Årsredovisning - Kungsbacka kommun

kungsbacka.se

Årsredovisning - Kungsbacka kommun

Årsredovisning

Kungsbacka kommun 2011


2

Vart gick skattepengarna?

100 kr som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2011 användes så här:

0,38 kr till Byggnadsnämnden

2,57 kr till Fritid

40,09 kr till Förskola & Grundskola

12,41 kr till Gymnasie & Vuxenutbildning

7,62 kr till Funktionsstöd

4,74 kr till Individ & Familjeomsorg

2,46 kr till Kollektivtrafik

8,47 kr till Kommungemensamma

kostnader och politisk verksamhet

1,51 kr till Kultur & Turism

0,22 kr till Miljö & Hälsoskydd

2,29 kr till Teknik skattefinansierat

17,25 kr till Äldreomsorg

Kungsbacka 2012

Produktion Informatörerna på Service

Redaktörer Erik Sjöberg, Barbro Ericson, Fredrik Simson

Omslagsfoto Hannah Larsson

Reportagefoto Sofia Sabel

Övriga fotografer Anna Rehnberg, Adam Folcker, Hannah Larsson, Sofia Sabel, Erik Sjöberg, Carina Olander,

Katarina Strandberg, Riksbanken

Grafisk form Format reklambyrå

Tryck

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011


En kommun som är bra

att bo, verka och arbeta i

Kungsbacka har under många år varit och är fortfarande en av Sveriges

bästa tillväxtkommuner. Tillväxten skedde tidigare ofta på bekostnad av

kommunens ekonomi, och underskotten var stora under många år. I slutet

på 90-talet och början på 2000-talet genomfördes därför en mängd åtgärder

som sedan dess har gett en stabil och god ekonomi med hygglig soliditet.

För drygt 10 år sedan inleddes därefter en stor satsning på

att även verksamhet och service för kommuninvånarna skulle

bli en av de bästa i landet. Kungsbacka ska vara en riktigt bra

kommun både att bo, verka och arbeta i.

2009 nominerades vi till Sveriges kvalitetskommun, och vi

har under senare år mottagit ett antal utmärkelser. Särskilt

värt att nämna är den goda position som våra skolverksamheter

har. Detta också sett ur perspektivet att vår vision pekar ut

skolverksamheterna som de vikigaste för vår kommun och vår

framtid.

2011 gick vi sedan i mål och utsågs till Sveriges Kvalitetskommun.

Ett tydligt bevis på att vi nu bedriver en verksamhet

som är bland de bästa i landet och som är till stor glädje för

våra invånare. Och som skattebetalare får du nu bevisligen en

mycket god återbäring på dina satsade skattekronor i form av

en väldigt bra verksamhet.

Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Utmaningen för

vår organisation är nu att inte luta sig bakåt och vara nöjda,

utan att arbeta vidare med de delar av vår verksamhet som

kan förbättras ytterligare. En annan utmaning är vår fortsatt

snabba utveckling, som måste balanseras mot kvalitet och

ekonomi. Kvalitet är tyvärr något som man inte kan erövra

för gott, utan något som vi måste arbeta med varje dag och

som kräver allas deltagande. Den av våra kommuninvånare

upplevda kvaliteten är aldrig bättre än det enskilda möte som

dagligen sker mellan våra invånare och varje anställd eller

förtroendevald i Kungsbacka. Utmärkelsen har vi fått för en

gemensam prestation, och vi har också alla ett fortsatt ansvar

för att varje dag upprätthålla en god kvalitet i mötet med våra

medborgare.

2011 var även i övrigt ett bra år för Kungsbacka. Trots extra

utgifter för pensionsskulden på 123 miljoner har kommunens

ekonomi klarat sig väl, nämnder och förvaltningar sköter sig

mycket bra och har god ekonomisk balans och stabilitet i sina

verksamheter. Kommunens befolkning har också ökat i förväntad

takt, och nya bostäder enligt uppställda målsättningar

har gett en önskad inflyttning. Måluppfyllelsen som helhet är

också bättre än tidigare.

I denna årsredovisning finns en utförlig redovisning över vad

vi åstadkommit under 2011 och även vilka de viktigare händelserna

är i varje verksamhet under året. Läs och begrunda.

Det är i huvudsak en mycket rolig läsning och visar väl vilket

fantastiskt förändrings- och utvecklingsarbete som bedrivs i

vardagen.

Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång.

Ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ett

engagerat och väldigt gott arbete under 2011.

Med hälsningar

Per Ödman

Kommunstyrelsens ordförande

Lasse Järvsén

Kommundirektör

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 3


535

nya bostäder byggdes.

Läs om hur det är att bo

i Kungsbacka på sidan 16.

6009 st

Så många var anställda i kommunen

i slutet av 2011. Om hur det är att arbeta

i Kungsbacka kan du läsa på sidan 44.

4

Gymnasie elever

på utbyte

i Frankrike

och Spanien

Sidan 8

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

88,1%

Andel elever i år 9 som

uppnådde målen i alla ämnen,

kommunala skolor. Läs mer om

barn och utbildning på sidan 30.

innehåll

Inledning .......................................................... 3

Politik och organisation .................................. 6

Tydligare krav på privata äldreboenden ........ 8

Sveriges Kvalitetskommun ............................. 10

Så har vi arbetat med vår värdegrund .......... 12

Så bra är vi jämfört med andra kommuner .. 14

En attraktiv kommun att bo i ....................... 16

Synpunkter ger ökat inflytande ................... 17

Trygghet bland grannar ................................ 18

Visionen visar vart vi vill ................................ 20

Prioriterade mål ............................................. 21

Fransk verkstad gav bra erfarenhet .............. 28


Kungsbacka

Sveriges

Kvalitetskommun

Läs juryns motivering på sidan 10.

-31,1 miljoner

Läs om årets resultat på sidan 48.

Barn och utbildning ...................................... 30

Stöd och omsorg ........................................... 34

Bygga, bo, trafik och park ............................ 36

Miljö ................................................................ 38

Fritid, kultur, turism och trygghet ................ 40

Arbete och näringsliv .................................... 42

Förvaltningsberättelse .................................. 44

12

prioriterade mål

uppnåddes.

Läs vilka på sidan 21.

Grannar som

håller koll

Sidan 18

Kontroller

på privata

äldre ­

boenden

Sidan 8

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 5


6

styrning och ledning

kvalitet

Politik och organisation

Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige,

kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har

egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet.

Kommunstyrelsen 2011–2015

Ordförande

Per Ödman (M)

1:e vice ordförande

Ulrika Landergren (FP)

Martina Krona (MP) saknas bild på.

Kommunfullmäktige

Politikerna i kommunfullmäktige har

det högsta ansvaret för den kommunala

verksamheten. De beslutar om

vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen

och samhällsbyggandet i

kommunen, vilken service kommunens

invånare ska få och hur pengarna

i kommunens budget ska användas.

Kommunfullmäktige kontrollerar

också att den kommunala verksamheten

sköts på ett riktigt sätt. Till sin

hjälp har man kommunrevisionen.

Kommunstyrelsen

Politikerna i kommunstyrelsen planerar,

leder och samordnar kommunens

verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen

genomför det som kommunfullmäktige

beslutat om. Till sin hjälp

har man de politiska nämnderna och

deras förvaltningar.

De politiska nämnderna

Varje politisk nämnd fattar beslut om

vilka tjänster och vilken service man

ska erbjuda kommuninvånarna inom

det område som man ansvarar för,

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

2:e vice ordförande

Eva Borg (S)

till exempel inom förskola, grundskola

och äldreomsorg.

Kommunala bolag

och stiftelse

Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen

Kungsbacka kommun.

Helägda bolag och stiftelse

Eksta Bostads AB, Fastighets AB

S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm

Delägda bolag: HallWan AB och

Kungsbacka Innerstads AB

Samägda uppdragsföretag

Hallandstrafiken AB, Räddnings-

tjänsten Storgöteborg och Renova

Entreprenadföretag

Förenade Care, Aleris, Attendo Care

och Carema Orkidén

Kommunalråd

2011

Hans Forsberg (M) Kjell­Åke Andersson (M) Lisa Andersson (M)

Per Ödman Moderaterna

Ulrika Landergren Folkpartiet

Eva Borg Socialdemokraterna

Thure Sandén (M) Jan Österdahl (M)

I september 2010 hölls val till kommunfullmäktige.

Så här fördelar sig

platserna mellan partierna efter valet:

Kommunfullmäktige

2011–2015

Moderaterna (M) 24

Folkpartiet liberalerna (FP) 7

Centerpartiet (C) 5

Kristdemokraterna (KD) 3

Socialdemokraterna (S) 10

Vänsterpartiet (V) 1

Miljöpartiet de Gröna (MP) 4

Kungsbackaborna (KB) 4

Sverigedemokraterna (SD) 3

Totalt antal platser 61


Funktionsstöd

Gymnasie- &

vuxenutbildning

Service

Teknik

Valberedning

Byggnadsnämnd

Kommunrevision

Individ &

Familjeomsorg

Miljö & Hälsoskydd

Krisledningsnämnd

Valnämnd

Kommunfullmäktige

styrning och ledning

kvalitet

Bolag och stiftelse

Kommunstyrelse

Förskola &

Grundskola Äldreomsorg

Kultur & Turism

Per Stenberg (M) Fredrik Hansson (C) Ann Molander (FP) Johan Tolinsson (S)

Utveckling och dialog i verksamheterna

Utvecklingsgrupperna

ger en helhetssyn

Kungsbackas utvecklingsgrupper arbetar

med viktiga kommungemensamma

utvecklingsfrågor och säkrar att det finns

en helhetssyn över förvaltningsgränserna.

Val av utvecklingsfrågor sker utifrån

omvärldsbevakning, politiska uppdrag

och identifierade förbättringsområden.

Det finns utvecklingsgrupper för information

och marknadsföring, IT, kvalitet,

ledarskap och medarbetarskap, samhällsplanering

samt verksamhetsstyrning.

Exempel på vad utvecklingsgrupperna

arbetat med under 2011:

• Ramverk för förvaltningarnas egna

webbplatser

• Regelverk för användning av sociala

medier

• E-tjänster

• Nytt telefonisystem

• Kommunens värdegrund Bitt

• Utformning av det kommungemensamma

kvalitetsbokslutet

• Regelverk för kvalitetsdeklarationer

• Utbildnings- och inspirationsdag

för samtliga chefer

• Ledarskapscaféer

• Utvecklingsgrupperna har även varit

styrgrupper för olika projekt, bland

annat för e-handelsprojektet, Kungsbackas

styrmodell, Kungsbackas uppföljningsmodell

och för flera samhällsbyggnadsprojekt

Invånardialog i fokus

I Kungsbacka har vi sedan länge ett nära

samarbete med våra invånare, men vi

strävar efter att hitta nya vägar för invå-

Fritid

Maj­Britt Rane

Andersson (S)

Överförmyndarnämnd

Roger Larsson (KB)

narna att komma till tals och påverka

sitt samhälle. Därför startade vi under

2011 arbetet med invånardialog. Under

året genomförde vi två testdialoger, om

kollektivtrafiken och om Inlags idrottsområde,

för att lära oss mer om hur man

kan arbeta med invånardialog.

Digital närvaro

Förväntningarna på att medverka i

sociala medier har ökat. Därför startade

vi under våren en egen Facebooksida

där invånarna kan ställa frågor och få

svar. Vi påbörjade också arbetet med

en förstudie om nya kungsbacka.se.

Förhoppningen är att en ny webbplats

ska öka tillgängligheten och möjligheten

till dialog med invånarna. Kommunens

intranät Insidan uppdaterades också

under året.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 7


8

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Företaget Aleris driver Kolla äldreboende

i Kungsbacka kommun. De träffar regelbundet

äldreomsorgens utvecklingsledare

Mikael Strömberg för att intyga att vård­ och

omsorgsavtalet mellan kommunen och Aleris

följs.

– Vi har en bra dialog med Kungsbacka

kommun. En god kontroll av vår verksamhet

underlättar även för oss, säger Eva Mellqvist,

verksamhetschef på Kolla äldreboende.


Tydligare krav

på privata

äldreboenden

Text: Katarina Strandberg

Foto: Sofia Sabel

Vad är kvalitet i äldreomsorgen och hur följer man upp den?

Förra året började arbetet med att få en bättre kontroll av de

privata företag som driver några av kommunens äldreboenden.

Utvecklingsledaren Mikael Strömberg fick uppdraget att hitta

ett bättre system.

under de senaste åren har fyra

äldreboenden i kommunen lagts ut på

entreprenad. Tre av dem drivs idag av

privata företag, medan det fjärde, Tölö

smedja, kom tillbaka i kommunens regi

under förra året.

Anmälda och oanmälda besök

För att garantera en god och säker vård

för kommunens äldre krävs att äldreomsorgen

kollar att de privata utförarna

gör det de ska. Det finns flera sätt.

MAS, äldreomsorgens medicinskt

ansvariga sjuksköterska och SAS, socialt

ansvariga samordnaren, gör stickprovskontroller,

men också besök på boendet

när en anmälan om missförhållanden

har kommit in. Varje år görs både planerade

och oanmälda kontroller. Kommunen

samarbetar med Skatteverket för

att undvika att oseriösa bolag tar över

verksamheten. De privata utförarna deltar

också i den årliga enkät som skickas

ut till de boende.

Tydligare krav underlättar

Mikael Strömberg följer upp det avtal

som har skrivits om hur vården och

”Granskningsarbetet

är en ständig process

och alltid

under utveckling.”

omsorgen ska se ut tillsammans med

verksamhetschefen. En god hjälp är

en ny form av checklista som han

utgår ifrån vid sina besök. På den finns

alla krav nedskrivna: allt ifrån larm,

måltider, hygienrutiner och nyckelhantering

till personalfrågor och ekonomisk

stabilitet.

– Vet vi vilken kvalitet vi vill ha är

det enklare att ställa krav. I senaste

privata utförare

kvalitet

upphandlingen har vi färre frågor där

utförarna ska besvara och beskriva verksamheten

och har istället formulerat fler

tydliga krav. Då blir det också lättare att

följa upp, säger Mikael Strömberg.

Personalen är också med

Checklistan gås igenom tillsammans

med verksamhetschefen och följs upp

under nästa kontroll. Nu är också personalen

med i dialogen om hur verksamheten

fungerar.

– Det är viktigt, för de kan ge en

annan bild än chefen, menar Mikael

Strömberg.

På de årliga utförarträffarna får företaget

en chans att ställa frågor och får

viktig information från äldreomsorgen.

En bra relation med personalen på de

privata företagen är a och o för en öppen

dialog.

I år fortsätter äldreomsorgen att förbättra

kontrollen av de privata utförarna.

Jobbet börjar redan under upphandlingen.

– Granskningsarbetet är en ständig

process och alltid under utveckling,

säger Mikael Strömberg.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 9


10

sveriges kvalitetskommun

kvalitet

det är bredden som är styrkan.

Kungsbacka är kommunen med kundfokus

som gärna mäter sig mot andra. Att utveckla

och förbättra är inbyggt i värdegrunden.

Kungsbacka har nått första platsen bland

svenska kommuner 2011 efter ett jämnt race.

Kommunen belönas framförallt för sitt

framgångsrika arbete med att skapa ett

tydligt styrsystem med ett bra samspel

mellan politiker och tjänstemän och för sitt

effektiviseringsarbete, som gett lägre kostnader

med bibehållen god kvalitet i verksamheterna.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

jURyNs motivERiNg


Prestigefylld utmärkelse

2011 belönades Kungsbacka med priset Sveriges Kvalitetskommun.

Utmärkelsen går till den kommun som lyckats bäst med att utveckla och

förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.

Årsredovisning 2010

KUNGSBACKA KOMMUN

handbok i Kungsbackas kommungemensamma

Bredden

Inom alla kommunala områden ligger

Kungsbacka i framkant. Vi ligger över

medel inom samtliga verksamhetsområden

i SCB:s medborgarundersökning

och dessutom i topp för Nöjd medborgarindex.

I Kungsbacka har vi i första hand

kundfokus och mätningar av upplevelser

hos dem vi är till för är en stark

drivkraft. Vi mäter oss inom stort sätt

alla verksamhetsområden. Vi jämför oss

ständigt med andra och vi välkomnar

externa utvärderingar.

Tydlig styrmodell

Kungsbacka kännetecknas av en stark

politisk styrning, där politikerna fokuserar

på målen. Vi kombinerar det med en

långtgående delegering till förvaltningscheferna,

som har en central roll. Mål

och uppdrag är tydligt formulerade, och

alla vet att det inte bara är ord på papper,

utan något som ska förverkligas.

Projektmodell

Vår projektmodell ger oss ett gemensamt

arbetssätt och språkbruk. Den

ÄREndEPRoCESS

för kommunstyrelse, nämnd och utskott

Det här är

Kungsbacka kommuns

styrmodell

handbok i Kungsbackas

kommungemensamma

sätter ramarna för hur projektarbete ska

bedrivas så att projektledare, projektdeltagare

och andra berörda kan koncentrera

sig på innehållet och resultatet.

Ärendehandbok

Varje dag fattas beslut i Kungsbacka

som berör de som bor och verkar i kommunen.

Oavsett på vilket sätt människor

påverkas är det viktigt att vi arbetar med

våra ärenden på ett sätt som gör att vår

trovärdighet upprätthålls och stärks.

Därför finns i ärendehandboken regler

för hur olika skrivelser ska se ut och

vad de ska innehålla. Där finns också

regler för registrering, expediering och

arkivering.

E-handel

Kungsbacka handlar rätt varor, till

rätt pris av rätt leverantör. Genom vår

e-handel vet varje beställare att leverantör

och priser är godkända av den som

är avtalsansvarig i kommunen. Flödet

omfattar hela kedjan från beställning till

faktura.

sveriges kvalitetskommun

kvalitet

Vi kallar den

BITT

Kungsbacka kommuns värdegrund

Vår värdegrund Bitt, en tydlig styrmodell,

ärendehantering och projektmodell är

några av de delar som ledde fram till

utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun.

Värdegrunden Bitt

– bemötande, inflytande, tillgänglighet

och trygghet

Vi som arbetar i Kungsbacka kommun

ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter

för kommuninvånarna att ha

inflytande över hur vi utför vår service.

Vi ska vara tillgängliga för invånarna.

På detta sätt skapar vi trygghet. Vi följer

ständigt upp värdegrunden och vet att

den idag genomsyrar i stort sett hela

organisationen, och vi kan mäta effekterna

av arbetet för dem vi är till för.

fakta om

utmärkelsen

Bakom utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun

står Sveriges Kommuner

och Landsting, Kvalitetsmässan,

Swedbank, Kommunal, Saco, TCO

och tidningen Dagens Samhälle.

Övriga nominerade kommuner

var Kinda, Nacka, Uddevalla och

Östersund.

7

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 11


12

vår värdegrund

kvalitet

Så har vi arbetat

med vår värdegrund

Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott Bemötande och ge

möjligheter för kommuninvånarna att ha Inflytande över hur vi utför våra

tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar

vi Trygghet. Detta är BITT – vår värdegrund.

Vår värdegrund Bitt ska genomsyra

hela organisationen på alla nivåer. Den

återfinns bland kommunfullmäktiges

prioriterade mål och den omsätts till

praktik på våra arbetsplatser.

Alla chefer har i sitt uppdrag att

arbeta med Bitt i sina verksamheter.

I medarbetarenkäten uppger över 90

procent av medarbetarna att de arbetar

aktivt med såväl bemötande, inflytande

som tillgänglighet.

Hösten 2011 gjorde vi en fördjupad

analys av Bitt-uppföljningen. Vi kunde

se att vi sammantaget har höga värden,

att vi står oss starkt jämfört med

andra och att vår utveckling över tid är

positiv. De områden som visade sig mest

prioriterade att utveckla framöver var

inflytande och tillgänglighet.

Detta har vi gjort under 2011

Förutom det vardagliga arbetet på våra

arbetsplatser har vi jobbat med projekt

och aktiviteter som syftar till att

förbättra oss inom något av ledorden

bemötande, inflytande, tillgänglighet

och trygghet.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

• vi har startat ett projekt för att

utveckla invånardialog i Kungsbacka.

• Arbetet med att formera en invånarpanel

har startats upp.

• inom Kulturskolans verksamhet

anordnas bland annat kurser under

skolloven som ett sätt att öka tillgängligheten

och att ge fler barn och

ungdomar tillträde till kulturskolan i

olika former.

• Resultat och erfarenheter från utbildningen

Förenkla helt enkelt har lett

till förändringsområden som omfattar

bland annat företagslots, näringslivsråd,

ny näringslivswebb och samlad

information till företagen. Syftet är

enklare och bättre service till företagen,

utan att ge avkall på god myndighetsutövning.

• För att driva på utvecklingen inom

hela kommunen så används vårt

intranät aktivt för att sprida erfarenheter

genom att sprida goda exempel

om hur man konkret arbetat med Bitt

inom olika verksamheter.

• Bitt-begreppen har använts vid medarbetarsamtal.

• i våra gymnasieskolor har arbetet med

kunskap om mobbning och kränkande

behandling fortsatt. I det arbetet ingår

utbildning om hur vi jobbar förebyggande.

• För att förbättra tillgängligheten och

förenkla för våra invånare att utföra

vissa ärenden har vi fortsatt utvecklingen

av e-tjänster.

• vi har arbetat med vikten av att

informera om våra verksamheter och

aktiviteter och att skriva vårdat, enkelt

och begripligt.

• Kommentarer som ges i våra brukarmätningar

har studerats med stort

intresse inom alla verksamheter och

ger ibland uppslag till förändringar

och nya lösningar. Ett exempel på

detta är de ökade öppettiderna i flera

av våra verksamheter.


Pilarnas riktning anger trenden

sett över 3 år. Pilarnas färg

indikerar kommunens värden i

förhållande till övriga Sverige.

Å

Vi ligger över rikssnittet

Gul pil Vi ligger lika

med rikssnittet eller att

det inte går att jämföra

med riket

Röd pil Vi ligger under

rikssnittet

Å Å Grön pil

Detta mätte vi

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Nöjd­Medborgar­Index, NMI 64 65 65 54

Nöjdhet med bemötandet vid

kontakt

med kommunen 7,1 6,9 7,1 6,6

Nöjdhet med servicen vid kontakt

med kommunen 7 6,8 6,8 6,5

Andel medborgare som uppfattar

att de får ett gott bemötande vid

telefonkontakt 76% 85% 93% 81%

Möjlighet till information om verksamheten

genom personliga möten iu 6,2 6,3 iu

Möjlighet att framföra synpunkter på

kommunen genom personliga möten iu 6,2 6,3 iu

Hur väl upplever medborgarna att

de har inflytande över kommunens

verksamhet? 48 49 44 41

vår värdegrund

kvalitet

Riket

2011 Kommentar Trend

Högsta resultat av alla deltagande

kommuner 2011.

47% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

42% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

Femte bästa resultat av

128 deltagande kommuner.

31% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

33% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

Här har vi, likt landet i övrigt en

sjunkande trend

Hur väl möjliggör kommunen för

medborgarna att delta i kommunens

utveckling? 47 48 49 47 Här ligger vi strax över rikssnittet.

Hur god är kommunens webbinformation

till medborgarna? 79 87 88 75

Antal inlämnade Kommentarer 679 610 516 iu

Information om vår tillgänglighet iu 6,1 6,1 iu

Efterfrågestyrda öppettider iu 6,1 6,5 iu

Andel medborgare som skickar in

en enkel fråga via e­post och får svar

inom två arbetsdagar? 60% 70% 98% 78%

Andel medborgare som får kontakt

med handläggare via telefon för att

få svar på en enkel fråga? 77% 54% 42% 56%

Hur trygga känner sig invånarna i

kommunen? 61 63 66 61

iu = ingen uppgift.

Femte bästa resultat av 165 deltagande

kommuner.

Läs mer om vår synpunktshantering

på sidan 17.

28% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

39% svarar 8­10 på den tiogradiga

skalan.

Näst bästa resultat av

128 deltagande kommuner.

Här ligger vi en bra bit under

riksgenomsnittet

Vårt resultat är mycket starkt för att

vara en stor kommun.

Å

Å

Å

Å Å Å Å Å

Å

Å

Å

Å

Å

Å

Å

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 13


14

kommunens kvalitet i korthet

kvalitet

Så bra är vi jämfört

med andra kommuner

Kommunens Kvalitet i Korthet är ett

verktyg för att jämföra kommuner med

varandra och beskriver kommunernas

kvalitet ur ett invånarperspektiv.

Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av

Sveriges Kommuner och Landsting. För

närvarande deltar 165 kommuner i detta

jämförelsenätverk.

Kommunens kvalitet undersöks årligen

ur fem perspektiv:

• tillgänglighet

• trygghet

• information och delaktighet

• Effektivitet

• Kommunen som samhällsutvecklare

Tillgänglighet

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Resultaten kan ge ett bra stöd för våra

förtroendevalda att få en sammanfattande

översiktlig bild av kommunens

kvalitet i jämförelse med andra kommuner.

Redovisningen är även ett bra

underlag i dialogen med invånarna.

Här nedan anger vi hur Kungsbacka

placerar sig jämfört med andra kommuner.

Läsanvisning

För att ge en snabb och enkel överblick

över hur Kungsbacka står sig jämfört

andra kommuner har vi delat upp utfallet

i fyra grupper, från mörkgrönt till

rött.

Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e­post och får svar inom två arbetsdagar

Andel av invånarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga

Andel av invånarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen

Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar

Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 08–17 på vardagar

Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum*

Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd

Trygghet

Hur trygga invånarna känner sig i kommunen

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar

Antal barn per personal i kommunens förskolor

* Måttet avser önskat placeringsdatum. Önskat datum kan vara kortare än lagens krav om plats inom fyra månader.

Alla som har ansökt om plats har fått erbjudande inom fyra månader.

Kungsbacka tillhör

den bästa gruppen

Kungsbacka tillhör

näst bästa gruppen

Kungsbacka tillhör

näst sämsta gruppen

Kungsbacka tillhör

den sämsta gruppen


Delaktighet och information

Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling

Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet

Effektivitet

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan

Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven för svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor

Elever i årskurs 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska.

Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år

Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram

Serviceutbud inom särskilt boende för äldre finansierat av kommunen

Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg

Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende

Serviceutbud inom hemtjänst finansierat av kommunen

Kostnad för hemtjänst kr per brukare

Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst

Serviceutbud inom LSS grupp­ och serviceboende finansierat av kommunen

Ej återaktualiserade ungdomar 13­20 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Samhällsutveckling

Sysselsättningsgrad i kommunen

Antal nya företag som startas per 1 000 invånare i kommunen

Antal förvärvsarbetande som tillkommit i kommunen jämfört med andra kommuner*

Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen.

Ohälsotalet hos kommunens invånare

Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall

Andelen miljöbilar i kommunens organisation

Andel inköpta ekologiska livsmedel

Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i

* Kungsbacka har tredje högst sysselsättningsgrad av Sveriges kommuner vilket innebär att vi missgynnas

i jämförelse med kommuner som har låg sysselsättningsgrad för detta mått.

kommunens kvalitet i korthet

kvalitet

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 15


16

medborgarundersökningen

kvalitet

En attraktiv kommun att bo i

Kungsbacka kommun genomför årligen Statistiska Centralbyråns

Medborgarundersökning. Resultaten visar att Kungsbacka är

en attraktiv kommun att bo och leva i. Nio av tio invånare kan

rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kungsbacka.

Medborgarundersökningen är en attitydundersökning

där invånarna ger sin

bild av hur de uppfattar kommunen och

dess verksamheter. Under 2011 deltog

128 kommuner. Kungsbackas resultat

från 2011 finns att läsa i sin helhet på

kommunens hemsida.

Undersökningen består av tre delar:

• Nöjd-Region-Index, NRI.

Mäter hur det är att bo och leva i kommunen.

• Nöjd-Medborgar-Index, NMI.

Mäter invånarnas betyg på kommunens

verksamheter.

• Nöjd-Inflytande-Index, NII.

Mäter vilket inflytande invånarna har i

kommunens verksamheter och beslut.

fakta om

SCB:s medborgarundersökning

128 kommuner deltog 2011.

Betygsindex kan ligga mellan

0 och 100.

• under 40 betraktas som

”inte godkänt”

• över 55 betraktas som ”nöjd”.

• över 75 betraktas som

”mycket nöjd”.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Fortsatt goda resultat

Precis som tidigare år får Kungsbacka

jämna och goda resultat vilket visar på

en genomgående hög kvalitet. Det sammanfattade

betyget för NRi, sänktes

något från förra årets toppnotering men

står sig fortfarande mycket väl mot

genomsnittet. Invånarnas upplevelse av

trygghet, som är en prioriterad fråga för

kommunen, är ett av de områden där vi

ökat mest.

Kungsbacka uppvisar för andra året

i rad det starkaste betyget för Nmi av

samtliga kommuner som deltog i 2011

års undersökning. Vi kan därför dra

slutsatsen att våra invånare generellt sett

är väsentligt mer nöjda med de kom-

Utfall

Kungsbacka

munala verksamheterna än riksgenomsnittet.

När det gäller invånarnas upplevelse

av inflytande över kommunens beslut

och verksamheter har Kungsbacka likt

landet i helhet backat. Vi ligger dock

fortfarande över snittet för riket. Detta

bekräftar att kommunens initiativ med

utveckling av invånardialog är en rätt

satsning.

Öppna svar bekräftar bilden

I årets undersökning inkom drygt 100

öppna svar. De flesta av dem berörde

områdena fysisk planering, kollektivtrafik,

bostäder, gång- och cykelvägar och

fritid. Den större delen av svaren som

inkom belyser redan kända förbättringsområden

som bekräftar många av de

strategiska inriktningar vi redan arbetar

med.

Svårt att hitta bostad

Bostadsområdet fortsätter att vara det

område där vi ligger under snittet för

deltagande kommuner. Flera av dem

som svarat tycker att det är svårt att

hitta ett bra boende och att vi borde

erbjuda fler olika typer av boendeformer.

Vi anstränger oss hårt för att möta den

stora efterfrågan på att bo i Kungsbacka.

Under det senaste året har 535 nya

bostäder producerats, där både hyresrätter

och bostadsrätter ingår.

Utfall

medel

Lägsta

utfall

Högsta

utfall

Nöjd-Region-Index, NRI 72 60 41 79

Rekommendation 81 64 36 86

Trygghet 66 61 37 85

Bostäder 55 59 29 71

Nöjd-Medborgar-Index, NMI 65 54 41 65

Bemötande och tillgänglighet 61 57 46 70

Nöjd-Inflytande-index, NII 44 41 28 54

Information 61 54 42 66

Påverkan 43 40 27 56


Synpunkter ger

ökat inflytande

Under 2011 fick vi in 516 synpunkter

via Kommentaren som är vårt kommungemensamma

system för synpunktshantering.

Genom Kommentaren

underlättar vi för invånarna att komma

med synpunkter, förslag, klagomål och

beröm. Vi använder kommentarerna

till vårt ständiga förbättringsarbete.

Det innebär att vi strävar efter att få in

mycket synpunkter.

Vid uppföljningen av inkomna Kommentarer

noterar vi följande:

• Antalet inkomna Kommentarer

minskar

• Antalet inkomna Kommentarer skiljer

sig väsentligt mellan de olika förvaltningarna

• Klagomål och synpunkter dominerar

och ett fåtal Kommentarer definieras

som politiska

Kvalitetsdeklarationer

Kvalitetsdeklarationerna är ett sätt för

invånarna att veta vilken service de kan

förvänta sig av oss i Kungsbacka kommun.

En kvalitetsdeklaration beskriver

en specifik tjänst och talar tydligt om

vilken service invånaren ska få. Samtliga

deklarationer tas fram i dialog mellan

kunder, politiker och tjänstemän.

kommunens webbplats beskriver vi

samtliga kvalitets deklarationer.

Varannat år genomförs en fördjupad

intern granskning av hur vi arbetar med

våra kvalitetsdeklarationer.

Nästa gransknings kommer att

genomföras under 2012.

Övrig synpunktshantering

Utöver Kommentaren så finns andra

kanaler och system för synpunktshantering.

