Årsredovisning 2005.indd - Ovanåkers kommun

ovanaker.se

Årsredovisning 2005.indd - Ovanåkers kommun

ÅRSREDOVISNING 2005

OVANÅKERS KOMMUN


2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning 1

Förord Kommunstyrelsens ordförande 2

Ovanåkers kommun organisation 3

KOMMUNEN

Omvärldsanalys 4

Ekonomisk analys 7

Resultaträkning 11

Noter resultaträkning 12

Balansräkning 13

Noter balansräkning 14

Kassaflödesanalys 17

Not kassaflödesanalys 18

Politiska organ 19

Kommunstyrelsen 20

Miljö- och byggnämnden 22

Tekniska nämnden 24

Kultur- och fritidsnämnden 26

Barn- och utbildningsnämnden 28

Socialnämnden 30

Personalredovisning 32

Driftredovisning 34

Investeringsredovisning 35

Ekonomiska nyckeltal 35

KONCERNEN

Bolagen 36

Resultaträkning koncernen 37

Balansräkning koncernen 38

Kassaflödesanalys koncernen 39

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Redovisningsprinciper 40

Ord och begrepp 41

Revisionsberättelse 42

Om årsredovisningen

Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets

verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och

dess bolag. Syfte är att ge en informativ redovisning till

kommunfullmäktige och kommunens invånare.

Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat

intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer

information om kommunens verksamhet hittar du på vår

webbplats, www.ovanaker.se

Årsredovisning 2005 antogs av kommunfullmäktige

2006-04-24, § 27.

Omslagsfoto: Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto

3

4

5

6

9

13

14

15

16

19

20

21

22

24

26

28

30

32

34

36

37

37

38

39

40

41

42

43

44

BILD: karta över Hälsingland

SNABBFAKTA

Kommun: Ovanåkers kommun

Antal invånare: 11 873 personer (2005-12-31)

Huvudorter: Edsbyn och Alfta

Landskap: Hälsingland

Län: Gävleborg

Mandat i kommunfullmäktige

Partier Antal mandat vid valet

1998 2002

Män Kvinnor Män Kvinnor

M 2 1 3 0

C 4 7 7 7

Fpl 2 0 2 1

Kd 3 2 3 2

Mp 0 2 0 2

S 7 8 6 6

V 2 1 2 0

Övriga 0 0 0 0

Summa 20 21 23 18

Källa: SCB


INLEDNING

Mitt i Sverige med lika långt till Stockholm som till

fjällen ligger Ovanåkers kommun. Hela landskapet

Hälsingland präglas av en vidunderlig natur, vackra

hälsingegårdar, härliga badvikar och ett av Sveriges

bästa kanotvatten.

Ovanåkers kommun ligger i södra Hälsingland och

gränsar till Bollnäs, Ljusdal, Falun och Rättviks

kommuner. Edsbyn och Alfta är kommunens största

tätorter. Antalet invånare är 11 873 personer och

kommunens yta är 2 029 km 2 , varav 1 882 km 2 är

land och 147 km 2 är vatten.

Ovanåkers kommun är en landsbygdskommun med

en stadigt ökande inflyttning trots negativ

befolkningsutveckling. Kommunen präglas av de

traditionella industrierna inom tillverkning och

träförädling samt en stor entreprenörsanda vilket

gör att många vänder hemåt efter flera år på annan

ort.

Huspriserna i Ovanåkers kommun ligger

fortfarande på en attraktiv nivå vilket gör det

möjligt för många att äga sin bostad.

Vill Du avnjuta hembakat Ovanåkersbröd, besöka

Migranternas hus, se vackra hälsingegårdar, paddla

kanot eller fiska, spela golf eller se elitseriebandy i

inomhushall? Ja, då har du kommit rätt, oavsett om

du är turist eller invånare. Ovanåkers kommun

erbjuder allt detta och mycket mer.

Apropå inomhushall för bandy, Edsbyn Arena är

Sveriges första inomhushall för bandy. Men arenan

används inte endast för bandy, det är även

aktiviteter sommartid. Sommaren 2005 uppträdde

exempelvis Pistvakt och kyrkorna hade stor

konferens i form av Kom & Se-festivalen. Mängden

besökare till arenan har stärkt den lokala

besöksnäringen genom fler gästnätter och större

omlopp av varor och tjänster. Den första november

2001 bildades Edsbyn Arena AB. Drygt fyra år

senare kan resultatet skådas på gamla idrottsplatsen

ÖN. Fyra år som har präglats av framtidstro,

optimism, idérikedom och handlingskraft. Dessa

egenskaper är något som hela Ovanåkers kommun

står för. Därför är Edsbyn Arena tema och en röd

tråd i valet av layout till denna årsredovisning.

BILD: Sverige karta

3


4

FÖRORD KOMMUNSTYRELSENS

ORDFÖRANDE

Vi kan med glädje se tillbaka på det år som gått

med tillförsikt inför framtiden, när vi nu presenterar

årsredovisningen för år 2005 för Ovanåkers

kommun. Kommunen klarade balanskravet även

under 2005. Kommunens ekonomi förbättrades

dessutom jämfört med 2004. Detta gäller bl a årets

resultat, soliditet och skuldsättningsgrad.

Vårt näringsliv med våra framgångsrika företagare

har en avgörande betydelse för vår kommuns

utveckling. Företagen går generellt mycket bra.

Flera företag har under året såväl expanderat som

byggt nya lokaler. När våra företag går bra ger det

också våra medborgare både arbete och köpkraft.

Sammantaget ökar kommunens attraktionskraft.

Arbetslösheten låg även under 2005 på en låg nivå i

jämförelse med länet i stort.

Ungdomsarbetslösheten i Gävleborg är dock på en

bekymrande hög nivå.

Ovanåkers kommun har under år 2005 utsetts till

”Årets företagarkommun i Gävleborg” av

organisationen ”Företagarna” och UC/Affärs- och

kreditupplysningsföretaget. Rankingen för hela

landet är en imponerande 18:e plats. Årets

företagarkommun mäter antal företag, omsättning,

resultat och kreditvärdighet. Jag är mycket glad

över att vi har många både lönsamma och

kreditvärdiga företag inom kommunen. I Svenskt

Näringslivs attitydundersökning av

”företagsklimatet” har Ovanåker även för år 2005

en tätposition i länet.

Under 2005 beslutades om ett ”näringslivspolitiskt

handlingsprogram” där bl a en strategi är att

Ovanåkers kommun skall arbeta för att vara en

mycket serviceorienterad organisation för

medborgare och företagare. För att kunna mäta

företagsklimatet skall vi fortsättningsvis i

kommunen använda oss av Svenskt Näringslivs

”attitydundersökning” för att göra jämförelser över

åren. Vår ambition är att vi årligen skall kunna

förbättra företagsklimatet.

Under året har bostadsmarknaden i kommunen

radikalt förändrats. Från att vi har haft ”tomma

lägenheter” som utgjort ett problem har vi nu en

helt annan situation. Antalet ”lediga lägenheter”

som nu finns att erbjuda är inte tillräckligt. Det

finns idag en efterfrågan på både lägenheter och

enfamiljshus i ”attraktiva lägen” både i tätorter och

på landsbygden. Efterfrågan på barnomsorg har

också ökat väsentligt vilket gjorde att kommunen

satsade extra resurser under året för att klara detta.

Planering pågår för att både kunna bygga nya

bostäder centralt och att få fram byggbara tomter i

byarna.

De idrottsliga framgångarna fortsatte under 2005.

Mest framgångsrika var Alfta Ösa orienteringsklubb

med flera individuella VM och SM guld.

Edsbyns IF bandy har fortsatt att skördat

framgångar och kunde genom SM GULD 2004,

2005 och 2006 ta tredje raka guldet vilket är

mycket imponerande. Vi har all anledning att känna

glädje och stolthet över de förnämliga prestationer

som alla våra idrottare gör och som betyder mycket

för både kommunen, näringslivet och oss

medborgare.

Förvaltningarna och kommunens bolag har under år

2005 genomfört en bra verksamhet. För femte året

belönas särskilt berömvärda insatser från

kommunens personal genom att kommunstyrelsen

fördelar 100 000 kronor bland ett antal

personalgrupper.

Förändringsarbetet inom äldreomsorgen i projekt

Ovanåkers äldrecenter” har bedrivets på ett

mycket positivt sätt. Detta har i sin tur också

resulterat i ett positivt ekonomiskt resultat för

socialförvaltningens omvårdnadsenhet.

Jag vill tacka all personal inom kommunen och de

kommunägda bolagen för ett mycket bra arbete som

Ni utfört under året. Vårt engagemang som

medborgare ger en stark framtidstro!

Björn Mårtensson

Kommunstyrelsens ordförande / kommunalråd

BILD: Porträtt av Björn Mårtensson

Foto: Ulrica Persson

BILDTEXT: Kommunstyrelsens

ordförande Björn Mårtensson

Kommunstyrelsens ordförande Björn Mårtensson. Foto Ulrica Persson.


OVANÅKERS KOMMUN ORGANISATION

Överförmyndare

Valnämnd Revision

Miljö- och

byggnämnd

Kartförsörjning

Plan- och

bygg

Miljö

Teknisk-

nämnd

Vägar

Trafik

Vatten- och

avlopp

Avfall

Park

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Intern Service

Information

Kollektivtrafik

Bostadsanpassning

Civilförsvar

Räddningstjänst

Plan- och

exploatering

Alkoholtillstånd

Kultur- och

Fritids

nämnd

Fritidsanläggningar

Fritidsgårdar

Sim- och

sporthallar

Bidrag till

föreningar och

studieorg.

Bibliotek

Musikskola

Barn- och

utbildnings

nämnd

Förskola

Grundskola

Särskola

Gymnasium

Vuxenutbildn.

Högskola

SFI

Elevvård

Socialnämnd

Individ- och

familjeomsorg

Handikappomsorg

Äldreomsorg

Kommunägda

bolag

100 %

100 %

50 %

33 %

4,9 %

5


6

OMVÄRLDSANALYS

I stora drag kan 2005 sammanfattas med att den

svenska tillväxttakten är god och sysselsättningen

förbättras successivt. BNP beräknades öka med 2,5

procent under senare delen av 2005 och 3,0 procent

2006 för att under 2007 minska något. Arbetslösheten

kommer dock att ligga kvar på en oförändrat

hög nivå.

Den amerikanska konjunkturen är fortsatt stark.

Japan har vänt upp och den snabba utvecklingen i

Kina fortsätter. Även i EU-området finns tecken på

en viss konjunkturförbättring. Det ger förutsättningar

för en god tillväxttakt i Sverige och en

successiv förbättring av sysselsättningen. Främsta

hoten är bestående höga oljepriser samt det stora

bytesbalansunderskottet i USA.

Den svenska konjunkturen har stärkts under senare

tid. Konjunkturbarometern i oktober visade att läget

för exportindustrin förbättrats och förväntningarna

var övervägande positiva. Industriinvesteringarna

har under året tagit rejäl fart och inom byggsektorn

är optimismen stor.

Måttliga löneökningar de närmaste åren bidrar till

att motverka och dämpa inflationstrycket. Så länge

stigande energi- och råvarupriser inte får något

större genomslag på konsumtionsvaror eller löner

väntas inflationstakten förbli låg.

Tabell 1. Försörjningsbalans åren 2004-2009

Procentuell volymförändring från föregående år

Källa: Sveriges kommuner och Landsting

2004 2005 2006 2007 2008

BNP 3,6 2,5 3,0 2,4 2,1

Import 6,9 6,5 7,1 6,2 5,6

Export 10,5 4,5 6,5 5,4 5,0

Hushållens konsumtionsutgifter 1,8 2,5 2,7 2,5 2,3

Offentliga konsumtionsutgifter 0,3 0,7 1,4 0,8 0,4

Statliga konsumtionsutgifter -0,3 0,5 0,5 0,3 0,3

Kommunala konsumtionsutgifter 0,5 0,7 1,7 1,0 0,4

Trenden har vänt för kommuner och

landsting

Det ekonomiska läget i kommuner och landsting

förväntas bli bra under de närmaste åren. För

kommuner och landsting sammantaget beräknas

överskottet bli 10 miljarder kronor 2005. Det

förbättrade läget beror på återhållsam

kostnadsutveckling, högre skatteintäkter samt

resurstillskott från staten. Trots detta bedömer 34

kommuner och tre landsting att man inte klarar en

ekonomi i balans.

För år 2005 beräknas resultatet för kommunerna bli

ett överskott på cirka 6 miljarder kronor. Kraven på

kommunernas verksamhet kommer att växa

framöver i takt med att antalet äldre pensionärer

ökar. För att klara välfärdens finansiering på sikt

behövs ett överskott under en följd av år.

Efter 12 år med underskott beräknas landstingen gå

med ett överskott på ca 4 miljarder kr 2005. 17 av

20 landsting räknar med ett överskott i år.

Förklaringen är de senaste årens skattehöjningar,

ökade statsbidrag och att kostnaderna ökat mindre

än tidigare. Efter den långa perioden av underskott

behövs rejäla överskott för att ta igen det förlorade

kapitalet.

Allt fler landsting har nu börjat få rätsida på

ekonomin. Skattehöjningar och ökade bidrag från

staten har spelat en viktig roll, men framförallt är

det landstingens eget arbete som börjat ge resultat i

form av en återhållsam kostnadsutveckling.

Arbetsmarknad

Utvecklingen på arbetsmarknaden var enligt

Sveriges kommuner och landsting fortsatt

låg under första halvåret 2005 men under andra

halvåret och under nästa år väntas läget på

arbetsmarknaden successivt förbättras. År 2006

förväntas sysselsättningen öka samt antalet arbetade

timmar i såväl näringsliv som offentlig sektor. Den

öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,8 % nästa

år.

Tabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet

Sysselsättningen ökade inom byggsektorn till följd

av en förstärkning av byggkonjunkturen, medan

antalet sysselsatta fortsatte att minska inom

industrin. Inom den privata tjänstesektorn steg

sysselsättningen. Sysselsättningen ökade också i

den statliga sektorn, medan den minskade svagt i

den kommunala sektorn.

Det totala antalet nyanmälda platser vid

arbetsförmedlingarna har ökat sedan mitten av

förra året och antalet varsel om uppsägning har

minskat. Både antalet nyanmälda platser och

förväntningarna om antalet anställda ökar inom

bygg och tjänstesektorerna. Andelen företag som


anger att de har brist på arbetskraft är alltjämt låg,

även om andelen ökat inom byggsektorn och

företagstjänster.

