26.09.2013 Views

Kostnad Per Brukare - Ensolution

Kostnad Per Brukare - Ensolution

Kostnad Per Brukare - Ensolution

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

ReSultat ocH jämföRelSeR inom omSoRg om äldRe<br />

ocH peRSoneR med funktionSnedSättning – utfall 2009


<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Resultat och jämföRelseR inom omsoRg om äldRe<br />

och peRsoneR med funktionsnedsättning – utfall 2009


upplysningar om innehållet:<br />

peter nilsson, peter.nilsson@skl.se<br />

tfn 08-452 78 75<br />

camilla eriksson, camilla.eriksson@skl.se<br />

tfn 08-452 79 21<br />

Yvonne thorell, yvonne.thorell@borlange.se<br />

tfn 0243-74 570<br />

andreas johansson<br />

andreas.johansson@ensolution.se<br />

tfn 0709-90 00 30<br />

© sveriges kommuner och landsting, 2010<br />

isBn 978-91-7164-584-5<br />

produktion: forsbergvonessen<br />

tryck: cicero tryck & media


Förord<br />

En förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet är att det finns<br />

kunskap om vad som görs, till vilken kostnad och vilka resultat som uppnås. Under<br />

de senaste åren har det utvecklats flera metoder som knyter samman dessa<br />

tre dimensioner. Inom hälso- och sjukvårdsområdet används alltmer <strong>Kostnad</strong><br />

per patient (KPP) som är en metod att knyta kostnaderna till det enskilda<br />

vårdtillfället och därmed få kunskap om kostnaderna för olika slags patienter<br />

beroende på diagnos, ålder etc. Inom den kommunala omsorgen om äldre och<br />

funktionshindrade har nyligen ett motsvarande instrument utvecklats i form av<br />

<strong>Kostnad</strong> per brukare (KPB). Med hjälp av KPB kan kommunen få en bild av kostnadernas<br />

fördelning, t.ex. hur stor andel av brukarna som svarar för en viss andel<br />

av kostnaderna. KPB ger också stora möjligheter att jämföra kostnadsstrukturen<br />

i den egna kommunen med andra kommuners.<br />

KPB har rönt stort intresse bland kommunerna sedan starten med nationella<br />

jämförelser 2006. I denna rapport redovisas jämförelser mellan femtiotvå kommuner<br />

avseende år 2009. I dagsläget har sammanlagt sjuttiofem kommuner infört<br />

KPB och fler väntas att ansluta under året. Vi hoppas med denna rapport<br />

bidra till kommunernas förbättringsarbete genom ett underlag för jämförelser<br />

och goda exempel från deltagande kommuner.<br />

Rapporten har sammanställts av Peter Nilsson, Camilla Eriksson och Yvonne<br />

Thorell från SKL i samarbete med Andreas Johansson och Karin Isaksson från<br />

<strong>Ensolution</strong> AB.<br />

Stockholm i oktober 2010<br />

Stefan Ackerby<br />

Bitr. avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting


Innehåll<br />

5 Inledning<br />

5 syfte<br />

5 Vad är kpB?<br />

6 Rapport i fyra delar<br />

7 Översikt<br />

8 Varför skiljer sig kostnaderna mellan kommunerna?<br />

8 prioritering, styrning och ledning<br />

10 Jämförelser mellan kommuner<br />

10 insatsmix, konsumtion och brukarmix<br />

11 insatsmix – fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden<br />

12 konsumtion – insatser i hemtjänst och särskilt boende för personer över 80 år<br />

12 Brukarmix – ordinärt och särskilt boende<br />

13 Brukarmix, lss<br />

14 produktivitet<br />

15 kostnad per hemtjänsttimme<br />

17 kostnad per dygn i särskilt boende<br />

19 kostnad per dygn i lss boende för vuxna, gruppbostad, egen regi<br />

21 nettotimkostnad, personlig assistans, lass<br />

(lagen om assistansersättning), egen regi<br />

22 kostnad per dag med beslut, daglig verksamhet lss, egen regi<br />

24 Lokala obse rvationer<br />

24 Brukarmix och insatsmix<br />

25 produktivitet<br />

28 Resultat och kvalitet<br />

30 Sammanfattande jämförelse


Inledning<br />

1<br />

KAPITEL<br />

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2005 publicerat fem rapporter från<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 1 (KPB). Den här rapporten är den tredje i ordningen av årliga rapporter<br />

där resultatet från kommuner som deltar i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> jämförs med varandra.<br />

Nytt för i år är t.ex. att spridningen av kostnaden på enhetsnivå 2 inom respektive<br />

kommun illustreras med hjälp av diagram.<br />

Det pågår ett omfattande arbete med lokala analyser<br />

av resultatet från KPB. Materialet används i<br />

kommunernas praktiska arbete med att förbättra<br />

verksamheten. Ett urval av åtgärder och analyser<br />

presenteras i rapporten.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> drivs i nära samarbete med<br />

andra nationella projektet, som Öppna jämförelser.<br />

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i<br />

samverkan med SKL, intensifiera utvecklingen av<br />

Öppna jämförelser inom socialtjänsten. I det arbetet<br />

kan uppgifterna från <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> vara<br />

ett värdefullt komplement till kvalitetsindikatorer<br />

för att till exempel beräkna effektivitetsmått.<br />

Resurser har även avsatts till KPB från regeringen<br />

inom ramen för satsningen ”Program för en god äldreomsorg”.<br />

1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats<br />

www.skl.se/web/KPB_-_<strong>Kostnad</strong>_<strong>Per</strong>_<strong>Brukare</strong><br />

2 Med enhetsnivå avses en ekonomisk ansvarsenhet till exempel en<br />

hemtjänstgrupp eller särskilt boende<br />

Syfte<br />

Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser<br />

mellan de kommuner som använder <strong>Kostnad</strong><br />

<strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong>.<br />

Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara<br />

för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling,<br />

förbättringsarbete och resursfördelning<br />

i den egna kommunen.<br />

Vad är KPB?<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> är en metod för att beräkna<br />

kommunens kostnader för olika insatser och hur<br />

dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.<br />

Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata<br />

kan kostnaden för vård och service för olika typer<br />

av brukare sammanställas och utgöra grunden<br />

för uppföljning ur olika perspektiv.<br />

Viktigt att beakta i analysen av uppgifterna från<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 5


6<br />

kapitel 1. inledning<br />

KPB är att samtliga kostnader i en kommun ingår.<br />

Uppgifterna ska inte förväxlas med den ersättning<br />

som ges till olika utförare, som ofta bestäms på<br />

andra grunder. <strong>Kostnad</strong>erna avser helår.<br />

Nya perspektiv på styrning och ledning<br />

Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning<br />

är verksamheter som har genomgått<br />

och genomgår stora förändringar. KPB skapar<br />

förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning<br />

och kan ge kommunerna följande möjligheter:<br />

› <strong>Kostnad</strong>er och insatser på brukar- och enhetsnivå<br />

underlättar analyser av behov, effektivitet<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

och kvalitet<br />

› Insatser och konsumtion per brukare kan följas<br />

över tid. Det finns möjlighet att göra prognoser av<br />

framtida behov<br />

Uppföljning av vilken typ av vård- och omsorg<br />

› som ges till olika målgrupper och till vilken<br />

kostnad<br />

Kontroll av verkställda insatser och dess volym<br />

› per brukare<br />

Kan användas som underlag vid upphandlingar,<br />

› till exempel vid införande av LOV (Lagen om<br />

valfrihetssystem)<br />

› Underlag för jämförelser eftersom metoden är<br />

standardiserad. Tydliga nyckeltal för interna och<br />

externa jämförelser<br />

Rapport i fyra delar<br />

Rapporten är uppdelad i fyra delar. Efter en översikt<br />

av årets utfall från KPB följer en jämförande del där<br />

kommunernas kostnader ställs mot varandra. Sedan<br />

redovisas ett antal observationer och lärdomar från<br />

lokalt arbete med KPB. I slutet av rapporten finns<br />

en sammanfattande tabell där samtliga indikatorer<br />

från rapporten presenteras.


Översikt<br />

bild 1: Kommuner med i KPB<br />

3 För kungsbacka kommun avser materialet endast äldreomsorg.<br />

orsaken till att alla inte finns redovisade i rapporten är att flera kommuner<br />

har anslutit under året och därmed inte hunnit ta fram materialet<br />

i tid inför jämförelsen. likaså finns det kommuner som inte har kunnat<br />

redovisa resultat på grund av byte av verksamhetssystem eller tidsbrist.<br />

2<br />

KAPITEL<br />

I den här rapporten redovisas jämförande analyser från femtiotvå kommuner med utfall<br />

för 2009. I dagsläget är sjuttiofem kommuner med i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> och fler väntas<br />

ansluta under året 3 .<br />

alvesta<br />

askersund<br />

Bengtsfors<br />

Berg<br />

Boden<br />

Bollebygd<br />

Bollnäs<br />

Borlänge<br />

Borås<br />

Bräcke<br />

Båstad<br />

dals-ed<br />

enköping<br />

eslöv<br />

fagersta<br />

falun<br />

flen<br />

färgelanda<br />

gagnef<br />

gislaved<br />

gotland<br />

grästorp<br />

gällivare<br />

gävle<br />

hallsberg<br />

hammarö<br />

heby<br />

herrljunga<br />

högsby<br />

jokkmokk<br />

karlstad<br />

katrineholm<br />

knivsta<br />

kumla<br />

kungsbacka<br />

laholm<br />

laxå<br />

lindesberg<br />

ljusdal<br />

ludvika<br />

luleå<br />

lysekil<br />

mellerud<br />

mora<br />

mullsjö<br />

norberg<br />

oxelösund<br />

partille<br />

Robertsfors<br />

Ronneby<br />

skara<br />

skurup<br />

sotenäs<br />

sundbyberg<br />

svedala<br />

säffle<br />

tanum<br />

tierp<br />

tingsryd<br />

uddevalla<br />

ulricehamn<br />

umeå<br />

Vansbro<br />

Varberg<br />

Vänersborg<br />

Växjö<br />

Åmål<br />

Åstorp<br />

älmhult<br />

älvkarleby<br />

älvsbyn<br />

ängelholm<br />

örebro<br />

östersund<br />

övertorneå<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 7


8<br />

kapitel 2. översikt<br />

Kommunerna i analysen utgörs av både större och<br />

mindre kommuner, av storstad och landsbygd och<br />

de är spridda över hela landet.<br />

Rapporten har följande utgångspunkter:<br />

Den totala summan brukarrelaterade kostnader<br />

› som redovisas på individnivå är 21,0 miljarder<br />

kronor för de femtiotvå kommunerna. Totalt<br />

finns 23,1 miljarder kronor med i materialet.<br />

Skillnaden beror på att kostnader för öppen verksamhet<br />

inte ska redovisas på brukarnivå och på<br />

att vissa insatser i dagsläget inte kan redovisas på<br />

individnivå. Det senare gäller i huvudsak insatser<br />

utförda av legitimerad personal inom ordinärt<br />

boende<br />

› De deltagande kommunerna har tillsammans<br />

ca 1,6 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18<br />

procent av Sveriges befolkning<br />

›<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Kalkylen innefattar ca 89 600 brukare.<br />

