– en garant för välfärden - SRAT

l l l Nr 2 – maj 2012 

Forskning 

– en garant 

för välfärden 

På väg ut på arbetsmarknaden 

– här får du goda råd

InneHÅLL 

2 

Tema FOrSKnInG 

Forskningen gör skillnad 

– men är ingen dans på rosor ...........4 

SRATs förbundsordförande: 

Nu måste villkoren förbättras .............7 

Lust & nyfikenhet lockade 

till forskning ...................................................8 

Arbetsförmedlingens forsknings- 

chef: Egen forskning och ut- 

värdering ger underlag för 

politiska beslut ..........................................11 

Råd till dig som är på väg ut 

i arbetslivet ..........................................15-17 

Kari Svensson, Försvarsmakten: 

40 år som fackligt aktiv ........................18 

Utlandsjobbet kan bli en härlig 

nystart – men var noga med 

kontrakt och regler! ...............................22 

Lotsförbundet: Arbetstid och 

vilotid är centrala frågor .....................25 

SRATs kansli 

Förbundsdirektör 

Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 

elisabeth.mohlkert@srat.se 

Bitr. förbundsdirektör 

Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 

ingvar.eriksson@srat.se 

Informatör/redaktör 

Marie Norell, 08-442 44 77 

marie.norell@srat.se 

2 

SRAT-informationen nr 2 • 2012 

15-17 

På väg ut i 

arbetslivet 

redovisningsansvarig 

Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 

kajsa.korsgren@srat.se 

Förbundsjurist 

Sophie Silverryd, 08-442 44 74 

sophie.silverryd@srat.se 

Ombudsmän 

Anders Berndt, 08-442 44 70 

anders.berndt@srat.se 

18 

I varje nummer: 

4-11 

Ledare ............................................................ 3 

Arbetsrätt ................................................. 12 

Fråga & Svar ............................................ 12 

Krönika ....................................................... 13 

Student ...................................................... 21 

Aktuellt från föreningarna ............. 27 

Korsord ....................................................... 28 

22 

Lisbeth förverkligade 

sin dröm att arbeta 

utomlands 

Martin Berndtsson, 08-442 44 67 

martin.berndtsson@srat.se 

Mats Eriksson, 08-442 44 81 

mats.eriksson@srat.se 

Ann Garö, 08-442 44 79 

ann.garo@srat.se 

Linda Lekander, 08-442 44 78 

linda.lekander@srat.se 

Maria Yngvesson, 08-442 44 61 

maria.yngvesson@srat.se

Ledare 

målmedvetenhet, samman- 

hållning och gemenskap 

just nu pågår förberedelsearbetet inför årets förbundsmöte 

i början av juni. Det är viktiga beslut som fattas 

under dessa försommardagar, och det känns lite 

högtidligt när så många kunniga och engagerade 

förtroendevalda samlas för att dra upp riktlinjerna för 

de kommande årens arbete. Förbundsmötet består av 

oerhört kompetenta personer, som representerar 

medlemmar i olika professioner och som kommer från 

olika delar av landet. Det är en församling som ser de 

stora vinsterna med, och glädjen över, ”att tillhöra en 

gemenskap som arbetar mot samma mål”. Formuleringen 

kommer från Kari Svensson, som beskriver sina 

40 år som förtroendevald i en intervju på sidan 18 

– och den ger en bild av det fackliga arbetet som jag 

tycker om. Den handlar om målinriktning, sammanhållning 

och gemenskap. 

Det är hängivna förtroendevalda på alla nivåer och 

med olika uppdrag som utgör själva grundvalen för vårt 

fackliga arbete. Utan alla förtroendevalda som finns 

nära medlemmarna och som känner till förhållandena 

på arbetsplatserna skulle vi stå oss slätt. Förbundsstyrelsens 

ledamöter har en särskild ställning, eftersom deras 

uppgift är att se till alla förbundets medlemmar och 

eftersom arbetet till stora delar också handlar om 

samhällspolitik i vid mening. 

Det är en av förbundsmötets viktiga uppgifter att 

välja ny förbundsstyrelse, och fyra ledamöter har 

aviserat att de nu lämnar sina uppdrag. Lena Andersson, 

Ronny Andersson, Jonas Norling och Reza 

Zarenoe har alla bidragit med engagemang, kunskap 

och god kamratskap. Vid mötet i juni får vi tillfälle att 

tacka dem för deras insatser och önska dem varmt lycka 

till i deras yrkes- respektive pensionärsliv. Samtidigt kan 

vi se fram emot att välkomna nya, engagerade 

styrelseledamöter till ett arbete som är spännande, 

lärorikt – och krävande. Och det är naturligtvis precis 

så det ska fungera i en ideell organisation som vår – att 

var och en bidrar utifrån sina möjligheter och att man 

turas om att bära ansvaret. 

Det lär bli en och annan avtackning ute på arbetsplatserna 

också, nu när det är dags för den stora 40-talistgruppen 

att lämna arbetslivet. Vi kan avläsa det i våra 

IT-samordnare/medlemsregister 

Susanne Rönngren, 08-442 44 72 

susanne.ronngren@srat.se 

assistent/medlemsregister/vaktmästeri 

Catharina Jansson, 08-442 44 71 

catharina.jansson@srat.se 

Telefon 

Vx 08-442 44 60 

Fax 08-442 44 80 

e-post 

kansli@srat.se 

Webbplats 

www.srat.se 

Post 

Box 1419 

111 84 Stockholm 

medlemsregister; ungefär 350 medlemmar lämnar 

förbundet varje år i samband med att de går i pension 

och så kommer det att fortsätta också under de 

närmaste åren. Glädjande nog har många nya, unga 

medlemmar sett värdet med ett SRAT-medlemskap, så 

trots avhoppen fortsätter SRAT att växa. I det ligger en 

stor utmaning – att vi använder alla våra kanaler för att 

fånga in också den unga generationens behov och krav, 

och omsätter dem till en bra verksamhet som gagnar 

både kollektivet och de enskilda. SRAT ska också i 

fortsättningen uppfattas som en pålitlig och kunnig 

företrädare för medlemmar inom förbundets alla 

yrkesområden och på alla arbetsplatser. De samtal som 

förs och de beslut som fattas av förbundsmötet kommer 

att lägga grunden för det arbetet. Under de här 

junidagarna fattas också beslut om medlemsavgiften, 

och vi kan se att det finns goda skäl för förbundsmötet 

att besluta att den kommer att vara oförändrad under 

de kommande tre åren. Också det är ett resultat av den 

goda spiral som uppstår när ett bra fackligt arbete 

lockar fler medlemmar och förtroendevalda som i sin 

tur lockar fler … 

jag hoppas att vi alla får tillfälle att njuta av våren, 

även om vi inte, likt skomakaren i talesättet, kan sätta 

upp en skylt med ”stängt mellan hägg och syren”. 

SRAT ska också 

i fortsättningen 

uppfattas som 

en pålitlig och 

kunnig företrädare 

för medlemmar 

inom förbundets 

alla yrkesområden 

och på alla arbetsplatser. 

Elisabeth Mohlkert 

förbundsdirektör 

Besök 

Malmskillnadsgatan 48, 5 tr 

öppettider 

Sep–apr 8:00–16:30 

Maj–aug 8:00–15:45 

Lunch 11:30–12:30 

växeltider fredagar 

Sep–apr 8:00–16:00 

Maj–aug 8:00–15:30 

SraT-informationen 

ges ut av SRAT som är 

ett av 22 förbund inom 

Sveriges akademikers 

centralorganisation, 

Saco. SRAT-informationen 

distribueras till alla 

medlemmar i förbundet. 

anSvarIG uTGIvare 

Elisabeth Mohlkert 

reDaKTör 

Marie Norell 

LayOuT 

Marie Norell 

FOTO 

Ledarbild 

Torbjörn Zadig 

Omslag 

Denny Lorentzen 

TrycKerI 

AWJ Tryck AB, Nyköping 

uPPLaGa 

13.400 ex 

uTGIvnInG 2012 

Nr 1 v.10 

Nr 2 v.19 

Nr 3 v.28 

Nr 4 v.41 

Nr 5 v.50 

Annonsstopp fyra veckor 

före utgivning. 

annOnSPrISer 

Fyrfärg 

Helsida (180x262) 

16.500 kr 

Halvsida (180x130) 

8.500 kr 

Kvartssida (87x130) 

4.500 kr 

annOnSBOKnInG 

marie.norell@srat.se 

Tidningen är 

momsbefriad. 

SRAT-informationen nr 2 • 2012 3

FORSKNING 

Forskningen 

gör skillnad 

– men är ingen dans på rosor 

Ett av de viktigaste förslagen under hela mandatperioden. Så beskriver 

Linda Simonsen, ekonom på Saco, den forskningspolitiska proposition som 

regeringen väntas lägga fram till hösten. Med anledning av den framför 

Saco en rad krav till utbildningsministern. De handlar bland annat om 

marknadsanpassade doktorandlöner, fler forskartjänster och större möjligheter 

till långsiktig planering. 

Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Ladislav Kosa 

Förhoppningarna är stora på den 

forsknings- och innovationspolitiska 

propositionen. Så är också engagemanget för 

forskningen och forskarnas villkor stort, både 

inom Saco och i SRAT – eftersom medlemskap 

till stor del bygger på kunskap och 

utbildning. I den nyutkomna skriften ”Den 

hållbara forskningspolitiken”, som framför 

allt handlar om den statligt finansierade 

forskningen vid högskolor och universitet, 

betonar Linda Simonsen, ekonom på Saco 

med forskningsfrågor som ett av ansvarområdena, 

två huvudskäl. Det är forskningens 

betydelse för samhällets utveckling, för 

välfärden och för kunskapsutvecklingen. Det 

är också det fackliga perspektivet, som 

handlar om forskarnas rätt till trygga 

anställningar och goda villkor – och som i sin 

tur har betydelse för möjligheten att skapa 

god forskning. En av huvudfrågorna är hur 

man lockar fler unga till forskningen och 

vilka villkor som krävs för att de ska stanna 

kvar där. 

Ingen dans på rosor 

Linda Simonsen konstaterar att forskarkarriären 

är kantad av hårt arbete och otrygga 

villkor. Många har tidsbegränsade anställningar 

och oklara anställningsformer. Ökade 

krav på undervisning vid sidan av forskningen 

och jakt på externa medel stjäl dessutom 

ofta tid från själva forskningen. 

Inte heller forskarutbildningen är någon 

dans på rosor, skriver Linda Simonsen i 

rapporten och syftar bland annat på att 

nästan en tredjedel av doktoranderna lever 

med otrygga finansieringar i form av 

4 


stipendier eller utbildningsbidrag, och 

dessutom utanför de trygghetssystem som 

följer med en anställning. 

– Det är självklart att en person som 

utför ett arbete ska få lön och omfattas av de 

sociala trygghetsförmånerna, som sjuk- och 

föräldraförsäkring, menar hon. 

Ett annat problem är att doktorandlönerna 

inte är marknadsanpassade, och att det 

därför lönar sig betydligt sämre för många att 

gå en doktorandutbildning än att söka ett 

jobb utanför universitet. Ska man locka de 

bästa till en forskarutbildning krävs därför 

både att doktoranderna erbjuds tjänster, som 

ger dem tillgång till det sociala trygghetssystemet, 

och att de får löner som motsvarar 

dem de skulle fått på den övriga arbetsmarknaden. 

För idag är forskning mer något 

man satsar på trots de villkor som gäller, inte 

tack vare dem. 

Förutom villkorsfrågorna innehåller 

Sacorapporten också en lång rad andra förslag 

på hur svensk forskning ska bli bättre. De 

handlar bland annat om att ge lärosätena 

större möjlighet till långsiktig planering 

genom mer direkta anslag, vikten av att man 

satsar på fler forskartjänster och på fler 

disputerade lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. 

Här påpekas också vikten av att 

stimulera till större rörlighet mellan 

lärosätena och att uppvärdera och uppmuntra 

samverkan med näringslivet. 

Långsiktighet eller snabba resultat 

Kajsa H. Abrahamsson är docent och 

universitetslektor vid odontologiska 

institutionen vid Sahlgrenska akademin. Hon t

FORSKNING 

Forskning 

är grunden för 

kunskapsutveckling 

vad är forskning? Ett svar på den 

frågan återfinns på regeringens 

hemsida, där man inleder med att 

beskriva forskning som själva 

grunden för kunskapsutvecklingen i 

samhället. 

Grundforskning definieras här 

som ett systematiskt och metodiskt 

sökande efter ny kunskap och nya 

idéer. 

Tillämpad forskning är ett 

systematiskt och metodiskt sökande 

efter ny kunskap – men med en 

bestämd tillämpning i sikte. 

Behovsmotiverad forskning utgår 

från ett problem eller en frågeställning 

inom en sektor och kan 

innehålla element av både grundforskning 

och tillämpad forskning. 

Den offentligt finansierade 

forskningen uppgick 2010 till drygt 

35 miljarder kronor eller ungefär 

1,1 procent av BNP. Den största 

delen av de statliga forskningsmedlen 

går till lärosätena, det vill säga 

universitet och högskolor. 

Det svenska näringslivets 

FoU-satsningar uppgick 2009 till 78 

miljarder kronor, motsvarande cirka 

2,6 procent av BNP. 


FORSKNING 

är också ledamot av akademistyrelsen 

och ansvarig för tandhygienistprogrammet 

– och har alltså en gedigen 

erfarenhet från den akademiska 

världen. 

De erfarenheter hon beskriver 

stämmer väl överens med de förslag 

som Saco nu har överlämnat till 

utbildningsminister Jan Björklund. 