Det vanligaste sättet att lämna

synpunkter är personliga möten eller

direktkontakt per telefon. Många gånger

tillfrågas synpunktslämnaren om vi kan

lägga in deras synpunkt i Kommentaren

men ofta avböjs detta erbjudande.

Exempel på systematiska arbetssätt

utöver Kommentaren för att ta del av

synpunkter:

• Lagstyrd avvikelsehantering inom

socialtjänsten

• Förvaltningsspecifika system för

synpunktshantering

• Öppna svar i brukarundersökningar

• Olika sorters rådslag med våra intressenter

Kvalitetsdeklarationer från

äldreboenden och hemtjänst.

kvalitetsdeklarationer

Håller vi det vi lovar?

I Kungsbacka finns 113 kvalitetsdeklarationer

uppdelat på

tio av våra förvaltningar.

• Vi har fullt ut infriat våra

löften för 80 av dem

• Vi har delvis infriat våra löften

för 27 av dem

• Vi har inte infriat våra löften

för två av dem

• Vi har inte kunnat följa upp

om vi infriat våra löften för

fyra av dem

synpunkter och löften

kvalitet

Förvaltning Totalt Obesvarade

Teknik 259 0

Fritid

Kommunstyrelsens

72 0

förvaltning 52 8

Service

Förskola

35 1

& Grundskola 27 13

Miljö & Hälsoskydd 20 3

Äldreomsorg 15 0

Kultur & Turism 14 2

Plan & Bygg

Individ

8 0

& Familjeomsorg 6 4

Funktionsstöd 5 4

Gymnasie

& Vuxenutbildning 3 0

Totalt 516 35

Produktion: Informatörerna på MedborgarserviceiFoto: Sofia Sabel, Anna RehnbergiTryck: Printus 2012

Det här lovar vi

dig som har hemtjänst

Produktion: Informatörerna på MedborgarserviceiFoto: Sofia Sabel, Anna RehnbergiTryck: Printus 2012

Det här lovar vi

dig som bor på äldreboende

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 17


18

företagare

På i Hultavägen Kungsbacka i Åsa började kommun grannsamverkan under förra året.

Kenneth Nilsson, Sture Lundström, Kent Holmén

och Lennart Börjesson är några av kontaktombuden

som hjälper till att löpande informera grannar och hålla

inbrottsstatistiken nere i området.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011


under de senaste åren har bostadsinbrotten

varit många i Kungsbacka

liksom i övriga landet. Redan förra året

uppmuntrade kommunen till grannsamverkan

för att förebygga inbrott och den

satsningen fortsätter också framöver. I

kommunens och polisens gemensamma

handlingsplan för 2012–2014 är ett av

målen att öka tryggheten i offentliga

miljöer och bostadsområden.

Fyra träffar per år

Idag finns grannsamverkan på 210 gator

i kommunen. Polisen och Brå, Brottsförebyggande

rådet, bjuder in till fyra

träffar per år för boende som vill starta

grannsamverkan.

– Vi berättar om vad grannsamverkan

innebär, hur de ska agera om de

ser något misstänkt och så utser man

kontaktombud för området. Minst 80

procent av de boende i ett område måste

vara med, berättar Camilla Tjernberg,

Brå-utvecklare.

Brå har löpande kontakt med ombu-

trygghet

vision & mål

Trygghet bland grannar

” Folk hejar

och pratar mer.”

Att göra Kungsbacka tryggare för kommuninvånarna handlar

mycket om förebyggande arbete. Ett sätt är att uppmuntra till

grannsamverkan i bostadsområden som ett medel för att minska

inbrotten.

Några som hjälps åt är de boende i Hultaområdet i Åsa.

– Med grannar som samverkar kan inbrotten minska med 20–30

procent, berättar Camilla Tjernberg, Brå-utvecklare i Kungsbacka.

Text: Katarina Strandberg

Foto: Sofia Sabel

den och förutom stöttning via telefon

och nyhetsbrev blir kontaktombuden

inbjudna till en informationsträff varje

år.

Håller koll

På Hultavägen med omnejd finns

ungefär 200 fastigheter. I juni förra året

tog några boende i initiativet att starta

grannsamverkan. Då hade området

länge haft problem med inbrott. Ett

möte i september med Brå och polisen

resulterade i ett tiotal kontaktombud

som ansvarar för olika delar av området.

Tillsammans håller de koll åt varandra,

reagerar på onaturliga händelser eller

okända personer.

– Vi anklagar inte någon vi inte

känner igen utan ställer hellre frågor,

som: ”Behöver du hjälp?”. Det gör att

de känner sig iakttagna, säger Kenneth

Nilsson, en av initativtagarna.

Polisen är väldigt tydlig med att

berätta vad boende får göra och inte när

de ser något misstänkt:

– Vi tar det lugnt. Vi ska inte hålla fast

eller stänga in, säger Sture Lundström,

kontaktombud.

Underlättar för polisen

Kontaktombuden informerar vidare till

de övriga villaägarna, bland annat via

vägsamfällighetens webbsida.

– Vi har fått grannsamverkanssskyltar

att sätta upp och har lämnat en e-postlista

för att löpande kunna få information

från polisen. Och grannarna kan

få en blankett för att anteckna sina

ägodelar. Det underlättar för polisen om

det ändå skulle bli ett inbrott, berättar

Kenneth Nilsson.

Ombuden har också personligen

knackat dörr och pratat med sina

grannar. Färre inbrott är inte den enda

vinsten. Grannsamverkan har också

gjort att gemenskapen i området har

blivit bättre.

– Folk hejar och pratar mer med varandra,

säger Kenneth Nilsson.

fakta om

grannsamverkan i kommunen

Under förra året upprättade polisen

i Kungsbacka ett särskilt gaturegister

med inbrottsstatistik för varje gata. Då

kan man tydligare se hur effekten av

grannsamverkan blir.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 19


20

kungsbackas vision

vision & mål

Visionen visar vart vi vill

Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov

av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får

företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.

Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll

utvecklingen ska gå.

Kungsbacka skall utvecklas till

en ekologiskt,ekonomiskt

och socialt hållbar kommun

Kungsbacka är en del av storstadsregionen

Göteborg med dess puls, arbetsmarknad

och kulturutbud, men också en

del av Halland. Kommunen består även

av landsbygd med dess lugnare rytm.

Den unika miljön med kusten, naturen,

kulturlandskapet och den vackra

innerstaden, gör Kungsbacka till en

attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka

skall utvecklas till en ekologiskt, eko-

nomiskt och socialt hållbar kommun.

Detta sammantaget leder till det goda

livet och gemenskap människor emellan.

Kungsbacka kan ligga i

spetsen och erbjuda nya

möjligheter till information,

insyn och demokrati

Kungsbacka är bra för invånarna såväl

unga som gamla. Våra skolor skall vara

bland de bästa i landet vad gäller studieresultat,

funktionalitet, modernitet och

miljö.

I den kommunala verksamheten

bemöts alla invånare med uppmärksamhet

och intresse. Med utbyggnaden

av bredband kan Kungsbacka ligga i

spetsen och erbjuda nya möjligheter till

information, insyn och demokrati.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Vi har nolltolerans för

hårt språk, våld, kriminalitet

och nonchalans

Vi har nolltolerans för hårt språk,

våld, kriminalitet och nonchalans

oavsett om det sker i skolor, i hem, på

arbetsplatser eller på gator och torg.

Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge

en hjälpande hand om det trots allt går

snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen

ska fungera och finnas till

hands när vi behöver den.

Kungsbacka skall bli

ett starkare alternativ för

företag som söker etablering

i Göteborgsregionen

Ett levande och livligt Kungsbacka

behöver en bättre balans mellan boende

och arbetstillfällen. Kungsbacka skall

bli ett starkare alternativ för företag som

söker etablering i Göteborgsregionen.

Handelsplatsen Kungsbacka blir en

del av dynamiken i det moderna Kungsbacka

med fler etableringar och satsning

på utbildning.

Nya företag och arbetsplatser skall

etableras längs såväl E6 som västkustbanan.

Småindustri och hantverk skall

utvecklas i kommunens olika delar.

Valfrihet i bostadsutbud

med fler mindre lägenheter

Kungsbacka stad skall växa och bli

ett mer framträdande nav i kommunen.

Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och

högre än tidigare.

Utvecklingen skall präglas av variation,

valfrihet och verksamhet. Variation

i stadsplanering med en nybyggnation

som har mer djärv stil och arkitektur,

valfrihet i bostadsutbud med fler mindre

lägenheter...

Ett stadsliv med rika

möjligheter till möten,

kulturupplevelser

och restaurangbesök

...verksamhet med nya arbetsplatser

inom service- och tjänstesektorn samt

ett stadsliv med rika möjligheter till

möten, kulturupplevelser, restaurangbesök

och övernattningsmöjligheter. Ny

bebyggelse skall präglas av varsamhet så

att kulturvärden beaktas.

Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet

i Göteborgsregionen och Region

Halland skall stärkas genom bättre

kommunikationer. Flaskhalsar för

både väg- och järnvägstrafiken byggs

bort, och möjligheten att åka kollektivt

utökas.

Kungsbackaån är en tillgång vars

närområde skall utvecklas till en unik

miljö för boende, aktiviteter och arbete.

Området längs Kungsbackaån med närhet

till innerstaden, pendel och handelscentra

kan skapa spännande förutsättningar

för stadsliv ute och inne, som gör

området känt och ger Kungsbacka profil

i hela regionen.


kommentarer

kommentarer

Prioriterade mål

Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om

ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra

verksam heter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin

för utvecklingen av kommunen som helhet.

• Flera förvaltningar samverkar kring projektet Kicken som

erbjuder insatser för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden.

• Vård- och boendepersonal stödjer aktivt brukarna i att

utveckla hälsosammare levnadsvanor.

• Skolor och förskolor uppmuntrar fysisk aktivitet och goda

levnadsvanor genom lektioner i idrott och hälsa.

Mål 2

Vi har nått målet

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Mål 1

Minskad alkohol- och tobakskonsumtion

Totalkonsumtionen av alkohol

och tobak bland ungdomar ska minska

Vi har nått målet

Utfallet visar andelen ungdomar i år 8 som anger att de aldrig

dricker alkohol eller röker. Debutåldern har senarelagts och

konsumtionen minskat eftersom fler valt att inte röka eller

dricka alkohol. Det finns en risk att ungdomarna kan ha

• Samarbetet mellan kommunen och polisen fortsätter ge goda

resultat, under 2011 lades större fokus på att beslagta alkohol

från minderåriga.

• Förvaltningen för Fritid arrangerade den drogfria skolavslutningen

i Kungsbacka – School’s out – med över 4000 deltagare.

Vi har inte nått målet

Vi har nått

mål

12 Vi

Hälsosam kommun

prioriterade mål

vision & mål

Vi har

inte nått

mål

4

70% ska uppleva att de bor i en hälsosam

kommun enligt SCB:s årliga mätning. Med god

hälsa avses fysiskt, social samt psykisk (WHO)

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

6,4 6,7 6,8 6,7

Vi har nått målet

Alla nämnder har arbetat med målet på ett bra sätt. Mål och

utfall redovisas som ett medeltal på en tiogradig skala då andel

i procent inte är möjlig att få fram i den mätning vi använder.

Mätning: SCB:s Medborgarundersökning

• Aspekter som fysisk, social och psykisk hälsa är självklara

delar i kommunens fysiska planering, både när det gäller

bebyggelse, vägar och kollektivtrafik.

• Kommunens tillsynsarbete bidrar till att skolor, restauranger

och industrier har bättre kontroll på sin verksamhet.

• Träffpunkter för äldre och mötesplatser inom kulturen

stimulerar social samvaro, upplevelser och välbefinnande.

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Ingen uppgift 82% (Rök) 86% (Rök) 84% (Rök)

Ingen uppgift 73% (Alk) 78% (Alk) 75% (Alk)

• Särskilda satsningar har gjorts i Kullavik, Särö och Malevik,

områden där alkoholkonsumtionen bland ungdomar varit

hög.

• Vi arbetar förebyggande kring droger och alkohol genom att

Ung Öppenvård informerar på högstadiet och gymnasierna.

är på rätt

väg med

mål

5

rapporterat för låg alkoholkonsumtion då utfallet ökat väldigt

mycket sedan 2007 och Kungsbackas resultat är så mycket

bättre än rikets.

Mätning: Luppen och ungdomsenkät 2011

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 21


22

kommentarer

kommentarer

kommentarer

prioriterade mål

vision & mål

• Förvaltningen för Fritid har bland annat haft aktiviteter för

ungdomar med funktionsnedsättning, ordnat feriearbete för

ungdomar som står långt från arbetsmarknaden eller som är

i riskzonen för missbruk, organiserat sommaraktiviteter för

tonåringar samt sommarlovsbuss till Sundsjön.

Mål 4

Minskat försörjningsstöd

Alla personer i arbetsför ålder ska vara i egenförsörjning.

Andelen av befolkningen som uppbär

försörjningsstöd ska inte överstiga 2,4%

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

3% 3,2% 3,0% 2,8%

• Vi har arbetat med unga arbetslösa genom Kicken, där olika

professioner samlokaliserats och ungdomarna kan delta i

utvecklande aktiviteter. Syftet med Kicken är att ungdomarna

snabbare ska få sysselsättning.

• För de elever som riskerar att inte nå målen har vi upprättat

åtgärdsprogram för att ge eleven rätt förutsättningar.

• Förvaltningarna för Individ & Familjeomsorg och Förskola &

Grundskola har startat ett projekt som fokuserar på att barn

som är placerade i familjehem ska uppnå bättre resultat.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Mål 3

80% av ungdomarna i åldrarna 13–20 år ska vara

nöjda med sitt fritids- och kulturutbud

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Nytt mål 2011 Nytt mål 2011 79% 70%

Vi har nått målet

Vi har nått delmålet för 2011 och är på god väg mot det

långsiktiga målet 80 procent.

Mätning: Ungdomsenkät 2011

• Kulturskolan har haft cirka 2 000 elever under året.

• Kultur & Turism har arrangerat bokcafé, skrivarläger, Poetry

slam, antirasistiska filmdagar och spelturnering. Dessutom har

förvaltningen arbetat med HBTQ­projekt och satsat på ett

media­ och programutbud som tilltalar ungdomar.

Vi har inte nått målet

Målet är känsligt för yttre omständigheter som konjunktursvängningar

och arbetsmarknadsläge. Antalet hushåll med

försörjningsstöd har minskat från 957 till 886 under året.

Mätning: Hämtas ur eget verksamhetssystem

• Aspen är ett projekt som ger sysselsättning till personer som

står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan till exempel vara på

grund av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder

eller missbruk.

Mål 5

Andel elever i skolår nio som når målen i alla

ämnen ska öka

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

88,1 % 88,2 % 87,4 % 100 %

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Vi ser en viss minskning av andelen elever som nått målen

jämfört med 2010, men det är fortsatt goda värden och höga

meritpoäng jämfört med riket.

Mätning: Betygsstatistik från Skolverket

• De olika förvaltningarna som har kontakt med ungdomar som

behöver stöd samverkar genom projektet En dörr in.

• Förvaltningen för Förskola & Grundskola styr resurser till skolorna

utifrån olika socioekonomiska förutsättningar.

Vi har nått målet

Nöjda ungdomar

Elever som når målen

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Vi har inte nått målet


kommentarer

kommentarer

• En översyn av överlämningsrutiner mellan grundskola och

gymnasieskola gjordes under året. Det kommer att leda till att

elever som är i behov av särskilt stöd uppmärksammas på ett

bättre sätt redan från början.

• Vi har utvecklat samverkan mellan skola och arbetsliv genom

satsningen på så kallat entreprenöriellt lärande. Vi ser att

Mål 7

Inflytande i skolan

Eleverna ska känna att de har inflytande i skolan.

Inflytandeindex ska öka till 7,0 år 2014.

• Klassråd, enhetsråd, matråd och så vidare används för att ha

en fortsatt hög nivå på inflytandet. Genom detta utvecklas

även elevernas förmåga att arbeta under demokratiska former

och att ta initiativ till att påverka sin egen situation.

• Sedan hösten 2010 utvärderas kurserna på gymnasiet med

hjälp av it­stöd. När elever och lärare tillsammans diskuterar

Mål 6

prioriterade mål

vision & mål

Fler behöriga till högskolan

Andelen gymnasielever med slutbetyg från

kommunens gymnasieskolor med grundläggande

behörighet till universitet och högskola

ska öka till 93% år 2013.

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

88% 86% 89% 91%

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Utfallet har ökat, men vi har inte nått ända fram till målsättningen.

Jämfört med riket ligger dock Kungsbacka bättre till.

Mätning: Betygsstatistik från Skolverket

undervisningen på så sätt kan hålla högre kvalitet och bli än

mer lustfylld och givande för eleverna.

• Två projekt har startats under året som ska utveckla alternativa

och flexibla utbildningsformer för att tillgodose alla

elevers behov. Projekten innehåller stöd och åtgärdsprogram

för att kunna behålla alla elever i skolan.

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Ingen mätning 6,7 6,9 6,0

Vi har nått målet

Vi har nått målet för 2011 och närmar oss det långsiktiga målet för 2014. Måttet som redovisas gäller endast gymnasieskolan.

Jämfört med Göteborgsregionens brukarenkät följer vi i stort resultatet i regionen, men på gymnasiet är Kungsbackaeleverna mer

nöjda än snittet. Mätning: Egen brukarenkät i gymnasieskolorna

Budgetföljsamhet för nämnderna,

mål mellan -0,5% < X < +1%.

Uttrycks i % av nettobudgeten

för nämnderna.

Utfall

2009

Verksamhetens nettokostnadsutveckling

ska vara mindre än

intäktsökningen för skatter och

statsbidrag.

utvärderingarna stärks elevernas verkliga inflytande på arbetssätt,

arbetsformer och innehåll i undervisningen.

• Inom Förskola & Grundskola har vi fokuserat på att pedagogerna

ska bli trygga i att berätta om mål och kunskapskrav med

elever och föräldrar. Ökad kunskap om vad som förväntas ger

eleverna bättre förutsättningar att påverka sitt eget lärande.

Mål 8 Budget Mål 9 Kostnader Mål 10 Soliditet

Utfall

2010

Utfall

2011 Mål 2011

5,0 1,9 1,3 ­0,5%


24

kommentarer

kommentarer

kommentarer

prioriterade mål

vision & mål

• Vi arbetar aktivt med uppföljningssamtal, arbetsplatsträffar

och medarbetarenkät i det löpande förbättringsarbetet.

• Arbetet med att erbjuda tydliga uppdrag, utvecklingsmöjligheter

och en god arbetsmiljö har fortsatt.

• Under året har vi arbetat särskilt med överenskommelser mel­

Mål 12

Trygghet. Andelen kommuninvånarna som upplever

en hög grad av trygghet ska öka.

• Kommunen och polisen har tecknat en ny överenskommelse

för trygghetsarbetet. Ett prioriterat område är trygghet i

offentliga miljöer och bostadsområden.

• Vi ökar antalet belysningspunkter på gång- och cykelvägar

och installerar belysning i busskurer.

• Trygghetsaspekten är självklar i kommunens fysiska planering

Mål 13

Trygg kommun

Bemötande/tillgänglighet. Andelen av kommuninvånarna

som upplever en hög grad av gott

bemötande/god tillgänglighet ska öka.

• Vi utvecklar bemötande och tillgänglighet på alla nivåer. I

medarbetarenkäten uppger 94 procent av medarbetarna att

de arbetar aktivt med bemötande och tillgänglighet.

• Utvecklingen av sms- och e-tjänster fortsätter.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Mål 11

Attraktiv arbetsplats

Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som

en attraktiv arbetsplats av medarbetarna

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Ingen mätning 8,1 8,0 8,0

Vi har nått målet

Vi har ett högt resultat i medarbetarenkäten.

Mätning: Medarbetarenkäten fråga 53

lan chef och medarbetare, kravspecifikationer vid rekryteringar,

introduktionsprogram på förvaltningarna och utbildning

i lönesättning som ett styr­ och ledningsverktyg.

• Satsningen på att erbjuda heltidstjänster i de förvaltningar

som har en stor andel heltider fortsatte under året.

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

61 63 66 63

Vi har nått målet

Utfallet ligger på samma nivå som medeltalet för kommuner med upp till 15 000 invånare, och betydligt högre än medeltal för

kommuner med 50 000 invånare eller fler. Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning

Gott bemötande och god tillgänglighet

• Vi arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling i våra

förskolor och grundskolor.

• I arbetet med att hälsocertifiera kommunens föreningar är

trygghet en grundläggande del. Under 2011 hälsocertifierades

tio föreningar i kommunen.

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

66 61 61 70

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Målet för 2011 var extremt högt satt. Medelvärde för riket är 57. För 2012 justeras målet till 62. Generellt sett ser vi starkare resultat

för bemötande än för tillgänglighet. Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning

• Många verksamheter ökar sina öppettider.

• Förbättringsområden är tillgängligheten i att nå oss per telefon

och att återkoppla till dem som sökt oss via telefon.

• Arbetet med Bitt driver utvecklingen för detta mål.


kommentarer

kommentarer

kommentarer

Kungsbackaföretagen upplever en fortsatt positiv, stabil och

långsiktig utveckling. Utvecklingsområden är service, attityder

och effektivitet.

Mål 15

• Många faktorer är viktiga för resandet, men det som ger

snabbast resultat är att arbeta med trafikutbudet. Det finns

oftast ett direkt samband mellan ökad trafik och fler resor.

• Inför och under 2011 utökades trafiken till Åsa och Onsala och

mellan Kungsbacka och Varberg.

• Antalet skolresor med skolkort har minskat på de lokala

Vi har nått målet

Minskade koldioxidutsläpp

Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor

ska minska med 30% fram till år 2015

jämfört med 2006 års nivå

• Under 2011 ökade utsläppen kopplat till tjänsteresor med 6,9

procent, från drygt 1 600 ton till drygt 1 700 ton koldioxid.

• Förvaltningarna reser i stor utsträckning kollektivt, nyttjar

bilpool och väljer tåg framför flyg. Trots det ökar utsläppen.

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Mål 14

prioriterade mål

vision & mål

Placeringen på Svenskt Näringslivs ranking av

företagsklimat ska förbättras

• Under 2011 avslutades den kommunövergripande utbildningen

Förenkla helt enkelt som syftar till att förvaltningarna

ska ge företagen en enklare och bättre service, utan att göra

avkall på god myndighetsutövning.

Mål 16

Vi har inte nått målet

Bättre företagsklimat

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

35 41 43 30

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Vi har tappat ett par placeringar i jämförelse med andra

kommuner, men har en tydlig uppåtgående trend i de frågor

som utgör underlaget för rankingen.

Mätning: Svenskt Näringslivs rankinglista

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Nytt mål 2010 Ingen mätning Ingen mätning 6%

Vi har inte nått målet

Jämförelse med 2006 är inte möjlig. Mellan 2009 och 2011 ökade dock utsläppen med 10,4 procent. Bedömningen är att vi rört

oss allt längre bort från målet. Målet finns inte med i kommande budget.

Mätning: Inköpta drivmedel och utbetalade reseersättningar samt tåg- och flygresor i tjänsten som omräknats till koldioxidutsläpp.

• Utbildning, ytterligare beteendeförändring och ökad användning

av ny teknik krävs om vi ska kunna vända trenden.

Fler ska åka kollektivt

Antal resor med kollektivtrafiken ska öka

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

7 649 7 432 8 262 7 912

Vi har nått målet

Resorna inom kommunen ökade inte under året, däremot

ökade resandet på pendeltåget kraftigt.

Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik,

pendeltåg och Blå Express

linjerna, vilket gör att de resorna inom kommunen inte ökat

under året. Däremot ökade resandet på pendeltåget.

• Kommunen arbetar aktivt med förtätning av bostäder och

förbättringar av hållplatser vilket är viktigt om resandet ska

fortsätta öka.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 25


26

kommentarer

prioriterade mål

vision & mål

• Samtliga fastigheter har energideklarerats och energieffektiviseringsåtgärder

har påbörjats. De fastigheter som hittills

åtgärdats visar på bättre resultat än planerat.

• Skolorna arbetar aktivt med undervisning i miljö- och energisparfrågor.

Detta påverkar beteendet hos elever och medarbetare.

• Vid nybyggnation ställer vi krav som går längre än gällande

Mål 18 Matavfall blir biogas

avfallet återvinnas till biogas

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

15 % 16 % 23 % 22 %

Vi har nått målet

Vi beräknar att slutmålet går att uppnå enligt tidsplan.

Mätning: Avfall Sveriges beräkningsmodell

• Förvaltningen för Teknik har hittills genomfört fem etapper i

det stora matavfallsprojektet. Sex etapper återstår.

• Under 2011 sänktes taxan för dem som lämnar sitt matavfall

för omvandling till biogas i syfte att fler ska sortera matavfallet.

• Vi bedömer att informationsinsatserna under året har varit

en viktig del i att nå delmålet för 2011.

kommentarer För att öka återvinningen ska minst 35% av mat-

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Mål 17

Minskad energianvändning

Användningen av tillförd energi i kWh per kvm i

kommunens lokaler ska minskas med 20 % mellan

2006 och 2015

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

188 (kWh/m2 ) 177 185 155

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

Flera åtgärder har gjorts men minskningen i energiförbrukning

kommer inte att visa sig förrän allt har nått helårseffekt.

Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2. Justerat

för temperaturavvikelser i förhållande till normalår.

norm. Dessutom installerar vi förnyelsebar energi i form av

solenergi vid nybyggnation.

• Kommunen samarbetar med externa hyresvärdar i olika energisparprojekt.

• En kommunövergripande strategi för energieffektivisering av

lokaler och transporter togs fram under 2011. Statligt stöd har

beviljats för att genomföra energieffektiviseringar.


kommentarer

kommentarer

Mål 19

påverka sin vård och omsorg ska öka

• Inom förvaltningen för Funktionsstöd har möjligheterna till

kundval utökats. Dessutom har möjligheterna till personligt

ombud för psykiskt funktionshindrade blivit större vilket ger

ett större inflytande för brukaren.

• Vi strävar efter att ta hänsyn till individens synpunkter när

vi planerar vård, omsorg och insatser. Detta gäller även när

• Under året arbetade vi med fördjupad översiktplan för Åsa

samt planprogram för Fjärås tätort, Särö centrum, Annebergs

centrum, och kvarteret Valand.

• Detaljplanearbete har pågått för Tölö ängar etapp 2, kvarteret

Sågen och flera andra större och mindre projekt.

• Vi har sålt mark för bostäder i stadsdelen Björkris och påbörjat

kommentarer Andelen brukare som upplever att de kan

Vi har nått målet

Vi har inte nått målet men är på rätt väg

prioriterade mål

vision & mål

tvångsåtgärder är nödvändiga.

• Efter önskemål från de äldre under året kommer vi att erbjuda

två rätter till lunch och middag sju dagar i veckan med start

första halvåret 2012.

• Vi ser löpande över öppettider och innehåll på olika aktiviteter

efter brukarnas önskemål.

Mål 21

Vi har inte nått målet

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

Ingen uppgift 67 % 77 % 67 %

Vi har nått målet

Resultatet är ett medeltal av utfallen i brukarundersökningar inom Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg och Äldreomsorg.

Samtliga adresserade nämnder har arbetat aktivt med målet. Mätning: Brukarundersökning

Mål 20

Inflytande över sin vård och omsorg

Ekologiska livsmedel

Vid kommunala inköp ska andelen certifierade

ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25%

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

12 % 12 % 13 % 25 %

Vi har inte nått målet

Vi ligger på ungefär samma nivå som tidigare år, endast en

marginell ökning under 2011.

Mätning: Följs upp i ekonomisystemet

• Förvaltningarna för Service och Förskola & Grundskola har

tagit fram en gemensam strategi för att kunna öka andelen

ekologiska livsmedel. Planen är att strategin ska få genomslag

under 2012.

• I de gymnasieprogram som arbetar med livsmedel arbetar

man med temat närodlat, ekologiska och/eller närproducerade

varor.

Fler bostäder

Kommunen har som mål att planera för ett bostadsbyggande

om 500 bostäder per år

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Mål 2011

410 579 535 500

Bedömning: Vi har nått målet

Den planering som pågår och de byggstarter som sker

uppfyller gott och väl målet att bygga 500 bostäder per år.

Mätning: Antal färdigställda bostäder

utbyggnaden av infrastruktur i Kolla Parkstad. I Kolla Parkstad

kommer totalt 1 100 lägenheter byggas.

• Plan & Bygg mäter antalet beviljade bygglov, som är ett mått

på byggnation som kommer att påbörjas inom två år. Under

2011 beviljades 255 bygglov för en­ och tvåbostadshus och

143 lägenheter i flerfamiljshus.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 27


28

en bra gymnasieskola

vår verksamhet

Fransk verkstad

gav bra erfarenhet

projektet startade 2006 och är

en utbytesutbildning med elever från

Spanien, Frankrike och Sverige. Elever

i årskurs 2 besöker varandras länder

under tre veckor på varje skola. De lär

sig att reparera och serva lastbilar och

praktiserar i verkstäder.

De lär sig det senaste inom felsökning

och kundmottagning, som datordiagnoser,

elschema och hitta fel på tid.

”Bättre än förväntat”

Eleverna ansöker om en plats i utbildningen

och tio får åka utifrån intresse,

ambitioner, personlighet och resultat.

Två av dem som åkte under 2011

och 2012 är Andreas Ving och Linus

Berntsson. Båda tycker att kursen gav

mera än de hade förväntat sig. Upplevelsen

blev en kick för självförtroendet.

– Jag trodde det skulle vara mycket

plugg och ingen fritid, men så blev det

inte. Vi fick ta mycket ansvar och lära

oss att ta oss runt själva på nya platser.

Vi fick möjligheten att praktisera i större

verkstäder med annan utrustning än

hemma. Det är en bra erfarenhet när

man söker jobb sen, säger Linus.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Språkträning, bättre självförtroende och vänner för livet.

Eleverna på Elof Lindälvs fordons- och transportprogram

får inte bara kunskaper om hur man lagar lastbilar

i projektet European Class Truck.

– Kursen är en boost för alla inblandade, säger läraren

Stefan Eliasson.

Text: Katarina Strandberg

Foto: Sofia Sabel

” Vi ger branschen vad

den vill ha tack vare

att vi är med i det här

projektet.”

Efterfrågad yrkesgrupp

Mekaniker som behärskar just lastbilar

är allt mera efterfrågade.

– Vi ger branschen vad den vill ha tack

vare att vi är med i det här projektet,

säger Stefan Eliasson, en av lärarna på

fordons- och transportprogrammet.

Enligt honom är utlandspraktiken

en mycket bra merit när eleverna söker

jobb. Också lärarna har ett bra utbyte

med varandra under kursens gång.

– Det genererar också andra goda

kontakter mellan länderna, säger Stefan

Eliasson.

Lär sig samarbeta

Eleverna jobbar i team och samarbete är

en viktig del av kursen liksom chansen

att utveckla kunskaper i engelska, även

om det i början var en utmaning att

kommunicera med de andra eleverna

som inte har engelska på schemat.

Många av dem får nya vänner.

I sommar planerar de svenska eleverna

på fordons- och transportprogrammet

att hälsa på sina kompisar i Spanien och

Frankrike.

– Vi håller kontakten via Facebook,

berättar Linus Berntsson.

fakta om

European Class

En kompletterande utbildning

till den ordinarie kursplanen.

Projektet ger eleverna en ökad

kompetens i bland annat

reparation och underhåll samt

teknisk besiktning men också

utökade språkkunskaper.


Eleverna Linus Berntsson och Andreas Ving på Elof

Lindälvsgymnasiets fordons- och transportprogram,

har bättrat på sina lastbilskunskaper genom

ett utbytesprojekt med Frankrike och Spanien.