<strong>Kostnad</strong>erna i kalkylen är fördelade per verksamhetsområde<br />

enligt bild 2.<br />

bild 2: <strong>Kostnad</strong>sfördelning i procent mellan<br />

olika verksamhetsområden<br />

41%<br />

LSS Ordinärt boende<br />

Särskilt boende Öppen verksamhet<br />

1%<br />

33%<br />

25%<br />

Varför skiljer sig kostnaderna<br />

mellan kommunerna?<br />

Det finns stora skillnader mellan de olika kommunernas<br />

kostnader för äldre och personer med funktionsnedsättning<br />

vilket åskådliggörs i <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong><br />

<strong>Brukare</strong>. Skillnaderna beror på många olika faktorer<br />

varav de mer generella presenteras nedan.<br />

Strukturella faktorer<br />

En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behovet<br />

av äldreomsorg skiljer sig åt, ofta på grund av<br />

strukturella faktorer som kommunen inte kan påverka.<br />

För att skapa mer rättvisa förutsättningar för<br />

kommunerna att bedriva omsorg om äldre och personer<br />

med funktionsnedsättning tar det kommunala<br />

utjämningssystemet4 hänsyn till ett antal sådana<br />

faktorer, till exempel ålderstruktur, yrkesbakgrund,<br />

andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördelning<br />

och glesbygd.<br />

Vårdtyngd och ytterfall:<br />

Inom varje kommun finns även stora skillnader<br />

mellan kostnader för enskilda brukare. I rapporten<br />

benämns brukare som kostar mer än 600 000 kr per<br />

år inom ordinärt eller särskilt boende som ytterfall.<br />

Inom Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade<br />

(LSS) är ytterfallsgränsen 1 miljon kr per<br />

år. Ytterfallen är med andra ord brukare som har ett<br />

mycket stort behov av omsorg och i bland behöver<br />

personal dygnet runt vilket blir kostnadsdrivande.<br />

Till exempel står de 20 procent av brukarna med<br />

högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommunernas<br />

totalkostnad för vård- och omsorg. Det är<br />

därför viktigt att identifiera och följa upp kostnaderna<br />

för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor<br />

del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äldreomsorg<br />

och de strukturella faktorer som beskrivs<br />

ovan. Men kommunerna kan i många fall påverka<br />

brukarmixen genom val av insatser samt god planering<br />

och uppföljning.<br />

Prioritering, styrning och ledning<br />

Kommunen har stora möjligheter att utforma verksamheten<br />

för äldre och personer med funktionsnedsättning.<br />

Olika politiska ambitioner bestämmer<br />

verksamheternas prioritet och resurser. Höga kostnader<br />

kan vara resultatet av en medveten politisk<br />

strategi. Det finns också skillnader i hur man väljer<br />

att utforma verksamheten, både genom organisation<br />

och arbetsätt.<br />

4 http://www.skl.se/web/Kommunalekonomisk_utjamning_2008_<br />

Utjamningssystemet_Publikationer


Ledning och styrning<br />

En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på<br />

chefer och ledare i socialtjänsten. För att fatta korrekta<br />

beslut och planera verksamheten krävs ett bra<br />

underlag om verksamhetens kostnader. De kommuner<br />

som har infört <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> har fått ett<br />

bättre beslutunderlag än tidigare och har i flera fall<br />

kunnat minska sina kostnader.<br />

Organisationskultur<br />

Även om strukturen är likartad kan konsumtionen<br />

skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan<br />

vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser<br />

än en annan. Det är inte nödvändigtvis en medveten<br />

strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning,<br />

arbetssätt och ekonomistyrning m.m. Hur biståndsbedömningen<br />

görs kan också förklara skillnader i<br />

konsumtion.<br />

<strong>Per</strong>sonal<br />

<strong>Per</strong>sonalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas<br />

totala kostnader5 för omsorgen om äldre<br />

och personer med funktionsnedsättning. Faktorer<br />

som lönenivå, kompetensnivå och framförallt personaltätheten,<br />

det vill säga antal årsarbetare per<br />

brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per<br />

brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av<br />

ett stort behov hos brukarna men kan även vara en<br />

medveten kvalitetsinsats eller resultatet av dålig<br />

planering.<br />

Arbetssätt<br />

<strong>Kostnad</strong>sskillnader mellan kommuner kan även<br />

bero på olika arbetssätt som planering, dokumentation,<br />

kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap<br />

och nyckelhantering m.m En effektiv<br />

omsorg förutsätter att personalens tid planeras<br />

efter brukarnas behov.<br />

5 Räkenskapssammandraget 2009<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 9


kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

10 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Jämförelser mellan kommuner<br />

För att underlätta analysen har tre olika prestationsnivåer<br />

valts och dessa skiljs åt med hjälp av<br />

olika färger. Nivåerna har valts utifrån analyser och<br />

värderingar som bland annat bygger på:<br />

Diskussioner i expertgrupp med representanter<br />

› från några kommuner<br />

Resultat för enskilda kommuner där utrymmet<br />

› för förbättring kunnat beräknas<br />

Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad<br />

› och arbetad tid<br />

›<br />

›<br />

Variation mellan kommunerna<br />

Variation inom de enskilda kommunerna<br />

Indexuppräkning för att ta hänsyn till inflation<br />

› och löneförändringar<br />

3<br />

KAPITEL<br />

Detta avsnitt inleds med jämförelser mellan kommuner med avseende på insatsmix,<br />

brukarmix och konsumtion. Därefter presenteras de olika indikatorerna för produktivitet.<br />

Nivåerna ska ses som en vägledning för kommunerna<br />

att analysera vilka områden de behöver lägga<br />

mer eller mindre fokus på. En hög dygnskostnad för<br />

särskilt boende kan indikera att verksamheten inte<br />

är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten<br />

satsning på högre kvalitet. Därför har färgvalet<br />

för indikatorerna förändrats från rött – gult<br />

– grönt till en mindre framträdande skala. Flertalet<br />

intervall ligger på samma nivå som i 2009-års rapport<br />

eftersom inflationen under förra året var låg<br />

och utfallet för kommunerna ligger i paritet med<br />

2008-års nivå.<br />

Insatsmix, konsumtion och brukarmix<br />

I följande fyra diagram redovisas hur kommunerna<br />

skiljer sig i organisation och val av strategi. Genom<br />

analysen åskådliggörs andel ytterfall i förhållande<br />

till andra kommuner samt hur balansen ser ut mellan<br />

ordinärt och särskilt boende. I analyserna ingår<br />

både egen och privat regi.


Insatsmix – fördelning av kostnader<br />

mellan verksamhetsområden<br />

bild 3: Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden<br />

Skara<br />

Kumla<br />

Karlstad<br />

Örebro<br />

Borås<br />

Enköping<br />

Laxå<br />

Östersund<br />

Båstad<br />

Falun<br />

Borlänge<br />

Mora<br />

Växjö<br />

Ulricehamn<br />

Eslöv<br />

Bollnäs<br />

Älvkarleby<br />

Boden<br />

Katrineholm<br />

Tierp<br />

Alvesta<br />

Gotland<br />

Grästorp<br />

Älvsbyn<br />

Askersund<br />

Svedala<br />

Tanum<br />

Tingsryd<br />

Ronneby<br />

Ängelholm<br />

Älmhult<br />

Lindesberg<br />

Varberg<br />

Oxelösund<br />

Sotenäs<br />

Åstorp<br />

Norberg<br />

Ludvika<br />

Ljusdal<br />

Vansbro<br />

Luleå<br />

Gävle<br />

Högsby<br />

Heby<br />

Jokkmokk<br />

Gällivare<br />

Gagnef<br />

Gislaved<br />

Färgelanda<br />

Övertorneå<br />

SÄB<br />

ORB<br />

LSS<br />

Öppen<br />

0 20 40 60 80 100<br />

Andel av totalkostnad<br />

SÄB = Insatser inom särskilt boende enligt SoL, ORB = Insatser inom<br />

ordinärt boende enligt SoL, Öppen = Öppen verksamhet, LSS = Insatser<br />

inom LSS<br />

Diagrammet visar att spridningen är stor för fördelningen<br />

av kostnader mellan olika verksamhetsområden.<br />

Av den totala kostnaden i Övertorneå står<br />

särskilt boende för 60 procent. Motsvarande andel<br />

är 29 procent i Skara.<br />

Kommunernas fördelning av insatser kan bero<br />

på strukturella faktorer. Kommuner i norra Sverige<br />

har ofta längre resavstånd och då kan det vara mer<br />

effektivt att lägga en större andel insatser inom särskilt<br />

boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en<br />

högre andel äldre i befolkningen ett större behov av<br />

särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas<br />

utformning av insatser förklaras inte enbart av<br />

struktur utan också av historik eller av en medveten<br />

eller omedveten satsning på en högre andel av en insats.<br />

Exempelvis har flera kommuner byggt särskilda<br />

boenden när det har funnits statsbidrag att söka<br />

för detta medan andra kommuner har fokuserat på<br />

kvarboendeprincipen (ordinärt boende).<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 11


12<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

bild 4: Konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn inom särskilt<br />

boende per invånare och år för personer över 80 år<br />

Karlstad<br />

Båstad<br />

Älvkarleby<br />

Borås<br />

Ludvika<br />

Borlänge<br />

Laxå<br />

Skara<br />

Kumla<br />

Åstorp<br />

Bollnäs<br />

Örebro<br />

Mora<br />

Katrineholm<br />

Falun<br />

Gotland<br />

Tierp<br />

Varberg<br />

Askersund<br />

Lindesberg<br />

Ängelholm<br />

Svedala<br />

Gävle<br />

Grästorp<br />

Gagnef<br />

Sotenäs<br />

Eslöv<br />

Oxelösund<br />

Ulricehamn<br />

Heby<br />

Enköping<br />

Alvesta<br />

Ronneby<br />

Östersund<br />

Växjö<br />

Tanum<br />

Älvsbyn<br />

Högsby<br />

Boden<br />

Tingsryd<br />

Älmhult<br />

Kungsbacka<br />

Gislaved<br />

Jokkmokk<br />

Ljusdal<br />

Övertorneå<br />

Luleå<br />

Vansbro<br />

Färgelanda<br />

Gällivare<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Boendedygn Hemstjänsttimmar<br />

0 20 40 60 80 100 120 140<br />

Konsumtion – insatser i hemtjänst och<br />

särskilt boende för personer över 80 år<br />

Diagrammet visar att variationen i konsumtion av<br />

hemtjänst och särskilt boende är stor. Antal dygn i<br />

särskilt boende per invånare över 80 år varierar mellan<br />

28 och 74 dygn medan antalet beviljade timmar<br />

i hemtjänst per invånare över 80 år varierar mellan<br />

26 och 130 timmar.<br />

Skillnaderna avspeglar kommunernas val av strategi.<br />

Exempelvis har Övertorneå en hög konsumtion<br />

av dygn i särskilt boende (hög andel platser)<br />

medan Gotland har en hög andel hemtjänsttimmar<br />

(t.ex. satsning på kvarboendeprincipen). För att förstå<br />

dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter<br />

i förutsättningar och prioriteringar. Det kan<br />

röra sig om skillnader i utbud, satsningar på öppen<br />

verksamhet, geografiska förutsättningar storstad/<br />

glesbygd och riktlinjer för biståndsbedömning.


