Kostnad Per Brukare - Ensolution
Kostnad Per Brukare - Ensolution
Kostnad Per Brukare - Ensolution
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
ReSultat ocH jämföRelSeR inom omSoRg om äldRe<br />
ocH peRSoneR med funktionSnedSättning – utfall 2009
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Resultat och jämföRelseR inom omsoRg om äldRe<br />
och peRsoneR med funktionsnedsättning – utfall 2009
upplysningar om innehållet:<br />
peter nilsson, peter.nilsson@skl.se<br />
tfn 08-452 78 75<br />
camilla eriksson, camilla.eriksson@skl.se<br />
tfn 08-452 79 21<br />
Yvonne thorell, yvonne.thorell@borlange.se<br />
tfn 0243-74 570<br />
andreas johansson<br />
andreas.johansson@ensolution.se<br />
tfn 0709-90 00 30<br />
© sveriges kommuner och landsting, 2010<br />
isBn 978-91-7164-584-5<br />
produktion: forsbergvonessen<br />
tryck: cicero tryck & media
Förord<br />
En förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet är att det finns<br />
kunskap om vad som görs, till vilken kostnad och vilka resultat som uppnås. Under<br />
de senaste åren har det utvecklats flera metoder som knyter samman dessa<br />
tre dimensioner. Inom hälso- och sjukvårdsområdet används alltmer <strong>Kostnad</strong><br />
per patient (KPP) som är en metod att knyta kostnaderna till det enskilda<br />
vårdtillfället och därmed få kunskap om kostnaderna för olika slags patienter<br />
beroende på diagnos, ålder etc. Inom den kommunala omsorgen om äldre och<br />
funktionshindrade har nyligen ett motsvarande instrument utvecklats i form av<br />
<strong>Kostnad</strong> per brukare (KPB). Med hjälp av KPB kan kommunen få en bild av kostnadernas<br />
fördelning, t.ex. hur stor andel av brukarna som svarar för en viss andel<br />
av kostnaderna. KPB ger också stora möjligheter att jämföra kostnadsstrukturen<br />
i den egna kommunen med andra kommuners.<br />
KPB har rönt stort intresse bland kommunerna sedan starten med nationella<br />
jämförelser 2006. I denna rapport redovisas jämförelser mellan femtiotvå kommuner<br />
avseende år 2009. I dagsläget har sammanlagt sjuttiofem kommuner infört<br />
KPB och fler väntas att ansluta under året. Vi hoppas med denna rapport<br />
bidra till kommunernas förbättringsarbete genom ett underlag för jämförelser<br />
och goda exempel från deltagande kommuner.<br />
Rapporten har sammanställts av Peter Nilsson, Camilla Eriksson och Yvonne<br />
Thorell från SKL i samarbete med Andreas Johansson och Karin Isaksson från<br />
<strong>Ensolution</strong> AB.<br />
Stockholm i oktober 2010<br />
Stefan Ackerby<br />
Bitr. avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting
Innehåll<br />
5 Inledning<br />
5 syfte<br />
5 Vad är kpB?<br />
6 Rapport i fyra delar<br />
7 Översikt<br />
8 Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna?<br />
8 prioritering, styrning och ledning<br />
10 Jämförelser mellan kommuner<br />
10 insatsmix, konsumtion och brukarmix<br />
11 insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden<br />
12 konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år<br />
12 Brukarmix – ordinärt och särskilt boende<br />
13 Brukarmix, lss<br />
14 produktivitet<br />
15 kostnad per hemtjänsttimme<br />
17 kostnad per dygn i särskilt boende<br />
19 kostnad per dygn i lss boende för vuxna, gruppbostad, egen regi<br />
21 nettotimkostnad, personlig assistans, lass<br />
(lagen om assistansersättning), egen regi<br />
22 kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet lss, egen regi<br />
24 Lokala obse rvationer<br />
24 Brukarmix och insatsmix<br />
25 produktivitet<br />
28 Resultat och kvalitet<br />
30 Sammanfattande jämförelse
Inledning<br />
1<br />
KAPITEL<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2005 publicerat fem rapporter från<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 1 (KPB). Den här rapporten är den tredje i ordningen av årliga rapporter<br />
där resultatet från kommuner som deltar i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> jämförs med varandra.<br />
Nytt för i år är t.ex. att spridningen av kostnaden på enhetsnivå 2 inom respektive<br />
kommun illustreras med hjälp av diagram.<br />
Det pågår ett omfattande arbete med lokala analyser<br />
av resultatet från KPB. Materialet används i<br />
kommunernas praktiska arbete med att förbättra<br />
verksamheten. Ett urval av åtgärder och analyser<br />
presenteras i rapporten.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> drivs i nära samarbete med<br />
andra nationella projektet, som Öppna jämförelser.<br />
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i<br />
samverkan med SKL, intensifiera utvecklingen av<br />
Öppna jämförelser inom socialtjänsten. I det arbetet<br />
kan uppgifterna från <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> vara<br />
ett värdefullt komplement till kvalitetsindikatorer<br />
för att till exempel beräkna effektivitetsmått.<br />
Resurser har även avsatts till KPB från regeringen<br />
inom ramen för satsningen ”Program för en god äldreomsorg”.<br />
1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats<br />
www.skl.se/web/KPB_-_<strong>Kostnad</strong>_<strong>Per</strong>_<strong>Brukare</strong><br />
2 Med enhetsnivå avses en ekonomisk ansvarsenhet till exempel en<br />
hemtjänstgrupp eller särskilt boende<br />
Syfte<br />
Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser<br />
mellan de kommuner som använder <strong>Kostnad</strong><br />
<strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong>.<br />
Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara<br />
för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling,<br />
förbättringsarbete och resursfördelning<br />
i den egna kommunen.<br />
Vad är KPB?<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> är en metod för att beräkna<br />
kommunens kostnader för olika insatser och hur<br />
dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.<br />
Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata<br />
kan kostnaden för vård och service för olika typer<br />
av brukare sammanställas och utgöra grunden<br />
för uppföljning ur olika perspektiv.<br />
Viktigt att beakta i analysen av uppgifterna från<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 5
6<br />
kapitel 1. inledning<br />
KPB är att samtliga kostnader i en kommun ingår.<br />
Uppgifterna ska inte förväxlas med den ersättning<br />
som ges till olika utförare, som ofta bestäms på<br />
andra grunder. <strong>Kostnad</strong>erna avser helår.<br />
Nya perspektiv på styrning och ledning<br />
Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning<br />
är verksamheter som har genomgått<br />
och genomgår stora förändringar. KPB skapar<br />
förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning<br />
och kan ge kommunerna följande möjligheter:<br />
› <strong>Kostnad</strong>er och insatser på brukar- och enhetsnivå<br />
underlättar analyser av behov, effektivitet<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
och kvalitet<br />
› Insatser och konsumtion per brukare kan följas<br />
över tid. Det finns möjlighet att göra prognoser av<br />
framtida behov<br />
Uppföljning av vilken typ av vård- och omsorg<br />
› som ges till olika målgrupper och till vilken<br />
kostnad<br />
Kontroll av verkställda insatser och dess volym<br />
› per brukare<br />
Kan användas som underlag vid upphandlingar,<br />
› till exempel vid införande av LOV (Lagen om<br />
valfrihetssystem)<br />
› Underlag för jämförelser eftersom metoden är<br />
standardiserad. Tydliga nyckeltal för interna och<br />
externa jämförelser<br />
Rapport i fyra delar<br />
Rapporten är uppdelad i fyra delar. Efter en översikt<br />
av årets utfall från KPB följer en jämförande del där<br />
kommunernas kostnader ställs mot varandra. Sedan<br />
redovisas ett antal observationer och lärdomar från<br />
lokalt arbete med KPB. I slutet av rapporten finns<br />
en sammanfattande tabell där samtliga indikatorer<br />
från rapporten presenteras.
