
De berörda kablarna heter alltså FKAR och FBAR. Den<br />
sistnämnda är numera omdöpt till FQAR, detta i samband<br />
med att vi ändrar namn på vårt halogenfria sortiment (se<br />
separat artikel).<br />
– Finns det tveksamheter eller frågor kring vårt sortiment<br />
av elektronikkablar är det bara att kontakta mig, så<br />
löser vi det, avslutar Mattias.<br />
V.g. stör ej!<br />
Störningsfria kablar blir alltmer aktuella allteftersom mängden<br />
av elektronisk utrustning ökar.<br />
Därför breddar vi EMC-Line, som vårt utbud av störningsfria<br />
kablar heter.<br />
Utökat sortiment<br />
Störningsfria kraftkablar med 3-ledare av koppar, från<br />
2,5 mm2 till 240 mm2, har funnits ett bra tag. Men EMC-<br />
familjen växer och genom vårt nordiska samarbete kan vi<br />
också erbjuda styrkabel samt 3- och 4-ledare i både koppar<br />
och aluminium. Dessa produkter är alltså skärmade för att<br />
förhindra oönskade störningar.<br />
Mobilen irriterar radion<br />
EMC står för Electromagnetic Compatibility, dvs elektromagnetisk<br />
kompatibilitet (förenlighet). Elektrisk utrust-<br />
ning som har elektromagnetisk kompatibilitet stör inte<br />
varandras funktioner genom de omgivande elektromagnetiska<br />
fälten. Visst har vi alla varit med om när mobiltelefonens<br />
signaler stör radion, det är ett vanligt exempel<br />
på dålig elektromagnetisk kompatibilitet. Det finns dock<br />
mängder av exempel där konsekvenserna är betydligt<br />
värre.<br />
Känsliga områden<br />
EMC-störningar kan exempelvis påverka styrsystem för<br />
medicinsk utrustning, datoranläggningar och anläggningar<br />
inom processindustrin. Följderna kan bli mycket<br />
allvarliga. Och det är ingen slump att det finns restriktioner<br />
mot användning av mobiltelefoner på flygplan, eftersom<br />
de kan påverka planets system. I princip är det alltid<br />
rätt att använda EMC-anpassad kabel, men helt klart<br />
finns det områden som är mer känsliga än andra. I grova<br />
drag kan man säga att det finns två typer av störningar:<br />
förstörande och störande. Den förstnämnda förstör hårdvara.<br />
Den sistnämnda förstör information, vilket innebär<br />
feldetekteringar och felaktiga korrigeringar.<br />
Många namn<br />
Det finns en rad uttryck för kablar som är konstruerade<br />
för att inte störa närliggande utrustning, exempelvis<br />
EMC-godkänd, EMC-anpassad, EMC-skyddad och EMCkompatibel.<br />
Mest korrekt att säga, och vad man också<br />
menar, är ”kabel anpassad för anläggning med EMC-krav”,<br />
i dagligt tal: EMC-kabel. När det gäller kablar innebär elektronisk<br />
kompatibilitet att ström eller signaler som går i<br />
kabeln inte ska ge upphov till elektromagnetiska fält som<br />
stör funktionerna hos omgivande utrustning, exempelvis<br />
en intilliggande kabel. Men det innebär också det omvända:<br />
att omgivande utrustnings elektromagnetiska fält inte<br />
ska kunna störa signaler i kabeln. Värt att tillägga är även<br />
att kabeln visserligen är en viktig del i en anläggning med<br />
EMC-krav, men lika avgörande är att den installeras på rätt<br />
sätt.<br />
Förvirring om<br />
partfärger<br />
År 2002 infördes en ny<br />
europeisk standard, HD<br />
308, för märkning av<br />
parter i anslutnings-, installations-<br />
och kraftkablar<br />
upp till 1 kV märkspänning.<br />
Förändringen<br />
infördes med en gång, så<br />
gott som, av de svenska<br />
tillverkarna. Tidsgränsen<br />
var dock satt till april<br />
2006, vilket medförde<br />
att en del europeiska tillverkare<br />
väntade in i det<br />
sista. Detta har skapat en<br />
del förvirring.<br />
Antal<br />
parter<br />
3<br />
4 A<br />
4<br />
5<br />
Antal<br />
parter<br />
2<br />
3 B<br />
3<br />
4<br />
5<br />
Grön<br />
Grön<br />
Grön<br />
Grön<br />
13.29|SIDA 13<br />
Enklare<br />
I en värld där handeln över gränserna ökar gör den nya<br />
europeiska standarden livet enklare för användarna och<br />
problem vid installation kan undvikas. <strong>Draka</strong> hade från<br />
början, liksom de flesta andra tillverkare, en egen standard.<br />
Efter att HD 308 införts gjorde vi under 2002 och 2003<br />
de förändringar som behövdes. Idag följer alla europeiska<br />
producenter de nya reglerna, men det kan fortfarande finnas<br />
importerade kablar på marknaden som tillverkats före<br />
2006. Därför kan alltjämt en del frågetecken dyka upp.<br />
Nedan visas de korrekta färgmärkningarna, för kablar<br />
med gröngul ledare och för kablar utan gröngul ledare.<br />
Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.<br />
Parternas färg<br />
Skyddsledare Spänningsförande<br />
Blå<br />
Blå<br />
-<br />
Blå<br />
Gul<br />
Gul<br />
Gul<br />
Gul<br />
Brun<br />
Brun<br />
Brun<br />
Brun<br />
Blå Brun<br />
Mattias Hellqvist, Produktchef<br />
Blå<br />
Blå<br />
-<br />
Blå<br />
Brun<br />
Brun<br />
Brun<br />
Brun<br />
Parternas färg<br />
Svart<br />
Svart<br />
Svart<br />
Svart<br />
Grå<br />
Grå<br />
Grå<br />
Svart<br />
Svart<br />
Svart<br />
Grå<br />
Grå<br />
Svart
13.29|SIDA 14<br />
Elsäkerhetsverket är en av Sveriges ca 80<br />
myndigheter och har funnits i omkring 100 år.<br />
Dess uppgift är att ta fram regler för hur el och<br />
elektriska produkter ska hanteras så att varken<br />
människor, djur eller egendom kommer till skada.<br />
Man har också till uppgift att se till att reglerna<br />
följs.<br />
Tre enheter<br />
Verket har tre olika enheter: Administration/Information,<br />
Produktsäkerhet och Tillsynsdistrikt (Norra, Mellersta<br />
och Södra). Administration/Information ansvarar<br />
för verkets ekonomi- och personaladministration, IT,<br />
information, växel, lokalfrågor, arkiv och diarium. Denna<br />
enhet handhar även behörigheter. Produktsäkerhet<br />
utarbetar elsäkerhets- och EMC-föreskrifter, där man<br />
också medverkar i utvecklingen av de internationella<br />
regelverken. Den största arbetsuppgiften är dock<br />
marknadskontroll där man kontrollerar elprodukter<br />
hos tillverkare, importörer och återförsäljare över hela<br />
landet. Tillsynsdistrikten sköter den regionala tillsynsverksamheten.<br />
Man kontrollerar elarbeten och elanläggningar,<br />
både systematiskt och genom stickprov.<br />
Distrikten utreder också elolyckor och handlägger<br />
ärenden om tillämpning av föreskrifter och om dispenser,<br />
samt beviljar drifttillstånd för kraftledningar.<br />
Personal från distrikten deltar även i föreskrifts- och<br />
standardiseringsarbeten.<br />
Mikael Schmidt<br />
Produktsäkerhet<br />
Mikael Schmidt är enhetschef för Produktsäkerhet:<br />
– Vi gör stickprov och går helt enkelt ut och köper<br />
olika elektriska produkter. Därefter testar vi dem enligt<br />
standard, ner till teknisk detaljnivå. Självcertifiering<br />
har tillämpats sedan många år tillbaka, CE-märkningen<br />
är en sådan. Den innebär att tillverkaren eller importören<br />
själv intygar att produkten uppfyller alla grundläggande<br />
säkerhetskrav. Skulle en produkt inte uppfylla<br />
kraven kan vi belägga den med försäljningsförbud, i<br />
