Miljöteknisk markundersökning - Lidingödepån 1 ... - Lidingö stad

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 Stockholm, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 

Storstockholms Lokaltrafik 

Miljöteknisk markundersökning ‐ Lidingödepån 

Miljöteknisk markundersökning 

Lidingödepån 

M1000203 

2011-02-01, s 1 (7) 

1 Bakgrund och syfte 

Structor Miljöbyrån har på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik (via Structor 

projektutveckling) utfört en miljöteknisk markundersökning av Lidingödepån på Lidingö. 

Till Lidingödepån räknas i detta fall spårvagnsdepåområdet, bussdepåområdet samt Station Aga, 

se bild 1 och 2 nedan samt undersökta provpunkter enligt bilaga 1. 

Bild 1. Översikt Dalénum och Lidingödepån, område för aktuell undersökning är markerat med röd ring. 

M:\Uppdrag\2010\M1000203_Lidingödepån_Mark\Rapport\Rapport_Markundersökning.docx


Bussdepå 

Parkeringsområde 

Spårvagnsdepå 

Bild 2. Flygbild över Lidingödepån med olika verksamheter markerade. 



M1000203 

2011-02-01, s 2 (7) 

Busservice 

Station AGA 

Lidingödepån utgör vagnhall för Lidingöbanan, samt depå för busstrafiken på Lidingö. Depån 

ligger strax väster om hållplatsen station AGA. När Spårväg City och Lidingöbanan kopplas 

samman vid Ropsten, skall Lidingödepån ska fungera som vagnhall även för Spårväg City. 

Detta kräver en omfattande utbyggnad. 

Nu genomförd undersökning syftar till att klargöra om eventuella föroreningar i 

området kan innebära att saneringar eller andra åtgärder behöver vidtas inför planerad 

exploatering (nya depåbyggnader mm). Tidigare utförda undersökningar i närområdet 

vägs in i bedömningen av föroreningssituationen. Även intryck från utförda 

miljöinventeringar av byggnaderna inom området beaktas i den samlade bedömningen 

av föroreningssituationen i området. 

2 Verksamhet på området 

På fastigheten har bedrivits underhåll och service av spårvagnar och bussar under en lång 

period. 

Den gamla vagnhallen brann på 1940-talet varefter den nya hallen för service av spårvagnar och 

bussar uppfördes1949 och bussverkstaden i den södra änden byggdes om senast 2005. Aga- 

Stationshuset är ursprungligen uppfört 1916, ombyggnader utfördes senast 2006. 

Bussdepåområdet är uppfört ca 2006 och har därefter nyligen byggts till med ramper för biogas 

och byggnader för distribution av biogas. 

I AGA-Stationshuset, som idag inrymmer kontor och personalrum, fanns tidigare 

verkstadsdelen och även ett måleri då vagnarna tidigare var utförda i trä. Under många år hade 

man gemensamma lokaler för buss och tågverksamheten. 

Dagens verksamhet på fastigheten är i stort sett densamma som den ursprungliga d v s 

uppställning, tvätt och service av spårvagnar och bussar. 





M1000203 

2011-02-01, s 3 (7) 

Tankning av bussar utfördes tidigare i en tvätthall, dessutom fanns ytterligare en tankstation 

utanför tvätthallen vid blått plåtskjul som står kvar idag. All tankning sker sedan 2006 vid den 

nya tvätthallen på den nordvästra delen av området. Cisternen om 42 kbm (ovanjord) utomhus 

står intill den gamla tvätthallen, diesel pumpas upp via ledningar till den nya tvätthallen. Från 

början fanns ingen verkstad i vagnhallen, de senaste ca 30 åren har dock verkstad funnits i 

vagnhallen. 

3 Tidigare undersökningar ‐ mark och byggnader 

3.1 Markundersökningar 

Inga miljötekniska markundersökningar har tidigare utförts inom Lidingödepån. En rad 

undersökningar har dock utförts inom Dalénumområdet av WSP (J&W före 2002). Dessa 

undersökningar har huvudsakligen utförts inom industriområdet, sydöst om Lidingödepån. 

Föroreningar som påträffats inom Dalénums industriområde, bedöms inte påverka Lidingödepån 

då området ligger nedströms Lidingödepån, d v s påträffade föroreningar inom Dalénum 

bedöms inte kunna spridas med grundvatten i riktning mot Lidingödepån. 

De tidigare undersökningarna enligt ovan berörde den sydvästra delen av det nu undersökta 

området (Parkeringsområdet, se bild 2 ovan). Nedan sammanfattas vad som framkommit om 

föroreningssituationen på parkeringsområdet. 

