Popministern som blev politruk - Leif Pagrotsky - Veckans Affärer

VECKANS AFFÄRER | NR 15 | 7 APRIL 2002
32
Veckans Profil
Popministern
som blev
politruk
Leif Pagrotsky är före detta handelsministern med
popgloria som har blivit en högst konventionell
näringsminister. Som på garvade politikers vis svarar
”å ena sidan” och ”å andra sidan” på reporterns alla
frågor. Vart tog regeringens populäraste statsråd vägen?
AV GUNNAR LINDSTEDT FOTO HANS GEDDA
Det är motigt för leif pagrotsky.
Som tidigare popminister kunde
han sola sig i glansen med svenska
rockstjärnor på utlandsturné
eller åka på IT-mässa med internetgurus.
Den tiden är över. Leif
Pagrotsky har blivit näringsminister
och designmöblerna på hans
kontor har auktionerats ut. Nu sitter
ministern i ett hörnrum i betongkolossen på Jakobsgatan
i centrala Stockholm och tittar in i gamla traditionella
oljemålningar som företrädaren Björn Rosengren
satte upp.
Traditionalismen har brett ut sig på väggarna och
även näringsminister Leif Pagrotskys synpunkter på
svenskt näringsliv är mer konventionella. När han tillträdde
för ett halvår sedan var förväntningarna stora.
Men idag är Sveriges företagare besvikna, konstaterade
Dagens Industri häromdagen. Med undantag för Wallenbergarna
som får hjälp att försvara sin ägarmakt, så
har Leif Pagrotsky retat upp Företagssverige och visat
att han inte förstår vad det innebär att driva företag. Utlovade
åtgärder för att förbättra småföretagens villkor
tycks inte få mer stöd från Pagrotsky än hos företräda-
ren Björn Rosengren. Ingen vågar bryta det traditionella
tänkandet.
Under den timme som Veckans Affärer samtalade
med näringsministern avhandlades många frågor:
energipolitiken, kärnkraften, de statliga företagen och
det svenska näringslivsklimatet. Leif Pagrotsky svarade
inte sällan undvikande och gled förbi kärnfrågan. Å ena
sidan, förklarade Leif Pagrotsky, beror USA:s krig inte
alls på ett ökat beroende av importerad olja, å andra
sidan konstaterade han att George Bush själv pratar om
att oljan är så viktig att ”ökad tillförsel måste prioriteras”.
Å ena sidan tycker Leif Pagrotsky att beslutet att
avveckla kärnkraften ska genomföras men å andra sidan
får energiföretagen själva bestämma om livslängden ska
förlängas med nya investeringar; ”livslängd i det här
fallet är lite töjbart i och med att man med investeringar
kan påverka den återstående livstiden”, säger han.
Leif Pagrotsky tycker inte om att svenska småföretagare
och sparare flyttar sina pengar utomlands för att
undgå beskattning. Han ser dock inte det som brister i
det svenska företagsklimatet och menar samtidigt att
pengarna antagligen återinvesteras i svenska aktier, via
utländska depåer i Luxemburg eller Cayman Island.
Med hetta har han givit sig in i debatten om graderad

33
VECKANS AFFÄRER | NR 15 | 7 APRIL 2002

VECKANS AFFÄRER | NR 15 | 7 APRIL 2002
VeckansProfil LEIF PAGROTSKY
”Näringsministern gillar inte att bli avbruten, och upprepar gärna
inövade men intetsägande svar gång på gång”
rösträtt på aktier. Leif Pagrotsky gillar inte den
utländska företeelsen med ”gyllene aktier”
(som ger inflytande med vag relation till kapitalinsats),
men tycker att det svenska systemet
med A- och B-aktier är utmärkt (som ger samma
sak). Han är kritisk till att EU inte avskaffar
”gyllene aktier”, men vill absolut inte att EU
ensidigt ska röra Sveriges system med röstdifferentierade
aktier. Men å andra sidan är
A- och B-aktier inget som svenska staten ska
använda, och Leif Pagrotsky understryker att
han INTE rekommenderar användningen av
A- och B-aktier. Hans försvarar bara rätten att
de ska finnas…
Kanske måste en näringsminister värja sig
mot anstormningen av olika partsintressen
som bombarderar hans departement. Kanske
gör detta att många svar får karaktären ”å ena
sidan” och ”å andra sidan”. Under sitt halvår
som näringsminister har Leif Pagrotsky fått
det betydligt svettigare och den massiva
medievänlighet han tidigare åtnjutit lär nog
vara över. Under vårt samtal framträder en
näringsminister som inte gillar att bli avbruten
och som gärna upprepar inövade men intetsägande
svar gång på gång när den envise
reportern inte förstår.
