verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

Verksamhetsberättelse 

2010-2011


avgiven till Svenska folkpartiets 105:e partidag i Esbo 

den 18-19 juni 2011 över partistyrelsens verksamhet 

sedan partidagen i Tammerfors den 12-13 juni 2010.

4 

Innehåll 

Partidagen………………………………………………………………………………………………………5 

Motionsuppföljning från partidagen…………………………………………………………………………24 

Partirådet………………………………………………………………………………………………………43 

Partistyrelsen…………………………………………………………………………………………………..43 

Stadgeenliga styrelseutskott…………………………………………………………………………………45 

Pressmeddelanden……………………………………………………………………………………………50 

Riksdagsvalprogrammet……………………………………………………………………………………...69 

Beredningsorganen………………………………………………………………………………………….. .77 

Utmärkelser……………………………………………………………………………………………………83 

Informationsverksamhet………………………………………………………………………………………85 

Riksdagsvalet 2011……………………………………………………………………………………………. . 86 

Personalen…………………………………………………………………………………………………….. 87 

Bokslut………………………………………………………………………………………………………….88 

Bilagor………………………………………………………………………………………………………….94

1. Partidagen i Tammerfors den 12–13 juni 2010 

Den 12-13 juni 2010 samlades drygt 300 personer i 

Tammerfors på Hotel Rosendahl för att närvara på 

partidagen. 

Till partidagen hade inlämnats sju propositioner och 

77 motioner som behandlas i nio olika utskott. Därtill 

fanns det utskott för att förbereda resolutioner och val. 

Propositionerna som behandlades var: 

• Skattepolitiskt ställningstagande 

• Äldrepolitiskt program 

• Landsbygdspolitiskt program 

• Alkohol- och drogprogram 

• Kasnästeserna 

En proposition fastställde medlemsföreningarnas medlemsföreningars 

medlemsavgift till centralorganisationen 

för år 2011 till 4,50 € per registrerad medlem. Även propositionen 

med förslag om stadgeändring godkändes. 

Därmed är partiets namns på finska Suomen ruotsalainen 

kansanpuolue r.p. 

Återvalet av partiordförande Stefan Wallin var enhälligt 

liksom valet av partiets tre viceordföranden: Nils 

Torvalds, Anna-Maja Henriksson (ny) och Christel 

Raunio (ny). 

Partidagen valde medlemmat i partistyrelsen jämte 

personliga ersättare samt kretsorganisationernas, Svensk 

Ungdoms och Svenska Kvinnoförbundets representanter 

jämte ersättare. Partidagen följde även i övrig normalt årsmöteskutym 

genom val av revisorer och ersättare, godkänna 

verksamhetsberättelsen, bevilja ansvarsfrihet etc. 

I år gästades partidagen av 19 gäster från ELDR, 

Sverige, Norge, Åland samt av tidigare partiordföranden 

och partisekreterare. 

Under partidagen hölls ett lunchseminarium tillsammans 

med ELDR:s viceordförande, europaparlamentariker 

Lena Ek, europaparlamentariker Carl Haglund och 

migrations- och Europaminister Astrid Thors. 

Fredag 11 juni arrangerades ett seminarium kallad 

Kasnäs Forum. Under kvällen diskuterades det manifest 

som organisationen arbetat fram och som sedan framlades 

till partidagen för godkännande. Manifestets namn 

fastställdes av partidagen till Framtidsmanifestet. 

Uttalanden av partidagen 

Resolution 1 – Allmänpolitisk resolution 

En human flyktingpolitik och en aktiv 

in vandrings politik 

Finland behöver fler händer och hjärnor. Vi behöver arbetskraft 

från andra länder för att trygga vår välfärd. 

Samtidigt finns det människor som hos oss i Finland söker 

en bättre framtid för sig och sina familjer. En del är 

flyktingar, andra invandrare. 

Finlands och dessa människors intressen sammanfaller 

alltså. En human flyktingpolitik och en aktiv invandringspolitik 

ligger i allas intresse. 

Vi bör inte blunda för problemen med kulturkrockar 

och ömsesidiga anpassningssvårigheter. Men mångfald är 

en rikedom, inte en belastning, och problemen är därför 

till för att övervinnas. Integreringen i det finländska samhället 

måste ske under ömsesidig respekt. Rasism i alla 

former måste fördömas. 

Lagarna definierar de normer som är till för att följas, 

men däremot finns det många seder och sätt att leva. Vi 

måste vara redo att acceptera att äldre anhöriga vill leva 

i samma land som barn och barnbarn. Särskild vikt bör 

fästas vid att ge barn och ungdomar en god start i det 

nya hemlandet. Dialogen mellan individer och kulturer 

är nyckeln till förståelse och integrering. 

En aktiv region- och näringspolitik i hela landet 

På samma sätt som Finland behöver nya invånare behöver 

landet alla sina delar. SFP vill ge alla regioner en rejäl 

chans. Samtidigt som Finlands konkurrenskraft behöver 

metropolområden med kritiska massor, behövs en levande 

landsbygd och glesbygd där kreativitet och innovativ 

företagsamhet likaså kan frodas. 

De svenska och tvåspråkiga kustområdena är i det avseendet 

ett föredöme. Landsbygdens traditionella näringar, 

jord- och skogsbruk samt fiske, har redan framgångsrikt 

kompletterats med näringar som växthusodling, 

pälsdjursfarmning, livsmedelsförädling och turism. SFP 

vill slå vakt om dessa näringar. Samtidigt behövs det nya, 

inte minst inom den så kallade gröna ekonomin: miljövänlig 

energiproduktion, ekologisk odling, närproduktion 

för närkonsumtion, energisnål teknologi och miljövårdande 

teknik. 

Landsbygden och glesbygden behöver därför en infrastruktur 

som skapar förutsättningar för denna ekonomiska 

aktivitet: vägar och järnvägar, men också bredband, avfallshantering 

och vattenrening. 

Vi måste prioritera sådana kommunikationer som är 

maximalt energisnåla och miljövänliga. SFP vill därför slå 

vakt om kustbanan mellan Helsingfors och Åbo, samtidigt 

som partiet efterlyser en kustbana också från Åbo 

över Björneborg, Närpes, Vasa och Jakobstad till Karleby. 

Välfärden behöver allas insatser 

Finland behöver ökade arbetsinsatser. Bara genom att 

svettas lite mer, kan vi undvika det blod och de tårar som 

nedskärningar i välfärden skulle innebära. 

Arbetskarriärerna bör förlängas, såväl vid starten som 

i den övre ändan. Men också ”i mitten”, genom att fler 

funktionsnedsatta bereds plats i arbetslivet. SFP vill höja 

sysselsättningsgraden i alla befolkningsgrupper, och fästa 

fortsatt särskild vikt vid ungdomens sysselsättning. 

5 

Partidagen

Partidagen 

6 

Då har vi råd att vara frikostiga med stödet till barnfamiljerna 

och med att höja de lägsta pensionerna. Den minimipension 

som tack vare den sittande regeringen införs 

nästa år är visserligen ett steg i rätt riktning, men måste 

följas upp med ytterligare riktade åtgärder. 

Den gemensamma nämnaren är alltså en inkluderande 

politik, som välkomnar nya finländare, som vill ge alla 

delar av landet en chans och som vill ge alla människor 

en uppgift i det gemensamma välfärdsbygget. Detta är en 

kärna i SFP:s politik. 

Resolution 2 – Förtroende är nyckeln till 

framtiden 

Svenska folkpartiet vill se kraftfulla åtgärder för att 

återvinna förtroendet för den europeiska ekonomin. Vårens 

händelser har skapat misstro såväl för den gemensamma 

valutan euron som för de enskilda medlemsländernas 

förmåga att sköta sin ekonomihushållning. Bristen på 

förtroende finns både hos vanliga EU-medborgare och 

på finansmarknaden. Samtidigt har skillnaderna mellan 

EU-länders ekonomiska hushållning och avslöjanden om 

felaktiga uppgifter skapat misstro beslutsfattare emellan. 

SFP betonar dock att det ömsesidiga ekonomiska beroendet 

visar på behovet av gemensamma europeiska lösningar 

och förbättrad koordinering. Så sent som för ett 

år sedan beskrevs euron som den Europeiska unionens 

största och mest konkreta framgång. För att framgångshistorien 

skall ha en fortsättning och den ekonomiska stabiliteten 

skall återvinnas krävs det krafttag och modiga 

politiska beslut. 

För att återvinna medborgarnas och marknadens förtroende 

för EU-ländernas offentliga hushållning anser 

SFP att det behövs konkreta åtgärder som tryggar 

budgetdisciplinen och ökar genomskinligheten länderna 

emellan. Samtidigt behöver Europa nu ökad tillväxt. 

Budgetdisciplin och ekonomisk tillväxt bör därför komplettera 

varandra genom förbättrad och mer effektiv användning 

och allokering av resurser, samt strukturella reformer 

för förbättrad tillväxt. Alltför stora underskott kan 

inte upprätthållas och åtgärder behövs för att trygga den 

ekonomiska hållbarheten. Det här kommer att innebära 

förändringar, men i slutändan gynnar det var människa 

eftersom enbart sund ekonomi kan trygga vår välfärd. 

SFP anser att tillväxt- och stabilitetspakten bör skärpas 

för att skapa tydliga både förebyggande och korrigerande 

spelregler för det ekonomiska och monetära samarbetet 

inom unionen. Samarbetet måste bygga på förtroende 

och för att trygga detta krävs att paktens regler om 

sund ekonomi respekteras. Tillväxt- och stabilitetspakten 

bör åtföljas av sanktioner med tillräcklig effekt, för länder 

som bryter mot pakten. EU bör också vidta åtgärder 

för att trygga att de nationella statistikmyndigheterna kan 

utföra ett oberoende arbete för att garantera att korrekta 

data görs tillgängliga. Detta kan förverkligas genom att 

Eurostat ges befogenheter att granska riktigheten av nationell 

statistisk data. 

SFP anser att ett land som inte följder de gemensamma 

spelreglerna för den offentliga ekonomin och tillgången 

på trovärdig statistik, skall kunna bli utan EU:s strukturfondspengar. 

Mekanismer bör också skapas för att kunna 

utesluta ett land ur eurosamarbetet om landet upprepade 

gånger bryter mot de gemensamma spelreglerna. 

Hållbarheten i staters offentliga finanser baserar sig på 

många olika faktorer. SFP anser därför att man i framtiden 

vid sidan av det årliga budgetunderskottet bör fästa 

mera vikt vid medlemsländernas ackumulerade offentliga 

underskott, samt makroekonomiska faktorer som produktivitet 

och sysselsättningsgrad. 

SFP välkomnar förslaget om att EU-länderna i framtiden 

bör presentera sin statsbudget för varandra och kommissionen 

redan på våren. Det här är ett användbart verktyg 

för att identifiera potentiella problem i tillräcklig tid 

och se till att de regler som EU-länderna själva kommit 

överens om verkligen följs av alla. Det är dags för EUländerna 

att leva som man lär. 

EU saknar effektiva mekanismer för att snabbt ta itu 

med ekonomiska kriser. Därför anser SFP att EU behöver 

bestående och kraftiga ekonomiska krishanteringsmekanismer 

som omedelbart kan aktiveras när krislägen uppdagas, 

men som samtidigt är föremål för så strikta krav 

att mekanismerna enbart används som en sista utväg. 

Krishanteringsmekanismerna bör skapas och tillämpas i 

förenlighet med EU:s ordinarie budgetförfarande. 

Väl genomtänkta och analyserade åtgärder behövs även 

inom regleringen av finansmarknaderna. SFP välkomnar 

EU:s pågående reform av den finansiella regleringen och 

övervakningen, däribland beslutet att inrätta tre nya finansövervakningsmyndigheter 

på EU-nivå och en europeisk 

systemrisknämnd. SFP anser även att EU:s planer 

på att skapa en reglering för kreditvärderingsinstituten är 

välkomna och att planerna på bankavvecklingsfonder på 

EU-nivå är ett bra sätt att införa en ”förorenaren betalar”princip 

för finanssektorn. Regleringen av finanssektorn 

bör dock ha en proportionell framtoning som inte skapar 

överflödiga regelverk som hämmar tillväxten eller funktionaliteten 

inom sektorn. Samtidigt säger SFP nej till 

symboliska, populistiska förslag som ogenomförbara globala 

transaktionsskatter. 

SFP välkomnar en ambitiös Europa 2020 strategi för 

sysselsättning och tillväxt. En lyckad implementering av 

strategin förutsätter dock tillräckliga resurser samt en effektiv 

uppföljning. En ökad tillväxt och sysselsättning 

skapar förutsättningarna för att upprätthålla och utveckla 

ett ekonomiskt och socialt rättvist välfärdsamhälle. 

Resolution 3 - om svenskan som ett 

levande nationalspråk 

Svenska folkpartiet kräver ett nationellt handlingsprogram 

för främjande av två levande nationalspråk. Beslut om detta 

bör fattas i samband med regeringsprogrammet för nästa 

valperiod. Förslaget till ny timfördelning i grundskolan 

är ett steg framåt för att bredda språkkunskaperna, som

iskerar att bli alltför smala. En tidigareläggning av 

svenskundervisningen i finska skolor gagnar elevernas 

intressen, även om den helst borde kombineras med 

något fler veckotimmar sammanlagt. Svenskan är en bro 

till andra språk, och ett av de språk finska elever mest 

kommer att behöva i sitt kommande arbetsliv. Såsom 

också Svenska nu-projektet försöker påvisa, är svenskan 

ett nyttospråk. 

Samlingspartiets partikongress har i dag, med ytterst 

knapp majoritet och i strid med partistyrelsens vilja och 

välmotiverade linje, fattat det olyckliga beslutet att föreslå 

att den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska 

språket slopas. SFP:s partidag förutsätter att det 

linjebeslutet inte rubbar det färdiga förslag till ny timfördelning 

i grundskolan som statsrådet inom kort ska ta 

ställning till. Ömsesidigheten skulle förutsätta att frivlligheten 

inte gäller bara svenskan i finska skolor utan också 

finskan i svenska skolor, vilket är en absurd tanke. 

Karlebys orientering söderut, som en del av den tvåspråkiga 

österbottniska kustregionen, bör tryggas permanent. 

Försöket att erbjuda svensk service i Uleåborg 

är värt all uppskattning, men servicen kommer inte att 

kunna överträffa den service på svenska som erbjuds söderifrån. 

SFP:s partidag förutsätter att Mari Kiviniemi 

nu som blivande statsminister respekterar grundlagens 

stadgande om den språkliga servicen och justitiekanslers 

och grundlagsutskottets tolkning beträffande Karlebys 

orientering. 

SFP betonar på sin partidag i Tammerfors den viktiga 

roll svenskarna i de så kallade språköarna spelar som goda 

ambassadörer för svenskans synlighet i det finska Finland. 

Svenska folkpartiet bevakar ständigt svenskans ställning 

i förvaltningen. Kartläggningar av svenskans ställning 

i förvaltningen har visat på stora brister. SFP håller 

fast vid principen om separata finska och svenska skolförvaltningar 

i tvåspråkiga kommuner. Fungerande svenska 

enheter såsom Kustens skogscentral bör inte heller slås 

sönder då förvaltningen reformeras. 

Rätten till valfrihet som ska införas även i specialsjukvården 

erbjuder en rationell lösning på problemet med 

att få vård på finska och svenska. Om all vård på svenska 

inte kan erbjudas inom det egna specialsjukvårdsområdet, 

bör man i samarbete erbjuda vård i närliggande områden. 

Tillgången till svenskkunnig läkarpersonal måste 

tryggas på alla tvåspråkiga orter, vid behov genom större 

kvoter i utbildningen. 

Som ett led i att främja svenskans närvaro och popularitet 

i det finländska samhället välkomnar SFP:s partidag 

Rundradions plan att komplettera FST 5-kanalen 

med rikssvenska SVT World under de delar av dygnet då 

FST inte sänder. På detta sätt kan en helsvensk tv-kanal 

skapas som fungerar nästan dygnet runt, sju dagar i veckan. 

FST:s inhemska program bör dock ha förtursrätt under 

bästa tittartid, och alldeles särskilt för barnprogrammens 

del. 

SFP:s partidag påminner om att grunden för den fortsatta 

bevakningen av de svenska behoven och intres- 

sena läggs i nästa riksdagsval. Bara med en stärkt riksdagsgrupp 

kan SFP också stärka sin språkliga bevakning. 

Stöd från andra partier och politiska personligheter är 

alltid välkommet, såsom president Martti Ahtisaaris insats 

i folktingets styrgrupp för ett nationellt språkprogram 

och Paavo Lipponens i projektet Svenska nu samt 

Kimmo Sasis, Jacob Södermans och Ville Niinistös insatser 

i grundlagsutskottet. 

För initiativen och den hårda kärnan i bevakningen 

står ändå alltid SFP. 

Partidagens beslut jämte 

uppföljning 

Propositioner 

Till partidagen hade inlämnats sju propositioner. 

Proposition 1 

Skattepolitiskt ställningstagande 

I INLEDNING 

Den rådande ekonomiska situationen ställer oss inför nya 

utmaningar för finansieringen av vårt välfärdssamhälle. 

Utmaningarna gäller såväl nationellt som internationellt. 

Trycket på att höja skatterna är stort. 

I det rådande övergångsläget bör de nordiska länderna 

kunna koordinera sina ansträngningar och resurser för 

att om möjligt finna ändamålsenliga skattepolitiska modeller 

som kunde tas i bruk i de nordiska länderna. Den 

nordiska integreringen, vilken pågår bland annat inom 

företagsvärlden, gör att det finns behov av att sänka skattetrösklarna 

mellan länderna, då behövs motsvarande 

skattemodeller. Svenska folkpartiet kunde ha en aktiv roll 

i koordineringen av en möjlig gemensam nordisk skattepolitik, 

bland annat genom att ordna ett nordiskt skattepolitiskt 

seminarium. 

II ALLMÄNNA SKATTEPOLITISKA PRINCIPER 

Allmänna principer 

Finlands skattesystem är uppbyggt enligt den nordiska 

välfärdsmodellen, vilken SFP stöder. Den nordiska välfärdsmodellen 

är demokratisk och kräver rätt stora resurser.. 

Den bästa modellen för att finansiera den nordiska 

välfärdsmodellen är genom relativt höga skatteinkomster 

och bred skattebas. 

Eftersom skatteuttaget är högt krävs det att särskild 

uppmärksamhet ägnas åt att garantera att skattesystemet 

är välfungerande, det vill säga rättvist, neutralt, robust, 

kostnadseffektivt, rättssäkert och välkoordinerat i förhållande 

till den omgivande världen. Det ideala skattesystemet 

är i och för sig en utopi men för att ta steg i rätt riktigt 

när skattesystemet utvecklas, krävs det en klar vision 

av hur det ”goda” systemet ser ut. 

Skattesystemet utgörs av många olika delar. För att 

göra det möjligt att bedöma hur systemet fungerar måste 

helheten och inte delarna vara utgångspunkten för be- 

7 

Partidagen

Partidagen 

8 

dömningen. När det gäller bedömningen av hur rättvist 

skattesystemet är bör också transfereringarna beaktas. 

Skattesystemet är ”inflationsskyddat”. Det innebär att 

skatterna ökar automatiskt när inflationen höjer det nominella 

värdet på de underliggande skatteobjekten (löner 

eller varorna). Det gör att skattesatserna inte behöver 

ändras från år till år om man inte vill lindra, eller alternativt, 

skärpa beskattningen. 

Finland och den internationella skattekonkurrensen 

Inom den europeiska unionen finns inte någon generell 

gemensam skattekoordinering. De enda skattereglerna 

gäller momsen och dess nivåer. Det får det finnas fyra olika 

momsskattenivåer. Vilka dessa är bestäms nationellt av 

medlemsländerna. I Finland är de 0, 8, 12 och 22 procent. 

Samtliga mervärdesskattesatser höjs med 1 procentenhet 

den 1 juli 2010. I detta sammanhang ska mervärdesskatten 

på restaurangmat sänkas från 22 procent till 13 

procent, dvs. till samma nivå som skatten på livsmedel. 

I likhet med det som konstaterades i inledningen har 

de nordiska länderna likartad syn på välfärdsstaten och 

dess finansiering och står därför inför likartade utmaningar 

vid eventuella förändringar av skattesystemen. De 

nordiska länderna bör kunna koordinera sina ansträngningar 

och resurser för att finna ändamålsenliga skattepolitiska 

modeller som kunde tas i bruk. Därmed kunde 

man skapa en gemensam skattemarknad. Den nordiska 

integrationen, som pågår bl.a. inom företagsvärlden, gör 

att det finns behov av att sänka skattetrösklarna mellan 

länderna. 

Erfarenheterna av ett sådant samarbete är goda och 

det låg redan till grund för skattereformen i början av 

1990-talet. Det nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet 

kunde i detta fall ha en central roll. 

Svenska folkpartiet kunde spela en aktiv roll i ansträngningarna 

för att koordinera en gemensam nordisk 

skattepolitik. 

En åtgärd kunde vara att ordna ett nordiskt skattepolitiskt 

seminarium under hösten 2010. 

SFP skall jobba för att Finland får ett heltäckande nät 

av inkomstskatteavtal. Finland hade år 2009 ingått skatteavtal 

med 70 stater. Jämförelsevis har Sverige skatteavtal 

med nästan 100 stater. 

Allmänna målsättningar: 

Beskattningen skall vara rättvis och effektiv. 

Medborgarna skall både förstå och acceptera det rådande 

skattesystemet 

Skattesystemet skall vara begripligt och robust. 

Som allmän målsättning skall vara att eftersträva breda 

skattebaser och rimliga skattesatser 

Beskattningen skall till sin procentsats och sin konstruktion 

vara internationellt konkurrenskraftig. 

Det man väljer att lämna utanför beskattningen bör 

kunna legitimeras. 

Skattemottagare 

Staten: 

År 2008 samlade staten in genom skatter på grund av 

inkomst och förmögenhet sammanlagt ca. 15,1 mrd. Av 

dessa var ca. 9,1 mrd € skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 

och 4,9 mrd € var samfundsskatt. Källskatten på 

ränteinkomster uppgick till ca. 432 milj. € och skatterna 

på arv och gåva till ca. 651 milj. €. 

I skatter och avgifter på grund av omsättning samlade 

staten in sammanlagt ca. 14,7 mrd. € varav mervärdesskatten 

utgjorde ca. 14 mrd. € I acciser samlade staten in 

ca. 5 mrd. € varav energiskatterna stod för ca. 3,2 mrd € 

och skatterna på alkoholdrycker ca. 1,1 mrd €. 

Bland övriga skatter kan t.ex. bilskatten lyftas fram 

som inbringar skaten ca. 1 mrd. € per år. 

Kommunerna: 

År 2008 debiterades ca. 15,1 mrd. € i kommunalskatt. I 

samfundsskatt inflöt ca. 1,5 mrd. € och i fastighetsskatt 

ca. 0,9 mrd. €. Detta innebär att kommunernas sammanlagda 

skatteintäkter år 2008 var ca. 17,5 mrd. €. 

Kyrkan: 

Kyrkan uppbär kyrkoskatt av sina medlemmar och denna 

inbringade år 2008 ca. 852 milj. €. Dessutom delar staten 

en del av samfundsskatten åt kyrkan och den andelen 

uppgick till ca. 122 milj. € år 2008. Detta innebär att 

kyrkans sammanlagda skatteintäkter år 2008 var ca. 974 

milj. €. 

III SKATTERNA 

Skattepolitiska arbetsgruppens ståndpunkt bygger på en 

bred skattebas och en i förhållande till de samhälleliga 

utmaningarna möjligast låg skatteprocent. Avdragen och 

deras samhälleliga funktion bör granskas. 

I Finland indelas beskattningen i personbeskattning 

(beskattning av förvärvsinkomst, kapitalinkomst, ränteinkomst, 

arv- och gåvoskatt, överlåtelseskatt), accisbeskattning 

(t.ex. tobak, lemonad, övrig dryck, alkohol, bränslen, 

el, avfall), fastighetsskatt, näringsbeskattning (samfundsskatt, 

beskattning av näringsidkare, jord & skogsbruk, 

näringssammanslutning), mervärdesbeskattning, beskattning 

av vägtrafik (bilskatt) och tullbeskattning. 

Inkomstskatter 

Beskattning av förvärvsinkomst 

Till personbeskattning hör de skatter som betalas av fysiska 

personer och dödsbon. 

Den beskattningsbara inkomsten bestäms i stats- och 

kommunalbeskattningen på basis av bruttoinkomsten 

och på avdrag som görs på den. Skatterna på all förvärvsinkomst 

bestäms utgående från den beskattningsbara inkomsten 

samt de skatteprocenter och avgifter av skattenatur 

som tillämpas på den. 

Inkomstskattelagen ändras från och med 2010 så, 

att grundavdraget stiger från 1 480 euro till 2 200 euro. 

Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs från 600

euro till 650 euro. Vid beskattningen för 2010 fastställs 

den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen 

(1535/1992) ska betalas till staten i enlighet 

med en progressiv inkomstskatteskala. 

Under det senaste decenniet har den statliga inkomstskatten 

minskat samtidigt som ett större tryck ställts på 

den kommunala beskattningen. 

I och med att utvecklingen under en längre tid varit 

att man lindrat statens inkomstskatt och låtit kommunala 

inkomstskatten stiga har en förskjutning skett som minskat 

progressiviteten. 

Inkomstskatten borde stimulera sysselsättningen och 

således vara så låg som de ekonomiska förutsättningarna 

tillåter. 

Genom grundavdraget blir också kommunalskatten 

progressiv. 

Allmän målsättning 

1) Inkomstskatten skall vara den skatt där vi eftersträvar 

möjligast låg nivå eftersom den har en psykologiskt 

viktig funktion. 

2) Kommunernas huvudsakliga skattebas skall utformas 

av stabila och kalkylerbara skatter, till förvärvsinkomstskatt 

och fastighetskatt. 

3) Marginalskatten bör inte överstiga 50%. 

4) Skillnaden mellan inkomstskatten och skatten på kapitalinkomster 

är idag stor i de högre inkomstklasserna, och 

målet är att minska den. Kapitalskatten bör dock hållas 

på en internationellt sett konkurrenskraftig nivå. 

I Finland har vi ett ganska kontrollerat arbetspensionssystem 

(ArPL-system) och arbetsgruppen anser att den 

inte skall höjas. 

Bolags- och kapitalskatter 

Näringsidkares och näringssammanslutningars resultat 

beskattas som ägarföretagares inkomst. Ägarföretagarens 

företagsinkomst indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. 

Ett aktiebolag är en särskild skattskyldig och betalar 

samfundsskatt på 26 % på sitt resultat enligt skattesatsen. 

Aktiebolagets inkomstskattesats är proportionell. 

Bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna som utbetalning 

av vinst (dividend) och utbetalning från en fond 

som hänförs till det fria egna kapitalet, som minskning av 

aktiekapitalet, som förvärv och inlösen av egna aktier eller 

som upplösning och avregistrering av bolaget. När ett aktiebolag 

delar ut sina tillgångar till sina aktieägare i form 

av dividend, beskattas dividenden i samband med aktieägarens 

beskattning enligt särskilda bestämmelser. 

I Finland har man sedan år 1993 tillämpat ett differentierat 

inkomstskattesystem enligt vilket skattepliktig 

inkomst indelas i förvärvs- och kapitalinkomst. 

Kapitalinkomst är bland annat dividendinkomst, företagarinkomstens 

kapitalinkomstandel och överlåtelsevinst, 

erhållen inkomst på jordmaterial, inkomst till följd av 

virkesförsäljning samt vissa ränteinkomster. På kapitalinkomst 

betalas skatt till staten enligt en proportionell skattesats. 

Skattefoten för kapitalinkomst är 28 %. 

Ränteinkomstskatt 

Källskatt på ränteinkomst gäller utbetalda räntor som erhållits 

från hemlandet och som betalas till ett bankkonto, 

som är avsett för mottagande av depositioner från allmänheten, 

räntor på deposition till ett motsvarande konto i 

ett andelslags sparkassa eller ett intressekontor samt räntor 

på masskuldebrevslån som bjuds ut till allmänheten för 

teckning. Källbeskattning av ränteinkomst berör endast 

ränteinkomster av sådana fysiska personer och dödsbon, 

vilka är bosatta i Finland. Källskatten på ränteinkomst 

är 28 % av räntans storlek och betalas till staten. Skatten 

uppbärs av den som betalar räntan, det vill säga banken, 

intressekontoret eller emittenten av masskuldebrevet. 

Allmän målsättning 

Bolagskatten är i någon mån utsatt för skattekonkurrens 

speciellt inom EU vilket gör att Finland inte kan ha 

en högre samfundsskatt än våra främsta konkurrenter 

inom näringslivet. 

Mervärdesskatt 

Momsen är en konsumtionsskatt, som betalas i samband 

med att man anskaffar varor eller tjänster. Företagaren redovisar 

månatligen momsen på sin försäljning till staten. 

Den allmänna mervärdesskatteprocenten är 22. På livsmedel 

och foder betalar man 12 procent i moms. Böcker, 

mediciner, motionstjänster, filmförevisningar, persontransporter, 

inkvarteringstjänster, kultur- och nöjesevenemang 

och tv-avgifter är belagda med en moms på 8 

procent. 

Regeringspartierna beslöt i samband med budgetrian 

hösten 2009 att en allmän höjning av mervärdesskatten 

med en procentenhet görs i juli 2010. Höjningen gäller 

alla skatteklasser. 

Om det är nödvändigt att höja skatterna under kommande 

åren är det försvarbart att höja mervärdeskatten 

med 1-2 procentenheter. Av sociala orsaker måste en del 

av höjningen av konsumtionsbeskattningen kompenseras 

åt de mindre bemedlade. 

Övriga skatter 

Fastighetskatt 

Fastighetsskatt betalas årligen till kommunen på basis av 

fastighetens värde. Fastighetsskatten tillfaller den kommun 

där fastighetens finns. Fastighetsskatten tenderar 

att bli en allt viktigare skatt för kommunerna. En återhållsamhet 

ifråga om skatteuttaget rekommenderas dock, 

samtidigt vidhåller SFP sin linje att fastighetsskatten inte 

ska inkludera jord- och skogsbruksmark. 

Arvs-, gåvo- och överlåtelseskatt 

Arvsskatt betalas för arvslott vars värde uppgår till 20 000 

euro eller mera. Arvsskatten bestäms på basis av värdet 

av den ärvda egendomen och släktskapsförhållandet enligt 

skalan för arvsskatt och enligt skatteklass. Bland annat 

staten, kommuner och samkommuner, församlingar, 

9 

Partidagen

Partidagen 

10 

läroanstalter samt ideella och allmännyttiga föreningar är 

befriade från arvsskatt. 

Gåvoskatt betalas för gåvor vilkas värde uppgår till 

4000 euro eller mera. Detta gäller även gåvor som inom 

tre år erhållits av samma gåvogivare och som uppgår till 

det totala värdet av 4000 euro eller mera. Gåvans värde 

är dess gängse värde vid överlåtelsetidpunkten och gåvoskatten 

bestäms på basis av värdet av den överlåtna egendomen 

och släktskapsförhållandet enligt skalan för arvsskatt 

och enligt skatteklass. 

Accisbeskattning 

Accis betalas till staten för inhemska produkter, för produkter 

som mottagits från ett annat land inom gemenskapen 

samt för accisbelagda produkter som importerats 

till Finland från ett område som ligger utanför gemenskapens 

accisområde. Acciser uppbärs på alkohol och alkoholdrycker, 

tobaksprodukter, flytande bränsle, elström 

och vissa bränslen samt läskedrycker. Även avfallsskatten 

och oljeavfallsavgiften är av accistyp. 

Beskattning av vägtrafik - bilskatt 

Bilskatt ska betalas för fordon som för första gången tas 

i bruk eller registreras i Finland, eller om fordonets konstruktion, 

användningssyfte eller äganderätt ändras så att 

man enligt fordonsskattelagen på grund av ändringen ska 

betala skatt för fordonet. Bilskattelagen ändrades 2008 så 

att bilskatten på personbilar graderades enligt de koldioxidutsläpp 

som motsvarar bilens bränsleförbrukning. 

Fordonsskatten består av en grundskatt och en drivkraftskatt. 

Den i bränsleavgiftslagen avsedda bränsleavgiften 

ska betalas för motorfordon i vilka man använder 

bränsle som beskattas lindrigare än det bränsle som införts 

i registret. Traktorers bränsleavgiftsplikt bestäms enligt 

användningsändamål. 

Miljöskatter 

En miljöskatt definieras som en skatt på en mätbar fysisk 

faktor med negativ effekt på miljön. Exempel på miljöskatter 

som används för att minska den negativa effekten 

på miljön är statens avfallsskatt, pantsystemet för flaskor 

och handel med utsläppskvoter. 

Skattepolitiska arbetsgruppen anser att miljöskatterna 

fungerar och förespråkar därför en fortsättning på minst 

nuvarande nivå även om det är ett dyrt sätt att styra konsumtionen. 

Arbetsgruppen anser att en förhöjning av 

miljöskatterna är försvarbar. 

Tullbeskattning 

Europeiska gemenskapens tullunion har en gemensam 

tulltariff som tillämpas på alla länder utanför gemenskapen, 

dvs. på s.k. tredje länder. Vid handel mellan länder 

som hör till tullunionen, dvs. på den inre marknaden rör 

sig varorna fritt, vilket innebär att även export- och importtullar 

samt alla avgifter med motsvarande verkan är 

förbjudna. Tullverket uppbär mervärdesskatten på importerade 

varor i samband med tullningen. Enligt finsk 

skattelagstiftning är skattesatsen 22 % av skattegrunden 

med undantag av vissa särskilda fall (nämns i mervärdesskattelagen 

(1501/1993)). 

Andra punktskatter - alkoholskatt 

Som ett styrinstrument i alkoholkonsumtionen i Finland 

har staten använt alkoholskatt. Erfarenheterna av alkoholskatten 

är delade. Arbetsgruppen anser att alkoholskatten 

skall vara högre gällande de starkare alkoholdryckerna 

medan de mildare alkoholsorterna (vin och öl) 

skall ha en moderatare beskattning. I ett allt mer integrerat 

Europa kommer alkoholskattens betydelse att minska. 

Tonnageskatten 

Syftet med tonnagebeskattning var ursprungligen att 

möta konkurrensen från öppna skeppsregister och bekvämlighetsflaggor 

och ge rederier och fartyg möjlighet 

att återgå till EU-medlemsstaternas flaggor. 

I avsikt att främja den internationella konkurrenskraften 

för fartyg som seglar under finsk flagg reviderade 

Finland tonnagebeskattningen år 2009. Den nya lagen 

träder ikraft när EU-komissionen gett sitt godkännande 

vilket förväntas att ges detta år. Den nya lagen skall tilllämpas 

för första gången vid beskattningen för det skatteåret 

som börjar under kalenderåret 2010. 

Den nya lagen innebär att bland annat att istället för att 

skatten beräknas på basis av fartygens dräktighet övergår 

man till beskattning av en kalkylerade inkomst som bestäms 

enligt nettodräktigheten för ett fartyg. Efter denna ändring 

av systemet kommer det att bli lättare än förut at jämföra 

tonnagebeskattningens nivå med tonnagebeskattningen i 

andra länder. 

Skatteavdrag 

Vårt skattesystem innehåller i dagsläget olika typer av 

skatteavdrag. Vissa avdrag är nödvändiga såsom avdragsrätten 

på räntor på bostadslån i enlighet med nuvarande 

system. En del av avdragen gynnar sysselsättningen, 

en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta 

grupper i samhället. Därför är det viktigt med en diskussion 

och en utvärdering av skatteavdragens betydelse. 

Övergripande mål 

Utmärkande för ett gott skattesystem, förutom att det 

förmår generera de behövliga skatteintäkterna, är att 

det är rättvist, sporrande, förutsägbart, begripligt och 

välkoordinerat till omvärlden. 

Det finns anledning att vara återhållsam med att använda 

skattesystemet som ett samhällspolitiskt styrmedel. 

Inom miljö- och regionalpolitik kan det i vissa lägen 

vara välmotiverat att använda skatter som styrmedel. 

För att skapa balans i den offentliga sektorn måste de offentliga 

utgifterna ses över och strukturella förändringar 

som leder till inbesparingar göras.

För att den offentliga sektorns inbesparingar inte skall undergräva 

den nordiska välfärdsmodellen måste skatteintäkterna 

öka. Om den ekonomiska tillväxten inte 

kommer att vara tillräcklig krävs åtminstone en temporär 

höjning av skattegraden. 

För att en skärpning av beskattningen skall få så små negativa 

effekter på företagsamheten, sysselsättningen 

och tillväxten i ekonomin som möjligt bör dessa 

skärpningar i första hand ske inom konsumtionsbeskattningen. 

Av sociala orsaker måste en del av höjningen 

av konsumtionsbeskattningen kompenseras åt 

de mindre bemedlade. 

Progressionen i förvärvsinkomstbeskattningen får inte 

skärpas. Marginalskatten borde aldrig få överstiga 50 

%. För att garantera tillräckliga fiskala inkomster borde 

skattebasen breddas. 

Den enhetliga och bredbasiga proportionella beskattningen 

av kapitalinkomsterna (t.ex. dividender, hyror, 

räntor och försäljningsvinster) bör bibehållas på 

en ur internationell synvinkel konkurrenskraftig nivå. 

Klyftan mellan nivåerna på förvärvs- och kapitalinkomst 

bör reduceras. 

Företags- och kapitalinkomstbeskattningen bör huvudsakligen 

utgå från att beskattningen är neutral. Detta 

innebär bland annat att dubbelbeskattningen av aktiebolagens 

vinster borde undvikas samtidigt som en enkelbeskattning 

av företagens inkomst bör garanteras. 

En återhållsamhet rekommenderas ifråga om kommunernas 

skatteuttag på basen av fastighetsegendom, samtidigt 

vidhåller SFP sin linje att fastighetsskatten inte 

ska inkludera jord- och skogsbruksmark. 

Sfp jobbar för att gränsen 4 000 euro höjes vid 

gåvobeskattningen. 

Den nuvarande definitionen av allmännyttig verksamhet 

i beskattningen skall bibehållas. 

Proposition 2 

Svenska folkpartiets äldrepolitiska 

handlingsprogram 

Inledning 

Invånarnas förväntade livslängd är ett mått på ett lands 

välstånd. År 2006 låg Finland på elfte plats i EU-länderna 

med en förväntad livslängd på 78,7 år. I vårt land finns 

det i dag mer än 900 000 personer som är 65 år eller äldre. 

Av dessa har drygt 100 000 fyllt 85 år. I den svenska 

språkgruppen finns närmare 61 000 personer över 65 år, 

varav cirka 8 000 är minst 85 år gamla. De äldre utgör sålunda 

en betydande andel av befolkningen. De har varierande 

servicebehov, som i regel tilltar med stigande ålder. 

De äldre är ändå lika litet en homogen grupp som andra 

åldersgrupper och behovet av hjälp varierar mycket. 

I Finland åtnjuter 1,4 miljoner människor ålderspension, 

varav över 70 000 personer får enbart folkpension. I 

11 

dag bor över 70 procent av den äldre befolkningen i städer 

och tätorter varav en tredjedel i höghus. År 2007 var 

cirka 188 000 ensamboende äldre än 74 år. Det innebär 

att cirka 60 procent av alla finländare som fyllt 75 år bor 

ensamma. 

För att den åldrande befolkningens välbefinnande ska 

kunna tryggas krävs en medveten äldrepolitik av kommunerna 

och engagemang på alla nivåer, i nämnderna och 

fullmäktige likaväl som i våra lokalavdelningar. De äldre 

behöver information om utkomst, boende, närmiljö, 

trafikarrangemang, butikstjänster och liknande bastjänster 

samt om kul-turutbud och ledd motionsverksamhet. 

Andra viktiga vård- och omsorgstjänster är: stöd för närståendevårdare, 

hemvård och stödtjänster, boendetjänster 

och institutionsvård samt hälso-och sjukvård anpassade 

till de äldres behov. Stor vikt bör läggas vid förebyg-gande 

och rehabiliterande verksamhet samt på kvaliteten i äldreservicen 

och äldreomsorgen. De äldres möjligheter att 

delta och påverka i kommunerna bör förbättras. 

I. Positivt åldrande 

Befolkningens medellivslängd har ökat, vilket innebär 

fler år fyllda av livskvalitet. Äldre finländare upplever att 

de i genomsnitt är friskare än äldre personer på 1970-talet. 

De kommer att ha bättre Internetkunskap och -kommunikationsvanor, 

vilket kan utnyttjas genom att skapa 

elektroniska kommunikationstjänster inriktade just på 

dem. Trots ökad användning av internet bland de äldre i 

framtiden bör kommunen åläggas se till att det ändå finns 

tillräckligt med personal för att garantera människokontakter 

med de äldre. 

1.1 God funktionsförmåga 

Vi vet att: 

Ett positivt åldrande baserar sig på god funktionsförmåga. 

Detta kan främjas genom att bereda möjligheter 

för att tillägna sig hälsosamma levnadsvanor, goda 

färdigheter till egenvård samt genom att förebygga 

olycksfall. Ett gott näringstillstånd lägger grunden till 

god hälsa och livskvalitet samt förebygger sjukdomar. 

Vi vill 

att rådgivningspunkter för äldre skapas på svenska och 

finska och att lättillgäng-lig information om till buds 

stående serviceformer finns på båda språken 

att information och handledning i egenvård ges på 

svenska 

att den äldres näringstillstånd utvärderas regelbundet och 

att personalen inom hälso- och socialvård ger näringsrekommendationer 

och kostråd 

att vårdspersonalens kunskaper i geriatri förbättras i 

grund- och fortbildningen 

att en elektronisk kommunikationstjänst grundas för 

svenskspråkiga äldre 

Partidagen

Partidagen 

12 

1.2. Yrkesverksamhet efter uppnådd pensionsålder 

Vi vet att: 

För samhället är det viktigt att arbetstagarnas yrkeskarriär 

förlängs. Likaså är det viktigt för den som så önskar 

att kunna delta i arbetslivet även efter uppnådd pensionsålder. 

Yrkesverksamhet stimulerar den äldres mentala 

funktioner och kan för många vara en behövlig, kanske 

rentav nödvändig förutsättning för att vara ekonomiskt 

oberoende . Nu utgör emellertid pensionslagstiftningen 

och beskattningsgrunderna hinder för pensionärers förvärvsarbete. 

Vårt pensionssystem, som är uppbyggt i 

”allt eller inget”-anda, hindrar mången arbetstagare att 

förlänga sin arbetshistoria inom ramen för ett flexibelt 

pensioneringssystem. 

Vi vill 

att arbetstagare erbjuds individuella möjligheter att förlänga 

sin yrkesverksamma tid genom att till exempel 

erhålla deltidspension 

att olika alternativ för fortsatt yrkesverksamhet efter pensioneringen 

utarbetas i samråd med arbetskraftsmyndigheter 

och arbetsmarknadsorganisationer 

att pensionslagstiftning och beskattning av biinkomster 

ändras så att pensionärer motiveras att delta i arbetslivet 

också efter pensioneringen 

att arbetsgivare skapar system för hur pensionerade arbetstagares 

vilja till fortsatt yrkesverksamhet kan användas 

på ett positivt sätt, som timanställda inhoppare 

vid sjukdomsfall, som tillfälliga vikarier samlade i 

en vikariebank eller motsva-rande 

att bereda möjligheter till sysselsättning för både unga 

och äldre genom att seniorarbetare jämte unga utbildade 

arbetstagare delar på en arbetsplats i ett 

transi-tionsskede 

1.3. Trygg ekonomi 

Vi vet att: 

Pensionärernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats 

i takt med att allt fler lyfter arbetspension. En 

stor grupp pensionärer löper dock fortfarande risk att 

hamna under fattigdomsgränsen. Till dem hör också sådana 

som lyfter både arbetspension och folkpension. 

Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som 

löntagarnas på grund av att indexhöjningen av pensionerna 

är avsevärt lägre än lönernas. Många pen-sionärer, 

särskilt de i högre ålder, har stora sjukvårds- och läkemedelskostnader. 

Sjuk-vårdslagens grunder för läkemedelsersättningar, 

privata läkartjänster och andra kostnader i 

anslutning till sjukdom har inte justerats på många år. 

Vi vill 

att regeringens beslut om garantipension förverkligas enligt 

planerad tidtabell, och att en fortsatt strävan skall 

vara att den finländska minimifolkpensionen skall ligga 

på en nordisk nivå 

att möjligheten till ett särskilt levnadskostnadsindex för 

pensionärer som bättre följer kostnadsstegringen ska 

utredas 

att ersättningarna för privata läkarbesök och andra till 

sjukdom anknutna kost-nader höjs så att de motsvarar 

sjukvårdslagens ursprungliga stadganden. 

1.4. Stimulerande omgivning 

Vi vet att: 

Mental stimulans och social aktivitet upprätthåller nervsystemets 

formbarhet och tar tillvara den äldres reservkapacitet. 

Också vid sjukdomsfall ska den äldre ges möjlighet 

att bevara sociala funktioner och stödjande nätverk. 

Detta motverkar ensamhet och känslan av otrygghet och 

sårbarhet. Frivilliga insatser, hobby- och kulturverksamhet, 

social samvaro med mera stöder och stimulerar de 

mentala funktionerna. Det motverkar även utslagning 

och marginalisering. 

Vi vill 

att samhället tar tillvara de äldres betydande mänskliga 

kapital och uppmuntrar de äldre att delta i samhällelig 

verksamhet 

att verksamheten inom den offentliga sektorn och de frivilliga 

organisationerna som strävar till att skapa förståelse 

och tolerans mellan generationerna ska utökas 

att äldreboende och daghem samsas i samma byggnader. 

Farfar/farmor i skolan är exempel på möten mellan 

generationerna – en verksamhetsform som bör 

uppmuntras 

att den offentliga sektorn, de frivilliga organisationerna, 

församlingarna och pri-vatföretagare utökar sitt samarbete 

och samordnar sin verksamhet till förmån för 

de äldre 

att pensionärsföreningar och motsvarande sammanslutningar 

mer aktivt ägnar sig åt uppsökande verksamhet 

1.5. Trygghet i hemmet och ute 

Vi vet 

Många äldre bor i bostäder som blir olämpliga då rörelseförmågan 

försämras vid tilltagande ålder. De största problemen 

är i allmänhet bostädernas bristande utrustning, 

av-saknad av hiss och lång väg till butiker och allmänna 

kommunikationsmedel. Detta ökar risken för isolering, 

försvårar utevistelse och uträttande av ärenden. De äldre 

blir beroende av hjälp med matinköp, apoteksbesök och 

andra vardagliga ärenden. Bristerna i bostaden och närmiljön 

kan leda till ett kostsamt och, i många fall, förtida 

behov av institutionsplacering. 

Många äldre känner sig otrygga i sitt hem, i trafiken 

och vid utevistelse. Överfall och väskryckning är en verklighet 

i storstadsmiljöer. 

Olycksfall i hemmen förekommer i alla åldersgrupper, 

men blir allt vanligare med tilltagande ålder. Äldre utsätts 

för misshandel, försummelse, kränkningar, vanvård och

ekonomisk utpressning både hemma och på institutioner. 

Särskilda riskgrupper är de som insjuknar i demens och 

andra sjukdomar. Våld mot äldre är dock ett föga uppmärk-sammat 

problem och dess omfattning har knappast 

alls studerats i Finland. Antalet fall förmodas vara 

betydande. 

Vi vill 

att det byggs flera livscykelbostäder som lätt kan omändras 

vid behov 

att kommunerna inom ramen för socialvårds- och handikapplagen 

avsätter till-räckliga medel för att avhjälpa 

bristerna i de äldres bostäder så att de äldre ges möjlighet 

att bo kvar i sina hem livet ut 

att hissar, där sådana saknas, byggs i flervåningshus med 

hjälp av det stöd på 50 procent av kostnaderna som 

staten beviljar 

att de äldres och funktionshindrades behov beaktas i all 

samhälls-, gatu- och trafikplanering för ett likvärdigt 

deltagande i samhällslivet 

att servicelinjer i tätorter utökas och att informationen 

om dem intensifieras så att den verkligen når de äldre 

att de äldres behov beaktas i glesbygden vid planering av 

allmänna trafikförbindelser till tätorter 

att glesbygdskommunerna ordnar möjlighet till 

”kompistaxi” 

att lagstadgad färdtjänst erbjuds äldre med nedsatt rörelsefunktion 

eller andra handikapp, så att de kan sköta 

sina personliga ärenden och vara socialt aktiva 

att hela samhället och i synnerhet de som arbetar inom 

äldreomsorgen och sjuk-vården arbetar för minskat 

våld mot äldre 

att medborgarorganisationer och myndigheter tillsammans 

förebygger våld mot äldre i hemmen och på 

institutionerna 

1.6. Fysisk aktivitet är nödvändig 

Vi vet 

Genom fysisk aktivitet kan den äldres funktionsförmåga 

upprätthållas, livskvaliteten hö-jas och sjukligheten 

minskas. En aktiv behandling av diagnostiserad sjukdom 

är kostnadseffektivt. Aktiva rehabiliterande åtgärder bör 

därför påbörjas samtidigt som be-handlingen av en sjukdom 

inleds. Om rehabiliteringen inte sätts in i tid uppnår 

en pati-ent som länge varit sjuk och orörlig sällan full 

funktionsförmåga. Svag muskelkraft och bristfällig motion 

ökar risken för fallolyckor. 

Vi vill: 

att äldre erbjuds lokala, åldersanpassade och förmånliga 

möjligheter till motionering såsom förmånligt tillträde 

till simhallar, motionsprogram för äldre i konditionssalar 

med mera 

att pensionärsorganisationerna aktiverar de äldre genom 

13 

att samla grupper kring olika motionsformer, till exempel 

stavgång eller vattengymnastik. 

att pensionärsorganisationerna sprider anvisningar om 

förebyggande av olycksfall 

att motionsrekommendationer ingår i all behandling av 

sjukdomar 

1.7. Nätverk och frivillig verksamhet 

Vi vet 

Sociala nätverk förhindrar isolering och ensamhet. De 

äldre som inte har ett naturligt nätverk genom sin tidigare 

arbetsplats och andra samhälleliga engagemang 

eller vars vänkrets glesnar hotas av ensamhet. Särskilt 

i städerna saknar många äldre tryggheten i fungerande 

sociala nätverk. Tredje sektorns frivilliga, spontana 

grupper och grannhjälp har en trygghetsskapande inverkan 

och ersätter bristen på sociala kontakter bland 

en-samma äldre. 

Vi vill 

att kommunerna genom att bevilja föreningsbidrag och 

upplåta lämpliga utrymmen för träffar stöder initiativ 

av spontana grupper, till exempel kvartersklubbar 

att de frivilliga organisationernas insatser bättre koordineras 

så att mindre aktiva äldre också blir delaktiga i 

existerande sociala nätverk 

att de äldres synpunkter förs fram och beaktas i frivilliga 

organisationer 

II När funktionsförmågan försämras 

2.1 Ökad sårbarhet - en ond cirkel 

Vi vet 

Sårbarhet innebär nedsatt funktionsförmåga. Den fysiska 

sårbarheten drabbar människan i en senare ålder och 

tar sig uttryck i skör benbyggnad, svag muskelkraft, olika 

sjukdomar med värk, nedsatt syn och hörsel. Den psykiska 

sårbarheten ökar då minnet försämras, tankeförmågan 

blir långsammare och en otrygg vardag och framtid inger 

rädsla och ångest. Förlusten av viktiga relationer, rollförluster 

och en försämrad ekonomisk situation gör den äldre 

socialt utsatt. En fysiskt och socialt sårbar äldre löper 

en särskild risk att bli en storkonsument av vårdsystemet. 

Samordningen av äldreomsorgen försvåras av att många 

vårdgivare med olika arbetsuppgifter är involverade. 

Vi vill 

att den äldre befolkningen får lättillgänglig information 

om olika aktiviteter för att bevara sitt välbefinnande 

att det finns tillgång till geriatriskt specialkunnande i varje 

hälsocentral 

att förebyggande insatser för att upprätthålla funktionsförmågan 

i god tid riktas till den äldre befolkningen 

för att förhindra eller senarelägga att en ond cirkel 

uppstår 

att de äldre i behov av service får egenvårdare som ansva- 

Partidagen

Partidagen 

14 

rar för helhetsvården och samarbetar med samt stöder 

de anhöriga 

att den äldre i livets slutskede får ett smärtfritt och värdigt 

slut 

2. 2 När den äldre blir sjuk 

Vi vet 

Sänkt funktionsförmåga hos en äldre person är nästan alltid 

ett tecken på sjukdom som kräver omedelbar diagnos 

och vård. Fördröjd behandling och rehabilitering ökar risken 

för bestående anstaltsvård. De äldres medicinering är 

påfallande mycket inriktad på symptom, inte på behandling 

av sjukdomen. En geriatrisk utvärdering är av nytta 

då den äldre behöver större insatser av äldreomsorgen. 

De äldres hälsa och fysiska kondition har överlag stadigt 

förbättrats. Speciellt vid högre ålder blir dock minnesstörningar 

ett tilltagande problem. Alkoholbruket 

bland äldre har ökat markant, särskilt bland änklingar. 

Många lider av depression eller andra former av mentala 

problem. De äldres psykiska problem uppmärksammas 

dock inte tillräckligt. Det finns färre psykiatriska tjänster 

för den äldre befolkningen än för övriga vuxna. Det finns 

numera ingen specialisering i äldrepsykiatri. 

De äldres psykiska problem sköts oftast enbart med 

medicinering. I diskussionen om äldreomsorgen har läkemedelsrelaterade 

problem till exempel övermedicineringen 

av äldre påtalats, likaså den utbredda användningen 

av sömnmedel och lugnande medel i vården av de äldsta 

åldersgrupperna. 

Vi vill 

att de äldres fysiska och psykiska sjukdomar behandlas 

aktivt 

att akut insjuknade äldre får näringsterapi och 

rehabilitering 

att personalen inom bashälsovården, som är i nyckelställning 

vid identifiering av mentala problem, fäster större 

vikt vid de äldres mentala hälsa 

att psykosociala metoder och kristerapi för äldre tillämpas 

inom äldrepsykiatrin 

att en helhetsutvärdering av medicineringar görs regelbundet 

enligt en uppgjord vård- och serviceplan 

att alkoholbruket diskuteras vid hälsobesök och att storkonsumenter 

av alkohol erbjuds stödåtgärder och anvisningar 

för att minska sin alkoholkonsumtion 

att hela äldreomsorgen fungerar utan glapp och på ett 

förutsägbart sätt 

att geriatriska enheter för bedömning och rehabilitering 

byggs upp i alla sjuk-vårdsdistrikt samt inom 

primärvården. 

2.3 Hemvård i ett tidigt skede 

Vi vet 

Av alla 75 år fyllda får ungefär 11 procent regelbunden 

hemvård. När de stora åldersklasserna blir äldre ökar antalet 

klienter. Målsättningen är att de äldre, med hjälp 

av hemvård och andra stödtjänster, ska kunna bo hemma 

så länge som möjligt och också känna sig trygga. 

Speciell uppmärksamhet bör fästas vid dem som saknar 

nära anhöriga. 

Vi vet att de äldres tillgång till hemvård varierar mycket 

inom olika kommuner trots att deras grundläggande 

behov är desamma. 

Brist på motion, nedsatt funktionsförmåga och kroniska 

sjukdomar försämrar i allmänhet den äldres aptit, 

vilket leder till näringsbrist. Den hemkörda måltiden är 

ofta den enda varma måltiden under dygnet. De hemkörda 

måltiderna bör se smakliga ut och ha hög kvalitet. 

Idag gör inte hemvårdspersonalen i alla kommuner mat- 

eller andra uppköp åt sina klienter och utför inte heller 

städning eller klädvård. Det finns inte heller tid för utevistelse 

och andra funktionsförbättrande åtgärder med de 

äldre. De som har god ekonomi köper tjänsterna för att 

komma till rätta. De mindre bemedlade har inte samma 

möjlighet. 

Vi vill 

att förebyggande riktade hembesök görs i alla kommuner 

att hemvården för de äldre tryggas genom lagstiftning så 

att de, oberoende av boningsort, garanteras likvärdig 

vård och omsorg i samtliga kommuner 

att kvalitetskrav ställs på måltids-, städservice, samt vårdsituationen 

i allmänhet 

att behovet av individuell hemvård kartläggs och förverkligas 

enligt en vård- och serviceplan som klienten och 

vårdproducenten gemensamt kommer överens om 

att vård- och serviceplanen omfattar allt från personlig 

hygien, måltider och klädvård till utevistelse 

att tillräcklig lagstadgad färdtjänst erbjuds alla äldre med 

nedsatt rörelsefunktion eller andra handikapp så att 

de kan sköta personliga ärenden och delta i social 

samvaro 

att hemvårdspersonalen säkerställer kontinuiteten i 

klientrelationerna 

att den äldre hemvårdsklienten får god vård utan dröjsmål 

då hälsotillståndet försämras 

2.4 Närståendevård 

Vi vet 

I dagens samhälle utgår man ifrån att de äldre ska kunna 

bo hemma så länge som möjligt. Detta leder till ett ökat 

behov av närståendevårdare. Det arbete närståendevårdarna 

utför minskar behovet av institutionsvård och minskar 

i hög grad kommunernas kostnader. Emellertid får endast 

cirka 10 procent av landets kring 300 000 närståendevårdare 

ekonomiskt stöd av sin kommun. Storleken 

på stödet varierar från kommun till kommun. Under en 

lågkonjunktur minskar många kommuner dessutom anslagen 

för närståendestödet och en del kommuner beta-

lar över huvud taget inget närståendestöd. Detta leder på 

sikt till ökade kostnader för kommunen, bland annat på 

grund av ökat behov av hemvård och institutionsvård. 

Många närståendevårdare kan inte utnyttja sin rätt till 

ledighet. 

Vi vill 

att ersättningen till närståendevårdarna överförs till FPA 

och att de garanteras en grundinkomst oberoende av 

var de bor 

att kommunspecifika tillägg betalas som komplement i 

de kommuner där levnadskostnaderna är höga, exempelvis 

i huvudstadsregionen 

att antalet närståendevårdare som får stöd kontinuerligt 

ökas enligt jämlika kriterier 

att man med skatteavdrag lindrar beskattningen av närståendevårdarnas 

vårdersättning 

att närståendevårdare i arbetsför ålder kan räkna sin insats 

till sina pensionsförmåner 

att stödtjänsterna (som intervallvård och avlastning i 

hemmet) för närstående-vårdarna utvecklas så att de 

kan utnyttja sin lagstadgade ledighet på tre dagar i 

månaden. 

att också andra former av avlastning utvecklas, såsom 

dagverksamhet och beviljande av servicesedlar för till 

exempel städning. Detta förekommer redan i vissa 

kommuner 

att tredje sektorns frivilliga och allmännyttiga organisationer 

kompletterar de tjänster samhället står för 

III Serviceboende och institutionsvård 

3.1 Serviceboende och institutionsvård 

Vi vet 

När funktionsförmågan sjunker är hemlikt serviceboende 

ett alternativ där den äldre kan välja serviceformer 

anpassade efter individuella behov. Efterfrågan på serviceboende 

kommer att öka. Serviceboendet motverkar ensamhet 

och skapar trygghet samtidigt som den äldre fortsättningsvis 

kan vara aktiv i samhället. I framtiden ökar 

behovet av serviceboende bland äldre med annat modersmål 

än finska och svenska. 

Tilltagande minnesstörningar (demens) är vanliga då 

människan blir äldre. Enligt natio-nella prognoser kommer 

11 procent av 75-84 åringarna och 35 procent av alla 

85 år fyllda att lida av medelssvår eller svår demens. Vid 

demens uppstår ofta beteendestörningar och svår demens 

leder nästan alltid till institutionsberoende. 

Den regelbundet återkommande upphandlingen av 

service- och anstaltsplatser i kom-munerna kan leda till 

att de äldre tvångsförflyttas från sitt mångåriga boende till 

ett billi-gare men okänt alternativ. Detta skapar otrygghet 

och oro för framtiden. Upphandlingslagen tillåter direktupphandling 

inom äldreomsorgen endast i enstaka 

fall då det inte finns motsvarande utbud. 

15 

Vi vill 

att service- och institutionsboendet är hemlikt och anpassat 

till individens behov och önskemål 

att särskilda vård- och omsorgskedjor byggs upp för de 

äldre 

att service- och institutionsboendet står i växelverkan 

med det omgivande lokalsamhället och inbjuder till 

frivillig verksamhet och ungdomsaktivitet 

att äkta par garanteras boende tillsammans och att sjukdom 

inte separerar livskamrater från varandra 

att den offentliga upphandlingen regleras med nationella 

kvalitetsnormer som rymmer språkliga hänsynstaganden 

och andra aspekter på vårdkvalitet än de 

ekonomiska 

att upphandlingslagen ändras så att direktupphandling 

kan tillämpas inom äldreomsorgen i större utsträckning 

än för tillfället 

att de äldres rätt till ett tryggt och varaktigt boende livet 

ut beaktas vid upphandling 

IV Personalresurser 

4.1 Utbildningen inom äldreomsorgen måste utvecklas 

Vi vet 

Äldreomsorgen är ett fysiskt och psykiskt tungt arbete 

och upplevs alltför sällan som ett lockande yrkesval bland 

ungdomar. Av den utbildade personalen inom äldreomsorgen 

väljer många att söka tjänster inom andra branscher 

eller att flytta utomlands, där löne-nivån är högre. 

Alla vårdformer inom äldreomsorgen lider av personalbrist. 

Ändå finns det kommuner där man trots påvisad 

personalbrist har skurit ner på personalen. Stora vårdteam 

leder till att klienter och personal inte känner varandra. 

Varierande kunnande leder till betydande variationer i 

servicens kvalitet, vilket ytterligare försämras av tillfälliga 

ersättare. Detta ökar känslan av otrygghet och skapar förvirring. 

Personalens kunskaper om vården och omsorgen 

i livets slutskede är ofta bristfälliga. 

Vi vill 

att utbildningen planeras och förverkligas utgående från 

de kunskaper och färdigheter som studeranden behöver 

i arbetet med de äldre. Särskild vikt bör fäs-tas vid 

vård i livets slutskede, som till exempel smärtlindring 

att lämplighetstester används vid antagandet av studerande 

till vårdutbildning 

att arbetsgivaren förpliktigar alla anställda inom äldreomsorgen 

att delta i den lagstadgade årliga vidareutbildningen 

inom vården 

att vårdpersonalen inom äldreomsorgen får en skälig ersättning 

- detta skulle attrahera personer att söka studieplatser 

och arbete inom vården 

att de anställdas möjlighet att påverka sin arbetssituation 

förbättras till exempel genom att införa flexibla- 

Partidagen

Partidagen 

16 

re arbetstider 

att vikt fästs vid utbildningen av nyfinländare för äldreomsorgen 

på både svenska och finska 

att man betonar arbetssätt som stöder äldres 

funktionsförmåga 

V De äldres rättigheter 

5.1. Vård och omsorg på eget modersmål viktigt för de 

äldre 

Vi vet 

Möjligheten att få service på modersmålet är viktig för de 

flesta, men speciellt för de äldre. Behovet att göra sig förstådd 

och kommunicera på modersmålet blir med stigande 

ålder allt viktigare också för dem som behärskar eller 

har behärskat finska. 

Svensk service är en lagstadgad rättighet som inte kan 

ifrågasättas i enpråkigt finska eller tvåspråkiga kommuner. 

Vi vill 

att strategier och handlingsprogram över sektor- och 

kommungränser samordnas för att säkerställa välfärdstjänster 

för svenskspråkiga seniorer 

att ett märkbart personligt lönetillägg för den personal 

som ger service både på svenska och finska utbetalas i 

sporrande syfte 

att tillgången på svenskkunnig personal tryggas genom 

att utbildning på svenska säkerställs och det anordnas 

tillräckligt med svenskundervisning 

att språklagen följs i servicen för de äldre till exempel så 

att den inte sker genom tolk 

5.2 Lag om äldreomsorg 

Vi vet 

Stadganden som gäller service för och vård av de äldre 

är spridda i olika lagar. En lag om äldreservice/omsorg 

bereds i Social- och hälsovårdsministeriet. Enligt uppgift 

kommer lagen till behandling i riksdagen under år 2011. 

Vi vill 

att stadgandena om service och rätt till vård för de äldre 

samlas i en lag om äldreomsorg 

att de vårdbehövande äldres rätt till värdig vård och omsorg 

klargörs i lagen (värdighetsgaranti) 

att rekommendationerna till kvalitetskriterier för äldreomsorgen 

från 2008 ingår i lagen 

att äldrerådens ställning i kommunen klargörs och stärks 

i lagen 

att en lagstadgad äldreombudsman på riksnivå tillsätts 

att behovet av en äldreombudsman på kommunal nivå 

utreds 

Avslutning 

Vi vill att de äldre bemöts som fullvärdiga samhällsmed- 

lemmar vars kapacitet och erfarenhet tas tillvara i samhället. 

En mer positiv attityd till de äldre gagnar hela befolkningen. 

Det behövs en bättre samordning mellan olika 

aktörer inom social- och hälsovården. Byggandet och 

planeringen av närmiljön bör även bedömas ur ett äldreperspektiv 

så att de äldre kan röra sig obehindrat, vilket 

minskar riskerna för olycksfall. Ett tvärsektoriellt äldreprogram 

bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan 

och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, främjar 

adekvat vård och omsorg och säkerställer patientens rättigheter 

till vård på modersmålet. 

Vi vill 

att nästa regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt 

politikprogram för de äldres välfärd 

Proposition 3 

Landsbygdspolitiskt program 

Inledning 

För att kunna svara på dagens och framtidens stora utmaningar, 

att säkra världens livs-medelsförsörjning, tygla klimatförändringen 

och säkra biodiversiteten, måste de resurser 

som landsbygden och dess invånare förfogar över 

tas tillvara på bästa möjliga sätt. Centrum- och periferitänkandet 

är inte längre hållbart. Stad och landsbygd stöder 

varandra och en marginalisering av en region kan ha 

stora negativa konsekvenser för hela landet. 

För att trygga livsmedelsförsörjningen kommer en 

välmående landsbygd alltjämt att vara oumbärlig. Den 

världsomfattande efterfrågan på jordbruksprodukter beräknas 

öka med 70 procent fram till 2050 och efterfrågan 

på kött uppskattas fördubblas. Samtidigt har den effektiverade 

livsmedelspolitiken som byggts upp efter andra 

världskriget lett till ensidighet och möts av allt mer kritiska 

röster som talar för alternativa odlingsmetoder och 

mera mångsidigt jordbruk. Finland har alla möjligheter 

att aktivt delta i diskussionen och profilera sig inom den 

nya matkulturen som ett GMO-fritt land. Landsbygdens 

ryggrad utgörs fortfarande av livsmedelsproduktionen 

och framöver kommer närmatkulturen att ge nya möjligheter 

i och med förändrade samhälls- och konsumentpriorite-ringar. 

Landsbygden har likväl fler funktioner än 

livsmedelsproduktion. 

Landsbygden är huvudarenan för den enorma energiomställningen 

och klimatanpass-ningen som världen står 

inför idag. Det är på landsbygden som skogen och biomassan 

växer, havets och sjöarnas resurser finns tillgängliga 

och naturens kretslopp har sin början och sitt slut. 

Landsbygdens resurser kan dock inte tas tillvara eller tjäna 

samhället utan landsbygdens invånare och en livskraftig 

landsbygd. Boende på landsbygden måste kunna vara 

ett reellt alternativ. 

1. Landsbygden och de globala utmaningarna 

Landsbygden har en central roll i hanterandet av tre av

våra största globala utmaningar: tyglande av klimatförändringen, 

säkrande av livsmedelsförsörjningen och bevarande 

av biodiversiteten. Vad gäller tyglande av klimatförändringen 

och minskande av koldioxidutsläpp binder 

landsbygdens skogar, åkrar, ängar, torvmarker, sjöar och 

hav upp koldi-oxid från atmosfären och fungerar som 

kolsänkor. Landsbygdens roll i tyglandet av kli-matförändringen 

förstärks om man lyckas med en hållbar hantering 

av dess naturresur-ser. För att det skall finnas mat 

åt världens alla människor måste livsmedelsproduktionen 

ytterligare effektiveras på ett miljömässigt och ekologiskt 

hållbart sätt. För att bevara biodiversiteten är landsbygden 

med dess skogsområden och åkermark i en avgörande 

ställning. 

1.1. Landsbygden och tryggandet av världens 

livsmedelsförsörjning 

Samtidigt som överbelastning av miljön och åtgärder 

som bidrar till klimatförändringen måste undvikas, är det 

nödvändigt att öka livsmedelsproduktionen för att undvika 

nya svältkatastrofer. FAO (FN:s livsmedelsorganisation) 

har uppskattat att världens livsmedelsproduktion 

måste öka med 70 procent fram till 2050, utan att öka 

brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som 

lever då. Den globala befolkningsökningen ökar konkurrensen 

om livsmedel och rent vatten och efterfrågan påverkas 

även starkt av att befolkningen i folkrika länder 

som Kina och Indien lägger om sina matvanor. Samtidigt 

ställer klimatförändringen kontinuerligt nya krav på såväl 

jord- som skogsbruket. Avkastningen av varje hektar 

åker måste öka markant och således måste en biologiskt 

hållbar, noggrann och effektiv odling eftersträvas. I praktiken 

handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, 

rätt dimensionerade växtskyddsåtgärder, reducerad jordbearbetning, 

god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik 

och om kunskap och förutsättningar för producenter 

världen över att öka sin produktion. 

