svensk-finland
svensk-finland
svensk-finland
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
pA vXG<br />
ATT FÖLJA<br />
OLYMPIERNA
ARSBOK<br />
1952<br />
fÖI"<br />
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND<br />
och dess medlemsförbund<br />
SVE SKA FINLANDS lDROTTSFÖRBU D<br />
FI LA DS SVE SKA SKIDFÖRBU D<br />
FI LANDS SVE SKA ORIE TERI GSFÖRBU D<br />
OGYM ASTIKFÖRBU D<br />
SVE SKA FI LA DS SKOLIDROTTSFÖRBU D<br />
FI LA DS SVE SKA GYM ASTIKFÖRBU D<br />
CE TRALIDROTTSFÖRB DETS FRILUFTSRAD
Redigera,d av<br />
STIG HÄGGBLOM<br />
Omslaget planerat av Thor Fredric<br />
H ELSINGFO RS 1953. OY TlLGMANN AB<br />
INrE HALLSFÖRTECKNIN G<br />
A rtiklar sido<br />
Stjärnkult, gladiatorspel och idrottshat, av Caj Linden ......... ... 5<br />
Svenska Filllands Idrottsförbund 40 år ....... . .... ....... . .. 0 • 9<br />
Brinn fackla, brirm . .. , av Anders Stenman<br />
11<br />
1,0 år SFI, av Enzio Sev6n ................... 0 0 ••••••• • ••••••• 17<br />
Skidsport och friluftsliv, av I var Ståhle . . . . ............ .. .. . . . . 29<br />
6 december 1951, av Tor Lindemark .. . ........... . .. . 0 •• •• ••• 33<br />
Ett fynd i Olympiastadion, av Stig Häggblom . .................. . 35<br />
Fullträffell i Tervakoski, av Birger L önnberg .. . ......... . ...... . 39<br />
Förtjällt idrottsarbetare jubilerar, av Rabbe Schauman . .......... . 47<br />
Löften vid ett jubileum, av Stig Häggblom .... . . . .. ... . ... . .. .. . 49<br />
Solvalla och framtidell, av Raymond Sell ..................... . 53<br />
Finlands<strong>svensk</strong>a landslagsspelare, av Torsten Lindholm .... . . ... . 59<br />
Fotopristävlingell ... .................... ...... . .. . . ... .... . 64<br />
Vad spelen gay oss, av Stig Häggblom .. ........... . .. 0 ••• •••••• 67<br />
Med ett landslag i Paris, av Anders Stenman . .. .. ... . .......... . 77<br />
Kallotkung med mersmak, av H-j. Sjöstedt ... ... 0 • •• • ••••••••• 81<br />
Tankar efter OS-simmet, av J ooP van der R eyden ...... . ... . .... . 85<br />
Skolidrottsförbnndets kontakt med folkskolorna, av Nils Luukkonen 89<br />
Se och lysslla i skog och mark, av fil.dro Göran Bergman. . . . . . . . . . 91<br />
Några ord om rodd, av B. Björnström . . . . . . .. . . .. . . .. . . . . . . . . . . 95<br />
Den <strong>svensk</strong>a kraftidrottens möjligheter, av Börje Forsten . .. ..... 99<br />
1 högan Nord .... , av Eduard V. Veh ... . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. '101<br />
Tenalakavlens färd genom minnesrik <strong>svensk</strong>bygd, av C-H . Fager 1.1 3<br />
Distriktens avsnitt<br />
Komplex som försvinner i nejderna kring Vasa, av Gunnar Haga 123<br />
NID-idrotten i rampljuset, av 1(. G. A. .. ... .......... .. . . ..... 127<br />
Orienteringsåterblick i NID, av Fritjoj Slotte . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 131<br />
Tor Korsman - bra på skidor och kompass, av 1(. G. A. .. . ..... 135<br />
Skidåkning i Abo skärgård, av Stig Henriksson. . . . . . . . . . . . . . . . .. 138<br />
Varför simsporten ligger nere i Abo, av Bertel Widen . . . . ........ 139<br />
Svårighet erna bör övervinnas i Aboland, av Nils Söderström .... . . 143<br />
UPI och andra faror i Mellersta distriktet , av T . Fagerholm . .... . 149<br />
Idrottsåret på Aland, av Armas H olmström . ........ ........ ... 153<br />
Ge oss idrottsplaner i Öster, av Claes Ström .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 154<br />
Cyklillgen inom ÖD, av Arthur Eriksson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 5<br />
Oriellteringen inom Östra Distriktet, av Harry Blåjield ...... . ... 157<br />
Helsingfors distrikt av FSG, av Nils Luukkonen ....... . ..... .. . 159
A rsberäUelser<br />
Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF) ... . .. . ... . .. . ... .<br />
Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI) ................. . ..... .<br />
Finlands Svenska Orienteringsförbund (FSO) ................. .<br />
Finlands Svenska Skidförbund (FSS) ........ . ................ .<br />
Finlands Svenska Gymnastikförbund (FSG) ................... .<br />
Friluftsrådet .... .. ...... . ..... . ... . ....... . ........ . ....... .<br />
163<br />
171<br />
237<br />
251<br />
271<br />
281.<br />
Svenska Finlands Skolidrottsförbund ............. . ... . ...... . . 285<br />
Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund (FSKG) ............ 291<br />
Finlands Svenska Centralidrottsförhund<br />
Svenska Finlands Idrottsförbund Finlands Svenska Gymnastikförhund<br />
Finlands Svenska Skidförhund Svenska Finlands Skolidrottsförhund<br />
Finlands Svenska Orienteringsförhund Solvalla Stiftelsen<br />
Kan s li<br />
Högbergsgatan :10 A 12, Helsingfors - Telefon 11116<br />
H elsingfors ID<br />
Gustav Karlberg, Gengatan 2 A,<br />
Helsingfors<br />
Mellersta Nylands ID<br />
Torsten Fagerholm, Niekby<br />
Norra ID<br />
Georg Klemets, Källby<br />
Vasa ID<br />
Gunnar Haga, Vörä, Lälax<br />
Västra Nylands ID<br />
Erik Franeke, Dragsvik, JR 4<br />
Di s t r ikt<br />
Syd-Österbottens ID<br />
Åke Ålgars, Lappfjärd<br />
Åbolands ID<br />
ils Söderström, Pargas,<br />
Pargas Kalk<br />
Ålands ID<br />
Armas Holmström, Mariehamn,<br />
Ålandsvägen 59<br />
Östra ID<br />
P -O Lassas, Lovisa<br />
Finlands Svenska!( vinnogymnastikförhund<br />
Nylandsgatan 21, Helsingfors - Telefon 21112<br />
Stjärnkult, gladiatorspel och idrottshat<br />
Av Caj Linden<br />
Motto: Det är inte en själ och inte en<br />
kroppsdel, det är människan som<br />
utvecklas.<br />
I drottsrörelsen är numera en av samhällets viktigaste och mäktigaste<br />
funktioner. Praktiskt taget dagligen måste den ge korgen åt friare av alla<br />
de slag, politiker och klerker för att nämna två av de enträgnaste. Ingen<br />
förmår rycka ungdomen - framtidshoppet! - med sig på samma sätt<br />
som idrotten. Troligt är också att massorna fortsätter att växa i samma<br />
mån som penningvärdet stiger och det fysiska förvärvsarbetet minskar.<br />
Skall idrotten emellertid förmå fylla sin samhälleliga mission - att<br />
upprätthålla jämvikt mellan psyke och fysik - så krävs det ett fastare<br />
underlag att stå på än det nuvarande. Den halvofficiella stjärnkult som<br />
håller på att växa sig stark på i smyg betalda pengar är ett farligt gift,<br />
som redan har den grekiska idrottens död p å sitt konto. Eller bör man<br />
i de romerska gladiatorspelen se en antik parallell tilI den moderna idrotten<br />
om tjugo, femtio eIler hundra år?<br />
Idrotten är ingen gudomlig instiftelse som kan göra anspråk på oantastlighet.<br />
Kulturella, politiska och ekonomiska problem debatteras varenda<br />
dag i skolan, i hemmen och på arbetsplatserna, i radion och pressen.<br />
Fastän meningarna ofta är mycket delade så är vinsten ändå alltid fral11-<br />
5
för allt objektets. Men tillåter sig llågon att på ett enligt idrottsledarnas<br />
mening negativt sätt, kritisera deras skötebarn - då är man en ogin<br />
idrottshatare.<br />
För min del anser jag sportidioten vara betydligt farligare för idrotten<br />
än någonsin den s.k. idrottshataren, vars kritik tvärtom bör betraktas<br />