”Utlandspraktik är en bra merit när man söker

jobb”, säger läraren Stefan Eliasson.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 29


30

barn & utbildning

vår verksamhet

5,3

Så många barn per vuxen

hade vi i förskolan.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Utbildningen i siffror

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till

gymnasieskolan, kommunala skolor

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9,

94,8 95,4 96 87

kommunala skolor 221,5 222,1 220,4 210,6

Resultatindex grundskola (Kommunens

placering bland landets 290 kommuner) iu 14 19 iu

Effektivitetsindex grundskola

(Kommunens placering

bland landets 290 kommuner) iu 5 7 iu

Nöjd­Kund­Index grundskolan, elever 60,37 iu iu iu

Andel elever i kommunens skolor från

andra kommuner 19 % 19 % 20 % 26,9 %

Andel folkbokförda elever

i kommunens egna skolor 63 % 61 % 60 % 55 %

Resultatsindex gymnasieskola:

Andel elever som fullföljt

gymnasieutbildning inom 4 år 83 % 83 % 83 % 77 %

Genomsnittligt betygspoäng

i kommunens gymnasieskolor 13,7

Ingen

13,9 13,9 14,0

Nöjd­Kund­Index

mätning 71 71 ­

Effektivitetsindex gymnasieskola:

kr/elev i förhållande till andel elever

som ej fullföljer gymnasieskolan ­ 16 966 16 706 22 896

iu=ingen uppgift


88,1%

Andel elever i år 9 som uppnått målen

i alla ämnen, kommunala skolor.

Barn och utbildning

Nya gymnasieskolan

Den nya gymnasiereformen trädde i

kraft under hösten och innebar mycket

arbete för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen.

Under året anordnades

bland annat gemensamma studiedagar

och fortbildning kopplat till entreprenöriellt

lärande. Dessutom har en gemensam

pedagogisk vision tagits fram som

en grund för den fortsatta utveckling av

gymnasieskolan.

Skolans matsedel i en app

Vi har erbjudit kommunens första

mobila tjänst till kommuninvånarna.

Numera kan eleverna se skolans matsedel

via en så kallad app. En app är ett

litet program som användaren laddar

ner till sin mobiltelefon. Appen blev

snabbt populär och uppmärksammades i

tidningar, radio och TV.

Många reformer i grundskolan

2011 var ett mycket reformintensivt år

för Förskola & Grundskola, med ny

skollag, nya läroplaner, nytt betygssystem

och tydligare krav på lärarbehörighet.

Dessutom har både lärar- och

rektorsutbildning förändrats. Under året

har vi deltagit i och själva arrangerat

flera mötes- och kompetensutvecklingstillfällen

för att ge så bra förutsättningar

som möjligt att införa reformerna. Det

kommer även under de närmaste åren

krävas engagemang och hårt arbete för

att reformerna ska genomsyra verksamheten

på djupet.

Certifiering som Teknikcollege

Under 2011 har Aranäsgymnasiet, Elof

Lindälvs gymnasium och Yrkeshögsko-

lan blivit certifierade som Teknikcollege.

Teknikcollege är en satsning för att

kvalitetssäkra teknisk utbildning i samverkan

mellan utbildningsanordnare och

näringsliv, både lokalt och regionalt.

MoveIT gick i konkurs

Den fristående gymnasieskolan MoveIT

i Kungsbacka fick i februari ett föreläggande

från Skolinspektionen. Den elfte

juli gick så hela företaget i konkurs.

Kommunen har under året lagt ned

mycket tid och resurser på att ta hand

om och erbjuda samtliga 50 Kungsbackaelever

möjlighet att fortsätta sina

gymnasiestudier på andra skolor.

Bästa skolkommun i Halland

För tredje året i rad har Kungsbacka

utnämnts till bästa skolkommun i Halland.

Även i Sveriges Kommuner och

Landstings rangordningar placerade sig

Kungsbacka högt upp, elevernas sammanvägda

resultat gav en fjortondeplats

i riket. När elevernas resultat kombinerades

med avvikelsen från standardkostnad

placerade vi oss på plats fem av

landets kommuner. I Lärarförbundets

rangordning hamnade Kungsbacka

plats 21 av Sveriges skolkommuner.

9,4

Antal lärare per 100 elever

i gymnasieskolan

(Riksgenomsnitt 8,1)

Korttidstillsyn LSS 1%

Gemensam verksamhet 20%

Grundsärskola 2%

Så här fördelade sig

kostnaderna inom

Förskola & Grundskola

Förskoleklass, grundskola 38%

Nämnd- och styrelseverksamhet 0%

Förskoleverksamhet 32%

Fritidshem 9%

Så här fördelade sig

kostnaderna inom

Gymnasie & Vuxenutbildning

Gemensam verksamhet 4%

Arbetsmarknadsåtgärder 4%

Kulturskola 4%

Vuxenutbildning 11%

barn & utbildning

vår verksamhet

Flykting 1%

Gymnasieskola 76%

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 31


32

barn & utbildning

vår verksamhet

Så påverkade

omvärlden oss

Reformer

Hösten 2011 infördes ett nytt

gymnasium med arton nya program,

tolv yrkesprogram och sex

högskoleförberedande program.

Det har inneburit nya ämnesplaner,

kursplaner, kunskapskrav, ny

läroplan och en ny betygsskala.

Skollagen innebär även krav

på legitimation för lärare och

förskollärare.

Entreprenörskap allt viktigare

Regeringens strategi för entreprenörskap

inom utbildningssystemet

anger att entreprenörskap

är viktigt både för att ge

kunskaper till den som vill starta

företag och för att stimulera

ungas kreativitet. Det ställer krav

på ett ännu bättre samarbete

mellan skola och näringsliv.

Elevantalet minskade

Kommunens elevunderlag

minskar. Trots det valde fler än

beräknat att gå på kommunens

egna gymnasieskolor. MoveIT:s

konkurs bidrog till ökningen.

Nytt kollektivavtal

Det nya kollektivavtalet HÖK 10

har gjort att Förskola & Grundskola

och Gymnasie & Vuxenutbildning

kommit överens med

de fackliga organisationerna

om en avsiktsförklaring om hur

man ska nå förbättrade resultat i

Kungsbackas skolor.

Statsbidrag för lärarlyftet

minskade

Statsbidraget för Lärarlyftet 2

som fokuserar på behörighetsutbildningar

för lärare och förskollärare

minskade till hälften.

Teknisk utveckling fortsatte

Utvecklingen av informationsoch

kommunikationsteknik ställer

hela tiden krav på utbyggnad

och anpassning av teknisk prestanda

och kompetensutveckling.

Samtidigt ges möjlighet till

förändrade arbetsformer.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Barn och utbildning

fortsättning

Satsningen på datorer fortsatte

En till en-satsningen fortsatte under

året. Under höstterminen fick alla elever

i år 7–9 varsin egen dator. Lärarna

har ägnat mycket tid åt utveckling av

arbetsmetoder och funderingar kring

hur vi kan utveckla arbetet med informations-

och kommunikationsteknik i

skolan. Eleverna har haft workshops för

att lära sig hantera datorn rent tekniskt

men även på ett etiskt sätt. Även alla

gymnasieelever har numera en egen

dator.

Avskrivning av underskott

Underskottet som funnits under några

år på vissa grundskolor var föremål för

mycket kritik under våren. Orsaken till

underskotten var att organisationsanpassningar

inte gjorts i den omfattning

som varit nödvändig. I början av sommaren

sköt kommunstyrelsen till 13,2

miljoner kronor till förvaltningen för

Förskola & Grundskola för att komma

till rätta med underskotten. Tillsammans

med förvaltningens egna åtgärder

innebär det att det inte längre finns

några gamla underskott på skolorna.

Upp & Ner

Kulturskolan inledde under året en stor

satsning på utvecklingsprojektet Upp &

Ner. syftet är att hitta nya och integrerande

arbetsformer tillsammans med

grundskolan och särskolan. Målet är att

kommunens barn, alltså även de utanför

kulturskolans avgiftsbelagda verksamhet,

ska få möjlighet att agera både

publik och medskapare i kulturprojekt

med dans, teater, musik och konst.

Skolstädning konkurrensutsattes

Lokalvården vid Åsa pedagogiska enhet

konkurrensutsattes under året. Kommunen

vann utmaningen på Åsa Gårdsskola,

inklusive förskola, men förlorade

Åsaskolan till en extern leverantör.

Satsning på Drop outs

Göteborgsregionen har beviljats nästan

8 miljoner kronor från Europeiska

socialfonden för att arbeta med så kalllade

Drop outs, elever som inte vill gå i

skolan och därmed riskerar att hamna i

utanförskap. Under hösten inleddes en

kartläggning i kommunerna för att få en

bild av hur läget ser ut. Utifrån kartläggningen

ska personal i kommunerna

kompetensutvecklas. Projektet ska även

skapa förutsättningar för samverkan

mellan kommunerna i regionen och

andra aktörer.

Nya skolor byggs

Under året startade två stora skolbyggnadsprojekt,

Särö skola och Björkrisskolan.

Dessutom startade återuppbyggnaden

av Valldahallen som rasade på

grund av snömassorna i februari 2010.


Kostnader kronor

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

Kostnad/gymnasieelev folkbokförd i kommunen 99 800 98 273 ­ 102 916

Kostnad/gymnasieelev i kommunens skolor 103 557 104 263 ­ 103 125

Kostnad för Kulturskolan per invånare 7­15 år 2 293 2 325 ­ 2 747

Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial

vuxenutbildning (inkl köpt utbildning) 58 335 65 899 ­ 42 400

Kostnad totalt per grundskoleelev 77 700 76 600 ­ 85 900

Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem 39 400 39 500 ­ 34 200

Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola 118 900 122 300 ­ 119 800

Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 119 900 94 000 ­ 96 600

Siffror för 2011 är ännu inte tillgängliga.

barn & utbildning

vår verksamhet

Elevunderlaget

minskade. Trots det

valde fler än beräknat att

gå på kommunens egna

gymnasieskolor.

86%

Andel 20-åringar med fullföljd

gymnasieutbildning.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 33


34

stöd och omsorg

vår verksamhet

Så påverkade

omvärlden oss

Arbetsmarknaden förändras

Arbetsmarknadsläget har förändrats

i positiv riktning under året, vilket

gör att det är färre unga vuxna som

söker försörjningsstöd. Samtidigt

gör ändrade regler hos Försäkringskassan

och arbetslöshetskassan att

många människor tvingas söka försörjningsstöd

då de bedöms vara för

friska för ersättning från försäkringskassan

men för sjuka för att kunna

få arbete.

Färre använder fler hemtjänsttimmar

En tendens är att fler yngre brukare

med omfattande insatsbehov inom

äldreomsorgen väljer att bo kvar

hemma med dygnet runt­omsorg.

Det innebär en stor ökning av antalet

hemtjänsttimmar. Under 2011

använde tre procent av brukarna 24

procent av alla beviljade timmar.

Brist på bostäder

Försenad planering och försenade

byggstarter gör att det är brist på

bostäder med särskild service och

att kön för plats i äldreboende ökat.

Inom förvaltningen för Funktionsstöd

gör bristen på bostäder med

särskild service att många människor

med gynnande beslut inte fått

någon plats. Inom förvaltningen

för Äldreomsorg har fler äldre blivit

tvungna att stanna längre än planerat

på sjukhus. Bristen på billiga

lägenheter får negativa konsekvenser

för Individ & Familjeomsorg.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Omsorgen i siffror

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

Antal fattade beslut SoL och LSS, FS 827 841 869 iu

Antal avslag och delavslag vid

SoL och LSS­beslut, FS

Andel personer av befintlig

104 59 54 iu

befolkning med insats/stöd, IFO

Andel barn och ungdomar i befolk­

4,9 6,4 5,9 iu

ningen med insats/stöd, IFO

Andel vuxna av befolkningen

4,6 5,0 5,1 iu

med insats/stöd, IFO

Andel hushåll i kommunen

0,9 2,0 1,8 iu

med försörjningssstöd, IFO

Genomsnittslig bidragstid för vuxnas

3,0 3,2 3,0 4,7

försörjningsstöd, antal månader, IFO

Genomsnittslig bidragstid för unga

4,4 4,95 5,4 6,4

vuxna, 18–24 år, antal månader, IFO ej mätt 3,8 4,1 iu

Omsorgsutbud i äldreboende, ÄO

Omsorg och serviceutbud.

76 % 74 % 67 % 69 %

Riktlinjer för hemtjänst, ÄO 74 % 70 % 73 % 76 %

För omsorgsutbud för boende har det tillkommit en fråga för 2011. Exkluderas frågan för jämförelser

med förgående år blir utfall 70% för Kungsbacka 2011 jämfört med riket som blir 72%.

Nöjd­Kund­Index

hemtjänst omsorgsteam, FS 7,8 7,7 7,8 iu

2009 beräknades NKI enbart på sex verksamheter. 2011 genomfördes endast brukarundersökning

inom hemtjänsten. 2009 års siffror omräknade för att jämföras med 2010 och 2011.

Nöjd­Kund­Index äldreboende, ÄO 77 77 73 69

Nöjd­Kund­Index hemtjänst, ÄO 75 75 74 73

Kostnad kr/inv 0­64 år, FS 5 091 5 368 iu 7 693

ÄO=Äldreomsorg, FS=Funktionsstöd, IFO=Individ & Familjeomsorg, iu=ingen uppgift


Nämnden för Handikappomsorg

bytte namn och

blev nämnden för Funktionsstöd.

Stöd och omsorg

En dörr in för barn och ungdomar

Arbetssättet En dörr in innebär att

kommunens förvaltningar och Region

Halland ska arbeta med samma förhållningssätt

och samverka för barns bästa,

oavsett vem som kontaktas först. Under

året anställdes en processledare som

ska utveckla samarbetet och samordna

insatserna för barn och ungdomar i

behov av särskilt stöd.

Boende för

ensamkommande flyktingbarn

I mars 2011 öppnade Fyrtornet, ett

boende med plats för tre barn som söker

asyl och fyra barn som har fått permanent

uppehållstillstånd. Boendet drivs

och bemannas dygnet runt av förvaltningen

för Individ & Familjeomsorg

och finansieras av Migrationsverket.

Avtalet om att ta emot ensamkommande

flyktingbarn tecknades under

2010.

Gemensam verksamhet 10%

Hemsjukvård

och rehabilitering 7%

Så här fördelade

sig kostnaderna

inom Äldreomsorg

Äldreboende 44%

Nämnd 0%

Hemtjänst och larm 34%

Förebyggande verksamhet

(kvarboende) 3%

LSS 2%

Äldreboenden renodlades

Tidigare kunde äldre få ett äldreboendebeslut

på boenden med dygnet

runt-omsorg och i vissa lägenheter med

biståndsbedömda insatser. Under 2011

har vi renodlat det vi kallar äldreboende

till enbart de platser där vi har dygnet

runt-omsorg. Det innebär att det blir

tydligare vad som ingår för den som får

ett beslut om att bo på ett äldreboende.

Bemötande verktyg

i svåra situationer

Förvaltningen för Funktionsstöd har

börjat utbilda all personal i bemötande.

Utbildningen sker genom föreläsningar

och studiecirklar, och målet är att ge

medarbetarna verktyg att med sitt eget

bemötande hantera svåra situationer, till

exempel om en brukare har ett utåtagerande

beteende.

Så här fördelade sig

kostnaderna inom IFO

Gemensam verksamhet 13%

Försörjningsstöd 26%

Flykting 5%

Öppna insatser,

familjehemsvård 41%

stöd och omsorg

vår verksamhet

13Så många beslut av

Funktionsstöd överklagades

till förvaltnings-

eller kammarrätten.

Ett av dessa ändrades.

Institutionsvård 15%

Större valfrihet

inom hemtjänsten

Valfriheten ökade under året för personer

under 65 år med hemtjänst. Inom

ramen för Lagen om valfrihet finns

det numera möjlighet att välja utförare

av omvårdnadsinsatser, och inte som

tidigare endast för serviceinsatser.

Måltider i fokus

Frågor kring kost, näring och måltidsmiljö

har varit i fokus inom äldreomsorgen

under året. En undersökning

visade att äldre vill kunna välja mellan

två varma rätter alla dagar i veckan. Vi

kommer att tillgodose önskemålet under

första halvåret 2012. Vi har också sett

över vilka avgifter som ska gälla för mat

som levereras av hemtjänsten.

Så här fördelade sig

kostnaderna

inom Funktionsstöd

Socialpsykiatriskt stöd 7%

Gemensam verksamhet 11%

LSS boende,

korttidsverksamhet 28%

Köpt verksamhet 8%

Hemsjukvård,

rehabilitering 3%

Hemtjänst 5%

Daglig verksamhet 10%

Personlig assistans, ledsagn,

avl serv 28%

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 35


36

bygga, bo, trafik & parker

vår verksamhet

Så påverkade

omvärlden oss

Finansoro

Finansoron har skapat osäkerhet på

bostadsmarknaden och en avvaktande

hållning hos byggföretag, vilket

lett till att antalet bygglovsansökningar

för lägenheter i flerbostadshus

inte ökat i den takt vi förutspått.

Stormigt väder

2011 inleddes med ovanligt kallt

och snöigt vinterväder. Trafik & Park

arbetade hårt med halkbekämpning

och satte rekord i spridning av flis.

Höstens kraftiga skyfall och kraftiga

vindar satte vår beredskap för översvämningar

på prov.

Metallpriserna steg

Trots att mängden avfall per invånare

minskat något på grund av

konjunkturen har intäkterna för

avfallshanteringen ökat. Det beror

främst på att metallpriserna har stigit

och att vi får betalt för hantering

av vitvaror. Minskningen i avfall har

också lett till en överkapacitet på

marknaden för förbränningsanläggningar

vilket ger förmånligare priser

för kommunerna

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

188 kg

Så mycket hushållsavfall slängdes

per invånare under 2011.

Trafik & park

Plan & bygg

Andel upphävda beslut i bygglovsärenden

av överprövande myndighet

Utfall

2009

Utfall

2009

16 % av

153 ärenden

Utfall

2010

Utfall

2010

15 % av

153 ärenden

Utfall

2011

Utfall

2011

15 % av

152 ärenden

Andel bygglov, 1­ och 2­bostadshus

med handläggningstid lika med eller

mindre än 9 veckor

Beviljade bygglov, antalet

37 % 53 % 98 %

nya en­ och tvåbostadshus 207 239 255

Beviljade bygglov för verksamheter

Beviljade bygglov, antalet lägenheter

17 18 21

i flerbostadshus 162 336 143

Husutstakningar 262 344 320

Nybyggnadskartor 91 103 121

Upprättade detaljplaner

Upprättade detaljplaner

2 4 4

med enkelt planförfarande 30 32 27

Riket

2010

Nöjd­Medborgar­Index gator

Nöjd­Medborgar­Index

61 60 57 53

gång­ och cyckelvägar 58 56 54 53

Antal belysningspunkter 11 500 12 200 12 573

Riket

2010


Bygga, bo,

trafik och parker

Ny planering

Ett förslag till fördjupad översiktsplan

för Åsa togs fram under 2011. Planen

tar sikte på Åsa 2030 med nya bostäder,

ny verksamhetsmark och ett stråk med

bebyggelse mellan den nya tågstationen

och centrum. Nya planprogram

för Särö centrum och kvarteret Valand

godkändes under året. Dessutom pågick

planering för ett antal större bostadsområden

i Kungsbacka, Fjärås, Kullavik

och Anneberg. I Kungsbacka togs första

spadtaget för Kolla parkstad som kommer

att innehålla 1 100 nya bostäder.

Antal besök på återvinningscentraler

begränsades

Under våren infördes begränsningar i

antalet besök på våra återvinningscentraler.

Numera är det 15 fria besök för

villor och sju för lägenheter som gäller.

Ett resultat blev att antalet besök på

Klovsten under hösten sjönk med en

tredjedel jämfört med året innan.

Extremt skyfall i Kungsbacka

Den 14 augusti drabbades Kungsbacka

centrum av ett extremt skyfall. Lokalt

föll cirka 75 mm nederbörd på sex timmar,

vilket motsvarade hela månadens

normala nederbörd på några timmar.

Uppskattningsvis drabbades 200 bostäder

av källaröversvämningar, främst

i Östra Villastaden och Hede. Under

Renhållning

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

Avfall kr/kvm ink moms

(flerbostadshus) 15,42 18,92 10,56 19,3

Avfall kr/år (villa) 1 329 1 470 962 1 948

NMI: Renhållning 70 73 72 64

Vatten och avlopp

hösten gjordes ett intensivt arbete för

att förhindra framtida översvämningar,

bland annat omläggning och reparation

av rör samt bygge av en vall i Hede.

Nya namn på Kolla parkstadsgator

Efter en tävling där invånarna fick

skicka in sina namnförslag fick ett

30-tal gator i Kolla parkstad namn

på temat berg, sten och mineral. Ett

hundratal förslag kom in till tävlingen.

Det vinnande temat skickades in av två

invånare oberoende av varandra.

Sänkta renhållningsavgifter

I januari sänktes renhållningsavgifterna

generellt med tio procent för att minska

överskottet i verksamheten. För att nå

målet om att fler ska välja att sortera sitt

matavfall för biogasproduktion sänktes

dessutom avgifterna på abonnemang

med insamling av matavfall med 25

procent under våren.

Arkitekturpriset till Varlaskolan

Kungsbackas arkitekturpris 2011 gick

till Varlaskolan. Arkitekt är Christer

Håkansson från Norconsult.

535

bostäder byggdes.

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

VA kr/kvm inkl moms (flerbostadshus) 58,2 57,06 58,21 55,2

Sålt vatten % av producerad mängd 79

NMI: vatten och avlopp 89 87 85 77

VA kr/år Typhus A 5 100 5 062 5 164 5 760

bygga, bo, trafik & parker

vår verksamhet

Så här fördelade sig

kostnaderna inom Plan & Bygg

Kartavdelningen

39%

Nämnd 4%

Planavdelningen 20%

Bygglovavdelningen

37%

Så här fördelade sig

kostnaderna inom Teknik

Färdtjänst

administration 1%

Gemensam

Kungsbacka verksamhet 1%

bredbandsnät 9%

Nämndverksamhet 1%

Planering och

byggledning 9%

Vägbelysning 10%

Parkverksamhet 16%

Förbränning 21%

Hämtning 28%

Renhållning

fakta om

bygglov i kommunen

Gemensam verksamhet 13%

Gator, vägar,

parkering 53%

Återvinning 38%

Läs mer om vatten och avlopp på sidan 70.

Handläggningstiden för bygglov var i

genomsnitt 2 veckor.

År 2010 var väntetiden 11 veckor.

(nya en­ och tvåbostadshus)

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 37


38

miljö

vår verksamhet

Miljö

Oljeutsläpp vid Kungsbackas kust

I april upptäcktes ett oljeutsläpp och

stora mängder olja flöt in längs kusten

och orsakade kladdiga klippor och

stränder längs hela kuststräckan. Vi

deltog i arbetet med att kartlägga och

sanera de värst drabbade platserna.

Arbetet pågick ungefär en månad och

totalt sanerades cirka ett ton olja.

Energieffektivisering i

kommunens fastigheter

Energianvändningen i kommunens

lokaler ska minska med nio procent

fram till 2013 jämfört med 2008. Under

2011 drogs därför arbetet med att

energieffektivisera kommunens fastigheter

igång, med bland annat åtgärder i

stadshuset, Aranäsgymnasiet, Fyren och

Naturum. totalt investeras 40 miljoner

kronor i projektet. Energibesparingarna

ska göra så att investeringen betalas

tillbaka på åtta år.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Inventering av enskilda avlopp

Arbetet med att inventera de runt 8 000

enskilda avlopp som finns i kommunen

har varit intensivt under året. Arbetet

med att komma till rätta med de

enskilda avlopp som är bristfälliga kommer

att pågå i flera år. I samband med

inventeringen har många fastighetsägare

gått samman och bildat föreningar för

att i slutändan kunna ansluta sig till

kommunalt avlopp.

Prioriteringar vid el-brist

Energimyndigheten gav Länsstyrelserna

och kommunerna i uppdrag att prioritera

rätt samhällsviktiga verksamheter

om det skulle bli en kortvarig brist på

el. Arbetet har skett inom projektet

Styrel där kommunen har beslutat om

en prioriteringsordning, där elanvändare

som har stor betydelse för liv och hälsa

prioriteras först. Det kan till exempel

vara akutsjukvård och räddningstjänst.

Handlingsplan för

miljöarbetet togs fram

Under 2011 togs en handlingsplan för

Kungsbacka kommuns miljöarbete

fram. Planen tar sikte på de nationella

och lokala miljömålen och identifierar

områden att arbeta vidare med. Den ska

användas som ett stöd för alla förvaltningar

för att kunna göra rätt insatser i

miljöarbetet.

Badvattenprofiler

för populära bad

Miljö & Hälsoskydd tog fram så kallade

badvattenprofiler för samtliga EU-bad i

kommunen. Ett EU-bad har i genomsnitt

fler än 200 badande per dag. Med

hjälp av badvattenprofilerna kan vi till

exempel få information om badvattenkvalitet

bakåt i tiden och identifiera

potentiella föroreningskällor. Kravet på

att ta fram badvattenprofiler följer EU:s

badvattendirektiv.


Så här fördelade sig kostnaderna

inom Miljö & Hälsoskydd.

Nyckeltal

Miljöskydd 20%

Naturvård 8%

Utfall

2009

Nämnd 5% Gemensam

verksamhet 29%

Hälsoskydd 23% Livsmedel 15%

Utfall

2010

Utfall

2011

Region

Halland

Antal genomförda inspektioner

/planerade inspektioner (anges i procent) 94% 100% 98% 104%

Personal per 1000 invånare 0,26 0,27 0,34 0,32

Finansieringsgrad 40 % 42 % 47 % 48 %

Konstnad per invåndare 98 103 102 109

Så påverkade

omvärlden oss

miljö

vår verksamhet

Oljeutsläppet

Oljeutsläppet utanför Kungsbackas

kust gav insikt i hur händelsestyrt

vårt miljöarbete kan vara. Vi fick

prioritera arbetet med oljeutsläppet

vilket gjorde att en del tillsynsarbete

fick utgå.

Konjunkturläget påverkar

enskilda avlopp

Bolånetaket innebar en dämpning i

byggandet av nya hus, vilket vi tydligt

märker av i antalet ärenden som

gäller enskilda avlopp. Minskningen

av avloppsansökningar innebär ett

inkomsbortfall för förvaltningen för

Miljö & Hälsoskydd

Debatt om matens miljöpåverkan

Debatten om matens miljöpåverkan

fortsatte under 2011. Det gör att

frågor om närproducerad och klimatsmart

mat med mindre kött och

mer grönsaker blir allt viktigare. En

annan viktig aspekt är att minska

matsvinnet.

Svårare att bli av med avloppsslam

Det blir allt svårare att få avsättning

för det kalkade avlopsslammet i

kommunen. Vår slamhantering bygger

på ett kretsloppstänkande där

slammet ska spridas ut på åkrarna,

men tendensen att små lantbruk

lägger ner kombinerat med debatten

om vad avloppsslammet innehåller

har gjort att antalet bönder

som vill ta emot slam minskat.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 39


40

fritid, kultur, turism & trygghet

vår verksamhet

Så här fördelade sig

kostnaderna inom

Kultur & Turism

Bidrag 4% Nämnd 1%

Turism 12%

Hyror 20%

Bibliotek 31%

Så här fördelade

sig kostnaderna

inom Fritid

Kultur 32%

Folkhälsa 3%

Demokratiarbete 1%

Administration 8%

Föreningsbidrag 11%

Fritidsgårdar 15%

Nämnd- och

styrelseverksamhet 0%

Fritidsanläggningar 62%

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Nyckeltal Kultur

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Nöjd­Kund­Index enligt brukarenkät

för Biblioteken och Bokbussen. 85 85 87

Nöjd­Kund­Index enligt brukarenkät

för allmänkultur, film teater och konst. 81 82 85

Nöjd­Kund­Index enligt

brukarenkät på Turistbyrån. 88 91 85

Nyckeltal Fritid

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Riket

2010

Andel medborgare som upplever

att de bor i en hälsosam kommun 6,4 6,7 6,8 i.u

Andelen medborgare som upplever

att ideala möjligheter till idrotts och

friluftsliv finns i kommunen 7,6 7,7 7,9 7,2

Andelen medborgare som är nöjda

när det gäller möjligheten att utöva

fritidsaktiviteter 7,9 7,7 7,9 7,2

Andel 6–9 klasser med dialog

om alkohol/droger på föräldramöten

(ÖPP­metoden) iu 14% 14%

iu=ingen uppgift


6Antal

genomförda rådslag

– Barbro betalar

Fritid, kultur,

turism

och trygghet

Utökade öppettider på bibliotek

Brukarundersökningar har visat att det

finns ett önskemål om utökade öppettider

inom kultur- och turismområdet.

Närbiblioteken har därför börjat med

lördagsöppet och kulturhuset Fyren har

förberett för att ha söndagsöppet med

start i början av 2012. Äskhults by har

förlängt säsongen med öppet på söndagar

i oktober och naturum Fjärås Bräcka

har haft öppet fredagar under hösten.

Satsningar på folkhälsa

Förvaltningen för Fritid har kartlagt hur

kommunens förvaltningar arbetar med

folkhälsa kopplat till kommunens målsättningar.

En ny alkohol- och drogpolicy

har tagits fram i samarbete mellan

bland annat Fritid, skolan och polisen.

Dessutom har Fritid återigen anordnat

Schools out på torget i Kungsbacka, ett

drogfritt arrangemang med disco, kända

artister och andra aktiviteter. Runt 4000

ungdomar besökte arrangemanget.

Ny konstgräsplan i Fjärås

Det har i flera år funnits önskemål

om en konstgräsplan i Fjärås. I dialog

med fotbollsföreningen IFK Fjärås

har förvaltningen för Fritid anlagt

en sjumanna- och en elvamannaplan

med konstgräs. Konstgräsplanerna

stod färdiga under hösten. Under året

planerades även för en ny konstgräsplan

på Kaparevallen i Onsala. Den ska vara

klar i augusti 2012.

Ny webbplats för besökare

Kommunens officiella webbplats för

besökare, visitkungsbacka.se, invigdes

under året. Satsningen på en webbplats

för besökare är en del i ambitionen att

öka utbudet av e-tjänster i Kungsbacka.

På visitkungsbacka.se ges arrangörer

själva möjlighet att lägga in information,

vilket gör att sidan även används som

en bred och uppdaterad evenemangskalender.

Enklare att låna böcker

Biblioteken i Kungsbacka har infört ett

helt nytt utlåningssystem. Systemet gör

att lån och återlämning av böcker, filmer

och musik kan ske på ett enkelt och

säkert sätt av låntagaren själv. Det enda

som behövs för att låna är ett lånekort

och en pinkod.

Solarier togs bort från simhallarna

Efter en rapport från Strålskyddsmyndigheten

om hälsoriskerna med att sola

i solarium tog nämnden för Fritid beslut

om att ta bort solariebäddarna från

kommunens simhallar. Totalt togs sex

bäddar bort från Fjärås fritidscenter och

Kungsbacka simhall.

fritid, kultur, turism & trygghet

vår verksamhet

Så påverkade

omvärlden oss

E-tjänster/nätet

Utvecklingen av e­tjänster fortsätter.

Utlåningen av e­böcker har fördubblats,

talbokslåntagarna kan numera

själva ladda ner talböcker och en

stor del av biljettförsäljningen sker

idag via nätet.

Kungsbackas expansion

Befolkningstillväxten i kommunen

innebär ett ökat tryck på verksamheten

och krav på nya kompetenser.

Området scen och konst kommer att

förstärkas med bland annat ungdomsproducent,

teaterproducent,

teatertekniker och en kultursocial

utvecklare.

Tillväxten gör också att fler förskolor

och skolor byggs. Arbetet med

den konstnärliga utsmyckningen av

byggnaderna tar allt mer resurser i

anspråk.

Ny konkurrenslagstiftning

Den nya konkurrenslagstiftningen

gör att prissättningen för delar

av kulturutbudet har justerats för

att undvika underprissättning.

Ett exempel är serviceavgiften på

biljettförsäljning som har höjts till

marknadsnivå.

Fler barn i simskola

Antalet yngre barn i simskolan har

ökat vilket har medfört att klasserna

är stora. Det har därför varit ont om

platser för de äldre eleverna. Dessutom

har antalet sexåringar som vill

gå i simskola ökat.

