Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 1, 2006.

kraft 

För dig med barn med funktionshinder 

39 kr 

inkl moms 

NR 1 

2006 

Albert Bonnier om 

kriget mot 

Tidning för dig med barn med särskilda behov 

sonens sjukdom 

Albert 

Bonnier 

6 

Tema idrott 

Här får alla en sportslig chans 

NY TIDNING FÖR FÖRÄLDRAR TILL 

BARN MED FUNKTIONSHINDER 

”Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla 

Musikal 

liv” 

i 

Oktober 2006 

toppklass 

■ Unga som 

älskar sina 

hästar 

■ Pussla 

ihop din 

drömresa 

■ Dator i 

skolan kan 

bli lyftet! 

TIPS SOM 

HJÄLPER DITT 

BARN ATT HITTA 

KOMPISAR 

■ Min son 

får inte gå 

i skolan 

GUIDE ALLT OM ATT SÖKA VÅRDBIDRAG

Att vara anhörig 

En konferens om att leva nära 

någon som har ett funktionshinder 

fö f relä l sare 

Vi blandar storföreläsningar, seminarier 

och utställningar – allt för att skapa balans mellan 

lyssnande, samtal, reflektioner och aktivt deltagande. 

Konferensen fokuserar på anhörigas situation i ett brett 

perspektiv och vill visa på den kraft och det engagemang 

som finns hos anhöriga, brukare och yrkesverksamma. 

Målgruppen för konferensen är anhöriga, brukare, yrkesverksamma 

inom habilitering och rehabilitering, personliga assistenter och alla 

som är intresserade av dessa frågor••• 

• Maria Wallin, chefredaktör för tidskriften Socialpolitik lotsar oss genom dagarna. 

• Nicklas Vagge, assistent på en särskola för barn med särskilda barn. 

• Annica Lindgren, arbetsterapeut, arbetar med hjälpmedel för rörelsehindrade. 

• Ingrid Edgardh, teolog, trebarnsmamma, frilansande skribent och föredragshållare. 

• Veronica Hedenmark, företagsledare med funktionshinder. 

• Mathias Blomberg, jurist och vd på Confrere Juristbyrå. 

• Lotte Wemmenborn, leg sjukgymnast, driver Rörelsefirman som sprider kunskap 

om funktionshinder, hjälpmedel och resultatstödjande inredning. 

• Lotta Appelqvist, mamma till två barn med olika diagnoser och funktionshinder. 

Driver informationsföretaget UppåNer HB. 

• Susanna Carolusson, mamma, psykoterapeut, psykolog och handledare. 

• Tomas Sjödin, pastor, författare, krönikör och far till två svårt sjuka söner. 

• Albin Jansson Appelqvist, anhörig. 

• Christina Berggren, arbetar som arbetskonsulent på Misa. 

• Pernilla Nagy, mamma. 

• Andreas Tallborn Dellve, sjuksköterska, Lyckans backe. 

Fullständigt program hittar du på www.dalheimershus.goteborg.se 

Sista anmälningsdag 3 november. 

Anmälan är bindande men kan överlåtas. Bekräftelse skickas då vi fått in anmälan. 

Anmälan sker enklast via www.dalheimershus.goteborg.se under konferenser. 

Du kan också skicka in din anmälan till 

Dalheimers hus, att. Thomas Kollberg, Box 120 53, 402 41 Göteborg 

eller faxa på 031-24 36 61. 

Information: Kontakta Thomas Kollberg, telefon 031-365 97 75 

eller via mail thomas.kollberg@majorna.goteborg.se 

Föräldrakraft 

9 –10 november 

Dalheimers hus, Göteborg 

Vill du ställa ut 

på konferensen 

– kostnadsfritt! 

Kontakta 

Thomas Kollberg 

Erbjudande! 

Gå 4 från din 

arbetsplats 

eller förening 

– betala för 

3! 

Konferensavgift: 1800 kronor (exkl. moms) 

inkl lunch, förfriskningar, kaffe och festmiddag. 

För brukare och anhöriga är priset 700 kronor (inkl.moms). 

Dalheimer hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg

Din rätt 

Vårt uppdrag 

Rätten till Personlig assistans och Assistansersättning är av avgörande betydelse för 

många av våra klienter. 

Vi har mångårig erfarenhet och gedigen kunskap inom området. Med fokus på Din situation 

och med ett personligt engagemang erbjuder vi Dig kvalificerat juridiskt biträde och 

rådgivning. 

Välkommen till oss på Confrere Juristbyrå! 

Confrere Juristbyrå 

• Allmän affärsjuridik • Arbetsrätt • Asylrätt • Familjerätt • Skadeståndsrätt • Socialrätt 

Stockholm 

Grev Turegatan 11 C, 2 tr 

114 46 STOCKHOLM 

Tel: +46 (0)8-411 22 52 

Fax: +46 (0)8-611 00 52 

Umeå 

Kungsgatan 67 

903 26 UMEÅ 

Tel: +46 (0)90-13 00 96 

Fax: +46 (0)90-77 30 20 

www.confrere.se 

Luleå 

Timmermansgatan 16 

972 33 LULEÅ 

Tel: +46 (0)980-137 10 

Fax: +46 (0)980-137 12 

Kiruna 

Hjalmar Lundbohmsvägen 44 

981 31 KIRUNA 

Tel: +46 (0)980-137 10 

Fax: +46 (0)980-137 12

6 Chefredaktör 

Sofia får unik terapi 

på sin älskade ridhäst 

24 

TEMA IDROTT kraft 

kraft 

Sara 

Bengtsson hälsar dig 

hjärtligt välkommen. 

Läggdags? Så får du 

rutinerna att fungera 

TAKTIKSNACK 

Sussa sött? En 

fråga om rätt taktik... 

Två av tre barn med funktionshinder sovrutinerna kan även de råd och tips på vad du som 

största sömnproblemen förälder kan göra på hem- 

har svårt för att sova. Sömnproble- förebyggas. Som vuxen maplan för att hjälpa ditt 

men kan hota hälsan både för bar- behöver du inte sova mer än barn. 

sex till nio timmar, men dina 

kraft 

46 

nen och föräldrarna – men det finns barn behöver upp till 13 Ytterligare information 

lösningar... 

timmars sömn beroende på om speciella sovhjälpmedel 

ålder (spädbarn sover ännu (som sovutrustning, kramp- 

Text: Sara Bengtsson 

mer – mellan 14 och 17 larm och taklyft) finns att 

sara.bengtsson@faktapress.se 

timmar per dygn). Hos en läsa om i boken ”Sov Gott!” 

normalt fungerande män- av sjukgymnasten Sara Holm 

niska ställer den biologiska och arbetsterapeuten Pia 

En tredjedel av livet ägnar barn har särskilda behov kan klockan in sig på att dygnet Winnberg. Boken finns att 

människan åt att sova. Mot problemen bli ännu större, har 24 timmar och sömnen beställa från RBU:s webbsida 

den bakgrunden är det lätt då smärta, hjärnaktivitet och blir ett naturligt inslag i www.rbu.se. 

förstå att sömnen är ett av de förskjutna dygnsrytmer vardagen. 

viktigaste inslagen i varda- bidrar till att försvåra 

Denna artikel baseras på Barns sömnproblem kan bli 

gen. Sover vi inte ordentligt sömnproblemen. De 

det material som RBU ett allvarligt hot mot deras 

fungerar vi inte som männis- påverkar hela familjens (Riksförbundet för barn och hälsa – och föräldrarnas. Om 

kor. 

sömn och kan bli ett stort unga med funktionshinder) 

barnet har funktionshinder 

För barnfamiljer kan det hälsoproblem. 

utarbetat inom sitt projekt 

vara svårt med sömnrytmen 

”Läggdags”. Här utreds de 

är problemen ofta extra stora 

med oroliga barn som har Men det behöver inte vanligaste sömnproblemen på grund av smärta, hjärn- 

mardrömmar och inte kan vara hopplöst. Med rätt hos barn med och utan aktivitet och problem med 

somna. I en familj där ett taktik och struktur på funktionshinder och enkla dygnsrytmen. 

De vanligaste orsakerna till sömnproblemen – och hur du kan hitta en lösning! 

1. MARDRÖMMAR 

Tänd en lampa och låt barnet ha sitt 3. PRATA ELLER 

4. SNARKNING 

Det i sin tur gör att barnet kan drabbas VAD KAN MAN GÖRA? 

favoritgosedjur bredvid sig i sängen, det 

av sömnapné under nätterna. 

Hjälp barnet att prioritera bland sina 

Alla människor drömmer mardrömmar kan hjälpa till att öka trygghetskänslan. GÅ I SÖMNEN 

OCH SÖMNAPNÉ 

fritidsaktiviteter. Barn har svårt att sätta 

ibland men det är vanligare hos barn. I vissa fall kan det vara nödvändigt att Pratar eller går i sömnen gör många 

När man sover blir musklerna i svalgets VAD KAN MAN GÖRA? 

egna gränser för sin egen förmåga. 

Orsaken är oftast att små barn tar in fler kontakta läkare om barnets sömnproblem under djupsömnstadiet. Det stör inte 

väggar avslappande och svalget blir 

och starkare intryck, som alla ska bearbe- på grund av mardrömmar blir värre. sömnen för barnet i sig. Däremot kan det 

trängre. Luftflödet blir därför snabbare För att förebygga sömnapné kan man 

tas under natten. Med hjälp av barns 

bli ett problem när man sover borta eller 

och det kan resultera i att gommen testa andra sovställningar än på rygg. 6. SMÄRTA 

livliga fantasi kan drömmarna bli inne- 

om man tenderar att gå ut eller göra 

vibrerar och avger det ljud som vi kallar Luftflödet försvåras nämligen vid Tillfällig och långvarig smärta stör 

hållsstarka. 

2. NATTSKRÄCK 

saker som skadar en själv eller andra. 

för en snarkning. 

ryggsovande. 

sömnen hos liten som stor. Ett barn som 

Vanligast är mardrömmar hos försko- 

Snarkningen kan bidra till sömnbrist För barn med neurologiska funktionshin- lider av smärta vid sänggåendet koncenlebarn. 

Även äldre barn har mardröm- Fenomenet nattskräck förekommer VAD KAN MAN GÖRA? 

hos barnet och att barnet stör sin der är det viktigt att eventuell medicinetrerar sig på smärtan och försöker ligga 

mar vilket kan bero på händelser de främst hos barn i åldrarna mellan tre och 

omgivning. 

ring och andningsgymnastik är avklarad i på ett sätt som inte gör lika ont. 

upplevt som traumatiska under uppväx- sex år. Barnet sitter upp i sängen, skriker Det är inte farligt att väcka barnet, men 

Minst tio procent av snarkarna sägs ha god tid innan sänggående. För att förbätt- Avslappningen är då svår att framkalla. 

ten. 

och gråter skräckslaget. Detta tros bero onödigt. Att bli abrupt väckt från 

andningsuppehåll, så kallad sömnapné. ra sovställningen kan speciella positione- En ond cirkel bildas. Barnet sover inte bra 

Mardrömmar stör sömnen och kan på en omognad i nervsystemet. En attack djupsömnstadiet kan göra att barnet 

För att det ska räknas som sömnapné ringskuddar vara till nytta. 

och det leder i sin tur till att kroppen inte 

bidra till att barnet inte vill gå och lägga varar några minuter och sedan somnar känner sig omtöcknat eller reagerar med 

krävs att man har fem andningsuppehåll 

återhämtar sig lika snabbt. Smärtan 

sig på grund av rädsla. 

barnet igen. Barnet minns inte själv ilska. I stället ska man hjälpa barnet 

per timme. Barnet slutar andas i minst 

stannar kvar längre. 

något av attacken dagen efter och tar tillbaka till sängen. 

tio sekunder och till slut får kroppen inte 5. STRESS 

Barn med funktionshinder lider i större 

VAD KAN MAN GÖRA? 

ingen skada av den. 

Om barnet går i sömnen kan det vara bra 

tillräckligt med syre. Barnet väcks då och Stress bidrar ofta till sömnproblem. Om utsträckning av smärta. Ibland kan det 

att sätta upp trappgrindar och låsa 

kroppen arbetar med full styrka. 

ditt barn är stressat måste det få tid att vara svårt att upptäcka om barnet till 

Se till att ditt barn får gott om tid för VAD KAN MAN GÖRA? 

ytterdörrar för att förhindra barnet att gå 

Sömnapné drabbar ofta barn med återhämta sig, vilket är omöjligt vid exempel inte talar. Var uppmärksam! 

sömnen. Mardrömmar är vanligare om 

någonstans dit det inte ska. 

neurologiska funktionshinder. 

dålig sömn. När barn och vuxna känner Smärta är svårt att behandla och behand- 

barnet inte är ordentligt utvilat. 

Låt attacken gå över av sig själv. Bli inte Riskerar barnet att skada sig själv eller 

Sura uppstötningar, felsväljningar sig stressade vid sänggåendet beror det las mindre hos barn med funktionshinder 

Låt barnet berätta om sin mardröm och se orolig om barnet inte vill omfamnas. andra under sömngången, bör man söka 

eller svaga hostningar kan bidra till oftast på att man är orolig för morgonda- än vuxna med funktionshinder. 

till att det förstår att det bara är en dröm. 

hjälp. 

rosslighet och täta luftvägsinfektioner. gen. 

46 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 

# 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 47 

Här får 

alla en 

sportslig 

chans! 

“Det bästa som 

hänt mig och 

min son.” 

i 

i 

i 

i i 

i 

i 

– 

– 

i 

– 

i 

i 

i 

i 

i i 

– i 

i i 

i – 

i 

i 

i 

på motion och idrott för funktionshin- 

Alla barn kan och vill. Idrottsfolk, forskare, 

bra. Det handlar inte om att vara bäst, Ett bra första steg när man som för- 

TT SLÄPPA IVÄG sitt 

barn till en skola långt 

bort fyra år kändes 

fruktansvärt jobbigt. 

Men det blev det bästa 

som hänt Anette 

Jacobsson och hennes son John. 

John gick fyra år på idrottsgymnasiet 

Bollnäs, där fick han spela fotboll, gå skolan 

och samtidigt lära sig att klara sig själv. Idag 

är John 23 år, jobbar på ett konferenscenter 

och bor ett gruppboende Stockholm. 

När John åkte iväg på ett integrerat 

konfirmationsläger började han spela fotboll, 

efter det var han fast. 

MAMMA ANETTE berättar att han sedan 

började spela fotboll Djurgården IF:s 

handikappfotboll. Via fotbollsklubben kom de 

kontakt med Bollnäs idrottsgymnasium. 

Vi letade efter alternativ och Bollnäs 

verkade intressant, säger Anette. 

John fick åka till Bollnäs över en helg och 

prova. Därefter fick han åka dit en vecka och 

testa både skolan, idrottsverksamheten och 

boendet. När John efter en vecka kom hem var 

han salig. 

Vi kontaktade kommunen och sa att vi 

ville att han skulle gå på Bollnäs idrottsgymnasium. 

Det var svårt att få gehör, kommunen 

ansåg sig ha rätt resurser här Haninge och vi 

var tvungna att argumentera länge för vår sak. 

Hela livet har Anette kämpat för Johns 

rättigheter. Det blir ofta krångel så fort man 

vill något, menar hon. Efter många om och 

men fick John äntligen igenom sitt önskemål. 

ANETTE HAR BARA goda erfarenheter av 

skolan. John utvecklades otroligt snabbt och 

fick ett självförtroende som den vanliga 

gymnasieskolan aldrig hade kunnat ge 

honom. 

Lärarna på skolan är kompetenta och 

drade. Unga med funktionshinder får 

tävla och slå rekord. Idrotten handlar älder ska hitta en idrott åt sitt barn är 

bryr sig verkligen om sina elever. John fick 

föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter sjukgymnastik och mediciner samtidigt 

om att övervinna sina egna hinder. att låta barnet besöka någon av de 

princip tre års skola att klara sig själv. 

för funktionshindrade. Ju fler som kräver idrottsmöj- 

som handikappidrottsrörelsen hävdar 

idrottsskolor som finns runt om lan- 

Skolpersonalen följer även upp hur det går 

att idrott är den bästa friskvården som 

Sverige borde satsa mer på idrott för det. 

för tidigare elever efter att de tagit studenten. 

ligheter på hemorten, desto större blir utbudet. finns för barn och ungdomar med funk- 

sina barn och ungdomar med funk- – De välkomnar alla barn med funk- 

Innan John tog studenten hjälpte skolan 

Släpp in dina barn idrotts- och fritidsaktivitetstén, 

universitetslektor på Högskolan att de kan ta reda på vilka idrotter de 

skolan kontakt med John. 

tionshinder.tionshinder. 

Det anser även Lars Kristionshinder att komma och prova, så 

honom att hitta en praktikplats. Än dag har 

världen. Läs vårt tema och inspireras. 

När de är på besök Stockholm brukar de 

Idrott ger social gemenskap och övning, 

Halmstad, som sedan 1993 forskat gillar och gå vidare till en idrottsklubb, 

fysisk hälsa och självförtroende som inte 

kring barn och ungdomar med rörel- berättar Åsa Llinares, sociolog och 

ringa för att träffa honom, säger Anette. 

går att få någon annanstans. 

sehinder och idrott. Vad som krävs för själv aktiv inom handikappidrotten. 

Att släppa väg sitt barn tre år till en skola 

till och med förespråkar att de ska ta det Trots det är det få rehabiliteringscenter 

att öppna idrottsförbunden för alla, är 


långt bort var svårt. Första året var fyllt av 

lugnt och man ”befriar” dem från skol- som satsar på vanlig idrott som en del av 

en engagerad idrotts- och hälsokonsu- En bra idrott att börja med är simning, 

sara bengtsson@faktapress.se 

ångest, menar Anette. 

gymnastiken. 

verksamheten. Enligt Anders Östnäs är 

lent varje distrikt, som kan hjälpa eftersom det ger en bra grund och ser till 

Veckorna var som den där konstant 

Barn och ungdomar med funktions- det inte en ekonomisk fråga utan ett atti- 

ånga tjatar om att barn och unghinder hamnar utanför den vanliga idrottydproblem. Man tenderar att se idrotten 

domar måste sluta sitta hemma ten och vissa får aldrig chansen att ta reda enbart som något tävlingsinriktat, inte 

M framför teven och datorn. Men på om de skulle gilla den eller ej. 

som en plattform för motion. 

föreningar att förbättra tillgänglighe- att hela kroppen används, vilket sin tur 

ten och utbilda om olika funktions- resulterar att barnen lär sig använda sihinder. 

Detta för att förebygga rädslan na kroppsdelar. 

för barn med funktionshinder och de- –Att börja idrotta kan vara en inves- 

jobbiga, trötta måndagsmorgonen och 

skolloven var som den efterlängtade helgen. 

Ändå tycker Anette att det var det bästa 

som hänt John. Det gav så mycket att det 

en grupp unga har många glömt. Några Anders Östnäs, sociolog på Lunds uni- Barn med funktionshinder som får 

ras specifika behov. Då skulle integratering för livet, säger Åsa Llinares. 

vägde upp det faktum att det var jobbigt att ha 

som aldrig behöver röra på sig för att de versitet, har forskat om handikappidrott. idrotta mår bättre psykiskt eftersom de får 

tionen av barn med funktionshinder Lars Kristén har varit ansvarig 

sin son så långt borta. 

inte kan eller har förutsättningarna. Man Han menar att Sverige satsar alltför lite vara med en gemenskap och känna sig 

kunna ta fart över hela landet. för två projekt tillsammans med 



A 

Äntligen är vi här som 

papperstidning! På webben 

har vi funnits ett bra tag. 

Du har väl inte missat 

www.foraldrakraft.se? 

Sofia älskar sin ridhäst. Hon 

är sju år och har ridit i fem. 

Hästens rörelser stämmer väl 

överens med människans. Det är det 

som gör ridterapi unik och lämplig 

för barn och ungdomar med 

funktionshinder. Följ med till Lunna 

gård som lockar ryttare av alla slag. 

36 

Alla barn kan och vill. 

Idrottsfolk, forskare, 

föräldrar och barnen själva 

skriker efter aktiviteter för 

funktionshindrade. Släpp in 

dina barn i idrotts- och 

fritidsaktivitetsvärlden. Läs 

vårt tema och inspireras. 

Två tredjedelar av alla barn med 

funktionshinder har svårt för att 

sova. Det visar en studie som RBU, 

Riksförbundet för rörelsehindrade barn 

och ungdomar, gjorde 2005. Sömnproblemen 

kan hota hälsan både för barnen och 

föräldrarna – men det finns lösningar... 

Höstlov med modern kultur 

34 


På Moderna Museet får alla barn vara bäst. 

Under höstlovet bjuder museet in till dagliga 

målaraktiviteter med afrikanskt tema. Bilden är från 

utställningen Africa remix som kanske kan inspirera 

barn till konstverk. 

16 

Victors autism blev en chock för bokförläggaren 

Albert Bonnier och hans hustru Nalini. Men efter 

tio års kamp har sonen överträffat alla förväntningar. 

– Vi har fått ut mycket positivt av vårt arbete med 

autismen. Det här är det viktigaste vi gjort i våra liv. 

Mycket av det som tidigare var väsentligt är totalt 

oväsentligt. Livet har blivit sin innersta kärna, berättar 

Albert Bonnier.

# 1, 2006 

8 

NYHETSBLOCKET 

Krönika av Sören Olsson 

10 Autistisk pojke får inte i gå i skola 

12 Bättre skola ska minska psykisk 

ohälsa 

12 Mobbning ska förebyggas 

13 Små bråkstakar behöver stoppas 

tidigt 

14 Proteststorm mot sexskämt 

15 Krångligt att söka bidrag 

16 Fler datorer i skolan gör 

funktionshindrade till vinnare 

17 Sjukhuschefen tog saken i egna 

händer när barn nekades vård 

INTERVJUER 

18 Albert Bonnier: ”Victors sjukdom 

fick mig att omvärdera mitt liv” 

66 I hetluften: Lars Lööw, 

handikappombudsman 

REPORTAGE 

24 Unik terapi – på hästryggen 

28 Cirkus nästa – utvecklingsstörda 

ger musikal i toppklass 

30 Pussla ihop din egen drömresa 

32 Tips inför resan med barn med 

funktionshinder 

33 Parker som har öppet under 

höstlovet 

34 Kreativt höstlov på Moderna 

36 

TEMA IDROTT 


39 10 enkla steg: så kommer du igång 

40 Cirkusskolan utan fördomar 

42 De är bäst i Sverige 

44 Idrottsgymnasium för alla 

45 Här utvecklas egna simsätt 

46 

TIPSARTIKLAR 

Sussa sött? En fråga om rätt taktik 

48 Funktionshinder stör sömnen 


39 kr kraftinkl 

moms 

NR 1 

2006 


■ Unga som 


älskar sina 

hästar 

kriget mot 


Albert 

Tema idrott 

Bonnier 

”Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla 

Musikal 

liv” 

i 

Oktober 2006 

toppklass 

se även www.foraldrakraft.se 

49 Så skapar du läggdagsrutiner som 

fungerar 

50 

TIPS OCH RÅD 

Juristerna svarar på föräldrarnas 

frågor 

50 Barns rätt i sagans form 

50 Gratis hotell för hela familjen 

51 Sex tips i jakten på kompisar 

51 Skolor för rörelsehindrade 

52 Negativa attityder värsta bördan 

52 Livsfrågor – kyrkan svarar 

52 Arbetsteknik – utbildare svarar 

53 Vad händer när skolan börjar? 

54 Barn med sällsynta diagnoser 

– Ågrenskas experter svarar 

55 Arbetslivsfrågor – expert ger råd 

GUIDE OM VÅRDBIDRAG 

56 Så slår du vakt om din rätt till 

vårdbidrag och ersättning för 

merkostnader 

58 Frågor och svar om vårdbidrag 

NÄTVERK 

60 Här är föreningar för alla föräldrar 

till barn med funktionshinder 

63 Organisation i fokus: Noonan 

Resvan morsa 

på vift med 

son i rullstol 

30 Heidi 

Nordin 

hamnade mitt i 

tsunamikatastrofen 

tillsammans med sin cp-skadade son. Den 

resan och alla andra hon gjort har gett 

värdefulla erfarenheter som hon delar med 

sig av i ett samtal med Föräldrakraft. 

INNEHÅLL 

Här når du oss! 

Ansvarig utgivare 

Valter Bengtsson 

valter.bengtsson@faktapress.se 

0709-560852 

Chefredaktör 

Sara Bengtsson 


0738-130436 

Postadress 

FaktaPress AB, Backebogatan 3 

129 40 Hägersten 

Telefon 

08-22 82 03 

Prenumerationsärenden och 

kundtjänst 

Annette Wallenius 

annette.wallenius@faktapress.se 

FaktaPress AB, Backebogatan 3, 


Prenumerationspriser 

inom Sverige 

10 utgåvor 349 kr inkl moms 

(329 kr exkl moms) 

Försäljningsställen/lösnr: 

Info på www.foraldrakraft.se 

Annonser 

Se information på vår webbsida 

www.foraldrakraft.se/fasta_ 

sidor/annonser.html 

För beställning av annons kan 

Du maila oss på info@faktapress. 

se eller kontakta någon av våra 

externa annonssäljare: 

Lotta Appelkvist 

Upp och ner Information 

Tel: 0620-59255, 070-5665011 

E-post: upponer@telia.com 

Anders Boye, Boye Media 

Tel: 0733-342420 

E-post: anders@boye.se 

Adress för annonsmaterial 

FaktaPress AB, Backebogatan 3, 


E-post: info@faktapress.se 

Grafisk formgivning 

Nyberg Förlag, 070-787 58 53 

Foraldrakraft is an independent 

magazine for parents with children with 

disabilities or special needs. It is also 

available on the web at www. 

foraldrakraft.se. Foraldrakraft is 

published by FaktaPress AB. 

ISSN 1653-9109 

56 GUIDE: Din rätt till vårdbidrag och ersättning 

6 

■ Pussla 

ihop din 

drömresa 

■ Dator i 

skolan kan 

bli lyftet! 



GUIDE ALLT OM ATT SÖKA VÅRDBIDRAG 

TIPS SOM 

HJÄLPER DITT 


KOMPISAR 

■ Min son 

får inte gå 

i skolan 


FK_0601_s01_68_v7.indd 1 06-09-14 12.02.11 

# 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 5

LEDARE kraft 

Välkomna! 

Jag var åtta år och gick i 

andra klass. Ett år i 

grundskolan avklarat 

och man kände sig 

ganska häftig. Vi var 

ännu inte så medvetna, jag och 

mina klasskamrater. Men en 

sak hade vi förstått, det fanns 

de som var annorlunda. Men 

vi förstod ärligt talat inte 

varför. 

I min skola fanns en 

kille som inte var som 

alla andra. Ända 

sedan jag var liten 

hade man talat om 

för mig att alla var 

lika, oavsett färg på 

kinden eller sexuell 

läggning. Det var 

en självklarhet. 

Men den här 

pojken kom inte 

från ett annat 

land. Nej, killen 

hade mörka 

glasögon, såg lite 

annorlunda ut 

och fick speciella 

hjälp medel av 

skolan. Och jag 

förstod inte varför. 

Jag vet ännu idag 

inte vad han hade 

för speciella behov. 

Ingen berättade 

något för oss, hans 

skolkamrater. Vi 

gick i samma 

skola i tre år och 

det enda jag 

minns av 

honom var att 

han var 

annorlunda, 

En bred referensgrupp 

ger Föräldrakrafts 

redaktion 

råd och expertis 

inom skola, vård, 

juridik och andra 

specialområden: 

Ingemar Färm, 

ordförande, 

Handikappförbunden 

HSO 

6 6 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 # 1, 2006 



föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter 

tävla och slå rekord. Idrotten handlar älder ska hitta en idrott åt sitt barn är 

om att övervinna sina egna hinder. att låta barnet besöka någon av de 


idrottsskolor som finns runt om i lan- 

för funktionshindrade. Ju fler som kräver idrottsmöj- att idrott är den bästa friskvården som 

Sverige borde satsa mer på idrott för det.ligheter 

på hemorten, desto större blir På utbudet. Nordens finns för barn och ungdomar med funkArk 

sina kan barn och ungdomar med man funk- – De välkomnar utforska 

alla barn med funktionshinder.tionshinder. 

Det anser även Lars Kristionshinder att komma och prova, så 

Släpp in dina barn i idrotts- och fritidsaktivitetstén, 

universitetslektor på Högskolan i att de kan ta reda på vilka idrotter de 


Halmstad, som sedan 1993 forskat gillar och gå vidare till en idrottsklubb, 

världen. Läs vårt tema och inspireras. 


kring barn och ungdomar med rörel- berättar Åsa Llinares, sociolog och 

å få å 

hi d h id V d k f j l k i i h dik id 

djurens värld med alla sinnen. Men 

I varje nummer tänker hur är vi det ge dig tillgängligheten? matiga teman. 

Denna gång idrottar vi med dig och dina barn. 

fick extra fördelar och ibland 

kunde vara rätt otrevlig. 

Men var det hans fel? Eller 

var det skolans fel för att de 

inte förklarade för oss barn? 

Vems smarta idé var det att vi 

skulle ”låtsas” att han inte hade 

en synskada? Varför förklarade 

ingen för oss så att vi alla 

kunde hjälpas åt? Antagligen 

var hans små aggressioner ett 

uttryck för att han kände sig 

orättvist behandlad. Ofta 

undrar jag om inte hans 

skolgång hade blivit trevligare 

om vi barn hade fått chansen 

att vara delaktiga. Men vad vet 

jag? Det var ju ingen som 

förklarade för mig. 

Föräldrar till barn med 

funktionshinder är Sveriges 

viktigaste föräldrar. Syskon till 

barn med funktionshinder är 

Sveriges viktigaste syskon. I ett 

samhälle med hinder som gör 

barn med funktionshinder till 

handikappade fungerar ni som 

de vingar de saknar. I ett 

samhälle som inte är tillgängligt 

för alla är ni Red Bull- 

Anders Olau son, 

styrelseordförande, 

Ågrenska 

på motion och idrott för funktionshindrade. 

Unga med funktionshinder får 

sjukgymnastik och mediciner samtidigt 

Janne Wall gren, 

chef patientkontakter, 

Astrazeneca 

Här får 

alla en 

sportslig 

chans! 

bra. Det handlar inte om att vara bäst, Ett bra första steg när man som för- 

Cecilia Kenner - 

falk, avdelningschefLäkemedelsindustriföreningen 

LIF 


hänt mig och 

min son.” 



bort i fyra år kändes 


Men det blev det bästa A 



John gick fyra år på idrottsgymnasiet i 

Bollnäs, där fick han spela fotboll, gå i skolan 



och bor i ett gruppboende i Stockholm. 





började spela fotboll i Djurgården IF:s 


i kontakt med Bollnäs idrottsgymnasium. 

– Vi letade efter alternativ och Bollnäs 






han salig. 

– Vi kontaktade kommunen och sa att vi 



ansåg sig ha rätt resurser här i Haninge och vi 










honom. 

– Lärarna på skolan är kompetenta och 

bryr sig verkligen om sina elever. John fick i 

princip tre års skola i att klara sig själv. 




honom att hitta en praktikplats. Än i dag har 


– När de är på besök i Stockholm brukar de 


å 

” Ofta undrar 

jag 

om hans 

skolgång 

inte hade 

blivit trevligare 

om 

skolkamraterna 

hade fått 

chansen 

vara delaktiga 

Turid Apel - 

gårdh, Svenska 

Kyrkans 

cen trum för 

handikappfrågor 

burken som alltid måste 

finnas till hands. 

Det är för er vi ska finnas. Vi 

vill fungera som en gemensam 

plattform för er alla. Som en 

tröstande famn i höstmörkret. 

För hösten närmar sig och den 

kan många gånger verka 

väldigt mörk och tung när 

man inte har rätt skor, en 

lysande ficklampa och en hand 

att hålla. För dig som famlar 

vill vi vara en hjälpande hand 

bland alla dessa vårdbidrag, 

blanketter, rättigheter och val 

som måste göras. Vi ska hjälpa 

er att hitta rätt. 

Men viktigast av allt är att 

fokusera på barnen. Alla dessa 

fantastiska barn med unika 

personligheter. Tänk vad 

mycket kunskaper och 

talanger samhället går miste 

om när man hela tiden 

fokuserar på problemen. Vi 

vill fokusera på möjligheterna, 

på kultur, fritid och 

framtid. 

Glada Hudik-teatern från 

Hudiksvall har satsat på teater 

för utvecklingsstörda och 

normalstörda. I detta nummer 

berättar vi om den 

fantastiska historien om 

teatergruppen som gick från 

ett litet projekt i Hudiksvall 

till en succémusikal som nu 

kommer till Cirkus i 

Stockholm. 

Välkommen till 

Föräldrakraft. Vi är tidningen 

som vänder sig till er; Sveriges 

absolut viktigaste föräldrar. 


VÄLKOMMEN MED SYNPUNKTER, tips och idéer! Vad tycker du att vi ska skriva om? Vilka är de viktigaste 

frågorna? Vem ska vi intervjua och göra reportage om? Vi är tacksamma för allt som hjälper oss att göra tidningen 

bättre. Maila sara.bengtsson@faktapress.se eller ring 0738-130436. 

Claire Rosvall, 

generalsekreterare, 

Min stora 

dag 

Carl Tunberg, 

marknads- och 

utvecklingschef, 

Frösunda LSS AB

Min åsikt 

”Föräldrar ska 

klara det som 

in gen annan gör” 

Jag såg en blänkare på nätet 

om den nya tidningen. Efter 

en titt på hemsidan ser jag att 

det verkligen är en tidning 

som behövs. Man känner sig 

ofta maktlös som förälder 

eftersom det ofta är föräldrarna 

som ska klara det ingen 

annan klarar. Barnomsorg, 

skola och fritids kan alltid 

säga att det finns inga 

resurser, vi vet inte hur vi ska 

göra. 

Läsare via e-post 

”Vi kämpar för att 

vår son ska få gå 

i vanlig klass” 

Var precis ute på webben och 

läste lite artiklar på 

Föräldrakraft. Kul att det 

kommer att finnas denna typ 

av tidning som ger både 

upplysningar, information, 

inspiration och framför allt 

Veronica Hedenmark & Elle 

kraft. Man känner sig ofta 

ganska ensam och förtvivlad, 

men då är det skönt att veta 

att det faktiskt finns fler i 

samma situation... 

Vi har ett barn med 

funktionshinder, ålder 9, som 

är världens underbaraste 

(förstås) men vi har en evig 

kamp att få någon skola att 

acceptera att även han kan 

och vill lära sig läsa, skriva, 

räkna, engelska med mera. 

Han pratar inte mycket, 

tecknar dock väldigt mycket. 

Men på grund av talsvårigheter 

sätter man honom i ett 

speciellt fack från början. 

Att han har Downs sydrom 

innebär viss t att de flesta tror 

att han skall gå i träningsklass. 

Vår kamp består i att få 

honom placerad i en vanlig 

grundskoleklass, med en 

resurs och följa särskolans 

läroplan. Det är vår rättighet 

som vi förstår det, men inom 

Stockholms kommun ”har 

man inte kommit så långt” 

och de kommunala skolor vi 

har runt oss vill inte se 

honom inkluderad. Vi har 

blivit rådda att söka oss till 

någon friskola! 