Hon instämmer både i kravet på 

bättre villkor, ”både för den 

personliga tryggheten och för att allt 

för mycket tid går åt till att söka 

pengar”, och i behovet av ökad 

samverkan med näringsliv och 

samhälle. 

Kajsa H. Abrahamsson, som 

också är ledamot i Vetenskapliga 

rådet för Sveriges Tandhygienistförening, 

STHF, beskriver den 

akademiska världen som till vissa 

delar nästan väsensskild från det 

snabba informations- och prestationssamhälle 

vi lever i. 

– Forskningen har naturligtvis 

inget egenvärde, säger hon. Den ska 

komma till nytta. Men man måste 

också inse att de höga krav på 

effektivitet och snabba resultat som 

präglar dagens samhälle krockar med 

forskningens krav på hållbarhet och 

evidens. 

Men hon kan också berätta att forskningen 

verkligen har gjort skillnad. 

– Numera är det självklart att vår 

profession är representerad i finrummen, att 

vi är med och fattar beslut om tandvårdens 

utformning, säger hon. Det är ett tydligt 

tecken på att forskningen påverkar synen på 

vår profession – och det får naturligtvis 

betydelse också för det kliniska arbetet. 

– På många arbetsplatser har man kanske 

uppfattningen att det inte händer så mycket. 

Inom forskningen kan vi se det på annorlunda 

sätt. Vi levererar inte snabba resultat 

och allt är inte svart eller vitt. Det är många 

antaganden och en hel del avvägningar. 

Direktverkande resultat, som att ”nu 

behandlar vi så här”, är betydligt mer 

sällsynta. Ofta leder ett resultat i stället till 

nya frågor och att vi ser behov av att göra 

ytterligare studier. Men titta på nobelpristagarna! 

De kan ha hållit på i tjugo, trettio år 

innan de har kommit fram till resultat som så 

småningom kommit att betyda mycket för 

många. 

Kunskap som påverkar 

Men kravet på långsiktighet står inte i 

motsatsförhållande till vikten av ökad 

samverkan mellan forskare, samhälle och 

arbetsliv. Kajsa H. Abrahamsson påminner 

om det ansvar som alla inblandande har för 

att den nya kunskap som forskarna kan bidra 

med verkligen förs ut och görs tillgänglig i 

professionerna och i samhället. 

6 


– Vi forskare måste bli bättre på att dela 

med oss, säger hon. Och ute på arbetsplatserna 

måste man ha en organisation och 

beredskap för att ta till sig nya rön och 

omsätta ny kunskap i den kliniska verksamheten. 

Kajsa H. Abrahamsson har blivit den 

akademiska världen trogen sedan hon var 

färdig med sin doktorsavhandling om 

tandvårdsrädsla för åtta år sedan, och hon 

beskriver sitt arbetsliv med glädje och 

engagemang. Hon delar också med sig av en 

vidare syn på forskarutbildningen. 

– Vi utbildar kunskapsgeneralister, och 

kunskap gör alltid något med oss. Det är 

människor som har lärt sig ett kritiskt förhållningssätt, 

som är skolade att värdera och att 

söka ny kunskap, samtidigt som de är vana 

att skriva och hålla ihop projekt. Om man 

tänker lite bredare inser man snart att det är 

kunskaper som förbereder för många olika 

uppgifter. 

Strategisk satsning 

Tandhygienistyrket är fortfarande en relativt 

ung profession, men den av SRATs medlemsgrupper 

som har flest forskare. Att ett 20-tal 

av dem nu är doktorerade och fler är på väg 

mot disputation har alltså givit avtryck. Det 

gäller alla SRATs yrkesgrupper – och nu står 

till exempel styrelsen för SRATs yrkesförening 

Hälsoakademikerna, i startgroparna för ett 

arbete som syftar både till att öka medlemmarnas 

intresse för egen forskning och till 

ökad implementering av de nya rön som 

kommit fram inom närliggande områden. 

– Redan nu har vi flera medlemmar som 

har påbörjat doktorandutbildningar, och ett 

antal som har hört av sig för att ta reda på 

vilka möjligheter som finns och vilka villkor 

som gäller, säger föreningens ordförande 

Andreas Lövdahl. 

Hälsoakademikerna arbetar inom 

områdena idrott, friskvård, hälsa och 

folkhälsa. Andreas Lövdahl konstaterar att 

folkhälsoområdet redan är ganska väl 

beforskat, men att forskningen också är väl 

etablerad inom flera av föreningens branschområden, 

som idrott och människors fysiska 

hälsa. Och inom området företagshälsovård 

togs ett viktigt steg när företagshälsovårdsutbildningarna 

blev en del av högskolesystemet 

förra året och en professur i företagshälsovård 

inrättades på Karolinska institutet. Här är nu 

områden som rör framtidens företagshälsovård 

och sambandet mellan hälsa och 

produktivitet föremål för studier. 

– Hittills har föreningens arbete till stor 

del varit inriktat på arbetsmarknadsfrågor, 

säger Andreas Lövdahl. Nu har vi beslutat att, 

parallellt med det arbetet, satsa mer på frågor 

som rör professionen och dess utveckling. 

Det är strategiskt viktigt för våra medlemmar 

att lyfta fram och arbeta vidare med den 

kunskapsgrund som yrkesutövandet bygger 

på. 

– Det kommer förhoppningsvis att 

påverka synen på vårt yrke och respekten för 

vårt kunnande – och därmed också vår 

ställning på arbetsmarknaden. n n n

SRATs förbundsordförande: 

nu måste villkoren 

förbättras 

Forskningens stora betydelse, både för samhället i stort och för 

enskilda individer, är oomstridd. Det är genom den viktiga samhällsfunktioner 

kan utvecklas och det är från den vi får ny kunskap för att 

öka folkhälsan, utveckla vården, förbättra skolan, skapa bättre 

arbetsmiljöer, hitta nya tekniska lösningar … Listan kan göras väldigt 

lång, och det är ingen överdrift att påstå att det är genom forskningen 

som vi kan säkra vår framtida välfärd. 

Utifrån nya forskningsrön kan arbetsorganisationer utvecklas, 

nya metoder för ökad sjö- och flygsäkerhet växa fram och hjälpmedel 

vid olika funktionsnedsättningar göras effektivare. Inom hälso-, 

sjuk- och tandvården bidrar forskare till allt bättre behandlingsmetoder 

och material och säkerställer att praxis bygger på vetenskaplig 

grund. 

Det är med glädje och stolthet jag noterar att allt fler av SRATs 

och yrkesföreningarnas medlemmar fördjupar sig inom sina 

respektive professioner, att fler söker sig till forskarutbildningar och 

att vi får allt fler disputerade medlemmar. De är viktiga kunskapsbärare, 

som gör det möjligt för oss alla att utveckla både yrkesområdena 

och oss själva som professionella yrkesutövare. Dessutom bidrar de i 

hög grad till att öka respekten för och kunskapen om våra yrken. 

Jag är inte lika stolt och glad över de usla villkor som många av 

våra ambitiösa forskande medlemmar har – och som med stor 

sannolikhet leder till att andra avstår från att satsa på en karriär inom 

akademien. 

Det borde vara en självklarhet att de som ägnar tid och kraft åt 

forskning har trygga tjänster och marknadsanpassade löner. Hur ska 

vi annars kunna locka fler till den akademiska världen – och därmed 

bidra till uppfylla att de mål, som både politiker och representanter 

för näringsliv och samhälle lyfter fram som viktiga förutsättningar för 

ökad välfärd och konkurrenskraft? 

Men så är det inte. I dag har många forskare en osäker tillvaro. 

Ungefär en tredjedel av den forskande och undervisande personalen 

vid universitet och högskolor har någon form av tidsbegränsad 

anställning, många med oklara anställningsformer. Alldeles för 

många som genomgår en forskarutbildning har otrygga försörjningar 

i form av utbildningsbidrag eller stipendier. För mycket värdefull tid 

går åt till att söka fortsatt finansiering, samtidigt som den långsiktiga 

planeringen försvåras. 

Så kan vi inte ha det! För att göra forskarkarriären mer attraktiv 

måste villkoren ses över. Både doktorander och disputerade forskare 

ska, i rättvisans namn, ha ordentliga anställningar och löner. Precis 

som andra i samhället ska de omfattas av de sociala trygghetsförsäkringarna, 

till exempel vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet. 

Det här är några av de krav som Saco har framfört till utbildningsminister 

Jan Björklund – och som vi hoppas få gehör för i den 

forsknings- och innovationspolitiska proposition som väntas till 

hösten. 

Men för att stärka Sveriges position som ledande kunskapsnation 

krävs stora förändringar på flera plan. Lärosätenas möjligheter till 

långsiktig planering måste förbättras, till exempel genom ökade 

direkta anslag och minskat beroende av externa medel. Fler 

forskartjänster måste inrättas och vi behöver fler disputerade lärare på 

» Det borde 

vara en självklarhet 

att de 

som ägnar tid 

och kraft åt 

forskning har 

trygga tjänster 

och marknadsanpassade 

löner. « 

FORSKNING 

Foto: Peter Rosén 

alla nivåer i utbildningssystemet. För att säkra kvaliteten på 

forskarutbildningen krävs också omfattande handledarresurser. Att 

all forskning dessutom måste kvalitetssäkras är självklart. 

Samhället och arbetslivet måste också bli bättre på att ta tillvara 

de nya rön som forskarna bidrar med! Det gäller att vi alla – yrkesverksamma, 

lärare och studenter – följer och värderar utvecklingen 

inom våra områden. Ett särskilt ansvar åligger cheferna, för att se till 

det finns utrymme för att ta till sig nya kunskaper. 

Med en samsyn om var vi står kunskapsmässigt och vart vi är på 

väg blir vi bättre rustade för att göra våra professioner tydligare för 

omvärlden. Det blir allt viktigare när beslutsfattare nu i högre grad 

frågar efter kostnadseffektivitet, evidens och kvalitet. 

Jag har förståelse för att forskningsfrågorna i det vardagliga livet 

kan kännas avlägsna. Samtidigt berör de, på ett eller annat sätt, alla 

SRAT-medlemmars olika professioner. En alldeles speciell betydelse 

har forskningen för yrkesgrupper med legitimation – tandhygienister, 

audionomer, optiker och kiropraktorer – eftersom vi ju har ett 

lagreglerat ansvar för att följa utvecklingen inom våra respektive 

professioner. Men det är ingen tvekan om att nya forskningsrön 

påverkar oss alla, nu och i framtiden. Att det dessutom kan vara så 

roligt och inspirerande att fördjupa sina kunskaper är en trevlig 

spin-off-effekt. 

Jag rekommenderar alla intresserade att läsa mer om forskningen 

och forskningens villkor, sett ur ett Saco-perspektiv, i skriften Den 

hållbara forskningspolitiken, som kan laddas ned från ww.saco.se. Jag 

hoppas att också utbildningsministern gör det! 

Anitha Wijkström 


FORSKNING 

LuST & 

nyFIKenHeT 

lockade till forskning 

Det roligaste jag har gjort! En otrolig stimulans! Mer än 

ett vanligt jobb! 

Så låter det när tre SRAT-medlemmar berättar varför de 

har valt att fördjupa sig inom sina olika professioner. Alla 

tre beskriver hur viljan att bidra till nya lösningar på olika 

problem, i kombination med lusten att fördjupa sig inom 

det egna området, har lockat dem att forska. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox 

8 

SRAT-informationen nr 2 • 2012

när ulrika jansson gick på optikerutbildningens informationsmöte 

hade hon aldrig tidigare ägnat yrket en tanke. Hon hade inte ens varit 

hos en optiker. 

– Men det sa klick direkt, säger hon. Det här var min grej. 

Intresset höll i sig och när hon var färdig med grundutbildningen 

kändes steget mot en magisterexamen självklart. Nu står hon i 

startgroparna för att påbörja sin doktorandutbildning vid Karolinska 

institutet. Under de fyra kommande åren ska hon med hjälp av nya 

tekniker undersöka patienter som har problem med gula fläcken. Syftet 

är att ta reda 

på huruvida 

intag av 

antioxidanter 

kan hindra 

fortsatt 

försämring 

eller till och 

med minska 

synproblemen. 

Samtidigt 

fördjupar 

hon sig i hur 

man 

använder nya 

tekniska 

hjälpmedel 

och hur man 

tar vara på 

Ulrika: 

» Det här var min grej « 

riktigt duktig, och förhoppningsvis kunna dela med mig av ny 

kunskap till andra optiker, säger hon. 

den 

information 

de kan ge. 

– Mitt 

personliga 

mål är att bli 

Passionerat intresse 

Samtidigt som Ulrika Jansson forskar på heltid håller hon liv i sin 

enskilda firma, i alla fall på sparlåga. Det kommer nog att gå i vågor, 

tror hon. Med perioder då forskningen tar all hennes tid och andra då 

hon kan ägna sig mer åt kliniskt arbete. Det är ett praktiskt upplägg, 

eftersom det ena gagnar det andra. För att hon kan stanna kvar på sin 

nuvarande arbetsplats och göra studierna från privata Synvårdsinstitutets 

lokaler i St Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Men också för att hon 

räknar med att hitta lämpliga patienter till sin forskning där. 

Ulrika Jansson beskriver sitt intresse för ögon som närmast 

passionerat. 

– Jag grottar ofta och gärna ner mig i spännande böcker om 

ögonsjukdomar, säger hon. För att ögat är ett så intressant organ, och 

för att synen har en så stor betydelse för oss alla – det gäller åttaåringen 

som behöver glasögon likaväl som 70-plussaren med åldersförändringar. 