Alkohol och droger

Ett ökat missbruk av cannabis i

Göteborg gör att även Kungsbacka

drabbas. Cannabisanvändande på

gymnasieskolorna i Kungsbacka

uppmärksammades under året.

Villainbrotten ökade

Rekordmånga villainbrott anmäldes

under året, vilket gör att intresset för

grannsamverkan ökar.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 41


42

arbete & näringsliv

vår verksamhet

Så påverkade

omvärlden oss

Stor optimism

Vid ingången av 2011 fanns en stor

optimism kring arbetsmarknadens

utveckling. I december 2010 slogs

rekord i antalet nya lediga jobb

och Arbetsförmedlingen påtalade

att bristen på arbetskraft blivit ett

ökande problem. På många sätt har

prognosen infriats. Arbetslösheten

har sjunkit både nationellt och

lokalt, och sysselsättningen har varit

mycket hög.

Avmattning

Under våren förändrades dock läget.

Oron på finansmarknaderna i Europa

och USA tog ny fart och det förväntades

att konjunkturen under hösten

skulle mattas av. En avmattning av

efterfrågan konstaterades under

hösten men arbetslösheten fortsatte

trots det att minska under hösten.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

7611

Antal aktiva företag

i Kungsbacka 2011.

Arbetslöshet 2011 i Kungsbacka i förhållande till hela riket.

20%

15%

10%

5%

0%

19,1

Riket

18–24 år

10,8

Kungsbacka

18–24 år

8,6

Riket

16–64 år

Andelen arbetslösa redovisas på ett nytt sätt från och med 2011,

därför finns inga jämförbara siffror från tidigare år.

4,4

Kungsbacka

16–64 år


6%

Andel arbetslösa

i åldern 18–24 år.

Arbete och näringsliv

Utbildningar förbättrar

näringslivsklimatet

Under hösten bjöd kommunen in

det lokala näringslivet till två utbildningstillfällen

om att göra affärer med

kommunen. Syftet med utbildningarna

är att underlätta och förenkla upphandlingsprocessen

så att fler lokala företag

kan bli leverantörer av varor och tjänster

till kommunen. Samtidigt genomfördes

utbildningen Förenkla helt enkelt för

kommunens tjänstemän. Utbildningen

handlar bland annat om hur vi kan

förbättra servicen och tillgängligheten

för näringslivet i kommunen.

Made by Kungsbacka inspirerade

Elever, lärare och företagare träffades

på Made by Kungsbacka, en inspirationsdag

med ungas företagsamhet och

kreativitet i fokus. Dagen har växt sig

allt större under åren och är numera en

mycket viktig plattform för samverkan

mellan skola och arbetsliv. 2011 års

Made by Kungsbacka gick av stapeln

på Elof Lindälvs gymnasium den 1

december.

Kungsbackaföretagen mer nöjda

Under året presenterades resultatet av

nöjd kund-undersökningen Insikt där

Kungsbacka företagen svarar på hur

de upplever kommunens service. Det

totala NKi-värdet ökade jämfört med

mätningen 2009 och gick från 61 till

66. Enkäten skickades ut till 436 företag

som varit i kontakt med kommunen

under 2010. Den besvarades av 263 av

dem, vilket motsvarar 60 procent.

Satsning på unga

och långtids arbetslösa

Europeiska socialfonden beviljade i

början av året delfinansiering av en

sysselsättningsverksamhet för personer

som är långtidsarbetslösa, har psykosocial

eller neuropsykiatriska hinder eller

missbruksproblematik. Projektet Aspen

startade under våren och kom snabbt

igång med flera deltagare. I slutet av

2011 var drygt 35 personer inskrivna

i verksamheten. Dessutom startade

Kicken som är ett projekt för att snabbt

få ut unga vuxna i sysselsättning.

Samarbete med Erikshjälpen

Vi har tecknat ett samarbetsavtal med

Erikshjälpen second hand. Erikshjälpen

arbete & näringsliv

vår verksamhet

kommer att öppna en butik i Kungsbacka

under 2012 och genom samarbetet

garanteras tio arbetsträningsplatser

för enheten för Arbetsliv. I samband

med det kommer Gruvans butik att

avvecklas samtidigt som man får uppdraget

att renovera till exempel möbler

åt Erikshjälpen.

Få brister i läkemedelsförsäljning

I början av året gjordes tillsyn hos samtliga

verksamheter som säljer receptfria

läkemedel. Miljö & Hälsoskydd kunde

konstatera att försäljningen sköts relativt

bra men att det finns en del brister i

bland annat skyltning och egenkontroll.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 43


44

medarbetare

förvaltningsberättelse

Kungsbacka kommun – en attraktiv arbetsplats

Kungsbacka kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna.

En motiverad och kompetent personal är grunden

för en god service till invånarna i kommunen. Att ge medarbetarna

rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan

i kommunens personalarbete. Det gäller att balansera långsiktighet

och kontinuitet med kreativitet och nytänkande när

omvärlden förändras och verksamheterna måsta anpassa sig.

Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för

att locka, behålla och utveckla rätt personer som kan upprätthålla

och bidra till utveckling av en god service. Vårt

personal politiska program lyfter fram bland annat det goda

ledarskapet och medarbetarskapet. Med fortsatt strukturerat

kvalitetsarbete, tydligt och synligt ledarskap, och kompetenta

och motiverade medarbetare kan vi uppnå nöjda kunder,

stolta medarbetare och ett starkt varumärke.

I Kungsbacka kommuns styrmodell ingår överenskommelser

mellan chef och medarbetare. Överenskommelserna på

individnivå bidrar till att respektive förvaltnings genomförandeplaner

fullföljs och att resultatmål och prioriterade

mål därmed uppnås.

Medarbetarenkäten är ett stöd i det kontinuerliga utvecklingsarbetet.

För att mäta hur våra medarbetare upplever sin

arbetsplats och sin arbetsgivare har vi index för arbetsmiljö,

Kompetensförsörjning

I vår kompetensförsörjning har vi haft fokus på att attrahera

rätt medarbetare, ha en effektiv rekryteringsprocess, utveckla

och behålla medarbetare samt att avsluta anställningar på

ett professionellt sätt. I slutet av 2011 var 6 009 medarbetare

anställda i kommunens cirka 255 olika yrkesbenämningar,

jämfört med 5 758 medarbetare år 2010. 83 procent var

kvinnor och 17 procent var män, jämfört med 84 procent

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

ledarskap, medarbetarskap och motivation. Våra policydokument

för arbetsmiljö respektive ledarskap och medarbetarskap

visar kommunens viljeinriktning inom dessa områden.

Medarbetarenkät

Index 10-gradig skala

Resultat

2008

Resultat

2010

Resultat

2011

Arbetsmiljö 7,0 7,5 7,1

Ledarskap 7,1 7,8 7,6

Medarbetarskap 7,8 8,1 8,0

Motivation 8,0 8,3 8,1

Vi kan konstatera att 2011 års medarbetarenkät visar lägre

resultat än året innan. Men jämfört med mätningen 2008 är

det en ökning.

Vårt resultat av de nationellt jämförbara frågorna Nöjd Medarbetare

var 66 jämfört med 67 för både 2010 och 2008. Även

här är det ett lägre resultat i 2011 års mätning.

Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kungsbacka kommun

ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna

mäts i medarbetarenkäten via frågan Jag är som helhet

nöjd med att arbeta i Kungsbacka kommun. Mätningen fick

resultatet 8,0, vilket är överensstämmer med målsättningen

för 2011.

kvinnor och 16 procent män år 2010. 88 procent av medarbetarna

hade en tillsvidareanställning, jämfört med 90

procent år 2010. 89 procent var kvinnor och 84 procent män,

jämfört med 91 kvinnor och 86 procent män år 2010. Antalet

anställda har ökat med sammanlagt 4 procent. Framförallt

har detta skett inom förvaltningarna för Äldreomsorg,

Förskola & Grundskola och Funktionsstöd.

Anställda med månadslön

i kommunens förvaltningar 1 november 2011 Totalt Kvinnor Män 2010

Fritid 94 47 47 +­0

Funktionsstöd 550 491 59 +29

Förskola & Grundskola 2503 2203 300 +66

Gymnasie & Vuxenutbildning 588 362 226 +18

Individ & Familjeomsorg 150 124 26 +13

Kommunstyrelsens förvaltning 32 23 9 +­0

Kultur & Turism 62 48 14 +1

Miljö & Hälsoskydd 26 19 7 ­5

Plan & Bygg 51 31 20 +3

Service 710 572 138 +19

Teknik 123 39 84 +7

Äldreomsorg 1139 1075 64 +80

Totalt 6009 5039 999 +251


Åldersstruktur

Antal personer

Ålder

2009 2010

2011

24 och yngre 130 183 164

25­29 323 356 370

30­34 500 527 520

35­39 775 797 732

40­44 784 806 863

45­49 834 844 873

50­54 800 809 810

55­59 706 699 794

60 och äldre 939 738 883

Summa 5792 5758 6009

Endast 9 procent av de anställda är yngre än 30 år. Gruppen

35–39 år har minskat från 14 procent till 12 procent. En av

förklaringarna är att ett antal personer har valt att byta till

annan arbetsgivare, kanske beroende på att vi inte kunnat

erbjuda de utvecklingsmöjligheter som förväntats. Detta ger

en signal om att vi bör intensifiera vårt arbete med att behålla

och utveckla kompetenta medarbetare i vår organisation.

28 procent av medarbetarna är 55 år och äldre, och andelen

medarbetare 60 år och äldre är 15 procent.

Sveriges kommuner har ungefär samma ålderstruktur, vilket

innebär att vi kommer att konkurrera om samma arbetskraft i

generationsväxlingen. Att vara en attraktiv arbetsgivare med

gott rykte kan vara ett bidragande skäl till att klara denna

utmaning.

Medelåldern bland kommunens anställda är 45 år.

medarbetare

förvaltningsberättelse

Under 2011 slutade 111 personer sin anställning för att gå i

pension, jämfört med 129 personer 2010 och 113 personer

2009. Medelåldern för de som slutade med pension var 65,1

år, jämfört med 64,9 år 2010 och 64,8 år 2009.

13 medarbetare valde att arbeta till 67 år och 9 medarbetare

till 66 år. Trenden är, liksom i övriga landet, att medarbetare

väljer att arbeta längre.

Personalförsörjning

Personalomsättningen i kommunen är cirka 10 procent.

Vi rekryterar medarbetare baserat på kompetens. Målet är att

våra personalgrupper ska vara balanserade när det gäller ålder,

etnisk bakgrund och kön. I enlighet med rekryteringspolicyn

strävar vi också efter att alla som söker arbete hos oss ska få en

positiv bild av Kungsbacka kommun.

Cirka 750 tjänster utannonserades år 2011, jämfört med 600

år 2010 och 500 under 2009. Totalt kom 15 000 ansökningar

in, jämfört med 14 300 år 2010. Tillgången på sökande har

varit god inom samtliga yrkesområden förutom yrkeslärare

och ingenjörer. När det gäller it-personal är det många kvalificerade

sökande, men det är svårt att matcha löneanspråken.

Kungsbacka är rätt

Kungsbacka kommun deltog som utställare vid årets kvalitetsmässa

under temat Kungsbacka är rätt. Ett av våra syften

var att visa upp vårt varumärke som arbetsgivare i bredd och

professionalitet. Utnämningen till Årets kvalitetskommun,

som skedde på kvalitetsmässan, gör Kungsbacka känd även

som attraktiv och intressant arbetsplats.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 45


46

medarbetare

förvaltningsberättelse

Made by Kungsbacka

Kungsbacka kommun var som arbetsgivare representerad på

inspirationsdagen Made by Kungsbacka för grundskole- och

gymnasieelever. Syftet var att visa upp den mängd olika yrken

som finns inom kommunen genom seminarier och dialog med

besökarna.

Kompetensutveckling

Förvaltningarna anordnar kontinuerligt utvecklingsinsatser

för sina medarbetare. Dessutom genomförs utbildningar

utifrån ett övergripande strategiskt perspektiv. Målgruppen

är till största delen chefer, men även kommungemensamma

medarbetarutbildningar genomförs. Exempel på chefsutbildningar

är de årliga chefsdagarna och ledarskapscaféerna.

Syftet med dessa är att ge cheferna en gemensam plattform

för att driva de kommungemensamma utvecklingsfrågorna

framåt. 2011 var temat för chefsdagarna Vi bygger Kungsbacka

vidare.

Nya chefer och medarbetare får såväl kommungemensam som

förvaltningsspecifik introduktion och alla chefer har dessutom

erbjudits utbildning i kompetensbaserad rekrytering,

arbetsmiljö, alkohol och droger, rehabilitering och lönesättning.

Arbetsmiljö och hälsa

I kommunen finns en lång och god erfarenhet av samverkan

mellan arbetsgivare, fack och medarbetare. Den samverkansmodell

som vi har ska underlätta samverkan mellan parterna

och ge medarbetarna ökade möjligheter till delaktighet. Syftet

är att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och

verksamhetsfrågor.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Modellen underlättar också en fortsatt utveckling av verksamheten

så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet,

service och kvalitet.

Under året har vi hållit utbildning i samverkansavtalet för

nya chefer och skyddsombud. Utbildningen har planerats och

genomförts tillsammans med de fackliga organisationerna.

Friskvårdssubventionen är en del i kommunens förebyggande

arbete. 45 procent av medarbetarna utnyttjade den möjligheten.

Oförändrat jämfört med år 2010.

Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i vårt

arbete med arbetsmiljö och hälsa. Satsningarna har

fortsatt fokus på dels förebyggande och hälsofrämjande, dels

rehabilitering. Tillsammans med företagshälsovården utvecklar

vi nya arbetssätt, till exempel Grön energi som erbjuds

personer i riskzon för stressrelaterad sjukskrivning.

Som komplement till företagshälsovården har vi det så kallade

personalvårdsprogrammet, som ger vägledning och stöd till

medarbetarna i arbetsrelaterade och privata frågeställningar.

Sjukfrånvaro

i procent av arbetad tid

1 dec 2010–30 nov 2011 2009 2010 2011

Samtliga anställda 5,4 5,0 5,0

29 år eller yngre 4,9 4,3 4,9

30­49 år 4,7 4,6 4,7

50 år eller äldre 6,4 5,6 5,5

Kvinnor 5,8 5,3 5,4

Män

Andel av sjukfrånvaron som är

3,9 3,3 3,3

60 dagar eller mer i procent 50,8 36,0 32,0


Sjukfrånvaron var oförändrat 5,0 procent av arbetad tid jämfört

med 2010. Andelen långa sjukfrånvaroperioder minskar.

Detta beror på kortare rehabiliteringsprocesser bland annat

relaterat till en tydlig intern rehabiliteringsprocess och till

sjukförsäkringsreglerna.

Sysselsättningsgrader

I kommunen som helhet arbetar 61 procent av kvinnorna och

86 procent av männen heltid, jämfört med 61 procent av kvinnorna

och 87 procent av männen år 2010. I sysselsättningsintervallet

75-99 procent finns 25 procent av kvinnorna och 8

procent av männen jämfört med 26 procent av kvinnorna och

6 procent av männen 2010. Lägre sysselsättningsgrad än 75

procent har 14 procent av kvinnorna och 6 procent av männen.

Oförändrat jämfört med år 2010. Inom Äldreomsorg

och Service har ett arbete påbörjats med att se över möjligheten

att minska andelen ofrivilliga deltidstjänster.

Jämställdhet

Kommunens policy för jämställdhet beskriver inom vilka

områden vårt arbete ska bedrivas, för att få en jämställd verksamhet

och att vara en jämställd arbetsgivare. Det handlar om

att vi ska bidra till jämställdhet

• som politisk organisation i den lokala demokratin

• som arbetsgivare

• som utförare av verksamhet och service till medborgare

och brukare

All personalstatistik och alla brukarenkäter är nu uppdelade

efter kön, där så är möjligt. Genomförande av jämställdhetspolicyn

fortsätter och Kungsbacka har deltagit i Sveriges

kommuner och Landstings utbildningssatsning i Hållbar jämställdhet,

där målet är att få en hållbar jämställd medborgarservice.

jämix är Nyckeltalsinstitutets verktyg för att undersöka hur

jämställd en organisation är. Resultatet för Kungsbacka 2010

var 108 poäng, jämfört med 109 poäng för 2009. Ju högre

poäng desto mer jämställdhet har organisationen. Resultatet

av mätningen för 2011 kommer att presenteras under våren

2012.

Kungsbacka skiljde sig jämfört med övriga organisationer i

mätningen 2010 framförallt inom följande områden:

• skillnaden i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män

är mycket hög, vilket ger organisationen ett lågt värde.

• genomsnittligt uttag av föräldradagar för män är högt,

vilket ger organisationen ett bra värde.

• jämställdhetsarbete i form av jämställdhetsplaner med

konkreta mål och aktiviteter som följs upp, behöver öka

ytterligare för att få ett bättre värde.

Lönestruktur

Kontinuerligt pågår ett arbete att på olika sätt och med

särskilda metoder utveckla kommunens attraktionskraft

som arbetsgivare. Ett av delområdena är lönepolitiken och

lönebildningen. Kommunstyrelsen gav under 2011 i upp-

medarbetare

förvaltningsberättelse

drag att ta fram ytterligare kriterier för lönesättning för att

Kungsbacka ska stärka sitt arbetsgivarmärke. Rapport om

lönepåverkande faktorer som påverkar Kungsbacka kommuns

fortsatta attraktionskraft har tagits fram och ligger till grund

för det fortsatta arbetet.

Medianlön kvinnor/män 2011

Lön

50 000

40 000

30 000

20 000

0

A

B

C

D

E

Medianlön kvinnor

Medianlön män

Lönekartläggningen efter 2011 års lönerevision visar att det

inom respektive befattning inte finns några löneskillnader

som beror på kön och att skillnaden mellan kvinnors och

mäns medianlön inom respektive basintervall är liten.

Detta beror på flera samverkande faktorer bland annat att

vi kartlägger och analyserar löneskillnader mellan män och

kvinnor på ett mera systematiskt sätt, och att särskilda lönesatsningar

har gjorts med utgångspunkt från kön.

Hösten 2011 påbörjades en utbildning för samtliga chefer,

där en modell för lönesättning som lednings- och styrningsinstrument

introduceras. Syftet är att på ett mer medvetet sätt

använda lönesättning som ett styrmedel, och också få en ökad

lönespridning baserad på prestation. Modellen stämmer väl

överens med intentionerna i de avtal som vi har sedan många

år.

I början av 2012 kommer samtliga chefer att ha fått denna

introduktion. Detsamma gäller fackliga representanter.

Längre fram kommer även samtliga medarbetare bjudas in

till informationsmöten. Processen att gå från den befintliga

till den nya modellen kommer att starta under 2012.

Total personalkostnad

Personalkostnadernas

andel av

År

miljoner kronor totala kostnader

2011 2 467 56%

2010 2 249 57%

2009 2 273 58%

Personalkostnaderna har ökat med 9,7 procent jämfört med

2010, samtidigt som andelen personalkostnader i relation till

totala kostnader har minskat.

F

G

Basintervall

H

I

J

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 47

K

L


48

översikt & analys

förvaltningsberättelse

Ekonomisk översikt och analys

I den ekonomiska översikten och analysen redogör vi kortfattat för det ekonomiska

resultatets olika delar samt analyserar och förklarar utvecklingen.

Ekonomiskt resultat

Underskott efter tre positiva år

Det ekonomiska resultatet för 2011 är

negativt, -31,1 miljoner kronor. Budgeterat

belopp var +1 miljon kronor.

Ovanlig post stör resultatet

Årets räkenskaper präglas av en stor

negativ post på 123 miljoner kronor som

gäller en uppräkning av pensionsskulden

med anledning av att diskonteringsräntan

sänktes. Pensionsavtalet bygger på

att framtida pensionsförpliktelser ska

nuvärdesberäknas.

Nuvärdesberäkningen sker med hjälp

av en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan

utgår från den tioåriga

statsobligationsräntan och när denna

avviker från ett fastställt intervall ska

räntan justeras. När diskonteringsräntan

sänktes innebar det att ett högre belopp

fick avsättas.

Nämnderna håller

budget mer än väl

Utöver den negativa räntebelastningen

på 123 miljoner gjorde nämnderna positiva

avvikelser på 44 miljoner kronor.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

blev 52 miljoner bättre än budget.

Resultatutveckling

i miljoner kronor

300

250

200

150

100

50

0

-50

-100

2007 2008 2009 2010 2011

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Omvärlden

Samhällsekonomisk utveckling

Den ekonomiska utvecklingen har varit

svag under slutet av 2011. Trots detta

gör Sveriges kommuner och landsting,

SKL, bedömningen att tillväxten

tillfälligt stannat av och att den återigen

kommer att växa, men något svagare än

under 2010 och 2011. SKL tror även att

arbetslösheten kommer att stiga något.

För Kungsbacka har arbetslösheten

under 2011 minskat något och är lägre

än genomsnittet i Göteborgsregionen

och genomsnittet för riket.

Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska

program 16–64 år

10%

8%

6%

4%

2%

0%

jan

feb mar apr maj jun jul aug sep

Riket

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen är fortsatt hög

och Kungsbacka tillhör de kommuner

i landet som ökat sin befolkning mest.

Tillväxten ställer stora krav på kommunen

att tillhandahålla kommunal service

till alla nya medborgare. Förskolor och

grundskolor måste byggas ut. Även äldreomsorgen

och funktionsstöd känner av

befolkningsökningen. Investeringarna

har varit större än på flera år.

Bostadsbyggandet ökar och målet är

500 nya bostäder per år. Under 2011 har

535 bostäder byggts.

GR

Kungsbacka

okt

nov dec

Känslighetsanalys

Kommunens ekonomi påverkas av ett

flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan

göras för att få en uppfattning om hur

stor påverkan de olika faktorerna har på

kommunens ekonomi.

Förändring

Miljoner

kronor

Prisförändring 1% 15

Ränteförändring

lån och placeringar 1% 1

Ränteförändring

pensionsskulden 1% 164

Skattejustering 10 öre 16

Löneökning 1% 24

Taxor och avgifter,

skattefinansierad

verksamhet 1% 4

Måluppföljning

En förbättring av måluppfyllelsen har

skett 2011. Tolv av målen anses uppfyllda,

fem är på rätt väg och fyra har

inte uppnåtts.

Av de fyra som inte uppnåtts är det ett

som handlar om invånarens försörjning,

två mål är miljömål och ett är finansiellt:

Mål 4

Alla personer i arbetsför ålder ska vara i

egenförsörjning. Andelen som uppbär försörjningsstöd

ska inte överstiga 2,4 procent.

Utfallet blev 3,0 procent och målet är

inte uppnått.

Mål 15

Utsläpp av koldioxid från kommunens

tjänsteresor ska minska med 30 procent

fram till år 2015 jämfört med 2006 års

nivå.

Jämförelse med 2006 är inte möjlig,

men utsläppen har ökat mellan 2009

och 2011 varför målet inte kan anses

uppfyllt.


Mål 20

Vid kommunala inköp ska andelen certifierade

ekologiska livsmedel senast 2011 uppgå

till 25 procent.

Andelen blev 13 procent och målet är

därmed inte nått.

Det fjärde målet som inte är uppnått är

det som handlar om nettokostnadernas

ökning, se nästa stycke.

Finansiella mål

Kommunen har satt upp tre finansiella

mål. De handlar om budgetföljsamhet,

kostnadsutveckling och soliditet.

Mål 8

Budgetföljsamheten för nämnderna

Två nämnder klarade sig inom målintervallet,

det vill säga visade en avvikelse

mellan -0,5 och 1 procent. Det var

Förskola & Grundskola som hamnade

på -0,2 procent i avvikelse och Kultur &

Turism på +0,1 procent.

Fyra nämnder sämre än -0,5 procent

Kommunfullmäktige ­13,2%

Miljö & Hälsoskydd ­4,4%

Individ & Familjeomsorg ­0,9%

Gymnasie & Vuxenutbildning ­0,6%

Resterande hade ett större överskott

än 1 procent och klarade därmed inte

målet. De låg mellan +1,3 och +11,7.

Tillsammans blev budgetavvikelsen för

nämnderna +1,3 procent. Resultatet

ligger inte inom målintervallet. Att det

inte ligger inom målintervallet bör i

detta fall inte ses som negativt. Det är

ett mycket bättre resultat och därmed

har det bidragit till ett förbättrat ekonomisk

läge.

Mål 9

Verksamhetens nettokostnadsutveckling ska

vara mindre än intäktsökningen av skatter

och statsbidrag.

Nettokostnaderna ökade med 9 procent

och skatter och statsbidrag ökade

med 6 procent. Målet är inte uppfyllt.

Procentuell utvecklingen av skatter

och statsbidrag samt nettokostnader

20%

15%

10%

5%

0%

Nettokostnader

Skatt och statsbidrag

2007 2008 2009 2010 2011

Trots att målet inte nåtts utan överskridits

rejält kan det vara problem när

mätningen bygger på att kostnaderna

ska jämföras med föregående år. Det bör

rimligtvis ställas i relation till intäkterna

2011 och inte till kostnaderna 2010.

2010 var kostnaderna ovanligt låga med

anledning av minskade kostnader för

pensioner och därmed blir den procentuella

jämförelsen inte bra.

Jämförs nettokostnaderna med skatteintäkterna

2011 gick det åt mindre än 97

procent, vilket får räknas som ett gott

resultat med tanke på att finansnettot

tog mindre än 1 procent av skatteintäkterna.

Slutsatsen är att metoden för att mäta

kostnadsutvecklingen blir missvisande

då jämförelseåret innehöll jämförelsestörande

poster.

Mål 10

Soliditeten inklusive pensionsskulden ska

i slutet av planeringsperioden, 3 år, vara

lägst den nivå som gällde vid periodens

början med oförändrade redovisningsprinciper.

Soliditeten sjönk till 23 procent jämfört

med 2010 då den var 26 procent.

Under senaste treårsperioden har den

dock ökat då soliditeten var 20 procent

2009. Målet är uppfyllt.

Huvudorsaken till att soliditeten sjunkit

är det negativa resultatet och att pensionsskulden

ökade med 123 miljoner

kronor mer än beräknat med anledning

av diskonteringsräntan.

Soliditet i procent

30

25

20

15

10

5

0

översikt & analys

förvaltningsberättelse

2007 2008 2009 2010 2011

God ekonomisk hushållning

Att 17 av 21 mål är uppfyllda eller

på väg att uppnås är ett mycket gott

resultat.

Av de fyra mål som inte uppnåtts är

målet om egenförsörjning lite svårare att

klara om den ekonomiska konjunkturen

inte förändras.

2011 minskade antalet hushåll som får

försörjningsstöd från 957 till 886, vilket

minskade andelen från 3,2 till 3,0 procent.

Målsättningen är 2,8 procent.

Nämnden för individ & Familjeomsorg

ser allvarligt på att man inte har klarat

att uppnå målet och sin budgetram.

Därför begär man hos kommunstyrelsen

att Sveriges Kommuner och Landsting

ska göra en genomgång av nämndens

verksamhet och ekonomi. Detta arbete

kommer att slutredovisas i mars 2012.

De två målen med miljöperspektiv

är inte uppnådda. Målet om minskat

koldioxidutsläpp finns inte med i 2012

års budget, men för målet om fler

ekologiska livsmedel har en strategi

tagits fram. Planen är att det ska bli ett

genomslag i 2012 års inköp.

Det fjärde målet som inte uppnåtts

under året gäller nettokostnadernas

utveckling jämfört med föregående

år. Det kan, mot bakgrund av bedömningen

att kommunen har en god

ekonomisk hushållning, inte medverka

negativt.

Bedömningen är därför att kommunen

har en god ekonomisk hushållning

enligt kommunallagens kriterier.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 49


50

översikt & analys

förvaltningsberättelse

Ekonomisk översikt och analys fortsättning

Ekonomisk analys

Nettokostnaderna tar mer plats

En enkel regel när det gäller kommunal

ekonomi är att inte göra slut på mer än

98 procent av skatter och statsbidrag. Då

blir det ett resultat kvar på 2 procent.

Det är ungefär lika mycket som ett

överskott på 1 000 kronor per invånare

skulle ge. För Kungsbacka innebär det

ungefär 75 miljoner kronor.

I diagrammet nedan kan man se att

resultatet varit inom tvåprocentsmarginalen

åren 2008-2010. För 2011

påverkades resultatet negativt av att

diskonteringsräntan sjönk. Diskonteringsräntan

används för beräkning av

pensionsskulden. Den ökade kostnaden

på 123 miljoner motsvarar 3 procent av

kommunens skatte- och statsbidragsintäkter.

Nettokostnadsandelen

104%

102%

100%

98%

96%

94%

92%

90%

88%

86%

2007 2008 2009 2010 2011

Diskonteringsräntan

Finansnetto

Nettokostnader

Skatt och statsbidrag

Utveckling av intäkter

och kostnader

Intäkter

De löpande intäkterna har ökat med

drygt 4 procent om man bortser från

försäljningsintäkter från exploateringar

och anläggningar. 2010 redovisades försäljningsintäkter

på 38 miljoner kronor

och för 2011 är dessa bara 1 miljon.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Kostnader

Kostnadsökningen mellan 2010 och

2011 var 7,5 procent. Personalkostnaderna

ökade med knappt 10 procent

och svarar för ungefär två tredjedelar av

verksamhetens kostnader.

Under den senaste femårsperioden har

personalkostnaderna ökat med 181

miljoner och uppgår 2011 till nästan två

och en halv miljard kronor.

De största delarna av personalkostnaderna

är löner för arbetad tid, sociala

avgifter enligt lag och avtal samt pensionskostnader.

Kostnaden för löner har ökat med cirka

22 procent under den senaste femårsperioden.

Kostnaden påverkas av flera

faktorer som antal anställda, sysselsättningsgrad

och löneutveckling.

Antal anställda minskade 2009 och

2010, men ökade 2011 och är då 3 procent

högre än 2007. Under 2011 påverkades

antal anställda bland annat av att

äldreboendet Tölö smedja upphörde

som entreprenad och återgick att drivas

i kommunal regi. Sysselsättningsgraden

har ökat med två procentenheter till 90

procent, och andelen heltidsanställda

har ökat med fyra procentenheter till 65

procent. De generella löneökningarna

under perioden 2008-2011 har i genomsnitt

varit drygt 3 procent.

Sociala avgifter enligt lag och avtal har

minskat under perioden. Detta förklaras

dels av att staten infört lägre arbetsgivaravgifter

för unga och äldre, dels av att

avgiften till avtalsgruppsjukförsäkringen

sänkts eftersom den totala sjukfrånvaron

i riket minskat. 2011 var kostnaderna

24 miljoner kronor lägre för arbetsgivaravgifter,

jämfört med om de tidigare

avgifterna gällt för all personal.

Pensionskostnaderna redovisas dels

inom personalkostnader, dels inom

finansiella kostnader. Under perioden

har kostnaderna fluktuerat. 2007

infördes en ny modell för beräkning av

pensionsskulden och antagandena om

genomsnittlig livslängd förändrades.

Pensionsskulden och kostnaden ökade

som en engångseffekt. 2010 minskade

pensionskostnaden, dels eftersom

prisbasbeloppet sänktes, dels som en

engångseffekt av den så kallade Bromsen

i det allmänna pensionssystemet, eftersom

pensionsförmåner som intjänats

före 1998 är en kompletteringspension

till den allmänna pensionen. 2011 var

konsekvensen av Bromsen att kommunens

pensionskostnader ökade.

Skatter och statsbidrag

Skatteintäkterna och de generella

statsbidragen ökade under 2011 med 4

procent. Skatteintäkterna som invånarna

genererar är 3 281 miljoner kronor.

Utöver det får kommunen ett bidrag på

68 miljoner i inkomstutjämning och ett

bidrag på 78 miljoner i kostnadsutjämning.

I utjämningssystemet för Lagen om

stöd och service till funktionshindrade

betalade Kungsbacka 67 miljoner

kronor.

2010 fick kommunen ett konjunkturstöd

på 71 miljoner kronor som inte finns

2011.

Investeringar

Investeringsnivån 2011 var 339 miljoner

kronor netto. Det är 110 miljoner

högre än året innan. Trots detta har inte

budgeten uppnåtts. Budgeten var efter

ombudgeteringar 685 miljoner kronor.