Många timmar går åt att 

nå olika rektorer och undersöka 

möjligheter att flytta till 

annan kommun. Tänk att det 

ska vara så. 

Ta gärna upp detta dilemma 

i er tidning. Vi vet att vi 

inte är ensamma om att vilja 

inkludera vårt barn i det 

vanliga samhället. I särskolan 

och då i särskoleklass har 

man nästan enbart fokus på 

det sociala. Att lära sig läsa 

och skriva, det kan man göra 

när barnen blir äldre har 

någon där sagt. Men vi har 

ett ”hungrigt” barn som vill 

lära sig redan nu. Han suger 

in kunskap från TV, från 

dataprogram och vi tränar 

honom själva hemma med 

läsövningar och räknar 

matte. Men så borde det inte 

behöva vara i Sverige år 2006! 

Lycka till med den nya 

tidningen. 

Jag kommer vara en som 

läser den flitigt:) 

Isabella Gårdemant 

Är du en lycklig vinnare? 

re:@ 

 

Vill du också göra dig hörd? 

Har du blivit orättvist 

behandlad eller har du 

synpunkter på tidningen? 

Skriv till oss på sara.bengtsson@faktapress.se! 

Denna gång lottar vi ut 

boken ”Vi trivs med livet”, 

berättelsen om succén med 

Glada Hudik teater som gick 

från ett litet teaterprojekt till 

en högklassig ensemble. Fem 

lyckliga läsare får boken (som 

är skriven av Pär Johansson 

och Olle Hillström) hemskickad. 

Läs och inspireras. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Sören Olsson är återkommande krönikör för Föräldrakraft. Hans nästa krönika kommer i nr 2, 2006. 

kraft 

KRÖNIKAN Tema 2006–2007 

NÄR INGET ANNAT ÄR 

MÖJLIGT ÄN ATT LEVA I DEN 

STUND SOM JUST NU ÄR 

Uttrycket att leva i 

nuet har kommit att 

bli ett modeord och 

används i alla 

möjliga sammanhang 

utan att nån tycks reflektera 

över vad det egentligen innebär. 

Att leva med ett barn eller en 

ungdom med funktionshinder 

innebär att man tvingas leva i den 

stund som just nu är hela tiden. 

Inget annat accepteras. Det 

abstrakta tänkandet om ett 

avlägset ”sen” eller ett suddigt 

minne av nåt som hände ”då” är 

ofta så svårt att hantera så på ett 

eller annat sätt hamnar man i nuet 

vare sig man vill eller inte. 

Jag har egna erfarenheter i 

mängder där just detta fenomen 

fått mig att stanna till och fundera 

över hur mycket jag själv färdas 

genom tiden som en studsboll. 

– Jag minns det som det var i går, 

säger jag liksom av gammal vana. 

Eller 

– Det där ska bli kul att göra sen. 

Men inte nu. 

Dessa ständiga tidsresor som vi 

så kallade vanliga människor gör är 

inte nåt annat än en förbannelse. 

Vi har så otroligt mycket att lära av 

våra handikappade medmänniskor. 

De är våra kloka vägvisare in i 

nuet där allt det gamla inte spelar 

nån roll och där framtiden ändå 

inte har hänt ändå, så den spelar 

heller ingen roll. 

Man kan resa till gurus runt hela 

jorden och de förmedlar i stort sett 

precis samma budskap. Lev i nuet. 

Och på nåt vis har det blivit ett 

slags mantra som vi moderna 

människor tar till för att skapa nåt 

slags medvetande. Vi vill förstå 

denna klokhet, så vi tar till oss 

begreppet och hoppas att nåt bra 

ska hända i bara farten. Tyvärr så 

fungerar det väl inte riktigt så. 

Människor som på grund av 

olika sorters handikapp inte klarar 

av att färdas genom nu och då på 

samma sätt som vi andra blir 

tvingade att se stunden för vad den 

är. Och vad är då stunden? Vad är 

det de oftast vill? 


Sören Olsson är författare till böckerna om 

bland annat Sune och Bert (tillsammans med 

kusinen Anders Jacobsson). Han har själv ett 

barn med Downs syndrom. Aktuell i tvprogrammet 

Fredagsröj i SVT1 i höst. 

De vill må bra. De vill vara glada 

och lyckliga. Varför ska de gå 

omkring och sörja en kanariefågel 

som dog i går? Det var ju då! Varför 

ska de fundera över hur de ska leva 

och bo om 10 år? Det kan man ju 

inte veta nu! 

Ni förstår säkert att detta inte är 

helt enkelt att leva efter i vårt 

moderna samhälle. Vi måste ju planera 

framtiden. Lediga helger, 

semestrar likväl som arbetet måste 

planeras in i minsta detalj. Vi vill 

på nåt sätt försäkra oss om hur 

saker och ting ska utvecklas. Då tar 

vi dessutom hjälp av våra tidigare 

erfarenheter för att undvika att 

göra om samma misstag som vi 

har gjort tidigare. Vi planerar 

framåt med kunskap från det 

förflutna. Nuet är bara nåt som 

råkar hända. 

Det är väl ganska uppenbart att 

dessa två olika synsätt på tillvaron 

ständigt krockar med varandra? 

Jag försöker varje dag ta en liten 

stund och gå ifrån allt det som 

varit och allt det som jag måste 

göra sen och bara känna vad som 

är just nu. Är det varmt? Är det 

kallt? Hur känns vinden? Hur låter 

fåglarna? 

Visst. Alla minnen och alla krav 

finns kvar. Men just i den stunden 

existerar bara jag och allt som är 

just då. 

Det har ingen märklig guru lärt 

mig. Det har min son. 

Han har Down Syndrom. 

Och jag är tacksam! 

Sören Olsson 

VARSÅGOD – ett smakprov på vad 

Föräldrakraft planerar att ta upp under 

2006 och 2007. Mer information finns på 

vår webbsida: www.foraldrakraft.se/fasta_ 

sidor/temaplan_06-07.html 

NR 2006-02, kommer i november 

GUIDE FÖRSÄKRINGAR. Vad ska föräldrar 

tänka på när de väljer barnförsäkringar? 

Hur får man ut mesta möjliga av försäkringen 

när barnet har blivit sjukt? Vad kan 

man göra om försäkringen inte gäller eller 

man inte kommer överens med försäkringsbolaget? 

TEMA FRITID. Teater, musik, sport och 

andra fritidsaktiviteter för barn med 

särskilda behov. Vi kartlägger utbudet och 

intervjuar barn, föräldrar och ledare. 

TEMA HJÄLPMEDEL. 

VAL 2006. Vad betyder valresultatet den 

17 september för barn med funktionshinder 

och deras familjer? Vilka förbättringar 

inom vård, bidrag, skola, idrott blir 

resultatet? De ekonomiska villkoren för 

familjer med barn med särskilda behov är 

sämre än för andra familjer – blir det 

annorlunda nu? 

NR 2007-01, januari-februri 

GUIDE BEMÖTANDE. Hur bemöter man 

barn och unga med funktionshinder? 

TEMA JURIDIK. Efterfrågan på juridisk 

information är oändlig och patientorganisationerna 

kämpar med knappa resurser. 

Hur kan föräldrar få den nödvändiga 

juridiska rådgivningen på ett enkelt sätt? 

Vilka frågor är hetast? 

TEMA PRIVATVÅRD. Privata bolag som 

satsar på omsorg. Vilka är de, inom vilka 

områden finns de, vem står bakom dem, 

hur ser ekonomin ut, vilka tjänster 

erbjuder de i framtiden, vad betyder de för 

patienterna? 

NR 2007-02, mars 

GUIDE RÄTTIGHETER ENLIGT LSS. Allt du 

behöver veta om LSS, lagen om stöd och 

service till vissa funktionshindrade. Vi 

förklarar vad lagen innebär och vad som 

är viktigast att känna till. 

TEMA PERSONLIG ASSISTENT. En mängd 

reportage om personliga assistenter i olika 

familjer. Föräldrar berättar om hur det är 

att ha personliga assistenter för sina barn. 

En kartläggning av vilka möjligheter till 

assistenter som finns och vad som skiljer 

dem åt ifråga om utbildning med mera. 

TEMA ATT SKAFFA UTBILDNING OCH 

JOBB.


NYHETER 

Barncancer ökar 

men fler överlever 

kraft 

Barncancerfallen ökar med en 

procent per år i Europa. Samtidigt 

överlever fler barn sina cancersjukdomar. 

Idag klarar sig 75 procent av 

barncancerpatienterna, visar en EUundersökning. 

Sedan 30 år tillbaka ökar förekomsten 

av barncancer stadigt vilket 

förvånar forskarna som inte vet vad 

ökningen beror på. Man spekulerar 

kring orsaker som förändringar hos 

fostret som en följd av äldre mammor, 

ökad födelsevikt, påverkan från 

miljöämnen och livsstilsförändringar. 

Den goda nyheten är att fler barn 

överlever. Under åren 1978 till 1982 

överlevde 54 procent av barncancerpatienterna. 

Mellan åren 1993 till 

1997 låg siffran på 75 procent överlevande. 

I Sverige och Norden har man 

till och med en ännu högre överlevnadssiffra. 

Sverige har varit en modell för 

andra länder och nu börjar även 

överlevnaden bli bättre i bland annat 

östländerna, enligt barncancerforskaren 

Göran Gustafsson. 

Läs mer om undersökningen på 

www.barncancerfonden.se. SB 


Autistisk pojke 

får inte gå i skolan 

Mamma i ensam kamp mot myndigheter 

Susanne Erikssons 14-årige son får 

inte någon skolplats. Specialskolorna 

är fulla och den kommunala skolan i 

Göteborg vill inte betala för en assistent. 

Ett helt år har sonen hängt hemma 

hos mamma hela dagarna med endast 

4,5 timmes hemundervisning per 

vecka. 

Susanne Eriksson har klagat hos 

rektor och skolchef utan resultat, 

anmält ärendet ett antal gånger till 

Skolverket och till och med talat med 

skolminister Ibrahim Baylan. Men 

inget har hjälpt. Nu står sonen inför 

det åttonde skolåret, men utan skolplats. 

Susanne Eriksson känner sig förtvivlad 

och hjälplös. 

– Jag jobbar själv inom särskolan och 

är helt chockad över att vi hamnat i 

den här situationen. Som tur i oturen 

har jag varit sjukskriven och haft 

möjligheten att ta hand om min son 

Prenumerera nu & få koll på dina rättigheter! 

Ny tidning 

Föräldrakraft är en ny 

tidskrift för föräldrar 


och särskilda 

behov. Nästa nummer 

kommer i november 

2006, fullproppad med 

tips och praktisk vägledning, 

intervjuer, teman 

och reportage. Missa 

inte starten – beställ 

en provprenumeration 

på 3 nr genom att fylla 

i kupongen här intill. 

Eller ta en helårsprenumeration 

för endast 

349 kronor så missar du 

ingenting! 

om barn med 


Ja tack, jag beställer: 

} 

Prova 3 nummer för 99 kronor inkl moms 

10 nummer för 349 kronor inkl moms 

Info om teman, utgivningsplan och annonspriser 

Välj ett 

alternativ! 

Susanne Eriksson 

hemma. Men det har varit tungt. Jag 

kan inte och ska inte ta över skolans 

roll. Hur kul är det för min son att hänga 

hemma med mamma hela dagarna? 

säger Susanne. 

Hennes son har alltid haft svårigheter 

att koncentrera sig i skolan. Tidigare, 

innan han fick sin diagnos, gick sonen i 

den kommunala skolan. Men han hade 

problem att koncentrera sig och 

hamnade ofta utanför skolarbetet, 

berättar Susanne. 

– Han togs för en stökig pojke och 

lärarnas sista alternativ blev att skicka 

kraft 




Albert 

Bonnier 

6 

NR 1 

2006 

Unga som 

älskar sina 

hästar 

kriget mot 


Pussla 

ihop din 

drömresa 

Dator i 

skolan kan 

bli lyftet! 


”Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla liv” 

Oktober 2006 

39 kr 

inkl moms 



TIPS SOM 

HJÄLPER DITT 


KOMPISAR 

Min son 

får inte gå 

Tema idrott 

i skolan 


Musikal i 

toppklass 

Klipp ut & posta kupongen 

i ett kuvert till FaktaPress, 

Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. 

Eller maila till: 

info@faktapress.se 

FK_0601_s01_68_v7.indd 1 06-09-14 12.02.11 

Namn: ................................................................................... 

Adress: .................................................................................. 

Postnr & ort: .............................................................................. 

Telefon: .................................................................................. 

E-post:................................................................................... 

Övrigt meddelande: ........................................................................ 

...................................................................................FK0601 

Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller maila till: info@faktapress.se

Han har 

kommit 

med olika 

funderingar 

hela tiden, 

men det 

händer 

aldrig 

något.” 

ut honom, säger 

hon. 

För ett år sedan 

fick han äntligen 

sin diagnos, han 

har autism. Det 

var skönt att få 

besked, menar 

Susanne. 

– När utredningen 

påbörjades 

letade de först fel 

på mig och på 

hemmet, för att 

komma fram till 

varför han var så 

stökig. Men till 

slut upptäckte 

man att det inte 

var något fel på 

hemsituationen 

och han fick sin 

diagnos. Många har sagt till mig 

tidigare att när man väl har ett läkarintyg 

eller en diagnos kommer skolan 

se till att barnet får rätt stöd till 

undervisningen, säger hon. 

Men så blev det inte. Det finns två 

specialskolor som skulle kunna ta 

emot Susannes son, men båda är 

fullsatta och utan möjlighet att skaffa 

en plats åt honom. Det verkar heller 

inte finnas en tanke på att satsa mer 

pengar på de skolorna, säger Susanne. 

Nya Lövgärdesskolan, som sonen 

tillhör, skulle kunna ta emot honom 

om han fick en assistent. Men rektorn 

ska enligt Susanne Eriksson ha vägrat 

ta in en assistent på grund av att han 

varit rädd för att Susannes son skulle 

bli utpekad av sina kamrater och att 

det inte finns några pengar. 

Till Föräldrakraft säger rektor Björn 

Arnsand att han aldrig sagt att det är 

fel att ha assistent men att han föredrar 

en utbildad lärare. 

Dagen efter intervjun med Susanne 

Eriksson säger Björn Arnsand till 

Föräldrakraft att han nyss talat med 

Susanne om att sonen nu ska få gå i en 

mindre grupp i skolan tillsammans 

med andra pojkar med samma 

problematik. När jag åter ringer upp 

Susanne Eriksson säger hon att detta 

bara varit ”en fundering” från rektorns 

sida. 

– Han har kommit med olika 

funderingar hela tiden, men det 

händer aldrig något. 

Barn- och elevombudsmannen Lars 

Arrhenius säger i en kommentar att 

Susanne Eriksson kan anmäla detta till 

skolverket. 

– Det finns även en akutgrupp inom 

Skolverket som man kan vända sig till, 

säger Lars Arrhenius. 

Susanne Eriksson har nu lämnat in 

en ny anmälan till Skolverket. SB 

Apotekets nya e-tjänst 

gäller inte små barn 

Apotekets nya internettjänst fungerar 

inte för alla kunder – framför allt är det 

barn som är sex år eller yngre som inte 

får vara med systemet. 

Till en början var föräldrar glada när 

de fick beskedet om att man nu kan 

beställa läkemedel och spara recept 

elektroniskt via Apotekets hemsida. Men 

det har visat sig att detta inte gäller för 

barn födda efter 1999. 

Apoteket visste att de inte skulle 

kunna erbjuda tjänsten till alla när de 

lanserade den, men företaget ville ändå 

erbjuda den för de kunder som det var 

möjligt för. 

Eva Fernvall, marknadsdirektör på 

Apoteket, menar att detta bara är ett 

tillfälligt problem och att tjänsten 

sannolikt kommer vara öppen för alla i 

med start någon gång i oktober. SB 

Cogmed Arbetsminnesträning 

För elever med stora koncentrationssvårigheter 

Vetenskapligt belagd metod 

Datoriserad träning i skolan med 

programmet RoboMemo 

Handledning per telefon av psykolog 

Mer information: 

www.cogmed.com 

Tel. 08-506 315 50 

Cogmed utvecklar och erbjuder arbetsminnesträning för förbättrad koncentrations- 

förmåga. Grunden till företaget är forskning vid Karolinska Institutet i Stockholm. 

passal. 

personlig assistans med omtanke och nytänkande 

Passal är företaget med stor kunskap och gedigen 

erfarenhet inom personlig assistans. Vi vill gå 

steget längre - alltid med ett varmt bemötande. 

Utmärkande för vår verksamhet är: 

Skräddarsydd rekrytering 

Utbildningar för kunder och assistenter 

Individanpassat råd och stöd 

Samordnare och mentorer 

Passalklubben, fritidsklubb för barn och ungdomar 

Lägerverksamhet 

Musikverksamhet 

Välkommen att kontakta oss för ytterligare information! 

Passal Vestagatan 2 416 64 Göteborg tel: 031-700 82 60 fax: 031-700 82 69 

Passal Dr.Enwalls väg 14 A 681 37 Kristinehamn tel: 0550-126 20 fax: 0550-126 54 

www.passal.se info@passal.se 


NYHETER 


kraft 

”Lätt bygga lekplats 

som passar alla” 

I Gävle byggs en 

helt ny typ av lek - 

plats som verkligen 

sticker ut. Den ska 

passa alla barn, med 

eller utan funktionshinder. 

Lekplatsen har 

något för alla sinnen 

och är väl tilltagen 

för att skapa en mötesplats med 

rum för alla. Bland lekredskap 

som passar alla finner man en 

rullstolsbana som går runt hela 

lekplatsen och både går att rulla 

och springa genom. SB 

FN vill ge 

föräldrar bättre stöd 

Föräldrar måste få 

bättre utbildning 

och stöd för att de 

ska kunna slå vakt 

om rättigheterna 

för sina egna barn 

med funktionshin- 

der. Det var en av 

de frågor som fick 

starkast stöd på FN:s 

konferens om mänskliga rättigheter 

för funktionshindrade. VB 

Slå larm via SMS 

SOS Alarm och 

Dövas Riksför bund 

har arbetat fram en 

ny sms-tjänst som 

gör det möjligt för 

döva och språkstörda 

att skicka SOSsms 

istället för att 

ringa 112. 

Lekplats i 

Gävle. 

FN tar 

ställning. 

Larmet går. 

Här kan du lära om 

barns sjukdomar 

Tryggabarn.nu är namnet på 

Trygg-Hansas webbplats om 

barns sjukdomar och hälsa. 

Informationen finns nu tillgänglig 

även via Föräldrakrafts 

webbplats. Adressen är www. 

foraldrakraft.se/tryggabarn.html. 

● Bioteknikföretaget Diamyd 

håller på att ta fram ett ”vaccin” 

mot barndiabetes. Preparatet har 

testats på 35 svenska barn och en 

förberedelsestudie visar att 

preparatet kan ha önskad effekt. 

Bättre skola ska 

minska psykisk ohälsa 

Så här ska eleverna få hjälp att klara pressen 

Den psykiska ohälsan bland ungdomar 

har under de senaste 20 åren 

fördubblats visar en statlig utredning. 

Utredaren vill ha bättre uppföljning av 

eleverna och en ny databas med 

pedagogikinformation för 

att få en bättre skola för 

eleverna. 

En anledning till den 

ökade psykiska ohälsan 

bland unga är den press 

från skolan som eleverna 

upplever. 

– Vi har en väldigt bra 

skola i Sverige och själv - 

ständiga elever som fått 

lära sig att de ska påverka 

och inte nöja sig med vad 

som helst, säger Sven 

Bremberg, docent på 

Statens Folkhälsoinstitut och särskild 

utredare för utredningen ”Ungdomar, 

stress och psykisk ohälsa”. 

– På samma sätt har valmöjligheterna 

för unga ökat kraftigt de senaste 100 

åren. Förr var framtiden oftast färdigutritad. 

Detta bidrar tyvärr till en 

större press på ungdomarna. 

– Vi måste kvalitetsförbättra skolan 

Sven Bremberg. 

Mobbning i skolan ska förebyggas 

Mobbning, utfrysning, hot och slag från 

skolkamrater. Det handlar de flesta 

anmälningarna om som kommit in till 

nya barn- och elevombudsmannen Lars 

Arrhenius. Under våren tillsattes tjänsten 

inom Skolverket. Det främsta uppdraget 

är att se till att den nya diskrimineringslagen 

inom skolan följs och 

att hjälpa barn som utsatts för 

någon form av kränkning inom 

skolan. 

– Jag kontrollerar om skolorna 

följer riktlinjerna för likabehandlingsplanen. 

Om skolan 

inte uppfyllt kraven kan jag 

kritisera skolan som även kan bli 

skadeståndsskyldig till barnet, säger Lars 

Arrhenius. 

Han är positiv till den nya lagen och 

tror att den kommer hjälpa skolorna att 

skaffa sig ordentliga åtgärdsplaner för att 

förebygga mobbning. 

– Det är viktigt att alla är med och 

skapar likabehandlingsplanen på skolan. 

Granskar 

mobbning. 

så att den hjälper eleverna och följer 

upp deras skolgång på ett bättre sätt. 

Förslagen till kvalitetsförbättring av 

skolan går främst ut på att förbättra 

pedagogiken bland skolpersonalen. 

Sven Bremberg vill få igång ett 

slags register där lärare, skolsköterskor 

och annan personal 

lätt kan hitta bra metoder för 

att till exempel förebygga och 

hantera mobbning i skolan. 

Man vill också utveckla ett 

bättre system för uppföljning av 

elevernas psykiska hälsa och 

deras studier. 

– Det behövs en starkare 

databas med information om 

hur eleverna uppfattar sin 

arbetsmiljö på olika skolor och 

hur de klarar sig i studierna. 

Nationella prov var tredje år i grundskolan 

vore ett bra sätt att hålla bättre 

koll på att eleverna hänger med. Det är 

alldeles för vanligt att sätta in resurser 

för en elevs kunskapsbrister för sent, 

säger Sven Bremberg. 

Kunskapsbrister är en av anledningarna 

till att unga människor känner sig 

nedstämda. SB 

Lärare, elever och föräldrar ska tillsammans 

arbeta för att alla barn kan känna 

sig trygga i skolan, säger Lars Arrhenius. 

Han tror att arbetet kommer bidra till 

att elever får lättare att klara skolarbetet. 

– En person som mår bra gör bättre 

ifrån sig på sitt arbete. Samma gäller 

för barn. Barn som mår bättre 

kommer ha lättare att klara 

kunskapskraven, säger Lars 

Arrhenius. 

Barn- och elevombudsmannen 

kan hjälpa alla barn att hitta rätt 

när de utsatts för någon form av 

diskriminering. 

Sist men inte minst kommer barn- och 

elevombudsmannen arbeta med att 

informera skolor och elever om vilka 

rättigheter och skyldigheter man har. 

– Jag samarbetar bland annat med 

organisationen Friends och vill ha aktivt 

informationsutbyte med elevorganisationer, 

säger Lars Arrhenius. SB

Pia Enebrink, psykolog: Små 

bråkstakar bör stoppas tidigt 

Extremt bråkiga pojkar 

behöver få tidig hjälp för att 

förebygga risken att de som 

vuxna får problem som leder 

till kriminalitet. En checklista 

ska hjälpa till att hitta de som 

är i farozonen. 

– Checklistan används idag 

bara på ett fåtal BUP-kliniker 

i landet. Jag hoppas att vi nu 

kan få en större spridning på 

det, säger Pia Enebrink, 

psykolog och forskare vid 

Karolinska Institutet/BUPsignal 

som i en studie slår fast 

att testet i många fall ger 

bättre underlag för bedömning 

av fortsatt risk för 

utagerande än när man utgår 

från en diagnos eller vanliga 

kliniska bedömningar. 

– Det är vanligare än man 

tror med stökiga barn som 

behöver hjälp att hamna rätt. 

I fyraårsåldern är det vanligt 

att barn har en viss tendens 

till aggressivitet, men senare 

brukar det avta. Bland barn 

och unga finns det ungefär 10 

procent som kan uppfylla kriterier 

för en uppförandestörningsdiagnos. 

Det finns alltså 

ett stort behov av bra metoder, 

säger Pia Enebrink. 

Checklistan, eller utvärderingsinstrumentet 

EARL 20B 

(Early Assessment Risk List 

for boys), radar upp 20 

riskfaktorer som man behöver 

överväga när man gör en 

undersökning av ett barn. 

– Man tittar bland annat på 

barnets familjesituation, 

skolmiljön och vilka kompisar 

barnet skaffar sig, säger 

Pia Enebrink. 

– Ett liknande test för flic - 

kor finns, men det har inte 

testats i Sverige ännu. Det kan 

vara svårare att upptäcka 

aggressivitet hos flickor, då de 

inte visar det lika fysiskt. SB 

Frihet, jämlikhet 

och kompisskap! 

Får vi visa dig vår film? 

Gå in på www.etac.se/junior och titta på vår nya film 

om Balder elrullstol! Där får du får också möjlighet att 

beställa mer information från oss. 

PS. Visste du att Etac har en elrullstol som lyfter ditt barn högre 

än alla andra elrullstolar på marknaden? 

Sitshöjdsjusteringen sträcker sig från 38 cm upp till hela 82 cm. 

www.etac.se/junior 

Dialog 

Att kunna kommunicera med omgivningen är en 

nödvändighet men inte alltid en självklarhet, ibland 

kan det behövas lite hjälp. 

Tekniken gör det mesta möjligt! 

Vi ses på ID dagarna 

11-13 oktober. 

Ta chansen att titta på 

alla nya lösningar! 

www.permobil.se 

MyTobii P10 portabel ögonstyrning 

- avancerad men enkel att använda. 


BILD: PIXGALLERY.COM

NYHETER 

Partierna struntar 

i sin egen politik 


kraft 

Politikerna säger sig vilja arbeta 

för ett bättre samhälle för 

funk tionshindrade, men ingenting 

händer i praktiken. 

– Det är oerhört frustrerande 

när utredningsförslag som det 

finns stor politisk enighet kring 

inte leder till praktiska förändringar, 

säger Jan Rydh, utredare, i 

en kommentar till Handikappförbundens 

enkätundersökning 

som tydligt visar att politikerna 

från alla riksdagspartierna vill se 

en bättre handikappolitik. 

–Handikappförbunden håller i 

princip med om våra frågor till 

hundra procent, berättar 

Ingemar Färm. 

Frågorna i enkätundersökningen 

handlade om rätten till 

hjälpmedel, Arbetsförmedlingens 

handikappkodning, tillgänglighet 

och den kommande diskrimineringslagen. 

Down föreningen 

googlar åt anhöriga 

En ny svensk 

kunskapsbank om 

Downs syndrom 

har startats på 

internet. Det är 

Svenska downföreningen 

som ligger 

bakom projektet 

som har fått bidrag 

från Allmänna 

Arvsfonden för två 

år framåt. 

– Vi ”googlar” åt 

Svenska 

downföreningens 

webbsida. 

läsarna, säger Judith Timoney, 

ansvarig för den nya webbsidan. 

Ny guide visar vägen 

till högre studier 

Nu blir det enklare för unga 

funktionshindrade att hitta rätt 

väg till högre studier. Sisus har 

gett ut en guide för personer med 

psykiska och neuropsykiatriska 

funktionshinder som vill studera 

på högskola. www.sisus.se 

● David Lega startar nytt 

inspirationsmagasin för unga 

med funktionshinder. Tidningen 

vänder sig till ”alla unika människor” 

och kommer ut med 

första numret i december. 

Proteststorm mot 

radions sexskämt 

om Downs syndrom 

Radiolyssnarna rasar mot sexskämt 

om tjejer med Downs syndrom som 

drogs i P3 den tredje augusti. 

– Helt otroligt att man kan skämta 

om en så utsatt grupp när man vet att 

övergrepp på tjejer med Downs 

syndrom existerar, säger nyblivna 

mamman Elin Hoffmann i 

Bålsta. Hennes egen son föddes 

med Downs syndrom. 

På några dagar fick Granskningsnämnden 

in 25 anmälningar 

mot programmet, men 

programledaren Özz Nüjen 

tycker inte att programmet 

gjort fel. 

När Elin Hoffmann lyssnade 

på P3:s humorprogram ”Programmet 

som fortfarande inte 

får heta Bögradio” fick hon en 

chock. 

Så löd skämtet 

”Skämtet” löd ungefär så här: 

”...Förra veckan hade jag jättehäftigt 

sex med en som gick i åttonde klass. 

Nu vill jag inte att ni missförstår mig, 

bara för att hon gick i åttonde klass var 

hon inte minderårig. Hon var över 20 

år gammal, men i särskolan räknar 

man klasserna lite annorlunda. Ja, ni 

vet inte vad ni gått miste om förrän ni 

provat att ha sex med en som har 

Downs syndrom. Det är som de säger: 

större tunga, större nöje...” 

Elin Hoffmann blev förfärad av 

inslaget. 

– Jag har inte mött något dåligt 

bemötande sen min son föddes. Så 

man blir väldigt ledsen när man hör 

något sådant. Det är oerhört tragiskt 

att skämta sexuellt om tjejer med 

Downs syndrom, då man vet att det 

förekommer sexuella övergrepp på den 

här gruppen. Det är otroligt dålig stil, 

säger hon. 

Enligt Elin Hoffmann ska skämtet 

sedan fortsatt med något i stil med ”ett 

nej är alltid ett nej, så välj någon som 

inte kan uttrycka sig ordentligt”. 

Precis som dryga tjugotalet andra 

skickade Elin in en anmälan till 

Gransk ningsnämnden. Eva Tetzell, 

ställföreträdande direktör på nämnden 

säger att man annars får in väldigt få 

Elin Hoffmann 

ledde 

föräldraprotest. 

anmälningar om kränkningar av 

funktionshindrade. Lyssnarstormen 

som nu dragit igång är ovanlig. 

– En handläggare tar en titt på fallet 

och vi har beställt in en inspelning av 

programmet så att han ska kunna ta 

ställning, säger Eva Tetzell som 

själv inte vill uttala sig om vad 

hon personligen tycker om 

skämtet. 

Programledaren för programmet, 

Özz Nüjen, säger till 

tidningen Resumé att han står 

helt bakom ståuppkomikern 

Anders Celin. 

– Den som inte förstår att det 

är humor, har ingen humor. 

Svenska komiker har både en 

rättighet och en skyldighet att 

skämta om allt. Om standup 

inte berör och upprör, då är det 

ingen bra stand up. Anders 

Celins skämt är inget angrepp på 

någon, säger Özz Nüjen till Resumé. 

Inte smakfullt 

P3:s programchef Dan Granlund 

tycker personligen inte att skämtet var 

smakfullt, men tror inte att programmet 

kommer fällas. 

– Det var ett taffligt skämt från en 

komiker som inte ville föra fram en 

viktig sakfråga, utan bara verkar ha 

varit ute efter rubriker. Men man måste 

kunna skämta om alla och jag tycker 

inte att skämtet gått över gränsen för 

vad som är kränkande, säger Dan 

Granlund. 

Nu ligger fallet i Granskningsnämndens 

händer. 

– Enligt yttrandefriheten ska man 

kunna skämta om det mesta, men det 

finns ju en gräns för hur långt man kan 

gå, säger Granskningsnämndens Eva 

Tetzell. 

Handläggaren Mattias Wande 

uppger att man skickat ärendet på 

yttrande till Sveriges radio. 

Preliminärt beslutsdatum är den 15 

november. 

Elin Hoffmann hoppas att programmet 

fälls. 

– Ett sexuellt skämt om tjejer med 

Downs syndrom är inte roligt. Det är 

bara väldigt lågt, säger hon. SB

Föräldrar: Krångligt söka bidrag 

Byråkratin hos Försäkringskassan 

är alltför komplicerad. 

Det tycker 50 småbarnsföräldrar 

som svarat på 

en enkätundersökning 

tidningen Dagen gjort. 

Formulär som är svåra att 

förstå och alldeles för långa 

handläggningstider suger 

musten ur många. 

Samtidigt svarar 

68 procent av 

föräldrarna att de 

varit nöjda med sin 

kontakt med 

Försäkringskas san, 

främst med hur de 

blivit bemötta. 38 av 

de 50 tillfrågade 

svarade att de var 

nöjda eller ganska nöjda med 

bemötandet från personal. 

Men byråkratin fungerar 

inte som den ska. Ansökningsformulären 

är för krångliga 

och många av föräldrarna 

tycker att det varit alltför 

omständligt att söka ersättning. 

Blanketterna måste helt 

enkelt förenklas så att alla 

kan förstå dem på egen hand. 

En annan brist hos 

Försäkrings kassan som 

föräldrarna tar upp är 

oförmågan till flexibilitet. 

Råkar man kryssa i fel ruta 

får man besked om att något 

är fel och hela processen 

måste börjas om på 

nytt. 

– Det går inte 

att rätta till felet 

via internet eller 

telefon, säger en 

av de tillfrågade. 

Ylva Bernrup, 

enhetschef på 

Försäkringskassan 

förvånas 

inte av kritiken och känner 

väl till bristerna hos myndigheten. 

Hon menar att man 

nu arbetar med att förenkla 

byråkratin. Sedan i våras 

finns en särskild avdelning på 

Försäkrings kassans huvudkontor 

som enbart arbetar 

med att förbättra användarvänligheten, 

säger hon till 

Dagen. 


NYHETER 

Snygga böcker 

i mp3 ger läslust 

Snygga omslag och 

tuffa mp3-spelare. 

Det är viktigt för att 

”se och hörböcker” 

ska fungera bra för 

barn och ungdomar 

med läshandikapp. 

Dagens bokomslag 

är fula och signalerar 

att de som lånar 

den sortens böcker 

är annorlunda. 


kraft 

– Barn med dyslexi, som själva 

går till bibliotek och lånar 

böcker, tycker inte att förpackningen 

av talböcker är tilltalande. 

De vill ha talböcker som ser ut 

som de böcker deras kamrater 

lånar, konstaterar Hjälpmedelsinstitutet 

i en rapport om Se och 

hörböcker. 

Rapporten efterlyser också att 

alla förlag publicerar sina böcker 

med en Daisy-skiva i en ficka i 

omslaget. Daisy är ett format för 

digitala böcker och står för Di gi - 

talt Audiobaserat Informations- 

System. 

När alla böcker har en Daisyskiva 

kan alla barn att läsa 

samma bok. 

Fonderna som ger 

stöd till familjen 

Nyfiken på vilka 

fonder som kan ge 

ekonomiskt stöd till 

familjer med barn 

med funktionshinder? 

Majblom man 

har alla hört talas 

om men det finns 

en lång rad andra 

fonder som också 

Snyggt 

omslag 

lockar. 

Många 

fonder kan 

ge stöd. 

kan vara aktuella att söka bidrag 

hos. 

Handikappupplysningen i 

Stock holms län har gjort en 

sammanställning av sådana 

fonder. Här tipsas exempelvis om 

Oskarfonden där familjer kan 

söka ekonomiskt bidrag. På 

fondens engen hemsida berättas 

att många föräldrar med svårt 

sjuka barn har tagit kontakt det 

senaste året. ”Under året har vi 

kunnat hjälpa flera hundra 

familjer med ekonomiska bidrag 

till skiftande ändamål. Allt från 

pedagogiska dataprogram till 

medicinsk specialistsjukvård.” 

Mer information finns på 

www.hu.sll.se. 