som ett mycket glädjande bevis på att sporten verkligen lever. Kritik<br />
o ch disk ussion visar intresse, ett verkligt intresse som inte tillåter ett<br />
vanemässigt och likgiltigt accepterande utan kräver debatt och utredning<br />
av problEmel1. Och idrottsrörelsen är för stark och för mäktig för<br />
att behöva kringgå en fördomsfri och impulsgivande kritik. Att göra<br />
det yore att förneka ett ay idrottel1s innersta väsen: kampglädjen.<br />
Idrotten är en folkrörelse och som sådan en folktjänare. Man skall<br />
inte dyrka idrotten men väl ta till vara de möjligheter den erbjuder att<br />
omvandla överloppskrafterna till livsglädje och harmoni.<br />
'åra dagars idrottsplatser har emellertid för många blivit ett nytt<br />
jäktområde i stället för en plats för avkoppling. Det är klart att tävlingsmomentet<br />
måste bevaras men instruktionsarbetet och penningmedlen<br />
kunde kanske fördelas jämnare mellan bredd och topp.<br />
Stjärnorna - låt vara att deras förtjänster som gaIjonsbilder är stora<br />
- får inte bli nägra bortklemade drivhuspIantor som tränas och tri=as<br />
med alla möjliga (inte minst penning-) medel, för att vid ett visst tillfälle<br />
- exempelvis Olympiska Spel - föra klubbens eller förbundets, nationens<br />
eller rasens embIem.<br />
Först och främst är det inte bra för idrottaren när idrotten blir vardag.<br />
Det behövs alltid en ...-iss portion inspiration för varje tävling och den<br />
får man endast genom att låta tävlingt:n bryta raden av vardagar. Och<br />
för det andra blir reklamkontot oproportionerligt stort när man skickar<br />
en handfull av dessa galjonsbilder på veckolånga internatsträningar<br />
(utrikes!) för pengar som förvaltats bättre i idrottsanläggningar och -redskap<br />
för tusentals av dem som låter idrotten vara sig själv nog och inte<br />
ger tävlingen ett själyändam 1.<br />
Och i fotspåren på denna stjärndyrkan går chauvinismen, 10kaIpatriotismen<br />
och klubbfanatismen som endast allt för ofta överdimensionerar<br />
det syrliga i nederIagets bägare. J ag tror att det faktum aldrig kan påpekas<br />
för ofta att idrotten inte är enbart Veikko Hakulinen och Heikki<br />
Hasu, ToiYO Hyytiäinen och Thorvald Strömberg. Idrotten omfattar<br />
också dej och mej, din granue och min granne, oss alla som i den finner<br />
en känsla av spänning och glädje i medvetandet om att den inte tillhör<br />
det vanliga livet.<br />
Man glömmer allt för ofta att idrotten är och bör vara lek. En lek som<br />
ligger ytterom nyttosfären men som kan tas allvarligt. Engelsmännen<br />
säger ofta att cricket är det enda som tas riktigt p ä allvar i England.<br />
6<br />
1 detta - iute det engelska men väl det allmänna - allvar ligger ocksä<br />
en av idrottens största risker: den att Iåta otränade tävla. För att komplettera<br />
ett Iag eller för att vinna en futtig poäng övertalar man en gammal<br />
klubbkamrat att delta - och så förivrar han sig en skada för resten<br />
av livet.<br />
Obligatorisk läkarundersökning borde vara påbjudet för alla tävlingsidrotter<br />
i såna grenar där riskerna är störst: boxning och brottning, fotboll<br />
och ishockey, friidrott osv. osv. Och lagIedarna borde förbjudas att<br />
ta med sådana i hårda tävlingar som inte tränat tillräckligt. Fastställ<br />
ett visst antal normgivande träningstimmar per idrottsgren och utfärda<br />
förbudet! Fastän det är omöjligt att granska i vilken män förbudet följs<br />
sa träder i varje fall ledarnas hittills tungt sovande samvete småningom<br />
i funktion. Och så ger det den motvillige en ypperlig försvarschans!<br />
Överhuvlld borde vetenskaparna - läkare, psykologer och sociologer<br />
- i större grad intressera sig för det stora outforskade fält som idrotten<br />
fortfarande är.<br />
----- - -- -<br />
7
Stark SFI-insats i skarp lOO-metersjinal vid FM på Di'Urgårdens sportplan 1931.<br />
Bengt Siöstedt (innerbanan) vann, Akilles Järvinen (2:a banan) var tvåa, Börie<br />
Strandvall trea. prdningstöliden blev klar törst ejter della jotos jramkallning.<br />
Svenska Finlands Idrottsförbund 40 år<br />
»)För mycket kar brustit och brunnit,<br />
för mycket blev koi och blev grus<br />
i år, som i vånda förrunnit<br />
i krigets dånande brus.<br />
M en nu ha de kommit de tider,<br />
som låta oss bygga igen<br />
allt det, som i rasande strider<br />
har härjats av hatande män.<br />
Det biod, som på lälten låti rinna,<br />
den kraft, som blev tröttad ock stel,<br />
mä äter svälla och brinna<br />
i festliga idrottsspel.<br />
Och dock - vi alla som stredo,<br />
tills landet blev rensat och frälst,<br />
må se, att geväret står redo<br />
att lattas var timme som helst.»)<br />
Orden är .drtur Eklunds. Han, pennans och florettens mästare, en<br />
hövding, en siare i värt Svenska Finlands Idrottsförbund, skrev dem till<br />
Abo-Karnraternas tioärsfest den 21. 12. 1918. Intrycken frän frihetskriget<br />
stod levande inom honom, han ville n ä en avspänning genom idrotten,<br />
utan att dock slappas i vaksamhet kring det som är honom värdefu1last<br />
- Finland och dess frihet.<br />
Vårt Svenska Finlands Idrottsförbund, som i dag högtidlighäller sin<br />
!"O-åriga verksarnhet, kan högt och klart sjunga den <strong>svensk</strong>a ungdomens<br />
höga visa. 1 en ungdomsrörelse vigd åt idrotten, skiftar årgängarna<br />
snabbt. Stjärnskott tändes, lyser i en brant bäge, för att snart slockna<br />
och överglänsas av nya fynd. De skänker glansen, som lockar och fängslar.<br />
Men det är dock sist de trägna arbetarna, de sammanhållande' krafterna,<br />
hövdingagestalterna, som låter oss se t ägan som binder samman<br />
och håller i alla skiften, ljusa eller mörka. Så är även vårt /örbunds historia<br />
dess hövdingars, ofta nog stjärnor, som haft övernog 'av sprakande energi<br />
för något ärtiondes oförtrutet arbete och t ändande ledning.<br />
(1 nledningen idI' I
Facklan förs Iram över land och vatten - -<br />
Brinn fackla , brinn<br />
Av Anders S tenman<br />
För mången var åsynen av olympiajacklan den enda glimt av Olympiska<br />
spelen i F inland 1952. Det starkt rotade idrottsintresset i bygderna gay sig<br />
också till känna, då elden jrån Olympos av löpare jördes jram genom landet<br />
fr dn Torneå ned tiU Stadion i Helsingfors . Endast en liten del av det <strong>svensk</strong> a<br />
Österbotten, d.v.s. kommunerna i Karleby-nejden, blev belysta av jacklans<br />
sken, och det var därför naturligt att åskådare strömmade tiU även från andra<br />
orter. Man kan säga att fackelstajetten gay en utmärkt jörsmak av vad Olym<br />
piaden skulle bjuda på nere i Helsingfors.<br />
De tre centralförbunden i landet FGlF, AlF och ClF hade tillsatt ett<br />
specialorgan med general Martola som ordf. för fackelstafetten. Som<br />
ClF:s representant fungerade dir. P. E. Nordström och som distriktschef<br />
i Gamlakarleby (landet var delat i 9 distrikt) prokurist Hugo Hallman,<br />
som hade att ordna detaljerna på sträckan Pyhäjoki-Kyyjärvi. Ordf. i<br />
de lokala fackelstafettorganen i kommunerna i Karleby-nejden var för<br />