ild 5: Brukarmix inom ordinärt och särskilt boende uppdelat i olika<br />

kostnadsintervall<br />

Jokkmokk<br />

Grästorp<br />

Tingsryd<br />

Gävle<br />

Ljusdal<br />

Östersund<br />

Alvesta<br />

Varberg<br />

Lindesberg<br />

Ulricehamn<br />

Askersund<br />

Tierp<br />

Enköping<br />

Kumla<br />

Karlstad<br />

Norberg<br />

Eslöv<br />

Älmhult<br />

Borås<br />

Skara<br />

Oxelösund<br />

Mora<br />

Ronneby<br />

Åstorp<br />

Säffle<br />

Boden<br />

Båstad<br />

Kungsbacka<br />

Luleå<br />

Ängelholm<br />

Växjö<br />

Örebro<br />

Gotland<br />

Laxå<br />

Ludvika<br />

Gällivare<br />

Älvsbyn<br />

Borlänge<br />

Högsby<br />

Vansbro<br />

Övertorneå<br />

Tanum<br />

Falun<br />

Färgelanda<br />

Sotenäs<br />

Bollnäs<br />

Gislaved<br />

Katrineholm<br />

Gagnef<br />

Älvkarleby<br />

Svedala<br />

Heby<br />

0 - 50 000 kr<br />

50 000-600 000 kr<br />

600 000-1 000 000 kr<br />

0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />

Andel av brukare<br />

Brukarmix – Ordinärt och särskilt boende<br />

Syftet med följande diagram är att illustrera hur<br />

stor andel kostnadskrävande brukare kommunen<br />

har inom ordinärt och särskilt boende i jämförelse<br />

med andra kommuner.<br />

I diagrammet visas tre olika kostnadsnivåer. Inom<br />

intervallet 0-50 000 kr återfinns de brukare som har få<br />

insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller<br />

trygghetslarm. <strong>Brukare</strong> som kostar mer än 600 000 kr<br />

avser de så kallade ytterfallen, det vill säga brukare<br />

som är mycket resurskrävande.<br />

Diagrammet visar att andelen brukare med en<br />

kostnad över 600 000 kr varierar mellan ca 1 och 17<br />

procent i kommunerna. Inget samband ses mellan<br />

storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande<br />

brukare).<br />

Andelen ytterfall påverkas av nivån på enhetskostnaden.<br />

Om kommunen har dålig beläggning<br />

inom särskilt boende kan enhetskostnaden vara så<br />

hög att detta skapar en högre andel ytterfall. Det<br />

finns också kommuner som med en medveten strategi<br />

väljer kvalitetshöjande insatser i ordinärt och<br />

särskilt boende vilket kan påverka andelen ytterfall<br />

(det kan handla om en satsning på ett specialteam<br />

för dementa). Andelen ytterfall kan minskas med<br />

förebyggande åtgärder, t.ex. genom ett hälsofrämjande<br />

arbetssätt.<br />

Brukarmix – LSS<br />

Syftet med följande diagram är att illustrera hur<br />

stor andel kostnadskrävande brukare kommunen<br />

har inom LSS i jämförelse med andra kommuner.<br />

<strong>Brukare</strong> som kostar mer än 1 000 000 kr avser de så<br />

kallade ytterfallen, d.v.s. brukare som är resurskrävande.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 13


14<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

bild 6: Brukarmix inom LSS inom olika kostnadsintervall Det finns två olika huvudtyper av kommuner, dels<br />

sådana som har en hög andel gruppbostäder för vuxna<br />

Gislaved<br />

Jokkmokk<br />

Övertorneå<br />

Älvsbyn<br />

Varberg<br />

Östersund<br />

Tingsryd<br />

Grästorp<br />

Oxelösund<br />

Åstorp<br />

Mora<br />

Ulricehamn<br />

Gagnef<br />

Lindesberg<br />

Eslöv<br />

Kumla<br />

Bollnäs<br />

Skara<br />

Båstad<br />

Laxå<br />

Gotland<br />

Älmhult<br />

Ängelholm<br />

Gävle<br />

Tierp<br />

Ludvika<br />

Boden<br />

Svedala<br />

Karlstad<br />

Katrineholm<br />

Luleå<br />

Örebro<br />

Sotenäs<br />

Heby<br />

Enköping<br />

Borlänge<br />

Färgelanda<br />

Vansbro<br />

Norberg<br />

Säffle<br />

Älvkarleby<br />

Borås<br />

Alvesta<br />

Falun<br />

Ljusdal<br />

Ronneby<br />

Askersund<br />

Tanum<br />

Växjö<br />

Gällivare<br />

Högsby<br />

0 - 50 000 kr<br />

50 000-600 000 kr<br />

600 000-1 000 000 kr<br />

Över 1 000 000- kr<br />

0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />

Andel av brukare<br />

Diagrammet visar att andelen resurskrävande brukare<br />

inom LSS, med en kostnad över 1 000 000 kr<br />

varierar mellan 0 procent och 25 procent. I diagrammet<br />

framgår inget tydligt samband mellan<br />

kommunstorlek och brukarmix.<br />

och dels sådana som har en högre andel personlig assistans<br />

och servicebostäder. Det finns en ”brytpunkt”<br />

mellan LSS-boende och personlig assistans, där ett<br />

visst ”val” av insatser påverkar andelen ytterfall. Har<br />

kommunen t.ex. en hög andel personlig assistans och<br />

om andelen äldre är hög påverkar detta antalet timmar<br />

och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av<br />

servicebostäder i kombination med personlig assistans<br />

eller gruppboende för vuxna påverkar också<br />

andelen ytterfall eftersom det aktuella utbudet kan<br />

styra möjligheten att verkställa olika beslut.<br />

Det kan även finnas skillnader i bedömning inom<br />

Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet<br />

kommuner menar att bedömningen av antalet timmar<br />

för en LSS-boende skiljer sig åt mellan kommunerna<br />

och därigenom kan vissa kommuner ha fler<br />

kostnadskrävande brukare.<br />

En annan viktig faktor är kombinationen av insatser.<br />

Det är vanligt att en brukare har både gruppbostad,<br />

kontaktperson och daglig verksamhet. Om<br />

brukarna i genomsnitt har ett högre antal insatser<br />

påverkar detta totalkostnaden och därigenom antalet<br />

ytterfall. Vissa kommuner har haft brist på<br />

gruppbostäder och har därför tvingats utforma dyra<br />

lösningar med korttidsvistelse och ledsagning. En<br />

hög andel externa placeringar och avtalens utformning<br />

påverkar också andelen ytterfall.<br />

I mindre kommuner kan även enskilda individer<br />

påverka kostnader och därigenom antalet ytterfall.<br />

Kommuner som av historiska skäl har haft många<br />

vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen<br />

kan vara exempel på detta.<br />

Produktivitet<br />

Syftet med följande avsnitt är att jämföra produktiviteten<br />

dels inom kommunen, dels med andra kommuner,<br />

en så kallad nyckeltalsjämförelse. Produktivitet<br />

definieras som hur stor produktionsvolym som<br />

åstadkoms med de resurser som används, mätt med<br />

kostnaderna. Produktionen är de tjänster som produceras,<br />

exempelvis utförda hemtjänsttimmar. För<br />

samtliga produktivitetsmått redovisas endast kostnader<br />

för verksamheter i egen regi.<br />

I KPBs insatslista 6 finns totalt ca 60 stycken olika<br />

insatser som skulle kunna användas för jämförelser.<br />

Av dessa har de fem indikatorer som representerar<br />

en större andel av kostnaderna valts ut för produktivitetsanalys.<br />

6 Insatslistan innehåller alla de insatser och verksamheter som<br />

används i KPB


› Hemtjänsttimme – <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme,<br />

egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård,<br />

anhörigvård, boendestöd)<br />

› Särskilt boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn inom<br />

äldreboende, egen regi (exklusive boende för<br />

psykiskt funktionshindrade, exklusive boende<br />

utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive<br />

demensboende)<br />

LSS-boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn, boende för<br />

› vuxna, gruppboende, egen regi<br />

<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS – Nettotimkostnad,<br />

› egen regi<br />

Daglig verksamhet – <strong>Kostnad</strong> per dag med beslut,<br />

› egen regi<br />

<strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme<br />

<strong>Kostnad</strong> per beviljad hemtjänsttimme, egen regi,<br />

exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och<br />

boendestöd.<br />

Det vore önskvärt att använda utförd tid för jämförelser.<br />

Dock saknas denna uppgift i flertalet kommuner.<br />

Traditionellt har det varit en skillnad mellan<br />

utförd tid och beviljad tid. Det finns en tydlig<br />

tendens till att beviljad och utförd tid harmoniseras<br />

mer och mer. Det beror på att kommunerna gör olika<br />

satsningar på planeringssystem och resursfördelningssystem<br />

som bygger på timmar och mätning av<br />

utförd tid. Åtskilliga kommuner har dock problem<br />

med att få fram tillförlitliga uppgifter på utförd tid.<br />

Det är inte ovanligt att den utförda tiden endast utgör<br />

ca 70 procent av den beviljade. Jämförelser med<br />

beviljad tid är i dagsläget bättre än jämförelser med<br />

utförd tid. Inom några år kommer sannolikt de båda<br />

typerna av mätningar visa ungefär samma resultat 7 .<br />

Nivåer inom hemtjänsten:<br />

1. Timkostnad under 385 kr/timme<br />

2. Timkostnad 385-440 kr/timme<br />

3. Timkostnad över 440 kr/timme<br />

<strong>Kostnad</strong>en per hemtjänsttimme inkluderar kostnader<br />

för administration, förvaltning och övergripande<br />

kommunnivå.<br />

7 Borlänge, Gagnef, Gotland och Kumla har likvärdiga resultat för beviljad<br />

och utförd tid. Därför har den utförda tiden tagits med i brukaranalysen<br />

bild 7: <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme, egen regi<br />