Funktionshindrade 

kan bli vinnare 

Föräldrar måste kräva datorstöd i skolan 

Med hjälp av moderna datorer kan 

många barn med funktionshinder 

lättare ta till sig informationen i skolan. 

– Många barn med svårigheter kan 

gå integrerat i den vanliga skolan om 

bara rätt datorstöd ges, säger Jane 

Brodin, professor i barn- och ungdomsvetenskap 

på Lärarhögskolan. 

Men enligt en ny rapport från 

Lärar högskolan i Stockholm använder 

sig skolan alldeles för lite av tekniska 

hjälpmedel för dem som behöver, trots 

att föräldrar till barn med funktionshinder 

som använt datorer menar att 

de haft stor betydelse för 

barnets utveckling, både 

utbildningsmässigt och socialt. 

– Den nya tekniken gör det 

möjligt för många elever med 

svårigheter att tillgodogöra sig 

samma utbildning som sina 

klasskamrater. Det är barn 

med funktionshinder som 

skulle vara de stora vinnarna, 

men på många skolor får inte 

eleverna de hjälpmedel de 

borde ha rätt till, säger Jane 

Brodin. 

Nu uppmanar hon alla 

föräldrar till barn med funktionshinder 

som går i den vanliga 

skolan att ställa högre krav på lärare 

och skolledning. 

Projektet ”IKT (Informations- och 

Oroliga barn riskerar att ha svårare 

för att återhämta sig från bedövning, 

uppleva större sömnproblem, känna 

mer smärta och därmed behöva mer 

smärtstillande. Det visar en studie 

från forskare på amerikanska Yale 

University. 

I studien ingick 241 barn i åldrarna 

fem till tolv år. Barnen har genomgått 

operationer av näspolyper eller 

halsmandlar. 

De barn som var mest oroliga hade 

svårast att återhämta sig efter operationen 

och upplevde mer smärta och 

ängslighet än barn som känt sig 

lugnare. 

Zeev Kain, som lett studien menar 

att den är viktig och att förebyggande 

Jane Brodin 

vill ha fl er 

datorer till 

elever med 

funktionshinder. 

Oroliga barn läker långsammare 

kommunikationsteknik) som en 

integrerande länk för barn och unga 

med rörelsehinder” genomfördes av 

Jane Brodin och Peg Lindstrand, 

universitetslektor i pedagogik på 

Lärarhögskolan och presenteras nu för 

att inspirera till ett flitigare användande 

av tekniska hjälpmedel. 

– Vi tyckte inte att vi kunde se ett 

särskilt stort intresse för tekniska hjälpmedel 

ute bland skolorna och hos 

myndigheterna. När vi granskade 

skolor runt om i Sverige upptäckte vi 

att det var väldigt svårt att hitta skolor 

som gav eleverna rätt datorstöd, 

säger Jane Brodin. 

Hon tror att detta beror på 

dålig flexibilitet och okunskap 

bland lärare. Det första steget i 

att förbättra elevernas situation 

är att informera föräldrarna 

om att de måste ställa 

krav på skolan. 

– En skola för alla ska vara 

en skola där alla barn kan 

tillgodogöra sig undervisningen. 

Om detta inte fungerar är 

det skolans ansvar att söka 

andra lösningar, säger Jane 

Brodin. 

Rapporten finns att ladda ner på 

Lärarhögskolans hemsida, www.lhs.se. 


insatser för att minska oro hos barn 

borde leda till snabbare återhämtning 

hos nyopererade barn. 

www.yale.edu 

Funktionshindrade 

på utlandsuppdrag 

Unga funktionshindrade kan genom 

ett EU-projekt få möjlighet att åka 

utomlands på korttidsvolontärtjänst. 

Ungdomsprogrammet bedrivs för att 

främja att unga med sämre förutsättningar 

får möjlighet att utvecklas och 

åka utomlands. 

Mer info finns på www.ungdomsstyrelsen.se/kat/0,2070,981,00.html

I fl era månader 

har Antons 

föräldrar fått 

kämpa för att få 

livsviktig vård.” 

Sjuårige Anton Håkansson 

lider av Hunters sjukdom 

och behöver medicin för fyra 

miljoner kronor varje år. 

Länssjukvårdsnämnden i 

Halland har hela tiden sagt 

nej. Nu tar sjukhusledningen 

saken i egna händer och ser 

till att Anton får sin livsviktiga 

behandling. 

Hunters sjukdom är en 

ärftlig lagringssjukdom som 

bland annat innebär att lever 

och mjälte förstoras. Sjukdomen 

är mycket ovanlig och 

behandlingsmetoden är dyr. 

Fyra pojkar i Sverige lider av 

Hunters sjukdom. De andra 

tre får behandling, men inte 

Anton. Varför? Länssjukvårdsnämnden 

i Halland vill inte 

betala för den. Nu har 

Halmstads länssjukhus på 

egen hand beslutat att 

bekosta hela behandlingen. 

Bernt Tonnby, barnneurolog, 

menar att behandlingen 

är viktig för Anton. Om han 

inte får behandlingen 

kommer han långsamt 

försämras. 

– Levern och mjälten 

förstoras, hans tillväxt 

stannar och i Antons fall har 

även den mentala förmågan 

gått tillbaka, säger Bernt 

Tonnby. 

Anton Håkansson föddes 

helt frisk men blir idag allt 

sämre. Om behandlingen 

skulle kunna förbättra hans 

mentala förmåga vet man 

inte. Men studierna visar att 

Sjukhusledningen med chefen Anders Dybjer ser till att 

sjuåringen får sin behandling. 

Sjukhuschefen tog saken i egna 

händer när sjuåring nekades vård 

barn som getts medicinen 

blivit fysiskt friskare. 

I flera månader har läkare 

och Antons föräldrar fått 

kämpa för att han ska få den 

behandling som finns 

tillgänglig. Redan i våras 

erbjöds familjen att få köpa 

medicinen från läkemedelsföretaget. 

Då var preparatet 

inte godkänt av vare sig 

amerikanska eller europeiska 

myndigheter, men Läkemedelsverket 

gav sitt godkännande. 

Två pojkar i Sverige ingår i 

ett forskningsprojekt och får 

behandling. Den tredje 

pojken bor i Skåne och har 

fått behandlingen godkänd 

där. Men Anton Håkansson 

blev nekad. Barnkliniken i 

Halmstad har inte fyra 

mil joner kronor att lägga på 

en enda patient och sökte 

därför stöd från Länssjukvårdsnämnden. 

Men därifrån 

fick man blankt nej. 

Nu har FDA, den amerikanska 

läkemedelsmyndigheten 

godkänt preparatet men 

Länssjukvårdsnämnden 

kommer av principskäl inte 

se över ett godkännande på 

nytt förrän EMEA, den 

europeiska läkemedelsmyndigheten, 

godkänt behandlingen. 

– Det är så vi hanterar alla 

frågor. Om EMEA ger sitt 

godkännande kommer vi 

åter att pröva fallet, säger 

Bengt Eliasson, ordförande 

för Länssjukvårdsnämnden. 

Men Länssjukhuset i 

Halmstad vill inte vänta. 

Föräldrarna Hasse och 

Lotta berättar för Göteborgsposten 

att de känner sig 

lättade och glada, men att de 

samtidigt är förundrade över 

hur besluten fattats. SB 

Föreningen JAG deltog i Almedalens politikervecka 2006 

Jämlikhet, assistans 

och gemenskap 

– det är vad vi jobbar för! 

Föreningen JAG startades 1992 av några personer 

med omfattande funktionshinder och nedsatt intellektuell 

förmåga som kände att de behövde en 

egen förening för att föra sin talan. 

Nu är vi över tusen medlemmar, och många politiker 

är intresserade av vad vi tycker. För att fortsätta 

ha kraften att påverka är det viktigt att vi blir fler. 

Vill du stödja arbetet för mänskliga rättigheter för 

personer med omfattande och intellektuella funktionshinder? 

Gå med i Föreningen JAG. 

Läs mer om oss på www.jag.se 

Föreningen JAG 

Lästmakargatan 10, 103 92 Sthlm 

Tel: 08-789 30 00, foreningen@jag.se 

Förbundet Unga 

Rörelsehindrade 

Göteborgsklubben 

Vi arbetar för ett samhälle 

där rörelsehinder 

inte är ett handikapp. 

Är du upp till 30 år och 

vill ha ett tillgängligt 

samhälle och ha kul 

samtidigt kan du bli 

medlem hos oss. Medlemskapet 

är fritt första 

året. Kontakta oss på: 

031-365 98 28 eller 

mejla: urg@telia.com. 


INTERVJU kraft 


”Victors sjukdom 

fick mig 

att omvärdera 

hela mitt liv” 

Albert Bonnier är bokförläggare 

och vd för 

Bonnier Fakta, som ger 

ut facklitteratur. Nalini 

har ett förflutet som 

journalist och arbetar i 

dag som portföljförvaltare på Tredje APfonden. 

Två framgångsrika personer som mitt 

i livet kastades in i en situation med ständig 

kamp och oro. 

Idag är Victor elva år, men Albert Bonnier 

minns väl hur han för nio år sedan 

förstod att något var fel: 

– Vi hade en diffus känsla av att Victor 

inte reagerade på tilltal. Vi funderade på 

om det kunde vara en hörselskada. Vad 

vi definitivt förstod, var att något var fel. 

– Vanliga barnläkare har i allmänhet 

inte tillräcklig kunskap om det som Victor 

hade drabbats av. Vi fick höra att 

”han är lite sen” och att det mest var fråga 

om att vänta och se. I själva verket är 

det det sista man ska göra. 

– Min fru hade en stark drivkraft att 

göra något åt det, i stället för att förtränga 

det, och tog kontakt med olika lä- 

Sonen Victors autism blev en chock för bokförläggare 

Albert Bonnier och hans hustru Nalini. Men efter tio års 

kamp har sonen överträffat alla förväntningar. 

– Vi har fått ut mycket positivt av vårt arbete med autismen. 

Det här är det viktigaste vi gjort i våra liv. 

Mycket av det som tidigare var viktigt är totalt 

oväsentligt, berättar Albert Bonnier. 

Text: Valter Bengtsson 


kare. Vi fick klart för oss att det inte var 

ett hörselfel utan kunde se att det var något 

som liknade ett autistiskt syndrom. 

– Det talades mycket i skägget, vilket 

inte gjorde situationen lättare. Det är 

pressande att leva med ett barn som man 

inte kan kommunicera med, som får 

plötsliga utbrott och man inte vet hur 

man ska förstå. 

– Det är så frustrerande när man är ute 

och promenerar med familjen och barnet 

plötsligt bara sticker i väg, utan att 

man vet varför eller om det kommer tillbaka. 

Det är ett ständigt osäkerhetsmoment 

som är ohanterligt. 

– Detta fanns det väldigt lite förståelse 

för i den vårdapparat som vi kom i kontakt 

med. Det första man sa till mig och 

min fru, när vi kom till det team som 

skulle ta hand om Victor, var ”hur har ni 

det?”. Det var som om de redan hade bestämt 

sig för att det inte fanns någonting 

att göra för Victor. För oss var det en obegriplig 

fråga eftersom vi hela tiden var 

oroliga för hur Victor hade det. 

– Det gav en fingervisning om hur 

man inom vården ställer sig till problematiken 

– att detta är så svårt att det gäller 

för föräldrarna att själva komma över 

det på något sätt. 

– Vad skulle vi göra nu? När vi ställde 

oss i kö för en undersökning fick vi veta 

att det skulle ta ett halvår. Det var en riktig 

chock och fullständigt otänkbart för 

oss. Vi hade förstått att Victors problem 

var svårartade, att det var akut och att 

man måste göra något snabbt. 

– Alla som lever med ett barn med dessa 

problem vet att det är ett 24-timmarsjobb. 

Victor kunde inte sova, det var 

ständiga problem och vi kände en oavbruten 

oro. Att gå på dagis fungerade inte 

under den första perioden. 

– Vi råkade kanske illa ut i början. En 

talpedagog sa till oss att ”det är omöjligt, 

han kommer aldrig att kunna prata”. 

Jaha, vad ska vi göra då? ”Han 

”Det här är det viktigaste vi gjort i 

våra liv. Vi har klarat det här. Det är 

en ständig resa men vi har klarat den 

akuta delen”, säger Albert Bonnier. 

Foto: Stig Almqvist



Fortsättning från föregående sida 

kan få en halvtimmes talterapi hos 

mig en gång i månaden.” Man blev 

som ett frågetecken – hur kunde 

någon tro att det skulle ha någon som 

helst effekt? Inom delar av vården fanns 

en apatisk inställning till barnens möjligheter, 

framförallt bland äldre psykologer 

som hade lärt sig att det här var det 

minsann inget att göra något åt. Dessa 

psykologer sållade vi ögonblickligen 

bort! 

Via vänner fick Albert och Nalini Bonnier 

kontakt med en amerikansk familj, 

som också hade ett autistiskt barn, i 

Bryssel. De hade tagit problemet i egna 

händer och påbörjat en behandling med 

Lövås beteendeterapi, men det var en terapiform 

som man var mycket skeptisk 

till i Sverige vid denna tid. 

– Om man sa något om Lövåsterapin 

fick man höra att den inte var bra och att 

Lövås hade använt bestraffningar och 

liknande. Samtidigt var det så att den 

norske läkaren Ivar Lövås var en av de få 

som hade gjort en vetenskaplig studie. 

Han hade bland annat jämfört utvecklingen 

hos autistiska barn, som fick beteendeterapi, 

med autistiska barn som 

fick annan pedagogik. Resultatet var helt 

enastående bra för beteendeterapin. 

Möjligen var försöksgruppen inte riktigt 

representativ men hur som helst hade 

hans arbete resulterat i något positivt 

och många barn hade blivit betydligt 

bättre. Ett av skälen var att han påbörjade 

terapin när barnen var riktigt unga. 

Albert och Nalini Bonnier träffade familjen 

i Bryssel och såg hur föräldrarna 

arbetade med sin pojke. Han hade blivit 

nästan helt normal i sitt beteende. 

– Vi blev tagna av det här, säger Albert 

Bonnier. 

Det visade sig att de enda som behärskade 

terapin var verksamma i Norge. 

– Ivar Lövås hade utvecklat metoden 

under 80-talet på UCLA-universitetet i 

Kalifornien, berättar Albert Bonnier. Det 

är en beteendevetenskaplig inlärningsmetod 

för autistiska barn som innebär 

att man spaltar upp olika begrepp i lättbegripliga 

enheter. Det börjar med att 

man bara försöker lära barnet imitera 

med armar och ben, för att så småningom 

träna ljud. 

– Det bygger på sunt förnuft. Det är ju 

genom att imitera vuxna som barn lär 

sig språk och begrepp, något som autistiska 

barn inte klarar. Lövås angrep pro- 

blemet på ett väldigt praktiskt sätt och 

fick bra resultat. 

Av de personer som Albert och Nalini 

kom i kontakt med valde man att arbeta 

med en terapeut på Glenneinstitutet utanför 

Oslo. Terapeuten kom till Stockholm 

och gav Albert och Nalini Bonnier 

en veckas intensivkurs i beteendeterapi 

när Victor var två och ett halvt år. 

– Vi har videofilmer från den första tiden 

och det är fantastiskt att se dem. Till 

en början förstod han inte vad som skulle 

hända. Vi satt i en ring, några psykologistuderande, 

vi föräldrar och ytterligare 

några anhöriga. Sedan, när Victor skulle 

göra efter, och kasta en tärning i en låda 

och plötsligt gjorde det, hurrade alla och 

klappade i händerna. Han tittade upp 

och vi fick kontakt med honom och han 

förstod att vi hade uppmärksammat vad 

han har gjort. Då började han lära sig. 

– Efter några veckor hörde kommunens 

omsorgsnämnd av sig och frågade 

om de fick skicka upp en person för att 

observera terapin. Hon blev imponerad 

av hur Victor tog till sig träningen, hur 

snabbt han utvecklades och fick en starkt 

positiv kurva. 

Den långa resan 

Snart började Victor ta muntliga instruktioner. 

Men sedan började en lång 

resa med hårt jobb, från nio på morgonen 

till fem–sex på kvällen, även lördagar 

och söndagar. 

– Hela tillvaron förändrades fullständigt. 

Min fru lade studierna på Handelshög 

skolan på hyllan för att jobba 

med Victor, med hjälp av psykologistudenter 

som var intresserade av terapimetoden. 

Hon odlade en grupp människor 

som skulle kunna avlösa varandra. 

Arbetet var så intensivt att man var 

tvungen att ha avlösning efter ett par 

timmar, så att Victor hela tiden fick konstant 

träning. 

– Hela dagarna var inrutade med drillningsprogram 

där Victors tillvaro strukturerades 

upp, moment för moment, så 

att han ska kunna ta in information. 

Detta höll vi på med i två år, första året 

ensamma tillsammans med ungdomar 

”Sedan, när Victor ska göra efter, och kasta en tärning i en 

låda och plötsligt gör det, hurrar alla och klappar 

i händerna. Han tittar upp och vi får kontakt med honom.” 

20 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

som ville jobba med psykologi och några 

äldre, ärrade terapeuter som sett att detta 

gav resultat. 

Arbetsgruppen kring Victor gjorde att 

allt inte längre hängde på föräldrarna. 

– Det är inte någon bra situation att 

föräldrarna enbart blir vårdare av sina 

barn och helt tappar sin egen plattform, 

säger Albert Bonnier. 

Så småningom fick familjen även stöd 

från kommunen och terapiformen blev 

allt mer institutionaliserad. Albert och 

Nalini Bonnier fick även kontakt med 

andra familjer i Sverige som förde en ensam 

kamp med beteendeterapi. Därmed 

fick de ett nätverk där de kunde utbyta 

erfarenheter. 

Det var tack vare Victors framsteg som 

omsorgsnämnden i Sollentuna påbörjade 

en försöksverksamhet så att fler fick 

behandlingen. Idag går Victor på Rössjöskolan 

i Sollentuna där terapin är ett 

viktigt inslag. 

– När skolans rektor fick klart för sig 

hur terapin fungerade tog hon in den i 

verksamheten. Nu driver hon en särskola 

för autistiska barn parallellt med den 

vanliga skolan. 

– Vi läste allt som stod att läsa i varje vetenskaplig 

rapport och vi kunde snart 

mer än de flesta läkare vi pratade med 

eftersom vi hade sett de senaste rönen. 

Vi åkte på seminarier i USA, bland annat 

ett stort seminarium i Philadelphia med 

”Det är inte någon bra situation att 

föräldrarna enbart blir vårdare av sina 

barn och helt tappar sin egen plattform”, 

säger Albert Bonnier, som själv lyckats 

förena kampen med sonens autism med 

sitt arbete som vd för Bonnier Fakta här 

på Sveavägen mitt i Stockholm. 

500 experter och lika många föräldrar. 

Även i USA har man en strid mellan 

de som tror på beteendevetenskaplig metodik 

och de som inte tror på det. 

– Det är inte någon frälsning eller hokuspokus, 

utan en intensiv behandling 

krävs för att det ska fungera. Eftersom behandlingen 

är så arbetsintensiv kostar 

den mycket mer pengar än om man bara 

låter barnen hoppa runt i en stor trädgård 

hela dagen. Vi har undersökt alla möjliga 

typer av terapier och det är ingen tvekan 

om att detta är den mest effektiva. Det 

finns så mycket underligheter, som att 

barnen ska lyssna på klassisk musik i hörlurar, 

som jag inte tror en sekund på. 

– Autistiska barn har en defekt någonstans 

i hjärnan – att kunna koppla språket 

till olika sammanhang. De har svårt 

att kommunicera som andra – det kan 

de lära sig på olika sätt, men inte genom 

att sitta i en låda och peta i sand. 

Varför var det så svårt att få gehör för 

Lövås-metoden? 

– I början talades det om att Lövås ha- 

de använt bestraffningar, men framförallt 

är det en metod som är ganska 

osvensk. Lövåsmetoden säger i grunden 

att ”nu ska vi göra det omöjliga, det finns 

inga begränsningar för vad vårt barn kan 

klara om vi gör rätt”. Det är inte den 

vanliga svenska attityden, snarare väldigt 

amerikansk. 

– Några bestraffningar förekommer 

inte utan Victor har fått en oavbrutet 

positiv stimulans genom att han i stället 

blir belönad för de saker som han gör 

rätt. 

I dag kan familjen glädjas 

Idag kan Albert och Nalini Bonnier konstatera 

att deras intensiva arbete har haft 

stor betydelse. 

– Hade vi inte gjort detta hade Victor 

inte varit där han är idag. De första två 

åren var tunga och vi var mycket utlämnade. 

Man måste ha en stark ambition 

och man måste jobba för det tillsammans, 

annars fungerar det inte. 

Familjen gläds också över den gemenskap 

de upplevt. 

– Victor har levt med oss dag och natt i 

elva år. Vi har varit på resor – vi var i 

Indien förra julen – och han har klarat 

det bra trots diagnosen. Han har inga 

problem att befinna sig i situationer som 

barn med den här typen av svårigheter 

normalt inte klarar av. 

– Victor är oerhört nära och väldigt 

starkt knuten till oss. Han har en stark 

känslomässig sida och är inte på något 

sätt avskärmad från oss. Han har numera 

ett ganska stort antal ord och begrepp 

som han kan och använder sig av. Men 

han har inte ett språk. Han sätter sig inte 

och diskuterar livets grundfilosofi med 

någon annan. 

Hur ser framtiden ut för Victor? 

– Det är svårt att säga. Idag är han på 

Rössjöskolan. Han ska vidare i olika 

skolfaser. Vi får undersöka de möjligheter 

som finns och ta ställning till vad 

som passar honom bäst i nästa fas. 

Vad tror du han vill göra i framtiden? 

– Det är väldigt svårt att säga. Men han 

är en väldigt stark person – vi cyklar, 

springer och simmar. Även hans språkliga 

förståelse har ökat starkt. Men han 

har sitt handikapp och så småningom 

får vi ta ställning till vad hans egenskaper 

kan passa för. Det är för tidigt att säga 

något om det i dag. 

Hur mycket träning får han idag? 

– Han får träning på Rössjöskolan och 

ibland av oss eller någon som kommer 

hem och avlastar oss någon eftermiddag. 

Vi har samlat ett antal människor som 

kommer varannan helg. 

Men det är inte enkelt att få fram resurser 

för att träna barn som är yngre 

och inte har börjat skolan. 

– Det är jättetufft och man får in- 



”När vi förstod vad som hänt med Victor var 

den hjälp som fanns att få 

skrattretande liten.” 


te mycket hjälp. Det borde 

finnas ett sätt att genomföra 

någon form av stödverksamhet 

för den här typen 

av problem. 

– Jag inser nu att man inte 

kan lägga ansvaret för att ta 

hand om ett barn med ett sådant 

handikapp på någon annan. 

Det finns inget team 

med specialister som kommer 

till undsättning. Min erfarenhet 

är att sjukvårdens 

team inte är något att luta sig 

mot. 

– Svårigheterna är så subtila 

i början. Det är inte någon 

absolut, distinkt iakttagelse 

man gör utan en fas som beskrivs. 

Man måste känna barnet 

väl för att förstå när det 

börjar bli fel. Därför är det 

svårt att veta vem som skulle 

kunna barnet bättre än föräldrarna. 

Att vara förälder 

För föräldrarna finns alltså 

knappast något alternativ till 

att själva bära det tunga lasset, 

men det innebär risk för 

att man inte orkar med påfrestningarna. 

– När barn klättrar på väggarna, 

är destruktiva och inte 

sover på nätterna tar många 

föräldrar slut, bränner ut sig 

på att stödja och försöka förstå 

vad som händer. Dessutom 


är det en psykisk pärs att hela 

tiden gå omkring med denna 

oro. 

– Om man inte har det gott 

ställt, ett bra jobb, en hygglig 

inkomst och en väl fungerande 

relation så är man utsatt. 

Om man inte kan ta ledigt 

från jobbet och inte har råd 

med en arbetsgrupp, som 

man själv är delvis ansvarig 

för att bygga upp, får man slita 

som ett djur. 

– Vi la ned ett liv på det och 

det var värt varenda timme 

och varenda öre. Varenda tår 

man fällt. Victor hade aldrig 

blivit så balanserad som han 

är idag om vi inte lagt ned det 

här jobbet. 

Vad kan andra föräldrar 

lära av era erfarenheter? 

– Att sätta sig ned framför 

datorn och leta information 

om behandlingsformer är det 

första man ska göra. Vi lärde 

oss hantera internet, trots att 

det inte var så vanligt då. Idag 

finns helt andra möjligheter 

att via nätet hitta olika typer 

av metoder. 

– När vi kände oss som 

mest motarbetade av svenska 

myndigheter brukade jag gå 

in på The Me-list, ett chatforum 

för föräldrar, professionella 

och autistiska personer. 

Där kunde man skriva frågor 

och få svar från alla möjliga 

delar av världen. Om vi skrev 

 

 

 

 

 

 

 

 

att ”mitt barn kan inte skilja 

på olika färger, vad ska vi göra?” 

fick vi svar från experter 

och privatpersoner runt hela 

världen. En privatperson i 

Malaysia berättade hur hon 

hade gjort för att lära sin son 

att skilja på olika färger. Det 

var ett fantastiskt stöd för oss, 

säger Nalini Bonnier. 

– Som förälder måste man 

vara väldigt praktisk: ring, 

fråga, slit, skriv, maila, plocka 

fram information, hitta människor 

som kan kan det här 

och sätta ihop en arbetsgrupp 

för just det här barnet. Försök 

hitta en kultur och arbetsform 

som gör att barnet finns 

i en sfär av personer som bryr 

sig. 

– Det farligaste är att sticka 

huvudet i sanden och tänka 

att ”det här går inte, det finns 

inga möjligheter att göra något 

åt det” eller – ännu värre 

– ”det här kommer säkert att 

lösa sig, det är inte så illa som 

jag tror”. Det är det dummaste 

man kan göra. Det förlänger 

processen. Var je timme är 

viktig när man har en tickande 

bomb i sin hand. Får barnet 

inte hjälp omgående blir 

det inte bättre utan sämre. 

– Det stora problemet för 

föräldrar är att man inte vill 

inse att det har hänt, att det 

egna barnet har ett svårt handikapp. 

Det är för svårt, sor- 

Tips och mer information 

■ Mer om Lövås beteendeterapi finns på 

www.glennesenter.no 

■ En inspirerande bok är ”Let Me Hear 

Your Voice : A Family’s Triumph over 

Autism ” av Catherine Maurice, som 

skriver om sina egna barn som har autism. 

gesamt och tragiskt att man 

bara vill tänka att ”det går 

över”, men det gör det inte. 

Om man varken har tid eller 

pengar att satsa på att hjälpa 

sitt barn, vad gör man då? 

Måste man acceptera att man 

inte kan leva och arbeta som 

vanligt utan måste söka socialhjälp? 

– Jag kan inte se att man 

kan tänka på annat sätt. Som 

jag ser det har man inget val. 

Man har satt ett barn till världen 

och det har visat sig få ett 

svårt handikapp. Det är ditt 

ansvar att ta hand om det – 

ingen annans. Du är fullt ansvarig. 

Det finns inget annat 

läge där ansvaret är så kristallklart 

ditt. 

Hur får man mesta möjliga 

hjälp av sjukvårdens läkare, 

terapeuter och team? 

– Det enda sättet är att 

”härja runt”, att vara så besvärlig 

man kan och aldrig ta 

ett nej utan bara envist kämpa 

för att barnet ska få den 

hjälp som krävs. Det kommer 

alltid att finnas för lite resurser 

och man måste vara beredd 

att gå genom eld och 

vatten för sitt barn. Det är ett 

krig – man får helt enkelt kriga 

för sitt barns möjligheter 

till utveckling. Det blir en del 

av livet och naturligt efter ett 

tag. I det läget är det enormt

viktigt att man är två och har 

stöd av varandra. Har man 

inte det vet jag inte hur man 

ska klara en sådan situation, 

säger Albert Bonnier. 

Det svåraste för mig i mötet 

med sjukvårdens experter var 

känslan av att vara så motarbetad, 

säger Nalini Bonnier. 

– Vi träffade en logoped på 

vårt habi li terings centrum 

som sa att hon inte ville hjälpa 

oss för att vi använde beteendeterapi. 

Hon påstod att 

hon inte trodde på beteendeterapi 

och att vårt barn ändå 

inte skulle lära sig att kommunicera 

med ord. 

– Jag frågade henne vad 

hon skulle kunna tänka sig att 

erbjuda oss ifall vi skulle lägga 

ned våra 40 timmar strukturerade 

träning med Victor. 

Då sade logopeden att hon 

skulle kunna göra en specialinsats, 

vi skulle kunna komma 

på musikterapi en timme 

var tredje vecka tillsammans 

med några andra barn. 

– Naturligtvis tackade vi 

nej. Det var mycket kränkande 

att mötas av så inskränkta 

så kallade experter, säger Nalini 

Bonnier. 

Hur gör man för att hantera 

alla kontakter med vården, 

skolan och myndigheterna? 

Som förälder måste man ju 

själv ha ett fast grepp om vad 

som görs, det är uppenbart 

att ingen annan tar ett helhetsgrepp. 

Men hur ska man 

kunna göra det, måste man 

göra en egen handlingsplan? 

– Ja, det tycker jag, säger 

Albert. Vi bör jade prata med 

folk och ofta var det någon 

som hade en kamrat eller 

släkting som hade barn med 

handikapp. Det är inte så 

ovanligt som man tror att 

barn har handikapp. Man tar 

allt fler kontakter för att få 

tips och så fortsätter kedjan. 

Det är som ett detektivarbete. 

– Man har säkert en fördel 

om man har ett arbete där 

man är van att jobba på det 

viset. Min fru är från början 

journalist, så för henne var 

det naturligt att undersöka 

alla vägar, att ringa runt och 

leta efter folk. 

– Det som inte kommer att 

hända är att någon säger ”ta 

det lugnt, det här gör jag”. 

Det är det ingen som gör. 

Självklart önskar man att det 

skulle vara så att någon annan 

tog fram hjälpmedel och 

visade möjligheterna. Jag kan 

bara konstatera att när vi förstod 

vad som hänt med Victor 

var den hjälp som fanns att få 

skrattretande liten. 

Livet och arbetet 

Hur har detta påverkat ditt 

och familjens liv? 

– Det har varit en oerhört 

stark kraft, säger Albert Bonnier. 

Jag har lagt mycket mer 

fokus på vad barnen behöver, 

även när det gäller fullt fungerande 

storebror. Vi har fått 

ut mycket positivt av det här, 

tack vare att Victor blivit så 

bra och att vi har omvärderat 

våra tidigare liv. Mycket av 

det som tidigare var viktigt – 

utanpåverk och sociala ambitioner 

– blir totalt oväsentligt 

när en sådan här sak drabbar. 

– När det blir ett akutläge 

kring ett barn blir de grundläggande 

kraven för liv väldigt 

uppenbara. Livet blir 

plötsligt sin innersta kärna. 

– Det finns ett skäl till att 

man är en familj. Den är det 

skydd, som var familjens ursprungliga 

funktion. I ett sådant 

läge är det faktiskt ingen 

annan än de allra närmaste 

man kan lita på. 

Hur har era arbetsliv påverkats? 

– Nalinis arbete som fondförvaltare 

har utvecklats väldigt 

bra. Själv är jag förläggare 

på Bonnier och jag tror att 

jag har blivit mer fokuserad 

och mer drivande. 

– Man önskar sig absolut 

inte att någon ska drabbas av 

det här. Fick man välja skulle 

man givetvis inte vilja ha en 

sådan uppgift framför sig, 

men har man haft det och 

klarat det och lett in det i en 

positiv bana färgar det av sig 

på mycket annat i livet. Då 

känner man att man har 

åstadkommit något. 

– Det här är det viktigaste 

vi gjort i våra liv. Vi har klarat 

det här. Det är en ständig 

resa, men vi har klarat den 

akuta delen, säger Albert 

Bonnier. ● 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skolor för 

hörselskadade 

och döva 

Specialskolemyndigheten (SPM) 

och Riksgymnasierna för döva och hörselskadade 

(RGD/RGH) har en rikstäckande 

tvåspråkig verksamhet. 

Vill du veta mera om våra skolor 

och vår verksamhet? Besök www.horsel.se 


REPORTAGE kraft 

Unik terapi 

Hästens rörelser i gångarten skritt stämmer väl 

överens med människans gångmönster. Det är 

just detta som gör ridterapi unik och lämplig för 

barn och ungdomar med funktionshinder. 

Text: Lasse Nohrstedt Foto: Johan Hedenström 

S 

ofia älskar Wars. Sofia är 

sju år och har ridit i fem. 

Wars, som bär halva 

namnet av staden Warszawa, 

är en artonårig 

val ack import från Polen 

i C-pon ny format. 

Fast Sofia inte kan tala om för Wars att 

hon älskar honom vet han det ändå. Det 

syns i hennes ögon som glittrar när hon 

ser honom stå uppställd i mittgången i 

det lilla stallet på Lunna Gård utanför 

Kungälv. 

Hon älskar Wars lika mycket som Linn 

älskar Bella eller Jonna älskar Dyrk. För 


kärlek till en ponny har inga förbehåll. 

Känner inga begränsningar till att man 

måste kunna tala, gå eller stå. Till Lunna 

Gård kommer Sofia en timme i veckan 

för att rykta, borsta och rida Wars eller 

någon annan av de 20 hästarna. 

Lektionen är slut för denna gång. 

Pappa ger Sofia stöd att stå och hon väljer 

med omsorg i den stora flätade korgen 

efter en borste som är lagom för 

hennes hand. Borsten hamnar till sist 

rätt i handen och hon vänder sig mot 

Wars. Hans bog ångar av värme i det råkalla 

stallet och pälsen är tovig av svett. 

Lukten av häst blandas med doften av hö 

och morötter som väntar när Wars är 

färdigborstad. Sofia skrattar och hela ansiktet 

lyser av glädje. Det har varit en bra 

ridlektion i ridhuset. Charlotte von 

Arbin, Lolo, har instruerat och de fyra 

barnen i gruppen har lyssnat koncentrerat 

och följt varje uppmaning. ”Då 

svänger vi från Cykeln till Elefanten” säger 

Lolo med hög och tydlig stämma och 

alla ryttarna vänder halvt igenom. ”Hur 

ser tecknet för hatt ut?” undrar Lolo och 

Sofia tecknar ovanför hjälmen. 

För Sofia och de andra barnen innebär 

timmen i stallet och ridhuset en mängd

intryck. Ridterapi är en behandlingsform 

som betonar helheten. 

– För att vi ska fungera som människor 

krävs att hjärnan får sensoriska impulser, 

förklarar Lolo. 

Den sensoriska informationen kommer 

från de många miljoner receptorer 

som finns över hela kroppen, i hud, ben 

och muskler. Från det viscerala systemet 

öron, ögon och näsa. 

När Sofia sitter på Wars rygg stimuleras 

receptorerna i hennes ben och muskler, 

som i sin tur aktiverar det centrala nervsystemet. 

När hon sitter i sadeln och följer 

ponnyns rörelser aktiveras muskel- som 

balansreaktionerna hela tiden. Rums- och 

lägesuppfattningen påverkas, liksom rörelsekänslan. 

Genom olika undersökningar, 

bland annat med hjälp av videofilmning 

i olika plan, har man påvisat att hästens 

flerdimensionella rörelser i skritt väl 

stämmer överens med människans gångmönster. 