Diagram 6.2 Nyanmälda lediga platser och varsel

Historiskt finns det ett tydligt positivt samband

mellan sjukfrånvaro och sysselsättning. Perioder

med stigande sjukfrånvaro sammanfaller med

ökande sysselsättning och vice versa. Trots en

stigande sysselsättning bedöms dock sjukfrånvaron

fortsätta att minska under 2005. Detta bedöms hålla

tillbaka sysselsättningsökningen något till följd av

att såväl sjukskrivna som deras vikarier räknas som

sysselsatta i statistiken. En minskning av

sjukfrånvaron kan därmed på kort sikt inverka

negativt på sysselsättningsutvecklingen eftersom

behovet av vikarier minskar. Sammantaget väntas

sysselsättningen öka med 0,3 % 2006.

Diagram 6.3 Sysselsatta och sjukfrånvarande

Den mycket goda industrikonjunkturen under 2004

ledde inte till någon ökad sysselsättning inom

industrin. Under första halvåret 2005 har

industriproduktionen mattats och trots ett fortsatt

högt kapacitetsutnyttjande och höga investeringar

väntas sysselsättningen minska inom industrisektorn.

Inom den kommunala sektorn minskade antalet

sysselsatta med ca 9 000 personer under 2004.

Under andra halvåret 2005 väntades

sysselsättningen i den kommunala sektorn ta fart

och som årsgenomsnitt beräknades sysselsättningen

öka med ca 5 000 personer. Goda finanser i

kommunsektorn tillsammans med regeringens

föreslagna sysselsättningsåtgärder väntades

resultera i 27 000 fler sysselsatta i kommunsektorn

2005.

Som en följd av en god sysselsättningsutveckling

och en svag ökning av arbetsutbudet minskar den

öppna arbetslösheten under 2006. Mätt som

årsgenomsnitt bedöms den öppna arbetslösheten

uppgå till 5,9 % 2005 och till 4,8 % 2006.

Hushållen

Den enskilda orsaken som för närvarande

drar upp inflationen mest är bensin- och

oljepriserna. Priserna på bensin och villaolja har

tillsammans bidragit till inflationen med mer än en

halv procentenhet under 2005.

Hushållens inkomster stiger, förmögenhetsställningen

är stabil och ränteläget är lågt, vilket gör

att de grundläggande förutsättningarna för att

hushållen ska fortsätta öka sina konsumtionsutgifter

är goda. 8.3 Bidrag till KPI-inflationen från

Priserna på småhus har stigit kontinuerligt de

senaste tio åren. Under perioden januari–augusti

2005 var priserna sammantaget drygt 8 % högre än

under motsvarande period 2004.

Hushållens konsumtion stimuleras av en expansiv

penning- och finanspolitik, en förbättrad

arbetsmarknad och stigande tillgångsvärden på

bostäder och värdepapper. Hushållens sparande

väntas emellertid förbli fortsatt högt.

Under nästa år väntas den kommunala

konsumtionen öka med 1,7 % främst till följd av

bättre tillväxt av skatteinkomsterna och de

kommunala satsningarna i budgetpropositionen i

form av arbetsmarknadspolitik.

För närvarande gynnas hushållen av att de samlade

ränteutgifterna hålls nere av låga nominella räntor.

Hushållens känslighet för stora ränteförändringar

bör emellertid ha ökat till följd av ökad

skuldsättning och att en större andel av hushållen

väljer att ha rörliga lån. Räntorna har stigit svagt

under 2005 men ligger ändå på en historiskt låg

nivå.

Kommunanalys - Ovanåker

Under 2005 minskade folkmängden med 112

personer. Andelen öppet arbetslösa i kommunen var

4,2 %, vilket är i linje med riksnivån (4,2 %) men

1,5 % lägre än andelen för Gävleborgs län.

Befolkningsutveckling

Sedan kommunen bildades 1977 efter den sista

kommunsammanslagningen ökade befolkningen

fram till 1981 för att sedan minska kraftigt fram till

slutet av 1980-talet, en uppgång kan dock noteras

mellan åren 1989-90. Sedan dess har kommunen

varit inne i en period av folkminskning med ca 100

personer per år. Vid årsskiftet 2005 hade

kommunen 11 873 invånare och under året 2005

ökade antalet födda till den högsta nivån hitintills

under 2000-talet, vilket även gäller för antalet

inflyttade. Trots negativa födelse- och flyttnetton

tenderar kommunen att locka både barnfamiljer och

nyinflyttade att etablera sig.

Befolkningsförändring 2000-2005

År Födda Avlidna

Födelse

netto Inflyttade Utflyttade

Flytt

netto

2000 101 168 -67 317 380 -63

2001 103 154 -51 315 419 -104

2002 88 164 -76 323 387 -64

2003 88 176 -88 331 385 -54

2004 90 158 -68 347 345 2

2005 106 194 -88 359 381 -22

Källa: Scb

7


8

Kommuninvånarna är basen för den kommunala

verksamheten och påverkar både behovet av

kommunal service och skatteintäkter/statsbidrag.

Fördelningen av invånarna på olika åldersgrupper

speglar den kommunala efterfrågan på olika typer

av service. Hur den efterfrågan kommer att

utvecklas är svårt att bedöma. För de kommande

åren räknar kommunen med förskjutningar mellan

olika åldersgrupper vilket påverkar

dimensioneringen av de kommunala

verksamheterna.

Arbetslöshet och sysselsättning

Den totala andelen arbetslösa under 2005 i

kommunen var strax efter Sandviken den lägsta i

hela Gävleborgs län. Kvinnornas arbetslöshet var

1,2 % lägre än andelen för hela länet.

Arbetslösheten bland männen och ungdomar 18-24

år var 1,7 % respektive 2 % lägre än andelen för

hela länet.

I jämförelse med riket låg Ovanåkers kommun

linje i kvinnor- och mängruppen men 1,7 % sämre i

ungdomsgruppen. Den kommun i länet som hade

störst avvikelse mot riket i ungdomsgruppen

återfanns på –6,3 %.

Andelen arbetslösa 2005

(%) Totalt Kvinnor Män Ungdomar

18-24 år

Riket 4,2 3,9 4,5 6,2

Gävleborgs län 5,7 5,0 6,3 9,9

Ovanåker 4,2 3,8 4,6 7,9

Källa:Scb

De senaste fem åren har Ovanåkers kommun

minskat arbetslösheten från en total andel på 5,8 %

år 2000 till nuvarande 4,2 % år 2005. Samma trend

återfinns i antal sysselsatta i kommunen som även

den har ökat under den senaste femårsperioden.

Sysselsättningen har dock ökat främst i de äldre

åldersgrupperna (55-64 år) och minskat kraftigast i

de lägre åldersgrupperna (25-34 år). En förklaring

kan vara att anställning sker i större utsträckning av

redan erfaren personal medan de yngre återfinns i

arbetsmarknadsprogram eller fortbildning.

Det totala antalet sysselsatta återfanns 2005 totalt

sett inom privatägda aktiebolag, där även flest män

(varav andelen manliga medarbetare var 75 %)

arbetar i åldrarna 45-54 år. Kvinnorna var däremot

främst representerade inom primärkommunalförvaltning

(varav andelen kvinnliga medarbetare

var 82 %) i åldersgrupperna 35-44 år samt 45-54 år.

Den jämnast fördelade arbetsplatsen var kommunalt

ägda företag eller organisationer med 46 % män

och 54 % kvinnor. Män i ungdomsgruppen 16-24 år

hade sysselsättning inom främst de privatägda

aktiebolagen, medan kvinnorna i samma grupp

återfanns inom primärkommunalförvaltning.


EKONOMISK ANALYS

Ovanåkers kommun redovisar ett positivt resultat för

2005 med 4 112 kkr. Detta är en förbättring gentemot

2004 med ungefär 2 000 kkr, då ett resultat på 2 037

kkr redovisades. 2005 års resultat motsvarar 0,87 % av

skatter och generella bidrag, vilket även det är en

förbättring jämfört med föregående år. Nämndernas

sammantagna resultat sammanfaller mycket väl med

föregående årsbudget.

Resultat och kapacitet

I det här stycket klargörs årets resultat och dess orsaker

samt vilken finansiell motståndskraft kommunen har på

lång sikt.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk

hushållning är att det finns balans mellan löpande

intäkter och kostnader.

Ett sätt att tydliggöra det är att analysera hur stor del av

skatter och generella statsbidrag som tas i anspråk av

återkommande löpande kostnader. Om

verksamheternas andel av skatteintäkter och generella

bidrag understiger 100 % har kommunen en positiv

balans mellan löpande kostnader och intäkter. Under

2005 tog verksamheten i anspråk 99,9 % av

skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta är

ungefär samma andel som under de senaste åren.

Att verksamheten tar i anspråk en så stor andel av

skatteintäkter och generella statsbidrag gör att

kommunens utrymme för att finansiera eventuella

engångsinsatser minskar samtidigt som kommunen

också blir mer känslig för räntehöjningar, förändringar

i skatteunderlaget eller andra konjunkturpåverkande

poster.

Investeringar

Årets nettoinvesteringar uppgår till 27 837 kkr.

Några av de större investeringar som genomförts

under året är:

• Ny tank till brandbil 1 090 kkr

• Energibesparing gatubelysning 1 684 kkr

• Sanering VA-ledning 1 470 kkr

• Asfaltering 1 999 kkr

• Värmeåtervinning Celsiushallen 2 976 kkr

• Kylanläggning Alfta ishall 1 007 kkr

• Omklädningsbyggnad Ön 2 578 kkr

Av beslutad investeringsram på 36 589 kkr avser 7 731

kkr investeringsprojekt som ännu inte påbörjats

alternativt kommer att fortgå under kommande år.

Finansnetto

Kommunens finansnetto, det vill säga skillnaden

mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader, är

3 636 kkr. Detta är en förbättring med ungefär 800 kkr

jämfört med föregående år. År 2005 är det nionde året i

rad som kommunen uppvisar ett positivt finansnetto.

Det positiva finansnettot beror bland annat på att vi

lyckats få en god avkastning på kommunens likvida

medel och att vi samtidigt haft en gynnsam

ränteutveckling med låga kostnadsräntor under året.

Årets resultat

Kommunen uppvisar ett resultat på 4 112 kkr. Det

positiva resultatet beror främst på det goda finansnettot

samt det ökade intäkterna för generella bidrag.

I diagrammet nedan syns att kommunen redovisat

positiva resultat under de senaste åren.

Kkr

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Årets resultat

2001 2002 2003 2004 2005

År

Balanskravet

Enligt kommunallagen (KL 8 kap. 4 §) ska samtliga

kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sina

verksamheter. Detta innebär en värdesäkring av det

egna kapitalet och att bygga upp medel för

investeringar. Det handlar också om att dagens

skattebetalare ska betala för dagens konsumtion, det

vill säga att skuldbördan inte läggs på kommande

generationer.

Om en kommun uppvisar ett negativt resultat måste

underskottet återställas inom de tre nästföljande åren.

Balanskravet anger en resultatmässig miniminivå, men

för att god ekonomisk hushållning ska gälla bör

resultatet vara på en nivå som gör att kommunens

ekonomi inte urholkas. Av den anledningen har

kommunfullmäktige satt upp målet att årets resultat

ska uppgå till minst 1 % av skatter och generella

bidrag senast år 2006. Detta mål har kommunen inte

uppnått 2005 då årets resultat motsvarar 0,87 % av

skatter och generella bidrag.

9


10

%

Soliditet

Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till

det totala kapitalet, anger i vilken utsträckning

kommunens tillgångar finansieras med egna medel.

Detta kan sägas vara ett uttryck för den finansiella

styrkan. De faktorer som påverkar soliditeten är

resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring.

Kommunens soliditet ökade med 1,14 % i jämförelse

med 2004 och uppgår till 64,96 %. Soliditeten,

inklusive pensionsförpliktelser uppgår till 21,88 %,

vilket är en ökning med 0,37 % jämfört med

föregående år. Soliditetens utveckling framgår av

diagrammet nedan.

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning

kommunen har finansierat sina tillgångar med

främmande kapital. Låga värden ger en indikation om

god finansiell styrka och ökar möjligheten till att

eventuellt ta lån om situationen kräver.

Kommunens skuldsättningsgrad är 42,92 % vilket är

en förbättring med 4,2 % jämfört med föregående år.

Låneskuld

Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 58 500

kkr. Låneskulden har under året amorterats med 1 500

kkr. Någon nyupplåning har inte varit aktuell under

året.

Kkr

70 000

65 000

60 000

55 000

50 000

Soliditet

2001 2002 2003 2004 2005

År

Soliditet inkl. pensionsförpliktelse

Soliditet exkl. pensionsförpliktelse

Låneskuld

2001 2002 2003

År

2004 2005

Måluppfyllelse

Ovanåkers kommun har tre finansiella mål;

kommunalskatten ska vara högst 21:90 per skattekrona,

ingen lånefinansiering av investeringar ska göras samt

positiva resultat motsvarande minst 1 % av skatter och

generella bidrag ska uppvisas senast 2006.

Kommunen har uppfyllt de två första målen under

2005. Det tredje målet är, i enlighet med stycket

”Balanskravet” på föregående sida, inte uppnått då

årets resultat motsvarar 0,87 % av skatter och

generella bidrag.

Risk och kontroll

I det här stycket redovisas vilken ekonomisk risk

kommunen befinner sig i samt hur väl kommunen

följer upprättade ekonomiska målsättningar och

planer.

Likviditet

Likviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga

betalningsförmåga. Kassalikviditeten visar

kommunens förmåga att klara löpande utbetalningar.

Kommunens kassalikviditet har stigit från 2,19

föregående år till 2,30 under 2005.

Kommunens likvida medel uppgår till 136 053 kkr

vilket är minskning i jämförelse med 2004. Årets

förändringar framgår av kassaflödesanalysen på sidan

17.

Räntor

Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och

beskriva eventuella ränte- och valutarisker.

Ränterisken kan definieras som risken att oväntade

förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett

sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids-

och räntebindningsstrukturen. En stor andel lån med

rörlig ränta medför en risk för ökade räntekostnader

samtidigt som de medför en möjlighet till sänkta

kostnader.

I kommunen löper samtliga lån med rörlig ränta på i

genomsnitt 2 % och med en löptid på ett år. Att

kommunen valt en rörlig ränta samt att samtliga lån

omsätts efter ett år kan förklaras av att kommunen har

en relativt liten låneskuld.