Gamlakarleby (0. Karleby) Henry Slotte, Kronoby Sven Storbjörk ,<br />
Nedervetil Jarl Holmström och Terjärv Åke Storrank. Dessa hade att i<br />
samråd med kOmmtUlens representanter utse löpare, anordna ev. mottagningsfester<br />
och i övrigt ansvara för att allt löpte enligt fastställd tidtabell.<br />
Om man i centralkommitten hyst en liten tanke på att det skulle bliva<br />
besvärligheter med att få tillräckligt med villiga löpare för stafetten, så<br />
visade sig ett sådant tvivel synnerligen omotiverat. Uttagningen av<br />
löpare bley en mycket känslig sak. Man ville hedra gamla trotjänare<br />
bland såväI aktiva idrottsmän som ledare samtidigt som nuets män skulle<br />
få utföra ett hedersuppdrag. N ågon plats i stafettlaget fanns icke ledig för<br />
morgondagens män, för skarorna av barn och ungdom. - Olympiafacklan<br />
kom under sin färd genom bygderna att skriva ett stycke idrottshistoria<br />
och det måste därför anses väl motiverat att just i denna årsbok återge<br />
namnen på de löpare som utvalts, ty de har alla på olika sätt gagnat sin<br />
förening och idrotten inom Svensk-Finland. Att n ågon trogen 'och god<br />
arbetare av en eller annan orsak var förhindrad att deltaga är naturligt.<br />
Man saknade b1.a. Bebbe Storskrubb, Thor Porko och Jussi Björk i<br />
Gamlakarleby.<br />
1'1
Fritfof Slotte fa ckelvakt i T erjärv.<br />
Som GIF:s första representant tog Runar Haals hand om stafetten<br />
som fördes vidare av Gösta Hagström. Ruben Casen löpte in på idrottsplanen<br />
i Gamlakarleby och tände eI den i skålen, varefter en utomordentligt<br />
stämningsfull fest i strålande kvällssol begynte. Gamlakarleby hornorkester<br />
spelade olympiafanfaren, varefter Olympiakommittens i Helsingfors<br />
hälsning framfördes av kanslichef Raymond Sell, som framhöll att den<br />
olympiska elden bör vara en symbol inte bara för lh-ets ljusa förutsättningar<br />
utan även för broderskap och vänskap mellan all världens ungdom,<br />
en symbol för det som förenar och binder samman människor av olika<br />
språk, ras, religion och världsåskådning, en fredsfackla med hellenernas<br />
idrottsideal: Stort är att segra, större är ädel tävlan. Efter det guldsmed<br />
nto Kantola framfört stadens hälsning uppträdde KV:s och Jymys<br />
kvinnliga gymnaster och stadsdirektör Järventaka höll ett av olympisk<br />
anda buret festtal på <strong>svensk</strong>a och finska. Föreningen Nordans gymnaster<br />
framförde under Agnes Slottes ledning ögonfägnande gymnastik till musik<br />
av Ellen' Nyberg. De blåklädda vältrimmade flickorna på den sommargröna<br />
gräsmattan applåderades livligt för sitt olympiaprogram av den<br />
tusenhövdade festpubliken. Gamlakarleby manskör och Kokkolan Lauluveikot<br />
utförde gemensamt Sibelius Finlandia-hymn och efter folkdans-<br />
12<br />
uppvisning och hornmusik sjöng publiken Vårt Land. Det var mE.d en<br />
odefinierbar känsla av jublande sommarafton, som publiken tveksamt<br />
lämnade idrottsplanen, och olympiaelden, som fördes vidare klo 6 följande<br />
morgon av Frej Asplund och J OM Corin som GIF:s representanter till<br />
Kronoby rå, där den på morgonen den 13 juli kl. 7 överlämnades till Lennart<br />
Riska. Den fördes vidare av Runar Riska, Viktor Myrskog, Ener Dahlsten,<br />
Per Strandvall, T . A. Strandvall, Henrik Forss och Börje Strandvall,<br />
som överlämnade den vid Samlingshuset för en 5 min. paus tili Marian<br />
Aminne. Under uppehållet hölllärare Valter Jungner ett kort taI, efter<br />
det Kronoby hornorkester framfört olympiafanfaren och Raymond Sell<br />
framfört Olympiakommittens hälsning. Morgonen var mulen och regndroppama<br />
hängde i luften. Dock kantades vägama av stora skaror intresserade<br />
idrotts- och olympiavänner, då facklan efter den stämningskoncentrerade<br />
högtidsstunden i Kronoby fördes vidare av Kurt Riska,<br />
Helge Strandvall, O. Lyttbacka, Börje Torrkulla, Runar Aminne, A.<br />
Storbjörk, Elis Backnäs, Erik Kirsilä, Bertel Byskata, Sigurd Björklund<br />
Teodor Brörklund och Helge Nylund.<br />
Rudolf Casen kommer med elden tiU Gamlakarleby.<br />
13
I<br />
Hangö nya idrottsplan öppnas solenl vid förbundsmästerskapen 1931.<br />
Lasse B exar, stabil kastare , t,yogen<br />
sin klubb, Sundom IF.<br />
20<br />
J ussi Lundmark vandrar omkring i skjortärmarna<br />
under soliga SFI-mästerskapen i<br />
Gamlakarleby 1935.<br />
Det är icke här avsikten att i detalj följa Svenska Finlands idrottsförbunds<br />
- det nya llamnet tillko=et på årsmötet 1917 - öden gellom<br />
de fyra decennierna, Sllarare då att tecklla några konturer. Det bör vara<br />
rätt och billigt att disponera denna kria så, att ledarna för förbundet ges<br />
en första rangplats. De har satt sin särprägel på verksamheten, envar på<br />
sitt sätt och på sin tid, kompletterande varann, efterföljaren byggande<br />
på företrädarnas erfarenheter.<br />
Kommerserådet J. F. Hackman var mannen, som sarnlade de spridda<br />
skarorna och oröt väg för iden. Han efterföljdes redan två år senare, 1914,<br />
av den m ångkullniga, klartänkta och av alla respekterade riddersmannen<br />
Arthur Eklttnd, som på ett märkligt sätt kunde ingjuta sin anda i hela<br />
förbundet, som än i dag och även under 30-talets språkpolitiska ofärdsår<br />
a,- den Hnlands<strong>svensk</strong>a idrottens vedersakare hyllades som vår idrottsrörelses<br />
klart lysande symbol. 1916 trädde Uno Westerholm till, den kanske<br />
störste ledare <strong>finland</strong>s<strong>svensk</strong> idrott någonsin har haft, en entusiast,<br />
en arbetsmyra, organisatör och de stora linjernas man, outtröttlig och<br />
med en enastående förmåga att hinna med allt. Westerholm beklädde<br />
ordförandeposten till '1923, elå Arthur Eklund gjorde come back för att<br />
Ake Storrank, 10-kampare ocll<br />
och rllångdrig T erjärvbas.<br />
2 l
S F 1 :<br />
J(ollllllerserddet J. F. Hackman<br />
Ordf. 1912 - 1913.<br />
Direktör UIIO W esterholm<br />
Ordf. 1916- 1922.<br />
ordförand e n<br />
Fil. lIlag. A. Eklund<br />
Ordf. 1914-1915. 1923- 1925.<br />
K amrer Runar Granholm<br />
Ordf· l.')2fi - lfl3'2.<br />
Doktor K. J. Lundmark<br />
Ordf. 1933 - 1942<br />
1 9 1 2 --- 1 952<br />
Direktör Erik Aström<br />
Ordf. 1947-<br />
Professor Bo Palmgren<br />
Ordf. 1942- 1947
K natig men stark i /jällvinden.<br />
(1 nlöst tävlingsbild) .<br />
Skidsport och friluftsliv<br />
Av Ivar Ståhle<br />
D et finnes väl knappast någon idrottsgren som ligger friluftslivet närmare<br />
än skidsporten. Inte ens orienteringen, som ändå borde ligga så<br />
nära tili hands, anser jag här kunna mäta sig med skidningen. Det är<br />
närnligen så få människor som enbart för sitt nöje går ut en vacker dag för<br />
att orientera och sällan med hela sin familj. Däremot hän der det mycket<br />
ofta att hela familjen går ut på skidor. T.ex. i Norge är det vanligt att man<br />
packar sin ryggsäck och åker upp tili fjälls en vacker morgon. Och skidor<br />
kan man vanligen bruka som barn. Skidsporten är utan tvivel en star<br />
idrottsgren, därtili en sådan som endast kan bedrivas ute i den vackra vinterterrängen.<br />