Att det än så länge finns få disputerade optiker är ytterligare en av 

hennes drivkrafter, eftersom hon är övertygad om att forskningen 

bidrar till att göra optikernas kompetens tydligare, och därmed till att 

öka kårens status. Hon har prövat på hur det kan vara att ha en 

arbetsgivare som har uppfattningen att en duktig optiker är en som 

kan göra undersökningen på kortast möjliga tid. 

– Så kan vi inte ha det! 

Nu inser hon att det kommer att bli några knapra år framöver 

– även om ekonomin blir bättre än under studenttiden. 

– Jag satsar på ett roligt arbetsliv, och ser fram emot att fördjupa 

mig inom mitt område. Det är långt viktigare än att tjäna mycket 

pengar. 

FORSKNING 

Olika villkor 

Villkoren för forskare är olika, och försörjningen skiljer sig särskilt 

mellan dem som, likt Sarah Granberg, är externt finansierade. Hon är 

doktorand, men har alltså ingen doktorandtjänst. Lönen, som är 

densamma som innan hon påbörjade sin forskning, får hon via fyra 

olika forskningsfonder. 

– Annars hade det varit svårt när man är vuxen och familjeförsörjare, 

säger hon. 

Sarah Granberg har arbetat fyra år som legitimerad audionom 

inom rehabiliteringen och sedan 2006 har hon en fast tjänst som lärare 

på audionomutbildningen i Örebro. Men nu är hon helt tjänstledig för 

att arbeta i ett stort internationellt projekt, där hon ska ta fram 

underlag för ett klassificeringssystem om hälsa och funktion för vuxna 

med hörselnedsättning. Syftet är att kartlägga hur personer med 

hörselnedsättningar fungerar i vardagen, och vitsen med just det här 

projektet att man ska kunna systematisera konsekvenser av hörselproblem 

på samma sätt i alla länder. 

Målet är inte enbart den egna doktorshatten, utan också en rad 

rapporter som ska skrivas till WHO. 

– Förhoppningen är förstås att det jag gör ska bli ett bra redskap i 

rehabiliteringsarbetet och bidra till att hörselskadade får en bättre 

vardag, säger hon. 

Livet som forskare beskriver hon som ”det roligaste jag har gjort” 

– och hon tror att det kommer att vara en stor del av hennes framtida 

yrkeskarriär. 

– Det kände jag redan när jag började arbeta på audionomutbildningen, 

säger hon. Jag har hittat min nisch. Och det är bra att hålla till 

här, vid det audiologiska forskningscentrum som ligger vid Universitetssjukhuset 

i Örebro. Här samlas forskare från hela Sverige och vi har 

nära till kliniken. Det finns många poänger med det. 

Audionomerna är en liten yrkesgrupp och de som forskar är lätt 

räknade. Än så länge finns bara nio disputerade i Sverige. Det gör det 

enkelt att hålla kontakterna och för Sarah Granbergs del innebär det 

också att hon då och då blir inbjuden att hålla föreläsningar och att 

kollegor runt om i landet hör av sig för att diskutera olika frågor – vilket 

gör 

arbetet än 

roligare. 

Hon har 

med glädje 

noterat ett 

ökat intresse 

för forskning, 

framför allt 

från unga 

kollegor. 

– Det har 

kommit ett 

nytt tänkande 

i kåren, säger 

hon. 

Dessutom vill 

de unga ha 

tydligare 

karriärvägar. 

Men hon 

efterlyser 

också ett 

större intresse 

ute på 

arbetsplatserna. 

Sarah: 

» Det roligaste jag gjort « 

– Det är en till stor del en ledningsfråga, säger hon. Cheferna 

måste se till att det avsätts tid på kliniker och mottagningar för att ta 

till sig ny kunskap. 

– Samtidigt måste vi som har legitimationsyrken ta vårt ansvar. 

SRAT-informationen nr 2 • 2012 9 

t

FORSKNING 

Legitimationen är ett kvitto på vad man kan, men den innebär också 

krav på en motprestation. Att följa vetenskapens utveckling inom den 

egna professionen följer också med legitimationen. 

Men själv ser hon alltså det som en möjlighet och en ynnest. 

– Har man väl börjat så är det lätt att bli fast. Det är en av riskerna 

i den här världen, att man vill så mycket och att arbetsbördan därför 

lätt blir för stor. Att ha man och barn är en hjälp att hålla en skiljelinje 

mellan arbete och privatliv. Men jag tror att det är många som jobbar 

alldeles för mycket – för det finns alltid nya uppgifter som väntar. 

Lust att utforska 

Så är det för Sara Szymanska också, att arbetsdagarna kan vara lite väl 

hektiska. Hon är i slutet av sin doktorandutbildning vid Karolinska 

institutet (KI) och räknar med att disputera nästa sommar. 

Sara Szymanska kom till Sverige från Polen på 80-talet, och hon 

har pluggat hela livet, säger hon. 

– Jag var ju tvungen att lära mig språket, konstaterar hon med en 

så lätt brytning att den knappast märks, och jag läste in gymnasiekompetensen 

på Komvux. 

Men lusten att utforska har inte minskat med åren. Snarare 

tvärtom. Och när hon, som en i den första kullen, gick det tredje året 

på tandhygienistutbildningen som växte intresset för forskning fram. 

– Jag var engagerad och intresserad. Men jag hade också turen att 

träffa duktiga och inspirerande personer. 

Hon säger att hon är av den nyfikna sorten, och att hon numera 

vet att det ligger en del sanning i den gamla klyschan om att ju mer 

man lär desto 

mer inser 

man att man 

måste lära. 

Att hon 

tycker om att 

ha mycket 

omkring sig 

är ett extra 

plus i hennes 

situation, 

som innebär 

en hel del 

pusslande 

med olika 

uppgifter. 

Hon delar sin 

tid mellan en 

adjunktstjänst 

vid 

tandhygie- 

Sara: 

» Det är en stimulans som 

inte går att beskriva « 

10 


nistutbildningen 

och 

forskningen 

på Karolinska 

institutet. 

Hon hinner 

också med att 

arbeta på en privat tandvårdsmottagning, som egen företagare. I 

genomsnitt blir det två dagar i veckan med undervisning, två dagar 

med forskning och en dag med kliniskt arbete. 

När hon började forska var hon tvungen att lämna sin fasta 

anställning. Det var därför hon startade eget, för att kunna fortsätta 

med tandhygienistjobbet också under de här åren. Men så borde det 

inte vara, tycker hon. 

– Det skulle gagna både verksamheterna, till exempel på Folktandvården, 

och forskningen om doktoranderna kunde ha sina tjänster 

kvar. Det är en sak jag hoppas, att man skapar bättre möjligheter att ta 

tillvara de medarbetare som är engagerade, och ser forskningen som en 

resurs. 

När Sara Szymanska blev antagen som doktorand 2008 hade hon 

redan arbetat en tid i forskningsprojektet, som handlar om oral hälsa 

hos personer med Crohns sjukdom och som har initierats av Riksförbundet 

för mag- och tarmsjuka. 225 personer, av vilka 75 utgör en 

frisk kontrollgrupp, ingår i studien som enligt planen ska resultera i en 

avhandling med fyra vetenskapliga artiklar. Den första, om hur 

patienterna upplever sin munhälsa, är redan publicerad och hon är på 

god väg med den andra, om förekomsten av karies. Sedan väntar en 

studie om parodontit, tandlossning, och en där hon tillsammans med 

Försäkringskassan ska undersöka hur mycket tandvård personer med 

den här sjukdomen konsumerar. 

– Skulle studierna visa att munhälsan är betydligt sämre hos 

patienter med Crohns sjukdom kan det komma att få betydelse för 

deras försäkringsskydd. Om vi ser ett samband mellan sjukdomen och 

ökat behov av tandvård kan det också leda till att man skapar ett 

särskilt profylaxprogram för dem. 

Stimulerande miljö 

En doktorandutbildning tar normalt fyra år. Sara Szymanska kommer, 

om allt går som hon har tänkt, att klara av den fortare – ungefär fem år 

på halvfart. Och ännu, när hon har ett drygt år kvar, har hon inte 

ångrat att hon gav sig på det. 

– Det är en stimulans som inte går att beskriva, säger hon. Att få 

vara i en internationell miljö med så många duktiga kollegor och så 

stor samlad kunskap – och med tillgång till så mycket stöd och hjälp. 

Jag är oerhört stolt bara över att få vara här på KI, som ju är ett av 

Europas största medicinska universitet och Sveriges största centrum för 

medicinsk utbildning och forskning. 

– Samtidigt innebär det ett pusslande för att allt att gå ihop, inte 

minst ekonomiskt. Det är ju omöjligt att klara sig på ett utbildningsbidrag 

som på heltid är 15 500 kronor brutto i månaden – särskilt om 

man också har barn att försörja. 

På medaljens baksida finns också den otrygghet det innebär att stå 

utanför de trygghetssystem som gäller för anställda. 

– Och så osäkerheten om hur länge projektet är finansierat, 

eftersom jag får besked för några månader i taget. Men det har ju 

ordnat sig hittills … n n n 

Nyfiken på forskning? 

På forskning.se, som ägs och utvecklas av tio myndigheter 

och stiftelser som finansierar forskning och 

samarbetar med Sveriges högskolor och universitet, 

finns forskning från olika områden samlad. Här finns 

temaproduktioner, bloggar och pressmeddelanden 

och dessutom möjlighet att söka i många, tillförlitliga 

forskningskällor.

Arbetsförmedlingens forskningschef: 

egen forskning och utvärdering 

ger underlag för politiska beslut 

– Det gäller att ha tentaklerna ute, och att fånga upp 

vad som händer både i forskarvärlden och inom 

politiken. Det säger Susanna Okeke, som är chef för 

forsknings- och utvärderingsenheten på Arbetsförmedlingen, 

där man både gör egna avancerade 

utredningar och följer den forskning som pågår inom 

arbetsmarknadsområdet. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox 

Det är en av Arbetsförmedlingens uppgifter att följa upp och 

utvärdera det egna arbetet med matchningsinriktade insatser och olika 

arbetsmarknadspolitiska program. På liknande sätt är det vid andra 

myndigheter, att man gör utredningar och sammanställer forskningsresultat 

– både för att förse politiker och andra beslutsfattare med 

underlag och för att ha en bra grund för att utveckla den egna 

verksamheten. 

Arbetet vid Arbetsförmedlingens forsknings- och utvärderingsenhet 

är alltså bara ett exempel på hur forskning kommer till konkret 

nytta. Här arbetar man med komplicerade statistiska metoder för att 

visa orsakssammanhang – som till exempel effekten av olika arbets- 

FORSKNING 

marknadsutbildningar och förmedlingsinsatser. Det ställer höga krav 

på egen kunskap, och en majoritet av de 13 personer som arbetar på 

Susanna Okekes enhet är själva disputerade, har forskarutbildning eller 

magisterexamen. 

Ett välkänt dilemma är den press de kan känna från politiker och 

andra beställare som vill ha fram snabba resultat, samtidigt som det 

måste få ta tid att få fram säkra analyser. 

– Men vi har en bra omvärldsbevakning och vet ofta vad som 

händer både i politiken och inom forskningen, säger Susanna Okeke. 

Därmed kan vi också räkna ut vad som kommer att efterfrågas 

framöver, och ta egna initiativ när vi bedömer att något kommer att 

vara särskilt intressant. 

Vid sidan av det egna arbetet följer man forskningen inom 

arbetsmarknadsområdet, och har ett nära samarbete med forskare, 

bland annat vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk 

utbildning i Uppsala. Man bjuder också in forskare från olika 

institutioner till seminarier – både för att få kunskap om olika projekt 

och för att myndighetens egna experter ska få möjlighet att kommentera 

och ge synpunkter. 

– Eftersom vi är en del av myndigheten finns risken att vi inte 

betraktas som helt opartiska, säger Susanna Okeke. I gengäld har vi 

mycket bakgrundskunskap och kan stötta forskarvärlden. 

Forsknings- och utvecklingsenheten har också utarbetat olika 

modeller för att öka effektiviteten inom myndigheten. Susanna Okeke 

berättar bland annat om ett webbaserat verktyg för att vikta olika 

faktorer och som används som stöd när man ska bedöma risken för 

långtidsarbetslöshet. 

– Vissa saker som vi har gjort skulle nog kunna användas mer 

direkt i förmedlingsarbetet, säger hon. Det kan till exempel vara 

undersökningar om hur insatser fungerar för olika grupper. Men jag 

tror också att det kan vara ett lyft för en arbetsförmedlare att ta del av 

resultat, som bidrar till att de kan se arbetet i ett större sammanhang. 

– Det är en viktig strategisk fråga hur vi ska nå ut i organisationen. 

Men redan nu finns alla rapporter på hemsidan, och alltså tillgängliga 

för alla som är intresserade. n n n 

Vetenskapsrådet föreslår 

centra för vårdforskning 

vårdforskningens vetenskapliga bas och kopplingen till 

hälso- och sjukvårdens behov bör stärkas. Det är en av slutsatserna 

i den utvärdering som Vetenskapsrådet har gjort på regeringens 

uppdrag. Utvärderingen rör forskningens vetenskapliga kvalitet, 

nyttan för samhället och betydelsen för vård och behandling. Man 

har också studerat forskningens omfattning, finansiering och 

geografiska fördelning. 

Vetenskapsrådet föreslår att nya vårdforskningscentra ska 

inrättas och att forskningsprogram inom vårdområdet ska utlysas. 