Borgensåtaganden

De flesta kommuner har under lång tid haft som

inriktning att gå i borgen för de kommunägda

bolagens lån, främst avseende de kommunala

bostadsföretagen. Även vissa borgensåtaganden till

egnahem brukar förekomma. Detta innebär att

kommuninvånarna har iklätt sig en förpliktelse

gentemot långivarna, det vill säga banker och övriga

kreditinstitut. Detta ska ses emot den relativa

finansiella fördel, lägre ränta, borgensåtagandet ger till

den som erhåller borgen.

Det ekonomiska åtagandet för framtida

pensionsutbetalningar är 218 486 kkr. Kommunens

övriga ansvarsförbindelser har minskat något under


det senaste året och uppgår till 321 621kkr. Under

2005 är det framförallt borgen till Alfta-Edsbyns

Fastighets AB som har minskat.

Pensionsåtagande

Pensionsåtagande är den beräknade framtida skuld

som kommunen har till arbetstagare och

pensionstagare.

Ovanåkers kommun har hittills placerat 33 000 kkr för

framtida pensionsutbetalningar. Kommunen antog år

2000 en policy för kommunens pensionsmedel med

syfte att erhålla högsta möjliga avkastning med

betryggande säkerhet. Detta sker genom spridning av

placeringarna mellan olika tillgångar. För närvarande

sköts förvaltningen av Carlsson Investment

Management AB och Kaupthing bank. Kapitalet har i

huvudsak varit placerade i räntebärande värdepapper i

form av obligationer och till viss del i aktiefonder.

De senaste årens positiva börsutveckling har inneburit

att kommunen haft möjlighet att återföra samtliga

nedskrivningar som skett under tidigare års negativa

börsutveckling. Därmed är samtliga tidigare års

nedskrivningar återförda och placeringarna är

bokförda till dess anskaffningsvärde. Detta har en

positiv påverkat på årets resultat med 508 kkr.

År 2000 beslutade Ovanåkers kommun att hela

pensionsrätten/individuella delen från och med 1998

skall betalas ut till de anställda. Detta innebär att

avsättningarna för pensioner uppgår till 11 046 kkr

inklusive löneskatt i år.

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall, enligt

gällande redovisningsprinciper, redovisas som

ansvarsförbindelser i balansräkningen. Denna

förpliktelse uppgår till 218 486 kkr inklusive löneskatt.

De totala pensionsförpliktelserna uppgår därmed till

229 532 kkr.

Sammanställning pensionsåtagande 2005 2004

Avsättningar pensioner, kkr 10 046 7 769

Ansvarsförbindelser, kkr

Finansiella placeringar, kkr

218 486 215 238

(bokfört värde)

Totala förpliktelser / finansiella

33 257 32 162

placeringar (bokfört värde), ggr

Finansiella placeringar, kkr

6,87 6,93

(marknadsvärde)

Finansiella placeringar

(marknadsvärde) / finansiella

34 288 31 654

placeringar (bokfört värde), ggr

Realisationsvinst/realisationsförlust,

1,03 0,98

kkr

Realiserad och orealiserad

vinst/förlust / finansiella placeringar

1 0 96 824

(bokfört värde), % 3,30 % 2,56 %

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomi är att

kommunens nämnder klarar av att bedriva sina

verksamheter inom tilldelade budgetanslag, det vill

säga att det finns en budgetföljsamhet i kommunen.

Om budgetdisciplinen är dålig måste reserver finnas

både i årets resultat och likviditet.

Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår

till 480 611 kkr, vilket är en avvikelse från budget med

22 kkr. Kommunstyrelsen och miljö- och

byggnämnden uppvisar större överskott om 1 082

respektive 488 kkr. Tekniska nämnden, kultur- och

fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden

redovisar alla ett mindre överskott i jämförelse med

budget. Medan socialnämnden redovisar ett underskott

på 1 916 kkr vilket främst beror på att besparingarna

inom handikappomsorgen inte kunnat genomföras i sin

helhet.

Kkr

4 000

2 000

0

-2 000

-4 000

-6 000

-8 000

-10 000

-12 000

Nettobudgetavvikelse

2001 2002 2003 2004 2005

Ett annat sätt att mäta kommunens kontroll på

ekonomin är att analysera prognossäkerheten.

Prognossäkerheten varierar stort mellan olika

nämnder. Vad som har varit positivt är att ett befarat

underskott i samband med delårsrapporten på 1 842

kkr kunnat vändas till ett positivt utfall under slutet av

året.

Framtiden

Känslighetsanalys

En kommun påverkas många gånger av händelser

utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara en

konjunktursvängning eller förändrade lagar och

förordningar. Ett sätt att göra detta tydligt är att

upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika

förändringar påverkar kommunens finansiella situation.

År

11


12

I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer

påverkar kommunens ekonomi.

Händelseförändring Kostnad/intäkt (kkr)

Ränteförändring nettolåneskuld 1 % +/- 585

Lönekostnadsförändring med 1 % +/- 3 707

Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 6 369

Generell avgiftsförändring med 1 % +/- 336

Förändrad utdebitering med 1 krona +/- 17 000

Av ovanstående tabell framgår det att det är genom att

sänka bruttokostnaderna, och då främst den största

kostnadsposten personalkostnader, alternativt att höja

skatterna som en större effekt kan skapas.

Ekonomiska framtidsutsikter

Enligt ”Mål, budget och flerårsplan 2006-2008”

framgår det att resultatet för 2006 är beräknat till 500

kkr. Kommunen står nu inför utmaningen att anpassa

kostnaderna till en minskande befolkning. Inom

grundskolan minskar till exempel elevantalet kraftigt

under perioden. Även andra verksamheters omfattning

måste ses över för att om möjligt anpassas till en

minskande befolkning. Kommunens målsättning är att

på sikt öka invånarantalet med framförallt antalet

barnfamiljer.


RESULTATRÄKNING

Kkr Not 2005 2004

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens intäkter Not 1 90 754 86 513

Verksamhetens kostnader Not 2 -544 595 -529 329

Avskrivningar Not 3 -19 217 -17 966

Summa verksamhetens nettokostnader -473 058 -460 782

Finansiella poster

##### 6 940

Skatteintäkter Not 4 347 398 332 136

Generella bidrag Not 5 126 136 127 890

Finansiella intäkter Not 6 6 509 4 632

Finansiella kostnader Not 7 -2 873 -1 839

Summa finansiella poster 477 170 462 819

ÅRETS RESULTAT 4 112 2 037

13


14

NOTER RESULTATRÄKNING

Kkr 2005 2004

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Redovisning enligt driftredovisningen 157 917 154 390

Interna poster enligt driftredovisningen -67 163 -67 877

Summa verksamhetens intäkter 90 754 86 513

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER

Redovisning enligt driftredovisningen -611 758 -597 206

Interna poster enligt driftredovisningen 67 163 67 877

Summa verksamhetens kostnader -544 595 -529 329

SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER - KOSTNADER -453 841 -442 816

NOT 3 AVSKRIVNINGAR

Planenliga avskrivningar fastigheter -13 272 -13 784

Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier -4 794 -4 182

Nedskrivning anläggningar -489 0

Nedskrivning finansiella tillgångar -103 0

Korrigering avskrivning 2004 -559 0

Summa avskrivningar -19 217 -17 966

SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -473 058 -460 782

NOT 4 SKATTEINTÄKTER

Kommunalskatt 351 827 337 293

Skatteavräkning 2004 / 2003 -354 -1 580

Skatteavräkning 2005 / 2004 -4 075 -3 577

SUMMA 347 398 332 136

NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG, UTJÄMNING

Statsbidrag Maxtaxa 2 889 3 167

Generellt sysselsättningsstöd 7 343 4 841

Bidrag befolkningsminskning 0 1 299

Skatteutjämning 120 184 120 994

Kostnadsutjämning LSS -4 280 -2 411

Övriga kostnadsutjämningar 0 0

SUMMA 126 136 127 890

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER

Utdelning på andelar kommuninvest 16 18

Ränta placeringar, likvida medel och fordringar 4 889 3 059

Avkastning avseende Carlsson Invest 1 096 821

Återföring, del av tidigare nedskrivning 508 734

SUMMA 6 509 4 632

NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnader -2 626 -1 553

Ränta på nyintjänad pensionsskuld -239 -286

Övriga finansiella kostnader -8 0

Nedskrivning placerade medel 0 0

SUMMA -2 873 -1 839


BALANSRÄKNING

Kkr Not 2005 2004

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 8 251 170 251 176

Maskiner och inventarier Not 9 33 493 23 350

Finansiella anläggningstillgångar Not 10 31 811 32 982

Summa anläggningstillgångar 316 474 307 508

Omsättningstillgångar

Förråd 317 318

Fordringar Not 11 54 269 61 847

Kortfristiga placeringar Not 12 125 400 106 982

Kassa och bank Not 13 10 654 35 152

Summa omsättningstillgångar 190 640 204 299

SUMMA TILLGÅNGAR 507 114 511 807

Eget kapital, avsättningar och skulder

-325 323,00

Eget kapital -4 112,00

Eget kapital Not 14 329 435 325 322

Avsättningar

Avsättningar för pensioner m.m. Not 15 36 275 33 189

Skulder

Långfristiga skulder Not 16 58 500 60 000

Kortfristiga skulder Not 17 82 904 93 296

Summa avsättningar och skulder 177 679 186 485

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 507 114 511 807

Poster inom linjen

Pensionsförpliktelser Not 18 218 486 215 238

Borgensåtaganden Not 19 321 621 329 678

15


16

NOTER BALANSRÄKNING

Kkr 2005 2004

NOT 8 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Markreserv 18 919 16 876

Verksamhetsfastigheter 115 119 119 828

Fastigheter för affärsverksamhet 60 104 59 711

Publika fastigheter 35 449 33 206

Fastigheter för annan verksamhet 9 585 9 824

Övriga fastigheter 503 240

Exploateringsfastigheter 11 491 11 491

SUMMA 251 170 251 176

NOT 9 INVENTARIER OCH MASKINER

Maskiner 45 0

Inventarier 20 809 14 297

Bilar och andra transportmedel 9 238 7 521

Konst 1 563 1 518

Övriga maskiner och inventarier 1 838 14

SUMMA 33 493 23 350

NOT 10 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktier

Kommentus AB 2 2

X-trafik 61 61

X-trafik 61 61

X-trafik 122 122

BORAB 200 200

OKAB 500 500

OKAB 4 500 4 500

Alfta- Edsbyns Fastighets AB 6 000 6 000

Helsinge Net AB 500 500

Arena AB 10 10

Norrsken 0 103

DELSUMMA 11 956 12 059

Kommuninvest 640 625

Fleruppgiftskommunalförbund 464 464

Långfristiga fordringar 18 751 19 834

SUMMA 31 811 32 982

NOT 11 FORDRINGAR

Kundfordringar 3 932 5 004

Diverser kortfristiga fordringar -548 -397

Statsbidragsfordringar 10 076 4 787

Fordringar koncernbolag 543 0

Avräkning skattekonto och mervärdesskatt 2 921 6 104

Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 8 304 10 759

DELSUMMA 25 228 26 257

Fordran koncernbolag 29 041 35 590

SUMMA 54 269 61 847

NOT 12 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Pensionsmedel Carlsson 28 257 27 162

Pensionsmedel Kaupthing 10 000 5 000

Placeringar koncernen 87 143 75 328

Nedskrivning kortfristiga placeringar 0 -508

SUMMA 125 400 106 982


Kkr 2005 2004

NOT 13 KASSA OCH BANK

Koncernkonto -96 422 -82 178

Kassa och postgiro 103 552 114 884

Depåkonto Bergen energi och Nordpool 3 524 2 446

SUMMA 10 654 35 152

NOT 14 EGET KAPITAL

Ingående eget kapital enligt balansräkningen 325 323 323 285

Årets resultat 4 112 2 037

SUMMA 329 435 325 322

NOT 15 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner 8 936 6 252

Löneskatt på intjänade pensioner 2 110 1517

Avsättningar för semesterlöneskuld 25 229 25 420

SUMMA 36 275 33 189

NOT 16 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Kommuninvest 58 500 60 000

SUMMA 58 500 60 000

NOT 17 KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder 13 666 13 570

Mervärdesskatt 868 1 282

Personalens källskatt/löneavdrag 6 510 6 512

Skuld koncernbolag 16 982 28 740

Övriga kortfristiga skulder 5 697 4 425

Upplupna kostnader/Förutbetalda intäkter 39 181 38 767

SUMMA 82 904 93 296

NOT 18 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar 175 830 173 216

Löneskatt på pensionsförpliktelser 42 656 42 022

SUMMA 218 486 215 238

NOT 19 BORGENSÅTAGANDEN

Borgensåtagande Alfta-Edsbyns Fastighets AB 310 281 313 929

Borgensåtagande pensionsskuld Alfta-Edsbyns

Fastighets AB 2 140 2 036

Borgensåtagande Helsinge Net AB 2 608 6 568

Borgensåtagande Egna hem, antal 79 stycken (92) 2 676 3 229

Borgensåtagande Alfta Tennisklubb 2 000 2 000

Borgensåtagande Golfklubben 1 000 1 000

Fleruppgiftskommunalförbundet SAM 916 916

SUMMA 321 621 329 678

Ovanåkers kommun har 2000-09-25, Kf § 71, ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s

samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i

Kommuninvest. Vid årsskiftet 2005 uppgick detta belopp till 161 000 kkr, varav Alfta-Edsbyns Fastighets AB svarar för 101 000 kkr.

17


18

HELBILD A 4

BILD: Flygfotot Arenan

Foto: Arne Stenberg

Bildtext: Flygfoto över Edsbyn Arena

(Texterna kan ligga nederst på föregående sida)

Flygfoto över Edsbyn Arena. Foto Arne Stenberg.


KASSAFLÖDESANALYS

Kkr Not 2005 2004

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar i rörelsekapitalet Not 20 26 415 23 253

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av förråd 1 147

Förändring av kortfristiga fordringar 7 578 -206

Förändringar av kortfristiga skulder 10 392 10 290

Kassaflöde från den löpande verksamheten 23 602 33 484

INVESTERINGSVERKSAMHET

Nettoinvesteringar -29 352 -13 231

Försäljning av anläggningstillgångar 86 -353

Minskning finansiella tillgångar/

ökning aktier i dotterbolag 0 -113

Kassaflöde från investeringsverksamheten -29 266 -13 697

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Förändring av långfristiga skulder -1 500 -1 864

Förändring av långfristiga fordringar 1 083 125

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -417 -1 739

ÅRETS KASSAFLÖDE -6 081 18 048

Likvida medel och kortfristiga placeringar IB 142 134 89 986

Likvida medel och kortfristiga placeringar enligt

årsredovisningen 2004

Omklassificering mellan kortfristiga fordringar och

likvida medel under 2005 avseende 2004:års balansräkning

LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA

108 034

PLACERINGAR UB 136 053 142 134

34 100

19


20

NOT KASSAFLÖDESANALYS

Kkr 2005 2004

NOT 20 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE

VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR

I RÖRELSEKAPITALET

Årets resultat 4 112 2 037

Avskrivningar och nedskrivningar 19 217 17 966

Förändringar avsättningar 3 086 2 391

Bokfört värde på sålda anläggningstillgångar 0 99

SUMMA 26 415 22 493

BILD: Brandbilen

Foto: Christer Åsentorp

Bildtext: Brandbil, Edsbyn Arena.