SFP anser: 

att en befolkad landsbygd är en förutsättning för att trygga 

den globala livsmedelsförsörjningen. 

att en biologiskt hållbar, etiskt godtagbar, energisnål, 

noggrann och effektiv jordbruks- och livsmedelsproduktion 

skall eftersträvas, utan att producera GMO 

varor i Finland. 

att hela livsmedelsproduktionskedjan granskas i internationell 

skala för att minimera klimat- och hälsonegativa 

faktorer. 

1.2. Landsbygden och tyglandet av klimatförändringen 

Människans verksamhet påverkar i vilken grad koldioxiden 

binds upp av naturen, exempelvis försvagar ett ohållbart 

skogsbruk koldioxiduppbindningen medan ett hållbart 

skogsbruk tillåter uppbindningen att växa. God 

skogsvård med hög tillväxt garanterar ökad koldioxiduppbindning. 

Finland är det enda europeiska landet där 

över 70 procent av landets yta täcks av skog. Det finländ- 

17 

ska skogsbruket har varit en framgångssaga och är det 

delvis ännu, skogen kallas inte för intet Finlands gröna 

guld. När konsumtionsvanorna förändras gäller det för 

oss att anpassa verksamheten för att kunna utnyttja skogens 

potential. Skogen behövs för att nå de klimatpolitiska 

målsättningarna. 

Den beräknade förminskade virkesförbrukningen 

inom massaindustrin ger ökade möjligheter för träbaserad 

energiproduktion och byggande. Genom att på rätt 

sätt öka användningen av biomassa i energiproduktionen 

och trä i byggandet kan vi på ett effektivt sätt minska 

dels användningen av fossila bränslen dels växthusgasutsläpp. 

Decentraliserad energiproduktion som brukar lokal 

förnybar biomassa bör erkännas som ett betydel-sefullt 

verktyg i strävan att nå de mål som ställts upp. För 

en snabb och effektiv ökning av användningen av trä och 

annan biomassa i energiproduktionen krävs politiska beslut 

om investeringsstöd och inmatningstariffer för småskalig 

bioenergiproduktion. 

Inom byggandet utgör träprodukter ett koldioxidförråd 

under hela sin livscykel. Utvecklingen av byggande, 

inredning och försöksverksamhet i trä bör gynnas genom 

att ut-veckla byggbestämmelser, utbildning och rådgivning. 

Utnyttjandet av trä bör understödas, uppmuntras 

och underlättas inom såväl det privata som det offentliga 

byggandet. 

Jordbruket påverkas i allra högsta grad av klimatförändringen 

och håller samtidigt flera av nycklarna till en 

hållbar framtid. Genom att utveckla produktionsmetoderna 

inom jord- och skogsbruket samt inom hela produktionskedjan 

av såväl livsmedel som energi kan man 

minska såväl koldioxidutsläpp som andra negativa utsläpp. 

Jordbruket har en längre tid utvecklats i riktning 

mot en lyckad miljöanpassning. 

Denna utveckling bör fortsätta. Målet skall vara att bruka 

jorden utan att förbruka den. Ansvaret är delat och sträcker 

sig utanför landsbygdens gränser och förutsätter förutom yrkeskunniga 

producenter också upplysta konsumenter. 


att landsbygdens resurser bör tas tillvara för att uppnå de 

klimatpolitiska målsättningarna. 

att landsbygdspolitiken anknyter till klimatpolitiken och 

utvecklingssamarbetet och att Finland skall föregå med 

gott exempel genom att utveckla och införa håll-bara lösningar 

som kan tillämpas också på annat håll i världen. 

att det hållbara skogsbrukets verksamhetsförutsättningar 

säkerställs och åtgärder som gynnar ett aktivt skogsbruk 

vidtas. 

att politiska beslut om investeringsstöd och inmatningstariffer 

krävs för effektiv ökning i användningen av trä 

och annan biomassa i energiproduktionen. 

att användningen av alla inhemska förnybara energikällor 

befrämjas genom skattepolitiska beslut och att decentraliserad 

energiproduktion främjas. 

Partidagen

Partidagen 

18 

1.3. Landsbygden och bevarandet av den biologiska 

mångfalden 

Landsbygdens näringar, speciellt lantbruket, skogsbruket 

och fisket, har stor betydelse för bevarandet av biodiversiteten. 

Det är ytterst viktigt att beakta ekosystemen i all 

verksamhet dels för naturens egenvärde dels för dess ekosystemtjänster, 

exempelvis färskvatten, fiske, naturlig luft- 

och vattenrening. De har en stor betydelse för vår livskvalitet 

och vår framtid. 

Lantbruket producerar förutom livsmedel också öppna 

landskap och biologisk mångfald. Det är aspekter som 

är mycket viktigt att beakta. 


att naturskyddet och den biologiska mångfalden främjas 

genom frivilliga åtgärder. 

att utrotningshotade biotoper bevaras genom att genomföra 

vårdprogram för de enskilda landskapen. 

att samarbetet mellan markägare, lantbruksföretagare och 

myndigheter främjas och utvecklas i arbetet att bevara 

utrotningshotade biotoper. 

att landskapsvården bör beaktas i all planering och ges 

tillräckliga resurser. 

att övergödningen i Östersjön kan stävjas med hjälp av 

statlig finansiering av skyddszoner och sedimentationsbassänger 

på sådan sluttande åkermark som ligger 

nära kustnära vattendrag vid Östersjön. 

2. Mänskornas och möjligheternas landsbygd 

Finland har den största andelen landsbygd inom EU och 

befolkningstätheten är en av de lägsta. Mindre än en tiondedel 

av Finlands befolkning är fast bosatt på en yta som 

mot-svarar mer än hälften av landets totala yta. Detta ställer 

särskilda krav på kommun- och servicestrukturen och 

de tjänster som det allmänna skall stå för. Medborgarnas 

behov av och rätt till grundläggande service är lika oavsett 

boningsort. Ekvationen är inte lätt och servicelösningarna 

ser olika ut beroende på regionala särdrag, vilka därför 

alltid bör beaktas i beslutsfattandet. 

Majoriteten av finländarna har en positiv bild av landsbygden 

och över en tredjedel av finländarna anser sig vara 

både stads- och landsortsbor. Möjligheterna till boende, service, 

kommunikationer och företagande har under de senaste 

åren emellertid stadigt försämrats på den finländska landsbygden. 

Skolor, postkontor, kommunikationsförbindelser 

och dagligvaruhandlar stängs. Uppräkningen är exempel på 

funktioner som dras in och gäller såväl offentlig som privat 

service. Långsiktiga, hållbara lösningar och en alltjämt 

livskraftig landsbygd som utgör resurs för hela landet skapas 

och upprätthålls endast om sociala och naturmässiga kapital 

beaktas när såväl politiska som ekonomiska beslut görs. 

Centrum- och periferitänkandet är inte längre gångbart i 

nätverkssamhället. 

2.1. Kommunikationsnäten - landsbygdens och landets 

livsnerv 

Landsbygden, dess invånare, näringsliv och gäster, är beroende 

av fungerande kommunikationer. Det gäller såväl 

lands- och järnvägar som färj-, dataoch telekommunikationsförbindelser. 

Goda förbindelser är av avgörande betydelse 

för landsbygdens livskraft, i synnerhet i områden 

med långa avstånd eller i skärgårdsförhållanden. Dessa 

om-råden är beroende av satsningar särskilt på det lägre 

vägnätet. Det är synnerligen viktigt att säkra trafikservice 

även för dem som inte har bil, exempelvis för äldre boende 

på landsbygden. 

Inom datakommunikations- och postservicesektorerna 

är samhällstjänster av särskild betydelse. Liberaliseringen 

av dessa marknader, tillsammans med förbud mot snedvridning 

av konkurrensen samt regleringen av statsstödet, 

får inte underminera boende och verksamheter på landsbygden. 

Postväsendet måste verka och fungera såväl på 

den stadsnära landsbygden som i glesbygden i framtiden. 

Det samma gäller för datakommu-nikationsnätverken, 

som idag utgör ett grundvillkor för att kunna verka och 

bo på landsbygden. Förbättrade datakommunikationsförbindelser 

har bland annat minskat be-tydelsen för varifrån 

arbetstagaren utför sitt jobb och med tanke på de 

klimat- och energipolitiska målsättningar som vi förbundit 

oss till bör möjligheten till distansjobb i framtiden 

vara reella alternativ och uppmuntras. 

Både post- och kommunikationsservice, såväl som väg- 

, järnvägs-, dataoch telekom-munikationsförbindelser, 

är samhälleliga jämlikhetsfrågor. Man bör i Finland, som 

EU:s mest glesbygdsbetonade land, utreda möjligheten 

till nationella, regionala och lokala un-dantag från avreglering 

och liberalisering av tjänster av allmänt intresse i 

fall där marknaden inte kommer att sköta tillhandahållandet 

av dessa tjänster. Det är ytterst viktigt att man 

oavsett boningsort på ett säkerställt sätt har tillgång till 

grundläggande tjänster, av god kvalitet och till ett överkomligt 

pris. 


att ett övergripande program för samhällsomfattande 

tjänster på landsbygden bör göras upp. 

att den nationella rätten att hävda nationella, regionala 

och lokala undantag inom unionens grundfördrag 

bör utnyttjas för att säkerställa tjänster av allmänt 

intresse. 

att nya modeller utöver budgetfinansieringen tas fram för 

att säkra fungerande bastrafikleder. 

att tillförlitliga och tillräckliga kommunikationsförbindelser, 

såväl väg-, järnvägs- som framtidssäkra dataoch 

telekommunikationsförbindelser, garanteras på 

landsbygden, i glesbygden och i skärgården. 

att regionala trafik- och utvecklingsplaner görs upp. 

att möjligheten till mervärdesskattefrihet för underhåll av 

enskilda vägar utreds.

2.2. Välfärd, säkerhet och socialt kapital 

Tillgången till tjänster påverkar livskvaliteten för såväl 

åretrunt- som fritidsboende på landsbygden, och indirekt 

påverkas landsbygdens konkurrenskraft. För att säkerställa 

tillgången till service och tjänster av olika slag 

behövs flexibla lösningar som bygger på lokala förhållanden 

och behov, speciellt gällande utbildning, social- och 

hälsovårdsservice samt säkerhetstjänster som det offentliga 

ansvarar för. Utgångspunkten bör i alla led vara att säkra 

en jämlik service överallt oavsett boningsort. 

Möjligheterna för det offentliga att samarbeta med 

tredje sektorn i serviceproduktionen på landsbygden 

måste utvecklas och tas tillvara på ett öppet, effektivt och 

långsiktigt sätt. Ansvaret måste ligga hos den offentliga 

sektorn. Samtidigt måste det tvärsektoriella samarbetet 

öka och det är av yttersta vikt att gränserna mellan förvaltningar 

luckras upp. Samserviceenheter bör utvecklas 

så att de kan tillföra invånarna på lands- och i glesbygden 

största möjliga nytta. Dessvärre försvåras tredje sektorns 

verksamhet på landsbygden ofta av den byråkrati 

och de krav som åläggs dem och som är utarbetade för 

stora enheter. 

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid tillgången till 

räddningstjänster på landsbygden. Framförallt i glesbygden 

och i skärgården är befolkningen utsatt och det behövs 

tillräck-liga resurser för att säkerställa tillgången till 

säkerhet och räddningsväsendets tjänster på båda nationalspråken 

i dessa områden. Vad gäller fritidsboende bör 

medborgarna ges större möjlighet att själva välja var de 

vill motta vård eller andra tjänster. Möjligheten till flexibel 

hälso- och sjukvårdsservice bör utvecklas. 


att regionala särdrag bör beaktas i beslutsfattandet. 

att medborgarnas rätt till grundläggande service garanteras 

oberoende av boningsort. 

att de tjänster som riktas till den äldre befolkningen på 

landsbygden måste säkras. 

att det offentliga måste beakta glesbygds- och skärgårdsförhållanden 

beträffande tillgången till säkerhet och 

räddningsväsendets tjänster. 

att en utredning över möjligheten att vissa skatteintäkter 

delas mellan fritidsboen-dekommunen och den kommunen 

som man är fast bosatt i görs. 

att myndigheterna bör understöda och underlätta tredje 

sektorns verksamhetsför-utsättningar. 

2.3. Naturnära och boende av hög kvalitet 

Enligt undersökningar anser mer än hälften av finländarna 

att boende på landsbygden är ett möjligt eller önskvärt 

alternativ. Utveckling av boendet, och även annan verksamhet, 

kräver en förnuftig markanvändning och ett gott 

utbud av tomter. Kommunerna måste ha tillräckliga resurser 

för markplanering och planläggningen bör bättre 

beakta glesbygdens särdrag. 

19 

Andelen av dem som förverkligar sina planer på att 

flytta till landsbygden är liten. Samtidigt väljer fler och 

fler att växla om mellan stads- och landsboende. Därför 

är det viktigt att möjligheten att ändra fritidsbostäder till 

stadigvarande boende finns, vilket skulle stöda byars livskraft 

och skapa nya attraktiva kommundelar. 

Finland med sina vackra kulturhistoriska landskap har 

en synnerligen god möjlighet att profilera sig inom landsbygds- 

och naturturismen. Landsbygdens funktion som 

en stimulerande, energigivande och avslappnande plats 

kommer att öka i framtiden. Över hälften av Finlands 

befolkning anser att de kommer att besöka landsbygden 

för att ladda upp, slappna av och även för att förverkliga 

sig själv samt för sina fritidsintressens skull. I samband 

med det ökade trycket från turismen kan det vara 

nödvändigt att förtydliga gränserna för allemansrätten, 

som är en viktig del av vår kultur. Det är synnerligen viktigt 

att utomstående aktörer inom turismbranschen söker 

goda kontakter med den stadigvarande befolkningen, 

ett gott samarbete ökar mervärdet av turismnäringen 

för alla parter. 

I fråga om exempelvis utvecklande av landsbygdens 

vatten- och avloppshanteringen bör långsiktiga lösningar 

eftersträvas. Utvecklandet av landsbygdens vattenförsörjning 

bör förverkligas, liksom även dylika projekt, 

i samarbete mellan det allmänna och fastighets-ägarna. 

Det allmänna bör ge fastighetsägarna tillräcklig information 

för att de på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt 

skall kunna förverkliga praktiskt fungerande lös-ningar. 

Hushållsavdrag är ett fungerande verktyg som bör utvecklas. 

I frågan om vattenförsörjningen bör olika former 

av samarbete stödas och gynnas, exempelvis bildandet av 

avloppsvattenandelslag. I mån av möjlighet bör kommunala 

vattentjänstverk utvidga sina verksamhetsområden 

så att fastighetsägarna kan ansluta sig till det. 

Den del av vårt lands byggnadsbestånd som är äldre än 

100 år har beräknats uppgå till 2% av byggnadsbeståndet. 

Det är i europeisk jämförelse en mycket låg nivå. 

De estetiska värden som en bevarad och fortlevande 

byggnadskultur medför är av stor betydelse för en trivsam 

landsbygd. 

Gamla byggnaders bevarande har också en identitetsstärkande 

inverkan på lokalsamhället. 

Det borde skapas incitament för att bevara gamla byggnader. 

Ett sätt vore att möjliggöra momsavdrag vid renovering 

av sådana bostadsbyggnader och ekonomibyggnader 

som är äldre än 100 år. Nu gäller avdragsmöjligheten 

endast produktionsbyggnader, om de skall användas för 

produktion, vilket ofta är besvärligt med tanke på moderna 

produktionsmetoder och volymkrav. 

Om man skulle gynna renovering av gamla byggnader 

kunde det vara den avgörande faktorn vid valet mellan 

bevarande och rivning/nybygge. Den sysselsättande effekten 

och den efterfrågeökning som de gamla hantverkaryrkena 

skulle gå till mötes skulle också ha en positiv inverkan 

på landsbygdsnäringarna. 

Partidagen

Partidagen 

20 


att markplaneringen skall vara långsiktig. 

att byaplaner och invånarnas lokalkännedom ska beaktas 

vid planläggningen. 

att planläggningen till alla delar skall vara transparent så 

att markägare som berörs ges reella möjligheter att påverka 

utformningen av olika planer. 

att myndighetspraxisen på regional nivå bör understöda 

och underlätta strandbyg-gande och omändring av 

fritidsbostäder till fasta bostäder där det är möjligt. 

att markägarna skall ha möjlighet att utnyttja sina marker 

på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt och 

att intrång i denna rätt till fullo kompenseras inom 

skälig tid. 

att vid fall av ökat tryck till följd av ökad inflyttning eller 

turism bör rättigheterna och skyldigheterna för allemansrätten 

förtydligas. 

att allemansrätten inte kan utnyttjas kommersiellt, utom 

ifråga om bär- och svampplockning, och att rätten 

till jakt och fiske därmed är bunden till markoch 

vattenägandet. 

att staten bör inta större bidragsanslag som motsvarar det 

växande behovet av ut-vecklingen av fastigheters vattenförsörjning 

på landsbygden och att stödvillkorens 

inkomstgränser lindras. 

att incitament, så som momsavdrag, skapas för bevarande 

av gamla byggnader. 

att handläggningen av mindre planändringar kan 

förenklas. 

3. Landsbygden och sysselsättningen 

Grunden för tillväxt ligger i de personer som tar tillvara 

landsbygdens möjligheter och förverkligar dess potential. 

Det hör till det allmänna att skapa goda förutsättningar 

för landsbygdsföretagande och det regelverk som krävs 

bör stöda och uppmuntra till företagande. 

Primärnäringarna utgör grunden för en livskraftig 

landsbygd. Jordbruket är landsbygdens motor. Samtidigt 

förändras näringsstrukturerna kontinuerligt. Inom primärproduk-tionen 

har sysselsättningen minskat medan 

servicesektorns andel ökat. Trots att den privata servicesektorn 

sysselsätter allt fler är den privata sektorn mindre 

på landsbygden än i städerna och därmed är den offentliga 

sektorns betydelse för sysselsättningen jämförel-sevis 

viktigare. 

Mångsidighet inom landsbygdens näringsstruktur är 

en viktig utgångspunkt för framtiden. Landsbygdens näringsliv 

behöver flera ben att stå på och därför bör man 

i politiken bereda rum för nytänkande och innovationer 

med fast förankring i landsbygden. Det gäller att se de lokala 

möjligheterna i de lokala, regionala, nationella och 

globala utmaningarna, inte minst med hänsyn till klimat- 

och livsmedelspolitiken. 

3.1. Arbetstillfällen och distansjobb 

Inom tjänstesektorn finns det gryende potential för nya 

arbetstillfällen som inte är utsatta för hot om omlokalisering 

till låglöneländer. Det gäller framförallt inom den 

offentliga sektorn och inom välfärdstjänster som den privata 

eller tredje sektorn kan stå för. Bland annat kommer 

den åldrande befolkningens servicebehov att leda till fler 

arbetstill-fällen inom vårdsektorn på landsbygden, men 

arbetskraftsbrist förutses också inom utbildningssektorn. 

Specifika satsningar bör göras för att sysselsätta unga 

på landsbygden. Allt fler unga kvinnor flyttar från landsbygden 

till tillväxtcentra och det behövs attraktiva arbeten 

för att hålla dem kvar. 

Här utgör distansarbete en möjlighet som bör understödas 

och utvecklas i offentliga organisationers, privata 

sektorns och tredje sektorns verksamhetsplanering. 

Distansarbete bör målmedvetet underlättas och stödas 

med skatterelaterade åtgärder och genom att di-stansarbete 

accepteras som en naturlig del av arbetslivet. 

På landsbygden är många arbetstillfällen säsongsbetonade. 

Korta och tidsbestämda anställningar, företagarperioder 

och arbetslöshet är vanliga under arbetskarriären. 

För att möjliggöra smidigare växlingar och eliminera perioder 

med osäker inkomst bör utkomststödsystemet utvecklas 

med större flexibilitet och enklare regler för jämkad 

dag-penning införas. 


att specifika satsningar bör göras för att sysselsätta unga 

på landsbygden. 

att distansarbete målmedvetet bör underlättas och stödas 

med skatterelaterade åt-gärder och att distansarbete 

accepteras som en naturlig del av arbetslivet. 

3.2. Mångsidigt företagande 

Jordbrukets betydelse för sysselsättningen på landsbygden är 

ansenlig och därför måste jordbrukets verksamhetsbetingelser 

säkras om man vill utveckla landsbygden. Traditionella 

former av landsbygdsföretagande kompletteras dock kontinuerligt 

med nya former av företagande och potentialen för 

nya branscher inom exempelvis primärproduktionen, naturresurshanteringen 

och vidareförädlingen är stor. På landsbygden 

kan exempelvis underleverantörsnätverken till storbolagen 

inom den industriella produktionen kombinera den 

spirande företagarandan och kunniga arbetskraften med förmånliga 

industri-produktionsanläggningar för att få största 

möjliga nytta. 

Bioenergin och vårdtjänster är branscher vars betydelse 

för landsbygden ökar och nya innovationer måste 

stödas för att utveckla nya företagarmöjligheter. En förutsättning 

för detta är ett välförgrenat nätverk av rådgivning 

och stödtjänster. I den regionala innova-tionspolitiken 

bör den omkringliggande landsbygdens resurser och 

potential bejakas och inkluderas i näringslivet, universiteten, 

högskolorna, på forsknings- och i läroanstalter, regionala 

statliga myndigheter och kommuner.

Primärlivsmedelsförädlingen och produktionen av 

närmat och ekologisk mat stöder småföretagandet och 

besöksnäringen på landsbygden. För att främja användningen 

av exempelvis närmat bör upphandlingskriterierna 

och distributionskanalerna för närproducerad mat 

förändras så att små leverantörer ges rättvisa konkurrensmöjligheter. 

Möjligheterna för gårdarna att själva sälja 

och marknadsföra sina produkter direkt till slut-konsumenterna 

via nya marknader för närmat bör understödas 

och utvecklas. Matkulturen och naturturismen går hand 

i hand och Finland har ypperliga möjligheter att profilera 

sig internationellt inom båda. 

Inom landsbygdspolitiken bör en verksamhetskultur 

som underlättar integrering och skapar förtroende mellan 

invandrare och fast bosatta, och som tillgodogör sig invandrarnas 

kapacitet och tar tillvara deras kulturella, sociala 

och ekonomiska resurser, utvecklas. Invandrare kan 

skapa nya kulturella aktiviteter och ny företagsamhet, underlätta 

tillgången på arbetskraft och balansera upp åldersstrukturen 

i ett område. 


att det allmänna skapar förutsättningar för hela landsbygdens 

företagande genom att landsbygdens potential 

för nya näringar beaktas i samhällspolitiken. 

att nya innovationer och lokala aktionsgrupper som samlar 

upp lokala utvecklingsinitiativ ska befrämjas på 

landsbygden. 

att Finlands och EU:s forsknings- och produktutvecklingsfinansiering 

mer än tidi-gare riktas till företag på 

landsbygden. 

att landsbygdens aktörer inom primärlivsmedelsförädlingen, 

besöksnäringen och anslutande verksamheter 

stöds i utvecklingen för att få internationell 

attraktionskraft. 

att möjligheterna till specialisering på jordbruksgårdarna 

förbättras. 

att offentliga sektorn erbjuder möjlighet till fortbildning 

för landsbygdsföretagare. 

att tröskeln för att anställa utomstående och även utländsk 

arbetskraft för att lindra arbetskraftsbristen 

på landsbygden bör sänkas samt att utländsk arbetskraft 

borde beskattas på samma sätt som inhemsk 

arbetskraft. 

att också deltidsjordbrukets betydelse för upprätthållande 

av servicen på landsbygden beaktas och värdesätts. 

4. Skärgårdsliv 

Finlands geografi präglas av skärgård och vattendrag. Det 

finns ca 650 permanent befolkade öar utan fast vägförbindelse, 

utöver Åland. Det här ställer speciella krav på det 

allmänna som bör beakta de särförhållanden som råder 

i skärgårdsområden. Skärgården kämpar med utmanande 

kommunikationer, både trafik och dataförbindelser, 

avfolkning i kombination med ett ökat antal fritidsbo- 

21 

ende, vilket ställer speciella krav på strukturer-na och 

servicetillhandahållandet. 

De traditionella näringarna i skärgården, fiske och 

jordbruk ställs inför stora utmaningar vilket direkt inverkar 

på antalet arbetsplatser, samtidigt har staten kraftigt 

skurigt ner på de statliga arbetsplatserna i skärgården. De 

statliga indragningarna av polisoch rättsväsendet kan 

hota att försämra skärgårdsbornas rättsskydd, vilket också 

har en språklig dimension. 

Det ligger i allas intresse att hålla skärgården levande. 

Skärgårdens specialställning bör beaktas i alla myndighetsinstanser, 

vilket också åläggs dem genom skärgårdslagen. 


att de primära näringarna ges möjligheten att verka och 

utvecklas i skärgården. 

att skärgårdstrafiken måste säkras och utvecklas. 

att strukturer som möjliggör utbud av samhällsservice 

som möter säsongsbetonad efterfrågan bör utvecklas. 

att statliga arbetsplatser i skärgården bör bevaras. 

att subsidiaritetsprincipen skall vara rådande när det gäller 

beslut som berör skärgårdsbefolkningen. 

att myndighetspraxisen på regional nivå bör understöda 

och underlätta skärgårdsbefolkningens möjlighet att 

skapa förutsättningar för sin utkomst. 

5. Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring 

Landsbygdspolitiken i Finland är långt utvecklad och i 

internationella jämförelser banar den finländska modellen 

väg för andra. I och med EU:s utvidgning har unionen 

blivit allt med landsbygdspräglad, med majoriteten 

av dess befolkning boende på landsbygden, vilket lett till 

att landsbygdspolitik i högre grad än tidigare uppmärksammas 

på både nationell och unionsnivå. 

Den indelning av landsbygdspolitik, i bred respektive 

snäv politik, som används i Finland gör att landsbygdspolitiken 

är mer överskådlig. Den breda politiken innefattar 

frågor om regional jämlikhet och tillgänglighet av offentliga 

tjänster, kort sagt alla samhällsåtgärder som påverkar 

landsbygden på ett annat sätt än staden. Den snäva politiken 

berör frågor om konkurrenskraft, och olika landsbygdstypers 

specialbehov. Den breda politiken har skapat 

politiska ramar och en långvarig landsbygdspolitisk vision 

medan den snäva politiken lyckats sammanjämka de finländska 

strävandena med EU:s. 

I tillämpningen och spridningen av Leader-metoden 

har Finland lyckats mycket väl och fungerat som exempel 

för andra medlemsländer i EU. Lokala aktionsgrupper 

handhar Leader-verksamhet och arbetsfördelningen har 

utvecklats mellan dem och lokala och regionala myndigheter. 

På regional nivå bör omfattningen av landsbygdspolitiken 

och Leader-verksamheten ytterligare förstärkas 

och utvecklas. 

5.1. Landsbygdssäkring 

I samband med alla omfattande politiska beslut som di- 

Partidagen

Partidagen 

22 

rekt eller indirekt berör landsbygden bör en landsbygdspolitisk 

konsekvensbedömning, en så kallad landsbygdssäkring, 

göras. Genom att utföra en landsbygdssäkring 

kan man på förhand utvärdera effekterna av olika beslut 

på landsbygden, särskilt vad gäller beslut som inverkar 

olika på stad och landsbygd. Landsbygdssäkringen fungerar 

som en checklista för landsbygdens boende och service, 

tillgänglighet, attraktionskraft, det sociala kapitalet 

och medborgardeltagande. 

SFP anser att: 

att landsbygdspolitisk konsekvensbedömning, så kallad 

landsbygdssäkring, bör utföras i samband med beredningen 

av alla omfattande politiska beslut som direkt 

eller indirekt berör landsbygden. 

5.2. Landsbygden i EU 

Landsbygdsfrågorna har alltid varit en av de viktigaste delarna 

i EU:s politiska linjedrag-ningar och här är exempelvis 

integrationsprocessen av de nya medlemsländerna 

ett tydligt exempel. Städerna i EU klarar sig utan gemensamma 

linjedragningar till skillnad från landsbygden som 

behöver dem. De landsbygdspolitiska linjedragningarna 

som dras upp inom EU för framtida finansieringsperioder 

är därför av stor betydelse för landsbygden och dess 

utveckling. 

EU:s landsbygdspolitik skall kunna svara på framtida 

utmaningar. Förverkligandet av landsbygdsutvecklingen 

förutsätter flexibilitet och förenklad byråkrati. Fördelade 

medel bör samlas under en nationell ram. Det är framför 

allt viktigt att understöda och utveckla verksamhetsmodeller 

som på ett proaktivt sätt utvecklar och upprätthåller 

en levande landsbygd, och som aktiverar och engagerar 

många olika aktörer. 

Landsbygdsutvecklingen har hittills finansierats av den 

andra pelaren i CAP-stödet. I framtiden kan andelen av 

stödet till landsbygden inom den andra pelaren komma 

att ifrågasättas och således måste nationella prioriteringar 

göras och finansieringsverktyg utvecklas. I praktiken måste 

landsbygdsfrågornas koordinering mellan ministerierna 

kontinuerligt förbättras. 


att landsbygdsutvecklingen också i framtiden ska finansieras 

genom CAP. 

Proposition 4 

SFP:s drogpolitiska program 2010 – förebyggande 

ansvar 

Partidagen beslöt att återremittera propositionen till 

partistyrelsen. 

Proposition 5 

SFP:s framtidsmanifest 

Vi är den samlande politiska folkrörelsen för alla som 

vill arbeta för ett Finland med två levande nationalspråk, 

svenska och finska. 

Våra två språk är en nationell framgångsfaktor. 

Vi arbetar för en stark svenskhet, för en fungerande tvåspråkighet 

och för en levande nordism. 

Detta kombineras med respekt för alla modersmål och 

kulturer i Finland. 

Vi har ett starkt engagemang för Åland och dess självstyre. 

Vi är det liberala partiet i Finland med stark nordisk och 

europeisk förankring. Vår liberalism bygger på respekt för 

människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet 

samt ett socialt och globalt ansvar. 

Vi värnar om en välfärd som bygger på medmänsklighet 

och solidaritet, och som tillgodoser behovet av trygga individuella 

lösningar. Vi betonar individens ansvar för sig 

själv och andra. Välfärden skapas som ett samspel mellan 

den offentliga sektorn, företagande, tredje sektorn och 

medborgaraktivitet. 

Vi är kulturernas parti som välkomnar en lyckad integration 

i Finland - inte för att det är lätt utan för att vi vill. 

En lyckad integrering möjliggör att invandrarna får en 

naturlig roll i samhället, på arbetsmarknaden och i det 

politiska livet i Finland. 

Vi är utbildnings- och kulturpartiet. Vi vill satsa på utbildning, 

eftersom en kunnig befolkning utgör grunden 

för välfärden och vår internationella konkurrenskraft. En 

levande kultur skapas i växelverkan mellan kulturarvet 

och en föränderlig omgivning. 

Vi är företagarpartiet som vill förbättra förutsättningarna 

för entreprenörskap. Detta skapar välstånd och ökad sysselsättning 

i vårt land. 

Vi tar ansvar för vår närmiljö, för Östersjön och för miljön 

i ett globalt perspektiv. Lösningarna finns i miljömedvetenhet, 

innovationer, förnyelsebar energi och ekologisk 

ekonomi. Vår framtid skapas genom en hållbar 

utveckling. 

Välfärdsfinland behöver sina folkrörelser. Frivilligt engagemang 

skapar gemenskap och livskvalitet. Kultur-, 

idrotts-, hembygds- och föreningsverksamheten stärker 

identiteten och har en viktig roll i vårt samhälle. 

Livsrytmen måste ge utrymme för frivilligverksamhet. 

Vi är partiet för landsbygd och stad. Livskraftiga primärnäringar 

och en fungerande samhällsservice utgör grunden 

för en levande landsbygd. I vår allt mera urbaniserade 

värld måste samhällets tjänster anpassas till individens 

behov. Framtidens Finland behöver likaväl glesbygd och 

skärgård som stad och metropol.

Vi ska vara ett växande parti som med tydliga visioner utformar 

och tar ansvar för framtidens Finland. Vi ska fördomsfritt 

och lyhört söka nya arbetsformer för att lyckas 

med våra målsättningar. Genom att vara steget före kan vi 

vara mera för och mindre emot. 

Med dessa teser kan SFP bli ett tioprocentsparti. 

Proposition 6 

om medlemsföreningarnas medlemsavgift till 

centralorganisationen för år 2011 

Enligt § 8, mom.10 i partiets stadgar fastställer partidagen 

medlemsavgifterna för följande kalenderår. 

Medlemsavgifterna uppbärs av partiets medlemsföreningar, 

d.v.s. lokalavdelningarna, Svensk Ungdom, Svenska 

Kvinnoförbundet och partiets och kretsarnas specialföreningar. 

Medlemsföreningarnas representation på partidagen 

bestäms enligt stadgarna utgående från de redovisningar 

av medlemmar och medlemsavgifter vilka gjorts 

till partistyrelsen senast fyra veckor före partidagen. 

Alla kretsar och avdelningar bör fortsätta arbetet på att 

för egen del åstadkomma en sund finansieringsbas, som 

ger utrymme för en utåtriktad verksamhet med tanke på 

kommande val. 

Utskottets beslutsförslag: (överensstämmande med 

partistyrelsens förslag) 

Partidagen fastställer medlemsföreningarnas medlemsavgift 

till centralorganisationen för år 2011 till 4,50 € per 

registrerad medlem. 

Proposition 7 

om ändring av stadgarna för Svenska folkpartiet i 

Finland r.p. 

Under hösten och vårvintern har man inom partiets 

framtidsprojekt Kasnäsprocessen diskuterat partiets ideologi 

och framtida verksamhet. Man har i samma process 

även diskuterat partiets officiella namn på både finska 

och svenska. 

Svenska folkpartiets partistyrelse behandlade de teser 

som utarbetats under Kasnäsprocessen och beslöt att avge 

dem som en proposition till partidagen. Partistyrelsen beslöt 

samtidigt att avge en proposition till partidagen om 

en ändring av den finska översättningen av partiets namn. 

Med förslaget vill man för finskspråkiga förtydliga att 

SFP är ett finskt parti och inte knutet till Sverige. 

Partiets stadgar, § 1 lyder: 

Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland 

r.p., i finsk översättning Ruotsalainen kansanpuolue r.p. 

Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhetsområde 

omspänner hela landet. Föreningens språk är 

svenska. 

23 

Partidagen beslöt 

att § 1 i Svenska folkpartiet i Finland r.p.:s stadgar ändras 

till att lyda som följer: Föreningens namn är Svenska 

folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen 

ruotsalainen kansanpuolue r.p. Föreningens hemort 

är Helsingfors stad och dess verksamhetsområde omspänner 

hela landet. Föreningens språk är svenska. 

Partidagen

Partidagen – motionsuppföljning 

24 

Motionsuppföljning från 

partidagen 2010 

Motion 1 

Fler kvinnor i ledningen för polisoch 

räddningsväsendet 

Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen 

arbetar för 

att jämställdheten främjas vid utnämningar av polisoch räddningsväsendets 

befäl, 

att detta skall betonas tydligare i all verksamhet inom polisoch 

räddningsväsendet, 

att kvinnor i högre grad skall uppmuntras till att söka högre 

befälstjänster inom polisoch räddningsväsendet. 

Åtgärder: Könskvotering tillämpas inte vid antagning till 

polisutbildningen. Under de senaste åren har cirka 30 procent 

av dem som sökt till utbildningen varit kvinnor, medan andelen 

kvinnor som kommit in på utbildningen har varit cirka 25 

procent. 

Polisens nationella jämställdhetsplan uppdateras med tre års 

mellanrum. De kort- och långsiktsplaner som ingår i jämställdhetsplanen 

skall konkretiseras och utformas till resultatmål för polisförvaltningen 

på regional- och lokalnivå. Det skall också övervakas regelbundet 

hur jämställdhetsplanen och resultatmålen genomförs. 

Enligt inrikesminister Holmlund skall polisens högsta ledning 

fästa särskild uppmärksamhet vid att jämställdhet främjas 

inom polisförvaltningen. Också i polisutbildningen skall speciell 

uppmärksamhet fästas vid främjande av jämställdhet. 

Orsaken till bristen på kvinnliga underbefäl och befäl torde 

finnas i att Finland rätt sent öppnade polisutbildningen för 

kvinnor. Ännu på sjuttio- och åttiotalet var det svårt för kvinnor 

att bli antagna till kurser på dåtida polisskolan. Endast ett fåtal 

platser per kurs fanns reserverade för kvinnorna. 

Men så småningom förbättrades situationen och i dag 

har vi en jämställd polisutbildning vid Polisyrkeshögskolan i 

Tammerfors. Kvinnliga befäl och underbefäl finns idag huvudsakligen 

i de urbana delarna av landet och mindre utsträckning 

i de perifera polisinrättningarna. Problemet är att så få kvinnor 

söker sig till underbefäls- och befälsutbildningen. För att inte 

tala om magistersutbildningen som är en förutsättning för högre 

befälstjänster inom polisväsendet. De flesta nuvarande höga 

polisbefäl är jurister, flera av dem har också en polisutbildning. 

Situationen inom räddningsväsendet tycks vara något bättre 

än inom polisväsendet. Det finns flera kvinnliga befäl och kvinnor 

har utnämnts till höga befälstjänster. 

Motion 2 

SFP ska motarbeta åldersmobbning på 

arbetsplatserna 

Partidagen beslöt att SFP på alla politiska nivåer jobbar för 

att förbättra arbetstagarnas förutsättningar att orka längre i 

arbetslivet, 

att arbetsskyddslagstiftningen ändras så, att arbetsgivaren får 

ett ansvar för att följa upp och bevara äldre arbetstagares 

arbetskompetens och arbetsförmåga, 

att i den nationella och kommunala debatten lyfta fram nya 

arbetstidssystem som kunde ge äldre arbetstagare mera 

tid för återhämtning, framför allt inom vårdbranschernas 

skiftarbete, 

att arbetstidsskyddet utvidgas till att omfatta alla 

löntagargrupper, 

att offentliga sektorns personal får bättre möjligheter till deltids- 

och distansarbete, 

att arbetsskyddscentralerna får mer resurser för att övervaka, 

förebygga och bekämpa psykosociala risker på 

arbetsplatserna, 

att lagen om FPA:s rehabilitering kompletteras så att rätten till 

psykoterapi slås fast i lagen. Samtidigt bör sjukförsäkringens 

ersättningsgrunder utvidgas till att gälla psykoterapi, 

att offentliga sektorns arbetsgivare agerar som gott föredöme 

och satsar mer resurser på den förebyggande företagshälsovården, 

samt fäster större uppmärksamhet vid personal 

som återvänder från sjukledighet, 

att vuxenutbildningsutbudet inom arbets- och näringsministeriets 

förvaltningsområde motsvarar arbetsmarknadens behov 

på nationell och kommunal nivå, 

att vuxenutbildningsstödet höjs till samma nivå som 

dagpenningen, 

att utveckla skatteincitament för att locka arbetstagare och arbetsgivare 

till ökad vuxenutbildning. 

Åtgärder: Enligt den europeiska undersökningen om arbetsförhållanden 

hade 17,4 % av svarandena upplevt mobbning år 

2005 och år 2010 var motsvarande andel 6,4 %. Enligt den finländska 

arbetslivsbarometern hade 28 % av svarandena år 2008 

upptäckt mobbning på sin arbetsplats och motsvarande andel 

år 2010 var 23 %. Båda undersökningarna uppvisar så en minskande 

tendens. I den europeiska undersökningen är resultatet 

nära EU:s medelvärde. Däremot uppvisar arbetslivsbarometern 

att psykiskt våld och mobbning som kommer från kunder mot 

arbetstagare har ökat. Omkring en femtedel av svarandena anmäler 

att de har upptäckt något sådant. 

Man har förklarat de höga europeiska siffrorna med att 

Finland är ett av de få länder där osakligt bemötande har tagits 

med i arbetarskyddslagstiftningen. Enligt lagen är osakligt bemötande 

inte tillåtet. Därför kan osakligt bemötande behandlas 

mer öppet än i många andra länder. Beroende på kulturella 

skillnader är det lättare i Finland än i andra länder att medge att 

man har mött mobbning på arbetsplatsen. På basis av arbetslivsbarometern 

vet vi också att man på arbetsplatser har fäst uppmärksamhet 

vid frågan. På nästan hälften av arbetsplatserna har 

man tagit upp frågan i förmansarbete och på en tredjedel av arbetsplatser 

har man utarbetat regler för gott uppförande eller 

beaktat problemet vid arbetarskyddet. 

Regeringen är väl informerad om problemen med mobbning 

på arbetsplatser. Åtgärderna för att ingripa mot mobbning har 

fortfarande tagits upp i flera utvecklingsprojekt. Mobbning på 

arbetsplatsen har tagits upp t.ex. i Masto-projektet kring diskussioner 

om faktorerna bakom misstänkt arbetsrelaterad de-

pression. Mobbning har också tagits upp i samband med flera 

evenemang arrangerade av Forumet för välbefinnande i 

arbetet. Man har spridit kunskap om bästa praxis kring frågan 

och framhävt mobbningens betydelse för minskning av psykosocial 

belastning. I flera projekt av Arbetarskyddsfonden, 

Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet har utvecklats 

olika slags guider och verktyg för att upptäcka mobbning och 

hantera problemet på arbetsplatsen. 

På regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet 

har man tagit hänsyn till problemet med trakasserier 

och osakligt bemötande som särskilda tillsynsobjekt. Problemen 

med kundvåld behandlades på en särskild utbildningsturné, 

som arrangerades i samarbete mellan arbetsmarknadsparter och 

regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet. 

Därutöver har man utarbetat en särskild tillsynsanvisning för 

hantering av mobbning. Att minska mobbning på arbetsplatsen 

är en del av psykiskt välbefinnande, som hör till arbetarskyddets 

prioriteter. Man på ansvarsområdena för arbetarskyddet 

strävar efter att säkerställa att det på arbetsplatserna inom 

riskbranscherna finns förfaranden som är nödvändiga för identifiering 

och kontroll av trakasserier och osakligt bemötande. 

På basis av undersökningar vet man att mobbning förekommer 

i mindre utsträckning på arbetsplatser där arbetet är väl organiserat, 

arbetet och arbetsproblemen diskuteras och som även annars 

är mer öppna i sin informationsverksamhet. Såsom ovan konstaterades, 

på många arbetsplatser har man redan tacklat problemet. 

Identifieringen av problemet är inte längre bristfällig. 

Genom ändringen av lagen om vuxenutbildningsstöd (2010) 

förbättrades nivån på vuxenutbildningsstödet till personer i arbetslivet 

och förtydligas och förenklas förutsättningarna för beviljande 

av stödet. Vuxenutbildningsstödet bestäms i fortsättningen 

på samma sätt som arbetslöshetsdagpenningen. 

Tack vare det jämkade vuxenutbildningsstödet kan stödet 

betalas också för studier på deltid. Efter lagreformen kan vuxenutbildningsstöd 

beviljas både löntagare och företagare som en 

ersättning för inkomstbortfall under studietiden. 

Antalet studieplatser inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen 

utökades inom ramen för totalreformen av den yrkesinriktade 

vuxenutbildningen (AKKU). Den yrkesinriktade 

tilläggsutbildningen har 2009–2010 utökats med totalt 950 arbetsår 

per studerande. Kvoten för yrkesinriktad tilläggsutbildning 

ökades med tusen år 2009 och med totalt 1 250 platser 

2010. Ökningen är sålunda 2 250 platser, vilket är nästan 10 procent 

mera jämfört med år 2008. 

Målgrupp för den kortvariga yrkesinriktade tilläggsutbildningen 

som ordnas som läroavtalsutbildning är särskilt personal 

vid små och medelstora företag, vars yrkeskompetens förbättras. 

Den rehabiliterande psykoterapin har hittills varit behovsprövad 

från och med början av år 2011 blev den lagstadgad. Det innebär att 

de årliga anslagen för ändamålet inte längre begränsar möjligheten 

att bevilja nya klienter psykoterapi. Från och med 2011 kan klienten 

också begära att ersättningsbeslutet omprövas. 

Lagändringen som gäller rehabiliterande psykoterapi ökar 

valfriheten vad gäller både antalet terapibesök och hur ofta terapibesöken 

ordnas. Kravet på 1-2 terapibesök i veckan slopas. 

FPA ersätter psykoterapi för högst 80 gånger i året eller 200 

gånger på tre år. FPA kan också fortsättningsvis ersätta terapi 

25 

som ordnas högst 25 gånger i året. 

En ny terapiform som blir ersättningsgill i början av året är 

parpsykoterapi, där rehabklienten deltar tillsammans med sin 

partner. Parterapin är avsedd för personer som har diagnostiserad 

mental störning som försvårar arbete eller studier. 

Motion 3 

Nya internationella banklikviditetsregler behövs 

för att förhindra nya Islands-fall 


att SFP:s representanter i relevanta organ både på nationell och 

internationell nivå verkar för skärpta och tydligare universella 

likviditets- och ansvarsregler för alla banker, 

att SFP:s representanter i relevanta organ arbetar för att 

Republiken Island skall kunna bli medlem av EU på rimliga 

villkor. 

Åtgärder: MEP Haglund har arbetat med frågorna under 

året. Som medlem i Utskottet för ekonomi och valutafrågor 

(ECON) och ersättare i utskottet för Finansiella, ekonomiska 

och sociala krisen (CRIS) har Haglund haft ett direkt inflytande 

i dessa frågor. 

Utskottet för ekonomi och valutafrågor handhar just nu de 

aktuella frågorna kring finanskrisen och de åtgärder som ska vidtas 

för att förebygga motsvarande kriser i framtiden. Utskottet 

för finansiella, ekonomiska och sociala krisen är ett särskilt utskott 

som jobbar med frågor som uppkommit i svallvågorna 

från den ekonomiska krisen. Som medlem också i budgetutskottet 

och utskottet för ekonomi och valutafrågor har Haglund 

en bred kännedom i ärendena som behandlas i detta utskott. 

Island lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap till rådet i 

juli 2009. I slutet av juli uppmanade rådet EU-kommissionen 

att yttra sig om Islands ansökan. Kommissionen antog sitt yttrande 

den 24 februari 2010, efter de isländska myndigheternas 

svar på kommissionens frågeformulär i oktober 2009. EUmedlemskapsförhandlingar 

inleddes i juli 2010. 

Motion 4 

Avskaffa förvaltningsråden 

Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet arbetar för 

att förvaltningsråden avskaffas i de statsbolag som är 

börsnoterade. 

Åtgärder: Svenska folkpartiet har drivit linjen om att avskaffa 

förvaltningsråden i de statsbolag som är börsnoterade. Arbetet 

har burit frukt och dessa läggs nu ner, Fortum och Neste Oil 

beslöt under våren 2011 beslutit lägga ner sina förvaltningsråd. 

Motion 5 

Ökad sysselsättning utan skatt på överlåtelsevinst 

för stadigvarande bostad 


Partidagen – motionsuppföljning


26 

att en nationell utredning om de skattemässiga förhållandena 

mellan slopad överlåtelsevinst för stadigvarande bostad, 

ökad mobilitet samt ökad sysselsättning utförs. 

Åtgärder: En separat nationell utredning kring frågeställningen 

har inte gjorts. Däremot har beskattningen av bostadsaffärer 

tangerat i Hetemäki-gruppens rapport. Lindringar av det 

slag som motionen syftar till är inte i sikte i arbetsgruppens rapport. 

Snarare har viss önskan som strängare beskattning av bostadsaffärer 

framförts, främst som ett gradvis slopande av ränteavdraget 

för bostadslån. I Finland bygger skattesystemet på en 

omfattande skattebas och i princip är alla inkomster skattepliktig 

inkomst om de inte genom lag är befriade från skatt. Enligt 

45 § i inkomstskattelagen utgör vinst som har erhållits vid överlåtelse 

av egendom skattepliktig kapitalinkomst. Men överlåtelsevinst 

för egen bostad är skattefri inkomst på vissa villkor. 

Enligt 48 § i samma lag är vinst som erhållits vid överlåtelse av 

egendom inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter 

aktier som han har ägt i minst två år och som berättigar till 

besittning av en lägenhet, och om han under ägartiden utan avbrott 

i minst två år före överlåtelsen har använt lägenheten som 

stadigvarande bostad för sig eller sin familj. 

Det vore problematiskt med avseende på skattetillsynen att 

ändra beskattningen genom att utsträcka rätten till skattefri realisationsvinst 

till de situationer som nämns motionen. Det skulle 

också strida mot begreppet omfattande skattebas i vårt inkomstskattesystem. 

Med tanke på behovet att snarare bredda 

än begränsa skattebasen är det inte ändamålsenligt att nu diskutera 

en utvidgning av skattefriheten baserat på argumentet 

att en skattefrihet utan tvåårs karens skulle förbättra arbetskraftens 

rörlighet i Finland. Detta eftersom det inte har påvisats att 

den tvååriga karenstiden för att erhålla skattefrihet vid försäljning 

av den egna bostaden hämmar de arbetssökandes vilja att 

flytta till annan ort. 

Motion 6 

SFP skall gå in för en pro-företagsamhets linje 


att motionen är besvarad med denna utredning. 

Åtgärder: Motionen besvarad och godkänd vid partidagen 

2010 

Motion 7 

Inmatningstariffer för produktion av elektricitet 


att motionen är besvarad med detta utlåtande. 

Åtgärder: Motionen besvarad och godkänd vid partidagen 2010 

Motion 8 

Energihushållningen 

Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag, regering 

och kommunerna arbetar för 

att energibolagen skall fortsätta att satsa mera resurser på att 

utveckla utsläppsfattig energiutvinning, 

att staten skall öka sina satsningar på forskning inom 

energiteknik, 

att kommunerna i sin energipolitik prioriterar utsläppsfria 

energiformer. 

Åtgärder: I samband med kärnkraftsbeslutet 2010 godkände 

regeringen en helhet som främjar användningen av de förnybara 

energiformerna (användningen av trä, energistöd för flis, 

stöd av elproduktion för de nuvarande verken, små HCP-stöd 

för nya verk, företagsstöd för investeringar i bioetanol, stöd för 

vindkraft och biogas. En framtidsredogörelse är gjort för energi- 

och klimatpolitiken med sikte på att minska andelen utsläpp 

i Finland med 80 procent från år 1990 års nivå till år 2050. 

Byråkratin kring planläggningen av vindkraft har förenklats likaså 

tillståndsprocessen kring bioenergianläggningar. 

EU-kommissionen har utarbetat en färdplan för ett utsläppssnålt 

samhälle 2050. Utan ordentliga globala insatser för att begränsa 

klimatförändringen kan temperaturen öka med 2 °C eller 

mer till 2050 och med 4 °C eller mer till 2100. För att hålla sig 

under 2 °C kommer alla länder att vara tvungna att minska sina 

växthusgasutsläpp, men industriländerna bör visa vägen genom 

att ha som mål en nedskärning på 10 % under 1990 års nivå till 

2050. Europeiska rådet och Europaparlamentet har angett detta 

som ett EU-mål att industriländerna tillsammans ska nå de 

nödvändiga minskningarna. 

För att åstadkomma dessa stora utsläppsminskningar krävs 

en övergång till ett klimatvänligt utsläppssnålt samhälle. I och 

med klimat- och energipaketet som antogs 2009 har EU redan 

ett bindande mål för minskning av växthusgasutsläppen till 

2020 och en fullständig åtgärdsplan för att nå detta. Nu måste 

EU börja arbeta med långsiktiga strategier som sträcker sig fram 

till år 2050. I färdplanen finns riktlinjer om hur denna övergång 

kan förverkligas på mest kostnadseffektiva sätt. Den visar vilken 

typ av teknik och verksamhet som bör införas och vilka slags åtgärder 

EU bör utarbeta under de närmaste tio åren och därefter. 

Att leda den globala övergången till ett koldioxidsnålt och 

resurseffektivt samhälle kommer att ge EU många fördelar. Det 

är en av anledningarna till att EU-kommissionen tagit detta initiativ. 

Färdplanen är en viktig grund för initiativet för ett resurseffektivt 

Europa under Europa 2020-strategin för smart och 

hållbar tillväxt för alla. Genom att behålla sin ledande ställning 

inom utveckling och införande av ny teknik med låga koldioxidutsläpp 

kommer Europa att kunna utnyttja nya tillväxtkällor 

samt behålla och skapa nya arbetstillfällen. Ett utsläppssnålt 

samhälle kommer även att minska EU:s sårbarhet för eventuella 

framtida oljeprischocker och andra risker för energitryggheten, 

kraftigt sänka energiimportkostnaderna samt minska på luftföroreningarna 

och kostnader i samband med dem. 

På FN:s klimatkonferens i Cancún i december förra året kom 

man överens om att utsläppssnåla utvecklingsstrategier är absolut 

nödvändiga för att bekämpa klimatförändringen. Färdplanen 

är det första steget i en sådan strategi för EU. Genom att utarbeta 

färdplanen kan EU hjälpa till att stimulera internationella klimatförhandlingar 

inför FN:s klimatkonferens som kommer att 

hållas i Durban i Sydafrika i slutet av året. 

Färdplanen bygger på en analys av ekonomiska modeller och 

scenarier, både globalt och på EU-nivå, om hur EU kan utvecklas 

till ett utsläppssnålt samhälle före 2050. Detta mål analyseras 

mot bakgrund av en fortsatt befolkningstillväxt, ökande globala 

tillgångar och olika globala trender i form av klimatåtgärder, 

energi och teknisk utveckling.

Även om det alltid finns en osäkerhet i samband med långsiktiga 

prognoser gör modellens omfattande natur, vilken innefattar 

integrering av en lång rad eventuella framtida scenarion, 

att beslutet är fastslaget. 

2009 var utsläppen av växthusgaser från de 27 EU-länderna 

uppskattningsvis ungefär 16 % under 1990 års nivå. Under samma 

period växte EU:s ekonomi med ungefär 40 %. EU har alltså 

lyckats med att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt 

och negativ miljöpåverkan, så att utsläppen nu minskar medan 

den ekonomiska utvecklingen går uppåt. Besluten har även 

uppföljts genom LA-paket. 

Motion 9 

Omotiverat och principiellt fel att bygga 

vindkraftverk i skärgård 


att öka de förnyelsebara energiformernas andel, bland annat 

vindkraften, till 38% år 2020, 

att placeringen av vindkraftverk både på land och ute till havs 

måste avgöras lokalt. Partiet respekterar det kommunala 

planeringsmonopolet, 

att en nationell utredning om ersättningsprinciper till markoch 

vattenägare i närheten av vindmöllor bör utföras. 

Åtgärder: Plan- och tillståndssystemet styr utbyggnaden av 

vindkraft på samma sätt som annat byggande. Huruvida en utbyggnad 

av vindkraft är lämplig avgörs i samband med planläggningen, 

konsekvensbedömningen och tillståndsförfarandet, 

varvid också medborgarnas och andra berörda parters åsikter 

kan beaktas. De plan- och tillståndsförfaranden som i varje enskilt 

fall krävs för ett vindkraftprojekt beror framför allt på dess 

placering och konsekvenser. Konsekvensernas betydelse beror 

av vindkraftprojektets storlek, lokaliseringsplatsens miljövärden 

och den övriga områdesanvändningen. 

En grundläggande princip vid miljöministeriets styrning av 

vindkraftens utbyggnad är att områdets lämplighet som förläggningsplats 

för vindkraftverk i princip avgörs genom en plan, 

som beroende på områdets art och projektets storlek kan vara 

en landskapsplan, en generalplan eller en detaljplan. Planen ska 

basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar, vilka 

ska möjliggöra en bedömning av de direkta och indirekta konsekvenserna 

av att planen realiseras. Planen ska beredas i samråd 

med de parter vars förhållanden eller intressen den berör. 

För uppförande av ett vindkraftverk krävs alltid bygglov eller 

åtgärdstillstånd. Tillstånden beviljas om tillståndsvillkoren 

uppfylls. När ett bygglov avgörs bedöms bland annat om vindkraftverket 

passar in i landskapet och hur det anpassar sig till 

markanvändningen i omgivande områden. Om de i markanvändnings- 

och bygglagen nämnda förutsättningarna för tillstånd 

uppfylls ska bygglov beviljas. Vid tillståndsprövningen 

kan inte beaktas de synpunkter på anpassning av projektet till 

verkställarens behov som framförs i det skriftliga spörsmålet. I 

sista hand avgörs tillståndsbeslutets laglighet i domstol. 

Utbyggnad av vindkraft kan beroende på läget också kräva 

miljötillstånd. Miljötillstånd krävs exempelvis om det i närheten 

finns fast bebyggelse eller fritidsbostäder och vindkraftverket 

kan orsaka i lagen om vissa grannelagsförhållanden avsett 

oskäligt besvär. Sådana effekter som uppkommer vid driften av 

27 

ett vindkraftverk är främst ljudet som uppstår vid gången och de 

vandrande skuggor som kastas av rotorbladen. 

Statsrådet tog ställning till utbyggnad av vindkraft när det 

13.11.2008 beslutade om en översyn av de riksomfattande målen 

för områdesanvändningen, där det sägs: ”I landskapsplaneringen 

ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet 

av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till 

enheter som omfattar flera kraftverk.” Statsrådets ståndpunkt är 

alltså att vindkraftsproduktionen primärt ska koncentreras till 

stora enheter och inte utföras som enskilda kraftverk. 

Regeringen har vidtagit åtgärder för att medverka till en miljömässigt 

och ekonomiskt hållbar utbyggnad av vindkraften i 

Finland. Miljöministeriet bereder för närvarande anvisningar för 

utbyggnad av vindkraft som ska främja en kvalitetsmässigt högtstående 

planläggning och en ändamålsenlig tillämpning av tillståndsförfarandena. 

I anvisningarna kommer man att beskriva den planläggning 

och de tillståndsförfaranden som behövs i olika fall och 

principerna för utredningars tillräcklighet och konsekvensbedömning 

vid utbyggnad av vindkraft. I anvisningarna tas också upp små 

vindkraftverk och särfrågor i samband med dem. Anvisningarna 

bereds av en arbetsgrupp vars tidsfrist går ut 30.4.2011. 

Till sommaren färdigställs landskapsförbundens av miljöministeriet 

koordinerade utredningar som kartlägger de för vindkraftsutbyggnad 

lämpligaste områdena. Dessutom stöds planläggningen 

av vindkraft med ett anslag på 1,5 miljoner euro år 

2011. Understöden till landskapsförbund och kommuner medverkar 

till att vindkraftsproduktionen i Finland kan realiseras på 

ett miljömässigt hållbart sätt. 

Statsrådet har förbundit sig vid en klimat- och energistrategi 

som siktar på att öka den nuvarande produktionen av vindkraft 

på ca 140 till 2 000 megawatt senast 2020, och då skulle 

den årliga vindkraftgenererade elproduktionen uppgå till ca 6 

TWh. För att det ska gå att öka produktionen av vindkraft på 

ett miljömässigt hållbart sätt krävs det att vi under de närmaste 

åren gör stora satsningar på planläggning. Regeringen har vidtagit 

åtgärder för att ge sitt bidrag till att vindkraftsproduktionen 

i Finland sker på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. 

Statsbudgeten för 2011 innehåller ett anslag på 1,5 miljoner euro 

i bidrag för planläggning av vindkraftsutbyggnad. 

I syfte att främja planläggning som gäller vindkraft har regeringen 

dessutom lämnat en proposition om ändring av markanvändnings- 

och bygglagen (RP 141/2010 rd ). Syftet är att en 

generalplan oftare än förut ska kunna användas som ett planeringsinstrument 

när frågor som gäller placeringen av nya vindkraftverk 

avgörs. Enligt propositionen ska det vara möjligt att 

bevilja bygglov för vindkraftverk direkt utifrån en generalplan, 

om det kan anses att generalplanen styr placeringen av det planerade 

vindkraftsprojektet tillräckligt och om man i generalplanen 

i tillräcklig utsträckning har kunnat bedöma projektets 

konsekvenser för användningen av området, för områdets 

omgivning och för miljövärdena. När en generalplan som direkt 

styr uppförandet av vindkraftverk utarbetas ska man se till 

att de planerade vindkraftverken lämpar sig för landskapet och 

omgivningen. 

Under året har partiets politiker, i nära samarbete med intresseorganisationerna 

för markoch vattenägare, aktivt arbetat 

för att finna lösningsmodeller för ersättningsprinciper till markoch 

vattenägare i närheten av vindmöllor. Frågan har bland 



28 

annat lyfts upp i samband med kontakter till aktörer inom 

energibranschen. 

I riksdagsarbetet har partiets ledamöter fått in skrivningar 

i miljöutskottets, jord- och skogbruks- och ekonomiutskottets 

utlåtanden om två beslut (inmatningstariffer och markanvändnings- 

och bygglagen) där det påpekas att ersättningsprinciperna 

till markoch vattenägarna i närheten av vindmöllor skall 

beaktas. 

Motion 10 

Äldreomsorgen 


att hemtjänsten och hemsjukvården samarbetar bättre med 

tanke på kommande behov av vård av äldre, också i 

hemmen, 

att stiftandet om en lag om äldreomsorgen tas med i nästa 

regeringsprogram, 

att olika former av boende för äldre planeras effektiverare 

i kommunerna. Även servicesedlar ska beaktas i 

boendealternativen, 

att färdtjänster planeras bättre och fortsättningsvis stöds av 

kommunerna, 

att SFP:s förtroendevalda i kommunerna verkar för att äldreråden 

får en stadigare struktur och förvaltning samt att deras 

roll i det kommunala beslutsfattandet stärks. 

Åtgärder: I valprogrammet som utarbetades för riksdagsvalet 

2011 togs frågorna om behovet av en lag om äldreomsorgen 

upp, likaså uppmärksammades satsningarna på ändamålsenligt 

boende för äldre samt satsningar på hemvården. . Besluten har 

även uppföljts genom LA-paket. Behovet av en lag om äldreomsorgen 

lyftes också upp i svaren till regeringssonderaren Jyrki 

Katainen våren 2011. 

Arbetsgruppen Ikähoiva som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet 

publicerade i februari 2011 sina förslag till 

en intern strukturförändring i vård dygnet runt, mångsidigare 

boende och klientavgifter för effektiverat serviceboende. 

Arbetsgruppen betonade att institutionsplatserna inte ska 

minskas utan att man samtidigt ska utveckla antalet alternativ 

som kombinerar boende och service och deras kvalitet. 

Arbetsgruppen föreslår ett program i tio steg för att genomföra 

strukturförändringen. Arbetsgruppen föreslår också ett riksomfattande 

utvecklingsprogram för äldreboende och kommunala 

bostadspolitiska program. 

Arbetet för att förnya vården dygnet runt fortsätts i den pågående 

totalreformen av socialvårdslagstiftningen, för vilken social- 

och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som 

arbetar till slutet av detta år. 

Ett viktigt mål är tillräcklig och tillgänglig kollektivtrafik för 

att möjligheterna för hemmaboende äldre att uträtta ärenden 

och delta ska tryggas. Befolkningens försämrade funktionsförmåga 

på grund av stigande ålder och i synnerhet minskningen 

av kollektivtrafiken på landsbygden har ökat behovet av specialtransporter 

som ordnas på grundval av sociallagstiftningen. Att 

ordna trafik- och transporttjänster för äldre på ett ändamålsenligt 

och samhälleligt hållbart sätt förutsätter ett gott samarbete 

mellan olika parter i ansvarsställning. I samband med reformen 

av socialvårdslagstiftningen bedöms också behovet av en reform 

av bestämmelserna om transporttjänster. 

Främjandet av äldres välbefinnande och hälsa förbättrar deras 

förutsättningar att bo hemma. I den nya hälso- och sjukvårdslagen 

togs in en bestämmelse (20 §) om rådgivningstjänster 

för äldre och om hembesök som främjar deras välbefinnande. 

Enligt en bestämmelse som träder i kraft i maj 2011 ska kommunen 

se till att i kommunen bosatta personer med ålderspension 

får rådgivningstjänster som främjar deras välbefinnande, hälsa 

och funktionsförmåga. Till rådgivningstjänsterna hör bl.a. att 

tillhandahålla rådgivning som syftar till att förebygga sjukdomar 

och olyckor samt att identifiera hälsoproblem som beror 

på försvagad hälsa och funktionsförmåga och att ge tidigt stöd 

i samband med hälsoproblemen. Kommunen kan också ordna 

hälsokontroller som främjar de äldre kommuninvånarnas hälsa 

och hembesök som främjar deras välbefinnande. Under hembesöket 

görs en allmän bedömning av personens funktionsförmåga 

och uppskattas riskfaktorerna i boendemiljön, man ger handledning 

i hur personen själv kan främja sin välfärd och berättar 

vilka tjänster som tillhandahålls i kommunen och hänvisar vid 

behov personen till en närmare bedömning av servicebehovet. 

Närståendevårdarnas möjligheter att få avlösare kommer att 

bli bättre denna vår. Lagen om stöd för närståendevård har ändrats 

så att kommunen under en närståendevårdares ledighet eller 

annan frånvaro kan ordna vården genom ett uppdragsavtal 

med en lämplig person. Närståendevårdares avlösare ska omfattas 

av ett likadant pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd 

som närståendevårdare. 

Centrala mål är att förbättra närståendevårdarnas och de 

vårdbehövandes likställdhet och att stödja närståendevårdarnas 

förutsättningar att orka i arbetet. För detta har social- och hälsovårdsministeriet 

gjort upp en utvecklingsplan för stödet för 

närståendevård i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd 

och de organisationer som representerar närståendevårdarna. I 

utvecklingsplanen ingår bland annat den utredning av utvecklingsalternativ 

för stödet för närståendevård som startats vid 

Institutet för hälsa och välfärd utifrån förslagen av kommittén 

för reformen av den sociala tryggheten (SATA-kommittén). 

Motion 11 

Rehabilitering av äldre genom geriatrisk 

fysioterapi 

Partidagen beslöt att Svenska Folkpartiet arbetar för 

att främja möjligheterna för äldre personer att delta i motionsoch 

muskelstyrketräning i motionsgrupper, samt att uppmuntra 

även äldre personer att aktivt motionera för att 

upprätthålla sin funktionsförmåga, 

att fortbildning i geriatrisk rehabilitering arrangeras för vårdpersonalen 

och att vårdteamen har tillgång till fysioterapeuter 

med geriatriskt kunnande, 

att garantera möjligheten till individuell geriatrisk fysioterapi 

för dem som är i behov av detta. 

att SFP arbetar för att yrkeshögskolorna i antagningsskedet beaktar 

behovet av rehabiliteringspersonal med intresse för 

geriatrin

Åtgärder: Besluten har uppföljts genom LA-paket och genom 

kontakter till representanter för utbildningsväsendet. 

Saken kommer att bevakas i den nya äldreomsorgslagen som 

ska beredas. 

Sata-kommittén drog upp riktlinjer för utvecklingen av rehabiliteringen 

på så vis att man ville att reformerna skulle stödja 

målet om förlängda arbetskarriärer. Förslagen var framför allt 

relaterade till att rehabilitering bör inledas vid rätt tidpunkt och 

utan dröjsmål och att arbetsfördelningen mellan de ansvariga 

instanserna bör klarläggas. Om rehabiliteringen ges vid rätt tidpunkt 

och utan dröjsmål, förbättras även effekterna. På grundval 

av de här utredningarna är det bra att framöver vidareutveckla 

rehabiliteringssystemet. 

Folkpensionsanstalten utvecklar å sin sida aktivt rehabiliteringen 

i samråd med klienterna och de övriga tillhandahållarna 

av rehabiliteringstjänster. Av ett utvecklingsprogram för 

rehabiliteringen vilket sträcker sig till 2015 framgår de angelägenheter 

som man lägger vikt vid i utvecklingen av den rehabilitering 

som Folkpensionsanstalten ordnar. En av de här är 

att skapa ett fungerande rapporteringssystem med hjälp av vilket 

det går att påvisa att rehabiliteringen leder till goda resultat 

och att planera utvecklingsbehoven. Ett stöd för utvärderingen 

av effekterna är systemet GAS (Goal Attainment Scaling) som 

Folkpensionsanstalten har tagit i bruk. Metoden är ett hjälpmedel 

för att sätta mål för och utvärdera den vård eller rehabilitering 

som klienten får. Hur de uppställda målen har nåtts kan senare 

utvärderas och då får man information om effekterna av 

rehabiliteringen för klienten i fråga. 

Som ett led i det utvecklingsprojekt som Folkpensionsanstalten 

driver för medicinsk rehabilitering av gravt handikappade 

(projektet VAKE) har man på ett vittgående sätt på grundval 

av systematiska litteraturöversikter utrett effekterna av olika 

rehabiliteringsåtgärder som har ordnats för rehabiliteringsklienter 

som hör till diagnosgrupperna stroke, MS och CP. 

Inom projektet VAKE har man dessutom granskat bl.a. nuläget 

och utvecklingsbehoven i fråga om den rehabilitering som 

Folkpensionsanstalten ordnar för gravt handikappade. Den information 

som man har fått fram via projektet har redan utnyttjats 

i samband med bl.a. utvecklingsarbetet för förmånsstyrning 

och standarder i fråga om rehabiliteringen. Information 

om de rehabiliteringsformer och rehabiliteringsmetoder som på 

grundval av undersökningarna visat sig vara verkningsfulla har 

dessutom tillämpats i de pilotprojekt som för närvarande pågår. 

Målet är att utveckla bra rehabiliteringspraxis i samråd med 

olika system. Målet med utvecklingen är att få till stånd rehabilitering 

som är allt mer verkningsfull och ger allt mera resultat 

än tidigare. 

Den medicinska rehabiliteringen av personer över 65 år hör 

till kommunernas ansvarsområde som en del av den offentliga 

hälso- och sjukvården. På grund av mångfalden av rehabiliteringsbehov 

och det nära sambandet mellan rehabilitering och 

andra social- och hälsovårdstjänster har det ansetts vara till fördel 

för den här åldersgruppen att rehabiliteringen ingår i det offentliga 

servicesystemet. 

I hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den 1 maj 

2011 finns bestämmelser om kommunens skyldigheter att ordna 

den medicinska rehabilitering som behövs i anslutning till 

sjukvården av en patient som kommunen har vårdansvaret för. 

29 

Rehabiliteringen ska ordnas i sådan form och på sådant sätt 

samt inom en sådan tidsfrist att rehabiliteringen är effektiv med 

tanke på funktions- och arbetsförmågan. Avsikten är att förbättra 

utsikterna för att rehabiliteringen sätts in i rätt tid och inleds 

utan dröjsmål samt att säkerställa att rehabiliteringen fortgår 

utan avbrott. Den medicinska rehabiliteringen omfattar också 

hjälpmedelstjänster. Syftet med fungerande hjälpmedelstjänster 

är att befolkningen ska klara sig på egen hand i så hög grad som 

möjligt och att livskvaliteten ska vara så hög som möjligt. I hälso- 

och sjukvårdslagen ingår också en ny bestämmelse om rådgivningstjänster 

för äldre. Rådgivningstjänsterna syftar till att 

förbättra de äldres förutsättningar att så länge som möjligt upprätthålla 

och bevara funktionsförmågan, att stödja ett självständigt 

boende hemma, att ge de äldre större möjligheter till ett 

aktivt liv samt att minska deras behov av omsorg dygnet runt. 

Folkpensionsanstalten har sedan 2000 utvecklat den geriatriska 

rehabiliteringen genom att utforma rehabiliteringsmodeller 

för äldre och undersöka effekten som ett led i genomförandet 

av den behovsprövade rehabiliteringen. Med utgångspunkt 

i resultaten av undersökningarna har det geriatriska rehabiliteringsprojektet 

under 2008-2009 gjorts mångsidigare genom att 

nya utvecklingsprojekt har inletts. 

Motion 12 

Psykiatrisk vård av äldre 


att de förslag som Psykisk hälsa - 2009 framför för utvecklandet 

av psykogeriatriken förankras och genomförs inom hälso- 

och socialvården, 

att vårdpersonalens kunnande i psykogeriatrik förstärks både 

inom grundutbildning och fortbildning, 

att mentala problem och missbruksproblem bland äldre uppmärksammas 

vid förebyggande hembesök och vid besök 

på hälsostationer bl a genom att depressionsskötare ingår i 

vårdteamet vid hälsostationerna, 

att vårdformer särskilt inriktade på de äldres mentala problem 

och missbruksproblem utvecklas, 

att uppmärksamhet fästs vid läkemedelsrelaterade problem till 

exempel övermedicinering av äldre. 

Åtgärder: Beslutet ingår LA-paket, problematiken har varit föremål 

för allmän debatt under senare år och kommer att uppmärksammas 

i beredandet av äldreomsorgslag. 

Motion 13 

Närståendevårdarna – en förfördelad grupp i 

samhället 


att utbetalningen av stödet för närståendevården överförs från 

kommunerna till Folkpensionsanstalten, 

att en högre budgetsumma än vad läget var då SATAkommittén 

avgav sin rapport tilldelas stödet till 

närståendevården, 

att systemet med lediga dagar och möjlighet till hjälp för närståendevårdarna 

utökas, 



30 

att systemet med dagcentraler och servicesedlar utvecklas, 

att medel för informationen om närståendevårdarstödet ökas. 

Åtgärder: Besluten har uppföljts genom LA-paket. Frågan har 

också varit en viktig fråga för SFP i valet och frågan lyftes fram i 

partiets valprogram. SFP kommer att driva frågan också i eventuella 

regeringsförhandlingar. 

I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 

2008-2011 (programmet KASTE) ingår flera omfattande 

projekt som bemöter utvecklingsbehoven inom närståendevården. 

Tanken är att den goda praxis som utvecklas inom projekten 

ska spridas i hela landet med hjälp av bland annat regeringens 

serviceinnovationsprojekt. För närvarande pågår också ett 

projekt som syftar till att utveckla familjevården av åldringar 

samt en revidering av lagstiftningen som har som mål att skapa 

mångsidigare alternativ för de tjänster som erbjuds under närståendevårdarens 

ledighet genom att anlita familjevård och ambulerande, 

vikarierande vårdare i den vårdbehövandes hem som 

sköter vården enligt ett uppdragsavtal. 

Kommittén för reformen av den sociala tryggheten föreslog 

i slutet av 2009 att man skulle bilda en helhet av vårdbidraget 

för pensionstagare och stödet för närståendevård. Enligt förslaget 

tar staten över ansvaret för finansieringen av arvodet för 

närståendevård och Folkpensionsanstalten ansvarar för utbetalningen 

av arvodet. Kommittén föreslog också att man ska 

överväga att slopa invalidavdraget i beskattningen och överföra 

medlen till stödet för närståendevård. Kommittén konstaterade 

att beskattningen av arvodet för närståendevård kommer 

att granskas särskilt i en arbetsgrupp för utveckling av beskattningen. 

Arbetsgruppen, som har tillsatts av finansministeriet, 

ska lägga fram sitt förslag i slutet av 2010. Enligt SATAkommitténs 

förslag bör revideringen av vårdbidraget och stödet 

för närståendevård för den offentliga ekonomins del genomföras 

kostnadsneutralt, vilket kräver ytterligare undersökningar om 

kostnadsalternativen. Den organisation som företräder närståendevårdarna, 

Närståendevårdare och Vänner - Förbundet rf, 

har meddelat att den motsätter sig SATA-kommitténs förslag 

om att slå samman vårdbidraget med stödet för närståendevård 

och slopa invalidavdraget. Handikapporganisationerna önskar 

för sin del att de resurser som används för invalidavdraget ska 

anslås för en aktiv handikappolitik. 

För att man ska kunna nå en samsyn om prioriteringarna och 

kostnadseffekterna när det gäller utvecklingen av lagstiftningen 

om närståendevård behövs det och krävs det ännu gemensamma 

överläggningar mellan experter och olika intressegrupper. I 

detta sammanhang bör man beakta också den pågående revideringen 

av socialvårdslagstiftningen och som en del av den regeringens 

utkast till proposition som blir klart våren 2011 och syftar 

till att stärka lagstiftningen om äldre. 

Ett av de viktigaste utvecklingsbehov som olika aktörer har 

lyft fram är att trygga jämlikhet. Detta förutsätter att behov av 

närståendevård utvärderas på ett enhetligt sätt. Endast en tillräckligt 

mångsidig utvärdering av situationen i familjen möjliggör 

en individuell och fungerande helhet av stöd och tjänster för 

familjen med närståendevård. Som stöd till införandet av en enhetlig 

utvärderingspraxis ges ut i slutet av året rekommendatio- 

ner som utarbetats av expertnätverket för mätning och bedömning 

av funktionsförmågan (TOIMIA). 

För att förbättra situationen för personer som vårdas med 

hjälp av stödet för närståendevård och närståendevårdare utarbetas 

en utvecklingsplan där det definieras åtgärder för att bemöta 

de viktigaste utvecklingsbehoven. Med tanke på detta arbete 

har social- och hälsovårdsministeriet ordnat bland annat en 

gemensam rundabordsdiskussion tillsammans med sakkunniga 

från Institutet för hälsa och välfärd och ordnar förhandlingar 

med organisationer som företräder närståendevårdarna. Under 

hösten kommer social- och hälsovårdsministeriet att föra förhandlingar 

också med finansministeriet om invalidavdraget och 

andra frågor som gäller skattestöd. Inför riksdagsvalet fanns det 

samstämmighet över partigränserna att utbetalningen av stödet 

skulle förenhetligas och flyttas till FPA. Riksdagen har behandlat 

ett stort antal budgetmotioner om stöd till närståendevårdarna. 

Motion 14 

Följeslagare till hjälpbehövande anhöriga 


att motionen är besvarad. 


Motion 15 

Individuell läroplan för invandrarungdomar 


att den nya läroplanen 2014-2015 ytterligare beaktar de särbehov 

men även de möjligheter det växande antalet invandrarelever 

i skolorna medför, 

att kommunerna för en planläggnings- och hyresbostadspolitik 

som aktivt stöder invandrarfamiljernas integration och 

undviker att i allt för hög grad koncentrera invandrarfamiljer 

till samma bostadsområden, 

att kommunerna i verkligheten ordnar undervisning i svenska 

/finska i den utsträckning som behövs. 

Åtgärder: Frågan har bevakats bl.a. genom LA-paket. SFP kommer 

arbeta för att den nya läroplanen ytterligare beaktar de särbehov 

som det växande antalet invandrarelever. Genom ett fortsatt 

metropolarbete motverkas segregationen. Frågan har aktivt 

debatterats i offentligheten under verksamhetsåret. 

Den 1.9 2011 träder en ny lag om främjande av integration i 

kraft i Finland. Lagen är resultatet av ett enträget arbete av SFPs 

minister Astrid Thors. Den nya lagen kommer till skillnad från 

sin företrädare att gälla alla invandrare i Finland. I och med den 

nya lagen kommer alla invandrare att få ett informationspaket 

direkt vid flytten till Finland. För att försnabba integrationen 

lägger lagen speciell vikt vid de inledande skedena av integrationen. 

Andra tyngdpunktsområden i lagen är kvinnor och ungdomar. 

Det kommer nu an på förvaltningen att ta i bruk alla de 

medel som den nya lagen för med sig för att se till att integrationen 

försnabbas och förbättras. 

Till lagen hör ett förvaltningsförsök vid namn ”Delaktig i 

Finland”, som också lyfts fram av motionären. Iden i försöket är 

att i vissa kommuner göra försök med förbättrade, fördjupade 

och försnabbade integrationsåtgärder, speciellt på språkunder-

visningens område. Ett glädjande stort antal tvåspråkiga kommuner 

ansökte om att få komma med i försöket och flera fyllde 

kriterierna och togs med. Tack vare detta finns det inom ramen 

för försöket möjlighet att bättre koordinera integrationsutbildningen, 

inte bara inom städerna och kommunerna som är med, 

utan också mellan de deltagande kommunerna. Speciellt viktigt 

är detta på finlandssvenskt håll, där integrationsutbildningen 

hittills inte har varit koordinerad på någon bredare front. 

Avsikten med försöket ”Delaktig i Finland” är uttryckligen 

att vara ett försök som leder till permanenta ändringar i integrationen 

i Finland. Det pågår just nu som ett försök i tre år. 

Därefter kan de lyckade projekten tas som modell och användas 

i hela landet. 

Motion 16 

Förbjud kollektiva straff i skolorna 

Partidagen beslöt att partiets förtroendevalda verkar för 

att övervakande myndighet vidtar åtgärder om kollektiva straff 

uppdagas i skolor, 

att skolornas, rektorer, lärare och övrig personal har kännedom 

om hurudana straff som enligt lag kan tillämpas för regelbrott 

i skolor och läroverk. 

Åtgärder: Motionsuppföljningen fortsätter. SFP-are som stött 

på problemställningen har uppmärksammat berörda parter om 

vilka regler som gäller. 

Motion 17 

Förbättra språkundervisningen i svenska 

Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag och regering 

samt regionalt och lokalt: 

Arbetar för ökade resurser för undervisning i svenska för tjänstemän 

inom statsförvaltningen 

Arbetar för att svensk- och tvåspråkiga universitet i sin programverksamhet 

vidtar särskilda åtgärder för att visa på behov 

av svenskspråkig personal inom statsförvaltningen och 

arbetar för att öka intresset bland studerande för en tjänstemannakarriär 

inom statsförvaltningen. 

Arbetar för att integreringen av invandrare förbättras genom 

ökade möjligheter att studera svenska. 

Åtgärder: Magma-akademin har grundats för att öka förståelsen 

för och kunskapen om den nationella tvåspråkigheten. Det här 

sker genom kursverksamhet och nätverksbygge. 

Verksamheten koncentrerar sig på att öka kontaktytorna och 

kunskaperna. Tvåspråkigheten och det faktum att många kulturer 

lever sida vid sida och berikar varandra är en framgångsfaktor 

som vi i Finland måste bli bättre på att ta vara på. Det 

är här Magma-akademins verksamhet kommer in. Målgrupper 

är påverkare; beslutsfattare, opinionsbildare, företagare, kulturarbetare 

- och tjänstemän. För de här grupperna har Magmaakademin 

utbildningshelheter med lite varierande koncept. 

Europarådet varnade våren 2011 för att svenskans ställning 

som nationalspråk i Finland är hotad på lång sikt. De största 

hoten är tjänstemännens dåliga kunskaper i svenska och brister 

i svenskundervisningen, skriver Europarådet i en rapport om 

minoritetsspråk. I rapporten får Finlands lagstiftning om mi- 

31 

noritetsspråk beröm men rådet kräver ändå att bristerna i lagen 

åtgärdas. Europarådet har gjort en kartläggning över minoritetsspråkens 

ställning i Finland och ger råd för hur man kunde förbättra 

svenskans och samiskans ställning. Också rysk- och romaniundervisningen 

uppmärksammas i rapporten. Beträffande 

kunskaperna i nationalspråken har en arbetsgrupp under president 

Ahtisaaris ledning presenterat en rad åtgärdsförslag inom 

ramen för Folktingets utredning. SFP stöder förslagen och driver 

frågan i eventuella regeringsförhandlingar. 

Till den nya integrationslagen lagen hör förvaltningsförsöket 

”Delaktig i Finland”, idén är att i vissa kommuner göra 

försök med förbättrade, fördjupade och försnabbade integrationsåtgärder, 

speciellt på språkundervisningens område. Flera 

tvåspråkiga kommuner är med i försöket som delvis finansieras 

av Kulturfonden. 

Motion 18 

Garantera den svenska servicen också då statliga 

tjänster centraliseras 


att SFP fortsättningsvis arbetar för att den svenskspråkiga servicen 

garanteras vid alla statliga verk antingen genom att 

kräva och granska handläggarnas språkkunskaper och genom 

att införa servicenummer för olika språkgrupper. 

Åtgärder: Frågorna kring att garantera den svenska servicen är 

grundläggande frågor för SFP och detta har aktivt bevakats under 

verksamhetsåret. Bland annat hade den svenska servicen en 

central roll i riksdagsvalprogramarbetet och frågan har också 

lyfts upp i samarbete med Folktinget 

Motion 19 

Hållbar utveckling som obligatoriskt ämne i 

högskolorna 


att hållbar utveckling ingår i utbildningen på alla 

utbildningsnivåer, 

att utbudet av utbildningsprogram inom hållbar utveckling på 

högskolenivå breddas. 

Åtgärder: Konferensen Lösningar 2011 arrangerades av UKM 

m.fl. som en del av Finlands ordförandeskapsår i Nordiska 

ministerrådet. 

Ett av konferensens teman var utbildning och inlärning som 

stöder en hållbar utveckling. Man dryftade hur en hållbar utveckling 

kan tas in i alla skolor och läroanstalter. Dessutom 

närmar man sig ämnen som skolmat, högskolor och vuxenutbildning 

ur den hållbara utvecklingens perspektiv. Hållbar utveckling 

ingår i beskrivningen av ämneshelheterna och i värdegrunden 

för läroplanen för den grundläggande utbildningen. 

De mer omfattande reformerna av läroplanen strandade dessvärre 

p.g.a. politisk oenighet senhösten 2010. 

Motion 20 

Större flexibilitet i språklagen 


att motionen inte föranleder åtgärder. 



32 


Motion 21 

Tryggandet av svenskspråkiga grundskolor och 

gymnasier på språköarna 


att språköskolorna skall kunna planera sin verksamhet på lång 

sikt i stöd av fleråriga statliga understöd, 

att språköskolorna tillerkänns rätt till behovsprövat understöd 

som täcker skolornas verkliga kostnader och att statsandelarna 

kanaliseras uttryckligen till de ändamål de är avsedda 

för. 

Åtgärder: Frågan bevakas kontinuerligt. Direkta kontakter har 

skapats mellan skolorna i språköarna och tjänstemännen på 

Undervisnings- och kulturministeriet. 

Motion 22 

Urvalsprov framom studentexamensbetyg 


att utveckla och bevara urvalsproven till tredje stadiets utbildningar 

och förbättra koordineringen mellan universitetens 

urvalsprovssystem, 

att urvalsprovet och studentexamensbetyget ska jämbördigt beaktas 

i antagningsprocessen till tredje stadiets utbildningar. 

Åtgärder: Reformen av antagningen till universiteten genomförs 

på grundval av universitetens utvecklingsstrategier för antagningen. 

Målet är att påskynda tillträde till utbildning, förenkla 

antagningsproceduren och öka samarbetet. Reformerna 

kan orsaka förändringar i bl.a. urvalsprov, vikten av studentexamen 

i urvalen, antalet antagningsenheter, samarbete vid antagningen 

i olika universitet och på olika utbildningsområden etc. 

Mer information om utvecklingen av antagningen till universiteten, 

utvecklingsstrategier och genomförandet av dessa fås från 

universiteten. 

För att förenkla antagningssytemet genomförs ett riksomfattande 

system för gemensam ansökan också i universiteten. 

Systemet ska göra det lättare och smidigare att söka till universiteten 

och effektivera tillträde till utbildning. Samtidigt blir också 

elektronisk ansökan möjlig. 

Motion 23 

Utvecklandet av undervisningen i det andra 

inhemska språket 


att då den nya timfördelningen slås fast och nya läroplaner 

utarbetas särskild uppmärksamhet fästs vid 

språkundervisningen, 

att undervisningen i det andra inhemska språket finska/svenska 

tidigareläggs, 

att för språken fastställs ett minimum på två veckotimmar i 

samtliga årskurser, 

att tonvikten läggs vid muntliga färdigheter i läroplanerna 

att tillräckligt antal lärare utbildas specialiserade på undervisning 

i det andra inhemska språket. 

Åtgärder: Riksdagsgruppens utlåtande om de förslag arbets- 

gruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och 

timfördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterade. 

SFP:s företrädare i gruppen stödde det ursprungliga 

förslaget med satsning på tidigarelagd språkundervisning. 

Gruppen betonade att Finland enligt Grundlagen har Finland 

två nationalspråk, finska och svenska. Alla elever i landet har rätt 

att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det 

andra nationalspråket. Svenskan är ett med finskan jämbördigt, 

inhemskt språk, och dessutom ett grannspråk. 

Svenska riksdagsgruppen påpekade att det inte finns skäl att 

frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, 

finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur 

hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför 

stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid 

är mogna att inse sina egna framtida behov. Valfrihet kan däremot 

vara rätt metod inom ämneshelheterna. 

Gruppen välkomnade förslaget att i finska skolor tidigarelägga 

undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen 

del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det 

motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna. Gruppen önskade 

också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket 

från det föreslagna. Arbetsgruppens förslag i sin ursprungliga 

form förföll dessvärre. 

Motion 24 

VR:s svenskspråkiga service 


att partiet via förtroendevalda i Folktinget och VR:s förvaltningsråd 

fortsätter att jobba för och kräva svensk service 

för tågresenärer, 

att partiet genom sina riksdagsledamöter och tjänstemän tar 

kontakt till VR:s ledning och påpekar behovet av svensk 

service för tågresenärer, 

att partiet verkar för att kravet på kunskaper i svenska språket i 

första hand gäller konduktörer och personal som har kontakt 

med resenärer. 

Åtgärder: Såväl partiordförande Wallin som vice ordförande 

Henriksson har vid olika tillfällen tagit upp saken med VR:s 

ledning. VR informerade att de uppmuntrar sin personal att 

lära sig svenska och har ordlistor som stöd för bl.a. konduktörerna. 

VR medgav att bolaget har svårigheter att hitta tillräckligt 

språkkunnig personal. Under mötet kom det fram att det 

nyinrättade Trafikverket ansvarar för skyltningen och utropen 

vid stationerna, medan det fortfarande är VR som sköter informationen 

i tågen. 

Ett nytt system för passagerarinfo ska småningom tas i bruk i 

hela landet, och där ska informationen fungera på finska, svenska 

och engelska. Trafikverket inleder också en utbildning i södra 

Finland bl.a. om hur man informerar om störningar, och målet 

är att det ska fungera på båda nationalspråken, och också på 

engelska. 

Motion 25 

Sänkt medieavgift för låginkomsttagare 


verkar för

att ett nytt finansieringssystem för Yle utarbetas och att detta 

garanterar ett heltäckande utbud av public service på 

svenska och finska. Det nya finansieringssystemet ska tas i 

bruk år 2012. 

Åtgärder: Vikten att av att säkra YLE:s public service-uppdrag 

och garantera tillräckliga resurser för den svenska verksamheten 

lyftes upp i partiets valprogram. 

Vid muntlig frågetimme frågade gruppordförande Wideroos 

hur minister Lindén tänker garantera att Yle har ekonomiska 

förutsättningar att uppfylla det som är det allra viktigaste, det 

vill säga public service-uppdraget. Wideroos påpekade att andra 

sparåtgärder kommer att drabba Yle. Lindén svar var att TVavgiften 

är tillräcklig. Ett svar som vi vet att inte motsvarar verkligheten. 

Arbetet för en hållbar finansieringslösning fortsätter. 

Som ett svar på motsvarande spörsmål Regeringen främjar 

den allmännyttiga verksamheten genom att för sin del trygga 

Rundradion Ab:s verksamhetsförutsättningar genom att utveckla 

lagstiftningen och trygga finansieringen av den allmännyttiga 

verksamheten. Statsrådet fastställde i oktober 2010 nivån 

på televisionsavgiften för 2011. Televisionsavgiften höjdes med 

sex procent i enlighet med det förslag som förvaltningsrådet 

för Rundradion Ab framlade. Enligt beräkningen i den dispositionsplan 

för statens televisions- och radiofond som fastställdes 

av statsrådet i december 2010 kommer det år 2011 att kunna 

anvisas 451 miljoner euro för finansieringen av Rundradion Ab:s 

allmännyttiga verksamhet. 

Motion 26 

EU behöver en gemensam handelspolitik mot 

totalitära och odemokratiska stater 

Partidagen beslöt att Svenska folkpartiets europaparlamentariker 

arbetar för: 

att EU utformar en referensram för grundläggande principer 

som alltid bör beaktas då EU ingår handelsavtal med tredje 

land. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i kontakterna med europaparlamentariker 

Haglund och frågan kommer att drivas aktivt i 

framtiden. Motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 27 

Finländska företag får inte agera medlöpare till 

den iranska regimen 

Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag, regering och 

Europaparlament verkar för 

att EU utformar en referensram för grundläggande principer 

som måste följas av Europeiska företag då de idkar handel 

med tredje land, 

att internationella normer för civila och politiska rättigheter i 

Iran måste respekteras 

att EU tar en aktivare roll i kritiken av Iran 

att sätta press på internationella företag, och då i synnerhet finska, 

att sluta förse de iranska myndigheterna med teknik 

som bidrar till att oliktänkande förföljs och grips 

att finsk lagstiftning ändras så att handel med tekniska program 

som kan användas för systematiskt förtryck jämställs 

med vapenexport då mottagarlandet utövar systematiskt 

33 

förtryck av oppositionella. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i kontakterna med europaparlamentariker 

Haglund. SFP kommer att följa upp frågan till 

den delen det berör nationell lagstiftning inom ramen för sitt 

eventuella deltagande i nästa regering. 

Motion 28 

Minoriteter i EU 


Europaparlament verkar för 

att EU förpliktar länder med romska minoriteter att stöda befolkningsgruppens 

ekonomiska, sociala och kulturella 

utveckling. 

att det europeiska samarbetet mellan språkliga minoriteter kan 

stödas också finansiellt. 

Åtgärder: Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i januari 

2009 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta ett politiskt 

program avseende romer och att rekommendera lämpliga 

åtgärder i samråd med olika förvaltningsområden och de 

romska organisationerna. I arbetsgruppens uppdrag förutsattes 

ingen särskild uppskattning av kostnaderna, eftersom man ville 

att arbetsgruppen skulle ha så fria händer som möjligt att komma 

med förslag. 

Det politiska programmet avseende romer är ett omfattande 

och konkret handlingsprogram med sammanlagt 147 åtgärdsförslag. 

Ansvaret för genomförandet har lagts på flera förvaltningsområden. 

Programmet utgår från att den gällande lagstiftningen 

och det nuvarande systemet för tjänster fungerar som ett 

bra underlag för arbetet med att främja likställdheten för den 

romska befolkningen. Utöver detta behövs även riktade åtgärder 

för den romska befolkningen deltagande i samhället och för 

genomförandet av faktiskt likaberättigande. I praktiken genomförs 

likställdhet och deltagande i samhällslivet i människornas 

vardag på det lokala planet. Därför betonas kommunernas roll i 

genomförandet av programmet. 

Olika ministerier engagerade sig i det politiska programmet 

avseende romer redan under beredningsskedet och inom befintliga 

anslag har ministerierna börjat genomföra de åtgärder som 

ålagts dem. Vissa åtgärder kräver dock tilläggsfinansiering och 

olika förslag presenterades i samband med arbetet med statsbudgeten 

för 2011. På samma sätt utvärderas om den projektfinansiering 

som styrs av ministerierna kan användas i programmets 

genomförande. Social- och hälsovårdsministeriet har som 

mål att det inom november ska läggas fram ett principbeslut om 

strategier för politiken avseende romer för godkännande i statsrådet. 

I principbeslutet tar man in de viktigaste åtgärdsförslagen 

i det politiska programmet avseende romer. Genomförandet av 

de föreslagna åtgärderna inleds under denna regering och finansieringen 

av förslagen säkerställs genom olika ministerier. 

Regeringen vill planmässigt arbeta för det politiska programmet 

avseende romer. 

En handbok lanserades vårvintern 2011. Den tar upp Finlands 

åsikter och åtgärdsförslag för att främja romernas deltagande 

och jämlikhet, därtill innehåller den bakgrundsinformation 

om romernas ställning i Europa och om EU:s, Europarådets, 

OSSE:s samt några andra internationella organisationers rompolitik. 

Minister Thors talade vid lanseringen av boken. 



34 

Delegationen för minoritetsärenden har inför riksdagsvalet 

2011 kontaktat partierna med vädjan att det i nästa regeringsprogram 

läggs in ett principbeslut om att det rompolitiska programmet 

skall genomföras och att det i nästa budgetförhandlingar 

anslås tillräckliga medel för programmets förverkligande. 

Motion 29 

Nordisk public service 


verkar för 

att de nordiska public-servicebolagen utökar sitt samarbete och 

inte utesluter möjligheten till en samnordisk kulturkanal. 

Åtgärder: Volymen för de nordiska radiobolagens programutbyte 

ökade från år 2009 med hela 35 procent. Totalt utväxlades 

i fjol över 4 000 tv-program och 1 000 nyhetsrapporter. 

Programutbytet och samarbetet stöds av samarbetsorganet 

Nordvisionen. Med den avgiftsfria distributionen utbyter radiobolagen 

sina egna produktioner, dvs. faktaprogram som inte berörs 

av upphovsrätten. 

YLE FST5 är intimt med i Nordvisionens samproduktioner 

och i dess arbetsgrupper, över 30 procent av programmen i FST5 

är Nordvisionsprogram. Av program som gjorts av Yle visas i 

de övriga nordiska länderna särskilt dokumentärer och barnprogram. 

YLE FST5:s populära Strömsö sändes i SVT i Sverige på 

bästa tittartid. År 2010 beviljade Nordvisionsfonden 10 miljoner 

euro för samproduktioner. Det gavs också 180 000 euro för utvecklande 

av ett samnordiskt ungdomsformat. 

Nordvisionen är ett år 1959 inrättat samarbetsorgan för de 

nordiska radiobolagen och finansiär av program. Med stöd av 

Nordvisionen erbjuder bolagen sina program avgiftsfritt för att 

utnyttjas av de övriga. Som samproduktioner görs i synnerhet 

dramaserier, dokumentärer och barnprogram. Nordvisionens 

verksamhet är tredelad: programutbyte, samproduktioner och 

utvecklingsprojekt. Samarbetet är unikt, för något televisionssamarbete 

som uppnått samma resultat existerar inte på något 

annat håll i världen. 

Motion 30 

Fler TV-program till svenskspråkiga seniorhus 


verkar för 

att SVT:s samtliga kanaler skall kunna ses i hela Finland. 

Åtgärder: Denna målsättning förbinder sig partiet att fortsättningsvis 

jobba för, som en del av det reguljära politiska arbetet. 

Motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 31 

Säkrare vägförbindelse i Åboland 


att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering 

fortsätter att arbeta för tillräckliga anslag för basvägnätet. 

Åtgärder: Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering 

har fortsatt arbetet för tillräckliga anslag för kommunikationerna. 

Bl.a.tryggades finansieringen för Lövö-brobygget på 

Kimitoön. 

Motion 32 

Skolskjutsar 


kommuner verkar för 

att kommunerna har klara och entydiga kriterier för beviljande 

av fri skolskjuts. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet. Dessutom har 

kommunförbundet uppmärksammats om frågan. I 32 § i lagen 

om grundläggande utbildning finns bestämmelser om kommunens 

skyldighet att ordna fri transport för elever i läropliktsålder. 

Skyldigheten omfattar förskoleelever och elever som deltar 

i den grundläggande utbildningen eller i påbyggnadsundervisningen 

och vars skolresa är längre än 5 kilometer. Ett alternativ 

till fri transport är ett understöd för transport eller ledsagande. 

Utöver den lagstadgade skyldigheten beviljar kommunerna 

skolskjuts enligt egen prövning. Grunderna för fri transport 

i enskilda kommuner bestäms i respektive kommuns regler 

och strategier gällande skolskjuts. I reglerna och strategierna 

definieras bland annat vägavsnitt som klassificerats som farliga. 

Villkoren för att bevilja fri transport påverkas bland annat 

av kommunens skolnät, trafikförbindelser och kommunens 

storlek. 

Motion 33 

Skärgårdstrafik 


att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsättningsvis 

arbetar för att landsvägsfärj- och förbindelsefartygsparken 

förnyas och för att skärgårdstrafiken tryggas även i 

framtiden. 

Åtgärder: Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering 

har fortsatt arbetet för tillräckliga anslag för fungerande 

skärgårdstrafik. Bland resultaten kan nämnas höjda anslag 

för förbindelsebåtstrafiken i statsbudgeten, ny landsvägsfärja 

till Iniö, ny förbindelsebåt till Hitis samt slopade avgifter på 

förbindelsebåtarna. 

Motion 34 

Kustbana för snabbtåg 


att SFP:s representanter i riksdag och regering arbetar kontinuerligt 

för en höjd finansiering av bastrafikledshållningen, 

att SFP:s representanter i riksdag och regering i budget och 

verksamhetsplaner tar med en kustbana Åbo-Karleby och 

således ge invånare ett klimatvänligare resealternativ 

att SFP:s representanter i de Syd-Österbottniska kommunerna 

och i Österbottens förbund arbetar för att kollektivtrafikförbindelserna 

till Syd-Österbotten förbättras. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet. SFP har hållit 

framme behovet av en höjd finansiering av bastrafikledshållningen 

och kommer att fortsätta med detta. 

Motion 35 

Ersätt kortare flygresor med tåg 


att SFP:s företrädare i riksdag, regering och Europaparlament

arbetar för en miljömässigt hållbar och långsiktig 

trafikpolitik. 

att SFP:s representanter i riksdag, regering och 

Europaparlament arbetar för utvecklandet av en miljövänlig 

snabb tågtrafik som alternativ till flygtrafiken 

Åtgärder: Prioriteringar av spårbundna trafiklösningar, där det 

är ändamålsenligt, har betonats i partiets arbete och valprogrammet 

2011. Vid sina politiska överläggningar våren 2009 enades 

regeringen om ett trafikpolitiskt mål att utarbeta en strategi och 

verkställighetsplan för intelligenta transportsystem i Finland för 

åren 2010-2015. Syftet med principbeslutet är att utifrån det färdigställda 

förslaget enas om de intelligenta transportsystemens 

roll som en central del av kommunikationspolitiken inom ramen 

för 2010-talets trafikpolitik. 

Avsikten är att förnya trafikpolitiken genom att på ett centralt 

sätt utnyttja informations- och kommunikationstekniken 

så att trafiksystemets serviceförmåga och trafikledshållningens 

produktivitet ökar. Trafiksäkerheten förbättras, samtidigt som 

det blir allt vanligare att använda kollektivtrafik, att cykla och 

att röra sig till fots. Även klimat- och miljöpolitikens mål och 

informationssamhällets utveckling främjas. 

Den viktigaste av de intelligenta transportsystemens verkningar 

är att de gör det möjligt att rikta trafikpolitikens fokus 

från byggande och upprätthållande av trafiknät till att lösa 

de problem som hänför sig till trafiken och transporterna i 

samhället. 

Enligt forskningsrön kan informations- och kommunikationstekniken 

öka arbetets produktivitet mer än någon annan 

innovation. Genom ITS kan också användningen av den allmänna 

trafikinfrastrukturen effektiviseras. 

Genom ett omfattande utnyttjande av intelligenta transportsystem 

når staten och kommunerna stora produktivitetsfördelar 

och andra fördelar. Enbart genom förbättrad trafiksäkerhet 

uppnås en ekonomisk nytta på cirka 100 miljoner euro per 

år. Det beräknas att produktiviteten inom trafikledshållningen 

med hjälp av strategins åtgärder kommer att öka 10 procent mer 

än den allmänna ekonomiska utvecklingen. 

Man räknar med att genomförandet av den nationella strategin 

ökar den kommersiella marknaden på området från 100 till 

300 miljoner euro per år. 

Strategins genomförande kommer att ha en positiv inverkan 

på ekonomin i de företag som använder logistiska tjänster. 

Skillnaden i de logistiska kostnaderna för Finland jämfört med 

konkurrensländerna beräknas kosta fyra miljarder euro per år 

för de finländska företagen. En minskning av denna skillnad har 

en direkt inverkan på det finländska näringslivet, framför allt på 

exportindustrins kostnader och konkurrenskraft. 

Motion 36 

Begränsade naturresurser och högre energipris 

gör att det blir allt viktigare att ha transportmedel 

med låg energiförbrukning 


att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsätter i arbetet 

för att trygga bastrafikledshållningens finansiering, även 

med nya och kompletterande finansieringssätt. 

35 

Åtgärder: Riksdagens kommunikationsutskott och finansutskott 

har upprepade gånger konstaterat i betänkanden respektive 

utlåtanden att bastrafikledshållningen har en årlig underfinansiering 

på 200 miljoner euro. Enligt färska siffror är 

underfinansieringen av enbart basväghållningen 150-215 miljoner 

euro, och detta enbart för de belagda vägarna. Risken för 

stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten är 

överhängande och det ökade behovet av engångsinvesteringar 

är markant. 

Trots rambeslut har regionala investeringar och upprustningar 

av broar och beläggningar minskat avsevärt eftersom en del 

av finansieringen gått till sekundära grusvägar och lågtrafikerade 

banor. Problematiken måste åtgärdas före statens största 

förmögenhet, bastrafiklederna, rasat i värde totalt. Idag omfattar 

landsvägsnätet 78 200 kilometer och har ett värde på omkring 

15 miljarder euro. Ser man till hela bastrafikleden tillkommer 

bannätet på 5 919 kilometer värderat till omkring 2,7 

miljarder euro och vattenlederna på 16 200 kilometer värderat 

till omkring 0,2 miljarder euro. Åren 2006-2009 har regeringen 

och riksdagen sett sig tvungna att vid behandlingen av flera 

tilläggsbudgetar öka anslagen till trafikledshållningen markant. 

Finansieringen genom tilläggsbudgeter som satts i system 

är ohållbart med tanke på långsiktig, ekonomisk och adekvat 

planering och har påpekats av såväl kommunikations- som finansministeriet. 

Ledamot Mats Nylund har i ett spörsmål tagit 

upp modellen att finansiera basväghållningen med medel 

från trafikbränsleskatteintäkterna. Kommunikationsministeriet 

har utrett praxis i flera länder där finansieringen av väghållningen 

har kopplats till de bränsleskatter som tas ut hos väganvändarna. 

Sådana finansieringsmodeller används i bl.a. USA, Nya 

Zeeland, Japan och Schweiz. 

I Finland har man i budgeten betraktat skatteintäkterna som 

allmän finansiering och därför har man inte velat binda dem direkt 

till någon bestämd statlig utgift. Det har sålunda inte heller 

ansetts ändamålsenligt att koppla bränsleskatteintäkterna till 

finansieringen av väghållningen. I kommunikationsministeriet 

har man i stället tittat på möjligheterna att ersätta skatter som 

tas ut direkt hos väganvändarna (fordonskatt, bilskatt) med väganvändningsavgifter, 

i enlighet med regeringsprogrammet och 

riksdagens ställningstaganden. 

Motion 37 

Förbjud pälsdjursuppfödningen i Finland 


att SFP:s representanter i riksdag, regering och i EUparlamentet 

fortsätter arbetet för att kontinuerligt förbättra 

djurskyddet i dialog med producentorganisationerna 

och djurskyddsorganisationer. 

att SFP arbetar för att pälsdjursuppfödning skall kunna fortsätta 

i Finland också framledes. 

Åtgärder: Pälsnäringen har varit föremål för offentlig diskussion 

under året. SFP har verkat för att trygga framtiden för pälsnäringen 

i egenskap av en regionalt viktig näringsgren med stor 

sysselsättande effekt. Pälsnäringens certifieringssystem förutsätter, 

att pälsfarmer för att få certifikat måste uppfylla kraven i den 



36 

gällande lagstiftningen. För att kontrollera att kraven uppfylls 

auditeras 10 procent av de uppfödare som har gått med i systemet 

varje år. Sedan slutet av 2009 utförs auditeringarna av utomstående 

inspektörer. Just nu pågår en revidering av systemet. 

Systemet med certifikat har skapats av näringslivet och djurskyddsmyndigheterna 

är inte inkopplade i tillämpningen av systemet. 

Näringslivet har också vidtagit egna åtgärder för att reda 

ut de ekologiska aspekterna kring pälsuppfödning. 

Lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare trädde i 

kraft i början av 2010. För pälsdjursuppfödare ordnas avbytarservice 

för semester avgiftsfritt och för extraledighet mot en avgift. 

Med stöd av lagen kan FöPL-försäkrade pälsproducenter 

som omfattas av NSL ansöka om avbytarservice. Social- och 

hälsovårdsministeriet fastställer årliga övre gränser för mängden 

avbytarservice som kan beviljas åt varje pälsdjursuppfödare. 

Pälsproducenterna har emellertid ingen absolut rätt till avbytarservice. 

Eftersom avbytarservicen till pälsproducenter finansieras 

med reservationsanslag kan service bara ordnas så länge anslagen 

räcker till. Reservationsanslagen går upp till 2,2 M. euro 

och har beviljats på två år. Närmare 800 pälsuppfödare ansökte 

om avbytarservice inom ansökningsperioden för 2010 som gick 

ut i slutet av januari. I sitt program har regeringen åtagit sig att 

trygga pälsproduktionens möjligheter att verka som en näringsgren 

i nuvarande form. 

Motion 38 

Närproducerad mat 

Motion 39 

Närproducerade råvaror i daghem, skolor och 

servicehus 


att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsätter att arbeta 

för att lagstiftningen möjliggör hållbara och sunda 

lösningar för den offentliga bespisningen, 

att SFP:s representanter i lokala beslutsfattande organ arbetar 

för att ökad utbildning om upphandling tillhandahålls de 

som ansvarar för upphandlingen till den lokala offentliga 

bespisningen, 

att SFP:s representanter i lokala beslutsfattande organ grundar 

sina beslut gällande finansieringen av den offentliga 

bespisningen på basen av statens näringsdelegations 

rekommendationer, 

att SFP:s representanter i lokala beslutsfattande organ bekantar 

sig med lokala producenter, lokala livsmedelsförädlingsföretag 

och den lokala offentliga bespisningen för att få insikt 

i möjligheter kring nyttjande av lokalproducerad mat i 

det offentliga rummet, 

att SFP:s representanter i lokala beslutsfattande organ arbetar 

för att lokalt producerade råvaror och matprodukter används 

i den lokala offentliga bespisningen. 

att konsumenterna också i fortsättningen ska kunna välja mellan 

konventionellt odlade, ekologiskt odlade och GMOfria 

produkter 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet och har aktivt hållits 

framme av SFP-politiker. I valprogrammet 2011 betonade 

partiet vikten av att stärka producenternas roll i livsmedelskedjan 

och främja satsningar på närproducerad mat och ökad 

konsumentmedvetenhet. Partiets reviderade miljöpolitiska program 

innehåller ett kapitel om detta politikområde. En nationell 

matstrategi utarbetades år 2010. Syftet med den nationella 

matstrategin är att uppskatta förändringsfaktorer inom matsektorn 

och skapa en gemensam uppfattning hos olika aktörer om 

hur Finlands matsektor kan bevaras konkurrenskraftig. Den nationella 

matstrategin innefattar tiden fram till år 2030. 

Orsakerna till utarbetande av strategin var många. Bland annat 

de ökade variationerna i efterfrågan på och utbudet av livsmedel 

på global nivå, faktorerna kring klimatförändringen och 

det ökande behovet av bioenergi. Mat och vatten hör till livets 

nödtorft. Varje självständig nation vill se till att invånarna har 

tillgång på vatten och livsmedel av god kvalitet och i tillräcklig 

mängd. Målsättningen är att garantera att finländska konsumenter 

får trygga, välsmakande, hälsosamma och ansvarsfullt 

producerade livsmedel till ett skäligt pris. 

Motion 40 

EU:s regler måste tolkas på samma sätt i Finland 

som i EU:s 26 andra länder 


att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsättningsvis 

arbetar för en avsevärd förenkling av regelverket för småskalig 

verksamhet inom livsmedelsbranschen 

att regelverket tillämpas på samma sätt oberoende av verksamhetsort 

och att regelverket i Finland inte får vara strängare 

än i till exempel Sverige. 

Åtgärder: Statsrådet godkände i maj 2011 en förordning som väsentligt 

lättar byråkratin när det gäller att grunda företag. I stället 

för att lokalen behöver godkännas, räcker det nu att man gör 

en anmälan som berättar för livsmedelstillsynen var, hur och i 

vems namn verksamheten inleds. Basuppgifterna om livsmedelslokalen 

registreras i en landsomfattande databas, varefter anmälaren 

får ett meddelande om registreringen. 

I förordningen ingår bestämmelser om tillämpning av ändringarna 

(352/2011) i livsmedelslagen (23/2006) som träder i 

kraft i september. Ändringarna handlar om innehållet i och formen 

för anmälan om primärproduktionsställen och livsmedelslokaler, 

behandlingen av anmälan, innehållet i och formen för 

ansökan om godkännande av anläggning samt innehållet i ett 

eventuellt beslut om godkännande. Förordningen innehåller 

också bestämmelser om vissa behörighetsvillkor för tjänsteinnehavare 

som sköter livsmedelstillsynsuppgifter. 

Även ansökan om godkännande av anläggning blir enklare. 

På ansökningsblanketten ska endast frågas efter sådana uppgifter 

som myndigheten minst behöver för att kunna godkänna 

verksamheten. Till anmälningar eller ansökningar behöver inte 

längre fogas planer om egenkontroll eftersom systemet för godkännande 

av planerna avvecklas när ändringarna i livsmedelslagen 

börjar gälla. 

Med livsmedelslokal avses alla typer av byggnader, lokaler eller 

delar av dessa eller andra utrymmen utomhus eller inomhus

där livsmedel som är avsedda för försäljning eller annan överlåtelse 

tillverkas, förvaras, transporteras, saluförs, serveras eller på 

annat sätt hanteras. De livsmedelslokaler som hanterar livsmedel 

av animaliskt ursprung före detaljförsäljning kallas anläggningar. 

I Finland finns det ca 1 000 anläggningar, antalet övriga 

livsmedelslokaler är ca 50 000. 

Behörighetsvillkoren för tjänsteinnehavare ändras inte. 

Mjölkproduktionsenheter övervakas av en veterinär som står i 

tjänsteförhållande till kommunen. Även packerier av hönsägg 

övervakas av en veterinär som står i tjänsteförhållande till kommunen 

men de egentliga kontrollerna på plats kan utföras till 

exempel av kommunens hälsoinspektör. Köttbesiktningen vid 

slakterier, inrättningar för vilthantering och styckningsanläggningar 

sköts av en veterinär i tjänsteförhållande. 

Motion 41 

Bättre kunskaper i byggnadsvård 

Motion 42 

Finlands byggnadsbestånd 

Partidagen beslöt att uppmana partiets förtroendevalda, särskilt 

i kommunerna 

att se till att tillräckligt lärostoff om såväl byggnadsbeståndets 

och fastighetsklustrets betydelse för hela landets ekonomi 

som byggnadsbeståndets lokala särprägel finns med i de 

kommunala läroplanerna, 

att uppmärksamma den lokala miljö- och byggnadsförvaltningen 

på behovet av kortfattad information om VAR närmare 

information finns att tillgå, 

att inta en positiv hållning till byggnadsskyddet i allmänhet, 

dock så att man lär sig identifiera verkliga skyddsbehov och 

sammanjämka dem med enskilda ägares intressen. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet och motionsuppföljningen 

fortsätter. 

Motion 43 

Lagen om hyra för lägenheter bör ändras 

Partidagen beslöt att partiets representanter jobbar för 

att information om att man kan komma överens om betalningsdagen 

i hyresavtalet med hyresvärden sprids speciellt 

till dem som för betalning av sin hyra är beroende av förmåner 

som betalas efter början av månaden. 

Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet och motionsuppföljningen 

fortsätter. 

Motion 44 

De ungas illamående i samhället 

Motion 45 

Ungdomsmentalvården bör ses över 


att våra representanter i såväl riksdag som kommuner verkar 

för att resurser för hälsofrämjande och tidigt stöd 

prioriteras bland annat genom ökade resurser för 

elevvårdspersonal, 

att staten och kommunerna anslår tillräckliga medel för att ge- 

37 

nomföra riktlinjerna i programmet Mieli 2009 tillsammans 

med den tredje sektorn samt den privata sektorn bl.a. för 

att kunna erbjuda välfungerande lågtröskelmottagningar, 

hjälpande internetportaler och stödtelefoner. 

Åtgärder: SFP har aktivt arbetat och arbetar för förebyggande 

åtgärder för ungas välmående. Partiet har en bidragande roll i 

att de statliga budgetmedlen till de hälsofrämjande sektorerna 

kultur-, ungdoms- och idrott ökat med över 30 procent under 

regeringsperioden. Statsmedlen till ungdomssektorn ökat med 

hela 43 procent. Partiet har fört en målmedveten och nyskapande 

ungdomspolitik i Finland. 

År 2008 inleddes den uppsökande ungdomsverksamheten på 

partiordförande kultur- och idrottsminister Stefan Wallins initiativ. 

Den uppsökande ungdomsverksamheten tar hand om 

unga som ligger i risk för att marginaliseras och de slussar vidare 

i livet, bland annat till utbildning, jobb eller vård. Resultaten 

har varit goda. Varje år slussas ungefär 3000 ungdomar vidare 

till en meningsfylld sysselsättning. Verksamheten finns i långt 

över hälften av landets kommuner. Drygt 8 miljoner euro beviljas 

till det här arbetet år 2011. 

Dessutom har partiet varit initiativtagare till ändringen av 

ungdomslagen beträffande sektorövergripande samarbete mellan 

lokala myndigheter och uppsökande ungdomsarbete med 

målsättningen att förbättra de ungas möjligheter att få offentliga 

tjänster som de behöver i sin livssituation och att effektivera 

det tidiga stödet, för att främja ungas möjligheter till utbildning 

och förbättra deras inträde på arbetsmarknaden. Lagen träder i 

kraft 1.1.2011. 

Massor med andra förebyggande åtgärder för ungdomars illamående 

har gjorts inom tredje sektorn, bland annat genom 

direkta föreningsstödet till 200 föreningar inom idrottssektorn. 

I statens första tilläggsbudget för 2010 beviljades medel för ett 

massivt praktikantprogram inom den tredje sektorn: 30 miljoner 

euro reserverades för att anställa ca 5000 ungdomar (under 

29-åringar) till projekt- och praktikantarbete inom idrotts-, 

ungdoms- och kultursektorn. 

Satsningar har gjorts för barn och ungas välmående i skolorna, 

bland annat genom minskande av gruppstorlekarna, antimobbningsprojektet 

KiVA koulu (över 5000 förebyggande fall 

av mobbning har kunnat åtgärdas de senaste åren) samt över 

200 000 tilläggstimmar i morgon och eftermiddagsverksamheten. 

Dessutom har ett pilotprojekt för studiehandledningen i 

gymnasierna inletts, allt för att studeranden skall komma snabbare 

ut i arbetslivet. 

Vikten av förebyggande åtgärder för ungas välmående bör i 

allt större utsträckning lyftas upp på alla politiska plan. Arbete 

fortsätter för att öka resurserna för detta ändamål. 

Motion 46 

Utvidgat hushållsavdrag 


att utvidga rätten till hushållsavdrag till att gälla föräldrars 

köp av vård- och omsorgstjänster till sina vuxna barn med 

funktionsnedsättning. 

Åtgärder: Svenska folkpartiet lyfte i sitt valprogram upp frågan 

om behovet att utveckla hushållsavdraget. Frågan kom- 



38 

mer att drivas vidare i samband med en eventuell kommande 

regeringsmedverkan. 

Motion 47 

Skattefria sparkonton för hälsovårdsutgifter 

Motion 48 

Återinförande av avdragsrätt för hälso- och 

sjukvårdsavgifter erlagda för vård i privat regi 


att motionen anses vara besvarad med denna utredning. 


Motion 49 

Inför ”garantiutkomststöd” – ett nytt system 

som skulle förbättra den sociala och ekonomiska 

tryggheten för medborgare 


att SFP:s företrädare i riksdag och regering arbetar för att förbättra 

medborgarens förmånssystem, genom att föreslå ett 

system med tillfälligt utkomststöd under behandlingsperioden 

för permanentare stödformer 

att SFP arbetar för att FPA förkortar behandlingstiden för olika 

stöd 

Åtgärder: Initiativet har tagits med i partiets arbetslivsprogram. 

Motion 50 

Befrämja användandet av ICE-koden 


att partiets företrädare kontaktar Nödcentralverkets ledning 

med uppmaning att på bred front rekommendera ibruktagande 

av ICE-koden. 

Åtgärder: Den internationella policyn att spara numret till sina 

närmsta anhöriga med förleden ICE, in case of emergency, som 

ett nödnummer i mobiltelefonen har funnits i Finland i ett par 

år. Medvetenheten bland medborgarna har ökat men fenomenet 

är fortfarande okänt för många myndigheter. Direktören för 

säkerhetsenheten vid Inrikesministeriet,tog upp frågan på ett 

möte med ledningen för polisen, räddningsväsendet och gränsbevakningen 

i början av 2011. Motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 51 

En koordinator för invandrare i alla kommuner 

Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering 

ska verka för 

att det uppgörs allmänna rekommendationer för programmen 

för integrationsfrämjande i kommunerna. 

Åtgärder: Frågan har bevakats i samband med revidering av relevant 

lagstiftning och motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 52 

Begränsa användningen av energidrycker 


att SFP genom sina förtroendevalda verkar för att livsmedelsverkets 

Eviras rekommendationer om märkning av produkter 

med hög koffeinhalt genom förordningen om för- 

packningsföreskrifter skall göras bindande. 

Åtgärder: Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet EFSA 

har gett ett vetenskapligt utlåtande om två ingredienser taurin 

och glukuronolakton, som förekommer allmänt i energidrycker. 

Enligt utlåtandet är exponeringen för taurin och glukuronolakton 

till följd av regelbundet intag inte oroväckande 

beträffande säkerheten. I sitt utlåtande fäste EFSA:s kommitté 

uppmärksamheten vid de akuta hälsoproblem, inklusive olyckor 

med döden som påföljd, som har rapporterats för unga som 

dricker stora mängder (ex. ett fall har rapporterats om en person 

som hade druckit 1 420 ml) och kombinerar detta med fysisk 

ansträngning, eller i flesta fall alkoholanvändning. Kommittén 

förde även fram slutsatsen att tolkningen av rapporterade fall 

i synnerhet försvåras av att man i de flesta fall även hade intagit 

alkohol och/eller läkemedel tillsammans med energidryckerna. 

För vissa färska rapporter ansåg kommittén det vara möjligt 

att hälsoproblemen som nämns i dem kunde härröra från kända 

biverkningar av stora intag av kofein. För sambandet mellan 

orsak och verkan beträffande taurin finns det däremot inga vetenskapliga 

belägg. 

Kommittén anser på basis av nya fakta från undersökningar 

som har utförts på människor att det är osannolikt att taurin 

och kofein samverkar beträffande vätske- och natriumförlust 

i kroppen. Kommittén förenar sig även med slutsatsen att 

det är osannolikt att glukuronolakton samverkar med effekterna 

av kofein, taurin, alkohol eller fysisk ansträngning. Det rekommenderas 

dock att man inte intar energidrycker i samband med 

riklig användning av alkohol eller för att släcka törsten. 

Livsmedelssäkerhetsverket förutsätter att det i påskrifterna 

på förpackningarna till energidrycker finns en varning om att 

produkten inte lämpar sig för barn, gravida kvinnor eller koffeinkänsliga 

personer. På produkterna skall också finnas en intagsrekommendation, 

som vanligen är några burkar per dygn, eller 

en varning om skadorna vid överstora intag. 

Enligt förordningen (1084/2004) skall också en dryck som 

är färdig att konsumeras och som innehåller koffein mer än 150 

mg/l oavsett källa, förses med följande text ”hög koffeinhalt (... 

mg/100 ml)”. Påskriften skall finnas intill dryckens benämning. 

En dylik påskrift krävs inte för sådana drycker som är baserade 

på kaffe eller te eller är tillverkade av kaffeextrakt eller teextrakt 

och vars benämning innehåller ordet ”kaffe” eller ”te”. 

Motion 53 

Biltillverkning 


att SFP i Europaparlamentet följer med den lagstiftning som 

gäller biltillverkare och vid tillfälle verkar i dessa frågor utgående 

från ett konsumentperspektiv. 

Åtgärder: MEP Haglunds byrå har i enlighet med motionen följ 

med lagstiftning som gäller bildtillverkare. 

Motion 54 

Erkänn hatbrott! 


verkar för 

att hatbrott klart definieras i straffrätten,

att upprätthållare av diskussionsforum på nätet åläggs ett 

utgivaransvar. 

Åtgärder: Riksdagen godkände i år tillläggsprotokollet (ETS 

189) till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet 

om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig 

natur begångna med hjälp av datorsystem. Samtidigt ändrades 

lagstiftningen så att den motsvarar kraven i rådets rambeslut 

2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck 

för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen. 

Detta genom ändringar i strafflagen som följer av att tilläggsprotokollet 

sätts i kraft och rambeslutet genomförs samt vissa 

ändringar som preciserar och delvis även utvidgar strafflagen. 

Räckvidden för straffbestämmelserna om hets mot folkgrupp 

tydliggörs i fråga om s.k. hatbrott och bestämmelserna utvidgas 

så att bland motiven till brotten uttryckligen nämns även hudfärg, 

härstamning, övertygelse, sexuell läggning och funktionsnedsättning. 

Möjligheten att tillämpa paragrafen även på grunder 

som är jämförbara med de nämnda grunderna kvarstår i 

preciserad form. Samma motiv som vid hets mot folkgrupp ingår 

också i straffskärpningsbestämmelsen som gäller rasistiska 

och andra liknande motiv. Enligt skärpningsbestämmelsen ska 

brottets rasistiska eller andra liknande motiv vara straffskärpande 

oavsett vem eller vad brottet riktar sig mot. 

Juridiska personers straffansvar utvidgades till att gälla brott 

som avser hetsbrott och, när brottet har ett hatmotiv, olaga hot 

och grov ärekränkning. Under vissa förutsättningar ska juridiska 

personers straffansvar kunna tillämpas också på offentlig 

uppmaning till brott. Dessutom gjordes vissa andra smärre 

ändringar i strafflagen. Hets mot folkgrupp. Gärningarna i 

den gällande paragrafen föreslås bli kompletterade med tillgängliggörande 

av olagligt material och tillhandahållande av sådant 

material. Tanken är att det ökade bruket av informationssystem 

ska synas i regleringen. Utskottet vill för tydlighetens skull poängtera 

att bestämmelsen inte kriminaliserar en rasistisk åsikt eller 

rasistiskt material utan det att någon sprider åsikten eller materialet 

bland allmänheten. 

Bl.a. har det blivit olagligt att länka till material som i sin 

tur är hets mot folkgrupp. Tillhandahållande av olagligt material 

kan även sträcka sig till administratören för en webbplats, 

som inte tagit fram materialet men som tekniskt bidrar till att 

sprida det. Det kan handla exempelvis om ett företag som erbjuder 

enskilda personer teknisk möjlighet att publicera bloggar 

eller administratörer för portaler eller diskussionsforum. 

Administratörens straffrättsliga ansvar kräver emellertid uppsåtlighet, 

dvs. framför allt insikt om att materialet strider mot 

lag. Som ett praktiskt exempel kan tas att administratören uppmärksammas 

på olagligt material på webbplatsen men medvetet 

tillåter materialet att stå kvar och vidtar inga åtgärder för att avlägsna 

det trots att det är tekniskt möjligt. 

Motion 55 

Erkänn förekomsten av hedersmord! 


verkar för 

att finländska myndigheter utbildas i att identifiera risksituationer 

för hedersvåld, 

39 

att effektiva åtgärder för stävjandet av familjevåld vidtas med 

stöd av det kommande handlingsprogrammet för våld mot 

kvinnor. 

Åtgärder: Inrikesministeriet tillsatte den 20 januari 2011 en arbetsgrupp 

för att förbereda ett förslag om utvecklandet av myndigheternas 

utbildning för att identifiera och förebygga hedersrelaterat 

våld. Tillsättandet av arbetsgruppen och uppdraget att 

förbereda ett utbildningsförslag är en del av genomförandet av 

programmet för den inre säkerheten. Arbetsgruppen leddes av 

programdirektö Georg Henrik Wrede 

Arbetsgruppens utbildningsförslag består av två delar. Man 

strävar efter att erbjuda grundläggande utbildning i så omfattande 

utsträckning som möjligt till alla myndigheter som berörs 

av frågan. Den fortsatta utbildningen är en fördjupning av 

den grundläggande utbildningen och erbjuds för varje yrkesgrupp 

för att förbättra den specialkompetens som behövs i det 

egna arbetet. Närundervisningen som ingår i utbildningen anordnas 

i hela landet. Därutöver sammanställs en databank på 

Internet som stöd vid självstudier. Utbildningen kan kopplas 

till andra utbildningar, men i regel erbjuds utbildningen som ett 

självständigt paket. Beredningen och uppdateringen av utbildningens 

innehåll föreslås ligga på social- och hälsovårdsministeriets 

ansvar. Regionförvaltningsverken föreslås som utbildningsanordnare. 

Utbildningen föreslås finansieras ur statsbudgeten. 

Motion 56 

Fri konkurrens gällande avfallsbehandling 

Partidagen beslöt att Svenska folkpartiets representanter i riksdag 

och regering arbetar för 

att den nya avfallslagstiftningen får en utformning som stöder 

kommunernas självbestämmanderätt samt en hållbar och 

säker avfallshantering. 

Åtgärder: Riksdagen godkände den nya avfallslagen under vintern. 

Lagen stöder kommunernas självbestämmanderätt samt en 

hållbar och säker avfallshantering. 

Motion 57 

Offentlig upphandling 

Motion 58 

Behov av lindrigare upphandlingslagstiftning och 

utvidgat servicesedelutnyttjande 

Partidagen beslöt att SFP:s förtroendevalda arbetar för 

att tillräckligt vikt sätts vid kvalitetskriterierna och språket i 

upphandlingen av social- och hälsovårdstjänster, 

ett utvidgat utnyttjande av servicesedelsystemet i akt och 

mening att öka valmöjligheterna för klienter och patienter 

samt främja samarbetet mellan den kommunala 

social- och hälsovården, näringslivet och de privata 

serviceproducenterna, 

att man omprövar hur EU-direktivet tillämpas på offentlig 

upphandling av service-, vård- och omsorgstjänster. 

att våra förtroendevalda utbildas i lagstiftningen om offentlig 

upphandling. 

Åtgärder: Enligt Sitras och Finlands Kommunförbunds gemensamma 

förfrågan, våren 2011, används servicesedlar särskilt 



40 

inom socialservicen, men i år planeras införande eller utökat 

bruk även inom hälso- och sjukvården. Inom socialservicen ser 

det ut som om servicesedlarna spred sig från närståendevården, 

hemservicen och stödtjänsterna särskilt till serviceboendet där 

de används i första hand för effektiverat serviceboende och serviceboende 

för handikappade. 

Enligt svaren används servicesedlar i 102 kommuner och 

samkommuner. I 120 kommuner och samkommuner finns planer 

på införande eller utökat bruk av servicesedlar. Populärast är 

användningen inom tjänster som är riktade till hemmen, såsom 

hemservice, hemservicens stödtjänster och tjänster under närståendevårdarens 

ledighet. 

För närvarande använder 94 kommuner och samkommuner 

servicesedeln inom socialservicen. Införande eller utökad användning 

planeras av 86 kommuner och samkommuner. 

Utöver uppgifter inom hemservicen och närståendevården 

är serviceboendet ett nytt område där servicesedeln är på 

stark frammarsch, i planerna ingår särskilt effektiverat serviceboende 

och serviceboende för handikappade. Servicesedeln 

för serviceboende är i bruk i 15 kommuner och samkommuner 

och planer på ibruktagande finns rentav i 64 kommuner och 

samkommuner. 

Tammerfors stad införde servicesedeln inom det effektiverade 

serviceboendet i början av juni. Staden beredde sitt eget 

pilotprojekt som en del av det servicesedelprojekt som Sitra 

finansierade. I pilotprojektet med äldreservice fastställdes en regelsamling, 

dvs. kriterier för godkännande av serviceproducenter, 

när det gäller boende- och hemservice för äldre. 

I kartläggningen uppgav åtta kommuner att de använder servicesedlar 

i barndagvården, främst för daghem och familjedagvård. 

Införande eller utökad användning planeras av 10 kommuner 

och samkommuner. Inom barndagvården har Åbo varit 

föregångare. Tammerfors och Uleåborgsregionen driver tillsammans 

med Åbo ett nationellt dagvårdsprojekt. Alla kommuner 

har tillgång till erfarenheterna och resultaten av projektet. 

Inom primärvården använder 27 kommuner och samkommuner 

servicesedlar. Införande eller utökad användning planeras 

av 32. Inom den specialiserade sjukvården är motsvarande 

siffror 6 och 10, inom rehabiliteringen 2 och 5 och inom tandvården 

4 och 13. 

Inom den specialiserade sjukvården använder exempelvis 

Kuusamo, Ylöjärvi och HNS servicesedlar. Parkano, Kalajoki 

och Kemi överväger införande. Utöver inom den specialiserade 

sjukvården är det inom tandvården som införandet av servicesedeln 

är mest aktuellt. Till exempel i Tammerfors och Vanda 

funderar man på saken. 

Försöket med servicesedlar för starroperationer inom HNS 

sätter igång i full omfattning i början av mars. Försöket är i fråga 

om storlek och antal operationer större än alla de andra projekten 

inom den specialiserade sjukvården tillsammans. 

Sitra och Finlands Kommunförbund arrangerar tillsammans 

regelbokskurser och temadagar om servicesedlar. Kurserna är 

öppna för alla och avgiftsfria. 

Möjligheten till direktupphandling har i kommunerna utnyttjats 

i varierande, enstaka fall. Direktupphandling har t.ex. 

använts i fall, där möjligheterna för åldringar och minnessjuka 

att klara sig hemma har underlättats genom hemvård i form 

av köptjänst eller cancerpatienter har fått hemsjukvård dygnet 

runt. Dessutom har det varit möjligt att skaffa boendetjänster 

genom direktupphandling i sådana fall då en persons livssituation 

och personliga orsaker har krävt att familjen förenas eller då 

en persons sjukdom och beteende i samband med den har krävt 

särskild vård. Vid direktupphandling av social- och hälsovårdstjänster 

och konkurrensutsättning av upphandling bör alltid i 

tillräcklig utsträckning beaktas att tjänsten är av god kvalitet. 

Konkurrensutsättning av social- och hälsovårdstjänster 

är av många orsaker krävande. De tjänster som är föremål 

för upphandling är ofta svåra att definiera och produktifiera. 

Upphandlingslagstiftningen möjliggör olika upphandlingssätt, 

vilka kräver ingående kännedom om användningsområdet och 

förfarandena vid upphandlingen. Viktiga aspekter i fråga om 

social- och hälsovårdstjänster, som t.ex. slutanvändarnas önskemål 

och att tjänstens kvalitets- och vård- eller omsorgsprocess 

är smidig och ordnas på ett ändamålsenligt sätt, kan beaktas 

också i samband med konkurrensutsättning av upphandlingen, 

t.ex. genom att ägna uppmärksamhet åt upphandlingskontraktens 

längd och eventuella optionsperioder. Kartläggning av slutanvändarnas 

behov och servicekedjans smidighet bör ingå i en 

omsorgsfull planering av upphandlingen. 

Att utveckla upphandlingskompetensen i kommunerna är av 

största vikt. Kompetensen främjas genom rådgivning, som ges 

av t.ex. rådgivningsenheten för offentlig upphandling och genom 

olika anvisningar. Inom social- och hälsovårdstjänsterna 

används i rätt stor utsträckning social- och hälsovårdsministeriets 

kvalitetsrekommendationer för att fastställa kvaliteten på 

tjänsterna. Det är viktigt att uppdatera anvisningarna, sprida 

god praxis och utarbeta kvalitetsmätare. 

Förutsättningen för en lyckad upphandling av omsorgstjänster 

är utöver konkurrensutsättning en omfattande sakkunskap 

om social- och hälsovårdsområdet samt kompetens i att upprätta 

kontrakt. Tjänstens goda kvalitet bör också efter upphandlingen 

säkerställas genom aktiv övervakning av att villkoren i 

tjänstekontraktet uppfylls. 

Motion 59 

Jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och 

regional nivå 

Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet genom sina representanter 

verkar för: 

att kommunerna och landskapen undertecknar och genomför 

den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan 

kvinnor och män på lokal och regional nivå, 

att varje kommun tillsätter en jämställdhetskommitté, som följer 

upp hur jämställdheten genomförs i kommunen. 

Åtgärder: Beslutet har uppföljts genom lokalavdelningspaket 

och motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 60 

Reformera socialskyddssignumet! 


att motionen inte föranleder åtgärder 

Åtgärder: Motionen besvarad och godkänd vid partidagen 2010

Motion 61 

Roderfylleri 

Partidagen beslöt att SFP arbetar för 

att för båtförare införa en differentierad promillegräns. 

att det ordnas mera attitydfostran som förbättrar säkerheten 

till sjöss. 

Åtgärder: Under året har en arbetsgrupp verkat under justitieministeriet 

med uppdrag att dryfta behovet av en ändring av 

kriminaliseringen av fylleri i sjötrafik i 23 kap. i strafflagen samt 

andra medel att ingripa mot fylleri i sjötrafik och i sjösäkerheten. 

Arbetsgruppen föreslår att i fortsättningen döms för fylleri 

i sjötrafik också den som manövrerar ett fartyg i yrkesmässig 

trafik eller i ett sådant fartyg verkar i uppgifter som väsentligt 

inverkar på säkerheten för dess gång efter att ha förtärt alkohol 

i en sådan mängd att alkoholhalten medan uppgiften utförs eller 

därefter är minst 0,5 promille i hans eller hennes blod eller 

minst 0,22 milligram per liter i utandningsluften. 

Promillegränsen för fylleri i sjötrafik sänks alltså från en promille 

till 0,5 promille när det gäller nämnda fartygsgrupper. 

Arbetsgruppen föreslår dessutom en teknisk ändring av definitionen 

enligt strafflagen 23 kap. 5 § för roddbåtar och med dessa 

jämförbar fartyg som alltså faller utanför straffansvar. Förutom 

ändringarna av strafflagen föreslår arbetsgruppen en rad synpunkter 

som, om de beaktas, förbättrat sjösäkerheten effektivare 

än ändringarna av strafflagen. Vid arbetsgruppens arbete 

har bl.a. retts ut straffpraxis för fylleri i sjötrafik på ett sätt som 

är ägnat att göra den enhetlig. Särskilt har arbetsgruppen diskuterat 

möjligheten att ändra regleringen om skyldigheten att använda 

flytvästar. 

Motion 62 

Avskaffa parokialprincipen 

Partidagen beslöt att SFP:s representanter jobbar för 

att sambandet mellan församlingstillhörighet och kommungränser 

löses upp. 

Åtgärder: Kyrkostyrelsen presenterade sin utredning om utvecklandet 

av parokialprincipen innan vårens kyrkomöte 2011. 

Utredningen fokuserar på möjligheten att grunda församlingar 

och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. 

Frågan har granskats utgående från kyrkans organisationsform 

och förvaltning, eftersom avskaffandet av parokialprincipen 

skulle leda till förändringar i såväl kyrkans lagstiftning 

som nu gällande organisationsstrukturer. Utredningen svarar 

i praktiken på frågorna vad som förändras ifall man avskaffar 

parokialprincipen. Kyrkostyrelsen har för utredningen 

begärt utlåtande från finansministeriet, Skatteförvaltningen, 

Befolkningsregistercentralen samt undervisnings- och 

kulturministeriet. 

Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom 

kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda 

församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av 

kommungränserna. 

Motion 63 

Sänk åldersgränsen för utträde ur 

religionssamfund 

41 

Partidagen beslöt att SFP:s representanter jobbar för 

att åldersgränsen för utträde ur och inträde i religionssamfund 

utan vårdnadshavarens samtycke fastställs till 16 år. 