Parkeringsområdet utgör totalt ca 10 000 kvm. Det finns även en parkering söder om denna på 

ytterligare ca 5000 kvm. Detta område berörs dock ej av kommande byggnation. Tidigare 

undersökningar av parkeringsområdet har utförts 1999 och 2002. 

Av resultaten framgår att parkeringsområdets ytskikt utgörs av en blandning av oljegrus, asfalt 

och sand/grus fyllning. Fyllningen om ca 0,5 meter underlagras av lera. I det ytliga lagret som 

täcker delar av parkeringsområdet har höga haltnivåer av PAH (polycykliska aromatiska 

kolväten) påträffats. Orsaken till detta är att man sannolikt har använt en stenkolstjärad produkt 

i ytskiktet. Betydligt lägre halter konstaterades i underliggande skikt (0,05-0,5). Ingen analys av 

djupare liggande jordlager än ned till 0,5 meter gjordes (Bilaga 1 punkt 101-102 och 155-157). 

Ett grundvattenprov uttogs också från parkeringsområdet, detta visade också på förhöjd haltnivå 

av PAH och oljekolväten vilket kan indikera en viss spridning från ovanliggande jordlager. 

Det bör även nämnas att det finns en fördjupad riskbedömning från 2008 för Dalénumområdet, 

denna berör ej parkeringsområdet. 

3.2 Miljöinventering av byggnader 

SL lät 2007 genomföra en miljöinventering och miljöbedömning av Lidingödepån som en del i 

miljöledningsarbetet enligt ISO 14001. Enligt denna framkom att det hanteras en del 

miljöstörande ämnen i byggnaden. Det observerades också ett antal oljespill i spårvagnshallen. 

Ytskikt spårvagnshallen är av betong som sannolikt fångat upp merparten av spill, det kan dock 

inte uteslutas att olja trängt igenom bjälklaget och förorenat marken under. Även utomhus 

noterades en del oljespill samt att det finns dagvattenbrunnar i området. 



4 Aktuell undersökning 



M1000203 

2011-02-01, s 4 (7) 

4.1 Utförande 

Undersökt område framgår av Bilaga 1. Provtagning genomfördes i 16 punkter med 

borrbandvagn (skruvborr) av Amgeo 2011-01-18 – 2011-01-19. I två av punkterna monterades 

grundvattenrör (miljörör) för provtagning av grundvatten. Structor medverkade vid provtagning 

och fältbedömningar. 

Provpunkterna placerades dels för att få en uppfattning om föroreningssituationen på fastigheten 

i stort, dels i dels för där hantering av drivmedel/oljor ägt rum. På området förekommer ett stort 

antal markförlagda ledningar som också påverkade placering av provpunkter. Spårområden har 

inte undersökts då man p g a säkerhetsaspekter ej kan använda geoteknisk borrbandvagn på spår 

som är i drift. 

Samlingsprover av jord uttogs i djupled direkt från skruvborr. Provtagning utfördes ned till ett 

maximalt djup om ca 4 meter alternativt till naturlig jord eller borrstopp. Fältanteckningar 

fördes med avseende på jordarter och tecken på föroreningar (se fältanteckningar bilaga 3). 

Jordprover samlades i diffusionstäta påsar och transporterades till laboratorium direkt efter 

utförd provtagning. 

Grundvattenrör monterades i punkt 1 och punkt 8. Mätning av grundvattennivå utfördes med 

ljuslod. Grundvattenprov uttogs med bailer 2011-01-24 efter omsättning av vattenvolymen i 

rören. 

Ett urval av jordprover samt två grundvattenprov har analyserats på ALS som är ett ackrediterat 

laboratorium. Prover valdes i första hand för att få en bild av föroreningssituationen i fyllningen 

i området. Samtliga utvalda jordprover samt grundvattenproven har analyserats 

m a p på alifater (oljeämnen), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och metaller. 

4.2 Geologi och grundvatten 

Baserat på utförd fältundersökning och fältanteckningar enligt bilaga 3 görs nedan en 

sammanställning av geologi och grundvattenförhållanden i de undersökta området. 

Inom den nya bussdepån i norra delen är hela markytan hårdgjord med asfalt. Under detta följer 

ett fyllningslager med sand och grus som varierar mellan ca 0,5-2 meter i undersökta punkter. 

Fyllningen underlagras av siltig lera med inslag av sand. 