Översikt<br />
bild 1: Kommuner med i KPB<br />
3 För kungsbacka kommun avser materialet endast äldreomsorg.<br />
orsaken till att alla inte finns redovisade i rapporten är att flera kommuner<br />
har anslutit under året och därmed inte hunnit ta fram materialet<br />
i tid inför jämförelsen. likaså finns det kommuner som inte har kunnat<br />
redovisa resultat på grund av byte av verksamhetssystem eller tidsbrist.<br />
2<br />
KAPITEL<br />
I den här rapporten redovisas jämförande analyser från femtiotvå kommuner med utfall<br />
för 2009. I dagsläget är sjuttiofem kommuner med i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> och fler väntas<br />
ansluta under året 3 .<br />
alvesta<br />
askersund<br />
Bengtsfors<br />
Berg<br />
Boden<br />
Bollebygd<br />
Bollnäs<br />
Borlänge<br />
Borås<br />
Bräcke<br />
Båstad<br />
dals-ed<br />
enköping<br />
eslöv<br />
fagersta<br />
falun<br />
flen<br />
färgelanda<br />
gagnef<br />
gislaved<br />
gotland<br />
grästorp<br />
gällivare<br />
gävle<br />
hallsberg<br />
hammarö<br />
heby<br />
herrljunga<br />
högsby<br />
jokkmokk<br />
karlstad<br />
katrineholm<br />
knivsta<br />
kumla<br />
kungsbacka<br />
laholm<br />
laxå<br />
lindesberg<br />
ljusdal<br />
ludvika<br />
luleå<br />
lysekil<br />
mellerud<br />
mora<br />
mullsjö<br />
norberg<br />
oxelösund<br />
partille<br />
Robertsfors<br />
Ronneby<br />
skara<br />
skurup<br />
sotenäs<br />
sundbyberg<br />
svedala<br />
säffle<br />
tanum<br />
tierp<br />
tingsryd<br />
uddevalla<br />
ulricehamn<br />
umeå<br />
Vansbro<br />
Varberg<br />
Vänersborg<br />
Växjö<br />
Åmål<br />
Åstorp<br />
älmhult<br />
älvkarleby<br />
älvsbyn<br />
ängelholm<br />
örebro<br />
östersund<br />
övertorneå<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 7
8<br />
kapitel 2. översikt<br />
Kommunerna i analysen utgörs av både större och<br />
mindre kommuner, av storstad och landsbygd och<br />
de är spridda över hela landet.<br />
Rapporten har följande utgångspunkter:<br />
Den totala summan brukarrelaterade kostnader<br />
› som redovisas på individnivå är 21,0 miljarder<br />
kronor för de femtiotvå kommunerna. Totalt<br />
finns 23,1 miljarder kronor med i materialet.<br />
Skillnaden beror på att kostnader för öppen verksamhet<br />
inte ska redovisas på brukarnivå och på<br />
att vissa insatser i dagsläget inte kan redovisas på<br />
individnivå. Det senare gäller i huvudsak insatser<br />
utförda av legitimerad personal inom ordinärt<br />
boende<br />
› De deltagande kommunerna har tillsammans<br />
ca 1,6 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18<br />
procent av Sveriges befolkning<br />
›<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Kalkylen innefattar ca 89 600 brukare.<br />
<strong>Kostnad</strong>erna i kalkylen är fördelade per verksamhetsområde<br />
enligt bild 2.<br />
bild 2: <strong>Kostnad</strong>sfördelning i procent mellan<br />
olika verksamhetsområden<br />
41%<br />
LSS Ordinärt boende<br />
Särskilt boende Öppen verksamhet<br />
1%<br />
33%<br />
25%<br />
Varför skiljer sig kostnaderna<br />
mellan kommunerna?<br />
Det finns stora skillnader mellan de olika kommunernas<br />
kostnader för äldre och personer med funktionsnedsättning<br />
vilket åskådliggörs i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong><br />
<strong>Brukare</strong>. Skillnaderna beror på många olika faktorer<br />
varav de mer generella presenteras nedan.<br />
Strukturella faktorer<br />
En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behovet<br />
av äldreomsorg skiljer sig åt, ofta på grund av<br />
strukturella faktorer som kommunen inte kan påverka.<br />
För att skapa mer rättvisa förutsättningar för<br />
kommunerna att bedriva omsorg om äldre och personer<br />
med funktionsnedsättning tar det kommunala<br />
utjämningssystemet4 hänsyn till ett antal sådana<br />
faktorer, till exempel ålderstruktur, yrkesbakgrund,<br />
andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördelning<br />
och glesbygd.<br />
Vårdtyngd och ytterfall:<br />
Inom varje kommun finns även stora skillnader<br />
mellan kostnader för enskilda brukare. I rapporten<br />
benämns brukare som kostar mer än 600 000 kr per<br />
år inom ordinärt eller särskilt boende som ytterfall.<br />
Inom Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade<br />
(LSS) är ytterfallsgränsen 1 miljon kr per<br />
år. Ytterfallen är med andra ord brukare som har ett<br />
mycket stort behov av omsorg och i bland behöver<br />
personal dygnet runt vilket blir kostnadsdrivande.<br />
Till exempel står de 20 procent av brukarna med<br />
högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommunernas<br />
totalkostnad för vård- och omsorg. Det är<br />
därför viktigt att identifiera och följa upp kostnaderna<br />
för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor<br />
del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äldreomsorg<br />
och de strukturella faktorer som beskrivs<br />
ovan. Men kommunerna kan i många fall påverka<br />
brukarmixen genom val av insatser samt god planering<br />
och uppföljning.<br />
Prioritering, styrning och ledning<br />
Kommunen har stora möjligheter att utforma verksamheten<br />
för äldre och personer med funktionsnedsättning.<br />
Olika politiska ambitioner bestämmer<br />
verksamheternas prioritet och resurser. Höga kostnader<br />
kan vara resultatet av en medveten politisk<br />
strategi. Det finns också skillnader i hur man väljer<br />
att utforma verksamheten, både genom organisation<br />
och arbetsätt.<br />
4 http://www.skl.se/web/Kommunalekonomisk_utjamning_2008_<br />
Utjamningssystemet_Publikationer
Ledning och styrning<br />
En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på<br />
chefer och ledare i socialtjänsten. För att fatta korrekta<br />
beslut och planera verksamheten krävs ett bra<br />
underlag om verksamhetens kostnader. De kommuner<br />
som har infört <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> har fått ett<br />
bättre beslutunderlag än tidigare och har i flera fall<br />
kunnat minska sina kostnader.<br />
Organisationskultur<br />
Även om strukturen är likartad kan konsumtionen<br />
skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan<br />
vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser<br />
än en annan. Det är inte nödvändigtvis en medveten<br />
strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning,<br />
arbetssätt och ekonomistyrning m.m. Hur biståndsbedömningen<br />
görs kan också förklara skillnader i<br />
konsumtion.<br />
<strong>Per</strong>sonal<br />
<strong>Per</strong>sonalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas<br />
totala kostnader5 för omsorgen om äldre<br />
och personer med funktionsnedsättning. Faktorer<br />
som lönenivå, kompetensnivå och framförallt personaltätheten,<br />
det vill säga antal årsarbetare per<br />
brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per<br />
brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av<br />
ett stort behov hos brukarna men kan även vara en<br />
medveten kvalitetsinsats eller resultatet av dålig<br />
planering.<br />
Arbetssätt<br />
<strong>Kostnad</strong>sskillnader mellan kommuner kan även<br />
bero på olika arbetssätt som planering, dokumentation,<br />
kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap<br />
och nyckelhantering m.m En effektiv<br />
omsorg förutsätter att personalens tid planeras<br />
efter brukarnas behov.<br />
5 Räkenskapssammandraget 2009<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 9
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
10 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Jämförelser mellan kommuner<br />
För att underlätta analysen har tre olika prestationsnivåer<br />
valts och dessa skiljs åt med hjälp av<br />
olika färger. Nivåerna har valts utifrån analyser och<br />
värderingar som bland annat bygger på:<br />
Diskussioner i expertgrupp med representanter<br />
› från några kommuner<br />
Resultat för enskilda kommuner där utrymmet<br />
› för förbättring kunnat beräknas<br />
Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad<br />
› och arbetad tid<br />
›<br />
›<br />
Variation mellan kommunerna<br />
Variation inom de enskilda kommunerna<br />
Indexuppräkning för att ta hänsyn till inflation<br />
› och löneförändringar<br />
3<br />
KAPITEL<br />
Detta avsnitt inleds med jämförelser mellan kommuner med avseende på insatsmix,<br />
brukarmix och konsumtion. Därefter presenteras de olika indikatorerna för produktivitet.<br />
Nivåerna ska ses som en vägledning för kommunerna<br />
att analysera vilka områden de behöver lägga<br />
mer eller mindre fokus på. En hög dygnskostnad för<br />
särskilt boende kan indikera att verksamheten inte<br />
är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten<br />
satsning på högre kvalitet. Därför har färgvalet<br />
för indikatorerna förändrats från rött – gult<br />
– grönt till en mindre framträdande skala. Flertalet<br />
intervall ligger på samma nivå som i 2009-års rapport<br />
eftersom inflationen under förra året var låg<br />
och utfallet för kommunerna ligger i paritet med<br />
2008-års nivå.<br />
Insatsmix, konsumtion och brukarmix<br />
I följande fyra diagram redovisas hur kommunerna<br />
skiljer sig i organisation och val av strategi. Genom<br />
analysen åskådliggörs andel ytterfall i förhållande<br />
till andra kommuner samt hur balansen ser ut mellan<br />
ordinärt och särskilt boende. I analyserna ingår<br />
både egen och privat regi.
Insatsmix – fördelning av kostnader<br />
mellan verksamhetsområden<br />
bild 3: Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden<br />
Skara<br />
Kumla<br />
Karlstad<br />
Örebro<br />
Borås<br />
Enköping<br />
Laxå<br />
Östersund<br />
Båstad<br />
Falun<br />
Borlänge<br />
Mora<br />
Växjö<br />
Ulricehamn<br />
Eslöv<br />
Bollnäs<br />
Älvkarleby<br />
Boden<br />
Katrineholm<br />
Tierp<br />
Alvesta<br />
Gotland<br />
Grästorp<br />
Älvsbyn<br />
Askersund<br />
Svedala<br />
Tanum<br />
Tingsryd<br />
Ronneby<br />
Ängelholm<br />
Älmhult<br />
Lindesberg<br />
Varberg<br />
Oxelösund<br />
Sotenäs<br />
Åstorp<br />
Norberg<br />
Ludvika<br />
Ljusdal<br />
Vansbro<br />
Luleå<br />
Gävle<br />
Högsby<br />
Heby<br />
Jokkmokk<br />
Gällivare<br />
Gagnef<br />
Gislaved<br />
Färgelanda<br />
Övertorneå<br />
SÄB<br />
ORB<br />
LSS<br />
Öppen<br />
0 20 40 60 80 100<br />
Andel av totalkostnad<br />
SÄB = Insatser inom särskilt boende enligt SoL, ORB = Insatser inom<br />
ordinärt boende enligt SoL, Öppen = Öppen verksamhet, LSS = Insatser<br />
inom LSS<br />
Diagrammet visar att spridningen är stor för fördelningen<br />
av kostnader mellan olika verksamhetsområden.<br />
Av den totala kostnaden i Övertorneå står<br />
särskilt boende för 60 procent. Motsvarande andel<br />
är 29 procent i Skara.<br />
Kommunernas fördelning av insatser kan bero<br />
på strukturella faktorer. Kommuner i norra Sverige<br />
har ofta längre resavstånd och då kan det vara mer<br />
effektivt att lägga en större andel insatser inom särskilt<br />
boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en<br />
högre andel äldre i befolkningen ett större behov av<br />
särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas<br />
utformning av insatser förklaras inte enbart av<br />
struktur utan också av historik eller av en medveten<br />
eller omedveten satsning på en högre andel av en insats.<br />
Exempelvis har flera kommuner byggt särskilda<br />
boenden när det har funnits statsbidrag att söka<br />
för detta medan andra kommuner har fokuserat på<br />
kvarboendeprincipen (ordinärt boende).<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 11
12<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
bild 4: Konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn inom särskilt<br />
boende per invånare och år för personer över 80 år<br />
Karlstad<br />
Båstad<br />
Älvkarleby<br />
Borås<br />
Ludvika<br />
Borlänge<br />
Laxå<br />
Skara<br />
Kumla<br />
Åstorp<br />
Bollnäs<br />
Örebro<br />
Mora<br />
Katrineholm<br />
Falun<br />
Gotland<br />
Tierp<br />
Varberg<br />
Askersund<br />
Lindesberg<br />
Ängelholm<br />
Svedala<br />
Gävle<br />
Grästorp<br />
Gagnef<br />
Sotenäs<br />
Eslöv<br />
Oxelösund<br />
Ulricehamn<br />
Heby<br />
Enköping<br />
Alvesta<br />
Ronneby<br />
Östersund<br />
Växjö<br />
Tanum<br />
Älvsbyn<br />
Högsby<br />
Boden<br />
Tingsryd<br />
Älmhult<br />
Kungsbacka<br />
Gislaved<br />
Jokkmokk<br />
Ljusdal<br />
Övertorneå<br />
Luleå<br />
Vansbro<br />
Färgelanda<br />
Gällivare<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Boendedygn Hemstjänsttimmar<br />
0 20 40 60 80 100 120 140<br />
Konsumtion – insatser i hemtjänst och<br />
särskilt boende för personer över 80 år<br />
Diagrammet visar att variationen i konsumtion av<br />
hemtjänst och särskilt boende är stor. Antal dygn i<br />
särskilt boende per invånare över 80 år varierar mellan<br />
28 och 74 dygn medan antalet beviljade timmar<br />
i hemtjänst per invånare över 80 år varierar mellan<br />
26 och 130 timmar.<br />
Skillnaderna avspeglar kommunernas val av strategi.<br />
Exempelvis har Övertorneå en hög konsumtion<br />
av dygn i särskilt boende (hög andel platser)<br />
medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar<br />
(t.ex. satsning på kvarboendeprincipen). För att förstå<br />
dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter<br />
i förutsättningar och prioriteringar. Det kan<br />
röra sig om skillnader i utbud, satsningar på öppen<br />
verksamhet, geografiska förutsättningar storstad/<br />
glesbygd och riktlinjer för biståndsbedömning.
