Mätning av ljudimmission i Hårleby 452 från vindkraftverk Ileberg

Uppdragsansvarig 

Martin Almgren 

Tel +46 10-505 84 54 

Mobil +46 70-184 74 54 

Fax +46 31-774 74 74 

Email martin.almgren@afconsult.com 

Kundens adress 

Orust Kommun 

Ulrika Marklund 

Box 310 

631 04 Henån 

Datum 

2011-08-24 

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. 

ÅF-Infrastructure AB/Ljud & vibrationer, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 Göteborg 

Tel +46 10 505 00 00, Fax +46 31 - 774 74 74, www.afconsult.com 

Org nr 55 61 85 – 2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 

Projektnr 

561354 

Mätning av ljudimmission i Hårleby 452 från vindkraftverk Ileberg 

Ljudimmissionsmätningar enligt Elforsk rapport 98:24 

ÅF-Ingemansson är ackrediterat av SWEDAC för metoden ”Mätning av bullerimmission från 

vindkraftverk” Elforsk rapport 98:24. Provningen har utförts i enlighet med metoden med 

vissa avsteg som dokumenteras i rapporten. Provningsresultatet avser endast de provade 

objekten 

Uppdragsgivare Orust kommun 

Sammanfattning: Ljudtrycksnivån vid bostaden Hårleby 452 i Orust kommun har 

mätts under perioden 2011-05-17 till 2011-05-19. Ljudnivån vid bostaden har mätts med 

metoden beskriven i Elforsk rapport 98:24 som anvisas av Naturvårdsverket för att 

kontrollera vindkraftljud. Det vindalstrade ljudet från träd och buskar i omgivningen var så 

högt att ljudnivån inte sjönk då vindkraftverken stängdes av. Trots det kunde det 

karakteristiska ljudet från vindkraftverken stundtals höras. Det går dock inte att noggrant 

bestämma nivån av vindkraftljudet. Däremot kan ett högsta värde på vindkraftsljudet vid 

bostaden bestämmas. Resultatet är att den ekvivalenta ljudnivån av vindkraftsljudet är 

som 39 dBA eller lägre vid bostaden vid vindhastigheter på 8 m/s på 10 m höjd vid verket. 

Den beräknade ljudnivån vid bostaden är 35 dBA. Det uppmätta värdet indikerar att det 

beräknade värdet är rimligt.

ACKREDITERAD RAPPORT 

561354 Ljudmätning bostad, vindkraftverk Orust - sida 3 (29) 

2011-08-24 


Innehåll 

1. Bakgrund ................................................................................................................ 4 

1.1. Uppdragets syfte ................................................................................................. 4 

1.2. Beräknad ljudnivå ................................................................................................ 4 

1.3. Beskrivning av området ....................................................................................... 4 

1.3.1. Allmän information gällande mätpunkterna................................................... 4 

1.3.2. Koordinater till mätpositioner och vindkraftverken i Ileberg ........................... 5 

1.4. Beskrivning av vindkraftverken ............................................................................ 5 

1.5. Val av mätmetod ................................................................................................. 5 

1.6. Mätutrustning ...................................................................................................... 6 

2. Beskrivning av mätpunkterna .................................................................................. 6 

3. Verkens produktionsförhållanden .......................................................................... 10 

4. Elektriskt producerad effekt och uppmätt vind ....................................................... 12 

5. Resultat ................................................................................................................ 17 

5.1. Ljudnivå redovisat över tidsperiod ..................................................................... 19 

5.2. Ljudnivå redovisat över vindhastighet ................................................................ 20 

5.3. Mätosäkerhetsanalys ........................................................................................ 23 

6. Avsteg från mätstandarden Elforsk 98:24 ............................................................. 25 

7. Slutsats ................................................................................................................. 26 

8. Referenser ............................................................................................................ 26 

9. Bilaga: Tekniska data Vestas V90 ........................................................................ 27 

9.1. Verk 1. Södra verket ......................................................................................... 27 

9.2. Verk 2. Nordvästra verket .................................................................................. 28 

9.3. Verk 3. Nordöstra verket ................................................................................... 29



2011-08-24 


1. Bakgrund 

1.1. Uppdragets syfte 

Sedan 2010 driver Eolus 3st vindkraftverk i parken Ileberg, norr om Hårleby på Orust. 

Vindkraftsverken står på 80-90 m.ö.h. skogsterräng. Beställaren, Orust kommun, vill ha 

underlag för om man ska tillåta byggandet av fler vindkraftverk i närheten och vill veta om 

projektörernas utfästelser om ljudnivå vid bostäder stämmer. 

Syftet med denna rapport är att redovisa den kontrollmätning av ljud från vindkraft som 

genomförts vid Hårleby 452 i maj 2011. Vid Hårleby 452 finns en huvudbyggnad (bostad) 

och några uthus. Positionen för ljudmätningen var på södra fasaden på vedboden 

tillhörande Hårleby 452. Syftet med ljudmätningen är främst att undersöka om ljudnivån 

vid bostaden överstiger riktvärdet på 40 dBA och att jämföra med beräknat värde. 

Bostaden valdes i samråd med Beställaren. 

1.2. Beräknad ljudnivå 

Ljudnivån vid olika bostäder i området har beräknats på uppdrag av Beställaren, med 

Nord2000, som tar hänsyn till ljudets frekvensfördelning, markytans egenskaper och 

topografin. Beräkningen med de tre befintliga verken och med tre planerade verk har 

tidigare redovisats för beställaren. En separat beräkning med bara de befintliga verken 

och antagande om ljudeffektnivå 103 dBA har också gjorts. Den beräknade ljudnivån vid 

den aktuella bostaden är 35 dBA. 

1.3. Beskrivning av området 

1.3.1. Allmän information gällande mätpunkterna 

Topografi: Hårleby 452 befinner sig vid en svag dalgång, nordöst om 

vindkraftverken. Vid fastigheten är topografin svagt varierande och 

bostaden ligger på gränsen till en större öppning i skogen. 