Brandbil, Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.


POLITISKA ORGAN

Kommunfullmäktige

Ordförande: Nils-Erik Falk (c)

Kommunfullmäktige har under år 2005 haft 7

sammanträden. Kommunfullmäktige har som regel

sammanträden varannan månad, om inte något

brådskande ärende måste avgöras tidigare. Förutom

fullmäktiges sammanträden, sammanträder kommunfullmäktiges

presidium.

Överförmyndare

Överförmyndare: Bertil Eriksson

Kommunfullmäktige har förordnat en överförmyndare

på fyra år. Överförmyndaren svarar bland annat för

tillsynen av förmyndares, gode mäns och förvaltares

verksamhet inom kommunen.

Revision

Ordförande: Sven-Åke Holm

Kommunens revisorer har under 2005 genomfört

granskande och främjande revision inom ramen för god

revisionssed. För revisorerna gäller förutom god

redovisningssed även kommunallagen och fullmäktiges

antagna revisionsreglemente.

Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om

räkenskaperna är rättvisande och om den interna

kontrollen är tillfredsställande. Enligt nuvarande god

revisionssed skall revisionen även ha en rådgivande

och stödjande roll i förhållande till nämnder och

styrelser utan att därför inkräkta på sin oberoende

ställning.

Revisorerna ska årligen i revisionsberättelsen, uttala sig

i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna

samt ledamöterna i dessa. För att möjliggöra

bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger

kommunallagen att all verksamhet ska granskas

årligen.

Årets verksamhet

Vi har under året biträtts i vårt arbete av

revisionskonsulter från KPMG. Under verksamhetsåret

2005 har vi granskat ett flertal verksamheter. Utöver

bokslut, årsredovisning och koncernredovisning har

granskningar bl.a. skett inom följande områden:

• Övergripande granskning av styrelser och samtliga

nämnder med fokus på intern kontroll

• Basgranskning av miljö- och byggnämnden

• Översiktlig uppföljning av årsprognoser

• Granskning av delårsrapport per den 30 juni

• Uppföljning av tidigare granskningar

• Granskning av kommunens rutiner för hantering av

anställdas bisysslor

• Granskning av ledningsfunktionen och rektors

uppdrag inom grundskolan

I övrigt har revisorerna följt styrelsen och nämndernas

verksamhet genom studiebesök, träffar med

förtroendevalda och anställda, protokollsgranskning

samt uppföljningar/mindre granskningar föranledda av

revisorernas iakttagelser. I kompetensutvecklingsperspektiv

har revisorerna deltagit i såväl utbyte med

revisorer från andra kommuner som vid olika former

av utbildningsinsatser.

Årets ekonomiska resultat blev positivt med 3 kkr i

jämförelse med tilldelad budget.

Framtiden

Under verksamhetsåret 2006 kommer lagstiftningen

och god sed för revisionsområdet att förändras.

Förändringarna ställer nya krav på granskningsinsatser

som revisionen kommer att anpassa sig till. Detta

innebär att revisionen kommer att arbeta systematiskt

med att utveckla sina arbetsformer, revisionsplan,

väsentlighet- och riskanalyser m.m.

Två prioriterade områden för 2006 är dels att följa

kommunens arbete med att implementera en

systematisk intern kontroll, dels att flytta fram

positionerna inom lekmannarevisionen och den

samordnade revisionen i koncernperspektiv.

Budgetutfall 2005 (Kkr)

Budget Kostnad Intäkt Resultat

Politiska organ

Kommunfullmäktige 205 240 0 240

Revision 566 563 0 563

Valnämnd 1 2 0 2

Summa 772 805 0 805

Underskott -33

21


22

KOMMUNSTYRELSEN

Ordförande: Björn Mårtensson (c)

Kommunchef: Christer Engström

Antal anställda: 75

Kommunstyrelsen leder och samordnar arbete med

kommunens övergripande mål, riktlinjer och styrning

av den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen

har ansvar för hela kommunens utveckling och

ekonomiska ställning.

Verksamhet

Organisation

Förvaltningen under kommunstyrelsen,

kommunstyrelsekontoret, är en blandning av intern och

extern service. Under den interna servicen ligger

områden som t ex administration till politiska organ

som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt

ekonomi- och personalfrågor. Inom extern service

återfinns områden som t ex den kommunala

kollektivtrafiken, turism och arbetsmarknadsåtgärder

även om de två sistnämnda områdena är utlagda på

”entreprenad” till det helägda kommunala bolaget

OKAB Näringsliv AB. I ett gränsland mellan att ge

service och att bedriva verksamhet finns kommunens

kostenhet, vilken producerar och levererar mat till

största delen av den kommunala omsorgen och skolan,

och räddningstjänsten, vilken står för såväl akuta

insatser vid bränder som för förebyggande arbete för att

motverka sådana incidenter.

Personal

Personalavdelningen har under året genomfört ett

flertal förvaltningsövergripande utbildningar,

upphandlat avtal om företagshälsovård för kommunens

anställda och utarbetat ny pensionspolicy. Under året

har också en uppgradering av pa- och lönesystemet

gjorts till 2004 års version.

Målstyrning

Ovanåkers kommun tillämpar målstyrning för att styra

den kommunala verksamheten. Arbetet som inleddes

under början av året för att utveckla formen har p.g.a.

att vissa centrala rekryteringar genomförts avstannat

för att först mot årets sista ”timmar” intensifierats.

Planen är nu att ett förslag till reviderad styrmodell ska

presenteras under våren 2006.

Information

Informationstidningen Fördel Alfta-Edsbyn har befäst

sin popularitet och skickas vid tre tillfällen ut till alla

hushåll i kommunen samt till drygt 2 000 hushåll runt

om i landet och till ca 10 hushåll utomlands med

anknytning till vår kommun. Den finns även att läsa på

kommunens hemsida. Tidningen delas ut på allmänna

platser och hos företag för att sprida våra budskap.

Tidningen fungerar som en informationskanal till

medborgarna och regelbundet finns faktarutor som

informerar om hur medborgarna kan föra en dialog

med kommunen.

Demokrati

Närradiosändningar av kommunfullmäktiges,

kommunens högsta beslutande organ, samtliga

sammanträden sker fortlöpande. För de som av en

händelse skulle missa dessa tillfällen kan de också

avlyssnas i efterhand via kommunens hemsida.

IT

Enligt IT-Q’s undersökning av IT-kvalitén i närmare

100 kommuner ligger vi över genomsnittet vad gäller

nöjda användare. Det är ungefär samma position som

förra året.

Utbyggnaden av ortssammanbindande nät och ortsnät

har skett till följande orter: Edsbyn, Alfta, Runemo,

Viksjöfors, Ovanåkers kyrkby, Knåda, Roteberg,

Voxna stationssamhälle, Voxnabruk, Långhed, Kyan

och Önneberg. Kommunen har under 2005 sökt och

fått beviljat ytterligare medel till en del av denna

utbyggnad. Utbyggnaden uppfyller målen i IT-

Infrastrukturplanen med råge.

Viktiga händelser

• Efter att ha varit utan någon informationsansvarig på

heltid under nästan ett år återbesattes tjänsten fr.o.m.

den 1 september 2005.

• Investering av ny programvara till telefonväxeln samt

byte av hänvisningssystem har genomförts under året.

• Flertalet omfattande skogsbränder drabbade

kommunen under juli månad. Under 10 och 11 juli

pågick fyra skogsbränder samtidigt vilket satte

organisationen på ett verkligt prov som denna gång föll

väl ut.

Årets resultat

Årets resultat för kommunstyrelsen uppvisar ett

överskott uppgående till 1 mnkr.

Betydande avvikelser:

• IT-enhetens resultat för 2005 blir ett överskott på

drygt 400 tkr. En stor del av detta beror på avsevärt

lägre kapitalkostnader än budgeterat.

• Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag

understiger budgeterade medel med 375 tkr. Orsaken

står delvis att finna i att antalet ansökningar om bidrag

har fortsatt att minska jämfört med de två föregående

åren.

• Kollektivtrafik och färdtjänst uppvisar ett överskott

uppgående till ca 420 tkr. Överskottet har påvisats i

årets prognoser. Långsiktig planering och uppföljning

av de samhällsbetalda trafiktyperna har lett till detta

resultat.

• Planering och exploatering av mark och skog.


Kapitalkostnaderna visar ett stort överskott beroende

på att alla investeringsmedel ej använts och sena

investeringar. Totalt uppgår överskottet till ca 370 tkr.

• Kostenhetens andel av årets överskott uppgår till ca

700 tkr. Orsaken står bl.a. att finna i en intäktsökning

för utökad verksamhet som ej budgeterats.

Framtiden

Företagsamma förvaltningar

Under 2005 påbörjades ett arbete för att utöka

kunskapen i den kommunala organisationen kring

förutsättningarna för att bedriva företagsamhet. Ett av

syftena med den ökade kunskapen är att stärka

bemötandet till de som har behov av kommunala

tjänster eller av någon annan anledning kommer i

kontakt med kommunen i rollen som myndighet.

Arbetet kommer att utvecklas ytterligare med en

ambitionsnivå som målsättning.

Flexiblare bostadsmarknad

Delar utav kommunen utvecklas i sådan utsträckning

att den lokala bostadsmarknaden har viss svårighet att

hänga med. I en sådan bristsituation är det viktigt att

göra rätt saker då bostadsproduktion under så lång tid

kommer att påverka såväl samhällsbild som ekonomi.

För att förbättra beslutsunderlaget kommer kommunen

att under året undersöka såväl behovet hos de som

redan är bosatta i kommunen som de som arbetar här

men ännu inte bosatt sig inom kommungränsen. Som

ett komplement så avser vi även söka kunskap om för

vilka grupper över huvud taget kommunen skulle vara

av intresse som bostadsort.

Målstyrning

Den styrmodell som tidigare kort omnämnts avser att

lägga ett större fokus på kvalitet och kvantitet i den

kommunala tjänsteutbudet. Modellen kommer att

tillämpas första gången för planeringsperioden 2007 –

2009 men bedöms inte vara i full tillämpning förrän

2008 – 2010.

Telefoni

Den 1 februari 2006 byter kommunen teleoperatör

avseende fast och mobil telefoni. Allt fler verksamheter

inom kommunen läggs in under telefonväxeln.

Testning av IP-telefoni kommer att genomföras under

2006.

Den moderna tekniken i växeln medför att arbetet i

receptionen på sikt kommer att förändras. Idag har

receptionen bl.a. kundmottagning för socialtjänsten;

bil-pool och turistinformation m.m.

Samverkan

Förutsättningarna för ett samarbete med Ljusdals,

Bollnäs och Söderhamns kommuner gällande

gemensam webbredaktion undersöks. Funktioner och

användningsområden på hemsidan kommer utökas

Demokrati/Webb

Bland önskvärd utveckling inför framtiden hör bl.a.

direktsändning av kommunfullmäktiges sammanträden

över webben och en möjlighet att använda vår hemsida

interaktivt, d.v.s. att t ex lämna in ansökningar direkt

via kommunens hemsida.

BILD: Helbild Arenan.

Foto: Ann-Cathrine Pålsgård

Bildtext: Edsbyn Arena

Edsbyn Arena. Foto Jan-Erik Johansson.

Budgetutfall 2005 (Kkr)

Budget Kostnad Intäkt Resultat

Kommunstyrelsen 3 940 3 869 -55 3 814

Intern verksamhet

Kommunchef 1 243 1 373 -1 1 372

Personalavdelningen 5 480 5 405 -86 5 319

Ekonomiavdelningen 4 214 4 386 -45 4 341

Serviceavdelningen 16 237 24 820 -9 748 15 072

Extern verksamhet

Information 338 356 -12 344

Arbetsmarkn. åtg. 1 975 3 673 -1 682 1 991

Kollektivtrafik 2 450 2 258 2 258

Färdtjänst 1 126 909 -13 896

Hemsändningsbidrag 63 147 -73 74

Näringslivsbefr. åtg. 650 670 670

Turism 925 1 040 -97 943

Plan/expl mark, skog 1 523 1 312 -167 1 145

Bostadsanpass. bidr. 828 452 452

Alkoholtillstånd 0 20 -73 -53

Civilförsvaret 176 464 -298 166

Krisgrupp m.m 41 21 21

Räddningstjänsten 7 571 8 980 -1 406 7 574

Fastigheter 2 405 38 882 -35 178 3 704

Summa 51 185 99 037 -48 934 50 103

Överskott 1 082

23


24

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN

Ordförande: Tord Berbres (kd)

Samhällsbyggnadschef: Tf.Patrik Uhras

Antal anställda: 9

Miljö- och byggnämnden arbetar inom följande

verksamhetsområden;

• Plan- och byggenheten ansvarar för bygglov,

bygganmälan och strandskyddsdispenser.

• Mätning, beräkning och kartframställningsenheten

svarar för kommunens olika slags kartor.

• Miljö- och hälsoskyddsenheten har som huvuduppgift

att värna om kommuninvånarnas livsmiljö och hälsa.

• Övriga områden är samhällsplaneringsfrågor,

naturvård och energirådgivning.

Verksamhet

Ansökningar om bygglov och bygganmälningar har

varit något större än förra året. Intäkterna överstiger

budget främst tack vare några större projekt.

Inom planområdet ”Edsbyn Sydöstra” har i egen regi

upprättats en detaljplan som antagits. Planen medger

byggande av ett nytt koncernkontor för Svenska

Fönster AB.

Ett inventeringsprojekt av de fäbodar som ingår i

länsstyrelsens ”Bevarandeprogram för

odlingslandskapet” har påbörjats och genomförs med

statliga bidragspengar.

Under året inventerades befintliga hissar och ett

tillsynsregister har upprättats i ärendehanterings -

programmet ”ByggReda”.