ild 5: Brukarmix inom ordinärt och särskilt boende uppdelat i olika<br />
kostnadsintervall<br />
Jokkmokk<br />
Grästorp<br />
Tingsryd<br />
Gävle<br />
Ljusdal<br />
Östersund<br />
Alvesta<br />
Varberg<br />
Lindesberg<br />
Ulricehamn<br />
Askersund<br />
Tierp<br />
Enköping<br />
Kumla<br />
Karlstad<br />
Norberg<br />
Eslöv<br />
Älmhult<br />
Borås<br />
Skara<br />
Oxelösund<br />
Mora<br />
Ronneby<br />
Åstorp<br />
Säffle<br />
Boden<br />
Båstad<br />
Kungsbacka<br />
Luleå<br />
Ängelholm<br />
Växjö<br />
Örebro<br />
Gotland<br />
Laxå<br />
Ludvika<br />
Gällivare<br />
Älvsbyn<br />
Borlänge<br />
Högsby<br />
Vansbro<br />
Övertorneå<br />
Tanum<br />
Falun<br />
Färgelanda<br />
Sotenäs<br />
Bollnäs<br />
Gislaved<br />
Katrineholm<br />
Gagnef<br />
Älvkarleby<br />
Svedala<br />
Heby<br />
0 - 50 000 kr<br />
50 000-600 000 kr<br />
600 000-1 000 000 kr<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
Andel av brukare<br />
Brukarmix – Ordinärt och särskilt boende<br />
Syftet med följande diagram är att illustrera hur<br />
stor andel kostnadskrävande brukare kommunen<br />
har inom ordinärt och särskilt boende i jämförelse<br />
med andra kommuner.<br />
I diagrammet visas tre olika kostnadsnivåer. Inom<br />
intervallet 0-50 000 kr återfinns de brukare som har få<br />
insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller<br />
trygghetslarm. <strong>Brukare</strong> som kostar mer än 600 000 kr<br />
avser de så kallade ytterfallen, det vill säga brukare<br />
som är mycket resurskrävande.<br />
Diagrammet visar att andelen brukare med en<br />
kostnad över 600 000 kr varierar mellan ca 1 och 17<br />
procent i kommunerna. Inget samband ses mellan<br />
storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande<br />
brukare).<br />
Andelen ytterfall påverkas av nivån på enhetskostnaden.<br />
Om kommunen har dålig beläggning<br />
inom särskilt boende kan enhetskostnaden vara så<br />
hög att detta skapar en högre andel ytterfall. Det<br />
finns också kommuner som med en medveten strategi<br />
väljer kvalitetshöjande insatser i ordinärt och<br />
särskilt boende vilket kan påverka andelen ytterfall<br />
(det kan handla om en satsning på ett specialteam<br />
för dementa). Andelen ytterfall kan minskas med<br />
förebyggande åtgärder, t.ex. genom ett hälsofrämjande<br />
arbetssätt.<br />
Brukarmix – LSS<br />
Syftet med följande diagram är att illustrera hur<br />
stor andel kostnadskrävande brukare kommunen<br />
har inom LSS i jämförelse med andra kommuner.<br />
<strong>Brukare</strong> som kostar mer än 1 000 000 kr avser de så<br />
kallade ytterfallen, d.v.s. brukare som är resurskrävande.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 13
14<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
bild 6: Brukarmix inom LSS inom olika kostnadsintervall Det finns två olika huvudtyper av kommuner, dels<br />
sådana som har en hög andel gruppbostäder för vuxna<br />
Gislaved<br />
Jokkmokk<br />
Övertorneå<br />
Älvsbyn<br />
Varberg<br />
Östersund<br />
Tingsryd<br />
Grästorp<br />
Oxelösund<br />
Åstorp<br />
Mora<br />
Ulricehamn<br />
Gagnef<br />
Lindesberg<br />
Eslöv<br />
Kumla<br />
Bollnäs<br />
Skara<br />
Båstad<br />
Laxå<br />
Gotland<br />
Älmhult<br />
Ängelholm<br />
Gävle<br />
Tierp<br />
Ludvika<br />
Boden<br />
Svedala<br />
Karlstad<br />
Katrineholm<br />
Luleå<br />
Örebro<br />
Sotenäs<br />
Heby<br />
Enköping<br />
Borlänge<br />
Färgelanda<br />
Vansbro<br />
Norberg<br />
Säffle<br />
Älvkarleby<br />
Borås<br />
Alvesta<br />
Falun<br />
Ljusdal<br />
Ronneby<br />
Askersund<br />
Tanum<br />
Växjö<br />
Gällivare<br />
Högsby<br />
0 - 50 000 kr<br />
50 000-600 000 kr<br />
600 000-1 000 000 kr<br />
Över 1 000 000- kr<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
Andel av brukare<br />
Diagrammet visar att andelen resurskrävande brukare<br />
inom LSS, med en kostnad över 1 000 000 kr<br />
varierar mellan 0 procent och 25 procent. I diagrammet<br />
framgår inget tydligt samband mellan<br />
kommunstorlek och brukarmix.<br />
och dels sådana som har en högre andel personlig assistans<br />
och servicebostäder. Det finns en ”brytpunkt”<br />
mellan LSS-boende och personlig assistans, där ett<br />
visst ”val” av insatser påverkar andelen ytterfall. Har<br />
kommunen t.ex. en hög andel personlig assistans och<br />
om andelen äldre är hög påverkar detta antalet timmar<br />
och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av<br />
servicebostäder i kombination med personlig assistans<br />
eller gruppboende för vuxna påverkar också<br />
andelen ytterfall eftersom det aktuella utbudet kan<br />
styra möjligheten att verkställa olika beslut.<br />
Det kan även finnas skillnader i bedömning inom<br />
Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet<br />
kommuner menar att bedömningen av antalet timmar<br />
för en LSS-boende skiljer sig åt mellan kommunerna<br />
och därigenom kan vissa kommuner ha fler<br />
kostnadskrävande brukare.<br />
En annan viktig faktor är kombinationen av insatser.<br />
Det är vanligt att en brukare har både gruppbostad,<br />
kontaktperson och daglig verksamhet. Om<br />
brukarna i genomsnitt har ett högre antal insatser<br />
påverkar detta totalkostnaden och därigenom antalet<br />
ytterfall. Vissa kommuner har haft brist på<br />
gruppbostäder och har därför tvingats utforma dyra<br />
lösningar med korttidsvistelse och ledsagning. En<br />
hög andel externa placeringar och avtalens utformning<br />
påverkar också andelen ytterfall.<br />
I mindre kommuner kan även enskilda individer<br />
påverka kostnader och därigenom antalet ytterfall.<br />
Kommuner som av historiska skäl har haft många<br />
vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen<br />
kan vara exempel på detta.<br />
Produktivitet<br />
Syftet med följande avsnitt är att jämföra produktiviteten<br />
dels inom kommunen, dels med andra kommuner,<br />
en så kallad nyckeltalsjämförelse. Produktivitet<br />
definieras som hur stor produktionsvolym som<br />
åstadkoms med de resurser som används, mätt med<br />
kostnaderna. Produktionen är de tjänster som produceras,<br />
exempelvis utförda hemtjänsttimmar. För<br />
samtliga produktivitetsmått redovisas endast kostnader<br />
för verksamheter i egen regi.<br />
I KPBs insatslista 6 finns totalt ca 60 stycken olika<br />
insatser som skulle kunna användas för jämförelser.<br />
Av dessa har de fem indikatorer som representerar<br />
en större andel av kostnaderna valts ut för produktivitetsanalys.<br />
6 Insatslistan innehåller alla de insatser och verksamheter som<br />
används i KPB
› Hemtjänsttimme – <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme,<br />
egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård,<br />
anhörigvård, boendestöd)<br />
› Särskilt boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn inom<br />
äldreboende, egen regi (exklusive boende för<br />
psykiskt funktionshindrade, exklusive boende<br />
utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive<br />
demensboende)<br />
LSS-boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn, boende för<br />
› vuxna, gruppboende, egen regi<br />
<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS – Nettotimkostnad,<br />
› egen regi<br />
Daglig verksamhet – <strong>Kostnad</strong> per dag med beslut,<br />
› egen regi<br />
<strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme<br />
<strong>Kostnad</strong> per beviljad hemtjänsttimme, egen regi,<br />
exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och<br />
boendestöd.<br />
Det vore önskvärt att använda utförd tid för jämförelser.<br />
Dock saknas denna uppgift i flertalet kommuner.<br />
Traditionellt har det varit en skillnad mellan<br />
utförd tid och beviljad tid. Det finns en tydlig<br />
tendens till att beviljad och utförd tid harmoniseras<br />
mer och mer. Det beror på att kommunerna gör olika<br />
satsningar på planeringssystem och resursfördelningssystem<br />
som bygger på timmar och mätning av<br />
utförd tid. Åtskilliga kommuner har dock problem<br />
med att få fram tillförlitliga uppgifter på utförd tid.<br />
Det är inte ovanligt att den utförda tiden endast utgör<br />
ca 70 procent av den beviljade. Jämförelser med<br />
beviljad tid är i dagsläget bättre än jämförelser med<br />
utförd tid. Inom några år kommer sannolikt de båda<br />
typerna av mätningar visa ungefär samma resultat 7 .<br />
Nivåer inom hemtjänsten:<br />
1. Timkostnad under 385 kr/timme<br />
2. Timkostnad 385-440 kr/timme<br />
3. Timkostnad över 440 kr/timme<br />
<strong>Kostnad</strong>en per hemtjänsttimme inkluderar kostnader<br />
för administration, förvaltning och övergripande<br />
kommunnivå.<br />
7 Borlänge, Gagnef, Gotland och Kumla har likvärdiga resultat för beviljad<br />
och utförd tid. Därför har den utförda tiden tagits med i brukaranalysen<br />
bild 7: <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme, egen regi<br />
Kommun <strong>Kostnad</strong> per timme<br />
norberg 307<br />
östersund 316<br />
Växjö 319<br />
Bollnäs 330<br />
gävle 333<br />
luleå 336<br />
gotland 338<br />
Boden 376<br />
älvsbyn 380<br />
Borlänge 398<br />
Varberg 405<br />
högsby 406<br />
ludvika 410<br />
Ronneby 411<br />
älvkarleby 412<br />
falun 414<br />
svedala 416<br />
tanum 423<br />
gislaved 425<br />
kungsbacka 427<br />
älmhult 429<br />
laxå 430<br />
oxelösund 431<br />
karlstad 437<br />
ljusdal 438<br />
ulricehamn 439<br />
Båstad 442<br />
gällivare 443<br />
skara 444<br />
eslöv 449<br />
askersund 452<br />
ängelholm 455<br />
enköping 459<br />
Borås 468<br />
katrineholm 468<br />
grästorp 470<br />
färgelanda 476<br />
heby 482<br />
tierp 482<br />
övertorneå 488<br />
alvesta 490<br />
sotenäs 490<br />
örebro 504<br />
gagnef 508<br />
jokkmokk 511<br />
Vansbro 515<br />
lindesberg 524<br />
säffle 529<br />
mora 550<br />
kumla 558<br />
Åstorp 581<br />
Ovägt medel 440<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 15
16<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
Tabellen visar att kostnaden för en hemtjänsttimme<br />
varierar från 307 till 581 kr/timme mellan kommunerna.<br />
I tabellen framträder inget tydligt samband<br />
mellan storlek på kommun och hög enhetskostnad.<br />
Det finns flera faktorer som förklarar skillnaderna<br />
i kostnaden per hemtjänstimme mellan kommunerna.<br />
Det finns tre övergripande faktorer, skillnader<br />
i kostnadsnivå, brukarmix samt arbetssätt.<br />
Eftersom hemtjänsten är en särskilt personalintensiv<br />
insats får lönenivåer, rätt till heltidstjänster<br />
samt personaltäthet därför stor betydelse för kostnaden.<br />