Typ av mark: Nära mätplatsen finns en körbar grusväg där det under mättiden 

förekommit ett fåtal fordonspassager till intilliggande fastigheter. 

Marken närmast mätplatsen är en gräsyta med några buskar och 

träd. Närmast husfasaden fanns en liten rabatt. 

Reflekterande ytor: Vid mätpositionen på uthuset uppkommer inga andra ljudreflexer än 

mark- och fasadreflexer eftersom mikrofonen fästes dikt an på 

fasaden. 

Mätposition, vindmastposition och vindkraftverksposition: Se tabell 1 

Andra ljudkällor: Vindbrus från skogen i närheten och fågelsång har dominerat 

bakgrundsljudet. Vid enstaka tillfällen har trafiken på grusvägen gett 

en förhöjd bakgrundsnivå. Vid avstängning av verken kunde



2011-08-24 


mekaniska ljud eller fläktljud anas från vindkraftverken, men endast 

under några tillfällen. 

Mätdatum: Mätningarna har genomförts mellan 2011-05-17 och 2011-05-19 

Bakgrundsmätning har genomförts 2011-05-17 mellan kl 13.30 och 

15.00 med verken avstängda. Totalbullermätning har genomförts 

mellan 2011-05-17 kl 15.00 och 2011-05-19 kl 12.00 

Mätpersonal: Elis Johansson, ÅF-Ingemansson, Göteborg 

Analys: Elis Johansson, ÅF-Ingemansson, Göteborg 

1.3.2. Koordinater till mätpositioner och vindkraftverken i Ileberg 

# RT 90 Öst (X) RT 90 Nord (Y) Beskrivning Marknivå [m.ö.h.] 

1 1255026 6457374 Vindkraftverk, Nordvästra 90 

2 1255440 6457378 Vindkraftverk, Nordöstra 90 

3 1255215 6456939 Vindkraftverk, Södra 80 

4 1256158 6457770 Mikrofon uthusets södra fasad Hårleby 452 80 

5 1256150 6457786 Vindmast 80 

Tabell 1. Koordinater till mätpositioner och vindkraftverket 

1.4. Beskrivning av vindkraftverken 

I Ileberg står tre vindkraftverk av modellen Vestas V-90 2MW med 95m navhöjd. Verken 

är bladvinkel- och varvtalsreglerade. Verken drivs i nedställd driftmod, mod 1. Detaljer om 

vindkraftverket finns i bilaga 1. Enligt uppgift från Eolus har verken försetts före mätning 

med ljuddämpare för fläktbuller från turbinhuset. 

1.5. Val av mätmetod 

Beställaren har anvisat att ljudet ska kontrolleras vid en bostad, en så kallad 

ljudimmissionsmätning. Sådana mätningar ger ibland inte en meningsfull uppskattning av 

ljudnivån orsakad av vindkraftverken på grund av att vindalstrat bakgrundsljud blir lika 

högt eller högre än vindkraftljudet. I sådana fall är det bättre att mäta nära vindkraftverken 

och räkna om ljudnivån till bostäder. Sådana ljudmätningar kallas ljudemissionsmätning 

och beräkningen görs med en beräkningsmetod, t ex Nord2000, som tar hänsyn till ljudets 

fördelning och dämpning vid olika frekvenser, markytans egenskaper och topografin. 

Ljudmätningen har utförts enligt Elforsk rapport 98:24 [1] med hjälp av 1 st ljudnivåmätare 

som kontinuerligt loggar ljudnivån. Mikrofonen har placerats 1,5 m över marken vid 

uthusets södra fasad och har försetts med ett primärt och ett sekundärt vindskydd och 

placerats dikt an på en ljudhård platta. Analysatorn (dator som sparar ljuddata) placerades 

i ett utymme inne i uthuset. Efter att mätningen genomförts har data analyserats med 

hänsyn till väderförhållanden, producerad eleffekt och bakgrundsljud. Bakgrundsljudet har



2011-08-24 


erhållits under tider då vindkraftverket varit avstängda, vilket har antagits varit avstängt då 

den producerade effekten varit mindre än 100kW, vilket motsvarar 5 % av maxeffekten. 

Bakgrundsljud består därför mestadels av vindbrus från träd och fågelkvitter. Vid enstaka 

tillfällen har fordonsljud bidragit till bakgrundsnivån. 

1.6. Mätutrustning 

I tabellen nedan är den använda utrustningen listad. 

Benämning Fabrikat Intern beteckning 

Analysator Symphonie system AL134 

Mikrofon Tillhörande ljudanalysatorerna. Typ: 

G.R.A.S., typ ½” 

MK107 

Väderskydd för mikrofon Norsonic 1212 MK142 

Akustisk kalibrator, klass 1 Brüel & Kjær, typ 4231 KU082 

Vind och temperatur 

logger 

Campbell Scientific CR850 logger, 

Windsonic vindmätare 1405, tempgivare med 

strålskydd, GSM-modem 

Vindskärm Egentillverkad vindskärm med oval form - 

Tabell 2. Använd mätutrustning. 

Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser 

enligt vår kvalitetsstandard som uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025. Datum för 

senaste kalibrering finns angiven i vår kalibreringslogg. 

En vindskärm kan påverka ljudbilden vid mikrofonen. Vid mätningen har vår ovala 

vindskärm använts. Vindskärmens ljudpåverkan har mätts i laboratorium och är bedömd 

som minimal, mindre än en dB. Därför har korrigering av vindskärmen inte gjorts. 

2. Beskrivning av mätpunkterna 

Ljudmätningen genomfördes som en ljudimmissionsmätning vid en position som är 

markerad med röd cirkel i figur 1. Immissionsmätningspunkten valdes på den södra 

väggen på uthuset vid fastigheten Hårleby 452. Mellan immissionsplatsen och det 

närmsta vindkraftverket (det nordöstra) är avståndet ca 820m. Immissionspunkten ligger 

inte i en tätort (vilket minskar risk för störningar med omgivningsljud) och i figur 1 beskrivs 

ljudimmissionspositionen och vindmastpositionen som markeringar på ett flygfoto. 