Det är just denna överensstämmelse 

som är så unik, som gör det lämpligt 

att använda hästen som terapiredskap. 

I stallgången kommer Sofia nära Wars 

huvud och känner hans mjuka mule, 

den ångande andedräkten och värmen 

från hans flera hundra kilo tunga kropp. 

Värmen från en häst är en grad varmare 

än hos en människa, alltså 38 grader, vilket 

ofta framhålls som betydelsefullt i terapisammanhang. 

Ljudet av hovar och gnägg blandas av 

raspet från borsten, smattret av regnet 

mot stalltaket och sorlet och skratten 

från tjejerna som mockar. När borstningen 

och mockningen är avslutad infinner 

sig lugnet och stillheten i stallet, 

då bara hästarnas långsamma tuggande 

är det enda som hörs. 

– Många människor med handikapp 

lever en i ganska trång värld, 


REPORTAGE kraft 

Balansövningar till häst är mycket utvecklande för rörelseförmågan. 

Daniel väntar på sin ponny, som Lolo 

leder ut till rampen. 


berättar Lolo. Handikappet medförr 

en begränsning av olika aktiviteter 

och upplevelser. Får man inte stimulans 

tappar man snart intresse och 

nyfikenhet. 

– Ridning innebär ju inte bara att man 

sitter på en häst och rider runt. Det innebär 

en förflyttning till en helt annan miljö 

än den man vanligen har omkring sig. 

En miljö som bjuder på en mängd annorlunda 

intryck och upplevelser. 

Att sitta på Wars rygg innebär för Sofia 

att hon ser omgivningen ur ett annat 

perspektiv. Genom att hon rätar på huvudet 

för att se de andra hästarna, konerna 

längs mittlinjen och symbolerna på 

Lunna Gård – lockar ryttare i alla åldrar 

■ Till Lunna Gård och GHRK 

kommer idag ryttare i alla åldrar. 

Den yngsta är mellan ett och två 

år och ryttarna har alla sorters 

funktionshinder. Det kan vara 

olika rörelsehinder som 

exempelvis CP, ryggmärgsbråck, 

MS, paraplegi, reuma, utvecklingsstörning, 

autism, ”bokstavsbarn” 

och synskador, för att 

nämna några. 

■ Lunna Gård drivs som en ideell 

förening och finansieringen sker 


Färg och form. ”Sofi a, hämta 

den röda borsten.” 

ridhusväggen, påverkas i sin tur sits och 

kroppshållning. 

Så snart vädret tillåter sker ridningen 

utomhus. Lolo är noga med att påpeka 

att ridterapi ska ses i ett helhetsperspektiv 

och utomhusmiljön erbjuder betydligt 

mer att titta på och upptäcka än ridhuset. 

– Vi har en liten äventyrsslinga med en 

grotta och en damm. Så här års bor tomten 

i grottan och det tycker barnen är så 

spännande att de nästan håller på att dö. 

Hon använder bommar, koner och 

plastringar, men försöker i övrigt använda 

det som naturen erbjuder. 

– När vi ser fina maskrosblad som kaninen 

i stallet skulle vilja ha, plockar vi 

och låter barnen hålla en knippa blad i 

genom fondmedel, bidrag, 

kurs arrangemang. Lolo är anställd 

som sjukgymnast av 

Habiliteringen i Göteborg och 

Södra Bohuslän, hennes tjänst är 

sedan några år helt inriktad på 

ridterapi. 

■ De barn och ungdomar som 

kommer via Habiliteringarna för 

ridterapi får mestadels ett antal 

lektioner betalda. Men det finns 

inga enhetliga regler utan är 

godtyckligt upp till varje kommun. 

Sofi a rider en lektion i veckan. En timme hon inte vill 

vara utan. 

Till exempel anser Stenungsunds 

kommun att tio tillfällen är 

tillräckligt och därefter får 

föräldrarna själva bekosta 

ridningen. 

■ 1982 stod Handikappsektionen, 

som då tillhörde Göteborgs 

Fältrittklubb, som värd för de 

första Nordiska Mästerskapen för 

Handikappade ryttare med 100 

deltagare från hela Norden. 1987 

var sektionen med om att 

arrangera världens första 

handen under hemvägen. Vi plockar 

blommor och björnbär som också ska 

tillbaka till stallbacken. 

Efter lektionstimmens slut samlas de 

flesta för en fikastund inne i klubbhuset. 

Doften av nybakade bullar är underbar. 

– Rutiner kring besöket är viktigt. 

Saften och bullarna är nästan lika viktig 

som själva ridningen för vissa av barnen, 

skrattar Lolo. 

Till Lunna Gård kommer också ryttare 

utan funktionshinder för att rida. Men 

bara i mån av plats. Först och främst är 

det barn och ungdomar med funktionshinder 

som får ridtider. 

– Vi kallar det omvänd integrering. 

Dessa fritidsgrupper är sammansatta 

världsmästerskap för handikappade 

ryttare på Orust. Året efter 

var handikappverksamheten så 

omfattande att det beslutades om 

att bilda en egen förening: 

Göteborgs Handikappridningsklubb, 

GHRK. 

■ Läs mer om ridterapiutbildningen 

i Östersund på: www.miun.se/ 

utbildning 

■ Lunna Gård har egen 

hemsida med adress: 

www.ghrk.just.nu

Melike har lite svårt att vakna idag, men när Welshponnyn 

Bella vill ha äppelbitar fångar det Melikes intresse. 

Ridning utomhus, 

när vädret tillåter. 

av ryttare som rider på samma nivå, oberoende 

om de har ett handikapp eller ej. 

I grupperna framkristalliseras då och då 

någon som vill gå vidare och börja tävla 

inom ridsporten. 

Det finns möjligheter att tävla i dressyr, 

även för ryttare med funktionshinder. 

Men återväxten inom svensk handikappridning 

på tävlingsnivå bland de 

yngre ryttarna är just nu dålig. Lolo tror 

att det beror på att tävlingsmomentet 

blivit alltför seriöst och dyrt för den enskilde 

tävlande. 

– Det måste vara roligt att tävla. Jag 

använder tävlingsdelen som motivation 

i terapin. Och det är roligt att vinna en 

rosett när man varit duktig och skärpt. 

Hon har ett långt förflutet som ar- 

Möbler & 

Inredning 

Musik & 

Ljud 

Sömn 

”Så här års bor 

tomten i grottan och 

det tycker barnen 

är så spännande att 

de nästan håller på 

att dö.” 

Koncentration 

Lek & 

Fritid 

Titta in på vår hemsida 

och webbshop eller beställ 

en nyhetstidning på www.kikre.com! 

rangör och medhjälpare vid såväl Paralympics 

och VM. Men de nationella tävlingarna 

blir allt färre och nu återstår 

egentligen bara några enstaka regionala 

tävlingar. 

– För inte länge sedan följde jag unga 

funktionshindrade ryttare landet runt 

på olika tävlingar där de träffade nya 

vänner och bodde på vandrarhem, berättar 

Lolo. 

Framtiden för ridterapi ser dock mycket 

ljus ut. Runt om i världen utvecklas metoder 

och hjälpmedel. För närvarande 

riskerar Sverige att hamna lite på efterkälken. 

Till exempel har både Tyskland 

och Finland hunnit betydligt längre i utvecklingen. 

USA och England räknas 

Charlotte von Arbin, Lolo, var chefgymnast vid Broströmsgården 

innan hon för elva år sedan kom till Lunna Gård. 

också till de framstående på området. 

Lolo menar att en anledning till Sveriges 

ställning inom ridterapi kan vara 

att det finns ett ”plotter” av tjänster med 

olika utbildningsbakgrund. 

– Det saknas en enhetlig befattningsbeskrivning 

för tjänsten som ridterapeut, 

förklarar hon. 

Hon hoppas dock att förhållandena 

ska förbättras i och med att Högskolan i 

Östersund startat en högskoleutbildning 

på 30 poäng för blivande ridterapeuter. 

Fotnot. Begreppet ”C-ponny” innebär 

att ponnyn är mellan 130 och 139 centimeter 

i mankhöjd. Att ryttaren ”vänder 

halvt igenom” betyder att ekipaget 

svänger från mitten av ridhusets kortsida 

tillbaka till mitten av långsidan. 

& 

Hjälpmedel Leksaker 

för barn i alla åldrar 

Kardanvägen 15, 432 32 Varberg 

Tel: 0340-66 68 70 

info@kikre.com 


PÅ SCEN kraft 

Cirkus nästa 

Utvecklingsstörda och normalstörda 

ger Elvismusikal i toppklass. 



Personalen på 

dagverksamheten 

för 

utvecklingsstörda 

i 

Hudiksvall 

ville förnya 

sig. Resultatet blev en 

solskenshistoria med en idag 

gnistrande musikalshow i 

toppklass. De som aldrig 

förut fått stå i rampljuset 

berättar snart på Cirkus i 

Stockholm historien om 

outsidern Elvis som tog hela 

världen med storm. 

Teatergruppen Glada 

Hudik teater i Hudiksvall, där 

ensemblen består av både 

utvecklingsstörda och 

”normalstörda”, gjorde succé 

med musikalen Elvis på 

hemmaplan. Med 15 120 sålda 

biljetter i en stad med 15 273 

invånare sålde musikalen fullt 

hus. Nu kommer ensemblen 

till Cirkus i Stockholm i slutet 

av januari. Hela 85 procent av 

biljetterna är 

redan sålda. 

Pär Johansson, 

verksamhetsledare, 

berättar att 

teatergruppen 

består av en 

ensemble på 82 

personer, bland 

dem 27 utvecklingsstörda 

och resten 

normalstörda, som de själva 

kallar sig. I ensemblen finns 

skådespelare, dansare och 

musiker. 

Glada Hudik teater är ingen 

vanlig teatergrupp för 

utvecklingsstörda. Den har 

utvecklats till en professionell 

ensemble med föreställningar 

som håller toppklass. 


Projektet började för tio år 

sedan inom den dagliga 

verksamheten. Man ville göra 

något annat och tyckte att 

teater kunde vara ett nytt sätt 

att försöka integrera de 

utvecklingsstörda i samhället. 

Den första föreställningen 

drog 400 besökare i 

Hudiksvall och idag har 

teatergruppen fått stort 

erkännande i hemstaden, så 

stort att man har råd med en 

ordentlig musikal som Elvis 

med professionella dansare 

och musiker. 

Ericsson och MQ sponsrar. 

Ensemblens band är inga 

mindre än det kända coverbandet 

DeSotos, som bland 

annat spelat som förband åt 

U2. Huvudsponsorer som 

Ericsson, MQ, DN och 69 andra 

sponsorföretag gör att 

framtiden ser ljus ut. 

Alla får vara med i Glada 

Hudik teater, det enda kravet 

man har är att man ska 

”förstå varför man är 

med”. 

– Man har sett 

teateruppsättningar 

där man rullar in en 

kille på en rullstol 

som knappt förstår 

var han är. Vi vill att 

skådespelarna ska 

förstå att de är med i en 

teateruppsättning och att de 

ska få möjligheten att själva 

skriva sina roller och utvecklas 

med hjälp av det gemensamma 

språket i teatern. Att 

vi valt att både ha utvecklingsstörda 

och normalstörda 

på scenen är för att vi vill 

fokusera på mötet mellan olika 

människor. Vi vill skapa 

en förståelse som bara kan 

Toralf Nilsson spelar 

rollen som Elvis. 

nås genom att man skapar 

något tillsammans, säger Pär 

Johansson. 

Att ha personal med i 

gruppen har även varit 

inspirerande för de utvecklingsstörda. 

I början var 

många rädda och osäkra. De 

trodde inte på sig själva, 

eftersom ingen tidigare trott 

att de kunde vara stjärnor. 

Det var viktigt att lyfta fram 

alla så att de fick synas och 

behövas. 

– När de såg hur vi i 

personalen gick fram och 

spelade teater kunde de också 

ta mod till sig och försöka. 

Förändringen har varit 

fantastisk, idag är de mer 

självständiga, vågar leva ut på 

scenen och kan föra självförtroendet 

vidare till livet 

utanför scenen, säger Pär 

Johansson. 

Nu hoppas han att fler 

kommuner ska ta efter. 

Redan idag har liknande 

projekt startats i åtta andra 

kommuner. 

Pär Johansson tycker att 

projektet och musikalen är 

Glada Hudik teater har 

spelat sig hela vägen till 

Cirkus i Stockholm. 

en inspirationskälla för 

föräldrar med funktionshindrade 

barn. 

– När vi började mötte vi 

motstånd från många och 

bland dem många föräldrar. 

De var rädda för att deras 

barn skulle dras in i något 

där de ännu en gång kände 

sig otillräckliga. Men när de 

såg första föreställningen 

blev många rörda. Föräldrarna 

kanske tidigare bara 

hade sett sina barn rita ett 

streck på ett papper och 

blivit imponerade av det. Nu 

stod deras barn på scen som 

riktiga skådespelare i en 

riktig föreställning. Sen dess 

har vi inte mött något

Pär Johansson menar att projektet har varit en solskenshistoria. Trycket på biljettförsäljningen är högt – dags att ställa sig i kö. 

motstånd alls. Det är en 

riktig solskenshistoria, 

berättar Pär Johansson. 

Efter senaste succén med 

Elvis i Hudiksvall skickade 

man ut information om 

musikalen till hela landet. 

Cirkus i Stockholm nappade 

och ville att Glada Hudikteatern 

skulle ta över direkt 

efter musikalen Mamma Mia. 

Elva föreställningar kommer 

visas och kostar 175–395 kronor 

beroende på plats. 

Den 26 februari hålls en 

föreställning med ett seminarium 

som Pär Johansson 

rekommenderar åt alla 

föräldrar. Paketpris för 

föreställning och seminari- 

um är 295 kronor. Detta 

anordnas i samarbete med 

FUB (Förbundet för utvecklingsstörda 

barn, ungdomar 

och vuxna), mer information 

kan hittas på deras hemsida, 

www.fub.se. 

Nu funderar gruppen på 

vad de ska göra efter Cirkusföreställningarna. 

De får 

förfrågningar från många 

håll i Sverige, men Pär 

Johansson kan idag inte svara 

på om gruppen kommer till 

andra delar av Sverige med 

Elvis. Men man har inga 

tankar på att sluta, med all 

fantastisk respons verkar 

Glada Hudik-teatern vara 

här för att stanna. ● 


HÖSTLOV kraft 

Pussla ihop din 

Resvan morsa var på vift med rullstols bunden 

son mitt under tsunamikatastrofen. Föräldrakraft 

har fångat Heidi Nordin för ett samtal 

kring konsten att resa. 



i 

december 2004 åkte 

Heidi Nordin, ensamståendetrebarnsmamma, 

med sin 18-årige 

cp-skadade son till Thailand 

för att tillsammans 

med resten av familjen få njuta av en härlig 

semester. Efter mycket letande hittade 

hon ett hotell hon ansåg vara tillräckligt 

tillgängligt, Sheratons hotell i Krabi. 

Men idyllen sprack då familjen hamnade 

mitt i tsunamikatastrofen. I Kra bi 

sköljde flod vågorna över stränderna och 

hotellen och på den här platsen omkom 

ett hundratal människor i katastrofen. 

Tack vare att hotellet låg högt drabbades 

familjen Nordin inte av några flodvågor, 


bara av chocken. Efter tre dagar var familjen 

hemma igen och glada över att de 

bott där de bott. För vad gör man när 

man inte kan springa från vattnet? 

Uppe i kalla Sverige drömmer många 

sig bort till varmare breddgrader. Det är 

enkelt att plocka upp telefonen, ringa ett 

samtal och så ”vips!” har man bokat en 

chartervecka på Mallorca för hela familjen. 

Men för de familjer som har barn 

med funktionshinder krävs en grundligare 

planering. Dålig tillgänglighet, miljöer 

som är farliga för allergiker, mediciner 

som är narkotikaklassade och stimmiga 

platser långt hemifrån kan alla orsaka 

problem. 

På nästa uppslag har vi en tipsruta som 

ger dig koll på vad du bör tänka på inför 

Heidi Nordin – expert på att resa. 

resan. Semester ska vara avkopplande för 

alla. 

Med lite planering och en gnutta fantasi 

är ingenting omöjligt. Det vet Heidi 

Nordin vars son har en medfödd cp-skada 

och tar sig fram med sin permobil hemma 

i Sverige. Heidi och hennes familj har rest 

mycket i Europa, USA och Thai land och 

har oftast varit utomlands flera gånger per 

år, vilket gör henne till en expert på resor 

med funktionshindrat barn. Hon sitter 

även med i Luftfartsverkets samverkansgrupp. 

Gruppen, som består av representanter 

från Luftfartsverket, Arlanda, 

Landvetter, SAS, svenska kommuner och 

olika handikapporganisationer, träffas två 

gånger per år för att diskutera vad som behöver 

förändras för att göra flygresan så 

behaglig som möjligt för alla.

egen drömresa 

Nästan tio procent av alla resenärer 

som rör sig på Luftfartsverkets flygplatser 

är i behov av särskilt stöd i samband 

med flygresan. Med ungefär 30 miljoner 

resenärer per år blir det cirka 2,7 miljoner 

människor med särskilda behov. 

Luftfartverket är måna om att anpassa 

sig efter alla sina resenärer och arbetar 

ständigt med att förbättra tillgängligheten, 

menar Heidi. 

– Det finns ett större kommersiellt intresse 

hos flygbolagen, eftersom funktionshindrade 

är lika mycket kunder 

som alla andra. Visst finns otroligt mycket 

kvar att förbättra, men Luftfarsverket 

är öppna för nya lösningar, säger Heidi 

Nordin. 

Att resa kan ändå vara rätt krångligt 

och Heidi har lärt sig den allra viktigaste 

läxan: dubbelkolla allt! Ge gärna för 

mycket information än för lite. 

När man bokar sin utomlandsresa är 

det, enligt Heidi, nästan alltid enklast att 

gå genom ett resebolag som hjälper till 

med bokning av flyg, hotell och transfer, 

alltså en charterresa. Då blir det mindre 

Luftfartsverket 

har 

2,7 miljoner 

fl ygresenärer med 

särskilda behov 

varje år. 

arbete för en själv eftersom man bara behöver 

berätta för researrangören om sina 

speciella behov. En resa då särskild 

information behöver nå researrangören 

måste alltid bokas via telefon eller i butik. 

Tillsammans med säljaren letar man 

upp tillgängliga hotell, bokar assistans 

på flygplatsen eller ser till att nötter 

plockas bort från flyget man ska resa 

med. 

Att resa utomlands med ett barn med 

funktionshinder kan även kännas mer i 

plånboken. Heidis erfarenheter säger 

henne att det oftast bara är fyr- och femstjärniga 

hotell som är ordentligt anpassade. 

Billigare hotell kan fungera lika 

bra, men man vet inte innan vad man 

får. Ett hotell kan beskrivas ligga i marknivå 

utan några nivåskillnader och så 

stöter man ändå på att hotellet har en 

hög trappkant upp till receptionen. 

– Det är katastrof. En gång kom vi 

fram och insåg att vi inte ens skulle kunna 

ta oss fram till receptionen. Jag packade 

in familjen i en taxi och letade upp 

ett annat hotell. Att lyfta rullstolen hade 

väl fungerat, men den väger 150 kilo och 

så en tonårsson på det. Det blir ju ingen 

avkoppling alls, säger Heidi. 

Heidi har flera gånger varit med om 

att rullstolen gått sönder under flygresor. 

Hon har dock haft turen att den gått 

sönder på hemresan. Att lösa en resa utan 

rullstol skulle inte vara det lättaste. 

– En gång när vi hade flugit till Nice 

fick jag själv krypa in i planets lastutrymme 

och leta upp borttappade delar 

från rullstolen, berättar Heidi Nordin. ● 

Fyra parker och en hel del restips 

på nästa sida 




Borås djurpark Skansen, Stockholm Nordens Ark Tomteland, Mora 

Fem parker som håller öppet under höstlovet 

Borås djurpark 

B 

orås djurpark har 

cirka 80 olika djur - 

arter, varav de flesta 

tillhör det afrikanska släktet. 

Entrén till parken är en bred 

stor port och assistent 

med föl jer gratis. Alla inhägnader 

går att se genom, oavsett 

längd. Till minitåget, som går 

runt hela parken, finns en 

ramp så att rullstolar kan rulla 

upp på tåget. Terrängen är 

ibland kuperad med mycket 

backar och även grusgångar. 

Man asfalterar dock fler och 

fler gångar för att göra parken 

mer tillgänglig. 

Personalen har enkel 

sjukvårdsutbildning. Det 

finns ett vilorum för personal 

som man får använda om 

man frågar. Parken är inte 

stimmig och har stora lugna 

områden. Restauranger är 

ganska tillgängliga, den nya 

glasskiosken i parken har 

ramp. På huvudrestaurangen 

kan du hitta allergianpassad 

mat. För synskadade hålls 

muntliga presentationer vid 

matning. För barnen finns 

även Barnens Zoo, där man 

kan få gå in och klappa och 

känna på djuren. 

Höstlovet: På höstlovet håller 

djurparken öppet 10.00- 

16.00. 

www.boraszoo.se 

Skansen, Stockholm 

Skansen är i grunden inte så 

tillgängligt. Det är backigt 

med många grusvägar, men 

huvudstråken är asfalterade 

liksom gångarna runt djuren. 

Alla entréer är handikappanpassade, 

men Sollidsporten 

rekommenderas. Därifrån 

kan man ta bergbanan (som 


är anpassad för rullstolar) 

upp till Skansens höjder. Vid 

huvudentrén finns en handikapphiss 

som tar besökarna 

uppför den första stora trappan. 

Ramper har uppförts 

vid k-märkta otillgängliga 

byggnader där det går. Vid 

shower och föreställningar 

ordnas speciella handikappplatser, 

men inga hörslingor 

finns. 

De flesta restauranger och 

caféer är tillgängliga. Vissa är 

svårtillgängliga på vintern 

eftersom de ligger i kulturhus 

som inte är anpassade. 

Personal är utbildad i 

första hjälpen. Det finns ett 

vilorum att tillgå om detta 

behövs. 

Dagligen anordnas 

mat ningsturer med djurvårdare 

som berättar om djuren. 

Skansen har också en 

kontakthage, där barn får 

träffa djuren och klappa och 

känna på dem. 

Höstlovet: I år firar man 

”Rovdjurens tid” under 

höstlovet och aktiviterna 

följer det temat. Barn får 

känna på olika pälsar och 

titta på spår. Öppetider 

höstlov: 30-31 oktober: 

10.00-16.00. 1-3 november: 

10.00-15.00. 4-5 november: 

10.00.16.00 

www.skansen.se 

Nordens Ark 

Nordens Ark är en djurpark 

med ett 60-tal utrotningshotade 

djur. Målet med parken 

är att skydda och bevara 

djuren och att ge allmänheten 

möjlighet att få se dem. 

Assistent följer med in 

gratis och ingången är flera 

meter bred. Anläggningen är 

väldigt kuperad, men går att 

ta sig fram med hjälp av 

assistent (om rullstolsbunden). 

Stängsel varierar i form 

och kan vara svårt att se 

igenom i vissa fall. 

I parken finns inga attraktioner 

förutom barnstationer, 

där barn till exempel får 

krypa in i rävgryt eller en 

fågelholk, för att upptäcka 

djurens liv. Detta kan vara 

krångligt för rörelsehindrade 

barn. Men parken erbjuder 

andra barnaktiviteter som att 

leta siluetter i skogen, gissa 

på sädesslag och frågetävlingar. 

Runt om i parken finns 

ingen personal, endast på 

caféerna och vid informationsstunder 

om djuren. 

Restauranger har trösklar, 

men lister har placerats ut för 

att underlätta. Om man är 

allergisk föreslår parken att 

man kontaktar dem i förväg 

och beställer specialmat. 

Nordens Ark rekommenderar 

att man tar med sig en 

kikare för att lättare kunna se 

djuren och att man planerar 

att var där i två till tre 

timmar. Barnstationerna 

som är utposterade i hela 

parken har något för alla 

barn, där kan man lukta, 

känna, se och höra. 

För synskadade barn kan 

lantgården vara roligast. Där 

kommer man djuren närmare 

än de som rör sig ute i 

skogen. Parken är inte 

stimmig men saknar vilorum 

(dock finns möjlighet att dra 

sig undan om man talar med 

personal). 

Höstlovet: Parken håller 

öppet 10.00-16.00 och 

erbjuder samma aktiviteter 

som vanligt. 

www.nordensark.se 

Tomteland, Mora 

Här får ditt barn träffa 

Tomten och hans nissar, kika 

in i Tomtens verkstad och 

mycket annat. 

Anläggningen har flera 

hus man kan besöka, bland 

annat Tomtens hus och 

Tomtens verkstad. Dessa är 

tillgängliga så långt att man 

kommer in på undervåningen. 

Till övervåningen går 

trappor och för den som 

inte kan ta sig uppför 

trappor, blir endast halva 

husen tillgängliga. 

Restaurang Rudolf är 

tillgänglig och utlovar 

allergianpassad mat. Ett bra 

tips är att äta i verkstaden, 

där det finns mer plats och 

en liten servering med bland 

annat ett Pannkakeri. 

Om man vill åka till 

Tomteland när det är lite 

lugnare, kan en vardag under 

vintern vara ett klokt 

alternativ. Överallt på 

området finns nissar som 

gärna hjälper till om du har 

några frågor. 

Tomteland rekommenderar 

sina gäster med funktionshinder 

att gärna ringa 

och förboka sitt besök, 

eftersom de då kan planera 

för att ert besök ska bli så bra 

som möjligt. Det är möjligt 

att boka en egen nisse som 

guide för sitt besök. Detta är 

populärt bland grupper, då 

barnen tillsammans med sin 

nisse får längre tid med 

Tomten. 

Höstlovet: Tomteland har 

stängt under höstlovet. Några 

veckor senare öppnar de igen 

och kan då vara ett perfekt 

utflyktsmål under vinterhalvåret. 

www.santaworld.se

Kolmårdens djurpark 



profilerar sig som en heltillgänglig 

park. Parken är 

certifierad som tillgänglig av 

organisationen Turism för 

alla (www.turismforalla.se). 

Det är viktigt att alla besökare 

ska få möjlighet att 

upp leva allt till max. Sedan 

fem år tillbaka har Kolmården 

en lekpark, Kulmården, 

som är en av Sveriges bäst 

anpassade lekparker. 

För den som inte orkar ta 

sig runt parken finns möjligheten 

att köra genom parken. 

I parken finns åtta olika 

hållplatser där man kan 

parkera. Det enda som 

behövs är att körtillstånd, fås 

vid kassan. Kolmårdens har 

inte gratis entré för assistent. 

Ramper finns vid Vildmarkshotelletslinbanestation 

och vid entréerna till 

teaterscener och restauranger. 

De flesta restaurangerna 

inom anläggningen har 

allergianpassad mat och 

vegetariska alternativ och 

mjukglassen som säljs är 

laktosreducerad. 

För synskadade finns 

guidade turer genom 

Safari parken. Åker du i egen 

bil finns kassettband eller cd 

att låna med inspelad 

guid ning. Bamseteaterns 

shower innehåller mycket 

ljud och teatern är möjlig att 

följa via hörseln. På Barnens 

Lantgård kan barn klappa 

och känna på djuren. Hör - 

selslingor finns vid uppvisningar 

i Delfinarium och vid 

rovfåglarna och det är även 

på gång hos elefanterna. 

Höstlovet: Kolmården håller 

öppet under höstlovet. 

www.kolmarden.com 

...och några alternativ till flyget 

A 

tt kunna resa fritt 

inom Sverige är en 

önskan för många. 

SJ har försökt anpassa sina tåg 

så långt som möjligt. På alla 

X2000 och de flesta Intercity 

finns rullstolslyft. På nattågen 

finns även större hytter med 

plats för rullstol. Ledsagning 

går att beställa 

utan extra 

kostnad som 

rörelsehindrad 

och synskadad. 

Denna 

ledsagare 

hjälper 

personen till den rätta platsen 

på tåget, annan ledsagare kan 

sedan möta upp på avstigningsplatsen. 

Synskadad kan 

även få maten serverad vid sin 

plats. För allergiker finns 

pälsdjursfria vagnar och det 

är möjligt att få specialmat i 

första klass. För hörselskadade 

finns hörselslingor på 

många stationer och stationerna 

brukar vara tydligt 

skyltade. 

Med egen bil får man själv 

kontroll över resan och kan 

■ Boka alltid resan med 

säljare. Detta på grund av 

att resebolaget måste veta 

exakt vilka särskilda 

behov du har för att göra 

resan så bekväm som 

möjligt för dig. 

■ Hävda dina rättigheter. 

Vid flygresa har ditt barn 

rätt till en mängd olika 

sorters assistans. 

■ Lånerullstol på 

flygplatsen. 

■ Om barnet har ett 

funktionshinder, har ni rätt 

att gå på planet före övriga 

resenärer, för att i lugn och 

ro kunna installera er på 

era rätta platser. 

■ Nötter ska plockas bort 

från planet om ditt barn är 

allergiskt, men du måste 

meddela researrangören 

redan vid bokningen. 

■ För person som behöver 

ledsagning på flygplatsen, 

ska detta finnas. 

stanna och pausa så fort det 

behövs. Lennart Lindqvist, 

psykolog och pappa till ett 

barn med neuropsykologiskt 

funktionshinder, berättar att 

det i många fall kan vara ett 

bra alternativ att ta buss eller 

bil även vid utlandssemestrar. 

Resan kan bli lugnare. 

”Att resa är precis lika härligt för 

funktionshindrade. Det viktigaste 

är att du har koll på ditt barns 

särskilda behov.” 

Då minimerar man även 

risken för stress, som kan 

bidra till raseriutbrott, att 

man tappar bort saker eller 

att barnet kommer bort. 

Tillgänglighet blir ett alltmer 

viktigt konkurrensmedel på 

den kommersiella marknaden. 

Flygbolagen har insett 

betydelsen av att vara 

tillgängliga för alla.Lågprisflygen 

ligger efter men i 

fram tiden kommer förhoppningsvis 

även de erbjuda 

Tips inför resan med ditt barn med funktionshinder 

■ Skicka ett brev till 

flygbolaget innan du ska 

resa, så att du är säker på 

att personalen är med - 

veten om att du och ditt 

barn kommer och att de 

vet hur de ska hantera ditt 

barns särskilda behov. 

■ Ring för att dubbelkolla. 

Ring flygplatsen dagen 

innan avresa och dubbelkolla 

att de vet att ni 

kommer. Det är alltid 

bättre att ge för mycket än 

för lite information. 

■ Skaffa läkarintyg. 

Om ditt barn behöver ta 

med sig starka mediciner, 

kolla upp om det krävs 

läkarintyg för dessa och 

skaffa det. Ett speciellt 

läkarintyg för flygning 

med mediciner krävs. 

Mediciner ska alltid tas 

med i handbagaget och 

intyget måste vara med, så 

att du inte riskerar att fastna 

i en kontroll. 

■ Packa in eventuell rullstol 

ordentligt och ta bort 

lösa delar. Det kan spara 

många tårar på vägen. 

tillgänglighet för alla. På alla 

flygplatser erbjuds assistans 

till den som behöver och 

personal gör sitt bästa. 

Nöjesfält och djurparker 

runtom i Sverige har insett 

att tillgängligheten behöver 

förbättras och kommer 

förhoppningsvis 

arbeta med detta 

de nästkommande 

åren, vi ska 

trots allt ha ett 

tillgängligt Sverige 

år 2010 enligt 

Riksdagen. 

De Handi kappades Riks förbund, 

DHR, ger varje år ut en 

resekatalog med tillgängliga 

hotell runt om i världen men 

främst chartermålen i Europa. 

För dig som letar efter hotell 

utan trösklar, tillgängliga 

toaletter eller pooler med 

nedrullningsramper, är detta 

en perfekt katalog att börja 

leta i. ● 

Katalogen finns att beställas 

på DHR:s hemsida 

www.dhr.se. 

”Skicka ett brev till fl ygbolaget innan du 

ska resa, så att du är säker på att personalen 

är med veten om att du och ditt 

barn kommer och att de vet hur de ska 

hantera ditt barns särskilda behov.” 

■ Gör det bästa av din 

resa! 

■ Det blir inte alltid som 

man tänkt sig. Men med 

lite fantasi och tålamod 

löser det mesta sig utan 

större problem. Se 

möjligheterna, istället för 

att bli irriterad. 

■ Alla barn är unika och 

har sina särskilda behov, 

därför är det viktigt att 

du innan resan sätter dig 

ner och funderar ut vad 

som kan bidra till 

problem. 



Kul med 

höstlov på 

Moderna 

Museet Maria 



På Moderna 

museet får 

alla barn 

vara bäst. Hit 

kommer 

barn i alla 

åldrar, med 

eller utan funktionshinder 

och tittar på konst och målar 

tillsammans. På höstlovet 

bjuder museet in barn till 

dagliga målaraktiviteter med 

afrikanskt tema. Stundande 

utställningen Africa remix, 

med premiär 14 oktober, står 

som grund för arbetet och 

tanken är att barnen ska 

inspireras av de afrikanska 

konstnärerna. 

På höstlovet kommer här 

hända massa spännande 

saker, säger Maria Taube, 

intendent och ansvarig för 

Moderna museets barnverksamhet. 

Vi sitter runt ett enormt 

målarbord i barnens verkstad 

på Moderna museet. I 

samma rum sitter Hillevi 

Berglund och Malin Hillberg 

och förbereder museets nya 

projekt; ett synskadekit. De 

skapar en gipsmodell av en 

del av ett konstverk av 

Salvador Dalí. En stor fot är 

utskuren och längst ner till 

höger om foten har Malin 

byggt om en nöt till en liten 

vagga. 

– Får jag känna! säger 


Maria Taube med entusiasm 

och kan inte hålla fingrarna 

borta från det mjuka tyget 

som ligger i ”vaggan”. 

Detta och andra modeller 

av konstverk ska användas i 

samband med speciella 

synskadevisningar på museet 

då besökarna får känna på 

modeller av utvalda konstverk. 

I framtiden ska man 

även kunna ta fram dessa vid 

vanliga visningar om någon 

besökare är synskadad. 

Maria Taube är 

stolt över verkstaden 

för barnen, som 

sedan museets start 

haft en viktig roll i 

museet. Här står 

barnens kreativitet i 

centrum och Maria 

Taube framhåller att 

de välkomnar alla 

barn och bara blir 

glada om barn med funktionshinder 

besöker dem. 

– Vi har alla förutsättningar 

här. Vi befinner oss i 

nybyggda lokaler som är helt 

handikappanpassade och vi 

arbetar med bildens språk. 

Det kan alla barn på ett eller 

annat sätt, säger hon. 

Hon berättar om en flicka 

som besökte museet och 

verkstaden tillsammans med 

sin skolklass. Flickan var i 

sjuårsåldern och cp-skadad. 

Hon hade stora svårigheter 

att göra sig förstådd bland 

sina klasskamrater och ritade 

inga bilder som föreställde 

något - trodde man. Hon 

målade en stor bild med ”en 

massa olika färger och 

klumpar”, som Maria 

uppfattade det. Men när 

flickans assistent hjälpte till 

att tolka vad flickan ville säga 

visade det sig att hon målat 

sitt sommarland, med 

blommor, hus och vatten. 