Nu är ju friluftslivets främsta uppgift att få ut människorna tili den<br />
stora naturen. Sak sa=a på vilka vägar man försöker nå fram tili detta<br />
må!. Målets huvudsak är ändå klart. Kan skidsporten samarbeta med friluftsarbetet?<br />
Vili man få den stora massan med så måste man alltid ha<br />
något mål som man kan utpeka. Så har t .ex. CIFs Friluftsråd senaste höst<br />
gjort en vacker början genom att dra upp den ena rutten efter den andra<br />
och samlat deltagare. Kan nu denna början sprida sig runt landet och man<br />
på varje liten ort kunde få ett litet »råd.) som sköter organisationen så<br />
kommer de goda uppslagen att få många efterföljare. Och på samma sätt<br />
som man på höst och sommar begett sig ute i terrängen så bör man då<br />
snön kommer dra upp spår - men alla med något mål som man vili nå.<br />
Ett utmärkt sätt är enligt min åsikt att friluftsrådet tar förbindelse med<br />
skidsporten och dess samlingsplatser. Som ett första mål kan Solvalla välj as.<br />
Det ligger på lämpligt avstånd från staden och det är ett verkligt mål att<br />
ko=a tili. u vet jag att m ånga tänkt på samma sak så det är ingenting<br />
nytt. Men vad man kanske inte tänkt på är att det finns många sådana<br />
platser inom vårt verksamhetsområde. Vi har Öjbergsbacken med sin stuga<br />
i Vasa skidstugan invid den nya skidbacken i Gamlakarleby o.s.v. Vi<br />
bör söka upp dessa platser och ge direktiv. Gör upp en lista och sätt i gång.<br />
På alla dessa ställen har skidsporten god fart på vintern. Men den är mera<br />
tävlingsbetonad, man strävar att nå goda resultat. Nu finns det i alla fall<br />
många som inte ger sig tävlingshetsen i våld, folk om gärna är med på ett<br />
lugnare och fridfullare sätt, många som är utpräglade friluftsmänniskor och<br />
önskar ta saker och ting på ett annat sätt. Det är dessa personer som vi<br />
29
Monark,<br />
det<br />
moderna<br />
Segrarmärket<br />
Ab Cykelfabri ken Monark<br />
VARBERG<br />
Alvar Kronqvist i kretsen av sina adepter i gymnastiklägret<br />
i H elsingfors .<br />
Ett fynd i olympiastadion<br />
Av Stig Häggblom<br />
D et är fullt motiverat att till Finlands <strong>svensk</strong>a gyrnnastikförbund<br />
överräcka en liten ros för gott arbete under det olympiska året. Överhuvudtaget<br />
har det yngsta förbundet inom CIF under sina t vå verksamhetsår<br />
visat en livaktighet, som inte inger n ågra farhågor evad beträffar<br />
förbundets möjligheter att hävda sig även i framtiden. Efter det<br />
verksamhetsår som kulminerade i den sällsynt lyckade gyrnnastikfesten<br />
i Borgå i juni 1951, gick gyrnnastikförbundet med stor energi in för att<br />
även dra sitt strå till den olympiska stacken. Resultatet blev en fin uppvisning<br />
i Olympiastadion onsdagen den 30 juli. Nu har gyrnnastikförbundet<br />
ställt in Gyrnnaestrada i Rotterdam i siktet och förberedelsema är<br />
redan j full gång med tanke på att få i väg ett möjligast gott ungdomslag<br />
till den holländska metropolen.<br />
35
En efter en kallas löparna fram tili tartstrecket , kloekan klämtar<br />
och med tre minuters intervaller rusar de ut längs snitzlingen för att 300<br />
meter längre fram få kartan och dagens svåra uppgift i sin hand ...<br />
Litet pa sidan om det hela står en kort men välväxt löpare iförd den<br />
finska landslagsoverallen, tankfullt blickande upp mot skogshöjderna i<br />
nordväst . Han har smort in sin vältränade kropp mot väta och k yla,<br />
han har joggat sig varm och står nu bidande sin tid _ liksom försänkt<br />
i bön. Var är hans tankar i denna stund? Tänker han tillbaka på<br />
den dag för fem år sedan, då han som debutant i landslaget _ efter ett<br />
ypperligt lopp i den svårforcerade t errängen vid Randsfjorden _ p å grund<br />
av ett missförstånd med sista kontrollen fick se sig struken ur prislistan.<br />
Eller på de tjugo meter han strök förbi nästsist a kontrollen senaste höst<br />
vid 3-1andskampen och från en klar ledning ramlade ner tili andra plats.<br />
EIler tänker han på löftet som h an och nio kamrater gett sig själva och<br />
varandra - löftet att KÄMP A.<br />
1 varje fall har han I1U klippt av trådarna tili yttervärlden. Han samlar<br />
sig som för ett spr ng . Han vet att h an är i form, han känner sin<br />
styrka. Men han vet även att den uppgift som ligger framför honom är<br />
oerhört svår. Han har med framgång kört i otaliga skidspår, han har<br />
kämpat och gett sitt ytterst a. Men dock har de uppgifterna väsentligen<br />
skilt sig från dagens. Varje skidlopp kräver sin speciella t aktik beroende<br />
på sträckans längd, på terrängens svårighetsgrad, p å konkurrens och på<br />
föret. Konsten att valla ett par skidor är en heI vetenskap ... Men där<br />
har dock funnits ett spår att följa, efter varje tio meter en flagga som<br />
visat vägen mot må!. Där har han kuunat »haka p å» en medtävlare eIler<br />
ligga som en rem i spåret m ed en enda t anke - framåt . . .<br />
Men idag är uppgiften en aunan __ _<br />
Någon har sagt: »Den vinner som mest vilho Han vill vinna __ _<br />
och han är beredd att offra varje uns av sin inneboende styrka för att nå<br />
detta mål. Men han vet likafullt att hans kondition och h ans löpförmåga<br />
båt ar honom föga om han icke idag kan fullfölja sin uppgift med en k allhamrad<br />
hjärna. Han vet att det nu gäller att kuuna fatta snabba och riktiga<br />
beslut. Oavbrutet kommer nya problem att rullas upp framför honom<br />
- inte ett ögonblick får han släppa kontakten mellan karta och t erräng.<br />
Att här följa en medtävlare kan betyda att han är ur spel _ definitivt.<br />
Själv skall han välja sin väg i det stycke okänd terräng som ligger<br />
framför honom, ensam skall han kämpa mot markernas hinder och den<br />
lust att lägga av på farten som en begynnande trötthet för med sig, tankeskärpan<br />
m åste bibehållas ända till slutet även i en av kroppslig möda<br />
tröttnande hjärna . ..<br />
Detta är orientering _ _ _<br />
40<br />
*<br />
Segraren stormar i mdl.
Men vi skall nu närmast h ålla oss tili fotbollen. Ännu för 20 år sedan<br />
rekryterades de bästa finländska fotbollsspelarna i H elsingfOl;s och Abo<br />
och det var därför också naturligt, att våra <strong>svensk</strong>talande landslagsspelare<br />
kom från dessa orter. Nu är förhållandet ett annat. Huvustaden har<br />
detroniserats som fotbollsmetropol och landslagsmaterialet hämtas från<br />
landsortsklubbarna. På <strong>svensk</strong>t h åll har H elsingfors IFK:s roll övertagits<br />
av Vasa IFK, som under de senaste åren har bidragit med en stark fyrväppling.<br />
Under det olympiska året uppenbarade sig även Lovisa som<br />
landslagsspelarleverantör och tidigare h ar Borgå bidragit med en bra representant.<br />
Ekenäs var en gång på god väg, men odrägliga planförhållanden<br />
har gjort, att ingen västnylänning ännu har fått ikläda sig landslagströjan.<br />
Under de sen aste åren har en ekenäsbo nämnts i sammanhanget<br />
- Chappe Lindqvist. Han har blivit jakobstadsbo och representerar<br />
numera en AIF-klubb.<br />
Nils Ri//berg konkurrerade med Rytkönen<br />