Ö193



2011-08-24 


Figur 1. Flygfoto med markeringar för ljudmätning och vindmast. Vindkraftverken syns inte i bilden, 

men riktningen från mätplats till vindkraftverk visas. 

© Lantmäteriet, 2011 

Vindmätningsmasten placerades ca 20 m norr om ljudimmissionsplatsen, i skogsbrynet, 

se även figur 4 och figur 5. Syftet med vindmasten var att logga vind och temperatur vid 

10 m höjd nära mätplatsen. Vindmastens placering valdes på en plats med plant 

underlag, där masten inte störde annan aktivitet vid fastigheten och vid en plats som var 

nära ljudimmissionspunkten. 

Mikrofonen placerades dikt an på mätskiva som placerades ca 1,5m över marken, se figur 

3 och 5. För att undvika inverkan av vindbrus har mikrofonen försetts med ett stort 

vindskydd som inte inverkar signifikant på frekvensgången. Innanför det stora vindskyddet 

har mikrofonen kapslats in i ett regnsäkert utomhusskydd. Ett mindre vindskydd har 

skyddat mikrofonen i denna kapsel. 

Installationen mot fasad har valts eftersom en placering i fritt fält skulle ge upphov till för 

mycket vindbrus och fasaden delvis skärmade av ljudet från andra bakgrundskällor, bl.a. 

från vegetationsljud. Mäts det med mikrofon mot fasad så ska enligt standarden Elforsk 

98:24 den uppmätta ljudtrycksnivån korrigeras genom subtraktion av 6 dB. Vid alla 

redovisade data har det tagits hänsyn till detta. 

Avståndet från mätskivan till mikrofonens mittpunkt har varit 1,5 cm. Enligt 

Naturvårdsverkets rapport ”Metod för immissionsmätning av externt industribuller” (rapport 

5417, remissutgåva 2005), ska avståndet vara högst 1,5 cm för A-vägda värden och vid 

oktavbandsmätning ska avståndet vara mindre än 17/fc (m) där fc är centerfrekvensen för 

oktavbandet, för att uppmätt ljudtrycksnivå ska få reduceras med 6 dB för att få 

frifältsvärde. Se beräknade värden vid olika frekvens i tabell 3. Enligt Elforsk 98:24 ska 

avståndet mellan mikrofonens mittpunkt och en liten mätskiva placerad på fasaden vara



2011-08-24 


högst 8 mm. Valet av mikronplacering utgör en avvikelse från mätstandarden Elforsk 

98:24. Konsekvensen är liten och beskrivs nedan. 

fc, [Hz] 17/fc, [cm] 

63 27 

125 14 

250 6.8 

500 3.4 

1000 1.7 

2000 0.85 

4000 0.43 

Tabell 3. Största avstånd från fasad till mikrofonens mitt för att avdrag med 6 dB ska få göras 

Avståndet 17/fc, m motsvarar en tjugondels våglängd av ljudet. Anledningen till att man får 

dra bort 6 dB är att ljudtrycket fördubblas vid ljudets reflektion från en plan hård yta. En 

fördubbling av ljudtrycket motsvarar 6 dB. Om ljudet består av en plan sinusformad våg 

med en frekvens, en ren ton, kan man få interferens mellan den infallande och 

reflekterade vågen så att ljudet släcks ut på avståndet en fjärdedels våglängd medan det 

blir dubbla ljudtrycket på avståndet en halv våglängd igen. 1,5 cm motsvarar en fjärdedels 

våglängd vid frekvensen 5,7 kHz. Över ca 3,15 kHz är man inne i det område som kallas 

+ 3 dB-mätning. När ljudet inte är tonalt utan brusartat borde man därför dra av endast 3 

dB från mätresultatet för frekvenser från ca 3,15 kHz och uppåt. I de mätresultat som 

presenteras i denna rapport har vi dragit av 6 dB för alla frekvenser. Avståndet 1,5 cm har 

liten betydelse för dBA-nivån. Den kan sänka utvärderad ljudnivå med några tiondels 

decibel.



2011-08-24 


Figur 2. I riktning mot öster: Bostad Hårleby 452 

med uthus, uthusets gavel syns till höger. 

Figur 4. I riktning mot norr: Vindmasten på den 

plana marken i skogsbrynet ca 20 m norr om 

ljudimmissionsplatsen 

Figur 3. I riktning mot söder: Uthus till Hårleby 

452 med mikrofon dikt an sydvästra fasaden 

Figur 5. I riktning mot norr: Fasad på uthus 

där mikrofonen placerats på en ljudhård skiva 

och bakom ett halvsfäriskt vindskydd



2011-08-24 


3. Verkens produktionsförhållanden 

Eftersom mätningen har utförts under flera dygn har vädret varierat. Dagarna 

dominerades av klart och blåsigt väder. Tillfällen vid sydvästliga vindar har varit extra 

intressanta, eftersom detta är medvindsriktningen från verken till ljudmätningsplatsen. 

Under mätperioden har lufttrycket varit kring 1010 hPa och luftfuktigheten kring 70-80 %, 

enligt SMHI. Inget regn, eller mycket svagt regn, har förekommit under mätningen enligt 

SMHI. Det har inte påverkat mätresultatet. 

Under mätperioden har vindkraftverken i stort sett varit aktiva hela tiden. Under några 

tidpunkter har verken varit avstängda, vilket visas under perioder då den producerade 

effekten varit noll kW eller under 100 kW för alla verken. Syftet med avstängningen har 

varit att mäta bakgrundsljudet från verken (beställt för ljudmätning den 17e maj). 

Erhållna data från vindkraftverken visar att verken har varit avstängda mellan kl.12.50 och 

kl.15.00 den 17e maj, vilket stämmer med iakttagelser på plats vid verken. 