Brukarmixen påverkar också enhetskostnaden.<br />
Om en hemtjänstgrupp har många tunga brukare<br />
kan detta leda till att det är svårt att planera<br />
effektiva rutter, på grund av eventuell dubbelbemanning<br />
och om många brukare behöver flera besök<br />
om dagen.<br />
Hur kommunerna har organiserat och planerat<br />
arbetet kan påverka kostnaderna. Vissa kommuner<br />
kan t.ex. ha långa restider mellan brukarna. Storleken<br />
på hemtjänstgrupperna har också betydelse; en<br />
liten hemtjänstgrupp är t.ex. känslig för minskat eller<br />
ökad behov hos brukarna. Faktorer såsom kontinuitet<br />
för brukarna, organisering av kontaktmannaskap,<br />
nyckelhantering och andel nedlagd tid på<br />
hemsjukvård har betydelse.<br />
Detaljerade analyser på hemtjänstgruppsnivå visar<br />
att det sällan är en eller två faktorer som enskilt<br />
förklarar höga kostnader för en kommun utan faktorerna<br />
är oftast specifika för olika grupper. Grupp 1<br />
kan ha problem med planering, medan grupp 2 har<br />
problem med ledarskapet etc.<br />
bild 8: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi på<br />
enhetsnivå (hemtjänstgruppsnivå)<br />
Anatal enheter<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
250<br />
300<br />
350<br />
400<br />
450<br />
<strong>Kostnad</strong> per hemstjänsttimme<br />
500<br />
550<br />
600<br />
650<br />
700<br />
750<br />
800<br />
850<br />
Bild 8 visar spridningen av kostnader för hemtjänstgrupper<br />
i de kommuner där det är möjligt att<br />
redovisa det. <strong>Kostnad</strong>en för en hemtjänsttimme<br />
varierar från intervallet 250-300 kr till intervallet<br />
800-850 kr.<br />
Kommuner med resursfördelningssystem har<br />
en lägre variation på enhetsnivå. Deras enheter får<br />
resurser efter beviljade, inrapporterade eller utförda<br />
timmar och inte utifrån en rambudget.<br />
bild 9: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi inom<br />
respektive kommun<br />
Östersund<br />
Växjö<br />
Gotland<br />
Boden<br />
Älvsbyn<br />
Borlänge<br />
Varberg<br />
Svedala<br />
Ludvika<br />
Ronneby<br />
Falun<br />
Tanum<br />
Älmhult<br />
Laxå<br />
Karlstad<br />
Ulricehamn<br />
Båstad<br />
Skara<br />
Eslöv<br />
Askersund<br />
Ängelholm<br />
Enköping<br />
Katrineholm<br />
Borås<br />
Heby<br />
Tierp<br />
Övertorneå<br />
Alvesta<br />
Sotenäs<br />
Örebro<br />
Gagnef<br />
Vansbro<br />
Lindesberg<br />
Säffle<br />
Mora<br />
Kumla<br />
Åstorp<br />
Min Max Medel<br />
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900<br />
<strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme
Ovanstående diagram visar kostnadsspridningen av<br />
hemtjänstgrupperna inom varje kommun.<br />
Kommuner med en låg genomsnittlig kostnad<br />
per hemtjänsttimme kan ändå ha grupper med höga<br />
kostnader. Orsaken till detta kan vara att det är små<br />
grupper som påverkar medelvärdet i liten utsträckning.<br />
Om kostnaderna bryts ner till enhetsnivå ökar<br />
möjligheterna för förbättringsarbete. En satsning<br />
på att få ner kostnaderna på de enheter som kostar<br />
mest kan få en stor påverkan på medelkostnaden<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn i särskilt boende<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn inom särskilt boende, egen regi,<br />
exklusive boende för psykiskt funktionshindrade<br />
Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer utifrån<br />
kostnaden per dygn<br />
1. Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn<br />
2. Dygnskostnad 1 500-1 640 kr/dygn<br />
3. Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn<br />
<strong>Kostnad</strong>erna per dygn inkluderar kostnader för administration,<br />
hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.<br />
bild 10: <strong>Kostnad</strong> per dygn inom särskilt boende, egen regi<br />
Kommun <strong>Kostnad</strong> per dygn<br />
tingsryd 1 262<br />
eslöv 1 297<br />
alvesta 1 325<br />
östersund 1 347<br />
lindesberg 1 368<br />
Ronneby 1 398<br />
Varberg 1 422<br />
ulricehamn 1 424<br />
kumla 1 425<br />
säffle 1 432<br />
ljusdal 1 443<br />
Åstorp 1 455<br />
skara 1 455<br />
grästorp 1 460<br />
norberg 1 466<br />
älmhult 1 467<br />
Vansbro 1 470<br />
ängelholm 1 490<br />
tierp 1 490<br />
gällivare 1 512<br />
Växjö 1 515<br />
oxelösund 1 516<br />
enköping 1 523<br />
karlstad 1 534<br />
Boden 1 563<br />
luleå 1 577<br />
askersund 1 601<br />
färgelanda 1 602<br />
mora 1 606<br />
gävle 1 606<br />
högsby 1 612<br />
tanum 1 617<br />
Borlänge 1 627<br />
jokkmokk 1 628<br />
Borås 1 632<br />
laxå 1 635<br />
sotenäs 1 652<br />
Bollnäs 1 660<br />
gotland 1 678<br />
älvsbyn 1 681<br />
gislaved 1 694<br />
Båstad 1 704<br />
örebro 1 711<br />
ludvika 1 716<br />
kungsbacka 1 742<br />
katrineholm 1 781<br />
heby 1 788<br />
övertorneå 1 791<br />
gagnef 1 806<br />
falun 1 816<br />
älvkarleby 1 923<br />
svedala 2 005<br />
Ovägt medel 1 577<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 17
18<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
Tabellen visar att kostnaden per dygn i särskilt boende<br />
i egen regi varierar mellan 1 262 kr och 2 005<br />
kr. Inget samband mellan storlek på kommunerna<br />
och hög enhetskostnad framgår.<br />
Den faktor som främst påverkar dygnskostnaden<br />
är personaltäthet. Dygnskostnaden bestäms av organiseringen<br />
av dag-, kvälls- och nattpersonal liksom<br />
samarbetet med andra avdelningar. En annan<br />
viktig faktor är andelen brukare i särskilt boende. Å<br />
ena sidan har kommuner med en hög andel i regel<br />
lägre vårdtyngd inom särskilt boende och därigenom<br />
en lägre dygnskostnad. Å andra sidan kan en<br />
hög andel i särskilt boende innebära att kommunen<br />
har låg beläggning vilket resulterar i hög dygnskostnad.<br />
Beläggningen är i sig en faktor som påverkar<br />
dygnskostnad.<br />
Val av inriktning för boenden (demens- eller omsorgsboende)<br />
och mix av brukare/vårdtyngd påverkar<br />
kostnaderna. Det kan gälla om det finns renodlade<br />
boenden eller ej, insprängda korttidsvårdsplatser<br />
o.s.v. Även andra faktorer såsom lokalkostnader (nya<br />
eller gamla lokaler), kostnader för gemensamhetsutrymmen,<br />
satsningar på kvalitet påverkar kostnaderna.<br />
Detaljerade analyser på boendenivå visar att<br />
det ofta är enskilda boenden som också påverkar<br />
medelkostnaden per dygn.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
bild 11: Spridning av kostnaden per dygn inom särskilt boende, egen<br />
regi inom respektive kommun<br />
Eslöv<br />
Östersund<br />
Lindesberg<br />
Ronneby<br />
Varberg<br />
Ulricehamn<br />
Kumla<br />
Säffle<br />
Ljusdal<br />
Åstorp<br />
Skara<br />
Grästorp<br />
Norberg<br />
Älmhult<br />
Vansbro<br />
Ängelholm<br />
Tierp<br />
Växjö<br />
Oxelösund<br />
Karlstad<br />
Boden<br />
Enköping<br />
Askersund<br />
Mora<br />
Högsby<br />
Tanum<br />
Färgelanda<br />
Borlänge<br />
Borås<br />
Laxå<br />
Sotenäs<br />
Bollnäs<br />
Gotland<br />
Älvsbyn<br />
Båstad<br />
Örebro<br />
Ludvika<br />
Katrineholm<br />
Heby<br />
Övertorneå<br />
Gagnef<br />
Falun<br />
Svedala<br />
Min Max Medel<br />
0 500 1000 1500 2000 2500 3000<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn
Vid närmare analys framkommer inget tydligt samband<br />
mellan beläggning och hög variation av enhetskostnad.<br />
En faktor som har betydelse för kostnaden per<br />
dygn är hur stor del av personalen som är legitimerad<br />
hälso- och sjukvårdspersonal (HSL).<br />
bild 12: Antal kommuner fördelat på andel kostnader för HSL<br />
personal av totalkostnaden inom särskilt boende, egen regi<br />
Antal kommuner<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2<br />
5%<br />
9<br />
8%<br />
21<br />
11%<br />
14%<br />
Procent av totalkostnad<br />
17%<br />
20%<br />
Bild 12 visar spridningen av andelen kostnader för<br />
hälso- och sjukvårdspersonal av totalkostnaden<br />
inom särskilt boende. Variationen är från 5 procent<br />
av totalkostnaden till 20 procent.<br />
De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården<br />
har i regel en lägre andel eftersom det huvudsakliga<br />
ansvaret för rehabilitering då finns i landstingsregi.<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS boende för<br />
vuxna, gruppbostad, egen regi<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS (Lagen om stöd och service<br />
till vissa funktionshindrade) boende för vuxna,<br />
gruppbostad i egen regi. <strong>Kostnad</strong>en inkluderar ej<br />
boenden i extern regi, boende för barn eller boende<br />
för vuxna i servicebostad. <strong>Kostnad</strong>erna per dygn inkluderar<br />
kostnader för administration och lokaler.<br />
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />
kostnaden per dygn.<br />
1. Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn<br />
2. Dygnskostnad 1 950-2 350 kr/dygn<br />
3. Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn<br />
16<br />
3<br />
1<br />
bild 13: <strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende<br />
egen regi 8<br />
Kommun <strong>Kostnad</strong> per dygn<br />
Varberg 1 694<br />
oxelösund 1 759<br />
Bollnäs 1 778<br />
lindesberg 1 832<br />
kumla 1 838<br />
östersund 1 861<br />
Åstorp 1 888<br />
tanum 1 933<br />
eslöv 1 955<br />
ulricehamn 2 004<br />
gagnef 2 022<br />
mora 2 058<br />
grästorp 2 070<br />
laxå 2 099<br />
sotenäs 2 101<br />
svedala 2 107<br />
färgelanda 2 114<br />
ängelholm 2 145<br />
jokkmokk 2 168<br />
säffle 2 178<br />
tingsryd 2 179<br />
skara 2 202<br />
Borlänge 2 219<br />
Boden 2 234<br />
gotland 2 236<br />
luleå 2 249<br />
örebro 2 269<br />
Växjö 2 310<br />
askersund 2 362<br />
tierp 2 372<br />
katrineholm 2 374<br />
ljusdal 2 445<br />
Borås 2 447<br />
ludvika 2 473<br />
karlstad 2 525<br />
högsby 2 532<br />
Ronneby 2 549<br />
älmhult 2 558<br />
enköping 2 581<br />
gävle 2 649<br />
älvkarleby 2 665<br />
gällivare 2 699<br />
heby 2 758<br />
norberg 3 113<br />
falun 3 132<br />
Båstad 3 572<br />
Ovägt medel 2 289<br />
8 Kommunerna Bollnäs och Östersund kan inte tydligt dela på<br />
insatserna för gruppbostäder och servicebostäder. Dessa kommuners<br />
resultat bör därför användas med försiktighet<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 19
20<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
Tabellen visar en stor variation mellan kommunerna,<br />
skillnaden mellan den kommun som ligger lägst<br />
och den som ligger högst är det en dubbel kostnad.<br />
<strong>Kostnad</strong>en per dygn för LSS boende för vuxna,<br />