Det olympiska året s stjärnskott på den finländska fotbollsfronten var<br />
Nils Rikberg, f.d. SFI-mästare i spjutkastning. Rikbergs karriär som fotbollsspelare<br />
har varit mera kometlik än måhända någon annan finländsk<br />
spelares. Han slog igenom i sin första stormatch - Pressen mot landslaget<br />
på Stadion i maj - och vid det här laget är han given i landslaget.<br />
Att det är någonting extra med denna välväxta, urstarka svarvare från<br />
Lovisa bevisar hans insats i den nordiska fotbollsturneringen, där Finland<br />
utgick som segrare. Av Finlands fem mäl insköt Rikberg fyra. Riks<strong>svensk</strong>a<br />
fotbollsexperter ansåg honom vara ett verkligt fynd och varnade<br />
Finland för italienska värvare. Vi vet inte, vad Rikberg tänker om ett<br />
dylikt resonemang, men det finns också finska bedömare, som anser<br />
honom h a pengar i sina stadiga fotbollsben. Vid nomineringen av årets<br />
bästa finländska fotbollsspelare konkurrerade Rikberg starkt med Aulis<br />
Rytkönen.<br />
Som fotbollsspelare är den gode Nisse ingen bländande tekniker. Han<br />
imponerar främst genom sin friska gåpåaranda och sin skottvillighet. Hårdare<br />
än Rikberg har ingen annan finländsk fotbollsspelare skjutit, förklarade<br />
vicehäradshövding Yrjö Tornivuori - chef för uttagningskommitten<br />
- en gång senaste höst. Rikberg är ocksä en ovanligt läraktig<br />
adept , inflickade rikstränaren Aatos Lehtonen. Stjärnskottet från<br />
LOvisa, som representerar Jäntevä i Kotka, har ännu inte nått toppen<br />
av sin utvecklingskurva.<br />
»Spanioren» Stig-Göran<br />
En av stöttepelarna i landslaget var också under det olympiska året<br />
Stig-Göran Myntti, adress: Vasa IFK. Det har alltid funnits spelare,<br />
60<br />
som uttagningskommitten har använt som försökskanin vid komponerandet<br />
av landslaget. En sådan »försökskanim har Myntti varit så länge<br />
han har tillhört landseliten. Än h ar han prövats i anfallskedjan, än som<br />
centerhalv, men sina bästa insatser har han ändå gjort på sin ordinarie<br />
plats, som vänsterback.<br />
Myntti skiljer sig i en väsentlig punkt från alla andra finländska fotbollsspelare.<br />
Han gör semestertripper tili Spanien. 1 slutet av året fick han<br />
följa med ett danskt fotbollslag på turne i Spanien. Han kom hem utan<br />
att ha behövt spela en enda match.<br />
»Spanjorem Stig-Göran är en driven tekniker och besitter en utmärkt<br />
blick för situationerna. Egenskaper, som är nödvändiga för en så kortväxt<br />
backspelare som Myntti. Han kan också vara frän så det förslår. Myntti<br />
är byggrnästare till yrket. En bra fotbollsspelare och gedigen människa.<br />
Erik Beiiar hade nöjet att avsluta (?) sin vackra landslagsspelarkarriär<br />
med en olympisk match, där han skötte sig med den äran. På 30-talet<br />
bakades de bästa halvbackarna av f.d. forwardsspelare (Jalle Malmgren,<br />
Leo Karjagin, William Kanerva). Beijar är en representant för denna<br />
gamla skola. 1 de första landskamperna efter kriget sågs han som vänsterytter<br />
i landslaget, men sedan började han spela halvback och på denna<br />
plats har han gjort flere uppmärksammade matcher i landslaget. Han<br />
har i regel haft en utmärkt kondition, har matat bra och överhuvudtaget<br />
väl passat in i det permanenta försvarssystemet i landslaget, där han har<br />
haft gode vännen Stig-Göran bakom sig.<br />
Kurt Martin - tillhör Vasa IFK såsom de två föregående - har varit<br />
landets bästa högerback i flere års tid. Efter en något svävande start<br />
fann han till slut sin egen stil och blev bofast i landslaget. En rätlinjig<br />
backtyp med utmärkt huvudspel och en fin spark. Gent1eman på planen<br />
och utanför densamma.<br />
Ole Stolpe, Vasa IFK, var Stadions populäraste person den 19 juli på<br />
kvällen, då hall tämligen ofint prickade in två bollar i följd på Österrike.<br />
Det var då hoppet tändes bland publiken. Det har sagts, att Stolpes spel<br />
syns mera än vad det är värt. Huru som helst, åtminstone i den olJ?llpiska<br />
matchen var hans insats värd högsta beröm. Det är sådant frejdigt humör<br />
som Stolpes, som är en tiligång i ett landslag. Det är inte den lille sockerbagarens<br />
fel, att han har ett par trumpinnar tili ben, och inte alltid gör<br />
sig som huvudspelare. Men en festlig syn är han, när han kommer kilande<br />
på sitt eget finurliga sätt. Stolpe hör på samma sätt som Myntti tili mängfrestarna<br />
i bollsport. Han har varit landslagsspelare också i bandy och<br />
han är en god ishockeyspelare.<br />
61
Problembarllet Ake Lindman<br />
Helsingfors har under de tv senaste åren haft två spelare, som gan ka<br />
flitigt har anlitats i landslaget. Den ena är Åke Lindman, som fått hoppa<br />
in i laget, när Kurt Martin har varit skadad eller också har han setts<br />
som vänsterback. Han är känd för sitt orädda, temperam entsfulla spelsätt,<br />
som tyvärr stundom tar sig mindre lämpliga uttryck. Men ingen kan<br />
beskylla Åke för att han inte skulle uppoffra sig. 1 det fallet likrlar han<br />
inte så litet Frans Karjagin, när denne var SOlU bäst. Lindman är h ård<br />
som flinta i sina brytningar, men något farlig på grund av sma konstiga<br />
krumsprång, som lätt kan rendera laget straffsparkar. Han var lagkapten<br />
för Helsingfors IFK:s fotbollslag, när fotbollssäsongen var till ända.<br />
Nu går han omkring med transferspappren i fickan .<br />
En annan Åke s gs under det olympiska ret i det finländska landslaget.<br />
Åke Forsberg, Kiffens h yggliga och svajiga center, debuterade mot<br />
verige i säsongens sämsta landskamp. 1 sanning otursamt att debutera<br />
i en dylik match. Forsberg lyckades mindre väl, men så blev han inte<br />
heller bortskämd med n ågra kala passningar från kamraternas sida. Forsberg<br />
lever högt p å sitt fina huvudspel och sin målfarlighet. 1 Kiffens kedja<br />
har han alltid varit en tillgång.<br />
Sju <strong>finland</strong>s<strong>svensk</strong>a fotbollsspelare har alltså medverkat i Finlands<br />
landslag under det gångna året. Samtliga har kämpat väl och gjort sitt<br />
bästa i den blå-vita dressen. Precis som deras föregångare på 20- och 30talen.<br />
Daglig, tidtabellsenlig, tillförlitlig trafik<br />
på linjerna<br />
V ASA-NYKARLEBY -J AKOBSTAD-GAMLAKARLEBY<br />
GAMLAKARLEBY-TERJ ARV • GAMLAKARLEBY- SEINAJOKI<br />
SEINAJOKI- ORAVAIS- VASA- KAUHA VA<br />
62<br />
AB. HALDIN &; ROSE OY.<br />
JAKOBSTAD - Telefon namnanrop: "Haldin & Rose"<br />
EN ED, ETT LÖFTEI<br />
N är S-F stiftades för 27 år sedan<br />
fick <strong>svensk</strong>folket det löftet, att<br />
bolagets premier skulle bE låga.<br />
DET LÖFTET H.4LLER ALLTJAMTI<br />
H. Savolainen I vdr OS-eden.<br />
Ömsesidiga Försäkringsbolaget<br />
SVENSK-FINLAND<br />
Huvudkontor i Helsingfors Mannerheirnvägen 12<br />
Tel. växel 10075 Styr. dir, 54566<br />
Kontor i Borgå telefon 936, Ekenäs 1401, Vasa 2656.<br />
Ombud överallt i <strong>svensk</strong>bygderna.<br />
Bil-, brand-, skogsbrand-, inbrotts-, rån-,<br />
obI. & friv. olycksfalls- m.fl. försäkringar.<br />
S-F = SÄKERHET och FÖRTROENDE.