– Det får en att 

förstå vilka 

fördomar som 

finns hos 

människor. Den 

här flickan var 

helt klar i 

huvudet, men 

fånge i sin egen 

kropp. Det är 

smärtsamt att 

se, men samtidigt 

fantastiskt 

när vi märker hur glada 

barnen blir av att få vara här, 

säger Maria Taube. 

African adventure 

av Jane Alexander. 

Taube vill att alla barn ska besöka 

Moderna museets verkstad. 

Nu på höstlovet arrangeras 

dagligen konstaktiviteter för 

barn. Från klockan 12 varje 

dag, utom måndag då museet 

är stängt, får barn gratis följa 

med på en timmeslång 

visning av utställningen 

Africa remix. Efter detta går 

man till verkstaden och 

skapar efter egna idéer. 

Utställningen Africa remix är 

den hittills största utställningen 

med afrikansk 

samtida konst som visas 

utanför Afrika. 

– Sedan använder vi oss av 

material de sett konstnärerna 

använda till sina konstverk. 

Ett konstverk består av 

kapsyler och ett kommer 

vara omgärdat av afrikansk 

sand. När vi går till verkstaden 

kommer det att finnas 

kapsyler och sand att använda 

till barnens egna konstverk. 

Barn med synskada 

som besöker oss kommer 

förhoppningsvis också ha 

möjlighet att känna på några 

av konstverken, berättar 

Maria Taube. 

Temat utgår från den 

afrikanska utställningen, 

men barnen får måla precis 

vad de vill. I verkstaden finns 

allt roligt som den lille 

konstnären kan tänkas 

behöva. Målarfärger, stora 

papper, textilier, lera, pärlor 

och träpinnar. På golvet står 

även ett akvarium som man 

kan sitta vid en stund om 

man vill ta det lite lugnt. 

I verkstaden är stämningen 

glad och trevlig. De tre 

kvinnorna småpratar om 

synskadeprojektet och 

minnen från barn som 

besökt dem. Många fina minnen 

ploppar upp från barn 

med särskilda behov.

– En mamma kom med ett 

barn som hade aspergers 

syndrom. De andra barnen 

kunde oftast inte förstå 

honom på grund av att han 

blev så stressad när han 

skulle säga något och inte 

klarade av att vänta på sin 

tur. Så varje gång jag skulle 

prata med honom eller såg 

att han ville säga något 

plockade jag upp honom i 

famnen så att han blev lugn 

och kunde prata. De andra 

barnen förstod vad han ville 

säga och han kände sig 

lugnare när han märkte att 

kommunikationen gick 

lättare, berättar Maria Taube. 

Hon tror att Moderna 

mu seets verksamhet kan ha 

stor betydelse för barn som 

vanligen har svårt att hävda 

sig i skolan. 

– I dagens skola fokuserar 

man på talets kunskap och 

kommunikation. Man 

glömmer bort att det finns 

andra uttrycksformer. Hit 

kommer barnen och nästan 

alla hittar en passande 

uttrycksform och de får 

känna att de är bäst för en 

dag. Det är otroligt givande 

och lärosamt för oss att träffa 

så många unika barn, 

samtidigt som att det är 

fantastiskt att se hur ett 

inåtriktat barn visar upp 

fantastiska konstverk och hur 

ett barn med koncentrationssvårigheter 

lugnar ner sig och 

glatt går in för sitt konstverk, 

säger Maria Taube. 

Alla möjligheter finns för 

alla barn att besöka verkstaden. 

Moderna museet 

erbjuder skolklasser privata 

visningar och håller i 

konstkurser. Men de blir fort 

uppbokade. Sedan en tid 

tillbaka håller museet i en 

konstkurs för vuxna personer 

med kognitiva funktionshinder. 

Detta är en kurs för dem 

som aldrig fått möjlighet att 

måla på riktigt tidigare och 

vill lära sig mer om konst. 

Prova på-tillfällen hålls i 

slutet av september och i 

början av oktober. 

Maria Taube och hennes 

medarbetare skulle gärna 

starta kurser för barn med 

funktionshinder om efterfrågan 

fanns. 

Det är svårt att nå ut till barnen 

menar hon. Men de vill 

först och främst blanda alla 

barn i de vanliga kurserna för 

att öka för ståelse hos barn att 

alla är olika. 

Moderna museet är ett 

museum med ständigt mål 

att förnya sig själv. I verkstaden 

hamnar barnen i 

centrum och deras tankar 

och fantasier ges fritt 

utrymme med konsten. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Både stora och små har möjlighet att träffa nya och 

gamla vänner. Som förälder får du tillfälle att dela 

erfarenheter med andra vuxna. 

Svenska kyrkan vill göra det möjligt för barn i 

behov av särskilt stöd att delta i verksamheten. 

Välkommen att kontakta din församling så får du 

reda på vilka aktiviteter som finns där du bor. 

 

Närhet 

Förtroende 

Respekt 

Furuboda Assistans erbjuder personlig 

assistans där du bor. Assistansen ges 

utifrån ett helhetstänkande med respekt 

för människovärde och personlig 

integritet. 

044-781 48 50 

www.furubodaassistans.se 

 




föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter 

för funktionshindrade. Ju fl er som kräver idrottsmöjligheter 

på hemorten, desto större blir utbudet. 

Släpp in dina barn i idrotts- och fritidsaktivitetsvärlden. 

Läs vårt tema och inspireras. 



M 

ånga tjatar om att barn och ungdomar 

måste sluta sitta hemma 

framför teven och datorn. Men 

en grupp unga har många glömt. Några 

som aldrig behöver röra på sig för att de 

inte kan eller har förutsättningarna. Man 


till och med förespråkar att de ska ta det 

lugnt och man ”befriar” dem från skolgymnastiken. 

Barn och ungdomar med funktionshinder 

hamnar utanför den vanliga idrotten 

och vissa får aldrig chansen att ta reda 

på om de skulle gilla den eller ej. 

Anders Östnäs, sociolog på Lunds universitet, 

har forskat om handikapp idrott. 

Han menar att Sverige satsar alltför lite 

på motion och idrott för funktionshindrade. 

Unga med funktionshinder får 

sjukgymnastik och medi ciner samtidigt 


att idrott är den bästa friskvården som 

finns för barn och ungdomar med funktionshinder. 



går att få någon annanstans. 

Trots det är det få rehabiliteringscenter 

som satsar på vanlig idrott som en del av 

verksamheten. Enligt Anders Östnäs är 

det inte en ekonomisk fråga utan ett attitydproblem. 

Man tenderar att se idrotten 

enbart som något tävlingsinriktat, inte 

som en plattform för motion. 

Barn med funktionshinder som får 

idrotta mår bättre psykiskt eftersom de får 

vara med i en gemenskap och känna sig

Här får 

alla en 

sportslig 

chans! 

bra. Det handlar inte om att vara bäst, 

tävla och slå rekord. Idrotten handlar 

om att övervinna sina egna hinder. 

Sverige borde satsa mer på idrott för 

sina barn och ungdomar med funktionshinder. 

Det anser även Lars Kristén, 

universitetslektor på Högsko lan i 

Halmstad, som sedan 1993 forskat 

kring barn och ungdomar med rörelsehinder 

och idrott. Vad som krävs för 

att öppna idrottsförbunden för alla, är 

en engagerad idrotts- och hälsokonsulent 

i varje distrikt, som kan hjälpa 

föreningar att förbättra tillgängligheten 

och utbilda om olika funktionshinder. 

Detta för att förebygga rädslan 

för barn med funktionshinder och deras 

specifika behov. Då skulle integrationen 

av barn med funktionshinder 

kunna ta fart över hela landet. 

Ett bra första steg när man som förälder 

ska hitta en idrott åt sitt barn är 

att låta barnet besöka någon av de 

idrottsskolor som finns runt om i landet. 

– De välkomnar alla barn med funktionshinder 

att komma och prova, så 

att de kan ta reda på vilka idrotter de 

gillar och gå vidare till en idrottsklubb, 

berättar Åsa Llinares, sociolog och 

själv aktiv inom handikapp idrotten. 

En bra idrott att börja med är simning, 

eftersom det ger en bra grund och ser till 

att hela kroppen används, vilket i sin tur 

resulterar i att barnen lär sig använda sina 

kroppsdelar. 

– Att börja idrotta kan vara en investering 

för livet, säger Åsa Llinares. 

Lars Kristén har varit ansvarig 

för två projekt tillsammans med 


hänt mig och 

min son.” 

A 



bort i fyra år kändes 


Men det blev det bästa 



John gick fyra år på idrottsgymnasiet i 

Bollnäs, där fick han spela fotboll, gå i skolan 



och bor i ett gruppboende i Stockholm. 





började spela fotboll i Djurgården IF:s 


i kontakt med Bollnäs idrottsgymnasium. 

– Vi letade efter alternativ och Bollnäs 






han salig. 

– Vi kontaktade kommunen och sa att vi 



ansåg sig ha rätt resurser här i Haninge och vi 










honom. 

– Lärarna på skolan är kompetenta och 

bryr sig verkligen om sina elever. John fick i 

princip tre års skola i att klara sig själv. 




honom att hitta en praktikplats. Än i dag har 


– När de är på besök i Stockholm brukar de 


Att släppa i väg sitt barn i tre år till en skola 

långt bort var svårt. Första året var fyllt av 

ångest, menar Anette. 

– Veckorna var som den där konstant 

jobbiga, trötta måndagsmorgonen och 

skolloven var som den efterlängtade helgen. 

Ändå tycker Anette att det var det bästa 

som hänt John. Det gav så mycket att det 

vägde upp det faktum att det var jobbigt att ha 

sin son så långt borta. 


kraft 

TEMA IDROTT 


idrottsetablissemanget i Halland. 

Det ena under åren 1996-1998 och 

det andra 2000–2003. Med hjälp av Allmänna 

Arvsfonden gav man stöd till föreningar 

som tog emot barn i åldrarna 7– 

15 år med rörelsehinder och såg till att 

barnen blev integrerade i den vanliga 

idrotten. Föreningar som brukade säga 

nej till barn med rörelsehinder med argument 

som ”vi har inte kunskapen och förmågan” 

öppnades. 

Barn och föräldrar intervjuades. Lars 

Kristén säger att barnen berättade om 

sex viktiga fördelar med idrottsaktiviteterna; 

de fick kamrater, de lärde sig något 

nytt, de blev ”någon”, de fick komma 

ut i naturen, de blev starkare och de hade 

roligt. 

Föräldrarna betonade främst att deras 

barn fått en god hälsa, bättre social gemenskap 

och lärt sig nya saker. De var 

väldigt positiva till projektet och ansåg att 

deras barn hade blivit piggare och aktivare. 

Samtidigt kunde man tydligt se att engagemanget 

från föräldrarnas sida måste 

vara större med ett rörelsehindrat barn, 

det krävs extra tid och mer resurser. 

Svenska Handikappidrottsför bundet, 

SHIF, samlar alla handikappidrottsorganisationer 

i Sverige. Om man som förälder 

vill hitta en passande idrott till sitt 

barn i sin hemort, är SHIF en bra startpunkt. 

Genom SHIF:s hemsida kan man 

slussas vidare till kontaktinformation 


– Att börja idrotta kan vara en investering 

för livet, säger Åsa Llinares. 

för de olika distrikten i landet. De har 

också information om alla officiella handikappidrotter 

i Sverige. 

Sverige är uppdelat i 21 handikappidrottsdistrikt 

med varierande utbud av 

idrotter. Ett 20-tal idrotter finns under 

SHIF som egna handikappidrotter och 

elva idrotter finns integrerade i ”vanliga” 

förbund. 

Största handikappidrottsförbundet är 

Västergötland, som de senaste tio åren 

satsat mycket på handikappidrott för 

barn och ungdomar. 

Man brukar dela upp handikappidrotten 

i tre grupper; rörelsehindrade, utvecklingsstörda 

och synskadade. Döva 

har ett eget idrottsförbund, Sveriges dövas 

idrottsförbund. 

De idrotter som finns under SHIF är anpassade 

för olika sorters funktionshinder. 

Fotboll spelas bara av utvecklingsstörda 

(även om det finns ideella organisationer 

som erbjuder fotboll för alla), 

kälkhockey erbjuds bara rörelsehindrade, 

goalball är de synskadades idrott och 

friidrott kan utövas av alla tre grupperna. 

Dessa regler gäller främst för tävlingsinriktad 

sport. När tävlingar ska anordnas 

måste alla spela på samma villkor, 

därför blandas inte utvecklingsstörda 

med till exempel rörelsehindrade. 

Enligt Helene Stjernlöf, press- och informationsansvarig 

på SHIF, kan barn 

med funktionshinder också engagera sig 

i den vanliga idrotten. Det kan fungera 

alldeles utmärkt, men ofta kommer man 

till en punkt då man inte längre hänger 

med. Då är det viktigt att det finns alternativ, 

klubbar där man kan få spela och 

känna sig lika bra som alla andra. 

SHIF:s mål är att hålla nere kostnaderna 

för handikappidrotten. Kostnadstrycket 

för föräldrar till barn med funktionshinder 

är oftast högre och man 

lyckas med hjälp av bidrag och sponsorer 

pressa kostnader för medlemsskap, 

tävlingar och redskap. Redskap som tävlingsrullstolar 

kan dock kosta mer än 

”vanliga” idrottsredskap, men finns ofta 

att låna. Mer information 

om det finns på 

SHIF:s hemsida. 

Alla som Föräldrakraft 

talat med vittnar om det 

otroliga självförtroendet 

som barn får genom 

idrott. Men det är svårt 

Lars Kristén: 

Idrott ger 

barn kamrater. 

för handikappidrottsföreningarna 

att nå ut till 

intresserade barn och 

ungdomar. Reha biliteringscentrum 

får inte 

lämna ut någon information och många 

unga går integrerade i den vanliga skolan. 

Idrottsföreningarna gör sitt bästa genom 

att sätta upp lappar på skolor och 

rehabmottagningar, men Anders Ohlsson, 

grundare av Totalskidskolan, hävdar 

att det ändå är svårt att nå ut till barnen. 

Ofta beror det på att föräldrar och 

vårdpersonal är rädda för att släppa iväg 

sina barn på strapatser då de ska röra på 

sig. Många är oroliga för att barnen ska 

skada sig. 

Men både Anders Ohlsson och Åsa 

Llinares hävdar att det är bra för barnen 

att röra på sig och utsättas för lite hinder, 

precis som barn utan funktionshinder 

som får springa runt och slå sig, stup i 

kvarten. Det är ofta inte farligare för ett 

funktionshindrat barn att tumla runt på 

gräsmattan. 

Hårda prioriteringar. Enligt Anders 

Östnäs finns en hierarki inom handikappidrotten. 

Visionen är att alla ska få 

vara med och att breddverksamheten 

ska vara viktigast, men på grund av små 

resurser måste man prioritera. Precis 

som i ”vanliga” idrottsförbund går mest 

resurser till de som presterar bäst. Anders 

Östnäs pekar också på en hierarki inom 

de tre grupperna. 

Högst hamnar de rörelsehindrade, 

som har högst status och till och med 

fått vara med i OS med uppvisningsgrenar, 

exempelvis rullstolslopp som nu 

diskuteras att tas in som en riktig olym- 

Fakta idrottsskolor 

■ Projektet med idrottsskolor startade 1999 

som en reaktion mot en, enligt SHIF, 

försämrad fysisk aktivitet bland unga 

funktionshindrade. 

■ Annika Fornell, projektledare för SHIF:s 

idrottsskoleprojekt, menar att integreringen 

av barn och ungdomar i den vanliga skolan 

varit positiv, men att den också fört med sig 

att barnen ibland inte får vara med på 

skolgymnastiken eller följa med på utflykter 

och friluftsdagar. Detta på grund av 

begränsad kunskap hos personal. 

■ Idrottsskolorna är ett komplement som 

gör idrott tillgänglig för barn med alla sorters 

funktionshinder. Annika Fornell menar att 

projektet varit oerhört viktigt. 

Mer information 

■ www.handikappidrott.se (SHIF) 

■ www.svenskdovidrott.nu (Sveriges dövas 

idrottsförbund) 

■ www.hh.se/snafa (SNAFA)

pisk gren till OS i Kina. På andra plats i 

hierarkin hamnar de synskadade och 

längst ner de utvecklingsstörda. 

Enligt Anders Östnäs satsas det minst 

på de utvecklingsstörda på grund av att 

de även på andra plan är längst ner på 

statustrappan. Idrotter för utvecklingsstörda 

kräver ett större engagemang från 

föräldrarnas sida. Men han hävdar att 

det är viktigt för alla barn med funktionshinder 

att få möjligheten till ett liv 

med motion. 

Det börjar dock bli bättre, menar Anders 

Östnäs. Man börjar nu få upp ögonen 

för handikappidrottens betydelse. 

Vissa rehabcenter med idrott som en del 

av verksamheten finns idag i Sverige, till 

exempel Rekryteringscentrum vid 

Bosön och Frösunda Center vid Solna. 

Nätverk ska få fart. Lars Kristén menar 

att alltför få rörelsehindrade barn blir 

engagerade i idrotten varje år. Kunskaperna 

faller i glömska. Han har därför 

startat upp SNAFA, Svenskt Nätverk för 

Anpassad Fysisk Aktivitet. Fler än 350 

idrottslärare, idrottspedagoger, sjukgymnaster, 

specialister och forskare anordnar 

konferenser och fungerar som en 

kanal för utbyte av tankar och idéer. 

Ågrenska är en unik, utvecklande mötesplats 

och ett nationellt kompetenscentrum. Vi bedriver 

verksamheter utifrån ett helhets- och livsperspektiv 

för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder, 

deras anhöriga samt professionella. Vi skapar 

förutsättningar för utveckling och ett optimalt liv. 

10 enkla steg Så här kommer du igång 

1. Kontakta SHIF, Svenska 

Handikappidrotts förbundet, 

eller SDI, Sveriges Dövas 

Idrottsförbund, som slussar 

dig vidare till rätt distrikt. De 

kan hjälpa dig att ta reda på 

vad för sorts handikappidrottsföreningar 

som finns i din 

hemort. 

2. Låt ditt barn först prova en 

grundläggande idrott som 

sätter hela kroppen i rörelse, till 

exempel simning. För de barn 

som inte kan börja i simskola 

från början, finns en speciell 

metod, Halliwick. Detta är ett 

bra sätt att börja, då barnen 

”blir vän” med vattnet. 

3. Du kan också börja med 

att vända dig direkt till en 

idrottsskola. De finns 

utspridda i landet, distrikten 

kan hjälpa dig med vidare 

information. På idrottsskolorna 

får barnen testa olika 

sorters idrotter och kan hitta 

det de själva tycker är roligt. 

4. Engagera dig i barnets 

idrott. Se inte idrotten som en 

avlastning för dig som 

förälder, utan som en 

investering i livskvalitet för 

ditt barn. Många föräldrar har 

redan fullt upp, men att satsa 

på idrott kan förenkla 

vardagen i övrigt. Barnet får 

självförtroende och blir mer 

självständigt. 

5. Om du är intresserad av 

att integrera ditt barn i vanliga 

idrotter, kontakta föreningarna 

som finns på din hemort. Ge 

inte upp om föreningar inte vill 

ta emot ditt barn på grund av 

rädsla. Informera föreningen 

om funktionshindret och ha en 

plan för hur man kan anpassa 

eller förenkla idrotten för ditt 

barn. 

6. Bli inte orolig för extra 

kostnader. Hjälp me del är dyra, 

men finns att låna och går att 

söka bidrag för. Det kan 

föreningarna och distrikten 

hjälpa till med. 

7. Hjälp till att motivera ditt 

barn, så att det kan övervinna 

sina gränser med ditt stöd. 

Var inte rädd för att ditt barn 

ska komma till skada, barnet 

är omgiven av kunnig 

personal. Begränsa inte ditt 

barn med dina egna rädslor! 

8. Ställ krav på att ditt barn 

ska sköta sig. En del av 

idrottsverksamheten är att 

man lär sig ta hänsyn, vänta 

på sin tur och träna social 

kompetens. En viktig kunskap 

för ditt barn i framtiden. 

9. Glöm inte att ha koll på 

medicinering och att prata 

med doktorn om eventuella 

risker med idrottandet. 

Historik idrott under ett halvt sekel 

1959 kom den första riktiga satsningen på den svenska 

handikappidrotten, Solnaspelen. 1962 började DHR (De 

handikappades riksförbund) engagera sig i handikappidrotten. 

År 1969 i maj startades så SHIF, Svenska 

handikappidrottsförbundet, på initiativ av Alf Nygren 

(handikappidrottskonsulent DHR) och Bengt Nirje 

(ombudsman FUB, föreningen för utvecklingstörda barn). 

Ågrenska Familjeverksamheten 

Familjeverksamheten vänder sig i första hand till familjer som har 

barn med sällsynta diagnoser. Vi arrangerar 20 familjevistelser 

per år. 

Planerade vistelser under 2006 

Cri du chat syndrom 2-6 oktober 

Limb-Girdle syndrom 9-13 oktober 

Sallas sjukdom 23-27 oktober 

Svår epilepsi barn 7-11 år 6-10 november 

Tuberös skleros 20-24 november 

Kabuki syndrom 4-8 december 

Preliminära vistelser under 2007 (fler tillkommer) 

Sotos syndrom 19-23 mars 

Mitokondriella sjukdomar 7-11 mars 

Dystrofia myotonika 22-26 oktober 

Är du intresserad? Ring Maria Svensson eller Inger Fabo, 

tel: 031-7509146, e-post: agrenska@agrenska.se 

Ågrenska Assistans - mer än ett vanligt assistansbolag 

Efter nästan 20 års arbete med vår Familjeverksamhet startade nyligen 

Ågrenska Assistans. Genom vår Familjeverksamhet har flera tusen 

familjer erbjudits strategier för att bättre bemästra sin situation. Vi 

har inlett ett samarbete med HSO i Göteborg för att försäkra dig om att 

assistansverksamheten har högsta kvalitet och hela tiden utvecklas. 

Nyfiken på vad vi kan göra för dig? 

Ring 031-7509156 och tala med Henrik Olsson, 

email: assistans@agrenska.se 

www.agrenska.se 

031 - 750 91 00 


Kor 

Ander

TEMA IDROTT 

ycirkusen Cirkus Cirkör 

ger alla möjligheten 

att gå cirkusskola. Barn 

med funktionshinder 

upptäcker att de kan 

göra cirkuskonster och 

rullstolsburna barn går på lina. Enligt 

Cirkus Cirkör finns inga gränser. Allt går 

om man får rätt stöd. Men föräldrarna 

har hittills visat svagt intresse. 

– Ofta sitter begränsningarna hos föräldrarna, 

inte hos barnen, säger läraren 

Magnus Jonsson. 

Kulturhuset Rotemannen i Botkyrka har 

cirkusskolan som är öppen för alla. 

– Här bryr vi oss inte om vad barnen 

har för funktionshinder, vi ser dem som 

individer och ställer samma krav på alla 

och låter alla prova på allting, oavsett 

förutsättningar, berättar Magnus Jonsson. 

Cirkus Cirkör startade en cirkus för 

döva redan 1998. Sedan dess har cirkusen 

varit igång i Trelleborg och haft läger 

för barn i Södertälje, Östersund, Göteborg 

och nu senast i Stockholm. Nu har 

cirkusen och dess satsning på funktionshindrade 

slagit sig ner i Botkyrka söder 

om Stockholm. 


kraft 

Cirkus Cirkör gör alla barn till cirkusstjärnor, rullstolsbundna går på lina och alla lär sig social kompetens. 

Nedslag Cirkus Cirkör 

”Föräldrarna är 

Cirkusen vill ha fl er elever som vill spränga gränserna. 



N 

Cirkus Cirkörs mål är att ge barnen 

möjlighet att spränga sina egna gränser. 

Barnen får testa det som de aldrig trodde 

att de skulle klara av – och klarar det. 

Cirkuslärarna är endast pedagoger och 

inte utbildade inom medicin och vet inte 

vad barnen har för funktionshinder. 

Enligt Magnus Jonsson ger det dem en 

öppnare syn på vad barnen klarar av: 

– Vi ställer samma krav på alla. Kommer 

det in ett rullstolsbundet barn och vi ska 

gå på lina, då ska alla gå på lina. Han eller 

hon kanske behöver två medhjälpare 

som håller vid sidorna, men barnet känner 

i alla fall linan under fötterna, barnet 

har gått på lina och kommer hem med 

gladare humör och stärkt självförtroende, 

säger Magnus Jonsson. 

Lärarna ställer också krav på att barnen 

visar hänsyn och uppför sig. En del 

av arbetet är att lära barnen social kompetens. 

– Här visar vi hänsyn, säger Magnus 

Jonsson till barnen. Är det någon här 

som vet vad hänsyn betyder? Det är när 

man inte är dum. Man sparkar inte på 

någon, man knuffar inte någon och man 

mobbas inte. Det gör vi inte här. Vi är inte 

rädda för att skicka ut någon av er om 

ni inte uppför er, varnar Magnus. 

Han berättar att barn med funktionshinder 

ofta är roligast att jobba med ef- 

tersom de är så öppna för nya saker. De 

är inte rädda att göra bort sig och gör 

alltid sitt bästa: 

– För mig är det nästan litet egoistiskt 

att arbeta med barn med funktionshinder. 

Det är fruktansvärt kul! Jag får ut så 

mycket av att arbeta med dem och de är 

inte lika skadade som andra barn av allt 

mygel och spel som försigår i dagens 

samhälle. De är äkta. 

Varje tisdag träffas cirka 15 barn för att 

träna tillsammans med två ledare. Även 

om man har ett gravt funktionshinder 

får man vara med. Ibland kan det krävas 

att en förälder eller personlig assistent är 

med, eftersom lärarna måste koncentrera 

sig på hela gruppen och inte kan ta 

hand om ett och samma barn en hel lektion. 

Verksamheten är inte så stor, på grund 

av oväntat svalt intresse. 

– Det är svårt att nå ut med information 

och få föräldrar att tro att deras 

barn klarar av att gå hos oss, berättar 

Magnus Jonsson. 

Han menar att det finns många fördomar 

i samhället kring vad barn med 

funktionshinder klarar av. När habiliteringsavdelningar 

sänder barn till Cirkus 

Cirkör kommer oftast bara ”bokstavsbarn”. 

Det finns en rädsla för att låta barn 

med rörelsehinder och svårare funk-

omsklossar” 

Här fi nns 

inga fördomar, 

säger 

mamma 

Lotta Hildebrand. 

tionshinder testa att röra 

på sig. Men de största 

bromsklossarna, menar 

Magnus Jonsson, är ofta 

föräldrarna. 

– De är rädda för att 

deras barn inte ska klara 

av det. Oftast sitter begränsningarna 

i föräldrarnas 

hjärnor, inte i barnens 

kroppar. Jag har 

också mött föräldrar som 

inte vill att deras barn ska 

vara med på foto eller visa 

upp det de lärt sig, de 

vill gömma undan att deras 

barn har ett funktionshinder, 

säger Magnus 

Jonsson. 

Han berättar att många föräldrar blir 

positivt överraskade över vad deras barn 

har gjort. Nu planerar Cirkus Cirkör att 

att turnera med en cirkusföreställning 

där både icke-funktionshindrade och 

funktionshindrade artister uppträder, 

för att visa att alla kan och locka in fler 

till cirkusens verksamhet för funktionshindrade 

barn. 

Föräldrarna Ljiljana Micic och Lotta 

Hildebrand berättar om hur dåligt utbudet 

av fritidsaktiviteter är för barn med 

funktionshinder. De känner att föreningar 

inte är öppna för att ta emot barnen. 

De är väldigt positivt inställda till 

att cirkusen bara har lärare med pedagogisk 

utbildning. 

Med tiden lär sig lärarna hur barnen 

fungerar och lär känna deras speciella 

egenskaper. 

– De tar hand om barnen utan några 

fördomar, säger Lotta Hildebrand. 

Båda märker att deras barn blir gladare 

och utvecklas. 

– Jag ser ju att min dotter Martina alltid 

är sugen på att gå dit och det betyder 

mycket för mig, säger Ljiljana Micic. 

De båda mammorna menar att samhället 

är fullt av bromsklossar. Många är 

rädda för att låta funktionshindrade 

barn ge sig ut i samma fritidsaktiviteter 

Foto: Sara Bengtsson 

som andra barn. Trots att det är det bästa 

man kan göra för barnen. 

– Jag tycker faktiskt att det finns en 

massa käringar inom habiliteringen, 

skolan och föreningarna, säger Lotta Hildebrand. 

Cirkus Cirkör hoppas kunna utöka sin 

verksamhet i Botkyrka. Man anordnar 

veckolånga dagsläger under skollov. 

Under terminerna har man en lektion 

per vecka. En termin på Cirkus Cirkör 

kostar 600 kronor och alla barn och ungdomar 

mellan 8 och 18 år är välkomna. 

Ja, självklart tar de även emot en 19åring 

om han eller hon är intresserad. 

Cirkus Cirkör vill vara så öppet som 

möjligt. 

För den som vill testa sina cirkustalanger 

arrangerar Cirkus Cirkör två provapå-dagar 

under hösten. Den 8 oktober 

och 19 november öppnar cirkusen dörrarna 

till Stora Cirkus-hallen i Alby. Alla 

barn är välkomna, med eller utan funktionshinder. 

● 

”Vi ställer samma krav på alla. Kommer det in ett rullstolsbundet 

barn och vi ska gå på lina, då ska alla gå på lina. Barnet 

känner linan under fötterna, med eller utan medhjälpare.” 


TEMA IDROTT 

Nedslag Västergötland 

F 

ör tio år sedan bestämde 

idrottsföreningarna 

i Västergötland sig för 

att drastiskt förbättra 

handikappidrotten. 

Man sparkade igång 

maskineriet för att engagera alla som 

kunde tänkas vara intresserade. 

I dag är Västergötland bäst i Sverige på 

handikappidrott enligt Svenska Handikappidrottsförbundetsinformationsansvariga 

Helene Stjernlöf. 

Jan Norling, idrottskonsulent på Västergötlands 

handikappidrottsförbund, berättar 

att man började med att städa i 

toppen, och såg till att bara de verkligt 

intresserade fanns med i distriktsstyrelsen. 

Målet blev sedan att göra idrotten 

mer tillgänglig och att gå ut med så 

mycket information som möjligt. 

Att kontinuerligt rekrytera barn och 

ungdomar har varit det absolut viktigaste 

steget till en bättre och bredare handikappidrott, 

menar Jan Norling. 

Man har aktivt varit ute på skolor och 

informerat och startat upp en egen distriktstidning, 

Västgöten, som finns på 

habiliteringsavdelningar och särskolor. 

Allt för att skaffa sig en så bred ungdomsidrott 

som möjligt. 

– Vi satsar först och främst på bredden 

så att alla kan vara med. Men självklart 

tar vi vara på talangerna och satsar på 

eliten också, säger Jan Norling. 

Det viktigaste för Västergötlands förbund 

är att alla ska ha roligt tillsammans. 

Jan Norling är övertygad om att 

de barn och ungdomar med funktionshinder 

som får syssla med idrott mår 

bättre både psykiskt och fysiskt. 

I Västergötland finns 54 idrottsföreningar 

som sysslar med handikappidrott 

av olika slag. Enligt Jan Norling utövas 

18 olika handikappidrotter och bland 

dem är den största idrotten boccia, som 

passar de flesta med funktionshinder. De 

idrotter som blivit störst i Västergötland 

är lagidrotter som fotboll och innebandy 


kraft 

Bredast satsning på 

handikappidrott 



Rullstolslopp – en av många heta grenar i Västergötand där handikappfriidrotten 

ligger långt framme. 

men också bordtennis och friidrott. 

Antalet aktiva inom handikappidrotten 

i Västergötland finns det inga siffror 

på. Men varje år anordnar förbundet en 

rekryteringstävling för barn och ungdomar, 

Ungdomsspelen, som lockar 1 500 

barn och ungdomar. 

Man har även idrottsläger i Mullsjö 

och Vara varje år, där barn får prova på 

olika idrotter, till exempel kanot, fyrhjuling 

och friidrott under en helg. 

Idrottslägren i Väster göt land kostar 500 

kronor för en helg och finns för synskadade, 

rörelsehindrade och utvecklingsstörda. 

Gunilla Wallengren, ordförande i ungdomsutskottet 

i Västergötlands handikappidrottsförbund, 

berättar att man 

går runt i föreningarna i Västergötland 

för att ha en dialog med barn och ungdomar. 

– Vi vill veta vad de tycker och känner, 

de ska också kunna vara med och påverka 

idrotten, säger Gunilla Wallengren. 

Förbundet anordnar träffpunkter och 

utbildar ledare för att stödja barn och 

ungdomar på bästa sätt. 

Kostnaderna för barn- och ungdomshandikappidrotten 

ligger ofta litet högre, 

enligt Jan Norling, inte för att medlemsskapet 

i klubbarna kostar mer, utan 

på grund av hjälpmedel som ibland behövs. 

På många håll finns hjälpmedel att 

låna, men för den som verkligen vill satsa 

kan en tävlingsrullstol kosta uppåt 

20 000 kronor. Det finns bidrag och stipendier 

att söka och det kan idrottsklubbarna 

eller distriktförbunden hjälpa till 

med. Jan Norling menar att man borde 

satsa mer pengar på handikappidrotten. 

– Ledare och föräldrar lägger enormt 

mycket tid på ideella timmar, de gör ett 

fantastiskt jobb. Vi har jätteduktiga ledare, 

men vi skulle kunna göra så mycket 

mer om vi hade mer pengar, säger han. 

I väntan på ökade resurser fortsätter 

Västergötlands handikappidrottsförbund 

att satsa på sina idrottare med 

hjälp av bidrag från regionen, idrottsförbundet 

och deras sponsorer. ●


TEMA IDROTT 

Nedslag Bollnäs 



i 

drottsgymnasiet i Bollnäs 

tar emot 50 elever 

med olika funktionshinder 

från hela Sverige. 

På skolan får de boende 

och individanpassad 

idrottsutbildning. Så långt som det går 

vill Idrottsgymnasiet och rektor Mikael 

Snell integrera de funktionshindrade 

ungdomarna i idrotten med de cirka 100 

andra idrottsgymnasister som går vanlig 

gymnasieskola i Bollnäs. 

År 1995 startade intagningen till Idrotts 

gymnasiet för funktionshindrade i 

Bollnäs. Ungdomar som går särskolan i 

Bollnäs erbjuds att gå idrottsgymnasiet 

och i övrigt rekryterar man ungdomar 

från hela Sverige via distriktsförbunden 

för handikappidrott. 

Ungdomar med alla sorters funktionshinder 

är välkomna; rörelsehinder, utvecklingsstörning, 

syn- och dövskadade. 

Skolan i Bollnäs erbjuder ungdomarna 

fri idrottsgymnasium, fotbollsgymnasium, 

riksidrottsgymnasium (för de som 

är tävlingsinriktade) och motionsidrottsgymnasium 

(för unga med grava 

funktionshinder). Under hösten startar 

ett innebandygymnasium. Dessa fem 

gymnasier bildar tillsammans Idrottsgymnasiet. 

Eleverna får antingen gå integrerat på 

den vanliga gymnasieskolan Tors bergsgymnasiet 

eller på särgymnasieskolan 

Höghammarskolan. På Hög ham marskolan 

går 50 elever med utvecklingsstörning 

som även går Idrotts gymnasiet. 

