Del 2 – Ladda ner - Fria Ligan

More documents

Recommendations

Info

Nestor Ambars gods ”Sköter inte rättsskiparna sånt?” Kadir lutade sig bakåt i fåtöljen. Han fixerade sin gäst med blicken genom vattenpipans mustiga tabakånga. ”Jag menar, massmord på asätare, nere i pelaren?” Något med den presumtiva klientens hållning och ögon gjorde det svårt för Kadir att hantera ärendet med sin omtalat rappa stil. Klienten, som ännu inte presenterat sig, satt lång och intensivt stilla, insvept i en råsidenklädnad av okänt snitt. Kanske var det kläderna som störde lika mycket som individen som bar dem. Kadir var stolt över sin kulturellt skolade blick, men något liknande hade han aldrig sett. Klädnaden var alltför utstuderad för att vara ett enskilt försök till egenart, men samtidigt ingick den inte i någon estetisk strömning eller kultur inom de fem systemen. Ingen som passerat Coriolis i alla fall. Kanske kom modet från de nya horisonterna. Om man fick tro Bulletinen fanns kulturer kvar där – kulturer som isolerats när portalerna mot första horisonten deaktiverades för sekler sedan, men som nu återupptäckts av risktagande frihandlare på jakt efter nya marknader. Bulletinen hade inte visat upp några exempel på de återfunna kulturerna men hade låtit antyda att det främst handlade om primitiva stammar. Klientens klädnad antydde tvärt om hög grad av sofistikering, om än på något sätt oavslutad. Draget av ofärdighet nådde dessutom mannen själv. Hans utseende passande för en term som de tidiga utforskarna använt om humaniterna på Kua, ”för-mänskliga”, som om de inte riktigt var färdiga människor men på rätt väg. Med humaniterna visade det sig vara tvärt om, de hade varit människor innan de byggdes om för att anpassas till specifika miljöer och uppgifter. Med klienten var det mer osäkert. Mänsklig var han med största sannolikhet inte, men han kunde lika gärna vara en för-människa
som någon slags humanit. Klienten log, ett leende lika blodfattigt som den sidenvirade kroppen. Mer som ett sår i ansiktet än som en glädjeyttring, tänkte Kadir. Mannen, för det var nog en man, nickade långsamt. ”Så är det. Rättsskipare Miranda är ansvarig för fallet, men hon behöver din hjälp.” ”Vet hon om det… att hon behöver hjälp?” Kadir gillade inte alls det här. ”Nej, men hon gör det, verkligen. Av dig dessutom.” ”Och om jag inte vill arbeta med en rättsskipare, framför allt inte en som inte bett om hjälp?” ”Åh, hon kommer att be, men inte förrän det är för sent. Hon behöver hjälp nu, av dig.” ”Jag jobbar med antikviteter, inte med mord.” ”Just för att du jobbar med antikviteter.” ”Men…” ”För vissa… antikviteters… skull.” Kadir visste det: han skulle ha flytt så fort han öppnat dörren för den blodfattige androgynen. Lämnat Coriolis och gått under jorden på någon lagom sliskig bordell i Monoliten, gömt sig i konglomeraten, eller gått i kloster i tempelstaden Lotus på fjärran Dabaran. Vad som helst. Kadir skulle just förneka mannens förtäckta antydan men klienten hann före: ”Du vet vad hon söker, det gör inte hon.” ”Men…” tungan fastnade i den torra gommen. ”Men jag kan inte berätta att jag vet, för då tar hon mig för… vad brottet nu rubriceras som.” Klienten log brett, tänderna glittrade som feta debridlarver i ett rötigt sår. ”Var återfinner jag denna Miranda?” ”På brottsplatsen gissar jag.” ”Vad ska jag säga henne?” ”Att du vet vem den döde är och att den döde hade ett paket till dig och att det därmed ligger i ditt intresse att hjälpa henne.” ”Vem var offret?” ”En kurir.”
Page 1: Nestor Ambars gods d e l i i Coriol
Page 5 and 6: nytta av hamnade i Källaren. I mot
Page 7 and 8: ”Okej samariten, berätta!” Kad
Page 9 and 10: ”Jag har sett många lik, men det

Del 2 – Ladda ner - Fria Ligan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?