Depooera skatteCritt i hnvnd<br />
stadeos äldsta privata pennio&;'iostitut<br />
Inlånade medel utlånas främst för<br />
bostadsbristens avhjälpande.<br />
Ge penningplaceringen social syftning!<br />
HELSINGFORS SPARBANK<br />
GRUN DAD 1825<br />
Vad Spelen gay oss<br />
1 ntervjuer sammanställda av Stig Häggblom<br />
Olympiska Spelen var allting annat överskuggande i idrott 1952. Det var<br />
vinterspelen i Oslo och det var framför allt Sommarolympiaden i Helsingfors.<br />
De <strong>svensk</strong>a idrottsmännen i F inland slog sig i hårda uttagningar fram till<br />
många representationsuppdrag. Det var fallet i friidrott och /otboll, paddling<br />
och rodd, segling och fäktning, boxning och cykling. » V år 1 drott» sam ju skall<br />
skildra den <strong>svensk</strong>a idrottens verksamhet i Finland under ett år, kan givetvis<br />
inte lämna den olympiska idrotten okommenterad. V åra idrottsmäns insatser<br />
i och /ör sig har gjort att OS /ramskymtar i många avsnitt av boken. Men Vår<br />
1 drott önskar dessutom genom en rundfråga till några personer inom vår<br />
idrottsrörelse ulröna vad de anser att OS har skänkt oss i djupare bemärkelse.<br />
67
De frågor interviuobiekten haft att svara på har varit två, 1) Vad var det<br />
bästa och minnesrikaste vid Spelen (Oslo alternativt H elsingfors), det högtidligaste<br />
ögonblicket?<br />
Fråga 2 lydde: Tror Ni och i vad mån att årets Spel har förmått närma<br />
världens nationer tili varandra och eventuellt påverkat framridens idrotlskontakter<br />
länderna emellan?<br />
Och här har vi svaren:<br />
I var Ståhle,'<br />
DE STRALANDE ARRANGEMANGE<br />
är man efter att ha sett på vilket förnämligt sätt norrmännen genomförde<br />
vinterolympiaden, var det åtminstone för mig mest spännande att<br />
se hur vi organisatoriskt skulle klara det hela. Detta är minst lika intressant<br />
som någon tävlan, och det betyder oerhört mycket för det arrangerande<br />
landet. Det är på grund av det sätt som vår Olympiad genomfördes<br />
som vi har rätt att vara glada. Och vi skall oförbehållsamt ge erkännande<br />
åt den ledning som så lyckligt genomförde densa=a. När man från många<br />
idrottsledare och journalister, grånade i idrottens tjänst, får höra de vackraste<br />
lovord, då kan man inte annat än av fullaste hjärta glädjas och vara<br />
stolt över sitt land.<br />
- Arets Olympiska Spel förde folken samman m era än n ågonsin tidigare<br />
vid liknande ,)speh därför att man formligen ,)såg') hur man på flere<br />
h åll sökte nå samförstånd bland nationer som tidigare stått frä=ande för<br />
varandra. 1 söndringens och det kalla krigets dagar finns det ibland ett behov<br />
hos den enskilda individen att söka förståelse och sympati hos andra<br />
människor. Det gavs så många bevis under OS att s å var fallet. 1 detta<br />
teeken måste vi se en vilja tili större idrottsligt utbyte och samarbet e i framtiden<br />
mellan all världens länder.<br />
Lars Eklund:<br />
JOSEPH BARTHEL<br />
- Det bästa jag såg och därför också minnesrikast, var utan tvivel<br />
finalen p å 1 500 m. , där lille Luxemburgaren Joseph Barthel så eftertryckligt<br />
slog de ,)stora kanonerna,). Aldrig har jag sett ett bättre upplagt lopp,<br />
lugnt och behärskat, avvaktande i början, systematisk upphämtning,<br />
aldrig stängd och när de stora, Luege & C:o i den rasande spurten lurpassade<br />
p å varandra och ,)löpte ub kom Barthel utan respekt för sina namnkunnigare<br />
motståndare och löpte i m ål kortaste vägen, p å innerbanan.<br />
68<br />
I var Stdhle. Lars Eklund.<br />
Man hade knappt hämtat sig från den beundran och högaktning man<br />
kände för denna olympiska segrare, förrän han uppenbarade sig på prispallen,<br />
glad, anspråkslös och djupt rörd. När Luxemburgs nationalhymn<br />
spelades och dess flagga gick i topp i segrarmasten, var ögonblicket så<br />
högtidligt, att även den mest garvade kände en klump i halsen.<br />
- För vår egen del har årets Spel varit av stor betydelse. Folk från olika<br />
världsdelar och förhållanden, som säkerligen inte vetat mycket om vårt<br />
land och vårt folk, har fått den rätta bilden av oss och våra förhållanden.<br />
Om Spelen däremot förmått närma världens nationer tili varandra i annat<br />
än idrottsligt hänseende tror jag näppeligen , trots att den olympiska<br />
tanken går ut p å fred och förbrödring.<br />
Ola Dyhr:<br />
F ANBORG OCH EDENS A VLÄGGANDE.<br />
Helhetsintrycket av deltagarna i Olympiska spelen tyckte jag var en<br />
glanspunkt i det hela. D et gavs så m ånga bevis p å gott kamratskap mellan<br />
deltagare från olika h åll av världen. Detta kamratskap tycktes befästas<br />
och breda ut sig mera för varje dag under spelen. Ungdomarna samlades,<br />
som sig bör, som goda kamrater till den knivskarpa kampen på tävlingsbanorna.<br />
69
Ola Dykr.<br />
Det högtidligaste ögonblick var för mig samlingen vid fanborgen pa<br />
Stadion vid edens avläggande.<br />
De Olympiska spelen har säkerligen även denna gång fört åtminstone<br />
världens idrottsutövande lager närmare varandra och redan nu har man<br />
läst om tävlingsinbjudningar från ett land tili ett annat. Impulsen till<br />
dessa har troligtvis i många fall utgått från Spelens tävlingar och stora möjligheter<br />
finnes väl att dessa gästspel skall ge upphov till mera utvidgat<br />
samarbete i framtiden.<br />
Lennart Lindberg:<br />
BÄSTA OLYMPIADEN?<br />
Lennart Lindberg, häckstjärna som låg i intensiv träning för Spelen men<br />
som på grund av skada aldrig fick vara med, säger:<br />
- Det minnesrikaste och högtidligaste ögonblicket i Stadion under<br />
sommarspelen var finalen på 1.500 meter. Just därför att den okände<br />
Barthel gick segrande fram. Och prisceremonin, ja, det var ett ögonblick<br />
som länge stannar kvar i minnet.<br />
- J ag tänker mig att Spelen i Helsingfors verkligen färde nationerna<br />
närmare varandra. Det var ju första gången Sovjet var med, aldrig kan<br />
man glömma den jättelika poängkampen mellan 'Sovjet och USA. Spelen<br />
betydde antagligen oerhört mycket för alla framtida Olympiader. Nog<br />
70<br />
Lennart Lindberg.<br />
hade det varit värdefullt att få vara med på annat vis än som läktaråskådare.<br />
Gertrud Wickmann:<br />
VI B ÖR LÄRA OSS SpRAK<br />
Det starkaste och oförglömligaste intrycket gjorde på mig öppningshögtidligheten<br />
eller egentligen publikens hållning under densamma. Publiken<br />
var i detta fall vårt folk. Det var ju den stund vi väntat på i över 10<br />
år, stunden då den olympiska elden skulle tändas i vårt vita stadion och<br />
olympia-flaggan hissas mellan vårt eget lands och Greklands - olympialandet<br />
framom andra. Men regnet kom och förtog mycket av den festivitas<br />
som annars kunnat vila över festöppningen. Men allvarliga och högtidliga<br />
vällde massorna in genom portarna och fyllde stadion tili sista plats. Man<br />
kände vad var och en kände - besvikelsen över att stunden icke blev det<br />
som vi drömt och hoppats att den skulle bli. Kanske fanns i människornas<br />
uttryck något av detta patos som man brukar beskylla oss finländare<br />
för att gå omkring med. Men också något a'J" detta - vanan att bära motgång,<br />
detta »trots allb, som så mången gång förut fått vårt folk att bära<br />
motgångarna och växa sig över svårigheterna. Vi hade ju gått in för spelen<br />
icke blott som inför ett stort idrottsevenemang, utan för något som var av<br />
långt större bärvidd för oss och landet i sin helhet. Såväl publikens som<br />
71
Gertrud Wichmann.<br />
organisatörernas och funktionärernas behärskning och värdighet gjorde<br />
större intryck på rnig än jublet över de skilda segrarna i olika grenar de<br />
senare dagarna.<br />
Det högtidligaste ögonblicket - det var när elden fla=ade upp i<br />
Stadiontornet.<br />
Det är en stor och positiv tillgång att ungdom kan mötas, utbyta åsikter,<br />
få upplysningar om varandras länder och levnadsförhållanden och<br />
knyta vänskapsband. Otvivelaktigt bidrar dessa olympiska spel liksom<br />
varje annat sammanförande av ungdom från skilda länder till att jämna<br />
vägen för den förbrödring folken emellan vi alla drömmer om. Men om vi<br />
i framtiden skall kunna uppehålla denna kontakt måste också vår idrottsungdom<br />