Tror du att oljan är en av orsakerna till
att USA nu anfaller Irak?
”Nej, det tror jag inte.”
Måste USA öka sin import från Mellanöstern?
Leif Pagrotskys nätverk
GÖTEBORG
Familjen Pagrotsky är
från Göteborg där
pappan hade tygaffär
och mamma Gerd
var konsertpianist.
Brodern David Pagrotsky
är affärsman
och bor i London. Leif
Pagrotsky är gift med
Iskra som är arkitekt.
De har barnen Oskar
och Sonja och till-
34
SCANPIX
Ingvar Carlsson
bringar somrarna i
sommarstugan utanför
Fjällbacka. Grannen
Percy Barnevik
tillhör bekantskapskretsen,
men också
affärsmannen Hans
Liebermann och Claes
De Nergaard som
är verksam vid Europeiskainvesteringsbanken
men kommer
från Göteborg.
”Nej, oljeproduktionen har ökat i andra delar
av världen. Beroendet av Mellanöstern och
Persiska viken har minskat sedan Gulfkriget.
Nu kommer Ryssland på bred front och Nordsjön
har ökat.”
Men är det inte lite naivt att tro att världens
viktigaste energitillgång, oljan, som
till 60 procent finns i Mellanöstern, inte
har spelat någon roll för kriget?
”Jag tror inte att det är därför de krigar i Irak.
Att regionen är så speciell har naturligtvis med
oljan att göra. Länderna där är rika och har råd
att köpa mycket krigsmateriel. Irak har kunnat
rusta från början – men detta är ett indirekt
samband.”
Tror du att vi om ett antal år får en ny
energikris därför att det blir brist på olja?
”Man har förutspått det många gånger men
har alltid lyckats hitta nya fyndigheter och jag
har ingen anledning att tro att den utvecklingen
skulle ta slut, däremot kan oljan bli svårare
att utvinna och därmed dyrare, men några kriser
beroende på att oljan håller på att ta slut
tror jag inte på.”
USA är stor importör av olja och måste
öka sin import radikalt, kanske med det
dubbla. Tror du inte Bushadministrationen
är medveten om dessa problem?
”George Bush har nu gett klartecken till
oljeletning i Alaska och ur naturvårdssynpunkt
känsliga områden i USA. Han låter
naturvårdsintressen väga lättare i dessa sam-
POLITIKEN
Leif Pagrotsky
arbetade åt dåvarande
statsminister
Ingvar Carlsson och
träffade i statsrådsberedningen
bland
annat Klas Eklund.
Under oppositionsåren
arbetade han i
riksdagsgruppen
med Jan O Karlsson,
Svante Öberg,
Gunnar Lund och
andra från kretsen
kring Kjell-Olof Feldt.
Arbetade då också åt
Göran Persson, och
när socialdemokraterna
vann valet
1994 flyttade de in på
finansdepartementet.
Med då var också
vännerna Ingrid
Iremark, Jan Larsson
och Anitra Steen.
Percy Barnevik Ingrid Iremark Ronald Fagerfjäll
SCANPIX
DI
manhang. Hans egen bakgrund från oljeindustrin
och hans regerings erfarenheter där gör
nu att oljesektorns intressen har en stark position
vid politikens utformning. Bush säger ungefär
som du, att oljan är så viktig att dess
intressen måste gå före och att behovet av
ökad tillförsel måste prioriteras.”