Kommun <strong>Kostnad</strong> per timme<br />

norberg 307<br />

östersund 316<br />

Växjö 319<br />

Bollnäs 330<br />

gävle 333<br />

luleå 336<br />

gotland 338<br />

Boden 376<br />

älvsbyn 380<br />

Borlänge 398<br />

Varberg 405<br />

högsby 406<br />

ludvika 410<br />

Ronneby 411<br />

älvkarleby 412<br />

falun 414<br />

svedala 416<br />

tanum 423<br />

gislaved 425<br />

kungsbacka 427<br />

älmhult 429<br />

laxå 430<br />

oxelösund 431<br />

karlstad 437<br />

ljusdal 438<br />

ulricehamn 439<br />

Båstad 442<br />

gällivare 443<br />

skara 444<br />

eslöv 449<br />

askersund 452<br />

ängelholm 455<br />

enköping 459<br />

Borås 468<br />

katrineholm 468<br />

grästorp 470<br />

färgelanda 476<br />

heby 482<br />

tierp 482<br />

övertorneå 488<br />

alvesta 490<br />

sotenäs 490<br />

örebro 504<br />

gagnef 508<br />

jokkmokk 511<br />

Vansbro 515<br />

lindesberg 524<br />

säffle 529<br />

mora 550<br />

kumla 558<br />

Åstorp 581<br />

Ovägt medel 440<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 15


16<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

Tabellen visar att kostnaden för en hemtjänsttimme<br />

varierar från 307 till 581 kr/timme mellan kommunerna.<br />

I tabellen framträder inget tydligt samband<br />

mellan storlek på kommun och hög enhetskostnad.<br />

Det finns flera faktorer som förklarar skillnaderna<br />

i kostnaden per hemtjänstimme mellan kommunerna.<br />

Det finns tre övergripande faktorer, skillnader<br />

i kostnadsnivå, brukarmix samt arbetssätt.<br />

Eftersom hemtjänsten är en särskilt personalintensiv<br />

insats får lönenivåer, rätt till heltidstjänster<br />

samt personaltäthet därför stor betydelse för kostnaden.<br />

Brukarmixen påverkar också enhetskostnaden.<br />

Om en hemtjänstgrupp har många tunga brukare<br />

kan detta leda till att det är svårt att planera<br />

effektiva rutter, på grund av eventuell dubbelbemanning<br />

och om många brukare behöver flera besök<br />

om dagen.<br />

Hur kommunerna har organiserat och planerat<br />

arbetet kan påverka kostnaderna. Vissa kommuner<br />

kan t.ex. ha långa restider mellan brukarna. Storleken<br />

på hemtjänstgrupperna har också betydelse; en<br />

liten hemtjänstgrupp är t.ex. känslig för minskat eller<br />

ökad behov hos brukarna. Faktorer såsom kontinuitet<br />

för brukarna, organisering av kontaktmannaskap,<br />

nyckelhantering och andel nedlagd tid på<br />

hemsjukvård har betydelse.<br />

Detaljerade analyser på hemtjänstgruppsnivå visar<br />

att det sällan är en eller två faktorer som enskilt<br />

förklarar höga kostnader för en kommun utan faktorerna<br />

är oftast specifika för olika grupper. Grupp 1<br />

kan ha problem med planering, medan grupp 2 har<br />

problem med ledarskapet etc.<br />

bild 8: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi på<br />

enhetsnivå (hemtjänstgruppsnivå)<br />

Anatal enheter<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

250<br />

300<br />

350<br />

400<br />

450<br />

<strong>Kostnad</strong> per hemstjänsttimme<br />

500<br />

550<br />

600<br />

650<br />

700<br />

750<br />

800<br />

850<br />

Bild 8 visar spridningen av kostnader för hemtjänstgrupper<br />

i de kommuner där det är möjligt att<br />

redovisa det. <strong>Kostnad</strong>en för en hemtjänsttimme<br />

varierar från intervallet 250-300 kr till intervallet<br />

800-850 kr.<br />

Kommuner med resursfördelningssystem har<br />

en lägre variation på enhetsnivå. Deras enheter får<br />

resurser efter beviljade, inrapporterade eller utförda<br />

timmar och inte utifrån en rambudget.<br />

bild 9: Spridning av kostnad per hemtjänsttimme, egen regi inom<br />

respektive kommun<br />

Östersund<br />

Växjö<br />

Gotland<br />

Boden<br />

Älvsbyn<br />

Borlänge<br />

Varberg<br />

Svedala<br />

Ludvika<br />

Ronneby<br />

Falun<br />

Tanum<br />

Älmhult<br />

Laxå<br />

Karlstad<br />

Ulricehamn<br />

Båstad<br />

Skara<br />

Eslöv<br />

Askersund<br />

Ängelholm<br />

Enköping<br />

Katrineholm<br />

Borås<br />

Heby<br />

Tierp<br />

Övertorneå<br />

Alvesta<br />

Sotenäs<br />

Örebro<br />

Gagnef<br />

Vansbro<br />

Lindesberg<br />

Säffle<br />

Mora<br />

Kumla<br />

Åstorp<br />

Min Max Medel<br />

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900<br />

<strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme


Ovanstående diagram visar kostnadsspridningen av<br />

hemtjänstgrupperna inom varje kommun.<br />

Kommuner med en låg genomsnittlig kostnad<br />

per hemtjänsttimme kan ändå ha grupper med höga<br />

kostnader. Orsaken till detta kan vara att det är små<br />

grupper som påverkar medelvärdet i liten utsträckning.<br />

Om kostnaderna bryts ner till enhetsnivå ökar<br />

möjligheterna för förbättringsarbete. En satsning<br />

på att få ner kostnaderna på de enheter som kostar<br />

mest kan få en stor påverkan på medelkostnaden<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn i särskilt boende<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn inom särskilt boende, egen regi,<br />

exklusive boende för psykiskt funktionshindrade<br />

Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer utifrån<br />

kostnaden per dygn<br />

1. Dygnskostnad under 1 500 kr/dygn<br />

2. Dygnskostnad 1 500-1 640 kr/dygn<br />

3. Dygnskostnad över 1 640 kr/dygn<br />

<strong>Kostnad</strong>erna per dygn inkluderar kostnader för administration,<br />

hälso- och sjukvårdspersonal och lokaler.<br />

bild 10: <strong>Kostnad</strong> per dygn inom särskilt boende, egen regi<br />

Kommun <strong>Kostnad</strong> per dygn<br />

tingsryd 1 262<br />

eslöv 1 297<br />

alvesta 1 325<br />

östersund 1 347<br />

lindesberg 1 368<br />

Ronneby 1 398<br />

Varberg 1 422<br />

ulricehamn 1 424<br />

kumla 1 425<br />

säffle 1 432<br />

ljusdal 1 443<br />

Åstorp 1 455<br />

skara 1 455<br />

grästorp 1 460<br />

norberg 1 466<br />

älmhult 1 467<br />

Vansbro 1 470<br />

ängelholm 1 490<br />

tierp 1 490<br />

gällivare 1 512<br />

Växjö 1 515<br />

oxelösund 1 516<br />

enköping 1 523<br />

karlstad 1 534<br />

Boden 1 563<br />

luleå 1 577<br />

askersund 1 601<br />

färgelanda 1 602<br />

mora 1 606<br />

gävle 1 606<br />

högsby 1 612<br />

tanum 1 617<br />

Borlänge 1 627<br />

jokkmokk 1 628<br />

Borås 1 632<br />

laxå 1 635<br />

sotenäs 1 652<br />

Bollnäs 1 660<br />

gotland 1 678<br />

älvsbyn 1 681<br />

gislaved 1 694<br />

Båstad 1 704<br />

örebro 1 711<br />

ludvika 1 716<br />

kungsbacka 1 742<br />

katrineholm 1 781<br />

heby 1 788<br />

övertorneå 1 791<br />

gagnef 1 806<br />

falun 1 816<br />

älvkarleby 1 923<br />

svedala 2 005<br />

Ovägt medel 1 577<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 17


18<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

Tabellen visar att kostnaden per dygn i särskilt boende<br />

i egen regi varierar mellan 1 262 kr och 2 005<br />

kr. Inget samband mellan storlek på kommunerna<br />

och hög enhetskostnad framgår.<br />

Den faktor som främst påverkar dygnskostnaden<br />

är personaltäthet. Dygnskostnaden bestäms av organiseringen<br />

av dag-, kvälls- och nattpersonal liksom<br />

samarbetet med andra avdelningar. En annan<br />

viktig faktor är andelen brukare i särskilt boende. Å<br />

ena sidan har kommuner med en hög andel i regel<br />

lägre vårdtyngd inom särskilt boende och därigenom<br />

en lägre dygnskostnad. Å andra sidan kan en<br />

hög andel i särskilt boende innebära att kommunen<br />

har låg beläggning vilket resulterar i hög dygnskostnad.<br />

Beläggningen är i sig en faktor som påverkar<br />

dygnskostnad.<br />

Val av inriktning för boenden (demens- eller omsorgsboende)<br />

och mix av brukare/vårdtyngd påverkar<br />

kostnaderna. Det kan gälla om det finns renodlade<br />

boenden eller ej, insprängda korttidsvårdsplatser<br />

o.s.v. Även andra faktorer såsom lokalkostnader (nya<br />

eller gamla lokaler), kostnader för gemensamhetsutrymmen,<br />

satsningar på kvalitet påverkar kostnaderna.<br />

Detaljerade analyser på boendenivå visar att<br />

det ofta är enskilda boenden som också påverkar<br />

medelkostnaden per dygn.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

bild 11: Spridning av kostnaden per dygn inom särskilt boende, egen<br />

regi inom respektive kommun<br />

Eslöv<br />

Östersund<br />

Lindesberg<br />

Ronneby<br />

Varberg<br />

Ulricehamn<br />

Kumla<br />

Säffle<br />

Ljusdal<br />

Åstorp<br />

Skara<br />

Grästorp<br />

Norberg<br />

Älmhult<br />

Vansbro<br />

Ängelholm<br />

Tierp<br />

Växjö<br />

Oxelösund<br />

Karlstad<br />

Boden<br />

Enköping<br />

Askersund<br />

Mora<br />

Högsby<br />

Tanum<br />

Färgelanda<br />

Borlänge<br />

Borås<br />

Laxå<br />

Sotenäs<br />

Bollnäs<br />

Gotland<br />

Älvsbyn<br />

Båstad<br />

Örebro<br />

Ludvika<br />

Katrineholm<br />

Heby<br />

Övertorneå<br />

Gagnef<br />

Falun<br />

Svedala<br />

Min Max Medel<br />

0 500 1000 1500 2000 2500 3000<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn


Vid närmare analys framkommer inget tydligt samband<br />

mellan beläggning och hög variation av enhetskostnad.<br />

En faktor som har betydelse för kostnaden per<br />

dygn är hur stor del av personalen som är legitimerad<br />

hälso- och sjukvårdspersonal (HSL).<br />

bild 12: Antal kommuner fördelat på andel kostnader för HSL<br />

personal av totalkostnaden inom särskilt boende, egen regi<br />

Antal kommuner<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2<br />

5%<br />

9<br />

8%<br />

21<br />

11%<br />

14%<br />

Procent av totalkostnad<br />

17%<br />

20%<br />

Bild 12 visar spridningen av andelen kostnader för<br />

hälso- och sjukvårdspersonal av totalkostnaden<br />

inom särskilt boende. Variationen är från 5 procent<br />

av totalkostnaden till 20 procent.<br />

De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården<br />

har i regel en lägre andel eftersom det huvudsakliga<br />

ansvaret för rehabilitering då finns i landstingsregi.<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS boende för<br />

vuxna, gruppbostad, egen regi<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS (Lagen om stöd och service<br />

till vissa funktionshindrade) boende för vuxna,<br />

gruppbostad i egen regi. <strong>Kostnad</strong>en inkluderar ej<br />

boenden i extern regi, boende för barn eller boende<br />

för vuxna i servicebostad. <strong>Kostnad</strong>erna per dygn inkluderar<br />

kostnader för administration och lokaler.<br />

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />

kostnaden per dygn.<br />

1. Dygnskostnad under 1 950 kr/dygn<br />

2. Dygnskostnad 1 950-2 350 kr/dygn<br />

3. Dygnskostnad över 2 350 kr/dygn<br />

16<br />

3<br />

1<br />

bild 13: <strong>Kostnad</strong> per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende<br />