värsta fall återkallas den även från underleverantör<br />
I elsäkerhetens<br />
tjänst<br />
eller konsument. För en tid sedan uppmärksammades<br />
det att 75 % av alla bubbelbadkar inte följde reglerna,<br />
vilket fick försäljningsförbud till följd.<br />
Nya produkter<br />
– Det kommer ständigt nya produkter, fortsätter Mikael.<br />
Ett exempel är TV-apparater som man kan titta på i<br />
duschen. Kök och våtutrymmen är känsliga områden<br />
och regelverket är omfattande av förklarliga skäl.<br />
Många av de produkter som inte håller måttet kommer<br />
från Asien. Det betyder inte automatiskt att de är sämre,<br />
men att vi har andra krav här. Det är importörerna som<br />
ytterst är ansvariga för försäljningen i Sverige.<br />
– Vi har ett globalt samarbete med myndigheter i<br />
andra länder, berättar Mikael. Det finns en strävan mot<br />
att harmonisera utbudet inom EU och man har ett<br />
gemensamt ansvar för att den inre marknaden fungerar.<br />
Det innebär bland annat att man inte får medverka till<br />
handelshinder. Men det finns fortfarande områden där<br />
nationella regler gäller, exempelvis stickkontakter. Vi<br />
har ju olika vägguttag i olika länder.<br />
Tillsynsdistrikt<br />
Sverige är uppdelat i tre tillsynsdistrikt, med distriktskontor<br />
i Skellefteå, Stockholm och Hässleholm. Man<br />
arbetar med tillsyn av elarbete och elmateriel på företag<br />
och anläggningar. Detta sker både systematiskt och<br />
genom stickprov. Sammanfattningsvis kan man säga<br />
att man ser över ställen där elen skulle kunna vara farlig<br />
för levande varelser, dock inte i privatbostäder.<br />
Nollvision<br />
Håkan Lidman är överinspektör och enhetschef för<br />
Norra tillsynsdistriktet:<br />
– I Sverige har vi jämt över en god elsäkerhet, men<br />
det gäller att inte nöja sig med det. Vi arbetar för en<br />
nollvision för dödsfall och där är vi inte riktigt ännu.<br />
Förbättringsarbetet pågår ständigt och det finns många<br />
faktorer som bidrar till att vi går åt rätt håll, däribland<br />
bättre utbildad personal och bättre elmateriel. Kablarna<br />
och dess isolering har exempelvis förbättrats. Byggarbetsplatser<br />
tillhör de ställen där olyckor kan ske.<br />
Där ser vi att kraven på jordfelsbrytare har givit goda<br />
resultat. Gummikablarna har också utvecklats och<br />
klarar t ex UV-strålningen bättre. Vi har nyligen haft ett<br />
projekt där vi kontrollerade slumpvis utvalda byggarbetsplatser<br />
och även om allt inte var helt perfekt,<br />
så var vi ändå positivt överraskade av säkerhetsnivån.<br />
Men den kan naturligtvis ändå förbättras.<br />
Information<br />
– Så trenden går i positiv riktning, fortsätter Håkan.<br />
Men vad som ibland kan oroa oss är när folk som inte<br />
är tillräckligt kompetenta installerar, när kompisar<br />
hjälper varandra. Det förekommer fritidsolyckor i onödan.<br />
Vi försöker förhindra tillbud genom att informera,<br />
bland annat på vår hemsida, genom artiklar och vid<br />
samlingar som större organisationer håller.<br />
– Det skedde också en del olyckor i samband med<br />
stormarna. Många vill så väl, men att hantera träd som<br />
fallit på ledningar är farligt. Det måste ske genom<br />
elnätsägarnas styrning, annars är det förenat med livsfara.<br />
Nu har det ju dessutom blivit en stor press på<br />
nätägarna att förbättra näten.<br />
Utreder elolyckor<br />
Tillsynsenheterna utreder också elolyckor. Det är ett<br />
viktigt arbete och ofta får man åka ut på studs för att<br />
undersöka orsakerna. Av misstag gör man lärdomar<br />
och det är så som man kan förhindra upprepningar.<br />
Vilka är då de vanligaste anledningarna?<br />
– Fyra av fem olyckor beror på arbetsfel, eller den<br />
mänskliga faktorn som andra uttrycker det, säger<br />
Håkan. En av fem beror på tekniska fel. Det visar hur<br />
viktigt det är att man beter sig på rätt sätt. Samtidigt är<br />
det hoppfullt att det går att åtgärda.<br />
För en tid sedan uppdagades säkerhetsbrister på<br />
Forsmarks kärnkraftverk. Ingår sådana kontroller i<br />
Elsäkerhetsverkets uppgifter?<br />
– När det gäller kärnkraftverken har vi ett delat<br />
ansvar med SKI, Statens kärnkraftsinspektion. De övervakar<br />
all kärnteknisk verksamhet i Sverige. Vi kommer<br />
in på elbiten, att det inte finns några risker med hur<br />
själva elen hanteras.<br />
Håkan Lidman
Varför är kopparpriset<br />
så högt?<br />
Råvarupriserna går hela tiden upp och ner, men<br />
kopparen tillhör de som under de senaste 3-4<br />
åren legat på en konstant hög nivå. Det finns ett<br />
gemensamt världsmarknadspris på koppar som<br />
följs av hela branschen. De tre stora råvarubörserna<br />
på området är London Metal Exchange<br />
(LME), Comex i New York och Shanghaibörsen.<br />
Den viktigaste av dessa är LME vars kopparprisnotering<br />
är grunden för prissättningen i stora<br />
delar av världen.<br />
Vi vände oss till AB Elektrokoppar i Helsingborg,<br />
som tillhör våra leverantörer, för att få klarhet i<br />
orsakerna bakom prisökningarna.<br />
Världens största kopparkonsument<br />
Elektrokoppar i Helsingborg, som har 140 anställda,<br />
köper in s.k. kopparkatoder. Dessa ankommer<br />
i form av plåtar som väger 40 - 100 kg styck. De<br />
smälts ned, förädlas ytterligare och blir till halvfabrikat,<br />
som exempelvis valstråd eller profiler.<br />
Elektrokoppar säljer sina produkter i hela norra<br />
Europa. Bo Samuelsson är VD för bolaget:<br />
– Enkelt uttryckt är efterfrågan större än utbudet.<br />
Detta har naturligtvis flera orsaker. Det<br />
är högkonjunktur i de flesta världsdelar och det<br />
bidrar till satsningar överallt. Koppar finns ju i<br />
så många delar av samhället: kablar, ledningar,<br />
bostäder, elektronik etc. Men en av de stora<br />
anledningarna är Kinas ekonomiska uppsving.<br />
Man bygger och investerar stora summor i infrastrukturen<br />
och industrin växer. Kina har under<br />
2000-talet utvecklats till världens största kopparkonsument,<br />
alltså större än USA. Här används ca 4<br />
miljoner ton per år av världens totala förbrukning av<br />
17 miljoner ton.<br />
Bo Samuelsson<br />
Lågt pris tidigare<br />
– För några år sedan var kopparpriset<br />
betydligt lägre, fortsätter<br />
Bo. Detta fick till följd<br />
att flera gruvor fick lönsamhetsproblem<br />
och var tvungna<br />
att stänga, vilket t.ex. skedde<br />
i USA och på Filippinerna. Det<br />
tar sedan en avsevärd tid att<br />
starta upp igen. Oroligheter<br />
och krig påverkar, men kopparen<br />
har troligen inte berörts av<br />
exempelvis Irakkriget. Dessutom<br />
har alla råvarupriser gått upp. Samtidigt vill<br />
många kapitalplacerare ha råvaror i sina portföljer<br />
och det kan hjälpa till att driva upp priserna.<br />
Men det som nu händer i Kina är det som allra<br />
mest påverkar prisutvecklingen.<br />
Världen över<br />
Koppar utvinns på flera ställen i världen. Chile<br />
står för ungefär 40 % av produktionen. Peru,<br />
Australien, USA, Ryssland, Kazakstan och Polen<br />
tillhör också producenterna. Tidigare levererades<br />