Målet är att bli större och kunna ta 

emot fler elever, menar Mikael Snell. 

– Vår vision är att om några terminer 

kunna ta emot 60 elever och i framtiden 

ännu fler, berättar Mikael Snell. 

På motionsidrottsgymnasiet kan även 

de som har grava funktionshinder gå. 

Där handlar det inte om att träna upp 

sig i en speciell idrott, utan mer om koordination, 

motion och att lära sig använda 

sin kropp. På motionsidrottsgymnasiet 

har man fler ledare som anpassar 

träningen efter individens behov. Vid 

starten av varje termin hålls tester för 

ungdomarna för att kunna anpassa utbildningen. 


kraft 

Idrottsgymnasiet för alla 

Skolan vill ha fl er elever med funktionshinder. 

– Vi vill att idrotten ska vara ett livsprojekt för våra elever, säger Mikael Snell som 

berättar att man följer ungdomarna även efter den fyraåriga skolutbildningen. 

Enligt Mikael Snell är Idrotts gymnasiets 

vision att följa upp ungdomarna sedan 

de slutat sin fyraåriga gymnasieutbildning 

i Bollnäs och återvänt till sina hemkommuner. 

– Det känns viktigt för oss att se till att 

de får en mottagare i hemkommunen 

som ser till att de fortsätter med idrotten. 

Vi vill att idrotten ska vara ett livsprojekt 

för våra elever, säger Mikael 

Snell. 

Idrottsgymnasiet hjälper till att leta 

upp idrottsmöjligheter för eleven i hemkommunen. 

Mikael Snell berättar att 

detta har gett resultat, men att det fortfarande 

finns mycket kvar att förbättra. 

– Våra elever är vår bästa rekryteringskanal. 

Vi vill att de ska åka ut till sina 

hemkommuner och känna sig nöjda 

med vårt engagemang. Det är så vi lätttast 

kommer i kontakt med nya ungdomar, 

säger Mikael Snell. 

Boende, gymnasiekostnader och 

idrotts kostnader står varje elevs hemkommun 

för. 

Underlättar skolarbetet. Mikael Snell 

menar att Idrottsgymnasiet är ett utmärkt 

alternativ för funktionshindrade 

ungdomar. 

– Ungdomarna visar en oerhörd närvaro 

på lektionerna och de spritter av en 

enorm glädje. Eftersom de får röra på sig 

som alla andra tar de också lättare in det 

teoretiska skolarbetet, berättar Mikael 

Snell. ●

Nedslag Halliwick 

Här utvecklas 

egna simsätt 

Konsten är att bli vän med vattnet och lära sig 

sitt eget sätt att simma. Halliwicksimning fi nns 

till för alla, såväl barn som vuxna och med alla 

sorters funktionshinder. 



R 

unt om i Sverige finns 

grupper som organiserar 

Halliwicksimning, 

antingen i landstingets 

regi eller som ideella 

föräldraorganisationer. 

Det berättar Bengt Mellbom, sekreterare i 

Halliwick 

Halliwickkommittén och pappa till en 

cp-skadad son (idag 37 år) som simmar i 

Halliwickklubben Doppingen/Viggen i 

Stockholm. 

På Halliwicksimning använder man 

sig av lekar, sånger och övningar i vattnet 

tillsammans med en personlig medhjälpare, 

i stället för flythjälpmedel, och 

lär sig sitt eget rörelsemönster i vattnet. 

Metoden kommer ursprungligen från 

England från James MacMillan, en ingenjör 

som besökte Halliwick, en skola för 

cp-skadade flickor utanför London. Där 

såg han att de gravt handikappade flickorna 

inte kunde vara med och leka i bassängen. 

Detta inspirerade honom till att 

hitta en lösning och idag utövas Halliwickkonceptet 

på flera platser i världen. 

I Matfors träffas en ideell föräldraförening, 

Sjöstjärnan, varje lördag på Matforsbadet 

och använder Halliwick metoden 

med sina barn. Klubben firade år 

2004 sitt 20-årsjubileum. Den startades 

av två föräldrar, Karin Unger och Arne 

Johansson, som hade kommit i kontakt 

med Halliwickmetoden och ville starta 

upp något liknande i Matfors för barn 

med funktionshinder. 

– Det fanns inga idrotts- eller fritidsaktiviteter 

för barn med funktionshinder 

här tidigare, berättar Yngve Börlin 

som tillsammans med sin 30-åriga dotter 

varit engagerad i klubben flera år. 

Varje lördag samlas ett 30-tal personer 

på Matforsbadet för att leka tillsammans. 

– Det handlar om att lära sig slappna av 

i vattnet så att barnen lättare kan frigöra 

sig från sina föräldrar och hitta sitt eget 

specifika sätt att simma på, menar Yngve 

Börlin. 

Ingemar Edblom är ordförande i Halliwickklubben 

Sjöstjärnan och berättar 

om sin åttaårige son Albin. Sedan två års 

ålder simmar han i klubben och har blivit 

trygg i vattnet och lärt sig styra armar och 

ben i vattnet tack vare träningen. Han har 

Alberts syndrom och kan uppe på land 

inte styra armar och ben. Nu ska han börja 

lära sig simma på mage. 

– Han älskar att bada och blir alldeles 

lugn när han hamnar i vattnet, han lig- 

ger och flyter på rygg, det är fantastiskt, 

berättar Ingemar Edblom. 

Klubben drivs av föräldrar och får bidrag 

från kommunen och rabatt på badhushyran. 

Resten finansieras med en 

medlemsavgift på 200 kronor. Ibland anordnar 

klubben läger för sina medlemmar, 

senast var de i Örnsköldsvik och 

badade både på vanliga badhuset och i 

deras rehabiliteringsbassäng. 

En Halliwickgrupp kan vem som helst 

starta upp med lite engagemang. Sjöstjärnan 

drivs enbart av föräldrar och 

följer inte Halliwickkonceptet fullt ut. 

Klubben har anpassat och utvecklat lördagssimningen 

efter eget kunnande och 

behov. 

– Vi jobbar utifrån Halliwickgrunden, 

men använder oss bara av lekar och 

sånger som vi själva arbetat fram, säger 

Ingemar Edblom. 

Enligt Bengt Mellbom finns ingen 

kartläggning över var i landet man kan 

hitta Halliwicksimning men chansen är 

störst runt storstäderna Malmö, Göteborg 

och Stockholm. 

Kolla med ditt eget handikappidrottsdistrikt. 

– läs mer 

www.halliwick.se – Halliwickklubbarna 

Doppingen/Viggen i Stockholm 

http://hem.passagen.se/halliwick – 

Halliwickklubben Sjöstjärnan i Matfors 

Varje lördag träffas föräldrar och barn på Matforsbadet för att 

sjunga och leka tillsammans i vattnet. Infälld: Ingemar Edvblom. 


TAKTIKSNACK kraft 

Sussa sött? En 

fråga om rätt taktik... 

Två av tre barn med funktionshinder 

har svårt för att sova. Sömnproblemen 

kan hota hälsan både för barnen 

och föräldrarna – men det fi nns 

lösningar... 



En tredjedel av livet ägnar 

människan åt att sova. Mot 

den bakgrunden är det lätt 

att förstå att sömnen är ett av 

de viktigaste inslagen i 

vardagen. Sover vi inte 

ordentligt fungerar vi inte 

som människor. 

För barnfamiljer kan det 

vara svårt med sömnrytmen 

med oroliga barn som har 

mardrömmar och inte kan 

somna. I en familj där ett 

1. MARDRÖMMAR 

Alla människor drömmer mardrömmar 

ibland men det är vanligare hos barn. 

Orsaken är oftast att små barn tar in fler 

och starkare intryck, som alla ska bearbetas 

under natten. Med hjälp av barns 

livliga fantasi kan drömmarna få ett 

väldigt starkt innehåll. 

Vanligast är mardrömmar hos förskolebarn. 

Även äldre barn har mardrömmar 

vilket kan bero på händelser de 

upplevt som traumatiska under uppväxten. 

Mardrömmar stör sömnen och kan 

bidra till att barnet inte vill gå och lägga 

sig på grund av rädsla. 


Se till att ditt barn får gott om tid för 

sömnen. Mardrömmar är vanligare om 

barnet inte är ordentligt utvilat. 

Låt barnet berätta om sin mardröm och se 

till att det förstår att det bara är en dröm. 


barn har särskilda behov kan 

problemen bli ännu större, 

då smärta, hjärnaktivitet och 

förskjutna dygnsrytmer 

bidrar till att försvåra 

sömnproblemen. De 

påverkar hela familjens 

sömn och kan bli ett stort 

hälsoproblem. 

Men det behöver inte 

vara hopplöst. Med rätt 

taktik och struktur på 

sovrutinerna kan även de 

största sömnproblemen 

förebyggas. Som vuxen 

behöver du inte sova mer än 

sex till nio timmar, men dina 

barn behöver upp till 13 

timmars sömn beroende på 

ålder (spädbarn sover ännu 

mer – mellan 14 och 17 

timmar per dygn). Hos en 

normalt fungerande människa 

ställer den biologiska 

klockan in sig på att dygnet 

har 24 timmar och sömnen 

blir ett naturligt inslag i 

vardagen. 

Denna artikel baseras på 

det material som RBU 

(Riksförbundet för barn och 

unga med funktionshinder) 

utarbetat inom sitt projekt 

”Läggdags”. Här utreds de 

vanligaste sömnproblemen 

hos barn med eller utan 

funktionshinder och enkla 

Tänd en lampa och låt barnet ha sitt 

favoritgosedjur bredvid sig i sängen, det 

kan hjälpa till att öka trygghetskänslan. 

I vissa fall kan det vara nödvändigt att 

kontakta läkare om barnets sömnproblem 

på grund av mardrömmar blir värre. 

2. NATTSKRÄCK 

Fenomenet nattskräck förekommer 

främst hos barn i åldrarna mellan tre och 

sex år. Barnet sitter upp i sängen, skriker 

och gråter skräckslaget. Detta tros bero 

på en omognad i nervsystemet. En attack 

varar några minuter och sedan somnar 

barnet igen. Barnet minns inte själv 

något av attacken dagen efter och tar 

ingen skada av den. 


Låt attacken gå över av sig själv. Bli inte 

orolig om barnet inte vill omfamnas. 

råd och tips på vad du som 

förälder kan göra på hemmaplan 

för att hjälpa ditt 

barn. 

Ytterligare information 

om speciella sovhjälpmedel 

(som sovutrustning, kramplarm 

och taklyft) finns att 

läsa om i boken ”Sov Gott!” 

av sjukgymnasten Sara Holm 

och arbetsterapeuten Pia 

Winnberg. Boken finns att 

beställa från RBU:s webbsida 

www.rbu.se. ● 

Barns sömnproblem kan bli 

ett allvarligt hot mot deras 

hälsa – och föräldrarnas. Om 

barnet har funktionshinder 

är problemen ofta extra stora 

på grund av smärta, hjärnaktivitet 

och problem med 

dygnsrytmen. 

De vanligaste orsakerna till sömnproblemen – 

3. PRATA ELLER 

GÅ I SÖMNEN 

Pratar eller går i sömnen gör många 

under djupsömnstadiet. Det stör inte 

sömnen för barnet i sig. Däremot kan det 

bli ett problem när man sover borta eller 

om man tenderar att gå ut eller göra 

saker som skadar en själv eller andra. 


Det är inte farligt att väcka barnet, men 

onödigt. Att bli abrupt väckt från 

djupsömnstadiet kan göra att barnet 

känner sig omtöcknat eller reagerar med 

ilska. I stället ska man hjälpa barnet 

tillbaka till sängen. 

Om barnet går i sömnen kan det vara bra 

att sätta upp trappgrindar och låsa 

ytterdörrar för att förhindra barnet att gå 

någonstans dit det inte ska. 

Riskerar barnet att skada sig själv eller 

andra under sömngången, bör man söka 

hjälp.

och hur du kan hitta en lösning! 

4. SNARKNING 

OCH SÖMNAPNÉ 

När man sover slappnar musklerna i 

svalget av och svalget blir trängre. 

Luftflödet blir därför snabbare och det 

kan resultera i att gommen vibrerar och 

avger det ljud som vi kallar för en 

snarkning. 

Snarkningen kan bidra till sömnbrist 

hos barnet och att barnet stör sin 

omgivning. 

Minst tio procent av snarkarna sägs ha 

andningsuppehåll, så kallad sömnapné. 

För att det ska räknas som sömnapné 

krävs att man har fem andningsuppehåll 

per timme. Barnet slutar andas i minst 

tio sekunder och till slut får kroppen inte 

tillräckligt med syre. Barnet väcks då och 

kroppen arbetar med full styrka. 

Sömnapné drabbar ofta barn med 

neurologiska funktionshinder. 

Sura uppstötningar, felsväljningar 

eller svaga hostningar kan bidra till 

rosslighet och täta luftvägsinfektioner. 

Det i sin tur gör att barnet kan drabbas 

av sömnapné under nätterna. 


För att förebygga sömnapné kan man 

testa andra sovställningar än på rygg. 

Luftflödet försvåras nämligen vid 

ryggsovande. 

För barn med neurologiska funktionshinder 

är det viktigt att eventuell medicinering 

och andningsgymnastik är avklarad i 

god tid innan sänggående. För att förbättra 

sovställningen kan speciella positioneringskuddar 

vara till nytta. 

5. STRESS 

Stress bidrar ofta till sömnproblem. Om 

ditt barn är stressat måste det få tid att 

återhämta sig, vilket är omöjligt vid 

dålig sömn. När barn och vuxna känner 

sig stressade vid sänggåendet beror det 

oftast på att man är orolig för morgondagen. 


Hjälp barnet att prioritera bland sina 

fritidsaktiviteter. Barn har svårt att sätta 

egna gränser för sin egen förmåga. 

6. SMÄRTA 

Tillfällig och långvarig smärta stör 

sömnen hos liten som stor. Ett barn som 

lider av smärta vid sänggåendet koncentrerar 

sig på smärtan och försöker ligga 

på ett sätt som inte gör lika ont. 

Avslappningen är då svår att framkalla. 

En ond cirkel bildas. Barnet sover inte bra 

och det leder i sin tur till att kroppen inte 

återhämtar sig lika snabbt. Smärtan 

stannar kvar längre. 

Barn med funktionshinder lider i större 

utsträckning av smärta. Ibland kan det 

vara svårt att upptäcka om barnet till 

exempel inte talar. Var uppmärksam! 

Smärta är svårt att behandla och behandlas 

mindre hos barn med funktionshinder 

än vuxna med funktionshinder. 


TAKTIKSNACK kraft 

Funktionshinder 

försvårar sömnen 

– men här fi nns gott om goda råd 

Synskada kan 

leda till dygnsrytmförskjutning 

Barn med synskada drabbas 

oftare av sömnproblem än 

andra barn. Hälften av de 

synskadade barnen har även 

andra funktionshinder som 

kan störa sömnrytmen. 

Att barn med synskada 

har svårare för att somna 

kan bero på att deras 

biologiska klocka inte 

fungerar ordentligt, barnen 

utvecklar något som kallas 

”icke 24-timmars sömn/ 

vakenhetsstörning”. Det 

innebär att barnets automatiska 

klocka vill förflytta 

insomnandet och upvaknandet 

en till två timmar 

framåt för varje ny dag som 

går. 

Om detta fortgår blir 

barnet piggare för varje natt 

som går och tröttare för 

varje ny morgon. 



Det allra viktigaste är att lugna ner 

barnet. Ett lugnt och harmoniskt barn 

slappnar lättare av, trots smärta. Smärtan 

blir lättare att hantera. Varma vetekuddar 

för varmare och tryggare sängmiljö kan 

vara ett tips. 

7. FEL DYGNSRYTM 

Hos vissa personer kan dygnsrytmen 

förflyttas, vilket innebär att man till 

exempel inte kan somna på kvällen eller 

vaknar alldeles för tidigt på morgonen. 

Den största boven i dramat är dagsljuset. 


Barn som inte kan somna på kvällen ska 

vistas mycket ute i ljus på dagarna och ha 

det mörkt runt omkring sig framåt kvällen. 



Det är viktigt att ha ordentliga 

sovrutiner med fasta 

tidpunkter. Blir insomnandet 

ett problem kan man testa att 

väcka barnet en kvart 

tidigare varje morgon under 

några dagar. Sedan påbörjar 

man sänggåendet en kvart 

tidigare, och trappar ner med 

en kvart tidigare för varje 

kväll som går tills man når en 

bra läggningstid. 

Om barnet har svåra 

sömnproblem kan man ge ett 

extra tillskott av sömnhormonet 

melatonin, för att 

hjälpa barnet ställa dygnsrytmen 

till rätta. 

Utvecklingsstörning 

och autism försvårar 

vanliga sömnproblem 

Hos barn med utvecklingsstörning 

och autism ser 

sömnproblemen ut som hos 

vanliga barn, men förekommer 

oftare och kan vara 

mycket svårare. Utvecklingsstörda 

barn kan ha 

hjärnskador som påverkar 

sömnregleringen, vilket 

bidrar till en oregelbunden 

rytm mellan sömn och 

vakenhet. I allmänhet kan 

man säga att barn med 

utvecklingsstörning sover 

mindre än andra barn. 

Utvecklingsstörda barn 

kan också ha problem med 

ljud och yttre påverkningar. 

Vissa vaknar av minsta lilla 

ljud och andra har svårt att 

somna när täcke och kudde 

inte ligger på precis rätt 

sätt. 

Barn med autism har 

andra sovproblem. De kan 

ha svårt att somna på 

kvällen och vaknar ofta 

tidigt på morgonen. Väcks 

barnet av något mitt i natten 

kan det ha stora svårigheter 

att somna om. De får svårt 

att komma till ro och detta 

kan störa nattsömnen för 

hela familjen. 

Barn som vaknar tidigt på morgonen 

bör i stället ha det ljust omkring sig på 

kvällen och ordentligt nersläckt på 

morgonen (inget solljus ska sippra in 

mellan gardinerna). 

För att få en stabil dygnsrytm är det bra 

att ha fasta sovtider som även gäller på 

helgerna. 

Fakta så mycket sömn behövs 

Så här mycket behöver vi sova varje dygn 

Under 1 år: 14-17 timmar (nyfödda sover 

ibland upp till 20h) 

1-3 år: 12-13 timmar 

3-6 år: 10-12 timmar 

6-12 år: 9-11 timmar 

Tonår: 8-10 timmar 

Vuxen: 6-9 timmar 


Svåra sömnproblem går att 

minska, men det krävs 

mycket tid och tålamod. Ta 

hjälp av en kunnig psykolog 

och lös problemen tillsammans. 

Kom ihåg att det är 

viktigt att reda ut vilken sorts 

sömnproblem barnet har och 

orsaken till detta. 

Epilepsikramper 

resulterar i sämre 

sömnkvalitet 

Epilepsi finns i många olika 

varianter, men gemensamt 

för barn med epilepsi är att 

kramperna påverkar 

sömnkvaliteten. För ett barn 

med epilepsi och krampbenägenhet 

tar det ofta längre 

tid att somna och barnet 

befinner sig kortare tid än 

normalt i djupsömn och 

drömsömn under natten. 

Barnet befinner sig i stället 

den största delen av sovtiden 

i de ytliga sömnstadierna, 

som inte ger samma vila och 

återhämtning åt kroppen 

som de djupa sömnstadierna. 

Barn med epilepsi kan därför 

vara tröttare än andra barn 

dagtid, trots tillräckligt med 

sovtimmar. 

Om barnet inte somnar i 

tid, kan sömnbristen öka 

8. Brist på sömnhygien 

Sömnhygien är ett samlingsord för de 

yttre omständigheterna kring sömnen. 

För att ett barn ska sova gott krävs 

trygghet och bra sömnrutiner. Det är 

viktigt för alla barn, men ännu viktigare 

för barn med funktionshinder. Barnet 

behöver en bra sömnmiljö. 

Vad är en bra sömnmiljö? 

Det bästa för barnet är om det kan få ett 

eget rum. Om möjligt kan det även vara 

en investering för sömnfriden att ge 

barnet det största sovrummet, eftersom 

ett rymligt, ljust och trivsamt rum 

hjälper barnet att känna trygghet. Det är 

bra om det är möjligt att dämpa belysningen 

i rummet. 

Sömnhormonet Melatonin reglerar om 

vi vill sova eller vara vakna. Det styrs av 

hur varm eller kall man är. När barnet

LÖSNINGEN är alltid individuell 

Alla problem som ditt barn kan ha med sömnen har sina individuella 

lösningar. Ibland handlar det om att ändra vanor och skaffa bättre 

madrass men ibland måste man skaffa sig medicinsk hjälp. För 

många barn kan ett tillskott av sömnhormonet melatonin hjälpa. 

Läkare kan hjälpa till med vidare hjälp. 

Absolut viktigast när det gäller sömnproblem är att skaffa sig 

ordentliga och fasta sovrutiner, en skön sovmiljö och lugn och ro för 

barnet. 

risken för kramper. 

Sömnapnéer (se punkt 4 på 

föregående uppslag) kan också 

bidra till större kramprisk, 

då alltför lite syre tillförs 

blodet. 


Det finns inget enkelt man 

som förälder kan göra 

hemma för att förbättra sömnen 

för barn med epilepsi. En 

bra sovmiljö och ett fast 

sovschema är bra, men det 

absolut viktigaste är att få en 

ordentlig utredning kring 

epilepsin och sedan rätt 

behandling för att minska 

kramperna. 

Rörelsehinder 

påverkar 

muskelspänningen 

Barn med rörelsehinder kan 

ska sova ska temperaturen i kroppen 

vara något lägre medan den ska vara 

som högst mitt på dagen då barnet är 

aktivt. Barn med funktionshinder kan i 

vissa fall ha svårt att reglera kroppsvärmen 

och det kan vara viktigt att sänka 

rumstemperaturen. 

Det är alltid bra att ha en lägre rumstemperatur 

när man ska sova, men även 

madrass och sängkläder påverkar hur 

bra barnet sover. 

Ljus och ljud kan störa sömnen. 

Textilier dämpar ljud och mörkläggningsgardiner 

kan hjälpa till att stänga 

ute ljuset. 

Det är viktigt att barnet känner att det 

har sitt eget rum där det trivs. Därför 

måste rummet kännas rymligt och 

också ha plats för leksaker och lek. 

En musikanläggning kan vara en god 

investering. Barnet kan vid läggdags 

lyssna på sin favoritsaga eller lugnande 

musik innan det somnar. ● 

ofta ha antingen en onormalt 

hög muskelspänning (spasticitet) 

eller en onormalt låg 

muskelspänning (hypotonus). 

Det kan orsaka sömnproblem, 

då barnet antingen 

spänner sig och inte kan ligga 

stadigt (spasticitet) eller inte 

kan röra sig ordentligt. Varje 

sovande människa rör under 

natten på armar, ben och 

resten av kroppen. Ett barn 

som inte kan röra sig ordentligt 

kan heller inte sova 

obehindrat. Att kunna vända 

sig under sömnen är oerhört 

viktigt, då det påverkar 

lungfunktionen och blodcirkulationen. 

Dålig blodcirkulation 

kan leda till liggsår. 


Det är viktigt att skapa en 

lugn och rofylld miljö för 

barnet, så att det inte känner 

sig stressat och spänner sig 

GOD NATT så skapar du läggdagsrutiner som fungerar 

Det absolut viktigaste, om man 

vill ta tag i sitt barns 

sömnproblem, är att införa 

regelbundna sovrutiner. Detta 

skapar trygghet hos barnet 

och en vana att gå och lägga 

sig vid en viss tid. Sovrutinen 

kan startas med att tv och 

dator stängs av en halvtimme 

före läggdags (elektriska 

apparater kan leda till att det 

blir svårare att sova). Sedan 

äter man ett litet kvällsmål 

med kanske en banan och ett 

glas mjölk. Det är viktigt att 

man inte går och lägger sig 

hungrig, men samtidigt ska 

man undvika att äta stora 

ännu mer. Varma bad och 

massage före sänggåendet kan 

vara ett sätt att lugna ner 

musklerna. Många barn med 

rörelsehinder behöver hjälp 

med att vända sig under 

natten och det finns ibland 

inget annat att göra. För att 

minska behovet av vändningar 

under natten kan en bra 

madrass vara viktig. 

Andra sömnproblem 

i samband med 


75 procent av barn med 

omfattande funktionshinder 

tros ha problem med sura 

uppstötningar (reflux, eller 

gastroesofagal reflux). 

Uppstötningarna bränner i 

halsen och kan leda till hosta 

och rosslighet. 

Andningssvårigheterna och 

smärtan leder till stress och 

svårigheter med sömnen. För 

att underlätta för ditt barn 

kan en delbar säng eller ett 

extra ryggstöd (kuddar räcker 

inte, eftersom de säckar ihop) 

vara bra att ha tillhands, så att 

huvudet kan höjas upp. 30 

graders lutning krävs för att 

minska symtomen. 

Förstoppning drabbar barn 

med neurologiska funktionshinder 

oftare. För att förhindra 

detta är det viktigt med 

regelbundna toalettvanor, 

”Barn med funktionshinder 

har 

ofta större sömnproblem 

än andra 

barn. Detta beror 

på att de oftare 

lider av smärta...” 

måltider i direkt anslutning till 

läggdags. Efter maten blir det 

tandborstning och andra 

procedurer för att komma i 

ordning, för att sedan avsluta 

med sängen och en kort 

godnattsaga. Upprepas detta 

varje kväll utan undantag, 

kommer barnet att känna sig 

tillräckliga mängder vätska 

och fibrer, massage och 

rörelseträning. 

Vissa barn måste ha ortoser 

(stödskenor) för att stödja en 

stel och oelastisk muskel eller 

led (kontraktur). Detta 

uppstår då det bildats 

oelastisk bindväv eller 

ärrvävnad i en muskel. För 

att förebygga stelheten är det 

bra att töja och träna musklerna 

så mycket som möjligt. 

Om barnet ändå måste ha ortoser 

på natten är det viktigt 

att göra sängliggandet så 

skönt som möjligt. Att själv 

som förälder vara positiv till 

skenan är ett första viktigt 

steg, så att barnet lär sig 

acceptera skenan i sängen. 

Ett annat problem kan 

uppstå då barnet har svårt 

att få i sig tillräckligt med 

näring och vätska under 

dagen. Då behövs näringsintag 

även under natten. I 

vissa fall behövs matning via 

magsond, ”knapp på magen”. 

Detta ska man helst försöka 

undvika, eftersom det kan 

störa nattsömnen, men att 

inte få tillräckligt med 

näring i sig stör nattsömnen 

i sig. 

Andra omständigheter som 

kan störa nattsömnen är 

övervikt, astma, allergier, 

överaktivitet, ångest och 

depression. 

Källa: RBU, www.rbu.se 

tryggt i rutinen och inte 

protestera. 

Barn med funktionshinder 

har ofta större sömnproblem 

än andra barn. Detta beror på 

att de oftare lider av smärta, 

oro och extra aktivitet i 

hjär nan. För att hjälpa sitt barn 

med funktionshinder, måste 

man gå till botten med alla 

problem. Barnen kan lida av 

allvarliga sömnstörningar, men 

man måste vara uppmärksam 

på att det också kan handla 

om okända allergier eller 

öroninfektioner (som är 

vanliga sömnbovar hos alla 

barn). 


TIPS OCH RÅD kraft 

Varsågod, här får du tips och råd från experter på 

rättigheter, sjukvård, sociala frågor, hjälpmedel och 

mycket annat. I varje nummer ger specialister svar på 

frågor om barn och funktionshinder. 

Sänd dina frågor till de specialister som medverkar på dessa sidor eller till info@faktapress.se. 

Mathias Blomberg 

och Sofi a Tedsjö 

PÅVERKAR 

VÅRDBIDRAG 

RÄTTEN TILL 

ASSISTANS? 

Genom ett samarbete mellan 

Föräldrakraft och Confrere 

Juristbyrå kan föräldrar till 

barn med funktionshinder få 

expertsvar på frågor om LSS, 

rätten till personlig assistent, 

vårdnadsbidrag etcetera. Här 

inleder vi med två frågor om 

assistansersättning. 

FRÅGA: Påverkar erhållet 

vårdbidrag rätten till 

assistansersättning? 

Den omständigheten att den 

enskilde uppbär vårdbidrag 

ska inte påverka bedömningen 

av rätten till assistansersättning 

enligt LASS 

(personlig assistans enligt 

LSS). Samma princip skall 

anses gälla vid bedömningen 

av rätten till personlig 

assistans enligt LSS. 

Vårdbidraget ska med andra 

ord inte påverka behovsprövningen 

för assistansersättningen. 

Försäkringskassan kan dock 

alltid ompröva rätten till 

vårdbidrag i samband med 

att assistansersättning 

beviljas eller omprövas. 

FRÅGA: Hur skall föräldraansvaret 

beaktas vid 

bedömningen av rätten till 

assistansersättning enligt 

BARNS RÄTT I SAGANS FORM 

Brutna benet och hans kompisar behöver hjälp. 

Stockholms läns landsting har 

gett ut en liten bok som i 

sagoform behandlar barns 

rättigheter i vården. Boken 

”Trasiga tanden, ledsna hjärtat, 

brutna benet och arga armen” 

handlar om fyra kompisar – en 

tand, ett hjärta, ett ben och en arm 

– som på olika sätt behöver hjälp. 

De vandrar runt till olika läkare och 

samtidigt får du som förälder och 

ditt barn veta vilka rättigheter ditt 

barn har. 

Ditt barn har till exempel rätt att 


ifrågasätta sin vård, vara arg eller 

ledsen och få ordentliga förklaringar 

om vad doktorn ska göra och 

varför. 

Boken finns nu i väntrummen på 

Stockholms läns landstings 

vårdcentraler och tandläkare, men 

finns också att beställa för vem 

som helst via folkhälsoguidens 

hemsida, www.folkhalsoguiden.se, 

där den också finns för nedladdning 

som pdf-fil. 

Om du inte hittar boken direkt, 

sök på ”Trasiga tanden”. 

LASS (personlig assistans 

enligt LSS)? 

Personlig assistans som ges 

till ett barn griper i hög grad 

in i hela familjens livssituation. 

Utgångsläget för 

bedömningen av hur långt 

föräldraansvaret sträcker sig 

är reglerna i Föräldrabalken. 

Föräldrabalkens regler 

föreskriver föräldrarna att se 

till att deras barn får del av de 

stödinsatser som samhället 

har att erbjuda. 

Det finns dock inte något 

lagstadgat föräldraansvar som 

föreskriver föräldrar till 

funktionshindrat barn att vårda 

barnet själva eller att 

föräldrar till ett funktionshindrat 

barn har större skyldigheter 

än andra föräldrar. 

Ett normalt föräldraansvar 

innebär något helt annat än 

den arbetsinsats ett barn med 

funktionshinder kräver. 

Det normala föräldraan- 

När barnet ligger på sjukhus: 

Gratis hotell 

för hela familjen 

Familjer till barn som vårdas 

på Norrlands universitetssjukhus 

i Umeå får bo gratis 

på hotell under barnets hela 

sjukhusvistelse. Detta har 

landstingen i Västerbotten, 

Norrbotten, Jämtland och 

Västernorrland beslutat. 

Landstingen står för hotellkostnaderna 

på patienthotellet 

Björken i Umeå för hela 

familjen. Tidigare har det 

varit möjligt att få betald 

hotellkostnad för endast en 

förälder. Ann-Christin 

Sundberg, chef för den 

specialiserade sjukvården i 

Västerbotten, menar att till 

exempel cancersjuka barn 

ska få möjligheten att få med 

hela sin familj. 

– Det är dyrt för familjerna 

svaret ska beaktas på så sätt 

att det endast är hjälpbehovet 

som går utöver vad som är 

normalt för ett barn i 

ifrågavarande ålder som ska 

läggas till grund för bedömningen 

av behovet av personlig 

assistans. 

Som exempel kan nämnas 

att Regeringsrätten har 

konstaterat att behovet av 

hjälp med de grundläggande 

behoven är av mycket 

begränsad omfattning för ett 

friskt barn som är tolv år. 

Hela den tid som de 

särskilda insatserna tar som 

man inte behöver ge ett barn 

som inte är funktionshindrat 

ska berättiga till assistanstimmar. 

Vill du också ha svar på en 

fråga? Sänd frågan via mail 

till: foraldrakraft@confrere. 

se. Alla svar kan inte 

besvaras utan juristerna 

väljer ut ett antal som 

publiceras på Föräldrakrafts 

webbsida och/eller i papperstidningen. 

Confrere är en juristbyrå 

som specialiserat sig på 

frågor om LSS, arbetsrätt, 

asylrätt och övrig humanrätt. 

att betala hotellkostnader för 

hela familjen. Men det 

innebär inte stora merkostnader 

för oss och vi vill att 

båda föräldrarna och även 

syskon ska få möjligheten att 

vara med barnet. 

Ann-Christin Sundberg 

menar att erbjudandet berör 

ett hundratal familjer och att 

det inte kommer kosta 

landstingen mer än 100 000 

kronor var. 

Hotell Björken är ett 

patienthotell, beläget bara några 

meter ifrån sjukhuset och 

väl handikappanpassat. 

Hotellet står för städning och 

mat, det enda familjerna 

behöver betala är ett matkort 

för 50 kronor per dag. Ann- 

Christin Sundberg ser väldigt 

positivt på det här initiativet 

och hoppas att det ska 

inspirera andra landsting till 

att satsa på liknande lösningar. 

Sara Bengtsson

VAD GÖR MAN 

SOM FÖR- 

ÄLDER OM 

MAN VET ATT 

ENS BARN HAR 

PROBLEM MED 

DET SOCIALA 

UMGÄNGET I 

SKOLAN? 

Eva Arvidsson, psykolog på 

BUP, barn- och ungdomspsykiatrin 

i Stock holm, 

menar att det är viktigt med 

information. Andra barn och 

deras föräldrar måste bli 

informerade och få kunskap 

om funktionshindret som 

barnet har. Hon ger tips och 

råd om hur föräldrar kan 

hjälpa till: 

1. Berätta och ge kunskap 

Berätta om funktionshindret 

på ett föräldramöte. Förklara 

för föräldrarna, så att de är 

väl insatta och kan stödja 

sina barn när de har frågor. 

Berätta på samma sätt för 

barnen i klassen. Kom ihåg 

att du först måste prata med 

ditt eget barn, så att han eller 

hon tycker 

att det är 

okej och 

känner sig 

delaktig. 

Berätta 

allmänt om 

funktionshindret, 

utan att 

peka ut 

något barn. Men förklara 

även hur det specifika 

barnets behov ser ut. I grund 

och botten vill barn oftast 

hjälpa till, om de får en chans 

att förstå. Man kan även 

vända sig till experter eller 

BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), 

som kan komma 

och berätta om funktionshindret 

inför klassen, 

föräldrar och skolpersonal. 

2. Anpassa miljön 

För många barn kan det vara 

jobbigt och stressigt i stora 

grupper. Skolarbetet kan vara 

så stressigt att det blir jobbigt 

att samtidigt vara social med 

klasskamraterna. Som förälder 

kan du aktivt bjuda hem 

klasskamrater, så att barnet 

Skolorna som satsar på rörelsehindrade 

har plats för 200 elever 

F 

ör funktionshindrade 

barn och ungdomar 

kan skolgången bli 

besvärlig. Gamla byggnader 

med trappor och trösklar 

skapar många hinder. För dessa 

ungdomar finns det därför i 

Sverige fyra riksgymnasier som 

är anpassade för elever med 

svåra rörelsehinder. 