Åtgärder: Vårdnadshavarna beslutar om barns religiösa ställning, 

dock så att person som fyllt 12 år kan anslutas till ett religionssamfund 

eller anmälas ha utträtt ur det endast med sitt 

eget skriftliga samtycke. Person som fyllt 15 år kan själv, med 

vårdnadshavarnas skriftliga samtycke, ansluta sig till, respektive 

utträda ur religionssamfund. Ingen ändring av åldersgränsen 

har skett. Motionsuppföljningen fortsätter. 

Motion 64 

Straff gällande spridning av och tittande på 

barnpornografi 


att SFP:s medlemmar i riksdag och regering arbetar för en 

skärpning av den lagstiftning som skyddar barn mot 

sexualbrott. 

att utöka polisens resurser för att förhindra spridning av 

barnpornografi. 

Åtgärder: Lagstiftningen har i år reformerats så att bl.a. minimistraffet 

för sexuellt utnyttjande av barn höjts, utnyttjandebrott 

där det ingår samlag ska som utgångspunkt betraktas som 

grovt sexuellt utnyttjande av barn och till lagen fogades straffbestämmelser 

om lockande av barn i sexuella syften. Besökande av 

en barnpornografisk föreställning blev också straffbart 

SFP kommer även i framtiden att agera för att polisen skall 

ha tillräckliga resurser. Under senare år har avsikten med resursfördelningen 

inom polisen varit att satsa på förebyggande insatser. 

Då det gäller förhindrandet av spridning av barnpornografi 

är det av stor vikt att ytterligare intensifiera det internationella 

samarbetet vilket är i nyckelposition. 

Motion 65 

Tullaboratoriet bör få mer resurser 


att motionen inte föranleder åtgärder. 


Motion 66 

Förenkla! 


att motionen är besvarad. 


Motion 67 

Flerspråkigt kampanjmaterial 


att kampanjmaterialet i riksdagsvalet 2011 även görs på finska 

och engelska, 

att det i kommande kampanjbudgeter även reserveras medel för 

översättning och tryck av material till finska och engelska. 



42 

Åtgärder: Program och annat relevant material översattes inför 

valet 2011. Valmaterial fanns förutom på svenska även på finska, 

samiska, engelska, ryska och somaliska. 

Motion 68 

Lokalavdelningarnas avgifter 


att motionen är besvarad med partistyrelsens utredning. 


Motion 69 

Befria äldre trotjänare från den årliga 

medlemsavgiften 




Motion 70 

Riksdagsledamöternas delegatplatser 




Motion 71 

Svenska folkpartiet behöver en socialpolitisk 

sekreterare 


att partiets tjänstemannaorganisation utvecklas för att stärka 

beredningen och bevakningen av olika politiska 

sektorområden. 

Åtgärder: Pågående organisationsutveckling med syfte att större 

del av tjänstemannaorganisationen ska kunna ägna sig åt det 

politiska arbetet som kärnverksamhet. Motionsuppföljningen 

fortsätter. 

Motion 72 

Stoppa rasismen 

Motion 73 

Saklig information till beslutsfattare i 

kommunerna 


att partiet ser till att material produceras som på ett lättfattligt 

sätt reder ut de olika begreppen i flyktingpolitiken, 

att detta material produceras i samarbete med SFP:s integrationspolitiska 

utskott och att materialet distribueras på ett 

ändamålsenligt sätt genom organisationen. 

Åtgärder: Såväl begreppsapparat som annat aktuellt material 

producerades och distribuerades inför valet 2011. 

Motion 74 

Kvotplats för nyfinländare i Sfp:s arbetsutskott 




Motion 75 

Uppgörande av etiska riktlinjer för Svenska 

folkpartiets kandidater, förtroendevalda och 

anställda 

Motion 76 

Etiken inom Svenska folkpartiet 


att partidagen ger partistyrelsen i uppgift att tillsätta en etisk 

kommitté som utarbetar etiska riktlinjer för Svenska folkpartiets 

kandidater, förtroendevalda, medlemmar och anställda 

med beaktande av gällande stadga samt värderingar. 

Åtgärder: Organisationsutskottet har utformat etiska riktlinjer 

för partiet och dessa har antagits av partistyrelsen.

2. Partirådet 

Partirådet bildas av partistyrelsen, kretsstyrelserna, Svensk 

Ungdoms och Svenska Kvinnoförbundets centralstyrelse, 

Svenska riksdagsgruppen samt tio av partistyrelsen årligen 

utsedda representanter: 

Rikard Bjurström Tammerfors 

Birgitta Bröckl Pargas 

Mikael Ingberg Ingå 

Margareta Pietikäinen Esbo 

Håkan Malm Malax 

Kerstin Meinander Helsingfors 

Birgitta Olsson Kotka 

Elisabeth Rehn Kyrkslätt 

Boris Renlund Jakobstad 

Ole Norrback Vasa 

Partirådet sammanträdde inte under verksamhetsåret. 

3. Partistyrelsen 

Efter partidagen i Tammerfors har partistyrelsen haft 

följande sammansättning: 

Valda för perioden 2010-20112 

Partiordförande Stefan Wallin Åbo 

Vice ordförande Anna-Maja Henriksson Jakobstad 

Vice ordförande Christel Raunio Borgå 

Vice ordförande Nils Torvalds Helsingfors 

Valda för perioden 2010 – 2012 

Ordinarie ledamöter Suppleanter 

Thomas Antas, Lappträsk Kristina Lindfors, Lovisa 

Gun-Maj Beck, Kyrkslätt Carl-Uno Lindqvist, Esbo 

Mårten Viljanen, Ingå Stefan Lundqvist, Sjundeå 

Christel von Frenckell-Ramberg, Åbo Anders Laurén, Kimitoön 

Folke Storbacka, Malax Ann-Sofi Backgren, Korsnäs 

Annika Kvist-Östman, Vörå Johanna Nyman, Korsholm 

Håkan Antfolk, Kristinestad Carl-Gustav Mangs, Kaskö 

Maria Björnberg-Enckell, Helsingfors Gunvor Brettschneider, Helsingfors 

Armi Murto, Helsingfors Janina Mackiewicz, Helsingfors 

Valda för perioden 2009-2011 

Bengt Björkskog, Larsmo Henrik Antfolk, Kristinestad 

Gerd Laxåback, Karleby Ulrika Storbacka, Pedersöre 

Tom Gullberg, Vasa Karl-Göran Löfgren, Oravais 

Mikaela Björklund, Närpes Ann-Sofie Smeds-Nylund, Töjby 

Sandra Bergqvist, Nagu Ralph Fröberg, S:t Karins 

Thomas Forsström, Helsingfors Magnus Buchert, Helsingfors 

Anders Wikström, Sibbo Catharina von Schoultz, Borgå 

Tiina Kujala, Esbo Marie Bergman-Auvinen, Täkter 

Astrid Nurmivaara, Vanda Veronica Rehn-Kivi, Grankulla 

Kretsorganisationernas, Svensk Ungdoms och 

Svenska Kvinnoförbundets representanter jämte 

personliga ersättare 2010-2011 

Georg Henrik Wrede, Helsingfors Sebastian Gripenberg, Helsingfors 

Anders Walls, Nyland René Blomster, Nyland 

Alice Björklöf, Åboland Barbro Sipilä, Åboland 

Ulf Sourander, Österbotten Caroline Holm, Österbotten 

Ronny Holmqvist, Övriga Finland Peter Löfberg, Övriga Finland 

Fredrika Åkerö, SU Runa Ismark, SU 

Carola Sundqvist, SkvF Ann-Louise Laaksonen, SkvF 

Partistyrelsens möten 

43 

Den 23.4 2010 sammanträdde partistyrelsen i riksdagens 

tillbyggnad. Partiordförandes öppningstal behandlade 

det energipolitiska paketet och den avgiftsfria utbildningen. 

Ämnet var populärt också i den påföljande debatten, 

tillsammans med andra ämnen som till exempel skicket 

på de fartyg som seglar i Finska viken, metropolpolitik, 

regionförvaltning med mera. Under mötet presenterades 

Svenska Kulturfondens årsberättelse och bokslut. 

Den 7.5 rapporterade MEP Carl Haglund från 

Europaparlamentet med anledning av den ekonomiska 

krisen. Efter debatten godkändes SFP:s färska metropolprogram 

samt verksamhetsberättelsen för perioden 

2009-2010. 

Den 13.6 beslöt partistyrelsen att ge arbetsutskottmedlemmarna 

fortsatt mandat till höstens första 

partistyrelsemöte. 

Under mötet den 21.6 beslöt partistyrelsen enhälligt 

om regeringsmedverkan i den tillträdande regeringen under 

Mari Kiviniemis statsministerskap. 

Partistyrelsens möte den 10.9 inleddes med partiordförandes 

tal, som behandlade upplösningen på 

Karlebyfrågan, studiestödet samt den ekonomiska situationen. 

MEP Carl Haglund upplyste partistyrelsen om 

de kommande debatten om EU-skatter. Debatten efteråt 

berörde ämnen som Kajanalandsmodellen, våld mot 

kvinnor, FST och försvarsarbetet, om än majoriteten av 

anförandena handlade om Karlebyfrågans upplösning. 

Efter debatten valdes arbetsutskott och finansutskott. 

Den 1.10 hölls partistyrelsemötet ombord på Viking 

XPRS. Den politiska debatten behandlade den förestående 

framtidskonferensen, det svenska valet, Svenska 

folkpartiets miljöprogram, det svenska språkiet i Finland 

samt lönesättningen för kvinnor. 

Debatten den 12.11 behandlade ämnen som utbildningen 

och svenskaundervisningen, kommunreformerna, 

metropolpolitiken samt miljöfrågorna. Vidare representerades 

upplägget inför riksdagsvalet. 

Under mötet den 10.12 behandlades PISAundersökningens 

resultat och kopplingen till de ungas partistyrelsen 

egentliga situation, barnfamiljernas situation samt yrkesfiske 

under den politiska debatten. Mötet fastsällde också 

budgeten för år 2011 samt verksamhetsplanen och kampanjprofilen 

för riksdagsvalet 2011. Partirådet,

Partirådet, partistyrelsen 

44 

Riksdagsvalskampanjen och valprogrammet stod i fokus 

under mötet den 4.2, som gick av stapeln i Folkhälsans 

seniorhus. 

Den 11.3 handlade partiordförandes öppningstal om 

ställningarna inför valet samt SFP:s valprogram. Den 

politiska debatten berörde ämnen som högskolepolitik, 

tvåspråkighet, upphovsrättsfrågor och företagsklimatet. 

SFP:s bokslut för år 2010 godkändes, liksom partiets etiska 

regler och egenföretagarprogram. 

Den 1.4 diskuterades arbetslivsprogrammet. Under 

samma möte valdes medlemmar till Kulturfondens organ. 

13.06 21.06 10.09 01.10 12.11 10.12 04.02 11.03 01.04 

Wallin x x x x x x x x 

Henriksson x x x x x x x x 

Raunio x x x x x x 

Torvalds x x 

Antas e x x x x x x x e 

Beck x/e e x x x x e e 

Viljanen x x x e x x e e 

von 

Frenckell-Ramberg 

e x x x x 

Storbacka x x x x x x x x 

Kvist-Östman x e x x e x x 

Antfolk x x x x x x x x 

Björnberg-Enckell x x x x/e x e x 

Murto x x e x/e x x 

Björkskog x e e x x x x x 

Laxåback e e x x x x 

Gullberg x x x x x x x 

Björklund e x x x e x 

Bergqvist x x x x x x 

Forsström x x x x x 

Wikström e x x e 

Kujala x e x x e x x x x 

Nurmivaara x x x x x x x x x 

Wrede x e x x x e 

Walls e x x x x 

Björklöf x x e e e e 

Sourander x x x x x x x x 

Holmqvist x x e x x e x 

Åkerö x x x e x x x x 

Sundqvist x x x x x x/e e x x

4. Stadegeenliga styrelseutskott 

Arbetsutskottet 

Ordf. Stefan Wallin (stadgeenlig medlem), vice ordf. 

Anna-Maja Henriksson (stadgeenlig medlem), vice 

ordf. Christel Raunio (stadgeenlig medlem), vice ordf. 

Nils Torvalds (stadgeenlig medlem), gruppordf. Ulla- 

Maj Wideroos (stadgeenlig medlem), partisekr. Johan 

Johansson (stadgeenlig medlem) (1.5.2010-), Fredrika 

Åkerö, Carola Sundqvist, Mats Nylund, Peter Storsjö, 

Gunvor Kronman, sekr. Magnus Öster. 

Arbetsutskottet sammanträder, med undantag för semesterperioderna, 

en gång om veckan för att ta ställning till 

aktuella ärenden. I nedanstående lista ingår också de möten 

som ägde rum innan partidagen år 2010, men som inte 

hann med i verksamhetsberättelsen för åren 2009–2010. 

Under arbetsutskottsmötet den 18.3.2010 behandlades 

Yles förvaltningsreform och Yleavgifterna. AU kunde 

konstatera att reformen börjar påminna om ett gatlopp 

där ingen kommer att utgå som segrare inför 

folkopinionen. Au diskuterade vidare arbetskarriärernas 

längd samt de arbetsgrupper som ska dryfta ärendet 

och AKT-strejken, vars brist på proportioner noterades. 

Hälsovårdsreformsprocessen dryftades också, liksom nomineringen 

inför riksdagsvalet ett år senare, 2011. 

Regeringens tilläggsbudget, med satsningarna på ungdomssidan, 

hörde till samtalsämnena under mötet den 

25.3. Vidare diskuterades bland annat arbetslöshetsgraden, 

en stigande kurva som äntligen beräknas plana ut. 

Diskussionen om Ylefinansieringen fortsatte också: enligt 

AU ska SFP till varje pris försöka undvika budgetfinansiering 

som lösning. SFP:s mentorprogram presenterades 

också under mötet. 

Den 8.4 kunde AU notera att beredningen av den 

energi politiska uppgörelsen är inne på slutrakan samt att 

minister Wallin fogar ett uttalande om skärgårdens faktiska 

omständigheter till statsrådets behandling av frågan 

om stöd för bredband till glesbygden. AU tog också 

upp den aktuella debatten om utlänningslagen och EUmedborgares 

rätt till mottagningstjänster vid flytt inom 

EU. Diskussionerna om Yles finansieringsmodell fortsatte, 

liksom de om barnträdgårdslärarutbildningen i 

Helsingfors. 

Den 15.4 diskuterades energipaketet och i synnerhet 

den förnybara delen, som ska ökas med 10 procentenheter 

till 38,5. Frågan om utbildandet av barnträdgårdslärare 

på svenska i Helsingfors har fått sin lösning, men samsynen 

om förlängandet av arbetskarriärerna som fanns några 

veckor tidigare har försvunnit efter att FFC gjort en 

kovändning, konstaterar AU. 

Veckan innan mötet den 22.4 dominerades av de 

energi politiska lösningarna, ett område som kräver omfattande 

satsningar för att uppnå EU:s fastslagna klimatåtaganden. 

Paketet är ambitiöst och kommer att kosta, men 

45 

ger också stimulans och sysselsättning. Kärnkraftsfrågan 

delar SFP:s riksdagsgrupp: i regeringens aftonskola förordades 

TVO:s och Fennovoimas kärnkraftsansökningar. 

AU gick dessutom igenom nomineringsläget inför 

riksdagsvalet samt ärenden som rör den stundande 

partidagen. 

Diskussionen om energipaketet fortsatte under mötet 

den 29.4. AU noterar vidare att ännu ett SFP-beslut från 

tidigare partidagar förverkligas då programmet för inre 

säkerhet behandlar frågan om arbete mot kvinnovåld. 

Den ekonomiska krisen i Grekland skrämmer börserna 

och landet väntas behöva upp till 120 miljarder för att klara 

krisen. 

Veckan innan mötet den 6.5 färgades av 

Greklandsfrågan. Sannfinländarna och Vänstern tar som 

enda partier avstånd från stödpaketet. AU noterar osäkerhetsfaktorerna 

men konstaterar att alternativet är ännu 

mer osäkert. På hemmafronten dominerar pågående strejker 

och uppblossande konflikter samt regeringens mål om 

en senarelagd pensionsålder. Eva Biaudet föreslås utnämnas 

till minoritetsombudsman och aftonskolan behandlar 

minister Wallins kulturpolitiska redogörelse. Vidare 

hann AU med en lägesgenomgång om situationen inför 

riksdagsvalet. 

Mötet den 20.5 inleds med att SU:s nyvalda 

ordförande Fredrika Åkerö beviljas närvaro- och yttranderätt. 

Den politiska diskussionen inleddes i sin tur med 

Greklandsfrågan: aktiemarknaden reagerade positivt på 

stödbeslutet, men blickarna riktas nu mot Portugal och 

Spanien. Som en klen tröst kan man konstatera att den 

ekonomiska krisen och EU har svetsat samman den nuvarande 

regeringsbasen. AU diskuterade också livet efter 

nödcentralreformen, behovet av utländsk arbetskraft 

samt SATA-kommitténs kostnadseffekter. vandaborna är 

rädda för vilka kostnader en samgång med Helsingfors 

skulle medföra, visade ett seminarium som hölls veckan 

innan mötet. AU diskuterade också regeringsförhandlingarna 

som hålls i samband med bytet av centerns partiordförande. 

En viss uppdatering av regeringsprogrammet 

behövs. 

Arbetsutskottet tog ställning till riksdagsvalskampanjbudget 

och -plan under sitt möte den 3.6. Ramarna godkändes. 

Kandidatnomineringen dryftades också, liksom 

valet av ny ordförande för centerpartiet och det efterföljande 

statsministerbytet. Timfördelningsarbetsgruppens 

förslag presenterades under veckan innan mötet: vissa förslag 

kan tänkas överraska marknaden. Tidigareläggandet 

av svenskaundervisningen kan få stöd av Samlingspartiet, 

men Centerns stöd blir svårare att få. EK:s uttalande om 

behovet av svenskaundervisning är en besvikelse, i synnerhet 

med bakgrunden EK:s medlemsundersökning där 

svenskan visade sig vara det näst viktigaste språket i rekryteringen 

av ny personal. AU behandlade också Yles fi- 

Stadgeenliga styrelseutskott

Pressmeddelanden 

46 

nansiering och den höjning av tv-avgiften om 10 procent 

som skulle behövas. 

Den omdiskuterade folkhälsolagen diskuterades under 

mötet den 10.6, liksom sammanslagningen av Vörå- 

Maxmo-Oravais, som välsignades av regeringen samma 

dag. Det politiska spelet mellan arbetsmarknadens kontrahenter 

tar luften ur arbetet för längre arbetskarriärer 

och frågan om Karlebys orientering är inne i sitt slutskede. 

Räddningslagen, bankernas stresstest och sammansättningen 

av programarbetsgrupper inför riksdagsvalet 

hörde till AU:s övriga diskussionsämnen under mötet. 

Under mötet den 17.6 diskuterades regeringsarbetet 

efter Matti Vanhanens tid som statsminister. 

Samarbetet har varit sakligt och regeringskvartettensarbetet 

öppet, vilket lägger ribban högt för hans efterträdare. 

Nyckelorden för den nya regeringen är stabilitet, tillväxt, 

konkurrenskraft och förutsägbarhet. Frågan om mellersta 

Österbotten hör inte till förhandlingarna, men väcker 

ändå diskussion. Timfördelningsarbetet väckte diskussion 

igen, liksom det stora partikongressveckoslutet som 

innebar en mönstring kring svenskan och språkpolitiken: 

en orsak att koordinera SFP:s arbete med svenska.nu och 

den så kallade Ahtisaari-gruppens arbete. 

Under vårens sista möte den 21.6 föreslogs partiordförande 

Stefan Wallin enhälligt till posten som kultur- och 

idrottsminister samt Astrid Thors till posten som migrations- 

och Europaminister i Mari Kiviniemis regering. 

Inga övriga ärenden förelåg. 

Höstens första möte den 17.8 färgades av den kommande 

budgetrian. Budgetförslaget som helhet är skapligt, 

men krisen är långt ifrån över. Till frågorna hör 

exempelvis de utlovade östersjöpengarna samt vissa trafikinfraprojekt. 

Karlebyfrågans behandling i Halke närmar 

sig: SFP betonar att grundlagen ska vara det avgörande. 

Utlänningspolitiken väcker diskussion och förvirring 

tack vare enkla svar på svåra frågor, vilket kommer att bidra 

till animerade diskussioner trots att antalet asylsökande 

till Finland minskat. Diskussionen om könsneutral äktenskapslagstiftning 

fortsätter. AU konstaterar att SFP:s 

syn är att lagen ska ge alla par samma rättigheter oavsett 

kromosomuppsättning. 

Veckan innan mötet den 26.8 dominerades 

av budgetrians sviter, främst sysselsättningsfrågan. 

Östersjöpengarna godkändes, liksom Seinäjoki- 

Uleåborgbanan. Studiepenningens köpkraft fick däremot 

inget uppsving. Reformen av energiskattepolitiken kan 

betecknas som historisk, men man kan anse att vissa 

bränslen behandlats orättvist. Diskussionen om pensionsåldern 

har blossat upp. Karriärerna måste förlängas. Oron 

i svenskösterbotten är stark, då Pekkarinen försöker sjösätta 

en Karlebykompromiss. Riksdagsvalet närmar sig, 

ett faktum som upptar en del av mötestiden. 

Kommunernas framtida antal väcker diskussion under 

mötet den 2.9. Reformen kommer med största sannolikhet 

att fortsätta under nästa regering: SFP vill ogärna 

fixera ett antal utan utgår hellre från hur man skapar 

servicebas med tillräcklig kritisk massa. Karlebyfrågan 

har skjutits upp; Centern söker hållhakar. AU konstaterar 

att SFP:s valprogram bör kunna besvara också besvärliga 

frågor om fattigdomen. Enligt beslut av AU anmodas 

reklambyrån ta fram en retro-nyckelpiga inför 

riksdagsvalskampanjen. 

Under mötet den 9.9 diskuterades det faktum om att 

dansen kring Karlebys orientering är färdigdansad. AU 

konstaterade att den grundlagseniga rätten till service på 

finska och svenska är central i ett tvåspråkigt land och 

att beslutet känns bra med tanke på det juridiska samt 

att de tillfrågade instanserna var överens om söderalternativet. 

AU tvingades däremot genast ta Centerpartiets 

meddelande om ett nytt korståg mot svenskans ställning i 

beaktande: Centerpartiets uttalande handlade om timfördelningen 

samt tjänstemannasvenskans ställning. Vidare 

diskuterades utlänningslagen och den omtalade farmorsparagrafen 

(50§), Yle-finansieringen och Pohjanmaas 

uppdrag i piratjakten utanför Somaliens kust. AU tog 

också ställning till riksdagsvalet, kandidatläget och de sociala 

mediernas roll, förslag till Folktingsmedaljörer samt 

förslag till nya modellstadgar för SFP:s lokalavdelningar. 

Den 16.9 diskuterade AU bland annat budgetdebatten 

och utsläppshandelns roll i den, det svenska valet samt 

stiftelsernas skattevillkor. Centerpartiets Hänninen har 

gjort en inteckning mot skolsvenskan i timfördelningsgruppen: 

AU konstaterar att att man i valrörelsen måste 

föra elementära diskussioner om svenskans ställning i 

Finland samt landets tvåspråkighet. AU tog också ställning 

till partiets kommunikationsstrategi samt delegaterna 

på ELDR-kongressen i Helsingfors. 

Under mötet den 23.9 kunde AU glädja sig åt 

Alliansens seger i det svenska riksdagsvalet och hade orsak 

att begrunda Sverigedemokraternas intåg. Under mötet 

jämfördes det svenska valet med det finländska stundande 

. Vissa informationskanaler som svenska partier har byggt 

upp kan utnyttjas av SFP. AU diskuterade också stiftelselagstiftningen, 

utdelade en eloge åt minister Virkkunens 

rättlinjiga hållning till svenskans ställning samt noterade 

Centerns kampanj mot SFP. AU diskuterade också nomineringsläget 

inför riksdagsvalet samt principerna vid tillsättandet 

av partiets utskott. 

Nästa möte, den 30.9, behandlade AU bland annat 

regeringens första jämställdhetsredogörelse samt 

6+6+6-modellen, som efter vissa omskrivningar står i redogörelsen 

enligt ett beslut under mötet. AU tog också 

upp frågan om Sibbo Storskog samt pensionssystemen, 

timfördelningsarbetsgruppens betänkande samt vad som 

kommer efter KSSR. Vidare beslöt AU att uppgöra ett 

program för egenföretagare. 

Den 7.10 behandlades det oväntade och diskriminerande 

förslaget på ett tiggeriförbud, De grönas lika oväntat 

hårda språkstrategi samt timfördelningsförslaget, än 

en gång. Nomineringsläget inför riksdagsvalet dryftades, 

liksom Yles situation, aktualiserat av ett möte med Yles 

nya VD. AU beslöt också att ge sin fullmakt för ett avtal 

mellan SFP och reklambyrån OSG. 

Under mötet den 14.10 kunde AU med hjälp av reger-

ingsaktiviteten konstatera att valet är i antågande. Bland 

annat timfördelningsfrågan har skapat vågor, liksom ökande 

motsättningar mellan Centern och Samlingspartiet. 

AU konstaterade också att en diskussion om Finlands 

EU-medlemsavgifter kan vara på uppsegling. Vidare diskuterades 

beredningen av den nya integrationslagen samt 

konflikten kvring den omtvistade avloppsförordningen, 

som fick en ny vändning efter att Samlingspartiet anslöt 

sig till oppositionens kritik. AU tillsatt också arbetsgruppen 

för ett egenföretagarprogram och behandlade tankesmedjan 

Lokus framtid. 

Till samtalsämnena den 21.10 hörde bland annat alkolås 

och promillegränser i trafiken, diskussionen om tiggeriförbudet, 

jämställdhetsredogörelsen, regeringens och 

de centrala arbetsmarknadsorganisationernas program för 

en hållbar ekonomisk tillväxt samt de finländska truppförbandens, 

bland dem Dragsviks, framtid. AU är överens 

om att aktivera opinionen mot en nedläggning om 

så krävs. Integrationslagen dök igen upp i diskussionerna: 

AU konstaterar att integrationen bör ses som en investering 

i framtiden och en förutsättning för framgång. Vid 

tidpunkten för mötet rasade de så kallade homokväll-diskussionerna, 

döpta efter ett diskussionsprogram i tv. AU 

beklagar massutskrivningarna ur kyrkan. Vill man påverka 

är det bäst att göra det inifrån. 

Den 28.10 presenterade reklambyrån OSG:s representant 

det första utkastet till profilering inför riksdagsvalet. 

Efteråt fortsatte den utdragna diskussionen om timfördelningen 

och Centerns förslag på att byta ut svenskaundervisningen 

mot undervisning i ryska i områdena vid 

den ryska gränsen. AU kunde också konstatera att det 

finns ett visst spelrum i budgetförslaget för nästa år, tack 

vare billigare EU-medlemsavgifter än beräknat. Under 

mötet behandlades också opinionsmätningarnas trender, 

Sannfinländarnas eventuella regeringsmedverkan och 

SFP:s knäckfrågor i ett regeringsprogram samt metropolredogörelsen. 

Diskussionen om SFP:s valkampanj och 

kandidatnominering fortsatte också. 

Under arbetsutskottets möte den 11.11 presenterades 

ett nytt utkast till profilering inför riksdagsvalet. 

Frågan om timfördelningen är ännu olöst, samtidigt som 

Centern framhärdar i sin önskan om att låta kommunerna 

vid östgränsen läsa ryska i stället för svenska som obligatoriskt 

språk. Till de övriga ämnena hörde bland annat 

kyrkomötets eventuella hållning till samkönade par, den 

kommande EU-budgeten, postlagen och metropolpolitiken. 

AU konstaterar, vad gäller det sistnämnda, att sammanslagningar 

inte behöver vara lösningen men att förändringar 

kommer att krävas. Vidare kunde AU notera 

att valet av sektorchefer i Vasa håller på att utvecklas till 

en katastrof, då stadens största parti inte är representerat i 

den högsta tjänstemannaledningen. 

Finansutskottets ordförande öppnade mötet den 18.11 

genom att presentera ett förslag för SFP:s budget för år 

2011. Budgetförslaget förordades. Efteråt följde diskussioner 

om den irländska bankkrisen, som konstaterades 

föra med sig ytterligare besvär genom att ta udden 

47 

av övriga EU-diskussioner. Utrikesminister Stubbs bedyranden 

om att svenskan inte är hotad, föranledd av 

Samlingspartiets kampanj ”Pakkoruotsi pois”, har i sin 

tur besvarats av SFP. AU kan vidare konstatera att diskussionen 

om metropolpolitiken har tagit fart bland SFP:s 

aktivister. Diskussionen om timfördelningsfrågan fortsatte, 

med en påminnelse om att kommunerna redan nu kan 

välja att undervisa i ryska som ett svar på diskussionen 

om ryskundervisningsförsök. 

Bland diskussionsämnena under mötet den 25.11 

fanns fortsättningen på KSSR-lagen och de ekonomiska 

stödpaketen, aktualiserat av att det står klart att även 

Irland önskar stöd. AU konstaterar att problemen i Irland 

i grunden är en fastighets- och bankkris och därmed inte 

härrör sig från misskötta statsfinanser, som i Grekland, 

samt att problemen är en påminnelse om avsaknaden av 

styrmekanismer för behärskandet av finansmarknaden. 

Den 2.12 presenterade OSG:s representant ett förslag 

på slogan och grafik inför riksdagsvalskampanjen. I 

övrigt dominerade diskussionerna om bank- och finanskrisen 

samt finlands stöd, 1,88 procent i form av ett lån, 

av stödet till Irland. AU kan glädja sig åt att tilläggsbudgeten 

för nästa år blir framgångsrik för SFP:s del: bland 

annat höjs kommunersättningarna för flyktingmottagande 

och den svenska barnträdgårdslärarutbildningen, 

kultur instituten och ungdomsverkstäderna hör till det 

som prioriteras. Under mötet presenteras också kampanjkalendern 

och nomineringsläget. 

Diskussionen om timfördelningen fortsatte under mötet 

den 9.12. Fiaskot med reformen ger SFP anledning 

att ännu starkare profilera sig som bildnings- och utbildningspartiet, 

konstaterar AU. TV2:s debatt om skolsvenskan 

har föranlett att finlandssvenska debattörer i naiv 

välvilja har föreslagit införandet av frivillig svenska - ett 

förslag som inte ser till konsekvenserna på lång sikt. 

Under mötet den 16.12 behandlades finansministeriets 

beräkningar för balanseringen av statsskulden, som 

AU konstaterar att bör läsas tillsammans med den kommande 

Hetemäkirapporten, en rapport som beräknas bli 

politiskt utmanande för SFP. AU behandlade också kompensationsavgifterna 

för utrustning som kan spara upphovsrättsligt 

material och noterade att frågan visar hur 

olyckligt det är att man inte inom EU kan ha en gemensam 

norm för dessa. Timfördelningsfrågan har kört fast 

på grund av Centerns klagan över kostnaderna: det återstår 

nu så lite av paketet att knappt någonting av det ursprungliga 

kan tänkas vara kvar då behandlingen är klar. 

Statsminister Kiviniemi fick, föga överraskande, stöd för 

sitt förslag om ökad ryskundervisning av premiärminister 

Putin under sitt besök i Ryssland. AU konstaterar att 

upplägget där Finlands statsminister söker stöd för sina 

inrikespolitiska strävanden av Rysslands premiärminister 

är dubiöst. 

Den 13.1.2011 behandlades språkdebatten och det 

krav på en nationell enspråkighet som följer, aktualiserat 

av det språkmöte som Centern påstår sig ska kalla till via 

Peter Ahlbäck. Att finansieringsformen för Yle är öppen 

Pressmeddelanden


48 

kan betyda att det dröjer lång tid innan vet hur public service-uppdraget 

ska finansieras. Det är viktigt att finna en 

permanent lösning för den svenskspråkiga verksamheten. 

Den 20.1 fortsatte språkdebatten, med resultatet att 

AU ytterligare förstärktes i sin tro på SFP:s linje: att hålla 

kvar den obligatoriska undervisningen i svenska språket. 

Ger man upp den är det en tidsfråga innan kravet på 

en enspråkig nation dyker upp. Frågan om helhetspaketet 

för att avhjälpa den ekonomiska situationen i EU behandlades 

också. 

Den 27.1 jämfördes den senaste riksdagsvalsgallupen 

samt likheterna mellan Sannfinländarnas och 

Sverigedemokraternas ökade understöd. Det svenska 

stormötet, som diskuterades två arbetsutskott innan, 

blev inte av. AU behandlade också varvsindustrin, som 

inte kan anses vara räddad trots Viking Lines storbeställning, 

samt fördelningen av RAY-pengar och frågan om en 

familjeminister. 

Den 17.2 kretsade diskussionerna kring EUstödpaketet 

och de allt mer oroväckande signalerna från 

Portugal. En finländsk fredsbevarares död i Afghanistan 

har satt fart på kritiken mot Finlands internationella evenemang. 

Vallagsreformen orsakar delade meningar: enligt 

grundlagsutskottet finns det skäl att sänka röstspärren till 

2 procent eller slopa den helt, men justitieministern anser 

att vallagsreformen är en helhet och att det inte finns orsak 

att ändra vad regeringen redan har bestämt. 

Den 24.2 behandlades vallagsreformen, samedelegationens 

sammansättning samt djurskyddsövervakningen. 

Arbetsutskottet sysselsattes också med en genomgång av 

nomineringsläget inför riksdagsvalet. 

Den 3.3 kunde arbetsutskottet glädjas åt att valmötena 

har dragit stora mängder publik, ditlockade av 

de politiska frågor valrörelserna tar upp. Magistraterna 

föreslås minskas från 36 till 11 stycken. Frågan om vallagen 

är fortfarande olöst. Läget i Libyen sätter fart på 

flyktingströmmarna och statsministern har ytterligare 

tagit ställning till språkpolitiken, med förslaget att 

tjänstemannasvenskan försvinner i samband med att 

svenskaundervisningen byts ut mot undervisning i ryska. 

Under mötet presenterades såväl partiets etiska riktlinjer 

som egenföretagarprogrammet. 

Den 10.3 diskuterades den så kallade Ahtisaarigruppens 

handlingsprogram för ett Finland med två levande 

nationalspråk. AU understryker vikten av att också 

värna om finskan: anglosaxifieringen och språket i cybervärlden 

kan urholka finskans ställning på sikt. Ahtisaaris 

program är ambitiöst, men kan förankras genom att 

Ahtisaari träffade de flesta partiledarna för att diskutera 

programmet innan det publicerades. Ett betänkande 

kring pappaledigheten lämnas in samma dag som AUmötet 

hålls. 6+6+6-modellen finns med, men kommer 

knappast att godkännas än. 

Arbetsutskottets möte den 17.3 överskuggades av situationen 

i jordbävningsdrabbade Japan. Diskussionen om 

kärnkraften kommer att ta fart i Finland också, konstaterar 

AU. Situationerna i Libyen och Palestina eskalerar 

och Portugal står på randen till regeringskris. AU kan, 

om någonting positivt kan nämnas, notera att ramarna 

för Yle:s verksamhet för de kommande åren slagits fast 

och att riktningen är rätt. 

Dagen innan den 24.3 röstade Portugals parlament 

emot regeringens förslag på stödpaket, vilket resulterade 

i avsättning av regeringen. I Finland beräknas statsskulden 

i värsta fall uppgå till över 30 miljarder i slutet av nästa 

valperiod, vilket skulle betyda kring 10 miljoner om 

dagen i räntekostnader. AU konstaterar att det bästa sättet 

att hejda upplåningen är att öka sysselsättningen och 

därmed öka tillväxten. Överskottet ska då oavkortat gå 

till avkortande av statsskulden. Respektfrågorna har fått 

ny aktualitet efter en ny kampanj riktad mot homosexualiteten. 

Enligt kampanjen Stå på dig! kan homo- och bisexuella 

botas med hjälp av kristendom. Partiordförande 

Wallin uttalade sig klart mot Älä alistu-kampanjen i tvprogrammet 

Huomenta Suomi. 

Den 7.4 kunde AU ta ställning till att Portugal, som 

väntat, söker om krishjälp i form av lån. Det är vanskligt 

att dra några slutsatser av stämningarna på valfältet, 

konstaterar AU, men den omfattande demonstrationen 

mot skolsvenskan kan visa sig ha en viss vitaliserande effekt 

för SFP. 

Den 14.4, tre dagar innan valet, noterar AU att den 

allmänna känslan på valfältet är god. SFP har mötts av en 

ärlig och positiv nyfikenhet i inbrytningen till nya områden 

i norra Finland. AU noterar också att Europarådet 

varnar för att svenskans ställning som nationalspråk i 

Finland är hotad på lång sikt. Europarådet berömmer 

Finlands lagstiftning om minoritetsspråk, men uppmanar 

till att vissa av bristerna i lagen åtgärdas. 

Dagen efter riksdagsvalet, den 18.4, kan AU glädja sig 

åt att antalet röster i Helsingfors ökade första gången på 

decennier och att Egentliga Finland nådde det bästa resultatet 

på 25 år.

Arbetsutskottets närvarostatistik 17.8.2010 - 18.4.2011 

Wallin Henriksson Raunio Torvalds Wideroos Johansson Åkerö Sundqvist Nylund Storsjö Kronman 

17.08 x x x x x x x x 

26.08.00 x x x x x x 

02.09 x x x x x x x x x 

09.09 x x x x x x x x x x 

16.09 x x x x x x x 

23.09 x x x x x x x x x x 

30.09.00 x x x x x x 

07.10 x x x x x x x 

14.10 x x x x x x 

21.10 x x x x x x x 

28.10.00 x x x x x 

11.11 x x x x x x x x 

18.11 x x x x x 

25.11.00 x x x x x 

02.12 x x x x x x x x x x 

09.12 x x x x x x x x x 

16.12 x x x x x 

13.01 x x x x x x x 

20.01 x x x x x x x x x x x 

27.01.00 x x x x x x x x 

3.02.00 x x x x x x x x 

17.02 x x x x x x x x x 

24.02.00 x x x x x x x x 

03.03 x x x x x x x x 

10.03 x x x x x x x x 

17.03 x x x x x 

24.03.00 x x x x x 

07.04 x x x x x x x 

14.04 x x x x x x x x x 

18.04 x x x x x x x x x 

49 

Pressmeddelanden


50 


distribuerade av partiets 

informationsavdelning 

Torvalds: Låt inte farmor lida för våra dumheter, 

27.05.2010 

- Låt farmödrarna stanna i Finland. Vi håller på att reda 

upp det lagstiftningen nu, men rättskänslan eller farmor 

skall inte bli i kläm för att byråkratins kvarnar mal 

långsamt. 

Det anser SFP:s viceordförande Nils Torvalds i frågan 

om den egyptiska och den ryska farmodern som nu skall 

utvisas från Finland. 

Vi vet att utlänningslagen skall ändras. Det kräver redan 

vår rättskänsla och ända sedan domarreglerna har vi 

strävat till att lag och rättskänsla skall gå hand i hand. 

Invändningarna mot lagändringen är dessutom ganska 

tunna. Också i fortsättningen kommer vi att få mor- 

och farmödrar som kommer för att bo med sina barn 

och barnbarn. Det kan inte vara vår vilja att förhindra 

det. Samtidigt förutsätter vi ju av våra egna mormödrar 

och farmödrar, av våra farfäder och morfäder, att de skall 

bo hemma så länge det är möjligt. Vi kan alltså göra det 

möjligt. 

Torvalds: Isoäitien ei pitäisi kärsiä meidän 

tyhmyyksien takia 

- Antakaa isoäitien jäädä Suomeen. Ulkomaalaislakia ollaan 

muuttamassa, mutta on väärin että isoäidit kärsivät 

hitaan byrokratiamme takia ja se sotii myös oikeustajuamme 

vastaan. 

Tätä mieltä on RKP:n varapuheenjohtaja Nils Torvalds 

tapauksesta, jossa venälänen ja egyptiläinen isoäiti käännytetään 

Suomesta. 

Tiedämme, että ulkomaalaislakia ollaan muuttamassa. 

Oikeustajummekin vaati sitä, ja jo tuomariohjeiden ajasta 

lähtien, olemme pyrkineet siihen, että laki ja oikeustaju 

kulkisivat käsi kädessä. 

Lakimuutosta vastaan esitetyt huomautukset ovat sitä 

paitsi aika hatarat. Suomeen tulee myös tulevaisuudessa 

isovanhempia lastensa ja lastenlastensa tykö asumaan. Ei 

voi olla niin, että tahdomme estää että näin tapahtuu. 

Edellytämmehän myös että omat isovanhempamme voisivat 

asua kotona niin kauan kuin mahdollista. Voimme 

siis tehdä sen mahdolliseksi. 

Socialdemokraterna äventyrar svenska YLE, 


SFP:s partisekreterare Johan Johansson förundrar sig över 

att Finlandssvenska socialdemokraterna motsätter sig att 

man via bidrag från de finlandssvenska fonderna förverkligar 

TV-program på svenska. 

Bland annat Min Morgon, som på kort tid uppnått 

stor popularitet bland finlandssvenskarna, är helt beroende 

av externa bidrag för att kunna produceras och sändas. 

Nu vill FSD äventyra hela Min Morgons och otaliga övriga 

produktioners framtid. Det är beklagligt att FSD inte 

ser skogen för träden, konstaterar Johansson. 

Fondernas bidrag till det svenska YLE godkändes utan 

knorr av FSD så länge som YLE leddes av en socialdemokrat, 

men nu plötsligt så är bidragen inte mer välkomna. 

Att låta påskina att YLE:s producenter skulle låta sig 

ideologiskt 

påverkas av externa fondfinansiärer är att omyndigförklara 

hela YLE:s ledning och personal. YLE är och skall 

förbli ett politiskt oavhängigt bolag. Det finlandssvenska 

TV-utbudet är en viktig del av vår kultur och identitet. 

Att FSD nu vill försvåra YLE:s viktiga uppgift att 

producera TV-program på svenska är ett hårt slag mot 

alla dem som jobbar och jobbat hårt för att garantera ett 

mångsidigt kvalitativt utbud av svenska program, betonar 

Johansson. 

Wallin nöjd över timarbetsfördelningsgruppens 

förslag, 01.06.2010 

Ett välbalanserat förslag, säger kultur- och idrottsminister 

samt SFP:s partiordförande Stefan Wallin efter att ha 

tagit del av det betänkande timfördelningsarbetsgruppen 

avgivit åt undervisningsminister Henna Virkkunen. 

– Det finns många positiva förändringar. Speciellt glädjer 

jag mig åt satsningarna på de kreativa ämnena samt 

det nya ämnet drama. Dessa är viktiga komplement till 

de mera teoretiska ämnena, folkhälsosatsningen på gymnastik 

samt tidigareläggningen av undervisningen i svenska. 

Timfördelningsarbetsgruppens förslag visar ett stort 

ansvar och mod för vår framtid, barnen, säger Wallin. 

– Mångsidiga språkkunskaper som inleds i tidig ålder 

är en av de viktigaste investeringarna inför framtiden för 

våra unga. Det är en skyldighet för oss att ge dem möjligheten 

att så enkelt som möjligt kunna röra sig i en allt 

mera globaliserad värld - i en värld där landets gränser får 

allt mindre betydelse, konstaterar Wallin. 

Regeringen beslöt i samband med studentexamensreformen 

2004 att utreda en tidigareläggning av B1-språket. 

Detta verkar nu bli verklighet, vilket är en viktig åtgärd. 

I egenskap av kultur- och idrottsminister är Wallin ytterst 

glad över att arbetsgruppen föreslår att gymnastikundervisningen 

skall få mera plats på skolschemat. 

– Vi vet alla att våra barn rör på sig allt mindre och nationalekonomiskt 

är det här en tickande bomb. För finländarnas 

hälsa och välmående är fler gymnastiktimmar 

alltså ett måste. Det viktiga är att gymnastikundervisningen 

uppmuntrar alla till mångsidig rörelse, inte bara 

de som redan sedan tidigare rör på sig aktivt, påminner 

Wallin. 

Det nya läroämnet drama är ett fräsch initiativ som 

obligatoriskt läroämne i skolan och tillsammans med 

satsningar på de kreativa ämnen blir det en bra helhet och 

komplemnet till de mer teoretiska ämnena. 

– Vi finländare måste bli bättre på att uttrycka oss, inte 

bara verbalt. Att inför drama i undervisningen ger eleverna 

en krydda i skolvardagen men samtidigt lär den oss att

li mera kreativa. 

Arbetsgruppen föreslår ett tillägg i timfördelningen 

med 4 veckotimmar så att åk 1-2 skall ha minst 20 veckotimmar 

och åk 5-6 ska ha minst 25 veckotimmar. 

– Internationella jämförelser, som OECD gjort, visar 

att våra finländska barn har nästminst skolundervisning 

av alla (minimitimantalet för en finländsk grundskolelev 

i en ålder mellan 7-14 år är i enlighet med timfördelningen 

sammanlagt under 6 000 undervisningstimmar, då 

OECD:s genomsnittliga antal undervisningstimmar låg 

år 2007 på nästan 6 900 timmar). Det visar att det finns 

utrymme för dessa tilläggstimmar. 

Wallin: Skatteval på kommande, 20.06.2010 

Den nya Kiviniemiregeringens beslut på lördagen att inte 

genomföra större skattereformer under denna valperiod 

betyder att riksdagsvalet 2011 blir ett skatteval. 

För väljarna är detta goda nyheter. Skattepolitik är förutom 

ett fiskalt finansieringsinstrument också värderingar, 

där partier skiljer sig från varandra och där idelologierna 

är långt ifrån döda. Det förtydligar valmöjligheterna 

för väljarna, säger Svenska folkpartiets ordförade, minister 

Stefan Wallin i en kommentar på söndagen. 

- Hetemäkiarbetsgrupens kommande betänkanden utgör 

en naturlig avstamp för debatten om skattepolitiken 

under kommande valperioder. I den debatten finns det 

inga heliga kor. Företagsskatten, konsumtionsskatterna, 

kapitalskatten och inkomstbeskattningen tarvar alla översyn. 

Vi måste bereda oss på en höjd totalskattegrad och 

breddad skattebas om vi vill ge välfärdssamhället de behövliga 

resurserna och stöda stabiliteten och trovärdigheten 

i den offentliga ekonomin. I följande regeringsprogram 

måste klara, långsiktiga skattepolitiska linjebeslut 

finnas med, säger Wallin. 

För SFP är en naturlig utgångspunkt enligt Wallin 

att tyngdpunkten allt mer överflyttas från beskattningen 

av arbete till konsumtions- och miljörelaterade skatter. 

Detta vore en logisk foirtsättning på den ekologiska skatteväxlingen. 

Skattepolitiken måste alltid vara effektiv, begriplig, 

sporrande och socialt rättvis. Arbete och flit ska 

alltid löna sig, säger Wallin. 

Wallin om ryska anklagelserna mot finländsk 

matproduktion, 16.07.2010 

Attityden till de ryska anklagelserna luktar nyfinlandisering, 

säger SFP:s ordförande Stefan Wallin. 

Både finländska myndigheter och politiker hanterar 

det hotande ryska importförbudet mot finländska mjölk- 

och charkvaror som om man ville be om ursäkt och 

inte irritera grannen. Attityden påminner om 1970-talets 

frivilliga underkastelse, som kallades finlandisering. 

Det säger SFP:s ordförande, minister Stefan Wallin i en 

kommentar. 

Wallin säger, att det inte finns någon orsak att visa 

onödig artighet eller förståelse mot de ryska påståendena 

som känns maktpolitiska, protektionistiska och framförallt 

överdrivna. Symptomatiskt är att det nästan firas 

51 

som en seger då importförbudet bara skjuts upp med några 

dagar. Huvudfrågan är ju om anklagelserna överhuvudtaget 

är av denna världen eller inte. 

- Vi finländare har stor tilltro till hygienstandarden i 

den finländska livsmedelsproduktionen och våra befullmäktigade 

myndigheters mandat att kontrollera att normerna 

uppfylls och eventuella brister rättas till. Om ryska 

myndigheter klagar på istappar i kylrummens tak är 

det inte automatiskt ett tecken på att ryska myndigheternas 

riskbedömning är korrekt. Det här bör vi i Finland 

också kunna säga rakt ut då snart tjugo år gått efter 

Sovjetunionens fall, säger Wallin. 

Wallin påpekar, att de ryska anklagelserna mot hygienen 

i våra produktionsanläggningar gäller trivilaliteter, 

som väcker flera motfrågor: flagar inte målfärgen i ryska 

anläggningar? Har inte kaklet spruckit i ryska hallar? 

Saknas det byråkrati och pappersexedcis i det ryska samhället? 

Vill de ryska myndighetena samtidigt säga, att vi 

finländare hela tiden ätit mat som inte är hygieniskt producerad, 

frågar Wallin. 

Wallin noterar att Ryssland under de senaste åren kastat 

omkring sin motsvarande kritik också mot andra 

grannländer. 

- Det luktar maktpolitik av en stormakten, som under 

hälso- och handelspolitisk täckmantel vill återupprätta 

sin ära och binda sina grannländer tätare till sig. 

Henriksson: Svenskan för värdefull för att 

kompromissas bort, 12.08.2010 

- Det finns ingen orsak att börja kompromissa bort svenskan 

så som Bjarne Kallis föreslår, konstaterar Svenska folkpartiets 

vice ordförande Anna-Maja Henriksson. 

-Då timfördelningsarbetsgruppen efter ett digert arbete 

kommit fram till att undervisningen i svenska borde 

tidigareläggas så skall vi arbeta för att förverkliga detta. 

Vår strategi inom SFP har varit att försöka skapa stöd 

för det här förslaget, inte att kompromissa bort svenskan. 

Svenskan är allt för viktig för det. I förlängningen handlar 

det om Finlands framtid som ett land med två nationalspråk, 

inget mindre, avslutar Henriksson. 

Budgetförslagets återhållsamma riktning är viktig, 


Regeringens budgetförslag kan karaktäriseras som framtidsinriktat 

ansvarstagande. Det betyder att statens upplåning 

minskas med 5 miljarder jämfört med innevarande 

år. Den återhållsamma riktningen är viktig med tanke på 

framtiden för att skapa en hållbar offentlig ekonomi, säger 

Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin. 

Arbetet för bättre ungdomssysselsättning prioriteras 

också nästa år, resurserna för det uppsökande ungdomsarbetet 

tryggas. Den här satsningen är ytterst viktig och 

erfarenheterna från de senaste åren är goda. Många unga 

har genom denna verksamhet fått vägledning för att hitta 

en meningsfull sysselsättning. 

Förverkligandet av EU:s klimatmål tar ett stort steg 

framåt genom en nysatsning på drygt 100 miljoner euro 

Pressmeddelanden


52 

för förnybar energiproduktion. Det är en tidsenlig prioritering 

som förutom miljön också gagnar sysselsättningen. 

Svenska folkpartiet gläds speciellt över att finansieringen 

av skyddet av Östersjön kunde tryggas i budgeten efter 

den livliga diskussion som pågått de senaste veckorna. 

Genom att ytterligare 40 tjänster på Migrationsverket 

tryggas, garanteras att behandlingstiderna är korta. 

Statens ersättning till kommunerna för mottagande 

av flyktingar ökas med 20,7 miljoner euro. Antalet kommuner 

som tar emot flyktingar kommer att öka under år 

2011. 

Bland trafiksatsningarna känns det bra att anslagen för 

Smedsby omfartsväg och förbättringen av banavsnittet 

Seinäjoki-Uleåborg äntligen togs med i budgeten. 

Social- och hälsovårdsministeriets enheter för jämställdhetsärenden 

fick nödvändiga tilläggsanslag i budgeten, 

vilket gläder jämställdhetsminister Wallin. 

Tipsanslagen för kultur, idrott och ungdom ökar med 

19 miljoner euro. Under minister Wallins tid i ministeriet 

har statens resursering för denna sektor ökat med 135 miljoner 

euro eller 30%. En ny kulturell språksatsning görs 

för främjande av kunskapen i kolt- och enaresamiska. 

Statsandelarna till kommunerna höjs med drygt 271 

miljoner euro vilket ska trygga basservicen. 

Christel Raunio: Stänger SDP regeringsdörrar 

redan nu?, 26.08.2010 

Siktar Jutta Urpilainen på att hålla kvar sitt SDP i opposition 

också i framtiden? Urpilainen meddelade denna 

vecka att SDP inte går med i en regering som höjer 

pensionsåldern. 

Vi vet alla att arbetskarriärerna måste förlängas och att 

det är realistiskt och ärligt att räkna med att de förlängs 

både i början och i slutet av karriären om vi ska ha kvar 

vårt välfärdssamhälle. Därför ställs det också stora krav 

på arbetsgivaren och arbetsklimatet så att människorna är 

motiverade och orkar i sitt arbete. Men ingen ansvarskännande 

eller seriös regering kan direkt utesluta möjligheten 

att höja pensionsåldern. Ett regeringsansvar innebär 

också en beredskap att våga ta svåra och tråkiga beslut, säger 

SFP:s vice ordförande Christel Raunio. 

Finland har inte råd med en regering som inte vågar 

fatta dessa beslut, så det blir inte många alternativ kvar för 

SDP. Varför stänger SDP dörrar till ett regeringsansvar redan 

nu? Och vad har SDP för alternativ att erbjuda om 

pensionsåldern inte får justeras, undrar Raunio. 

Christel Raunio: Sulkeeko SDP ovet hallitukseen? 

Pitääkö Jutta Urpilainen SDP:n oppositiossa myös tulevaisuudessa? 

Kysymys heräsi kun Urpilainen ilmoitti että 

SDP ei lähde mukaan sellaiseen hallitukseen, joka nostaa 

eläkeikää. 

Tiedämme, että työuria on pidennettävä. On realistista 

ja rehellistä lähteä siitä, että työurat on pidennetävä 

sekä alku- että loppupäästä jos haluamme pitää kiinni 

hyvinvointiyhteiskunnastamme. Työnantajiin taas kohdistuu 

paineita luoda työntekijöille jaksamista edistävät 

olosuhteet. Yksikään vastuuta tunteva ja vakavsti otettava 

hallitus ei sulje pois sitä vaihtoehtoa, että eläkeikää on 

mahdollisesti nostettava. Hallitusvastuu merkitsee myös 

valmiutta tehdä tällaisia ikäviä ja vaikeita päätöksiä, muistuttaa 

RKP:n varapuheenjohtaja Christel Raunio. 

Suomella ei ole varaa hallitukseen, joka ei uskalla 

tehdä näitä tarvittavia päätöksiä, joten SDP:lle ei jää 

monta vaihtoehtoa Urpilaisen ilmoituksen jälkeen. Miksi 

siis SDP sulkee hallituksen ovia jo tässä vaiheessa? Ja mitä 

vaihtoehtoja SDP:llä on tarjota jos ei eläkeikään saa koskea, 

kysyy Raunio. 

Astrid Thors: Tig inte barnen i Niger till döds, 


- Svår torka har förorsakat väldig hungersnöd i Niger. 17 

procent barnen under fem år lider av akut hungersnöd, 

men västvärlden tiger om situationen, säger Astrid Thors. 

WFP som är FN:s matprogram meddelar att de strävar 

efter att få fram näring åt ca 8 miljoner svältande 

Nigerier under de kommande sex månaderna. På grund 

av torka har man i landet senast fått skörd hösten 2009. 

Hungersnöden har drabbat alla länder i Sahelområdet i 

Afrika, men pga. sitt svaga läge från förut har Niger drabbats 

värst. Enligt Unicef uppgår antalet hungrande barn i 

Sahelområdet till 860 000. 

- Svår hungersnöd bland barn förorsakar allvarliga skador 

som inte går att reparera i efterhand. I Finland skulle 

liknande siffror betyda att 70 500 av våra barn under skolålder 

skulle hotas av död eller hjärnskador för att de inte 

får tillräckligt med mat. Jag vill vädja till allmänheten att 

de inte glömmer bort Niger, och att man i tid får insamlat 

tillräckligt med hjälp till landet så att framtida viktiga 

generationer kan räddas. Samtidigt måste EU:s katastrofhjälp 

också anslå medel för Niger säger Astrid Thors. 

Astrid Thors: Älkää vaietko Nigerin lapsia 

kuoliaaksi 

- Kova kuivuus on aiheuttanut valtavan nälänhädän 

Nigeriin. 17 prosenttia alle viisi vuotiaista lapsista kärsii 

akuutista nälänhädästä, mutta länsimaissa vaietaan tilanteesta, 

sanoo Astrid Thors. 

YK:n ruokaohjelma WFP, on ilmoittanut pyrkivänsä 

ruokkimaan noin 8 miljoonaa Nigeriläistä tulevien kuuden 

kuukauden aikana. Kuivuuden takia maassa on saatu 

satoa viimeksi syksyllä 2009. Nälänhätä vaivaa tällä hetkellä 

kaikkia Afrikassa sijaitsevan Sahelin alueen maita, 

mutta heikosta tilanteesta johtuen, hätä koettelee Nigeriä 

pahiten. Unicefin mukaan nälkäänäkevien lasten määrä 

Sahelin alueella on noin 860 000. 

- Lasten vaikea aliravitsemus aiheuttaa vakavia vammoja 

joita ei voida korjata jälkikäteen. Suomessa vastaavat luvut 

tarkoittaisi että meidän lapsistamme 70 500:tta uhkaisi 

kuolema tai aivovamma koska he eivät saa tarpeeksi ruokaa. 

Vetoan suureen yleisöön että Nigeriä ei unohdeta, ja että 

apua saadaan koottua niin että maalle tärkeät tulveta sukupolvet 

voidaan pelastaa. Samalla EU:n katastrofirahaston on 

osoitettava varoja Nigerille, sanoo Astrid Thors.

Ministrarna Wallin och Thors:En seger för Karleby, 

förnuftet och helheten, 07.09.2010 

Dagens besked att Karlebys och landskapet Mellersta 

Österbottens orientering i den statliga regionalförvaltningen 

nu slutligen är klar, i och med att minister 

Pekkarinen inte på nytt tar upp den redan avgjorda frågan, 

glädjer SFP-ministergruppen, som konsekvent arbetat 

för det södra alternativet. 

- Alla argument talade för söder. Karleby stad, där 65 

% av landskapets befolkning bor, hade tagit ställning för 

den traditionella, historiska och logiska samarbetsriktningen 

som är söder. Det täta samarbetet och naturliga 

symbiosen med Jakobstadsregionen, inte minst vad gäller 

företagen och arbetsplatserna, talade också för söder, konstaterar 

SFP-ministrarna Stefan Wallin och Astrid Thors. 

- Den grundlagsenliga jämlika rätten till service på 

både finska och svenska är central i ett tvåspråkigt land. 

Det handlar om att medborgaren kan vara säker på att 

myndigheterna kan ge fullgod service på bägge språken. 

Det handlar inte om några privilegier, vilket minister 

Pekkarinen antyder i dagens Keski-Pohjanmaa, 

utan om samma rätt till samma service. Det fastslog också 

grundlagsutskottet och justitiekansler Jaakko Jonkka. 

Också den oberoende tjänstemannaarbetsgruppen påpekade 

att det sydliga alternativet bäst tryggar de språkliga 

rättigheterna. 

Därför var orinteringsfrågan i slutändan en juridisk 

fråga, konstaterar Wallin. 

- Den utdragna långdansen om Karlebys orientering 

är nu över. 

Förvaltningen kan på riktigt börja planera för framtiden 

och för att invånarna i Mellersta Österbotten och 

Österbotten skall få en god och heltäckande service. För 

oss alla som jobbat med denna fråga i flera år känns det 

naturligtvis bra. Speciellt bra känns det med all sannolikhet 

i Karleby där folkmajoriteten så tydligt var för söder. 

Det har varit en brett politiskt samarbete på alla nivåer, 

lokalt, regionalt och nationellt. Detta är en seger för demokratin, 

för Karleby och juridiken, säger Thors. 

Grundlagen fungerar, visar Karlebyfrågan, 


Äntligen har alltså förnuftet segrat, Mellersta Österbottens 

och Karlebys orientering är och skall vara söderut framöver, 

konstaterade SFP:s ordförande, kultur- och idrottsminister 

Stefan Wallin på SFP:s partistyrelsemöte i fredags. 

- Den grundlagsenliga rätten till service på både svenska 

och finska måste respekteras. Detta är basen för ett 

tvåspråkigt land. Grundlagsutskottets och justitiekanslers 

tolkningar av grundlagen har varit enhälliga och entydiga. 

Då är politiken och politiserandet sekundärt, sa 

Wallin. 

- Det har framkastats märkvärigheter, som t.ex. att den 

nu gällande grundlagstolkning skulle omöjliggöra förvaltningsreformer 

i Finland. Denna regering har, utan 

hinder av grundlagen, genomfört flera förvaltningsre- 

53 

former; tingsrättsreformen, polisdistrikten, nödcentralerna 

och KSSR-reformen för att nämna några exempel. 

Men de har inte äventyrat de grundlagsenliga rättigheterna, 

inte försökt tänja på grundlagen. De har följt grundlagen, 

sa Wallin. 

Wallin berörde i sitt öppninganförande också förslaget 

till statsbudget som sänds över till riksdagen. Att vi nästa 

år tvingas låna ca 8 miljarder euro berättar vilka utmaningar 

vi har framför oss. 

Den sociala profilen i nästa års budget märks tydligt i 

och med införandet av den nya garantipensionen. Den 

höjer ordentligt de lägsta pensionerna – och den största 

mottagargruppen är kvinnor. Barnbidragen, moderskapspenningen 

och en rad andra förmåner binds också till index 

vilket tryggar dess köpkraft. Wallin sa också att SFP 

har en beredskap att granska energipaketet pånytt om behov 

föreligger. 

Den arbetsgrupp som statssekreterare Marcus Rantala 

ansvarade för, gav en rad förslag på förändringar för att 

studiestödet bättre skulle uppmuntra till och möjliggöra i 

praktiken heltidsstudier. Trots att denna regering redan i 

början av valperioden korrigerade en 16-årig eftersläpning 

i studiestödet, var förslaget om att indexbinda studiestödet 

viktigt och logiskt. Viktigt för att studernadenas köpkraft 

skulle ha kunnat garanteras vilket ger en ekonomisk 

trygghet för de studerandena. Logiskt för att alla andra 

förmåner nu knyts till index och studerandena blev den 

enda grupp som står utanför. 

Tyvärr fanns det inte tillräckligt med politisk vilja att 

besluta om en indexbindning, p.g.a. de ekonomiska realiteterna. 

Att nu indexbindningen inte blev av betyder inte 

att frågan skulle ha begravts. 

- Att trygga studerandenas köpkraft blir garanterat en 

fråga för den kommande valrörelsen och regeringsförhandlingarna. 

I alla fall för SFP, sa Wallin. 

Växthusnäringens framtid i Finland måste tryggas, 


- Regeringens förslag om ny energibeskattning är en del 

av klimatpolitiken och innebär att alla bidrar till helheten. 

Klimatpolitiken är inte gratis. Bland företagarna är 

förslaget dock särskilt utmanade för exempelvis de växthusodlare, 

som använder mycket el i sin produktion. Det 

är viktigt, att skattehöjningarna inte i enskilda fall leder 

till oproportionella svårigheter, säger kultur-och idrottsminister 

Stefan Wallin och riksdagsledamot Mats nylund. 

- På SFP:s initiativ godkände regeringen enhälligt en 

kläm gällande detta i samband med behandlingen av lagförslaget. 

I klämmen lovar regeringen följa med hur förslaget 

påverkar särskilt de lantbrukare och växthusodlare, 

som använder el i produktionen. Regeringen hade kommit 

överens om att kompensera höjningarna för lantbruket. 

Så sker för brännoljans del, men inte elskatten. 

Därför är den överenskomna uppföljningen nödvändig, 

säger Wallin och Nylund. 

- Växthusnäringen är viktig i Österbotten och även 

annanstans i Finland vill man äta finländska toma- 

Pressmeddelanden


54 

ter och gurkor där alternativet är importgrönsaker. 

Elskattehöjningen leder till förhöjda produktionskonstnader 

och vi måste noggrant följa med hur situationen 

utveckas. Det är skäligt att energistödet höjs så att kompensationen 

blir hundraprocentig även på elskattens sida, 

anser riksdagsledamot Mats Nylund. 

Wallin: Den liberala rösten behövs, 23.09.2010 

Den liberala rösten behövs nu mer än någonsin. Så säger 

Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin med anledning 

av det svenska valresultatet. 

I SFP är vi glada att våra samarbetspartier i Alliansen i 

Sverige kan fortsätta vid regeringsmakten. Speciellt glädjande 

är det att det liberala Folkpartiet tar plats också i 

nästa regering. 

- Det finns en beställning på liberala, frisinnade alternativ 

i politiken i en tid då främlingsfientlighet och extremrörelser 

igen marscherar in på Europas politiska karta. 

I den finländska valrörelsen ska SFP vara det liberala 

alternativet för alla dem som öppet vågar ta avstånd från 

rasismen och har beredskap att diskutera invandringsfrågor 

på ett konstruktivt sätt säger Wallin. 

I Sverige är övriga partier tydliga med att ta avstånd 

från Sverigedemokraternas politik. Också i Finland är det 

viktigt att ta öppet debatt om toleransfrågor innan valet 

så att väljarna ges en rättvis bild av partierna, avslutar 

Wallin. 

Allmän värnplikt - rätt lösning för Finland, 


Rätt slutsats, konstaterar Svenska folkpartiets ordförande 

Stefan Wallin om Siilasmaa-gruppens konklusion 

att Finland fortsättningsvis ska ha allmän värnplikt. 

Värnplikten är försvarets grundpelare och fortfarande det 

mest kostnadseffektiva sättet att trygga den finska försvarsförmågan. 

Värnplikten har också en mera vidsträckt 

samhällelig verkan än enbart det militära försvaret. 

- Allmänna värnplikten är ett mycket demokratiskt 

system som stärker gemenskapen i samhället och motverkar 

utslagning eftersom uppbådet för många ungdomar 

är samhällets sista ”check-point”. När ungdomar från alla 

samhällsområden och regioner möts, skapar det en gemenskapskänsla 

som är fundamental, säger Wallin, som 

även ansvarar för ungdomsfrågorna i regeringen. 

Svenska folkpartiet välkomnar speciellt arbetsgruppens 

förslag att göra militärtjänstgöringen mer lockande och 

tillgängligt för kvinnliga frivilliga. Det är en logisk slutsats 

eftersom det finländska samhällets skydd är av lika 

stor vikt för alla medborgare oberoende av kön. Ett ytterligare 

steg i den riktningen skulle vara att reformera uppbåden 

så att de omfattar alla män och kvinnor i den aktuella 

årsklassen, säger Wallin. 

Vid översyn av tjänstgöringstiderna är det naturligt att 

se över värnpliktens innehåll så att varje värnpliktig, oberoende 

av kön, ska utbildas för och placeras i funktioner 

lämpliga enligt personens kapacitet och förutsättningar. 

Detta gäller oberoende om tjänstgöringen inkluderar va- 

penhantering eller inte. Förslaget om en ny tjänstgöringsperiod 

om fyra månader är värt att utreda. I bästa fall 

skulle den modellen minska antalet beväringar som avbryter 

tjänstgöringen vilket är eftersträvansvärt, avslutar 

Wallin. 

De Gröna tillönskas beslutsglädje på två språk!, 


De Grönas partidelegation samlas under veckoslutet i 

Nokia för att bland annat behandla sitt språkpolitiska 

ställningstagande. Beslutet på delegationsmötet blir synbarligen 

avgörande för hur de Grönas syn på landets nationalspråk 

skall tolkas. Bland till synes goda föresatser i 

utkastet finns också förrädiska formuleringar. 

- I förslaget föreslås att man i östra Finland av särskilda 

orsaker kan frångå skolsvenskan och ersätta den med ryskan. 

Detta förslag innehåller en felaktig motsättning mellan 

ryska och svenska och jag hoppas de Gröna inser detta 

i god tid, säger Svenska folkpartiets ordförande Stefan 

Wallin. 

- Till saken hör ju att ryskan kan redan nu kan införas 

som läroämne i kommunerna i östra Finland utan att 

pruta på undervisningen i svenska. Det handlar inte om 

antingen eller 

utan om en redan existerande möjlighet till både och. 

Lagstiftningen möjliggör inte ens regionala avsteg från 

principen att grundskolans allmänbildande uppdrag även 

innefattar obligatorisk undervisning i våra bägge nationalspråk. 

På denna princip bygger också lilla språkprovet 

i högskolornas examenskrav liksom behörighetskraven till 

offentliga tjänster. Denna kedja äventyras om experimentialismen 

skulle få fotfäste. 

Jag hoppas därför att regeringskollegan de Gröna formulerar 

sitt ställningstagande så, att det inte råder några 

tvivel om ambitionen att inte äventyra grundbultar i tvåspråkigheten. 

På flera stolar kan man inte sitta i denna 

fråga, avslutar Wallin. 

Tiggeriförbudet löser inte problemen, 07.10.2010 

En arbetsgrupp på inrikesministeriet föreslår att tiggeri 

ska förbjudas i ordningslagen och att organisering av tiggeri 

blir straffbart enligt strafflagen. 

- Arbetsgruppens förslag är tvivelaktigt ur en grundrättighets- 

och människorättssynpunkt. Man har inte 

alls behandlat frågan om hur tiggare i en sårbar situation 

kunde skyddas och hjälpas. Det är mot människovärdet 

att en människa blir tvungen att tigga för sitt uppehälle, 

men ett förbud råder inte bot på de omständigheter som 

leder människor in i tiggeriet, slår SFP:s vice ordförande 

Christel Raunio fast. 

- När man talar om tiggarfenomenet kan man inte 

bortse från det faktum att det främst är europeiska romer 

som tigger. Romerna utgör en betydande europeisk minoritet 

och de problem romerna möter är hela Europas 

problem, säger Raunio. 

- Om det förekommer utnyttjande eller kopplingar 

till organiserad brottslighet kan man inte skydda off-

en för detta genom att kriminalisera det de tvingas göra. 