koppar också från Centralafrika, men politiska<br />
problem och krig har gjort att utvinningen gått<br />
ner drastiskt. Sverige är också rikt på koppar och<br />
Boliden investerar nu i Aitikgruvan, som är belägen<br />
sydost om Gällivare och är en av Europas största<br />
koppargruvor.<br />
– Det finns både dagbrott och gruvor under<br />
marken världen över, berättar Bo. Själv har jag<br />
besökt en gruva i Portugal som låg 900 meter<br />
under marken.<br />
Framtiden<br />
Hur ser då framtiden ut på kopparfronten?<br />
– Ja, man kan ju egentligen bara<br />
spekulera, säger Bo. Gissningsvis<br />
kommer nog priset att vara<br />
fortsatt historiskt högt. Förra<br />
våren var det uppe i nästan<br />
9000, vilket var rekordhögt.<br />
Idag (slutet av mars) ligger priset<br />
omkring 7000 dollar per ton.<br />
Sker inte någon extrem händelse<br />
som gör att efterfrågan<br />
går ner dramatiskt så kommer<br />
det förmodligen att ta några<br />
år innan tillgången bättre kan<br />
möta efterfrågan.<br />
Ständigt pågående arbete<br />
– På <strong>Draka</strong> gör vi naturligtvis vad vi kan för att<br />
hålla våra kostnader nere, säger Anders Hermansson<br />
som arbetar med planeringen av råvaruinköp.<br />
Detta sker bland annat genom större centrala<br />
inköp och ett aktivt jobb med effektivisering i alla<br />
led. Det är ett ständigt pågående arbete och vi<br />
följer dagligen prisutvecklingen.<br />
Liten ordlista<br />
Katod: negativ elektrod, motsatsen är anod<br />
(det sista steget i kopparframställningen är en<br />
elektrolytisk process)
13.29|SIDA 16<br />
världens modernaste kabelfabrik
Nässjöfabriken byggdes 1977 och räknades då<br />
till de modernaste som fanns. 1993 byggdes den<br />
till och 2006 var det dags igen. Nu är en helt<br />
ny produktionslinje färdig och den officiella invigningen<br />
sker den 7 juni. Med vår nya linje ser<br />
vi till att även i fortsättningen hålla oss i framkanten<br />
av kabelutvecklingen. Och det innebär<br />
flera fördelar för dig som kund. Nu har vi inte<br />
bara möjlighet att mer än fördubbla vår tillverkningskapacitet,<br />
vi kan också tillverka grövre och<br />
längre mellanspänningskablar och fler typer av<br />
specialkablar.<br />
En intensiv period<br />
Projektledare för bygget är Ulf Södergren, produktionstekniker<br />
till vardags, som har erfarenhet av kabeltillverkning<br />
ända sedan tidigt 70-tal. Han har, liksom<br />
många andra medarbetare, haft bråda dagar under projektets<br />
gång.<br />
– Det här är en stor investering för oss och det har<br />
dessutom krävts en rejäl kraftansträngning av alla<br />
inblandade att hålla igång produktionen samtidigt som<br />
vi arbetat med den nya linjen. Men det är en mycket<br />
intressant process att få teknik, maskiner och människor<br />
att samarbeta för att göra en kabel så bra och<br />
tillförlitlig som möjligt.<br />
Mer än fördubbling av kapaciteten<br />
Med nybyggnationen mer är fördubblar vi vår tillverkningskapacitet<br />
av mellanspänningskablar. Det är en<br />
enorm efterfrågan på våra produkter. De senaste årens<br />
stormar har också gjort sitt till och elbolagen gör stora<br />
investeringar i näten.<br />
– Vi jobbar för högtryck och fabriken är igång dygnet<br />
runt, berättar Ulf. I Nässjö kör vi femskift så flitens lampa<br />
lyser ständigt.<br />
Uppgraderingar ger större möjligheter<br />
Vi gör tre uppgraderingar på maskinsidan när det gäller<br />
isolering, hopslagning och mantling.<br />
Den nya linjen medför att vi kommer att kunna<br />
tillverka grövre kablar än tidigare. <strong>Kabel</strong>tillverkning<br />
bygger mycket på gamla repslagarmetoder där parterna<br />
vrids ihop. Den nya hopslagningsmaskinen kan<br />
hantera större trummor mot vad vi klarade förut. Dessa<br />
roterar, så det krävs en hel del kraft för att klara av proceduren.<br />
Den nya linjen ger oss också större möjligheter att<br />
producera längre längder och fler typer av specialkablar<br />
för olika marknader, exempelvis med armering där<br />
kabeln blir tåligare mot dragpåkänningar och får ett starkare<br />
mekaniskt skydd.<br />
Hög byggnad<br />
Den nya byggnaden är 28 meter hög och sammanbyggd<br />
med den tidigare fabriken. I understa delen, nollplanet,<br />
huserar materialuppställningen. Hit kommer behållare med<br />
plastgranulat som sedan används till att isolera ledarna. På<br />
nästa våning är ackumulatorn placerad och ovanför den<br />
finns renrum med materialhantering. Här använder vi oss<br />
av renhetstänkande för att förhindra att partiklar förorenar<br />
kabeln (mer om det längre fram i artikeln).<br />
Höjden är en fördel<br />
Överst är maskinplan. Här står extrudrarna som hettar upp<br />
och formar plastisoleringen runt ledarna. Från detta översta<br />
plan går vulkaniseringsröret, där isoleringen tvärbinds,<br />
som en slak tvättlina ner till fabrikens golvplan. Här utnyttjar<br />
vi höjden för att få plastmaterialet att fästa på ledaren. I<br />
röret hänger den isolerade ledaren fritt omgiven av kvävgas.<br />
Man kommer upp till en temperatur på omkring 500<br />
grader, vilket gör att det inte får finnas något syre i röret på<br />
grund av brandrisken. I slutet av röret avslutas processen<br />
med ett internt kylvattensystem. Parten är nu hanterbar<br />
och rullas upp på trumma. I hopslagningsmaskinen vrids<br />
sedan parterna ihop till en kabelkropp. Skärmtrådar och<br />
eventuellt svällgarn (för totaltäta kablar) läggs också på<br />
här innan kabeln går vidare till mantlingen. Därefter märks<br />
kabeln med uppgifter om bland annat tillverkare, typ,<br />
datum, klockslag etc. Varje kabel genomgår sedan elektrisk<br />
slutprovning där man söker efter orenheter eller luftinne<br />
slutningar som kan ge upphov till genomslag på både kort<br />
och längre sikt. Efter genomförd provning av varje kabelmeter<br />
kan kabeln skickas vidare till kund.<br />
Viktigt att vara hel och ren<br />
Den nya linjen, liksom den tidigare, bygger på renhetstänkande,<br />
s.k. R3-teknik. Den används för att förhindra<br />
att främmande partiklar förorenar kabeln. Sådana skulle<br />
13.29|SIDA 17<br />
kunna ge upphov till genomslag. Därför är vi ytterst<br />
noggranna.<br />
– Vi är faktiskt petigare än vad man måste vara enligt<br />
lagen, säger Ulf. Men vi är mycket måna om att få en riktigt<br />
bra produkt, både vad det gäller kvalitet och säkerhet.<br />
Tekniken används av flera branscher där renhetsgraden<br />
är avgörande för produkten, exempelvis när det gäller<br />
läkemedel, livsmedel och elektronik. Med R3-tekniken blir<br />
kabeln mer driftsäker<br />
Optimering<br />
Nybyggnationen är också en del i <strong>Draka</strong>-koncernens<br />
omorganisation där varje fabrik optimerar och renodlar sin<br />
tillverkning. På så vis används resurserna på ett effektivare<br />
sätt. Fabrikerna och utvecklingsavdelningarna är indelade<br />
efter divisioner som sträcker sig över landsgränserna. Vi<br />
tar därigenom bättre vara på de samlade kunskaperna och<br />