gruppboende i egen regi varierar från 1 694 kr till<br />
3 572 kr.<br />
I små kommuner kan enskilda brukares behov<br />
slå igenom i dygnskostnaden. Stor andel köp av resurskrävande<br />
platser innebär vanligtvis en minskad<br />
kostnad för boenden i egen regi.<br />
Den vanligaste förklaringen till variation i kostnader<br />
är storleken på boendena i kommunen. En<br />
stor andel boenden med få platser ger en högre<br />
dygnskostnad. En annan viktig faktor är vårdtyngd<br />
och personaltäthet, det vill säga vilken grundbemanning<br />
som behövs för att möta behoven. En hög<br />
andel serviceboenden (lägre personaltäthet) eller<br />
hög andel beslut som har verkställts som SoL-beslut<br />
(Socialtjänstlagen) påverkar dygnskostnaden.<br />
Även arbetssättet påverkar produktiviteten och<br />
dygnskostnaden. Vissa boenden har äldre brukare<br />
som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på daglig<br />
verksamhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma<br />
platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa<br />
boenden. Att ett boende har tomma platser kan<br />
i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa målgrupper<br />
eller att utbudet inte motsvarar de behov<br />
som finns. En del kommuner delar resurser mellan<br />
boenden, daglig verksamhet och personlig assistans<br />
och kan därmed sänka dygnskostnaden.<br />
En annan faktor som påverkar totalkostnaden för<br />
LSS-boendena, men som inte har inkluderats i indikatorn<br />
är andelen hälso- och sjukvårdsinsatser i<br />
kommunal regi inom dessa boenden. <strong>Kostnad</strong>er för<br />
dessa varierar mycket på grund av olika arbetssätt,<br />
tradition och vårdtyngd.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
bild 14: Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS<br />
gruppbostad för vuxna, egen regi<br />
Oxelösund<br />
Bollnäs<br />
Lindesberg<br />
Kumla<br />
Åstorp<br />
Eslöv<br />
Ulricehamn<br />
Mora<br />
Sotenäs<br />
Svedala<br />
Ängelholm<br />
Säffle<br />
Skara<br />
Borlänge<br />
Boden<br />
Gotland<br />
Luleå<br />
Örebro<br />
Växjö<br />
Askersund<br />
Tierp<br />
Katrineholm<br />
Ljusdal<br />
Borås<br />
Ludvika<br />
Karlstad<br />
Högsby<br />
Ronneby<br />
Enköping<br />
Älvkarleby<br />
Gällivare<br />
Heby<br />
Falun<br />
Båstad<br />
Min Max Medel<br />
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn<br />
Diagrammet visar spridningen av kostnader för<br />
LSS-gruppbostad inom varje kommun.<br />
Det är större spridning inom LSS boende för vuxna<br />
än inom särskilt boende eftersom antalet platser<br />
är betydligt färre och enskilda brukares behov påverkar<br />
personaltätheten.
Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS<br />
(Lagen om assistansersättning), egen regi<br />
Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som<br />
belastar kommunen efter avdrag för ersättning från<br />
Försäkringskassan. Indikatorn inkluderar inte insatser<br />
som utförs i privat regi (eller kooperativ) eller insatser<br />
inom personlig assistans som utförs enligt LSS.<br />
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />
kostnaden per timme.<br />
1. Timkostnad under 60 kr/timme<br />
2. Timkostnad 61-80 kr/timme<br />
3. Timkostnad över 80 kr/timme<br />
<strong>Kostnad</strong>erna per timme inkluderar kostnader för de<br />
20 första timmarna, administration, lokaler, kommunnivå,<br />
dubbelbemanning och jour.<br />
bild 15: Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi<br />
Kommun <strong>Kostnad</strong> per timme<br />
Varberg 23<br />
övertorneå 32<br />
ängelholm 39<br />
grästorp 42<br />
gagnef 47<br />
älvsbyn 49<br />
Vansbro 50<br />
askersund 52<br />
tanum 52<br />
enköping 42<br />
eslöv 53<br />
tierp 54<br />
sotenäs 55<br />
ljusdal 56<br />
säffle 60<br />
lindesberg 61<br />
örebro 62<br />
Boden 63<br />
kumla 66<br />
Åstorp 68<br />
gislaved 70<br />
Bollnäs 70<br />
alvesta 73<br />
karlstad 74<br />
mora 74<br />
högsby 80<br />
ulricehamn 80<br />
Ronneby 86<br />
tingsryd 86<br />
älmhult 88<br />
svedala 90<br />
färgelanda 90<br />
luleå 91<br />
östersund 92<br />
gotland 93<br />
Båstad 94<br />
katrineholm 97<br />
Växjö 99<br />
heby 99<br />
jokkmokk 103<br />
falun 104<br />
oxelösund 105<br />
gällivare 105<br />
laxå 105<br />
älvkarleby 110<br />
ludvika 115<br />
Borlänge 119<br />
norberg 121<br />
Ovägt medel 76<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 21
22<br />
kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />
Tabellen visar att nettotimkostnaden varierar mellan<br />
23 kr och 121 kr. Inget tydligt samband mellan<br />
storlek på kommun och timkostnad framgår.<br />
En vanlig orsak till höga kostnader är övertalighet<br />
i organisationen. När en brukare avlider eller avsäger<br />
sig insatsen från en specifik assistans, leder detta<br />
ofta till övertalighet eftersom det på kort sikt kan<br />
vara svårt att omplacera assistenten till andra arbetsuppgifter.<br />
Förmågan att planera i framför allt större<br />
och medelstora kommuner (som har fler brukare) är<br />
en viktig faktor för en produktiv verksamhet särskilt<br />
som flera brukare har behov av dubbelbemanning.<br />
Likaså kompliceras planeringen av att andelen äldre<br />
brukare med personlig assistans ökar och därmed ökar<br />
också behovet av HSL-insatser i kommunal regi.<br />
Produktiviteten påverkas också av en stor administration.<br />
För att uppfylla Försäkringskassans<br />
strikta krav på redovisning av timmar och underlag<br />
krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik,<br />
vilket kräver administrativ personal. Det finns ofta<br />
särskilda akutrekryterare anställda för att hantera<br />
korttidsrekryteringar. Hur många enhetschefer det<br />
finns i förhållande till assistanser skiljer sig också åt<br />
mellan kommunerna.<br />
<strong>Kostnad</strong> per dag med beslut, daglig verksamhet<br />
LSS, egen regi<br />
Antal dagar med beslut överensstämmer inte alltid<br />
med utnyttjade dagar, oftast är de utnyttjade dagarna<br />
färre, men analyser av kommuner som har statistik<br />
för utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt<br />
samband mellan beslutade dagar och utnyttjade dagar.<br />
Ett utvecklingsarbete pågår i kommunerna för<br />
att ta fram utnyttjade dagar.<br />
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />
kostnaden per dag.<br />
1. Dagskostnad under 360 kr/dag<br />
2. Dagskostnad 361-460 kr/dag<br />
3. Dagskostnad över 460 kr/dag<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
bild 16: <strong>Kostnad</strong> per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi<br />
Kommun <strong>Kostnad</strong> per dag<br />
övertorneå 143<br />
älvsbyn 171<br />
lindesberg 231<br />
Boden 259<br />
skara 267<br />
Bollnäs 318<br />
säffle 388<br />
Borlänge 332<br />
grästorp 336<br />
falun 340<br />
örebro 348<br />
Varberg 358<br />
Båstad 359<br />
mora 360<br />
Vansbro 364<br />
svedala 375<br />
eslöv 378<br />
katrineholm 378<br />
östersund 382<br />
oxelösund 382<br />
säffle 388<br />
ängelholm 388<br />
tingsryd 403<br />
heby 408<br />
högsby 409<br />
Borås 416<br />
älmhult 420<br />
gagnef 421<br />
askersund 422<br />
älvkarleby 423<br />
jokkmokk 424<br />
laxå 428<br />
Ronneby 431<br />
ludvika 433<br />
karlstad 433<br />
gislaved 433<br />
tierp 436<br />
gotland 441<br />
ulricehamn 448<br />
norberg 452<br />
alvesta 485<br />
luleå 505<br />
ljusdal 508<br />
kumla 509<br />
enköping 516<br />
Växjö 543<br />
sotenäs 598<br />
färgelanda 678<br />
tanum 683<br />
gällivare 884<br />
Ovägt medel 425
Tabellen visar att kostnaden per dag med beslut varierar<br />
mellan 143 och 884 kr. I tabellen framträder<br />
inget tydligt samband mellan kommunstorlek och<br />
kostnad.<br />
Det finns flera orsaker till kostnadsskillnader<br />
mellan kommunerna. Den främsta är gruppstorlek i<br />
förhållande till personaltäthet. <strong>Kostnad</strong>en påverkas<br />
också i hög utsträckning av olika inriktningar (t.ex.<br />
för personer med autism) och om det finns olika delinsatser<br />
inom den dagliga verksamheten (t.ex. utegrupper<br />
med särskilda handledare). Behovet av specialanpassade<br />
lösningar och inriktningar förväntas<br />
öka de närmaste åren, då det kommer in unga personer<br />
med nya behov och krav. Därmed är det troligt<br />
att fler kommuner kommer att få en högre kostnad<br />
för att möta dessa behov.<br />
<strong>Kostnad</strong>sskillnader förklaras även av boendenas<br />
brukarmix. En del kommuner har en hög andel<br />
personer med daglig verksamhet och praktikplats<br />
vilket medför att enhetskostnaden blir lägre. Andra<br />
har verksamhet där brukarna har SoL-beslut (och<br />
således inte kommer med i indikatorn). Hur LSS<br />
och SoL beslut hanteras varierar mellan olika kommuner.<br />
Även andelen daglig verksamhet i egen regi (t.ex.<br />
upphandlad verksamhet för brukare med specifika<br />
behov), andelen extern försäljning, samarbete med<br />
gruppbostäder (hur bemanningen är upplagd),<br />
kostnaden för lokaler och nivåerna på den habiliteringsersättning<br />
som ges påverkar produktiviteten.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 23
kapitel 4. lokala observationer<br />
24 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Lokala observationer<br />
Brukarmix och insatsmix<br />
Beläggning och antal platser inom särskilt boende<br />
Om beläggningen är låg inom kommunens särskilda<br />
boenden är det viktigt att analysera varför. Den vanligaste<br />
orsaken är att kommunen saknar väl fungerande<br />
rutin för omsättning av platser på boendena.<br />
Regler och avtal med brukaren påverkar omsättningen.<br />
Vissa kommuner måste exempelvis hålla<br />
en plats öppen månaden ut när någon flyttat eller<br />
avlidit eftersom avtalet måste löpa ut innan en ny<br />
brukare kan flytta in. En annan orsak kan vara hög<br />
omsättning under året. Detta kan vara svårt att påverka<br />
samtidigt som det kan fördyra enhetskostnaden.<br />
I en kommun kunde tydliga skillnader ses mellan<br />
äldre- och demensboendena. Omsättningen var<br />
betydligt högre på äldreboendena och beläggningen<br />
var också lägre.<br />
4<br />
KAPITEL<br />
I detta avsnitt redovisas några observationer från kommunernas arbete med <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong><br />
<strong>Brukare</strong> som kan inspirera till förbättringsarbete. Grundläggande åtgärder såsom gott ledarskap,<br />
bra arbetssätt m.m. redovisas inte specifikt. Här lyfts i stället områden fram där<br />