För att utveckla karriärmöjligheter föreslås också forskarskolor med 

inriktning mot teoriutveckling och vårdrelevant innovation. Förslaget 

innehåller också ett karriärstöd i form av 15 halvtidsforskartjänster. 

www.vr.se 


arbets 

rätt 

12 

§ 

Förhandlings- 

skyldighet 

Kraft AB planerade en omorganisation som 

skulle leda till arbetsbrist och uppsägning av 

medlemmar i Saco-förbundet Naturvetarna. 

Den 31 maj 2010 påkallade bolaget 

förhandling med förbundet. Förhandlingarna 

inleddes den 9 juni, förbundet begärde mer 

information, på kvällen frånträdde bolaget 

förhandlingarna. Den 10 juni sade bolaget 

upp Naturvetarnas medlemmar. 

Arbetsdomstolen konstaterade att hela 

förhandlingsprocessen gått ovanligt snabbt 

men att det inte finns någon lagstadgad 

minimitid som man måste lägga på förhandling. 

Däremot borde förbundet ha fått mer 

tid att diskutera med sina medlemmar. 

Bolaget har, genom att frånträda förhandlingen 

istället för att gå in i sakliga förhandlingar, 

brutit mot förhandlingsskyldigheten i 

medbestämmandelagen MBL. För detta 

dömdes de att betala skadestånd till 

metoder för bedömning av arbetsförmåga 

inom sjukförsäkringen 

Sommaren 2010 fick Försäkringskassan i 

uppdrag att vidareutveckla metoder och 

instrument för bedömning av arbetsförmåga. 

Den tredje och sista delrapporten överlämnades 

5 mars och en slutrapport planeras till 

januari 2013. 

Den nya metoden har beskrivits i tidigare 

rapport. Ett verktyg som består av tre delar; 

självrapporterad förmåga, befintliga 

medicinska underlag och klargörande 

undersökning. Den första delen består av ett 

formulär som individen fyller i själv och den 

klargörande undersökningen utförs av särskilt 

utbildade läkare. 

Den sista delrapporten beskriver 

genomförande och uppföljning av ett första 

begränsat införande hösten 2011. Under 

tiden september – december 2011 har 86 

ärenden utretts och prövats enligt de nya 

metoder som Försäkringskassan utvecklar. 

Dessa omfattar bland annat nya sätt att göra 

den försäkrade delaktig och nya sätt att 

uttrycka de försäkrades förmågor. Försöket 

ska följas upp på en rad olika sätt. Vissa 

aktiviteter är genomförda och andra har 

påbörjats. Delrapporten redovisar hittills 

insamlad information. 


Naturvetarna med 35.000 kronor samt att 

betala Naturvetarnas rättegångskostnader på 

126.000 kronor. 

yttrandefrihet 

En rektor på en privatägd gymnasieskola i 

Luleå sades upp av personliga skäl bland 

annat på grund av sitt agerande på Facebook. 

På sin Facebook-sida hade rektorn angett att 

han var rektor för skolan, han hade bilder 

med sexuellt innehåll, han var medlem i 

grupper med namn som tydde på att de 

handlade om sex och han hade kontakt med 

elever. Tingsrätten i Luleå ansåg inte att det 

fanns saklig grund för uppsägning av rektorn 

och domen överklagades till Arbetsdomstolen. 

Arbetsdomstolen diskuterade i sin 

dom utifrån lojalitetsplikten som alla 

anställda, och särskilt en chef, har gentemot 

sin arbetsgivare men att en enskilds yttrandefrihet 

på fritiden är särskilt skyddad. I frågor 

som inte har ett tydligt samband med 

anställningen eller arbetsgivarens verksamhet 

har även chefer en yttrandefrihet. De ansåg 

att rektorn hade framträtt på Facebook som 

en privatperson och att det inte fanns saklig 

grund för uppsägningen. Skolan dömdes att 

betala skadestånd till rektorn på 100.000 

kronor, allmänt skadestånd för förlorad 

arbetsförtjänst samt hans rättegångskostnader. 

Sophie Silverryd, 

förbundsjurist 

De intervjuer som gjorts med berörda 

bedömningsläkare och berörda handläggare 

är överlag uppmuntrande. Bedömningsverktyget 

uppfattas som ett steg i rätt riktning 

och det beslutsunderlag som metoderna 

resulterar i uppfattas som mer greppbart och 

användbart. Båda grupperna har också 

lämnat en rad förbättringsförslag som 

kommer att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Underlagen som de nya metoderna 

resulterar i får genomgående goda omdömen 

men ytterligare studier behövs för att 

konstatera underlagens kvalitet och i vilken 

utsträckning underlagen leder fram till 

enhetliga slutsatser bland olika handläggare. 

Under våren ska verktyget revideras med 

utgångspunkt från ett slutförande av 

uppföljning av första prövotiden. Planering 

och aktiviteter för genomförande av utökat 

införande sker i början på hösten 2012 för att 

i oktober – december användas i flera vissa 

utvalda landsting. 

Uppdraget ska slutredovisas senast 14 

januari 2013. 

Ann Garö 

ombudsman 

FrÅGa: jag 

är anställd 

sedan ett par 

år tillbaka och 

skulle vilja läsa 

språk ett år på 

universitetet. 

jag kom in 

som reserv 

så jag fick 

besked bara 

ett par veckor 

innan kursen 

började. naturligtvis begärde jag 

ledigt direkt men min chef sa att jag 

inte fick ledigt för kommande termin. 

För nästa termin skulle vi vänta och 

se hur det ser ut längre fram då språk 

inte är något som prioriteras på min 

avdelning. Därför kan jag först få 

besked senare om det passar att vara 

ledig. Kan min arbetsgivare verkligen 

neka mig ledighet dessa båda 

terminer? 

SVAR: Det är faktiskt olika svar för de 

olika terminerna. Till att börja med så 

har du som varit anställd i minst sex 

månader sammanhängande eller 

sammanlagt minst 12 månader under en 

period av två år, rätt att vara ledig för 

studier. Det har alltså ingenting att göra 

med vilken tjänst du har idag eller vad 

din arbetsgivare tycker är viktigt för ditt 

fortsatta arbete. Det din arbetsgivare 

däremot mycket väl kan ha synpunkter 

på är hur snabbt du kan påbörja din 

ledighet. Enligt studieledighetslagen kan 

arbetsgivaren skjuta på din begärda 

ledighet om det inte passar för verksamheten. 

Finns det kollektivavtal som du 

omfattas av så är denna rätt begränsad 

till sex månader. Det innebär att från den 

dag du begär ledigt så kan arbetsgivaren 

välja att bevilja ledigheten att starta upp 

till sex månader senare. Konsekvensen 

kan bli att du inte beviljas ledighet förrän 

termin nummer två ska börja. Förhoppningsvis 

kan ni ändå hitta ett sätt att lösa 

situationen så du kan fullfölja dina 

studier. 

SRAT 

08-442 44 60 

kansli@srat.se 

www.srat.se 

Fråga 

& 

Svar 

08-4123300 

www.aea.se

Ingen forskning 

utan forskare! 

Det borde vara ledstjärnan när regeringen tar itu med årets forskningspolitiska proposition. 

Om man talar med dagens forskare är detta för det mesta deras största bekymmer. Varför är 

det så få studenter som vill gå vidare? Ur samhällets perspektiv borde det vara än mer betänkligt. 

På ett par årtiondens sikt tror de flesta att kopplingen mellan tillväxt och forskning kommer att 

bli allt starkare. 

Då är det människor det handlar om. ”Forskning” blir ofta ett alldeles för abstrakt begrepp. 

Forskning är forskare som iakttar resultat, som kommer på samband, som formulerar hypoteser 

och frågar sitt material om de stämmer. Sådana resultat kan så småningom bli nya produkter 

och processer. 

Kopplingen handlar också om forskare som arbetar nära verkstaden, som reser på konferenser 

och letar igenom vetenskapliga tidskrifter för att hitta pusselbitar som kan utveckla vad 

företaget redan gör. 

I båda fallen kommer det att krävas många människor, en påfyllnad 

efter dem som lämnar, men också en utvidgning av forskarkåren i vid 

mening. 

Därför borde rekryteringen vara en huvudfråga i den forskningspolitiska 

propositionen 2012. 

Det finns två huvudproblem. På viktiga områden lönar det sig 

alldeles för dåligt att satsa på en osäker forskarbana. Inom medicin får 

den nyexade läkaren åtskilliga tusen mer i månaden som AT-läkare 

jämfört med att ta en doktorandtjänst. För unga civilingenjörer kan 

skillnaden vara ännu större, trots att forskningen borde vara mer 

angelägen för samhällsekonomin än McKinsey och andra glassiga 

konsulterier. 

Men det största problemet är nog att alldeles för få vågar tänka 

tanken. Att bli forskare ligger långt från de flesta barns och 

ungdomars uppväxt och vardag. Att föreställa sig själv på jakt 

efter ny kunskap, det är den drömmen propositionen måste 

hjälpa till att tända. 

Det börjar i skolan. I min generation mötte vi 

fortfarande disputerade akademiker, lektorer som brann 

för sina ämnen och entusiasmerade några elever i varje 

årskull att drömma sig hän. Att förverkliga målet om 

tusen nya lektorer är det allra minsta man kan begära, 

men kanske också utbytestjänster för unga doktorander, 

som kan betala sina forskarstudier med tio 

veckotimmar på gymnasiet? Det skulle bli en 

vitamininjektion både för eleverna och lärarkollegierna. 

Dessutom behöver skolan en drömfabrik. 

Nobelmuseet borde bli den forskningspolitiska 

propositionens krona! Ett klartecken för en 

permanent lösning skulle betyda att varje 

skolklass på den snitslade banan genom 

huvudkommunen skulle möta den bästa 

forskningens utmaningar och möjligheter. Att 

Stockholm skulle få sin andra unika världsattraktion 

vid sidan av Vasa gör inte saken sämre. 

Det fortsätter vid universitetet. Det räcker 

inte att staten satsar på enskilda forskare och 

forskargrupper, den borde också satsa på några 

starka forskningsuniversitet, kanske utan annan 

utbildning än den på masternivå. Då skulle 

studenterna tidigt få träffa framstående vetenskapsmän, 

och den kontakten skulle betyda mycket för 

deras lust att själva gå vidare. 

Satsningen på forskarrekryteringen skulle bli 

alliansens viktigaste framtidsinvestering. n n n 

Krönika 

Gunnar 

Wetterberg, 

samhällspolitisk 

chef på Saco 


14 

På väg ut i 

arbetslivet 

Texter: nina enström Foto: colourbox samt privata 

På nästa sida berättar fem SraT-medlemmar om 

sina erfarenheter av att söka jobb och vara ny på 

arbetsmarknaden. 


Ta alltid kontakt med 

SraT innan du skriver på 

ett anställningsavtal 

Hur ska en student förbereda sig inför övergången 

mellan utbildning och arbetsliv? Vad ska man tänka på, 

när ska man börja och vilka åtgärder kan man vidta – 

mitt i studentliv och tentor? Det finns förstås en hel rad 

tips och råd – för det är verkligen viktigt att skaffa sig 

en beredskap för att få använda sig av sin utbildning 

fullt ut. 

en av dem som möter många unga människor på väg ut i eller 

nykomlingar i arbetslivet är Linda Lekander, ombudsman och 

karriärcoach på SRAT. När SRAT-Informationen träffar henne har hon 

just kommit tillbaka från ett besök på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, 

där hon träffat studenter, som snart är färdiga. 

Då, när utbildningen är avklarad, bör man redan ha tagit flera steg 

för att övergången ska bli så smidig som möjligt, förklarar hon. 

– Utbildningstiden kan lätt kännas som att vara i en bubbla, och 

många får lite panik under sista terminen när det börjar gå hål på 

bubblan. Därför är det viktigt att förbereda sig i god tid. 

Det kan bland annat ske genom att ta kontakt med SRAT, som ju 

är expert på studenternas arbetsmarknad. Studerandemedlemmar har 

rätt till stöd under utbildningen. Ett viktigt råd är också att ta egna 

kontakter, till exempel på arbetsplatser man är intresserad av, kanske 

skaffa sig en mentor. Eller att inför C-uppsatsen fråga om det finns 

någon frågeställning de vill ha belyst. 

Arbetsmarknaden är ganska tuff idag och det är många som tar 

kontakt med SRAT för att få stöd och råd. Därför gäller det att vara 

lite kreativ själv och även om man inte fått drömjobbet inse att det 

kanske går att själv påverka och 

utveckla sina arbetsuppgifter. 

Det är också viktigt att veta att 

kan ta tid att få en anställning, 

ibland upp till ett halvår. 

– Därför är det bra att vara 

förberedd, att ha cv, intyg och 

personligt brev klart. Ta reda på 

vilka alternativ som finns, hur 

man söker jobb, hur man 

förbereder sig för en anställningsintervju 

och så vidare. 

När man kommit så långt 

som till ett jobberbjudande är 

det klokt att ha lite is i magen, 

som Linda Lekander säger. 

– Om man inte är helt 

säker kan man backa lite och 

inte skriva på direkt. Där kan vi 

hjälpa till och se om något ska 

in i anställningsavtalet som inte står där. Vi kan stötta och räta ut 

frågetecken så att man vet vad man skriver på. 

Linda uppmanar också nyexaminerade på väg in i en anställning 

att ha mod att förhandla om lönen, även om det förstås alltid är en 

avvägning. Och att alltid ta kontakt med SRAT före beslut. 

– Vi har den bästa lönestatistiken som kan underlätta i en förhandling, 

man kan visa svart på vitt hur det ser ut. För det är viktigt att inte 

gå in på en för låg nivå – också för den egna yrkesgruppen. Man ska ha 

lön för sin formella kompetens! n n n 

Mateos Kokkalis Falk, arbetsförmedlare 

– alla får samma service oavsett bakgrund 

alla som kommer på sitt första besök på Arbetsförmedlingen får 

samma service, oavsett bakgrund i studier, utbildning och erfarenhet. 