tillverkningen blir mer rationell. I Nässjöfabriken produceras<br />
nu kraftkabel: 1 kV och mellanspänning 12-36 kV.<br />
Fakta Nässjöfabriken<br />
Lokalyta: 27 000 m2<br />
Antal anställda: 170<br />
Medelålder: 42 år<br />
Engagemangsnivå: 100 %<br />
Ulf Södergren<br />
Titel: Produktionstekniker<br />
Ålder: 59 år<br />
Arbetar: På <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> i Nässjö, började på<br />
föregångaren Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik i<br />
januari 1970<br />
Familj: Sambo + 2 barn från ett tidigare äktenskap<br />
Bor: I Nässjö<br />
Intressen: Djur & natur, teknik, mc, bilar (har renoverat<br />
en Mercedes 250CE -71)<br />
Dolda sidor: Är bra på att diska<br />
Idoler: Skådespelaren Gene Hackman och bandet<br />
Moody Blues<br />
Egenskaper: Tålmodig och lugn<br />
Favoritfilmer: Gudfadern, Gökboet och Bläckfisken<br />
(TV-serien)<br />
Sist lästa bok: The Story of Lean Production<br />
(om Toyotas effektiva arbetssätt)<br />
Om sig själv: Brukar ha lätt för att ha med människor<br />
att göra<br />
Motto: Gör rätt först & Man måste ha roligt mitt i<br />
allt allvar
13.29|SIDA 18<br />
Det har hänt en hel del inom <strong>Draka</strong>koncernen det<br />
senaste året. Produktionen har flyttats, omstrukturerats<br />
och vässats i flertalet fabriker. Vår stora<br />
omorganisation är nu till stor del genomförd och vi<br />
börjar redan nu se de fördelar vi förväntade oss.<br />
Bra blir ännu bättre<br />
Tanken bakom är att göra tillverkningen så effektiv som<br />
möjligt. Varje fabrik producerar det den är bäst på, vilket<br />
i praktiken också innebär att man producerar färre<br />
kabeltyper. På så vis koncentrerar man sig på ”sina” typer<br />
och har möjlighet att bli ännu skickligare på att tillverka<br />
dem. Man kan också göra längre serier och slipper dyrbara<br />
maskinomställningar och åstadkommer mindre mängder<br />
spillmaterial.<br />
Kostnadseffektive & snabbare<br />
Med den nya organisationen kommer maskinparken att<br />
utnyttjas effektivare och fler timmar per dygn. Detta innebär<br />
naturligtvis i sin tur att vi på sikt kan undvika en del<br />
kostnadshöjningar (säg den kund som inte uppskattar det)<br />
och vi får också en snabbare produktion (brukar också<br />
vara populärt). Vi kan redan nu konstatera att kabelproduktionen<br />
ökat, vilket är mycket positivt med tanke på<br />
den stora efterfrågan.<br />
Även specialister<br />
kan bli bättre!<br />
Nässjö<br />
För Nässjöfabrikens del innebar det bland annat att styr-<br />
och kopplingskablar samt klenare kraftkablar flyttades<br />
över till andra fabriker, exempelvis till Ystad, men också<br />
till Finland, Estland och Holland. I Nässjö koncentreras<br />
produktionen på mellanspänningskablar och med den<br />
nya produktionslinjen kan man dessutom öka produktionen<br />
med mer än det dubbla mot tidigare. Kraftkablar med<br />
större ledarareor samt fler specialkablar, exempelvis med<br />
armering, kan också tillverkas. Den nya linjen innebär en<br />
ordentlig uppgradering av maskinparken och är en kraftfull<br />
investering som vi har stora förväntningar på.<br />
Ystad<br />
Ystadsfabriken har lämnat över en del av installationskabeltillverkningen<br />
till Finland och kopplingskablar till<br />
Tjeckien och Spanien. Man har tagit över en del produktion<br />
av klenare kraftkablar och även specialiserat sig<br />
på halogenfria kablar.<br />
Hårt arbete ger utdelning<br />
Fortfarande återstår en del praktiska förändringar, men<br />
de stora dragen är genomförda och det känns bra att<br />
konstatera att vi är på rätt väg. Med andra ord; det blir<br />
ännu bättre att vara kund hos <strong>Draka</strong><br />
Om du besöker oss i Nässjö så upptäcker du att vår<br />
kundtjänst flyttat till nya lokaler, närmare bestämt<br />
25 meter från den gamla platsen. Tittar du in till<br />
höger efter entrén öppnar sig ett luftigt, u-format<br />
kontorslandskap där ett gäng flitiga medarbetare<br />
servar kunder av hjärtans lust.<br />
Samlade krafter<br />
Numera sitter innesäljare, offerthandläggare, logistikavdelning<br />
och teknisk support mer samlade vilket underlättar<br />
arbetet. Det blir också närmare till produktchefer och<br />
marknadsansvariga.<br />
– Detta är definitivt en förändring till det bättre och ett<br />
bra avstamp inför det nya året, säger Ulrika Lundqvist, chef<br />
för kundtjänst. De gamla lokalerna blev också mörkare i<br />
samband med byggnationen av den nya produktionslinjen,<br />
vi satt mer eller mindre i skuggan av den. Här är öppnare<br />
och vi får in mer dagsljus.<br />
– Det har bara varit positiva reaktioner på flytten: större<br />
utrymme, ljusare lokal och vi sitter närmare offertavdelningen,<br />
vilket är praktiskt, berättar Maj-Lis Ducourneau.<br />
Och Anne-Louise Nilsson håller med:<br />
– Det är en ljus och trevlig arbetsplats, en trivsam miljö.<br />
Smidiga möten<br />
– Det blir också smidigare att umgås och ha möten, fortsätter<br />
Ulrika. Vi når varandra lättare och ser snabbt vilka<br />
som är på plats. Det känns också som om vi fått en bättre<br />
gemenskap. Vi brukade ha roligt på jobbet tidigare också,<br />
men nu känner man sig till och med lite ljusare i sinnet.<br />
Det hoppas vi ska smitta av sig på våra kundkontakter. Jag<br />
tror till och med att vi fått gladare ansikten, säger Ulrika<br />
med ett skratt.<br />
Anne-Louise Nilsson<br />
25 meter kan göra stor skillnad
Några personligheter<br />
Tomas Kraft<br />
Titel: Försäljningschef Infrastruktur<br />
Ålder: Snart 35 år<br />
Arbetar: På <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong> i Nässjö sedan augusti 2006<br />
Tomas har en gedigen bakgrund i branschen.<br />
Han började som installatör och jobbade<br />
sedan som säljare och försäljningschef i<br />
elgrossistledet. Därefter tog han klivet in i<br />
tillverkningen hos <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>.<br />
Familj: Gift med Jennie och har en son, Oskar, på<br />
4 år samt en nyfödd baby<br />
Bor: I Nässjö<br />
Intressen: Förutom jobbet; golf på sommaren och<br />
skidåkning på vintern, och så familjen,<br />
naturligtvis<br />
Dolda sidor: Världen mår bättre av att de är dolda…<br />
Idoler: Varierar väldigt mycket; människor som gör<br />
något bra<br />
Egenskaper: Social, trevlig, positiv, envis<br />
Favoritfilm: Armageddon (De uträttar något storslaget<br />
som alla andra tror är omöjligt och ger aldrig<br />
upp)<br />
Sist lästa bok: Det var ett tag sedan, men då var det<br />
Henning Mankell som gällde<br />
Beskriv dig själv: Smidig (inte bara kroppsligt)<br />
Motton: Kör hårt & Problem är till för att lösas<br />
Sven-Erik Persson<br />
Titel: Försäljningschef och ansvarig mot grossist<br />
Ålder: 53 år enligt födelsebeviset men känner sig<br />
betydligt yngre till sinnet.<br />
Arbetar: På <strong>Draka</strong> i Ystad. Sven-Erik har varit med<br />
i ”familjen” länge. Han började 1989 som<br />
utesäljare på OEM-avdelningen på<br />
dåvarande Bjurhagens Fabriker AB i Malmö<br />
och blev efter något år försäljningschef<br />