Människor ska skyddas mot utnyttjande, men då ska man 

straffa gärningsmännen, inte offren, anser Raunio. 

- Om man anser att dagens regler gällande människohandel 

och organiserad brottslighet inte räcker till, 

då ska man se över de bestämmelser som gäller uttryckligen 

människohandel och organiserad brottslighet, slår 

Raunio ytterligare fast. 

Päivi Räsänen kan inte fly sitt ansvar, 17.10.2010 

Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen kan inte 

fly undan sitt ansvar för de pågående massutskrivningarna 

ur kyrkan, säger Svenska folkpartiets ordförande 

Stefan Wallin, som är kyrkominister i regeringen. 

- I dagens Helsingin Sanomat kallar sig Räsänen en 

”vanlig kyrkomedlem i ledet” när hon i själva verket också 

är ledare för ett politiskt riksparti med uttalade kristna 

värderingar och mångårig lagstiftare. Det är också i denna 

egenskap Räsänen måste räkna med att hennes offentligt 

uttryckta värderingar tas på allvar av medborgarna. 

Ifall Räsänen underskattar sina roller och konsekvenserna 

av sitt sätt att hantera dem i tisdagskvällens tv-debatt 

finns det idag över femtontusen skäl för henne att tänka 

om, säger Wallin. 

Wallin betonar att var och en finländare har sin fulla 

rätt att tillhöra kyrkan, politiska partier eller någon annan 

organisation. Vill man påverka i frågor som är viktiga för 

en själv sker det dock bäst inne i organisationen som aktiv, 

röstande medlem - inte utanför. I kyrkan är det stundande 

församlingsvalet en mätare för aktivitet och olika 

opinioner. 

- Ifall alltför många personer lämnar kyrkan i protest 

mot en viss åsiktsinriktning kan detta betyda att opinionsklimatet 

bland de kvarvarande kyrkomedlemmarna 

blir enstämmigare än hittills. Det inte till fördel för kyrkan. 

Men ifall Päivi Räsänens avsikt är att gallra i kyrkans 

medlemsregister och vrida kyrkklockan tillbaka bör hon 

säga det rent ut istället för att ducka då konsekvenserna av 

hennes exkluderande människosyn börjar påverka både 

kyrkans anseende och ekonomi, säger Wallin. 

Romernas problem är inte lösta, 21.10.2010 

Beslutet att inte kriminalisera tiggeri var rätt. Vi måste 

ändå komma ihåg att romernas problem inte är lösta 

med detta beslut. Många av romernas problem, både 

i Finland och i andra europeiska länder, är resultat av 

diskriminering, ojämlik behandling och utslagning redan 

i tidig ålder. Så konstaterade SFP:s migrations- och 

Europaminister Astrid Thors och statssekreterare Marcus 

Rantala efter gårdagens beslut. 

- Det som kan och bör göras nu, är att regeringen förverkliga 

sitt politiska program för romerna i Finland. 

Programet är något som Europarådet förutsätter att medlemsländerna 

gör. Finlands program har varit klart i snart 

ett år, och nu måste vi kavla upp ärmarna och förverkliga 

själva strategin, säger Thors. 

- Vi har möjligheten att hjälpa. Det krävs bara politiskt 

vilja. Dessutom är det vår skyldighet som medmänskor 

att göra det, konstaterar Rantala. 

55 

Ett glädjande beslut för den blåvita varvsindustrin, 


Svenska folkpartiets ministrar, Åbolands riksdagsledamot 

och kultur- och idrottsminister Stefan Wallin och migrations- 

och Europaminister Astrid Thors är mycket nöjda 

över nyheten att Viking Lines nya fartygsbeställning går 

till STX-varvet. 

- Det var otroligt viktigt och glädjande att Viking Line 

valde uttryckligen STX-varvet för sina fartygsbeställningar. 

Beställningen har betydelse för tusentals arbetsplatser, 

inte bara på varvet utan också hos flertalet underleverantörer 

som är beroende av dess verksamhet. Därför är det 

en glädjens dag för den finländska varvsindustrin och för 

det finländska arbetet i dag, säger Wallin. 

- De redan överenskomna statsstöden för fartygsbyggande 

är betydande. Nu måste också staten medverka till 

att mellantiden kan skötas så att båtbyggarkompetensen 

och nätverket av underleverantörer kan hållas kvar inom 

det så kallade havsklustret tills arbetet med den nya båten 

inleds, konstaterar Wallin. 

- Dagens beslut visar att den finländska varvsindustrin 

kan klara sig i den internationella konkurrensen och att 

företagets profilering har varit den rätta. Det finländska 

kunnandet och arbetsplatserna inom branschen kan därmed 

tryggas, avslutar Thors. 

Hyviä uutisia sinivalkoiselle telakkateollisuudelle 

Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen ministerit, 

Turunmaan kansanedustaja ja kultturi- ja urheiluministeri 

Stefan Wallin ja maahanmuutto- ja eurooppaministeri 

Astrid Thors, ovat erittäin tyytyväisia uutisesta, että 

Viking Linen laivatilaus menee STX-telakalle. 

- On erittäin tärkeää, että Viking Line valitsi nimenomaan 

STX-telakan. Tilauksella on merkitysta tuhansille 

työpaikoille, ei pelkästään telakalla, vaan myös alihankkijoille, 

jotka ovat riippuvaisia telakan toiminnasta. Siksi 

tämä on suomalaiselle telakkateollisuudelle ja suomalaiselle 

työlle ilon päivä, sanoo Wallin. 

- Jo sovitut valtion tuet laivanrakentamista varten ovat 

merkittäviä. Nyt valtion on myös huolehdittava siitä, että 

laivarakentamisen osaaminen ja alihankkijoiden verkosto 

pysyvät n.s. meriklusterissa tämän välivaiheen aikana 

kunnes uuden laivan rakentaminen voidaan aloittaa, toteaa 

Wallin. 

- Päivän päätös oaoittaa, että Suomi voi selvitä kansainvälisessä 

kilpalussa ja että yrityksen profiili on ollut 

oikea. Näin suomalainen osaaminen ja työpaikat voidaan 

turvata, sanoo Thors. 

Ännu ett obarmhärtigt utspel från 

Kristdemokraterna, 29.10.2010 

Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänens uttalande 

i Ylioppilaslehti om att Finland i första hand borde ta 

emot kristna flyktingar är obergipligt och obarmhärtigt. 

Pressmeddelanden


56 

En nödställd flykting som fruktar för sitt liv gör detta helt 

oberoende av religion, säger SFP:s ordförande, kulturminister 

Stefan Wallin och migrationsminister Astrid Thors. 

- Finlands grundlag förbjuder diskriminering på basen 

av religion och vi har religionsfrihet i vårt land. Finlands 

flyktingpolitik bygger på flyktingkonventionen från 

år 1951. Enligt denna får ingen flykting diskrimineras. 

Finland tar emot kvotflyktingar på initiativ av FN:s flyktingorgan 

UNHCR. Det centrala kravet är den risk för 

förföljelse flyktingen riskerar i sitt hemland. Förföljelse 

kan ske på basis religion, politisk åskådning eller t.ex sexuell 

inriktning. 

Päivi Räsänens uttalanden om att Finland främst ska 

ta emot kristna flyktingar visar på en djup okunskap om 

såväl diskrimineringsförbud samt flyktingrättsliga principer. 

I Räsänens värld skulle exempelvis Ben Zyskowicz judiska 

föräldrar helst inte ha fått komma hit, säger Wallin 

och Thors. 

- Kristdemoktaternas utspel på senare tid tyder på att 

partiet valt en märklig metod för sitt politiska arbete. 

Först exkluderar man människor på basis av deras samlevnadsform 

eller religiös övertygelse, sedan skryter man offentligt 

om hur många nya medlemmar man fått på sina 

utspel. Kristdemoktaterna bedriver tydligen valkampanj 

genom att gradera folks människovärde. Det är ett tragiskt 

vägval, säger Wallin och Thors. 

Skräcken för Sannfinländarna går ut över 

mormödrar, 30.10.2010 

Nu får far- och morföräldrar med barn i Finland 

lida för de stora partiernas skräck att tappa röster till 

Sannfinländarna. Så säger SFP:s vice ordförande, riksdagsman 

Anna-Maja Henriksson. 

I våras ville många riksdagsledamöter från samtliga 

partier utom Sannfinländarna ändra på utlänningslagen 

för att förhindra ett omänskligt avvisningsbeslut i fallen 

med mormor Irina Antonova och farmor Eveline Fadayel. 

Vad hände? Jo, när den efterfrågade förändringen i utlänningslagen 

äntligen ska göras, så motsätter sig de två 

största regeringspartierna Centern och Samlingspartiet 

denna ändring. 

- Var de andra partiernas omtanke om mormödrarna 

endast teater? Vart försvann medmänskligheten på fem 

månader, frågar Henriksson. 

Motståndarnas argument, att Finland invaderas av far- 

och mormödrar, är både bedrövligt och löjligt. Ändringen, 

som minister Thors föreslog, skulle ha ökat antalet ansökningar, 

men enligt ministerns bedömning inte väsentligt. 

Det handlade om att byta ut ordet ”fullständigt” beroende 

till ”i betydande grad (huomattavassa määrin)” beroende. 

Men det gick alltså inte. 

- Har den medmänsklighet som visades i våras nu helt 

totalt hamnat i skymundan hos de stora regeringspartierna 

bara för att de inte skall tappa röster till Sannfinländarna? 

Anser man i Samlingspartiet och Centern att mormor 

eller farmor inte tillhör familjen, ifall hon inte är finsk 

medborgare eller helt beroende av sina anhöriga? Ja, nå- 

gon annan slutsats kan man rimligtvis inte dra, konstaterar 

Henriksson. 

Hela Finland behöver en framtidsstrategi för 

nationalspråkens framtid, 06.11.2010 

Finland behöver en framtidsstrategi för nationalspråken 

och löftet om en sådan bör skrivas in i följande regeringsprogram. 

Det säger Svenska folkpartiets ordförande, kultur- 

och idrottsminister Stefan Wallin på Svenska dagen 


- Den aktuella diskussionen om svenskans framtid i 

Finland visar att vi står inför ett politiskt och kulturellt 

kulturellt vägval vad gäller svenskans ställning. Vi behöver 

ett positivt, aktivt och framåtinriktat grepp. Vi behöver 

klara och tydliga besked från ledande samhällsaktörer 

och vi behöver vilja för att säkra svenska språkets framtid 

som ett värdesatt, livskraftigt och vardagligt brukat nationalspråk, 

säger Wallin. 

Jag vill poängtera att det är inte endast finlandssvenskarna 

som behöver en strategi, det är uttryckligen 

Finland som behöver denna strategi. Språk handlar om 

mera än nytta. Språket är också mera än ett skolämne. 

Språket är framför allt en avgörande del av ens identitet, 

på ett personligt och på ett nationellt plan. Svenskans 

framtid i Finland berör därför oss alla - oberoende om vi 

är finsk- eller svenskspråkiga. Finland skulle vara betydligt 

fattigare med bara ett språk eller med svenskan på oåterkallelig 

reträtt, säger Wallin. 

Världen krymper, vi möter allt fler kulturer och nordiska 

företag samarbetar och går ihop. I denna globaliserande 

värld är det självklart att vi behöver mera språkkunskap, 

inte mindre. Våra nationalspråk är utsatta för tryck och 

därför behöver vi en språkstrategi. Diskussionen vinner 

inte på konstgjorda motsatsförhållanden som att svenskan 

ställs mot ryskan. Våra språkkunskaper blir bättre om 

vi tidigarelägger språkundervisningen. Ta in språken i tidig 

ålder, när barnen lär sig lätt och naturligt och när 

omgivningens attityder inte ännu spelar någon roll, säger 

Stefan Wallin. 

Koko Suomi tarvitsee tulevaisuusstrategian 

kansalliskielillemme, 06.11.2010 

Suomi tarvitsee strategian kansalliskieliämme varten, ja 

lupaus sellaisesta tulisi kirjata seuraavaan hallitusohjelmaan. 

Näin sanoo Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen puheenjohtaja, 

kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin 

ruotsalaisuuden päivänä 2010. 

- Ajankohtainen keskustelu ruotsin kielen tulevaisuudesta 

Suomessa osoittaa, että ruotsin kielen asemaan suhteen 

olemme poliittisessa ja kulttuurisessa tienhaarassa. 

Nyt tarvitaan positiivinen, aktiivinen ja eteenpäin suuntautunut 

ote. Tarvitsemme selviä viestejä johtavilta yhteiskunnallisilta 

vaikuttajilta, ja tarvitsemme tahtoa turvata 

ruotsin kielen asema arvostettuna, elinvoimaisena ja päivittäisenä 

kansalliskielenä, sanoi Wallin. 

- Haluan painotta, että tämä strategia on nimenomaan 

koko Suomea varten, ei ainoastaan suomenruotsalaisia

varten. Kielissämme on kyse ovat enemmän kuin pelkästä 

hyödystä. Kielissämme on kyse enemmän kuin pelkästä 

kouluaineesta. Kielemme ovat ratkaiseva osa identtiteettiämme, 

sekä henkilökohtaisella, että kansallisella tasolla. 

Siksi ruotsin kielen tulevaisuus koskee meitä kaikkia 

riippumatta siitä, jos olemme suomen- tai ruotsinkielisiä. 

Suomi olisi yksikielisenä huomattavasti köyhempi maa, 

sanoi Wallin. 

Maailman kutistuessa kohtaamme yhä useampia kulttuureja. 

Pohjoismaiset yrityksemme tekevät yhteistyötä ja 

yhdistyvät. Tällaisessa maailmassa on itsestään selvä, että 

tarvitsemme enemmän emmekä vähemmän kielitaitoa. 

Molemmat kansalliskielemme ovat paineen alla ja siksi 

tarvitsemme kielistrategian. Keskustelu ei hyödy siitä, 

että asetamme ruotsin ja venäjän keinotekoisesti vastakkain. 

Kielitaitomme paranevat jos aikaistamme kielten 

opetuksen. Annetaan lapsillemme siis mahdollisuus oppia 

kieliä nuoressa iässä, kun oppiminen on vielä luonnollista 

ja helppoa, ja kun ympäristön asenteet eivät vielä 

ole ratkaisevia, sanoo Stefan Wallin. 

Henriksson: Svenska senast från klass 4, 12.11.2010 

SFP:s vice ordförande Anna-Maja Henriksson öppnade 

den politiska debatten på partistyrelsemötet den 12/11 

i Helsingfors. I sitt anförande tog Henriksson fasta på 

grundutbildningens timfördelningsarbete, som är inne i 

ett avgörande skede. 

Förslaget går ut på att kommunen ska ordna undervisning 

i minst två språk från andra klass. Någon klausul 

om att det ena av dessa språk skulle vara svenska, finns 

inte. Som nytt element föreslogs att kommunen skulle 

vara skyldig att erbjuda minst ett frivilligt, s.k. A2 språk 

från fjärde klass. 

- I den svenska skolan tar vi in finskan på årskurs två, 

ja i vissa skolor börjar man med en timme i veckan sång 

och lek på finska redan i ettan. Engelskan kommer sedan 

i regel från fjärde klass, sa Henriksson. 

- Hur är det i de flesta finska skolor? Jo, där börjar man 

idag med engelska på årskurs tre och svenskan kommer i 

regel först på sjuan. Inte konstigt att så många finska elever 

har svårt med svenskan. Man borde ta in språken i tidig 

ålder, när barnen lär sig lätt och naturligt och inte ännu 

kör fast i grammatikens snårskog. Ju tidigare du börjar 

lära dig ett språk, dess lättare. 

Centerpartiet föreslog att man i skolor i östra Finland 

kunde försöka byta ut undervisningen i svenska mot 

ryska. Man kan alltså fråga sig vad syftet med försöket är? 

- Om syftet är att öka kunskaperna i ryska, så frågar jag 

mig varför det ska ske uttryckligen på svenskans bekostnad. 

Om behovet av ryska faktiskt är så stort, vilket det 

kanske är, varför börjar man inte med undervisning i ryska 

som ett A1 eller A2 språk – något som är möjligt nu – 

och möjligheterna förstärks ytterligare i och med den nya 

timfördelningen. Så det finns ju inget motsatsförhållande. 

Och det finns inga orsaker till ett försök. 

- Det bästa vore nu, i den här situationen, att besluta 

att det andra inhemska språket skall erbjudas anting- 

57 

en som ett A1 språk eller ett A2-språk. D.v.s. att eleven 

har rätt att välja det andra inhemska språket senast i fjärde 

klass, föreslog Henriksson. 

Henriksson berörde också statsministerns märkliga syn 

på grundlagsutskottet. 

- Centern och statsministern tycks fortfarande gräma 

sig över Karleby beslutet. Att från den posten låta förstå 

att man efter nästa riksdagsval borde se till att det till 

grundlagsutskottet väljs sådana medlemmar som godtar 

att andra rättigheter kan köra över de grundläggande 

språkliga rättigheterna är definitivt att gå för långt. Vi 

kan ju inte börja ha inträdeskrav till utskotten. Vi kan 

inte utgå från att där skall sitta folk som enligt statsministerns 

åsikt har ”rätt” åsikt. Så fungerar inte en demokrati. 

- Nej, en gång för alla gäller det nu att acceptera grundlagsutskottets 

roll som den högsta uttolkaren av landets 

grundlag. Finns det andra agendor, måste de komma 

fram före valet, avslutade Henriksson. 

Christel Raunio: Hur kan Stubb påstå att svenskan 

inte är hotad?, 16.11.2010 

Samlingspartiets ungdomsorganisation delar ut pennor 

med texten Pakkoruotsi pois till skolelever. 

Samlingspartiets minister Alexander Stubb försöker 

skämta bort det. I en kommentar till Yle säger han att vi 

inte har orsak att vara oroliga gällande språkfrågan. 

- Hur kan han säga så? Till och med en blind höna ser 

att svenskan är mera hotad än vad den varit på länge, säger 

SFP:s vice ordförande Christel Raunio. 

Raunio räknar upp ett antal beslut och åtgärder som 

ger oss all anledning att vara oroliga för svenskan: 

• Samlingspartiets partidagsbeslut från i somras att 

slopa obligatoriska svenskan. En tredjedel ville dessutom 

slopa svenskan som nationalspråk. 

• Centerpartiet och statsministern vill ersätta svenskan 

med ryska, och ifrågasätter svenskans ställning i 

grundlagen. 

• De gröna har också hakat på ivern att byta svenskan 

mot ryskan. De vill även slopa tjänstemännens 

svenska. 

• Vart Sannfinländarna vill skicka oss svenskspråkiga 

kan var och en räkna ut själv. 

- Man blir också bedrövad av Stubbs kommentar till 

Yle att han inte jobbar speciellt för att få sina partikamrater 

att tycka att svenskan är okej. Har han sagt det själv, så 

är det väl tyvärr sant, säger Raunio. 

Wallin: Laittomille lakoille löydettävä ratkaisu, 


RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- ja urheiluministeri 

Stefan Wallin arvostelee SAK:ta siitä, että se vetäytyi lakkojen 

ja työriitojen vähentämistä pohtivasta työryhmästä. 

Perheyritysten liiton valtuuskunnan kokouksessa puhuneen 

Wallinin mukaan syynä SAK.n päätökselle vetäytyä 

ei voinut olla pelkästään EK:n puheenjohtajan 

Mikko Pukkisen lausunto, että 95 prosenttia lakoista 

Pressmeddelanden


58 

Suomessa ovat laittomat. 

- Juuri sehän on se varsinainen ongelma ja samalla tosiasia, 

johon pitäisi löytää ratkaisu, olivat sitten vaalit tulossa 

tai ei. Kysymys on suomalaisen työelämän ja vientiteollisuuden 

toimivuuudesta ja ennustettavuudesta, 

Wallin sanoi. 

Wallin puhui Perheyritysten liiton valtuuskunnan kokouksessa 

17/11 2010. 

Wallin: Olagliga strejker måste få en lösning 

SFP:s ordförande, kultur- och idrottsminister Stefan Wallin 

kritiserar Finlands Fackförbunds Centralorganisation 

FFC för att de drog sig bort från arbetsmarknadsparternas 

gemensamma arbetsgrupp som utreder åtgärder för 

att stärka arbetsfreden. 

Wallin talade vid förbundet för familjeföretagarnas, 

Perheyritysten liittos delegationsmöte den 17/11. 

Enligt Wallin kan FFC:s orsak att dra sig ur inte enbart 

vara Finlands Näringslivs EK:s ordförande Mikko 

Pukkinens uttalande att 95 % av strejkerna i Finland är 

olagliga. 

- Det är ju precis det problemet som vi borde hitta en 

lösning till, oberoende om det råkar vara val på kommande 

eller ej. Det handlar om Finlands arbetsliv och exportindustrins 

funktionalitet och förutsägbarhet, sa Wallin. 

Wallin och Thors: Svensk service tryggad i 

skogscentralen, 18.11.2010 

Tretton skogscentraler blir en lriksomfattande skogscentral 

från och med 2012. Trots fusionen är den svenska 

servicen tryggad enligt det lagförslag om stiftande av 

Finlands skogscentral som statsrådet godkände i dag. 

- Ingen kan äventyra den svenska servicen på den nya 

riksomfattande skogscentralen. I lagförslaget står klar och 

tydligt skrivet att åtminstone en av skogscentralens regionenheter 

är avsedd för de huvudsakligen svensk- och tvåspråkiga 

områdena. Arbetsspråket är på den enheten är i 

första hand svenska, säger SFP:s ordförande, kultur- och 

idrottsminister Stefan Wallin. 

- Det har blåst verkligen snåla vindar kring svenska 

språket på senare tid. Med den här skrivningen tryggas 

en fullständig svenskspråkigservice åt privata skogsägare 

i vårt land. Någon självklarhet var det inte då diskussionerna 

om en skogscentral inleddes för några år sedan. Det 

här är en arbetsseger för de svenskspråkiga i vårt land, säger 

integrations- och europaminister Astrid Thors. 

Målet med Finlands skogscentral är att skogsförvaltningen 

ska effektiviseras, förenklas och att näringsverksamheten 

skall bli jämbördigare. I framtiden särskiljs affärsverksamheten 

och den offentliga förvaltningen från 

varandra och bildar varsin enhet. 

De nuvarande regionala skogscentralerna kommer enligt 

förslaget att bilda en enda utvecklings- och verkställighetsorganisation 

som täcker hela landet. 

Viktiga specialåtgärder för havsklustret, 02.12.2010 

Statsrådet godkände idag havsklustret i Finland som 

en bransch, som kan få specialstöd på grund av plötslig 

strukturomvandling. Det är första gången som en 

hel bransch definieras som en krisbransch, oberoende av 

på vilken ort företagen eller arbetsplatserna i branschen 

finns. Beslutet är viktigt för att rädda kunnandet och stöda 

sysselsättningen inom klustret, säger SFP:s ordförande, 

kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. 

- Ännu 2008 sysselsatte branschen 20 000 personer på 

varven och ca 900 underleverantörer. Just nu är framtiden 

väldigt osäker och därför behövs specialåtgärder för den 

här branschen. Det gäller nu att hålla samman det specialkunnande 

som finns i klustret i väntan på att nya beställningar 

kommer in, säger Wallin. 

- Varven och underlevenrantörerna hotas av ett dödläge 

som kan vara i ett till två år om inget görs. Då skulle 

alltför många bli arbetslösa och deras familjer drabbas av 

svårigheter. Näringslivet måste anpassa sig till att marknaderna 

ändras, men då de ändras i en dylik skala med en 

så snabb tidtabell, måste också statsmakten Finland agera. 

Så har man gjort också då omvälvningarna inom t.ex 

skogsindusrin drabbat enskilda orter och regioner, påminner 

Wallin. 

Specialåtgärderna är staten beredd att stöda både genom 

budgetpengar och EU:s social- och strukturfondspengar. 

Strukturomvandlingen sköts genom ett publicprivate 

-samarbete som företagen och den offentliga 

sektorn deltar i. Också utbildningsanstalter, kommuner, 

arbetsmarknadsorganisationer, Tekes, Sitra, Finnpro mm. 

skall delta i projektet. 

- Förväntningar finns att dessa åtgärder kan bidra till att 

också helt ny affärsverksamhet födas samtidgt som arbetsplatser 

garanteras långt in i framtiden. För att säkra jobben 

väntar vi alla självfallet på att exempelvis Åbovarvet 

skall få bygga också andra fartyg än det som Viking Line 

glädjande nog informerat om, säger Wallin. 

Stefan Wallin: Meriteollisuudelle tärkeitä 

toimenpiteitä 

Valtioneuvosto päätti tänään, että Suomen meriteollisuus 

nimetään äkillisen rakennemuutoksen toimialaksi. 

- Tämä on ensimmäinen kerta, kun kokonainen teollisuuden 

ala määritellään kriisialaksi riippumatta siitä, 

millä paikkakunnalla alan yritykset tai työpaikat sijaitsevat. 

Päätös on tärkeä osaamisen pelastamisen ja työllisyyden 

tukemisen kannalta, sanoo RKP:n puheenjohtaja, 

kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin. 

- Vuonna 2008 ala työllisti 20 000 henkilöä telakoilla 

ja noin 900 alihankkijayrityksessä. Tulevaisuus 

on epävarma ja siksi ala tarvitsee erityistoimenpiteitä. 

Erityisosaamisesta on nyt pidettävä kiinni uusia tilauksia 

odotellessa, sanoo Wallin. 

- Telakoita ja alihankkijoita uhkaa jopa kahden vuoden 

hiljaiselo, jos mitään ei tehdä. Liian moni joutuisi 

työttömäksi ja heidän perheilleen aiheutuisi vaikeuksia. 

Elinkeinoelämän on sopeuduttava markkinoiden muutoksiin, 

mutta Kun markkinoiden muutokset ovat näin 

mittavat ja nopeat, myös valtion tulee toimia. Näin olla-

an tehty, kun vastaavaa on tapahtunut esimerkiksi metsäteollisuuden 

puolella, muistuttaa Wallin. 

Valtio on valmis tukemaan erityistoimenpiteitä budjettivaroin 

ja sekä EU:n sosiaali- että rakennerahastojen avulla. 

Rakennemuutosta hoidetaan niin sanotulla publicprivate 

-yhteistyöllä, johon yritykset ja julkinen sektori 

osallistuvat. Myös opetuslaitokset, kunnat, työmarkkinajärjestöt, 

Tekes, Sitra ja Finnpro osallistuvat projektiin. 

- Toivon mukaan ohessa syntyy uutta liiketoimintaa, 

joka turvaa työpaikat myös tulevaisuudessa. Työpaikkojen 

säilymisen kannalta toivon, että esimerkiksi Turun telakka 

saa Viking Linen uuden laivan lisäksi myös muita 

laivoja rakennettavaksi, sanoo Wallin. 

Att frångå den obligatoriska svenskan får 

ödesdigra konsekvenser, 10.12.2010 

SFP:s ordförande, kultur- och idrottsminister Stefan 

Wallin, varnar för vilka konsekvenserna blir på lång sikt 

om man slopar den obligatoriska svenskan. 

- En del säger att inställningen till svenskan förstärks 

och svenskan försvagas, vilket sker om den görs frivillig. 

Detta är ett intressant antagande, men som inte har bekräftats. 

Efter att svenskan blivit frivillig, kommer antalet 

medborgare som läst svenska att sjunka. Detta är däremot 

inte ett antagande, utan ett faktum, det vet vi efter 

studentexamensbeslutet 2004. 

När andelen som läst svenska sjunkit tillräckligt lågt, 

kommer man att kräva att den s.k. tjänstemannasvenskan 

slopas, för den kommer att utesluta en alltför stor del av 

befolkningen att få arbete som tjänstemän. 

- Att slopa tjänstemannasvenskan leder till att vi inte 

garantera service på svenska. Det leder i sin tur till att förvaltningen 

inte längre är tvåspråkig, och då driver man till 

näst igenom att svenskan slopas som nationalspråk. För 

vad är det för nationalspråk som inte ens talas av nationella 

myndigheter, sa Wallin. 

Ekonomiska läget 

Enligt Wallin var beslutet att stöda Irland det rätta - 

liksom det var rätt att stöda Grekland. 

- Vi har blivit medvetna om hur bräcklig den europeiska 

ekonomin är. Kedjan är så stark som dess svagaste 

länk. SFP och den svenska riksdagsgruppen ser inga andra 

möjligheter än att ställa upp för Grekland och Irland. 

Våra ekonomier är tätt sammanflätade. En kris som lämnas 

åt sitt öde är en eskalerande kris. Vilken finländsk politiker 

hade tagit ansvar för det, om Finland som kanske 

enda land hade valt att inte delta i räddningsaktionen? 

Grundutbildningen 

En räddningsaktion behövs också för att den finländska 

grundutbildningen ska vara konkurrenskraftig i 

framtiden. 

- Därför ska förväntningarna på framtidens skola vara 

höga. Finland kommer inte att konkurrera med billig arbetskraft, 

billiga råvaror, billig energi eller ett gynnsamt 

tropiskt klimat på den globala marknaden. Däremot kan 

vi klara oss tack vare högt kunnande, omvandlat till högkvalitativa 

produkter, innovationer, tjänster och service- 

koncept. Grunden till detta skapas i den grundläggande 

utbildningen, sade Wallin. 

Wallin höll sitt tal på SFP:s partistyrelsemöte. 

59 

Trista, men mycket väntade siffror om 

studentsvenskan, 14.12.2010 

Vad var det vi sade våren 2004, säger SFP:s ordförande 

Stefan Wallin om Undervisnings- och kulturministeriets 

och studentexamensnämndens utredning om hur abiturienters 

intresse för frivillig studentsvenska minskat lavinartat 

sedan 2004. 

Enligt utredningen skrev år 2009 endast två tredjedelar 

av alla finska abiturienter svenska i studentexamen. 

Speciellt manliga abiturienterna har övergett svenskan. 

Under hälften av dem skriver den frivilliga svenskan i 

studenten. 

- Trista, men dessvärre mycket väntade siffror. SFP varnade 

år 2004 för att benägenheten att skriva svenska skulle 

minska radikalt ifall det blev frivilligt. Här står vi nu, 

sex år senare, och kan konstatera att allt det vi varnade 

för har bevisats. Nu diskuteras på sina håll frivillig skolsvenska 

och på samma sätt som 2004 hävdas blåögt att 

frivillighet skulle öka intresset. Dagens resultat ger förhoppningsvis 

ett nytt perspektiv också på den frågan, säger 

Wallin. 

I utredningen, som överläts till undervisningsminister 

Henna Virkkunen idag, framgår vilka ämnen abiturieterna 

skrivit i stundentexamen sedan 2004 då upplägget 

för studentexamen ändrades. Samtidigt blev det andra 

inhemska språket frivilligt. 

I vissa finländska skolor skriver endast en femtedel av 

abiturienterna svenska medan den är näst intill 100 procent 

i vissa skolor. 

- Man kan med fog fråga sig om vi har en jämställd utbildning 

då det är så stora skillnader mellan de olika gymnasierna, 

undrar Wallin. 

Resultaten får Wallin att framhålla vikten av att skapa 

ett vidsynt och brett resonemang kring hur vi vill bevara 

våra nationalspråk, också finskan! 

- Nu behövs en nationell språkstrategi. Den skall framställas 

genom målmedvetet arbete och via nya konstruktiva 

drag! 

Hushållsavdraget är värt sitt pris, 16.12.2010 

Hushållsavdraget är en lyckad modell värd att försvara, 

säger Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin med 

anledning av diskussionen om olika skatteavdrag. 

Hushållsavdraget infördes som försök år 1997 och visade 

sig fungera så bra att det permanentades år 2001. 

Lagstiftningen har ändrats sedan dess och avdragsområdet 

har utvidgats. 

- På det privata planet underlättar avdraget många familjers 

vardag, nästan 311 000 finländare använde avdraget 

år 2008 vilket är betydande. Samhällsekonomiskt 

har avdraget hjälpt till att bekämpa den gråa ekonomin. 

Företagsekonomiskt har avdraget bidragit till att skapa företag 

och tusentals arbetsplatser. Det är alltså ett vinnan- 

Pressmeddelanden


60 

de koncept på många plan säger Wallin. 

När den offentliga ekonomin ska balanseras och utgiftssidan 

minskas är det synnerligen viktigt att granska 

olika modellers kranseffekter också, inte bara de direkta 

kostnaderna. Eftersom hushållsavdraget har dynamiska 

effekter både för enskilda individer och hushåll samt 

totalt sett samhällsekonomiskt finns det all anledning att 

behålla den modellen, säger Wallin. 

Kotitalousvähennys on hintansa väärti 

Kotitalousvähennys on onnistunut malli jota kannattaa 

puolustaa, sanoo RKP:n puheenjohtaja Stefan Wallin. 

Kotitalousvähennys otettiin koemielessä käyttöön vuonna 

1997, ja se todettiin niin onnistuneeksi, että se vakinaistettiin 

vuonna 2001. Sittemmin lainsäädäntö on muuttunut 

ja vähennys kattaa useampia palveluja. 

- Kotitalousvähennys helpottaa monen perheen arkea. 

Vuonna 2008 lähes 311 000 kansalaista hyödynsivät kotitalousvähennystä. 

Yhteiskunnan näkökannalta kotitalousvähennys 

on ollut apuna kamppailussa harmaata taloutta vastaan. 

Tämä on monella tasolla toimiva malli, toteaa Wallin. 

Kun julkista taloutta tasapainoitetaan ja kuluja karsitaan, 

on tärkeää, että huomioidaan eri ratkaisujen 

vaikutukset eikä pelkästään niiden suoria kustannuksia. 

Kotitalousvähennyksellä on dynaamisia vaikutuksia sekä 

kotitalouksille että yhteiskuntataloudelle, ja siksi vähennys 

on syytä säilyttää, sanoo Wallin. 

Stefan Wallin: Totalskattegraden kommer att stiga, 


- Understatssekreterare Martti Hetemäki har utfört ett 

gediget arbete med sin arbetsgrupp som föreslår en rad 

olika skatteåtgärder. SFP är definivt för en skattereform 

som leder till en bredare skattebas, tillräckliga inkomster 

för den offentliga ekonomin och en beskattning som är 

begriplig, socialt rättvis och sporrande, slår kultur- och 

idrottsminister, partiordförande Stefan Wallin fast. 

- SFP välkomnar förslaget att sänka de högsta marginalskatterna; 

något som SFP länge ansett. Det borde alltid 

löna sig att arbeta, oberoende av vad utgångsläget är. 

Men vi ser också att Hetemäkis förslag är en helhet som 

också måste behandlas som en helhet, säger Wallin. 

- Den nuvarande regeringen har redan höjt de indirekta 

skatterna, såsom mervärdes- och energiskatterna. 

Också kommunalbeskattningen har kontinuerligt åtstramats. 

För att trygga utbudet och kvaliteten på välfärdstjänsterna 

också i framtiden är min bedöming, att totalskattegraden 

kommer att stiga under de kommande 

valperioderna. Andra åtgärder är höjning av produktivitet, 

särskilt inom välfärdstjänsterna, och förlängning av 

arbetskarriärerna. Vi behöver också nya par händer: utländsk 

arbetskraft och flere bebisar, menar Wallin. 

Enligt olika rapporter och finansministeriets beräkningar 

har den offentliga ekonomin ett underskott som 

måste åtgärdas. Hållbarhetsunderskottet kan inte åtgärdas 

endast genom ekonomisk tillväxt eftersom den inte 

förväntas vara tillräckligt hög. 

Stefan Wallin: Kokonaisveroaste tulee nousemaan 

- Alivaltiosihteeri Martti Hetemäki työryhmineen on tehnyt 

suuren ja perusteellisen työn esittäessään liudan erilaisia 

verouudistuksia. RKP puoltaa ehdottomasti sellaista 

verouudistusta, joka johtaa veropohjan laajenemiseen, 

riittäviin julkisen talouden tuloihin ja verotukseen, joka 

on ymmärrettävää, sosiaalisesti oikeudenmukaista ja kannustavaa, 

sanoo kulttuuri- ja urheiluministeri, puolueen 

puheenjohtaja Stefan Wallin. 

- RKP:n mielestä ehdotus alentaa ylimpiä marginaaliveroasteita 

on tervetullut; tätä mieltä RKP:ssä ollaan oltu 

pitkään. Töissä käymisen pitäisi aina olla kannattavaa, 

lähtötilanteesta riippumatta. Hetemäen työryhmän ehdotukset 

ovat kuitenkin kokonaisuus, jota tulee käsitellä 

kokonaisuutena, sanoo Wallin. 

- Nykyhallitus on jo korottanut välillisiä veroja, kuten 

arvonlisä- ja energiaveroja. Myös kunnallisverotus 

on koko ajan kiristynyt. Arvioni on, että kokonaisveroaste 

tulee kiristymään seuraavien vaalikausien aikana, jotta 

voimme turvata hyvinvointipalvelujen tarjonnan ja 

laadun myös tulevaisuudessa. Muita toimenpiteitä ovat 

tuottavuuden nostaminen, erityisesti hyvinvointipalveluissa, 

sekä työurien pidentäminen. Tarvitsemme myös lisää 

käsiä: ulkomaalaista työvoimaa ja lisää vauvoja, Wallin 

sanoo. 

Erilaisten raporttien ja valtiovarainministeriön laskelmien 

mukaan julkinen talous kärsii vajeesta, joka tulee 

hoitaa. Kestävyysvajetta ei voida hoitaa pelkällä talouskasvulla, 

koska sen ei odoteta olevan riittävällä tasolla. 

”Forum för svenska frågor finns redan”, 08.01.2011 

Svenska folkpartiets partisekreterare Johan Johansson välkomnar 

centerns initiativ till en diskussion om svenska 

frågor, men något nytt forum behövs inte. 

- Ett forum där man diskuterar angelägna svenska frågor 

finns redan, i form av de så kallade rundabordsdiskussionerna. 

Rundabordsdiskussionen är ett forum dit alla 

partier som 

finns representerade i Finlands Svenska Folkting, bjuds 

in. Alla andra partier har under det senaste året deltagit i 

dessa möten, förutom centern, säger Johansson. 

- Det luktar mer än valfläsk av centerns Peter Ahlbäck 

då han nu plötsligt vill initiera en diskussion om svenskan. 

Om dessa frågor är angelägna för centern också mellan 

valen kunde man ha förväntat sig att de skulle ha deltagit 

i rundabordsdiskussionerna. På det 

senaste mötet diskuterade man uttryckligen skolsvenskan. 

Då skulle det ha varit viktigt att också statsminsterpartiet 

hade varit representerat, men så var inte fallet. 

Äventyra inte skolans allmänbildande uppdrag, 


-SFP anser fortfarande att svenskan bibehålls som ett obligatoriskt 

språk i den finska grundläggande utbildningen 

och II-stadiet och vice versa. Åtgärder som befrämjar un-

dervisningens kvalitet och elevernas motivation för studier 

i det svenska språket bör stödas, säger arbetsutskottet 

för Svenska folkpartiets partistyrelse. 

Istället för att ge upp den obligatoriska svensk- och 

finskundervisningen i skolorna upprepar SFP att Finland 

behöver en framtidsstrategi för nationalspråken och löftet 

om en sådan bör skrivas in i följande regeringsprogram. 

Det behövs klara och tydliga besked från ledande 

politiker och vi behöver vilja för att säkra svenska språkets 

framtid som ett värdesatt, livskraftigt och vardagligt brukat 

nationalspråk, säger SFP:s arbetsutskott. 

Ett slopat obligatorium ifråga om nationalspråken 

skulle för svenskans del innebära en återgång till skolsystemet 

sådant det var innan grundskolan infördes. Då lästes 

svenska i finska läroverk, med sikte på studentexamen, 

men inte i folkskolorna. Grundskolans idé var uttryckligen 

att överbrygga den ojämlikheten: alla skulle få samma 

start eller åtminstone chans i livet. Allmänbildningen 

skulle vara lika för alla och bredare än tidigare. 

-Tryggad och fortsatt rätt till modersmålet är Svenska 

folkpartiets entydiga krav. Rätten att leva livet på eget 

modersmål och få den trygghet och service som tillkommer 

ett folk i ett land med två nationalspråk får inte äventyras, 

avslutar SFP:s arbetsutskott. 

Den tredje sektorn ett viktigt komplement till den 

offentliga, 03.02.2011 

Regeringen har idag fattat beslut om 

Penningautomatföreningens fördelning för 2011. Som 

stöd till allmännyttiga föreningar fördelas 268,2 miljoner 

euro. Bland de viktiga projekten finns t.ex. Luckans integrationsprojekt 

(tidigare Bridge), som togs med i utdelningsbeslutet 

på SFP:s initiativ, och den nationella 

verkstadsföreningens (TPY) projekt som riktar sig till 

invandrarungdomar. 

- Det är glädjande att finländska föreningar tar integrationen 

på allvar och vill medverka till att göra integrationen 

framgångsrik. Invandrarundomar behöver ställen där 

de kan få hjälp och där de känna sig hemma, anser SFP:s 

ministrar Stefan Wallin och Astrid Thors. 

Bland stödtagare finns t.ex. Barnavårdsföreningen, 

Drogfri Ungdom, Finlands Svenska Handikappförbund, 

Finlands Svenska Marthaförbund, Finlands Svenska 

Teckenspråkiga, Folkhälsan, Finlandssvenska Synskadade, 

Hem och skola och Svenska pensionärsförbundet. 

- De svenska allmännyttiga organisationerna gör ett 

viktigt arbete i det finländska samhället. Det är helt klart 

att utan vår tredje sektorn skulle vi inte klara oss, påpekar 

SFP:s ministrar Wallin och Thors. 

Den som inte bryr sig om tillväxt är ointresserad av 

välfärd, 04.02.2011 

SFP:s ordförande, kultur- och idrottsminister Stefan 

Wallin drog upp SFP:s skattepolitiska riktlinjer på partistyrelsemötet 

i fredags. 

61 

Människor förstår nog varför modiga beslut behövs för 

att skapa den tillväxt vi behöver för att klara finansieringen 

av vår socialt rättvisa och sporrande välfärdsstat. Det 

får inte gå som Sveriges mångåriga finansminister Kjell- 

Olof Feldt konstaterade: ”när ekonomin kräver beslut är 

det alltför tidigt för politikerna. När politikerna är mogna 

att ta beslut, är det alltför sent för ekonomin”. 

Vi behöver tillväxt för att klara finansieringen av den 

socialt rättvisa, men också sporrande välfärdsstat, som 

detta parti har som en av sina huvuduppgifter här på jorden 

att försvara. 

- Den som inte bryr sig om tillväxt är också ointresserad 

av välfärden. Och utan tillväxt och utan välfärd har 

vi också ett fattigare Finland - inte ett rikare, sa Stefan 

Wallin. En tyngdpunktsförskjutning från beskattning av 

arbetet till beskattning av konsumtion kan som huvudregel 

understödas. 

- Det finns fog för ett höjningstryck av mervärdesskatten 

på upp till två procentenheter. Konsumtionen korrelerar 

också med köpkraften - de som har råd att konsumera 

mest också betalar mer skatt, i abslouta belopp. 

Samtidigt anser jag att förvärvsinkomstskatten inte ska 

skärpas utan att arbetets lönsamhet kan bibehållas på 

minst nuvarande nivå, säger Wallin. 

För att minska gapet mellan kapitalskatten och beskattning 

på arbete är det motiverat att höja beskattningen 

på kapitalinkomster med två procentenheter. Vad gäller 

dividendbeskattningen anser SFP att det fortfarande 

finns skäl att befria de minsta dividensinkomsterna, säg 

under 1000 euro, från skatt - för att stöda den vanliga 

småspararens intresse att delta i det blåvita ägandet och 

sysselsättningen. 

Samfundsskatten, den skatt som företagen betalar på 

sin vinst, måste sänkas med minst ett par procentenheter. 

Det är en direkt följd av den internationella skattekonkurrensen 

– t.ex. Estland där bolagsskatten är noll procent. 

Vi måste sända de rätta signalerna: att det lönar att 

behålla verksamheten i Finland, investera, expandera och 

anställa. 

Företagandet är en speciell och ofta riksfylld business. 

Denna risktagning måste också kunna premieras, det 

måste finnas incitament att lyckas, att vara framgångsrik. 

Därför är det inte vettigt att frångå det nuvarande systemet 

där en företagare, efter att bolaget beskattats en gång, 

kan lyfta en dividend på max 9 % av nettoförmögenheten 

upp till maximalt 90 000 €. 

SFP: s ”baby”, hushållsavdraget, har skapat tusentals 

nya arbetsplatser, minskat den gråa ekonomin och hjälpt 

många familjer med vardagen. Trots att vi bör ha beredskap 

att titta på nivån, i praktiken återgå till nivån som 

gällde före stimulansåtgärderna sattes in 2008, så är det 

viktigt att vi behåller detta vinnande system. 

Vi måste höja sysselsättningsgraden och få bukt 

med upplåningen, 06.02.2011 

SFP:s viceordförande, riksdagsledamot Anna-Maja 

Henriksson efterlyser åtgärder som förbättrar de ekonomiskt 

mest utsattas situation. 

Pressmeddelanden


62 

- Vi måste höja sysselsättningsgraden och få bukt med 

upplåningen under nästa riksdagsperiod, säger Svenska 

Folkpartiets viceordförande Anna-Maja Henriksson. Som 

det ser ut, blir det nödvändigt att höja såväl kapitalskatten 

som mervärdesskatten. 

- ”Att fortsätta upplåningen är inte rättvist mot kommande 

generationer”, säger Henriksson 

- Samtidigt måste vi fästa speciell uppmärksamhet vid 

dem som har det allra sämst ställt. Om momsen höjs, 

måste dessa grupper kompenseras, tex genom en kännbar 

höjning av grundavdraget. Så kan man sänka beskattningen 

gällande de lägsta inkomstklasserna. 

- Grundtryggheten måste kunna garanteras för alla avslutar 

Henriksson. 

Henriksson: Työllisyyttä on nostettava ja 

velkaantuminen saatava aisoihin 

RKP:n varapuheenjohtaja, kansanedustaja Anna-Maja 

Henriksson kuuluttaa toimenpiteitä parantamaan taloudellisesti 

heikoimassa asemassa olevien tilannetta. 

- Meidän on nostettava työllisyyttä ja velkaantuminen 

on saatava aisoihin seuraavan eduskunnan aikana, sanoo 

Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen varapuheenjohtaja 

Anna-Maja Henriksson. 

Näillä näkymin joudumme korottamaan sekä pääomaveroa 

että arvonlisäveroa. Henrikssonin mukaan jatkuva 

velkaantuminen ei ole oikeudenmukaista tulevia sukupolvia 

kohtaan. 

- Samalla täytyy kiinnitttää huomio heikko-osaisimpiin. 

Jos arvonlisävero korotetaan, heikko-osaisia pitää 

samalla tukea esimerkiksi korottamalla perusvähennystä. 

Näin voidaan alentaa alimpien tuloluokkien verotusta. 

Perusturva on taattava kaikille, toteaa Henriksson. 

Nivån på äldreomsorgen ett signalement för det 

civiliserade samhället, 19.02.2011 

Den äldre befolkningens andel i Finland ökar kännbart 

de kommande åren. Det är samhällets uppgift att solidariskt 

se till att alla får en trygg ålderdom. Svenska folkpartiets 

ordförande, kulturminister Stefan Wallin anser att 

äldre personer bör få bo kvar i sina hem så länge som de 

själva vill och kan. 

- Det är ett signalement för det civiliserade samhället 

hur det tar hand om sina seniorer. Alla ska ha möjlighet 

till värdig ålderdom i det egna hemmet. Det skall ske på 

de äldres villkor så att de får bo hemma så länge de vill, 

kan och orkar. Vi måste satsa tillräckliga resurser på verksamhet 

som främjar äldres funktionsförmåga, hemvård, 

hemsjukvård, närståendevård och tekniska hjälpmedel i 

hemmet för att uppnå det här, säger Wallin. 

- Att få bo hemma så länge som möjligt är en fråga om 

livskvalitet och möjlighet till värdig ålderdom för de generationer 

som byggt landet. Också par skall kunna bo 

tillsammans högt upp i ålderdomen, säger Wallin. 

Wallin betonar också närståendevårdarnas roll, som 

måste stödas och uppmärksammas. 

- Därför vill SFP att ersättningarna till närståendevår- 

darna överförs till FPA. Det garanterar en jämlik grundersättning 

till närståendevårdarna oberoende av var de 

bor, avslutar Wallin. 

Wallin: Finland och Sverige bör investera i 

gemensamma isbrytare, 06.03.2011 

Svenska folkpartiets ordförande, kulturminister Stefan 

Walllin är bekymrad över Finlands isbrytarkapacitet. Den 

kalla vintern och hårda, besvärliga vindarna är ett hot 

mot den finländska exporten. Som mest har över 60 fartyg, 

de flesta handelsfartyg, väntat på assistans av isbrytarna 

i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Problemen 

med fartyg som sitter fast i isen väntas pågå långt in på 

nästa vecka. 

- Förseningarna att komma in och ut från hamnarna 

har som värst varit över en vecka långa. Läget är alarmerande 

med tanke på den finländska industrin. 20 procent 

av landets export går från hamnarna i Bottenviken. 

Leveranssäkerheten är avgörande och om isläget fortsätter 

som det är nu kan det vara förödande med tanke på 

exporten och rederinäringen. Vi måste därför vara bättre 

rustade de kommande vintrarna för att inte äventyra vår 

konkurrenskraft, säger Stefan Wallin. 

Alla Finlands åtta isbrytare går på högvarv just nu. Den 

äldsta isbrytaren Voima byggdes på 50-talet och de nyaste 

tre isbrytarna på 90-talet. 

- Det börjar bli dags att förnya isbrytarparken. 

Isbrytarna är gamla och klara inte av sådana extrema isförhållanden 

som råder just nu. I fredags på förmiddagen 

kom inte ens isbrytaren Nordica in i Kaskö hamn trots 

tappra försök. Endast Urho och Sisu klarar av att ta sig 

fram i riktigt besvärliga isarna i normal hastighet. Vi kan 

inte utgå ifrån att det här är enda extrema vintern. 

Wallin påminner om att samarbetet mellan de finländska 

och svenska isbrytarna fungrerar perfekt. De finska isbrytarna 

är i storleksklass större än svenska isbrytare. 

- Det ligger i båda ländernas intresse att exporten fungerar. 

Finland och Sverige kunde gemensamt investera under 

de kommande åren i två större isbrytare, i samma 

storleksklass som Urho och Sisu. Det handlar också om 

en säkerhetsåtgärd. Dessutom kunde investeringarna ha 

en sysselsättande effekt för den finländska varvsindustrin, 


RKP tukee suomen kielen asemaa, 09.03.2011 

RKP tukee lämpimästi niitä ehdotuksia, joita presidentti 

Martti Ahtisaaren työryhmä esittää loppurapportissaan ja 

toivoo myös muiden puolueiden perusteellisesti keskustelevan 

esityksistä ennen tulevia hallitusneuvotteluja. 

- Kuten Ahtisaari nosti esille, uuden hallituksen pitää 

pääministerin johdolla kantaa aktiivisesti vastuuta 

Suomen molempien kansalliskielten tukemisesta ja 

kehittämisestä. Tähän tarvitaan pitkäjänteinen ja konkreettinen 

kielistrategia, mutta myös sen seuraamista, 

että viranomaiset todellakin toimivat kielilain mukaan. 

Esitys kieliministeristä, joka vastaisi molemmista kansalliskielistämme, 

on ehdottomasti harkitsemisen arvoinen,

RKP:n puheenjohtaja Stefan Wallin sanoo. 

Hän muistuttaa, että myös suomen kieltä tulee varjella 

ja vahvistaa. Nettimaailma ja se tosiasia, että yhä harvempi 

lukee kaunokirjallisuutta, johtaa siihen, että myös suomen 

kieli on vaarassa heikentyä. 

- RKP:n mielestä tulevan hallitusohjelman tulee sisältää 

monta Ahtisaaren työryhmän esittämää suositusta. 

Tämän eteen tulemme tekemään töitä, sanoo puheenjohtaja 

Wallin. 

SFP stöder finskans ställning 

SFP stöder varmt de förslag som Ahtisaari-gruppen lägger 

fram i sin slutrapport och hoppas att också övriga 

partier grundligt diskuterar förslagen inför kommande 

regeringsförhandlingar. 

- Såsom president Martti Ahtisaari lyfte fram, måste 

den nya regeringen med statsministern i spetsen, 

ta ett aktivt ansvar för att Finlands båda nationalspråk 

stöds och utvecklas. Till det behövs en långsiktig, konkret 

språkstrategi, men också en bättre uppföljning av att 

myndigheterna faktiskt agerar enligt språklagstiftningen. 

Förslaget att en ansvarig minister för nationalspråken tar 

ansvar för det här är definitivt värd att utveckla, säger ordförande 


Han påminner att också finska språket bör bevaras 

och stärkas. Nätvärlden och det faktum att allt färre läser 

skönlitteratur gör att också det finska språket riskerar att 

försvagas i Finland. 

- SFP anser att många av de rekommendationer som 

Ahtisaari-gruppen presenterade borde ingå i kommande 

regeringsprogram. Det kommer vi att jobba för, säger 

ordförande Stefan Wallin. 

Wallin: 6+6+6 -modellen går vidare till 

regeringsförhandlingarna, 10.03.2011 

Föräldraledighetsarbetsgruppen under ledning av barnombudsman 

Maria-Kaisa Aula har idag överlämnat sitt 

betänkande. Arbetsgruppen kunde inte enas om att föreslå 

en viss modell för hur ledigheterna borde utvecklas 

utan presenterar tre olika modeller för det fortsatta 

arbetet. 

- Jag är lite besviken över att arbetsgruppen inte kunde 

enas, men samtidigt måste vi glädjas över att 6+6+6 

-modellen fortfarande hänger med bland förslagen. Det 

är fint att ändå ganska många i arbetsgruppen ansåg att 

det skulle vara dags att reservera sex månader enbart för 

papporna, säger partiordförande, jämställdhetsminister 


- 6+6+6 -modellens fördelar är bland annat att männen 

ställs inför valet att stanna hemma eller förlora förmånen. 

Män använder ledigheter som är öronmärkta för 

dem. En jämnare fördelning av arbetsbördan hemma leder 

automatiskt till en jämnare fördelning på arbetsmarknaden 

då båda föräldrars arbetsgivare berörs av familjeledigheter. 

Allra mest handlar det ändå om barnen som 

från början får ett bra förhållande till sina pappor, påpekar 

Wallin. 

63 

Arbetsgruppen dryftade också ett antal andra frågor, 

såsom en likabehandling av barn med olika 

familjebakgrund. 

- Barn skall behandlas lika av familjeledighetssystemet 

oberoende av vad familjen består av: en mamma och en 

pappa, två mammor eller två pappor, eller bara en mamma 

eller en pappa. Också de föräldrars som inte bor med 

sina barn möjligheter att delta i barnens vardag skall förbättras, 


- Det är upp till regeringsförhandlarna att bestämma 

hur mycket pappaledigt det går att ta i det här landet. För 

mera skall det vara, det är klart, anser Wallin. 

Wallin: 6+6+6 -malli etenee hallitusneuvotteluihin 

Lapsiasianvaltuutettu Maria-Kaisa Aulan johdolla työskennellyt 

perhevapaatyöryhmä on tänään jättänyt mietintönsä. 

Työryhmä ei päässyt yksimielisyyteen yhdestä 

mallista, joilla perhevapaita tulisi kehittää, vaan esittelee 

kolme eri mallia jatkotyölle. 

- Olen hieman pettynyt siihen, että työryhmän ei 

päässyt yksimielisyyteen, mutta toisaalta on hienoa, että 

6+6+6 -malli on yksi ehdotetuista malliesta. Olen tyytyväinen 

siihen, että moni työryhmän jäsenistä oli sitä mieltä, 

että on aika varata kuusi kuukautta pelkästää isien 

käyttöön, sanoo puheenjohtaja, tasa-arvoministeri Stefan 

Wallin. 

- 6+6+6 -mallin hyviin puoliin kuuluu se, että miesten 

on pakko valita: joko jään kotiin tai sitten menetän 

etuuden. Miehet käyttävät etuuksia, jotka on varattu vain 

heille. Kotivastuun jakaminen tasaisemmin johtaa automaattisesti 

tasa-arvoisempaan tilanteeseen myös työmarkkinoilla, 

kun perhevapaajärjestelyt koskevatkin molempien 

vanhempien työnantajia. Eniten asia koskee 

kuitenkin lapsia, jotka alusta saakka saavat hyvän isäsuhteen, 

sanoo Wallin. 

Työryhmässä mietittiin monia muitakin asioita, kuten 

lasten yhdenvertaista kohtelua. 

- Lapsia tulee kohdella perhevapaajärjestelmässä samalla 

tavalla elävätpä he sitten eri tai samaa sukupuolta 

olevien vanhempien perheessä, yksinhuoltaja-, adoptio-, 

monikko- tai opiskelijaperheessä. Myös etävanhempien 

perhevapaaoikeuksia tulee parantaa, jotta molemmilla 

vanhemmilla on myös eron jälkeen mahdollisuus läheisessä 

suhteessa lapseen, toteaa Wallin. 

- Hallitusneuvottelijat tulevat päättämään, miten paljon 

isyyslomaa tässä maassa voi ottaa. Lisää tarvitaan, se 

on selvää, sanoo Wallin. 

Wallin ja Thors: Puolivalmis maistraattiuudistus, 


Valtioneuvosto on tänään äänestyksen jälkeen päättänyt 

vähentää maistraattien määrän 24:stä 11:een. Mm. 

Raaseporin ja Espoon maistraatit yhdistyvät, kuten myös 

Turun seudun, Turunmaan ja Satakunnan. RKP piti valmistelussa 

esillä ns. yhden maistraatin mallia, jota ei kuitenkaan 

tässä vaiheessa haluttu selvittää. Äänestyksessä, 

jonka tulos oli 12-2, RKP jäi ehdotuksineen yksin. 

Pressmeddelanden


64 

- Yhden maistraatin malli nauttii kannatusta maistraattien 

keskuudessa. Selvityksen tekemättä jättäminen 

tästä mallista on vakava puute. Yhden maistraatin mallissa 

myös eri käytäntöjä olisi voitu paremmin yhdistää, 

mitä on peräänkuulutettu monelta taholta. Yhden maistraatin 

mallin toimivuutta olisi pitänyt selvitettää ennen 

päätöstä maistraattien aluejaosta, sanoo maahanmuutto- 

ja eurooppaministeri Astrid Thors. 

- Valtioneuvoston päätös muuttaa ratkaisevasti monen 

maistraatin kielellistä asemaa. Yhden maistraatin mallissa 

ei tapahtuisi vastaavaa muutosta, vaan maistraattien 

muuttuminen yksiköiksi valtakunnallisessa ohjauksessa 

takaisin niiden edellytykset tarjota palveluja molemmilla 

kansalliskielillä, toteaa RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- 

ja urheiluministeri Stefan Wallin. 

- RKP tulee jatkamaan työtä valtakunnallisen maistraattimallin 

puolesta. Tämä uudistus on virhe, mutta seuraava 

hallitus voi vielä korjata sen, sanovat ministerit 

Thors ja Wallin. 

Wallin och Thors: Magistratsreformen en 

halvmesyr 

Statsrådet har idag efter omröstning fattat beslut om att 

minska på antalet magistrar från 24 till 11. Till exempel 

slås magistraterna i Raseborg och Esbo ihop och i de tre 

magistraterna i Åboregionen. SFP har konsekvent framhållit 

en så kallad en magistrat -modell som dock inte 

vunnit i gehör under beredningen för att ens utredas under 

arbetets lopp. I omröstningen som slutade 12-2 blev 

SFP ensamt om sitt förslag. 

- En magistrat -modellen har stöd bland magistraterna. 

Att man inte velat utreda den är en allvarlig brist. Genom 

en enda magistrat kunde man dessutom förenhetliga olika 

praxis i hela landet, vilket efterlysts från många håll. 

Man borde ha utrett också den här magistratsmodellen 

innan man fattade beslut om den regionala fördelningen 

mellan magistraterna, anser migrations- och europaminister 

Astrid Thors. 

- Statsrådets beslut ändrar avsevärt på många magistraters 

språkliga ställning. En magistrat -modellen skulle 

inte innebära likadanaa ändringar utan förändringen av 

magistrater till enheter under nationell ledning skulle förbättra 

magistraternas möjligheter att erbjuda service på 

bägge nationalspråk, anser SFP:s ordförande, kultur- och 

idrottsminister Stefan Wallin. 

- SFP kommer att fortsätta jobba för en modell med en 

riksomfattande magistrat. Nästa regering kan ännu rätta 

till det missstag denna onödiga reform utgör, säger ministrarna 

Thors och Wallin. 

Wallin: Viktigt att garantera grundtryggheten för 

alla, 11.03.2011 

- Att man idag betalar 17 % skatt på en grunddagpenning 

på 553 euro per månad då motsvarande inkomst som 

förvärvsinkomst eller pension skulle beskattas med 0-2% 

känns inte rättvist. 

Med bl.a. detta exempel belyste partiordförande Stefan 

Wallin att det finns många sociala orättvisor som SFP vill 

ta itu med. Wallin talade på SFP:s partistyrelsemöte. 

Wallin sa att särskild uppmärksamhet måste riktas på 

inkomstdfördelningen i samhället och fördelningen av 

skattetrycket. Samtidigt som arbete alltid skall löna sig 

är det viktigt att de ekonomiskt svagaste grupperna kompenseras 

då konsumtionskatterna sannolikt kommer att 

stiga. Därför har SFP beredskap att sänka skatten för de 

lägsta inkomstklasserna och höja grundavdraget i kommunalbeskattningen, 

vilket gynnar uttryckligen dem 

med de lägsta inkomsterna. 

- Det är bättre att säga det en gång för mycket än en 

gång för lite: För SFP är det viktigt att garantera grundtryggheten 

för alla. Därför måste man slopa ologiska 

kopplingar mellan olika stödformer, såsom kopplingen 

mellan barnbidrag och utkomststöd för att olika stödsystem 

inte ska motverka sitt syfte, sa Wallin. 

Wallin påminde också om att det blir en stor utmaning 

med en allt äldre befolkning, rekryteringssvårigheter 

och en ansträngd ekonomi inom social- och hälsovården. 

Därför måste fokus under de följande fyra åren 

ligga på åtgärder som främjar hälsa och socialt välmående. 

Preventiva satsningar är nationalekonomiskt lönsamma. 

En frisk och arbetsförmögen befolkning utgör grunden 

för en god sysselsättningsgrad och tillväxt, sa Wallin. 

Wallin: Pälsdjursnäringen behöver arbetsro, 


Pälsdjursnäringen har varit i skottgluggen under vårvintern 

med anledningarna av smygfilmningarna på farmerna 

runt omkring i vårt land. Svenska folkpartiets ordförande 

Stefan Wallin fördömer smygfilmningarna men 

poängterar samtidigt att bristerna som förekommer på 

farmerna måste åtgärdas. 

- Pälsdjursuppfödarna behöver nu arbetsro. 

Smygfilmnande på nätterna är olagligt och oförsvarbart. 

I varje yrkeskår finns det mindre seriösa aktörer. En del 

mindre seriösa uppfödare har uteslutits från pälsdjursuppfödares 

förbund på grund misskötsel. 

- Jag vet att man inom branschorganisationerna arbetar 

seriöst för att alla pälsdjursuppfödare skall fungera enligt 

lagen, sade Stefan Wallin då han besökte Jakobstad 

på onsdagen. 

Han påminner om att en stor del av bildmaterialet 

som framkom för en tid sedan hade, enligt Finlands 

Pälsdjursuppfödares förbund, filmats på en farm vars ägare 

uteslutits från förbundet år 2010. 

- Pälsdjursnäringen har en stor sysselsättande effekt, speciellt 

på den österbottniska landsbygden. SFP:s ståndpunkt 

är klar, pälsdjursnäringen skall också i fortsättningen vara en 

framtidsnäring som upprätthåller landsbygdens livskraft. 

- Alternativet att farmningen sker i högre grad i länder 

med obefintlig djurskyddslagstiftning är klart sämre, säger 

Wallin. 

Thors om hovrättsreformen: Ropa inte varg!, 


SFP jobbar konsekvent och långsiktigt för svenska språ-

ket och för samhällsservice på våra båda nationalspråk, 

konstaterade minister Astrid Thors i sin kommentar till 

arbetsgruppens betänkande om hovrätterna och förvaltningsdomstolarna. 

- Vi ropar inte varg i onödan. 

Avgörande för det goda resultatet är arbetsgruppens 

uppgiftsbeskrivning som beaktar historiska och språkliga 

förhållanden samt var det finns utbildning i juridik. 

Arbetsgruppen har haft som uppdrag att säkerställa 

att både finsk- och svenskapråkiga befolkningens möjligheter 

att få service på sitt eget modersmål tryggas. 

Skrivningarna har varit vägledande för arbetsgruppens 

förslag, konstaterade Thors. 

Hotet mot Vasa hovrätt har den senaste tiden varit 

starkt överdriven, sade Thors - Vasa hovrätt förstärks. 

Trots det goda resultatet vilar vi inte på våra lagrar. 

Också den här frågan kräver fortsatt aktiv bevakning, avslutade 

Thors. 

Wallin: Prickskyttet mot svenskan för tankarna till 

30-talet, 01.04.2011 

Svenska folkpartiets uppdrag i finländsk politik har sällan 

varit så tydligt som idag när vi ser ett maskinerat prickskytte 

mot svenskans ställning i samhället. Tonen är inte 

helt olik den som rådde på 1930-talet. I tidningen Suomen 

Mieli ingår en artikel om att det är dags för ”den tredje republiken”. 

Associationerna är skrämmande och obehagliga, 

sade SFP:s ordförande Stefan Wallin på partistyrelsens 

möte i Karleby på fredagen. 

- Det är bra att nästan alla partiordförandekolleger tar 

ställning för svenskan, men det vore viktigt att deras åsikter 

också skulle vara förankrade i partierna. Många av 

kandidater ger i valmaskinerna dunkla eller direkt negativa 

svar på inställningen till svenskan. Vad betyder detta 

med tanke på det politiska arbetet efter valet? 

Kalla politiska vindar hotar inte endast tvåspråkigheten 

och svenskan. Wallin säger att varje röst i riksdagsvalet 

2011 blir en röst för antingen för ett öppet eller ett slutet 

Finland. Därför är valet också ett ödesmättat vägskäl. 

SFP är kanalen för alla som vill stöda ett tvåspråkigt, liberalt, 

respekterande och öppet Finland, sade Wallin. 

- Vårt land har aldrig tagit sig ur kriser genom att sluta 

sig i sitt skal, genom att minska det interntionella samarbetet 

eller genom att piska upp nationella motsättningar. 

Tvärtom behöver vi öppenhet, europeiskt samarbete, 

växelverkan och handel för att få tillväxt och nya jobb, 

sa Wallin. En paradox är också att de som mest högljutt 

motsätter sig europeiskt samarbete är ofta mest beroende 

av den och dess frukter, avslutade Wallin. 

Wallin: Kielenkäyttö ruotsin kieltä kohtaan vie 

ajatukset 1930-luvulle 

Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen tehtävä Suomen 

politiikassa kirkastuu entisestään kun asenneilmapiiri 

maamme kaksikielisyyden ympärillä kovenee. Ilmassa on 

sävyjä, jotka vievät ajatukset 1930-luvulle. Suomalaisuuden 

liiton julkaisemassa Suomen Mieli-lehdessä oli kirjoitus, 

jossa todettiin, että ”kolmannen tasavallan” aikakausi 

on koittanut. Tämä herättää epämiellyttäviä mielikuvia, 

65 

sanoi RKP:n puheenjohtaja Stefan Wallin puoluehallituksen 

kokouksessa perjantaina Kokkolassa. 

- Lähes kaikki puoluejohtajat ovat ottaneet kantaa ruotsin 

kielen puolesta, mikä on hyvä asia. Monen ehdokkaan 

vastaukset vaalikoneissa ovat kuitenkin joko epäselviä 

tai suorastaan kielteisiä ruotsin kieltä kohtaan. Mikä 

merkitys tällä on vaalien jälkeiselle yhteistyölle, Wallin 

kysyy. 

Kylmä poliittinen ilmapiiri näkyy muullakin tavoin. 

Wallinin mukaan eduskuntavaaleissa 2011 otetaan kantaa 

joko avoimen tai suljetumman Suomen puolesta. 

- Siksi nämä vaalit ovat tienhaara. RKP on avoin kanava 

kaikille nille, jotka tukeva kaksikielistä, liberaalia, suvaitsevaa 

ja avointa Suomea. 

- Suomi ei koskaan ole selviytynyt vaikeista paikoista 

käpertymällä kuoreensa, vähentämällä kansainvälistä yhteistyötä 

tai lietsomalla vastakkainasetteluja. Päinvastoin, 

tarvitsemme avoimuutta, eurooppalaista yhteistyötä ja 

vuorovaikutusta sinivalkoisen kasvun, kannattavien yritysten 

ja uusien työpaikkojen luomiseksi. Paradoksaalista 

on, että ne, jotka eniten vastustavat eurooppalaista yhteistyötä 

tai globalisaatiota ovat usein eniten riippuvaisia 

sen hedelmistä, sanoi Wallin. 

Stefan Wallin: Varför tvingas kyrkan försvara sig 

mot KD?, 05.04.2011 

Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen fortsätter 

att blanda ihop religion och politik på ett sätt, som ingen 

blir klok på. I partiledarutfrågningen i YLE på måndagskvällen 

kallade Räsänen den numera indragna kampanjen 

”Stå på dig”, som ärkebiskopen starkt fördömde, 

för ”kyrkans interna diskussion som inte politikerna skall 

blanda sig i.” 