vinnlägga sig om utvidgad språkkunskap. Det är inte nog med<br />
att man ler vänligt och förståelsefullt mot varandra eller klappar varandra<br />
i ryggen, man måste få den direkta kontakt som språket ger. Först det<br />
föder ett närmande, som består också efter det man skiljts åt på tävlingsbanan.<br />
Harald Blomqvist:<br />
EN JÄRNRIDA BRÖTS 1 RÄTT TID<br />
- Det bästa? Undrar just om jag anses jävig att säga: ),g eno mb<br />
r 0 t te t i v a t t e n s p 0 r h , d .v.s. kanot och rodd, som det varit<br />
?2<br />
Harald Blomqvist.<br />
så svårt att få vederbörande att förstå att är idrottsgrenar som speciellt<br />
lämpar sig för våra förhållanden och som det lönar sig att omhulda. - Varför?<br />
Jo, för att uppkomsten av nya toppgrenar i vårt land lockar nya skaror<br />
med i idrotten, sålunda stärkande grunden för vårt folks fysiska hälsa<br />
och breddande ytterligare basen för världens redan tidigare mest utbredda<br />
ungdomsrörelse.<br />
- Att det högtidligaste ögonblicket för mig personligen var, då Thorvald<br />
Strömberg gick i mål som ohotad segrare i kajakpaddlingens 10.000<br />
m :s lopp, efter en kamp med ),kanotkungem Gert Fredrikson och hela världens<br />
kanotelit, säger sig själv, enär jag i två år följt Thorvalds noggranna<br />
förberedelser och många försakelser, för att vinna just det loppet.<br />
- Att OS i Helsingfors i högre grad än tidigare spel varit ägnade att<br />
förbrödra världens idrottsungdom, och därmed tjäna fredens ide är jag<br />
övertygad om. Genom sitt geografiska läge mellan väst och öst var Helsingfors<br />
rätta orten för en olympiad, som samlade hela världens idrottselit,<br />
oberoende av politisk åskådning och tänkesätt, vid en tidpunkt då det<br />
bäst behövdes. Sovjetunionens deltagande var i detta avseende av största<br />
betydelse. Om en gång en ),järnridå), kan genombrytas av idrottens sunda<br />
tanke skall väl även samförstånd och ömsesidig uppskattning kunna använda<br />
kanaler och slutligen nedbryta de murar av rnisstro, som fortfarande<br />
skilja så m ånga nationer och raser. Början är gjort. Låt oss fortsätta<br />
på denna linje.<br />
73
Börje Strandvall:<br />
MYCKET UTOM IDROTTEN V AR BETYDELSEFULLT<br />
- Man brukar säga att det bästa kommer tili sist , men när det blir taI<br />
om 08 kommer nog det bästa först. Jag avser invigningshögtidligheten<br />
som hos rnig kvarlämnade det vackraste och säkert också varaktigaste<br />
minnet av 08 1952. Att se världens ungdomselit försarnlad på det gröna<br />
klädet i vårt vackra Stadion var en syn. Kulmen nåddes när Heikki Savolainen<br />
trädde fram för att med lugn stämma svära eden. De jättelika tävlingarna<br />
alla dagar veckan ut, kunde inte överskugga öppningsdagens högtidsstämning.<br />
- Att de olympiska spelen kUllde sarnla så många nationer tili ädel<br />
kamp, så många olika raser, är bevis llOg för att 8pelen har stor betydelse<br />
för det mellanfolkliga samarbetet. Under de olympiska veckoma knöts<br />
många väuskapsband mellan både aktiva, ledare och åskådare från världens<br />
olika höm. Banden kommer i de flesta fall att hålla livet igellom.<br />
Det är väl riktigt att det närmast var de idrottsliga kontaktema som fördjupades,<br />
men även på många andra ornråden knöts värdefulla förbindelser.<br />
Börje Strandvall.<br />
Som<br />
en 'dans<br />
på rosor<br />
är tipparens steg då han går att avhämta sin miljonvinst ...<br />
Samma chans har också Ni!<br />
Redan medvetandet härom får<br />
Er att se Ijusare på fi llvarons<br />
mångahanda bekymmer - livet<br />
ter sig som ett spännande även<br />
tyr. ba ra N i kommer ihåg att<br />
tippa -<br />
regelbundet<br />
varje vecka !<br />
·;· ... };;;.l.·. /,<br />
.":{;::c
OLYMPIA<br />
GÄSTERNAS<br />
FAVORIT<br />
Lever eras numer a<br />
över h e I alandet.<br />
RETTIG<br />
-{;:s {;:{ {;:{ Följer förnämlig Klubb-tradition '1:l 't? "tl<br />
Leveranskraftigt<br />
TRVCKERI<br />
som betjänar landets kultur- och<br />
näringsliv med behövliga tryck<br />
och bokbinderiarbeten<br />
MERCATORS TRY_CKERI<br />
H ELS I NGFORS - GEORGSGATAN 27<br />
K A SS A o ch BO KFÖ R I NG ANNEGATAN 1 8 VI<br />
Anders Stenman beundrar P aYis-utsikten med kritisk min.<br />
Med ett landslag i Paris<br />
Av A nders Stenman<br />
E fter den m ycket strålande - men hu så kalla - Olympiaden trodde<br />
v i oss ha fått nog för i år av idrott. Det var d ärför m ärkligt att det kun de<br />
jubla inom ens idrottshjärta, då det blev klart att P aris stod på lut i<br />
programmet, sommarsäsongen var slut. Den 'J 0 september vrålade det<br />
flygplan bort ur diset på Malm flygfält, som skulle föra landslagets huvudtrupp<br />
via Stockholm tili P aris.<br />
Det är underbart vad m an k änner sig h a en dyrbar last , då m an - om<br />
o ckså som en m ycket liten ledare - för en idrottstrupp över tilI främmande<br />
land. Om än st atistiken och erfarenhet en m ed visar att flyget är<br />
ett säkert färdmedel, känner man en ansvarsfull ängslan, då säkerhet sbältet<br />
spännes om m agen och man ankras fast i den darriga alurnirllumf<br />
ågeb1s innandöme. Det är intressant att sitta och jämföra denna parisr<br />
esa m ed en idrottsresa 1937 över Bottenviken i m ot orbåt. Båda gångerna<br />
var ett trettiotal pojkar m ed. u : topptrimmad pilot med guldknappar och<br />
topptrimmade motorer; kaffe, kakor och frukter på bricka tilI var och en ,<br />
d agens tidningar, cigarretter, tuggumrni ... Då: topptrimmad botten <br />
h avsfiskare m ed öppen b åt , 12 hästkrafters mot or, vars svänghjul ilsket<br />
II
Ekenäs simsällskaps simskola sommaren 1952, som synes ingen brist på gott material.<br />
84<br />
Segerrika Anneli H aaranen motlar<br />
sitt pris.<br />
Tankar efter OS-simmet<br />
Av J oop van der Reyden<br />
»O lympiska Iärdoman är en sats man funnit i många sporttidningar<br />
dessa dagar. Författare av populära och vetenskapliga artiklar visar på<br />
olika sätt sitt godkännande eller ogiliande av sina olympiska Iags resultat<br />
under den senaste Olympiaden. De bedömer och avgör så många saker<br />
att man inte Iängre kan veta vad som är trovärdigt och vad som är<br />
otroligt. På mitt bord ligger en inbjudan att skriva någonting för CIF-årsboken,<br />
n ågonting som behandlar det olympiska året och då passar ju<br />
ingenting bättre än att skriva n ågonting Ol;n Olympiska speIen.<br />
1 Holland (och jag tror att fallet är detsamma i Finland) är allmänheten<br />
och kritiken inte särskilt nöjd med de egna insatsema i Spelen. Inte så att<br />
de ens skulle våga diskutera organisationen (den var perfekt), men de kritiserar<br />
våra idrottsmän, våra ledare, våra organisationer eller någon annan<br />
som eventuellt kunde ha påverkat resultaten. Man får höra att våra<br />
idrottsmän var för vek a. Dessa kommentan;r har gjorts långt efter Olympiska<br />
spelen. Den första reaktion en gällde den ökade professionalismens<br />
förhallande till den reJativa amatörismen i vårt Iand. - Ack, huru många<br />
amatörer det finnes i Holland järnfört med andra Iän der! - Som jag sade,<br />
har denna slutsats ersatts med rådet »var hård», men som diskussionen<br />
redan n ågra veckor har visat, är intressegruppema inte själv säkra på vad<br />
var och en av dem menar med hårdhet. Nu försöker de hitta på andra<br />
orsaker tili våra nederIag i de Olympiska speIen. FeI har bl. a . funnits i<br />
uppfostran av ungdomarna.<br />
Det mest underliga i dessa diskussioner är, att alla har rätt, eller deIvis<br />
rätt.<br />
Det finnes utan tviveI nuförtiden mera ren amatörism i de mindre länderna<br />
än i de större.<br />
Det finnes ingen orsak att ha överseende med skillnaden i uppfostran<br />
t .ex. av den amerikanska och den holländska ungdomen; den fysiska<br />
uppfostran, som i Amerika är mycket viktigare än i det »gaJ.n.!nalmodiga»<br />
Holland.<br />
Det finns sanning i påståendet att holländska idrottsmän är vekare än<br />
t .€X. amerikanska eller ungerska idrottsmän.<br />
]ag vill bara säga några ord om hårdhet; inte för att jag tror att den<br />
är en avgörande faktor i idrott, men därförinnan:<br />
85
1.) ] ag är ingen expert på amatörism.<br />
2) ]ag tror inte på att vårt undervisningsministerium är villig att ändra<br />