för avdelningen. De senaste åren har han<br />
arbetat som försäljningschef för <strong>Draka</strong>´s<br />
export- och projektförsäljning. Har nu också<br />
huvudansvaret för försäljning till svenska<br />
grossister.<br />
Familj: Hustrun Monica, två utflugna döttrar:<br />
Cecilia, 25, och Jenny, 23.<br />
Bor: I nyrenoverad villa i Limhamn, nära havet<br />
och Öresundsbron (är infödd malmöbo).<br />
Intressen: All ledig tid under den varma årstiden läggs<br />
på segling. Vintertid blir det skidåkning,<br />
helst i något alpland. Att umgås med vänner<br />
och bekanta är också mycket viktigt.<br />
Dolda sidor: Dolda även för innehavaren.<br />
Idol: Jordenruntseglaren Mange Olsson som är<br />
en fantastisk inspirationskälla, alltid glad<br />
och positiv oavsett vad som måste lösas.<br />
Egenskaper: Vill ha mycket att göra, gillar arbetet.<br />
Favoritfilm: Ingen speciell, men håller på att se alla<br />
Mankellfilmerna.<br />
Sist lästa bok: Kommer inte ihåg.<br />
Om sig själv: Är utbildad elektriker, kom i kontakt med<br />
försäljning (efter att ha jobbat som<br />
elektriker i några år) som innesäljare på<br />
ett elgrossistbolag i Malmö. Har arbetat<br />
totalt omkring tio år som säljare hos<br />
tre olika elgrossister. Är praktiskt lagd<br />
och har totalrenoverat ett antal hus genom<br />
åren och provat på snickeri, murning,<br />
målning, VVS osv. Gillar dock inte<br />
trädgårdsarbete, men tvingas ibland ut i<br />
13.29|SIDA 19<br />
trädgården i alla fall… Matlagning till<br />
vardags är inget större intresse, men agerar<br />
gärna kock i goda vänners lag. Har sysslat<br />
med segling sedan tonåren, både på<br />
kappseglingsnivå (med hyfsat resultat) och,<br />
på senare tid, mest med familjesegling.<br />
Kallas för SVEPET (fick smeknamnet av<br />
kollegor när han började på Bjurhagen<br />
1989).<br />
Motto: Försök lösa saker snabbt & praktiskt,<br />
”ingen långbänk”.<br />
Anna Ridell Björk<br />
Titel: Marknadsassistent<br />
Ålder: 30 år<br />
Arbetar: På <strong>Draka</strong> i Nässjö sedan<br />
december 2006<br />
Familj: Man & två barn<br />
Bor: I Nässjö<br />
Intressen: Musik, mc, träning (kick’n box), resor<br />
Dolda sidor: Drömmer om en Harley-Davidson V-Rod och<br />
har gärna med mormor som spätta<br />
Idoler: Johnny Cash, Joey Ramone & mormor<br />
Ethel 95 år<br />
Egenskaper: Musikberoende (har själv spelat piano)<br />
Favoritfilm: Den siste mohikanen<br />
Sist lästa bok: Scar tissue av Anthony Kiedis<br />
Om sig själv: Är morgon- och kvällstrött, men hinner vara<br />
pigg däremellan<br />
Motto: Tänk på det du har, inte på det du inte har
13.29|SIDA 20<br />
Sigvard har varit<br />
med i gänget sedan<br />
1958<br />
En trogen skara<br />
Har man som Sigvard Johansson varit trogen<br />
företaget sedan 1958 har man gedigna kunskaper<br />
om kabeltillverkning. Vid 16 års ålder började han<br />
på dåvarande Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik i Västberga,<br />
Stockholm. Liksom kollegan Olle Wassberg följde<br />
han med när produktionen flyttades till Nässjö<br />
1977.<br />
Första årskullen<br />
Sigvard gick den treåriga yrkesutbildningen till kabelmekaniker<br />
i slutet på femtiotalet. Yrkesskolan var ett nytt<br />
grepp och Sigvard tillhörde den första årskullen. Undervisningen,<br />
både teori och praktik, var förlagd till Liljeholmens<br />
<strong>Kabel</strong>fabrik där han alltså började 1958. Man läste bland<br />
annat svenska, matte, fysik och kabelteknik.<br />
– Där fick jag lära mig allt från grunden, berättar Sigvard.<br />
Jag arbetade på vad vi kallade för bilkabelavdelningen, där<br />
tillverkades kablar till Volvo, Saab och Scania. Det var<br />
förresten där som jag träffade min fru, Maria, och vi gifte<br />
oss 1965.<br />
Rekordung arbetsledare<br />
– Efter praktiken gjorde jag militärtjänst och återvände till<br />
fabriken efter den. 1962 började jag studera till ingenjör<br />
på kvällstid, det var på Aftonskolan. Vid 23 års ålder blev<br />
jag arbetsledare, den yngsta i företagets historia. Jag tror<br />
jag håller det rekordet ännu. 1965 slutade jag på bilkabelavdelningen<br />
och började istället arbeta på maskinkonstruktionskontoret.<br />
Bitande kallt och frusna fransmän<br />
Sigvard har många lustiga episoder att berätta om från sin<br />
yrkesbana. Det har varit lite småroligt nästan jämt, som<br />
han uttrycker det. Under sista året i Västberga arbetade<br />
han mycket med flytten.<br />
– Vi flyttade tillverkningen från Västberga i Stockholm<br />
till Nässjö på småländska höglandet i januari 1977. Det var<br />
nästan en meter snö. Golv och tak fanns på den nybyggda<br />
fabriken, men väggar och uppvärmning var det lite sämre<br />
med. Vi började montera nyinköpta maskiner och det var<br />
bitande kallt, värst var det för elektrikerna. Vi hade några<br />
franska montörer på plats och de ville åka hem. De tyckte<br />
att de aldrig varit med om dess like till kyla. Så vi fixade tält<br />
och värmefläktar för att få dem att stanna och det gjorde<br />
de efter lite övertalning. Faktum är att vi upplevde lite<br />
samma sak nu i vinter med tillbyggnaden av den nya<br />
produktionslinjen. Det har varit kallt för byggarna, fast nu har<br />
vi varken haft någon övertalning eller fransmän här …<br />
Framtidsplaner<br />
Sigvard arbetar som produktionstekniker, men pensioneringen<br />
är inte långt borta.<br />
– Jag ser fram emot pensioneringen den 10 juli, fast frågan<br />
är ju hur jag känner det i augusti, säger Sigvard. Å andra<br />
sidan har jag flera projekt och planer. Yngsta dottern bor<br />
på Solkusten i Spanien, mellan Gibraltar och Malaga, och<br />
vi har även tillgång till ett hus där. Så förmodligen kommer<br />
vi att tillbringa fyra-fem månader där varje år. Men av<br />
ren nyfikenhet kommer jag nog att hålla mig uppdaterad<br />
angående den nya produktionen.<br />
Fotnot:<br />
Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik bildades ur Liljeholmens Stubinfabrik.<br />
Företaget blev sedan föregångare till ASEA <strong>Kabel</strong> som i sin tur<br />
blev ABB <strong>Kabel</strong> som sedan blev <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. En kedjereaktion<br />
som sträcker sig över mer än 130 år!<br />
Olle började<br />
på företaget som<br />
15-åring<br />
Olle Wassberg tillhör våra mest erfarna medarbetare.<br />
Han började 1960, som 15-åring, på Liljeholmens<br />
<strong>Kabel</strong>fabrik. När tillverkningen sedan flyttades till<br />
Nässjö följde han och hans familj med söderut till<br />
Småland.<br />
Flyttade med familjen<br />
– Jag och min fru hade haft planer på att flytta, berättar<br />
Olle. Våra barn var små och det mesta stämde så vi följde<br />
med flyttlasset söderut. Vi var sex stycken från företaget<br />
som flyttade med, bland dem Sigvard Johansson (se annan<br />
artikel).<br />
Yrkesskola<br />
Olle började sin karriär i branschen genom att gå en<br />
yrkesskola där han utbildade sig till kabelmekaniker under<br />
tre år. Stockholms stad stod för teorin och ett företag för<br />