Sisus, Socialstyrelsens 

institut för särskilt utbildningsstöd, 

är en instans som 

jobbar för att hjälpa rörelsehindrade 

barn och vuxna med 

utbildning. De ger bidrag till 

universitet, högskolor och 

folkhögskolor för att de ska 

kunna anpassa sina lokaler 

efter elever med rörelsehinder 

och kunna ge assistans. De ger 

också bidrag till elever för de 

6 TIPS I JAKTEN EFTER KOMPISAR TILL DITT BARN 

Eva Arvids 

son 

BUP Stock holm 

fyra riksgymnasierna, placerade 

i Stockholm, Göteborg, 

Kristianstad och Umeå. 

Riksgymnasierna är till för 

att ta emot de elever som har 

alltför svåra rörelsehinder för 

att kunna klara sig ordentligt 

på en vanlig gymnasieskola. 

Lokalerna är anpassade efter 

de speciella behoven och 

eleverna erbjuds boende i 

elevhem intill skolan. Eleverna 

får även genomgå daglig 

habilitering på skolan. Själva 

gymnasieutbildningen är 

stationerad på kommunala 

gymnasier och följer deras 

program och inriktningar. 

Tanken är att alla vanliga 

gymnasieprogram ska finnas 

på riksgymnasierna. 

För att söka till riksgymnasierna 

måste eleven uppfylla de 

får tid att umgås i en lugn 

miljö och visa en annan sida 

av sig själv. Det sociala 

umgänget fungerar oftast 

bättre då inte så många barn 

är med och distraherar. 

3. Skapa tillfällen för 

fritidsaktiviteter 

Se till att barnet får några 

fritidsaktiviteter där han eller 

hon kan träffa nya kamrater 

och stärka självförtroendet. 

Barn som utsätts för mobbning 

eller blir utfrysta får 

dåligt självförtroende och 

känner sig osäkra på sig 

själva. Hitta aktiviteter som 

passar barnet och som kan 

utveckla dess talanger. Barnet 

måste få veta att han eller 

hon är bra och inte gör något 

fel. Ge barnet möjligheten att 

leva ett liv fyllt av aktiviteter, 

lika mycket som ett barn 

utan funktionshinder. 

4. Utvärderingsprat i 

klassen 

Be läraren ha lektioner då 

han eller hon tar upp ämnen 

som ”hur har vi det i klassen?” 

för att kunna ta upp 

allmänna kraven för att söka 

till den ordinarie gymnasieskolan, 

vilket innebär att eleven 

måste slutfört grundskolan. 

Om eleven är så svårt rörelsehindrad 

för att vara berättigad 

att gå på riksgymnasiet 

bestämmer RH-nämnden. 

Nämnden gör noggranna 

undersökningar huruvida 

elevens rörelsehinder kräver en 

antagning eller inte. Runt 200 

elever tas varje år in och då 

endast de med speciellt svåra 

rörelsehinder. 

Det har debatterats om det 

verkligen är bra att samla ihop 

svårt rörelsehindrade ungdomar 

på speciella skolor. Vissa 

anser att de i stället borde 

stanna i sina hemkommuner 

och integreras i den vanliga 

gymnasieskolan. Men enligt 

Ola Balke, informatör på Sisus, 

är reaktionerna från familjer 

och elever på riksgymnasierna 

frågor som mobbning och 

utfrysning utan att peka ut 

ett specifikt barn. Se till att 

barnen får medvetenhet om 

sin omgivning! 

5. Möten med skolpersonal 

Se till att nätverksmöten med 

skolpersonalen, habiliteringspersonal, 

psykologer 

och andra berörda anordnas. 

Involvera skolpersonalen i 

barnets speciella behov. Få 

igång åtgärdsprogram, så att 

du som förälder har koll på 

att skolan verkligen gör något 

konkret. 

6. Planera inför utflykter 

Utflykter och friluftsdagar 

kan bli svåra eller till och 

med omöjliga att genomföra 

för ett barn med funktionshinder, 

men det är ändå 

viktigt att barnet får samma 

möjligheter att följa med. 

Om funktionshindret 

stoppar barnet från att följa 

med, är det viktigt att först 

kolla upp om det inte går att 

ordna med speciella arrangemang 

för resa, anpassning av 

aktiviteter och så vidare. 

väldigt positiva. Eleverna får 

det stöd och den hjälp de 

behöver och integreras 

samtidigt med den vanliga 

gymnasieskolan. Samtidigt 

som ett eget boende ger 

självförtroende och en chans 

att visa att man klarar sig själv. 

Förutom bidrag till riksgymnasierna 

ansvarar Sisus för 

uppföljning, utvärdering och 

utveckling av verksamheten. 

De fyra riksgymnasierna 

finner du i Stockholm, 

Göteborg, Umeå och 

Kristianstad. I Örebro finns 

även ett riksgymnasium för 

döva och hörselskadade som 

gymnasieförvaltningen i 

Örebro ansvarar för. 

Mer information om 

riksgymnasierna kan du hitta 

på www.sisus.se och www.rgdrgh.orebro.se. 

Mer information 

om barn och unga med 

rörelsehinder: www.rbu.se. 



Negativa attityder är 

värsta bördan för föräldrar 

Att ha barn med funktionshinder 

är inte som 

många tror. Britt-Marie 

Lindblad vet. Hon har 

intervjuat ett stort antal 

föräldrar. 

Hennes avhandling visar att 

omgivningens attityd är den 

verkligt svåra bördan för 

många. Men det finns mycket 

som ger hopp och kraft. 

Två viktiga råd är att gå 

med i föräldraföre ningar och 

att söka kunskap via internet. 

– Kontakten med andra 

föräldrar är mycket viktig, 

säger Britt-Marie Lindblad. 

Hennes avhandling heter 

”Att vara förälder till barn 

med funktionsnedsättning”. 

Vilka är dina viktigaste slutsatser? 

– Upptäckten av barnets 

funktionsnedsättning är en 

omtumlande livshändelse 

som förändrar föräldrarnas 

sätt att se på sig själva som 

föräldrar och på sitt barn. 

Föräldrarna beskrev en 

tacksamhet över att de fått 

behålla sitt barn oavsett vad 

framtiden innebär och en 

omvärdering av viktiga 

värden i sina liv. De strävar 

efter ett gott liv för sitt barn 

genom att tillgodose bar nets 

behov. 

– För att göra det konfronterar 

de oro, osäkerhet och 

rädsla i vården av barnet. De 

konfronterar även andras syn 

på barnet som mindre värt 

än ett friskt barn. 

– Att få stöd av professionella 

är att uppleva sig själva 

och barnet bekräftade som 

personer och att som 

förälder bli bekräftad som 

barnets vårdare. Det underlättar 

det dagliga livet för 

Livsfrågor – kyrkan svarar 

HUR SKA MITT 

BARN KLARA 

KONFIRMA- 

TIONEN? 

FRÅGA: Jag skulle vilja att 

mitt barn, som har ett svårt 

funktionshinder, skulle 

kunna konfirmeras, men jag 

är rädd att vår församling 

inte kan ta emot och ge 

tillräckligt stöd. Även om de 

säger att mitt barn är 

välkommet är jag osäker. 

Hur ska jag göra? 

Så roligt att din dotter/son 

skall konfirmeras. Jag tycker 

att det är viktigt att du tar 

kontakt med församlingen 

och berättar om vilka behov 

ditt barn har. Ett förslag är 

att bjuda hem konfirmandprästen 

och församlingspedagogen 

så blir det lättare att 

förklara vem ditt barn är och 

vad som behövs för att hon/ 

han skall kunna få en 

meningsfull konfirmandtid. 


Det bästa konfirmanderbjudandet 

finns kanske inte i din 

församling utan i någon 

annan församling. Då står 

det er fritt att välja det som 

verkar bäst för ert barn. 

Ekonomiskt så clearas detta 

mellan församlingarna. På 

flera plaster runt om i landet 

erbjuds också konfirmandläger 

för ungdomar med 

funktionshinder, kanske det 

vore något? 

Om du vill läsa mer om 

vad kyrkan erbjuder konfirmander 


gå in på www.svenskakyrkan.se/funkis. 

Lycka till! 

Annika Broman är projektledare 

för kyrkans konfi rmandprojekt. 

familjen och föräldrarna får 

kompetens och trygghet i sitt 

föräldraskap och ett hopp för 

barnets framtid. 

– Men föräldrarna beskriver 

också erfarenheter av brist 

på professionellt stöd. Det ger 

upphov till en kamp mot de 

professionella för att skydda 

barnets och sin egen värdighet 

och för att kräva det stöd 

som de anser att de och 

barnet behöver. Denna kamp 

upplevs som mycket betungande 

och energikrävande. Att 

inte erfara stöd av professionella 

och samtidigt bedriva en 

kamp ses som en dubbel 

börda. 

Hur kan föräldrar till barn 


underlätta sin uppgift? 

– Kontakten med andra 

föräldrar i liknade situationer 

är mycket viktig. Många har 

berättat om hur de genom 

andra föräldrar fått kunskap 

och information om lagliga 

rättigheter, tips om olika 

saker i barnets vård, träning, 

hjälpmedel och mycket 

annat. Via internet kan 

föräldrar också få kontakt 

med andra föräldrar och få 

kunskap. Olika föräldraföreningars 

hemsidor på 

internet, liksom 

Handikappombudsmannens 

hemsida är värdefulla att 

studera. 

– Att som förälder skaffa 

kunskap har visat sig vara 

Arbetsteknik – expert svarar 

HUR SKA JAG 

ORKA LYFTA 

MITT BARN? 

FRÅGA: Jag har fått ont i 

ryggen av att lyfta mitt barn 

i flera år. Nu vet jag inte hur 

jag ska orka fortsätta. Vad 

ska jag göra? 

Man tar ofta för givet att alla 

föräldrar vet hur man ska 

lyfta ett barn. Det är dock 

inte lätt, barnet är i början 

litet och finns på låga nivåer 

som ofta ger böjda ryggar 

och allt för ofta också vriden 

och böjd rygg. Med åren 

växer barnet. Det blir tyngre 

och det kan som förälder till 

ett barn med nedsatt funktion 

kännas svårt att hela 

tiden lyfta barnet från en 

plats till en annan. Kanske 

också svårt att sätta gränsen 

för när man inte längre orkar 

lyfta. Det är inte alltid lätt att 

veta till vad/vem man ska 

vända sig för att lösa frågan. 

Jag rekommenderar att 

Föräldrarna 

beskriver också 

erfarenheter av 

brist på professionellt 

stöd.” 

föräldrar tar kontakt med 

sjukgymnast/arbetsterapeut/ 

förflyttningsinstruktör inom 

kommun och landsting som 

har utbildning i för flyttningskunskap. 

Dessa personer 

kan hjälpa till med 

kroppskännedom, teknik och 

hjälpmedel när lyftet blivit 

för tungt. 

Tänk på dessa grundregler 

för hur förälderns kropp 

skyddas samtidigt som 

barnet får en säker och trygg 

förflyttning. 

1. Sträva efter en upprätt 

ställning. 

2. Inta en gångställning vid 

till exempel säng/stol. 

3. Utför lyftet in mot 

kroppen med sänkta axlar 

och armbågarna nära 

kroppen. 

4. Ut nytt ja benstyrkan och 

kroppstyngden. 

5. Arbeta med fötter, 

höfter, axlar och armar i 

samma riktning. 

6. Flytta fötterna för att ha 

bra balans 

Ta till vara allt som barnet 

kan själv, även om det så bara

nödvändigt för att stå på sig 

när det gäller rätten till stöd 

från professionella. 

Vad kan proffsen inom vård 

och omsorg lära av dina 

undersökningar? 

– Det är viktigt att reflektera 

över sin egen syn på hur 

man ser på att vara förälder 

till barn med funktionsnedsättning. 

Om jag som 

professionell ser det som en 

tragedi och livslång sorg blir 

det ett hinder i relationen 

med familjer och professionella. 

– Det är viktigt att professionella 

accepterar att de inte 

kan förstå hur det är att ha ett 

barn med funktionsnedsättning. 

Det lärde jag mig av en 

mamma som jag intervjuade 

för flera år sedan. ”Dom som 

säger att de förstår har inte 

förstått någonting”, sade hon. 

– Det är viktigt att ha 

ödmjukhet inför att omtumlande 

händelser i livet av 

olika slag kan få oss människor 

att ompröva vad vi tycker 

Curt Jonsson, Modern 

Arbetsteknik 3J AB 

är att lyfta sitt huvud för att 

underlätta lyftet. Tänk som 

förälder: hur skulle jag själv 

(med mitt naturliga rörelsemönster) 

gjort för att 

komma upp? Stimulera 

barnet till att hjälpa till så 

mycket som möjligt vid 

lyftet. Barnet lär sig snabbare 

att klara sig själv om du leker 

fram barnets egen rörelse. 

Använd grepp med 

helhandfattning (alla 

fingrarna samlade) för att 

lyftet ska bli så skönt och 

skyddande som möjligt för 

dig och barnet. Tänk också 

hela tiden på om du måste 

lyfta eller om du skulle 

kunna flytta personen från 

en plats till en annan på 

annat sätt. 

Har du frågor så får du 

gärna maila: curt@modernarbetsteknik.se 

Kontakten med andra föräldrar är 

mycket viktig, säger Britt-Marie 

Lindblad som har undersökt hur det 

är att ha barn med funktionsnedsättning. 

är viktigt i livet. Det kan få 

oss att mogna som människor. 

Därför är ödmjukhet en 

viktig hållning både mot de 

föräldrar som professionella 

möter men även mot sig själv. 

Det är även av stor betydelse 

att ha ödmjukhet för föräldrarnas 

kunskap och erfarenheter 

av sina barn. 

– Det går inte att möta 

föräldrar, i deras unika 

situation, genom ett teoretiskt 

raster för exempelvis 

psykologiska teorier om 

chock, förnekande, bearbetning 

och så vidare. Utan ett 

bra samarbete som grundas 

på en ömsesidig tillit går det 

inte att göra något bra. 

– En lärdom är att man ska 

främja föräldrarnas styrka 

och auktoritet som föräldrar. 

Lyssna, som en medmänniska, 

på deras tankar och 

funderingar som har med 

familjesituationen att göra 

och håll tillbaka egna åsikter 

och råd om föräldrarna inte 

ber om det. Lyssna mer och 

tala mindre! 

Du skriver om informellt 

stöd, varför är det så viktigt? 

– Informellt stöd är det 

som inte ges av professionella. 

Det informella stödet 

består i att barn och föräldrar 

är involverade i en naturlig 

gemenskap som utgörs av 

trofasta och berikande 

relationer med andra 

människor. Mor- och 

farföräldrar, andra närstående, 

vänner och barnets 

kamrater är viktiga i det 

informella stödet. Det 

möjliggör en lättnad, 

Samhälle – HSO svarar 

VAD HÄNDER 

NÄR SKOLAN 

BÖRJAR? 

Fråga: Jag har en dotter med 

rörelsehinder som snart 

fyller 4 år. Vi har börjat 

fundera kring skolan, när 

hon ska börja, var hon ska 

gå – skolan hemma eller 

liten grupp på en skola 

längre bort. Vi tror att hon 

får det bäst i den lilla 

gruppen men vill ändå kolla 

upp andra alternativ. Får 

hon tillgång till en assistent 

hela tiden om vi väljer 

vanlig skola? Vilka är dina 

erfarenheter om vilket som 

är bäst? Hon går nu på ett 

vanligt dagis och det funkar 

superbra! Men vad händer 

sen? Fritids känns inte som 

en bra lösning. 

Vi har en målstyrd skola/förskola. 

Styrdokument är läroplaner, 

kursplaner och skollag. 

Målstyrning innebär att 

väldigt få statliga regler finns. 

Staten sätter upp målen och 

kommunen (eller den fristående 

verksamheten) ska skapa 

en verksamhet där eleverna 

ges förutsättningar att nå 

målen. Någon regel om assistenter 

finns inte i skollagen, 

däremot att elever ska få det 

stöd och den stimulans de 

”behöver” för att nå målen. 

För att få extra stöd måste 

det finnas skäl att tro att 

målen för skolan inte kan nås 

utan stöd. Om din dotter ska 

läsa i grundskolan och följa 

dess mål finns, vad jag kan 

förstå, starka skäl för stöd. 

Vilket stöd som ska erbjudas 

ska redovisas i ett åtgärdsprogram 

som ska upprättas i 

samarbete med föräldrar. 

Programmet ska beskriva 

vilket stöd den enskilda 

eleven behöver i den direkta 

undervisningen och i andra 

situationer i skolan. Det kan 

vara individuellt stöd men 

också förändringar i miljön. 

I förskolan går man till det 

år man fyller sex. Som 

sexåring har man rätt till 

förskoleklass. Om din dotter 

trygghet och spontanitet i det 

dagliga livet. 

Var det något som överraskade 

dig i undersökningen? 

– Det var faktiskt mycket 

som jag blev både glad, 

ledsen och arg över. Ingen 

intervju har lämnat mig 

oberörd. Jag blev glad över 

föräldrars berättelser om 

deras erfarenheter av varma, 

engagerade, ödmjuka och 

obyråkratiska professionella. 

Något av det mest överraskande 

var föräldrars erfarenheter 

av andra barn som 

informella stödjare. 

– Jag blev ledsen och arg 

över deras berättelser om 

både professionella och 

närstående som de kände 

värderade barnet enbart 

utifrån dess funktion. 

– Överraskande ledsamt 

var erfarenheter av mor- och 

farföräldrar som inte gjorde 

något för att få en relation 

med sitt barnbarn och i 

stället talade om hur duktiga 

deras andra barnbarn var. 

Annika Nyström Karlsson 

Utredare Handikappförbundens 

samarbetsorgan 

ska börja i ”hemmaskolan” 

blir det oftast naturligt att 

följa kompisarna vidare till 

förskoleklassen. Om hon ska 

gå vidare till en liten grupp 

kanske man väljer att stanna i 

förskolan det sista året. 

För att få råd och tips om 

hur man ska välja kan det 

vara bra att besöka olika 

verksamheter, tala med lärare 

och ta reda på hur grupperna 

fungerar. Andra föräldrar är 

bra diskussionspartners. 

Vilken lösning som är bäst 

grundar sig på erfarenheter 

och ”magkänsla”. Du känner 

din dotter och kommunens 

förutsättningar bäst och 

måste väga in alla aspekter. 

Alla styrdokument finns på 

www.skolverket.se. 



Barn med sällsynta diagnoser – Ågrenskas experter svarar 

Ågrenskas experter kommer 

att ge föräldrar till barn med 

en sällsynt diagnos svar på 

olika frågor här i Föräldrakraft. 

Vi inleder med en kort 

presentation av Ågrenska i 

Hovås i Göteborg. 

Vad innebär en sällsynt 

diagnos? 

I Sverige, liksom i Norge, 

definieras en sällsynt diag nos 

som förekommande hos 

färre än 100 personer per 

miljon invånare. Genom att 

man blir bättre på att 

diagnostisera framkommer 

allt fler sällsynta diagnoser. 

Även tidigare vanliga 

diagnoser blir uppdelade i 

fler undergrupper, som i sig 

blir ovanliga, till exempel 

inom CP-skador och cancersjukdomar. 

I övriga Europa 

talar man om 4 000–5 000 

olika ”rare diseases”. För varje 

grupp framträder specifika 

behov ifråga om medicinsk 

behandling och kunskaper. 

Sällsyntheten gör att det 

ofta saknas kunskap inom 

såväl vård- och skolsektorn 

som inom andra delar av 

samhället. Sällsynta diagnoser 

är ofta syndromdiagnoser, 

vilket innebär att de 

omfattar flera funktionsnedsättningar. 

De får därför 

komplexa och svårhanterliga 

konsekvenser. 

Detta gör det extra viktigt 

att personal runt barnet och 

familjen förstår alla konsekvenser 

av diagnosen för att 

man skall kunna lägga upp 

gemensamma mål och 

meto der. 

Hur arbetar Ågrenska? 

Ågrenska är en mötesplats 

och ett nationellt kompetenscentrum 

som bedriver 

verksamheter utifrån ett 

helhetsperspektiv för barn, 

ungdomar och vuxna med 

funktionshinder, deras 

anhöriga samt professionella. 

Familje verksamheten vänder 

Robert Hejdenberg, 

vd för Ågrenska. 

sig till hela familjen eftersom 

ett barns funktionshinder 

påverkar och berör alla 

familjemedlemmarna. Hit 

kommer 20 gånger per år 

familjer som har barn med 

sällsynta diagnoser. Familjeverksamheten 

ger dessa 

familjer möjlighet att träffas 

och utbyta erfarenheter 

under fem dagar. De får 

aktuell medicinsk kunskap 

och information som belyser 

konsekvenserna av diagnosen 

eller funktionshindret i 

vardagssituationer. Personal 

från hemorten kan lyssna till 

samma före läsningar som 

föräldrarna. 


Ny tidning 
















för endast 


ingenting! 

om barn med 



} 

Prova 3 nummer för 99 kronor inkl moms 



Välj ett 

alternativ! 

Varför är det så viktigt att 

familjerna är tillsammans 

på Ågrenska? 

De positiva effekterna av en 

familjevistelse finns dokumenterade 

i en studie, 

genomförd av forskare från 

Sahlgrenska Akademin. 

Många föräldrar till barn 

med sällsynta diagnoser 

upplever stor fysisk och 

psykisk belastning. De 

faktorer, som påverkar 

föräldrarnas livskvalitet 

förändrades positivt efter en 

familjevistelse. Förmågan att 

aktivt bemästra sin situation 

ökade. Både mammor och 

pappor kände att programmet 

ökade deras kunskap och 

deras handlingskompetens. 

Hur gör jag för att ställa 

frågor till Ågrenskas 

experter? 

Om du har en fråga till 

Ågrenskas experter kan du 

redan nu maila in den på: 

experter@agrenska.se. 

kraft 




Albert 

Bonnier 

6 

NR 1 

2006 

Unga som 

älskar sina 

hästar 

kriget mot 


Pussla 

ihop din 

drömresa 

Dator i 

skolan kan 

bli lyftet! 



Oktober 2006 

39 kr 

inkl moms 



TIPS SOM 

HJÄLPER DITT 


KOMPISAR 

Min son 

får inte gå 

Tema idrott 

i skolan 


Musikal i 

toppklass 






FK_0601_s01_68_v7.indd 1 06-09-14 12.02.11 

Namn: ................................................................................... 

Adress: .................................................................................. 


Telefon: .................................................................................. 

E-post:. .................................................................................. 


...................................................................................FK0601 


Arbetsliv – vår expert ger goda råd 

Vad kan jag 

göra för att hjälpa 

min dotter ut 

i arbetslivet? 

Lennart Jönsson, grundare 

av Misa AB, svarar på frågor. 

Fråga: Vi har en dotter som 

går i yrkessärskola och det 

är tid att fundera på nästa 

steg. Hur kan vi hjälpa henne 

ut i arbetslivet? 

Det är bra att ni är ute i god 

tid och involverar er i ert 

barns ingång till vuxenlivet. 

Min uppfattning är att 

unga personer ska ges 

möjlighet till erfarenheter så 

att de kan uttala sin åsikt och 

vilja. Det är viktigt att de får 

pröva olika miljöer och 

arbetsuppgifter och det är 

viktigt att vi i omgivningen 

lyssnar in vad personen själv 

vill. Det ska inte bara vara 

erfarenheter från gruppverksamhet 

inom en daglig 

verksamhet. 

Det finns två huvudspår. 

Det ena är att gå via Arbetsförmedlingen 

och ”Unga 

Funk tionshindrade”. De kan, 

om de anser att personen har 

tillräckliga förutsättningar, 

hjälpa till med att anvisa ett 

arbete. Ofta blir det tal om 

lönebidragsanställning. 

Yr kes valsläraren i skolan gör 

en remiss om det är aktuellt. 

Det andra alternativet är 

att söka en arbetsinriktad 

daglig verksamhet enligt LSS. 

Lyssna med skolan och var 

frågvis och nyfiken. Fråga 

hur dotterns praktikperioder 

fallit ut, har hon klarat att 

vara på ett vanligt jobb, 

tyckte hon det var kul, har 

hon fått prova olika miljöer 

och arbetsuppgifter, har hon 

kunnat jämföra med verksamhet 

inom en daglig 

verksamhet. 

Min erfarenhet är att man 

inte ska gå för fort fram. För 

unga generellt är det ett stort 

kliv att komma ut i arbetslivet. 

För unga som har sär - 

skilda behov kan steget vara 

ännu större. Det finns en risk 

att ”fastna” hos Unga Funktionshindrade 

och tappa 

både självförtroende och tid. 

Du bör kontakta din 

kommuns LSS-handläggare 

(i vissa kommuner andra 

titlar, till exempel biståndshandläggare) 

och fråga vilka 

alternativ de kan erbjuda. I 

vissa kommuner finns ett 

brett utbud att tillgå, i andra 

är det mer begränsat och 

inriktat på dagcenter- och 

gruppverksamhet. Besök 

lämpliga verksamheter och 

fråga hur de kan bistå 

dottern utifrån de önskemål 

hon och ni har. Om ni 

ansöker om daglig verksamhet 

ska ni på ansökan 

specificera ert önskemål så 

att ni, i ett eventuellt senare 

skede, kan överklaga deras 

beslut. 

■ Mer information om 

LSS-lagen och Unga 

Funktions hindrade: 

Handikapp ombudsmannen, 

vad är daglig 

verksamhet: www.ho.se/start. 

asp?sida=820 

Rättsnätet, LSS-lagens 

paragrafer: www.notisum.se/ 

rnp/sls/lag/19930387.HTM 

Socialstyrelsen, om LSSlagen: 

www.sos.se/ 

FULLTEXT/114/2004-114- 

5/2004-114-5.htm 

Handikappupplysningen 

om Unga Funktionshindrade 

och Daglig Verksamhet: 

www.hu.sll.se/gn/opencms/ 

web/HU/arbete_utbildning/ 

arbete

21 

Så slår du vakt om din rätt till vårdbidrag 

0 

GUIDE kraft 

BESLUT OM VÅRDBIDRAG 

950 fi ck avslag - Föräldrakrafts guide hjälper dig 



Beskriv en vanlig dag med 

ditt barn. Det är ofta 

den bästa utgångspunkten 

när det gäller att 

skriva en ansökan om 

vårdbidrag. 

Det är viktigt att vara både detaljerad 

och lyfta fram de faktorer som gör att 

det krävs mer arbete och hjälp för att 

just ditt barn ska klara vardagen. 

– Men ibland är man så inne i arbetet 

med att hjälpa sitt barn att man inte tänker 

på vad som är normalt eller inte. Om 

man har fler barn, som inte har funktionshinder, 

är det enklare att jämföra, 

säger Eva-Maria Dufva, försäkringsexpert 

på Astma- och allergiförbundet. 

Vårdbidragen är ett gammalt system 

som socialminister Berit Andnor nu har 

lovat att se över. 

I en intervju med Föräldrakraft i våras 

sa ministern att hon vill veta om 

vårdbidragen verkligen fungerar som 


ett tillräckligt stöd för familjer med barn 

med funktionshinder. 

Många föräldrar kan förstås besvara 

frågan på direkten – vårdbidragen är 

snålt tilltagna, krångligt att söka, det är 

lätt att göra fel och det finns gott om 

bromsklossar att runda. 

– Vi har fått i uppdrag att kartlägga 

vilka problem som finns med vårdbidrag, 

handikappersättning och tillfällig 

föräldrapenning, säger Mats Mattsson, 

ansvarig för vårdbidrag på Försäkringskassans 

huvudkontor. 

Kartläggning ska vara klar under våren 

2007. Därefter kommer troligen regeringen 

att föreslå en utredning. 

Vilka problem känner ni till? 

– Ett problem är att lagstiftningen vad 

gäller vårdbidraget och tillfälliga föräldrapenningen 

inte harmoniserar. De som 

har vårdbidrag kan tjäna på att inte ha 

det om de är berättigade för obegränsad 

tillfällig föräldrapenning, säger Mats 

Mattsson. 

Cirka 40 000 familjer har vård bidrag 

idag, men på Astma- och Allergiför bundet 

tror Eva-Maria Dufva att många fler 

föräldrar egentligen är berättigade till 

stödet. 

– Det har visserligen varit ganska svårt 

att få vårdbidrag för astma och allergi, 

men jag tror ändå att många fler föräldrar 

skulle få ett fjärdedels vårdbidrag 

om de sökte, med tanke på hur mycket 

extra arbete de måste utföra. 

En förklaring till att många avstår från 

att söka är att det är ganska krångliga regler 

som man måste sätta sig in i. Blan ketterna 

är svårbegripliga och dessutom får 

man kanske ett avvisande besked vid en 

första kontakt med Försäkrings kassan. 

– Många får tyvärr intrycket att det 

inte är någon idé att söka redan när de 

ringer och frågar om bidraget, säger 

Eva-Maria Dufva. 

Därför är det viktigt att skriva en utförlig 

och väl formulerad ansökan. När 

blanketten väl är ifylld kan man diskutera 

den med en handläggare på För säkringskassan. 

I nästa skede får man se ett

och ersättning 

00 

för merkostnader 

UNDER FÖRRA ÅRET 

att få din ansökan beviljad 

”Jag tror ändå att många fl er föräldrar skulle få 

ett fjärdedels vårdbidrag om de sökte, med tanke 

på hur mycket extra arbete de måste utföra.” 

förslag till beslut och har då möjlighet 

att tycka till hos handläggaren. Då ser 

man vartåt det lutar och kan komplettera 

beskrivningen. 

– Det bästa tillfället att påverka är när 

det finns ett förslag till beslut och innan 

socialförsäkringsnämnden har sammanträtt, 

säger Eva-Maria Dufva. 

Den som formulerar sig väl har alltså en 

stor fördel när det gäller att ansöka om 

vårdbidrag. En allvarlig orättvisa, anser 

Peter Nordqvist, marknadsföringschef 

på Hjärtebarnsföreningen. 

– Vi ser att personer med i stort sett 

samma diagnos och likadana läkarintyg 

får olika stora vårdbidrag. Besluten är 

väldigt godtyckliga, säger han. Den som 

är verbalt kunnig och van att uttrycka 

sig får bättre gehör. Det är ett stort pro- 

blem att familjer som inte har så mycket 

egen kapacitet inte får tillräcklig hjälp av 

handläggaren på försäkringskassan. 

– När man ska beräkna merkostnaderna 

handlar det både om att vara ärlig och 

kreativ. Läkarna behöver nästan vara 

specialutbildade för att skriva intyg och 

man kan tycka att de har viktigare saker 

att göra än att skriva intyg, säger Peter 

Nordqvist. 

Mats Mattsson, ansvarig för vårdbidrag 

på Försäkringskassans huvudkontor, håller 

med om att det inte är lätt för föräldrar 

att veta hur ansökan ska formuleras 

och vad kostnadsberäkningarna ska innehålla 

för att innehållet ska godkännas. 

– De flesta föräldrar vet inte vad man 

kan få ersättning för. Exempelvis kan 

man få ersättning för extra slitage av klä- 

der utöver det som är normalt. För att få 

veta vad extra slitage innebär kanske 

man måste kontakta konsumentverket, 

säger Mats Mattsson som menar att föräldrarna 

måste prata med sina handläggare 

på Försäkringskassan för att få råd 

och hjälp med detta. 

På dessa sidor försöker vi ge svar på de 

viktigaste frågorna om vårdbidrag, men 

även om man är påläst och tar expertråd 

kan det hända att ansökan inte får gehör. 

Huvudrådet blir då: 

Ta ett steg tillbaka, kolla vad som gick 

snett och ta fram en ny ansökan (eller 

överklagande) som bättre förklarar och 

förtydligar. Ofta kan lösningen ligga i att 

man får fram ett nytt, bättre intyg från 

en läkare eller specialist. 

Samtidigt ska man komma ihåg att det 

inte finns helt klara gränser för vad som 

ger vårdbidrag eller inte – och inte ens 

socialförsäkringsnämnderna är alltid 

ense om vem som ska ha vårdbidrag 

eller inte. 


GUIDE kraft FRÅGOR & SVAR 


Man kan tycka att den föräldersom 

måste hjälpa sitt barn med 

läxläsning en timme varje dag, på 

grund av ett funktionshinder, borde 

ha klara skäl till vårdbidrag – men här 

måste man nog ha lite tur med att 

hamna hos ”rätt” socialförsäkringsnämnd. 

En ansökan med massor av detaljer 

kan också bli en fälla! Det bör inte stå 

”alltför mycket” i vårdbidragsbeslutet 

eftersom andra ersättningar då kan 

brinna inne. 

– Om det i beslutet om vårdbidrag 

står att det gäller stöd i skolarbetet 

innebär det att föräldrarna inte kan få 

några kontaktdagar för att gå till skolan, 

säger Pe ter Nordqvist. 

På motsvarande sätt kan ett beslut 

om vårdbidrag innebära att en eventuell 

möjlighet till obegränsad tillfällig 

föräldrapenning (som utvidgades i 

somras) stoppas. Det kan bli en rejäl 

ekonomisk smäll med tanke på att helt 

vårdbidrag bara är drygt 8 000 kronor 

per månad medan föräldrapenningen 

är lika hög som en sjukpenning och 

kan beviljas båda föräldrarna. 

Fakta om vårdbidraget 

■ I år betalas vårdbidrag ut för cirka 42 000 

barn till en kostnad av cirka 2,3 miljarder 

kronor. 

■ Försäkringskassan tog beslut om 

vårdbidrag i cirka 21 000 ärenden under förra 

året. 

■ Av de 21 000 besluten var 6 000 beviljanden 

och 950 avslag. 850 beslut innebar att 

vårdbidrag drogs in. Övriga beslut gällde 

ändringar i gamla ärenden. 

■ Läs Försäkringskassans egen analys av 

vårdbidraget på http://www.fk.se/omfk/ 

analys/barnfamilj/vardbidrag/#barn 

Andel utbetalade 

vårdbidrag i olika 

omfattningar 2005 

Det vanligaste är att 

föräldrarna beviljas en 

fjärdedels eller ett halvt 

vårdbidrag. 

■ Mer än helt 

■ Helt bidrag 

■ 3/4 bidrag 




Vad är vårdbidrag? 

Föräldrar som tar hand om barn (upp 

till 19 år) som är sjuka eller har funktionshinder 

kan få vårdbidrag. Bidraget 

ska vara en ersättning för merarbetet 

med den extra tillsyn och vård som 

behövs. Vårdbidraget är en skattepliktig 

inkomst och ger pensionsrätt men är 

inte sjukpenninggrundande. 

En del av vårdbidraget kan utgöras av 

merkostnader – utgifter för sådant som 

behövs extra på grund av funktionshindret, 

till exempel kläder som är utsatta 

för extra hårt slitage eller specialmat. 

Ersättningen för merkostnader är 

skattefri. 

Hur mycket pengar 

kan man få? 