Påminnelser om obligatorisk ventilationskontroll

(OVK) har skickat ut till sammanlagt 286 objekt.

Arbetet med adresser för fritidshus kommer att vara

klart våren 2006. En länstäckande, digital adresskarta

”cX –kartan” finns nu på kommunernas hemsidor.

Tillsynsarbetet inom miljöskydd har under året

begränsats till inkommande ärenden, klagomål och

uppföljande inspektioner.

En informationskampanj om farligt avfall genomfördes

under hösten för målgruppen mindre företag.

Förfrågningar från företag vid fastighetsöverlåtelse och

länsstyrelsens inventering av förorenade områden är

bl.a. orsak till att arbetet med ärenden som berör

förorenad mark har ökat markant.

Kontoret deltog i socialstyrelsens riksprojekt med tillsyn

av höga ljudnivåer från musik. Brister i ansvarigas

kunskap och kontroll av ljudanläggningarna kunde

konstateras.

Livsmedelstillsynen har varit lågt prioriterad under året

med färre inspektioner än planerat. Bland livsmedelsföretagarna

har osttillverkarna utmärkt sig på ett

positivt sätt. Alla av samhällsbyggnadskontoret kända

ostproducenter (4) har under 2005 utbildat sig i

HACCP - ett system för att kontrollera hygieniska

risker i produktionen. Under de senaste åren har de

också investerat i nya lokaler för att förbättra

möjligheterna att tillverka hygieniskt säkra produkter.

Inom djurskyddet har 60 inspektioner/tillsynsbesök

gjorts på 50 tillsynsobjekt varav 42 var planerade

tillsyner och 18 efter anmälan om vanvård av djur.

Försurningsläget för kommunens sjöar följs upp med

ca 70 vattenprover varje år. I arbetet med gemensam

överprövning av vattendomar inom Ljusnan – Voxnans

tillrinningsområde har provtappning av Österforsen i

Edsbyn, samt en förstudie om tillgängligheten

”Längsmed Voxnan genom Edsbyn” genomförts.

Energirådgivningen sker i samverkan med Bollnäs

kommun. Rådgivning till enskilda personer,

minimässor, föreläsningar och riktad information till

olika grupper har varit efterfrågade och uppskattade

inslag i verksamheten.

Viktiga händelser

På uppdrag av revisorerna i Ovanåkers kommun

genomförde KPMG våren 2005 en basgranskning av

miljö- och byggnämnden. Granskningen visade att

samspelet mellan nämnd och förvaltning fungerar bra

men att verksamheten inte klarar av att genomföra

lagstadgad tillsyn och att det finns brister i den

strategiska planeringen.

För kommunens lokala investeringsprogram, LIP, har

2005 varit ett år med mycket praktiskt genomförande

inom de olika delprojekten. Under 2005 har sex

hantverkare jobbat med byggnadsvård på våra fäbodar

och inom Sessmanområdet. Röjning och stängsling har

genomförts runt Muckeltjärn och på fäbodarna Morabo

och Andtjärnabo.

Inom ramen för LIP-projektet har bidrag betalats till

123 fastigheter som förbättrat befintliga pannor eller

bytt till biobränsle.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i maj att ny

samhällsbyggnadschef skulle rekryteras med avsikt att

kunna börja anställningen i januari 2006. Någon

rekrytering kom inte till stånd och samhällsbyggnadskontorets

ledningsfunktion kommer att

utredas under 2006.


Beslut enligt plan- och bygglagstiftningen(PBL)

Antal PBL-ärenden 2005 2004

Bygglov 122 106

Kontrollplaner 83 86

Strandskyddsdispenser 11 8

Förhandsbesked 4 3

Rivningslov 4 6

Tillstånd brandfarlig vara 6 10

Avslagsbeslut 3 1

Dispenser OVK 2 5

Besiktningsbehörighet OVK 2 2

Förelägganden OVK 14 15

Påföljd vid överträdelse 1

Överklagade beslut

1

3

Antagande av detaljplaner

3

Beslut enligt Miljöbalken

255 246

Antal ärenden 2005 2004

Hälsoskydd 46 75

Värmepumpar 72 60

Miljöskydd 48 66

Livsmedel 7 5

Remisser serveringstillstånd 11 15

184 241

Resultat

Resultatet för miljö- och byggnämnden visar ett

överskott på 488 kkr. Kontorets tre verksamheter har

alla fått in högre intäkter än budgeterat.

Strandskyddsinventeringen ska göras 2006.

Framtiden

Behovet av handläggning av ansökningar och tillsyn

inom bygglov och bygganmälan, obligatorisk

ventilationskontroll, miljö- och hälsoskydd och

djurskydd förväntas ligga i nivå med tidigare år.

Den nya livsmedelslagstiftningen, som bygger på EGförordningar

kompletterade med nationell lagstiftning

träder i kraft under 2006. Under året kommer en tjänst

att till största delen avsättas för livsmedelstillsyn.

Mycket tid kommer att gå åt till utbildning och

information.

Arbetet med detaljplanen för Edsbyn-sydöstra kommer

att vara intensivt även under det kommande året.

Under 2006 kommer LIP- projektet att avslutas.

Projektet har omsatt drygt 30 miljoner kronor och

sysselsatt ca 10 årsarbeten. Behovet av en aktuell

energiplan är fortsatt angeläget.

BILD: Bullermätning inuti Arenan.

Foto: Christer Åsentorp

BILDTEXT: Bullermätning inuti

Edsbyns Arena.

Bullermätning inuti Edsbyn Arena.

Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

Budgetutfall 2005 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat

Politisk org.

Miljö- och byggnämnd 209 191 191

Tjänstemanna ledning

Samhällsbyggnadskont. 4 321 4175 - 56 4 119

Övrig Verksamhet

Plan och bygg -418 - 574 -574

Miljö -416 131 - 598 -467

MBK-GIS 206 361 - 216 144

Summa övrig verksamhet -628 492 -1 388 -896

Summa MBN 3 902 4 858 -1 444 3 414

Överskott 488

25


26

TEKNISKA NÄMNDEN

Ordförande: Ingemar Ehn (fpl)

Förvaltningschef: Patrik Uhras

Antal anställda: 34

Tekniska kontoret är underställd tekniska nämnden/

trafiknämnden och svarar bl.a. för drift- och

underhåll inom gatu- och va-området,

parkanläggningar och lekplatser, projekteringsarbeten,

renhållningsverksamhet och trafikärendehantering.

Verksamhet

Vägar (drift- underhåll, gatubelysning, snöröjning)

Sparpaketet för gatubelysning har innehållit både

släckning nattetid, sommarsläckning 1 maj –

1 augusti samt investering i energisnåla armaturer.

Investeringsprogrammet pågår 2005-2009. När

programmet är avslutat kommer energibehovet

halveras. Trots att energiförbrukningen minskar

överskrids budgeten för gatubelysning 2005. Det

beror dels på ökade energikostnader men också på

ökade kostnader för underhåll. När investeringsprogrammet

är avslutat kommer även den delen att

påverkas positivt genom att vi då kan utföra s.k.

seriebyten av lampor, istället som nu när vi har

kostsamt underhåll av enstaka lampor.

Elförbrukning inom Edsbyns elverks nätområde (MWh)

Elförbrukning 2002 2003 2004 2005

1003 1003 825 598

Tekniska nämnden antog en flerårsplan 2006-2010

för gatuunderhållet där beläggningsunderhållets

omfattning är 4 % av det kommunala vägnätet, vilket

är det rekommenderade värdet för att klara ett

beläggningsintervall på 25 år. Nya metoder för

förstärkning i beläggningen har provats under året

och ska utvärderas. Om försöket faller väl ut kan

kostnaderna för gatuunderhållet på vissa gator med

rätt förutsättningar, sänkas med hälften.

Beläggningsunderhåll (% av det kommunala vägnätet)

Asfalt 2002 2003 2004 2005

1,0 % 1,5 % 3,1 % 3,7 %

Vinterväghållningen har omfattat sju snöröjnings-

och sandningsrundor på hela det kommunala

vägnätet.

Parker – lekplatser - centrummiljöer

Kommunens parkmiljöer ska vara vackra, välskötta

och stimulerande. För att jobba mot det målet har ett

prioriteringsarbete inletts där ”det som syns” ska

prioriteras högst. I samband med det har också en

utbildningsinsats genomförts inom parkverksamheten.

Parallellt med detta har också

samarbetet utvecklats med köpmän och

fastighetsägare i centrumsamverkan. Det arbetet

har resulterat i uppsnyggning av centrumnära

planteringar där det bästa exemplet är

strandpromenaden utefter Voxnan i Edsbyn.

Broar

Under våren renoverades Röda bron. Ovanåkers

kommun finansierade arbetet tillsammans med

Naturvårdsverket, som bidrog med 46 % av

kostnaden. Under hela renoveringstiden har bron

varit ett populärt utflyktsmål.

Trafik

Tekniska nämnden ska arbeta för säkra trafikmiljöer

för alla i det kommunala vägnätet.

Trafiksäkerhetsarbetet har bland annat bestått av

deltagande i skolbarnens trafikkalender för att stödja

trafikundervisning i skolan. Investering i trafiksäkra

miljöer i kombination med andra åtgärder, till

exempel blomlådor på villaområden, har gett god

effekt och målet att ingen ska dödas eller skadas

allvarligt i trafiken har delvis uppnåtts.

Inrapporterad trafikstatistik för Ovanåkers kommun

Trafik 2002 2003 2004 2005

Lindrigt skadade 11 16 9 13

Svårt skadade 3 6 1 4

Döda i trafiken 1 0 0 0

Avfall

Administrationen av avfallsverksamheten sköts av

BORAB sedan 1/1 2005. Det som kvarstår på

förvaltningen är ansvaret för gamla deponier.

Lakvattenhanteringen har förbättrats, åtgärder för att

förbättra täckningen av deponin har påbörjats.

Dessutom har nya kontrollprogram för att studera

påverkan på miljön startats upp under december.

Nämndens ambition är att mängden hushållsavfall

ska minska med 5 % under tiden 2003-2008. Till

och med 2005 har avfallsmängderna ökat med

nästan 1 %.

Ej brännbart grovavfall från Ovanåkers kommun (ton)

Avfall 2003 2004 2005

475 489 462

Vatten och avlopp

Verksamheten har fungerat väl och uppfyllt de

normer och krav som ställs genom lagstiftning och

myndighetsbeslut. Vatten- och avloppsverksamheten

har finansierats av VA-taxan till 102 %, vilket till

stor del beror på fler anslutningar till VA-systemet

än beräknat. Inga allvarliga driftsstörningar har


inträffat men vattenledningsnätet drabbades av 27

större vattenläckor under året, till en kostnad av

311 kkr. Dessutom uppstod 134 akuta stopp i

avloppsledningsnätet, till en kostnad av 167 kkr.

Under året har cirka 1,3 miljoner m 3 spillvatten renats

och cirka 0,9 miljoner m 3 dricksvatten producerats.

Elförbrukningen har minskat med cirka 130 000

kWh.

VA-produktion 2004 2005

Producerat vatten [m 3 ] 919 000 981 000

Sålt vatten [m 3 ] 651 000 646 000

Viktiga händelser

• Verksamhetsåret på förvaltningen har präglats av

effektiviseringsarbete, både inom den egna

organisationen och inom energianvändning.

• Olika samordningsförslag för verksamheterna

arbetades fram och behandlades i nämnden under

året. Nämnden har nu beslutat att bygga om i

befintliga lokaler vid kommunförrådet i Edsbyn och

samordna personal och fordon dit.

• Ett verksamhetssystem för alla verksamhetsområden

inom förvaltningen har köpts in. Systemet

utgör grunden i förvaltningens arbete med att

förbättra servicen och förbättra planeringen för

insatser i framtiden.

• Minskningen av energiförbrukningen jämfört med

2004 var inom VA-verksamheten 130 000 kWh och

inom gatubelysningen 387 000 kWh.

• Administrationen av avfallshanteringen har

överförts till BORAB genom förvaltningsavtal.

• Under året fick kommunen sitt 10:e reningsverk i

och med byggnationen av det småskaliga

reningsverket i Gammel Homna.

• Ett projekt med syfte att ta reda på var ej debiterbart

vatten tar vägen samt öka delen debiterbart vatten har

inletts och kommer att fortsätta 2006.

• Under året har kommunen höjt sin ambitionsnivå

vid användningen av Svenskt Vattens system för

insamling av VA-statistik vilket kommer att

underlätta arbetet med statistik och nyckeltal.

• En policy för när tekniska kontoret kommer att

ställa krav på fettavskiljare har tagits fram.

• De totala kostnaderna för kvittblivning av slam

reducerades med cirka 12 % genom spridning av

200 ton slam på en försöksodling av industrihampa.

Resultat

Tekniska nämnden visar för bokslutet 2005 ett

överskott med 131 kkr vilket i huvudsak beror att

vinterväghållningen har kostat 165 kkr mindre än

budgeterat.

VA-kostnader 2004 2005

Kostnad / prod m 3 vatten [kr] 4,1 4,0

Kostnad / prod m 3 avlopp [kr] 8,4 8,4

Resultatet för investeringarna inom Tekniska

nämndens verksamheter visar ett överskott med

1 336 kkr. Hälften av investeringarna blev billigare

än budgeterat (651 kkr) samtidigt som investeringsarbeten

på en tomträtt inte startade under året (685

kkr)

Framtiden

• Genomförandet av samordningen i den egna

verksamheten kommer att prägla 2006, bland annat

innebär det omorganisation av parkverksamheten där

konkurrensutsättning av gräsklippningen i Alfta är

en del.

• Investeringsprogrammet för gatubelysningen

fortsätter 2006 och kommer att pågå t om 2009.

• Ett nytt VA-debiteringssystem kommer att

införskaffas.

Ovanåkers kommun kommer under 2006 att delta i

det energieffektiviseringsprojekt som leds av

branschorganisationen Svenskt vatten.

BILD: Mätning utomhus

Foto: Christer Åsentorp

BILDTEXT: Mätningsarbete,

Edsbyns Arena.

Budgetutfall 2005 (Kkr)

Mätningsarbete Edsbyn Arena.