Det berättar Mateos Kokkalis Falk, arbetsförmedlare i Helsingborg, en 

av dem som tar emot nya arbetssökande. 

I samband med inskrivning får den arbetssökande ett första samtal 

med en arbetsförmedlare, och en individuell handlingsplan utarbetas. 

Då kartläggs förutom utbildning och erfarenheter även allmänna 

förutsättningar och en arbetsmarknadspolitisk bedömning, det vill säga 

vilka möjligheter den arbetssökande har på arbetsmarknaden. 

– Det här är nytt. Inte själva handlingsplanen, men att den 

utarbetas redan vid första besöket och i samarbete med kunden. 

Tidigare kunde det ta veckor. 

Syftet är att snabbt få alla papper klara för att kunna söka jobb, det 

vill säga verifierad meritförteckning, anställningsbevis, intyg, betyg och 

så vidare. Men matchningen mot arbetsmarknaden påbörjas redan vid 

första besöket – både lokalt och över hela landet. 

– Vi har alltid jobbfokus, även om ärendet skulle gälla något 

annat. Eftersom Arbetsförmedlingen generellt fått mer resurser har vi 

tätare uppföljning och mer kontakt med den arbetssökande. Det är 

väldigt positivt. 

Senast efter två veckor ska alla meriter vara verifierade och klara 

och efter en månad görs en uppföljning mellan den arbetssökande och 

dennes arbetsförmedlare. I Helsingborg sker detta på något av de tre 

branschkontoren de är uppdelade i; Utbildning och vård, Teknik samt 

Service. 

Arbetsförmedlaren ger också råd och tipsar till exempel om 

alternativa sätt att söka arbete på nätet. I Platsbanken, som är 

Arbetsförmedlingens egen sajt, finns bara cirka 30 procent av alla 

utannonserade tjänster. 

Den som är under 25 år räknas som ungdom, och om den 

arbetssökande efter 90 dagars inskrivning fortfarande inte löst sin 

situation erbjuds man en plats i Jobbgarantin för ungdomar. 

– Först då öppnas möjligheten för praktik, arbetsmarknadsutbildningar 

och andra insatser, avslutar Mateos Kokkalis Falk. n n n 


Tips och tankar från några SraT-medlemmar 

som är nya på arbetsmarknaden... 

Marini Näslund, Östersund, hälsorådgivare, 

Östersund 

– att vara fokuserad har 

hjälpt mig 

när marini näslund 

studerade idrottsvetenskap i 

hemstaden Östersund visste 

hon att det inte var prestationsidrott 

hon ville arbeta 

med, även om det var 

utbildningens huvudinriktning. 

Det är en bred utbildning 

som ger kunskap inom 

många områden. 

– Det är positivt eftersom 

man lär sig lite om många olika 

saker, men kan vara negativt 

om det gör det svårare att få 

arbete därför att arbetsgivare 

inte förstår vår kompetens. 

– Att fundera ordentligt på 

vad man vill använda sin 

utbildning till är viktigt. Min var inriktad på elitidrottare, men jag 

visste att jag ville arbeta med vanliga människor – att hjälpa folk må 

bra. 

Genom att vara så fokuserad tidigt kan man välja kurser klokare 

och även använda dem utifrån sitt eget intresse för att få ut så mycket 

som möjligt, menar Marini Näslund som hade två praktikperioder 

under de tre åren. 

– Jag ville söka mig ut till praktikplatser där jag eventuellt kunde få 

jobb när jag var klar. 

Den första praktiken på två veckor sökte hon på Itrim, men fick 

nej. Då kom hon till Östersunds kommun, där hon fick arbeta 

administrativt med kommunens utredare för folkhälsa, bland annat 

genom att kartlägga hälsoläget i kommunen och titta på vilka faktorer 

som påverkar hälsan. 

– Jag kände att det inte var något för mig, eftersom man inte fick 

arbeta direkt med människor. 

Så till nästa praktikperiod, på tre veckor, under sista året fick hon 

praktisera på Itrim, där verksamheten går ut på att arbeta direkt med 

människors hälsa. Sedan under arbetet med C-uppsatsen kom ett 

samtal från Itrim med förfrågan om det fanns intresse för ett längre 

vikariat. Det fanns det. 

– Det var så otroligt skönt att veta att jag hade jobb när utbildningen 

var klar! 

Marini Näslund är fortfarande vikarie, men hon hoppas hon får 

stanna, trots att kundunderlaget sjunkit lite på grund av konjunkturen. 

Men hon hoppas att arbetsgivare förstår betydelsen av hälsa – då kan 

arbetsmarknaden för hälsoakademikerna blir bättre. 

– Men att redan från början ha ett hum om vad man vill med sin 

utbildning är jätteviktigt. Att vara fokuserad har hjälpt mig, säger 

Marini Näslund, som även läst till diverse kurser för att få mer 

spetskompetens och på så sätt bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. 

Målet på sikt är att starta eget inom området folkhälsa. n n n 

16 


Daniel Johagen, perfusionist, Norrlands 

Universitetssjukhus 

– Det gäller att få in 

foten på alla sätt 

när Daniel johagen 

utbildade sig till perfusionist i 

danska Århus hade han en 

anställning i botten, som 

intensivvårdssjuksköterska vid 

Thoraxintensiven på Norrlands 

Universitetssjukhus. Det var 

också där han fick genomföra 

den praktiska delen av 

utbildningen, som var ett 

villkor för en ny perfusionisttjänst 

han var intresserad av. 

Den teoretiska delen gjordes i 

Århus, där den enda utbildningen 

i Skandinavien finns. 

Nu har Daniel Johagen 

alltså återvänt till sin gamla 

arbetsplats, men på Thorax 

operation, i ett nytt yrke. De flesta som utbildar sig till perfusionister 

har redan en specialistutbildning. Men under sjuksköterskeutbildningen 

hade det varit bra med mer praktik, menar Daniel. 

– Man måste försöka få in foten tidigt. Inte bara genom praktikplatser, 

utan på alla sätt man kan. Ju mer erfarenhet man får redan 

under studietiden, desto tryggare blir man i sin blivande yrkesroll. 

n n n 

Linda Nordin, leg audionom, Stockholm 

– man måste vara aktiv 

när Linda nordin gjorde sin 

andra praktik under femte 

terminen började hon på allvar 

fundera på livet efter audionomutbildningen. 

Hon 

pluggade i Örebro men 

kommer från Stockholm och 

ville helst ha jobb där. 

– Men jag insåg att man 

inte kan vara kräsen och att 

man måste vara beredd att 

flytta. Att ta arbete på annan 

ort kan vara en bra erfarenhet. 

Hon behövde dock inte 

flytta från storstaden, eftersom 

hon fick anställning i maj förra 

året, alltså före examen. 

Hennes jobbsökande

örjade runt årsskiftet och i mars ringde hon runt till några tänkbara 

arbetsplatser, bland annat till en av praktikplatserna. Och trots att hon 

då fick nej blev hon inte särskilt nedslagen. 

– Jag fick ett så positivt bemötande! De tyckte det var kul att jag 

ringde, men att de tyvärr inte hade någon möjlighet att anställa mig. 

Men jag var välkommen att ringa igen. 

Så såg hon på en annons från Karolinska universitetssjukhuset i 

Huddinge, där hörseldiagnostiken sökte en audionom. Hon svarade på 

annonsen, blev kallad till intervju – och fick jobbet som började direkt 

efter examen. 

Audionomerna har en bra arbetsmarknad och nästan alla i Linda 

Nordins klass fick arbete snabbt. Det är förstås bra förutsättningar, 

men det gäller att vara aktiv innan man går ut, menar Linda. 

– Det är viktigt att se till att man har ett bra cv ganska tidigt, så 

det är klart. Man kan också prata med andra audionomer för att höra 

sig för var det kan finnas en chans. Och sedan, när man har jobb, vara 

medveten om att det tar tid att komma in i arbetet. Så man inte tror 

att allt ska klaffa från dag 1. n n n 

Anders Jönsson, leg kontaktlinsoptiker, 

Lund 

– Se till att få en bra 

praktikplats 

när anders jönsson var 

färdig optiker i februari 2011 

var han en av de första med 

den nya optikerutbildningen i 

Köpenhamn – 3,5 i stället för 

tidigare 4,5 år. Då hade det 

hänt en hel del på den 

arbetsmarknad som bidragit till 

att hans val av yrke. Från att ha 

varit optikerns marknad har 

det blivit arbetsgivarnas. 

– Under slutet av 

studietiden funderade man 

mycket på hur det skulle gå 

med studielån och allt om man 

inte fick jobb direkt. Eftersom 

vi var första årskullen hade vi inget att relatera till när det gäller 

utbildningsnivå i förhållande till marknadens krav. Här i Skåne är det 

extra svårt, det är överbefolkat av optiker. 

Det beror på flera saker. Det utbildas många optiker i södra Sverige 

– förutom i Kalmar finns utbildningen alltså även i Köpenhamn. Där 

ingår totalt 1,5 år i butik, varför praktikplatsen ofta är den vanligaste 

vägen till ett arbete. 

– Eftersom vi har så mycket praktik under utbildningen är vi i 

stort sett klara optiker när vi kommer ut på den andra praktikperioden. 

Men löneskillnaden mellan en praktikant och nuvarande 

ingångslön är stor. Då tar en del danska arbetsgivare hellre in en ny 

praktikant än att anställa, säger Anders Jönsson som hade en klasskamrat 

som blivit lovad anställning på sin praktikplats, men blev ersatt av 

en ny student. 

Så det viktigaste rådet till optikerstudenter är att se till att få en bra 

praktikplats och skapa goda relationer där – det kan öppna för en 

anställning. Men läget har blivit mycket tuffare på senare år, bland 

annat beroende på internet och lågpriskedjorna. 

– Det är marknaden som styr och vi får anpassa oss. Det positiva 

för min del är att jag känner att min utbildning gjort mig redo för de 

krav arbetet ställer, säger Anders Jönsson som fick arbete på Synsam i 

Lund direkt efter utbildningen. n n n 

Anna Linder, leg tandhygienist, Sysslebäck 

– man kan mer än 

man tror 

när anna Linder blev färdig 

tandhygienist hade hon redan 

sin anställning tryggad. Hon 

hade fått en förfrågan under 

sin sista praktik på Folktandvården 

i Sysslebäck, där hon 

även praktiserat på hösten. Så 

det var bara några sommarmånader 

mellan examen och 

arbete – en tid som Anna 

använde till att fortsätta 

studera. 

– Jag läste in sådant jag 

behövde friska upp. Det var 

klart nervöst! Nu skulle man 

kunna allt det där man läst i 

tre år. Men det kändes roligt 

också – att få använda sina 

kunskaper. 

Anna Linder har en treårig distansutbildning vid Karlstads 

universitet bakom sig med allt vad det innebär av hemmastudier, 

kommunikation över internet, resor till salstentor och en del föreläsningar. 

En del av undervisningen var också förlagd till universitetets 

egen tandvårdsklinik. 

– Man kan känna sig lite ensam när man läser på distans, utan 

nära tillgång till lärare. Men vi hade mycket kontakt i klassen och 

hjälpte varandra. 

Det viktigaste för en nyutbildad är som Anna Linder ser det att 

försöka få ett arbete så snabbt som möjligt – för att komma in i yrket 

och hålla kunskaperna levande. Och även om tandhygienistutbildningen 

innehåller en hel del praktik tycker Anna att det kunde vara 

mer. 

– Det är ju ett väldigt praktiskt yrke, och det är lätt att känna sig 

osäker i början. Men man kan mer än man tror, så det gäller att 

försöka ha självförtroende, säger Anna Linder och återgår till sina 

patienter vid Folktandvården i värmländska Sysslebäck. n n n 

Besök oss gärna på 

www.srat.se 

Där hittar du marknadens 

bästa lönestatistik, information 

om vad du ska tänka på 

om anställningsvillkor med 

mera. 


Kari Svensson, Försvarsmakten 

40 år som 

fackligt aktiv 

– Har man fackliga uppdrag är det faktiskt roligt att bli gammal. Jag tycker om att 

hjälpa de unga på traven och få dem att hitta nya vägar. Slåss inte med din arbetsgivare, 

gör så här i stället, brukar jag säga. 

Text: Torbjörn Tenfält Foto: Denny Lorentzen 

Kari Svensson rensar undan i sitt arbetsrum i en av MUSTs 

korridorer på Högkvarteret, en halv distansminut från Stockholms 

stadion. Efter drygt 40 år som fackligt aktiv är det dags att gå i 

pension. 

Hon lämnar ordförandeskapet i Saco Högkvarteret och en 

arbetsplats som är tyngd av tuffa besparingskrav. I höst väntar stora 

omställningar och många medarbetare ser oroligt på framtiden. 

– Det gör det också svårt att rekrytera folk till det fackliga 

arbetet. När man inte vet vilken tjänst man själv kommer att ha om 

ett halvår kan det vara svårt att tänka på annat än sin egen situation. 

Risken att bli uppsagd kryper närmare oss alla och då hårdnar 

klimatet. 

När Kari Svensson inledde sitt yrkesliv hemma i Ystad såg 

arbetsmarknaden annorlunda ut. Trots att hon bara hade gått 

flickskola fanns det många jobb att välja mellan. Att det blev 

järnvägen låg nära till hands, då familjen jobbat där i tre generationer. 

Arbetet gav henne snabbt en inblick i samhällets orättvisor. 

– När jag började på järnvägen låg vi flickor två lönegrader lägre 

än pojkarna. 