Den stora avvikelsen är ur ett planerings-

och styrningsperspektiv inte

bra. Under 2011 har ett projekt pågått

som har som syfte att skapa en bättre

investeringsprocess och även en bättre

budgetering. Detta kommer att slutföras

under 2012.

Årets investeringar har finansierats med

egna medel.

Skulder

Banklån

Trots att investeringsnivån varit hög har

inga nya banklån tagits upp. En amortering

på 50 miljoner kronor har skett på

ett av lånen hos Kommuninvest.


Låneskulden är nu 400 miljoner kronor,

varav 100 miljoner är upplånade hos

Nordea och övriga 300 miljoner hos

Kommuninvest.

Det finns inga derivat i form av ränteswapar

eller liknande.

Skuld i kronor per invånare

2007 2008 2009 2010 2011

3.475 6.192 6.086 5.998 5.266

Pensionsskuld

Utöver skulden till bankerna har

Kungsbacka kommun en skuld till de

anställda och tidigare anställda i form av

en pensionsskuld.

Den ökade till 1 670 miljoner under

2011. Det är en ökning med 169 miljoner

eller 11 procent. Slår man ut skulden

per invånare ökar den delen med cirka 3

procent årligen i genomsnitt.

Skuld i kronor per invånare

2007 2008 2009 2010 2011

19.557 19.958 20.542 20.011 21.990

Pensionsskuldens ökning kommer enligt

prognos att avta inom de närmaste åren.

2013 har skulden ökat till drygt 1 700

miljoner kronor. 2014 minskar den till

under 1 700 miljoner. Eftersom Kungsbacka

är en kommun som växer och det

är troligt att detta kommer att fortgå,

blir inte utbetalningen av pensioner ett

problem som är större än exempelvis

kostnadsökningen inom äldreomsorgen

eller inom förskola och grundskola.

Soliditet

Soliditeten minskade 2011 till 23

procent från 26 procent. Anledning var

pensionsskuldens ökning. Dessutom

påverkade ferielöneskulden soliditeten

med 1 procentenhet. 2010 tillhörde

Kungsbacka den bättre fjärdedelen av

Sveriges kommuner. Soliditeten 2010

gav en 67:e plats i riket.

Högst soliditet 2010 hade Halmstad

med 63 procent och sämst var Laxå

på -91 procent. Resultat för riket 2011

finns inte tillgängligt.

översikt & analys

förvaltningsberättelse

Speciella händelser under året

Kungsbacka har under året tecknat ett

avtal med Trafikverket för att bygga en

tågstation i Åsa. Kommunen betalar 35

miljoner kronor i ett så kallat bidrag till

infrastrukturell satsning. Utöver detta

satsar kommunen själv 30 miljoner i

tågstationen.

En bokföringsmässig avskrivning på 6

miljoner har skett. Det är en del av de

så kallade anslagstäckta lånen som lyfts

ur redovisningen. De är inte avskrivna

mot de föreningar som fått lånen utan

skulden för deras del kvarstår.

I bokslutet har en skuld på 41 miljoner

kronor som avser ferielöner för lärare

lyfts in. Dessa har inte tidigare varit

redovisade och ingen jämförande post

finns. Det påverkar det egna kapitalet

och soliditeten sjönk med 1 procentenhet.

Detta är noterat i redovisningsprinciperna.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 51


52

redovisningsprinciper

förvaltningsberättelse

Redovisningsprinciper

Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den

ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi

följt när vi redovisar resultaten.

Den kommunala redovisningen regleras genom Kommunal

redovisningslag. Den stadgar bland annat att bokföring och

redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket

definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av

bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer

från Rådet för kommunal redovisning, RKR.

Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna

med få undantag.

Upplupen amortering på upptagna lån räknas inte som

kortfristig skuld och upplupen amortering på utlämnade lån

räknas inte som kortfristig fordran.

Kommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt

den så kallade fullfonderingsmodellen. Motiven för fullfondering

är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens

finansiella ställning och att de grundläggande principerna om

öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Pensionsåtagandet

uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning,

rek nr 10.1/2007, definierade villkoren för avsättningar,

även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av

pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av

inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att

göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.

Avsättningens storlek baserar vi på KPA:s beräkning, gjord

enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som

kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till

förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av

KPA och ingår i redovisad avsättning.

Förändrade redovisningsprinciper och rättelse av fel

Från och med 2011 har vi i enlighet med RKR 20 Redovisning

av finansiella tillgångar och skulder ändrat klassificeringen

av pensionsreserven från anläggnings- till omsättningstillgång

eftersom den avsatta reserven är placerad i bank.

Jämförelsetalen för tidigare år har räknats om.

Rättelse har gjorts av semesterlöneskulden med 41,3 miljoner

kronor avseende ferie- och uppehållslöner för lärarna. Rättelse

har gjorts mot eget kapital eftersom ferie- och uppehållslönerna

aldrig inräknats i semesterlöneskulden. Jämförelsetalen

för tidigare år har inte varit möjliga att räkna om.

Avskrivningar

Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar,

det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde.

Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden

efter att tillgången tas i bruk.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

För projekt som pågår över årsskiftet gäller att årets investeringar

aktiveras i samband med bokslutet, även om de inte

tagits i bruk. Undantag kan göras för större fleråriga investeringar

med beloppsgräns om minst 30 miljoner kronor.

Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur

länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål.

Som vägledning använder vi Sveriges Kommuner och Landstings

skrift om avskrivningstider.

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:

• maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år

• fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år

• mark och konst – ingen avskrivning

För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi

att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns

om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering

och underhåll gäller att när en byggdel byts ut i sin helhet

eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll

definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som

driftkostnad vid anskaffningen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med

2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag

och verkställda avskrivningar. Från och med 2010

redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade

intäkter som långfristig skuld.

Lånekostnader

Lånekostnader räknar vi in i tillgångars anskaffningsvärde.

Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över

5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår.

Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens

internränta, för både utgifter och inkomster.

Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens

kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan.

Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser

tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2011 har

kreditivränta om 2,8 miljoner kronor inräknats i tillgångars

anskaffningsvärde.

Bidrag till statlig infrastruktur med mera

Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att

lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggande

av Åsa station. Bidraget ska upplösas under 25 år. Det

preliminärt beräknade bidraget, 35-40 miljoner kronor i prisnivå

december 2010, ska enligt avtalet betalas ut 2011-2013.

35 miljoner har redovisats som en investering och en avsättning

eftersom inga utbetalningar har gjorts under 2011.

Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. i


esultaträkningen har redovisats upplösning av det beslutade

bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel på året.

Leasing med mera

Kommunens leasingavtal betraktar vi som operationella och

de redovisas inte via balansräkningen.

Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner beräknas

och redovisas som ansvarsförbindelse för förtroendevalda,

vars uppdrag motsvarar minst 40 procent av heltid. För de

som har intjänad pensionsrätt och är under 50 år beräknas en

inkomstgaranti under 12 månader, och för de som är över 50

år beräknas visstidspension fram till 65 år. Beräkningen görs

brutto utan samordning.

Eftersom pensionsförmånen är relaterad till förändringar i

basbeloppet görs ingen nuvärdesberäkning.

Visstidspension, som börjat utbetalas, redovisas enligt kontantprincipen.

Ålderspension beräknas inte eftersom den samordnas med

allmän pension. Teoretiskt värde av chefspersonalens pensionsförmåner

beräknas och redovisas på motsvarande sätt.

förvaltningsberättelse

kommunen

De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande

har bedömts på ett tydligt sätt påverka jämförelsen

med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns

har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden

mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader

skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens

kostnader.

Sammanställd redovisning – koncernredovisning

Den sammanställda redovisningen omfattar enbart kommunens

och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Undantagsregeln

om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har

tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm,

Fastighets AB St Gertrud, HallWan och Kungsbacka

Innerstad AB.

Uppställning av räkenskaperna jämte kommunens samt uppställning

och omfattning av noter följer inte RKR:s rekommendation.

Detta utifrån en bedömning av det mervärde en

sådan uppställning av informationen tillför.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 53


54

kommunen

förvaltningsberättelse

Kommunens resultaträkning/kassaflödesanalys

Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det

egna kapitalet förändrats. Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur

kommunens rörelsekapital förändrats.

UTFALL UTFALL UTFALL BUDGET AVVIKELSE

RESULTATRÄKNING miljoner kronor Not 2009 2010 2011 2011 2011

Verksamhetens intäkter 1 700,9 710,2 700,4 714,6 ­14,2

Verksamhetens kostnader 2 ­3 626,0 ­3 684,3 ­3 963,9 ­4 002,3 38,4

Avskrivningar ­166,7 ­168,8 ­172,9 ­183,0 10,1

Verksamhetens nettokostnader ­3 091,8 ­3 142,9 ­3 436,4 ­3 470,7 34,3

Kommunalskatt 3 3 092,3 3 163,2 3 280,8 3 227,3 53,5

Generella statsbidrag och utjämning 4 100,4 262,4 271,0 272,4 ­1,4

Finansiella intäkter 5 21,0 17,9 20,8 9,0 11,8

Finansiella kostnader 6 ­34,8 ­39,1 ­167,4 ­37,0 ­130,4

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 87,1 261,5 -31,1 1,0 -32,1

Årets resultat 7 87,1 261,5 -31,1 1,0 -32,1

KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor

Den löpande verksamheten

Not 2009 2010 2011 2011 2011

Årets resultat 87,1 261,5 ­31,1 1,0 ­32,1

Justering för av­ och nedskrivningar 166,7 168,8 172,9 183,0 ­10,1

Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 71,2 ­4,6 203,9 30,0 173,9

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster ­6,2 ­26,6 ­79,3 ­2,0 ­36,0

Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital 318,8 399,1 266,3 212,0 95,6

Ökning(­)/minskning(+) förråd och varulager 0,3 ­0,1 ­0,1 ­0,1

Ökning(­)/minskning(+) kortfristiga fordringar 12 6,8 ­95,6 ­82,0 ­82,0

Ökning(+)/minskning(­) kortfristiga skulder 20, 21 109,7 ­29,4 30,3 6,0 ­17,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 435,6 274,0 214,5 218,0 -3,5

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar ­250,8 ­259,6 ­375,1 ­316,0 ­59,1

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 7,1 23,4 4,2 4,2

Investeringsinkomster 19 37,3 60,7 60,7

Försäljning i finansiella anläggningstillgångar 10 ­24,9 2,4 0,2 ­52,0 52,2

Kassaflöde från investeringsverksamheten -268,6 -196,5 -310,0 -368,0 58,0

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 18 0,4 150,0 ­150,0

Amortering av skuld ­50,0 ­50,0

Förändring långfristiga fordringar 11 1,0 ­2,6 5,0 5,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1,4 -2,6 -45,0 150,0 -195,0

Årets kassaflöde 168,4 74,9 ­140,5 0,0 ­140,5

Likvida medel vid årets början 204,0 372,4 447,3 181,0 266,3

Likvida medel vid årets slut 13 372,4 447,3 306,8 181,0 125,8

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011


kommunen

förvaltningsberättelse

Kommunens balansräkning

Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen.

Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder

visar hur kapitalet anskaffats.

BALANSRÄKNING miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Not 2009 2010 2011

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 352,4 2 422,8 2 620,1

Maskiner och inventarier 278,8 286,3 290,1

Summa 9 2 631,2 2 709,1 2 910,2

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 10 70,8 68,4 68,2

Långfristig utlåning 11 18,1 20,7 15,7

Summa 88,9 89,1 83,9

Summa anläggningstillgångar 2 720,1 2 798,2 2 994,1

Bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 35,0

Omsättningstillgångar

Förråd 3,8 3,9 4,0

Fordringar 12 230,0 325,6 407,6

Placeringar 100,0 0,0

Kassa och bank 13 372,5 347,3 306,8

Summa omsättningstillgångar 606,3 776,8 718,4

Summa tillgångar 3 326,4 3 575,0 3 747,5

EGET KAPITAL, AVSäTTNINGAR OcH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital vid årets början 583,9 670,4 915,8

Direktbokning mot eget kapital ­0,6 ­16,1 ­41,3

Årets resultat 87,1 261,5 ­31,1

Summa 14 670,4 915,8 843,4

Avsättningar

Pensioner inklusive särskild löneskatt 15 1 518,8 1 501,3 1 670,2

Övriga avsättningar 16 17,9 30,8 30,8

Avsättning bidrag statlig infrastruktur 17 35,0

Summa avsättningar 1 536,7 1 532,1 1 736,0

Skulder

Långfristiga skulder 18 450,4 450,0 400,0

Investeringsinkomster, periodiseras 19 37,7 98,3

Kortfristiga skulder 20, 21 668,9 639,4 669,8

Summa 1 119,3 1 127,1 1 168,1

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 326,4 3 575,0 3 747,5

Soliditet 20,2 25,6 22,5

POSTER INOM LINJEN

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser 22 1 790,5 1 748,1 1 725,5

Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten 16,1 15,5 16,6

Teoretiskt värde av chefspersonalens pensionsförmåner, 2 personer 3,2 2,6 0,0

Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 7 personer 4,2 7,8 7,0

Förvaltade stiftelsers kapital 22,9 26,7 28,9

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 55


56

kommunen

förvaltningsberättelse

Kommunens noter

Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011

Försäljning, taxor och avgifter 441,5 463,0

Bidrag 222,2 231,2

Försäljning exploateringsfastigheter och

anläggningstillgångar 37,9 1,2

Övriga intäkter 8,4 3,3

Periodiserade inkomster 0,2 1,7

Externa intäkter

– varav jämförelsestörande

710,2 700,4

postrealisationsvinst exploatering 15,1

Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2011

Anläggningsmaterial, entreprenader och

konsulter 931,4 969,9

Personalkostnader 2 241,8 2 466,6

Övriga verksamhetskostnader 511,1 527,4

Externa kostnader 3 684,3 3 963,9

Not 3 Kommunalskatteintäkter 2010 2011

Preliminära skatteintäkter 3 127,8 3 215,8

Slutavräkning 2009/2010 1,8 10,6

Preliminär avräkning 2010/2011 33,6 54,4

Kommunalskatteintäkter 3 163,2 3 280,8

Slutavräkningen för 2010 blev totalt +600 kronor per invånare. I bokslutet

2010 redovisades en preliminär slutavräkning om +456 kronor per invånare.

En korrigering av denna om +144 kronor har gjorts i bokslutet för 2011.

Preliminär slutavräkning för 2011 har redovisats enligt SKL:s prognos, cirkulär

2011:57 med +727 kronor per invånare, +54,4 miljoner kronor.

Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2010 2011

Fastighetsavgift 110,0 114,7

Avräkning fastighetsavgift 2009/2010 ­1,7 ­0,2

Inkomstutjämning, bidrag 54,6 68,1

Kostnadsutjämning, bidrag 67,2 78,4

Generellt statsbidrag 71,9 0,0

Regleringsavgift/­bidrag 18,9 76,6

Utjämningsavgift LSS

Summa generella statsbidrag

­58,5 ­66,6

och utjämning

­ varav jämförelsestörande post,

262,4 271,0

konjunkturstöd 71,9

Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar

för kommunerna för att tillhandahålla service till invånarna.

Från och med 2007 har den statliga fastighetsskatten avskaffats och istället

har en kommunal fastighetsavgift införts. Avräkning för fastighetsavgiften har

redovisats enligt SKL:s pro­gnos, cirkulär 2011:62. Den preliminära förändringen

för 2010 14,5 miljoner kronor har justerats ned med 0,2 miljoner. Preliminär

avräkning för 2011 har räknats in med 19,2 miljoner kronor.

Not 5 Finansiella intäkter 2010 2011

Ränteintäkter 16,0 18,7

Utdelning på aktier och andelar 0,5 1,9

Övriga finansiella intäkter 1,4 0,2

Summa finansiella intäkter 17,9 20,8

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Not 6 Finansiella kostnader 2010 2011

Ränta på pensionsavsättning ­26,5 ­29,2

Jämförelsestörande post ­ sänkt diskonteringsränta

­123,2

Räntekostnad på långfristiga lån ­12,5 ­14,8

Övriga räntekostnader ­0,1 ­0,2

Externa kostnader -39,1 -167,4

Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av kommunens pensionsskuld har

sänkts enligt rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting. Effekterna

av sänkningen redovisas som finansiell kostnad. Posten har klassificerats

som jämförelsestörande.

Not 7 Balanskravsutredning 2010 2011

Årets resultat enligt resultaträkning

Justerat för

261,5 ­31,1

realisationsvinst fastighetsförsäljning ­10,6 ­3,7

diskonteringsränta pensionsskuld 123,0

Balanskravsresultat 250,9 88,2

Öronmärkt för framtida pensionskostnader m.m.

IB 349,0 429,0

Ianspråktaget, KS § 148, reglering underskott ­13,2

Årets öronmärkning 80,0

UB 429,0 415,8

Not 8 Försäljning av materiella

anläggningstillgångar 2010 2011

Vägmästaren 4 5,0

Bolsheden 1:2 3,9

Frillesås Rya 3:77 2,9

Åsa 4:143 Seniorby 9,1

Gällinge 1:41, 1:42 1,1

Kolla 5:6 2,5

Åsa 5:246 1,7

Övriga 1,4

Summa försäljning anläggningstillgångar 23,4 4,2

Not 9

Materiella anläggningstillgångar 2010 2011

Mark

Ingående bokfört värde 97,9 103,2

Överfört till exploateringsfastigheter 0,3 0,0

Nyanskaffningar 12,0 3,0

Försäljningar ­7,0 ­0,3

Utgående bokfört värde 103,2 106,0


Verksamhetsfastigheter 2010 2011

Ingående bokfört värde 1 708,3 1 748,9

Färdigställda projekt 59,3

Överföring till annan anläggningstyp ­0,1 0,0

Överföring från annan anläggningstyp 1,1

Nyanskaffningar 75,4 13,6

Utrangeringar, netto ­2,9 ­0,4

Försäljningar, netto ­4,8

Årets avskrivningar ­86,3 ­88,3

Utgående bokfört värde 1 748,9 1 674,9

Fastigheter för affärsverksamhet

Ingående bokfört värde 102,2 128,6

Nyanskaffningar 33,4 29,4

Utrangeringar 0,1

Överföring från annan anläggningstyp 0,5 8,8

Årets avskrivningar ­7,5 ­8,3

Utgående bokfört värde 128,6 158,5

Publika fastigheter

Ingående bokfört värde 360,1 362,5

Nyanskaffningar 19,3 41,3

Försäljningar, netto ­0,1

Överföring till annan anläggningstyp ­0,5

Årets avskrivningar ­16,4 ­16,8

Utgående bokfört värde 362,5 386,9

Fastigheter för annan verksamhet

Ingående bokfört värde 18,5 17,3

Nyanskaffningar 0,0 0,2

Årets avskrivningar ­1,2 ­1,1

Utgående bokfört värde 17,3 16,4

Övriga fastigheter

Ingående bokfört värde 6,3 6,2

Nyanskaffningar 0,1 7,4

Överföring till annan anläggningstyp ­1,9

Överföring från annan anläggningstyp 2,0

Årets avskrivningar ­0,2 ­0,5

Utgående bokfört värde 6,2 13,2

kommunen

förvaltningsberättelse

Pågående ny-, till- och ombyggnad 2010 2011

Ingående bokfört värde 59,0 56,2

Färdigställda projekt ­57,7

Nyanskaffningar 55,5 208,0

Försäljningar, netto ­0,6

Utgående bokfört värde 56,2 264,2

Maskiner och inventarier

Ingående bokfört värde 278,8 286,2

Färdigställda projekt 0,2

Överfört från annan anläggningstyp ­0,1 0,0

Överfört till annan anläggningstyp 0,1 ­1,3

Nyanskaffningar 65,1 63,5

Utrangeringar, netto ­0,6 ­1,0

Försäljningar, netto 0,0

Årets avskrivningar ­57,3 ­57,4

Utgående bokfört värde 286,2 290,1

Summa materiella

anläggningstillgångar 2 709,1 2 910,2

Not 10 Aktier och andelar 2010 2011

Aktier i dotterföretagen

Fastighets AB S:a Gertrud 0,1 0,1

Fastighets AB S:a Gertrud, aktieägartillskott 0,1 0,1

Eksta Bostads AB 50,0 50,0

HallWan AB 0,025 0,025

Kungsbacka Innerstads AB 0,050 0,050

Summa 50,3 50,3

Aktier övriga

Kommun AB 0,001 0,001

Renova 0,2 0,2

Hallandstrafiken AB 0,2 0,0

Göteborgsregionen 0,001 0,001

Summa 0,402 0,202

Andelar

Göteborgs Förorters intresseförening 0,200 0,200

Metodiskyrkans Västkustgård 0,002 0,002

Södra Sveriges Skogsägares förbund 0,1 0,1

Tölö Bygdegårdsförening 0,1 0,1

Älvsåkers Bygdegårdsförening 0,026 0,026

Fjärås Bygdegårdsförening 0,020 0,020

Kommuninvest 1,6 1,6

Räddningstjänsten Storgöteborg 6,6 6,6

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 57


58

kommunen

förvaltningsberättelse

Grundfondskapital 2010 2011

Tjolöholm 8,8 8,8

Bostadsrätter 0,3 0,3

Summa aktier, andelar,

bostadsrätter och grundfondskapital 68,4 68,2

Not 11 Långfristiga fordringar 2010 2011

Utlämnade anslagstäckta lån 9,5 2,6

VA­lån 3,3 5,3

Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8

Summa långfristiga fordringar 20,6 15,7

Not 12 Kortfristiga fordringar 2010 2011

Kundfordringar 81,3 63,4

Diverse kortfristiga fordringar 101,2 135,4

-varav skattekonto 28,6 55,6

-varav fordran mervärdesskatt 48,7 79,8

Förutbetalda kostnader 68,1 61,9

Upplupna intäkter 75,0 146,9

-varav kommunalskattefordran 33,6 98,6

-varav fordran fastighetsavgift 26,2 33,5

Summa kortfristiga fordringar 325,6 407,6

Not 13 Kassa, bank

och kortfristiga placeringar 2010 2011

Kassa och handkassor 0,2 0,1

Plusgiro 6,8 10,1

Bank 340,3 296,6

-varav pensionsreserv 265,8 270,0

Bankcertifikat

Summa kassa, bank

100,0 0,0

och kortfristiga placeringar 447,3 306,8

Kungsbacka kommun har tillgängliga kreditlöften om 250 Mkr.

Not 14 Eget kapital 2010 2011

Ingående balans eget kapital 670,4 915,8

-varav resultatfonder ingående balans 128,8 161,3

-varav resultatfonder förändring 32,5 33,8

Direktbokning mot eget kapital ­16,1 ­41,3

Årets resultat 261,5 ­31,1

Utgående balans eget kapital 915,8 843,4

Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd

inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonderna

har fastställts av kommunfullmäktige. Rättelse av semesterlöneskulden

avseende ferie­ och upphållslöner har gjorts direkt mot eget kapital med 41,3

miljoner kronor.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Kommunens noter fortsättning

Not 15 Värdering av och upplysning om

pensionsförpliktelser 2010 2011

Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP

Ingående avsättning 160,9 189,3

Pensionsutbetalningar

Nyintjänad pension inklusive efterlevande

­13,0 ­16,3

pensioner 37,4 23,8

Ränte­ och basbeloppsuppräkning 3,8 28,3

Övrigt 0,2 ­0,4

Utgående avsättning 189,3 224,7

Avsättning till pensioner intjänade före 1998

Ingående avsättning 1 357,9 1 312,0

Pensionsutbetalningar ­45,7 ­52,1

Ränte­ och basbeloppsuppräkning 17,2 143,1

Övrigt ­17,4 42,5

Utgående avsättning 1 312,0 1 445,5

Summa avsättning 1 501,3 1 670,2

Aktualiseringsgrad 81,0% 82,0%

Sänkt diskonteringsränta har ökat avsättningen med 123 miljoner kronor.

Not 16 Övriga avsättningar

Barnamossens avveckling

2010 2011

Ingående balans 14,9 15,2

Årets avsättning 0,6

Ianspråktagna belopp ­0,3

Utgående balans 15,2 15,2

Lerkils reningsverk

Ingående balans 3,0 15,6

Årets avsättning 12,6

Utgående balans 15,6 15,6

Summa övriga avsättningar 30,8 30,8

Avsättning för Barnamossens avveckling avser återställning av avfallsdeponi.

Återställningsarbetena beräknas pågå kontinuerligt under 2009­2016. Därefter

kommer medel att behövas för lakvattenbehandling under överskådlig

tid framöver. Tidpunkten när sluttäckningen kan vara klar är beroende av hur

mycket egenproducerad vegetationsjord som kan produceras. Det avsatta

beloppet bedöms väl räcka för hela sluttäckningen och framtida kostnader för

lakvattenbehandlingen. Teknik beräknar att arbetena kommer att genomföras

successivt under 2009­2016 och följa allmän prisutveckling.

Avsättning för Lerkils reningsverk avser investeringsfond för byggande av

nytt reningsverk enligt beslut i nämnden för Teknik, § 79/08. Entreprenaden

bedöms pågå mellan 2010­08—2011­12. Från och med 2012­06 kommer kapitalkostnader

för utbyggnaden att finansieras från investeringsfonden under

maximalt 10 år. En risk finns att va­ekonomin blir så ansträngd att planerade

avsättningar inte kan fullgöras.

Not 17 Bidrag statlig infrastruktur

Årets avsättning 0 35,0

Avser byggande av ny tågstation i Åsa enligt kommunfullmäktiges beslut om

godkännande av genomförandeavtal under 2011. Bidragets storlek bedöms

vara 35­40 miljoner kronor i prisnivå december 2010 och ska upplösas under

25 år. Någon utbetalning av bidrag har inte gjorts under 2011.


Not 18 Långfristiga skulder 2010 2011

Ingående låneskuld 450,0 450,0

Årets amorteringar ­50,0

Summa 450,0 400,0

Kreditgivare

Nordea 100,0 100,0

Kommuninvest 350,0 300,0

450,0 400,0

Not 19 Investeringsinkomster 2010 2011

Pågående investeringar 36,2

Statliga investeringsbidrag 1,7 3,3

Anslutningsavgifter 36,2 60,7

Ackumulerade periodiserade inkomster ­0,2 ­1,9

Summa 37,7 98,3

Not 20 Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder

2010 2011

och koncern 12,7 11,2

Leverantörsskulder 141,1 169,4

Moms och särskilda punktskatter 12,9 16,8

Personalens skatter och avgifter 37,6 35,6

- varav källskatt 38,4 35,6

Övriga kortfristiga skulder 44,0 55,8

- varav statsbidragsskuld 29,9 36,6

- varav exploateringsfastigheter 13,1 18,0

Förutbetalda intäkter 103,8 27,3

- varav skatteintäkter 86,1 0,0

- varav VA- och renhållningsabonnenter 17,7 27,3

Upplupna kostnader 287,3 353,7

- varav upplupna löner 14,6 20,6

- varav semesterlöneskuld 101,8 156,7

- varav arbetsgivaravgifter 45,0 42,4

-varav upplupen pensionskost avg.best del 72,3 77,1

Summa kortfristiga skulder 639,4 669,8

Not 21 Exploateringsfastigheter

Björkris, Borgås etapp 2

2010 2011

­ ingående balans

­ inkomster, handpenning

­ utgifter, nedlagda kostnader

­30,5 ­30,5

­ netto ­30,5 ­30,5

Björkris stadsdel, bostäder

­ ingående balans 4,7 13,2

­ inkomster ­31,8 ­108,4

­ delredovisning 2010 15,1

­ utgifter, nedlagda kostnader 25,2 20,0

­ netto 13,2 ­75,2

kommunen

förvaltningsberättelse

Kolla, exploatering

­ingående balans 0,6 ­13,1

­ inkomster ­14,6 ­3,2

­ utgifter, nedlagda kostnader 0,9 92,7

­ netto ­13,1 76,4

Hede 9:26

­ ingående balans 17,7 17,8

­ inkomster, handpenning 0,0

­ utgifter, nedlagda kostnader 0,1 0,0

­ netto 17,8 17,8

Rya industriområde

­ ingående balans 0 ­0,5

­ inkomster, handpenning ­1,8

­ utgifter, nedlagda kostnader 1,3

­ netto ­0,5 ­0,5

Kungsbacka 3:10

­ ingående balans 0

­ inkomster

­ utgifter, nedlagda kostnader

­6,0

­ netto ­6,0

Summa exploateringsfastigheter -13,1 -18,0

Arbetet med exploatering av bostadsområdena Björkris och Kolla har fortsatt

och en delredovisning är gjord 2010. Eftersom inkomsterna hittills är större än

utgifterna har i bokslutet över­skottet redovisats som en kortfristig skuld.

Not 22 Borgensåtagande

Kommunägda företag

2010 2011

Eksta Bostads AB 1 613,4 1 646,8

Summa kommunägda företag

Bostadsförsörjning

1 613,4 1 646,8

Privatpersoner 0,0 0,0

Statens Bostadskreditnämnd 0,3 0,3

SBAB 5,0 4,4

Övriga 89,2 55,1

Summa bostadsförsörjning 94,5 59,8

Föreningar 20,7 18,0

Övriga 19,5 0,9

Summa borgensåtagande 1 748,1 1 725,5

Det totala borgensåtagandet har minskat med 22,6 miljoner kronor. Det

förklaras bland annat av att borgensåtagandet för Hallandstrafiken upphört i

samband med att Region Halland övertagit ansvaret för kollektivtrafiken.

Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidarisk

borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga

förpliktelser. Samtliga 267 kommuner och landsting som per 2011­12­31 var

medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga dessa kommuner och landsting har ingåtts ett avtal om hur

ansvaret ska fördelas vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Enligt

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel

som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i

förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungsbackas ansvar för

borgensförbindelsen, kan noteras att per 2011­12­31 uppgick Kommuninvests

totala förpliktelser till 224 781,5 miljoner kronor och totala tillgångar till 223

341,7 miljoner kronor. Kungsbacka kommun hade vid årsskiftet 2011/2012

en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,68 procent.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 59


60

kommunen

förvaltningsberättelse

Budgetutfall per nämnd

I budgetutfall per nämnd beskriver vi hur de politiska nämnderna klarat att

hålla sin budget och vilka avvikelser som gjorts.

Nämnd

miljoner kronor Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2011

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Avvikelse

2011 Avvikelse %

Byggnadsnämnd ­10,8 ­13,7 ­14,9 1,2 8,0%

Fritid ­87,2 ­92,1 ­95,3 3,2 3,3%

Förskola & Grundskola ­1 358,0 ­1 436,4 ­1 433,1 ­3,3 ­0,2%

Gymnasie & Vuxenutbildning ­426,5 ­444,6 ­441,7 ­2,9 ­0,6%

Funktionsstöd ­250,6 ­273,0 ­276,5 3,5 1,3%

Individ & Familjeomsorg ­164,2 ­169,8 ­168,4 ­1,4 ­0,9%

Kollektivtrafik ­76,2 ­88,1 ­94,6 6,5 6,9%

Kommunfullmäktige ­2,7 ­3,2 ­2,8 ­0,4 ­13,2%

Kommunrevision ­2,0 ­2,1 ­2,1 0,0

Kommunstyrelse ­149,7 ­161,1 ­182,5 21,4 11,7%

Kultur & Turism ­49,7 ­54,0 ­54,1 0,1 0,1%

Miljö & Hälsoskydd ­7,7 ­7,8 ­7,4 ­0,3 ­4,4%

Teknik ­ skattefinansierat ­78,6 ­82,1 ­86,6 4,4 5,1%

Valnämnd ­0,2 ­0,1 ­0,2 0,0 7,8%

Äldreomsorg ­585,5 ­618,0 ­627,2 9,2 1,5%

Överförmyndarnämnd ­1,2 ­1,1 ­1,2 0,1 6,8%

Service ­4,1 ­1,7 ­4,2 2,5

Summa nämnderna -3 254,9 -3 449,0 -3 492,8 43,9 1,3%

Kommunstyrelsens finansförvaltning

Pensioner budgetfinansierade ­12,2 ­64,7 ­43,5 ­21,2

Oförutsett samt övrig driftverksamhet 24,7 ­19,9 ­37,9 18,0

Internränta 99,6 97,2 103,5 ­6,3

Summa verksamhetens nettokostnader -3 142,9 -3 436,4 -3 470,8 34,4 1,0%


Byggnadsnämnden

Nämnden redovisar ett överskott på +1,2 miljoner kronor.