egen regi 8<br />

Kommun <strong>Kostnad</strong> per dygn<br />

Varberg 1 694<br />

oxelösund 1 759<br />

Bollnäs 1 778<br />

lindesberg 1 832<br />

kumla 1 838<br />

östersund 1 861<br />

Åstorp 1 888<br />

tanum 1 933<br />

eslöv 1 955<br />

ulricehamn 2 004<br />

gagnef 2 022<br />

mora 2 058<br />

grästorp 2 070<br />

laxå 2 099<br />

sotenäs 2 101<br />

svedala 2 107<br />

färgelanda 2 114<br />

ängelholm 2 145<br />

jokkmokk 2 168<br />

säffle 2 178<br />

tingsryd 2 179<br />

skara 2 202<br />

Borlänge 2 219<br />

Boden 2 234<br />

gotland 2 236<br />

luleå 2 249<br />

örebro 2 269<br />

Växjö 2 310<br />

askersund 2 362<br />

tierp 2 372<br />

katrineholm 2 374<br />

ljusdal 2 445<br />

Borås 2 447<br />

ludvika 2 473<br />

karlstad 2 525<br />

högsby 2 532<br />

Ronneby 2 549<br />

älmhult 2 558<br />

enköping 2 581<br />

gävle 2 649<br />

älvkarleby 2 665<br />

gällivare 2 699<br />

heby 2 758<br />

norberg 3 113<br />

falun 3 132<br />

Båstad 3 572<br />

Ovägt medel 2 289<br />

8 Kommunerna Bollnäs och Östersund kan inte tydligt dela på<br />

insatserna för gruppbostäder och servicebostäder. Dessa kommuners<br />

resultat bör därför användas med försiktighet<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 19


20<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

Tabellen visar en stor variation mellan kommunerna,<br />

skillnaden mellan den kommun som ligger lägst<br />

och den som ligger högst är det en dubbel kostnad.<br />

<strong>Kostnad</strong>en per dygn för LSS boende för vuxna,<br />

gruppboende i egen regi varierar från 1 694 kr till<br />

3 572 kr.<br />

I små kommuner kan enskilda brukares behov<br />

slå igenom i dygnskostnaden. Stor andel köp av resurskrävande<br />

platser innebär vanligtvis en minskad<br />

kostnad för boenden i egen regi.<br />

Den vanligaste förklaringen till variation i kostnader<br />

är storleken på boendena i kommunen. En<br />

stor andel boenden med få platser ger en högre<br />

dygnskostnad. En annan viktig faktor är vårdtyngd<br />

och personaltäthet, det vill säga vilken grundbemanning<br />

som behövs för att möta behoven. En hög<br />

andel serviceboenden (lägre personaltäthet) eller<br />

hög andel beslut som har verkställts som SoL-beslut<br />

(Socialtjänstlagen) påverkar dygnskostnaden.<br />

Även arbetssättet påverkar produktiviteten och<br />

dygnskostnaden. Vissa boenden har äldre brukare<br />

som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på daglig<br />

verksamhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma<br />

platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa<br />

boenden. Att ett boende har tomma platser kan<br />

i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa målgrupper<br />

eller att utbudet inte motsvarar de behov<br />

som finns. En del kommuner delar resurser mellan<br />

boenden, daglig verksamhet och personlig assistans<br />

och kan därmed sänka dygnskostnaden.<br />

En annan faktor som påverkar totalkostnaden för<br />

LSS-boendena, men som inte har inkluderats i indikatorn<br />

är andelen hälso- och sjukvårdsinsatser i<br />

kommunal regi inom dessa boenden. <strong>Kostnad</strong>er för<br />

dessa varierar mycket på grund av olika arbetssätt,<br />

tradition och vårdtyngd.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

bild 14: Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS<br />

gruppbostad för vuxna, egen regi<br />

Oxelösund<br />

Bollnäs<br />

Lindesberg<br />

Kumla<br />

Åstorp<br />

Eslöv<br />

Ulricehamn<br />

Mora<br />

Sotenäs<br />

Svedala<br />

Ängelholm<br />

Säffle<br />

Skara<br />

Borlänge<br />

Boden<br />

Gotland<br />

Luleå<br />

Örebro<br />

Växjö<br />

Askersund<br />

Tierp<br />

Katrineholm<br />

Ljusdal<br />

Borås<br />

Ludvika<br />

Karlstad<br />

Högsby<br />

Ronneby<br />

Enköping<br />

Älvkarleby<br />

Gällivare<br />

Heby<br />

Falun<br />

Båstad<br />

Min Max Medel<br />

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn<br />

Diagrammet visar spridningen av kostnader för<br />

LSS-gruppbostad inom varje kommun.<br />

Det är större spridning inom LSS boende för vuxna<br />

än inom särskilt boende eftersom antalet platser<br />

är betydligt färre och enskilda brukares behov påverkar<br />

personaltätheten.


Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS<br />

(Lagen om assistansersättning), egen regi<br />

Nettotimkostnaden är den kostnad per timme som<br />

belastar kommunen efter avdrag för ersättning från<br />

Försäkringskassan. Indikatorn inkluderar inte insatser<br />

som utförs i privat regi (eller kooperativ) eller insatser<br />

inom personlig assistans som utförs enligt LSS.<br />

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />

kostnaden per timme.<br />

1. Timkostnad under 60 kr/timme<br />

2. Timkostnad 61-80 kr/timme<br />

3. Timkostnad över 80 kr/timme<br />

<strong>Kostnad</strong>erna per timme inkluderar kostnader för de<br />

20 första timmarna, administration, lokaler, kommunnivå,<br />

dubbelbemanning och jour.<br />

bild 15: Nettotimkostnad för personlig assistans, LASS, egen regi<br />

Kommun <strong>Kostnad</strong> per timme<br />

Varberg 23<br />

övertorneå 32<br />

ängelholm 39<br />

grästorp 42<br />

gagnef 47<br />

älvsbyn 49<br />

Vansbro 50<br />

askersund 52<br />

tanum 52<br />

enköping 42<br />

eslöv 53<br />

tierp 54<br />

sotenäs 55<br />

ljusdal 56<br />

säffle 60<br />

lindesberg 61<br />

örebro 62<br />

Boden 63<br />

kumla 66<br />

Åstorp 68<br />

gislaved 70<br />

Bollnäs 70<br />

alvesta 73<br />

karlstad 74<br />

mora 74<br />

högsby 80<br />

ulricehamn 80<br />

Ronneby 86<br />

tingsryd 86<br />

älmhult 88<br />

svedala 90<br />

färgelanda 90<br />

luleå 91<br />

östersund 92<br />

gotland 93<br />

Båstad 94<br />

katrineholm 97<br />

Växjö 99<br />

heby 99<br />

jokkmokk 103<br />

falun 104<br />

oxelösund 105<br />

gällivare 105<br />

laxå 105<br />

älvkarleby 110<br />

ludvika 115<br />

Borlänge 119<br />

norberg 121<br />

Ovägt medel 76<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 21


22<br />

kapitel 3. jämförelser mellan kommuner<br />

Tabellen visar att nettotimkostnaden varierar mellan<br />

23 kr och 121 kr. Inget tydligt samband mellan<br />

storlek på kommun och timkostnad framgår.<br />

En vanlig orsak till höga kostnader är övertalighet<br />

i organisationen. När en brukare avlider eller avsäger<br />

sig insatsen från en specifik assistans, leder detta<br />

ofta till övertalighet eftersom det på kort sikt kan<br />

vara svårt att omplacera assistenten till andra arbetsuppgifter.<br />

Förmågan att planera i framför allt större<br />

och medelstora kommuner (som har fler brukare) är<br />

en viktig faktor för en produktiv verksamhet särskilt<br />

som flera brukare har behov av dubbelbemanning.<br />

Likaså kompliceras planeringen av att andelen äldre<br />

brukare med personlig assistans ökar och därmed ökar<br />

också behovet av HSL-insatser i kommunal regi.<br />

Produktiviteten påverkas också av en stor administration.<br />

För att uppfylla Försäkringskassans<br />

strikta krav på redovisning av timmar och underlag<br />

krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik,<br />

vilket kräver administrativ personal. Det finns ofta<br />

särskilda akutrekryterare anställda för att hantera<br />

korttidsrekryteringar. Hur många enhetschefer det<br />

finns i förhållande till assistanser skiljer sig också åt<br />

mellan kommunerna.<br />

<strong>Kostnad</strong> per dag med beslut, daglig verksamhet<br />

LSS, egen regi<br />

Antal dagar med beslut överensstämmer inte alltid<br />

med utnyttjade dagar, oftast är de utnyttjade dagarna<br />

färre, men analyser av kommuner som har statistik<br />

för utnyttjade dagar visar att det finns ett starkt<br />

samband mellan beslutade dagar och utnyttjade dagar.<br />

Ett utvecklingsarbete pågår i kommunerna för<br />

att ta fram utnyttjade dagar.<br />

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån<br />

kostnaden per dag.<br />

1. Dagskostnad under 360 kr/dag<br />

2. Dagskostnad 361-460 kr/dag<br />

3. Dagskostnad över 460 kr/dag<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

bild 16: <strong>Kostnad</strong> per dag med beslut, daglig verksamhet LSS, egen regi<br />

Kommun <strong>Kostnad</strong> per dag<br />

övertorneå 143<br />

älvsbyn 171<br />

lindesberg 231<br />

Boden 259<br />

skara 267<br />

Bollnäs 318<br />

säffle 388<br />

Borlänge 332<br />

grästorp 336<br />

falun 340<br />

örebro 348<br />

Varberg 358<br />

Båstad 359<br />

mora 360<br />

Vansbro 364<br />

svedala 375<br />

eslöv 378<br />

katrineholm 378<br />

östersund 382<br />

oxelösund 382<br />

säffle 388<br />

ängelholm 388<br />

tingsryd 403<br />

heby 408<br />

högsby 409<br />

Borås 416<br />

älmhult 420<br />

gagnef 421<br />

askersund 422<br />

älvkarleby 423<br />

jokkmokk 424<br />

laxå 428<br />

Ronneby 431<br />

ludvika 433<br />

karlstad 433<br />

gislaved 433<br />

tierp 436<br />

gotland 441<br />

ulricehamn 448<br />

norberg 452<br />

alvesta 485<br />

luleå 505<br />

ljusdal 508<br />

kumla 509<br />

enköping 516<br />

Växjö 543<br />

sotenäs 598<br />

färgelanda 678<br />

tanum 683<br />

gällivare 884<br />

Ovägt medel 425


Tabellen visar att kostnaden per dag med beslut varierar<br />

mellan 143 och 884 kr. I tabellen framträder<br />

inget tydligt samband mellan kommunstorlek och<br />

kostnad.<br />

Det finns flera orsaker till kostnadsskillnader<br />

mellan kommunerna. Den främsta är gruppstorlek i<br />

förhållande till personaltäthet. <strong>Kostnad</strong>en påverkas<br />

också i hög utsträckning av olika inriktningar (t.ex.<br />

för personer med autism) och om det finns olika delinsatser<br />

inom den dagliga verksamheten (t.ex. utegrupper<br />

med särskilda handledare). Behovet av specialanpassade<br />

lösningar och inriktningar förväntas<br />

öka de närmaste åren, då det kommer in unga personer<br />

med nya behov och krav. Därmed är det troligt<br />

att fler kommuner kommer att få en högre kostnad<br />

för att möta dessa behov.<br />

<strong>Kostnad</strong>sskillnader förklaras även av boendenas<br />

brukarmix. En del kommuner har en hög andel<br />

personer med daglig verksamhet och praktikplats<br />

vilket medför att enhetskostnaden blir lägre. Andra<br />

har verksamhet där brukarna har SoL-beslut (och<br />

således inte kommer med i indikatorn). Hur LSS<br />

och SoL beslut hanteras varierar mellan olika kommuner.<br />

Även andelen daglig verksamhet i egen regi (t.ex.<br />

upphandlad verksamhet för brukare med specifika<br />

behov), andelen extern försäljning, samarbete med<br />

gruppbostäder (hur bemanningen är upplagd),<br />

kostnaden för lokaler och nivåerna på den habiliteringsersättning<br />

som ges påverkar produktiviteten.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 23


kapitel 4. lokala observationer<br />

24 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Lokala observationer<br />