Speciellt upprörd var Räsänen på att jag fördömt denna 

kampanj, där en ung flicka ansåg att en homosexuell 

säkert kan göra bättring, eftersom också en mördare kan 

göra det. Räsänen ansåg att jag uttalade mig som minister 

för kyrkofrågor, dvs politiker. 

Detta hindrade ändå inte Räsänen själv, från att synligt 

applådera kampanjen med samma iver som hon i höstas 

under YLE:s homokväll exkluderade sexuella minoriteter 

från sin syn på parrelationer och samliv. Hur skall 

Räsänen ha det? Är det bara KD som har rätt att uttala 

sig politiskt i dessa frågor utan att det skall tolkas som ett 

politiskt ställningstagande? 

Oavsett om Räsänen uttalar sig som lagstiftare och politiker 

eller som församlingsmedlem blir effekten alltid en 

massutskrivning från kyrkan. Kyrkans ledning har upprepade 

gånger tvingats meddela, att Räsänens åsikter inte 

är kyrkans. 

Trots detta börjar Räsänens profil i debatten stå kyrkan 

dyrt - bokstavligen och bildligt. Ett sjunkande medlemsantal 

drabbar kyrkans möjligheter att bedriva bl.a diakoni- 

samt barn- och ungdomsarbete. Det är en gigantisk 

paradox att vår kristna kyrka idag måste försvara sig mot 

Kristdemokraterna. 

Pressmeddelanden


66 

Stefan Wallin: Miksi kirkko joutuu 

puolustautumaan KD:tä vastaan? 

Kristillisdemokraattien puheenjohtaja Päivi Räsänen jatkaa 

uskonnon ja politiikan sekoittamista keskenään tavalla, 

josta kukaan muu ei ota selvää. YLE:n maanantaisessa 

puoluejohtajatentissä Räsänen sanoi, että Älä alistu-kampanja 

on ”kirkon sisäinen keskustelu johon poliitikojen ei 

pidä sekaantua”. Muun muassa arkkipiispa tuomitsi jyrkästi 

kampanjaa kohtaan, ja kampanja on nyt lopetettu. 

Räsänen oli erityisen tuohtunut siitä, että minä tuomitsin 

kyseisen kampanjan, jossa nuori nainen totesi, että 

homoseksuaali voi varmasti tehdä parannuksen kun murhaajakin 

voi. Räsäsen mielestä minä tuomitsin kampanjan 

kirkkoministerin ominaisuudessa, eli poliitikkona. 

Tämä ei estänyt Räsästä pönkittämästä kampanjaa 

samalla innolla, jolla hän YLE:n viime syksyn homoillassa 

sulki pois kaikki seksuaalivähemmistöt hänen 

näkemyksestä parisuhteesta ja yhteiselosta. Onko KD siis 

ainoa puolue joka saa sanoa jotain poliittista näistä aiheista 

ilman että se tulkitaan poliittisena kannanottona? 

Räsänen saa aina aikaiseksi joukkopaon kirkosta, riippumatta 

siitä, jos hän esiintyy lainsäätäjänä ja poliitikkona 

tai seurakuntajäsenenä. Kirkon johto on toistuvasti 

joutunut ilmoittamaan, että Räsäsen mielipiteet eivät ole 

kirkon mielipiteitä. 

Tästä huolimatta Räsäsen profiili on tulossa kirkolle kalliiksi 

– sekä kuvannollisesti että kirjaimellisesti. Pienenevä jäsenluku 

koettelee kirkon mahdollisuuksia harjoittaa muun 

muassa diakonia- sekä lapsi- ja nuorisotyötä. On äärettömän 

nurinkurista, että kristitty kirkkomme joutuu puolustautumaan 

Kristillisdemokraatteja vastaan. 

Kunnandet är vår främsta naturresurs, 06.04.2011 

Kontakterna mellan Sverige och Finland förblir viktiga 

också i en globaliserad värld, säger Svenska folkpartiets 

ordförande Stefan Wallin i samband med Sveriges vice 

statsminister och utbildningsminister Jan Björklunds besök 

i Finland. 

-Globaliseringens utmaningar och den internationella 

kampen om investeringar kan vändas till de nordiska 

ländernas fördel, ifall vi lyckas skapa ett ekonomiskt 

område med högt kunnande och innovationsförmåga. 

Utbildningen är det centrala instrument med vilket vi 

kan trygga vår konkurrenskraft, säger Stefan Wallin. 

En bred allmänbildande grundläggande utbildning 

med tillräckliga satsningar på språkkunskaper är viktiga 

element i stärkandet av vårt kunnande. På det sättet rustar 

vi dagens barn och unga till fullvärdiga aktörer på en 

global arena. 

- Utbildningspolitikens målsättning ska vara en höjd 

kunskapsnivå med uttalade och tillräckliga ambitioner. 

Humankapitalet är utan tvekan den främsta ”naturresursen” 

i Finland och Sverige säger Jan Björklund. 

Sverige är en av Finlands viktigaste handelspartners 

och det viktigaste ursprungslandet till utländska investeringar. 

De nordiska ekonomierna utgör sammantaget 

världens 10:nde största ekonomi vilket ger en unik platt- 

form om vi förmår att tillsammans driva gemensamma 

intressen globalt, poängterar Wallin. 

En enhetlig samhällsstruktur, förmåga att förstå varandras 

språk, en gemensam livsstil och en på historien baserad 

vana att betrakta varandra som den närmaste referensgruppen 

är faktorer som kan bidra till gemensam 

framgång för oss. Som grannar vill vi ha ett tätt och konstruktivt 

samarbete i syfte att stärka vårt kunnande, vår 

konkurrenskraft och vår kulturella samhörighet, avslutar 

ministrarna Björklund och Wallin. 

Osaaminen on tärkein luonnonvaramme 

Suomen ja Ruotsin väliset suhteet pysyvät tärkeinä globalisoituvassa 

maailmassa, sanoi Suomen ruotsalaisen 

kansanpuolueen puheenjohtaja Stefan Wallin Ruotsin 

varapääministerin ja opetusministerin Jan Björklundin 

Suomen vierailun yhteydessä. 

- Globalisaation haasteet ja kansainvälinen kilpailu investoinneista 

voidaan käntää eduksemme jos onnistumme 

luomaan korkean osaamisen ja innovaatioita edistävän 

talousalueen. Koulutus on se työkalu, jolla voimme 

turvata kilpailukykymme, sanoi Stefan Wallin. 

Laajapohjainen yleissivistävä koulutus ja riittävän hyvät 

kielitaidot ovat tärkeitä tekijöitä kun vahvistamme 

osaamistamme. Näin voimme varustaa lapsemme ja nuoremme 

paremmin globaalia areenaa varten. 

- Parempi osaaminen yhdistettynä riittävään kunniahimoon 

tulee olla opetuspolitiikkamme tavoite. 

Humaanikapitaali on on ilman muuta tärkein luonnonvaramme, 

sanoi Jan Björklund. 

Ruotsi on yksi Suomen tärkeimmistä kauppakumppaneista 

ja tärkein ulkomainen sijoittaja. Pohjoismaiden 

taloudet ovat maailman kymmenenneksi suurin talousalue. 

Tämä antaa ainutlaatuiset lähtökohdat jos haluamme 

edistää yhteisiä intressejä globaalisti, huomauttaa Wallin. 

Yhtenäinen yhteiskuntarakenne, toistemme kielten 

ymmärtäminen, yhteiset elintavat ja pitkä historia nähdä 

toisiamme lähimpänä viiteryhmänä, ovat seikkoja jotka 

myötävaikuttavat yhteisen menestyksen. Naapureina 

haluamme tiiviin ja rakentavan yhteistyön vahvistamaan 

meidän osaamista, meidän kilpailukykyä ja meidän kulttuurista 

yhteenkuuluvuutta, sanoivat Wallin ja Björklund. 

SFP vill införa nationell semesterbank för 

snuttjobbare, 09.04.2011 

Arbetslivet och arbetsmarknaden är i ständig förändring. 

Det uppstår nya former av arbete och avtalsmekanismerna 

utvecklas. Svenska folkpartiets arbetslivsprogram tar 

ställning till de svåraste och mest aktuella utmaningarna i 

vårt arbetsliv, säger partiordförande Stefan Wallin. 

Man kan redan se en tudelning på arbetsmarknaden där 

snuttjobbarna, det vill säga ungdomarna, kvinnorna och invandrarna 

är de utsatta grupperna. Största utmaningen är att 

få ett slut på det illegala utnyttjandet av tidsbundna kontrakt. 

- Vi har en tydlig lagstiftning som alla arbetsgivare 

måste följa. Vi kommer att rikta speciell uppmärksamhet 

på den offentliga sektorn där många tidsbundna kontrakt

orde ändras till fasta anställningar, menar Wallin. 

Samtidigt vill Sfp lindra de problem som snuttjobben 

medför, bland annat genom att erbjuda en nationell semesterbank 

där man kunde spara sina insparade semesterdagar 

för att kunna ta ut längre semesterperioder. Det 

skulle ge många unga kvinnor möjlighet att planera sin 

framtid på längre sikt. 

Trots att vår arbetstid är klart definierad i både lagstiftning 

och kollektivavtal är det många löntagargrupper 

som tvingas göra många timmar arbete på egen fritid. 

- Arbetstidsövervakningen är tyvärr bristfällig på 

många håll. Därför vill vi nu att systemet med så kallade 

arbetstidsbanker skrivs in i lagen. Ingen skall mera på 

2010-talet behöva tvingas att sköta arbetsresor på egen fritid, 

slår Wallin fast. 

Svenska folkpartiet reagerar också på att antalet ensamföretagare 

och frilansare ökar. Det innebär att socialskyddet 

för denna växande grupp måste förbättras gällande 

både arbetslöshet och social- och hälsovård. 

RKP ehdottaa pätkätyöläisille kansallista 

lomapankkia 

Työelämä elää jatkuvassa muutoksessa. Suomen ruotsalainen 

kansanpuolue ottaa kantaa työelämämme vaikeimpiin 

ja ajankohtaisimpiin haasteisiin, sanoo puoluejohtaja 


Jo nyt on työelämässä nähtävissä kahtiajako jossa 

pätkätyöläiset kuten nuoret, naiset ja maahanmuuttajat 

ovat joutumassa ahdinkoon. Suurin haaste on päästä 

eroon määräaikaisten työsopimusten lainvastaisesta 

hyväksikäytöstä. 

- Meillä on selkeä lainsäädäntö jota kaikkien työnatajien 

on noudatettava. Suurimman huomion kohdistamme 

julkiselle sektorille, jossa moni määräaikainen työsuhde 

tulisi muuttaa vaiknaiseksi, toteaa Wallin. 

RKP haluaa myös lieventää pätkätöistä aiheutuvia ongelmia. 

Kansallinen lomapankki, johon voisi kerätä ansaitut 

lomapäivät, mahdollistaisi pätkätyöläisille pitempiä 

lomia. Monelle nuorelle naiselle tämä helpottaisi pidemmän 

tähtäimen suunnitelmia. 

Moni palkansaajaryhmä joutuu tekemään työtä vapaaaikanaan, 

siitä huolimatta, että työaika on selvästi määritelty 

lainsäädännössä ja työehtosopimuksissa. 

- Työajan valvonta on valitettavasti puutteellinen. Siksi 

haluamme, että niin sanotut työaikapankit kirjattaisiin 

lakiin. Kenenkään ei pitäisi enää 2010-luvulla hoitaa työmatkojaan 

omalla vapaa-ajallaan, sanoo Wallin. 

RKP on myös huomioinut freelance-työntekijöiden ja 

yksinyrittäjien kasvavaan määrään. Näiden ryhmien sosiaaliturva 

on parannettava sekä työttömyyden, että sosiaali- 

ja terveyshuollon osalta. 

Låt inte hökarna kring Dragsvik provocera oss!, 


Som en del av sin exkluderande valkampanj försöker 

Sannfinländarna bereda vägen för en nedläggning av 

det svenska truppförbandet Nylands Brigad i Dragsvik. 

67 

Senast i en valdebatt arrangerad av Reservistförbundet 

och Fredsförbundet på tisdagskvällen i Helsingfors föreslog 

sannfinländarna att Dragsvik nedläggs. Detta är enbart 

ett led i sannfinländarnas språkpolitik och försök att 

försvaga svenskans ställning i ett tvåspråkigt Finland, säger 

Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin. 

Wallin, som själv tjänstgjort 1986-87 i Nyland Brigad, 

är kapten i reserven och medlem i Nylands Brigads Gilles 

delegation, säger att Svenskfinland inte skall låta sig provoceras 

av tidningsspekulationer eller sannfinländska 

hugskott om brigadens framtid. Vi skall inte belöna dem, 

som inför riksdagsvalet försöker gillra politisk fällor för 

oss i SFP, som alltid stött Dragsvik och alltid kommer att 

göra det, säger Wallin. 

- Försvarsmaktens kommendör Ari Puheloinen sade så 

sent som förra helgen att det inte finns några listor på 

indragningshotade truppförband. Tidningskolumner har 

inte statusen av officiella förslag. Därför finns det ingen 

orsak att politiskt hänga sig i förslag som inte finns eller 

att göra tröskelfrågor av spekulationer. Annars tvingas 

vi snart till liknande grundlös skuggboxning om Borgå 

stifts, Folktingets eller Åbo Akademis framtid, säger 

Wallin. 

Wallin påminner om att Nylands Brigad är ett kostnadseffektivt 

truppförband med goda utbildningsresultat 

och en tydligt profilerad roll i det nordiska försvarssamarbetet. 

Därtill fastslår språklagen (§39) att ”Minst ett 

truppförband skall dock vara svenskt. (...). Med truppförband 

avses nuförtiden närmast organisationer på 

Brigadnivå”. Detta är ett utmärkt stadgande, säger Wallin. 

Däremot anser Wallin att de partier, som i valdebatter 

nämner försvarsmakten som sparobjekt, måste förklara 

hur truppförbandens framtid passar in i den bilden. 

Nedskärningar i försvarsbudgeten ökar risken för 

att garnisoner dras in. Att det drabbar Dragsvik vill 

Sannfinländarna. Men intressant är att också VF och 

SDP vill spara i försvaret, säger Wallin. 

Wallin pekar på paradoxen, att hökarna kring den 

svenska beväringsutbildningen i Nylands Brigad aktiverar 

sig samtidigt som Europarådet i en färsk rapport varnar 

för att att svenskans ställning hotas i Finland om inte 

åtgärder vidtas på speciellt utbildningens område. Dessa 

farhågor har länge förts fram även av SFP och låg i bakgrunden 

då Ahtisaari-arbetsgruppen tillsattes. 

- Det betyder att varje förvaltningsreform som genomförs 

måste noggrannt konsekvensbedömas redan i beredningsskedet 

ur språklig synvinkel. Inga risker får tas. 

Detta gäller hela statsförvaltningen inklusive försvarsmakten, 


Ei anneta Dragsvikiä vaanivien haukkojen 

provosoida meitä 

Perussuomalaiset yrittävät osana vaalikampanjaansa avata 

tietä Dragsvikin ruotsinkielisen Uudenmaan prikaatin 

lakkauttamiselle. Tätä he ehdottivat viimeksi 

Reserviläisliiton ja Rauhanliiton järjestämässä vaaliväittelyssä 

tiistai-iltana Helsingissä. Tämä on vain osa perussu- 

Pressmeddelanden


68 

omalaisten kielipolitiikkaa ja pyrkimystä heikentää ruotsin 

kielen asemaa kaksikielisessä Suomessa, sanoo 

Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen puheenjohtaja 


Wallinin mukaan ei pidä provosoitua lehtien spekulaatioista 

tai perussuomalaisten päähänpistoista prikaatin tulevaisuudesta. 

Wallin palveli itse Uudenmaan prikaatissa 

1986-87, ja on reservin kapteeni ja Uudenmaan prikaatin 

killan neuvottelukunnan jäsen. - Ei palkita niitä, jotka 

eduskuntavaalien alla virittivät poliittisia ansoja RKP:lle. 

Olemme aina tukeneet Dragsvikiä ja tulemme aina niin 

myös tekemään, sanoo Wallin. 

- Puolustusvoimien komentaja Ari Puheloinen sanoi niinkin 

myöhään kuin viime viikonloppuna, että mitään listoja 

lakkauttamisuhan alla olevista joukko-osastoista ei ole olemassakaan. 

Lehtikolumneilla ei ole virallisen ehdotuksen statusta. 

Siksi ei ole poliittisesti järkevää hirttäytyä ehdotuksiin 

joita ei ole olemassakaan, saatika tehdä spekulaatioista 

kynnyskysymyksiä. Muuten käymme kohta yhtä perätöntä 

varjonyrkkeilyä Porvoon hiippakunnan, Kansankäräjien tai 

Åbo Akademin tulevaisuudesta, sanoo Wallin. 

Wallin muistuttaa, että Uudenmaan prikaatti on 

kustannustehokas joukko-osasto hyvillä koulutustuloksilla 

ja selkeällä profiililla pohjoismaisessa puolustusyhteistyössä. 

Lisäksi kielilaissa (§39) sanotaan, että 

”Vähintään yksi joukko-osasto on kuitenkin ruotsinkielinen. 

(...). Joukko-osastolla tarkoitetaan nykyisin lähinnä 

prikaatintasoista organisaatiota. Tämä säädös on erittäin 

hyvä, sanoo Wallin. 

Wallinin mukaan ne puolueet, jotka mainitsevat puolustusvoimat 

säästökohteena, ovat myös velvollisia selittämään, 

miten joukko-osastojen tulevaisuus sopivat 

siihen kuvaan. Leikkaukset lisäävät sitä riskiä, että joukko-osastoja 

lakkautetaan. Perussuomalaiset haluavat, että 

tämä kohdistuisi Dragsvikiin. On mielenkiintoista, että 

myös vasemmistoliitto ja SDP haluavat säästää puolustusmenoissa, 

sanoo Wallin. 

Wallin osoittaa ristiriitaa, jossa Uudenmaan prikaatin 

ruotsinkielistä varusmieskoulutusta vaanivat haukat 

aktivoituvat samaan aikaan kun Euroopan neuvosto 

varoittaa tuoreessa raportissaan, että ruotsin kielen asema 

Suomessa on uhattuna ellei erityisiin toimenpiteisiin 

ryhdytä varsinkin koulutuksen saralla. RKP on jo pidemmän 

aikaa nostanut tämän seikan esille, ja tämä oli myös 

yksi Ahtisaari-ryhmän asettamisen taustatekijä. 

- Se merkitsee, että jokaisen suunnitellun hallintouudistuksen 

vaikutukset kieliin täytyy arvioida jo valmisteluvaiheessa. 

Mitään riskejä ei saa ottaa. Tämä koskee 

koko valtionhallintoa puolustusvoimat mukaan lukien, 

sanoo Wallin. 

Anna-Maja Henriksson: Nu måste partierna 

bekänna färg i språkfrågan, 13.04.2011 

- Att Europarådet nu reagerar och varnar för att svenskans 

ställning som nationalspråk i Finland är hotad på sikt, 

borde få varje parti att på allvar bekänna färg i språkfrågan 

före valet. Vill man ta tag i problemen och bristerna 

och åstadkomma reslutat eller vill man inte, frågar 

riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anna-Maja 

Henriksson? 

För väljarna är det viktigt att veta vilken inställning 

partierna har till Ahtisaarigruppens handlingsprogram för 

ett Finland med två nationalspråk och hur partierna ställer 

sig till att ta in programmet i nästa regeringsprogram. 

- Det är helt uppenbart att vi behöver en långsiktig 

språkstrategi i det här landet för hur landets två nationalspråk 

skall stödjas och utvecklas och det här måste kompletteras 

med en konkret handlingsplan för hela nästa regeringsperiod, 

säger Henriksson. 

- Det behövs en ansvarig minister för nationalspråken 

i nästa regering för att på riktigt få någon ordning 

på ansvarsfrågan för nationalspråken och koordineringen 

av regeringens språkpolitik. Den portföljen kan lämpligen 

kombineras med en annan substansministerportfölj 

enligt samma modell som t.ex. Jan Vapaavuori idag är 

nordisk samarbetsminister vid sidan om bostadsminister 

och Stefan Wallin är minister med ansvar för jämställdhetsfrågor 

vid sidan om idrotts- och kulturminister, säger 

Henriksson. 

- Sannfinländarna har redan meddelat att 

Ahtisaarigruppens rapport hör hemma i skräpkorgen. 

Tydligen hör då svenskan också på sikt hemma där enligt 

dem. Varje ansvarstagande parti i detta goda land borde 

inse att ett tvåspråkigt Finland är ett rikare Finland och 

att det goda vi har också måste vårdas. Nu gäller det att 

bekänna färg och visa politisk vilja, avslutar Henriksson. 

Christel Raunio: Stöd personalen i vården, 


Nästa regering måste i snabb ordning vidta åtgärder för 

att trygga hälso- och sjukvården i Finland. Trots att många 

satsningar gjorts under senare år förmår vi inte leva upp 

till de målsättningar vi satt upp, konstaterar Svenska folkpartiets 

vice ordförande Christel Raunio. 

Köerna till den offentliga vården är ofta fortsättningsvis 

för långa och därmed förverkligas inte alltid vårdgarantin. 

En längre livslängd bland finländarna skapar också 

ett ökat vårdbehov framöver. 

Den offentligt finansierade vården och omsorgen måste 

också i framtiden vara grunden för vårt social- och hälsovårdssystem. 

För att trygga mångfalden i vården behöver 

vi även den tredje sektorn och privata serviceproducenter. 

Personalpolitiken är synnerligen viktig, inte minst med 

tanke på en förväntad stor brist på vårdpersonal. Trots 

en gedigen grundutbildning är vårdpersonalens lönesättning 

inte ännu på en konkurrenskraftig nivå, också kontinuerlig 

fortbildning, jämte rehabilitering och rekreation 

behövs. En fungerande vikariepool bör finnas på alla arbetsplatser 

för att öka orken och trivseln, avslutar Raunio.

77 77 

Finansutskottet 

Finansutskottets sammansättning under verksamhetsåret 

har varit: Finn Berg (ordförande), Henrik Aminoff, Håkan 

Anttila, Calle Pettersson, Niklas Geust, Stig Gustavson, 

Eva Liljeblom, Christel von Frenckell-Ramberg. 

Sekr: Johan Johansson (1.4.2010-) 

Finansutskottet har sammanträtt 4 gånger under perioden. 

Utskottets verksamhet har under året, utöver den ordinarie 

verksamheten, koncentrerats runt beredning och 

verkställande av åtgärder föranledda av den nya partilagen. 

Med anledning av partiets nya finansieringsstruktur 

kommer utskottets roll och mandat att utvecklas under 

det kommande verksamhetsåret. Revision över verksamhetsårets 

bokslut och förvaltning förrättades 4.5.2011. 

Bokslutet visar ett överskott på 2.179.309,01 euro och revisorerna 

har avgett en ren revisionsberättelse. 

Finansutskottets förvaltningsberättelse som bilaga på 

sida 78. 

Organisationsutskottet 

Organisationsutskottet är valt för perioden 2009-2011 

och dess sammansättning har varit konstant: ord förande 

Örn Witting samt medlemmarna Mats Biström, Barbro 

Schauman, Ulf Sourander, Christel Raunio, Anna 

Bertills, Georg Henrik Wrede, Alice Björklöf och Ann- 

Louise Laaksonen. Som sekreterare har fungerat Maria 

Grundström till maj 2010, varefter Christel Liljeström 

tog över. 

Utskottet har sammankommit sex gånger under år 

2010 och två gånger under våren 2011. Informationsbladet 

OrgNytt har utkommit sju gånger. Våren 2011 förändrades 

distributionen så att OrgNytt sänds via e-post till LAordföranden, 

viceordföranden och sekreterare, till kretsorganisationens 

presidium, till organisationsutskottets 

medlemmar, till SFP personalen samt till de medlemmar 

som anmält intresse. Därtill sänds den i pappersform till 

lokalavdelningarnas sekreterare. 

Under året har organisationsutskottet framställt och 

analyserat ett frågeformulär gällande lokalavdelningarnas 

verksamhetsförutsättningar. De konkreta åtgärderna föranledda 

av denna analys tas hösten 2011. 

Utskottet har årligen utsett årets aktivaste 

lokalavdelning. I samband med partidagen 2010 

utdelades diplom, penninggåva och applåder till Esse lokalavdelning 

och extra utmärkelser till Intresseföreningen 

för barnfamiljer samt till Ingå lokalavdelning. 

Förändringarna i föreningslagen har genomgåtts och 

informerats om. Liksom även lagstiftningen gällande lagen 

om valfinansiering. 

Partidagen 2010 innehöll en motion gällande etiska 

riktlinjer för Svenska folkpartiets kandidater, förtroendevalda 

och anställda samt en annan kring etiken inom 

partiet. Partiets arbetsutskott delegerade uppdraget till 

organisationsutskottet som framlade ett förslag till Etiska 

regler för Svenska Folkpartiet. Dessa regler godkändes av 

partistyrelsen. 

På lokala fältet har föreningsfusioner och förändringar 

skett. Organisationsutskottet har tagit 

del av fem stadgeförändringar (Åbo, Kimitoön, 

Sibbo, Brändö Vikinga rf., Nyländska kretsen). 

Finansutskottet & organisationsutskottet

5. Partistyrelsens och arbetsutskottets 

beredningsorgan 

Miljödelegationen 

Sammansättning: Christina Gestrin (ordförande), Henrik 

Antfolk, Else-Maj Boström, Hans Hällfors, Markus 

Lassheikki, Jonas Laxåback, Karl-Johan Lehtinen, Carl- 

Uno Lindqvist, Veronica Rehn-Kivi, Camilla Sederholm, 

Monica Sirén-Aura, Mikael Sjövall, Stefan Skog, Julia 

Witting-Mäklin, Mia von Weissenberg, Lars-Erik 

Östman och Johanna Sandberg (sekreterare). 

Miljödelegationen har hållit kontakt via e-post. 

Miljödelegationen upprätthåller en blogg: 

http://miljodelegationen.blogspot.com/. 

Miljödelegationen sammanträdde två gånger under 

verksamhets året. Det första mötet hölls på MTK. Markus 

Lassheikki, utvecklingschef och medlem av miljödelegationen, 

höll en kort introduktion om förbundet och efter 

det berättade miljöchef Johanna Ikävalko mera om deras 

miljöprojekt. Därefter förde delegationen en diskussion 

om aktuella teman och sådant som det skulle vara skäl att 

lyfta upp i den stundande valkampanjen. 

På sitt andra möte diskuterade miljödelegationen det 

stundande riksdagsvalet och formuleringar kring partiets 

miljöpolitiska program. Valprogrammet ”Sex synpunkter 

om miljön” publicerades på partiets webbsida i april 2011 

och har följande underrubriker: Energieffektivitet, ny miljöteknologi 

och förnybar energiproduktion, Miljövänlig 

samhällsplanering och byggande, Östersjön och skärgården, 

Hållbar avfallshantering, Kemikalier i vardagen och 

Närproducerad mat är miljövänlig. 

Miljödelegationen gjorde den 21-23 oktober 2010 en 

studieresa till S:t Petersburg. Arrangemangen sköttes till 

största del av Mikael Sjövall och Nordiska miljöinvesteringsbolaget 

Nefco. Under resan besökte delegationen 

det centrala avloppsreningsverket på ön Belyj vid Nevaflodens 

mynning där Vice Verkställande direktör Anatolij 

Kinebas berättade om Vodokanals senaste satsningar på 

effektiverad avloppsrening. Efter det förevisade det centrala 

avloppsverkets chef Mihail Probirskij avloppsreningsverket 

och den fosforavskiljning som har tagits i 

bruk. Delegationen fick även se Vodokanal S:t Peterburgs 

informationscentral och deras vattenmuseum. 

Miljödelegationen besökte också det lokala energibolaget 

Tieploseti Peterburga där verkställande direktör 

Evgenij Hatjaturov berättade om Tieploseti Peterburgas 

investeringar i energieffektivisering. Delegationen fick 

även besöka Tieploseti Peterburgas pumpstation. Efter 

det här besöket tog avdelningschef Elena Golubeva emot 

delegationen på Nordiska Ministerrådet kontor. 

På kvällen träffade miljödelegationen miljöjournalister 

och diskuterade med dem under ledning av frilansjournalisten 

Anders Mård. Följande dag besökte delegationen 

svinfarmen JSC Rurik Agro i Nurma, Ingermanland. 

Internationella utskottet 

79 

2010 (fram till partidagen): Markus Österlund (ordf.), 

Johan Ekman, Greger Englund, Laura Finne-Elonen, 

Ann-Christine Forsell, Gunvor Kronman, Maria Guseff, 

Axel Hagelstam, Christer Hummelstedt, Minna Lindberg, 

Simon Ollus, Mats Löfström (sekr fr.o.m. 1.10.2010) 

2010 (efter partidagen): Markus Österlund, ordf., Malin 

Brännkärr, Nina Bäckman, Ann-Christine Forsell, Ann- 

Jolin Grüne, Christer Hummelstedt, Lena Höglund, 

Simon Ollus, Kristel Pynnönen, Charly Salonius- 

Pasternak, Ulf Sourander, Mats Löfström (sekr) 

År 2010 var återigen ett internationellt år för SFP och den 

största händelsen var utan tvekan ELDR-kongressen som 

SFP stod värd för i oktober. Vårt Europaparti ELDR:s kongress 

samlade i Helsingfors för tre dagar, 13-15 oktober, närmare 

600 liberala politiker från hela Europa. Kongressen fick 

mycket varm respons från såväl deltagare som från ELDR. 

Vid sidan av den framgångsrika ELDR-kongressen så ordnade 

IU under året två seminarier. Ett om den ekonomiska 

krisen i EU samt en ”Europalunch” under partidagen. 

Dessutom ordnades studiebesök till Utrikespolitiska institutet 

och Kinas ambassad. 

IU:s verksamhet har nått både unga och gamla i partiet. 

IU skrev fem motioner till partidagen och har representerats 

på European Liberal Democrat’s och Liberal International’s 

möten. Vid ELDR:s council meeting i Rom våren 2010 fungerade 

IU:s ordförande Markus Österlund som ordförande 

och inledare för en temadiskussion om den ekonomiska krisen 

i Europa. Under hösten låg allt fokus i IU:s arbete på 

ELDR kongressen, SFP:s största internationella evenemang 

i partiets historia. Mer om ELDR-kongressen i ett separat 

stycke. Utskottets medlemmar har deltagit aktivt i utskottsarbetet 

och bidragit med sin kunskap och sina kontakter till 

att forma seminarier och skriva motioner. SFP:s IU:s ordförande 

har också deltagit i SFP:s EU-koordineringsmöten 

som Europaminister Astrid Thors har koordinerat tillsammans 

med IU, SFP:s europaparlamentariker Carl Haglund 

och riksdagsgruppen. 

Möten 

Internationella utskottet hade fem protokollförda möten 

under året 2010. 

Motioner 

IU skrev fem motioner partidagen år 2010: 

• Motion 3: Nya internationella likviditetsregler 

• Motion 26: EU behöver en gemensam handelspolitik 

• Motion 27: Finländska företag och iranska regimen. 

• Motion 35: Ersätt kortare flygresor med tåg. 

• Motion 40: EU:s regler måste tolkas lika. 

Stadgeenliga styrelseutskott

Partistyrelsens och arbetsutskottets beredningsorgan 

80 

Alla motioner godkändes av partidagen med förändringar. 

Seminarier och studiebesök 

18.2.2010 kl. 11.30, Luckan 

Tema: Från kris till paradis – Hur ska EU lyckas? 

Talare: Carl Haglund (MEP), Astrid Thors 

(Europaminister) Moderator: Markus Österlund (IU). 

Delatagare: c. 30 

22.3.2010 kl. 17, Besök på Utrikespolitiska institutet 

Talare: Charly Salonius-Pasternak (Forskare). Deltagare: 8 

13.6.2010 kl. 12, Europalunch på partidagen 

Talare: Lena Ek (MEP), Carl Haglund (MEP), Astrid 

Thors (Europaminister). Deltagare: c. 50 

10.12.2010 kl. 17, Besök på Kinas ambassad 

Talare: Huang Xing (Kinas ambassadör) och Ma Qiang 

(minister). Deltagare: 11 

Internationella möten 

ELDR’s Council meeting i Rom, 12-13.4 

SFP representerades av Markus Österlund och Mats 

Löfström 

ELDR’s Theme resolution-möte inför Helsingforskongressen, 

Bryssel 27.4 


Löfström 

D66-ELDR-OPEN VLD-CDC-LYMEC seminar: 

Liberal policies to fight Youth Unemployment, 7.5 

SFP representerades av Eva Roos 

Liberal International’s Executive kommittémöte i Berlin, 

12.6-13.6. 

SFP representerades av Christina Fraser och Christer 

Hummelstedt 

ELDR’s Council meeting i Helsingfors, 14.10 


Löfström 

ELDR’s kongress i Helsingfors, 13-15.10 

SFP representerades av Carl Haglund (MEP), Christer 

Hummelstedt, Heidi Jern, Fredrika Åkerö och Markus 

Österlund 

FDP-Venstre seminar: New Ways in European Dialogue 

– Promoting Liberal Ideas i Berlin, 29-30.10 

SFP representerades av Malin Brännkärr och Nina 

Bäckman 

Liberal International’s Executive kommittémöte i 

Kapstaden 12-14.11 

SFP representerades av Mats Löfström 

ELDR-kongressen 

Den 13-15 oktober samlades närmare 600 delegater från 

European Liberal Democrats (ELDR) i Marina Congress 

Center i Helsingfors för partiets årliga toppmöte. SFP stod 

tillsammans med Keskusta som arrangör för kongressen. 

Kongressen är den hittills största anordnade i ELDR:s historia. 

Kongressen är ELDR:s motsvarighet till SFP:s partidag 

och samlar hundratals politiker från Europas alla hörn. 

Med fem statsministrar, åtta EU-kommissionärer och 85 

Europaparlamentariker är ELDR Europas tredje största 

parti. Kongressens tema var i år: ”The challenges of demographic 

change” vilket kom att märkas i alla ”key-note 

tal”, men kongressen tog också ställning till 19 stycken 

motionsförslag. 

ELDR-kongressen samlade också ett rekordantal liberala 

europaparlamentariker, 35 stycken. Dessa var: 

Annemie Neyts, Guy Verhofstadt, OPEN VLD – Belgien, 

Filiz Hyusmenova, Vladko Panayotov, Metin Kazak MRF 

– Bulgarien, Antonyia Parvanova, Stanimir Ilchev NMSP 

– Bulgarien, Ramon Tremosa, CDC – Katalonien, Jens 

Rohde, Venstre – Danmark, Siiri Oviir, Keskuranakonid 

– Estland, Kristiina Ojuland, Reformierakond – Estland, 

Carl Haglund, SFP – Finland, Riikka Manner, Keskusta 

– Finland, Wolf Klinz, Britta Reimers, Michael Theurer, 

Jorgo Chatzimarkakis, Alexander Graff Lambsdorff, 

Gesine Meißner och Alexandra Thein FDP – Tyskland, 

Niccolo Rinaldi, Italia dei Valori – Italien, Marietje 

Schaake, D66 – Nederländerna, Hans Van Baalen, Jan 

Mulder VVD – Nederländerna, Norica Nicolai, Ramona 

Manescu, PNL – Rumänien, Ivo Vajgl Zares – Slovenien, 

Olle Schmidt, Cecilia Wikström, Folkpartiet – Sverige, 

Lena Ek, Centerpartiet – Sverige, Andrew Duff, Graham 

Watson, Sharon Bowles, Chris Davies, Catherine Bearder, 

Lib Dems – Storbritannien. 

Närmare 45 nationella parlamentariker från hela 

Europa deltog också i kongressen, samt flera nationella 

ministrar. 

Bland höjdpunkterna i kongressprogrammet var onsdagens 

seminarium om framtidens europeiska arbetsmarknad 

med kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, 

miljöminister Paula Lehtomäki, EVA:s direktör Sixten 

Korkman, Svenska riksdagsledamoten Abir Al-Sahlani 

och Arcadas rektor Henrik Wolff som talare. På torsdagen 

höll Stefan Wallin öppningstal tillsammans med 

ELDR:s ordförande europaparlamentariker Annemie 

Neyts och statsminister Mari Kiviniemi. På fredagen talade 

också europaminister Astrid Thors, ALDE gruppens 

ordförande, europaparlamentariker Guy Verhofstadt, EU 

kommissionär Olli Rehn, europaparlamentariker Carl 

Haglund, Liberal Internationals ordförande europaparlamentariker 

Hans van Baalen och Irlands EU-minister 

Dick Roche under kongressen. Tysklands vice utrikesminister 

Werner Hoyer gjorde också en blixtvisit till kongressen. 

På onsdag och torsdag kväll ordnades mottagningar 

på stadshuset och Marina Congress Center. 

I ett rafflande vice ordförandeval med sex kandidater 

omvaldes Vesna Pusíc till vice ordförande medan Graham 

Watson och Dick Roche valdes till nya vice ordföranden. 

Mandatperioderna är två-åriga. Ordförande Annemie 

Neyts mandat går ut år 2011. 

Svenska kulturfonden ordnade under fredagen ett 

lunchseminarium som var öppen enbart för parlamentariker, 

europaparlamentariker och EU-ambassader. Rubriken

för lunchseminariet var: Cultural Minorities in Finland 

and Europe. Som talare fungerade: Kulturfondens direktör 

Berndt Arell, partiordförande Stefan Wallin och europaparlamentariker 

Carl Haglund. I lunchen deltog 40 inbjudna 

gäster och vid sidan av ministrar, parlamentariker 

och europaparlamentariker även Danmarks-, Irlands-, 

Italiens-, Lettlands-, Litauens-, Nederländernas-, Polens-, 

Slovakiens-, Sloveniens-, Spaniens-, Storbritanniens-, 

Österrikes- ambassadörer och ministerråden från 

Cyperns- och Sveriges ambassader. 

SFP hade ett bemannat stånd vid kongressplatsen 

och deltog i kongressen med en 56 personer stark delegation. 

Mats Löfström koordinerade SFP:s arbete med 

kongressen. 

Våra internationella samarbetsorganisationer 

ELDR 

Under året har IU haft kontinuerliga kontakter med vårt 

europaparti ELDR. Förutom ovanstående ”officiella möten” 

där framförallt kongressen resulterade i tiotals telefon- 

och formella möten med ELDR, har även en rad inofficiella 

möten ägt rum på ELDR:s partikansli på Rue 

Montoyer i centrala Bryssel. Under året har SFP:arna 

Laura Einsalo och Jesper Fogelholm gjort praktik på ELDR 

via kulturfondens liberala praktikstipendium och fungerat 

som en bra och kontinuerlig kontaktlänk mellan SFP 

och ELDR. ELDR är en sammanslutning av 56 europeiska 

partier, ELDR:s parlamentsgrupp ALDE är den tredje 

största partigrupperingen i Europaparlamentet med 74 

platser, ELDR har också 8 av 27 EU-kommissionärer och 

hade vi utgången av 2010 fem statsministrar i EU-länder 

(Danmark, Estland, Finland, Irland, och Nederländerna). 

LI 

Under året hölls ingen LI kongress. Dessa hålls enbart 

var 18:nde månad. I stället hölls två Executive kommitté 

möten. Det första hölls i Berlin i juni, men kolliderade 

dessvärre med SFP:s partidag och påverkade på så vis 

att SFP inte kunde sända så stor delegation till mötet. 

Exekutiv kommitté mötet i Kapstaden hölls i anslutning 

till African Liberal Networks möte och samlade drygt 100 

delegater. Premiern för Västra Kapprovinsen, tillika partiledare 

för SFP:s systerparti och Sydafrikas oppositionsparti 

Democratic Alliance höll två bejublade tal under 

mötesdagarna. Under året har SFP:arna Amanda Sundell 

och Linda Sandbacka gjort praktik på LI via kulturfondens 

liberala praktikstipendium och fungerat som en bra 

och kontinuerlig kontaktlänk mellan SFP och LI. Liberal 

International är en sammanslutning av cirka 100 liberala 

partier från hela världen. 

Demo Finland (DEMO) 

SFP representeras i Demo av Gunvor Kronman (viceordförande 

till december 2010), Janina Mackiewicz (vice-ordförande 

december 2010- samt medlem i Nepalarbetsgruppen), 

Anna Litonius (suppleant), Minna 

Lindberg (Nepal-arbetsgruppen) och av Petra Qvist- 

Hämäläinen (gender-arbetsgruppen). Under året representerade 

Lena Höglund SFP i en delegation som besök- 

81 

te Nepal våren 2010. Demo har under året 2010 fått besök 

av delegationer från Nepal och Tanzania. Under den nepalesiska 

delegationens besök i september, ordnade svenska 

riksdagsgruppen tillsammans med Svensk Ungdom ett 

besök i riksdagen för gästerna. I slutet av maj ordnades 

Världen i byn-festivalen där Demo traditionsenligt har ett 

demokratitält för alla riksdagspartier, där även SFP var 

representerat. 

Demo har ett kontor i Kathmandu med två anställda 

sedan 2008. Kontoret fungerar som mötesplats för 

unga nepalesiska politiker från alla partier och Demo’s 

verksamhet har fått mycket uppskattning. Demo utbildar 

ungdomarna i demokrati, jämställdhet och vikten av 

att arbeta över partigränserna för att uppnå gemensamma 

mål. I Nepal har ungdoms- och studentorganisationerna 

grundat en gemensam platform med gemensamma mål. 

Demo stöder platformens arbete genom att ordna utbildningar 

och arbeta för att stärka arbetet över partigränserna 

mellan ungdomar för att de gemensmat kan arbeta för 

att stärka ungdomarnas röst i politiken. I Tanzania har 

Demo en anställd som koordinerar verksamheten i landet, 

där arbetet främst går ut på att koordinera den gemensamma 

organisation för kvinnliga politiker från alla 

partierna. Demo samarbetar med den här organisationen, 

Tanzania Gender Networking Programme och VICOBA 

för att utbilda kvinnor i landsbygden om politiskt beslutsfattande 

och för att motivera fler kvinnor att engagera 

sig i politik. Under året har Demo även påbörjat ett 

EU-finansierat samarbete i Ghana för kvinnliga politiker 

och kvinnoorganisationer. 

Demos arbetsgrupper och styrelsen träffas regelbundet 

och är aktiva. Demo är och strävar efter att vara en biståndsorganisation 

där man i egenskap av partiaktiv är en 

värdefull resurs. Demo handlar långt om att utbyta erfarenheter 

politiker emellan och mellan olika länder för 

att på så sätt stärka demokrati och god förvaltning både i 

samarbetsländerna och i Finland. 

Avslutning 

År 2010 dominerades av ELDR-kongressen. 

Medlemmarna var engagerade och bidrog till verksamheten. 

Glädjande var även att flera kretsar har ordnat inspirationsdagar 

till Sverige och där träffat lokala politiker, 

vilket breddar det internationella arbetet. Detta visar att 

det finns intresse för internationell politik inom SFP. IU 

gläder sig över detta och hoppas att SFP:s internationella 

profil stärks ytterligare. 

Socialpolitiska utskottet 

Anna Lena Karlsson-Finne (ordf.), Jonas Forsman, 

Susanne Kollin, Ulf Kjerin, Ann-Sofie Smeds-Nylund, 

Armi Murto, Åsa Blomstedt, Tarja Rinne. Sekreterare: 

David Andberg (–31.12.2010), Annika Jansson (1.1.2011-) 

Socialpolitiska utskottet har under året bytt sekreterare 

och medlemmarna har varit aktiva i riksdagsvalet i regionerna 

vilket har gjort att utskottsarbetet lidit. Utskottet 

Partistyrelsens och arbetsutskottets beredningsorgan


82 

har framförallt fört diskussioner per e-post. 

Inför riksdagsvalet svarade utskottet på många frågebatterier 

som ställdes partiet av olika organisationer kring 

socialpolitiska frågor. 

Utskottet har påbörjat arbetet med att förnya det familjepolitiska 

programmet, men det blev inte färdigt pga alltför 

snäv tidtabell för uppdraget. Utskottet konstaterar att finslipningen 

av det alkohol- och drogpolitiska programmet 

enligt partidagens beslut 2010 inte har fullföljts inom partiet. 

Utskottets medlemmar har under året varit aktiva 

inom olika socialpolitiska nätverk och organisationer och 

där fört SFP-politik och lyft upp det svenska. Utskottet 

upprepar sin motion om att partiet behöver en socialpolitisk 

tjänsteman för att signalera partiets prioriteringar 

och satsningar när det gäller socialpolitiken. 

Utbildningspolitiska 

delegationen (öppet utskott) 

Mikaela Nylander (ordf.), Maria Björnberg-Enckell, Anna 

Buss, Rabbe Ede, Christel von Frenckell-Ramberg, Tom 

Gullberg, Johan Nikula, Göran Wikström och Gustav 

Wikström (vice ordförande). Sekreterare Anna Litonius. 

Utbildningspolitiska delegationen har som mål att kartlägga 

och utarbeta strategier för finlandssvensk utbildning. 

År 2007 godkändes delegationens utbildningspolitiska 

ställningstagande. Delegationen tillsattes i oktober 2008 

för en mandatperiod om två år fram till år 2010. I skrivandes 

stund har utskottet sammanträtt 4 gånger under verksamhetsåret 

samt ordnat ett välbesökt seminarium på hösten 

med rubriken ”Hur mår språkundervisningen i Finland? 

Läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen 

revideras - hur borde språkundervisningen i våra skolor revideras?”. 

Delegationen har aktivt diskuterat under året revideringen 

av timfördelningen inom den grundläggande utbildningen 

vid sidan av de övriga teman delegationen valt att 

diskutera på sina möten. 

Under året har delegationen bl.a. hört Raili Hildén, 

PeD, Universitetslektor i språkpedagogik HU och Mikaela 

Björklund, doktorassistent i de främmande språkens didaktik 

ÅA om hur språkundervisningen inom den grundläggande 

undervisningen kunde formas, Gunborg Gayer, Förbundet 

för arbetar- och medborgarinstitut i Svenskfinlands ordförande 

och rektor för Helsingfors arbis, Alice Lillas, rektor för 

Korsholms vuxeninstitut, Björn Wallén, rektor för Svenska 

Studiecentralen och Ulrica Taylor, verksamhetsledare FAMI 

rf, om den fria bildning-ens framtid i Svensk Finlands och 

ministerspecialmedarbetare Mikko Ollikainen och Kurt 

Torsell, sakkunnig vid kommunförbundet, om vad som är 

aktuellt inom utbildningssektorn ur statlig respektive kommunal 

synvinkel. 

Facklig referensgrupp 

Partiets fackliga referensgrupp har under verksamhetsårets 

arbetat med följande sammansättning: Mats Nyman, 

ordförande (Akava), Pia Berg (FSL), Camilla Eliassson 

(Tehy), Åke Finne (Universitetslektorernas förbund 

YLL), Dan Johansson (FSL), Ann-Louise Laaksonen 

(SEFE), Ulla Salmenheimo-West (JYTY), Yngve Storsved 

(JYTY), Björn Taxell, Mikael Jern (Agronomförbundet), 

sekreterare: Fredrik Guseff 

Gruppen har under verksamhetsåret sammankommit 

till ett fysiskt möte, där man utarbetade ett förslag till 

uppdaterat arbetslivsprogram för SFP. Programmet godkändes 

av partistyrelsen 1.4.2011. 

Jämställdhetsutskottet 

Utskottets medlemmar: Monica Sirén-Aura (ordförande), 

Viveca Bäck, Caroline Holm, Bo Kronqvist, Kajsa Kouvo, 

Gerd-Peter Löcke, Frida Nylund, Werner Orre och Camilla 

Sandell. Sekreterare: Yasmine Hedman (2010 - april 2011) 

Jämställdhetsutskottet har detta verksamhetsår påbörjat 

en ny mandatperiod för 2010-2012. Jämställdhetsutskottet 

har sammankommit 4 gånger under verksamhetsåret 

2010-2011. Under verksamhetsåret har utskottet fortsatt 

att följa upp frågor som utskottet har diskuterat och tagit 

initiativ i tidigare. Utskottet har valt att speciellt lyfta 

fram teman som våld i parrelationer, män och jämställdhet 

och familjepolitik. Dessa teman har lyfts upp såväl 

under utskottsmöten som i form av utskottsmedlemmarnas 

insändare. 

Utskottet deltog 3.11.2010 i Svenska Kvinnoförbundets 

föreläsning ”Finns det plats för män i jämställdhetsarbetet?”. 

På internationella kvinnodagen den 8 mars 2011 besökte 

utskottet riksdagen och träffade jämställdhetsminister 

Stefan Wallin för att diskutera aktuella jämställdhetsfrågor. 

I samband med riksdagsvalet ordnade jämställdhetsutskottet 

tillsammans med Svenska Kvinnoförbundet den 

4 april 2011 i Åbo föreläsningen ”Våld i parrelationer - 

ett moraliskt och samhälleligt problem” med TD Malena 

Björkgren som föreläsare. 

Skärgårdskommittén 

Jan Sundberg (ordf.), Sandra Bergqvist, Bernhard 

Biström, Monica Hedström, Sixten Laine och Christina 

Öling. 

Skärgårdskommittén fungerar som referens- och sakkunnigt 

organ i frågor som rör skärgården och 

skärgårdsbefolkningen. 

Integrationspolitiska utskottet 

Tanja Ljungqvist (ordf.), Emina Arnautovic, Daniela 

Holm, Runa Ismark, Lars Nyberg, Claudia Nystrand, 

Tobias Pötsch, Arshe Said och Gallina Sandås.Sekreterare: 

Andreas Elfving 

Integrationspolitiska utskottet har samlats åtta gånger 

under året. Videokonferensutrustningen i Helsingfors,

Vasa och Åbo har använts framgångsrikt i utskottets arbete. 

I oktober 2010 besökte utskottet Esse i Pedersöre. En 

diskussionskväll om integration hölls då Esse stod i beråd 

att ta emot kvotflyktingar. Det finns ett klart mervärde i 

att regelbundet finnas på fältet, och den vägen föra ut det 

arbete utskottet gör. 

Inför riksdagsvalet bevakade utskottet med partiets 

nominering och kunde med glädje konstatera att kandidater 

med invandrarbakgrund nominerades i Helsingfors, 

Nyland och Österbotten. 

I augusti 2010 ordnades en diskussionskväll tillsammans 

med minister Astrid Thors där nominerade kandidater 

och kampanjaktiva diskuterade utmaningarna inför 

riksdagsvalet. 

Utskottet vill fortsättningsvis arbeta för att personer med 

invandrarbakgrund ges inflytande i partiets organ. Vikten av 

faktabaserad information gällande invandringsfrågor betonar 

utskottet även, och är tacksam för det arbete minister 

Thors stab gjort för att sammanställa dylikt material. 

Utskottet har även samarbetat med partiets specialförening 

Multicultural Finland, och marknadsfört föreningens 

evenemang. 

Arbetet med ett förslag till en konkret integrationsplan 

för kommuner har påbörjats under året under ledning 

av Emina Arnautovic. Vi ser gärna att den kompetens 

som finns i utskottet i högre grad används för partiets 

bästa, och utskottet står gärna till tjänst för lokalavdelningar 

och andra. Invandrare och flyktingar är en växande 

grupp finländare som behöver beaktas i allt större grad, 

både inom partiet, och i samhället i stort. 

Näringslivsråd och –delegation 

Björn Wahlroos (ordf.), Andreas Back, Henry Backlund, 

Magnus Bargum, Carl-Gustaf Bergström, Peter Boström, 

Malin Brännback, Jannica Fagerholm, Thomas Franck, 

Henrika Franck-Möller, Niklas Geust, Martin Granholm, 

Birgitta Kantola, Caj-Erik Karp, Staffan Kur-tén, Lisbeth 

Lagerholm-Lindqvist, Jussi Laitinen, Paul Lillrank, 

Monica Molin, Ann-Charlotte Schalin, Lisbeth Staffans, 

Peter Storsjö, Carola Teir-Lehtinen, Nina Wilkman och 

Hans Åhman. 

Näringslivsdelegationen ska stärka partiets näringslivskunnande 

och befrämja växelverkan mellan partiet och 

näringslivet. Målsättningen är att stärka beredskapen för 

en god framförhållning i näringslivsfrågor och att bidra 

till en mer välgrundad offentlig diskussion om när-ingslivspolitiken 

i vårt land. Näringslivsdelegationen utarbetar 

förslag och strategier för hur SFP i regering och riksdag 

kan verka för en optimerad hållbar näringspolitik. 

Delegationen har församlats till ett seminarium under 

verksamhetsåret. 

Kommissionen för utmärkelser 

Bo-Sanfrid Höglund (ordf.), Eja Björkqvist, Lasse 

Nummelin och Henrika Zilliacus-Tikkanen. 

Sekreterare: Carl-Johan Hindsberg 

Följande utmärkelser har utdelats 2010: 

Svenska folkpartiets gyllene förtjänsttecken med 

lagerkrans: 

Finn Berg, Grankulla 

Eva Lassus-Paavolainen, Helsingfors 

Svenska folkpartiets gyllene förtjänsttecken: 

Helsingfors: 

Fredrik Lemberg 

Georg Henrik Wrede 

Nyland: 

Ethel Sandström 

Lars-Eric Bäckström 

Åboland: 

Peggy Kolppanen 

Österbotten: 

Kajsa Kouvo, Karleby 

Björn Taxell, Kaskö 

Svenska Kvinnoförbundet: 

Sara Eklund 

Svenska Folkpartiets silverne förtjänsttecken: 

Helsingfors: 

Jonas Forsman 

Sebastian Gripenberg 

Ann-Louise Laaksonen 

Johanna Sandberg 

Anhild Träskman 

Rabbe Sandelin 

Nyland: 

Edgar Grönholm, Borgå 

Anders Rosengren, Borgå 

Götha Träskelin, Borgå 

Christine Corander, Nurmijärvi 

Marita Lassenius, Raseborg 

Michael Nyberg, Raseborg 

Stefan Selenius, Raseborg 

Yngve Mannström, Raseborg 

Jarkko Weckström, Sibbo 

Åboland: 

Susanne Björkman, Åbo 

Helena Blumberg, Åbo 

Björn Dahla, Åbo 

83 

Partistyrelsens och arbetsutskottets beredningsorgan


84 

Lasse Bergroth, Salo 

Karita Westberg, Salo 

Hans-Olof Kvist, S:t Karins 

Gun Herranen, Åbo 

Eva Perälä, Åbo 

Sixten Westerby, Åbo 

Anne Eriksson, Väst-Åboland 

Anders Kjellman, Väst-Åboland 

Staffan Sundström, Väst-Åboland 

Österbotten: 

Gerd Laxåback, Karleby 

Hemming Renlund, Karleby 

Mona Back, Kaskö 

Carl-Gustav Mangs, Kaskö 

Birgitta Wirta, Kaskö 

Henrik Antfolk, Kristinestad 

Christina Kindt-Granfors, Kristinestad 

Helena Patoranta, Kristinestad 

Britta Rosenback, Kristinestad 

Yngve Storsved, Kristinestad 

Elisabeth Hagström, Kronoby 

Markus Lerbacka, Kronoby 

Kenneth Pärus, Oravais 

Göran Gjäls, Närpes 

Ebba Granström, Närpes 

Jeanette Häggqvist, närpes 

Marianne Nyqvist-Mannsén, Närpes 

Anni Holmlund, Vasa 

Leena Anneli Smeds, Vasa 

Förtjänsttecknet för finlandssvensk gärning med 

krans: 

Alice Lillas, Korsholm 

Björn-Olof Malmström, Björneborg

6. Informationsverksamhet 

Som informationschef verkar Marcus Hagström och som 

informatör verkar Viktor Grandell. 

Informationschefen ansvarar för partiets interna och 

externa information samt webbplatsen, medan informatören 

ansvarar för SFP:s medlemstidning Medborgarbladet 

och reportage som publiceras på webbplatsen. 

De löpande uppdateringarna och andra informationsuppgifter 

fördelas jämt mellan informatören och 

informationschefen. 

Medborgarbladet 

Partiets medlemstidning Medborgarbladet distribueras 

till alla partimedlemmar. År 2010 utkom tidningen 

med fem nummer. Utgivningstakten behålls oförändrad 

år 2011. Årets andra nummer gick, inför riksdagsvalet, ut 

som ett massutskick till alla hushåll med minst en svenskspråkig 

invånare. Äldre nummer finns samlade i ett webbarkiv 

på SFP:s webbplats. 

sfp.fi 

SFP:s webbplats genomgår ständigt en förbättring och 

modernisering. På webbplatsen publiceras kontinuerligt 

alla nyheter och pressmeddelanden. Där finns också 

en tjänst som visar SFP-relaterade nyheter från andra 

webbplatser. 

Inför riksdagsvalet togs två andra webbplatser i bruk. 

85 

Den ena av dessa två var en kandidatwebbplats där alla 

partiets riksdagsvalskandidater presenterades. Den andra, 

som fanns på adresserna rikare.fi och rikkaampi.fi, var en 

satsning på en interaktiv webbplats som en del av partiets 

valkampanj. Utöver detta har partiet också ökat 

sin närvaro i digital media, i första hand på på partiets 

Facebooksida. 

Intern kommunikation 

Varje vecka hålls en kanslikonferens i vilken tjänstemännen 

från kansliet, riksdagen och ministergruppen deltar. 

Tjänstemännen i Österbotten och Åboland deltar per telefon. 

Veckokonferensen hålls varje torsdag efter att partiets 

arbetsutskott samlats. 

Alla utgående uttalanden och pressmeddelanden distribueras 

per e-postlistor till partistyrelsen, riksdagsgruppen, 

ministergruppen, Europaparlamentarikerns kansli samt 

hela SFP:s, su:s, Kvinnoförbundets, Bildningsförbundets 

och Svenska centralarkivets personal. 

Varumärkesarbetet ”Från Kasnäs till framtiden” innebar 

också att en webbplats byggdes upp för detta ändamål. 

Till detta hörde också ett nytt diskussionsforum. Syftet 

med forumet var att partimedlemmarna kunde diskutera 

de teser och den ideologiska plattform som Kasnäsarbetet 

hand-lade om. Forumet byggdes upp från grunden och 

finns fortfarande på adressen forum.sfp.fi

Informationsverksamhet 

86 

7. Riksdagsvalet 2011 

Förberedelserna inför valet den 17.4 2011 påbörjades 2010. 

Redan till försommaren godkände partistyrelsen budgetramarna 

och målsättningarna för valet. Även kampanjplanen 

godkändes under hösten av partistyrelsen. Som 

målsättning sattes att partiet skulle öka sitt mandatantal 

med 2. Valprogrammet godkändes av partistyrelsen i början 

av 2011. 

Samarbete med reklambyrån Ojala Saari Group (OSG) 

påbörjades under hösten. Specialsatsningar gjordes på 

metropolområdet och på sociala medier. 

Även erfarenheter från det riksdagsvalet i Sverige nyttjades. 

”Knacka dörr”-kampanjen introducerades men 

genomfördes inte på bred front. 

Nomineringen av kandidater påbörjades redan i mars 

2010 och avslutades i februari 2011. 

Kampanjens utgångsläge var gott med fullt antal kandidater 

på egna listor i Vasa (17), Helsingfors (21) och 

Nylands (35) valkretsar. I Egentliga Finland nominerades 

tre kandidater på en samlista med centerpartiet. Det nya 

var att partiet denna gång kunde nominera två kandidater 

i Uleåborgs valkrets och fem stycken i Lapplands valkrets. 

I detta val nominerades ingen i Sverige bosatt kandidat 

men kampanjåtgärder riktades mot i Sverige bosatta 

finländare. Totalt nominerades 83 kandidater. 

Tack vare denna satsning kunde partiet efter rösträkningen 

notera att man hållit sina positioner. Totalt var 

rösteantalet -655 (-0.3%) för partiet. Målet på +2 mandat 

uppnåddes inte, men resultatet skall dock ses som 

acceptabelt med beaktande att endast ett annat parti 

utgick som segrare i valet medan alla andra partier förutom 

sfp förlorade mandat. Total fick SFP 125 865 röster, 

4,3 procent av det totala antalet vilket räckte för nio 

mandat. 

Speciellt för årets kampanj var den enorma mängd material 

som utdelades. Över 80 000 broschyrer där alla 

kandidater presenterades utdelades, 150 000 regionvisa 

valtidningar kom hem till människorna samt sektorvisa 

flyers och valprogram fanns tillhanda. Därtill allt det material 

som de enskilda kandidaterna producerade. Även 

medlemstidningen MED postades till alla svensk- och 

tvåspråkiga hushåll. 

Partiets satsning på sociala media lyckades inte till fullo. 

Det valmanifest som videobandades väckte stor positiv 

uppmärksamhet men resurserna räckte inte till för 

att upprätthålla hemsidan rikare.fi i den utsträckning som 

var tänkt. Kandidaterna var väl representerade på sociala 

media som Facebook. 

Partiets personal stärktes med medarbetare under 

riksdagsvalskampanjen: 

Ida Schauman, Sandra Lindström, Anna Bergman 

(Helsingfors), Amanda Enberg (Egentliga Finland) och 

Pia Backman (Vasa). 

Invalda riksdagsmän för Svenska folkpartiet 2011: 

Egentliga Finlands valkrets: 

Stefan Wallin 12366 

Vasa valkrets: 

Anna-Maja Henriksson 8392 

Ulla-Maj Wideroos 6077 

Mats Nylund 5709 

Lars Erik Gästgivars 5650 

Suppleant: Mikael Käld 4329 

Helsingfors valkrets: 

Astrid Thors 4983 

Suppleant: Jörn Donner 4854 

Nylands valkrets: 

Thomas Blomqvist 7362 

Christina Gestrin 6408 

Mikaela Nylander 4906 

Suppleant: Veronica Rehn-Kivi 3329 

Se bilaga för detaljerade resultatlistor. 

8. Utbildningen 

Svenska folkpartiets utbildning har skett i samarbete med 

Svenska Bildningsförbundet, se bilaga 3.

10. Personalen 

Partikansliet 

Partisekreterare Johan Johansson (01.05.2010-) 

Sekreterare Jytte Österberg (-31.1.2011) 

Partisekreterarens medarbetare Eva Maria Wadén (7.12.2010-) 

Politisk sekreterare Magnus Öster 

Informationschef Marcus Hagström 

Organisationschef Maria Grundström 

(moderskapsledig) 

T.f. organisationschef Christel Liljeström (1.5.2010-) 

Informatör Viktor Grandell (07.01.2010-) 

Utvecklingschef Fredrik Guseff 

T.f utbildningschef Harriet Lindeberg-Saapunki 

Kanslisekreterare May Myrberg 

Kanslisekreterare Corinna Floman 

T.f. kanslibiträde Hanna Gestrin (-31.12.2010) 

Kretskanslierna 

Helsingfors 

Nyland 

Åboland 

Österbotten 

Kontaktchef Henrik Creutz 

Kontaktchef Annika Jansson 

Kontaktchef Minna Österholm 

Kontaktchef Andreas Elfving 

Kontaktchef Linda Lindholm 

Verksamhetsassistent Richard Siivonen 

Regiondirektör Max Jansson 

Kontaktchef Ann-Christin Jylhä 

Kontaktchef Elisabet Rantschukoff 

Övriga tjänstemän 

Riksdagskansliet 

Generalsekreterare Björn Månsson (3.8.2009-) 

Riksdagssekreterare Pia Gästrin 

Lagstiftningssekreterare Tina Harms (-15.4.2011) 

Politiska medarbetare i Mari Kiviniemis 

regering 22.6.2010. 

87 

Kultur- och idrottsminister Stefan Wallins specialmedarbetare 

Mikko Ollikainen 

Migrations- och Europaminister Astrid Thors specialmedarbetare 

Thomas Bergman, Corinna Tammenmaa 

(-30.9.2010), Mikaela Grönqvist (1.10.2010-) 

Ministergruppens specialmedarbetare Susanna Korpivaara 

Statssekreterare Marcus Rantala 

Europaparlamentet 

Europaparlamentariker Carl Haglunds medarbetare: Axel 

Hagelstam, Ville Walve, Heidi Jern och Mats Löfström 

(1.1.2011-). 

Riksdagsassistenterna 2010 

Carolina Nordling (Blomqvist) 

Johanna Sandberg (Gestrin) 

David Andberg (Henriksson) 

Laura Lyly (Nauclér) 

Riitta Pääjärvi-Myllyaho (Nordman) 

Anna Litonius (Nylander) 

Antonia Husberg (Nylund) 

Pia-Maria Lindén-Linna (Thors) 

Yasmine Hedman (Wallin) 

Malin Brännkärr (Wideroos) 

Personalen

Bokslut 

88 

11. Bokslut 

Resultaträkning 

01.01.2010 01.01.2009 

Valuta EUR - 31.12.2010 - 31.12.2009 

ORDINARIE VERKSAMHET 

Verksamhetsområde A 

Intäkter 

Statligt kommunikationsstöd 731 718,17 810 000,00 

Övriga intäkter 146 428,86 113 716,58 

Intäkter sammanlagt 878 147,03 923 716,58 

Kostnader 

Personalkostnader -1 102 771,07 -1 171 380,41 

Övriga kostnader -1 515 784,53 -1 690 220,09 

Kostnader sammanlagt -2 618 555,60 -2 861 600,50 

Bidrag -1 740 408,57 -1 937 883,92 

Överskott/underskott -1 740 408,57 -1 937 883,92 

Tillförda medel 

Intäkter 110 456,00 119 716,00 

Kostnader -14 866,18 -31 595,66 

95 589,82 88 120,34 


Investerings- och finansieringsverksamhet 

Intäkter 

Finansieringsverksamhet 4 390,56 1 755,06 

Kostnader 

Finansieringsverksamhet -692,43 -929,71 

3 698,13 825,35 


Allmänna understöd 

Statligt partistöd 810 000,00 810 000,00 

Övriga understöd 3 010 429,63 1 080 500,00 

3 820 429,63 1 890 500,00 

Räkenskapsperiodens resultat 2 179 309,01 41 561,77 

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT 2 179 309,01 41 561,77 

A k t i v a 

BESTÅENDE AKTIVA 

Investeringar 

Övriga aktier och andelar 25 000,00 0,00 

Investeringar sammanlagt 25 000,00 0,00 

Bestående aktiva sammanlagt 25 000,00 0,00 

RÖRLIGA AKTIVA 

Fordringar 

Kortfristiga 

Kundfordringar 174 453,93 38 661,94 

Övriga fordringar 38 545,91 31 421,04 

Resultatregleringar 5 392,65 8 953,13 

Kortfristiga fordringar sammanlagt 218 392,49 79 036,11 

Kassa och bank 2 680 626,94 477 496,36 

Rörliga aktiva sammanlagt 2 899 019,43 556 532,47 

Aktiva sammanlagt 2 924 019,43 556 532,47

SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Valuta EUR 31.12.2010 31.12.2009 

P a s s i v a 

EGET KAPITAL 

Verksamhetskapital (ö.skott/u.skott f.t.rsp) 390 520,79 348 959,02 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 2 179 309,01 41 561,77 

Eget kapital sammanlagt 2 569 829,80 390 520,79 

FRÄMMANDE KAPITAL 

Kortfristiga 

Skulder till leverantörer 138 980,23 50 888,05 

Övriga skulder 20 904,19 17 634,36 

Resultatregleringar 194 305,21 97 489,27 

Kortfristiga skulder sammanlagt 354 189,63 166 011,68 

Främmande kapital sammanlagt 354 189,63 166 011,68 

Passiva sammanlagt 2 924 019,43 556 532,47 

FÖRÄNDRING I PRESENTATIONEN AV STATLIGT KOMMUNIKATIONSSTÖD 

Det statliga kommunikationsstödet uppvisas som en ordinarie intäkt. 

Jämförelsesiffrorna för år 2009 har ändrats att motsvara den nya uppställningen. 

SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Riksdags- Ordinarie Ordinarie 

val verksamhet EU-val verksamhet 

INTÄKTER 2010 2010 2009 2009 

Förtroendemannaavgifter 0,00 892,76 0,00 510,60 

Kursavgifter 0,00 13 430,00 0,00 0,00 

Annonsintäkter 0,00 1 277,93 0,00 7 008,48 

Övriga intäkter 0,00 1 365,67 3 864,00 3 067,20 

Hyresintäkter 0,00 99 462,50 0,00 99 266,30 

Understöd 0,00 30 000,00 0,00 0,00 

Kommunikationsstöd 72 806,76 658 911,41 201 941,00 608 059,00 

KOSTNADER 

Personalkostnader 

72 806,76 805 340,27 205 805,00 717 911,58 

Löner och arvoden 0,00 837 311,45 11 295,12 771 852,21 

Pensions- och övriga lagstadgade försäkringar 0,00 177 236,98 2 272,58 182 743,36 

Personalutbildning 0,00 3 793,62 0,00 7 655,90 

Resor 0,00 63 780,61 6 667,75 144 099,56 

Övriga personalkostnader 0,00 44 902,62 2 489,80 42 304,13 

Vidaredebiterade personalkostnader 0,00 -24 254,21 

0,00 1 102 771,07 22 725,25 1 148 655,16 

Kansli och administration 

Hyror 0,00 242 811,03 0,00 249 116,11 

Leasinghyror 0,00 98 515,93 0,00 82 845,74 

Städning och renhållning 0,00 31 011,24 0,00 28 158,25 

Telefon- och dataöverföringskostnader 0,00 84 599,01 0,00 46 398,89 

Post- och kurirkostnader 0,00 56 368,65 150,46 59 372,31 

Kontorsmaterial 0,00 16 514,21 25,80 20 017,35 

Kontorsinventarier och maskiner 0,00 18 159,32 0,00 14 071,36 

Övriga kostnader 0,00 26 428,39 0,00 23 188,70 

Vidaredebiterade kostnader 0,00 -155 583,31 0,00 -110 299,60 

0,00 418 824,47 176,26 412 869,11 

89 

Bokslut

Bokslut 

90 

Verksamhetskostnader RV2010 Ord.verks. 2010 EU-val 2009 Ord.verks.2009 

Köpta tjänster 0,00 268 051,34 158 976,15 265 725,35 

Annonser pr 0,00 33 142,31 54 951,66 17 011,53 

Tryckningskostnader 0,00 56 671,90 25 660,51 95 318,23 

Planering av reklam 70 110,00 0,00 0,00 0,00 

Postningskostnader, Med 0,00 63 588,87 0,00 81 500,93 

Möten och representation 974,33 59 663,49 3 450,31 74 214,60 

Resor, förtroendevalda 0,00 41 495,95 0,00 0,00 

Adresskostnader 0,00 0,00 1 810,00 675,96 

Webb-shop 0,00 1 161,30 0,00 33 106,84 

Evenemang, mässor 0,00 46 310,90 20 906,73 11 527,75 

Kurser och seminarier 0,00 48 318,65 0,00 0,00 

Kandidatseminarier 0,00 0,00 4 735,00 0,00 

Valbidrag 18 290,00 0,00 194 601,48 0,00 

Övriga verksamhetskostnader 2 568,85 24 460,49 23 607,56 74 154,13 

Verksamhetsbidrag 0,00 362 151,68 0,00 135 240,00 

91 943,18 1 005 016,88 488 699,40 788 475,32 

TILLFÖRDA MEDEL 

Medlemsavgifter 0,00 110 456,00 0,00 119 716,00 

Kreditförlust på medlemsavgifter 0,00 -14 866,18 0,00 -31 595,66 

0,00 95 589,82 0,00 88 120,34 

INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET 

Ränteintäkter 0,00 4 310,16 0,00 1 755,06 

Övriga finansiella intäkter 0,00 80,40 0,00 0,00 

Räntekostnader 0,00 -144,22 0,00 -288,68 

Bankkostnader 0,00 -548,00 -44,66 -584,83 

Kursdifferenser 0,00 -0,21 0,00 -11,54 

0,00 3 698,13 -44,66 870,01 

ALLMÄNNA UNDERSTÖD 

Statligt partistöd 0,00 810 000,00 0,00 810 000,00 

Övriga understöd 0,00 3 010 429,63 305 000,00 775 500,00 

0,00 3 820 429,63 305 000,00 1 585 500,00 

RESULTATENHETER 2010 2009 

Partidagen 41 349,64 38 646,39 

Stadge-enliga utskott 56 430,58 82 765,15 

Icke stadge-enliga utskott 26 601,29 23 216,92 

Fältorganisation 570 918,14 476 729,42 

Svenska Kvinnoförbundet 134 360,15 97 271,56 

Svensk Ungdom 92 860,76 34 329,70 

Medborgarbladet 213 862,61 299 605,00 

Internationell verksamhet 29 284,61 20 266,89 

MEP 10 421,89 21 207,44 

UNDERSTÖD FÖR INFORMATIONSVERKSAMHET OCH KOMMUNIKATION 2010 

Resultatregleringspost från föregående år 0,00 

Erhållet bidrag för verksamhetsåret 810 000,00 

STÅR ATT ANVÄNDA FÖR VERKSAMHETSÅRET TOTALT 810 000,00 

Med understödet täckta kostnader under verksamhetsåret 

Kommunikation och information gällande val 72 806,76 

Övrig kommunikation och information 255 489,37 

Personalkostnader 295 524,96 

Kansli- och administrationskostnader 107 896,98 

TOTALT 731 718,07 

Överförs till nästa verksamhetsår 78 281,93 

Bokas som resultatregleringspost 78 281,93

TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BALANSRÄKNINGEN 

Partiet innehar 335 st. A-aktier i Aktia Abp som inte är upptagna i balansräkningen. 

Anskaffningsutgiften för aktierna är 0,- eur. 

Aktiernas marknadsvärde den 31.12.2010 var 2.546,00 euro. 

ANSVARSFÖRBINDELSER SOM INTE UPPTAGITS I BALANSRÄKNINGEN 

2010 2009 

ANSVAR FÖR LEASINGAVTAL 

Belopp av leasinghyresavtalen som förfaller inom ett år 92 093,10 90 251,94 

Belopp av leasinghyresavtalen som förfaller senare 259 864,20 333 837,56 

Sammanlagt belopp av leasinghyresavtalen 351 957,29 424 089,50 

ANSVAR FÖR ÖVRIGA HYRESAVTAL 

Belopp av hyresavtal som förfaller inom ett år 219 153,41 218 161,10 

Belopp av hyresavtal som förfaller senare 363 016,00 572 735,52 

Sammanlagt belopp av hyresavtalen 582 169,41 790 896,62 

UPPGIFTER OM ANSTÄLLDA 

Antal anställda i medeltal 20 19 

91 

Bokslut

Bokslut 

92

93 

Bokslut

BILAGOR 

94 

HELSINGFORS 

Drumsö 238 

Munksnejden 208 

Kronoskatsgardet 85 

Södra Helsingfors 281 

Tölö 250 

Hoplaxnejden 275 

Sydöstra Helsingfors 216 

Norra Helsingfors 176 

Norr om Långa bron 122 

Centrum 255 

Östra Helsingfors 157 

Sammanlagt 2263 

NYLAND 

Mellersta Vanda 89 

Mårtensdal 91 

Västra Vanda 81 

Östra Vanda 40 

Tusby 37 

Tenala 178 

Bromarf 73 

Strömfors 140 

Sjundeå 165 

Mellersta Sibbo 137 

Norra Sibbo 58 

Sydvästra Sibbo 69 

Sydöstra Sibbo 97 

Pojo 141 

Pernå 223 

Mörskom 59 

Lovisa 289 

Lojonejden 59 

Liljendal 277 

Lappträsk 142 

Kyrkslätt centrum 127 

Norra Kyrkslätt 172 

Södra Kyrkslätt 116 

Kervo 29 

Karis 248 

Ingå 329 

Träskända 4 

Hyvinge 18 

Nurmijärvi 16 

Hangö 126 

Grankulla 205 

Mattby-Olars 103 

Stor-Alberga 80 

Norra Esbo 37 

Esboviken 83 

Stor-Hagalund 116 

Stor-Köklax 33 

Esbo centrum 93 

Ekenäs 339 

Snappertuna 152 

Borgå norra byar 47 

Södra Borgå glesbygd och skärgård 

331 

Västra Borgå 166 

Bilaga 1– Medlemsföreningarnas medlemsantal inför partidagen 2009 

Östra Borgå lk 96 

Borgå centrum 386 

Vichtis-Högfors 12 

Mäntsälä 18 


ÅBOLAND 

St. Karins 51 

Gamla Åbo 115 

Havs-Åbo 77 

Västra Åbo 71 

Södra Åbo 65 

Åbo centrum 143 

Åbo östra 53 

Västanfjärd 80 

Pargas centrum 152 

Norra Pargas 45 

Västra Pargas 79 

Pargas skärgård 70 

Nystad 2 

Nagu 107 

Korpo 67 

Kimito 185 

Iniö 67 

Houtskär 51 

Dragsfjärd 242 

Reso 13 

Nådendal 21 

Salo regionen 30 


ÖSTERBOTTEN 

Vörå 617 

Vasa centrum 307 

Brändö-Vikinga 87 

Dragnäsbäck-Hemstrand 61 

Östra Vasa 77 

Gerby-Västervik 137 

Högbacken-Sunnanvik 28 

Roparnäs omnejd 61 

Storviken med omnejd 44 

Sundom 139 

Pedersöre 589 

Esse 308 

Purmo 276 

Oravais 241 

Närpes 577 

Pörtom 194 

Övermark 224 

Nykarleby centrum 120 

Nykarleby lk 287 

Jeppo 246 

Munsala 177 

Pensala 112 

Maxmo 96 

Malax 530 

Bergö 63 

Petalax 124 

Larsmo 211 

Kronoby 307 

Nedervetil 519 

Terjärv 360 

Kristinestad 325 

Lappfjärd 409 

Dagsmark 202 

Härkmeri 129 

Nya Sfp i Kristinestad 8 

Tjöck 107 

Södra Kristinestad 149 

Korsnäs 373 

Smedsby-Böle 218 

Korsholm 373 

Kvevlax 258 

Replot-Björkö 228 

Solf 218 

Norra Korsholm 86 

Kaskö 51 

Jakobstads centrum 170 

Södra Jakobstad 134 

Östra Jakobstad 28 

Nordöstra Jakobstad 32 

Västra Jakobstad 81 

Sydvästra Jakobstad 31 

Karleby 657 

Gamlakarleby 160 

Öja 145 

Långö 80 


ÖVRIGA 

Björneborg 24 

Jyväskylä 18 

Kauttua 5 

Kotka med omnejd 43 

Norra Kymmenedalen 18 

Lahtis 34 

Pyttis 72 

Tammerfors 109 

Uleåborg med omnejd 27 


Svensk Ungdom 3264 

Svenska Kvinnoförbundet 2059 

Intressef. barnfam. i H:fors 

Intressef. för finlandssv. teckenspråk 

Sfp i Bryssel 

Kristet Samhällsansvar i Finland 

r.f. 

Liberalt initiativ 

Svenska folkpartiets Moderater 

Svenska framtidsförbundet r.f 

Svenska löntagare r.f 

Sfp.nu 

Svenska seniorer i Finland r.f 

Multicultural Finland 

Nätverk för tvåspråkiga i Finland 

Liberal framtid/Liberaalinen 

tulevaisuus

Bilaga 2 – Sfp-kretsarnas verksamhetsberättelser 

Svenska folkpartiet i Helsingfors r.f. 

Verksamhetsberättelse 2010 

Verksamhetsåret 2010 var ett s.k. valfritt år vilket gjorde det 

möjligt för kretsstyrelsen och kretskansliet att koncentrera sig 

på planeringen av riksdagsvalet 2011. Redan på våren fick kretsens 

beredningsutskott till uppdrag att försöka få tag i lämpliga 

kandidater för riksdagsvalet 17 april 2011. De första kandidaterna 

nominerades redan på kretsmötet den 27 mars 2010 i 

Kårböle lågstadieskola. På mötet presenterades också en rapport 

om SFP:s lokalavdelningar i Helsingfors. 

1. Organisationen 

Helsingforskretsen har 2268 medlemmar (17.1.2011) medlemmar 

i sammanlagt 11 lokalavdelningar. Under verksamhetsåret 

har kretsens medlemsantal sjunkit med 85. Under samma period 

är antalet nya medlemmar 25, 45 avlidna och 66 utskrivna. 

Svensk Ungdom i Helsingfors, Svenska Kvinnoförbundet 

i Helsingfors, Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs verkar 

i nära anslutning till kretsen. Även Specialföreningarna 

Intresseföreningen för barnfamiljer, Svenska seniorer i Finland, 

SFP:s Moderater och Multikulturellt Finland registrerade i 

Helsingfors har haft verksamhet under året. 

För att förstärka den svenska intressebevakningen i huvudstadsregionen 

har SFP-kretsen i Helsingfors, kommunorganisationerna 

samt fullmäktigegrupperna för SFP i Esbo, 

Grankulla, Kyrkslätt och Vanda fortsatt sitt samarbete under 

namnet SFP i huvudstadsregionen. Samarbetsgruppen inledde 

sitt arbete 2006 och har regelbundet sammanträtt sedan dess. 

Ordförandeskapet roterar mellan medlemsorganisationerna. 

Från och med årsskiftet innehar SFP i Helsingfors ordförandeskapet. 

Stadsfullmäktige gruppens ordförande Nils Torvalds 

agerar ordförande för sammanslutningen. 

Partiets arbetsutskott tillsatte under verksamhetsåret en arbetsgrupp 

för att utarbeta ett metropoltrafikpolitiskt program 

för partiet. Arbetsgruppen lämnade in ett utkast till partiets arbetsutskott 

den 17.2.2011. Arbetsgruppens medlemmar har varit 

Hans-Peter von Knorring (ordförande), Henrik Creutz, Fredrik 

Guseff, Christoffer Hällfors, Annika Jansson (sekreterare), Mats 

Nylund och Corinna Tammenmaa. 

E-posten har fungerat som kretsens huvudsakliga interna informationskanal. 

Kretsen har fyra fungerande e-postlistor för 

en bredare informationsspridning: ksthelsingfors@sfp.fi, sfphelsingfors@sfp.fi, 

hforsbeslutsfattare@sfp.fi och helsingforsdebatt@sfp.fi. 

Den första är för dem som kallas till kretsstyrelsens 

möten, den andra listan är en lista för aktiva SFP:are i 

Helsingfors och den tredje listan består av SFP:s beslutsfattare i 

staden (stadsfullmäktigemedlemmar, nämndmedlemmar, kretsstyrelsen 

samt lokalavdelningsordföranden). E-postlistan helsingforsdebatt@sfp.fi 

används av SFP:are i Helsingfors för fri 

debatt. 

Under verksamhetsåret har SFP i Helsingfors skapat ett 

eget konto på Facebook. Den 13.2.2011 hade gruppen 208 per- 

95 

soner som ”gillar” SFP i Helsingfors. Kontaktchefen får med 

jämna mellanrum rapporter om hur många besökare kontot 

har. Förhoppningsvis kommer man att kunna använda sig av 

Facebook för att sprida information om verksamheten i framtiden. 

Kretsen har även ett konto på Twitter. Twitter-gruppen har 

för tillfället inte många ”följare”. 

I april-maj 2011 var kretsens kontaktchef Henrik Creutz vårdledig. 

Under den perioden skötte praktikanten Elin Andersson 

rutinärenden på kansliet. Andersson studerar på Svenska social- 

och kommunalhögskolan i Helsingfors. Elin Andersson praktiserade 

tre månader på kretskansliet. Under verksamhetsåret 

har partiet ingått ett liknande tre månaders prakikantavtal med 

Anna Bergman. Bergman fungerar som kretsens assistent inför 

riksdagsvalet i april 2011. 

1.1. Kretsmötet 

Ett ordinarie kretsmöte hölls lördagen den 27 mars 

2010 i Kårböle lågstadieskola. Som värdar stod SFP i 

Hoplaxnejden. Mötet inleddes av kretsordförande Georg 

Henrik Wrede presenterade rapport om Sfp:s lokalavdelningar 

i Helsingfors. Minister Astrid Thors inledde 

den allmänpolitiska debatten. Thors tackade bl.a. det 

stöd hon fått från partiet, Svensk Ungdom och Svenska 

Kvinnoförbundet under den invandrardebatt som personifierats 

i henne själv under våren 2010. 

• Gyllene förtjänsttecken med lagerkrans: Eva S. 

Lassus-Paavolainen 

• Gyllene förtlänsttecken: Fredrik Lemberg 

• Silverne förtjänsttecken: Anhild Träskman 

Under lunchpausen fick kretsmötets deltagare en guidad 

tur av skolans område. På plats fanns biträdande rektor Helga 

Thrainsdottir. 

De nya stadgarna togs i bruk på kretsmötet 2010. Enligt de 

nya stadgarna valdes kretsstyrelsen (presidiet och ordinarie medlemmar) 

och ersättare i den ordning de fått röster på kretsmötet. 

Till ordinarie revisorer valdes två av revisionsbyrån Ernst & 

Young utsedda revisorer, varav den ena är CGR-revisor och till 

deras suppleanter på samma sätta av Ernst & Young utsedda 

revisorer. 

Kretsmötet godkände ett uttalande mot främlingsfientlighet 

och personliga påhopp på människor som arbetar med 

invandrarfrågor. 

1.2. Kretsstyrelsen 

Kretsen leds av en kretsstyrelse med politiskt mandat som både 

för kretsens politik och konkreta verksamhet framåt. Kretsmötet 

utser kretsstyrelsen. 

BILAGOR

BILAGOR 

96 

På kretsmötet återvaldes Georg Henrik Wrede enhälligt till 

kretsordförande. Sebastian Gripenberg och Armi Murto valdes 

också till viceordföranden. Kretsstyrelsens sammansättning för 

verksamhetsåret var följande: 

Susanne Kollin 

Anna Kärkkäinen 


Janina Mackiewicz 

Mikael Sjövall 

Gerd-Peter Löcke 

Fredrik Lönnfors 

Anna Litonius 

Esa Puurtinen 

Ulla Wiklund 

Ersättare i den ordning de kallas in: 

Eva S Lassus-Paavolainen 

Sam Björklund 

Magnus Buchert 

Maria Guseff 

Gunvor Brettschneider 

Heidi Wallius-Virkkula 

Charlotta Portin 

Jan Lillja har varit kretsens skattmästare. Kontaktchef Henrik 

Creutz (praktikant Elin Andersson april-maj) har fungerat som 

kretsstyrelsens sekreterare. 

Den nya kretsstyrelsen beviljade på sitt första möte följande 

personer närvarorätt vid kretsstyrelsemötena: Christina Yrjölä- 

Lindgrén (Svenska Kvinnoförbundet i Helsingfors/Sörnäs), 

Katarina Dahlman och Kimmo Heikkinen (Svensk Ungdom i 

Helsingfors) och Fredrik Lemberg, (Svenska Seniorer). Därtill 

beviljades stadsfullmäktigegruppens medlemmar närvarorätt på 

kretsstyrelsens möten. Under verksamhetsåret har kretsstyrelsen 

sammanträtt åtta gånger. 

Under verksamhetsåret har SFP i Helsingfors (kretsstyrelsen/ 

kansliet) gett följande uttalanden: 

• Äntligen svenskspråkig barnträdlärarutbildning i 

Helsingfors! 15.4.2010 

• SFP i Helsingfors nominerade kandidater 18.4.2010 

• Satsa på spårtrafik! 9.9.2010 

• Lena Wenman ställer upp i riksdagsvalet 2010 23.9.2010 

• SFP i Helsingfors vill erbjuda barnen närproducerad mat 


• Anna Jungner-Nordgren riksdagskandidat i Helsingfors 


• Finland har en lysande framtid (Tino Singhs kandidatur i 

riksdagsvalet) 4.11.2010 

• Janina Mackiewicz kandiderar i riksdagsvalet 11.11.2010 

• Gunvor Brettschneider kandiderar i riksdagsvalet 


• SFP i Helsingfors går väl rustat till val 18.1.2011 

• Lokalavdelningarna i Helsingfors har gett följande 


uttalanden: 

• Tillgänglighet för alla (SFP i Centrum 3.12.2010) 

• Familjeminister i nästa regering (Intresseföreningen för 

barnfamiljer 28.1.2011) 

Svenska folkpartiets politik i Helsingfors leds av kretsstyrelsen 

och stadsfullmäktigegruppen tillsammans. För att koordinera 

arbetet mellan dessa två grupper kallas stadsfullmäktigegruppen 

till kretsens styrelsemöten. Därtill deltar även kretsens 

presidium i fullmäktigegruppens sammanträde före stadsfullmäktiges 

möten. 

SFP i Helsingfors har flera representanter i stadens nämnder 

och styrelser. 

1.3. Beredningsutskottet 

Kretsstyrelsen har på sitt första möte utsett ett beredningsutskott. 

BU bereder kretsstyrelsemötena och tar även ställning till 

organisatoriska ärenden. BU består av presidiet, kontaktchefen, 

skattmästaren samt en av kretsstyrelsen utsedd representant. 

Följande personer deltog i BU under verksamhetsåret: Georg 

Henrik Wrede, Sebastian Gripenberg, Armi Murto, Jan Lillja 

och Susanne Kollin samt kontaktchef Henrik Creutz. 

BU har sammanträtt i regel en vecka före kretsstyrelsens 

möte. 

Ett utvidgat beredningsutskott med Jonas Forsman 

och representanter från Kvinnoförbundet och Svensk 

Ungdom har agerat nomineringsgrupp och kampanjgrupp 

inför riksdagsvalet. 

BU har sammanträtt i regel en vecka före kretsstyrelsens 

möte. 

1.4. Partistyrelsen 

Partidagen i Tammerfors återvalde Nils Torvalds för andra 

gången till partiets vice ordförande för mandatperioden 2010- 


Thomas Forsström (ersättare Magnus Buchert) representerar 

Helsingfors för mandatperioden 2009-2011. Maria Björnberg- 

Enckell (ersättare Gunvor Brettschneider) valdes till medlemmar 

i partistyrelsen för mandatperioden 2010-2012. Därtill valdes 

Georg Henrik Wrede (ersättare Sebastian Gripenberg) till 

kretsens representanter för mandatperioden 2009-2010. 

1.5. Helsingforsare i partiets utskott 

Partirådet 

Kerstin Meinander 


Nils Torvalds (stadgeenlig medlem) 

Gunvor Kronman 


Henrik Aminoff 

Niklas Geust 

Stig Gustavson


Eva Liljeblom 

Organisationsutskottet 2010-2012 

Georg Henrik Wrede 

Ann-Louise Laaksonen (SvKF) 

Kommissionen för utmärkelser 

Henrika Zilliacus-Tikkanen 

Sekr. Carl-Johan Hindsberg 

Internationella utskottet 2010-2012 

Markus Österlund (ordf.) 

Johan Ekman 

Maria Guseff 

Laura Finne-Elonen 

Gunvor Kronman 

Sekr. Mats Löfström 

Facklig referensgrupp 

Marianne Falck, Sjuksköterskeföreningen i Finland 

Ann-Louise Laaksonen, SEFE 

Utbildningspolitiska delegationen 

Maria Björnberg-Enckell 

Integrationspolitiskt utskott 

Daniela Holm 

Framtidsutskott 

Peter Nyman 

Marica Rosengård 

Thomas Forström 

Jämstäldhetsutskottet 2010-2012 

Gerd-Peter Löcke 

1.6. Riksdag och regering 

Astrid Thors är från SFP:s lista invald i Riksdagen från Helsingfors 

valkrets. Astrid Thors är migrations- och Europaminister i Mari 

Kiviniemis regering. 

1.7. Lokalavdelningarna 

Lokalavdelningarna ansvarar för politiken och verksamheten på 

lokal nivå. 

Medlemmarnas antal 2009 2010 2011 

SFP i Centrum 252 255 253 

SFP på Drumsö 253 239 238 

SFP i Munksnejden 225 219 210 

SFP i Kronoskatsgardet 92 87 85 

SFP i södra Helsingfors 292 286 282 

SFP i Tölö 264 255 252 

SFP i Hoplaxnejden 288 278 277 

SFP i sydöstra Helsingfors 226 219 216 

SFP i norra Helsingfors 188 183 176 

SFP norr om Långa bron 125 122 121 

SFP i östra Helsingfors 217 210 158 

2. Verksamheten 

2.1. Riksdagsvalet 

97 

Redan på våren 2010 tillsatte kretsstyrelsen ett utvidgad beredningsutskott 

för att få tag på lämpliga SFP-kandidater för 

riksdagsvalet och har därmed agerat nomineringsgrupp åt 

kretsstyrelsen. 

Nomineringsgruppen mandat har utvidgas till att planera 

kampanjen och göra upp en budget för riksdagsvalet. I mars 

2010 gjorde kretskansliet en analys av situationen inför riksdagsvalet. 

Den har använts som botten för nomineringen och 

kampanjen. 

Svenska folkpartiet går till riksdagsval med egen full lista, 

d.v.s. med 21 kandidater. Målsättningen är att återvinna SFP:s 

andra mandat i Helsingfors. 

SFP: s kandidater i Helsingfors: 

1. Biaudet, Tom 

2. Björklund, Sam 

3. Björnberg-Enckell, Maria 

4. Brettschneider, Gunvor 

6. Donner, Jörn 

7. Drobych, Elena 

8. Ellenberg, Benjamin 

9 Hassan, Aden Ahmed 

10. Jungner-Nordgren, Anna 

11. Laaksonen, Ann-Louise 

12. Mackiewicz, Janina 

13. Murto, Armi 

14. Pipping, Hugo 

15. Rantala, Marcus 

16. Said, Arshe 

17. Sandberg, Johanna 

18. Singh, Tino 

19. Storgård, Päivi 

20. Thors, Astrid 

21. Wenman, Lena 

22. Wrede, Georg Henrik 

BILAGOR

BILAGOR 

98 

Svenska folkpartiet i Åboland 


1. ALLMÄNT 

Svenska Folkpartiet i Åboland (nedan kretsen) sköter kontakten 

till Svenska Folkpartiets lokala aktörer i Egentliga Finland. 

Kretsens kansli finns i Åbo. Det verkställande arbetet sköts av kontaktchefen 

för Sfp i Åboland. Kretsen leds av en kretsstyrelse. 

2. ORGANISATIONEN 

2.1 Organisationsutveckling 

Kretsen deltar i och genomför eventuella ändringar beträffande 

organisationen i kongruens med partiets allmänna organisationsutveckling. 

År 2010 inleddes på flera håll i kretsen praktiska 

förberedelser inom ramen för partiets organisationsreform. 

Såväl i Åbo som i Kimitoön togs konkreta steg på vägen mot att 

samman slå lokalavdelningar, en process som fortgår genom år 2011. 

2.2 Medlemsvård 

Kretsen informerade kontinuerligt sina medlemmar genom 

e-postlistor som alla nya medlemmar erbjöds att följa. Genom 

året ordnades öppna diskussionskvällar för alla medlemmar. 

2.3 Information och PR 

Kretsen bistod lokalavdelningar och kommunorganisationer 

i genomförandet av PR-verksamhet vid lokala evenemang. 

Medlemmarna informerades kontinuerligt om kretsens verksamhet 

och politik genom e-postlistor. 

2.4 Kommunparlament 2010 

SFP i Åboland har traditionellt ordnat en träff för partiets 

förtroendevalda i regionen, benämnt kommunparlament. 

Kommunparlamentet ordnades i januari 2010 under rubriken 

Politisk kommunikation. I samband med kommunparlamentet 

gick den regionala del 1 av partiets framtidsprocess av stapeln i 

form av en work-shop som drogs av konsult Hans Täckenström. 

I kommunparlamentet deltog drygt 90 personer. Under parlamentet 

gavs deltagarna möjlighet att svara på en enkät om kretsens 

verksamhet. Detta var en del av kretsens strategiska framtidsarbete, 

som fortsätter år 2011. 

3. KRETSSTYRELSEARBETET 

Kretsen fokuserade under året särskilt på det förberedande politiska 

och organisatoriska arbetet inför riksdagsvalet 2011. Den 

politiska tyngdpunkten låg under året i övrigt på skärgårdens 

förbindelsetrafik. Detta märktes bland annat på partidagen där 

kretsens delegater genomförde en synlig informationkampanj 

kring det föråldrade tonnaget i skärgården. Kretsstyrelsen höll 

under året 9 möten. Kretsstyrelsemedlemmarna var närvarande 

vid kretsstyrelsemötena enligt sammanställningen på s. 10. 


4. Riksdagsval 2011 

Kretsen inledde förberedelserna för riksdagsvalet 2011 genom att 

på kretsmötet nominera de tre kansidater som kretsen ställer 

upp i valet; Niklas Mannfolk, Camilla Sonntag-Wilenius och 

Stefan Wallin. Under sommaren inleddes arbetet småningom 

med att profilera kandidaterna, detta i form av en broschyr med 

alla tre kandidater och genom kandidaternas egna initiativ till 

synlighet i media och genom närvaro på olika evenemang runtom 

i kretsen. 

5. Samarbete 

Kretsen samarbetade och upprätthöll aktiva kontakter till 

kretsens riksdagsledamot och andra personer med sfp-mandat 

på riksnivå, de övriga kretsarna inom SFP, Egentliga Finlands 

förbund, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och andra interkommunala 

organ, liksom till de övriga partierna inom valkretsen 

och andra politiska aktörer och opinionsbildare, samt 

svensk - och finskspråkiga medier och även andra för kretsen 

viktiga instanser över språkgränsen. 

EVENEMANGSKALENDER 2009 

Januari: 16.1.2010: SFP i Åbolands kommunparlament, Kasnäs 

workshop 1, ”Från Kasnäs till framtiden”, 25.1.2010: Sv. riksdagsgruppens 

assistenter och gruppkansliet besöker Åboland, 

29.1.2010: PST (partidagskallelse), 31.1.2010: Ansökningstiden 

går ut för sfp:s utmärkelser. 

Februari: 1.2.2010: Stefan Wallins regiondag, Houtskär, 

10.2.2010: Kasnäs workshop 2, ”Från Kasnäs till framtiden”, 

Villa Lande, 18.2.2010: Åbo-lokalavdelningars års möten 

Mars: 9.3.2010: KST, kl.19.00, 8.3.2010: Svenska 

Kvinnoförbundet i Åbo 90 år, 12.3.2010: PST, 20.3.2010: SFP i 

Åbolands kretsmöte, Nådendal 

April: 3.4.2010: Motionsdeadline till partidagen, 12.4.2010: 

Regiondag med Stefan Wallin, Kimitoön, 26.4.2010: KST 

Maj: 7.5.2010: PST (partidagen), 7-9.5.2010: SU:s förbundskongress 

i Pargas, 14.5.2010: Sista anmälningsdagen till PD. 

Juni: 7.6.2010: Delegatmöte inför partidagen, 11-13.6.2010: 

Partidagen i Tammerfors 

Juli: 3.7.:Keistiödagen, Iniö, kandidater på plats: Camilla 

Sonntag- Wilenius, 8.7: Baltic Jazz tjuvstart i Kasnäs, Baltic 

Jazz festivalen inleds den 8.7 2010 med en tjuvstart invid havet i 

Kasnäs Skärgårdsbad. 9-11.7: Baltic Jazz, Dalsbruk, kandidaterna 

med i vimlet, 9-11.7: 

Houtskärsdagarna 

Kandidater på plats: Stefan Wallin deltar den 10.7 kl. 10 

9-11.7: Ruisrock, Åbo, våra riksdagsvalskandidater med i vimlet,28-31.7: 

Down By the Laituri, Åbo, kandidater med i vimlet 

Augusti: 7.8: Boundbirs´n i Pargas, 12.8: Konstens natt på svenska 

i Åbo, 20.8.2010: KST, 20-22.8.2010: SU:s sommargymnasium, 

Kirjais


September: 28. 9 2010, KST, partisekreterare Johansson närvarar, 

4-5.9.2010: Riksdagsvalskandidaterna besöker Utö, 

15.9.2010: Mediautbildning för alla medlemmar, 18-19.9.2010: 

Skärgårdens skördefest, torget i Kimito samt Nagu, i Nagu kontaktperson 

Anne Eriksson 

Oktober: 1-2.10.2010: Partiets framtidsseminarium i Tallinn, 

18.10: Paneldebatt, arr. Turun Seudun Vanhustuki ry, 22.10: 

Aboa-Vårt Åboland ut med ÅU:s megautskick, 23.10.2010: 

SFP/SU- seminarium om integrationspolitik, 28.10: KST, 25.10: 

Stefan Wallins caféträffar i Åbo (Fontana) och Väståboland (café 

Axo), 29-31.10: Kvinnor som kan-mässa (Osaava nainen), Åbo 

mäss- och kongresscentrum 

November: 5.11: Näsdagens insamling i Åbo centrum, SFP mellan 

kl. 15-16, SFP i Salo 10 år, kontaktperson Camilla Sonntag- 

Wilenius, 6.11: Svenska dagen-tal, Camilla Sonntag-Wilenius, 

arr. Sfp i Norra Pargas, 12.11: Svenska Kvinnoförbundets höstträff 

i Åbo, 15.11.2010: KST, 29.11: Svenska seniorer i Åbo, träff 

med Niklas Mannfolk och Camilla Sonntag-Wilenius 

December: 1.12: Kampanjchefsträff, kansliet, kontaktperson 

Linda Lindholm, 11.12: Julmarknad Pargas/VÅ, 16.12: Julglögg, 

SFP i Åbo 

PRESSMEDDELANDEN 

Kretsens pressmeddelanden kan läsas på www.sfp.fi 

99 

BILAGOR

BILAGOR 

100 

Kretsstyrelsen i Åbolands krets, närvaro 2010 

Styrelse 12.4 2008-21.3.2009 I/10 II/10 III/10 

Ordförande 14.1.2010 15.2.2010 9.3.2010 

Alice Björklöf x x x 

Vice orfd. 

Björn Taxell 

Leif Byman 

Medlemmar 

x 

Barbro Sipilä x x 

Christina Leppänen 

Jan Drugge 

Linda Lindberg 

x 

Mikael Höysti x x 

Staffan Sundström 

Ersättare 

Anders Laurén 

x x 

Bert Johansson 

Camilla Sandell 

x x 

Camilla Sonntag-Wilenius 

Fia Isaksson 

Ralph Fröberg 

x 

IV/10 


V/10 17.5.2010 VI/10 


VII/10 



VIII/10 


Ordförande 

Alice Björklöf 

Vice orfd. 

x x x 

Barbro Sipilä x x x x x x 

Leif Byman 

Medlemmar 

Linda Lindberg 

x 

Staffan Sundström x x x x x x 

Wilhelm Liljeqvist x x x 

Anders Kjellman x x x x x 

Christina Leppänen x x x 

Cecilia Fredriksson 

Ersättare 

x x x x x 

Camilla Sandell x 

Bert Johansson 

Anders Laurén 

Ralph Fröberg 

Marjatta Laineenkare 

x 

Camilla Sonntag-Wilenius x x 

IX/10 

29.11.2010


Verksamhetsberättelse för Svenska folkpartiet i 

Nyland r.f. 

Allmänt om verksamheten och 

politiken i Nyland 

Verksamheten under året har dominerats av förberedelserna 

inför riksdagsvalet i april 2011. Den nyländska kretsen 

har nominerat 35 utmärkta kandidater, vilket betyder 

att vi går till val med full lista. Kandidaterna täcker 

hela det nyländska fältet från Hangö i väst till Lovisa i 

öst. Kandidaterna har utbildats inom olika områden och 

kampanjen är i full gång. Målet för SFP i Nyland i riksdagsvalet 

den 17 april 2011 är 50 000 röster och 4 mandat. 

Östra Nylands förbund sammanslogs med Nylands 

förbund fr.o.m. 1.1.2011. Styrelsen i Nylands förbund utökades 

med 2 platser för resten av mandatperioden 2011- 

2012 på grund av sammanslagningen. Den ena styrelseplatsen 

tillföll SFP och partiet representeras av Christel 

Liljeström med Mikaela Nylander som ersättare. SFP fick 

även 2 platser till i landskapsfullmäktige. I och med sammanslagningen 

av förbunden tillsattes en delegation för 

att trygga den språkliga servicen. I delegationen för den 

språkliga servicen har SFP en plats. 

Ett utkast till landskapsplan för det enade Nyland presenterades. 

I planen förbereder man sig på en stor befolkningstillväxt 

i området och spårförbindelserna skall utvecklas 

och nya järnvägskorridorer skall öppnas. Flera nya 

köpcentra planeras och enligt utkastet till plan skall dessa 

koncentreras till centrumområden. Frågan som väckt 

mest debatt är byarnas vara eller icke-vara. I utkastet till 

landskapsplanen har 60 byar strukits från kartan. Man 

vill definiera en by som ett tätare geografiskt område med 

tydligt centrum, som har minst 300 invånare. 

I Mellannyland har metropolförvaltningsdiskussionerna 

dominerat. Ett metropolpolitiskt program har godkänts. I 

första hand vill SFP att kommunerna självständigt får besluta 

om sin framtid och kan förbli självständiga om de så önskar. 

Detta kräver ett utökat samarbete. För att uppnå det föreslår 

SFP ett nytt organ för att koordinera social- och hälsovården 

över kommungränserna i huvudstadsregionen. Svenska 

folkpartiets mål för metropolförvaltningen är att garantera 

alla 65 000 svensk språkiga invånare och deras tvåspråkiga 

anhöriga en god service på svenska. Genom en svenskspråkig 

upphandlingsnämnd tillsatt enligt Folktingsmodellen 

skulle man kunna förstärka den svenskspråkiga servicen i regionen. 

Då röstetalen på svensk- och tvåspråkiga kandidater 

fungerar som grund för tillsättande av nämnden innebär 

det att de svenskspråkiga skulle få sin röst bättre hörd inom 

beslutsfattandet. 

Trafikfrågor, miljöplanering, planläggning och den gemensamma 

näringspolitiken hör till sådant som kräver 

bredare samarbete mellan Helsingforsregionens 14 kommuner. 

En regionförvaltning be hövs för att sköta dessa 

för regionens framtid syn nerligen viktiga frågor. 

101 

Den 10 januari 2011 ordnades ett regionförvaltningsmöte 

för alla 14 kommuner i Helsingforsregionen. Det slutgiltiga 

beslutet för vidare utredningar som inte har ansetts 

tillräckliga fattades den 31 januari 2011. RESULTATET: 

Vanda röstade nej till sammanslagning. Vanda stadsfullmäktige 

röstade emot en fusionsutredning. Rösterna föll 

45 emot och 22 för. SFP-fullmäktigeledamöterna röstade 

mot fortsatta utredningar. 

SFP i huvudstadsregionen som är ett diskussionsforum 

för SFP politiker i Helsingfors, Vanda, Esbo, Grankulla 

och Kyrkslätt har sammankommit regelbundet och arrangerat 

två ordförandekonferenser för lokalavdelningsordförandena 

under verksamhetsperioden. Planerna om 

ett gemensamt Arbis i huvudstadsregionen har väckt 

mycket diskussion och än så länge befinner man sig i diskussionerna 

långt ifrån varandra. Ett försök med gemensamma 

kurser för Vandabor och Helsingforsbor kommer 

dock att förverkligas. 

I budgetbehandlingen på hösten 2010 tog SFP upp behovet 

av att tidigarelägga ombyggnaden av Vindängens 

skola. I stadsdirektörens förslag hade projektet skjutits 

fram med två år men SFP:s krav vann understöd vilket 

innebär att ombyggnaden inleds 2011. SFP fick också genom 

ett förslag om planeringspengar för ett nytt svenskt 

daghem i Bastviken. 

År 2010 godkändes principerna för hur servicenätet 

skall utvecklas fram till år 2020 i Esbo.I ett tjänstemannaförslag 

föreslogs att det svenska och det finska skolnätet 

skulle slås ihop med tydlig avsikt att på detta sätt också i 

framtiden slå ihop finskspråkiga och svenskspråkiga skolbyggnader. 

SFP motsatte sig detta och lyckades få stöd av 

de överiga politiska grupperna. 

Stora stadsplaneringsfrågor har gått vidare under år 

2010. Bland de största kan nämnas stadsplanen för Hista. 

Andra stora frågor som avgjordes år 2010 var placeringen 

av ett nytt avloppsvattenreningsverk i Blombacken och 

godkännande av fortsatt planering av ett stort nytt sjukhus 

i Esbo. 

Metropolpolitiken har sysselsatt Esbo under årets lopp. 

Esbo har aktivt arbetat för en fördjupad nätverkssamarbetsmodell 

och ett utökat samarbete i markplanerings-, 

bostads- och trafikfrågor med alla Helsingforsregionens 

14 kommuner. 

Verksamheten i Nordnyland bärs upp av några trotjänare 

i våra lokalavdelningar. Synligast är SFP på de orter 

där det finns en svensk skola. Vendlaskolan i Nurmijärvi, 

Hyvinge svenska skola och det allra senaste tillskottet är 

den svenska skolan i Kervo. 

Samarbetet mellan Vanda och Esbo på musikens om- 

BILAGOR

BILAGOR 

102 

råde har inte fungerat varför det mångåriga samarbetet 

mellan Musikinstitutet Kungsvägen i Vanda (MIKV) och 

Esbobygdens Ungdomsförbund sades upp under sommaren. 

MIKV och den svenskspråkiga undervisningen har 

nu flyttats över till Vantaan Musiikkiopisto och fungerar 

i samarbete med dem sedan 1.1.2011. 

I östra Nyland har yrkesutbildningen diskuterats livligt 

efter att undervisnings- och kulturministeriet krävt 

en effektivering av andra stadiets utbildning i regionen. 

En konsultutredning föreslog att de nuvarande aktörerna 

inom yrkesutbildningen sammanslås till en trespråkig 

yrkesutbildning. SFP i Nyland har starkt förespråkat en 

enspråkigt svensk lösning för att bevara de svenska strukturerna 

på längre sikt. 

Även diskussioner om den fria bildningens framtid 

har förts. Frågan har varit om man skall gå in för tvåspråkiga 

lösningar eller enspråkigt svenska lösningar över 

kommungränserna. 

Borgå har stått inför ekonomiska svårigheter och man 

har fått dra till svångremmen ordentligt, vilket lett till att 

uppsägningar inte kunnat undvikas. En organisationsförändring 

gjordes och bl.a. minskade staden på antalet 


nämnder. Diskussionerna om Mannerheimgatans bro har 

fortsatt och engagerat både beslutsfattare och invånare. 

Bron kommer att renoveras under år 2011. Projekten på 

Västbanken och i Skaftkärr fortsätter. Det energieffektiva 

bostadsområdet i Skaftkärr i Borgå är en av deltagarna i 

den sluttävling vars vinnare blir Nordisk Energikommun 

2011 Staden anstränger sig för att få stormarknader till 

Kungsporten. Man har tvingats flytta ut eleverna från 

Kvarnbackens skola på grund av omfattande mögelskador. 

Vad som kommer att hända med skolan tvistar man 

om – rivning eller reparation? 

Sibbo godkände en plan för servicenätet inom bildningen 

och i den planen har det svenska skolnätet varit 

den brännheta frågan. SFP arbetade för att bevara de 

svenska byskolorna. Planen godkändes så att byskolorna 

får en chans att existera så länge elevantalet hålls på 

en viss nivå. 

Det skedde förändringar i SFP-organisationen i Sibbo 

då man beslöt sammanslå sina fyra lokalavdelningar i norra, 

mellersta, sydvästra och sydöstra Sibbo till ett SFP i Sibbo. 

I Lovisa har man debatterat det finska skolcentret, som 

är så mögelskadat att man måste bygga ett helt nytt kom- 

Kst 2.6 Kst 18.8 Kst 14.9 Kst 2.10 Kst 21.10 Kst 28.10 Kst 25.11 Kst 14.12 Kst 26.1 Kst 16.2 Kst 23.3 

NAMN Hfors Hangö Riksdagen Viking 

XPRS 

Hfors Sibbo Hfors Hfors Hfors Hfors Hfors 

Anders Walls x x x x x x x x x x x 

René Blomster x x x x x x x 

Catharina von 

Schoultz 

x x x x x x x x x 

Sten Lindgren x x x Ers. x x x x X x 

Stefan 

Sandström 

x x x x x x x x x 

Mia 

Heijnsbroek- 

Wirén 

x x x x x Ers. x Ers. Ers. x 

Gunilla Starck x x x x Ers. x x Ers. x 

Peter Bolin Ers. x x x x 

Peppe 

Forsblom 

x x Ers. 

Solveig 

Halonen 

x x x x x x x x x x x 

Roger Forsman x x x x x x x X x 

Anna Lena 

Karlsson-Finne 

x x x x x x Ers. x x x 

Susanna 

Mehtonen 

x Ers. x x x Ers. x 

Ann-Christine 

Forsell 

x x x x x x x x x x x 

Anna Bergman x x x x x x 

Därtill har även partistyrelsemedlemmar och riksdagsledamöter i mån av möjlighet deltagit i mötena. Även Svensk Ungdoms och Kvinnoförbundets 

tjänstemän har deltagit i mötena.


plex. Den gröna motorvägen och en ersättande kärnkraftsenhet 

på Hästholmen har diskuterats. 

I Mörskom har man beslutat att köpa tjänster från 

landsbygdsenheten i Lovisa för de svenskspråkiga jordbrukarna. 

Mörskomjordbrukarna gläder sig åt att få service 

på sitt modersmåI i Liljendal, där landsbygdsenheten 

är belägen. Den finskspråkiga motsvarande servicen sammanslås 

med Orimattila. 

I Lappträsk har man omstrukturerat äldreomsorgen, 

ingått avtal med Lovisa om social- och hälsovården samt 

fattat beslut om att bygga ett nytt daghem. 

I Kyrkslätt, Sjundeå, Lojo och Ingå präglades år 2010 av 

diskussioner om kommunfusioner. I Kyrkslätt, Sjundeå 

och Ingå planerade man för eventuella förhandlingar om 

kommunfusion, men dessa strandade då fullmäktige i 

Kyrkslätt röstade emot fortsatta utredningar. Lojo bjöd 

även in Sjundeå och Ingå för att diskutera frågan, och 

Sjundeå valde under hösten att gå med i diskussionerna 

medan Ingå beslöt att hålla sig utanför. Diskussioner 

förs således nu mellan Sjundeå, Lojo och Nummi-Pusula. 

Redan tidigare hade Karislojo och Lojo beslutat om samgång. 

Inom SFP i Sjundeå finns en klar majoritet som 

motsätter sig en kommunfusion med Lojo. Det finns i 

alla fall en gemensam vilka att utveckla det svenska skolcentret 

i Virkby i Lojo där många elever från grannkommunerna 

också går. 

I Raseborg har frågan om Västra nylands sjukhus och 

Ekåsens sjukhus varit på agendan. Efter att HNS beslöt 

lägga ner BB i Ekenäs har oron varit stor över hur sjukhusets 

framtid skall bli. Beslutet från HNS att lägga om den 

psykiatriska vården i Nyland leder till att Ekåsens sjukhus 

krymper, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för 

sjukhuset. 

I Hangö har hamnen blivit en bas för transport av delar 

till det gasrör som byggs från Ryssland till Tyskland. 

Det har gett välkommen tilläggssysselsättning i hamnen. 

Harry Harkimos byggprojekt har även väckt intresse, och 

givit staden en synlig förkämpe. Kretsens sommarmöte 

samlades i Hangö i augusti och var mycket omtyckt av 

deltagarna. Harry Harkimo presenterade under kvällen 

sina planer på hotell i Hangö. 

I Ingå förvärrades den politiska krisen och kulminerade 

i ett kaotiskt fullmäktigemöte där 7 ledamöter tågade 

ut mitt under pågående omröstning. Det hela föregicks 

av mycket olyckliga trakasserier av kommunens anställda, 

vilket ledde till sjukskrivningar och att flera duktiga 

medarbetare valde att lämna kommunen. SFP gruppen 

har varit enad, och öppet stött kommunens anställda 

i det som pågått. Vid årsskiftet 2010-2011kunde SFP återta 

ordförandeskapet i kommunfullmäktige via Kristian 

Westerholm och därmed lyckligtvis sätta punkt för en 

mycket tråkig period i Ingås historia. 

I Lojo har SFP fortsättningsvis hållit hög profil i LOST 

samarbetet där Monica Grönmark fungerar som ordförande. 

I övrigt har kommunfusions diskussioner präglat 

vardagen, och trots olika åsikter mellan partiets lokalavdelningar 

har diskussionen förts sakligt och med ömse- 

103 

sidig respekt. Det gemensamma intresset att bevaka de 

svenska intressena i regionen har genomsyrat diskussionerna 

på ett bra sätt. 

I Sjundeå har kommunfusionsdiskussionerna präglat 

mycket av året. Den skepticism mot kommunfusioner 

som rått inom SFP har bestått, och argument för varför 

man som liten kommun skulle ge upp sin självbestämmanderätt 

som en del av en storkommun har inte hittats. 

Ett beslut om en rådgivande folkomröstning har tagits 

vilket gör att kommuninvånarna kommer att få säga 

sitt innan slutgiltigt beslut om kommunfusion tas av 

fullmäktige. 

I Kyrkslätt har den politiska situationen komplicerats 

av ett starkt försämrat språkklimat där argument och retoriska 

utsvävningar från sannfinländare haft en olustig 

klang av språkhat. Diskussionen kring hur och varför 

Evitskog behöver ett finskt namn var synnerligen olustig. 

Även diskussionerna om kostnaderna för de svenska 

eleverna har väckt stark irritation. En del politiker har 

tagit svenskan till sin huvudmotståndare och framhåller 

allt mer absurda argument i sin iver att väcka språkstrider 

till liv. 

I Vichtis har SFP arbetat kommunalpolitiskt via sin 

plats i bildningsnämnden, som möjliggjort god bevakning 

av de svenska intressena. 

Förvaltningen 

Kretsordförande, ANDERS WALLS, företagare, Raseborg 

Vice ordförande, RENÉ BLOMSTER, försäljare, Esbo 

Vice ordförande, CATHARINA VON SCHOULTZ, verksamhetsombud, Borgå 

ordinarie ersättare 

Sten Lindgren, Mörskom Kristel Pynnönen, Borgå 

Stefan Sandström, Sibbo Annika Ingves, Sibbo 

Mia Heijnsbroek-Wirén, Lovisa Raili Äijö, Lovisa 

Gunilla Starck, Raseborg Werner Orre, Raseborg 

Peter Bolin, Lojo Britta Idman, Hangö 

Peppe Forsblom, Sjundeå Erik Holmberg, Ingå 

Solveig Halonen, Vanda Lars Stormbom, Vanda 

Roger Forsman, Kyrkslätt Harriet Hagelberg, Kyrkslätt 

Anna Lena Karlsson-Finne Grankulla Finn Berg, Grankulla 

Susanna Mehtonen, Vichtis Kurt Ratia, Tusby 

Ann-Christine Forsell, Ann-Christine Usvalahti 

Anna Bergman Anki Bender 

Kretsstyrelsens ansvarsområden och 

utskott 

Resolutionsutskottet har bestått av Catharina von Schoultz 

(ordf.), Ann-Christine Forsell, Roger Forsman och Mia 

Heijns broek-Wirén. Kretsens presidium har fungerat som beredningsorgan. 

En strategigrupp inför riksdagsvalet har bestått 

av Anders Walls, René Blomster, Catharina von Schoultz, 

Marcus Rantala, Markus Österlund, Anna Bergman (SU), 

BILAGOR

BILAGOR 

104 

Sinikka Holmström (SkvF), Marita Lassenius (seniorerna), 

Annika Jansson, Andreas Elfving, Minna Österholm och 

Christoffer Hällfors. Jippo- och prylutskottet inför riksdagsvalet 

har bestått av René Blomster(ordf.), Solveig Halonen, Stefan 

Sandström, Gunilla Starck och Christoffer Hällfors. 

Kretsens skattmästare 

Som skattmästare har Finn Berg fungerat. 

Kretsens revisorer 

Kretsmötet valde till ordinarie revisorer CGR Roger Rejström 

(Ernst&Young) och bokförare Jenna Rask(Ernst&Young). 

Kretskansliet och kretsens tjänstemän 

Kontaktchefernas uppgifter: 

• förbereder och genomför ordförandekonferenser, kretsstyrelsemöten, 

kommunparlament, kretsmöten och övriga 

eventuella tillställningar i kretsen. 

• planerar och genomför lokala och regionala 

utbildningstillfällen samt seminarier i samarbete 

med utbildningschefen. 

• sköter presskontakter och informationsverksamhet 

• ansvarar för valverksamhet i regionen (planering, 

nominering, genomförande, rapportering, 

utvärdering) 

• planerar den nyländska kretsens verksamhet och ekonomi 

tillsammans med kretsstyrelsen och de 

andra nyländska kontaktcheferna 

• utvecklar ansvarsregionens och kretsens arbetsformer och 

politiska arbetsmetoder tillsammans med de 

andra nyländska kontaktcheferna och region direktören 

• utvecklar organisationen i Nyland och genomför organisationsreformer 

tillsammans med organisationschefen 

Utöver dessa uppgifter har kontaktcheferna följande 

arbetsfördelning: 

Kontaktchef för västra Nyland Andreas Elfving: 

• ansvarar för kretskansliet i västra Nyland samt dess 

funktioner 

• ansvarar för kretsens webbplats 

• fungerar som sekreterare i den nyländska 

kretsstyrelsen 

Kontaktchef för Mellannyland Annika Jansson: 

• ansvarar för kretsens ekonomi och godkänner 

räkningar för kretsen 

Kontaktchef för östra Nyland Minna Österholm: 

• ansvarar för kretskansliet i östra Nyland samt dess 

funktioner 

• ansvarar för interkommunala förhandlingarna i Nyland 

• fungerar som föredragande i den nyländska 

kretsstyrelsen 


Bokföringsbyrån Pretax har skött ekonomihanteringen. 

Personalen vid centralkansliet har även hjälpt till med kansliuppgifter. 

Den nyländska kretsen har kanslier i samband med 

partiets centralkansli beläget på Simonsgatan 8 A i Helsingfors, 

på Stadshusgatan 8 i Borgå samt på Gustav Wasas gata 10 i 

Ekenäs. 

Medlemsföreningar och 

medlemsantal 

Antalet lokalavdelningar inom Svenska folkpartiet i 

Nyland är 47. 

Medlemstalet i partiets lokalavdelningar per 14.3.2011 

– 5 925 medlemmar. 



2009 6221 

Lokalavdelningarna 

Ordförande (läget 11.3.2011) 

Mellersta Vanda Jan-Erik Eklöf 

Mårtensdal Lars Stormbom 

Västra Vanda Astrid Nurmivaara 

Östra Vanda Solveig Halonen 

Tusby Kurt Ratia 

Tenala Michael Nyberg 

Bromarf Göran Karlsson 

Strömfors Raili Äijö 

Sjundeå Stefan Svanfeldt 

Mellersta Sibbo Hans-Peter Lindgren 

Norra Sibbo Johan Isaksson 

Sydvästra Sibbo Anders Wikström 

Sydöstra Sibbo Annika Ingves 

Pojo Gunilla Starck 

Pernå Mia Heijnsbroek-Wirén 

Mörskom Sten Lindgren 

Lovisa Thérèse Meriheinä 

Lojonejden Rolf Grandell 

Liljendal Kristina Lindfors 

Lappträsk Christoffer Hällfors 

Kyrkslätt centrum Gun-Maj Beck 

Norra Kyrkslätt Ulf Kjerin 

Södra Kyrkslätt Michaela Lindholm 

Kervo Harry Johansson 

Karis Tomas Hanell 

Ingå Kaj Karlstedt 

Träskända Stig Strandberg 

Hyvinge Annika Laitinen 

Nurmijärvi Magnus Rögård 

Hangö Ann Nylund-Mällinen 

Grankulla Anna Lena Karlsson-Finne 

Mattby-Olars Peter Ragnvaldsson 

Stor-Alberga Eeva Haeggström


Norra Esbo Hans-Peter von Knorring 

Esboviken Kurt Wikström 

Stor-Hagalund Fred Granberg 

Stor-Köklax Christina Gestrin 

Esbo centrum Tiina Kujala 

Ekenäs Linnéa Henriksson 

Snappertuna Henrika Linnokari 

Borgå norra byar Maj-Louise Wilkman 

Södra Borgå glesbygd och skärgård Kristel Pynnönen 

Västra Borgå Susanne Ahlqvist 

Östra Borgå lk Annette Forsblom 

Borgå centrum Bodil Lund 

Vichtis-Högfors Henrik Degerman 

Mäntsälä Börje Michelsson 

Kommunorganisationerna 

Ordförande 

Vanda kommunorg. Lars Stormbom 

Lovisa kommunorg. Maria Grundström 

Kyrkslätts kommunorg. Eja Björkqvist 

Esbo kommunorg. Tiina Kujala 

Raseborg kommunorg. Anders Walls 

Borgå kommunorg. Catharina von Schoultz 

Kretsens ekonomi 

Kretsens ekonomiska verksamhetsresultat framgår ur resultat 

och balansräkningen. Resultatet uppvisar ett överskott på 

7697,70 euro. 

Medlemsföreningarnas medlemsavgift har varit 

o förändrad, d.v.s. 2 € /medlem. Förtroendemannaavgiften 

i samkommunerna har varit 20 % av bruttoarvodet. 

Uttalanden 

Kretsens uttalanden kan läsas på www.sfp.fi. 

105 

BILAGOR

BILAGOR 

106 

Svenska folkpartiet i Österbotten r.f. 

Årsberättelse 

Politiska poänger under 

verksamhetsåret 

I debatten har tonen mot svenska språkets rättmätiga ställning 

i Finland och arbetskraftsinvandringens nödvändighet, hårdnat 

och t.o.m. fått rasistiska inslag. Centerförsöket att föra Karleby 

norrut i regionförvaltningsreformen sköts i sank tack vare ett intensivt 

SFP-arbete på både lokal-, regionalnivå och i riksdagens 

utskott samt på regeringsnivå via SFP:s två ministrar. 

Den nya kommunen Vörå (Vörå-Maxmo och Oravais) 

såg dagens ljus vid årsskiftet. Kampanj- och organisationsarbetet 

inför riksdagsvalet 17.4.2011 sysselsatte kretsen intensivt 

under hela verksamhetsåret. Detta syns bland annat i ökningen 

av antal kretsstyrelsemöten, extra kretsmöten samt 

övriga mötes- och synlighetsaktiviteter. Fokusgruppens fortsatta 

arbete med att ta fram en politisk plattform gick vidare 

och Renässansgruppens arbete resulterade i en samstämmighet 

med de organisationsreformer som föreslagits av partiets organisationsutskott. 

Lokalavdelningar har varit föredömligt aktiva 

med både utejippon och valdebatter under verksamhetsåret. 

Riksdagsvalskandidaternas kampanjöppningar och valdebatter 

ordnade av lokalavdelningarna har överlag lockat glädjande och 

överraskande många intresserade. 


Händelserapport april 2010 - 

mars 2011: 

APRIL 2010 

20.4 hölls det ordinarie kretsmötet i Kulturhuset i Korsholm. 

Ulf Sourander, Nykarleby, återvaldes som ordförande. Carl- 

Gustav Mangs, Kaskö och Caroline Holm, Korsholm, återvaldes 

till vice ordförande för kretsstyrelsen verksamhetsåret 

20101- 2010. Övriga ledamöter som valdes in i kretsstyrelsen vid 

kretsmötet 20.4.2010 framgår av nedanstående närvarostatistik. 

Som jämställdhetsansvarig inom kretsstyrelsen i Österbotten 

har fungerat Kajsa Kouvo. 

Lördag 24.4-söndag 25.4 hölls Österbottens stormässa i 

Botniahallen, Korsholm. SFP i Österbotten hade en välbesökt 

och attraktiv monter ”Det svenska rummet” som rönte stor 

uppmärksamhet på mässan. Parti-ordförande Stefan Wallin, 

kretsordförande Ulf Sourander och nominerade kandidater deltog 

i mässan. Över 700 personer fyllde i kontaktkupongen och 

deltog i utlottningen av fem SFP-fleecejackor. 

MAJ 2010 

Måndag 3.5.2010 hölls konstituerande möte för den nya kretsstyrelsen. 

Strategigruppen (numera med namnet ”Fokusgruppen”) 

Kretsordförande 03.05 16.05 17.08 14.09 06.10 03.11 20.11 25.01 21.02 22.03 

Ulf Sourander X X X X X X X X X X 

Viceordförande 

Carl-Gustav Mangs X X X X X X - X X X 

Caroline Holm - - X X X X - X - X 

Ordinarie medlemmar Personliga ersättare (E) 03.05 16.05 17.08 14.09 06.10 03.11 20.11 25.01.00 21.02 22.03 

1. Eva-Helen Ahlberg Reinhold Klockars X X X E X X - X X X 

2. Birger Enges Helena Boucht X - X X X E - E X - 

3. Dan-Anders Granvik Susanne Hongell X X X - X X X X X E 

4. Kajsa Kouvo Christer Sourander - - E X - X - X X X 

5. Anna-Lena Kronqvist Carola Bengs-Lattunen X E X E X X - X X X 

6. Sam Lindén Birgitta Lassas X X E X - E - - E - 

7. Kenneth Pärus Victor Ohlis X X X X X X X X X X 

8. Ulrika Björkell Greger Forsblom X X X E E - X X X E 

9. Yngve Storsved Alexandra Teir X X - X X X - X X X 

10. Christer Tonberg Leif Svenfelt E X X X X X X - X X 

11. Marlene Ahlberg Benita Nordgren - X X X E X X X - E 

12. Hannes Wallin Henrik Antfolk X E X - X - E - - -


fick fortsatt förtroende för att ta fram de fokusfrågor som 

skall utgöra den politiska platt-formen för SFP i Österbotten. 

Renässansgruppen som tillsatts i syfte att reformera kretsens 

verksamhet och samtidigt se över kretsens stadgar, fick fortsatt 

mandat. Statssekreterare Marcus Rantala var inbjuden till mötet 

för att informera om statsbudgeten och vilka frågor som partiet 

planerade att vara med att påverka inom. På mötet fastlogs 

att varje kretsstyrelsemedlem bör ha ett politiskt bevakningsområde 

för att på så sätt effektivera och bättre kunna följa med den 

politiska diskussionen i Österbotten. Kretsstyrelsen gav ett utlåtande 

om synen på specialsjukvårdens bevarande till samarbetsgruppen 

för specialsjukvårdens bevarande. 

Onsdag 12.5 höll nomineringsgruppen möte. En genomgång 

över kandidatsituationen inför kretsmötet 16.5 gjordes och fortsatt 

analys av vilka kandidatprofiler som behövdes. 

Söndag 16.5 höll kretsstyrelsen ett kort möte i Närpes innan 

kretsmötet. På mötet behandlades i detalj den österbottniska representationen 

i partiets styrelse och partidagsutskott. 

Söndag 16.5 hölls ett extra kretsmöte i Simhallsbyggnaden 

i Närpes, för att fastställa kandidatlistan på de tio kandidater 

som dittills nominerats. De tio kandidater som blev klara var: 

Marcus Beijar, Tom Gullberg, Lasse Gästgivars, Anna-Maja 

Henriksson, Mikael Käld, Carola Lithén, Michael Luther, Mats 

Nylund, Mikko Ollikainen och Ulla-Maj Wideroos. Varje kandidat 

presenterade sig kring en för dem medhavd sak som skulle 

symbolisera dem som kandidat. Kretsordförande Ulf Sourander 

som fungerat som Fokusgruppens ordförande inledde den allmänpolitiska 

debatten genom att presentera strategidokumentet 

”En för alla, alla för en” där Kasnäsmanifestets teser inlemmats 

i rapporten. Dokumentet behandlades i en remissdebatt 

och fördes till kretsstyrelsen för vidarebearbetning och behandling. 

En resolution gavs som återges i Bilaga 3. 

Onsdag 26.5 höll kretsens kampanj- och kommunikationsgrupp 

möte för att gå igenom ett förslag till kampanjplan för 

kretsen och gick igenom de kampanjaktiviteter som skulle hända 

under sommarmånaderna. 

JUNI 2010 

Måndag 1.6 deltog aktiva och tjänstemän i löparevenemanget 

Nice Run som gick av stapeln i Sandviken, Vasa. 

Måndag 7.6 hölls delegatmöte inför partidagen. Delegatmötet 

hade föregåtts av tre regionala delegatmöten (norr 3.6, mitt och 

syd 7.6). Partidagshandlingar gicks förberedande igenom. 

Lördag 12.6-söndag 13.6 hölls partidagen i Tammerfors. 

Kretsstyrelsens presidium representerade kretsen på partidagen. 

Tisdag 15.6 höll nomineringsgruppen ett möte för fortsatta 

sonderingsdiskussioner och lade upp en plan för soneringsdiskussionerna 

under sommarmånaderna. 

JULI 2010 

Synligheten vid olika sommarjippon, -fester, -marknader 

och mässor var större än vanligt p.g.a. det kommande riksdagsvalet. 

Kandidater, aktiva och tjänstemän deltog i bl.a. 

Tomatkarnevalen i Närpes . 

2-3.7, Sommarmarknad i Kristinestad 16-17.7 där även partisekreterare 

Johan Johansson deltog, Mångkulturellt torg i Jakobstad 

20.7, Kärringmarknad i Korsholm (Smedsby) 22.7 samt 24.7 

Gammaldags torg i Jakobstad. 

107 

AUGUSTI 2010 

Tisdag 3.8 ordnades en informations- och diskussionskväll ”Ny 

inspiration i den politiska debatten” i Oravais med migrations- 

och Europaminister Astrid Thors, riksdagsledamot Ulla-Maj 

Wideroos och partisekreterare Johan Johansson. 

Torsdag 5.8-Fredag 6.8 höll partiets tjänstemän en planeringskonferens 

inför riksdagsvalet på Björkö Wärdshus. 

Söndag 8.8-tisdag 10.8 höll Svenska riksdagsgruppen sitt sommarmöte 

i Jakobstad, Pedersöre och Karleby. Riksdagsgruppen 

besökte bl.a. företaget Solving och BB i Jakobstad, Baltic Yachts 

och flyktinganläggningen Miranda i Jakobstad samt lantbruksföretaget 

MilkHill i Ytteresse. Allmänheten fick sitt på gågatan 

i Jakobstad. 

Torsdag 12.8 restes SFP-tältet och ballongerna gick åt som 

smör i solsken på Konstens Natt i Vasa. Kandidater, aktiva och 

tjänstemän deltog flitigt i evenemanget. 

Tisdag 17.8 höll nomineringsgruppen möte och fortsatte 

sonderingen och diskussionen kring intressanta kandidatnamn. 

Kretsstyrelsen höll möte samma kväll med partisekreterare 

Johan Johansson som gäst. Johansson informerade om 

aktualiteter inom politiken, organisationen och inför riksdagsvalet. 

Diskussionen kretsade kring budgetrian, valfinansiering 

och Karlebyfrågan. 

Fredag 20.8-lördag 21.8 syntes riksdagskandidater och lokala 

aktivister i vimlet på Juthbacka-marknaden i Nykarleby. 

Tisdag 24.8 besökte partiordförande, kultur- och idrottsminister 

Stefan Wallin Vasaregionen och hade under dagen ett digert 

program; information om Yrkesakademins verksamhet, 

festtal vid Föregångarnas 10-årsjubileum, träff med allmänheten 

vid Rewell Center och intern träff med lokala Vasa-aktivister. 

Måndag 30.8 höll Renässansgruppen möte. 

Tisdag 31.8 höll kampanjgruppen möte och jobbade vidare 

på en kampanjplan inför riksdagsvalet. 

SEPTEMBER 2010 

Fredag 3.9 besökte Europaparlamentariker Carl Haglund 

Vasaregionen där han diskuterade minoritets-språkens ställning 

i Europa med ungdomar från Petalax gymnasium. Därefter höll 

han festtal vid YH Novias inskription. 

Onsdag 8.9 hölls en välbesökt kandidat- och kampanjledarträff 

i Vasa. T.f. organisationschef Christel Liljeström informerade 

om partiets kampanjaktiviteter. Kontaktcheferna Anci Jylhä 

och Elisabet Rantschukoff informerade om kretsens planer. 

Torsdag 9.9 hölls ett diskussionstillfälle om hälso- och sjukvården 

i Jakobstadsregionen. Riksdagsledamöter och –kandidater 

samt lokala aktivister deltog aktivt i mötet. 

Fredag 10.9-Lördag 11.9 deltog kontaktcheferna i Den finlandssvenska 

föreningsfestivalen i Helsingfors och bidrog till 

SFP:s synlighet både under festivalen och på Narinkens torg. 

Tisdag 14.9 hade nomineringsgruppen igen ett möte för fortsatta 

sonderingsdiskussioner. 

Kretsstyrelsen sammanträdde samma kväll. 

Nomineringsgruppens medlemmar Alf Häggblom och Jesper 

Wikström deltog i mötet och informerade om nomineringsläget. 

Kretsstyrelsen beslöt nominera tre kandidater på mötet: 

BILAGOR

BILAGOR 

108 

Ida Ahlbom, Åsa Blomstedt och Carola Sundqvist. På mötet 

behandlades en skrivelse om överenskommelse mellan de olika 

partierna i Österbotten om ett kampanjtak på 50.000 euro. 

Skrivelsen föranledde inga åtgärder. Ett uttalande ”Riksåttan – 

den förenande länken” gavs . 

Lördag 18.9 ordnades Skärgårdsmarknad på Bergö som besöktes 

av några riksdagskandidater och lokala aktivister tog del 

av evenemanget. 

Tisdag 28.9 höll Renässangruppen ett möte för att jobba vidare 

med det frågebatteri som skulle sändas ut till varje lokalavdelning 

i oktober. Remissbehandlingen av frågorna sträckte 

sig till 19.12.2010 för att sedan behandlas i den nya kretsstyrelsen 

på våren. 

OKTOBER 2010 

Lördag 2.10-söndag 3.10 deltog största delen av de österbottniska 

KST- och PST-medlemmarna, kandidaterna samt många förtroendevalda 

i den Framtidskryssning till Tallinn som ordnades 

av partiet. På kryssningen förankrades partiets Framtidsmanifest 

ute i organisationen, kandidaterna fick utbildning och partiaktiva 

deltog i olika workshops. Mikaelimarknaden i Kristinestad 

gick samtidigt av stapeln och några kandidater som ej haft möjlighet 

till kryssningen, deltog på lördagen i marknaden tillsammans 

med MEP Carl Haglund och lokalaktivister. 

Måndag 6.10 höll kretsstyrelsen möte som fokuserade på aktuella 

politiska frågor såsom svenska språket, andra stadiets utbildning 

i allmänhet och gymnasieutbildningen i synnerhet. Ett 

uttalande gavs: ”En gymnasieutredning för hela Svenskfinland 

behövs snabbt!” och återfinns i Bilaga 3. 

Fredag 8.9-lördag 9.10 hölls traditionell höstmarknad i 

Jakobstad som riksdagskandidater och lokala aktivister syntes 

på. 

Lördag 9-10.10 var det Kaskö Strömmingsmarknad där 

SFP var synligt med tält, kandidater, förtroendevalda och 

kontaktchef. 

Tisdag 26.10 höll nomineringsgruppen möte och diskuterade 

de sista tre öppna kandidatprofilerna. 

Onsdag 27.10 hade kampanjgruppen möte som till stor del 

koncentrerades till sociala medier. Ulf Grindgärds var inbjuden 

att ge en lättfattlig och informativ exposé över möjligheterna 

med sociala medier såsom Facebook, Twitter, Bambooser o.s.v. 

och möjligheterna till sammankoppling mellan dessa och webb. 

Gruppen diskuterade hur upplägget inför kampanjöppningen 

20.11 kunde se ut. Därtill fick man en rapport hur Alliansens 

valkampanj sett ut i Sverige. 