kommunerna har lagt större fokus under året. Analyserna och åtgärderna är indelade i<br />
fyra olika avsnitt - brukarmix och insatsmix, produktivitet, konsumtion och prognoser<br />
samt resultat och kvalitet.<br />
Balans mellan ordinärt- och särskilt boende<br />
Att hitta den optimala balansen mellan ordinärtoch<br />
särskilt boende är en utmaning för kommunerna.<br />
En kommun med stor andel platser inom särskilt<br />
boende har möjlighet att ge brukarna insatser med<br />
särskilt boende tidigt. Detta kan dock bli ett dyrt och<br />
ineffektivt arbetssätt. Motsvarande kan gälla om det<br />
finns ett lågt utbud av särskilt boende. Biståndsbeslutet<br />
ska grunda sig på brukarens behov och inte på<br />
vilka resurser som finns tillgängliga.<br />
Inom KPB har kommunerna stöd i sin analys genom<br />
redovisningen av andelen ytterfall inom ordinärt-<br />
och särskilt boende. KPB möjliggör även en<br />
djupare analys av vilka beslut och insatser en brukare<br />
beviljats innan flytt till ett särskilt boende. Var<br />
detta det bästa beslutet oberoende av utbud? I en<br />
del kommuner har analyser visat att för de brukare<br />
som flyttar in på särskilt boende ökar de i genomsnitt<br />
med över 100 000 kr. I andra kommuner sker ökningen<br />
gradvis. Detta är ett tecken på att det inte bara är<br />
behovet som styr utan även nivån på utbudet.
Korttidsvård<br />
Antalet platser inom särskilt boende för korttidsvård<br />
och renodlad korttidsvårdsboende varierar<br />
stort mellan olika kommuner. Ofta handlar det om<br />
hur det sett ut i kommunen tidigare. Det händer att<br />
kommunen har svårt att belägga sina korttidsplatser.<br />
När man minskat dessa i antal och istället ökat<br />
de insprängda korttidsplatserna inom särskilt boende<br />
har det i vissa kommuner medfört en bättre<br />
flexibilitet och en lägre dygnskostnad för korttidsboende.<br />
Det är också viktigt att analysera hur stor andel<br />
korttidsvård som kommunen behöver. Korttidsvårdens<br />
främsta uppgift är att effektivisera vårdkedjan<br />
från sjukhus till insatser utförda i brukarens hem.<br />
Integrerad verksamhet<br />
Traditionellt sett har omsorgen om äldre respektive<br />
personer med funktionsnedsättning rört sig<br />
inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en<br />
utveckling mot ökad andel integrerad verksamhet<br />
oberoende av verksamhetsområden. Därigenom utnyttjas<br />
personalen mer produktivt. Integrering kan<br />
gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstpersonalen<br />
utför insatser på natten till brukare med behov<br />
av personlig assistans, att den är ansvariga för<br />
vissa ärenden och samarbete mellan servicehusen<br />
(boende utan heldygnsomsorg) och hemtjänsten.<br />
<strong>Per</strong>sonalen utgår från boendet och jobbar även i<br />
hemtjänsten.<br />
Produktivitet<br />
Resultatenheter<br />
Det ekonomiska ansvaret inom socialtjänsten är<br />
ofta centraliserat. För att öka medvetenheten och<br />
det ekonomiska ansvarstagandet har en del kommuner<br />
bildat resultatenheter vilket har givit konkreta<br />
resultat på kort sikt. Ofta är det svårt för personalen<br />
att känna engagemang för verksamhetens ekonomiska<br />
resultat. Med hjälp av resultatenheterna känner<br />
sig enhetscheferna mer delaktiga vilket leder till<br />
ökad kostnadsmedvetenhet. Organisationen börjar<br />
ifrågasätta verksamheten och agerar för bättre lösningar.<br />
Organisation av hemtjänsten<br />
Flera kommuner har genomfört en översyn av den<br />
geografisk indelningen av hemtjänsten. Var utgår<br />
personalgrupperna från geografiskt? Hur kan restiden<br />
minskas? Även gruppstorleken analyseras. Är<br />
grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas<br />
behov? Tendensen är färre grupper inom större<br />
områden för att öka planeringsflexibiliteten. Detta<br />
kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuiteten<br />
för brukaren.<br />
Planeringssamordnare<br />
Kommuner planerar och organiserar till exempel<br />
hemtjänst och personlig assistans på olika sätt. I<br />
vissa kommuner finns specifika samordnare i grupperna<br />
vars främsta uppgift är att synkronisera planeringen<br />
för rutter m.m. Då kan enhetschefer och<br />
övrig personal lägga mindre tid på administration<br />
och planering. Andra kommuner har centraliserat<br />
samordningen och de olika samordnarna sitter tillsammans<br />
och arbetar för en effektiv planering över<br />
flera olika verksamhetsområden.<br />
Bemanningsenhet<br />
Vid ökat fokus på planering och produktivitet kommer<br />
ofta behovet av pooler och bemanningsenheter<br />
upp. Detta blir särskilt viktigt när den offentliga<br />
verksamheten som bedrivs i egen regi konkurrensutsätts.<br />
En åtgärd för att öka möjligheten att påverka<br />
kostnadsnivån har varit att skapa centrala bemanningsenheter<br />
så att den enskilda enheten lättare<br />
kan styra sina direkta kostnader. Om en brukare<br />
väljer en annan utförare, ska den enskilda enheten<br />
inte bära kostnaderna för övertaligheten utan den<br />
hanteras centralt. Detta möjliggör också en effektivare<br />
planering på förvaltningsnivå för att hantera<br />
svängningar över flera olika verksamhetsområden.<br />
Rätt till heltid och bemanning<br />
I flertalet kommuner har det beslutats om rätt till<br />
heltid vilket betyder att kommunen kan få högre<br />
personalkostnader om inte bemanning och behov<br />
synkroniseras. Detta märks främst inom hemtjänsten<br />
och inom LSS, där det ofta är små enheter och<br />
speciella inriktningar inom daglig verksamhet.<br />
Resultaten från KPB har satt enheter och personalkostnader<br />
i fokus, så att kommunen har kunnat<br />
identifiera vad som är kostnadsdrivande och initiera<br />
åtgärder för att anpassa bemanningen till behoven.<br />
KPB och LOV<br />
En stor del av landets kommuner har infört eller planerar<br />
att införa LOV. Viktigt är då att beräkna vilken<br />
ersättning de olika utförarna ska få per timme och<br />
vilken enhet som ska användas (beviljad, utförd). Det<br />
är viktigt att kommunen har god kontroll på vad den<br />
aktuella självkostnaden är. KPB är en kvalitetssäkrad<br />
metod för att göra en sådan beräkning, eftersom<br />
hänsyn tas till utfall, detaljerade fördelningar samt<br />
validering och korrigering av verksamhetsstatistik.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 25
26<br />
kapitel 4. lokala observationer<br />
Vårdtyngd och resursfördelning inom boende för<br />
vuxna med särskild service, LSS<br />
Skillnaden i kostnad per dygn mellan olika gruppbostäder<br />
inom LSS kan vara stor. Det finns olika<br />
resursfördelningsprinciper som grund för beräkningen<br />
av brukarnas behov. En del behov kan medföra<br />
att bostaden behöver vaken nattpersonal liksom<br />
personal under dagen om brukarna inte deltar<br />
i daglig verksamhet. För att kontrollera om brukarnas<br />
behov överrensstämmer med resurstilldelningen<br />
har vissa kommuner gjort vårdtyngdsmätningar<br />
på sina enheter. Ett exempel på en sådan<br />
mätning är IBD 9 . IBD-talet nedan visar hur många<br />
årsarbetare en brukare har behov av, och resurstilldelningen<br />
mäts i kostnad per dygn. När de båda variablerna<br />
sammanställs kan det göras analyser av<br />
om kostnaden per dygn följer IBD-snittet. Vad gör<br />
t.ex. enhet 8 som klarar en hög vårdtyngd med låga<br />
kostnader, och varför ligger enhet 4 och 5 högt i<br />
kostnad i förhållande till sin lägre vårdtyngd? Med<br />
denna analys har bemanningen kunnat anpassas<br />
efter behoven.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
bild 17: Exempel på analys av kostnad per dygn och IBD-snitt<br />
<strong>Kostnad</strong> per dygn<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
Boende 1<br />
0<br />
0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5<br />
IBD-Snitt<br />
Boende 8<br />
Boende 5<br />
Medel<br />
Boende 4<br />
Boende 2<br />
Boende 7<br />
Boende 6<br />
Boende 3<br />
En liknande analys har även gjorts på särskilda<br />
boenden inom äldreomsorgen. Här är det särskilt<br />
viktigt att kommunerna i sitt vårdtyngdssystem tar<br />
hänsyn till demensfaktorn vilken påverkar behovet<br />
av personal.<br />
9 Individuell behovsbedömning, används för att mäta vårdtyngden för<br />
vuxna i LSS-boenden och daglig verksamhet.<br />
Resursfördelning och uppföljning av hälso- och<br />
sjukvården<br />
De flesta kommuner har ingen statistik på hur stor<br />
volym av insatser som den legitimerade personalen<br />
utför. Visserligen dokumenteras insatserna i<br />
en journal, men det går inte att få fram hur ofta den<br />
anställde besöker en viss brukare eller hur länge de<br />
har utfört en speciell insats. Flera kommuner har<br />
påbörjat registrera insatser och schablontider även<br />
för hälso- och sjukvård som utförs antingen av den<br />
legitimerade personalen eller av annan personal på<br />
delegation. Denna registrering leder till att det kan<br />
ställas krav på hur personaltiden används och hur<br />
resursfördelningen bör ske även inom denna verksamhet.<br />
Planering och bemanning inom korttidsvistelse,<br />
LSS<br />
Inom korttidsvistelse har kommunerna börjat mäta<br />
antalet utnyttjade dygn. Flera analyser har visat att<br />
dygnskostnaden är väldigt hög. Det kan bero på att<br />
kommunen bedriver verksamhet på flera olika ställen<br />
vilket försvårar bemanningen eller att besluten<br />
är utformade så att kommunen måste planera för full<br />
bemanning trots att det kanske inte alltid behövs i<br />
praktiken. Vissa kommuner har därför centraliserat<br />
och förändrat besluten inom detta område.<br />
Förbättrad registervård<br />
Det som uppmärksammas förbättras heter det och<br />
det gäller även användning och granskning av individstatistik.<br />
Samtliga kommuner har genomfört<br />
förbättringar i registervården. I kommunens verksamhetssystem<br />
saknas ibland beslut, icke aktuella<br />
beslut ligger kvar alternativt finns parallella beslut.<br />
KPB har satt fokus på var i systemet bristerna finns<br />
och pekat på vilka åtgärder som bör göras. Det leder<br />
till ökad rättsäkerhet för brukare och bättre beslutsunderlag.<br />
Jämförelser och samarbete med kommuner i<br />
regionen<br />
De flesta kommuner har ett regionalt samarbete<br />
med närliggande kommuner. Vid de jämförelser<br />
som gjorts på regional nivå har det ofta kommit<br />
fram bra idéer, och det har i sin tur lett fram till förslag<br />
på åtgärder och samarbetsformer. Det är lättare<br />
att lära av varandra om kommunen på förhand vet<br />
mycket om grannkommunens förutsättningar.