Brukarmix och insatsmix<br />

Beläggning och antal platser inom särskilt boende<br />

Om beläggningen är låg inom kommunens särskilda<br />

boenden är det viktigt att analysera varför. Den vanligaste<br />

orsaken är att kommunen saknar väl fungerande<br />

rutin för omsättning av platser på boendena.<br />

Regler och avtal med brukaren påverkar omsättningen.<br />

Vissa kommuner måste exempelvis hålla<br />

en plats öppen månaden ut när någon flyttat eller<br />

avlidit eftersom avtalet måste löpa ut innan en ny<br />

brukare kan flytta in. En annan orsak kan vara hög<br />

omsättning under året. Detta kan vara svårt att påverka<br />

samtidigt som det kan fördyra enhetskostnaden.<br />

I en kommun kunde tydliga skillnader ses mellan<br />

äldre- och demensboendena. Omsättningen var<br />

betydligt högre på äldreboendena och beläggningen<br />

var också lägre.<br />

4<br />

KAPITEL<br />

I detta avsnitt redovisas några observationer från kommunernas arbete med <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong><br />

<strong>Brukare</strong> som kan inspirera till förbättringsarbete. Grundläggande åtgärder såsom gott ledarskap,<br />

bra arbetssätt m.m. redovisas inte specifikt. Här lyfts i stället områden fram där<br />

kommunerna har lagt större fokus under året. Analyserna och åtgärderna är indelade i<br />

fyra olika avsnitt - brukarmix och insatsmix, produktivitet, konsumtion och prognoser<br />

samt resultat och kvalitet.<br />

Balans mellan ordinärt- och särskilt boende<br />

Att hitta den optimala balansen mellan ordinärtoch<br />

särskilt boende är en utmaning för kommunerna.<br />

En kommun med stor andel platser inom särskilt<br />

boende har möjlighet att ge brukarna insatser med<br />

särskilt boende tidigt. Detta kan dock bli ett dyrt och<br />

ineffektivt arbetssätt. Motsvarande kan gälla om det<br />

finns ett lågt utbud av särskilt boende. Biståndsbeslutet<br />

ska grunda sig på brukarens behov och inte på<br />

vilka resurser som finns tillgängliga.<br />

Inom KPB har kommunerna stöd i sin analys genom<br />

redovisningen av andelen ytterfall inom ordinärt-<br />

och särskilt boende. KPB möjliggör även en<br />

djupare analys av vilka beslut och insatser en brukare<br />

beviljats innan flytt till ett särskilt boende. Var<br />

detta det bästa beslutet oberoende av utbud? I en<br />

del kommuner har analyser visat att för de brukare<br />

som flyttar in på särskilt boende ökar de i genomsnitt<br />

med över 100 000 kr. I andra kommuner sker ökningen<br />

gradvis. Detta är ett tecken på att det inte bara är<br />

behovet som styr utan även nivån på utbudet.


Korttidsvård<br />

Antalet platser inom särskilt boende för korttidsvård<br />

och renodlad korttidsvårdsboende varierar<br />

stort mellan olika kommuner. Ofta handlar det om<br />

hur det sett ut i kommunen tidigare. Det händer att<br />

kommunen har svårt att belägga sina korttidsplatser.<br />

När man minskat dessa i antal och istället ökat<br />

de insprängda korttidsplatserna inom särskilt boende<br />

har det i vissa kommuner medfört en bättre<br />

flexibilitet och en lägre dygnskostnad för korttidsboende.<br />

Det är också viktigt att analysera hur stor andel<br />

korttidsvård som kommunen behöver. Korttidsvårdens<br />

främsta uppgift är att effektivisera vårdkedjan<br />

från sjukhus till insatser utförda i brukarens hem.<br />

Integrerad verksamhet<br />

Traditionellt sett har omsorgen om äldre respektive<br />

personer med funktionsnedsättning rört sig<br />

inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en<br />

utveckling mot ökad andel integrerad verksamhet<br />

oberoende av verksamhetsområden. Därigenom utnyttjas<br />

personalen mer produktivt. Integrering kan<br />

gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstpersonalen<br />

utför insatser på natten till brukare med behov<br />

av personlig assistans, att den är ansvariga för<br />

vissa ärenden och samarbete mellan servicehusen<br />

(boende utan heldygnsomsorg) och hemtjänsten.<br />

<strong>Per</strong>sonalen utgår från boendet och jobbar även i<br />

hemtjänsten.<br />

Produktivitet<br />

Resultatenheter<br />

Det ekonomiska ansvaret inom socialtjänsten är<br />

ofta centraliserat. För att öka medvetenheten och<br />

det ekonomiska ansvarstagandet har en del kommuner<br />

bildat resultatenheter vilket har givit konkreta<br />

resultat på kort sikt. Ofta är det svårt för personalen<br />

att känna engagemang för verksamhetens ekonomiska<br />

resultat. Med hjälp av resultatenheterna känner<br />

sig enhetscheferna mer delaktiga vilket leder till<br />

ökad kostnadsmedvetenhet. Organisationen börjar<br />

ifrågasätta verksamheten och agerar för bättre lösningar.<br />

Organisation av hemtjänsten<br />

Flera kommuner har genomfört en översyn av den<br />

geografisk indelningen av hemtjänsten. Var utgår<br />

personalgrupperna från geografiskt? Hur kan restiden<br />

minskas? Även gruppstorleken analyseras. Är<br />

grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas<br />

behov? Tendensen är färre grupper inom större<br />

områden för att öka planeringsflexibiliteten. Detta<br />

kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuiteten<br />

för brukaren.<br />

Planeringssamordnare<br />

Kommuner planerar och organiserar till exempel<br />

hemtjänst och personlig assistans på olika sätt. I<br />

vissa kommuner finns specifika samordnare i grupperna<br />

vars främsta uppgift är att synkronisera planeringen<br />

för rutter m.m. Då kan enhetschefer och<br />

övrig personal lägga mindre tid på administration<br />

och planering. Andra kommuner har centraliserat<br />

samordningen och de olika samordnarna sitter tillsammans<br />

och arbetar för en effektiv planering över<br />

flera olika verksamhetsområden.<br />

Bemanningsenhet<br />

Vid ökat fokus på planering och produktivitet kommer<br />

ofta behovet av pooler och bemanningsenheter<br />

upp. Detta blir särskilt viktigt när den offentliga<br />

verksamheten som bedrivs i egen regi konkurrensutsätts.<br />

En åtgärd för att öka möjligheten att påverka<br />

kostnadsnivån har varit att skapa centrala bemanningsenheter<br />

så att den enskilda enheten lättare<br />

kan styra sina direkta kostnader. Om en brukare<br />

väljer en annan utförare, ska den enskilda enheten<br />

inte bära kostnaderna för övertaligheten utan den<br />

hanteras centralt. Detta möjliggör också en effektivare<br />

planering på förvaltningsnivå för att hantera<br />

svängningar över flera olika verksamhetsområden.<br />

Rätt till heltid och bemanning<br />

I flertalet kommuner har det beslutats om rätt till<br />

heltid vilket betyder att kommunen kan få högre<br />

personalkostnader om inte bemanning och behov<br />

synkroniseras. Detta märks främst inom hemtjänsten<br />

och inom LSS, där det ofta är små enheter och<br />

speciella inriktningar inom daglig verksamhet.<br />

Resultaten från KPB har satt enheter och personalkostnader<br />

i fokus, så att kommunen har kunnat<br />

identifiera vad som är kostnadsdrivande och initiera<br />

åtgärder för att anpassa bemanningen till behoven.<br />

KPB och LOV<br />

En stor del av landets kommuner har infört eller planerar<br />

att införa LOV. Viktigt är då att beräkna vilken<br />

ersättning de olika utförarna ska få per timme och<br />

vilken enhet som ska användas (beviljad, utförd). Det<br />

är viktigt att kommunen har god kontroll på vad den<br />

aktuella självkostnaden är. KPB är en kvalitetssäkrad<br />

metod för att göra en sådan beräkning, eftersom<br />

hänsyn tas till utfall, detaljerade fördelningar samt<br />

validering och korrigering av verksamhetsstatistik.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 25