Inom spårvägsdepån och vid bussverkstaden är markförhållandena likartade. Ytskiktet är 

asfalterat och under finns en fyllning av sand och grus om ca 0,5 – 1,0 meter som underlagras av 

torrskorpelera. 

Parkeringsområdet har som ytskikt en beläggning av asfalt eller sand och grus. Fyllningens 

mäktighet är ca 0,4 -1 meter. 

Vattenförande lager förekommer i leran som ställvis är siltig/sandig över hela området. Uppmätt 

grundvattennivå ligger ca 1,6 mumy (+ 7,0 m) i punkt 1 respektive 2,5 mumy i punkt 8 

(+ 5,6 m). Grundvattenriktningen har inte fastställts i denna utredning men är sannolikt 

sydöstlig mot Lilla Värtan. 

5 Resultat och jämförelse med riktvärden 

Analysresultaten har sammanställts i bilaga 2 och redovisas i plan i bilaga 1. Haltnivåer i 

jordprover jämförs med Naturvårdsverkets nya generella riktvärden för olika markanvändningar 





M1000203 

2011-02-01, s 5 (7) 

från 2008. Beteckningarna är KM ”känslig markanvändning” vilket motsvarar odlingsbar mark 

och bostadsmark, och MKM ”mindre känslig markanvändning” vilket motsvarar krav för t ex 

industri och kontorsmark. 

Aktuell undersökning visar i huvudsak på relativt låga haltnivåer av föroreningar i fyllningen 

inom bussdepån och spårvagnsdepån. I punkt 10 noteras en förhöjd halt av kvicksilver något 

över riktvärde för industrimark. Inga tecken på kvicksilverförorening finns dock i övriga 

punkter vilket antyder att det rör sig om en tillfällig förorening. I övrigt uppmättes PAH över 

riktvärde för MKM i fyllningsprov i punkt 11 och 13. 

Grundvattenproven i punkt 1 och 8 visar inga tecken på att grundvattnet i dessa områden är 

förorenat. Samtliga parametrar visar på låga haltnivåer. 

På parkeringsområdet förekommer höga haltnivåer av PAH i fyllningen. Detta stämmer väl 

överens med tidigare undersökningar av detta delområde (se avsnitt 3.1 ovan). Haltnivån av 

PAH uppmättes i aktuell undersökning till som högst ca 7 ggr riktvärde för MKM, i 

samlingsprov av fyllning ned till ca 1 meter under markytan på parkeringsområdet. I punkt 16 

noterades en tydlig tjärlukt från asfalt i ytskikt vilket indikerar förekomst av s k tjärasfalt 

(innehåller hög haltnivå av PAH). 

Enligt tidigare undersökningar på parkeringsområdet konstaterades höga halter PAH. Max 

haltnivå uppmättes i ytligt prov i punkt 102 (se bilaga 1) där haltnivån PAH är 1400 mg/Kg 

cancerogena PAH, respektive 2600 mg/Kg övriga PAH. Ett grundvattenprov på 

parkeringsområdet från tidigare undersökningar (punkt 101) visar på en tydlig förorening av 

PAH (160 µg/l) även i grundvattnet vilket indikerar en spridning från ovanliggande jordlager. 

Förutom viss lukt av PAH (tjära) i övre ytskikt på parkeringsområdet noterades inga tecken på 

föroreningar i samband med fältarbetet. 

6 Slutsatser och rekommendationer 

Den aktuella undersökningen visar att buss- och spårvagnsdepåområdet i huvudsak har låga 

haltnivåer av föroreningar i både jord- och grundvattenprover. 

Bussdepåområdet är relativt nyexploaterat (ca 2005) och ingen större hantering av oljor och 

diesel har ägt rum på detta område. 

Inom spårvagnsdepån påträffades inte heller några tydliga tecken på oljeföroreningar i jord- och 

grundvattenprov i den aktuella undersökningen. Enligt tidigare utförda miljöinventeringar av 

spårvagnsdepån konstateras att en hel del oljespill har ägt rum bl a i smörjgropar. Bedömningen 

är dock att olja i huvudsak har fångats upp av betongbjälklaget i byggnaderna. Mindre 

föroreningar kan förkomma under bjälklagen men undersökningsresultaten indikerar att ingen 

omfattande spridning har ägt rum från verksamheten i spårvagnsdepån. Viss förorening av PAH 

förekommer i fyllningen vid spårvagnsdepån och bussverkstaden, sannolikt är detta 

föroreningar som funnits i fyllningen då den placerades i området. 