Avvikelsen består i lägre intäkter på totalt 1,1 miljoner från

bygglov- och planavdelningen medan kartavdelningen har

högre intäkter än budgeterat. Nämnden har lägre kostnader

än budgeterat med 2,3 miljoner. Avvikelsen består av budgeterade,

men inte tillsatta tjänster under året.

Viktiga händelser

Under 2011 infördes en ny plan- och bygglag som innebär en

hel del förändringar av regler och rutiner. Med anledning av

den nya plan- och bygglagen arbetade förvaltningen fram en

ny taxa för verksamheten. Förvaltningens första e-tjänst blev

klar och lanserades på kommunens hemsida. Tjänsten ger

möjlighet att elektroniskt beställa kartunderlag för situationsplan

och nybyggnadskarta.

Utfall Utfall Utfall

Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011

Intäkter 13,2 16,6 15,2

Kostnader ­26,1 ­27,4 ­28,9

Netto ­12,9 ­10,8 ­13,7

Budget, netto ­13,7 ­14,4 ­14,9

Avvikelse 0,8 3,6 1,2

Fritid

Nämnden redovisar ett överskott på +3,2 miljoner kronor,

varav 1,4 miljoner gäller hyreskostnader som ska återlämnas.

Till en förstudie om kommunala ridklubbar tillfördes nämnden

0,5 miljoner under senare delen av 2011, vilka kommer

att ombudgeteras.

Fritids faktiska överskott är +1,2 miljoner. Av dessa begärs

0,3 miljoner till resultatfonden. Övriga medel återredovisas.

Viktiga händelser

Nämnden fick under året ansvar för folkhälsoarbetet i kommunen.

Tio föreningar hälsocertifierades, där 3 000 barn

och ungdomar berörs. OAS-mötet i Kungsbacka drog 4 000

besökare varje dag under en vecka. Oasrörelsen är en religiös

rörelse, som vill främja en sund andlig förnyelse. Skolavslutningen

blev lyckad, trygg, säker och omfattande med cirka

4 000 besökare. Fritidsgårdsenheten genomförde ett internationellt

samarbete.

Utfall Utfall Utfall

Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011

Intäkter 30,0 31,1 31,3

Kostnader ­115,1 ­118,3 ­123,4

Netto ­85,1 ­87,2 ­92,1

Budget, netto ­86,0 ­88,5 ­95,3

Avvikelse 0,9 1,3 3,2

kommunen

förvaltningsberättelse

Förskola & Grundskola

Nämnden redovisar ett underskott på -3,3 miljoner kronor,

varav intäkter +7,5 miljoner och kostnader -10,8 miljoner.

Detta innebär en negativ avvikelse på -0,23 procent.

Viktiga händelser

2011 var ett av de mest reformintensiva år som förskolor och

skolor i sverige har upplevt. Ny skollag, nya läroplaner, nytt

betygssystem och tydligare krav på lärarbehörighet är de

största reformerna. Dessutom har både lärarutbildning och

rektorsutbildningarna förändrats. För tredje året i rad har

Kungsbacka utnämnts till bästa skolkommun i Halland.

I riket hamnar Kungsbacka på plats 21 när Lärarförbundet

rangordnar Sveriges skolkommuner utifrån olika kriterier

kring elevers resultat och förutsättningar för lärare. Även

när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, rangordnar

placerar sig Kungsbacka högt upp. Det sammanvägda utfallet

för elevernas resultat placerar kommunen på fjortonde plats i

riket.

Utfall Utfall Utfall

Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011

Intäkter 167,8 172,7 155,0

Kostnader ­1 501,2 ­1 530,6 ­1 591,4

Netto ­1 333,4 ­1 357,9 ­1 436,4

Budget, netto ­1 354,3 ­1 374,7 ­1 433,1

Avvikelse 20,9 16,8 ­3,3

Gymnasie & Vuxenutbildning

Nämnden redovisar ett underskott på -2,9 miljoner kronor.

Under året har flera små och stora projekt bedrivits, vilka har

en sammanlagd kostnad om 6,0 miljoner. Projekten är planerade

att i sin helhet finansieras med medel ur resultatfonden.

Nämndens nettokostnader har ökat med 18 miljoner jämfört

med 2010, vilket motsvarar 4,1 procent.

De största volymökningarna finns inom gymnasieverksamheten

och yrkeshögskolan, men även inom de projekt som

pågår, varav den nya gymnasiereformen Gy2011 är det största

projekt som bedrivits under året. Även övriga verksamhetskostnader

har ökat, vilket beror på fortsatta inköp av en till

en-datorer till gymnasieeleverna.

Viktiga händelser

Gy2011 trädde i kraft hösten 2011. Målet är att den nya

gymnasieskolan ska leda längre ifråga om kunskaper och kvalitet.

Fler elever ska nå målen och få de kunskaper som krävs

för personlig utveckling, aktivt deltagande i samhälls- och

arbetsliv, fortsatta studier och livslångt lärande.

Under 2011 har Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium

och Yrkeshögskolan blivit certifierade inom Teknikcollege,

TC. TC är en satsning för att kvalitetssäkra teknisk utbildning

i samverkan mellan utbildningsanordnare och näringsliv,

lokalt och regionalt.

I mars 2011 öppnade Fyrtornet som är ett boende för ensamkommande

flyktingbarn. Boendet bemannas av personal

dygnet runt och finansieras med intäkter från Migrationsver-

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 61


62

kommunen

förvaltningsberättelse

ket. Den 1 maj övergick ansvaret för boendet samt för övriga

ensamkommande flyktingbarn från nämnden för Gymnasie

& Vuxenutbildning till nämnden för Individ & Familjeomsorg.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 94,3 116,4 105,7

Kostnader ­521,4 ­542,9 ­550,3

Netto ­427,1 ­426,5 ­444,6

Budget, netto ­438,2 ­439,0 ­441,7

Avvikelse 11,1 12,5 ­2,9

Funktionsstöd

Nämnden redovisar ett överskott på + 3,5 miljoner kronor.

Ersättningen från Försäkringskassan för brukare med personlig

assistans är lägre än budgeterat, vilket till stor del beror på

kassans striktare tillämpning av regler för rätt till assistansersättning.

Ökade intäkter redovisas på grund av ökad försäljning

till andra kommuner av boendeplats och avlösarservice.

Några köpta boendeplatser avslutades i början av året, vilket

gav ett överskott. Under senare delen av 2011 har flera nya

beslut tillkommit, främst inom personlig assistans, LSS, och

boendestöd vid gymnasieplaceringar i annan kommun.

I övrigt påverkar de sänkta arbetsgivaravgifterna för yngre

och äldre, vilket ger ett överskott i kostnaderna för arbetskraft.

Viktiga händelser

Nämnden bytte namn, nämnden för Handikappomsorg blev

nämnden för Funktionsstöd. En bemötandeutbildning har

påbörjats i form av föreläsning och påföljande studiecirklar

för all personal.

Inom hemtjänsten utökades möjligheten till valfrihet inom

ramen för Lagen om valfrihet att förutom serviceinsatser

även gälla omvårdnadsinsatser. En resursenhet har bildats

där legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och metodhandledare

ingår. Enheten ska vara ett stöd för personalen i att

utveckla metoder för att möta brukare med svår problematik

och kunna ge ett bra stöd. Antalet brukare har ökat med cirka

100 och är nu cirka 750.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 61,7 62,9 64,4

Kostnader ­296,7 ­313,5 ­337,4

Netto ­235,0 ­250,6 ­273,0

Budget, netto ­239,9 ­251,3 ­276,5

Avvikelse 4,9 0,7 3,5

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Individ & Familjeomsorg

Nämnden redovisar ett underskott på –1,4 miljoner kronor,

vilket motsvarar 0,8 procent av årsbudgeten. Detta trots att

nämnden under året fått tilläggsanslag på totalt 7,5 miljoner

kronor varav 4,5 miljoner för försörjningsstöd och 1,5

miljoner till institutionsvård för barn och ungdomar och lika

mycket till vuxna. Nämndens nettokostnader ökade med 2,8

procent mellan åren 2010 och 2011. Jämfört med 2009 ökar

nettokostnaderna med 17,3 procent.

Under 2011 avtog effekterna från den ekonomiska krisen

2009, men trots detta ökar kostnaderna för försörjningsstöd.

Under året har försörjningsstödet ökat med 7,7 procent

jämfört med föregående år, samtidigt som antal hushåll har

minskat med 6,3 procent. En förklaring är att de som tidigare

fick kompletterande försörjningsstöd idag får fullt försörjningsstöd,

då de inte får någon annan form av ersättning,

exempelvis sjukersättning.

Viktiga händelser

Arbetsmarknadsläget har förändrats under året. Framför allt

märks skillnaden när det gäller arbetssituationen för unga

vuxna. Det är färre unga vuxna som söker försörjningsstöd

och allt fler kommer ut i sysselsättning. Det kommungemensamma

arbetet för unga vuxna som är arbetslösa har gett goda

resultat

Nämnden tog över ansvaret för mottagandet av ensamkommande

flyktingbarn den 1 maj 2011. Mycket utvecklingsarbete

har bedrivits inom missbruksvården. Fler alternativa

stöd- och behandlingsinriktningar har införts i verksamheten,

såsom exempelvis återfallsprevention.

Myndighetsutövande enheter samt staben flyttade till nya

lokaler på Teknikgatan i november.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 5,8 5,7 14,8

Kostnader ­150,6 ­170,0 ­184,6

Netto ­144,8 ­164,3 ­169,8

Budget, netto ­140,5 ­158,0 ­168,4

Avvikelse ­4,3 ­6,3 ­1,4

Kommunstyrelse

Nämnden redovisar ett överskott på + 21,4 miljoner kronor.

Intäkterna redovisar ett överskott beroende på reavinst om 2,4

miljoner för fastighetsförsäljningar samt intäkter från kommunens

skogsinnehav och arrenden.

Överskott i personalkostnader beror på försenad rekrytering

samt vakanser. Även särskilda pensioner, särskild anställning

och lönebidragsanställda bidrar till överskottet, medan central

facklig verksamhet överskrider budgeten.

I övrigt beror överskottet på både pågående projekt och ett

antal projekt som av olika skäl förskjutits tidsmässigt och inte

påbörjats under året. Bostadsanpassningsbidraget redovisar

ett underskott med -1,5 miljoner, men jämfört med 2010 är

det en lägre kostnad med 0,4 miljoner.


Viktiga händelser

Kungsbacka fick utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun

2011. Juryns motivering framhåller att Kungsbacka har

starkt kundfokus och jämför sig gärna med andra. Samspelet

mellan politiker och tjänstemän är föredömligt, och arbetet

med en gemensam värdegrund har varit framgångsrikt. Men

framförallt har vi vunnit för att vi kan visa upp goda resultat

inom nästan samtliga verksamhetsområden, vilket pekar på

att detta pris ger samtliga anställda en anledning att sträcka

på sig. Kommunen har genomgått två stora och omfattande

kommunövergripande externa granskningar, Kommunkompassen

och Resultatvisaren.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 60,7 40,2 11,9

Kostnader ­189,0 ­189,9 ­173,0

Netto ­128,3 ­149,7 ­161,1

Budget, netto ­192,1 ­179,4 ­182,5

Avvikelse 63,8 29,7 21,4

Kommunstyrelsen, kollektivtrafik

Nämnden redovisar ett överskott på +6,5 miljoner kronor.

Kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat på grund av indexuppräkning

av trafikdelen med bussentreprenörerna, framför

allt beroende på ökade dieselkostnader. Kostnaden för färdtjänsten

har ökat med cirka 1 miljon kronor under året.

En ny upphandling av underhåll av busshållplatser innebär

att kostnaderna för underhållet har minskat. Kostnaderna

för avskrivningar på pendeltågen har successivt minskat de

senaste åren och är som lägst under 2011.

Viktiga händelser

Under våren 2011 fattade alla kommuner i Halland beslut

om att lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till Region

Halland 2012.

Kommunfullmäktige beslutade att bygga ny tågstation i Åsa.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 30,9 32,4 31,0

Kostnader ­98,3 ­108,6 ­119,1

Netto ­67,4 ­76,2 ­88,1

Budget, netto ­71,8 ­86,1 ­94,6

Avvikelse 4,4 9,9 6,5

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige redovisar ett underskott på -0,4 miljoner

kronor på grund av högre kostnader för minnesgåvor samt

för utbildning av nya politiker.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 0,0 0,0 0,0

Kostnader ­2,6 ­2,7 ­3,2

Netto ­2,6 ­2,7 ­3,2

Budget, netto ­2,6 ­2,7 ­2,8

Avvikelse 0,0 0,0 ­0,4

Kommunrevisionen

Ingen avvikelse jämfört med budget.

kommunen

förvaltningsberättelse

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 0,0 0,0 0,0

Kostnader ­2,1 ­2,0 ­2,1

Netto ­2,1 ­2,0 ­2,1

Budget, netto ­2,1 ­2,0 ­2,1

Avvikelse 0,0 0,0 0,0

Kultur & Turism

Nämnden redovisar ett överskott på +0,1 miljoner kronor.

Verksamheten kunde under 2011 återställa sin grundnivå för

personalresurser, media och programanslag efter besparingsåret

2010. Satsningar i form av ökade personalresurser i syfte

att öka öppettiderna inom närbiblioteken och på våra besöksmål

Äskhult och Naturum har gjorts under året.

Även konstområdet och scenkonsten har fått ökade personalresurser

för att säkerställa arbetsmiljön.

Under 2011 genomfördes utvecklingsprojekt inom främst

turism- och scenkonstområdet.

Viktiga händelser

Ett återkommande önskemål i brukarundersökningarna gäller

ökade öppettider. För att tillgodose detta har närbiblioteken

under 2011 börjat med lördagsöppet och Fyrens bibliotek

har förberett söndagsöppet, som ska starta vid årsskiftet

2011/2012. Äskhults by har säsongsförlängt med öppet på

söndagar i oktober och Naturum Fjärås Bräcka har haft öppet

fredagar under hösten. Biblioteken har infört ett nytt utlåningssystem

som innebär att lån och återlämning av media

kan ske på ett enkelt och säkert sätt av låntagaren själv.

Som ett led i ambitionen att öka utbudet av e-tjänster har

Kungsbackas officiella besökssajt visitkungsbacka.se invigts.

Här kan arrangörer själva ges möjlighet att lägga in information,

vilket betyder att Kungsbacka nu har en bred, uppdaterad

evenemangskalender.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 11,9 10,6 9,5

Kostnader ­64,4 ­60,3 ­63,5

Netto ­52,5 ­49,7 ­54,0

Budget, netto ­51,8 ­50,6 ­54,1

Avvikelse ­0,7 0,9 0,1

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 63


64

kommunen

förvaltningsberättelse

Miljö & Hälsoskydd

Nämnden redovisar ett underskott på -0,3 miljoner kronor

Intäktssidan tappar 0,6 miljoner för året jämfört med

budgeterade intäkter. Förvaltningen har fått in mycket färre

tillståndsansökningar om enskilt avlopp än vad som planerades.

Tidigare år har cirka 200 ansökningar kommit in, medan

det under 2011 endast kom in 90.

Under våren upptäcktes ett större oljeutsläpp längs Kungsbackas

kust, vilket krävde en stor arbetsinsats från förvaltningen

som inte kunde debiteras. Kommunen ansökte och

beviljades medel från Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap, som täckte delar av förvaltningens kostnad.

Viktiga händelser

Fokus under 2011 har varit att utveckla Miljö & Hälsoskydds

verksamhets- och uppföljningssystem. Under hösten gjorde

Ernst & Young på uppdrag av Kungsbackas kommunrevision

en granskning av nämndens arbete som syftade till att

undersöka nämndens interna styrning och kontroll. Revisorernas

bedömning är att nämnden för Miljö & Hälsoskydd

har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av

verksamheten som följer kommunens beslutade styrmodell.

Arbetsmiljöverket gjorde under året en inspektion i bland

annat Kungsbacka rörande miljöhandläggares risker för hot

och våld vid myndighetsutövning. Arbetsmiljöverket konstaterade

vid sin inspektion att Miljö & Hälsoskydd har ett

väldigt bra arbetsmiljöarbete som resulterar i klara regler och

rutiner på arbetsplatsen.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 4,8 5,7 6,9

Kostnader ­12,0 ­13,5 ­14,6

Netto ­7,2 ­7,8 ­7,7

Budget, netto ­7,7 ­7,5 ­7,4

Avvikelse 0,5 ­0,3 ­0,3

Teknik, skattefinansierad verksamhet

Nämnden redovisar ett överskott på +4,4 miljoner kronor.

Under 2011 blev Kungsbacka Bredbandsnät, KBN, en del av

Teknik med en nettokostnad om 3,3 miljoner kronor.

Från 1 januari 2011 fick nämnden full ersättning för alla

kommersiella avtal för KBN. Detta ger 2,6 miljoner kronor

mer än budget för 2011. Med kunskap om detta flyttades

budget för 2011 från drift till investering för att genomföra

projektet Växling radio till fiber för att förbättra internetuppkopplingen

för 29 av kommunens verksamheter.

2010 gjorde vinterväghållningen ett underskott med 1,6

miljoner kronor, vilket lades till fond. För 2011 har vinterväghållningen

gjort ett överskott på 1,6 miljoner, vilket täcker

2010 års underskott. Personalkostnaderna har ökat mellan

åren. Detta beror på 2010 och 2011 års lönerevideringar och

att det under året har rekryterats en projektledare till Trafik

& Park och personal till kundtjänsten, samt att KBN har

tillkommit.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Trafikbelysning gör ett resultat som är 3,4 miljoner bättre än

budget. Detta beror på att el-kostnaderna blev lägre än budgeterat,

och att underhållsbehovet var lägre än planerat.

Parkering har minskat intäkterna 2011 detta på grund av

ombyggnaden av Stortorget och att prisökningen som kompensation

för moms gjordes först vid halvåret.

Viktiga händelser

Teknik drabbades av en arbetsplatsolycka. En medarbetare

omkom när åkgräsklipparen han körde välte i en slänt vid

Hede pendelparkering. Arbetsmiljöverket och polisen utredde

olyckan, och i november beslutade åklagarmyndigheten att

lägga ned förundersökningen om eventuellt arbetsmiljöbrott.

Förvaltningen gjorde en kartläggning av alla slänter och en

översyn av rutiner för att en sådan tragisk olycka inte ska

hända igen.

Upprustningen av Stortorget började i augusti, efter att riksantikvarieämbetet

gjort arkeologiska utgrävningar på torget i

två omgångar. Arbetet pågick under vintern och beräknas bli

klart i maj 2012. Gång- och cykelväg längs väg 953 mellan

Maleviksvägen och Kullaviksvägen blev klar i december.

Parkeringsplatsen i kvarteret Ejdern, etapp 1, var klar i juni

och etapp 2 i september, totalt fick vi 150 nya p-platser med

gångavstånd till Innerstaden.

Den nya cirkulationsplatsen på Hammerö i korsningen Varbergsvägen-Inlagsleden

blev klar i november. Förvaltningen

har byggt om och tillgänglighetsanpassat sju busshållplatser:,

Kungsbacka sjukhus, Kullavik vändslinga, Hedeskolan

vändslinga, två på Stormgatan och två på Blåklintsvägen.

Infarten till det nya bostadsområdet i Björkris blev klar i juni.

Under 2011 har Teknik deltagit i fem trygghetsvandringar

samt fått ansvar för att genomföra trygghetsvandringarna

i kommunen från 2012. Den 12 oktober 2010 beslutade

kommunfullmäktige att ändra inriktningen för stadsnätet.

Från att ha varit ett kommunalt förvaltningsnät ska det i

fortsättningen även omfatta utbyggnad av kanalisation och

svartfiber för hela kommunen. Kungsbacka kommun ska med

Kungsbacka Bredbandsnät skapa förutsättningar för ett väl

fungerande bredband till alla hushåll och företag i Kungsbacka

kommun.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 15,1 12,6 20,0

Kostnader ­99,3 ­91,2 ­102,1

Netto ­84,2 ­78,6 ­82,1

Budget, netto ­87,2 ­79,9 ­86,5

Avvikelse 3,0 1,3 4,4

Äldreomsorg

Nämnden redovisar ett överskott på +9,2 miljoner kronor.

Utöver årets resultat överförde äldreomsorgen i juni ett överskott

på 12 miljoner kronor till kommunfullmäktige. Överskottet

beror enligt tidigare års analyser på att ramtilldelningen

har beräknats enligt en generell modell per invånare

över 65 år med samma tilldelning för alla åldrar.


De höga kostnaderna per plats i äldreboende kvarstår bland

annat på grund av säkerhetsföreskrifter, ett utökat bemanningsbehov

vid särskild vård samt på grund av otillräckliga

lokalmässiga förutsättningar för en bra bemanningsplanering.

Kvarboendet har genom områdessammanslagningar och

effektivare inköpsorganisation presterat ett överskott på 8,2

miljoner. Särskilda uppdrag, såsom biståndsbedömd dagomsorg

och personlig assistans har ökat och visar ett underskott.

Viktiga händelser

Enligt nämndbeslut i december 2010 har förvaltningen arbetat

med att renodla äldreboendena. Förändringen innebär att

beslut om en äldreboendeplats blir rättsäkert. Samtliga äldre

har erbjudits att kvarstå med sitt boendebeslut för att anvisas

en äldreboendeplats med heldygnsomsorg. Endast ett tiotal av

185 har valt att flytta in till ett äldreboende. 100 medarbetare

har övergått från äldreboende till hemtjänsten i kvarboendet.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 80,6 88,1 87,3

Kostnader ­656,6 ­673,5 ­705,3

Netto ­576,0 ­585,4 ­618,0

Budget, netto ­596,2 ­600,7 ­627,2

Avvikelse 20,2 15,3 9,2

Service

Nämnden redovisar ett överskott på +2,5 miljoner kronor.

Administrativa serviceområden Totalt redovisas en negativ

avvikelse på -1,6 miljoner kronor för områdena. Inom serviceområde

Ekonomi pågår ett antal stora kommunövergripande

projekt. Verksamheten har ett överskott på +2,2 miljoer på grund

av pågående projekt för modernisering av ekonomisystem.

Upphandling har ett överskott på 0,5 miljoner, då finansieringsmodellen

med leverantörsprovision nu börjar få full

effekt. Medborgarservice har ett underskott på -4 miljoner,

då kostnader på 5,8 miljoner för telefoniprojektet har belastat

verksamheten. En särskild fond finns avsatt för att finansiera

projektet.

Fastigheter redovisar en avvikelse på +2,2 miljoner kronor.

Resultatet inkluderar kvarvarande medel för pågående projekt

för underhåll av bygdegårdar och Tjolöholms slott, totalt 1,3

miljoner, vilket nämnden kommer att begära att få ombudgeterat.

En omfördelning av budget från bland annat underhåll

har finansierat ökade energikostnader. Kostnaderna för energi

är betydligt högre än vad intäkterna från internhyressystemet

genererar.

Måltider har en positiv avvikelse på +0,5 miljoner kronor.

Tillfälligt vakanta tjänster samt effekterna av lägre personalomkostnader

för unga och äldre ger ett överskott.

Lokalvård Lägre personalomkostnader för unga och en

vakant chefstjänst under del av året medför ett överskott på

+0,8 miljoner. Verksamheten har klarat den prissänkning på

2,3 miljoner som gjordes 2011, vilket har gett ett ökat budgetutrymme

för beställande förvaltningar.

IT Verksamheten har ett mindre överskott på +0,3 miljoner

kronor.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 683,6 690,1 709,2

Kostnader ­675,2 ­694,2 ­710,9

Netto 8,4 ­4,1 ­1,7

Budget, netto 2,3 ­11,0 ­4,2

Avvikelse 6,1 6,9 2,5

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 65


66

Valnämnd

Ett extra sammanträde har hållits i samband med att kommunen

deltog i förtidsröstningen för omval till Västra Götalandsregionen.

Valprövningsnämnden beslutade att omval

skulle hållas till landstingsfullmäktige i Västra Götalands

län, alla valkretsar, samt till kommunfullmäktige i Örebro

kommun, nordöstra valkretsen. Period för förtidsröstning

bestämdes från och med 5 maj fram till valdagen 15 maj.

Valnämnden i Kungsbacka beslutade vid extra sammanträde

att anordna förtidsröstning i en röstningslokal i Kungsbacka

kommun i samband med omvalen. Enligt uppgift från SCB

är det 4 847 personer som pendlar till Kungsbacka kommun

från Västra Götalands län. Kommunen beviljades 125 000

kronor i statsbidrag för att anordna förtidsröstning.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 0,0 0,0 0,0

Kostnader ­0,1 ­0,2 ­0,1

Netto ­0,1 ­0,2 ­0,1

Budget, netto ­0,1 ­0,1 ­0,2

Avvikelse ­0,1 0,0 0,0

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Överförmyndarnämnd

Mottagandet av och boendet för ensamkommande barn

kom igång under våren. Därmed får nämndens verksamhet i

denna del, det lagstadgade ansvaret att förordna god man för

dessa barn, en större omfattning än tidigare genom ökat antal

inflyttade barn. Överförmyndarenheten stärks personalmässigt

under hösten och en omorganisation av enheten sker.

Denna märks främst genom att arbetsuppgifterna numera

fördelas mellan tre handläggare och en administratör.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 0,0 0,0 0,2

Kostnader ­1,2 ­1,2 ­1,3

Netto ­1,2 ­1,2 ­1,2

Budget, netto ­1,3 ­1,3 ­1,2

Avvikelse 0,1 0,1 0,1


Avgiftsfinansierad

verksamhet

Teknik, Vatten och avlopp

2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation

från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Resultatet

regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i

årsbokslutet, så att resultaträkningen alltid visar noll, 0.

Vatten och avlopp, VA, redovisade ett underskott på -5 miljoner

kronor 2010 och 2011 blev resultatet ett överskott med

+4,2 miljoner. Brukningsavgifterna ökade med 6 miljoner

kronor mellan åren. Under 2010 gjordes avsättningar till Lerkils

reningsverk med 8 miljoner. Detta har inte gjorts 2011.

Under sommaren och hösten ledde kraftig nederbörd till

översvämningar i många bostäder i centrala Kungsbacka.

Kostnaderna för åtgärderna efter översvämningarna har hittills

uppgått till 0,6 miljoner kronor.

Slamhanteringen har varit mer omfattande än planerat. Det

har varit fortsatt svårt att få avsättning för slammet till det

lokala jordbruket. Under året har planerade underhållsåtgärder

genomförts för 5,3 miljoner. Detta är cirka 3 miljoer lägre

än 2010, men 1,3 miljoner högre än planerat.

Viktiga händelser

I november slutbesiktigades Lerkils reningsverk, som tas

i drift våren 2012. Kungsbacka centrum drabbades av ett

extremt skyfall på kvällen den 14 augusti 2011. Lokalt föll

det cirka 75 mm nederbörd på sex timmar, vilket ungefär

motsvarar ett 50-årsregn. Uppskattningsvis drabbades 200

bostäder av källaröversvämningar. De värst drabbade områdena

var Östra och Västra Villastaden, Hede, Hålabäck och

Tingberget.

Under hösten gjordes ett intensivt arbete i syfte att säkra

områdena och förhindra framtida översvämningar. Det

handlade bland annat om omläggning av rör, relining, bygge

av vall i Hede, beräkningar av flöden samt brevutskick om

att fastighetsägare i Östra villastaden måste åtgärda felkopplingar.

VA-saneringarna i Håkulla, Kyvik och Ölmevalla-Hallen

etapp 4 avslutades.VA-sanering av Lerkil etapp 1 påbörjades.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 99,7 111,4 103,2

Kostnader ­95,4 ­111,4 ­103,2

Netto 4,3 0,0 0,0

Budget, netto 0,0 0,0 0,0

Avvikelse 4,3 0,0 0,0

Teknik, renhållning

2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation

från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Resultatet

regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i

årsbokslutet, så att resultaträkningen alltid visar noll, 0. 2010

kommunen

förvaltningsberättelse

gjorde renhållningen ett överskott om 10,9 miljoner, och

2011 blev resultatet ett överskott om 2,7 miljoner, det vill säga

resultatet minskade med 8,2 miljoner.

Brukningsavgifterna har minskat med 5,8 miljoner mellan

2010 och 2011. Detta beror på att avgifterna har sänkts vid

tre tillfällen 2011, och att fler abonnenter har valt abonnemang

för matavfall. Renova har problem med de gasdrivna

sopbilarna och följer inte upphandlade krav. Under 2011 har

ersättning för att Renova har använt reservfordon fakturerats

för 0,5 miljoner. Värdet av det återvunna avfallet fortsätter

att öka. Bland annat har ersättningarna för elektronik och

returpapper blivit högre. De invägda mängderna avfall på

Barnamossen ökar. Ersättningen för skrot är 1 miljon högre

än budgeterat. I 2011 års budget fanns medel avsedda för

inköp av kärl för matavfall med cirka 2 miljoner kronor. Efter

beslut sent 2010 redovisas dessa inköp som investering.

Tvisten med vår tidigare leverantör för träavfall har avgjorts

av tingsrätten till Kungsbacka kommuns fördel. Domen har

överklagats av den tidigare leverantören. Beslut om resningstillstånd

till Hovrätten kommer under 2012.

Viktiga händelser

På ett år har renhållningsavgifterna sänkts tre gånger. För

att minska verksamhetsöverskottet sänktes renhållningstaxans

avgifter med tio procent från 1 januari 2011. För att öka

andelen abonnemang med insamling av matavfall sänktes

avgifterna med 25 procent från 1 mars. För att minska

verksamhetsöverskottet sänktes renhållningstaxans avgifter

med fem procent från och med 1 januari 2012. Under året

infördes begränsningar i de fria besöken på våra återvinningscentraler,

till 15 fria besök för villor och sju för lägenheter.

Ett resultat blev att antalet besök på Klovsten under hösten

sjönk med en tredjedel jämfört med året innan. Ingen minskning

av återvinningsbart material är noterat. Vi har tecknat

avtal om fördjupat regionalt samarbete mellan kommunerna

i Göteborgsregionen inom avfallsområdet enligt den regionala

avfallsplanen A2020. Avtalet inkluderar även vatten och

avloppsområdet.

Vi har fått miljötillstånd för etablering av en ny återvinningscentral

i Bolsheden öster om väg 158. Beslutet är överklagat

till länsstyrelsen. På uppdrag av nämnden för Teknik har

förvaltningen utrett etablering av en kretsloppspark i Kungsbacka

kommun. Barnamossens anläggning är registrerad och

anmäld som anläggning som hanterar animaliska biprodukter,

såsom hästgödsel, och därav framställda produkter.

Utfall Utfall Utfall

Miljoner kronor

2009 2010 2011

Intäkter 50,9 44,9 49,8

Kostnader ­44,5 ­44,9 ­49,8

Netto 6,4 0,0 0,0

Budget, netto 0,0 0,0 0,0

Avvikelse 6,4 0,0 0,0

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 67


68

kommunen

förvaltningsberättelse

Budgetutfall investeringar

I budgetutfall investeringar beskriver vi hur vi klarat att hålla budgeten för årets investeringar och

vilka avvikelser som gjorts.

Kungsbacka fortsätter att satsa stort på utbyggnader. Under

året uppgår utgifterna till 493 miljoner kronor och inkomsterna

till 155 miljoner. Nettoutgifterna för investeringarna

2011 är 339 miljoner. Investeringsbudgeten uppgick till 685

miljoner, vilket ger en avvikelse om 347 miljoner. Avvikelsen

beror främst på att projekt pågår över årsskiftet och på att

starten av projekt försenats.

Inom Fritid har projektet för en samlingslokal i Rydet ändrat

inriktning och inte påbörjats under 2011 som planerats. Det

gav ett budgetöverskott på 16 miljoner kronor. Projektet kommer

att genomföras under 2012.