USA investerar nu i kärnkraft, är det en
väg som även Sverige borde gå?
”Jag tycker inte det är rätt väg för oss. Kärnkraft
är ingen attraktiv energikälla. Istället
måste vi hitta andra metoder för vår långsiktiga
energiförsörjning, förnybara energikällor
och effektivare användning av olja och gas.”
Exempelvis naturgas från Ryssland?
”Chefen för Gazprom kommer hit för att
försöka intressera oss att köpa mer naturgas av
honom. Ryssarna vill att vi ska bygga ut ett
gasnät i Mälardalen för att därigenom få mer
efterfrågan på naturgas.”
Vad betyder det att kärnkraften ska avvecklas?
”Det betyder att man har bestämt sig för att
kärnkraften inte är utvecklingsbar. Min ambition
är att omställningen ska bli så förutsägbar
att näringslivets behov av stabilitet tillgodoses.
Därför satsar vi på en gemensam lösning med
kraftindustrin där vi gemensamt fastställer en
produktionsvolym som sedan fasas ut. Sedan
får branschen själv disponera resurserna, vilka
aggregat som ska underhållas längre och vilka
som tas ur drift tidigare. Därigenom kommer
Michael Treschow
EKONOMIN
Förre Financial
Times-korrespondenten
Robert Taylor är
kompis med ”Paggan”,
liksom DI:s
Ronald Fagerfjäll,
tidigare chefredaktör
för Affärsvärlden.
Vin & Sprits styrelse
träffade han Claes
Dahlbäck och känner
LEIF HANSEN
också Olof Stenhammar,
Michael
Treschow och Leif
Johansson. Numera
har han kontakter
med Sören Gyll och
Kai Hammerich och
kan även ta telefonen
och ringa sin vän
Alan Greenspan i
USA.
Alan Greenspan
SCANPIX

vi loss från den politiska almanacksexercis
som präglat energipolitiken.”
10 miljarder investeras för att rusta upp
kärnkraftverken. Är det att avveckla?
”Kärnkraften kommer att finnas i Sverige
ännu ett tag. Därmed finns behov av underhåll
och förnyelse. Varje investerare får ju värdera
riskerna med sina kalkyler, det gäller också
kärnkraftsindustrin som får väga investeringar
mot de ekonomiska vinster de hoppas få.”
Ska kärnkraftverken finnas kvar under
hela sin livstid?
”Barsebäck är felplacerat och ska avvecklas i
närtid. Beträffande övriga verk för vi nu förhandlingar,
men vad som är livstid är i det här
fallet lite töjbart i och med att man med investeringar
kan påverka den återstående livstiden.”
Vad är din vision för förnyelsen av
svenskt näringsliv?
”Min vision är att vårt näringsliv ska bygga
vidare på sina styrkefaktorer. Hög grad av internationalisering,
att tävla med de bästa i världen
på hela världsmarknaden, att inte nöja sig
med att vara näst bäst och bäst på gårdagens
teknologi, att ligga i framkant. Antingen är
man bäst på att ta sig fram eller också har man
det väldigt svårt.”
Men vad som hänt under 1990-talet är
väl att Sveriges storföretag fått sig en
knäck, och att deras dominans nu håller
på att avta. Samtidigt blev tillväxten i ITsektorn
inte hållbar, plus att man rustat
ner och förstört de statliga företagen?
”Vad menar du? Du säger saker rakt ut...försöker
du provocera mig?”
Låt oss börja med storföretagen, går vi
mot ett slut för den här dominansen av
några få storföretag i Sverige?
”Vi har haft ett näringsliv av timglasstruktur,
många väldigt starka storföretag, många småföretag,
men färre medelstora företag där-
NAMN: Leif Pagrotsky.
FÖDD: 20 oktober 1951
i Göteborg.
FAMILJ: Sambo med Iskra,
två barn.
BOR: Villa i Nacka.
UTBILDNING: Fil kand och
pol mag.