Konsumtion och prognoser<br />
Behov och bistånd<br />
Flera kommuner har eller planerar att införa möjlighet<br />
att följa upp och/eller debitera utförd tid inom<br />
hemtjänsten. Valfrihet enligt LOV förutsätter bland<br />
annat en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem.<br />
Det saknas i regel en tydlig koppling<br />
mellan de biståndsbedömda insatserna och verksamhetens<br />
budget10 . För de kommuner som har en<br />
hög kostnad per hemtjänsttimme har mätningarna<br />
varit till hjälp för att identifiera var i organisationen<br />
kostnaderna finns. Detta har i flera fall medfört att<br />
besluten har reviderats och så även schablontiderna<br />
i hemtjänsten. Det har skett en utveckling mot att<br />
beslutad tid och utförd tid harmoniseras, vilket i sin<br />
tur medfört att verksamheten har effektiviserats.<br />
Prognos av behov för särskilt boende och hemtjänst<br />
Alla kommuner behöver planera för att möta framtida<br />
behov. Den insats som kräver längst framförhållning<br />
är särskilt boende eftersom det tar tid att<br />
planera och bygga. Frågan om hur många boendeplatser<br />
en kommun behöver dels i dagsläget, dels på<br />
längre sikt är strategisk och behöver övervägas noggrant.<br />
Eftersom materialet i KPB är nedbrutet per<br />
åldersgrupp (t.ex. 80–84 år) och insatsområde (t.ex.<br />
hemtjänst) kan konsumtionsindex och i kombination<br />
med en befolkningsprognos simulera fram en<br />
prognos. Prognoserna har i flera kommuner medfört<br />
ny kunskap och därmed ökad träffsäkerhet i<br />
planeringen, vilket på sikt kan spara stora resurser.<br />
Planerings- och kategoriseringsmodell för omsorg<br />
om personer med funktionsnedsättning<br />
Behovet av insatser för omsorg om personer med<br />
funktionsnedsättning (både LSS- och SoL-insatser)<br />
är svårt att förutse. Behoven styrs av flera olika sammanhängande<br />
faktorer såsom befolkningsutveckling,<br />
in- och utflyttning, utbud av insatser, andel<br />
insatser som sker enligt SoL eller LSS, politiska ambitioner<br />
och satsningar.<br />
Traditionellt har därför planeringen av insatser<br />
för personer med funktionsnedsättning utformats<br />
utifrån vilka insatser som hittills har behövts. Utifrån<br />
detta har en plan tagits fram. Metoden fungerar<br />
bra på kort sikt eftersom behovet av insatser hos<br />
olika brukargrupper är kända. Däremot är det mer<br />
problematiskt att uppskatta det långsiktiga behovet<br />
och behovet av olika kombinationer av insatser.<br />
En ny planeringsmodell har utformats i Örebro<br />
kommun med utgångspunkt i målgrupper eller<br />
10 Tid för vård och omsorg. Socialstyrelsen 2005<br />
brukarkategorier som har ett homogent behov av<br />
insatser. Modellen gör det enklare att ställa frågor<br />
om vilka gruppers behov som ökar eller minskar,<br />
vilken ambitionsnivå som eftersträvas för olika insatser<br />
och vilka målgrupper som kommunen bör<br />
fokusera på.<br />
Brukarna delas in i tjugoen olika kategorier som<br />
beskriver de olika målgrupperna efter deras olika<br />
behov. Bilden på följande sida visar hur kombinationen<br />
av resultat från <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> och kommunens<br />
befolkningsprognos kan indikera förändringar<br />
i brukarkategorierna. Det kan också relateras<br />
till behovet av antal insatser.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 27
28<br />
kapitel 4. lokala observationer<br />
bild 18: Exempel på prognos för omsorg om personer med<br />
funktionsnedsättning<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
kategori kategorinamn antal prognos<br />
2010<br />
prognos<br />
2011<br />
prognos<br />
2012<br />
prognos<br />
201 3<br />
prognos<br />
2014<br />
prognos<br />
2015<br />
1100 utvecklingsstörning, lätt vuxna 222 225 227 229 232 234 236<br />
1200<br />
utvecklingsstörning, måttlig vuxna utan autismspektrum<br />
113 114 116 117 118 119 120<br />
1210<br />
utvecklingsstörning, måttlig vuxna med autismspektrum<br />
82 83 84 85 86 86 87<br />
1300<br />
utvecklingsstörning, grav vuxna utan autismspektrum<br />
54 55 55 56 56 57 57<br />
1310 utvecklingsstörning, grav vuxna med autismspektrum 45 46 46 47 47 47 48<br />
1400<br />
Vuxna med högfungerande autism / aspergers<br />
syndrom / neuropsykiatri<br />
166 168 170 172 173 175 176<br />
1500 Vuxna med förvärvad hjärnskada 90 91 92 93 94 95 96<br />
1600 sammansatt problematik 24 24 25 25 25 25 25<br />
1700 Vuxna med rörelsehinder (ej kognitiva) 174 176 178 180 182 183 185<br />
2100 utvecklingsstörning, lätt barn 51 51 52 52 52 53 53<br />
2200<br />
utvecklingsstörning, måttlig barn utan autismspektrum<br />
50 50 51 51 51 52 52<br />
2210<br />
utvecklingsstörning, måttlig barn med autismspektrum<br />
67 67 68 68 69 69 70<br />
2300<br />
utvecklingsstörning, grav barn utan autismspektrum<br />
12 12 12 12 12 12 13<br />
2310 utvecklingsstörning, grav barn med autismspektrum 25 25 25 26 26 26 26<br />
2400<br />
Barn med högfungerande autism / aspergers syndrom/<br />
neuropsykiatri<br />
80 80 81 82 82 83 84<br />
2500 Barn med rörelsehinder 24 24 24 24 25 25 25<br />
3100 personer med lättare psykiskt funktionshinder 363 367 371 375 379 382 385<br />
3200 personer med måttlig psykiskt funktionshinder 88 89 90 91 92 93 93<br />
3300 personer med gravt psykiskt funktionshinder 52 53 53 54 54 55 55<br />
3400 personer med dubbeldiagnos 33 33 34 34 34 35 35<br />
4100 andra tillstånd 36 36 37 37 38 38 38<br />
Total 1851 1 871 1 891 1 909 1 926 1 943 1 960<br />
Resultat och kvalitet<br />
KPB och resultat<br />
Flertalet kommuner gör numera analyser på enhetsnivå<br />
där kostnaderna från KPB ställs mot resultatet<br />
från en brukarundersökning i kommunen. Genom<br />
detta har verksamheten fått ett enkelt instrument<br />
för att effektivisera och se över vilka områden som<br />
behöver utvecklas eller förbättras. Framför allt har<br />
medvetenheten om både kostnader och kvalitet<br />
ökat hos enheterna.<br />
Utmaningen framöver är att utveckla en standard<br />
för brukarundersökningar för alla verksamhetsområden,<br />
inte bara äldreomsorg. Flera lyckade försök<br />
för detta pågår ute i kommunerna. Genom Socialstyrelsens<br />
nationella brukarundersökning är det<br />
nu möjligt att bryta ner resultatet på enhetsnivå för<br />
äldreomsorgen.