Några år senare bytte hon till Försvaret och Marinens dåvarande 

avdelning i Malmö. Även det ett rätt naturligt steg, med tanke på 

hennes bakgrund som unglotta. 

– Mina kompisar var överstens barn så det var inte så mycket att 

välja på. Men vi hade roligt och god kamratskap. 

Just kamratskapet kommer hela tiden upp under samtalet med 

Kari Svensson. Glädjen över att tillhöra en gemenskap och jobba mot 

samma mål. När hon började jobba i Malmö var hon den enda 

civilanställde. 

– Då var jag ju så illa tvungen att engagera mig fackligt. Jag hade 

trevliga civilanställda kamrater i Karlskrona. De tog hand om mig 

och såg till att jag kom med på en av Försvarsförbundets fackliga 

grundkurser och sedan dess har intresset funnits. 

1988 fick Kari Svensson ett erbjudande om jobb vid Försvarsmakten 

i Stockholm. Tillfället kom lägligt då den marina verksamheten 

i Malmö var på väg att läggas ner och då hon träffat en ny man. 

– Mina barn var så vuxna att de hade egna lägenheter, så då 

kunde mamma flytta vart hon ville. Först bodde vi på Sandelsgatan 

på Gärdet, sedan flyttade vi till Solna och där blev vi kvar. 

Arbetsmässigt var det ingen större omställning, hon kände de 

flesta av arbetskamraterna sedan tidigare. Exakt vad jobbet innebar 

hamnar däremot under sekretess. 

18 


Flytten innebar också att Kari Svensson inledde sin långa fackliga 

karriär i SRAT och Saco Försvar. Antalet akademiker var ännu ganska 

få, men Kari insåg att det var viktigt att hålla ihop styrkorna. Först 

tog hon plats i valberedningen och jobbade några år med att lotsa in 

bra personer i det fackliga arbetet. Snart satt hon själv i styrelsen och 

har sedan slutet av 1990-talet växlat mellan positioner som vice 

ordförande, sekreterare och ordförande, samt som förtroendevald i 

Saco Försvar de senaste fem åren. 

Vid senaste årsskiftet hade antalet medlemmar växt till 690. 

Tillströmningen av akademiker har ökat i takt med att Högkvarteret 

växt och fått fler civilanställda. 

– När jag kom hit var det nästan otänkbart att en civil skulle vara 

chef, ännu mindre en kvinnlig civilanställd. Nu finns en insikt om att 

vi har en helt annan kunskap än officerarna. 

De kraftiga neddragningarna inom Försvaret ställer stora krav på 

den fackliga solidariteten mellan civilanställd och militär personal. 

Konkurrensen märks, men Kari Svensson vill ändå inte kalla det för 

motsättningar. 

– Det är klart att Officersförbundet slåss för sina medlemmar och 

de gör inget som jag inte skulle göra för mina. Jag har alltid predikat 

att vi ska ha en ömsesidig respekt för varandras kunskaper, men jag 

har också full respekt för att de vill rädda sina – jag har ju gjort vad 

jag kan för att rädda mina. 

Saco är noga med att det är kompetensen som ska styra, vare sig 

den som söker en tjänst är civil eller militär. Om militären har tagit 

en juristexamen eller ekonomiexamen har Kari Svensson inga 

invändningar, men hon finner sig inte i att arbetsgivaren ersätter en 

av hennes medlemmar med en militär som gått kortvariga kurser, och 

jämför den utbildningen med de civilanställdas 3-5 åriga examina. 

– Det kan ta väldigt lång tid att lära en militär att få den 

överblick som behövs på en civil tjänst. På samma sätt som vi ju 

aldrig kan slå dem när det gäller taktik och teknik i deras profession. 

De senaste fem åren har varit de mest intensiva i Kari Svensson 

fackliga liv, med en arbetsvecka som aldrig stannat vid 40 timmar. 

Till det hon är mest nöjd med hör det nya arbetstidsavtal som träder i 

kraft i höst eller vid årsskiftet. 

– Det har varit ett lagarbete i allra högsta grad. Nu får vi ett avtal 

som ger lika villkor för all personal, utom för SEKO-medlemmar som 

sedan tidigare har ett eget avtal. 

Kari Svensson sitter även i medlemsföreningen SRAT-As styrelse, 

som hon hade tänkt lämna vid årsmötet i mars, men ombads att vara

Kari lämnar över ordförandestolen för 

Saco Högkvarteret till Camilla Robertsson. 

kvar som suppleant. Hon avser att sitta till nästa årsmöte, men inte 

längre. 

– Jag tror jag kan göra nytta ett år till, men sedan har jag tappat 

kontakten med yrkeslivet. Och jag tycker egentligen att en 

suppleantplats ska vara en upplärningsplats. 

Hon känner stor tillförsikt över att hennes efterträdare som 

ordförande i Saco Högkvarteret, Camilla Robertsson, och de övriga 

styrelsemedlemmarna kommer att driva det fackliga arbetet med 

samma engagemang som hon själv gjort. 

– Det jag alltid kämpat för fackligt är att bygga broar och se till 

att alla vi som jobbar inom Försvaret får bra villkor. Det gör lika 

ont att frysa vare sig man är civilanställd eller militär. 

Den fackliga avtrappningen kommer att ske parallellt med en 

upptrappning på andra, mer personliga områden. Fyra barnbarn 

pockar på uppmärksamhet och hon längtar efter tid till mera 

segling. Båten ligger redo för avfärd i Karlsuddsviken söder om Vaxholm. 

– Jag blev seglingsfrälst när jag flyttade till Stockholm. Vi har 

seglat runt Gotland och på många andra ställen i Östersjön. Nu 

drömmer min man om att runda bojen i Töre. Han har redan gått i 

pension och väntar på att jag ska bli ledig, säger Kari Svensson. 

n n n 

SRATs allmänna sektion - SRAT-A 

Ordförande 

Camilla Robertsson 

070-553 70 39 

camilla.robertsson@mil.se 

Ansvarig ombudsman SRAT 

Mats Eriksson 

08-442 44 81 

mats.eriksson@srat.se 

www.srat.se 

Camilla är även ordförande i Saco Försvar, organisation för 

alla Sacoförbundsmedlemmar (ej Officersförbundet) inom 

Försvarsmakten. 


maria ny på kansliet 

Den 10 april började Maria Yngvesson som ombudsman 

på SRATs kansli. Hon ersätter Anna Ericsson som 

börjat på Diskrimineringsombudsmannen. Så här 

beskriver Maria sig själv: 

”Jag är uppvuxen i Nacka och har bott i Stockholm 

större delen av mitt liv. Jag har två barn, en son på tre 

år och en dotter på ett år, så lyx för mig just nu är att få 

sova på morgonen. 

Direkt efter min juristutbildning arbetade jag ett 

tag på dåvarande Sifs a-kassa. Det senaste åren har jag 

arbetat som körkortsutredare på Transportstyrelsen 

vilket i korthet innebar att jag återkallade körkort på 

grund av exempelvis trafikbrott eller sjukdom. Mitt 

intresse för arbetsrätt har dock alltid funnits och jag ser 

väldigt mycket fram emot att arbeta på SRAT.” 

20 


Marie Norell, 

informatör 

Sacoförbund kritiserar 

Socialstyrelsen 

Socialstyrelsens byte av datorsystem förhindrar en rad 

färdigutbildade yrkesgrupper inom hälso- och 

sjukvården från att börja arbeta. Detta är orimligt, anser 

Anitha Wijkström, förbundsordförande för SRAT och 

åtta andra Sacoförbundsföreträdare. 

Flera av Sacoförbunden har fått samtal från 

studerandemedlemmar som tar examen i vår och som 

fått besked av Socialstyrelsen att det kommer att ta upp 

till två månader för dem att få sin legitimation. Dessa 

unga akademiker hindras därmed från att påbörja sin 

yrkeskarriär och kunna försörja sig. Konsekvenserna för 

hälso- och sjukvården blir också stora. 

Marie Norell, 

informatör 

Stress vanligare bland 

kvinnliga chefer 

Enligt Previas stressindex för chefer har kvinnliga chefer 

fler stressymptom än sina manliga kollegor. Var fjärde 

kvinnlig chef är uttröttad dagligen efter hemkomst från 

arbetet mot var sjätte manlig ledare. Samma samband 

råder när det gäller tankar på arbetet under ledig tid. 

Previa pekar på att kloka arbetsgivare utbildar sin ledare 

i hållbar livsbalans och hur man hanterar egen stress. 

Källa: Previa 

medarbetare vill att 

lönen sätts i samtal 

med chefen 

Medarbetare i kommuner och landsting vill inte att 

lönen ska sättas i centrala avtal. De vill hellre att den 

sätts i samtal med chefen. Det visar en ny undersökning 

som Demoskop gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner 

och Landsting, SKL. 

Källa: SKL 

Plockat 

SRATs nya ombudsman 

Maria Yngvesson. 

Foto: Marie Norell 

Anitha Wijkström, 

SRATs förbundsordförande 

Foto: Peter Rosén 

Sacos ordförande 

Göran Arrius 

Foto: Kalle Assbring 

ny chef för 

arbetsdomstolen 

Regeringen har utsett Cathrine Lilja Hansson till ny 

chef för Arbetsdomstolen. Hon är idag ordförande för 

densamma. Cathrine Lilja Hansson tillträder den 1 maj 

2012. 

Källa: Regeringen 

Försäkringskassan inför 

antikrångelkatalog 

Katalogen innehåller ungefär 30 förenklingsförslag som 

ska underlätta för medborgarna i kontakter med 

Försäkringskassan. 

Källa: Försäkringskassan 

motion kan hjälpa vid 

depression 

Fysisk aktivitet kan hjälpa vid bland annat depression. 

Det minskar också risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, 

högt blodtryck och åldersdiabetes. Den som rör 

på sig orkar mer och känner sig oftare nöjdare med 

tillvaron. 

Källa: www.arbetsmiljoupplysningen.se 

Göran arrius ordförande 

för Brysselkontoret 

Den 30 mars hade Föreningen för LO/TCO/Sacos 

Brysselkontor årsmöte. Göran Arrius blev vald till ny 

ordförande för föreningen de kommande två åren. Att 

ordförandeskapet kommer att rotera bland de fackliga 

organisationerna är nytt. Tidigare är det TCO som har 

stått för ordförandeskapet. 

Källa: Saco 

värva en kollega 

Hjälp oss att växa 

och bli ännu starkare! 

Som tack får du som 

värvat, ett presentkort 

på 500 kronor/ 

värvad medlem att 

använda på Bokus. 

Information om 

kampanjen finns 

på www.srat.se/ 

varva_kollega 

Kampanjen pågår under 2012

Högskolenybörjarna 

allt yngre 

allt fler unga går direkt till högskolan från gymnasiet. 

Andelen 19-åringar bland nybörjarna har ökat markant 

de senaste tio åren. De senaste årens ändringar i 

antagningsreglerna har ökat möjligheterna för unga att 

antas till högskoleutbildning. Det visar en ny analys 

från Högskoleverket. 

I början på 2000-talet expanderade Komvux 

kraftigt och många passade på att läsa om gymnasiekurser 

för att höja betygen. Det bidrog till att övergången 

från gymnasieskolan till högskolan senarelades. 

De senaste tio åren har emellertid en allt större 

andel unga antagits till högskoleutbildningarna. Antalet 

19-åringar bland nybörjarna har ökat från 12 000 till 

23 000, det är en ökning med 95 procent. Orsakerna 

till ökningen är både ungdomskullarnas storlek och att 

arbetsmarknadsläget har varit besvärligt. Men den 

kanske främsta anledningen är att antagningsreglerna 

har ändrats i flera omgångar och ökat möjligheterna för 

unga att komma in på högskolan. 

nya antagningsregler viktig orsak 

De senaste fyra åren har flera ändringar i antagningsreglerna 

gynnat de yngre sökandes chanser att bli antagna. 

19-åringarnas antagningsmöjligheter har bland annat 

förstärkts genom införandet av meritpoäng som man 

kan tillgodoräkna sig i ansökan till högskolan sedan 

antagningen till hösten 2010. 

Andelen 19-åringar som går direkt till högskolan 

från gymnasiet har ökat från 11 till 16 procent de 

senaste tio åren. Direktövergången har därmed ökat 

med 45 procent. Att antalet 19-åringar som antas blir 

allt fler har också sänkt medianåldern bland högskolenybörjarna. 

Läsåret 2010/11 hade hälften av alla 

nybörjare ännu inte fyllt 21. Utbildningar inom 

naturvetenskap, teknik samt humaniora och teologi 

hade störst andel unga. 

Källa: Högskoleverket 

RAT:s Gruppförsäkringar 

Speciellt framtagna för dig som är student. 

i samarbete med 

Livslångt lärande en 

realitet — framför allt för 

kvinnor 

Det är främst kvinnor som återvänder till högskolan 

för nya eller kompletterande studier, enligt en ny 

rapport från Högskoleverket om studiemönster och 

studietider. 

Av alla som varit nybörjare i högskolan under 

tjugoårsperioden 1978/79—1997/98 återvände 40 

procent till nya studier efter en avslutad studieperiod. 

Bland kvinnorna återkom hälften, bland männen en 

tredjedel. Männen koncentrerade oftare studierna till en 

sammanhängande period, medan kvinnorna inte läste 

lika länge under sin första period, men gärna återvände 

till högskolan, en eller flera gånger, senare i livet. 

Bland kvinnorna var det lika vanligt bland dem 

som tog ut en examen som bland dem som inte gjorde 

det att komma tillbaka till högskolan för nya studier. 