KARRIÄR: Riksbanken
1975-77, ekonomidepartementet
77-82,
OECD 82-84, finansdepartementet
84-87,
statsrådsberedningen
87-90, planeringschef
finansdepartementet
90-91, riksdagsgruppens
kansli 91-94, statssekreterare
finansdepartementet
94-96, statsråd i statsrådsberedningen
96-97,
handelsminister 97-02,
näringsminister 02-.
PÅ NATTDUKSBORDET:
Fotbollsmagasinet Offside.
emellan. Det kan ändras, samtidigt har vi nya
storföretag. Vem trodde 1990 att Hennes &
Mauritz skulle bli börsens största och tyngsta
bolag? Vad gäller IT så var det en bubbla på
börsen, men IT har kommit för att stanna i våra
företag som arbetsmetod. Där flyttas positionerna
fram för varje vecka, och det har givit
Sverige en konkurrensfördel och ett försprång
som vi måste utnyttja. Men den bild du ger uttryck
för tycker jag är provocerande svart.”
Hur ska klimatet förbättras för normalt
företagande av nya småföretag?
”Det är ett normalt företagande jag beskriver.
Även här revolutionerar informationsteknologin.”
Men är det inte ett problem att många
småföretagare drar sig för att återinvestera
i nya projekt i Sverige och istället
flyttar pengarna utomlands. Enligt riksskatteverket
har 300-500 miljarder kronor
försvunnit ur landet?
35
VECKANS AFFÄRER | NR 15 | 7 APRIL 2002

VECKANS AFFÄRER | NR 15 | 7 APRIL 2002
VeckansProfil LEIF PAGROTSKY
”Vi har brist på ägare som tar ansvar när det blåser, vi har nu gott om
ägare som röstar med fötterna, men det behövs tydligare ägare”
”RSV:s uppskattning är en gissning, men det
är okända tal eftersom det handlar om pengar
som undanhållits från beskattning. Skattefusk
är naturligtvis en nackdel för Sverige, men därifrån
kan man inte dra slutsatsen att pengarna
inte är placerade i Sverige. Det kan mycket väl
vara så att samma människor fortsätter att investera
i Hennes & Mauritz och andra aktier
via hemliga bankkonton i Luxemburg.”
Är det bra, menar du?
”Skattefusk är naturligtvis en nackdel för
Sverige. Däremot menar jag att det är fullt okej
och ingen stor nackdel för Sverige om svenska
fondhandlare får konkurrens genom att svenska
sparare kan låta utländska förvaltare förvalta
förmögenheten. Det är ju inte olagligt att
ha sina aktier i en depå i Danmark eller Luxemburg
eller Cayman Island.”
Men är det bra för det svenska näringslivsklimatet?
”Sverige har inget problem med kapitalflödena.
Vi har överskott i bytesbalansen. Vi
har råd att låta svenska folket köpa aktier utomlands.”
Men problemet enligt många är att
Sverige går miste om investerare som
återinvesterar sina pengar i nya projekt
som ger nya företag i Sverige, där dessa
investerare är aktivt verksamma. Det är
inte samma sak som att investera på börsen.
Därför är det ett problem om pengarna
flyttas ut ur landet.
(Irriterat) ”Vi pratar förbi varandra, det verkar
inte som du förstår vad jag svarar.”
Jaha.
(Tystnad 7 sekunder)...
Och?
”Vi har inget problem med valutautflöde, vi
har tvärtom ett inflöde i form av ett mycket
stort bytesbalansöverskott. Vi har bra tillgång
till riskkapital, problemet är att investerarna
idag har en stark riskaversion – en väldig
skräck för risk. Det gör att det är svårare för
entreprenörer idag att finansiera sina idéer.
Det är denna kolossala omsvängning av denna
marknad som är ett problem och försvårar utvecklingen,
förstår du?”
Jag läste att Posten förbrukat en stor
del av sitt kapital under de senaste tio
åren. Och det är inte det enda statliga bolaget
som går dåligt – SJ, Terracom, SAS
är andra. Det är irriterande att företag
som ska sköta samhällets infrastruktur
varit så misskötta.