Baserat på aktuell undersökning och tidigare utförda undersökningar kan konstateras att det 

förekommer en tydlig förorening av PAH på parkeringsområdet. Föroreningen är sannolikt 

orsakad av att man använt en äldre produkt med stenkolsstjära i ytskiket (oljegrus och delvis 

även tjärasfalt). 

Förhöjda halter av PAH har uppmätts även i underliggande fyllningslager. Ett prov på 

grundvatten indikerar också att viss spridning av PAH sker till grundvattnet. 





M1000203 

2011-02-01, s 6 (7) 

Då mycket höga haltnivåer av PAH har uppmätts i den övre jordprofilen i området, och då 

området endast delvis är hårdgjort med asfalt, finns en tydlig spridningsrisk till människor via 

inandning av damm, framförallt sommartid. Troligen sker också en viss spridning av PAH via 

grundvatten mot Lilla Värtan. 

Den samlade bedömningen är att marken inom parkeringsområdet bör åtgärdas i samband med 

kommande exploatering. Enligt plan kommer blivande depåbyggnation och omdragning av 

Agavägen beröra ca halva ytan av parkeringsområdet (ca 5000 kvm). Structors bedömning är att 

hela parkeringsområdet (ca 10 000 kvm) bör åtgärdas i samband med denna exploatering. 

Denna bedömning baseras på de mycket höga PAH halter som uppmätts i ytlig jord och en 

tydlig spridningsrisk. En preliminär bedömning är att den övre halvmetern (ytskikt och fyllning) 

bör åtgärdas genom urschaktning. 

Parkeringsområdet utgör ca 10 000 kvm. Ca Om den övre halvmetern schaktas ur blir detta ca 

5000 kbm massor vilket motsvarar ca 9000 ton. Dagens priser för omhändertagande av massor 

förorenade med PAH med aktuell nivå uppskattas till mellan ca 300-500 kr/ton. Till detta 

tillkommer schakt, transport och miljökontroll. 

I samband med byggnation av den nya depån bör även jordprover uttas på massor i befintligt 

spårområde. Spårområden har inte undersökts i denna utredning då man p g a säkerhetsaspekter 

ej kan använda geoteknisk borrbandvagn på spår som är i drift. Analys av jordprover från 

spårområdet bör i första hand utföras med avseende på pesticider. 

Föroreningar har påträffats och därmed skall enligt miljölagstiftningen tillsynsmyndigheten 

upplysas om detta. Innan sanerings/efterbehandlingsåtgärder genomförs skall anmälan om 

efterbehandling lämnas till tillsynsmyndigheten. 

Följande aspekter kan belysas i samband med exploatering av området: 

1. Inom förorenade områden kan alltid ytterligare frågor dyka upp i samband med 

schaktarbeten. Därför bör schaktentreprenaden hanteras som försiktig schakt vilket 

innebär särskild uppmärksamhet avseende jordarternas utseende och tecken på 

föroreningar (lukt etc) i samband med schakt. 

2. Överskottsmassor bör klassas innan borttransport. Skall schaktmassor återanvändas 

inom området alternativt återanvändas inom kommunen (bullervallar m.m.) skall detta 

godkännas av miljömyndighet (Miljö- och hälsoskydd Lidingö Stad). 

3. Arbetsmiljöplaner skall tas fram och aktiva inom området i produktionsskede skall 

informeras avseende vilka ämnen som kan förekomma och vilka hygienkrav detta 

medför. 

Structor Miljöbyrån Stockholm AB 

Stefan Sohlström Mikael Eriksson 





M1000203 

2011-02-01, s 7 (7) 

Bilagor 

1. Plan med provpunkter 

2. a-b Analysresultat sammanställning jord och grundvatten, riktvärden 

3. Fältprotokoll 

4. Bildbilaga 

5. a-b Laboratorieprotokoll jord och grundvatten 

Referenser 

1. Skandia fastighet Lidingö 10:570, Dalénum, PM – Miljöteknisk markundersökning WSP 

2002-12-19. 

2. Skandia fastighet, Lidingö 10:570, Dalénum, Rapport – Kompletterande miljöteknisk 

markundersökning WSP 2003-01-24 

3. JM AB Dalénum, Lidingö Stad, Fördjupad riskbedömning WSP 2008-10-29 

4. Miljöstatus Micro, Miljöinventering och miljöbedömning, Lidingö 8:1, Lidingödepån SL 

2006-12-15

Miljöteknisk markundersökning - Lidingödepån 1 ... - Lidingö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?