Förskola & Grundskola har haft budget för att bygga förskolor

med 18 miljoner samt för ombyggnad av Kollaskolan med 13

miljoner, vilka inte påbörjades under 2011. Detta förklarar en

del av budgetöverskottet.

Inom kommunstyrelsen består budgetavvikelsen bland annat

av att avsatta medel för översvämningsåtgärder i Kungsbackaån

på 5 miljoner inte utnyttjas, och att projektet för

IT-plattform på 12 miljoner påbörjats senare.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Tekniks skattefinansierade verksamhet redovisar ett överskott

på ombyggnaden av Stortorget med cirka 10 miljoner kronor,

eftersom projektets start försenades på grund av arkeologiska

utgrävningar. Projektet pågår över årsskiftet. Projektet med

gång- och cykelväg utmed Höglandavägen är överklagat till

regeringen och budget på 6 miljoner är inte förbrukad.

Överskottet inom Äldreomsorg beror främst på förseningar i

starten av ombyggnaden av Åsa äldreboende med 4,8 miljoner

samt försening av projektet nyckelfritt låssystem med 3,6

miljoner.

Services avvikelser beror främst på byggprojekt som pågår över

årsskiftet. Av överskottet på 139 miljoner kronor gäller 135

miljoner pågående projekt.

Beslut om miljötillstånd för Kullaviks reningsverk kom under

hösten 2011 och upphandling pågår. Byggstart planeras till

hösten 2012. Budgeten på 51 miljoner kronor är inte förbrukad

under 2011, vilket förklarar största delen av överskottet

inom Teknik vatten och avlopp.

Nämnd

miljoner kronor Bokslut 2011 Budget 2011 Varav Ombudget Avvikelse

Byggnadsnämden ­1 ­2 0 2

Fritid ­7 ­28 ­8 22

Förskola & Grundskola ­14 ­60 ­6 46

Gymnasie & Vuxenutbildning ­8 ­8 ­3 1

Funktionsstöd ­1 ­2 ­1 1

Individ & Familjeomsorg ­1 ­1 0 0

Kommunstyrelsen inklusive kollektivtrafik ­41 ­57 ­4 16

Kommunstyrelsen 5 3 0 2

Kultur & Turism ­3 ­6 0 3

Miljö & Hälsoskydd 0 0 0 0

Teknik, skattefinansierad verksamhet ­47 ­82 ­3 35

Äldreomsorg ­4 ­13 0 9

Service ­139 ­278 ­35 139

Teknik, fastighetsrenhållning ­2 ­3 0 1

Teknik, vatten och avlopp ­77 ­147 ­30 71

Summa ­339 ­685 ­90 347


Stora investeringsprojekt under 2011

Genomförandeavtal mellan Trafikverket och kommunen för

att bygga ny station i Åsa har under 2011 godkänts av kommunfullmäktige.

Kommunens utgift på 35 miljoner kronor

har redovisats under 2011, och ska enligt beslutet rymmas

inom den totala investeringsbudgeten för 2011.

Projekten Kvarteret Valand och Kvarteret Ejdern, som ingår i

Väster om Ån-projektet redovisar ett överskott på 7,7 miljoner

under 2011. Björkris exploateringsområde ger en budgetavvikelse

på -2,1 miljoner. Även Kolla exploateringsområde har

en mindre budgetavvikelse.

Inom Gymnasie & Vuxenutbildning har man förutom

sedvanliga reinvesteringar i inventarier, datautrustning och

maskiner gjort ombyggnader på gymnasieskolorna för att

möta nya krav på gymnasieprogrammen i utbildningsreformen

Gy2011.

Fritid har under året avslutat byggnationen av nytt golv i

ishallen och överskottet på 1,0 miljoner kronor återredovisas

till kommunfullmäktige.

Investeringsprojekt

miljoner kronor

Kommunstyrelsen

Bokslut

2011

Budget

2011

Avvikelse

2011

Åsa station ­35 0 ­35

Kvarteret Valand 0 ­13 12

Kvarteret Ejdern ­5 0 ­5

Björkris stadsdel, bostäder och

fastigheter för verksamhet 88 91 ­2

Kolla exploatering ­90 ­88 ­2

Sågen exploatering

Gymnasie & Vuxenutbildning

Aranäsgymnasiet, inventarier

6 0 6

och datautrustning

Elof Lindälvs gymnasium, inventarier,

datautrustning

­1 ­2 0

och maskiner ­3 ­3 1

Aranäsgymnasiet, ombyggnad

Förskola & Grundskola

Inventarier, datautrustning

­1 ­2 0

och maskiner

Teknik,

skattefinansierad verksamhet

Gamla Särövägen,

­14 ­29 15

gång­ och cykelväg ­8 ­8 0

Belysning Säröbanan

Cirkulationsplats

­4 ­4 0

Varbergsvägen­Inlagsleden

Kungsbacka bredband

­3 ­5 2

och växling till fiber ­6 ­9 4

Ombyggnad av Stortorget ­8 ­19 10

kommunen

förvaltningsberättelse

På Teknik blev ersättningar till fastighetsägare för markintrång

större än planerat, därav underskottet i projektet gång-

och cykelväg på gamla Särövägen. Projektet avslutas under

våren 2012. Ombyggnaden av Stortorget beräknas vara klar

under vår eller sommar 2012.

Byggnation av Lerkils reningsverk och utloppstub slutfördes

under hösten 2011, och reningsverket driftsattes i början av

2012. Slutredovisning av projektet kommer att ske under

2012.

Service leder på uppdrag från andra förvaltningar ett antal

stora byggprojekt. Varlaskolan, Bukärrsskolan, Varla förskola,

Björkris förskola och Valldahallen är alla projekt, som inte är

slutredovisade och därför pågår över årsskiftet.

Kultur & Turism har under året gjort större satsningar på

inventarier och teknik än vanligt. Dels har området varit

eftersatt, dels har förändringar i organisationen medfört

omflyttning av personal och ianspråktagande av fler kontorsytor,

där investeringar gjorts i både möbler och mindre

ombyggnader.

Bokslut

2011

Budget

2011

Avvikelse

2011

Teknik Vatten och avlopp

Övervakningssystem VA

Överföringsledning

­1 0 ­1

Hjälm­Kungsbacka ­5 ­9 4

Lerkil, utloppstub ­41 ­38 ­3

Lerkil, reningsverk

Teknik Renhållning

­19 ­24 5

Kompostkärl för matavfall

Service

­2 0 ­2

Varlaskolan, om­ och tillbyggnad ­2 ­11 9

Bukärrskolan, ombyggnad ­62 ­86 24

Varla förskola, nybyggnad ­14 ­2 ­12

Björkris förskola, nybyggnad ­18 ­29 11

Valldahallen ­7 ­39 33

Energieffektiviseringar

Kultur & Turism

­11 ­40 29

Inventarier, datautrustning

och konst

Äldreomsorg

Kompletterande inventarier,

­2 ­2 1

utrustning och data

Fritid

­4 ­4 1

Fotbollsplaner, konstgräs ­3 ­3 0

Golv ishallen ­1 ­2 1

Investeringar i idrott och motion ­2 ­4 2

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 69


70

kommunen

förvaltningsberättelse

Vatten och avlopp

2010 ändrades redovisningsmetod enligt rekommendation från RKR. Resultatet

regleras sedan dess mot kortfristig skuld på balansräkningen i årsbokslutet så att

resultaträkningen alltid visar noll. 2010 gjorde Vatten och avlopp ett underskott

om 5 miljoner kronor och 2011 blev resultatet ett överskott om 4,2 miljoner kronor.

Skillnaden mellan resultaten är alltså 9,2 miljoner kronor. 2010 gjordes avsättningar

till fond för Lerkils reningsverk med 8 miljoner kronor.

2010 års underskott finansierades med 2,3 miljoner kronor

fonderade medel och 2,7 miljoner kronor lades som en

negativ skuld till VA-kollektivet på balansräkningen. Enligt

beslut i KF reglerades 2010 års underskott mot 2011 års

resultaträkning. Det innebär att intäkterna är minskade med

2,7 miljoner kronor 2011.

2011 års intäkter är även minskade med 2011 års överskott

4,2 miljoner kronor vilket redovisas som skuld till va-kollektivet.

Brukningsavgifterna ökade med 6 miljoner kronor

mellan åren.

Under 2010 gjordes avsättningar till Lerkils reningsverk

om 8 miljoner kronor. Detta har inte gjorts 2011. Under

sommaren och hösten 2011 ledde kraftig nederbörd till

översvämningar i många bostäder i centrala Kungsbacka.

Kostnaderna för åtgärderna efter översvämningarna har hittills

uppgått till 0,6 miljoner kronor.

Slamhanteringen har varit mer omfattande än planerat.

Det har varit fortsatt svårt att få avsättning för slammet till

det lokala jordbruket. Transportkostnaderna har trots detta

inte blivit högre än budgeterat. Under hösten har slam från

Kullaviks reningsverk på prov körts till Ryaverket. Detta har

lett till en merkostnad om 0,2 miljoner kronor. VA har tagit

emot mer slam från enskilda avlopp än planerat detta har lett

till mer intäkter och kostnader.

Under året har planerade underhållsåtgärder genomförts

för 5,3 miljoner kronor. Detta är cirka 3 miljoner kronor

lägre än 2010 men 1,3 miljoner högre än planerat.

Kapitaltjänstkostnaderna var 8 miljoner lägre är lägre

än budgeterat då Lerkils reningsverk enligt plan skulle ha

driftssatts vid halvårsskiftet men byggnationen inte var klar

förrän i november. Verket driftsattes i början av 2012.

RESULTATRäKNING

miljoner kronor Not

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Utfall

2009

Utfall

2010

Utfall

2011

Intäkter 1 99,7 111,4 103,2

Personalkostnader ­30,9 ­30,5 ­31,1

Övriga kostnader 2 ­56,7 ­72,3 ­62,5

Avskrivningar

Verksamhetens

­7,8 ­8,6 ­9,6

nettokostnader 4,3 0 0

Årsbudget, netto 0 0 0

Årets resultat/avvikelse 3 4,3 0 0

Balansräkning

miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader

Not 2010 2011

och tekniska anläggningar 128,5 158,4

Maskiner och inventarier 5,5 7,3

Pågående investeringar 42,9 119,7

Summa 4 176,9 285,4

Omsättningstillgångar

Förråd 3,9 4,1

Fordringar 5 44,7 37,8

Osäkra fordringar 0 ­1,1

Summa 48,6 40,8

Summa tillgångar 225,5 326,2

AVSäTTNINGAR OcH SKULDER

Avsättningar

Lerkil fond 6 15,6 15,6

Summa 15,6 15,6

Skulder

Långfristig skuld

­ anslutningsavgifter 36 75,3

Långfristig skuld till kommunen 140,8 210,1

Kortfristiga skulder 7 35,8 21

Skuld till VA­abonnenter ­2,8 4,2

Summa

Summa

209,9 310,6

avsättningar och skulder 225,5 326,2


Not 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011

Brukningsavgifter 87,5 92

Brukningsavgifter, interna 3,5 5

Övriga intäkter 10,5 7

Periodiserad inkomst och ränta 0,5 3,4

Resultat, justerande post 9,4 ­4,2

Summa 111,4 103,2

Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal

redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag

och försäljningar. Rekommendationen innebär att inkomster från

avgifter, bidrag och försäljningar ska periodiseras. Denna rekommendation

tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade

inkomster.

Not 2 Verksamhetens kostnader

Entreprenad­, material­

2010 2011

och konsultkostnader 23,8 22,1

Interna kostnader 11 12,9

Övriga kostnader 37,5 27,5

Summa 72,3 62,5

Fördelningsnyckel för interna kostnader

De interna kostnaderna gäller köp från förvaltningarna Service och

Teknik. Direkta kostnader används där det är möjligt. Övriga interna

kostnader fördelas med fyra olika fördelningsnycklar.

Fördelningsnyckel 1: Antal anställda. Används för personaltjänster

från Service.

Fördelningsnyckel 2: 50 procent av kostnaderna är fördelade med

antal anställda och 50 procent med bruttokostnad 2009. Används för

ekonomi- och informationstjänster från Service.

Fördelningsnyckel 3: Bruttokostnad bokslut 2009. Används för övriga

tjänster från Service.

Fördelningsnyckel 4: 50 procent VA och 50 procent Renhållning.

Används för köp av kundtjänst från Teknik.

Not 3

Från och med 2010 ändrades redovisningen av VA-verksamhetens

resultat i enlighet med RKR:s rekommendation. Detta innebär att i

samband med årsbokslutet regleras över- och underskott mot skuldkonto

på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid

redovisar nollresultat.

Not 4 Materiella anläggningstillgångar

VA­anläggningar

2010 2011

Ingående bokfört värde 102,1 128,5

Nyanskaffningar 33,9 36,6

Årets avskrivningar ­7,5 ­6,7

Utgående bokfört värde 128,5 158,4

Maskiner och inventarier

Ingående bokfört värde 2,4 5,5

Nyanskaffningar 3,1 3

Årets avskrivningar 0 ­1,2

Utgående bokfört värde 5,5 7,3

Pågående investeringar

Ingående bokfört värde 0 42,9

Nyanskaffning 42,9 76,8

Utgående bokfört värde 42,9 119,7

Summa 176,9 285,4

Not 5 Kortfristiga fordringar 2010 2011

Kundfordringar 43,6 29,3

Diverse kortfristiga fordringar 0 0

Kortfristig fordran, kommunen 0 7,2

Förutbetalda kostnader 0 0

Upplupna intäkter 1,1 1,3

Summa 44,7 37,8

Not 6 Fond för Lerkils reningsverk 2010 2011

Ingående bokfört värde 3 15,6

Avsättning 2009 års resultat 4,3 0

Avsättningar under året 8,3 0

Summa 15,6 15,6

Not 7 Kortfristiga skulder 2010 2011

Kortfristig skuld, kommunen 21,8 0

Leverantörsskulder 3,9 9

Moms och särskilda punktskatter 9 10,7

Upplupna kostnader 1,1 1,3

Summa 35,8 21

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 71


72

koncernen

förvaltningsberättelse

Den samlade kommunala verksamheten

Koncernen Kungsbacka kommun består förutom av själva kommunen av koncernföretag, samägda

uppdragsföretag och entreprenadföretag. Den här sammanställningen ger en bild av den samlade kommunala

verksamheten.

Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning.

Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen

regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad

verksamhet ska bedrivas.

Alternativa driftformer finns i form av kundval, bidragsfinansierad

enskild verksamhet och verksamhetsentreprenader.

Kundval innebär att kommunen fastställer en kostnad och

godkänner leverantörer, som sedan brukaren eller kunden kan

välja bland för att utföra tjänsten.

2011 finns alternativa driftformer i någon omfattning inom

sju av kommunens tolv förvaltningar:

• Förskola & grundskola har bidragsfinansierad enskild

verksamhet inom förskoleverksamhet och grundskola, samt

entreprenad inom lokalvård.

• gymnasie & vuxenutbildning har bidragsfinansierad

enskild verksamhet inom gymnasieutbildning, samt kundval

inom gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare,

SFI. Dessutom finns entreprenad inom lokalvård.

• Funktionsstöd har kundval inom hemtjänst både servicetjänster

och omvårdnadsinsatser. Under 2010 startades tre

nya boenden med entreprenaddrift.

• Fritid har gym-verksamhet samt vissa anläggningar som

drivs på entreprenad.

• teknik har entreprenaddrift inom beläggning, belysning, vinterväghållning,

renhållning och bredbandskommunikation.

• Äldreomsorg har kundval inom hemtjänst, samt entreprenadverksamhet

inom äldreboende. Andelen brukare

med hemtjänst som väljer privat utförare var oförändrat 11

procent 2011.

• Kommunstyrelsens förvaltning svarar för samverkan med

andra kommuner inom räddningstjänst och kollektivtrafik.

Koncernföretagen

Fastighets AB S:ta Gertrud är vilande.

Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i Kungsbacka

kommun och erbjuda hyresgästerna möjligheter till

boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt

inslag i kommunens ambitioner att tillhandahålla bostäder

för alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden.

Eksta ska samverka med kommunens förvaltningar och vara

en resurs i genomförandet av dessa ambitioner. Eksta Bostads

AB har till uppgift att köpa och sälja fastigheter för att

bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter. Bolaget kan

undantagsvis bygga lokaler där det drivs kommunal verksamhet,

kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning

och till hyresfastigheterna hörande kommersiella lokaler, samt

bygga och sälja bostadsrätter. Eksta producerar även energi

till externa kunder i de områden där bolaget har energiproduktionsanläggning

för egna fastigheter, och där det är det

mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen. Eksta kan

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

också bygga småhus för försäljning.

Stiftelsen Tjolöholm äger Tjolöholms gods. Kungsbacka

kommun är stiftelsens huvudman. Stiftelsens uppdrag är att

förvalta och utveckla egendomen till ett västsvenskt turistmål

med utgångspunkt i områdets värdefulla natur- och kulturvärden.

Stiftelsen Tjolöholms verksamhet består av kultur-

och programverksamhet, skötsel av slottsträdgård, park och

naturområden, evenemang i egen regi, uthyrning av mark och

byggnader, servering till allmänheten samt fest- och konferensverksamhet.

Hallwan AB är ett bolag som bildats av kommunerna Kungsbacka,

Hylte, Laholm och Halmstad för att ha hand om den

frekvens för bredbandskommunikation via radiolänk som

Post- och telestyrelsen delat ut. Nätet används i första skedet

för det interna förvaltningsnätet, men fortsatt utbyggnad med

möjlighet till kommersiell användning kan bli aktuell i ett

senare skede.

Kungsbacka Innerstads AB ägs till lika delar av Kungsbacka

kommun, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB

samt Köpmannaföreningen Kungsbacka Innerstad. Syftet är

att förvalta och utveckla Kungsbackas innerstad som en socialt

levande mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats

för dem som bor, arbetar, besöker och verkar i innerstaden.

Innerstaden ska utvecklas genom att i första hand

tillvarata och utveckla sin småskalighet och unika karaktär.

Kommunala uppdragsföretag

De kommunala uppdragsföretagen omfattar enligt Rådet

för Kommunal Redovisnings definition samägda företag och

entreprenadföretag, där kommunen inte har betydande inflytande,

det vill säga har mindre än 20 procent av röstetalen.

De stora uppdragsföretagen i Kungsbacka:

Hallandstrafiken AB är trafikhuvudman för kollektivtrafiken

i Hallands län. Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag

i kraft. Under våren 2011 beslutades att Region

Halland ska bli ny kollektivtrafikmyndighet i Halland med

ansvar för kostnad och utveckling av kollektivtrafiken. Som

ett led i processen med att föra över ansvaret för kollektivtrafiken

från kommunerna till regionen sålde kommunerna

i Halland sina aktier i Hallandstrafiken till Region Halland

per 1 juli 2011. Region Halland övertog då ägandet av Hallandstrafiken

till 100 procent.

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är ett kommunalförbund

bildat av kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka,

Härryda, Partille och Lerum. Verksamheten består av

räddningstjänst och skadeförebyggande skydd. Kungsbackas

andel har ett bokfört värde om 6,6 miljoner kronor.


Räddningstjänstförbundets vision är att allmänheten ska

känna trygghet, säkerhet och omtanke, och den övergripande

målsättningen att antalet döda och svårt skadade vid bränder

ska minska. Utbildning i skolorna av alla i årskurs fem och att

räddningstjänstpersonal numera rycker ut på larm för att stödja

i väntan på ambulans har ökat tryggheten för invånarna.

Renova AB sköter transport och återvinning av hushållsavfall.

Renova ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda,

Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn,

Stenungsund och Öckerö. Kungsbackas aktier har ett bokförd

värde om 248 000 kronor. Företaget satsar på miljövänlig teknisk

utveckling. Miljövänliga fordon används och produktion

av el och värme sker i avfallskraftvärmeverket i Sävenäs.

Entreprenadföretag

Äldreboende är den verksamhet inom kommunen som har

störst andel driftsentreprenader, men under 2010 startade

även driftsentreprenader inom Funktionsstöds boenden.

koncernen

förvaltningsberättelse

Förenade Care AB driver Ekhaga äldreboende samt Vickans

äldreboende.

Aleris driver Kolla äldreboende. Attendo Care drev äldreboendet

Tölö Smedja fram till och med september 2011, varefter

boendet övertogs i egen regi.

Carema Orkidén driver tre nya boenden för personer med

funktionsnedsättning, totalt 22 platser. Verksamheten

startade i september 2010. Massmedias uppmärksammade

reportage under hösten har bidragit till förfrågningar kring

hur förvaltningen upplever Carema Orkidén som entreprenör.

Carema har under året lämnat in en begäran om extra medel

för en brukare. Denna avslogs då förvaltningens och nämndens

uppfattning är att uppdraget ingår i den ersättning som

Carema får enligt avtalet. För två brukare har förvaltningen

tvingats finna andra boendelösningar, en köpt plats utanför

kommunen och en plats i egen regi, då Carema inte kunnat

klara omsorgen om dessa.

Koncernen Kungsbacka kommun 2011

Eget kapital

och obeskat-

Omsättning Tillgångar Skulder tade reserver Årets resultat

Kungsbacka kommun

Koncernföretag

4 339,5 3 747,5 2 862,8 843,4 ­31,1

Eksta Bostads AB 279,0 2 539,6 2 247,0 292,5 4,2

Stiftelsen Tjolöholm 18,7 21,2 7,4 13,7 0,6

Fastighets AB S:ta Gertrud

Intresseföretag

0,0 0,2 0,0 0,2 0,0

Kungsbacka Innerstads AB 2,0 0,4 0,1 0,3 0,1

HallWan AB 0,1 0,3 0,2 0,1 0,0

Koncerninterna engagemang 2011

Bidrag, tillskott och utdelningar

ägartillskott

Koncern- och driftbidrag Utdelning

givna mottagna givna mottagna givna mottagna

Kungsbacka kommun

Koncernföretag

7,3 1,9

Eksta Bostads AB 1,9

Stiftelsen Tjolöholm

Fastighets AB S:ta Gertrud

Intresseföretag

6,7

Kungsbacka Innerstads AB

HallWan AB

0,6

Kostnader, intäkter och skulder

Bidrag, tillskott och utdelningar

Försäljning

Lån

Borgen

köpare säljare givare mottagare givare mottagare

Kungsbacka kommun

Koncernföretag

76,3 19,3 1 646,8

Eksta Bostads AB 18,9 76,2 1 646,8

Stiftelsen Tjolöholm 0,7 0,6

Fastighets AB S:ta Gertrud

Intresseföretag

0,0 0,0

Kungsbacka Innerstads AB 0,1

HallWan AB 0,1

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 73


74

koncernen

förvaltningsberättelse

Koncernföretagen

Eksta Bostads AB

Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i Kungsbacka

kommun och erbjuda hyresgästerna möjligheter till

boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt

inslag i kommunens ambitioner att tillhandahålla bostäder för

alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden. Eksta

ska samverka med kommunens förvaltningar och vara en

resurs i genomförandet av dessa ambitioner.

Eksta Bostads AB har till uppgift att köpa och sälja fastigheter

för att bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter.

Bolaget kan undantagsvis bygga lokaler där det drivs kommunal

verksamhet, kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning

och till hyresfastigheterna hörande kommersiella

lokaler, samt bygga och sälja bostadsrätter. Eksta

producerar även energi till externa kunder i de områden där

bolaget har energiproduktionsanläggning för egna fastigheter

och där det är det mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen.

Eksta kan också bygga småhus för försäljning.

Viktiga händelser

Det skapades en ny lagstiftning för Sveriges kommunala

bostadsbolag. Den trädde i kraft 1 januari 2011 och Eksta

Bostads AB fick nya direktiv från ägaren. Inriktningen för

verksamheten ligger fast. Eksta Bostads AB ska i första hand

producera hyresrätter och fortsätta att utveckla kärnområdena

solenergi, biobränsle och energieffektiva hus.

Gällinge gamla förskola har byggts om och vi har skapat åtta

nya bostäder med spännande lösningar och hög standard.

Åtta hyresgäster flyttade in på Smelyckevägen i Gällinge den

1 september.

Ett av våra äldsta bostadsbestånd finns i Fjärås. Här bor en

stor del av våra hyresgäster. Vi har byggt en ny fastighetsexpedition

och på så sätt frigjort lokalytor runt torget. Den 18 juni

invigdes Fjärås Torg.

Fastigheten Åsa 3:303 förvärvades i april. Här ryms vårdcentral,

apotek och äldreboende. Under 2012 genomför vi

en tillbyggnad av äldreboendet. För att förse äldreomsorgen

med funktionella lokaler ska vi också utföra en omfattande

renovering av den befintliga delen på fastigheten.

Ett resultat av målarbetet är att vi under 2011 byggt bort

vårt oljeberoende. Det är en viktig milstolpe i det långsiktiga

strategiska arbete som påbörjades redan på 70-talet.

Måluppfyllelse

Nedanstående redovisning visar att bolaget under 2011 väl

uppfyllt målsättningarna för verksamheten både för kvalitet i

boende och för god ekonomi och hållbar utveckling.

Ett av våra mål är att all nyproduktion ska byggas i passivhus-

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

teknik. Vi är aktiva och närvarande i hela byggprocessen. På

så sätt ser vi till att vår gedigna kunskap om energieffektivt

byggande inte går förlorad. Det ger oss kontroll över det vi

bygger och vi kan säkerställa kvalitet på både kort och lång

sikt.

Byggverksamhet

Under året har vi startat tre stora byggprojekt.

Vallda Heberg är fortfarande ungt, men ser ut att nå upp till

alla de tuffa mål som vi satt. Projektet är unikt ur energieffektivitetssynpunkt

från början till slut. Vi använder ny teknik

för att ta tillvara solens energi optimalt. Vårt mål är att minst

40 procent av all tillförd energi ska komma från solen.

Området blir ett nationellt referensobjekt och har redan rönt

stort intresse både i och utanför landet. Arbetet har pågått

under året. Hela området byggs efter passivhus-konceptet.

Totalt kan vi producera cirka 110 nya bostäder med varierande

upplåtelseform. Den som är intresserad har möjlighet

att hitta den boendeform som passar bäst.

Etapp 1 består av villor med äganderätt. Etapp 2 blir 22

seniorbostäder, ett så kallat 55+ boende. Det är extra roligt

att kunna erbjuda detta boendealternativ som hyresrätt. Det

byggs också traditionella hyresrätter. Äldreboendet med 64

lägenheter planeras stå färdigt första kvartalet år 2013.

Kvarteret Apelsinen, Rosengatan i centrala Kungsbacka.

Genom om-, på- och nybyggnad skapar vi 90 nya hyresrätter

centralt i Kungsbacka.

Projektets första etapp har pågått under 2011. Resultatet

blir 21 nya lägenheter i passivhus-teknik. De står färdiga för

inflyttning i juni 2012. Det är en stor grupp ungdomar som

tecknat sitt första hyresavtal i området.

Apelsinens etapp 2 påbörjades i slutet av 2011. Den är

utmanande och spännande på många sätt. Här ska vi bygga

bostäder, i passivhus-teknik med solenergi, på befintlig byggnad.

Vi ska också genomföra omfattande renovering och upprustning

av 73 lägenheter. Standard och planering har vi tagit

fram tillsammans med engagerade boende på Rosengatan.

Det har gett ett lyckosamt resultat.

Samtidigt med renoveringen minskar vi energianvändningen

och byter ut tekniska försörjningssystem i fastigheterna.

Våra hyresgäster får en ny och trygg miljö både ute och

inne samt utökad tillgänglighet genom att vi tillför hissar.

Kolla Parkstad. En helt ny stadsdel börjar ta form. Arbetet

med infrastrukturen påbörjades under hösten och planen är

att börja bygga försommaren 2012.

Eksta svarar för byggproduktion omfattande cirka 80

hyresrätter och vårdcentral. Projektet är Kungsbackas största

planområde och vi samarbetar med tre andra exploatörer.

Företagets personal

Ekstas personal är viktig för trivseln i boendet. Satsningar på

utbildning, friskvård och motion har gett engagerade medar


etare som skapar positiva relationer till de boende. Vi har en

mycket låg sjukfrånvaro. Det är ett kvitto på att vi är framgångsrika

i vårt personalarbete och att våra anställda trivs

på sin arbetsplats. Inte minst visar det att vårt systematiska

arbetsmiljöarbete ger resultat.

Alla utbildningssatsningar syftar till att ge våra anställda ett

intressant och givande arbete, att behålla kompetent personal

och att också i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare.

Ekstas energikoncept

Ekstas energikoncept är väl etablerat. Satsningen på solenergi,

biobränsle och energieffektivt byggande kommer att fortsätta.

Byggandet av passivhus illustrerar nödvändigheten och möjligheten

att effektivisera energianvändningen. Ett systematiskt

arbete med mål att effektivisera ger de långsiktigt bästa

resultaten. Ekstas fokus ligger inte bara på att nyttja förnybar

energi. Vi försöker också använda så lite energi som möjligt.

De energislag vi använder ska ge minsta möjliga miljöpåverkan.

Eksta har idag 20 anläggningar i varierande storlek. Den

största finns i Fjärås och har en sammanlagd effekt på 3,5

MW.

I de anläggningar där vi producerar mer energi än vi själva

använder, erbjuder vi externa villakunder att ansluta sig till

vårt nät. De som ansluter sig lämnar direktverkande el och

oljepanna, och går över till Ekstas miljökloka alternativ med

sol och biobränsle.

Ekstas bestånd i centrala Kungsbacka är anslutet till Statkraft

fjärrvärmesystem. Det innebär att företagets behov av

värme i stort sett uteslutande är baserat på förnybar energi.

Framtiden

Vi vill fortsätta att inspirera och bevisa att visioner kan bli

verklighet.

Vi ska ta miljöhänsyn när vi tillgodoser behovet av bostäder

i kommunen. På så vis förstör vi inte kommande generationers

möjligheter att bygga och bo.

Med ett passionerat förhållningssätt vidareutvecklar vi hela

tiden Ekstas energikoncept. Vi bygger bra hus för denna och

kommande generationer.

De närmaste åren kommer att präglas av satsningar på

våra hyresgäster, både de som bor och de som verkar i våra

bostäder och lokaler. Årets samarbete i Kvarteret Apelsinenprojektet

har gett mersmak.

De som har anknytning till Eksta ska känna trivsel och vara

nöjda med den service vi ger. Vår personal är både engagerad

och kompetent. Det gynnar våra hyresgäster.

Eksta har en markreserv som skulle kunna möjliggöra en

ytterligare bostadsproduktion på omkring 300 bostäder. Det

framtida arbetet inriktas på att försöka förverkliga de projekt

vi har och att öka markreserven i attraktiva lägen.

En stor utmaning blir att fortsätta utveckla verksamheten

koncernen

förvaltningsberättelse

med inriktning på ekologiskt hållbart byggande. Samtidigt

vill vi fortsätta att hålla produktionskostnaderna på rimliga

nivåer.

Nya samarbetsformer såsom partnering, där beställare

och entreprenör driver projekt med gemensamt ansvar för

ekonomi och kvalité, är ett bra arbetssätt för att långsiktigt

säkerställa hållbarhet.

Årets resultat

Året har visat hur omvärldens förändringar snabbt påverkar

Eksta. Den finansiella krisen i Europa resulterade i snabba

och tvära kast på räntemarknaden. Det har ställt höga krav

på arbetet med bolagets skuldportfölj. Både den ekonomiska

och tekniska förvaltningen har inriktas på bred kostnadsjakt,

inom i stort sett samtliga områden. Det har medfört betydande

besparingar främst på driftskostnadssidan.

Vi har kunnat tillmötesgå många av våra hyresgästers önskemål

med ett fortsatt stort underhåll i bostäder och lokaler.

Stiftelsen Tjolöholm

Tjolöholms gods ägs av Stiftelsen Tjolöholm med Kungsbacka

kommun som stiftelsens huvudman. Stiftelsens

uppdrag är att förvalta och utveckla egendomen till ett

västsvenskt turistmål med utgångspunkt i områdets värdefulla

natur- och kulturvärden.