Vindhastigheten vid navhöjd bestäms ur producerad effekt i tiominutersintervaller med 

hjälp av värdena i tabell 4. Den så bestämda vindhastigheten ska korrigeras för ändring 

av luftens densitet från värdet vid 15ºC med hjälp av ekvation 1. Sedan ska 

vindhastigheten vid navhöjd räknas om till 10 m höjd under referensförhållanden med 

ekvation 2. 

Vindhastighet [m/s] Producerad effekt [kW] 

4 88 

5 204 

6 371 

7 602 

8 900 

9 1229 

10 1555 

11 1835 

12 1967 

13 1997 

14 2000 

15 2000 

16 2000 

Tabell 4. Samband mellan vindhastighet vid navhöjd och producerad elektrisk effekt för Vestas V90 

2MW i reglermod 1, enligt dokumentet: App.2.1 General Spec V90-1.82.0MW, Item No. 0004- 

6207.V02.pdf erhållet av Eolus. 

Ekvation 1 (från IEC 61400–11, edition 2.1, 2006), pref är 101,3 kPA och Tref är 288 K 

= /



2011-08-24 


där vH är den korrigerade vindhastigheten vid navhöjd i [m/s], vD är vindhastigheten i [m/s] 

läst från diagrammet för vindhastighet mot elektriskt uteffekt. Figuren nedan beskriver 

vindkraftverkets effektkurva. 

Figur 6: Effektkurva för Vestas V90 2MW 

Vindhastigheten vid navhöjd räknas om till vindhastigheten vid 10 m höjd, v10, under 

antagande om logaritmisk vindprofil och viss markråhetslängd (se ekvation 2). I denna 

rapport redovisas alla vinddata som vindhastigheten v10. 

Ekvation 2 (från Elforsk 98:24 version oktober 1998) 

där 

= 

ln 10 

 

ln ℎ 

 

vH är den korrigerade vindhastigheten vid navhöjd i [m/s] 

v10 är vindhastigheten vid 10 m höjd i [m/s] 

z0 är markråhetslängden i [m]. Enligt Naturvårdsverkets anvisning ska 

omräkning av vindhastigheten ske för referensförhållandet, dvs. 

markråhetslängd 0,05 m och höjden 10 m.



2011-08-24 


4. Elektriskt producerad effekt och uppmätt vind 

I detta kapitel visas data för elektriskt producerad effekt och resultat från mätning av 

vinden. 

Aerodynamiskt vindkraftsljud uppkommer endast då vindkraftverket är i drift, dvs. då 

vindkraftverket producerar elektricitet genom att rotorn snurrar. Då vindkraftverket är i drift 

kan totalljudet mätas medan bakgrundsljudet mäts då vindkraftverket inte är i drift. 

I figuren nedan visas hur den producerade elektriska effekten varierat för vindkraftverken i 

Ileberg, på Orust, under mätperioden. 

Figur 7. Producerad elektrisk effekt vid vindkraftverken. Mätdata avser tiominutersmedelvärden. 

Data har erhållits av Vestas. 

I figuren ovan visas den elektriskt producerade effekten vid de tre vindkraftverken i 

Ileberg. I figuren syns en tydlig dygnsvariation, med låg produktion på morgonen och hög 

produktion på eftermiddag och kväll. Avstängningen den 17e maj mellan kl.12.50 och 

kl.15.00 syns tydligt för alla tre verken som en dipp i vänstra delen av figuren. 

Vindkraftverkens elektriskt producerade effekt är beroende av vindhastigheten vid 

navhöjd. Genom verkets effektkurva, som ger en relation mellan eleffekt och 

vindhastighet, kan vindhastigheten vid navhöjd beräknas. Vindhastigheten vid navhöjd 

framräknad ur eleffekten beräknas sedan, genom att anta en logaritmisk vindprofil ovan 

mark, motsvara en vindhastighet på 10 m höjd. Denna vindhastighet anges som 

V_H_10m.



2011-08-24 


Figuren nedan visas hur vindhastigheten har varierat vid vindkraftverket (WTG03), som 

dels varit aktivt (tillfällen då den elektriskt producerade effekten från vindkraftverken varit 

mer än 100kW) och dels inaktivt (tillfällen då den elektriskt producerade effekten från 

vindkraftverken varit mindre än 100kW), och vid vindmasten under hela mätperioden. 

Vindkraftverket har varit avstängt på begäran (för att mäta bakgrundsljud) den 17e maj 

mellan kl.12.50 och kl.15.00. 

Figur 8. Uppmätt vindhastighet vid mätmasten (i närheten av immissionspunkten på höjden 10 m) 

och framräknad genom elektrisk producerad effekt vid vindkraftverket (WTG03) omräknad till 10 m 

höjd, dels då verket varit aktivt (>100kW) och avstängt (



2011-08-24 


nära ljudimmissionsplatsen. Den uppmätta vindens riktning under hela mätperioden visas 

i följande figur: 

Figur 9. Vindriktning och vindhastighet, dels vid vindkraftverket (vindhastighet och vindriktning 

tagen ur navanemometern) och dels vindmastens värden vid 10 m höjd. 

Från figuren ovan kan man tydligt se att vindriktningen var mestadels kring 240 grader, 

vilket motsvarar östliga vindar. Medvindsriktningen räknas som 240 ± 45 grader, vilket ger 

ett intervall mellan 195-285 grader. Mätvärden utanför standardens kravintervall har 

exkluderats i analysen. 

I figuren nedan beskrivs hur temperaturen har varierat under hela mätperioden vid 

mätningen vid Hårleby 452. I figuren kan det märkas hur vissa perioder har kraftiga 

dygnsvariationer, vilket märks som tydliga toppar och dalar i kurvan. Den lägsta 

temperaturen var drygt 6 grader på morgonen den 18e maj. Den högsta temperaturen var 

kring 14 grader kring lunchtid den 19e maj.