uppfostringssystemet p grund av de svaga resultaten i Olympiska spelen.<br />
Varlör vili vi att våra idrottsmän skall bli hårdare? För att vi vilI ha<br />
bättre resultatl Men huru få goda resultat?<br />
Tre antagliga orsaker varför man kan anses vara en bra idrottsman:<br />
1. Man kan vara ett maturbarn,), det är möjligt, om man av naturen<br />
har styrka (t.ex. AIne Borg, när man tänker på hur han slog rekord under<br />
förhållanden i vilka en normalt byggd kropp med norrnal kondition skulle<br />
ha vägrat funktionera).<br />
2. Man kan ha en tekniskt god stH; man är en tränad idrottsman (som<br />
t.ex. den holländska ryggcrawlflickan som kom på fjärde plats i den Olympiska<br />
finalen).<br />
3. Man kan vara mycket hård; man har en god kondition, som det<br />
kallas i Finland.<br />
Svårighefen med detta schema är att det inte är lätt att skilja den ena<br />
orsaken frän den andra.<br />
När man t.ex. tänker pä Zatopek, gäller den första tanken hans kondition,<br />
men vid närmare eftertanke att han är av naturen begåvad. Men det<br />
finnes mänga som säger att han har en bra stil och lika många att hans<br />
til inte är bra.<br />
Alla tre egenskaperna har här förenats i en enda idrottsman. Men vad<br />
är det viktigaste? Ingen framgång i de moderna Olympiska spe1en utan<br />
dessa egenskaper, inga medaljer utan stil, utan en viss naturlig kondition<br />
·eller utan hårdhet?<br />
För att besvara fr gan "vad som är det viktigaste,), skulle jag vilja gå<br />
,en omväg.<br />
Man kunde dela idrottsmänl1en i tre grupper:<br />
a.) den medelmåttiga idrottsmannen<br />
b .) den goda idrottsmannen<br />
c.) idrottsmannen av toppklass<br />
Den första gruppen består av idrottsmän som utövar en sportgren<br />
de 2.r intresserade av på grund av att de anser sig ha fallenhet iör den.<br />
Här förutsätter vi endast pojkar och flickor som har vissa naturliga förutsättningar<br />
för en viss idrottsgren. En sådan förutsättning utesluter å ena<br />
sidan dem som slagit sig på fel idrottsgren; t.ex. typiska tyngdlyftare som<br />
försöker bli världsmästare i simning, å andra sidan sädana som AIne<br />
Borg som har mera än naturliga förutsättningar för en speciell idrottsgren.<br />
Den andra gruppen bildar de som har lite me ra än den llförutsatta<br />
konditionem; d .v.s. de som kan komma tili goda resultat utan regelbunden<br />
träning, de som har fått en stH genom träningen och de som har<br />
86<br />
bara den normala förutsättningen, men en sådan andlig härdhet att de<br />
kan göra mera av den .förutsatta konditionem än en normal person.<br />
För att göra historien enklare lärnna vi bort de särskilt lämpade och<br />
de med särskild mentalitet, den senaste gruppen, för att vi finner dem<br />
mest i verksamhet i lagsport, inte inom simningen.<br />
Då ha vi kvar den normalt begåvade idrottsmannen som kan komma<br />
upp tili god klass genom träning, god och regelbunden träning förenad<br />
med en normallivsföring som borde utmärka varje idrottsman.<br />
Vi kunde ha slutat detta utkast här om vi inte hade för avsikt att säga<br />
nägot om lärdomen av Olympiska Spelen 1952: llhårdhetem. Men denna<br />
faktor är just vad som behöves för den goda klassens idrottsmän för att<br />
komma upp tili den lilla gruppen av toppklass idrottsmän.<br />
Endast den hårdaste av de vältränade idrottsmännen som deltar i OS<br />
kan komma tili stjärnklass och vinna en guldmedalj.<br />
Vad menar jag då med hårdhet, med "konditiom som det vanligen<br />
kallas i de finländska idrottskretsarna?<br />
]o,inte endast den fysiska hårdheten,kraften o.s.v., utan också den andliga<br />
styrkan; nerver, som möjliggör sådant som under träningen är alldeles<br />
normalt, men under trycket av en viktig tävling ofta är mycket svårt.<br />
Två exempel: Duncan, som före OS var en ganska okänd simmare,<br />
hade nerver att börja (,00 m frisimning med den strålande tiden av 1.01<br />
på den första hundra metern. De stora stjärnorn.a som t.ex. Konno, började<br />
inte snabbare än 1.0(, i semifinalen. En pojke frän Syd-Afrika berättade<br />
oss att detta var normalt för Duncan. Han brydde sig inte om stjärnorna,<br />
utan simmade p sitt eget vis. Det behöves andlig styrka utom<br />
fysisk kondition förenat med den nödvändiga energin för att göra detta.<br />
Ett annat exempel: Finalen på 200 m . bröstsimning för män. Klein<br />
ledande följd av Davies 2-3 meter efter. Den sistnärnnda har alltid en<br />
långsammare utgångsfart. Visar icke det hans inre kraft, att låta Klein,<br />
världsmästaren, leda de första hundra meterna, medan han simmade sitt<br />
eget lopp.<br />
Ett exempel av raka motsatsen: Cleveland, som säkert skuUe vara<br />
i stånd att göra samma tid som segraren Scholes (Cleveland är innehavare<br />
a,- världsrekordet på 100 yards). Ni skulle ha sett honom före tävlingen.<br />
Han såg inte åt någon, bara gick fram och åter hypernervös. Det blev<br />
ingen finalplats för honom.<br />
Detta var också orsaken tili att det holländska laget i allrnänhet rnisslyckades.<br />
Holländarna var andligt för svaga.<br />
Var det inte på samma sätt med de finländska simmarna? Före OS<br />
fina . tider och högre hastigheter överallt, men under Spelen rädsla för<br />
konkurrenterna. Utom brist på andlig kondition, precis som hos holländarna,<br />
frånvaro av fysisk kondition.<br />
87
88<br />
Sammandrag: Det behöves stil för att komma från medelklass tili en<br />
högre klass; hårdhet för att komma upp till stjärnklass.<br />
Dessa fakta är välkända. Men det man vet från förut, uppfattar man<br />
inte alltid förrän det är inpräntat .<br />
. Efter-Olympiska tankar huvudsakligen koncentrerat på den Olymplska<br />
lärdomen: frånvaron av h årdhet i ordets varje bemärkelse. Det är<br />
någonting att minnas de närmaste fyra åren.<br />
JooP vau der R eyden i kretsen av sina adepter.<br />
Skolidrottsför bundets<br />
kontakt med folkskolorna<br />
Av Nils Luukkonen<br />
Svenska Finlands Skolidrottsförbund, som under sin mer än 2S-åriga<br />
verksamhet för skolidrott i Svenska Finland haft sitt arbete förlagt enbart<br />
tililärdomsskolorna, har under den gångna sommaren gjort det första försöket<br />
att utvidga sin verksamhet så, att den även skulle komma att ornfatta<br />
folkskolorna.<br />
Då ett upptagande av folkskolorna i förbundet genom bildande av<br />
folkskolidrottsföreningar knappast skulle gå att förverkligas och då förbundet<br />
kände sig rätt främmande för folkskolidrotten, beslöts att den<br />
första kontakten skulle tagas genom kursverksamhet.<br />
Efter att ha stått i förbindelse med Samfundet Folkhälsan och Svenska<br />
Finlands Idrottsförbunds si=åd beslöt förbundet planera och sköta denna<br />
kursverksamhet i egen regi.<br />
Väl medvetet om det betydande arbete Sarnfundet Folkhälsan och<br />
Finlands Röda Kors nedlägger för befrämjande av simkunnigheten ute<br />
i landsbygden och för att undvika intrång på deras verksamhetso=åde,<br />
gjorde SFSI sina kurser tilllek- och idrottskurser, vilka skulle ge eleverna<br />
undervisning i bollspel, friidrott, lek- och gymnastik, orientering, sirnning<br />
och hygien. Dessa kurser ha dessutom så vitt möjligt placerats på orter,<br />
där närnnda organisationer ej anordnat kurser under sommaren. Sålunda<br />
har dessa kurser, vars längd fastställts till 10 dagar och för vilka främst<br />
gyrnn.stud. verkat som ledare, hållits på följande orter: Malax (kursledare:<br />
gymn.lär. B. Eklund), Terjärv (folkskollärarinnan Margit Högnäs), Pedersöre<br />
(gymn.kand. N. Luukkonen), Stor-Pellinge och Emsalö (gyrnn. kand.<br />
S. Andersson), Marudd (gymn.kand. C. Stålström), Kimito (folkskolIärarinnan<br />
Gretel Sommardahl), Degerby (gyrnn.kand. S. Nummelin) samt<br />
Tenala, där kursen gjordes till ett 6-dagars läger i sa=åd med Tenala I.F.<br />
och med gymn.stud. Kerstin Lundmark och gymn.kand S. Nummelin som<br />
ledare.<br />
Vid undervisningen ha ledarna så vitt möjligt följt samma linje. En del<br />
avvikelser beträffande undervisningen i de olika idrotterna ha gjorts beroende<br />
på elevmaterialet, kursplatserna och till inte ringa del på väderleken.<br />
Ett sammandrag ur kursrapporterna ger i medeltal följande antal<br />
89