Viktiga händelser

2011 har varit ett mycket framgångsrikt år! Verksamhetsutvecklingen

har varit fortsatt positiv såväl affärsmässigt som

för organisation och målsättning.

Under 2011 har förnyelsearbetet fokuserat på att stärka

Tjolöholms Slott som västsvenskt turistmål med målsättningen

att förlänga turistsäsongen och öka antalet besökare.

Utöver ordinarie verksamhet möjliggjordes detta dels inom

ramen för Ikon, ett EU-projekt inom Öresund, Kattegatt och

Skagerack-området, dels genom ett utvecklingsavtal med

Region Halland 2009-2011.

Viktigt att notera är att stiftelsen under 2011 antagit en ny

affärsplan utifrån Vision 2020. Därutöver har huvudmannen

under året lämnat ett bidrag på 2,7 miljoner kronor till

utbyggnad av egendomens vatten- och avloppsnät och anslutning

till kommunalt vatten och avlopp, vilket skapar utmärkta

förutsättningar för en framgångsrik vidareutveckling inom

det pågående förnyelsearbetet.

I övrigt är det värt att särskilt notera att filmen Kon-Tiki

spelades in på Tjolöholms Slott under 2011, liksom ett par

program av Sveriges Televisions Antikrundan.

Under året inleddes även ett samarbete med Teater Halland

som producerade en teaterfestival i Magasinet. I samarbete

med Musik i Halland producerades barndansteaterföreställningen

Alice i Underlandet. Utvecklingen av arrangemanget

Skördefest på Tjolöholms Slott fortsatte, bland annat med

Region Halland och Lantbrukarnas riksförbund.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 75


76

koncernen

förvaltningsberättelse

Koncernföretagen fortsättning

Julmarknaden slog publikrekord och julborden på slottet

gjorde sitt bästa ekonomiska resultat någonsin.

Måluppfyllelse

Det praktiska arbetet har målmedvetet utgått ifrån stiftelsens

långsiktiga förnyelseambitioner, vilket har konkretiserats i

verksamhetsplan 2011 med hjälp av kvantifierbara mål och

nyckeltal. Målsättningen har varit att stärka varumärket

Tjolöholms Slott, öka omsättningen, utveckla lönsamma

kunderbjudanden, förlänga säsongen och planera 2012 års

verksamhet.

Resultatet visar att omsättningen har ökat med 20 procent.

Antalet besökare inom ramen för kultur- och programverksamheten

har ökat med 8 procent. Antalet besökare på

www.tjoloholm.se har ökat med 40 procent och överstiger nu

140 000 besök per år.

Kvalitetsredovisning

Under året har flera besöks- och kundundersökningar genomförts,

bland annat i samband med evenemang som Skördefest

på Tjolöholms Slott samt Jul på Tjolöholms Slott. Resultatet

visar att kundnöjdheten i genomsnitt är 8 av 10.

Stiftelsen arbetar konsekvent med kontinuerliga rutiner för

kundfeedback inom bröllopsverksamheten och hotellverksamheten.

Årets resultat

Förvaltningen av egendomen

Förvaltningen av egendomen Tjolöholm visar på ett resultat

under 2011 med -2,8 miljoner kronor. Detta är 0,2 miljoner

sämre än budget. De ökade kostnaderna beror främst på

ökade driftskostnader för de kalla och snöiga vintermånaderna

i början av året samt på återinvesteringar i egendomens

fastigheter och mark. Det är viktigt att tydliggöra att

energilösningarna på Tjolöholm är i stort behov av energibesparande

investeringar. Utan sådana investeringar kommer

driftskostnaderna att fortsätta att öka. De nödvändiga

investeringsmedlen ryms inte inom nuvarande budgetramar,

vilket gör stiftelsens driftsekonomi mycket sårbar.

Stiftelsens affärsområden

Stiftelsens affärsområden visar ett resultat på 0,6 miljoner

kronor bättre än budget. Resultatet beror framför allt på en

gynnsam utveckling av samtliga affärsområden, men särskilt

slottsrestaurangen och julmarknaden är värda att nämna i

detta sammanhang.

Verksamhetsåret i siffror

sammantaget är årets resultat 0,6 miljoner kronor. Nettoomsättningen

har ökat med 20 procent till 13,4 miljoner, samtidigt

som balansomslutningen har förbättrats med drygt 20

procent till 21,2 miljoner. Under 2010 har stor vikt lagts vid

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

att minska kapitalbindningen, vilket resulterat i att stiftelsens

likvida medel vid årsskiftet uppgår till 5 miljoner kronor, en

förbättring med 3 miljoner jämfört med 2010. Av detta är 2,7

miljoner ett extra driftsbidrag från Kungsbacka kommun för

investering i en utbyggnad av vatten och avlopp på egendomen.

Avkastning på eget kapital är 4 procent. Stiftelsens

soliditet är 65 procent.

Sammantaget är det ekonomiska läget betydligt mindre

akut än tidigare år. Affärsverksamheten går bättre medan

kostnaderna för egendomsförvaltningen har ökat, vilket kräver

åtgärder inför framtiden, främst i form av mer ändamålsenliga

energilösningar.

Framtiden

Tjolöholms Slott är en del av den expansiva upplevelseindustrin.

Framgångsfaktorn inom turistnäringen består av

platsens eller aktivitetens samlade attraktionskraft. Det är

därför av stor vikt att utveckla och paketera den helhet som

karaktäriserar besöksmålet och dess attraktionskraft.

För att möta denna förändring krävs satsningar för att

stärka Tjolöholms Slotts turistiska attraktionskraft och

en organisation som kan stödja denna förändring. Ur ett

affärsutvecklingsperspektiv är en framtida satsning på slottsträdgården

och naturområdena de enskilt viktigaste utvecklingsområdena.

Det är också viktigt att kunna tillgodose

besökarnas behov av boende på godset.

Inför framtiden är en prioriterad fråga att ta ett samlat

grepp kring godsets löpande driftskostnader. Framför allt är

det betydelsefullt att skapa mer kostnadseffektiva och miljövänliga

system för el och värme.

Sammanfattande analys

Årets resultat visar att de investeringar och förändringar som

gjorts i linje med visionsarbetet, också har fallit väl ut i praktiken.

Särskilt viktigt har det varit att stiftelsens huvudman

underlättat förnyelsearbetet genom att bidra med 2,7 miljoner

kronor till modernisering och effektivisering av egendomens

vatten- och avloppsnät. Detta skapar en betydligt stabilare

grund för både den fortsatta affärsutvecklingen och möjligheten

att skapa en långsiktigt effektiv egendomsförvaltning.

Framtiden bjuder på utmaningar som kräver strategiska

investeringar för att minska stiftelsens driftskostnader och

skapa större utrymme för affärsutveckling. Särskilt viktigt för

en långsiktigt stabil ekonomi är att skapa mer kostnadseffektiva

och miljövänliga energilösningar.

Kungsbacka Innerstads AB

Kungsbacka Innerstads AB ägs till lika delar av Kungsbacka

kommun, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB

och Kungsbacka Köpmannaförening. Syftet med Kungsbacka

Innerstads AB är att Innerstadens intressenter i samverkan

ska förvalta och utveckla innerstaden som en socialt levande

mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats för de

som bor, arbetar, besöker och verkar i Innerstaden. Inner


staden ska utvecklas genom att i första hand tillvarata och

utveckla sin småskalighet och unika karaktär.

Viktiga händelser

Nedan presenteras ett urval av viktiga händelser för Kungsbacka

centrum som område och Kungsbacka Innerstads AB

som samverkans- och utvecklingsorganisation:

• Huset i kvarteret Tullen 8 vid Stortorget byggdes och

färdigställdes.

• En förklaring till årets svaga försäljningsutveckling är att

detaljhandeln, som tidigare alltid gått bäst när tiderna varit

goda och sämst när de varit dåliga, har blivit kontracyklisk

under de senaste åren. Enligt Handelns Utredningsinstitut

blir tillväxten den svagaste på 15 år.

• En ovanligt mild höst i Kungsbacka bidrog till att försäljningen

i säsongsberoende detaljhandel påverkades negativt

med relativt höga reor och därmed minskad lönsamhet som

följd.

• Vakansgraden i butiks- och kontorslokaler var under året

fortsatt mycket låg. Tomma lokaler ersätts relativt snabbt

med nya verksamheter, vilket tyder på en fortsatt hög

attraktionskraft.

• Innerstadens samtliga 161 verksamheter kartlades och

inventerades, vilket utmynnade i en Innerstadsfolder som

distribuerades i 45 000 exemplar genom Norra Hallands

storupplaga.

• Frukostklubben, där Kungsbacka Innerstads AB är en

av fyra medarrangörer och finansiärer, höll under året en

fortsatt hög besöksfrekvens och kvalitetsnivå.

• Samfinansieringsprojektet Söderåparken, som initierats av

Kungsbacka Innerstads AB och Kungsbacka Trädgårdsvänner,

blev verklighet under våren.

• Evenemanget Centimetermaran med tillhörande Barnkonditionsdagen

genomfördes för andra året. Cirka 2 000

besökande och 505 deltagande barn noterades.

• Ett strukturerat forum för utökad dialog mellan fastighetsägarna

i Kungsbacka centrum etablerades under hösten.

De så kallade fastighetsägar-luncherna har på kort tid blivit

mycket uppskattade.

• Tillgänglighetsprojektet Barnens Bästa, som innebär att

alla besökande småbarnsföräldrar erbjuds gratis lån av skötbord

och toalett samt gratis barnmat och blöjor, skapade

under året positiva rubriker runt om i landet.

• I december presenterade två av delägarna i Kungsbacka

Innerstads AB, Fastighetsägarna GFR och Kungsbacka

Köpmannaförening Strategiskt program för utveckling

2011-2020.

Måluppfyllelse

I huvudsak fyra mål kan utkristalliseras i den relativt heterogena

verksamheten centrumutveckling, som Kungsbacka

Innerstads AB bedriver.

• Att erbjuda kommuninvånare och besökande turister ett

brett utbud av handel, restauranger, samhällsservice, kultur

koncernen

förvaltningsberättelse

och nöje. Flera forskningsresultat påvisar ett tydligt samband

mellan diversifierat utbud och upplevd livskvalitet.

• Att kommuninvånarna ska uppleva stadskärnan som tillgänglig,

vacker, livaktig och trygg. Det ska skapa ambassadörer

och ett förbättrat värdskap för stadskärnan bland

invånarna.

• Att skapa goda förutsättningar för ökad besöksfrekvens och

lönsamhet för alla företag i stadskärnan, butiker, restauranger,

banker och andra tjänsteföretag.

• Att utveckla de mjuka frågorna hos företagen. Det ska

upplevas som enkelt och lustfyllt att starta och äga företag

i Kungsbacka kommun. Individer som startar och driver

företag i Kungsbacka ska känna arbetsglädje, gemenskap

och yrkesstolthet.

Dessa mål är relativt svåra att mäta. Årets attitydunderökning,

som är den första i en serie av årliga attitydundersökningar,

har som syfte att tydliggöra måluppfyllelsen bland

de aktörer som utvecklar stadskärnan. Mer konkreta positiva

resultat kan utläsas genom ett radikalt förbättrat engagemang

i frågor rörande gemensam stadsutveckling, ett ökat medlemsantal

och ett relativt stort medieintresse för Innerstaden.

Årets resultat

Styrelsen och centrumledaren har under de senaste två åren

haft tydligt fokus på att skapa ekonomisk stabilitet i bolaget.

Bolaget har inget eget vinstintresse utan ska skapa ekonomiska

och sociala vinster för sina ägare och partners.

Totala omsättningen var 2 040 000 kronor, varav butikerna

och tjänsteföretagen stod för 666 000, fastighetsägarna för

638 000 och Kungsbacka kommun för 600 000. På två år

har intäkterna från butiker och tjänsteföretag ökat med 69, 9

procent, från 392 000 år 2009 till 666 000 år 2011. 2012

beräknas intäkterna från denna grupp uppgå till 730 000,

vilket ger en ökning med 86,2 procent på tre år.

Då bolaget gett ett positivt resultat för såväl år 2011 som år

2010 förbättras det egna kapitalet och den ekonomiska stabiliteten.

Omfattningen av kundfordringar minskade radikalt

under år 2010. Detta arbete har fullföljts under år 2011.

Framtiden

Arbetet med att utveckla Innerstadsbolaget från en köpmannaförening

till en bred organisation för centrumsamverkan

fortlöper med full kraft. Flera planerade företagsnedläggningar

innebär att en del Innerstadspartners försvinner. Trots

detta ökade antalet partners relativt kraftigt även 2011 med

49. Antalet betalande partners har ökat med 129 procent, 75

stycken, de senaste två åren.

I december 2011 omfattade Kungsbacka Innerstads AB 133

betalande verksamheter. Även under 2012 förväntas antalet

partners öka. Målet är en ökning med 17 verksamheter eller

13 procent.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 77


78

koncernen

förvaltningsberättelse

Koncernens resultaträkning/kassaflödesanalys

Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det

egna kapitalet förändrats. Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur

koncernens rörelsekapital förändrats.

RESULTATRÄKNING miljoner kronor Not 2009 2010 2011

Verksamhetens intäkter 1 903,9 887,4 884,8

Verksamhetens kostnader 2 ­3 716,5 ­3 744,1 -4 025,7

Avskrivningar ­205,8 ­207,7 -212,8

Verksamhetens nettokostnader -3 018,4 -3 064,4 -3 353,7

Kommunalskatt 3 092,3 3 163,2 3 280,8

Generella statsbidrag och utjämning 100,4 262,4 271,0

Finansiella intäkter 3 21,1 19,8 19,4

Finansiella kostnader 4 ­97,5 ­98,3 -242,9

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 97,9 282,7 -25,4

Aktuell skatt ­5,3 ­2,0 -1,8

Uppskjuten skatt ­0,8 ­3,0 0

Årets resultat 91,8 277,7 -27,2

KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor

Den löpande verksamheten

Not 2009 2010 2011

Årets resultat 91,8 277,7 ­27,2

Justering för av­ och nedskrivningar 205,8 207,7 212,8

Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 71,2 ­5,7 203,9

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster ­50,1 ­21,7 ­77,6

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 318,7 458,0 311,9

Ökning(­)/minskning(+) förråd och varulager 0,1 0,1 ­0,3

Ökning(­)/minskning(+) kortfristiga fordringar 3,1 ­78,1 ­116,2

Ökning(+)/minskning(­) kortfristiga skulder 146,9 ­19,7 56,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten 468,8 360,3 251,6

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar ­333,7 ­266,4 ­490,6

Investeringsinkomster 37,6 60,7

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 61,2 23,4 4,1

Investering i finansiella anläggningstillgångar 7,5 2,3 ­0,5

Kassaflöde från investeringsverksamheten -265,0 -203,1 -426,3

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 18,9

Amortering av skuld ­97,5 ­5,1

Förändring långfristiga fordringar 1,7 1,1 5,2

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 20,6 -96,4 0,1

Årets kassaflöde 224,4 60,8 ­174,6

Likvida medel vid årets början 215,7 440,1 500,9

Likvida medel vid årets slut 440,1 500,9 326,3

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011


Koncernens balansräkning

koncernen

förvaltningsberättelse

Balansräkningen visar koncernens ekonomiska ställning på bokslutsdagen.

Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder

visar hur kapitalet anskaffats.

BALANSRÄKNING miljoner kronor

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Not 2009 2010 2011

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 645,1 4 681,2 4 953,0

Maskiner och inventarier 387,7 397,5 402,5

Summa 5 5 032,8 5 078,7 5 355,5

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 21,0 18,7 19,2

Långfristiga fordringar 6 22,6 21,6 16,4

Summa 43,6 40,3 35,6

Summa anläggningstillgångar 5 076,4 5 119,0 5 391,1

Bidrag statlig infrastruktur 0,0 0,0 35,0

Omsättningstillgångar

Förråd 5,8 5,7 6,0

Kortfristiga fordringar 7 241,9 320,0 417,1

Fastigheter för försäljning 19,1

Kortfristiga placeringar 10,0 110,0 10,0

Kassa och bank 430,1 390,9 316,3

Summa omsättningstillgångar 687,8 826,6 768,5

Summa tillgångar 5 764,2 5 945,6 6 194,6

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital vid årets början 719,3 810,5 1 072,2

Direktbokning mot eget kapital ­0,6 ­16,0 ­41,3

Årets resultat 91,8 277,7 ­27,2

Summa eget kapital 810,5 1 072,2 1 003,7

Avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser 1 518,8 1 501,3 1 670,2

Övriga avsättningar 19,0 30,8 65,8

Avsättning för skatter 41,3 46,3 48,1

Summa avsättningar 1 579,1 1 578,4 1 784,1

Skulder

Långfristiga skulder 8 2 571,6 2 474,0 2 468,9

Investeringsinkomster, periodiserade 37,7 98,3

Kortfristiga skulder 9 803,0 783,3 839,6

Summa skulder 3 374,6 3 295,0 3 406,8

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 764,2 5 945,6 6 194,6

Soliditet poster inom linjen 14,1% 18,0% 16,2%

Borgensförbindelser 10 131,4 135,2 79,0

Övriga säkerheter och panter 1 029,3 975,3 985,5

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 79


80

koncernen

förvaltningsberättelse

Koncernens noter

Här förklarar vi hur vi kommit fram till resultaten under de olika rubrikerna i resultaträkningen,

kassaflödesanalysen och balansräkningen.

2009 2010 2011

Not 1 Verksamhetens intäkter

Avgifter 270,9 265,3 268,8

Hyror och arrenden 230,2 212,9 229,6

Bidrag 206,1 222,2 231,3

Övriga intäkter 196,7 187,0 155,1

Summa 903,9 887,4 884,8

Not 2 Verksamhetens kostnader

Kostnader för arbetskraft 2 297,5 2 266,8 2 490,6

Lokalkostnader 99,9 98,4 92,9

Övriga kostnader 1 319,1 1 404,5 1 442,2

Jämförelsestörande kostnader, fastighetsförsäljning ­25,6

Summa 3 716,5 3 744,1 4 025,7

Not 3 Finansiella intäkter

Resultat från aktier och andelar 0,0 0,0 0,0

Ränteintäkter 16,7 19,7 19,2

Övriga finansiella intäkter 4,4 0,1 0,2

Summa 21,1 19,8 19,4

Not 4 Finansiella kostnader

Räntekostnader, långfristiga lån 76,7 71,6 90,2

Ränta pensionsavsättning 20,3 26,5 29,2

Jämförelsestörande kostnader, sänkt diskonteringsränta 123,2

Övriga finansiella kostnader 0,5 0,2 0,3

Summa 97,5 98,3 242,9

Not 5 Materiella anläggningstillgångar

Mark

Ingående bokfört värde 280,0 288,9 282,7

Nyanskaffningar 9,4 17,5 3,1

Försäljningar ­1,3 ­23,7 ­0,3

Utgående bokfört värde 288,1 282,7 285,5

Byggnader

Ingående bokfört värde 3 789,1 3 826,9 3 889,0

Nyanskaffningar 170,1 253,3 94,6

Försäljningar ­9,2 ­62,6 ­3,9

Årets avskrivningar ­123,1 ­128,6 ­130,6

Utgående bokfört värde 3 826,9 3 889,0 3 849,1

Övriga anläggningar

Ingående bokfört värde 386,5 426,9 428,7

Nyanskaffningar 58,3 21,1 55,9

Försäljningar och utrangeringar 0,0 ­0,4 0,0

Årets avskrivningar ­17,8 ­18,9 ­19,7

Utgående bokfört värde 427,0 428,7 464,9

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011


koncernen

förvaltningsberättelse

2009 2010 2011

Pågående nyanläggningar

Ingående bokfört värde 69,8 103,1 81,1

Nyanskaffningar 121,6 132,5 313,0

Färdigställda projekt ­88,4 ­154,5 ­40,6

Utgående bokfört värde 103,0 81,1 353,5

Maskiner och inventarier

Ingående bokfört värde 389,3 387,8 397,5

Nyanskaffningar 63,6 72,3 68,1

Försäljningar och utrangeringar ­132,5 ­0,7 ­1,3

Årets avskrivningar 67,4 ­61,9 ­61,8

Utgående bokfört värde 387,8 397,5 402,5

Summa 5 032,8 5 079,0 5 355,5

Not 6 Långfristiga fordringar

Utlämnade anslagstäckta lån 9,7 9,5 2,6

Lån vatten och avlopp 3,9 3,3 5,3

Fordringar kommunala bolag 4,5 0,0 0,0

Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8

Lån fjärrvärme och villakunder 1,5 0,5 0,4

Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror 1,9 0,5 0,3

Kapitalförsäkring pensionsåtagande Eksta Bostads AB 1,1 0,0 0,0

Summa 22,6 21,6 16,4

Not 7 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 85,7 67,6 66,9

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 107,2 166,0 208,8

Fordringar hos staten 40,8 84,0 141,4

Övriga fordringar 8,2 2,4

Summa 241,9 320,0 417,1

Not 8 Långfristiga skulder

Skulder till banker och kreditinstitut

Skulder vid årets början 2 577,1 2 598,6 2 501,0

Amorteringar ­26,9 ­115,6 ­72,5

Nyupplåning 48,4 18,0 67,4

Kortfristig del av långfristig skuld ­27,0 ­27,0 ­27,0

Utgående skulder 2 571,6 2 474,0 2 468,9

Not 9 Kortfristiga skulder

Skulder till banker och kreditinstitut 68,2 12,7 39,1

Leverantörsskulder 151,9 164,7 169,7

Personalens skatter 32,1 39,8 35,5

Skulder till staten 4,3 129,0 111,2

Övriga kortfristiga skulder 36,2 80,9 103,8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 510,3 356,2 380,3

Summa 803,0 783,3 839,6

Not 10 Ställda säkerheter och panter

Egna hem och småhus 91,7 94,5 59,8

Föreningar 19,9 20,7 18,0

Övriga 19,7 20,0 1,2

Borgensåtagande 131,3 135,2 79,0

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 81


82

revision

förvaltningsberättelse

Revisionsberättelse

Vi har som valda revisorer i Kungsbacka kommun granskat

kommunens styrelse och nämn-ders verksamhet och som

utsedda lekmannarevisorer granskat Eksta Bostads AB, Fastighets

AB S:t Gertrud och stiftelsen Tjolöholm.

Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallagen,

god revisionssed i kommunal verksamhet och

kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den

om-fattning och inriktning som god revisionssed kräver.

Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a § granskat om

resultatet är förenligt med full-mäktiges beslut om mål och

riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån

avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt

väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt.

Bernt Axelsson

Revisorernas redogörelse

Granskning av kommunens

budget- och prognosarbete

Vid granskningen framkom att kommunen

har en väl utvecklad modell för

budgetprocessen. Samtliga nämnder gör

tertialvisa uppföljningar men det saknas

centrala riktlinjer för hur prognosarbetet

ska gå till samt hur rapporteringen ska

ske till respektive nämnd. Granskningen

visade att det är svårt att nå ut i organisationen

med kommunens styrmodell.

Faktaunderlaget till kommunbudgeten

bedöms kunna förbättras genom att

kopplingen till mål och måluppfyllelse

tydliggörs samt att förvaltning

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Odd Hessler

ordförande

Gerhard Isacsson

och nämnd klargör vilka frågor som är

väsentliga inför kommande budget. Den

kommunövergripande avvikelsehanteringen

bör formaliseras ytterligare.

Granskning av

Byggnadsnämnden

Granskningen har omfattat ärendeprocessen

för bygglov och visade att

nämnden tagit fram tydliga principer för

delegation och hur beslut i bygglovsärenden

ska avgöras. Av granskningen

framkom dock felaktigheter i tilllämpningen

av delegationsordningen.

Granskningen visade att processer och

rutiner för ärendehandläggningen upp-

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns.

Vår bedömning är att årsredovisning-en för räkenskapsåret

2011, med undantag av att även pensionsförmåner intjänade

före 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen,

i allt väsentligt är upprättad enligt den kom-munala redovisningslagen

och god redovisningssed och därmed ger en

rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.

Vi tillstyrker att styrelsen och nämnderna samt de enskilda

förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret

2011.

kungsbacka 11 april 2012

Marianne Wallengren

vice ordförande

Hans-Åke Fryklund

fyller lagkraven. Nämnden rekommenderas

dock att utveckla en systematisk

och förebyggande uppföljning. Detta för

att säkerställa kvalitet i handläggningsprocessen

och skydd mot oegentligheter.

Nämnden bör även upprätta skriftliga

riktlinjer för att stärka skyddet mot

oegentligheter.

Granskning av nämnden

för Kultur & Turism

Granskningen av nämndens konsthantering

visade att inventering av konsten

hittills åsidosatts samt att registrering av

konst skett i olika system över tiden. Av

granskningen framkom att ansvarför-


delningen mellan nämnden och övriga

förvaltningar inte var given utifrån de

dokument som beskriver kommunens

konsthanering.

Nämnden bör ta fram en policy med

tydliga riktlinjer för konsthanteringen

samt upprätta rutiner för inventering

och förtydliga ansvarsfördelningen.

Nämnden bör i samband med inventering

och kontroll av uppgifterna i

Konstdatabasen även kontrollera att

Konstdatabasen innehåller de uppgifter

som krävs.

Granskning av nämnden

för Miljö- & Hälsoskydd

Granskningen har omfattat nämndens

arbete med styrning, uppföljning, tillsynsarbete

och fakturering. Av granskningen

framkom att all lagstadgad tillsyn

inte hinns med och att prioriteringar

då får göras. Nämnden har arbetat

aktivt med att utveckla och kvalitetssäkra

verksamheten. En behovsutredning

har tagits fram med all tillsyn som

nämnden enligt lagar och förordningar

är skyldig att genomföra. Förvaltningen

tar årligen fram en tillsynsplan med

utgångspunkt från behovsutredningen.

Nämnden rekommenderas att fortsatt

noggrant följa och inventera resursbehovet.

Kommunen bör åtgärda identifierade

brister i den interna debiteringen

mellan förvaltningarna.

Granskning av nämnden

för Funktionsstöd

Granskningen omfattade rekrytering

av stödfamiljer och kontaktpersoner.

Granskningen visade att nämnden har

säkerställt en tillräcklig rekrytering av

stödfamiljer men att det finns brister

avseende rekrytering av kontaktpersoner.

Av granskningen framkom att

nämnden inte vidtagit några specifika

åtgärder för att rekrytera ytterligare

kontaktpersoner.

Nämnden rekommenderas att utöka

sin uppsökande verksamhet, i enlighet

med de krav som LSS och SoL ställer.

Nämnden bör även följa utvecklingen

av antalet brukare med kontaktperson,

antalet stödfamiljer och kontaktpersoner

samt genomsnittlig verkställighetstid för

dessa insatser.

Granskning av nämnden

för Teknik

Granskningen har omfattat redovisning

av investerings- och exploateringsprojekt

samt upphandling, inköp och avrop

av varor och tjänster. Granskningen

visade att nämnden saknar styrdokument

som tydliggör hur projekt som

understiger 5 mkr ska hanteras. Den

kommungemensamma projektmodellen

tillämpas endast i enstaka projekt som

nämnden driver. Projektmoment såsom

planering, kalkylering och uppföljning

utformas inte på ett enhetligt sätt och

den dokumentation som upprättas i

samband med projekt förvaras inte på

ett tillgängligt sätt.

Av granskningen framkom inget annat

än att upphandlingar och inköp görs

på ett korrekt sätt. Det saknas dock

rutinbeskrivningar som tydliggör

hur inköp och avrop ska ske samt hur

direktupphandlingar ska genomföras

och dokumenteras. Det sker inte någon

uppföljning av om upphandlingar och

inköp sker på ett korrekt sätt, det vill

säga i enlighet med de rutiner, riktlinjer

och policys som finns framtagna samt

de lagkrav som nämnden har att förhålla

sig till.

Granskning av nämnden

för Äldreomsorg

Granskningen av ekonomi- och verksamhetsstyrningen

visade att nämnden

för Äldreomsorg delvis har säkerställt

en ändamålsenlig resursfördelning.

Granskningen har uppmärksammat

utvecklingsområden såsom riktlinjer

för resursutnyttjande samt hantering

av budgetavvikelser. Mål- och ekonomistyrningen

bedöms vara integrerade

i liten omfattning. De uppföljningar av

kostnadsnivåer som nämnden gör bör i

ökad utsträckning och på ett tydligare

sätt ligga till grund i ekonomi- och

verksamhetsstyrningen.

Nämnden bör utveckla och formalisera

den ekonomiska uppföljningen vid negativa

budgetavvikelser och arbetet med

handlingsplaner. Ekonomistyrningen

behöver utvecklas för att säkerställa en

effektiv resursanvändning. Nämnden

bör även utöka sin analys av vilka behov

äldreomsorgen har av att anpassa sin

verksamhet efter konkurrensutsättning.

revision

förvaltningsberättelse

Granskning av Tölö Smedja

Granskningen omfattade upphandling

och uppföljning. Av granskningen

framkom att nämnden för Äldreomsorg

har hanterat upphandlingen av Tölö

Smedja på ett ändamålsenligt sätt.

Upphandlingen bedöms ha skett i enlighet

med lagen om offentlig upphandling

och nämndens och fullmäktiges mål

avspeglas i upphandlingen och avtalet

med utföraren.

Nämnden bedöms ha genomfört en

omfattande uppföljning och kontroll

av verksamheten på Tölö Smedja.

Nämnden har dock inte begärt in

verksamhetsberättelser eller protokoll

från boenderåd, vilket avtalet stadgar att

utföraren ska lämna in.

Bokslutsgranskning 2011

I avlämnad revisionsrapport anges

att kommunen gör vissa avsteg från

lagkrav och rekommendationer, främst i

avseende att kommunen valt att redovisa

samtliga pensionsförmåner, inklusive

pensioner intjänade före 1998, som en

avsättning i balansräkningen.

Övrigt

Kommunrevisionen har också genomfört

en förstudie av nämnden för

Tekniks rutiner för inventering och

utrangering av maskiner och inventarier.

Utöver det har kommunrevisionen även

genomfört en granskning tillsammans

med övriga kommuner i Halland och

Region Halland avseende hanteringen

kring personer med skyddad identitet

samt en uppföljning av tidigare års

granskningar.

Utöver ovannämnda granskningar har

kommunrevisionen träffat nämnder och

styrelser, löpande följt deras arbete samt

genomfört en rad mindre uppföljningar

under året. Samtliga granskningsrapporter

finns att läsa på www.kungsbacka.se/kommunrevision.

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011 83


84

Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011

Fem år i sammandrag

Här kan du få en snabb överblick över kommunens ekonomiska

utveckling de senaste fem åren.

2007 2008 2009 2010 2011

Kommunal utdebitering, procent 21,53 21,53 21,53 21,53 21,53

Skatteunderlag, miljoner kronor 12 561 13 389 14 284 14 499 15 015

Skatteunderlag per invånare, kronor 174 595 184 222 193 183 193 250 197 681

Verksamhetens intäkter, miljoner kronor 571 598 701 710 700

Verksamhetens kostnader, miljoner kronor 3 556 3 623 3 793 3 853 4 137

Verksamhetens nettokostnader,

miljoner kronor 2 985 3 025 3 092 3 143 3 437

Verksamhetens nettokostnader i förhållande

till skatt och statsbidrag 102 97 97 92 97

Skatteintäkter, generella statsbidrag och

generella avgifter, miljoner kronor 2 921 3 112 3 192 3 426 3 552

Nettoinvesteringar, miljoner kronor 353 364 250 179 339

Tillgångar, brutto, kronor/invånare 38 489 42 077 44 988 47 651 49 313

Långfristiga skulder, kronor/invånare 3 475 6 191 6 091 5 998 5 266

Eget kapital, miljoner kronor 5242) 584 670 916 843

Soliditet 18 19 20 26 23

Likviditet, miljoner kronor 110 204 372 447 307

Antal invånare 71 942 72 676 73 938 75 025 75 954

Antal årsarbetare 1 5 235 5 363 5 267 5 261 5 484

1. Beräknad på syselsättningsgrad.

Kungsbacka kommun

434 81 Kungsbacka

Telefon 0300­83 40 00

E­post kommun@kungsbacka.se

www.kungsbacka.se

More magazines by this user
Similar magazines