”Får jag tala också eller?”
Varsågod!
36
”Staten har en ganska stor företagsgrupp,
och jag tycker det är djärvt att generalisera
bara för att några företag har problem. Den
statliga företagargruppen som helhet är lönsam,
men SJ har mycket svåra problem, och
Posten har i delar av sin verksamhet mycket
svåra problem.”
Kan det bero på att bolagen misskötts?
”Jag vill uttrycka mig mer nyanserat. Postens
problem är att människor nu slutar gå till postkontoret
för att istället betala på internet. Det
är en utveckling som man förutsett men misslyckats
med att hantera. Posten har försökt vara
med också på den sida som växer och inte
bara på den del som krymper. Vad gäller SJ
har processen att avreglera en hundraårig
myndighet varit en utomordentligt svår process,
men jag tror att vi närmar oss målsnöret
nu.”
Men är det inte lite väl många bolag
som går dåligt?
”Vi har presenterat en helhetsredovisning,
en koncernredovisning, som förhoppningsvis
visar att det inte är riktigt så illa ställt att skattebetalarna
bara har ett svart hål att stoppa
pengar i.”
Varför lägger regeringen ner så mycket
energi på att bevara systemet med differentierad
rösträtt på aktier?
”Vi är alltid aktiva i de frågor vi är involverade
i inom EU. Jag själv är mycket aktiv i ministerrådet,
i detta fall konkurrenskraftrådet
(Competetiveness Council) som hanterar det
så kallade Take over-direktivet. Istället för att
hitta ett instrument för att underlätta struktur-
omvandling över gränserna, har detta förslag
istället blivit en prestigekamp där de stora länderna
och kommissionen enat sig på bekostnad
av små länder som har få röster att försvara
sig med. Det är exempel på den sämsta
sortens EU-politik.”
Du menar att det här i första hand gäller
småföretagen?
”De växande företagen. Den skilda rösträtten
på olika aktier har varit ett sätt för företag
att gå till börsen och skaffa kapital utan att entreprenören
har behövt ge upp kontrollen.”
Det har inget med storföretagen att
göra?
”Det har det också, men det har varit en väldig
överbetoning på familjen Wallenberg, ingen
nämner Handelsbanken som också bygger
sitt inflytande på detta. Jag har uppfattningen
att Sverige behöver starka och långsiktiga ägare
som tar ansvar för sina företag när de råkar i
kris, och därför tror jag inte att det här systemet
har varit så negativt för Sverige.”
Tror du inte att det har konserverat
gamla strukturer?
”Vi har brist på ägare som tar ansvar när det
blåser, vi har nu gott om ägare som röstar med
fötterna, men det behövs tydliga ägare som
inte kan gå och gömma sig.”
Tror du Michael Treschow skulle fått
11 miljoner kronor i styrelsearvode om
det inte funnits röststarka A-aktieägare
som driver igenom detta i Ericsson?
”Jag vet inte om det finns skillnad i ersättning
i företag som har röststarka aktier. Kanske
i så fall om familjeägare har en stramare
attityd. Men det faktum att vi har sett ägarmisslyckanden
i Ericsson och ABB är inte skäl
att döma ut hela systemet. Om företag och
investerare gör upp om villkor som de båda är
överens om så tycker inte jag att staten ska lägga
sig i. Jag tycker att det ska finnas alla sorters
kontrakt så länge vi har ett rimligt skydd för
minoritetens intressen.”
Då kan även vi införa ”golden shares”?
”Det tycker jag mer illa om, men jag konstaterar
att det reformarbete som nu pågår i EU
tar inte sikte på det systemet, trots att det är
konstigare och sämre. Låt mig samtidigt säga
att A- och B-aktier är inget som vi någonsin
har använt från statens sida. Inom staten ser vi
ingen anledning att använda olika rösträtt.
Min grundinställning till detta är att jag försvarar
avtalsrätten, men jag ger alltså inte en
rekommendation att det här är något som är
väldigt bra. I staten använder vi inte A- och Baktier.
” ■