Föräldrar kan få helt, tre fjärdedels, halvt 

eller en fjärdedels vårdbidrag – men låt 

dig inte luras att tro att bidraget kompenserar 

utebliven lön. Ett halvt vårdbidrag 

kanske låter bra men den förälder 

som tror att det gör det möjligt att gå ned 

i arbetstid och kanske jobba halvtid blir 

besviken. Ett halvt vårdbidrag är bara 

4136 kronor just nu – före skatt! Det 

innebär att en typisk förälder med halvt 

vårdbidrag teoretiskt kan minska sin 

arbetstid med några få timmar per vecka. 

Beloppet beräknas utifrån prisbasbeloppet 

som för närvarande är 39 700 

kronor. Ett helt vårdbidrag är 250 

procent av basbeloppet, vilket ger 8 271 

kronor per månad. Ett halvt vårdbidrag 

är 125 procent av basbeloppet, vilket ger 

4 135 kronor per månad. Ett fjärdedels 

vårdbidrag ger 2 068 kronor per månad. 

När kan man få extra 

ersättning för merkostnader? 

Man måste ha extra utlägg på minst 

7 146 kronor per år för att det ska bli 

aktuellt med ersättning för merkostnader. 

Merkostnaderna beräknas i olika 

steg. Tyvärr krånglas det till genom att 

Försäkringskassan inte uppger beloppen 

i klartext, utan anger andelar av 

det så kallade prisbasbeloppet, vilket är 

39 700 kronor för år 2006. 

● Om merkostnaderna är 18–35 

procent av prisbasbeloppet kan man få 

18 procent i ersättning. 

● Om kostnaderna är mellan 36–52 

procent kan 36 procent ersättas. 

● Om kostnaderna är 53–68 procent 

kan 53 procent ersättas. 

● Om ersättningen är minst 69 procent 

kan 69 procent ersättas. 

Man kan även få ett vårdbidrag som 

enbart gäller merkostnader och som är 

skattefritt. Då utbetalas antingen 62,5 

eller 36 procent av prisbasbeloppet. 

Var noga med att få med alla merkostnader 

– en enda liten utgift kan avgöra 

om du kommer över minimibeloppet 

på drygt 7 000 kronor. 

Hur ansöker man? 

Rätt blankett för att ansöka finns hos 

försäkringskassan och man kan även 

ladda ned blanketten från webben. 

Det är viktigt att sända med intyg från 

läkare och kanske även från andra 

specialister inom vården, exempelvis 

terapeut och psykolog. 

Fråga om råd och diskutera gärna 

ansökan med handläggare på 

Försäkringskassan – men låt dig inte 

nedslås av negativa besked om att det 

nog inte lönar sig. 

Vad ska man tänka på 

när man ansöker? 

Det är viktigt att lyfta fram de behov 

som är tydligt kopplade till funktionshindret 

eller sjukdomen. Var noga med 

att beskriva just de insatser som krävs 

utöver normalt föräldraansvar för barn i 

den aktuella åldern. 

Beskriv en vanlig dag utförligt så att 

det tydligt framgår hur mycket arbete 

som måste utföras mer än normalt, och 

de extra kostnader som uppstår. 

Det kan vara svårare att få bidrag för 

vård av riktigt små barn eftersom dessa 

ändå kräver mycket vård oavsett om de 

har funktionshinder eller inte. Ju större 

barnet är desto mindre vård och tillsyn 

ingår i ”normalt föräldraansvar” och om 

vårdbehovet då är stort ska bidraget 

också vara rejält tilltaget. Från och med 

12-årsåldern anses vård och tillsyn inte 

tillhöra normalt föräldraansvar, enligt 

en dom i regeringsrätten 1997. 

Glöm inte att betona att barn med 

funktionshinder ofta behöver extra 

mycket träning och stimulans för att 

utvecklas på bästa möjliga sätt. 

Handikappförbunden påpekar i sin 

lathund för vårdbidrag att det inte 

räcker med träning i skolan eller av 

specialister utan föräldrarna måste 

också träna sina barn dagligen, för att 

minska konsekvenserna av funktionshindret. 

Med andra ord är det viktigt att 

ansökan är välformulerad och genomarbetad. 

Om man behöver lägga extra kraft 

bakom orden kan man hänvisa till en 

handikapporganisation som kan ge 

Försäkringskassan mer information. 

Organisationen kan oftast förtydliga och 

förklara problemen på ett bättre sätt.

Hinder att ta sig förbi 

I din kontakt med myndigheterna och i din 

kamp med formulären måste du först och 

främst hitta sätt att komma förbi: 

■ Läkare som inte har så mycket kunskap 

om det aktuella funktionshindret och inte 

skriver ett läkarintyg som är tillräckligt 

tydligt och förklarande. 

■ Blanketterna och anvisningarna till dem 

som inte är lätta att förstå. 

■ Handläggare med negativ inställning hos 

Försäkringskassan. 

Hur lång tid tar det? 

Vänta inte med att lämna in ansökan 

om vårdbidrag. Om du tvekar och drar 

ut på det hela, för att du kanske är 

osäker på hur blanketten ska vara ifylld, 

kan du gå miste om värdefull ersättning, 

eftersom bidrag kan beviljas tidigast 

från den månad som ansökan lämnas 

in. Det kan alltså vara smart att skicka in 

en ofullständig ansökan som du 

kompletterar i efterhand. 

När ansökan kommit in tas den om 

hand av en handläggare och då kan det 

vara en god idé att boka ett möte med 

denne för att diskutera ansökan och räta 

ut frågetecken. 

Om man har bråttom med ersättningen 

kan man begära att försäkringskassan 

fattar ett provisoriskt beslut i väntan 

på det slutliga beslutet. 

Innan det slutliga beslutet tas får 

föräldern titta på ett förslag till beslut 

och kan lämna in synpunkter och 

kompletteringar. Det behöver alltså inte 

vara kört om det första beskedet är 

negativt. Det kanske bara behövs fler 

detaljer och bättre intyg till ansökan. 

Det slutliga beslutet brukar komma 

inom 166 dagar, enligt uppgift från 

försäkringskassan. Tidigare har det ofta 

tagit ännu längre tid att få en ansökan 

behandlad på vissa håll i landet. 

Försäkringskassan har fått hård kritik 

för detta men säger sig nu ha snabbat 

upp handläggningen. 

Handläggningstiden varierar fortfarande 

från län till län men enligt 

försäkringskassans eget mål ska alla 

ärenden klaras av inom 160 dagar. 

Vad betyder det att 

beslutet ska omprövas 

under beviljad tid? 

Beslutet om vårdbidrag kan variera 

från sex månader till flera år beroende 

på vad det är för sjukdom eller funktionshinder. 

Även om beslutet gäller 

under många år omprövas det alltid 

efter två år. Omprövning behöver inte 

betyda att man riskerar att bli av med 

bidraget, utan kan lika gärna innebära 

att bidraget höjs eftersom vårdbehovet 

ofta ökar med barnets ålder, om man 

jämför med barn som inte har funktionshinder. 

Kan man bli återbetalningsskyldig 

om barnet 

blir friskt under den tid 

man fått bidrag? 

I princip kan det bli så. Föräldrarna är 

skyldiga att anmäla förändringar som 

har betydelse för vårdbidraget, men 

troligen har det aldrig förekommit att 

föräldrar blivit skyldiga att betala 

tillbaka bidraget. Och bidragsfusk är 

inget man brukar misstänka när det 

gäller vårdbidrag, eftersom behovet 

alltid är så noga utrett. 

Vem bestämmer och 

hur kan man påverka? 

Det är socialförsäkringsnämnden hos 

Försäkringskassan som beslutar om 

vårdbidrag. Nämden består av förtroendevalda 

samt representanter för fackliga 

organisationer. 

Redan när det första förslaget till 

beslut kommer finns möjlighet att 

påverka genom att lämna in kompletteringar 

till ansökan och kanske rätta till 

felaktigheter. Då ligger ansökan fortfarande 

kvar hos handläggaren och har 

ännu inte kommit upp hos nämnden. 

Om jag får avslag? 

Det kan löna sig att överklaga Försäkringskassans 

beslut, men i så fall bör 

man ha tagit fram ny information eller 

nya intyg för att få ett annorlunda 

beslut. Kanske var det första läkarintyget 

inte tillräckligt tydligt och förklarande. 

Be i så fall läkaren skriva ett nytt 

intyg som bättre lyfter fram konsekvenserna 

av funktionshindret. Eller vänd 

dig till en annan läkare eller specialist 

som har större kunskap och kan 

förtydliga bättre. 

Kan man få juridisk 

hjälp? 

Någon juridisk hjälp finns inte att få om 

man inte är beredd att själv bekosta en 

jurist. Tidigare hade Handikappförbunden 

HSO och vissa riksförbund för 

handikappade egna jurister som kunde 

rycka in, men dessa har i stort sett 

för svunnit på grund av minskade 

resurser. Tjänstemännen på handikappförbundens 

kanslier kan ofta hjälpa till 

med allmänna råd och tips, men kan 

inte biträda juridiskt. 

Hur avgörs om man 

har rätt till helt eller 

halvt vårdbidrag? 

Det är det inte helt lätt att få svar på. I 

ansökan bör man förstås vara så exakt 

som möjligt vad gäller nedlagd tid och 

utgifter, och detaljerade dagböcker 

underlättar både för föräldern som 

ansöker och för de som beslutar. 

En fingervisning får man av Riksförsäkringsverket 

som rekommenderar att 

vårdinsatser på tio timmar per vecka ska 

berättiga till en fjärdedels vårdbidrag. 

Samma bidrag kan man få om vårdinsatsen 

uppgår till minst sju timmar per 

vecka samtidigt som det finns ett uttalat 

tillsynsbehov eller merkostnader om 

minst 25 procent av gällande basbelopp. 

Kan man få ersättning 

för att man tvingas gå 

ned i arbetstid och förlorar 

inkomster? 

Nej, vårdbidraget ska visserligen 

kom pensera för inkomstbortfall men i 

praktiken får man aldrig någon rimlig 

kompensation för detta. 

Vilka extra kostnader 

får man ersättning för? 

Handikappförbunden har tagit fram en 

lathund med exempel. Den kan studeras 

på bland annat HSO:s webbsida, www. 

hso.se. 

Var fi nns mer 

information? 

Regler om vårdbidrag finns i Lagen 

(1998:703) om handikappersättning 

och vårdbidrag. 

En lathund om vårdbidrag har tagits 

fram av FUB, RFA (Riksförbundet för 

autism), RBU och HSO. Lathunden 

finns att läsa på dessa organisationers 

webbsidor. 

Försäkringskassan har också speciella 

sidor om vårdbidrag. Från deras webb 

kan man även ladda ned blanketter för 

ansökan om vårdbidrag. ● 

Guide om barnförsäkringar – i nästa 

nummer av Föräldrakraft. 


MÅNADENS NÄTVERK kraft 

Det finns många aktiva organisationer som fungerar som viktiga nätverk. Här är några av de viktigaste. Saknas något nätverk eller 

Afasiförbundet 

i Sverige 

Antal medl. Webbsida E-post Telefon 

5 500 www.afasi.se info@afasi.se 08-545 663 60 

Anhörigrådet i Sverige (AHR) Uppgift saknas www. 

ahrisverige.se 

Astma- och Allergiförbundet Uppgift saknas www. 

astmaoallergiforbundet.se 

Barncancerfonden 5 000 www.barncancerfonden.se 

info@ahrisverige. 

se 

info@astmaoallergiforbundet.se 

info@barncancerfonden.se 

046-13 79 44 

08-506 28 200 

08-584 209 00 

DHR, De handikappades riksförbund 21 distrikt www.dhr.se info@dhr.se 08-685 80 00 

Elöverkänsligas Riksförbund 2 831 www.feb.se info@feb.se 08-712 90 65 

(telefonsvarare) 

Epilepsiförbundet 5 000 www.epilepsi. 

se 

FUB, Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar 

och vuxna 

info@epilepsi.se 08-669 41 06 

28 000 www.fub.se fub@fub.se 08-508 866 00 

Förbundet blödarsjuka i Sverige 1 382 www.fbis.se info@fbis.se 08-546 40 510 

Förbundet funktionshindrade med läs- & skrivsvårigheter, 

FMLS 

6 300 www.fmls.nu info@fmls.nu 08-665 17 00 

Föreningen Sveriges dövblinda Uppgift saknas www.fsdb.org fsdb@fsdb.org 08-39 90 00 

Föräldraföreningen för Dyslektiska barn 1 500 www.fob.se dyslexi@fdb.nu 08-612 06 56 

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 2 800 www. 

hjarnkraft.nu 

Hjärtebarnsföreningen 5 500 www. 

hjartebarn.org 

HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan 

43 organisationer 

480 000 personer 

info@hjarnkraft.nu 08-447 45 30 

kansliet@ 

hjartebarn.org 

08-442 46 50 

www.hso.se hso@hso.se 08-546 404 00 / 

texttel: 08-546 

404 50 

Hörselskadades Riksförbund (HRF) 36 000 www.hrf.se hrf@hrf.se 08-457 55 00, 

Texttelefon 08- 

457 55 01 

Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR 15 000 www.nhr.se nhr@nhr.se 08-677 70 10 

60 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

är informationen inaktuell? Maila till info@faktapress.se. 

Beskrivning Verksamhet för unga och familjer 

Drabbar människor i alla åldrar. Personen får 

svårare att läsa, skriva, tala och förstå. Beror på en 

stroke eller traumatiska händelser som en 

trafikolycka. 

Nätverk för anhöriga. Mest vårdare till äldre, 

men vill utöka till barnverksamhet. 

Samarbetsprojekt med DHB (Riksförbundet för döva, 

hörselskadade och språkstörda barn). Föräldrastöd, utbildning 

och familjehelger. www.sprakstorning.org 

Uppgift saknas 

Astmatiker och allergiker Driver en föräldralista för föräldrar att utbyta tankar och 

erfarenheter. 

Ideell förening vars största och viktigaste uppgift 

är att stödja forskningen om barncancer för att 

ännu fler barn skall överleva sin sjukdom och 

kunna leva fullgoda liv därefter. Inom organisationen 

finns också sju barncancerföreningar som 

arbetar med stödverksamhet direkt mot familjer. 

Fonden anordnar särskilda ungdomsveckor och familjeveckor 

för barn och ungdomar med sena komplikationer på 

rekreationsanläggningen Almers Hus i Varberg. Dessutom 

ordnar barncancerföreningarna träffar för ungdomar, syskon 

och unga vuxna med erfarenhet av barncancer, för att byta 

erfarenheter och träffa andra som är i samma situation. 

Huvudkansli 

Stock holm 

Lund 

Stock holm 

Stock holm 

Personer med rörelsehinder. Uppgift saknas Stock holm 

Elöverkänslighet. Uppgift saknas Häger sten 

Personer med epilepsi. Ungdomssida: www.epilepsi.se/ung/index.htm, med chattrum, 

klotterplank osv. Förbundet anordnar läger. 

Personer med utvecklingsstörning. Rådgivning till föräldrar, samhällskontakter och påverkansarbete 

för att höja kvalitet i barnomsorg, skola och familjestöd. 

Fritidsaktiviteter och utgivning av informationsmaterial. 

Samlingsförbund för alla sjukdomar då blodet 

inte koagulerar (levrar sig) som det ska. 

Personer med läs- och skrivsvårigheter och deras 

anhöriga. 

Föräldrakonferenser för familjer med barn med blödarsjuka 

och ITP, årliga läger för barn 8-15 år, årliga läger och konferenser 

för ungdomar. Rehabiliteringsresa till varmare klimat 

vart annat år för familjer (medicinsk personal medföljer). 

Viss ungdomsverksamhet. 

Dövblinda, syn- och hörselskadade. Föräldrasektion; FSDB:s föräldraråd och ungdomssektion; 

Dövblind ungdom (DBU). 

Föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter. Ibland sommarläger med friluftsliv och mycket engelskaövning. 

Människor med förvärvade hjärnskador (inte 

medfödda). 

Sommarläger. 

Sundby berg 

Stock holm 

Sund byberg 

Solna 

Enskede 

Stock holm 

Stock holm 

Hjärtbarn och hjärtungdomar. Läger och familjeträffar. Ungdomsverksamhet. Stock holm 

Paraplyorganisation för 43 handikapporganisationer 

i Sverige. 

Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade. 

Bedriver påverkansarbete och har 

verksamhet för personer med hörselnedsättning, 

tinnitus, ljudöverkänslighet, Menières sjukdom 

samt föräldrar till hörselskadade barn. 

Först och främst vuxna med neurologiskt 

funktionshinder. Ungdomsverksamhet DUNS, 

för dem upp till 35 år. 

Utredare anställd som arbetar med barn- och ungdomsfrågor 

samt skolfrågor gentemot regering, riksdag och departement 

samt myndigheter med flera. 

Arbetar för att skapa bättre villkor för hörselskadade barn 

och deras föräldrar. Har kontaktpersoner för föräldrar runt 

om i landet. 

DUNS-klubbar med möten och andra aktiviteter. 

Sundby berg 

Stock holm 

Stock holm 


MÅNADENS NÄTVERK kraft 

Antal medl. Webbsida E-post Telefon 

Primär immunbrist organisationen 670 www.pio.nu pio@telia.com 019-6732124 

Psoriasisförbundet 19 000 www. 

psoriasisforbundet.se 

Riksförbundet Attention 4 000 www. 

attention-riks. 

se 

pso@pso.se 08-600 36 36 

info@attentionriks.se 

08-709 22 60 

Riksförbundet Cystisk Fibros 2 120 www.rfcf.se/ info@rfcf.se 018-15 16 22 

Riksförbundet för döva, hörselskadade & språkstörda 

barn (DHB) 

Uppgift saknas www.dhb.se kansliet@dhb.se 019-17 08 30 

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka 6 600 www. 

magotarm.se 

rmt@magotarm.se 08-642 42 00 

Riksförbundet för Njursjuka 4 620 www.rnj.se info@rnj.se 08-546 405 00 

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, 

RBU 

15 000 www.rbu.se info@riks.rbu.se 08-677 73 00 

Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 5 500 www.ilco.nu info@ilco.nu 08-546 405 20 / 

08-546 405 21 

Riksförbundet Sällsynta diagnoser 

50-tal smågruppsdiagnoser 

www. 

sallsyntadiagnoser.nu 

Riksföreningen Autism 10 000 www.autism. 

se 

Svensk Dysmeliförening 1 350 www.dysmeli. 

se 

Svenska Celiakiförbundet 21 000 www.celiaki. 

se 

Svenska Diabetesförbundet 33 000 www. 

diabetes.se 

Svenska downföreningen Uppgift saknas www. 

svenskadownforeningen.se 

Sveriges Fibromyalgiförbund 3 800 www. 

fibromyalgi.se 

Sveriges stamningsföreningars riksförbund 

Noonans 

syndrom... 


...är ett ovanligt och svårdiagnostiserat 

funktionshinder. 

Varje år föds 15–20 barn i 

Sverige med Noonans 

syn d rom. Siffrorna är osäkra, 

eftersom det består av en 

16 stamningsföreningar. 

www. 

stamning.se 

kombination av flera olika 

symtom. Vanligast har barnet 

ett medfött hjärtfel, är kortväxt 

och kan kännas igen på det 

speciella utseendet – ett 

utseende som med tiden blir 

info@sallsyntadiagnoser.nu 

08-764 49 99 

info@autism.se 08-7020580 

info@dysmeli.se 08-20 94 35 

kansli@celiaki.se 08-730 05 01 

info@diabetes.se 08-564 821 00 

info@svenskadownforeningen.se 

08-730 48 25 

sff@fibromyalgi.se 031-41 44 11 

kansliet@ 

stamning.se 

08-720 61 12 

mindre framträdande, vilket 

kan göra det svårt att upptäcka 

syndromet hos vuxna som inte 

fått någon diagnos. 

Återkommande hos barn 

med Noonans syndrom är att

Beskrivning Verksamhet för unga och familjer 

Personer med primär immunbrist. PIO anordnar läger för barn med primär immunbrist och 

deras familjer. För ungdomar anordnas träffar i samband 

med föreningens årsmöte. 

Huvudkansli 

Örebro 

Personer med psoriasis/psoriasisartrit. Ung med psoriasis (7-30 år): www.ungmedpsoriasis.se Johanneshov 

Intresseorganisation för barn, ungdomar och 

vuxna med neuropsykologiska funktionshinder. 

Personer med Cystisk Fibros och PCD (Primär 

Ciliär Dyskinesi). 

Döva, språkstörda och hörselskadade barn och 

ungdomar. 

Finns hos vissa lokalföreningar. 

Behandlings- och utvecklingsveckor. 

Familjeläger. 

Stock holm 

Upp sala 

Örebro 

Alla sjukdomar som berör magen eller tarmarna. Håller i ungdomsverksamhet för sina medlemmar. Stock holm 

Kroniskt njursjuka. Barn- och föräldragrupp och ungdomsgrupp. 

Barn och ungdomar med rörelsehinder. Arbetar för bättre vardagssituation för barn och ungdomar 

med rörelsehinder och deras familjer, påverkar och väcker 

opinion. Anordnar konferenser och sommarläger. Ger ut 

tidningen Rörelse. 

Stomi- och reservoaropererade. Egen organisation för ungdomar: UngILCO, ungdomsforum. 

Sundby berg 

Stock holm 

Sundby berg 

Ett riksförbund för sällsynta handikappgrupper. Ingen verksamhet. Sund byberg 

Personer med autism och autismliknande 

tillstånd. 

Personer med dysmeli eller dysmeliliknande 

skador. 

Personer överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk 

och soja. 

Forum för ungdomar över 18 år. 

Läger för familjer och ungdomar. 

Ungdomsförbund - Svenska Celiakiungdomsförbundet: 

www.scuf.net 

Stock holm 

Lidingö 

Personer med diabetes. Ung diabetes: www.ungdiabetes.se. Sundby berg 

Personer med Downs syndrom. Upp-och-ner-klubben, gympagrupp för barn. Teckenläger. 

Sjukdom som ger smärta och trötthet. Drabbar 

mest vuxna, men även barn. 

Uppgift saknas. 

Stamning. Föräldranätverk, barnläger, familjeutflykter, ungdomsläger 

och -forum. Anordnar kurser i talträning. 

de föds med hjärtfel. Den 

vanligaste typen, som finns 

hos 60 procent, är förträngning 

av lungpulsådern, 

pulmonalisstenos. Hos 20 

procent av barnen finner 

man förtjockning i hjärtmuskelns 

kammarväggar och i 

skiljeväggen mellan kamrarna 

(hypertrofisk kardiomyopati). 

SB 

Solna 

Solna 

Göte borg 

Sundby berg 

I nästa nummer får du mer info om 

organisationer för föräldrar. Vi ses! 


NÄSTA NR kraft 

Sören Olsson: Jag hatar att 

Ludvig har sitt handikapp 

Man har sitt 

barn i famnen 

och man älskar det 

så mycket, men 

samtidigt hatar 

man att det ska 

behöva ha sitt 

handikapp. Orden 

kommer från 

författaren Sören 

Olsson. 

Hans son har en dödlig sjukdom och ingen vet 

hur länge han får leva. Sorgen och strapatserna 

har påverkat Sören Olsson starkt, både privat 

och i författaryrket. 

TEMA HJÄLPMEDEL. 

Vi gör en djupdykning i 

detta spännande område 

fyllt av innovationer. Men 

vi tittar också på 

regelverken som styr 

tillgången på bra 

hjälpmedel. (Bilden: 

Maria Gustafsson från 

Minicrossers visar nya produkter på 

Rehabmässan våren 2006.) 

GUIDE FÖRSÄKRINGAR. Vad ska föräldrar 

tänka på när de väljer barnförsäkringar? Hur 

får man ut mesta möjliga av försäkringen när 

barnet har blivit sjukt? Vad kan man göra om 

försäkringen inte gäller eller man inte kommer 

överens med försäkringsbolaget? 

TEMA FRITID. Teater, musik, sport och andra 

fritidsaktiviteter för barn med särskilda behov. 

Hur ser utbudet ut? 

VAL 2006. Vad betyder valresultatet den 17 

september för barn med funktionshinder och 

deras familjer? Vilka förbättringar inom vård, 

bidrag, skola, idrott blir resultatet? 

Reportage: Tobbe 

Trollkarl om lekterapi. 

Fotoreportage: assistenten 

Matilda dokumenterar 

Jennys vardag. 

Läsarpanel för dig 

Läsarpanel – vill du vara med? Hjälp oss göra 

Föräldrakraft till en ännu bättre tidning. Gå med i vår 

läsarpanel så får du chansen att påverka tidningens 

innehåll och tycka till i aktuella frågor. Maila till sara. 

bengtsson@faktapress.se 


SYNS DU INTE SÅ FINNS DU INTE 

– PÅ TORGET SYNS DU TILL LÅG KOSTNAD 

Modulannons, 1 modul, 92 x 61 mm: 2 900 kr 

Modulannons, 2 moduler, 92 x 130 mm: 4 900 kr 



Beställ din modulannons genom ett mail till 

info@faktapress.se. (Priser exkl moms.) 

www.foraldrakraft.se 

Dagliga nyheter, reportage och tips hittar du på vår 

webbsida www.foraldrakraft.se

Svart på Vitt 

0302-46840 

www.lattalyft.se 

Lätta Lyft 

Ingen behöver dra och lyfta 

i armar, ben eller kläder. 

Det känns bra att förflyttas 

in i bussen, i båten, hemma 

eller hos nära och kära som 

inte har tillgängliga bostäder. 

Selen är lätt att vika ihop, 

stark och oöm. 

Badsele, samma modell i 

ett material som släpper 

igenom vattnet. Himmelsblå. 

Många handikappförbund 

– ett samarbetsorgan 

Handikappförbunden består av 43 handikappförbund med ca en halv miljon medlemmar. 

Handikappförbunden är handikapprörelsens samlade röst mot regering, riksdag, centrala 

myndigheter och organisationer. Medlemsförbunden bedriver en omfattande verksamhet för att 

förbättra situationen för sina medlemmar och för att skapa gemenskap. Många av 

medlemsförbunden arbetar med familje- och barnfrågor. 

Medlemmarna inom förbunden har olika behov men också många gemensamma. Det kan gälla 

rätten till en likvärdig hälso- och sjukvård, till skola och arbete eller till att slippa utsättas för 

diskriminering på grund av funktionsnedsättningar. 

Läs mer på www.hso.se under Handikappförbunden, där det finns kortfattade presentationer av 

våra förbund. 

Afasiförbundet i Sverige, Astma- och Allergiförbundet, Blodcancerförbundet, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO), De Handikappades Riksförbund (DHR) 

Elöverkänsligas Riksförbund, Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS), Förbundet Funktionshindrade, Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Föreningen Sveriges 

Dövblinda (FSDB) , Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Hjärtebarnsföreningen , Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund (HRF), ILCO, Riksförbundet 

för stomi- och reservoaropererade, Neurologiskt Handikappades, Riksförbund (NHR), ParkinsonFörbundet, Primär Immunbrist Organisationen (PIO), 

Prostatacancerförbundet, Psoriasisförbundet (PSO), Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF), Riksförbundet för döva, 

hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Riksförbundet för hivpositiva (RFHP), Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT), Riksförbundet för Njursjuka (RNj), 

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP), 

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksföreningen Autism (RFA), Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Schizofreniförbundet, STROKE- 

Riksförbundet, Svenska Celiakiförbundet (SCF), Svenska Diabetesförbundet (SD), Svenska Epilepsiförbundet (SEF), Svenska Laryngförbundet (SLF), Svenska OCDförbundet 

Ananke, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF), Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR), Tandvårdsskadeförbundet 

(TF). 


I HETLUFTEN kraft 

Handikappombudsmannen 

Lars Lööw 

Tusentals barn med 

funktionshinder kan 

anmäla sina skolor för 

diskriminering. Handikappombudsmannen 

Lars Lööw säger sig 

vara beredd att driva 

deras ärenden mot 

skolor som bryter mot 

lagen. 



d 

en nya lagen mot diskriminering 

och annan kränkande 

behandling av barn och elever 

innehåller inte bara ett förbud 

mot diskriminering utan ställer också 

krav på ett förebyggande arbete. 

Skolorna måste se till att det finns en 

plan för likabehandling inom varje 

verksamhet. 

– Lagen är ett viktigt steg framåt, 

säger handikappombudsmannen Lars 

Lööw, men han är ändå inte nöjd. 

Lagen har brister och den värsta 

missen, enligt handikappombudsmannen, 

handlar om rätten att välja skola. 

– Regeringens utgångspunkt är att det 

aldrig kan vara diskriminering när 

samhället talar om vilken skola som är 

bäst för ett barn. Regeringen anser alltså 

att det är helt okej att första åtgärden, för 

ett barn som efter en olycka ska ta åter - 

vända till vardagen, blir att byta skola. 

– Det är inte så att det alltid är fel att 

byta skola i den situationen men det är 

inget som skolan ska kunna bestämma 

helt på egen hand, säger Lars Lööw. 

Tips till skolor som vill klara nya lagen 

Hur ska skolorna möta den nya 

lagen? Här är några tips från 

handikappombudsmannen Lars 

Lööw. 

■ Studera lagen och vilka 

konsekvenser det innebär för 

skolan i arbetet med att motverka 

diskriminering. 


Vilka anmälningar tror du blir 

resultatet av den nya lagen? 

– Jag förväntar mig att det blir 

anmälningar från elever som känner sig 

kränkta på grund av att de inte kan följa 

med på skolresor. Det kan också bli 

anmälningar från elever på grund av att 

uttryck som ”cp”, ”mongo” och ”damp- 

■ De flesta har säkert planer som 

handlar om värdegrunder, 

mångfald och antimobbing men 

dessa måste faktiskt bidra till 

något, ett konkret arbete, och inte 

bara vara en plan. Planerna behöver 

kanske konkretiseras vad gäller 

ansvar, resurser och uppföljning. 

■ Prata med andra skolor, 

samverka och diskutera för att ta 

fram goda exempel. 

■ Det finns inte ett svar på hur 

arbetet ska bedrivas, utan varje 

skola måste utgå från just de 

problem som finns på den 

skolan. 

■ Lagen handlar om alla former av 

tillgänglighet; lokaler, information, 

organisation etcetera. En 

unge” tillåts förekomma, det är uttryck 

som vi vet är ganska vanliga. 

Det kan också bli anmälningar från 

funktionshindrade elever om kränkande 

uttryck i läromedel. 

Elever och föräldrar gör sin anmälan 

till dig eller någon annan ombudsman. 

Vad händer sedan? 

– Vi gör en utredning. Skolan får ge sin 

syn skriftligt. Om vi inte är nöjda med 

svaret har vi överläggningar med skolan. 

Om vi har bevis för diskriminering 

genomför vi en förlikningsförhandling 

och resultatet kan då bli ekonomisk 

ersättning till eleven. Om vi ej lyckas få 

en förlikning stämmer vi skolan. Det hela 

tar mellan sex månader och två år. 

Hur stort skadestånd kan man räkna 

med? 

– Praxis prövas just nu, men att inte 

bli antagen till högskolan på grund av 

etnicitet har hittills gett 50 000–60 000 i 

skadestånd. Samma belopp har utdömts 

för att inte bli insläppt på krogen. Om 

en elev inte får följa med på en skolresa 

är det rimligt att det kostar minst lika 

mycket. Vi kommer att yrka mellan 

120 000 och 150 000 kronor i skadestånd. 

Handikappombudsmannen driver 

skadeståndsprocesserna som självständig 

part vilket innebär att den drabbade 

familjen inte tar några ekonomiska 

risker. 

Hur vet man om en kränkning är 

tillräckligt allvarlig för att berättiga till 

skadestånd? Börja med att läsa på www. 

ho.se. Information om den nya lagen 

finns där. Inför 2006 års verksamhet 

lyckades Lars Lööw övertyga riksdagen 

om att han behövde mer resurser än vad 

regeringen tänkt sig. Det innebär att han 

nu kan tillsätta en halvtidstjänst. 

– Om jag inte hade fått de resurserna 

hade regeringen inte klarat propositionen 

om förbud mot diskriminering i 

skolan. Vi får se hur mycket anmälningar 

vi får. 

– Det ställs nya krav på att skolorna 

ska ha en plan för att motverka diskriminering. 

När läsåret 07/08 börjar vore 

det konstigt om inte alla har sådana 

planer. 

friluftsdag får inte utgå från att en 

del elever inte ska vara med eller 

sitta bredvid och titta på när övriga 

åker skridskor. 

■ Avsätt en timme på planeringsdagarna 

för att diskutera och 

ifrågasätt hur skolan arbetar med 

att ge barnen rätt att utvecklas 

efter egna förutsättningar, vilket 

krävs i artikel 6 i FN:s barnkonvention.

Annonsörer i detta nr 

Assistansia AB ...........................................................sidan 9 

Barncancerfonden ............................................................43 

Cogmed Sverige AB ..........................................................35 

Confrere Juristbyrå AB .......................................................3 

Dalheimers Hus ..................................................................2 

Etac Sverige AB .................................................................13 

Föreningen Furuboda .....................................................35 

Frösunda LSS AB ..............................................................68 

Handikappförbunden, HSO ............................................65 

JAG, Föreningen ..............................................................17 

Kom i Kapp - Rehatek AB ................................................27 

Komal Sweden ..................................................................15 

Läkemedelsindustriföreningen, LIF ................................23 

Mättinge AB .....................................................................64 

Mayday Aid AB .................................................................65 

Misa ..................................................................................15 

Passal Västra Götaland AB ...............................................11 

Permobil Försäljning & Service AB .................................13 

Rehab Station Stockholm ................................................22 

Spacemaker Scandinavia AB ............................................65 

Specialskolemyndigheten, SPM .......................................23 

Svart på vitt, Lätta Lyft .....................................................65 

Svenska Kyrkan ................................................................35 

Teckenförlaget i Bromma .................................................15 

Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben ......................17 

Upp och ner Information HB ..........................................55 

Verbum Förlag ..................................................................15 

VH Assistans .......................................................................7 

Ågrenska ...........................................................................39 

Samarbeten 

Handikappförbundens samarbetsorgan representerar 43 

medlemsförbund med totalt 480 000 medlemmar. Handikappförbundens 

mål är ett samhälle för alla som präglas av 

solidaritet, jämlikhet och full delaktighet. www.hso.se 

Ågrenska bedriver verksamhet för barn, ungdomar och vuxna 

med funktionshinder samt deras familjer och professionella 

som möter barn och familjer. www.agrenska.se 

Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor. 

www.svenskakyrkan.se 


Ny tidning 
















för endast 


ingenting! 

om barn med 



Frösunda LSS AB är ett helägt dotterbolag till Praktikertjänst 

AB som arbetar med personlig assistans enligt LSS och LASS 

samt stöd och service enligt LSS. www.frosunda.se 

} 




Välj ett 

alternativ! 

kraft 




Albert 

Bonnier 

6 

NR 1 

2006 

Unga som 

älskar sina 

hästar 

kriget mot 


Pussla 

ihop din 

drömresa 

Dator i 

skolan kan 

bli lyftet! 



Oktober 2006 


39 kr 

inkl moms 



TIPS SOM 

HJÄLPER DITT 


KOMPISAR 

Min son 

får inte gå 

Tema idrott 

i skolan 


Musikal i 

toppklass 






FK_0601_s01_68_v7.indd 1 06-09-14 12.02.11 

Namn: ................................................................................... 

Adress: .................................................................................. 


Telefon: .................................................................................. 

E-post:................................................................................... 


...................................................................................FK0601 


kraft 

B- 

POST 

från FaktaPress AB, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 1, 2006.

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?