kapitel 5. sammanfattande jämförelse<br />
30 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Sammanfattande jämförelse<br />
5<br />
KAPITEL<br />
I detta avslutande kapitel sammanfattas de valda indikatorerna och ett totalindex för den<br />
enskilda kommunen beräknas. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av<br />
kommunens resultat.<br />
Materialet i KPB är omfattande men nio indikatorer<br />
har valts för utfallet 2009<br />
Brukarmixanalys<br />
› Andel ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Procentandel<br />
brukare inom ordinärt och särskilt boende<br />
med en årskostnad överstigande 600 000 kr<br />
Andel ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Procent-<br />
› andel brukare inom LSS med en årskostnad<br />
överstigande 1 000 000 kr<br />
Produktivitet<br />
› Hemtjänsttimme – <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme,<br />
egen regi (exklusive delegerad hemsjukvård,<br />
anhörigvård och boendestöd)<br />
› Särskilt boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn inom äldreboende,<br />
egen regi (exklusive boende för psykiskt<br />
funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg<br />
(servicehus) inklusive demensboende)<br />
LSS-boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn, boende för<br />
› vuxna, gruppboende, egen regi<br />
<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS egen regi, nettotim-<br />
› kostnad<br />
Daglig verksamhet LSS, egen regi, kostnad per<br />
› dag med beslut<br />
Övriga kostnadsmått<br />
› Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för<br />
omsorg om äldre och personer med funktions-<br />
nedsättning<br />
<strong>Kostnad</strong> per invånare – <strong>Kostnad</strong> per invånare för<br />
› omsorg om äldre och personer med funktions-<br />
nedsättning
Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun<br />
får ett värde för utfallet i varje indikator. Totalindexet<br />
är ett genomsnitt av värdena för intervallen.<br />
Varje indikator delas in i tre olika nivåer<br />
1. God nivå<br />
2. Acceptabel nivå med utrymme för förbättring<br />
3. Nivå med utrymme för förbättring<br />
Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras,<br />
t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap.<br />
Tabellen nedan illustrerar nivåerna för de olika<br />
indikatorerna för 2009. Mer detaljerade beskrivningar<br />
finns i föregående avsnitt.<br />
bild 19: Indikatorer och nivåer<br />
% ytterfall hemtjänst/säbo % ytterfall, LSS Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende<br />
under 6% under 6% under 385 under 1500 under 1950<br />
6-9% 6-9% 385-440 1500-1640 1950-2350<br />
över 9% över 9% över 440 över 1640 över 2350<br />
<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS Daglig verksamhet Medelkostnad <strong>Kostnad</strong> per inv. Totalindex<br />
under 60 under 360 under 210000 under 12000 över 6,5<br />
60-80 360-460 210000-240000 12000-14000 3,8-6,5<br />
över 80 över 460 över 240000 över 14000 under 3,8<br />
För vissa kommuner saknas utfall för några av indikatorerna.<br />
Det beror bland annat på att bara äldreomsorgen<br />
är sammanställd, att data saknas eller<br />
att insatsen inte utförs. Kommunen har ändå fått ett<br />
totalindex vilket då bör tolkas med försiktighet.<br />
Samtliga kommuner har något eller några områden<br />
med utrymme för förbättring. Det finns även<br />
samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Om<br />
en kommun har en hög dygnskostnad för särskilt<br />
boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall<br />
inom ordinärt och särskilt boende är hög.<br />
Sammanställningen visar att det finns en stor<br />
variation mellan kommunerna både inom varje<br />
indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen<br />
ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan<br />
1,0 procent och 16,6 procent och medelkostnaden<br />
varierar från 159 683 till 366 166 kr. <strong>Kostnad</strong>en per<br />
invånare varierar från 8 328 till 20 390 kr.<br />
Hög medelkostnad per brukare i kombination<br />
med en låg kostnad per invånare kan visa att kommunen<br />
är restriktiv med insatser eller att behovet är<br />
litet. Samtidigt behöver det inte alls ha ett samband<br />
med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver<br />
inte påverkas av ett större eller mindre behov<br />
av insatser.<br />
Det är viktigt att inom varje område analysera variationen<br />
för att få perspektiv på den egna kommunen.<br />
Exempelvis påverkar åldersstrukturen kostnaden<br />
per invånare i hög grad. Vid en analys bör också<br />
variationen mellan de olika indikatorerna undersökas.<br />
Beror en hög andel ytterfall på en hög kostnad<br />
per hemtjänsttimme?<br />
Genom att studera andra kommuner kan en kommun<br />
få ett underlag för att värdera vilka områden<br />
som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete.<br />
Samtliga kommuner behöver arbeta<br />
vidare med en fördjupad analys av resultatet. Ett<br />
sätt är att studera de orsaker till variation som har<br />
presenterats i den här rapporten.<br />
På följande uppslag följer den sammanfattande<br />
tabellen av de deltagande kommunerna.<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 31
32<br />
kapitel 5. sammanfattande jämförelse<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Kommun % ytterfall, ord/<br />
säbo<br />
andel i procent<br />
BruKArMix PrODuKTiviTeT<br />
% ytterfall, LSS<br />
andel i procent<br />
Hemtjänst<br />
per timme<br />
Särskilt<br />
boende<br />
per dygn<br />
LSS-boende<br />
per dygn<br />
<strong>Per</strong>sonlig assistans,<br />
LASS egen<br />
regi<br />
per timme<br />
Daglig verksamhet,<br />
LSS<br />
per dag<br />
alvesta 3,1% 14,9% 490 1 325 saknas 73 485<br />
askersund 3,1% 16,2% 452 1 601 2 362 52 422<br />
Boden 6,8% 8,5% 376 1 563 2 234 63 259<br />
Bollnäs 12,6% 4,8% 330 1 660 1 778 70 318<br />
Borlänge 10,1% 12,2% 398 1 627 2 219 119 332<br />
Borås 4,8% 14,2% 468 1 632 2 447 saknas 416<br />
Båstad 7,0% 5,3% 442 1 704 3 572 94 359<br />
enköping 3,4% 11,9% 459 1 567 2 581 53 516<br />
eslöv 4,6% 4,1% 449 1 297 1 955 53 378<br />
falun 11,9% 15,0% 414 1 816 3 132 104 340<br />
färgelanda 12,4% 12,4% 476 1 618 2 114 90 678<br />
gagnef 13,9% 3,9% 508 1 806 2 022 47 421<br />
gislaved 12,9% 0,0% 425 1 694 saknas 70 433<br />
gotland 8,1% 6,2% 338 1 678 2 236 93 441<br />
grästorp 1,0% 1,8% 470 1 460 2 070 42 336<br />
gällivare 11,0% 21,0% 443 1 512 2 699 105 884<br />
gävle 2,4% 7,2% 333 1 606 2 649 saknas saknas<br />
heby 16,6% 11,4% 482 1 788 2 758 99 408<br />
högsby 10,1% 25,0% 406 1 612 2 532 80 409<br />
jokkmokk 1,0% 0,0% 511 1 628 2 168 103 424<br />
karlstad 4,0% 10,9% 437 1 534 2 530 74 433<br />
katrineholm 13,3% 11,0% 468 1 781 2 374 97 378<br />
kumla 3,7% 4,6% 558 1 425 1 838 66 509<br />
kungsbacka 7,0% saknas 427 1 742 saknas saknas saknas<br />
laxå 9,0% 6,1% 430 1 635 2 099 105 428<br />
lindesberg 2,9% 3,9% 524 1 368 1 832 61 231<br />
ljusdal 2,5% 15,8% 438 1 443 2 445 56 508<br />
ludvika 9,7% 8,0% 410 1 716 2 473 115 433<br />
luleå 7,0% 11,0% 336 1 577 2 249 91 505<br />
mora 6,0% 3,6% 550 1 606 2 058 74 360<br />
norberg 4,3% 12,8% 307 1 466 3 113 121 452<br />
oxelösund 5,8% 2,6% 431 1 516 1 759 105 382<br />
Ronneby 6,0% 16,0% 411 1 398 2 549 86 431<br />
skara 5,5% 5,0% 444 1 455 2 202 saknas 267<br />
sotenäs 11,9% 11,4% 490 1 652 2 101 55 598<br />
svedala 15,0% 8,8% 416 2 005 2 107 90 375<br />
säffle 6,5% 12,9% 529 1 432 2 178 60 388<br />
tanum 11,7% 17,1% 423 1 617 1 933 52 683<br />
tierp 3,3% 7,5% 482 1 490 2 372 54 436<br />
tingsryd 1,1% 1,0% saknas 1 262 2 179 86 403<br />
ulricehamn 3,0% 3,7% 439 1 424 2 004 80 448<br />
Vansbro 10,5% 12,5% 515 1 470 saknas 50 364<br />
Varberg 2,8% 0,7% 405 1 422 1 694 23 358<br />
Växjö 8,0% 20,4% 319 1 515 2 310 99 543<br />
Åstorp 6,2% 2,9% 581 1 455 1 888 68 saknas<br />
älmhult 4,7% 6,2% 429 1 467 2 558 88 420<br />
älvkarleby 14,1% 13,3% 412 1 923 2 665 110 423<br />
älvsbyn 10,0% 0,2% 380 1 681 saknas 49 171<br />
ängelholm 7,0% 6,3% 455 1 490 2 145 39 388<br />
örebro 7,8% 11,0% 504 1 711 2 269 62 348<br />
östersund 2,7% 0,7% 316 1 347 1 861 92 382<br />
övertorneå 10,7% 0,0% 488 1 791 saknas 32 143<br />
Ovägt medel 7,3% 8,7% 440 1 577 2 289 76 417
ÖvrigA KOSTnADSMåTT TOTALinDex<br />
Medelkostnad ej<br />
viktat<br />
per brukare<br />
<strong>Kostnad</strong><br />
per invånare<br />
Totalindex<br />
poäng<br />
231 874 12 844 4,4<br />
245 615 15 249 3,3<br />
249 925 17 180 5,0<br />
231 395 15 444 5,6<br />
230 306 13 143 3,9<br />
233 068 12 964 3,9<br />
195 675 12 575 4,4<br />
267 726 12 543 3,3<br />
248 633 11 585 6,7<br />
247 676 13 739 2,2<br />
218 788 13 112 2,2<br />
257 575 14 681 3,3<br />
218 370 12 723 4,4<br />
222 464 13 708 4,4<br />
235 580 13 555 7,2<br />
336 166 17 994 0,6<br />
207 532 10 943 7,1<br />
228 920 13 044 1,7<br />
239 923 18 383 2,8<br />
255 000 16 837 3,9<br />
210 465 11 537 5,0<br />
279 743 16 489 0,6<br />
184 488 11 609 7,2<br />
saknas saknas 2,5<br />
249 823 15 803 3,3<br />
222 516 13 740 7,2<br />
222 990 16 645 4,4<br />
225 669 16 751 2,2<br />
279 882 13 519 3,3<br />
242 968 15 136 5,0<br />
222 675 13 912 5,0<br />
211 163 12 564 5,0<br />
216 158 13 571 4,4<br />
192 962 11 700 8,1<br />
215 233 17 385 2,2<br />
225 130 8 328 3,9<br />
230 494 15 350 5,0<br />
241 168 14 585 3,3<br />
227 401 12 162 5,6<br />
203 821 16 526 6,3<br />
216 749 13 375 5,6<br />
250 136 18 225 3,1<br />
159 683 11 073 9,4<br />
266 330 12 663 3,3<br />
181 216 8 426 7,5<br />
215 479 12 386 5,0<br />
228 624 12 228 2,2<br />
232 801 17 570 5,6<br />
203 150 12 475 6,1<br />
247 046 13 203 3,3<br />
226 822 15 177 6,7<br />
253 978 20 390 3,8<br />
231 156 14 054 4,5<br />
god nivå<br />
Acceptabel nivå med utrymme för förbättring<br />
nivå med utrymme för förbättring<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 33
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />
Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre<br />
och personer med funktionsnedsättning<br />
<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader<br />
för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.<br />
Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård<br />
och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för<br />
uppföljning ur olika perspektiv.<br />
Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner<br />
som använder <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong>. Syftet är också att visa exempel som kan<br />
vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete<br />
och resursfördelning i den egna kommunen.<br />
Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.<br />
Post: 118 82 Stockholm<br />
Besök: Hornsgatan 20<br />
Telefon: 08-452 70 00<br />
www.skl.se