26<br />

kapitel 4. lokala observationer<br />

Vårdtyngd och resursfördelning inom boende för<br />

vuxna med särskild service, LSS<br />

Skillnaden i kostnad per dygn mellan olika gruppbostäder<br />

inom LSS kan vara stor. Det finns olika<br />

resursfördelningsprinciper som grund för beräkningen<br />

av brukarnas behov. En del behov kan medföra<br />

att bostaden behöver vaken nattpersonal liksom<br />

personal under dagen om brukarna inte deltar<br />

i daglig verksamhet. För att kontrollera om brukarnas<br />

behov överrensstämmer med resurstilldelningen<br />

har vissa kommuner gjort vårdtyngdsmätningar<br />

på sina enheter. Ett exempel på en sådan<br />

mätning är IBD 9 . IBD-talet nedan visar hur många<br />

årsarbetare en brukare har behov av, och resurstilldelningen<br />

mäts i kostnad per dygn. När de båda variablerna<br />

sammanställs kan det göras analyser av<br />

om kostnaden per dygn följer IBD-snittet. Vad gör<br />

t.ex. enhet 8 som klarar en hög vårdtyngd med låga<br />

kostnader, och varför ligger enhet 4 och 5 högt i<br />

kostnad i förhållande till sin lägre vårdtyngd? Med<br />

denna analys har bemanningen kunnat anpassas<br />

efter behoven.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

bild 17: Exempel på analys av kostnad per dygn och IBD-snitt<br />

<strong>Kostnad</strong> per dygn<br />

3000<br />

2500<br />

2000<br />

1500<br />

1000<br />

500<br />

Boende 1<br />

0<br />

0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5<br />

IBD-Snitt<br />

Boende 8<br />

Boende 5<br />

Medel<br />

Boende 4<br />

Boende 2<br />

Boende 7<br />

Boende 6<br />

Boende 3<br />

En liknande analys har även gjorts på särskilda<br />

boenden inom äldreomsorgen. Här är det särskilt<br />

viktigt att kommunerna i sitt vårdtyngdssystem tar<br />

hänsyn till demensfaktorn vilken påverkar behovet<br />

av personal.<br />

9 Individuell behovsbedömning, används för att mäta vårdtyngden för<br />

vuxna i LSS-boenden och daglig verksamhet.<br />

Resursfördelning och uppföljning av hälso- och<br />

sjukvården<br />

De flesta kommuner har ingen statistik på hur stor<br />

volym av insatser som den legitimerade personalen<br />

utför. Visserligen dokumenteras insatserna i<br />

en journal, men det går inte att få fram hur ofta den<br />

anställde besöker en viss brukare eller hur länge de<br />

har utfört en speciell insats. Flera kommuner har<br />

påbörjat registrera insatser och schablontider även<br />

för hälso- och sjukvård som utförs antingen av den<br />

legitimerade personalen eller av annan personal på<br />

delegation. Denna registrering leder till att det kan<br />

ställas krav på hur personaltiden används och hur<br />

resursfördelningen bör ske även inom denna verksamhet.<br />

Planering och bemanning inom korttidsvistelse,<br />

LSS<br />

Inom korttidsvistelse har kommunerna börjat mäta<br />

antalet utnyttjade dygn. Flera analyser har visat att<br />

dygnskostnaden är väldigt hög. Det kan bero på att<br />

kommunen bedriver verksamhet på flera olika ställen<br />

vilket försvårar bemanningen eller att besluten<br />

är utformade så att kommunen måste planera för full<br />

bemanning trots att det kanske inte alltid behövs i<br />

praktiken. Vissa kommuner har därför centraliserat<br />

och förändrat besluten inom detta område.<br />

Förbättrad registervård<br />

Det som uppmärksammas förbättras heter det och<br />

det gäller även användning och granskning av individstatistik.<br />

Samtliga kommuner har genomfört<br />

förbättringar i registervården. I kommunens verksamhetssystem<br />

saknas ibland beslut, icke aktuella<br />

beslut ligger kvar alternativt finns parallella beslut.<br />

KPB har satt fokus på var i systemet bristerna finns<br />

och pekat på vilka åtgärder som bör göras. Det leder<br />

till ökad rättsäkerhet för brukare och bättre beslutsunderlag.<br />

Jämförelser och samarbete med kommuner i<br />

regionen<br />

De flesta kommuner har ett regionalt samarbete<br />

med närliggande kommuner. Vid de jämförelser<br />

som gjorts på regional nivå har det ofta kommit<br />

fram bra idéer, och det har i sin tur lett fram till förslag<br />

på åtgärder och samarbetsformer. Det är lättare<br />

att lära av varandra om kommunen på förhand vet<br />

mycket om grannkommunens förutsättningar.


Konsumtion och prognoser<br />

Behov och bistånd<br />

Flera kommuner har eller planerar att införa möjlighet<br />

att följa upp och/eller debitera utförd tid inom<br />

hemtjänsten. Valfrihet enligt LOV förutsätter bland<br />

annat en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem.<br />

Det saknas i regel en tydlig koppling<br />

mellan de biståndsbedömda insatserna och verksamhetens<br />

budget10 . För de kommuner som har en<br />

hög kostnad per hemtjänsttimme har mätningarna<br />

varit till hjälp för att identifiera var i organisationen<br />

kostnaderna finns. Detta har i flera fall medfört att<br />

besluten har reviderats och så även schablontiderna<br />

i hemtjänsten. Det har skett en utveckling mot att<br />

beslutad tid och utförd tid harmoniseras, vilket i sin<br />

tur medfört att verksamheten har effektiviserats.<br />

Prognos av behov för särskilt boende och hemtjänst<br />

Alla kommuner behöver planera för att möta framtida<br />

behov. Den insats som kräver längst framförhållning<br />

är särskilt boende eftersom det tar tid att<br />

planera och bygga. Frågan om hur många boendeplatser<br />

en kommun behöver dels i dagsläget, dels på<br />

längre sikt är strategisk och behöver övervägas noggrant.<br />

Eftersom materialet i KPB är nedbrutet per<br />

åldersgrupp (t.ex. 80–84 år) och insatsområde (t.ex.<br />

hemtjänst) kan konsumtionsindex och i kombination<br />

med en befolkningsprognos simulera fram en<br />

prognos. Prognoserna har i flera kommuner medfört<br />

ny kunskap och därmed ökad träffsäkerhet i<br />

planeringen, vilket på sikt kan spara stora resurser.<br />

Planerings- och kategoriseringsmodell för omsorg<br />

om personer med funktionsnedsättning<br />

Behovet av insatser för omsorg om personer med<br />

funktionsnedsättning (både LSS- och SoL-insatser)<br />

är svårt att förutse. Behoven styrs av flera olika sammanhängande<br />

faktorer såsom befolkningsutveckling,<br />

in- och utflyttning, utbud av insatser, andel<br />

insatser som sker enligt SoL eller LSS, politiska ambitioner<br />

och satsningar.<br />

Traditionellt har därför planeringen av insatser<br />

för personer med funktionsnedsättning utformats<br />

utifrån vilka insatser som hittills har behövts. Utifrån<br />

detta har en plan tagits fram. Metoden fungerar<br />

bra på kort sikt eftersom behovet av insatser hos<br />

olika brukargrupper är kända. Däremot är det mer<br />

problematiskt att uppskatta det långsiktiga behovet<br />

och behovet av olika kombinationer av insatser.<br />

En ny planeringsmodell har utformats i Örebro<br />

kommun med utgångspunkt i målgrupper eller<br />

10 Tid för vård och omsorg. Socialstyrelsen 2005<br />

brukarkategorier som har ett homogent behov av<br />

insatser. Modellen gör det enklare att ställa frågor<br />

om vilka gruppers behov som ökar eller minskar,<br />

vilken ambitionsnivå som eftersträvas för olika insatser<br />

och vilka målgrupper som kommunen bör<br />

fokusera på.<br />

Brukarna delas in i tjugoen olika kategorier som<br />

beskriver de olika målgrupperna efter deras olika<br />

behov. Bilden på följande sida visar hur kombinationen<br />

av resultat från <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> och kommunens<br />

befolkningsprognos kan indikera förändringar<br />

i brukarkategorierna. Det kan också relateras<br />

till behovet av antal insatser.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 27


28<br />

kapitel 4. lokala observationer<br />

bild 18: Exempel på prognos för omsorg om personer med<br />

funktionsnedsättning<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

kategori kategorinamn antal prognos<br />

2010<br />

prognos<br />

2011<br />

prognos<br />

2012<br />

prognos<br />

201 3<br />

prognos<br />

2014<br />

prognos<br />

2015<br />

1100 utvecklingsstörning, lätt vuxna 222 225 227 229 232 234 236<br />

1200<br />

utvecklingsstörning, måttlig vuxna utan autismspektrum<br />

113 114 116 117 118 119 120<br />

1210<br />

utvecklingsstörning, måttlig vuxna med autismspektrum<br />

82 83 84 85 86 86 87<br />

1300<br />

utvecklingsstörning, grav vuxna utan autismspektrum<br />

54 55 55 56 56 57 57<br />

1310 utvecklingsstörning, grav vuxna med autismspektrum 45 46 46 47 47 47 48<br />

1400<br />

Vuxna med högfungerande autism / aspergers<br />

syndrom / neuropsykiatri<br />

166 168 170 172 173 175 176<br />

1500 Vuxna med förvärvad hjärnskada 90 91 92 93 94 95 96<br />

1600 sammansatt problematik 24 24 25 25 25 25 25<br />

1700 Vuxna med rörelsehinder (ej kognitiva) 174 176 178 180 182 183 185<br />

2100 utvecklingsstörning, lätt barn 51 51 52 52 52 53 53<br />

2200<br />

utvecklingsstörning, måttlig barn utan autismspektrum<br />

50 50 51 51 51 52 52<br />

2210<br />

utvecklingsstörning, måttlig barn med autismspektrum<br />

67 67 68 68 69 69 70<br />

2300<br />

utvecklingsstörning, grav barn utan autismspektrum<br />

12 12 12 12 12 12 13<br />

2310 utvecklingsstörning, grav barn med autismspektrum 25 25 25 26 26 26 26<br />

2400<br />

Barn med högfungerande autism / aspergers syndrom/<br />

neuropsykiatri<br />

80 80 81 82 82 83 84<br />

2500 Barn med rörelsehinder 24 24 24 24 25 25 25<br />

3100 personer med lättare psykiskt funktionshinder 363 367 371 375 379 382 385<br />

3200 personer med måttlig psykiskt funktionshinder 88 89 90 91 92 93 93<br />

3300 personer med gravt psykiskt funktionshinder 52 53 53 54 54 55 55<br />

3400 personer med dubbeldiagnos 33 33 34 34 34 35 35<br />

4100 andra tillstånd 36 36 37 37 38 38 38<br />

Total 1851 1 871 1 891 1 909 1 926 1 943 1 960<br />

Resultat och kvalitet<br />

KPB och resultat<br />

Flertalet kommuner gör numera analyser på enhetsnivå<br />

där kostnaderna från KPB ställs mot resultatet<br />

från en brukarundersökning i kommunen. Genom<br />

detta har verksamheten fått ett enkelt instrument<br />

för att effektivisera och se över vilka områden som<br />

behöver utvecklas eller förbättras. Framför allt har<br />

medvetenheten om både kostnader och kvalitet<br />

ökat hos enheterna.<br />

Utmaningen framöver är att utveckla en standard<br />

för brukarundersökningar för alla verksamhetsområden,<br />

inte bara äldreomsorg. Flera lyckade försök<br />

för detta pågår ute i kommunerna. Genom Socialstyrelsens<br />

nationella brukarundersökning är det<br />

nu möjligt att bryta ner resultatet på enhetsnivå för<br />

äldreomsorgen.


kapitel 5. sammanfattande jämförelse<br />

30 <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Sammanfattande jämförelse<br />

5<br />

KAPITEL<br />

I detta avslutande kapitel sammanfattas de valda indikatorerna och ett totalindex för den<br />

enskilda kommunen beräknas. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av<br />

kommunens resultat.<br />

Materialet i KPB är omfattande men nio indikatorer<br />

har valts för utfallet 2009<br />

Brukarmixanalys<br />

› Andel ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Procentandel<br />

brukare inom ordinärt och särskilt boende<br />

med en årskostnad överstigande 600 000 kr<br />

Andel ytterfall över 1 000 000 kr, LSS – Procent-<br />

› andel brukare inom LSS med en årskostnad<br />

överstigande 1 000 000 kr<br />

Produktivitet<br />

› Hemtjänsttimme – <strong>Kostnad</strong> per hemtjänsttimme,<br />

egen regi (exklusive delegerad hemsjukvård,<br />

anhörigvård och boendestöd)<br />

› Särskilt boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn inom äldreboende,<br />

egen regi (exklusive boende för psykiskt<br />

funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg<br />

(servicehus) inklusive demensboende)<br />

LSS-boende – <strong>Kostnad</strong> per dygn, boende för<br />

› vuxna, gruppboende, egen regi<br />

<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS egen regi, nettotim-<br />