Bland männen däremot var det vanligare att börja 

studera igen om man inte hade tagit en examen under 

första högskoleperioden. 

Källa: Högskoleverket 

Kostnadsfri sjukförsäkring 

för SraTs studentmedlemmar 

Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första 

studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring Student 

under hela din studietid (max 48 månader). 

Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäk- 

ringar på vår webbplats www.srat.se/formaner 

Infördes 1 januari 2011 

Postadress 

Box 3536 

103 69 Stockholm 

Telefon 

08-412 33 00 

tfn tid mån-tor 9 – 16, 

fre 13-16 

Fax 

08-24 78 79 

E-post medlemsfrågor 

Medlemsfrågor: medlem@aea.se 

Försäkringsfrågor: post@aea.se 

Hemsida 

www.aea.se 

Student 


22 


Lisbeth Svensson förverkligade sin dröm 

utlandsjobbet kan 

bli en härlig nystart 

– men var noga med kontrakt och regler! 

Så fort tandhygienistutbildningen var avklarad såg 

Lisbeth Svensson till att förverkliga drömmen om att 

jobba utomlands. Valet av Torrevieja-regionen, ungefär 

en timmes bilresa från Alicante, blev en kick och en 

nystart. Men den första tiden var inte bara solig. 

– Var noga med vad ni skriver på, råder hon andra 

som planerar att arbeta i ett annat land. Och dubbelkolla 

vilka regler som gäller! 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Privat 

Lisbeth Svensson, tandhygienist och SRAT-medlem, hade jobbat 

trettio år som tandsköterska, framför allt med tandlossningsproblematik 

inom specialisttandvården, när hon påbörjade sin tandhygienistutbildning. 

Samtidigt hade drömmen om att arbeta utomlands vuxit sig 

starkare, och när utbildningen närmade sig slutet började hon på allvar 

att planera sitt nya liv. Sol och värme stod högt på önskelistan, 

samtidigt som hon sökte nya utmaningar och ville utvecklas i sin 

yrkesroll. Att det blev Torreviieja-regionen var delvis en slump, men 

berodde också på att hon hade bekanta i regionen. 

– Hösten 2006 åkte jag hit för att se mig om och känna mig för 

– och passade samtidigt på att spela lite golf, berättar hon. Våren därpå 

var jag färdig med utbildningen och började packa. Någon spanska 

kunde hon inte när hon kom hit, men hittills har hon klarat sig bra 

med engelska och tyska – och med hjälp av tolk. Nu är hon inne på sitt 

femte år här ... 

Men allt gick inte riktigt på räls till en början, eftersom hon i ett 

tidigt skede skrivit på ett kontrakt med flera orimliga villkor. Hon 

kände sig utnyttjad och lurad och det krävdes både tid, pengar och 

advokathjälp för att lösa den tvist som uppkom. Nu har hon lagt de 

bekymren bakom sig, men hon är tydlig med sitt råd till andra som 

planerar att arbeta utomlands: 

– Var noga med vad ni skriver på! Se till att få kontrakten 

ordentligt översatta, så att ni verkligen vet vad som står i dem! Och 

skaffa er kunniga och seriösa rådgivare som vet vilka regler som gäller i 

landet! 

mer medvetet i Sverige 

I Spanien kan en tandhygienist inte driva egen verksamhet, utan måste 

arbeta tillsammans med en tandläkare, som har det odontologiska 

ansvaret. Lisbeth Svensson delar sin arbetstid mellan en skandinavisk 

och en spansk/tysk klinik, där hon hyr in sig hos tandläkare, och 

betalar en viss del av den egna omsättningen för behandlingsrum, 

material och utrustning. 

Hon konstaterar att medvetenheten om den förebyggande 

tandhälsovården inte är lika stor som i Sverige – men att insikten om 

Men än då länge har vi i Sverige kommit längre i det avseendet. 

Det avspeglar sig också i olikheterna mellan de patientgrupper hon 

möter på de bägge klinikerna. 

– I de nordiska länderna är tandhygienister en självklarhet i det 

förebyggande arbetet. Men många spanjorer och britter har aldrig 

träffat en tandhygienist, och de känner dåligt till vår profession och vår 

yrkesroll. De flesta har bara besökt tandvården när de har haft akuta 

besvär, och deras behov av tandvård är ofta stort. 

På den spansk/tyska kliniken, där hon arbetar en eller ett par dagar 

i veckan, är de flesta spanjorer och engelsmän. 

– Här får jag ägna mycket tid åt den informativa och instruktiva 

delen av arbetet och se till så att kommunikationen fungerar innan jag 

börjar med det kliniska arbetet. 

Långa arbetsdagar 

Till den skandinaviska kliniken kommer mest patienter från de 

nordiska länderna, de flesta är över 65 år och alltså mer medvetna om 

tandhälsans betydelse. 

– De har flyttat från Norden, på hel eller deltid, för att de vill ha, 

eller mår bättre av, sol och värme. Och en del av dem passar på att 

utnyttja de betydligt billigare priserna på tandvård. 

– De är lite som flyttfåglar, och arbetsbelastningen på kliniken blir 

därmed lite säsongsbetonad. 

» I de nordiska länderna är 

tandhygienister en självklarhet 

i det förebyggande arbetet. 

Men många spanjorer och 

britter har aldrig träffat en 

tandhygienist. « 

Under stora delar av året är Lisbeth Svenssons arbetsdagar därför 

långa, ofta mellan klockan nio på morgonen och sju på kvällen. Men 

under sommarmånaderna och runt jul är det lågsäsong. Då reser 

många till sina hemländer, och det blir mer ledig tid. 

Under åren i Spanien har Lisbeth Svensson också fått upp ögonen 

för var hon kan göra nytta och hur hon kan utnyttja sina kunskaper 

där det känns särskilt viktigt. Det är grunden för det projekt som hon 

har börjat diskutera med en barnmorska, 

– Tanken är att vi ska besöka barnavårdscentralerna för att 

informera föräldrar om kost och fluor och annat som lägger grunden 

till en god tandhälsa. Och det känns både spännande och utvecklande. 

sambandet mellan munnens hälsa och övriga kroppens ökar också här. t 


viktigt kontaktnät 

Att lämna Sverige i vuxen ålder innebär förstås också en del försakelser. 

– Man blir rätt ensam i sin yrkesroll här, säger Lisbeth Svensson. 

Det gör det extra viktigt att upprätthålla de professionella kontakterna 

hemma, så jag ser till att åka hem till Tandhygienistdagarna eller till 

Tandhygienistföreningens riksstämma. 

Sedan kan hon förstås också sakna vardagskontakterna med nära 

och kära, och telefonräkningarna är höga. I gengäld är det extra roligt 

när de kommer och hälsar på i den lilla fiskebyn Torre de la Horadada, 

där solen skiner 340 dagar om året och de kan plocka sina egna 

citroner, fikon och klementiner. Att hon både upplever arbetet i 

Spanien som ett drömjobb och dessutom har träffat sin drömman gör 

naturligtvis inte saken sämre. 

– Jag har fått ett härligt liv här, säger hon. n n n 

Sveriges Tandhygienistförening, STHF 

– en del av SRAT 


Yvonne Nyblom 

0733-666399 

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 

www.tandhygienistforening.se 

Ansvariga ombudsmän SRAT 

Ann Garö 

08-442 44 79 

ann.garo@srat.se 

24 


Sophie Silverryd 

08-442 44 74 

Sophie.silverryd@srat.se 

www.srat.se 

Maria Yngvesson 

08-442 44 61 

maria.yngvesson@srat.se 

att tänka på innan 

du börjar arbeta 

utomlands 

Det kan vara utmanande och spännande att arbeta utomlands. 

Idag lever vi i en globaliserad värld där möjligheterna att arbeta i 

ett annat land i princip är obegränsade. 

Men vad bör man tänka på innan steget ut i världen tas. 

Naturligtvis är lönen och övriga anställningsvillkor viktiga och 

kanske också helt avgörande för att det ska vara intressant för att 

åka ut. Detta gäller oberoende om jobbet är i Sverige eller 

utomlands. Utöver lön och övriga villkor så tillkommer en 

mängd ytterligare aspekter som måste vägas in i beslutet. Är 

jobbet inom EU/EES? Är jag utstationerad? Är jag singel eller har 

jag familj? Vad händer om jag blir sjuk eller arbetslös? Hur blir 

det med min pension? Behöver jag vara med i facket? 

Som ni ser så finns det en mängd frågor inför ett eventuellt 

utlandsjobb. Därför är rådet att läsa på och eventuellt kontakta 

berörda instanser som kan berätta mer om hur du påverkas av 

lokala villkor och om du omfattas av svenska regelverk i det land 

som du ska jobba i. 

Lämpliga aktörer att prata med är bland annat Försäkringskassan, 

Skatteverket, Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa 

(AEA) och SRAT. 

Mats Eriksson, 

ombudsman 

Dina 

medlemsförmåner 

Som medlem i SRAT och dess 

medlemsföreningar har du en mängd 

medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och 

kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning 

och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i 

medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida 

srat.se/formaner 

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 

4 SRAT Hälsoskydd 

4 SRAT Inkomstförsäkring 

4 Liv- och olycksfallsförsäkring – ingår i tre månader 

4 Loss of License – för flygtekniker 

4 Sjukförsäkring för studenter – under studietiden 

Försäkringar du kan teckna 

4 Arbetslöshetsförsäkring 

4 Inkomstförsäkring, tillägg (förlängd ersättningsperiod från 

1 januari 2012) 

4 Företagsförsäkring 

4 Patientförsäkring – för tandhygienister och kiropraktorer 

4 Egendoms- och personförsäkringar 

4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 

4 Pensionsförsäkring 

Karriärstöd - för hälsovetare 

Lönestatistik 

4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! 

Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 

4 SRAT-informationen 

4 Föreningstidning, medlemsblad 

Bank och medlemslån 

4 Förmånskonto 

4 Medlemslån 

Övrigt 

4 Saco EL 

4 Prenumerationserbjudanden via IDG 

4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 

4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line 

GRATTIS till er korsordslösare som 

vunnit varsin penninglott: Bo Berggren, Härnösand, 

Lars-Eric Collin, Härnösand, Lars Holm, Uttran, 

Kerstin Persson, Gävle, Åke Rönndahl, Huddinge. 

Korsordslösningen finns på srat.se/sratinformationen

Lotsförbundet 

arbetstid och vilotid 

är centrala frågor 

Högre lön och längre vila. Lotsarna vill ha arbetsvillkor 

som motsvarar deras specialistkompetens och stora 

ansvar. 

– Vi måste kunna varenda grund och allt annat om 

farlederna som behövs för att navigera på ett säkert 

sätt, säger Patrik Wikand, ordförande i Lotsförbundet. 

Lotsförbundets ord- 

förande Patrik Wikand 

varje år genomför Sjöfartsverket cirka 

40.000 lotsningar. Så gott som alla utförs 

av Lotsförbundets 214 medlemmar. 

– Vi ser oss som den enda yrkesföreningen 

för lotsar i Sverige. Lotsar och 

sjöbefäl har olika roller. Skulle det uppstå 

en konflikt ombord kan det bli viktigt att 

lotsarna har ett eget förbund att luta sig 

mot. 

Lotsyrket är fysiskt och psykiskt 

ansträngande och utrymmet för misstag 

mycket litet. Arbetet är koncentrerat och 

innebär oregelbunden tjänstgöring dygnet 

runt sju dagar i veckan, två helger i 

månaden. Under ett år ska lotsen vara 

disponibel för tjänstgöring 155 dygn, 

semestern inräknad. 

– Arbetstid och vilotid är centrala frågor för oss. Det finns idag 

olika uppfattningar om hur många timmar en lots ska jobba under ett 

dygn, vi arbetar med säkerhet och det är därför väldigt viktigt att vi är 

utvilade när vi lotsar, säger Patrik Wikand. 

Den oregelbundna arbetstiden och det fysiskt och psykiskt 

påfrestande arbetet är några av anledningarna till att lotsarna pensioneras 

redan vid 60 års ålder. Gränsen kom till efter en sammanställning 

av branschstatistik som förbundets tidigare ordförande Uno Pålsson 

gjorde i slutet av 1990-talet. Han kunde konstatera att äldre lotsar var 

inblandade i de flesta av de olyckor som drabbade fartygsnäringen – ett 

besked som även fick arbetsgivaren att inse att pensionsåldern behöver 

vara lägre än i de flesta andra yrken. 

Lotsar rekryteras bland aktiva sjöbefäl med erfarenhet som 

seniorbefäl i handelsflottan. De som söker sig till lotsyrket lockas av 

arbetsuppgifterna, med fokus på navigering, men knappast av lönen. 

– Den nuvarande ingångslönen på 29000 kronor i månaden är 

knappast marknadsmässig, även om det efter elevtiden tillkommer 

lotsningstillägg. För att kunna matcha sjöbefälen behöver vi komma 

upp åtskilliga tusen i lönenivå, säger Patrik Wikand. 

Även i en internationell jämförelse är ingångslönen låg. Vägen till 

seniorbefälens snittlön på cirka 55000 kronor i månaden är lång, även 

om lotsarna också har ett rörligt tillägg på upp till 15000 kronor i 

månaden, beroende på hur många fartyg som lotsas. Andra tillägg 

förekommer också, men ändå har seniorbefälen betydligt mer betalt än 

lotsarna. 

Till vissa geografiska områden är det svårt att rekrytera lotsar, 

framför allt Norrlandskusten ovanför Sundsvall. Lotsförbundet har 

kommit överens med arbetsgivaren om fria resor för den som 

långpendlar, men det räcker inte. Det är inte heller lätt att få fler 

kvinnor till yrket. I dag har Lotsförbundet fem kvinnliga medlemmar. 