praktiken, i Olles fall Liljeholmens <strong>Kabel</strong>fabrik. 1966 blev<br />
han arbetsledare och därefter produktionsledare. För åtta<br />
år sedan lämnade han ifrån sig personalansvaret för att använda<br />
sina erfarenheter mer i produktionen, med processhjälp.<br />
Numera arbetar Olle som produktionstekniker och<br />
rycker bland annat in om något krånglar.<br />
Omväxling<br />
– Genom åren har jag haft en rad arbetsuppgifter, vilket
har varit bra och omväxlande, säger Olle. Jag har varit med<br />
om att utveckla maskiner och ny teknik har kommit och<br />
gått. Det känns som om jag varit med om en epok. Under<br />
min yrkesbana har vi gått ifrån sladdar till kraftkabel. När<br />
jag började i Västberga tillverkade vi styr- och signalkablar.<br />
Numera koncentrerar vi oss på kraftkabel i Nässjöfabriken.<br />
– Både jag och familjen trivs bra i Nässjö och det har<br />
varit ett bra ställe för barnen att växa upp i, avslutar Olle<br />
En trogen skara firar<br />
30-årsjubileum<br />
Det finns många medarbetare som varit trogna<br />
företaget i imponerande många år. Några flyttade<br />
med företaget från Stockholm när tillverkningen<br />
överfördes till Nässjö. Andra kommer från Nässjötrakten<br />
och började på företaget när Nässjöfabriken<br />
stod nybyggd och klar 1977. Gemensamt för dem<br />
alla är att de under detta år varit trogna företaget<br />
i minst 30 år.<br />
Uppstart<br />
Ulf Södergren tillhör dem som började på Liljeholmens<br />
<strong>Kabel</strong>fabrik i Västberga utanför Stockholm. Det var den 7<br />
januari 1970.<br />
– Jag började som processtekniker och maskinoperatör<br />
på Sveriges första CV-linje (kontinuerlig vulkanisering,<br />
i detta fall en PEX-linje). Fabriken tillhörde då ASEA. Därefter<br />
arbetade jag som produktionsledare inom flera produktionsavsnitt<br />
i Västbergafabriken. Jag var tillfälligt med<br />
några veckor i Nässjö 1977, som produktionsplanerare i<br />
samband med att produktionen där startades upp. Från<br />
1979 jobbade jag där permanent som produktionstekniker.<br />
Stora förändringar<br />
– Det produktionstekniska arbetet har genomgått en stor<br />
förändring under de år jag varit med, säger Ulf. Idag bedrivs<br />
ändringsarbete mer som ett lagarbete, i teamform, där flera<br />
funktioner inom organisationen ingår och där framför allt<br />
operatörerna är delaktiga i ett tidigare skede. Jag själv jobbar<br />
fortfarande med produktionstekniska arbetsuppgifter och<br />
trivs med mina arbetskamrater. Projektledning kan vara en<br />
del av mitt arbete och det är intressant för att det finns avgränsade<br />
mål för resurser och tid. Det är alltid en givande<br />
utmaning att ha ansvaret för en organisation som agerar<br />
med kraftsamling under en begränsad period och där<br />
hantera olika situationer som kommer upp. Men det är lätt<br />
att känna sin litenhet ibland.<br />
En betydande händelse<br />
Lisbeth Eng började den 12 april 1977 och arbetade då<br />
med reception, växel och sekretariat.<br />
– Många av dessa arbetsuppgifter har nu mer eller<br />
mindre försvunnit från företaget, berättar Lisbeth. Mina<br />
arbetsuppgifter från hösten 1992 blev i stället löneadministration.<br />
Jag trivs mycket bra på <strong>Draka</strong>, både med<br />
arbetsledning och arbetskamrater, det är väl ett måste om<br />
man varit kvar här i 30 år. Det har naturligtvis hänt en del<br />
genom åren, men en intressant och betydande händelse<br />
för oss på tillverkningsenheten i Nässjö var när ABB <strong>Kabel</strong><br />
i november 1991 beslutade att flytta all kabeltillverkning<br />
till Nässjö.<br />
Och Anne-Louise Nilsson håller med.<br />
– Det var en milstolpe för oss. Det hade ju lika väl kunnat<br />
bli nedläggning. Flytten ägde rum våren 1993 och vi<br />
hade invigningsfest den 18 juni 1993.<br />
Det papperslösa samhället<br />
Anne-Louise började sin anställning den 1 maj 1977. Då<br />
jobbade hon på expeditionen med utleveranser.<br />
– När jag började var det papper, penna och skrivmaskin<br />
som gällde. Sedan kom datorerna i mitten på 80-talet<br />
och då skulle vi få det papperslösa samhället och alla vet<br />
väl hur det gick …<br />
Idag jobbar jag på kundtjänst som innesäljare. Jag trivs<br />
bra och har dagligen kontakt med trevliga kunder.<br />
Genom åren har det hänt en del, även sådant som kanske<br />
inte är direkt jobbrelaterat.<br />
– Under en period ordnade vi gammeldanskurser i vår<br />
matsal. En av de största entusiasterna var vår platschef,<br />
Bernt Mirvéus. Han var laddad med frottéhandduk för att<br />
torka svetta i dansens virvlar. Och i pausen var det dags<br />
för skjortbyte.<br />
Bra arbetskamrater viktiga<br />
Att ha bra arbetskamrater är en viktig del av jobbet och<br />
en stor anledning till att man stannar på ett företag i 30 år.<br />
Den åsikten delas av många. Ingegerd Ottosson började<br />
i augusti 1977 och har arbetat vid hopslageri, dragbord<br />
och glödg genom åren. Peter Gustavsson anställdes våren<br />
1977. Han har bland annat jobbat vid bandningsmaskinerna<br />
och arbetar idag med lossning och lastning. Christer<br />
Ferm började i augusti 1977, då som maskinoperatör.<br />
Arbetsuppgifterna har växlat och han jobbar idag med<br />
materialplanering och försäljning inom <strong>Draka</strong>, s.k. Intercompany<br />
Trading. Jan-Erik Fransson kom till företaget i<br />
april 1977 och arbetade då med EP 77, som var en partspruta.<br />
Han har just avslutat 15 år på laboratoriet och börjat<br />
i produktionen vid en extruder, EP 41.<br />
Vi gör vågen för dessa och alla andra medarbetare som<br />
varit trogna företaget i så många år.<br />
Fotnot om <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>s historia:<br />
<strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>s svenska historia börjar redan 1870. Då startade<br />
Theodor Winborg, som även grundat Winborgs Ättiksfabrik,<br />
Liljeholmens Stubinfabrik i Stockholm och här tillverkades<br />
stubintråd, rep och kablar. Med elektricitetens frammarsch i<br />
Sverige ökade behovet av kablar och ledningar och 1916 köpte<br />
ASEA in sig i det framgångsrika företaget. 1993 var det dags<br />
för nästa epok och ASEA <strong>Kabel</strong> blev nu ABB <strong>Kabel</strong>. Fabriken<br />
i Stockholm lades ner och delar flyttades till Nässjöfabriken,<br />
som började byggas 1976. Den 1 januari 1999 gick ABB <strong>Kabel</strong><br />
samman med anrika Bjurhagen i Ystad, vilket grundats 1924.<br />
Hösten 1999 förvärvades så företaget av holländska <strong>Draka</strong><br />
Holding och blir, som helägt dotterbolag, <strong>Draka</strong> <strong>Kabel</strong>. Med<br />
andra ord finns många års erfarenheter och kunskaper samlade<br />
inom företagets väggar.<br />
13.29|SIDA 21<br />
Oss experter emellan<br />
Du känner säkert till Voltimum, nätportalen som är<br />
fullproppad med information för folk i elbranschen.<br />
Voltimum startades av de ledande leverantörerna<br />
för att fungera som en samlingsplats på internet där<br />