Budge Kostnad Intäk Resulta

Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

Teknisk nämnd 197 142 0 142

Teknisk Budgetutfall förvaltning 2005 (Kkr) 3 489 3 96 -329 3 639

Mark Budge 534 Kostnad 1 244 Intäk -833 Resulta 41

Vägar 7 907 8 32 -127 8 20

Parkverksamhet Teknisk nämnd 1 197 312 1 142 594 -14 0 1 142 580

VA-teknik Teknisk förvaltning 3 489 -72 14 3 96 77 -15 -329 685 3 -907 639

Avfallshantering Mark 534 342 1 540 244 -317 -833 223 41

Vägar Anläggningsarbetare 7-323 907 5 8 30 32 -5 -127 669 8 -36 20

Fordon Parkverksamhet o maskiner 1 -197 312 1 710 594 -1 734 -14 1 580 -24

Offentligt VA-teknikskyddad 1 207 -72 14 1 77 969 -15 -702 685 1 -907 267

anställning Avfallshantering (OSA)

Kommunförråd

Anläggningsarbetare

Kulturfastigheter

Fordon o maskiner

342

856

-323

216

-197

540

1 152

5 30

27

1 710

-317

-214

-5 669

-43

-1 734

223

93

-36

235

-24

Offentligt skyddad

Summa anställning TN (OSA)

1 207

15 468

1 969

41 004

-702

-25 667

1 267

15 337

Överskott Kommunförråd 856 1 152 -214 131 93

Kulturfastigheter 216 27 -43 235

Summa TN 15 468 41 004 -25 667 15 337

Överskott 131

27


28

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Ordförande: Elisabeth Eriksson (c)

Förvaltningschef: Eva Holm

Antal anställda: 35

Kultur- och fritidsnämnden tillhandahåller

fritidsanläggningar, fritidsgårdar, bibliotek,

musikskola samt sim- och sporthallar. Nämnden

arbetar också för ett rikt friluftsliv. Detta

tillsammans med bidragsgivning till föreningslivet

medför stor bredd av föreningsaktiviteter i

kommunen. Kultur- och fritidsnämnden hanterar

även bidrag till studieorganisationer samt beviljar

lotteritillstånd och svarar för kontroll av detta.

Verksamhet

Verksamhetsbidrag har fördelats till föreningar som

bedriver gruppaktiviteter med utbud riktade mot

ungdomar, pensionärer och handikappade. Totalt har

58 föreningar erhållit bidrag för att dessa har svarat

för 9 843 sammankomster, vilket är något mindre

gentemot förgående år. Ur anslag för ”övrigt bidrag”

har bland annat ekonomiskt stöd lämnats till

föreningar som svarar för skötsel av spår och leder.

Bidrag har också fördelats till 16 föreningar inom

kulturområdet samt till 9 studieförbund.

Under året har drift/skötsel utförts vid c:a 80

vindskydd och raststugor runt om i kommunen.

Även underhåll av bryggor, broar, rastplatser,

informationsskyltar, samt kompletteringar för

handikappanpassningar har gjorts under året. Detta

gör att förutsättningarna för att erbjuda och bedriva

friluftsliv kontinuerligt har förbättrats och ligger

idag på en hög nivå.

Fungerande former för föreningsdrift finns vid

idrottsplatserna, ridanläggningen och

Gårdtjärnsbergets skidanläggning samt vid de

mindre isbanorna och utomhusbadplatserna. Detta

gör att kommunen kan erbjuda ett omfattande

verksamhetsutbud.

År Antal bad

(i simhallarna)

2003 49 683

2004 50 689

2005 47 633

Tabellen ovan visar att antalet bad vid kommunens

simhallar minskat något jämfört med föregående år.

Den totala uthyrningen av kommunens sporthallar

visar en marginell minskning mot året innan.

Servicelaget har bidragit med att skapa meningsfulla

och variationsrika sysselsättningar för

korttidsarbetslösa samt för ett antal anställda i

offentligt skyddat arbete (OSA). Arbetsuppgifterna

har främst omfattat drift- och skötsel inom det

”rörliga friluftslivet” samt insatser för det ideella

föreningslivet. Diverse uppgifter för kommunens

förvaltningar samt skötsel av skogs- och

rekreationsytor har även ingått.

kommunens två bibliotek har antalet lån under

året varit cirka 72 000. Detta innebär att antalet

boklån har minskat och att målet om minst 86 000

lån inte uppnåtts. Inte heller målet att kommunens

två bibliotek skall ha minst 125 000 besök har

uppnåtts då besöksantalet under året varit cirka

110 000.

Under 2005 har barn och ungdomar i förskola och

grundskola fått musik- och teaterprogram enligt

uppställda mål. På biblioteken har genomförts

19 utställningar samt ytterligare informationsutställningar

från föreningar och kommunala

förvaltningar. Kultur- och fritidsnämnden har, i

egen regi eller i samarbete med föreningar,

arrangerat konserter och författarbesök.

Musikskolan har under 2005 haft 335 elever

inskrivna, inklusive suzukieleverna och därmed har

de uppnått målet att minst 325 elever skall delta i

musikskolans undervisning.

Under året har även projekt drivits i regi av kultur-

och fritidsnämnden.

• fritidsfiske och projekt omkring lokal

naturvårdsutveckling.

• inköp av barnböcker till folk- och skolbibliotek.

• inköp av talböcker.

Följande investeringar har genomförts 2005:

• installation av nytt värmeåtervinnings- och

luftbehandlingsystem i Celsiushallen

• inköp av eldriven ismaskin till Alfta Ishall

• byggnation, i samarbete med Edsbyn Arena, av

omklädningsutrymmen vid idrottsplatsen Ön

• reparation och ombyggnation av Ishallens

kylmaskinutrustning

• utbyte av bibliotekssystem och investeringar i

konst

Viktiga händelser

Nytt bibliotekssystem har installerats och Edsbyns

Bibliotek har firat 25 års jubileum i år.

Fritidsgårdsverksamheten vid Södran i Edsbyn har

flyttat till lokaler i Celsiusskolan.

Omklädningsdelen vid Ön har färdigställts och

befintlig kylmaskinutrustning vid ishallen i Alfta

har genomgått omfattande reparations- och

modifieringsarbeten. Den gasoldrivna ismaskinen i

ishallen har bytts ut mot eldrift.


Föreningsdrift vid idrottsplatserna och vid

Gårdtjärnsberget och ridhus/-stall har fungerat väl

under året.

Ventilations- och värmeåtervinningssystem har

installerats i Celsiushallen, detta bl.a. med

målsättning att kraftigt minska energiåtgången.

Årets resultat

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett utfall på

23 102 kkr för 2005. Detta innebär ett överskott i

jämförelse med budget på 60 kkr.

Överskottet förklaras bl.a. av att delen av anslaget

för bidrag inte utnyttjas till fullo, detta eftersom färre

ansökningar än vad som beräknats har inkommit.

Något högre statsbidrag har erhållits, för

Servicelagets verksamhet, än vad som beräknades

och vikariat har ej har tillsatts under tider när tjänster

ej varit besatta.

Framtiden

En stor del av verksamhetsutbudet inom kultur- och

fritidnämnden bygger på ideella föreningars

engagemang. Eftersom föreningarna får allt svårare

att rekrytera ideellt arbetande upplevs detta som

bekymmersamt.

Samverkansavtal förväntas tecknas för OBSregionen

omkring musikskoleverksamheten.

Det uppsagda samarbetsavtalet gällande

fritidsledartjänster gör att det finns en osäkerhet om

möjligheten att upprätthålla hög kompetens bland

fritidsledare eftersom heltidstjänster ej kan

garanteras i framtiden. Indirekt kan detta påverka

ungdomarnas tillvaro eftersom det anses finnas

fördelar med att kontakter knyts och upprätthålls

mellan ungdomar och ledare såväl i skolans

verksamhet som på deras fritid.

BILD: Pistvakt

FOTO: Christer Åsentorp

BILDTEXT: Konsert, Edsbyns Arena

Konsert Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

Budgetutfall 2005 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat

Nämnd och kontor 1 656 1 614 -8 1 606

Spec fritidsverksamhet

(inkl föreningsbidr mm)

2 431 2 347 -33 2 314

Idrottsplatser (Ön och

Forsparksanläggningen)

3 706 3 575 0 3 575

Sim- och Sporthallar 4 743 5 993 -1 053 4 940

Anläggningar inkl bad,

ridhus, skid- friluftsanl

669 1020 0 1 020

Servicelag Fritid 1 276 1 677 -621 1 056

Fritidsgårdsverksamhet 1 285 1 749 -500 1 249

Lokaler (stallet, hörsal) 181 183 0 183

Övrig kulturverksamhet 669 888 -244 644

Biblioteksverksamheten 4 084 4 046 -20 4 026

Musikskolan 2 462 2 741 -252 2 489

Summa KFN 23 162 25 833 -2 731 23 102

Överskott 60

29


30

BARN- OCH

UTBILDNINGSNÄMNDEN

Ordförande: Åke Ahl (m)

Förvaltningschef: Jan Erlandsson

Antal anställda: 353

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för

förskole- och skolverksamhet vilket omfattar

förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola,

fritidshem, särskola, gymnasieskola, komvux och

högskola.

Verksamhet

Verksamheterna ska präglas av hög kvalitet.

Drivkraften i lärandet ska vara lust, nyfikenhet och

meningsfullhet. Alla elever ska ges möjlighet och tid

att nå de nationella målen.

Förskola

Verksamheten ska präglas av hög kvalitet vilket ska

framgå av förskolornas kvalitetsredovisningar och

målarbete.

• Varje förskola ska upprätta en kvalitetsredovisning

som redovisar det årliga kvalitetsarbetet.

Varje skola har upprättat och redovisat sitt

kvalitetsarbete.

För att uppnå valfrihet erbjuder Ovanåkers kommun

förskoleverksamhet i form av förskola, enskild

förskola och familjedaghem.

Grundskola

Inriktningsmål:

Måluppfyllelsen för eleverna ska öka.

Effektmål

• Det genomsnittliga meritvärdet

(genomsnittsbetyget från skolår 9) ska ligga på minst

riksmedelvärdet.

Meritvärde 2002 2003 2004 2005

Kommunen 195 201 202 203

Riket 205 205 207 206

• Andelen elever som är behöriga att påbörja ett

nationellt program i gymnasieskolan ska ligga över

riksgenomsnittet.

Andel behöriga 2002 2003 2004 2005

Kommunen 85,0 89,2 86,3 85,0

Riket 90,0 89,7 89,6 89,2

Med utgångspunkt i ökad satsning på

kompetensutveckling och skolförbättring är inte

måluppfyllelsen tillfredsställande.

Med hjälp av statsbidraget till personalförstärkningar

i skola och fritidshem har lärartätheten

kunnat höjas och är nu uppe i 8,4 lärare/100 elever.

Gymnasieskola, vuxenutbildning och

högskoleverksamhet

Inriktningsmål:

Utbildningsnivån ska höjas.

Effektmål:

• Andelen elever som läser studieförberedande

program ska ligga över riksgenomsnittet.

Andel 2002 2003 2004 2005

Kommunen 43 % 41,6 % 40 % 40 %

Riket 42 % 36,1 % 34 % *

* Siffrorna för riket 2005 är ännu inte framtagna.

• Andelen elever som inom en fyraårsperiod efter

påbörjade gymnasiestudier på nationellt program

erhåller slutbetyg ska vara minst 95 %.

Andel 2002 2003 2004 2005

Kommunen 96 % 92 % 93 % 93 %

Riket 80 % 81 % 81 % *

* Siffrorna för riket 2005 är ännu inte framtagna.

Måluppfyllelsen i vår gymnasieskola är fortsatt

hög.

Elevvårdsenhet och särskoleverksamhet

Elevvårdsenheten och särskolan ska erbjuda särskilt

stöd till barn och elever i behov av detta. Arbetet

bedrivs lösningsfokuserat med ständig förbättring

av ärendehanteringen.

Särskolan har kunnat erbjuda utbildning integrerad i

grundskolan i en miljö nära hemmet.

Viktiga händelser

Genom kvalitetspropositionen och allmänna råd har

fokus ytterligare satts på kvalitet i förskolan.

Antalet barn i förskoleverksamheten ökar tvärtemot

gjorda prognoser. Detta på grund av ökad

efterfrågeandel och ökad inflyttning. Under året har

ytterligare en bidragsfinansierad förskola,

pingstförsamlingens Noten, fått tillstånd att bedriva

förskoleverksamhet.

Landshövdingen har instiftat ett pris till elever som

gör något bra för att motverka fördomar och

främlingsfientlighet, ett pris till gymnasiet och ett

till grundskolan. I år delas priset ur för första

gången och båda priserna går till skolor i Ovanåkers

kommun. Alftaskolan för projektet ”Alla lika - alla

olika” och Voxnadalens gymnasium för

”Sydafrikaprojektet”.


I Lärarförbundets undersökning ”Bästa skolkommun

placerades sig Ovanåkers kommun på 21

plats, bäst i Hälsingland.

Under året har Bandygymnasiet startat. Vi har 11

elever från andra kommuner som genererar

ersättning från elevens hemkommun. På sikt

kommer detta att ge kommunen inte obetydliga

intäkter.

Ett samarbete har inletts i OBS-regionen som

innebär att Teknikprogrammet blir fritt sökbart i

regionen fr.o.m. höstterminen 2006. Detta ger

eleverna en större valfrihet samtidigt som det

förhoppningsvis kommer att minska antalet sökande

till friskolor med denna inriktning.

Framtiden

Förskolan

Möjligheter: Statsbidraget för personalförstärkning

kombinerad med en kommunal satsning möjliggör

en sänkning av antalet barn per avdelning. Fortsatt

kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling av

arbetslag och ej utbildade barnskötare.

Risker: Minskade födelsetal.

Grundskolan

Möjligheter: Genom ytterligare kompetenshöjning,

skolförbättringsinsatser och samverkan med andra

aktörer bl.a. socialförvaltningen och föräldrar ökar

måluppfyllelsen. En minskning av lokalbeståndet

medför effektivare organisation.

Risker: Elevminskning och därav följande

övertalighet bland personal. Ökade lokalkostnader

per elev p.g.a. för stora lokalytor. Svårighet att

organisera optimalt om antalet skolor behålls. Ökade

resursbehov på grund av ökade sociala problem.

Risker generellt: Ökade fasta kostnader för främst

grundskolan. Minskade anslag till läromedel,

materiel och fortbildning sänker kvaliteten.

Gymnasieskolan

Möjligheter: Satsningen på bandygymnasiet,

skapande av idrottsalternativ, ”den lilla skolans

möjligheter”, och samverkan inom

teknikprogrammet kommer att attrahera elever från

andra kommuner. Fri sökbar gymnasieutbildning

fr.o.m. hösten 2007 genererar ökade

interkommunala ersättningar.