2011-08-24 


Figur 10. Uppmätt temperatur på 2 respektive 10 m höjd vid mätmasten (i närheten av 

immissionspunkten) under hela mättiden. Mätdata avser tiominutersmedelvärden. Varje punkt 

motsvarar en period om 10 minuter. 

Temperaturskillnaden mellan 10 m höjd och 2 m höjd är viktig att veta ur 

ljudutbredningssynpunkt. Om skillnaden ställs i förhållande till höjdskillnaden kan en 

temperaturgradient tas fram, dvs. dT/dz. I detta fall är höjdskillnaden 8 m. Om 

temperaturen är högre vid 10 m höjd än vid 2 m höjd skapas en positiv 

temperaturgradient, vilket i sin tur påverkar ljudhastigheten och leder till nedåtböjd 

refraktion. Om temperaturen däremot är lägre vid 10 m höjd än vid 2 m höjd skapas en 

negativ temperaturgradient som leder till uppåtböjd refraktion. Genom nedåtböjd refraktion 

kan ljud ”hoppa” över skogar och höras fastän ljudkällan inte syns. Vid uppåtböjd 

refraktion kan ljudet istället försvinna ut i atmosfären. I Elforsk 98:24 ges ett krav på hur 

stor temperaturgradienten får vara. Kravet är att temperaturgradienten ska befinna sig 

inom intervallet: -0,05



2011-08-24 


Figur 11. Temperaturgradient under mätperioden. 

I figuren ovan beskrivs temperaturgradienten under mätperioden. Tillfällen under 

totalljudsmätningen då temperaturgradienten varit utanför standardens kravintervall har 

exkluderats ur analysen av resultatet. Tillfällen under bakgrundsljudsmätningen då 

temperaturgradienten varit utanför standardens kravintervall har inkluderats i analysen av 

resultatet. Tillfällena har inkluderats främst för att erhålla ett resultat av bakgrundsljudet 

men också för att temperaturgradienten vid bakgrundsljudmätningen är av nedsatt 

betydelse i ljudutbredningssynpunkt. Att inkludera bakgrundsljud utanför kravintervallet är 

en avvikelse från standarden, men påverkan på ljudnivån har ansetts som försumbar.



2011-08-24 


5. Resultat 

Under långtidsmätningen vid vindpark Ileberg, intill fastigheten Hårleby 452, har en stor 

mängd data samlats in, dels när vindparken varit aktiv och dels inaktiv. Denna datamängd 

innehåller alltså tillfällen då ljudinspelningen påverkats av vindkraftsljud men även av 

ovidkommande bakgrundsljud så som t.ex. fordonsljud, fågelkvitter och vindbrus. 

Ovidkommande ljud kan inte direkt härledas till vindkraftsljudet från Ileberg. Resultat kan 

erhållas dels genom att betrakta alla ljuddata och dels genom att ta bort ovidkommande 

ljud och på så vis isolera vindkraftsljudet. I det senare fallet bestäms vindkraftsljudet mer 

exakt. 

Då totalljudet och bakgrundsljudet är känt kan ljudtrycksnivån från enbart vindkraftverken 

(LAeq,corr) räknas fram enligt ekvation 7 i Elforsk 98:24, som har formen: 

Aeq, 

corr 

LAeq 

, free / 10 Ln 

/ 10 

( 10 10 ) 

L = 10lg 

− 

LA,eq,corr är ljudnivån från enbart vindkraftverken, korrigerat för bakgrundsljud 

LA,eq,free eller L(n+s) är totalljudnivå från vindkraftverken och bakgrundskällor 

Ln är bakgrundsnivån erhållen från regressionskurva vid samma vindhastighet som 

totalnivån. 

LAeq,corr är alltså det ljud som vindkraftverken alstrar och det anges vid en vindhastighet på 

8 m/s vid 10 m höjd. 

Enligt Elforsk 98:24 finns i huvudsak två metoder för att utvärdera vindkraftsverksljud i 

Sverige. Dessa metoder benämns som ”Metod B” och ”Metod C”. Även en ”Metod A” finns 

med passar inte svenska förhållanden, ”eftersom ljudnivån inte bestäms vid någon viss 

vindhastighet” i metod A, enligt Elforsk 98:24. 

I metod B mäts endast totalljudet, dvs. det sammanlagrade ljudnivån från 

vindkraftsaggregat och bakgrundskällor. Ljudnivån beskrivs som en funktion av 

vindhastighet vid 10 m höjd och en trendlinje approximeras för ljudnivån. Resultatet är 

ljudnivån vid 8m/s längs denna trendlinje. Genom detta har en övre gräns av 

vindkraftsljudet fastställts. Ljudet från vindkraftverket fastställs alltså vara lägre eller lika 

med denna nivå. 

I Metod C mäts totalljud och dessutom bakgrundsljud. Genom att logaritmiskt subtrahera 

bakgrundsljudet från totalljudet ges en nivå på vindkraftsljudet. Man får inte utföra denna 

subtraktion om vindhastigheterna under mätningarna inte varierat i tillräcklig utsträckning. 

Om bakgrundsljudet mot förmodan skulle vara högre, eller bara 3 dB lägre, än totalljudet 

kan subtraktionen inte göras. I detta fall bestäms en högsta nivå av vindkraftsljudet, som 

därmed kan vara överskattad.



2011-08-24 


Med hjälp av regression approximeras ljudnivåerna från vindkraftverket med ett polynom, 

enligt metoderna. När metoderna togs fram var vindkraftverken oftast 

överstegringsreglerade, vilket leder till att ljudemissionen ökar med ökande vindhastighet. 

Moderna vindkraftverk är dock bladvinkel- och varvtalsreglerade. Det innebär att ljudnivån 

ökar med ökande vindhastighet för låga vindhastigheter upp till ett visst värde som 

varierar mellan olika verk. Det kan vara t ex 7, 8 eller 9 m/s. Över denna vindhastighet är 

ljudemissionen ofta oberoende av vindhastighet eller kan till och med avta. I Elforsk 98:24 

anges att en rät linje ska anpassas till de korrigerade mätvärdena medan i standarden [2], 

som används för bestämning av ljudemission från vindkraftverk, anvisas 

fjärdegradspolynom för regressionen av ljudet från vindkraften inklusive bakgrundsljudet. 