– Med tanke på den rekryteringsbas vi har är det procentuellt ändå 

bra och speglar svensk sjöfarts sammansättning. Av olika anledningar 

är det få kvinnliga sjöbefäl som seglar så länge att de når seniorbefattningarna, 

säger Patrik Wikand. 

Lotsarnas kunskaper om farleder och deras vana att manövrera 

många olika typer av fartyg är avgörande för säkerheten på sjön och 

bidrar till att risken för utsläpp och annan miljöpåverkan minskar. 

Efter en obligatorisk grundkurs på sex veckor praktiserar lotsaspiranten 

mellan ett halvår och ett år i det område där han eller hon 

sedan ska lotsa. På vissa lotsstationer dröjer det upp till fyra år innan 

man är fullt utbildad. 

”För att säkerhetsaspekterna skall kunna tillvaratas är det nödvändigt 

att alla lotsar har rätt kompetens och en självständig ställning 

gentemot sina uppdragsgivare.” skriver Lotsförbundet i en resolution 

på sin hemsida. 

Förbundets medlemmar är involverade i utbildningen som 

handledare och utbildar eleverna i farleders egenskaper och manövrering. 

En del lotsar är specialutbildade som handledare inom Marine 

management, bogsering och navigering. 

– En viktig uppgift för lotsen är att komma in i bryggteamet och 

få personkemin att fungera. Men det handlar också om att upprätthålla 

en spetskompetens i manövrering och lokalkännedom. Sjöbefäl 

manövrerar ett par gånger i veckan, vi gör det flera gånger om dagen. 

I Sverige har alla större fartyg lotsplikt, vilket innebär att befälhavaren 

inte själv får välja om han vill använda lots eller inte. Sverige är 

indelat i nio lotsområden som i sin tur leds av en lotsområdeschef. 

Om lotsarna ingick i ett större förbund finns risken att den 

numerärt lilla yrkeskårens frågor kan försvinna, menar Patrik Wikand. 

– Vi tycker att vi är ett starkt förbund, säger han. 

Lotsförbundet 

– en del av SRAT 


Patrik Wikand 

0708-63 39 12 

patrik.wikand@sjofartsverket.se 

www.lotsforbundet.se 

Torbjörn Tenfält 

Ansvarig ombudsman SRAT 

Sophie Silverryd 

08-442 44 74 

sophie.silverryd@srat.se 

www.srat.se 

SRAT-informationen nr 2 • 2012 25 

Foto: Stefan Bohlin

Stort tack till er som svarade på kännedomsenkäten 

SraT behöver ett 

tydligare budskap 

– nu vidtar analys och åtgärder 

under 2011 inledde förbundsstyrelsen ett 

framtidsinriktat arbete. Syfte med arbetet är 

att stärka SRATs varumärke. Några av de 

frågeställningar som diskussionerna kretsat 

kring är hur varumärket ska spridas i 

förbundet och få intern legitimitet, hur vi ska 

få ett starkare varumärke på arbetsplatserna 

och vilken betydelse varumärket har vid 

rekrytering av medlemmar. Vi är överens om 

att det behövs ett tydligt budskap för att vara 

ett attraktivt val för blivande medlemmar och 

givetvis att fortsatt vara attraktiv för de 

medlemmar vi redan har. 

Inledningen av arbetet har skett i 

samarbete med kommunikationsbyrån BNG. 

Workshops för styrelsen och förbundskansliet 

har genomförts vilket bland annat resulterat i 

att ett antal fokusområden identifierats. 

Som ett led i utvecklingsarbetet bestämde 

vi oss för att med hjälp av Novus genomföra 

en kännedomsenkät riktad till SRATs 

medlemmar. Jag vill rikta ett stort tack till er 

som besvarade enkäten! Jag uppskattar 

särskilt att ni tog av er dyrbara tid för att 

bistå i utvecklingsarbetet! Dock tvingas jag 

konstatera att det har kommit in för få 

besvarade enkäter för att några slutsatser ska 

kunna dras. Styrelsen har fört en diskussion 

om den låga svarsfrekvensen men är överens 

om att enkäterna ändå är viktiga för att få en 

26 


bild av förväntningarna på förbundet och 

vilka förbättringsområden som finns. Några 

av resultaten förvånade oss särskilt och 

föranleder direkta åtgärder. 

Det visade sig bland annat att de 

förmåner som är kopplade till medlemskapet 

inte är kända eller tillräckligt kända för 

flertalet av respondenterna. Samtliga 

förmåner finns presenterade på vår hemsida. 

Dessutom har vi regelbundet informerat i 

förbundstidningen och information om 

medlemsförmåner är en stående punkt på 

kurser för våra förtroendemän. Diskussioner 

förs i styrelsen och på kansliet i fråga om 

vilka ytterligare insatser som behöver göras 

för att öka kunskapen om de extra förmåner 

som erbjuds via medlemskapet. 

När det processinriktade arbetet startade 

var tanken att det skulle slutföras under våren 

och resultatet skulle presenteras för förbundsmötet 

i juni 2012. Den tidsplanen är 

reviderad. Mer tid krävs för att resultatet ska 

bli så bra som möjligt. Diskussionerna 

angående fokusområdena fördjupas och vi 

har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att 

analysera enkätresutetet och ge förslag på 

åtgärder. Det blir intressant att se var vi 

landar så småningom! 

Anitha Wijkström 

förbundsordförande 

SRATs remissvar 

utredningsförslag om fritt 

val av hjälpmedel syftar till att ge en ökad delaktighet och ett 

regeringen har lämnat uppdrag till en 

utredning att ta fram förslag om hur ett 

system med fritt val av hjälpmedel för 

funktionshindrade kan utformas och hur ett 

genomförande i kommuner och landsting 

kan främjas. Utredningen lämnade sitt förslag 

i november och det har sänts ut på remiss för 

yttrande till ett stort antal instanser, 

däribland SRAT. 

Ett införande av fritt val av hjälpmedel 

enligt utredningens förslag gäller hjälpmedel 

för funktionshindrade inom hela hälso- och 

sjukvårdsområdet såsom exempelvis en 

rollator. För vår del är frågan aktuell främst 

för hörselvårdsområdet och våra audionomer, 

där hjälpmedlet är hörapparater. Förslaget 

ökat inflytande för brukaren av hjälpmedlen. 

I det nuvarande systemet är det respektive 

landsting eller kommun som har ett 

sortiment av hjälpmedel som man upphandlat 

och som sedan förskrivs till brukaren av 

vårdgivaren. Det nya föreslagna systemet är 

avsett att bli ett komplement till detta där 

den brukare som vill och kan ska ges 

möjlighet att välja bland de hjälpmedel som 

finns tillgängliga på marknaden. 

SRATs yttrande finns att läsa i sin helhet 

på www.srat.se/srat_tycker 

Ingvar Eriksson, 

bitr förbundsdirektör 

SraTs 

miljöpolicy 

Vid förbundsstyrelsens sammanträde i april 

2012 antogs följande miljöpolicy. 

miljöpolicy 

• SRAT ska arbeta för att integrera miljöhänsyn, 

kvalitet och kostnadseffektivitet 

som en naturlig del i verksamheten. 

• SRAT ska kontinuerligt se över sitt miljöarbete 

och sin miljöpolicy. I det arbetet ska 

vi ta tillvara och öka medarbetarnas 

engagemang och kunskap i miljöfrågor. 

• SRAT ska följa gällande lagar och 

förordningar på miljöområdet. 

övergripande mål 

• SRAT ska försöka använda så lite 

miljöpåverkande resurser som möjligt utan 

att påverka verksamheten negativt. 

• Förtroendemän och medarbetare ska 

känna till SRATs miljöarbete och agera i 

enlighet med denna miljöpolicy. 

SRATs verksamhet ska medföra så lite 

miljöpåverkan som möjligt genom att 

• all vår verksamhet ska präglas av ett aktivt 

miljötänkande, 

• minimera användning och spridning av 

för naturen skadliga ämnen, 

• hushålla med råvaror och försöka minska 

avfallsmängden genom källsortering, 

• återvinning och återanvändning så långt 

det är möjligt, 

• sträva efter kontinuerliga förbättringar 

inom miljöområdet samt 

• alla anställda görs delaktiga i miljöarbetet. 

rutiner 

För att nå kansliets miljömål krävs att våra 

vardagliga rutiner omfattas av miljötänkande. 

Exempel på detta är: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Släck din arbetslampa efter dig när du 

lämnar din arbetsplats för dagen. 

När du kopierar/skriver ut – kopiera/skriv 

ut dubbelsidigt. 

Kopiera/skriv ut rätt antal – komplettera 

senare om det behövs. 

Släck ned din dator och dataskärm när du 

går för dagen. 

Använd egen kaffemugg och undvik 

engångsartiklar. 

Tänk på att resa till och från arbetet på ett 

miljöriktigt sätt. 

Planera dina resor i tjänsten så att miljön 

påverkas så lite som möjligt. 

Vid inköp till SRAT ska miljöaspekten 

beaktas. 

Denna miljöpolicy är ett levande dokument 

och ska uppdateras när förutsättningarna för 

ett utvecklat miljöarbete förändras.

audionompriset 2012 

Har tilldelats Framtidsgruppen 

Ny styrelse 

audionomerna 

Vid årsmöte den 28 mars 2012 valdes 

följande styrelse: 


Ann-Marie Andela, Göteborg 

Ledamöter 

Åsa Eriksson, Stockholm 

Shiva Lindahl, Helsingborg 

Stefan Lundå, Jönköping 

Ann-Christin Paulusson, Gällivare 

Helena Sundman, Stockholm 

Carina Wikström, Stockholm 

Vakant 

Ny styrelse 

SraT-Posten 




Roger Larsson 

Ledamöter 

Bengt Krantz 

Eva Lind 

Thomas Maxe 

Ulf Ohlsson 

Ny styrelse 

Svensk Optiker- 

förening 




Carina Lönnkvist 

Ledamöter 

Cecilia Eiderhag 

Caroline Jarkö Mert 

Lars-Erik Jonsson 

Elena Moschovidou 

Daniel Skogsrud 

Unni La Fleur Rosengren, adjungerad 

Ny styrelse 

utrikesförvalt- 

ningens Personal- 

förening, uPF 




Magnus Nordström, kr, MU 

Ledamöter 

John Bäcknäs, deps, USTYR 

Audionomernas vice 

ordförande Reza 

Zarenoe delar ut 

audionompriset till 

Framtidsgruppen som 

här representeras av 

(från vänster) Satu 

Turunen-Taheri och 

Margareta Notsten. 

Foto: Ingvar Eriksson 

motiveringen lyder: 

De sju audionomer som ingår i Framtidsgruppen; Jonas Brännström, Sara Båsjö, Josefina 

Larsson, Sofie Lood, Stefan Lundå, Margareta Notsten och Satu Turunen-Taheri, gör ett 

mycket viktigt arbete för audionomkåren. De skapade Audionombarometern som hittills har 

skickats ut 2010 och 2011. Enkätsvaren har resulterat i artiklar i Audionomtidningen och 

Auris. 

De beskriver själva sitt uppdrag så här: ”Framtidsgruppen har avsikt att, både kortsiktigt 

och långsiktigt, fortsätta driva frågor som gynnar vår yrkeskår. Att vilja skapa en möjlighet 

för audionomkåren att få en mer samlad och därmed också starkare röst utåt”. 

Detta är ett otroligt viktigt arbetsområde i denna tid då det sker så mycket förändringar i 

audionombranschen. Dessa sju audionomer som arbetar aktivt med frågor kring vår 

profession bör uppmärksammas för det arbete de redan gjort, och uppmuntras för kommande 

projekt genom att få Audionompriset 2012. Det är de värda! 

Föreningarna 

Anna Ekberg, deps, EC 

Eva Ekmehag, är, EU (Saco-S) 

Christian Fogelström, deps, AF 

Elisabeth Ghalayini Arevall, ks, KSS 

B G Herrström, kr, Saco-S/RK 

Elisabet Jansén, kr, EKO 

Jannie Lilja, deps, IH 

Lisette Lindahl, kr, AME 

Jonas Norling, kr, NIS 

Henric Råsbrant, deps, SP 

Frida Zaric, deps IH 

UPFs Kansli 

Anna Areschoug 

Anneli Behrens 

Ny styrelse 

SraTs allmänna 

sektion, SraT-a 




Camilla Robertsson, Försvarsmakten 

Vice ordförande 

Birgitta Fälth, Försvarsmakten 

Ledamöter 

Claes-Håkan Carlsson, Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap 

Kristina Svensson, Försvarets Materielverk 

Charlotte Sultan, Skatteverket 

Suppleanter 

Ronny Andersson, pensionär, f.d. Läns- 

styrelsen 

Kerstin Landgren, Uppsala Universitet 

Marita Pettersson, Försvarets Materielverk 

Kari Svensson, pensionär, f.d. Försvarsmakten 

Niklas Strååt, Försvarsmakten 

Ny styrelse 

Sacoförbundens 

personalförening, 

SFP 




Anne-Marie Johansson, Sveriges Läkarförb. 

Ledamöter 

Anna-Karin Boréus, Lärarnas Riksförbund 

Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR 

Marianne Lundquist, Sveriges Veterinärförbund 

Marie Norin, Naturvetarna 


Avsändare: 

SRAT 

Box 1419 

SE-111 84 Stockholm 

Konstruktör: Daniel Svensson 

POSTTIDNING B 

Lös SraT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 1 juni 2012. 

Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: 

SraT, Box 1419, 111 84 STOcKHOLm

– en garant för välfärden - SRAT

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?