› kostnad<br />

Daglig verksamhet LSS, egen regi, kostnad per<br />

› dag med beslut<br />

Övriga kostnadsmått<br />

› Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för<br />

omsorg om äldre och personer med funktions-<br />

nedsättning<br />

<strong>Kostnad</strong> per invånare – <strong>Kostnad</strong> per invånare för<br />

› omsorg om äldre och personer med funktions-<br />

nedsättning


Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun<br />

får ett värde för utfallet i varje indikator. Totalindexet<br />

är ett genomsnitt av värdena för intervallen.<br />

Varje indikator delas in i tre olika nivåer<br />

1. God nivå<br />

2. Acceptabel nivå med utrymme för förbättring<br />

3. Nivå med utrymme för förbättring<br />

Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras,<br />

t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap.<br />

Tabellen nedan illustrerar nivåerna för de olika<br />

indikatorerna för 2009. Mer detaljerade beskrivningar<br />

finns i föregående avsnitt.<br />

bild 19: Indikatorer och nivåer<br />

% ytterfall hemtjänst/säbo % ytterfall, LSS Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende<br />

under 6% under 6% under 385 under 1500 under 1950<br />

6-9% 6-9% 385-440 1500-1640 1950-2350<br />

över 9% över 9% över 440 över 1640 över 2350<br />

<strong>Per</strong>sonlig assistans, LASS Daglig verksamhet Medelkostnad <strong>Kostnad</strong> per inv. Totalindex<br />

under 60 under 360 under 210000 under 12000 över 6,5<br />

60-80 360-460 210000-240000 12000-14000 3,8-6,5<br />

över 80 över 460 över 240000 över 14000 under 3,8<br />

För vissa kommuner saknas utfall för några av indikatorerna.<br />

Det beror bland annat på att bara äldreomsorgen<br />

är sammanställd, att data saknas eller<br />

att insatsen inte utförs. Kommunen har ändå fått ett<br />

totalindex vilket då bör tolkas med försiktighet.<br />

Samtliga kommuner har något eller några områden<br />

med utrymme för förbättring. Det finns även<br />

samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Om<br />

en kommun har en hög dygnskostnad för särskilt<br />

boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall<br />

inom ordinärt och särskilt boende är hög.<br />

Sammanställningen visar att det finns en stor<br />

variation mellan kommunerna både inom varje<br />

indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen<br />

ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan<br />

1,0 procent och 16,6 procent och medelkostnaden<br />

varierar från 159 683 till 366 166 kr. <strong>Kostnad</strong>en per<br />

invånare varierar från 8 328 till 20 390 kr.<br />

Hög medelkostnad per brukare i kombination<br />

med en låg kostnad per invånare kan visa att kommunen<br />

är restriktiv med insatser eller att behovet är<br />

litet. Samtidigt behöver det inte alls ha ett samband<br />

med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver<br />

inte påverkas av ett större eller mindre behov<br />

av insatser.<br />

Det är viktigt att inom varje område analysera variationen<br />

för att få perspektiv på den egna kommunen.<br />

Exempelvis påverkar åldersstrukturen kostnaden<br />

per invånare i hög grad. Vid en analys bör också<br />

variationen mellan de olika indikatorerna undersökas.<br />

Beror en hög andel ytterfall på en hög kostnad<br />

per hemtjänsttimme?<br />

Genom att studera andra kommuner kan en kommun<br />

få ett underlag för att värdera vilka områden<br />

som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete.<br />

Samtliga kommuner behöver arbeta<br />

vidare med en fördjupad analys av resultatet. Ett<br />

sätt är att studera de orsaker till variation som har<br />

presenterats i den här rapporten.<br />

På följande uppslag följer den sammanfattande<br />

tabellen av de deltagande kommunerna.<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 31


32<br />

kapitel 5. sammanfattande jämförelse<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Kommun % ytterfall, ord/<br />

säbo<br />

andel i procent<br />

BruKArMix PrODuKTiviTeT<br />

% ytterfall, LSS<br />

andel i procent<br />

Hemtjänst<br />

per timme<br />

Särskilt<br />

boende<br />

per dygn<br />

LSS-boende<br />

per dygn<br />

<strong>Per</strong>sonlig assistans,<br />

LASS egen<br />

regi<br />

per timme<br />

Daglig verksamhet,<br />

LSS<br />

per dag<br />

alvesta 3,1% 14,9% 490 1 325 saknas 73 485<br />

askersund 3,1% 16,2% 452 1 601 2 362 52 422<br />

Boden 6,8% 8,5% 376 1 563 2 234 63 259<br />

Bollnäs 12,6% 4,8% 330 1 660 1 778 70 318<br />

Borlänge 10,1% 12,2% 398 1 627 2 219 119 332<br />

Borås 4,8% 14,2% 468 1 632 2 447 saknas 416<br />

Båstad 7,0% 5,3% 442 1 704 3 572 94 359<br />

enköping 3,4% 11,9% 459 1 567 2 581 53 516<br />

eslöv 4,6% 4,1% 449 1 297 1 955 53 378<br />

falun 11,9% 15,0% 414 1 816 3 132 104 340<br />

färgelanda 12,4% 12,4% 476 1 618 2 114 90 678<br />

gagnef 13,9% 3,9% 508 1 806 2 022 47 421<br />

gislaved 12,9% 0,0% 425 1 694 saknas 70 433<br />

gotland 8,1% 6,2% 338 1 678 2 236 93 441<br />

grästorp 1,0% 1,8% 470 1 460 2 070 42 336<br />

gällivare 11,0% 21,0% 443 1 512 2 699 105 884<br />

gävle 2,4% 7,2% 333 1 606 2 649 saknas saknas<br />

heby 16,6% 11,4% 482 1 788 2 758 99 408<br />

högsby 10,1% 25,0% 406 1 612 2 532 80 409<br />

jokkmokk 1,0% 0,0% 511 1 628 2 168 103 424<br />

karlstad 4,0% 10,9% 437 1 534 2 530 74 433<br />

katrineholm 13,3% 11,0% 468 1 781 2 374 97 378<br />

kumla 3,7% 4,6% 558 1 425 1 838 66 509<br />

kungsbacka 7,0% saknas 427 1 742 saknas saknas saknas<br />

laxå 9,0% 6,1% 430 1 635 2 099 105 428<br />

lindesberg 2,9% 3,9% 524 1 368 1 832 61 231<br />

ljusdal 2,5% 15,8% 438 1 443 2 445 56 508<br />

ludvika 9,7% 8,0% 410 1 716 2 473 115 433<br />

luleå 7,0% 11,0% 336 1 577 2 249 91 505<br />

mora 6,0% 3,6% 550 1 606 2 058 74 360<br />

norberg 4,3% 12,8% 307 1 466 3 113 121 452<br />

oxelösund 5,8% 2,6% 431 1 516 1 759 105 382<br />

Ronneby 6,0% 16,0% 411 1 398 2 549 86 431<br />

skara 5,5% 5,0% 444 1 455 2 202 saknas 267<br />

sotenäs 11,9% 11,4% 490 1 652 2 101 55 598<br />

svedala 15,0% 8,8% 416 2 005 2 107 90 375<br />

säffle 6,5% 12,9% 529 1 432 2 178 60 388<br />

tanum 11,7% 17,1% 423 1 617 1 933 52 683<br />

tierp 3,3% 7,5% 482 1 490 2 372 54 436<br />

tingsryd 1,1% 1,0% saknas 1 262 2 179 86 403<br />

ulricehamn 3,0% 3,7% 439 1 424 2 004 80 448<br />

Vansbro 10,5% 12,5% 515 1 470 saknas 50 364<br />

Varberg 2,8% 0,7% 405 1 422 1 694 23 358<br />

Växjö 8,0% 20,4% 319 1 515 2 310 99 543<br />

Åstorp 6,2% 2,9% 581 1 455 1 888 68 saknas<br />

älmhult 4,7% 6,2% 429 1 467 2 558 88 420<br />

älvkarleby 14,1% 13,3% 412 1 923 2 665 110 423<br />

älvsbyn 10,0% 0,2% 380 1 681 saknas 49 171<br />

ängelholm 7,0% 6,3% 455 1 490 2 145 39 388<br />

örebro 7,8% 11,0% 504 1 711 2 269 62 348<br />

östersund 2,7% 0,7% 316 1 347 1 861 92 382<br />

övertorneå 10,7% 0,0% 488 1 791 saknas 32 143<br />

Ovägt medel 7,3% 8,7% 440 1 577 2 289 76 417


ÖvrigA KOSTnADSMåTT TOTALinDex<br />

Medelkostnad ej<br />

viktat<br />

per brukare<br />

<strong>Kostnad</strong><br />

per invånare<br />

Totalindex<br />

poäng<br />

231 874 12 844 4,4<br />

245 615 15 249 3,3<br />

249 925 17 180 5,0<br />

231 395 15 444 5,6<br />

230 306 13 143 3,9<br />

233 068 12 964 3,9<br />

195 675 12 575 4,4<br />

267 726 12 543 3,3<br />

248 633 11 585 6,7<br />

247 676 13 739 2,2<br />

218 788 13 112 2,2<br />

257 575 14 681 3,3<br />

218 370 12 723 4,4<br />

222 464 13 708 4,4<br />

235 580 13 555 7,2<br />

336 166 17 994 0,6<br />

207 532 10 943 7,1<br />

228 920 13 044 1,7<br />

239 923 18 383 2,8<br />

255 000 16 837 3,9<br />

210 465 11 537 5,0<br />

279 743 16 489 0,6<br />

184 488 11 609 7,2<br />

saknas saknas 2,5<br />

249 823 15 803 3,3<br />

222 516 13 740 7,2<br />

222 990 16 645 4,4<br />

225 669 16 751 2,2<br />

279 882 13 519 3,3<br />

242 968 15 136 5,0<br />

222 675 13 912 5,0<br />

211 163 12 564 5,0<br />

216 158 13 571 4,4<br />

192 962 11 700 8,1<br />

215 233 17 385 2,2<br />

225 130 8 328 3,9<br />

230 494 15 350 5,0<br />

241 168 14 585 3,3<br />

227 401 12 162 5,6<br />

203 821 16 526 6,3<br />

216 749 13 375 5,6<br />

250 136 18 225 3,1<br />

159 683 11 073 9,4<br />

266 330 12 663 3,3<br />

181 216 8 426 7,5<br />

215 479 12 386 5,0<br />

228 624 12 228 2,2<br />

232 801 17 570 5,6<br />

203 150 12 475 6,1<br />

247 046 13 203 3,3<br />

226 822 15 177 6,7<br />

253 978 20 390 3,8<br />

231 156 14 054 4,5<br />

god nivå<br />

Acceptabel nivå med utrymme för förbättring<br />

nivå med utrymme för förbättring<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> 33


<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong><br />

Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre<br />

och personer med funktionsnedsättning<br />

<strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong> (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader<br />

för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.<br />

Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård<br />

och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för<br />

uppföljning ur olika perspektiv.<br />

Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner<br />

som använder <strong>Kostnad</strong> <strong>Per</strong> <strong>Brukare</strong>. Syftet är också att visa exempel som kan<br />

vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete<br />

och resursfördelning i den egna kommunen.<br />

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.<br />

Post: 118 82 Stockholm<br />

Besök: Hornsgatan 20<br />

Telefon: 08-452 70 00<br />

www.skl.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!