Det vindalstrade bakgrundsljudet följer i medeltal oftast en rät linje. I analysen i denna 

rapport används den anpassning av regressionskurvan som bäst motsvarar det uppmätta 

ljudet. 

I utvärderingen av vindkraftsljudet vid Ileberg har Metod C använts. Resultat från 

bakgrundsljudet visar dock att det inte går att beräkna en korrigerad nivå. Därför har en 

högsta nivå på vindkraftsljudet beräknats genom att dra bort 3 dB från totalljudet, enligt 

metoden.



2011-08-24 


5.1. Ljudnivå redovisat över tidsperiod 

Nedan visas den ekvivalenta ljudnivån LA,eq,free,10min under hela mätperioden, för 

vindkraftsljud tillsammans med ovidkommande ljud och som visas över alla vindriktningar. 

Denna datamängd, innehåller allt ljud som påverkat mikrofonen under hela 

långtidsmätningen. 

Figur 12. Uppmätt ljudnivå tillsammans med ovidkommande ljud beskriven över tid under hela 

mätperioden (17e-19e maj) för alla vindriktningar i tio-minutersintervall. Under tiden 12 – 15 den 17 

maj var verken avstängda. 

I figur 12 ovan visas den uppmätta ljudnivån för hela mätperioden. De flesta punkterna 

följer en kurva. Dock uppkommer några undantag för punkter som ligger högt ovanför 

kurvan. Dessa punkter är exempel på ovidkommande ljud, t.ex. fordonsljud, fågelkvitter 

nära mikrofonen eller vindbrus. Enligt Elforsk 98:24 ska analysen göras utan 

ovidkommande ljud, vilket ger en bättre bestämning av vindkraftsljudet. I detta fall har 

analysen gjorts med ovidkommande ljud, med undantag för ett tillfälle med samtalsljud vid 

bakgrundsmätning kring kl.14.25 den 17e maj. Ljud mellan kl.14.20–14.30 den 17e maj 

har därmed inte analyserats. I övrigt är allt ovidkommande ljud inkluderat i total- och 

bakgrundsljud. Vid ljudimmissionsmätningar är medvindsfallet av intresse. I fallet för 

fastigheterna vid Hårleby är medvindsriktningen ca 240 grader, med utgångspunkt från 

norr. Detta begränsar den analyserbara datamängden något.



2011-08-24 


Om figur 12 beskrivs igen fast nu i medvindsfallet så erhålls följande figur: 

Figur 13. Uppmätt ljudnivå tillsammans med ovidkommande ljud beskriven över tid under hela 

mätperioden (17e-19e maj) för medvindsriktningen 240 +/- 45 grader (utgående från 

navanemometerns vindriktning) och då temperaturgradienten uppfyllde mätstandardens krav. 

I figur 13 ovan visas den uppmätta ljudnivån för hela mätperioden, men nu endast i 

medvindsriktningen 240 +/- 45 grader, då temperaturgradienten uppfyllde mätstandardens 

krav och med ovidkommande ljud. Här har datamängden reducerats något jämfört med 

figur 12, i synnerhet på eftermiddagen den 17e maj och under spridda tillfällen den 18e 

maj. 

5.2. Ljudnivå redovisat över vindhastighet 

Utifrån den elektriskt producerade effekten kan ljuddata delas upp i totalljud och 

bakgrundsljud. Ljuddata kopplas ihop med vindhastigheten, framräknad ur den elektrisk 

producerade effekten från det närmsta vindkraftverket. Detta är sammanställt för 

mätningen och redovisas i figur 14 nedan:



2011-08-24 


Figur 14. Ljudnivå för totalljud L(n+s) och bakgrundsljud Ln (inkl. ovidkommande ljud), i 

medvindriktningen 240 +/- 45 grader, då temeperaturgradienten var mellan -0,05 och 0,05 º/m och 

tillsammans med respektive trendlinje. Ekvationen för bakgrundsljudets trendkurva (2:a grads 

polynom) syns nere till höger i figuren och ekvationen för totalljudets trendlinje (linjär) syns nere till 

vänster i figuren. Vindhastigheten avser vindhastighet på 10 m höjd uträknad ur effekten från verk 

3. 

Signal-/brusförhållandet är totalljudnivån minus bakgrundsljudnivån. I figuren ovan märks 

det hur nivån för bakgrundsljudet och totalljudet går i varandra. Detta ger ett dåligt signal- 

/brusförhållande. Kravet från standarden är att signal-brusförhållandet,dvs skillnaden 

mellan totalljudnivå och bakgrundsljudnivå, ska vara mer än +3 dB. Enligt figur 14 är 

signal-brusförhållandet negativt för trendlinjerna, dvs. bakgrundsljudet blir i detta fall högre 

än totalljudet. Tolkningen av ljudnivån enligt figur 14 är att uppmätt ljud, inklusive 

ovidkommande ljud, vid bostaden påverkas i lite utsträckning av vindkraftljud. Det som 

dominerar ljudmiljön vid bostaden är istället vindalstrat bakgrundsljud. 

Den högsta uppmätta vindhastighet under hela mätperioden som kan kopplas ihop med 

ljudmätningen var 10,4 m/s. Denna vindhastighet uppmättes under totalljudsmätningen kl. 

18.40 den 17e maj. Den högsta uppmätta vindhastighet för bakgrundsljudmätningen var 

8,7 m/s kl.14.10 den 17e maj.



2011-08-24 


Beräknas ljudnivån enligt trendkurvorna för totalljud och bakgrundsljud, erhålls värdena i 

tabellen nedan. 