ny teknik och andra intressanta branschuppgifter<br />
presenteras.<br />
Här finns också en expertpanel som svarar på<br />
allehanda frågor. Hans Videll och Mattias Hellqvist<br />
från <strong>Draka</strong> sitter med i den.<br />
Europeiskt företag<br />
Voltimum har kontor och portaler i flera länder, däribland<br />
Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Österrike.<br />
Planer på ytterligare utökning finns. Det är en mängd<br />
yrkesgrupper som besöker Voltimums hemsida: installa-<br />
törer, konsulter, grossister, kunder, tillverkare etc. Här finns<br />
någonting för alla som jobbar i elinstallationsbranschen.<br />
Många tjänster<br />
På hemsidan erbjuds ett antal tjänster, en del är gratis, andra<br />
kan man utnyttja genom ett medlemskap. Expertpanelen<br />
tillhör betaltjänsterna, men då får man också tillgång till en<br />
rad experter och flera andra praktiska verktyg.<br />
– Vi tar upp en mängd frågor och områden som kan<br />
vara av intresse, berättar Hans. Expertpanelen är uppdelad<br />
i olika ämnesområden. Mattias och jag svarar på frågor<br />
som rör kraft- och installationskablar. Som guldmedlem i<br />
Voltimum har man därigenom möjlighet att enkelt få svar<br />
på sina frågor. Det är verkligen ett utmärkt tillfälle att få<br />
tillgång till branschkunskaper.<br />
– Arbetet i Voltimum innebär också att vi föreläser på<br />
mässor (Easy Fair) två gånger per år, fortsätter Hans. Utöver<br />
det presenterar vi även artiklar i tidningen Elektrikern.<br />
För dig som helt gratis vill får reda på vad som händer<br />
kan beställa nyhetsbrevet. Gå in på www.voltimum.se för<br />
mer information.<br />
Hans Videll
13.29|SIDA 22<br />
<strong>Draka</strong> satsar på nästa<br />
generation (också)<br />
<strong>Draka</strong>s fadderklass, som går tredje året på naturvetenskapliga<br />
programmet på Brinellgymnasiet i<br />
Nässjö, gjorde i höstas en uppskattad resa till västkusten.<br />
Där ingick besök på Molekylverkstan och<br />
Borealis i Stenungsund samt Ekocentrum (där vi<br />
har en utställningsmonter) och Liseberg i Göteborg.<br />
Fadderklassen är en del i <strong>Draka</strong>s mångåriga arbete<br />
för elever och studenter.<br />
Högstadium och gymnasium<br />
Både i Nässjö och Ystad tar vi emot praktikanter som går<br />
på högstadiet (8:an och 9:an) och på gymnasiet. I Nässjö<br />
följer vi dessutom en klass från det naturvetenskapliga<br />
programmet på Brinellgymnasiet, från första till sista läsår.<br />
Vi ordnar då med besök på <strong>Draka</strong> där vi försöker anpassa<br />
visningen efter vad eleverna läser, som t ex ellära eller plaster.<br />
Elever kan göra APU-praktik (arbetsplatsförlagd utbildning)<br />
hos oss och vi är också med och bidrar till resor<br />
med intressanta mål, vilket ovan nämnda utflykt var ett<br />
exempel på. Nu till våren håller vi på att förbereda en föreläsning<br />
om vågkraft där medarbetare till professor Mats<br />
Leijon kommer att berätta om det i media uppmärksammade<br />
forskningsprojektet utanför Lysekil där man utvinner<br />
energi ur havets vågor.<br />
Högskola<br />
Vi har också ett samarbete med Jönköpings Tekniska Hög<br />
skola (tidigare Ingenjörsskolan i Jönköping) och Handelshögskolan<br />
i Jönköping. Även här fungerar vi som faddrar<br />
åt ett antal studenter och man kan dessutom ansöka om<br />
att få göra sitt examensarbete hos oss.<br />
Trainee<br />
Tillsammans med två andra företag erbjuder vi en traineeverksamhet<br />
för studenter som avslutat sin högskoleutbildning.<br />
Studenten får då möjlighet att under ett år arbeta tre<br />
till fyra månader på varje företag och är under den tiden<br />
anställd på respektive företag. De företag som vi för närvarande<br />
samarbetar med är Nässjö Affärsverk (elnät, fjärrvärme,<br />
vatten och renhållning) och ITAB (butiksinredningar).<br />
På så vis får studenten möjlighet att pröva på yrken inom<br />
tre olika branscher och att knyta värdefulla kontakter.<br />
– Vi tycker det är viktigt att stödja nästa generation och vi<br />
har haft kontakt med skolor i många år, säger Lena Edeborg<br />
på <strong>Draka</strong> i Nässjö. Det sprider också lite goodwill för<br />
trakten och det är roligt att få visa upp företaget och de<br />
möjligheter vi kan erbjuda.<br />
Vill du veta mer om vårt arbete med elever och studenter<br />
kan du kontakta Lena Edeborg på <strong>Draka</strong>: lena.edeborg@<br />
draka.com eller 0380-554181.<br />
50 M HALOGENFRI<br />
EQLQ 3G1,5<br />
E 04 100 01<br />
RoHS Metermärkt<br />
515003080104<br />
300/500 V<br />
UV-skyddad för utomhusbruk i Norden<br />
Förläggning -15° C<br />
Enklare med ny<br />
märkning på<br />
halogenfria kablar<br />
50 M HAL<br />
EQQ<br />
E 04 4<br />
RoHS<br />
515003080104<br />
Så var det dags. <strong>Draka</strong> ändrar beteckningarna på<br />
de halogenfria kablarna, vilket kommer att ske<br />
successivt under våren. Detta innebär exempelvis<br />
att ABBJ blir AXQJ, EBBJ blir EXQJ och FBBJ<br />
blir FXQJ. Vi räknar med att detta kommer att<br />
underlätta för våra kunder, eftersom den övriga<br />
branschen använder X och Q. Det gäller att lyssna<br />
på kunderna.<br />
Först ut<br />
– Bakgrunden till vår kabelmärkning, med dubbla<br />
B:n, är helt enkelt att vi tidigare hette ABB <strong>Kabel</strong><br />
och tillhörde ABB-koncernen, berättar Mattias<br />
Hellqvist, produktchef på <strong>Draka</strong>. Flera av dessa<br />
kablar var vi först ut med på marknaden och vi<br />
valde att ha beteckningen B med i produktnamnen.<br />
De flesta av våra konkurrenter tog sedan en<br />
annan väg och använde X och Q istället. På så<br />
vis uppstod en del förvirring som vi förstått gjort<br />
livet lite komplicerat både för beställare och för<br />
användare. Alltså anpassar vi oss för att göra det<br />
enklare för våra kunder.<br />
Beteckningssystem<br />
<strong>Kabel</strong>beteckningarna kan för en oinvigd se ut som<br />
slumpvis ihopsamlade bokstäver. Så är det naturligtvis<br />
inte. De bygger på ett nationellt svenskt<br />
beteckningssystem för kablar. Första bokstaven<br />
anger vilket material som använts till ledaren,<br />
andra bokstaven gäller isoleringen, tredje bokstaven<br />
gäller manteln eller annan konstruktionsdetalj,<br />
fjärde bokstaven gäller en konstruktionsdetalj<br />
eller användning, finns en femte bokstav<br />
anger även den en konstruktionsdetalj eller an<br />
vändning. Om vi använder AXQJ som exempel<br />
betyder det alltså att A stör för aluminiumledare,
OGENFRI<br />
-Light 3G1,5<br />
50 01<br />
Metermärkt<br />
UV-skyddad för utomhusbruk i Norden<br />
300/500 V<br />
Förläggning -15° C<br />
X för tvärbunden polyeten (PEX) i isoleringen, Q<br />
för flamskyddad termoplastisk polyolefin i manteln,<br />
J för att den förläggs i mark. Logiskt, eller hur?<br />
Det är alltså bara namnen som vi ändrar, inte<br />
kabelkonstruktionen. Du kan fortfarande förvänta<br />
dig samma höga kvalitet som vanligt.<br />
En snabb översikt över gamla<br />
och nya kabelnamn:<br />
ABBJ = AXQJ<br />