Risker: Fri sökbar gymnasieutbildning fr.o.m. hösten

2007 ger ökade interkommunala ersättningar till

andra kommuner. Ökad tillströmning till

individuella programmet p.g.a. lägre måluppfyllelse

i grundskolan. Nedläggning av fordonsprogrammet

p.g.a. ändrat regelverk.

Årets resultat

Förskolan visar på ett överskott beroende på

anpassning av personal i förhållande till beläggning

i Alfta skolområde, lägre kostnader för fristående

förskolor än budgeterat samt högre intäkter av

avgifter. Gymnasieskolan visar på ett underskott

beroende på ökade interkommunala ersättningar.

Elevvårdsenheten uppvisar ett överskott som

uppstått p.g.a. långtidssjukskrivningar. Övriga

verksamheter följer budget. Sammantaget uppvisar

Barn- och utbildningsnämnden ett överskott på 209

kkr, vilket motsvarar 0,1 %!

BILD: Gymnasie killen

FOTO: Christer Åsentorp

BILDTEXT: Gymnasielektion, Edsbyns

Arena.

Gymnasielektion, Edsbyn Arena.

Foto Christer Åsentorp, Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

Budgetutfall 2005 (Kkr)

Budget Kostnad Intäkt Resultat

Nämnd & kontor 5 089 4 639 619* 5 258

Förskola 35 815 38 349 -4 711 33 638

Grundskola &

skolbarnomsorg

93 472 99 294 -5 652 93 642

Särskola 10 290 10 790 0 10 790

Elevvård 3 249 3 116 -275 2 841

Gymnasium 48 340 55 448 -5 488 49 960

Komvux, SFI &

Uppdragsutbildning

2 047 4 411 -2 363 2 048

Högskola 608 532 -9 523

Summa 198 910 216 580 -17 879 198 700

Överskott 209

*Det positiva utfallet beror på gjord periodisering avseende

statsbidrag för personalförstärkning i skola och fritidshem.

31


32

SOCIALNÄMNDEN

Ordförande: Lars-Erik Häggblom (kd)

Förvaltningschef: Elisabeth Medin

Antal anställda: 527

Till socialnämndens uppgifter hör att;

• göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i

kommunen.

• medverka i samhällsplaneringen och i samarbete

med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar

och enskilda främja goda miljöer i kommunen,

• informera om socialtjänsten i kommunen,

• genom uppsökande verksamhet och på annat sätt

främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

• svara för omsorg och service, upplysningar, råd,

stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till

familjer och enskilda som behöver det.

Verksamheten

Verksamheten har präglats av förändringsarbete i

syfte att skapa en modern flexibel socialtjänst som

erbjuder en verksamhet som efterfrågas av brukarna.

I kvalitetsarbetet har information, bemötande,

delaktighet och rättssäkerhet granskats genom bland

annat arbetsmiljö- och brukarundersökningar. Vidare

har kvalitetsarbetet utförts och följts upp utifrån en

kvalitetsplan, nyckeltal har redovisats för nämnden

och en jämställdhetsplan har antagits av

socialnämnden.

Målen om samverkansformer, förebyggande arbete

och öppna former har prioriteras, uppnåtts och varit

vägledande för förvaltningens verksamheter.

Målet att uppnå en bättre samordning och

utnyttjande av personella resurser för att brukare ska

kunna bo kvar i sin invanda miljö har uppfyllts.

Verksamheten har alltså under året uppfyllt de

inriktningsmål som formulerades förutom att

verksamheten inom alla enheter ska bedrivas inom

given budgetram.

Rutiner för beslut om bistånd enligt SoL och LSS

har förbättrats vilket medför en enhetligare och mera

rättssäker bedömning.

Inom omvårdnadsenheten har verksamheten delvis

förändrats och erbjuder nu ett bredare spektra av

behovsprövade insatser men också ökade öppna,

icke behovsprövade insatser i form av bland annat

dagverksamhet, trygghetsplatser och närboende.

I kommunen finns ca 840 personer över 80 år och

antalet köpta vikarietimmar har minskat med 6 036

timmar jämfört med föregående år.

2005 2004

Lägenheter i särskilt boende 149 154

Korttidsplatser 15 28

Trygghetsplatser 0 3

Brukare med hemtjänst 450 437

Brukare i dagverksamhet 35 17

Inom handikappomsorgen har en genomlysning av

verksamheterna i syfte att effektivare använda

budgeterade medel inletts t.ex. schemaändringar

och samordning mellan olika enheter.

Antalet brukare som har personlig assistans,

kontaktperson och/eller ledsagarservice var 40 st.

Nio platser fanns i gruppboende och åtta brukare

bodde i trapphusboende. Omkring 35 brukare hade

daglig verksamhet och 30 brukare hade boendestöd

enligt SoL. Kostnaden per närvarodag för brukare

på dagverksamheten var 770 kr under 2005.

Inom psykiatrin fanns ett gruppboende med åtta

platser och korttidsboende fanns för fyra

barn/ungdomar.

Timmar

6000

4000

2000

0

Vårdtyngd fördelat efter antal

hemtjänsttimmar

1632

1562

4673

4458

4891

3687

1912 2108

Lätt Medellätt Medeltung Tung

Vårdtyngd

2004

2005

Inom individ- och familjeenheten har

utredningsenheten för barn och unga utvecklat ett

strukturerat samarbete med skolan. Inom

vuxenenheten utvecklas ständigt samverkan med

försäkringskassa och arbetsförmedling. Individ- och

familjeenheten har prioriterat insatser för barn och

unga enligt uppsatta mål för året.

Formerna för ungdomsboendet på Fallrisgatan har

utvecklats och nu görs individuella behandlingsplaner

för de boende där.

Beroendemottagningen har arbetat aktivt för att nå

ungdomar. En gruppaktivitet för ett antal ungdomar

har funnits under året. Totalt har ca 50 personer haft

behandlingsinsatser.


Utvecklingen av barn- och ungdomsärenden inom

familjeomsorgen.

2003 2004 2005

Antal barn med kontaktperson/familj 44 50 54

Antal barn placerade i familjehem 5 6 6

Antal barn omhändertagna enl. LVU 1 3 1

Antal barn boende på

7 8 10

ungdomsboende

Antal placeringsdygn 958 1551 1657

Antal anmälningar/ansökningar 57 104 113

Antal placeringsdygn på institution 169 341 132

Antal vårdutredningar avseende barn 0 5 5

Antal adoptionsutredningar 0 1 0

Antal avtal avseende boende/

umgänge för barn

4 6 2

Under året har 288 hushåll erhållit försörjningsstöd

mot 323 hushåll förra året.

Brutto utbetalt försörjningsstöd

År Kkr

2001 5 021

2002 5 398

2003 4 118

2004 4 425

2005 4 812

Viktiga händelser

Upphandling av nytt verksamhetssystem för

förvaltningen har gjorts under året och under hösten

har installationer och förberedelser vidtagits.

Begreppet Närboende har utvecklats och införts

inom äldreomsorgen och syftar på ett ordinärt

boende i nära anslutning till service och med

värd/värdinna som en guldkant i vardagen.

Möjligheten till trygghetsplats upp till tre dygn på

korttidsboende för att ge anhörig stöd i form av

tillfällig avlösning i hemmet utan

myndighetsprövning införs.

Särskilda larmteam och serviceteam inom

hemtjänsten har utvecklats. Myndighetsutövningen,

enligt SoL, vid ansökan om särskilt boende har skilts

åt, så till vida att brukaren får ett beslut om rätt till

lägenhet i särskilt boende och ett beslut, enligt

samma lag, om vilka hjälpinsatser som beviljats i det

särskilda boendet.

Årets resultat

Målet att samtliga enheter ska bedriva verksamheten

inom given budgetram har för första gången på

många år uppfyllts av omvårdnadsenheten.

Dessvärre har inte handikappomsorgen med

socialpsykiatrin eller Individ- och familjeenheten

nått det målet.

Socialnämndens utfall blev 189 149 kkr. Detta

innebär ett underskott i jämförelse med budget på

1 916 kkr. Omvårdnadsenheten visar ett överskott på

948 kkr, medan Individ- och familjeenheten visar ett

underskott på 3 089 kkr och handikappomsorgen ett

underskott på 480 kkr. En av orsakerna är att

kostnaden för placering av vuxna på institution har

ökat.

Anslaget i investeringsbudgeten för nytt

verksamhetssystem har inte kommit att nyttjas

förrän andra delen av år 2005 varför förvaltningen

kommer att begära att resterande pengar förs över

till kommande år 2006.

Framtiden

• Utveckla brukarperspektivet genom utvärderingar

av verksamhet i form av t.ex. intervjuer med

brukare.

• Utveckla nya samarbetsformer och nya arbetssätt

och därmed organisationens flexibilitet.

• Möta den ökande efterfrågan på närboende.

• Aktivt arbeta med att minska sjukfrånvaron.

• Kompetensutveckling i etik och moral.

Under de närmaste fem åren kommer ca 75

personer inom socialtjänsten att ha möjlighet att gå

i ålderspension.

BILD: Rullstol

FOTO: Christer Årentorp

BILDTEXT: Publik, Edsbyns Arena

Publik, Edsbyn Arena. Foto Christer Åsentorp,

Nya Elvéns Foto, Edsbyn.

Budgetutfall 2005 (Kkr)

Budget Kostnad Intäkt Resultat

Nämnd 415 376 376

Stab 18 030 17 364 17 364

Individ- och

familjeenhet

43 329 46 898 46 898

Omvårdnadsenhet 125 459 132 047 -7 536 124 511

Summa SOC 187 233 196 685 -7 536 189 149

Underskott -1 916

33


34

PERSONALREDOVISNING

Den 31/12 2005 hade organisationen Ovanåkers

kommun 1 019 tillsvidareanställd personal. Av dessa

var 856 kvinnor och 153 män. Medelåldern var 45,5

år för kvinnor och 49 år för män. Medelåldern för

alla var 46,5 år. Medelåldern har ökat ca 0,5 år sedan

2004. Framförallt beror detta på att de i ålder 60 och

äldre ökar medan åldrarna 20-39 år minskar.

Förutom de som är tillsvidareanställda tillkommer

timanställda, visstidsanställda, förtroendevalda och

uppdragstagare.

Varje månad betalas ca 1 700 löner ut.

1100

900

700

500

Antal tillsvidareanställda per år

1043

1053

1039

1057

1022

1019

2000 2001 2002 2003 2004 2005

Under 2005 har 59 tillsvidareanställda personer

(ca 5,8 %) avlutat sin anställning. Av dessa avgick

13 med ålderspension och 11 med sjukersättning.

Ålder

60

50

40

30

20

10

0

1000

500

0

Medelålder

48 51 45 48 49

46 45

45

2002 2003 2004 2005

999

63 116

922

Årsarbetare

60 78

915

2003 2004 2005

44 73

Män

Kvinnor

Tillsvidare

Visstid

Tim

Antalet tim- och visstidsanställda har minskat

genom den personalpool som inrättades inom vård-

och omsorg 2004-01-01.

Antal

Åldersfördelning anställda 2003-2005

400

350

300

250

200

150

100

50

0

400000

300000

200000

100000

0

0-19 20-

29

30-

39

337749 359932

Ålder

40-

49

50-

59

357274 359750

60w

Kontant bruttolön inkl po-pålägg i kkr

2002 2003 2004 2005

2003

2004

2005

Pensioner

På grund av att anställda i åldern 60 år och äldre

ökar kommer även pensionsutbetalningarna att öka

de närmaste åren. Med hur mycket är svårt att säga

eftersom det i dag finns en möjlighet att påbörja sitt

pensionsuttag från 61 till 67 års ålder.

Ytterligare information om kommunens

pensionsåtagande återfinns i den ”Ekonomiska

analysen” på sidan 10.

2005

2004

2003

2002

Utbetalda pensioner/år (kkr)

6 493

6 704

6 810

7 093

6 000 6 200 6 400 6 600 6 800 7 000 7 200


Sysselsättningsgrad

100

98

96

94

92

90

88

86

84

82

80

85,86 %

Tjänstgöringsgrad i % och år

94,54 %

90,2 %

89,84%

2002 2003 2004 2005

Genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade 2003 då

de anställda inom vård- och omsorg erbjöds

möjligheten att arbeta heltid. Varje år har personalen

inom vård och omsorg möjlighet att välja ny

sysselsättningsgrad och efter det första året verkar

sysselsättningsgraden stabilisera sig på en lägre nivå

än 2003.

Tidsanvändning

Totala antalet möjliga arbetstimmar har minskat från

2 049 303 tim år 2004 till 1 862 180 tim år 2005.

Detta beror enbart på hur anställningarna läggs in i

PA-systemet. År 2004 stod de som var tjänstlediga

som heltidsanställda, medan de från 2005-01-01

läggs in utifrån den tjänstgöringsgrad de arbetar.

Detta gäller enbart socialnämndens verksamheter

men i och med att de har så många anställda blir

minskningen stor. Dessutom har antalet anställda

minskat. Detta påverkar inte totala antalet anställda

och heller inte tjänstgöringsgraden utan enbart totala

antalet möjliga arbetstimmar.

Tidsanvändning 2004

6,9%

7,7%

7,0% Nettoarbetstid

Sjukfrånvaro

78,4%

Semester

Tjänstledighet

8,3%

6,9%

8,8%

Tidsanvändning 2005

76,0%

Nettoarbetstid

Sjukfrånvaro

Semester

Tjänstledighet

Tänkbara förklaringar till ökat semesteruttag är att

åldern har ökat på de anställda och därmed även

antalet avtalade semesterdagar. Tjänstledighetens

ökning har framförallt två förklaringar, dels

möjligheten till friår helt eller delvis och dels den

s.k. kombinationsutbildningen som möjliggjort

studier på halvtid med ekonomisk ersättning. Totalt

ca 12 personer har nyttjat dessa möjligheter för helt

eller del av år.

Semesterdagar 2003 2004 2005

Sparade

16 546 16 699 16 872

2006- 01-27 betalades 342 semesterdagar ut i

kontantersättning för de som redan har 40 dagar

semester sparad och inte tagit ut 2005 års hela

semester i ledig tid.

Sjukfrånvaro

Under 2005 minskade den totala frånvaron, mest

beroende på en stor minskning av de långtidssjukskrivnas

frånvaro.

Sjuk-

frånvaro

2003 2004 2005

Total

Varav;

7,05% 7,72% 7,46%

60 dagar 78,06% 79,15% 76,62%

Kvinnor 7,96% 8,35% 8,24%

Män 3,26% 4,88% 4,17%

0-29 år 2,14% 2,65% 4,81%

30-49 år 5,38% 6,46% 6,51%

50 år

9,44% 10,45% 8,94%

35


36

DRIFTREDOVISNING

Kkr Budget Kostnader Intäkter Resultat Avvikelse

Nämnder mfl.