Vindhastighet [m/s] 5 6 7 8 9 10 

LA,eq,totalljud, 10 min [dBA] 36,5 38,2 39,9 41,6 43,3 45,0 

LA,eq,bakgrundsljud, 10 min [dBA] 37,4 40,3 42,6 44,3 45,4 46,0 

LA,eq, korrigerat ljud, 10 min [dBA] * * * * * * 

Tabell 5. Resultat från trendlinjer för totalljud och bakgrundsljud, med ovidkommande ljud, under 

hela mätperioden. Genom logaritmisk subtraktion erhålls den korrigerade ljudnivån 

LA,eq,korrigeratljud,10 min. * = korrigerad ljudnivå har ej kunnat erhållas eftersom bakgrundsnivån 

är högre än totalbullernivån. 

Den korrigerade ljudnivån vid 8 m/s inte bestämmas då det uppmätta bakgrundljudet är 

högre än det uppmätta totalljudet. I detta fall görs en bestämning av den maximala 

ljudnivå som vindkraftsljudet kan ha, vilket sannolikt är en överskattning av det faktiska 

vindkraftsljudet. Denna bestämning görs genom att subtrahera 3 dB från totalljudet vid alla 

vindhastigheter. Då erhålls följande värden: 

Vindhastighet [m/s] 5 6 7 8 9 10 

LA,eq,totalljud, 10 min [dBA] 36,5 38,2 39,9 41,6 43,3 45,0 

LA,eq,totalljud, 10 min, -3 dB [dBA] 33,5 35,2 36,9 38,6 40,3 42,0 

Tabell 6. Resultat från trendlinjer för totalljud och bakgrundsljud, med ovidkommande ljud, under 

hela mätperioden. * = korrigerat värde har ej kunnat erhållas 

Här erhålls värden på det maximala vindkraftsljudet vid de vindhastigheter som 

uppkommit under mättiden. Värdet vid 8 m/s blir 39 dBA. I verkligheten är vindkraftsljudet 

sannolikt lägre än 39 dBA.



2011-08-24 


5.3. Mätosäkerhetsanalys 

Resultaten av mätningarna är belagda med osäkerheter som har sina ursprung i 

osäkerheter och variationer i omgivningen, väderförhållanden, mättiden och mätsystemet. 

Osäkerheten i mätta ljudtrycksnivåer uttrycks i en standardavvikelse s. Denna beräknas 

genom summation av olika bidrag. Systematiska avvikelser (kalibrering, mätmetod, etc.) 

uppskattas genom att anta jämn fördelning av resultat orsakat av spridning i ett visst 

intervall med bredden a. Standardavvikelsen blir således uppskattat till sB = a / 3. 

Det tas 

även hänsyn till den naturliga spridningen av mätvärdena för olika tidsintervall under 

mätningens utförande. Om osäkerheterna redovisas enligt [1] så blir resultatet orealistiskt 

stort. I ett utkast på en ny utgåva av mätmetod för mätning av vindkraftljud anger Sten 

Ljunggren (som tidigare har författat mätmetoden Elforsk 98:24) att det ”inte finns 

tillräckligt med erfarenheter för att osäkerheten i ett mätresultat skall kunna uppskattas”. 

Vi räknar därför enligt metoden som används i IEC 61400–11 som behandlar påverkan av 

osäkerhet i bakgrundsljudmätning som en systematisk avvikelse på ljudnivån som har 

korrigerats för bakgrundsljud. 

Komponent 

Osäkerhet för uppmätt totalljudnivå LAeq,Totalljud 

U 

A 

( y − y ) 

= 

− 2 

∑ N 

Kalibrering UB1 

Kedja av alla mätinstrument UB2 

Mätskiva UB3 

Avståndsmätning UB4 

Akustisk impedans för luft UB5 

Meteorologiska variationer (inklusive turbulens) UB6 

Vindhastighet (både mätt och beräknad) UB7 

Vind riktning UB8 

Bakgrund UB9 

2 2 

Kombinerade systematiska osäkerheter U U + U + ... 

Alla osäkerheter kombinerade 

Tabell 7: Generell metod vid osäkerhetsanalys. 

est 

B = B1 

B2 

U = U + U 

Denna osäkerhetsanalys har gjorts för det aktuella fallet och redovisas nedan: 

C 

2 

A 

2 

B 

2



2011-08-24 


En osäkerhetsanalys har genomförts för resultatet av datamängden utan ovidkommande 

ljud. Resultatet av analysen redovisas i tabellen nedan. 

Standardavvikelsen hos LAeq 2,5 

Kalibrering UB1 0,2 

Kedja av mätinstrument 

Akustiskt hård skiva 

UB2 

UB3 

0,2 

0,3 

Luftimpedans UB5 0,1 

Meteorologiska variationer (inklusive UB6 

turbulens) 

0,4 

Vindhastighet (både mätning och 

beräkning) 

UB7 

0,3 

Vindriktning UB8 0,3 

Totalt hos systematiska fel 

Kombinerad standardosäkerhet 2,6 

Tabell 8. Osäkerhetsanalys för totalljud utan ovidkommande ljud. Här har två kategorier 

exkluderats. Dels kategorin ”Avståndsmätning” exkluderats eftersom avståndet mellan 

immissionsplatsen och vindparken inte har behövt mätas och dels kategorin ”Bakgrund” eftersom 

slutresultatet är bestämt enbart ur totalljudet och därför är bakgrundsljudet inte av betydelse. 

Den kombinerade standardosäkerheten blir 2,6 dB. 

Totalljudet vid immissionsplatsen består till störst del av bakgrundsljud. Det betyder också 

att det är en liten andel vindkraftsljud i totalljudet. 

Bakgrundsljudet består av vindbrus som kan variera med vindhastigheten men ljudet kan 

också variera beroende på andra ljudkällor vid olika tillfällen, t.ex. fordonspassage, 

fågelkvitter eller ljudlig mänsklig aktivitet. De senare exemplen ger ofta ljudnivåer som är 

högre än den ekvivalenta och bör sorteras bort. Det är inte gjort i detta fallet, vilket ger en 

spridning och en osäkerhet, som kan anas i datapunkternas spridning i figur 14 ovan. 