AXBJ = AXQJ FULLSKÄRM<br />
FBBJ = FXQJ<br />
AXBJ-RMF = AXQJ-RMF<br />
AXBJ-F = AXQJ-F<br />
EBB-LIGHT = EQQ-LIGHT<br />
EBB-AL = EQLQ<br />
FBB-AL = FQLQ<br />
EBBJ = EXQJ<br />
RB= RQ, ändras också till HAR-benämning<br />
H05Z1-K och H07Z1-K<br />
FB = FQ, ändras också till HAR-benämning<br />
H07Z1-R<br />
EB = EQ, ändras också till HAR-benämning<br />
H07Z1-U<br />
FBAR = FQAR<br />
EBBR 500 V = EQQR<br />
FBBR = FQQR<br />
EBLR = EQLR<br />
EBBR 100 V = ELQRB<br />
ELBY = ELQYB<br />
ELABY = ELAQBY<br />
EBEB = ELEQB<br />
RBB = RQQ<br />
FEB = FEQ<br />
FEFB-EMC = FEFQ-EMC<br />
HAR-märkning för ökad<br />
säkerhet och större användarvänlighet<br />
inom Europa<br />
Det finns olika typer av standarder och märkningar<br />
som alla syftar till att få säkrare och bättre produkter.<br />
Inom Europa strävar man efter att harmonisera<br />
kabelutbudet genom att ta fram gemensamma europeiska<br />
standarder för kablar och dessutom erbjuda<br />
möjlighet till s.k. HAR-märkning. <strong>Draka</strong> är en av få<br />
svenska kabeltillverkare som i sitt sortiment erbjuder<br />
HAR-märkta produkter. Detta gäller bland annat<br />
enkelledaren H07V-R (FK) med PVC-isolering. Nu<br />
står vi i startgroparna för att få HAR-märka den<br />
halogenfria motsvarigheten H07Z1-R (FB som snart<br />
blir FQ). H står alltså för harmoniserad kabel. HAR<br />
är en frivillig tilläggsmärkning som innebär ytterligare<br />
ett steg mot ökad kvalitet. HAR-märkningen<br />
medför nämligen att tillverkningen och produkten<br />
regelbundet kontrolleras av ett utomstående organ<br />
och kabeln blir därmed ”Europagodkänd”.<br />
HAR unika kontroller av det hårdare slaget<br />
Säkerhet och funktionalitet är ledord som ligger till grund<br />
för allt vårt arbete på <strong>Draka</strong>. Därför är standardiseringen<br />
ett naturligt sätt för oss att jobba på. HAR-märkningen i<br />
sig är inget nytt och H07V-R (FK) har funnits i många år.<br />
Men det kan vara intressant att veta att det för att få använda<br />
HAR-märkningen ställs hårda krav och att det också<br />
gäller att kontinuerligt leva upp till dem. Till att börja<br />
med måste fabriken vara godkänd enligt olika kvalitetssystem.<br />
Därefter görs prov på den specifika kabeln. Här<br />
testas bland annat konstruktion, ledare och isolation. Efter<br />
certifieringen kontrolleras dessutom tillverkningen och<br />
produkten minst en gång i kvartalet. Skulle villkoren inte<br />
uppfyllas kan certifikatet dras in, så det gäller att inte slappna<br />
av utan fortsätta att hålla fanan högt. HAR-märkningen är<br />
unik genom sina hårda, återkommande kontroller. I vårt<br />
fall är det ETL SEMKO som utfärdar certifikatet och som<br />
även genomför kontrollerna.<br />
HAR fördelar<br />
För att ett land ska kunna utfärda HAR-certifieringar måste<br />
landet i sig vara HAR-godkänt. Det innebär bland annat att<br />
det har en sådan lagstiftning att det inte genom handelshinder<br />
favoriserar sina egna fabriker. För exporterande<br />
företag ger naturligtvis HAR fördelar och ibland är olika<br />
certifieringar en nödvändighet för att överhuvudtaget<br />
komma i fråga vid vissa affärer. Dessutom, har man en HARlicens<br />
kan myndigheterna i ett annat CENELEC-land inte<br />
ifrågasätta kabeln. (De flesta västeuropeiska och numera<br />
flera östeuropeiska länder är medlemmar i CENELEC.)<br />
På så vis blir kabeln genom sin HAR-märkning ”Europagodkänd”.<br />
HAR inte alla<br />
Finns det då möjlighet till HAR-märkning för alla typer av<br />
kablar? Nej, det gör det inte, även om ambitionen är att få<br />
med så många som möjligt. Det kan finnas vissa olikheter<br />
länderna emellan, exempelvis när det gäller installationstraditioner.<br />
Även klimatet medför olika behov vilket i sin<br />
tur ger upphov till skillnader i kraven. Men i de fall där<br />
man i princip har samma behov och krav kan man göra<br />
en europeisk standard och då blir HAR-märkningen ett<br />
verktyg som visar att man har att göra med en kvalitetsprodukt.<br />
En del tillverkare avstår från att HAR-märka sina<br />
harmoniserade kablar, sannolikt av kostnadsskäl, och nöjer<br />
sig med att tillverka exempelvis en H07V-R (FK). Det är<br />
också ett alternativ, men då finns inte någon tillverkningskontroll<br />
från ett oberoende organ och rent formellt har<br />
kabeln inget ”Europagodkännande”. <strong>Draka</strong> har alltså valt<br />
att satsa på märkning med tillhörande kontroller.<br />
Ordlista<br />
ETL SEMKO: Tillhör ett av världens största provnings- och<br />
certifieringsföretag, Intertek, vilket har kontor och laboratorier i<br />
över 100 länder världen över. ETL SEMKO i Sverige är europeiskt<br />
huvudkontor och har omkring 250 anställda i Kista. (SEMKO står<br />
för Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten.) ETL SEMKO är<br />
ackrediterat av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk<br />
kontroll) och allmänt organ för flera av EU:s direktiv.<br />
CENELEC: Comité Européen de Normalisation Electrotechnique,<br />
sammanslutning av europeiska nationalkommittéer som arbetar<br />
med att harmonisera nationella standarder inom elområdet samt<br />
för att undanröja tekniska handelshinder.<br />
Fotnot:<br />
HAR-märkning ska skrivas med följande symboler: (trekant) HAR<br />
(trekant). Men för att få en mer lättflytande text har vi endast<br />
skrivit så i rubrikerna.<br />
13.29|SIDA 23
Slutet gott, allting gott<br />
Katt tog<br />
tåg till <strong>Draka</strong>!?<br />
Vi tycker det är roligt med besökare. Kanske<br />
visste katten om det som tog tåget från<br />
Göteborg till Nässjö och till slut dök upp vid en<br />
maskin inne på <strong>Draka</strong>s fabrik. Missen hade lyckats<br />
rymma från matte, som reste med två katter<br />
från Åmål till Göteborg. Bedrövad såg ägaren katten<br />
försvinna på stationen i Göteborg och lyckades<br />
inte hitta den igen. Vad som sedan hände vet ingen<br />
säkert, och katten har inte yppat ett ord, men man<br />
misstänker att den åkt med under ett tåg till Nässjö.<br />
Sedan dök den upp på <strong>Draka</strong> i en bullrande maskin.<br />
Här blev den väl omhändertagen<br />
och nästan som en<br />
huskatt, tills den<br />
rymde igen. Dock<br />
kom den tillbaka och då<br />
tog Jonas Sinkkonen<br />
med katten hem till<br />
familjen, där barnen<br />
blev överlyckliga.<br />
Djurens Vänner<br />
i Nässjö gjorde efterforskningar med hjälp av idmärkningen<br />
i kattens öra. Den ledde till en veterinär<br />
i Åmåltrakten, sedan gick det inte att komma vidare.<br />
Men ryktet gick och en mormor på ett äldreboende<br />
började fundera på om det var barnbarnets katt. Och<br />
det var det! Så historien fick ett lyckligt slut och<br />
Tussen, som Jonas familj döpte katten till, fick<br />
komma hem och heta Piccus igen, som tydligen var<br />
det riktiga namnet. Så nu hoppas vi missen ligger<br />
hemma och spinner, istället för att oroa matte<br />
genom så långväga studiebesök.<br />
13.29|SIDA 21<br />
B<br />
13.29 UTGES AV DRAKA KABEL SVERIGE AB, 571 88 NÄSSJÖ