Kommunfullmäktige, valnämnd och revision 772 805 0 805 -33

Kommunstyrelsen 51 185 99 037 -48 934 50 103 1 082

Miljö- och byggnämnden 3 902 4 858 -1 444 3 414 488

Tekniska nämnden 15 468 41 004 -25 667 15 337 131

Kultur- och fritidsnämnden 23 162 25 833 -2 731 23 102 60

Barn- och utbildningsnämnden 198 910 216 580 -17 879 198 701 209

Socialnämnden 187 233 196 685 -7 536 189 149 -1 916

Summa nämnder mfl. 480 632 584 802 -104 191 480 611 21

Projektredovisning

Internt finansierade projekt 1 148 2 218 -1 339 879 269

Övrigt finansierade projekt 10 0 0 0 10

Växtkraft finansierade projekt 725 1 526 -858 668 57

Externt finansierade projekt 0 18 731 -18 897 -166 166

Summa projektredovisning 1 883 22 475 -21 094 1 381 502

Gemensamma kostnader/intäkter

Pensionskostnader 5 996 24 955 -16 244 8 711 -2 715

Kapitalkostnader -35 207 0 -36 153 -36 153 946

Övrigt 2 469 868 -1 577 -709 3 178

Summa gemensamma kostnader/intäkter -26 742 25 823 -53 974 -28 151 1 409

Avskrivningar 19 500 19 217 0 19 217 283

Skatter och generella bidrag

Skatteintäkter -348 897 0 -351 827 -351 827 2 930

Inkomstutjämning -98 896 0 -98 896 -98 896 0

Kostnadsutjämning -12 322 0 -12 322 -12 322 0

Övrigt -12 406 11 370 -21 859 -10 489 -1 917

Summa skatter och generella bidrag -472 521 11 370 -484 904 -473 534 1 013

Finansintäkter -3 600 0 -6 509 -6 509 2 909

Finanskostnader 1 909 2 873 0 2 873 -964

SUMMA DRIFTREDOVISNING -1 061 666 560 -670 672 4 112 5 173


INVESTERINGSREDOVISNING

Kkr Budget Utfall Avvikelse

Nämnder

Kommunstyrelsen 9 574 5 784 3 790

Miljö- och byggnämnden 56 49 7

Tekniska nämnden 11 900 10 564 1 336

Fastigheter 2 300 1 591 709

Kultur- och fritidsnämnden 8 350 7 877 473

Barn- och utbildningsnämnden 1 705 1 639 66

Socialnämnden 2 704 989 1 715

Summa nämnder 36 589 28 493 8 096

EKONOMISKA NYCKELTAL 2001 - 2005

Kkr 2005 2004 2003 2002 2001

Antal invånare, 31/12 11 873 11 985 12 051 12 193 12 333

Skattesats, % 21,90% 21,90% 21,90% 21,90% 21,90%

Kommunalskatt 347 398 332 100 327 900 320 200 311 300

Verksamheternas nettokostnader 473 058 460 800 453 800 442 700 421 500

Verksamheternas nettokostnader / invånare 40 38 38 36 34

Nettokostnaderna / skatteintäkter, generella bidrag

och utjämning, %

99,90% 100,16% 99,70% 99,80% 99,10%

Finansnetto 3 636 2 793 2 500 2 300 1 300

Nedskrivning finansiella tillgångar 103 0 3 000 3 000 0

Eget kapital 329 435 325 300 323 300 322 600 322 400

Eget kapital / invånare 28 27 27 26 26

Totala skulder 177 680 186 500 175 700 170 600 191 000

Låneskuld 58 500 60 000 61 900 64 400 64 900

Låneskuld / invånare 5 5 5 5 5

Totala tillgångar 507 113 511 807 499 000 493 200 513 400

Soliditet, % 64,96% 63,56% 65,00% 65,00% 63,00%

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % 21,88% 21,51% 22,00% 24,00% 20,00%

Nettoinvestering 27 837 13 229 13 012 22 537 16 274

37


38

BOLAGEN

Alfta-Edsbyns Fastighets AB Bollnäs-Ovanåkers Renhållnings AB

Alfta- Edsbyns Fastighets AB äger och förvaltar

hyresfastigheter i Ovanåkers kommun.

Verksamheten skall i första hand främja

kommunens försörjning med bostäder och lokaler.

Ägd andel: 100 %

Nyckeltal (kkr) 2005 2004

Nettoomsättning 102 506 94 277

Resultat 1 872 1 719

Balansomslutning 357 559 371 221

Eget kapital 17 797 15 925

Antal anställda 64 64

Helsinge Net AB

Helsinge Net AB:s verksamhet omfattar utveckling

och förvaltning av infrastrukturen inom området

tele- och datakommunikation.

Dotterbolag:

IT-Hälsingland AB (ägd andel: 50 %)

Norrsken AB (ägd andel 4 %)

Ägd andel: 50 %

Nyckeltal (kkr) 2005 2004

Nettoomsättning 9 435 6 714

Resultat 1 813 354

Balansomslutning 14 4141 21 581

Eget kapital 6 106 4 293

Antal anställda 2 6

Bollnäs-Ovanåkers Renhållnings AB har i uppdrag

att insamla, transportera, låta behandla, återvinna

och deponera avfall samt tillverka bränsle.

Ägd andel: 33 %

Nyckeltal (kkr) 2005 2004

Nettoomsättning 18 960 9 099

Resultat 858 282

Balansomslutning 34 129 27 859

Eget kapital 12 257 11 400

Antal anställda 8 7,5

OKAB Näringsliv Aktiebolag

OKAB Näringsliv Aktiebolag har i uppdrag att

bedriva Ovanåkers kommuns näringspolitiska

verksamhet. Förvaltning och uthyrning av lokaler

för industriändamål och därmed förenlig

verksamhet har bedrivits via helägda dotterbolag.

Dotterbolag:

OKAB Fastigheter AB (ägd andel: 100 %)

Alfta Industricenter AB (ägd andel: 100 %)

Ägd andel: 100 %

Nyckeltal (kkr) 2005 2004

Nettoomsättning 17 315 15 901

Resultat -200 -51

Balansomslutning 54 058 54 154

Eget kapital 8 437 8 637

Antal anställda 4 4


RESULTATRÄKNING KONCERNEN

Kkr 2005 2004

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

Avskrivningar

Summa verksamhetens nettokostnader

Finansiella poster

Skatteintäkter

Generella bidrag

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Summa finansiella poster

Resultat efter finansiella poster

221 697 169 422

-643 302 -579 725

-33 095 -31 844

-454 700 -442 147

347 398 332 136

126 136 127 890

7 054 5 273

-18 923 -18 977

461 665 446 322

6 965 4 175

Skatt -7 -158

ÅRETS RESULTAT 6 958 4 017

39


40

BALANSRÄKNING KONCERNEN

Kkr 2005 2004

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Maskiner och inventarier

Finansiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Förråd

Fordringar

Kortfristiga placeringar

Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Eget kapital

Avsättningar

Avsättningar för pensioner m.m.

Skulder

Långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Summa avsättningar och skulder

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

Poster inom linjen

Ställda panter

Fastighetsinteckningar Alfta Edsbyns Fastighets AB

Ansvarsförbindelse

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar

Löneskatt på pensionsförpliktelser

Borgensåtagande Alfta-Edsbyns Fastighets AB

Borgensåtagande Helsinge Net AB

Borgensåtagande Egna hem, antal 79 stycken (92)

Borgensåtagande Alfta Tennisklubb

Borgensåtagande Golfklubben

636 224 639 152

43 284 33 416

3 151 3 272

682 659 675 840

569 992

32 680 72 537

130 400 88 712

16 343 25 136

179 991 187 377

862 651 863 217

352 215 345 256

39 024 35 870

378 100 392 123

93 315 89 968

510 438 517 961

862 653 863 217

0 32 025

175 830 173 216

42 656 42 022

310 281 313 929

2 608 6 568

2 676 3 229

2 000 2 000

1 000 1 000

Fleruppgiftskommunalförbundet SAM

916 916

Borgensåtagande pensionsskuld Alfta-Edsbyns Fastighets AB 2 140 2 036

Summa ansvarsförbindelser 540 107 544 916


KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

Kkr 2005 2004

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar i rörelsekapitalet

43 205 38 206

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av förråd 423 387

Förändring av kortfristiga fordringar 5 757 2 593

Förändringar av kortfristiga skulder 3 347 42 376

Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 732 83 562

INVESTERINGSVERKSAMHET

Nettoinvesteringar -40 035 -22 145

Försäljning av anläggningstillgångar 0 0

Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 121 271

Kassaflöde från investeringsverksamheten -39 914 -21 874

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Förändring av långfristiga skulder 14 023 -40 128

Förändring av långfristiga fordringar 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -14 023 -40 128

ÅRETS KASSAFLÖDE -1 205 21 560

Likvida medel och kortfristiga placeringar IB 147 948 92 288

Likvida medel och kortfristiga placeringar enligt

årsredovisningen 2004 113 848

Omklassificering mellan kortfristiga fordringar och likvida medel

under 2005 avseende 2004:års balansräkning 34 100

LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA

PLACERINGAR UB 146 743 147 948

41


42

REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal

redovisningslag och i enlighet med

rekommendationer från Rådet för kommunal

redovisning.

Avsteg

Ovanåkers kommun har svårt att leva upp till den

kommunala redovisningslagen 2 kap 8§ som

föreskriver en dokumentation av

redovisningssystemet. Här pågår ett arbete som

ännu inte är slutfört.

Kommunens leasing av lös egendom har till

övervägande del klassificerats som operationella

leasingavtal. Följaktligen redovisas kommunens

samtliga leasingavtal som hyresavtal. En översyn

av denna tillämpning kommer att ske under 2006.

Koncernkonto

Under 2005 infördes nya rutiner för

hantering av kommunens koncernkonto.

Detta innebär att kommunens samtliga köp

och försäljningar av värdepapper numera

redovisas i kommunens huvudbok.

Noter balansräkning

Under 2005 infördes en ny klassificering av

balansräkningens konton. Detta har resulterat i att

posterna fordringar, kortfristiga placeringar samt

kassa och bank inte är direkt jämförbara med

föregående års årsredovisning. Den nya

klassificeringen anses dock ge en mer rättvisande

bild av verkligheten.

Pensioner

Kommunfullmäktige har beslutat att den så kallade

individuella delen i pensionsavtalet ska utbetalas i

sin helhet till den anställde.

Den särskilda löneskatten på pensionskostnaden har

periodiserats i enlighet med Rådet för kommunal

redovisning rekommendation nr 5 och belastat

resultaträkningen.

En översyn av kommunens redovisning av

pensioner kommer att ske under 2006.

Semester- och ferielöneskuld

Semesterlöneskulden och ferielöneskulden

motsvarar de anställdas fordran på kommunen i

form av sparade semesterdagar. Tillsammans med

okompenserad övertid och därpå upplupna

arbetsgivaravgifter redovisas semesterlöneskulden

som en kortfristig skuld. Skulden redovisas som en

kort avsättning.

Värdering av anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar upptas det år de anskaffas till

anskaffningskostnaden minskad med eventuellt

investeringsbidrag. Tillgångarnas bidragsfinansierade

del avskrivs därmed direkt.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnader är den samlade benämningen på

intern ränta och avskrivning. Internräntan beräknas

på tillgångarnas bokförda värde. Räntesatsen under

året var 5,5 %. Avskrivningar sker linjärt och

baseras på rekommendationer från Svenska

Kommunförbundet.

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen är upprättad

enligt den kommunala redovisningslagen kapitel 8

och utformad enligt god redovisningssed. Den

sammanfattade redovisningen omfattar Ovanåkers

kommun samt de företag där kommunen har en

ägarandel som överstiger 20 %. Detta innebär att

Alfta- Edsbyns Fastighets AB, Bollnäs-Ovanåkers

Renhållnings AB, Helsinge Net AB och OKAB

Näringsliv Aktiebolag ingår i kommunens

koncernredovisning.

Kommunens koncernredovisning har upprättats

enligt förvärvsmetoden med proportionell

konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att

kommunens aktiekapital i dotterbolagen har

eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid

förvärvstillfället. Proportionell konsolidering

innebär att endast ägda andelar i varje tillgångs-

eller skuldpost ingår i koncernbalansräkningen.

Detsamma gäller vid resultatredovisningen där

intäkter och kostnader tas med i förhållande till

ägarandelen. Alla interna mellanhavanden har

också eliminerats proportionellt.

Obeskattade reserver fördelas med 28 % som latent

skatteskuld och resten som eget kapital.

Utöver de i koncernredovisningen ingående

företagen är kommunen medlem och delägare i

följande företag; Kommunalförbundet inköp

Hälsingland, Fleruppgiftskommunalförbundet,

Hälsinge Tur ekonomiska förening, X-trafik AB

och Kommuninvest i Sverige AB.


ORD OCH BEGREPP

Anläggningstillgångar

Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande

innehas.

Avskrivningar

Planmässig värdenedsättning av

anläggningstillgångar.

Balansräkning

Visar den ekonomiska ställningen och hur den

förändrats under året. Tillgångarna visar hur

kommunen använt sitt kapital respektive hur

kapitalet har anskaffats.

Eget kapital

Kommunens totala kapital består av

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar

mm), rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift-

och investeringsändamål).

Internränta

Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i

anläggnings- och omsättningstillgångar) som

utnyttjas inom en viss verksamhet.

Kapitalkostnad

Benämningen av internränta och avskrivning som

verksamheter erlägger till finansförvaltningen som

ersättning för de medel som finansierat en

investering.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den

löpande verksamheten.

Likviditet

Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala

skulder i rätt tid).

Periodisering

Fördelning av kostnader och intäkter på de

redovisningsperioder de tillhör.

Resultaträkning

Visar hur förändringen av det egna kapitalet under

året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring

kan även utläsas av balansräkningen.

Skuldsättningsgrad

Beskriver hur stor andel av kommunens tillgångar

som är finansierade med främmande kapital.

Soliditet

Anger hur stor andel av de totala tillgångarna som

kommunen själv äger.

43


Tryck: Hälsinglands Reklamproduktion AB, 0605

47


Ovanåkers Kommun Tfn 0271-570 00

Långgatan 24 e-post kommun@ovanaker.se

828 80 Edsbyn Hemsida www.ovanaker.se

More magazines by this user
Similar magazines