0,7



2011-08-24 


6. Avsteg från mätstandarden Elforsk 98:24 

Avsteg har gjorts från mätstandarden som härmed redovisas. 

- Mätning av bakgrundsljudet pågick mellan kl.12.50 och kl.15.00 den 17e maj. 

Detta blir ca 130 minuter. Eftersom driftsdata från verken endast kunde erhållas i 

tiominutersvärden kan maximalt 13st datapunkter erhållas för bakgrundsljudet. 

Detta är en avvikelse från mätstandarden där det beskrivs att minst 30 datapunkter 

bör erhållas. Påverkan av avvikelsen finns inbyggd i standardfelet hos LAeq som 

beskrivs i mätosäkerhetsanalysen. I det aktuella fallet används inte 

bakgrundsnivån. 

- Lufttrycket har inte uppmätts lokalt under denna mätning. Istället har lufttrycksdata 

erhållits från vädertjänster på Internet, bl.a. SMHI. Detta påverkar den korrigerade 

vindhastigheten enligt ekvation 1. Inverkan av ett fel på 10 % är försumbar. 

- Avståndet mellan mätskiva och husfasad var ca 5cm från husfasad, vilket är 2cm 

mer än det rekommenderade avståndet i standarden. Avvikelsen kan göra att 

diskontinuiteterna vid fasaden förstärks och dessa kan bidra till en minskad 

fasadreflex. Detta kan underskatta resultatet. 

- En stor del av totalljudsmätningen har inte varit övervakad, vilket är en avvikelse 

från standarden, eftersom ovidkommande ljud kan påverka resultatet. Resultatet 

kan komma att överskattas om ovidkommande ljud inkluderas. Det är emellertid 

möjligt att i efterhand lyssna på tidpunkter med förhöjd ljudnivå, eftersom ljud har 

spelats in, och på så vis urskilja ovidkommande ljud. Däremot har mätningen av 

bakgrundsljudet bevakats så att inga ovidkommande ljud påverkat 

bakgrundsmätningen. Vid analysen har ett tillfälle med påverkande ovidkommande 

ljud exkluderats från resultatet. Detta tillfälle kl.14.25 den 17e maj var kraftigt 

påverkat av samtalsljud vid mikrofonen. 

- Under mätningen har temperaturgradienten (dT/dz) varit ogynnsam vid några 

tillfällen. Kravet enligt standarden är att den ska ligga inom intervallet -0,05 < dT/dz 



2011-08-24 


7. Slutsats 

Vindalstrat bakgrundsljud dominerar ljudnivån vid ljudmätningarna vid bostaden Hårleby 

452 även om vindkraftljudet stundtals är hörbart. Därför kan inte en exakt nivå på 

vindkraftsljudet från Ileberg bestämmas. Däremot kan ett högsta värde på vindkraftsljudet 

bestämmas och resultatet är att vindkraftsljudet är 39 dBA eller lägre vid bostaden när det 

blåser 8m/s på 10 m höjd vid vindkraftverket. Eftersom endast ett högsta värde av 

vindkraftsljudet kunde bestämmas medför detta att vindkraftsljudet vid bostaden med stor 

sannolikhet är överskattat. Resultatets kombinerade standardosäkerhet är 2,6 dB. 

Den beräknade ljudnivån vid bostaden är 35 dBA. Det uppmätta värdet indikerar att det 

beräknade värdet är rimligt. 

8. Referenser 

[1] Elforsk rapport 98:24, Mätning av bullerimmission från vindkraftverk, oktober 1998. 

Sten Ljunggren, Elforsk projekt 1998 

[2] [IEC 61400-11]. IEC 61400-11, Wind turbine generator systems – Part 11: Acoustic 

noise measurement techniques, Ed. 2, 2006-11



2011-08-24 


9. Bilaga: Tekniska data Vestas V90 

9.1. Verk 1. Södra verket 

Tekniska data: Ileberg Södra, Orust kommun 

Vindkraftverk, detaljer: 

Tillverkare Vestas 

Modellnummer V90 

Serienummer 39796 

Axelriktning Horisontell 

Rotorplacering Uppströms 

Navhöjd 95 m 

Horisontellt avstånd från rotorcentrum till tornaxel - m 

Rotordiameter 90 m 

Torntyp Rör 

Reglertyp Bladvinkelreglering 

Varvtalstyp Variabel 

Effektkurva Se rapporttext 

Varvtal vid olika vindhastighet - 

Bladvinkel vid olika vindhastighet - 

Märkeffekt 2000 kW 

Programvara i tornet: - 

Reglermod 1 

Rotor, detaljer: 

Rotorregleranordningar Selfpitch +1,89 [grader] 

Finns virvelalstrare, överstegringsremsor eller tandade 

bakkanter 

Bladtyp 44 A 

Antal blad 3 st 

Växellåda: 

Tillverkare Moventas 

Modell G PLH-1400.2 V90 50Hz, i=113.028PV 

Typ Två etapper kuggväxel och ett 

Generator: 

- 

442 

planetväxelsteg 


Modell 2MW 4pol MK7 DVSG 500/4M 50Hz 

Rotationshastighet vid märkeffekt 1680 varv/minut 

Tabell 9. Tekniska data för Vestas V90 erhållen från Vestas och Eolus



2011-08-24 


9.2. Verk 2. Nordvästra verket 

Tekniska data: Ileberg Nordvästra, Orust kommun 










Torntyp Rör 








Reglermod 1 




bakkanter 

Bladtyp 44 A 


Växellåda: 




Generator: 

- 

442 








2011-08-24 


9.3. Verk 3. Nordöstra verket 

Tekniska data: Ileberg Nordöstra, Orust kommun 










Torntyp Rör 











bakkanter 

Bladtyp 44 A 


Växellåda: 




Generator: 

- 

442

Mätning av ljudimmission i Hårleby 452 från vindkraftverk Ileberg

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?