NOVEMBER 2010 

Onsdag 3.11 sammanträdde kretsstyrelsen för att diskutera 

riksdagsvalet och nominera två till kandidater: Olav Jern och 

Joakim Strand. Den kampanjplan som kretsens kampanj- och 

kommunikationsgrupp arbetat fram godkändes för att senare 

kompletteras med en kommunikationsplan. Ett uttalande 

”Markägarna i skärgården bör respekteras!” gavs från mötet och 

återfinns i Bilaga 3. 

Lördag 6.11 hölls en välbesökt (ca 70 personer) Svenska dagen-fest 

i Vasa Övningsskolas gymnasium med partisekreterare 

Johansson som festtalare. Lördag 20.11 sammanträdde kretssty- 


relsen på Optima i Jakobstad kort för att nominera den sjuttonde 

och sista kandidaten: Ralf Skåtar. Därefter hölls ett extra 

kretsmöte i syfte att fastställa den slutgiltiga listan med 17 

riksdagsvalskandidater inom valkretsen. Listan med tio kandidater 

fastställdes på extra kretsmötet 16.5.2010 och nu fastställdes 

hela listan med ytterligare sju kandidater: Ida Ahlbom, 

Emina Arnautovic, Åsa Blomstedt, Olav Jern, Ralf Skåtar, 

Joakim Strand och Carola Sundqvist. Partisekreterare Johan 

Johansson inledde den allmänpolitiska debatten som koncentrerades 

kring det kommande riksdagsvalet. En resolution gavs 

från kretsmötet och återfinns i Bilaga 3. Kretsen deltog samma 

dag i Köpmannamässan i Jakobstad med sin monter ”Det 

svenska rummet” där de flesta nominerade kandidater träffade 

mässbesökare. Kretsens kampanjöppning gick av stapeln på 

mässcenen i form av en lättsam ordlek där publiken fick gissa 

vad omkastade bokstäver bildade för ord. Söndag 21.11 fortsatte 

Köpmannamässan att sysselsätta många kandidater och tjänstemän 

medan en del tog sig till Julöppningen i Närpes som pågick 

samma dag. Älghamburgare och kandidatdiskussioner höll 

folk varma i det kalla vintervädret. 

Måndag 22.11 hölls den första kandidatutbildningen och 

den behandlade sociala medier. Mediegurun Reidar Wasenius 

undervisade de sju deltagande kandidaterna och tre kampanjledarna 

hur de skulle få till stånd egna kampanjsidor på 

Facebook. Lördag 27.11 deltog kandidater och lokala aktivister 

i Julmarknaden på Gågatan i Jakobstad. 

DECEMBER 2010 

Tisdag 1.12 sammanträdde kampanjgruppen för att gå igenom 

ett första diskussionsutkast till en kommunikationsplan för 

kretsen inför valet. Fredag 3.12 ordnades det julglögg på kretskansliet 

i Vasa. Över 100 personer hörsammade inbjudan att 

träffa kandidater och beundra de konstverk som Pro Artibus har 

prytt kretskansliets väggar med. Onsdag 8.12 hölls en kort kandidatträff 

på kretskansliet då partiets grafiska profil presenterades 

per videokonferens för kandidaterna. Tisdag 14.12-onsdag 

15.12 ordnades kandidatfotografering på kretskansliet. 

Torsdag 20.12 bjöd MEP Carl Haglund på glögg och pepparkakor 

åt allmänheten i Jakobstad. En del av kandidaterna passade 

på att diskutera med allmänheten. Tillställningen var lyckad 

och välbesökt. Onsdag 23.12. bjöd MEP Carl Haglund på glögg 

och pepparkakor i Rewell center. En del kandidater och regiondirektör 

Max Jansson passade på att diskutera med allmänheten. 

Tillställningen var mycket uppskattad och välbesökt. 

JANUARI 2011 

Tisdag 11.1-onsdag 12.1 var kontaktcheferna på tjänstemannakonferens 

i Helsingfors för att smida de sista järnen innan riksdagsvalskampanjens 

början. 

Torsdag 13.1 höll kampanjgruppen möte och funderade på 

roliga, publikfriande aktiviteter till valturnén 

19-20.3. Många goda idéer antecknades och fördes sedan vidare 

till lokalavdelningarna som inspirationskälla. 

Onsdag 19.1 höll partiordförande Stefan Wallin en gästföreläsning 

vid Åbo Akademi i Vasa, träffade sedan allmänheten i 

Rewell Center och deltog i två kandidaters kampanjöppning i 

Närpes.


Torsdag 20.1 fick kandidater utbildning i styling och den 

icke-verbala kommunikationens betydelse vid påverkan. Två utomstående 

föreläsare, Inger Aaltonen och Rafael Frans höll i trådarna. 

Sju kandidater och två kampanjledare deltog i den mycket 

uppskattade utbildningen som hölls i Vasa. 

Lördag 22.1 hölls en heldagsutbildning i presentations-, intervjuteknik 

med viceordförande Nils Torvalds och informationschef 

Marcus Hagström. De nio närvarande kandidaterna 

fick framför videokamera med därpå följande återkoppling idéer 

och verktyg hur förbättra sin kommunikationsförmåga bland 

väljare. 

Tisdag 25.1 hade kretsstyrelsen möte som fokuserade på aktuella 

politiska frågor såsom utkomststöd, skattepolitik i allmänhet 

och obligatorisk svenska i finska skolor. En kommunikationsplan 

som uppgjorts av kretsens kampanj- och kommunikationsgrupp 

gicks igenom och godkändes. Ett uttalande ”Språket – en 

rikare bro till ett rikare samarbete” gavs och återfinns i Bilaga 3. 

Torsdag 27.1 ordnades en kandidatträff med partiordförande 

i Korsholm. De tolv kandidater som hade möjlighet delta i träffen 

fick en initierad exposé över utmaningarna inför riksdagsvalet 

och de kommande regeringsförhandlingarna. 

Fredag 28.1 höll minister Stefan Wallin öppningstalet vid 

Skid-FM i Vörå, deltog i den välbesökta ”Caroladagen” i Rewell 

center ordnad av Kvinnoklubben i Vasa, höll öppningstal vid 

FM i simning i Vasa och deltog i en kandidats kampanjöppning 

i Korsholm. 

FEBRUARI 2011 

Onsdag 2.2 ordnades en informations- och diskussionskväll för 

kandidaterna. På diskussionstapeten fanns partiets valprogram 

och aktuell lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet. 

Utvecklingschef Fredrik Guseff presenterade valprogrammet 

och riksdagsledamot Håkan Nordman lagstiftningsförslagen. 

Måndag 14.2 hölls en diskussion om Vasa Centralsjukhus’ 

möjlighet att behålla möjligast många specialiteter i framtiden. 

Diskussionen ordnades i samarbete med förtroendevalda 

inom Vasa sjukvårdsdistrikt och de österbottniska 

riksdagsledamöterna. 

Onsdag 16.2 sammanträdde kampanjgruppen för att diskutera 

vilka politiska utgångspunkter borde tas med i kandidatbroschyren, 

med tanke på partiets valprogram och kretsens 

strategidokument. 

Fredag 18.2 besökte MEP Carl Haglund Korsholms gymnasium, 

Vasa Övningsskolas gymnasium och deltog i en After Work 

diskussion om Vasaregionen och Europas konkurrenskraft tillsammans 

med riksdagskandidaterna Olav Jern och Joakim 

Strand med Anna Bertills som moderator. 

Måndag 21.2 höll kretsstyrelsen möte och diskuterade bl.a. 

representationen i Folktinget och Kulturfonden samt skattefrågor. 

Partiets kampanjupplägg vad gäller affischer och annonser 

diskuterades ivrigt. En valberedning tillsattes för kretsmötet 

10.4.2011. 

Torsdag 24.2 hölls en kampanjledarträff som hörsammades 

av 17 personer. På träffen gicks igenom partiets och kretsens 

kampanjtekniska och –strategiska frågor. 

Årsmötesrundan började i februari och fortsatte in i april. 

Alla lokalavdelningar tog tillfället i akt att bjuda in alla riksdags- 

109 

kandidater med några få undantag. Många passade på att kombinera 

årsmötet med en valdebatt vilket resulterade i många fler 

mötes- och debattdeltagare. I vissa städer och kommuner där 

flera lokal-avdelningar är verksamma, hölls årsmöten på samma 

dag och samma tid för att sedan utmynna i en gemensam valdebatt 

med riksdagskandidaterna. Se Bilaga 2, Kampanjkalender. 

MARS 2011 

Tisdag 1.3 började ÅA-studerande Pia Backman sin två månader 

långa praktikperiod på kretskansliet. 

Måndag 7.3 gick startskottet för tjänstemännens vid alla 

kanslier dagliga telefon-/video-konferens i syfte att gå igenom 

den dagliga politiska diskussionen och kampanjåtgärderna i de 

olika regionerna. Båda kontaktcheferna och praktikanten är 

involverade i pressöversikt och uppsamlande av info till dessa 

morgonmöten som hålls fram till valdagen. 

Lördag 12.3 nådde den valbil som skall användas flitigt i valkampanjen 

de österbottniska slätterna. Valbilen är prydd med 

den kännspaka valgrafiken. 

Lördag 12.3-Söndag 13.3 hölls Folktingets årliga session 

i Karleby. De österbottniska riksdagsledamöterna, MEP 

Haglund, några av riksdagskandidaterna samt kretsstyrelsemedlemmar 

deltog i sessionen som Folktingsrepresentanter. 

Lördag 19-20.3 ordnades en riksdagsvalsturné genom 

Österbotten med buss. Lokalavdelningarna hade uppmanats 

hitta på publikfriande program som skulle locka både barn, 

unga och äldre. Turnén drog igenom Nedervetil centrum, gågatan 

vid Chydenia i Karleby, Ytteresse skolområde, Nykarleby, 

Pappadagis i Malax, Bygdegården i Yttermalax, Strandmölle i 

Molpe, Martens Trädgårdsstiftelse i Övermark och Bötomberget 

i Lappfjärd. 

Tisdag 22.3 höll kretsstyrelsen sitt sista möte för verksamhetsåret. 

På mötet genomgicks årsberättelse, bokslut, förslag till 

verksamhetsplan och budget. Riksdagsvalet diskuterades med 

fokus på konkurrenssituation och kampanjinsatser. 

Fredag 25.3 besökte minister Astrid Thors Larsmo och höll 

ett tal i Näs skola samt deltog i kampanjaktiviteter tillsammans 

med kvinnliga kandidater. 

Lördag 26.3-lördag 16.4 fanns ett valbord på bästa plats i 

Rewell center. Bordet var försett med kampanjmaterial dag som 

natt och kandidaterna utnyttjade möjligheten att ordna jippon 

inkluderande estraden bakom för program- och musikinslag. 

Torsdag 31.3 tog partiets båda ministrar, Thors och Wallin, 

del i kretsens kampanjarbete genom sin närvaro på debatter och 

torg i Vasa och Karlebytrakten. Kandidater och lokala aktivister 

drog upp kampanjstämningen. 

APRIL 2011 

Fredag 1.4: partistyrelsen sammanträdde i Karleby och ökade på 

så sätt partiets synlighet i kretsen inför valet. 

Tisdag 5.4 besökte Sveriges vice statsminister Jan Björklund 

Vasa och mötte tillsammans med kandidaterna allmänheten i 

Rewell center under en halvtimme på förmiddagen. 

Lokalavdelningar 

BILAGOR

BILAGOR 

110 

Sfp i Österbotten har 55 lokalavdelningar i 14 kommuner. Det 

finns åtta kommunorganisationer som fungerar som samlande 

organ för lokalavdelningar inom berörd kommun. 

Medlemsantal per 13.3.2011 i SFP:s medlemsregister (och förra 

årets medlemsantal i parentes) och vem som fungerat som ordförande 

under verksamhetsåret, framgår nedan: 

Avdelning Medlemmar 13.3.2011 Ordförande 2010 

Gamlakarleby 160 (164) Gerd Laxåback 

Karleby 657 (667) Marlén Timonen 

Långö 80 (82) Hans Snellman 

Öja 145 (145) Anders Nyberg 

Kronoby 305 (302) Hans-Erik Lindgren 

Nedervetil 518 (574) Markus Lerbacka 

Terjärv 304 (364) Mårten Forsander 

Larsmo 210 (222) Curt Björkskog 

Jakobstads centrum 187 (185) Sixten Fagernäs 

Nordöstra Jakobstad 32 (33) Märta-Lisa Westman 

Södra Jakobstad 134 (119) Bjarne Häggblom 

Sydvästra Jakobstad 31 (31) (Britt-Marie Svenfors) 

Västra Jakobstad 81 (81) Olav Sund 

Östra Jakobstad 28 (30) Siv Sundberg 

Esse 308 (401) Greger Forsblom 

Pedersöre 590 (594) Christian Dahlin 

Purmo 275 (286) Torbjörn Ede 

Jeppo 246 (246) Kurt Stenvall 

Munsala 184 (183) Mikael Eklund 

Nykarleby centrum 120 (129) Ralf Skåtar 

Nykarleby lk 288 (290) Mikael Lindvall 

Pensala 112 (112) Maria Sirén 

Oravais 241 (236) Gunilla Jusslin 

Vörå 617 (689) Victor Ohlis 

Maxmo 96 (96) Kurt Finne 

Korsholm 373 (370) Caroline Holm 

Kvevlax 260 (255) Stig Beijar 

Norra Korsholm 86 (88) Göran Burman 

Replot-Björkö 228 (238) Leif Bengs 

Smedsby-Böle 217 (217) Carola Lithén 

Solf 217 (222) Kenth Nedergård 

Brändö-Vikinga 86 (80) Helena Boucht 

Dragnäsbäck-Hemstrand (62 (60) Peter Jakobsson 

Östra Vasa 77 (79) Kaj Smeds 

Gerby-Västervik 138 (137) Roy Syring 

Högbacken-Sunnanvik28 (32) Berndt Backman 

Roparnäs med omnejd61 (61) Dick Jungerstam 

Storviken med omnejd45 (45) (Tom Holtti) 

Sundom 138 (138) Birger Enges 

Vasa centrum 318 (316) Ari Sundberg 

Bergö 63 (67) Margareta Nyman-Klemets 

Malax 529 (545) Christina Nygård 

Petalax 124 (123) Kjell Enberg 

Korsnäs 375 (375) Roger Bergström 

Närpes 577 (614) Samuel Lindén 

Pörtom 194 (209) John Berg 

Övermark 245 (225) Eivor Eklund-Back 

Kaskö 52 (56) Jesper Wikström 

Dagsmark 202 (230) Åsa Blomstedt 


Härkmeri 129 (132) Kaj Snickars 

Kristinestad 325 (342) Yngve Storsved 

Nya Sfp i Kristinestad 8 (8) Håkan Blomqvist 

Lappfjärd 409 (394) Alf Mangs 

Södra Kristinestad 148 (148) Mats Ingves 

Tjöck 105 (105) Leif Lundell 

Totalt 11.768 (12.174) medlemmar 

Ekonomi 

Årets resultat för bokföringsperioden 1.1.2010-31.12.2010 visar en 

vinst om 2.631,74 euro. Medlemsavgiften till kretsen har varit 

2€/medlem och förtroendemannaskatten 15 %. Ralf Skåtar har 

fungerat som kretsens skattmästare. 

Revisorer 

Som revisorer har fungerat Ernst & Young, Helsingfors. 

Uttalanden från kretsstyrelsen 

Kretsstyrelsens uttalanden kan läsas på www.sfp.fi

Bilaga 3– Svenska Bildningsförbundet r.f 

Verksamhetsberättelse för 

Svenska Bildningsförbundet r.f. för år 2010 

1. Allmänt 

Inledning 

Svenska Bildningsförbundets verksamhet 2010 har varit omfattande 

och bestått av många delar: 

• Utbildning av förtroendevalda, personal och beslutsfattare 

• Utbildning inför riksdagsvalet 2011 

• Mentorprogrammet 

• Seminarier om aktuella teman bl.a. Vad innebär Sello -tragedin 

för invandrare, Svensk skola i Nyland, och Hur kommer 

dagens unga att orka i arbetslivet? 

• Personalutbildning 

• Medverkan och stöd till bl.a. kretsarnas kommunparlament 

och SU:s Storsamling och SKvF:s årsmöte. 

• Eeuropautbildning i form av EU-seminarier med särskild 

tyngdpunkt på aktuella ekonomiska frågor. 

• Våga ta makten! - ledarskapsprogram för kvinnor av 

kvinnor. 

• deltagande i tankesmedjan Lokus verksamhet 

1.2. Ansvarsfördelning 

Aktiviteterna under året 2010 har skett i samarbete med Svenska 

folkpartiets partistyrelse, kretsstyrelser, lokalavdelningar, specialföreningar, 

Svensk Ungdom och Svenska kvinnoförbundet. 

Information 

Svenska Bildningsförbundets mål har varit synliggöra de arrangerade 

evenemangen och att få så många som möjligt att delta. 

Evenemangen har marknadsförts genom medlemsorganisationerna, 

annonser i MED och partiets webbplats. Förbundets 

evenemang har i regel även utannonserats i finlandssvenska 

dagstidningar. E-posten och användningen av sociala medier 

(Facebook) har även haft en stor betydelse i marknadsföringen. 

2. Utbildningsverksamheten 

2.1. Utbildningen 

Svenska Bildningsförbundet har under verksamhetsåret deltagit i 

arrangemanget av många olika typer av utbildningsevenemang. 

Bildningsförbundet startade ett omfattande mentorprogram 

under 2010 under ledning av arbetsmiljökonsult Tuulikki 

Juusela. Programmet inleddes våren 2010 med informationstillfällen 

i Vasa, Åbo Och Helsingfors. Över 40 adepter ansökte 

om att komma med i mentorprogrammet under sommaren 

2010 och i september startade programmet i Helsingfors med 26 

mentor par. Mentorprogrammet hade en mellanträff i Åbo 15.11 

på Åbo akademi där partiordförande Stefan Wallin, Professor 

Markku Suksi, och Christel von Frenckell-Ramberg deltog. 

111 

Som värd stod Åbo Akademis förvaltningsdirektör Ulla Achrén. 

Avslutningsprogrammet hölls i Helsingfors den 11.3. 2011 med 

bl.a. chefsdirektör Erkki Liikanen, minoritetsombudsman Eva 

Biaudet och europarlamentariker Carl Haglund var inbjudna 

föreläsare. Mentorparen träffades mellan 5-10 gånger och programmet 

upplevdes som givande och lärorikt för alla parter. 

Bildningsförbundet stödde SFP i Österbottens tredelade föreläsningsserie 

Studia Generalia Ostrobothnia om hur morgondagens 

närings- och arbetsliv, infrastruktur och österbottniska 

kommuner kommer att se ut i framtiden. 

Del 1 – Region Österbotten som hölls 10.3.2010 om 

Österbottens framtid på Norrvalla 

Del 2 – Hälsovård och social omsorg som hölls 24.3.2010 på 

SÖF i Närpes 

Del 3 – Utbildning och kultur som hölls 29.3.2010 på Optima 

i Jakobstad. 

Bildningsförbundet deltog i Nylands medlemskryssning 

IMU2 (Inspiration Motivation och Utbildning) 5-7.2.2010 till 

Stockholm. Pol dr Markus Österlund, riksdagsledamöterna 

Christina Gestrin och Thomas Blomqvist, varumärkeskonsult 

Hans Täckenström och Improvisationsteater Stella Polaris medverkade. 

Över 90 personer deltog i utbildningen. 

SFP i Nyland och Bildningsförbundet ordnade en inspirationskväll 

för Lovisas fullmäktige- och nämndemedlemmar 

15.1.2010 på Hotell Degerby i Lovisa med syftet att främja samarbetet 

inom den nya kommunen. PeM Lars Losvik stod för 

inspirationsföreläsningen. 

Den 2.3.2010 ordnades i samarbete med Luckan i Helsingfors 

och SFP i Centrum diskussionstillfället ”Vad innebär Cello -tragedin 

för invandrare? ”. I diskussionen deltog Migrations- och 

Europaminister Astrid Thors, Juris licentiat Ida Staffans och integrationskonsult 

Hassan Ahmed Adan. Riksdagsgruppens generalsekreterare 

Björn Månsson fungerade som moderator. 

I samarbete med riksdagsledamot Håkan Nordman ordnades 

8.2.2010 i Vasa ett seminarium med rubriken ”Hur kommer 

dagens unga att orka i arbetslivet? Generaldirektör Pekka Puska 

talade om hur dagens unga mår och Programdirektör Georg 

Henrik Wrede talade om Vad görs för att stoppa utslagning och 

Håkan Nordman talade om sysselsättningen som grunden för 

vår välfärd. 

Bildningsförbundet stödde också Svenska Kvinnoförbundets 

verksamhet bland annat genom bidra till Kvinnoförbundets årsmöte 

27 - 28.3.2010 på Raseborgs Institutet i Karis och engagerade 

en ledarskapscoachen Pia Ullberg som gav en inspirationsföreläsning 

för årsmötets deltagare. 

SBF understödde den Nyländska kretsens sommarmöte i 

Hangö 18.8.2010 och Harry Harkimo berättade om aktuella 

projekt och gav sin syn på regionens utveckling. 

Bildningsförbundet arrangerade i samarbete med Pohjola- 

Norden och Svenska Studiecentralen 6.10.2010 ett seminarium 

om ledarskap och kommunikation i Norden. Bl.a. FD 

Mona Forsskåhl och PeM Lars Losvik föreläste och rektor Björn 

BILAGOR

BILAGOR 

112 

Wallén fungerade som moderator. 

Bildningsförbundet stödde Åbolands kommunparlament 

och Svensk Ungdoms sommargymnasium samt storsamlingen 

under 2010. 

Startskottet för utbildningen av riksdagsvalskandidaterna 

skedde i samband med framtidskryssningen till Tallinn 

1-2.10.2010. Den första seminariedagen koncentrerade på SFP:s 

ideologi och riksdagsvalkampanjen. Partiordförande Stefan 

Wallin och riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos 

medverkade. Den andra seminariedagen bestod av föreläsningar 

och workshop om hur vi skall bättre handskas med media. 

Mediekonsult Totte Cederlund från Sverige, Reidar Wasenius 

och Björn Månsson medverkade. Seminariet var mycket lyckat 

med ca 250 deltagare. 

Under hösten fortsatte utbildningen av riksdagsvalskandidaterna 

med utbildning i aktuella politiska teman som integrationspolitik, 

social- och hälsovård, ekonomi och skattepolitik. 

Inom medieutbildning fokuserade vi på sociala medier, debatteknik, 

att skriva insändare samt en utbildningskväll i styling 

och kroppsspråk med skådespelaren Maria Sid och stylisten 

Jani Toivola. 

Under verksamhetsåret har SBF även engagerat sig i personalutbildning. 

Partiets tjänstemän har aktivt deltagit i finska undervisningen 

med målet att klara av det stora finska språkprovet. 

Under våren 2010 avlade fem tjänstemän det stora språkprovet 

och fick vitsordet utmärkta kunskaper i finska. Personalen har 

också deltagit i en retorik och medieutbildning i januari under 

ledning av Mona Forsskåhl från Handelshögskolan och Berth 

Sundström från Glaxo, Smith & Kline. 

I samarbete med Svenska Kvinnoförbundet och Svenska bildningsförbundet 

anordnades föreläsningsserien ”Våga ta makten! 

Ett utbildningsprogram för kvinnor av kvinnor”. Teman för de 

fyra dagarna var Kvinnor kan! 17.9.2010 Hur leda multikulturella 

team 8.10.2010 Kvinnan i media 29.10 och Strategier för 

framgång 27.11.2010. Som moderator fungerade Eva Biaudet 

och som föreläsare för den första delen engagerades kvinnoförbundets 

ordförande Carola Sundqvist, kanalchef Mary Gestrin 

från Yle, regiondirektör Nina Kåla från Fennia Bolagen. För 

den andra delen engagerades kulturproducent Oge Eneh och 

Kassandras verksamhetsledare Ritva Siikala. Föreläsare för 

Kvinnan i media var vd för Finlands Filmstiftelse Irina Krohn, 

Eeva -tidningens redaktör Pirjo Houni, Ida Andersson och skådespelerskan, 

manusförfattaren och regissören Mia Hafrén. 

För den sista delen som handlade om strategier för framgång 

stod riksdagsledamot Christina Gestrin, kommunalpolitikern 

Maria Björnberg-Enckell samt Jämställdhetskonsulterna 

Malin Gustavsson och Sofia Lindqvist. Programmet avslutades 

med en dansföreställning av Prima ballerina Minna Tervamäki 

och flamencodansösen Kaari Martin. I programmet deltog 40 

kvinnor. 

2.2. Europautbildning och EUinformation 

Svenska Bildningsförbundet beviljades år 2010 bidrag från 

Utrikesministeriet för europainformation. Av den arrangerade 

europainformationen kan nämnas seminarierna: 

Bilaga 3 – Svenska Bildningsförbundet r.f 

Den 25.8.2010 ordnades ett lunchseminarium på restaurang 

Savoy i Helsingfors med rubriken EU reglerar finansmarknaden 

- Vad förändras? Som värdar för tillfället stod Europa- och 

migrationsminister Astrid Thors och europarlamentariker Carl 

Haglund Diskussionen inleddes av Piia Noora-Kauppi från 

Finansbranschens centralförbund och Lauri Rosendahl från 

Nasdaq OMX Helsingfors presenterade aktuella frågor kring 

EU:s finansmarknadsreglering. 

Bildningsförbundet stödde Svenska Kvinnoförbundets seminarium 

om ” Family Matters – a liberal view on the reform 

of the parental leave system in the EU” som ordnades i samband 

med ELDR kongressen i Helsingfors 15.10.2010 

Bildningsförbundet understödde Esbo stads fullmäktige 

grupp och SFP i Esbo och ordnade en EU kväll med europarlamentariker 

Carl Haglund på Gäddvikens paviljong 22.10.2010. 

Bildningsförbundet anordnade 23.10.2010 tillsammans med 

Svensk Ungdom i Åboland seminariet Tervetuloa Suomeen, 

Välkommen till Finland, Welcome to Finland om integrationspolitik 

i Finland och EU. Europa- och migrationsminister 

Astrid Thors, Michael Hutchinson-Ries från Multicultural 

Finland r.f. och Kirsi Marja Nikander från ELY centralen samt 

Invandrar koordinator Börje Mattson medverkade. 

Bildningsförbundet ordnade i samarbete med europarlamentariker 

Car Haglund och Nordiska Investeringsbankens 

VD Johnny Åkerholm After Work 14.1.2011 på Skanno i 

Helsingfors. Rubriken för After Work diskussionen var ”Klarar 

Euron vårens utmaningar?” Seminariet var välbesökt och ungefär 

60 personer deltog. 

Tankesmedjan Lokus 

Svenska Bildningsförbundet är representerat i tankesmedjan 

Lokus styrgrupp genom Georg Henrik Wrede samt i Lokus 

arbetsutskott genom Fredrik Guseff och Harriet Lindeberg- 

Saapunki. Lokus upprätthålls av Svenska folkskolans vänner. 

3. Administration och 

ekonomi 

3.1. Styrelsen och årsmötet 

Svenska Bildningsförbundets årsmöte hölls i den 21 april 2011. 

Styrelsen har sammanträtt tre gånger under året. 

Styrelsen har bestått av ordförande Georg Henrik Wrede, 

vice ordförande Christel Liljeström, medlemmarna Silja 

Borgarsdottir-Sandelin, Agneta Udd-Saarela, Linda Lindholm, 

och Annika Jansson. Utbildningschef Harriet Lindeberg- 

Saapunki har fungerat som sekreterare för styrelsen. 

3.2. Förbundets anställda och kansli 

Harriet Lindeberg-Saapunki är anställd som t.f. utbildningschef 

från och med 1.7.2009. Förbundets kansliutrymmen 

har varit belägna i kvarteret Gryningen, Simonsgatan 8 

i Helsingfors.

Bilaga 3– Svenska Bildningsförbundet r.f 

3.3. Ekonomi och bokföring 

Svenska Bildningsförbundet har mottagit bidrag för verksamheten 

av Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland, Svenska 

Kulturfonden, Undervisningsministeriet och Utrikesministeriet. 

Förbundets inkomster har också till en liten del bestått av medlemsavgifter. 

Styrelsen har regelbundet följt upp budgeten. 

113 

Pretax-bolagen har tagit över bokföringen från och med 

1.1.2010. Som revisorer under 2010 har verkat CGR Roger 

Rejström från Ernst & Young Ab och pol.kand. Sebastian 

Gripenberg. 

BILAGOR

BILAGOR 

114 

Svenska Kulturfonden – Årsberättelse 2010 

Bilaga 4 – Svenska Kulturfonden

Bilaga 4 – Svenska Kulturfonden 

115 

BILAGOR

BILAGOR 

116 



117 

BILAGOR

BILAGOR 

118 



119 

BILAGOR

BILAGOR 

120 



121 

BILAGOR

BILAGOR 

122 



123 

BILAGOR

BILAGOR 

124 



125 

BILAGOR

BILAGOR 

126 



127 

BILAGOR

BILAGOR 

128 



129 

BILAGOR

BILAGOR 

130 



131 

BILAGOR

BILAGOR 

132 

Svensk Ungdoms verksamhetsberättelse för 

verksamhetsåret 2010 

Inledning 

Verksamhetsberättelsen är uppdelad i fyra områden; verksamhetens 

huvudområden, arbetsfördelningen och verksamheten, 

administration och ekonomi samt representation i organ 

och deltagande i evenemang. Den första delen, verksamhetens 

huvudområden, redogör för verksamhetsårets viktigaste 

tyngdpunkter. Delen som behandlar arbetsfördelningen och 

verksamheten redogör för hur verksamheten har organiserats, 

sammansättningen av olika organ samt vad dessa organ har 

gjort under perioden. Delen om administration och ekonomi 

kunde också rubriceras stödverksamhet. Under denna punkt redogörs 

för kanslierna och personalen samt det ekonomiska läget 

och utvecklingen under verksamhetsåret. Det fjärde området 

redogör för Svensk Ungdoms representanter i olika organ. 

1. Verksamhetens 

huvudområden 

1.1 Det politiska arbetet 

SU har aktivt tagit ställning till olika aktuella frågor under året. 

Speciellt har man under året tagit ställning till integrations frågor, 

försvar, jämlikhetsfrågor och aktuella frågor kring svenskans 

ställning. Politiska besluten och valen kring Kongressen gav 

även en del synlighet. De politiska frågorna lyftes upp genom de 

sociala medierna där SU syns, Twitter och Facebook, insändare, 

seminarier och tryckt material samt genom Svensk Framtid. 

Samtidigt gjordes insatser för att väcka pressens intresse för 

organisationen och de frågor man ville betona. 

Studentpolitiken fick under året en fortsatt framträdande roll i 

förbundet. Liberala studerande - LSK gjorde återigen väldigt imponerande 

valresultat då man både försvarade den egna representationen 

och majoriteten vid Åbo Akademis Studentkår och 

Studerandekåren Novium. I Åbo Akademis Studentkårs fullmäktige 

fick LSK i höstens val 18 av 31 platser samt tog egen majoritet 

och gjorde historia genom att vara den grupperingen som innehaft 

flest platser i ÅAS fullmäktiges historia. Vid Novium är LSK procentuellt 

ännu starkare med hela 10 av 15 platser i fullmäktige och 

dessutom innehar en LSK:are styrelseordförandeposten för fjärde 

året i rad. Tyvärr tappade dock LSK representation vid Arcadas 

Studerandekår. LSK tog dock en plats i Svenska Handelshögskolans 

Studentkårs fullmäktige. Det är första gången på över tio år som 

LSK nu ingen är representerat i detta fullmäktige. Dessutom blev 

LSK:aren Lotte Uotinen invald i SAMOK:s styrelse för 2011 på deras 

höstmöte 2010. 

Svensk Ungdom har under året också arbetat hårt med organisationen 

och för att få in mer ideologiska frågor. Vid sidan 

av de aktuella politiska ämnen som förbundsstyrelsen kontinuerligt 

följt upp i samhällsdebatten har förbundsstyrelsen lagt 

mycket tid på att följa upp de motionerna från Kongressen i 

Bilaga 5– Svensk Ungdom 

Pargas 2010 och arbetat med att göra uppdateringar i SU:s politiska 

program. Svensk Ungdoms förbundsstyrelse och utskott 

har aktivt deltagit i den offentliga politiska samhällsdebatten via 

en rad ställningstaganden och insändare i olika politiska frågor. 

Under året har också det internationella samarbetet varit 

högt på agendan genom ett aktivt deltagande i internationella 

Kongresser och seminarier. 

Förberedelserna inför riksdagsvalet 2011 var i tankarna under 

hela året och under hösten under fullplanering och förberedelse. 

De första riksdagsvalskandidaterna i SU ålder kom fram redan 

under våren och ökade i antal längs med hösten. I december 

godkände förbudsstyrelsen SU:s kandidater officiellt, men arbetet, 

stödet och kontakten med kandidaterna höll på hela året. 

Förbundsstyrelsen arbetade med riksdagsvalets poliska prioriteringar 

under hösten. Sysselsättning, miljö och integration beslutades 

vara SU:s politiska huvudområden. 

1.1.1 Kampanjverksamhet 

Den största och mest synliga kampanjen som SU gjort under 

2010 var en hatbrottskampanj. Hatbrottskampanjen fördes fram 

främst genom en kampanjtidning som delades ut där SU syntes, 

en kampanjhemsida som marknadsfördes genom alla SU:s 

informationskanaler och genom aktiv politik fört av förbundet 

inom SFP, nationellt och internationellt. 

Kampanjen lanserades under vårvintern och visade resultat i 

slutet av året då lagstiftningen kring hatbrott blev strängare enligt 

kampanjens syfte. Till kampanjen togs professionella bilder 

på fem personer som alla kunde representera en utsatt minoritet. 

Personerna stod inte desto mera i fokus. Texter skrevs av förbundsordförande 

Oscar Ohlis, Integrations- och Europaminister 

Astrid Thors, nyfinländaren och SFP:aren Emina Arnautovic 

samt SETA:s ordförande. SU:s mål med kampanjen presenterades 

speciellt och skribenterna stödde alla SU:s mål. På kampanjens 

webbplats fanns allting som fanns i tidningen och även 

en kampanjvideo. 

1.1.2 Informationsverksamhet 

Svensk Framtid (SF), som är Svenskfinlands enda politiska magasin 

för ungdomar och SU:s medlemstidning, utkom under 

verksamhetsåret med fem nummer. Svensk Framtid ska vara ett 

magasin för samhällsintresserade unga och unga vuxna. Det är 

en tidning för den som är intresserad av vad som händer i vardagen 

och samhället. I tidningen presenteras SU:s åsikter och politik 

men där finns också en stor portion populärkultur. Svensk 

Framtid är organisationens viktigaste budbärare och profil både 

internt och externt. Den redaktionella strävan att ha mångsidigt 

och högklassigt material har resulterat i en tilltalande tidning 

som noteras och som är attraktiv även utanför medlemskåren. 

Under hösten förnyades tidningens innehåll och layout, målen 

och förverkligandet beskrivs mer ingående i föregående kapitel.


Tidningen utkom under verksamhetsåret med fem nummer. 

Nummer fyra och fem utgavs i den nya formen som ett 

dubbelnummer. Strävan är att SF utkommer 5-6 gånger per år. 

Upplagan har under året stadigt legat på 6000 exemplar. Bland 

mottagarna finns utöver Svensk Ungdoms medlemskår enskilda 

prenumeranter i form av såväl personer, institutioner som 

media. Dessutom får medlemmarna i Svensk Ungdoms understödsförening 

tidningen hemskickad. Tidningen har dessutom 

delats ut på mässor, evenemang och skolor där man varit 

kontakt med potentiella medlemmar. Tidningen fyller också en 

funktion att sprida SU:s budskap och fungera som ett skyltfönster 

för det fräscha SU. Tidningen ingick i den finlandssvenska 

bokkatalogen och finns representerad på tidskrift.fi, issuu.com. 

Kenneth Stagnäs har fungerat som chefredaktör för tidningen 

under hela verksamhetsåret. Inför varje nummer anlitas 

också frilansskribenter i syfte att ge tidningen bredd och 

fler skribenter. Skribenterna hittas i allmänhet inom SU:s medlemskår 

och specifika artiklar beställs av chefredaktören. Varje 

nummer byggs upp kring ett tema för att ge tidningen starkare 

attraktionskraft. 

De tre första numren av tidningen ombröts av Mats Haglund 

vid Adverbi och följande nummer gjordes i samarbete med 

Emil & Stephanie. I samband med bytet av grafiker fick Svensk 

Framtid helt nytt formspråk. Detta presenteras mer ingående i 

föregående kapitel. 

Utvecklingen av en ny webbsida startade på sensommaren. 

Kulturhuset som tidigare var leverantör av SU:s hemsida sades 

upp i november och ett nytt avtal ingicks med webbleverantören 

Planeetta. SU hyr ett ”Jupiter-webbhotell” på årsbasis till ett 

konkurrenskraftigt pris. I och med bytet frångicks också uppdateringsverktyget 

Digistoff och ersattes med Wordpress. Linus 

Vuorio vid Emil & Stephanie anlitas numera för mer avancerade 

uppdateringar. Tidigare har Kulturhuset handhaft dylika 

uppdateringar. Läs mer om utvecklingen av SU:s nya webbsida 

i föregående kapitel. 

SU:s ”fansida” på Facebook har uppdaterats minst en gång 

per vecka och principen har varit att länka allt som händer på 

SU:s egen hemsida till Facebook. Till Facebook laddas också 

bilder och videoklipp upp. Genom Facebook når SU bättre ut 

med åsikter, länkar och evenemangsreklam. I och med fansidan 

finns SU där medlemmarna finns och strävan är att göra sidan 

än mer aktiv. Twitter är sammankopplat med Facebook och därmed 

syns SU också aktivt på Twitter. Alla tjänstemän har möjlighet 

att uppdatera Facebooksidan. 

I och med att SU aktivt börjat producera filmklipp har en 

sida på Youtube registrerats. Hit laddas alla videoklipp upp och 

reklam för sidan görs på såväl su.fi som på Facebook. Målet med 

filmklippen är att göra bilden av SU mer levande. Strävan är att 

göra ett filmklipp per vecka och ännu utöka dessa med filmklipp 

från evenemang. En utökad aktivitet kräver dock införskaffning 

av ny utrustning eftersom förbundet varken tillhandahåller 

filmkamera eller redigeringsmöjligheter. 

Kongressen hade en egen webbplats där informationen fick 

bättre synlighet. SU:s Facebooksida uppdaterades flitigt under 

Kongressen för att väcka intresse för evenemanget. Till 

Kongressen anlitades en kameraman som filmade så gott som 

hela Kongressens gång. 

133 

1.1.2.1 Nytt grafiskt utseende – uppdaterat innehåll 

Under sensommaren startade arbetet med att förnya hela SU:s 

visuella profil. En projektgrupp tillsattes bestående av förbundsordföranden, 

förbundssekreteraren och chefredaktören. 

Projektet leddes av chefredaktören medan förbundssekreteraren 

ansvarade för projektets ekonomi och förbundsordföranden 

hade det juridiska ansvaret. Gruppen rapporterade kontinuerligt 

till förbundsstyrelsen. Efter en offertrunda valdes designbyrån 

Emil & Stephanie till samarbetspartner för grafiskt förverkligande. 

Omfattning, pris och tidigare erfarenheter gjorde 

att valet föll på E&S. Samarbetet från byråns sida har skötts av 

Linus Vuorio och Christa Björkstam. 

Projektet omfattade såväl innehållsmässig som grafisk förnyelse 

av tre stora helheter; förbundets visuella profil såsom logotyp 

och trycksaker, medlemstidningen Svensk Framtid och 

webbplatsen su.fi. 

Svensk Ungdom fick en ny logotyp. Logotypen är byggd för 

att kunna användas i olika utföranden, främst i svart eller vitt. 

Vid sidan om logotypen togs också ett koncept med stjärnor 

fram. Stjärnkonceptet föddes i samband med ett frågeformulär 

som besvarades av förbundsstyrelsens medlemmar, utskottens 

ordföranden samt tjänstemännen. Stjärnan/stjärnorna ska 

uppträda i SU:s material och även figurera i samband med riksdagsvalskampanjen. 

Till helhetskonceptet Svensk Ungdom valdes 

också en fontfamilj. Fonterna som ska användas av SU är 

GaramondPro, PlacardMTStd och CaslonGraD. Nya och uppdaterade 

trycksaker kom att beställas efter årsskiftet, i början av 


Svensk Framtid fick nytt format, nytt innehåll och ny layout. 

Det nya konceptet för tidningens innehåll kombinerat med 

ny layout gav förbundet en helt ny tidning. Efter förnyelsen 

innehåller tidningen mer populärkultur och mer, för målgruppen 

intressant, feature och fakta. Detta tillskott har gjorts utan 

att pruta på det politiska budskapet. Tidningen innehåller både 

snabblästa notiser och djupdykande reportage. 

SU:s webbplats su.fi gavs en helt ny grafisk plattform. Ett digert 

arbete gjordes med att förnya och uppdatera allt textmaterial. 

Framför allt togs också en helt ny struktur fram vilket innebar 

bättre logik och navigeringsmöjligheter. Hemsidan fick en 

klarare uppbyggnad med en del nya funktioner. Videoklipp dominerar 

första sidan tillsammans med nyheter och ett ”Aktivera 

dig –formulär”. En medlemssupport skapades vilken förenklar 

medlemmars interaktion med förbundet. På medlemssupporten 

kan man bland annat beställa material, meddela om nya kontaktuppgifter 

och ladda ner blanketter. 

De nya produkterna lanserades i samband med SU:s julglögg 

den 7 december. Vissa delar kom att vidareutvecklas även efter 

lanseringen. 

1.1.3 Utbildnings- och debattillfällen 

En viktig komponent i strävandena att utforma en klarare 

SU-profil är de utbildnings- och debattillfällen, ofta ordnade 

i form av seminarier, som arrangerats under verksamhetsåret. 

Tillställningarna är i regel öppna för allmänheten och marknadsförs 

i varierande utsträckning externt. 

7.5 ordnades kongresseminarium i Pargas. Ett seminarium 

om Hatbrott enligt kampanjen SU lanserade före Kongressen. 

BILAGOR

BILAGOR 

134 

Corinna Tammenmaa och Saimy Swärd talade och diskuterade 

med en aktiv publik. Europaparlamentariker Carl Haglund deltog 

även i programmet på fredagen och diskuterade Europas ekonomiska 

läge. Närmare 60 deltagare var med på tillställningen. 

15.11 seminarium ”Ett konkurrenskraftigt Finland i framtiden” 

i Helsingfors. SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö 

öppnade tillställningen. VD Satu Huber från Pensions – Tapiola 

var först ute och talade under rubriken ”OY Finland AB – hur 

ska det ledas?” följande var VD Johnny Åkerholm från NIB som 

diskuterade huvudrubriken mer utgående från en global syn och 

den sista talaren var VD Anne Berner från Vallila Interior som 

talade om sin egen väg. Talarna var extremt professionella och 

högklassiga. De svarade på frågor och diskuterade aktivt med 

publiken. Efter dessa talare en paneldiskussion med SU:s förbundsordförande 

Fredrika Åkerö, Hankens Studentkårs styrelseordförande 

och placeringsexpert Niklas Geust. Som moderator 

för diskussionen fungerade förbundssekreteraren för svensk 

Ungdom. Tillställningen var kostnadsfri för deltagarna och det 

bjöds efter tillställningen på buffé. 

20-22.8 ordnades sommargymnasiet traditionsenligt i Kirjais 

i Åbolands skärgård. Temat var detta år närmat. Bland föreläsarna 

fanns jordbrukare och riksdagsledamot Thomas Blomqvist, 

och en representant från organisation som koordinerar tillgången 

till närmat i Åboland. Den första kvällen gjordes all mat av 

närproducerade produkter som tillräddes på grill och andra dagen 

gjordes det plättar på trangior även de tillagade av närproducerade 

produkter. Under evenemanget presenterades en kostnadsjämförelse 

mellan första kvällens middags produkter och 

vad kostnaderna vore ha varit om allt hade köpts i en vanlig butik 

utan att desto mera bry sig om ursprungsland eller ort. Hur 

produkterna samlades ihop och hela processen presenterades 

också och diskuterades mer ingående. Utöver föreläsningarna 

ordnades uppskattade workshopar där deltagarna själva fick diskutera 

frågor kring närproducerad mat och hur de själv handlar 

i vardagen. Tillställningen lockade närmare 50 personer. 

I september besökte 14 SU:are SU:s vänorganisationer i 

Sverige inför deras riksdagsval. SU:arna var riksdagsvalskandidater, 

förbunds- och kretsstyrelsemedlemmar, tjänstemän och 

andra aktiva SU:are, från alla kretsar, som under 2011 skulle 

göra kampanj inför riksdagsvalet i Finland. SU:arna besökte olika 

delar av Sverige, regioner som lite liknade deras egna kretsar 

i Finland. De besökte MUF (Moderata ungdomsförbundet), 

CUF (Centerns ungdomsförbund) och LUF (Liberala ungdomsförbundet). 

Tanken med resan var att göra kampanj och 

hjälpa våra vänorganisationer till valframgång och även lära sig 

och ta med nya idéer till SU:s egen valkampanj 2011. SU:arnas 

resor var väldigt lyckade och uppskattades stort av SU:arna som 

åkte och av de som tog emot i Sverige. 

16-17.9 Storsamling i Noux, Esbo. Temat för Storsamling 

var riksdagsvalet. Som föreläsare på seminariet var riksdagsledamot 

Christina Gestrin som talade om sin egen väg in i politiken 

och om aktuellt inom miljöpolitiken. Även Integrations 

och Europa minister Astrid Thors var en av talarna. Hon talade 

liksom Gestrin om sin väg in i politiken och allmänt om vad 

som är aktuellt i riksdagen. Utöver dess ordnades workshoppar 

där deltagarna själva fick tänka till speciellt i integrationsfrågor 

och även testa på en intervjusituation med en person som lekte 


journalist. I årets Storsamling deltog ett flertal riksdagsvalskandidater, 

deras stödpersoner och SU:are som tänkte aktivera sig i 

valkampanjen. Tillställningen var väldigt uppskattad och kring 

40 personer deltog. 

Längs med året har SU haft ett flertal seminarier och besök i 

samarbete med JKL group. Tillställningarna har varit varierande, 

intressanta och väldigt högklassiga. SU har varit bland de 

mest aktiva av de politiska ungdomsförbunden. 

1.1.4 Programmaterial 

Under Kongressen 2010 var hela SU:s politiska program uppe för 

behandling och Kongressen godkände mindre ändringar i SU:s politiska 

program. Förbundsstyrelsen fick från Kongressen i uppgift 

att komma med några specifika uppdateringar till Kongressen 2011. 

Politiska programmet och motioner godkända på Kongressen ligger 

som grund för politiken SU står och arbetar för. 

1.1.5 Pressmeddelanden och media 

Under året uttalade förbundet sig i ett stort antal frågor 

genom pressmeddelanden och insändare. Svensk Ungdom 

har även varit mycket framme i riksmedia i övrigt under året. 

Mycket synlighet fick SU:s utspel om adoptionsrätt för samkönade 

par under SFP:s partidag. Svensk Ungdom har även varit 

aktiv i debatten då det kommit till den ökade invandrar fientligheten 

och den oroväckande höga ungdomsarbetslösheten. Olika 

SU:are har figurerat i riksmedia – bland annat i FST5, Radio 

Vega, Radio Extrem, MTV3, Nelonen, LIV och Helsingin 

Sanomat, men även mer lokalt genom tidningar och lokalradio. 

1.2 Verksamheten i kommunerna och 

nya medlemmar 

Svensk Ungdoms lokalavdelningar finns i 46 kommuner i 

Svenskfinland. Den kommunalpolitiska verksamheten är varierande. 

Tack vare det goda kommunalvalet SU gjorde 2008 kan 

ett flertal SU:are ses på bra platser i kommunernas olika organ. 

Under verksamhetsåret fortsatte medlemsvärvningsinsatserna 

aktivt. Strävan har varit att upprätthålla medlemsantalet. 

Situationen har varit balanserad och medlemsutvecklingen under 

2010 resulterade i 90 nya medlemmar. Planeringen inför en 

större medlemsrekryteringskampanj under 2011 har påbörjats 

både av verksamhetsutskottet och på förbundskansliet och ska 

dra igång från och med riksdagsvalet för att utmynna i en större 

kampanj under 2011. 

1.3 Organisationen 

Första delen av 2010 och slutet av 2009 präglades av ett stort 

personalbyte på SU:s kansli. Under de 2,5 första månaderna byttes 

tre av sju anställda ut och under slutet av 2009 var det två andra. 

Början av 2010 präglades därmed mycket av att komma in i 

arbetet, utbildning och att lära sig arbeta med varandra. 

Bland strukturen för de högsta förtroendevalda inom förbundet 

gjordes även större förändringar. Efter Kongressen slopades 

arbetsutskottet och förbundsstyrelsens storlek minskade 

radikalt. Detta första verksamhetsår har för förbundsstyrelsen 

därmed betytt att hitta ett fungerande arbetssätt och balans i 

deras uppdrags utförande. Omvandlingen har betytt att mera


ansvar har landat på förbundsstyrelsemedlemmarnas axlar än 

tidigare. 

1.4 Skolkontakten 

Svensk Ungdom har inom ramen för projektet Valtikka och 

”ungdomsvalet” planerat kampanjer i skolorna inför inkommande 

riksdagsval. Valtikka är ett samprojekt mellan Finlands 

ungdomsarbete Allians och de andra politiska ungdomsförbunden 

där man strävat efter att öka skolungdomars kännedom om 

de politiska partierna och skillnaderna mellan dessa. 

Vid valtiderna fick en del kandidater delta i debatter i skolorna, 

men utöver det har det visat sig vara svårt att komma in i 

skolorna. För att komma in i skolorna har det varit helt och hållet 

på skolornas initiativ. Förbundssekreteraren har representerat 

SU i arbetsgruppen som börjat jobba i mitten av 2010 för att 

aktivera ungdomar i skolorna och för att få den att intressera sig 

för samhällsfrågor och bli aktiva röstande medborgare. Ifor riksdagsvalet 

räknas det med att det runt om kring landet kommer 

att ordnas flera hundratals debatter i skolor. Debatterna som 

ordnas via Allianssi erbjuds i första hand unga kandidater. 

1.5 Arbetet inom Svenska folkpartiet 

Svensk Ungdoms representanter i SFP:s partistyrelse, arbetsutskott 

och andra utskott har fört fram frågor som Svensk Ungdom 

ansett angelägna att diskutera och förankra inom partiet. Dessa 

är bland annat Svensk Ungdoms åsikter om ändamålsenliga 

politiska linjedragningar som främjar ungdomens situation i 

Finland samt organisatoriska utvecklingsförslag. Kontakten till 

moderpartiet har förbättrats under 2010. Förbundsordförande 

är medlem av sfp:s partistyrelse och dess arbetsutskott. Fram 

tills sommaren 2010 satt som SFP:s viceordförande, SU:s förbundsordförande 

emerita Anna Bertills i arbetsutskottet samt 

Kvinnoförbundets ordförande, SU:aren, Sara Eklund. Svensk 

Ungdoms kontakt till ministergruppen har varit mycket god 

och insynen och påverkningsmöjligheterna i beslutsgången har 

långt skett via ett gott samarbete med ministrarnas specialmedarbetare. 

SU:are har även varit väl representerade i olika arbetsgrupper 

där SFP:s politiska program behandlats. 

Förbundsordförande har deltagit i Svenska riksdagsgruppens 

arbete. Förbundssekreteraren har deltagit i de politiska tjänstemännens 

konferenser och veckovisa möten inom partiet. Även 

förbundets två vice ordföranden och övriga förbundsstyrelsemedlemmar 

har aktivt deltagit på flera olika håll inom det ledande 

arbetet inom moderpartiet. 

Till partidagen i Tammerfors lämnade Svensk Ungdom in 

sju motioner. Man lyfte bland annat upp frågor kring hållbar 

utveckling som obligatoriskt ämne i högskolorna, sänkning 

av ålder för utträde ur religionssamfund och YLE:s 

finansieringsmodell. 

1.6 Samarbetet med andra 

organisationer 

Svensk Ungdom är medlem i Finlands flyktinghjälp r.f., Svenska 

studieförbundet r.f., Svenska arkivföreningen r.f., Svenska bildningsförbundet 

r.f., Pohjola-Nordens ungdomsförbund r.f., 

135 

Natur och Miljö r.f., Finlands FN-förbund r.f. och Finlands 

ungdomssamarbete Allians r.f. 

Svensk Ungdom har bedrivit ett aktivt samarbete med 

bland annat Finlands svenska ungdomsförbund r.f. (FSU), 

M-klubbarna inom Finlands svenska Marthaförbund r.f., Natur 

och Miljö r.f., Finlands svenska scouter r.f. (FiSSc), Finlands 

svenska skolungdomsförbund r.f. (FSS), Svenska Studerandes 

Intresseförening r.f. (SSI), Förbundet för Finlands gymnasister 

r.f., Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf., 

Beväringsförbundet r.f., Europeisk Ungdom i Finland r.f., SETA 

r.f., Finlands studentkårers förbund r.f. (FSF) och Förbundet för 

studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland – SAMOK r.f. 

Under året har speciell kontakt hållits med de svensk- och 

tvåspråkiga organisationerna i landet. Kontakten med de finlandssvenska 

organisationerna har under året utökats och träffar 

för de svenskspråkiga har arrangerats. De finlandssvenska organisationerna 

har bland annat dragit upp gemensamma strategier 

gällande samarbetsorganisationen Allians och dess svenska service 

och styrelsevalet på årsmötet. Ett aktivt politiskt samarbete 

har förts och förs fortsättningsvis med de övriga politiska ungdomsorganisationerna 

i Finland. 

1.6.1 Arbetet inom Finlands ungdomsarbete Allians r.f. 

Finlands ungdomssamarbete Allians r.f. koordinerar de finländska 

ungdomsorganisationernas kontakter till andra länders ungdomskommittéer, 

samt fungerar som en serviceorganisation för 

ungdomsorganisationerna i Finland. Allians verksamhet omspänner 

kontakter till många länder. Svensk Ungdom har deltagit 

i verksamheten genom arbetet i Allians styrelse och utskott. I 

styrelsen har SU representerats av Otto Andersson. SU blev tyvärr 

utan representation i Allians internationella utskott där SU 

traditionellt varit en aktiv aktör. Svensk Ungdom har i samarbete 

med de övriga finlandssvenska medlemsorganisationerna initierat 

till en öppen dialog om Allians verksamhet på svenska, vilket 

även lett till synliga resultat. 

1.7 Internationell verksamhet 

Svensk Ungdom har strävat till att öka den internationella 

verksamheten och medvetenheten på hemmaplan. Ett bra exempel 

på sådan verksamhet är en Kuba-kväll som ordnades av 

Internationella Utskottet i Åbo i september. Internationellt arbete 

behövs i Finland för att öka kunskapen, medvetenheten 

och omtanken för andra kulturer och folkslag. Inom utomnordiska 

samarbetsorgan har SU varit den pådrivande kraften 

till ett nära samarbete mellan de nordiska vänorganisationerna. 

Svensk Ungdom hade möjlighet att delta i European Liberal 

Democrats’ (ELDR) Kongress i Helsingfors i oktober med flera 

deltagare. Lena Höglund ingick i LYMECs delegation, och 

Fredrika Åkerö och Heidi Jern i Sfp-delegationen. Dessutom 

deltog Silja Borgarsdóttir Sandelin, Mats Löfström, Joachim 

Hesthammer, Janina Mackiewicz, Danica Vihinen, Malin 

Brännkärr, Johanna Sandberg och Anna-Stina Sandfors som 

Sfp-delegater utan rösträtt. 

1.7.1 Arbetet inom internationella organisationer 

samt övrig internationell verksamhet 

BILAGOR

BILAGOR 

136 

1.7.1.1 NCF 

Svensk Ungdom har deltagit i Nordiska Centerungdomens 

Förbunds arbete som medlemsorganisation. NCF är en sammanslutning 

av centerungdomsorganisationer i Norden. SU 

innehade i början av år 2010 två styrelseplatser, varav den ena var 

presidentposten som innehades av Silja Borgarsdóttir Sandelin, 

styrelseplatsen innehades av Oscar Ohlis. Dessutom hade man 

en suppleantplats som innehades av Hannes Wallin, och Sandra 

Grindgärds fungerade som generalsekreterare för NCF. 

SU deltog i NCF:s toppmöte 11 – 14.2 i Bergen i Norge med 

en delegation bestående av Silja Borgarsdóttir Sandelin, Lena 

Höglund, Oscar Ohlis, Hannes Wallin och Danica Vihinen. 

Dessutom deltog Sandra Grindgärds i egenskap av generalsekreterare. 

På Repskapet i Helsingfors i augusti stod SU som värd och 

deltog med en delegation bestående av Silja Borgrsdóttir Sandelin, 

Fredrika Åkerö, Maria Flemmich, Hannes Wallin och Anna-Stina 

Sandfors. Sandra Grindgärds deltog även i egenskap av generalsekreterare, 

ett uppdrag som hon lämnade efter Repskapet. Från och 

med Repskapet innehar SU vicepresidentposten genom Fredrika 

Åkerö och en ordinarie plats i styrelsen för NCF genom Maria 

Flemmich. Man har även två suppleantplatser som innehas av 

Hannes Wallin och Lena Höglund. SU har under 2010 deltagit i 

NCF:s styrelsemöten i samband med Toppmötet och Repskapet 

samt i ett styrelsemöte i Köpenhamn i Danmark i maj och ett styrelsemöte 

i samband med Ungdomens Nordiska Råds session i 

Reykjavík på Island i slutet av oktober. 

I Ungdomens Nordiska Råd innehar SU via NCF presidentskapet, 

Minna Lindberg omvaldes till president under sessionen 

i Reykjavík i oktober. Dessutom valdes Silja Borgarsdóttir 

Sandelin till presidiemedlem. Förutom Minna och Silja deltog 

även Fredrika Åkerö i UNRs session som SU representant. 

1.7.1.2 LYMEC 

Svensk Ungdom har aktivt deltagit i European Liberal 

Youth’s (LYMEC) verksamhet. LYMEC är en europeisk 

liberal organisation, där organisationer från hela 

Europa kan bli medlemmar. SU har under året deltagit 

i LYMEC:s seminarium ”Educatio as a locational factor” 

i Poznan i Polen i april, där Armi Murto och Krista 

Brunila representerade förbundet. Lena Höglund deltog i 

LYMECs Kongress och seminarium i Sinaia i Rumänien i 

månadsskiftet april-maj, där SU:s Matilda Flemming valdes 

till kassör för organisationen. Netta Suomi och Malin 

Brännkärr deltog i Summer Academy som ordnades av 

LYMEC i samarbete med ALDE (Alliance of Liberals and 

Democrats for Europe) i Bryssel i slutet av juni. Runa 

Ismark deltog i Young Leaders’ Meeting i Budapest i 

Ungern i oktober i egenskap av viceordförande. Fanny 

Lindholm representerade SU på LYMECs höstkongress 

och seminarium i Ljubljana i Slovenien i november. 

1.7.1.3 IFLRY 

Svensk Ungdom har även aktivt fortsatt sitt arbete inom IFLRY 

- International Federation of Liberal Youth. IFLRY är en världsomspännande 

liberal organisation, som strävar efter att bli en 

verkligt global organisation. Medlemskapet i IFLRY berikar 

Svensk Ungdom med ett globalt perspektiv på politiken, och 


SU har under åren växt till en betydande aktör inom organisationen 

och tillsammans med de andra nordiska medlemsorganisationerna 

har man lyckats få fram det nordiska perspektivet 

allt mer. Danica Vihinen och Matilda Flemming deltog i 

IFLRYs Executive Committee (EC) och Extraordinary General 

Assembly (EGA) i S:t Petersburg i augusti. Mats Löfström och 

Elin Blomqvist deltog även de i mötet i egenskap av revisor respektive 

praktikant för IFLRY. Danica deltog även i seminariet 

”You(th) are a part of the Solution” som föregick EC:t. Silja 

Borgarsdóttir Sandelin och Fredrika Åkerö representerade SU 

på IFLRY:s EC och GA i Beirut, Libanon i november. I november 

ordnades även ett utbildningstillfälle, ”Training of Trainers” 

i Strasbourg i Frankrike där Lena Höglund deltog. Joachim 

Hesthammer deltog i seminariet ”Sustainable Youth” i Frankfurt 

i Tyskland i december. Mats Löfström från SU har under året 

fungerat som revisor för IFLRY, och Anna-Stina Sandfors och 

Fanny Lindholm har varit medlemmar i IFLRYs Cuba-team. 

1.7.1.4 LYBS 

SU har i tiden initierat ett samarbetsnätverk mellan ungdomspolitiska 

mittenorganisationer från länderna runt Östersjön. 

Vid den grundande konferensen i Borgå i oktober 1997 fick nätverket 

namnet Liberal Youth of the Baltic Sea. Nätverkets huvudsakliga 

intresseområden är miljö och mänskliga rättigheter. 

Verksamheten har legat nere under flera år. 

1.7.1.5 NLRU 

Svensk Ungdom har goda kontakter till NLRU och innehar sedan 

maj 1998 observatörsstatus. NLRU, Nordens liberala och 

radikala ungdomsförbund, är NCF:s liberala motsvarighet. SU 

är observerande medlem och har tidigare beslutat att inte göra 

anspråk på någon styrelsepost i framtiden. SU har under året 

hållit kontakt med NLRUs styrelsemedlemmar och relationen 

har varit bra. 

1.7.1.6 Övrig internationell verksamhet 

Janina Mackiwicz har under året varit med i Demos 

Nepalgrupp, och Lena Höglund deltog i den av Demo i samarbete 

med UNDP ordnade utbildningsresan till Nepal i april. 

Lena Höglund har även tillsammans med IFLRYs ordförande 

Bart Woord deltagit i ICMYO (The International Coordination 

Meeting of Youth Organisations) som hölls i Helsingfors i juni 

som representant för IFLRY. 

1.7.1.7 Ungdomens Nordiska Råd 

SU representerades i UNR genom NCF och Minna Lindberg, 

som fungerade som president i Ungdomens Nordiska Råds presidium 

och satt även i Nordiska Rådets presidium. I oktober omvaldes 

Minna Lindberg till president för Ungdomens Nordiska Råd 

och Silja Borgarsdóttir Sandelin valdes till presidiemedlem och sitter 

även i medborgar- och konsumentutskottet. Oscar Ohlis fungerade 

som Johan Petterssons ersättare i presidiet fram till oktober 

som representant från NCF. Sessionen 2010 ordnades i Reykjavík 

i slutet av oktober där Fredrika Åkerö representerade SU, Silja 

Borgarsdóttir Sandelin NCF och Minna Lindberg deltog på sessionen 

som UNR president. Seminariet i samband med sessionen 

handlade 2010 om ungdomsarbetslöshet i Norden.


1.7.1.8 Samarbetet med DEMO Finland, partiernas 

internationella Demokratisamarbete r.f. 

Samarbetet med DEMO Finland, partiernas internationella 

Demokratisamarbete r.f. DEMO är de finländska riksdagspartiernas 

samarbetsförening. DEMO fungerar för demokratins 

befrämjande genom att stöda samarbetsprojekten mellan de finländska 

politiska partierna och utvecklingsländernas politiska 

rörelser bland annat i Tanzania och Nepal. Janina Mackiewicz 

har representerat SU i DEMO:s Nepal-arbetsutskott. Andra aktiva 

SU:are som engagerar sig i verksamheten är Minna Lindberg 

och Lena Höglund. Samarbetsprojektet med Nepal innebär en 

dialog mellan finländska och nepalesiska studerande- och ungdomsorganisationer. 

Lena Höglund deltog under året i en delegationsresa 

till Nepal som ordnades i samarbete med DEMO 

och UNDP. Målet med resan var att utbyta erfarenheter om ung 

påverkan och om olika påverkningsmetoder, som t.ex. kampanjer. 

I resan deltog en representant från alla finländska riksdagspartiers 

ungdomsorganisationer och i Nepal träffade man motsvarande 

organisationer. Slutsatsen var att fortsätta samarbetet 

och försöka samarbeta med tvärpolitiska projekt. Ett sådant 

projekt omfattar globala miljöfrågor. Janina Mackiewicz valdes 

till DEMO:s vice ordförande 16.12.2010. 

1.7.1.9 Praktikantsamarbetet med Svenska 

kulturfonden 

Svensk Ungdom har sedan 2005 haft ett samarbete med Svenska 

kulturfonden om en praktikplats på Liberal Internationals kansli 

i London. Under 2008 blev det klart att praktikplatser också 

startas på ELDR:s och IFLRY:s kanslier i Bryssel respektive 

London. 2010 var Amanda Sundell och Linda Sandbacka vid 

LI samt Laura Einsalo och Jesper Fogelholm vid ELDR. Elin 

Blomqvist och Helena von Schoultz var praktikanter vid IFLRY. 

Under 2010 fick SU i samarbete med Kulturfonden även en ny 

praktikplats i Bryssel vid europaparlamentariker Carl Haglunds 

stab. Krista Simberg och Anna-Malin Sandström har varit praktikanter 

under 2010 hos Carl Haglund. Praktikplatserna har varit 

mycket populära och ett större antal högklassiga sökande 

till platserna har visat intresse än SU haft möjlighet att erbjuda 

platser. Smärre ändringar i strukturen kring praktikplatsernas 

organisering har påbörjats mellan de inblandade parterna under 

slutet av 2010. 

2. Arbetsfördelningen och 

verksamheten 

2.1 Kongressen 

Svensk Ungdoms 67:e förbundskongress hölls den 7-9 maj i 

Pargas. Kongressen arrangerades i Sarlinsak högstadieskolan. 

I Kongressen deltog kring hundra befullmäktigade ombud. 

Ytterligare deltog inbjudna representanter från bl.a. Svenska 

folkpartiet, Ungdomens Nordiska Råd och andra samarbetsorganisationer. 

Kongressen behandlade 37 motioner varav 31 godkändes. 

Kongressen behandlade också det politiska programmet 

med smärre ändringar. Även Kongressen 2010 höll fast vid det 

nya konceptet med en tre dagar lång Kongress. Kongressen inleddes 

därmed redan på fredag med ett kongresseminarium om 

137 

hatbrott. Corinna Tammenmaa och Saimy Swärd talade och 

diskuterade med en aktiv publik. Europaparlamentariker Carl 

Haglund deltog även i programmet på fredagen och diskuterade 

Europas ekonomiska läge. 

På fredag kväll ordnades en cocktail på Airisto strand dit 

understödsföreningens medlemmar var inbjudna och där 

Väståbolands kommunstyrelseordförande Sandra Bergqvist höll 

ett tal och välkomnade kongressdeltagarna. Kongressupén hölls 

på Pargas gamla brandkårshus med live band till efterfesten. 

Bland annats Integrations och Europa minister Astrid Thors, 

partiordförande och kultur- och idrottsminister Stefan Wallin 

och SFP:s då nyvalda partisekreterare besökte även Kongressen. 

Kongressen valde Fredrika Åkerö till SU:s nya förbundsordförande. 

Till viceordförande posterna valdes Runa Ismark 

och Armi Murto. Kongressen valde också en ny förbundsstyrelse 

med många nya aktiva. Det hölls val till förbundsstyrelseplatserna 

och Otto Andersson, David Andberg, Benjamin 

Ellenberg, Camilla Mäkinen och Sabine Nygrund. Till revisorer 

valdes CGR Caj Mikael Söderlund och Christian Sjöstrand 

samt till revisorssuppleanter CGR Christer Engelbert Långstedt 

och Ulla-Maj Wideroos. 

2.2 Förbundsstyrelsen (FS) och dess 

arbetsutskott (AU) 

Förbundsstyrelsen har under 2010 haft följande sammansättning. 

Medlemmarna har deltagit enligt följande: 

1.1.2010-9.5.2010 1 2 3 

x x x 

Oscar Ohlis x x - 

Hannes Wallin x - x 

Fredrika Åkerö x x x 

Silja Borgarsdóttir 

Sandelin 

(tjänsteman 

fr.o.m. 

5.10.2009) 

(Danica Vihinen) (tjänsteman 

15.1.2010-) 

Sonja Sandbacka x x x 

(Runa Ismark) x - - 

Christoffer Hällfors x (tjänsteman 

1.3.2010-) 

(Victor Ohlis) - - - 

Ulrika Forss x - - 

(Ida Ahlblom) - - x 

Benjamin Ellenberg x x x 

(Maria Flemmich) - - - 

Ida Schauman x x x 

BILAGOR

BILAGOR 

138 

(Amanda Enberg) - - - 

Armi Murto x x x 

(Lena Höglund) - - - 

Ann-Katrin Bender x - x 

(Hanna Eliasson) - - - 

Emma Högnäs x x - 

(Svante Häggblom) - - - 

Daniela Holm x x x 

(Janina Mackiewicz) - - - 

Oscar Ohlis x x x 

Hannes Wallin x x x 

Fredrika Åkerö x x x 

Silja Borgarsdóttir 

Sandelin 

x x - 

(Danica Vihinen) - - x 

Sonja Sandbacka x - x 

(Runa Ismark) - - - 

Christoffer Hällfors x x x 

(Victor Ohlis) - - - 

Ulrika Forss - x x 

(Ida Ahlblom) - - - 

Benjamin Ellenberg x x x 

(Maria Flemmich) - - - 

Ida Schauman x - x 

(Amanda Enberg) - - - 

Armi Murto x x x 

(Lena Höglund) - - - 

Ann-Katrin Bender - x - 

(Hanna Eliasson) - - - 

Emma Högnäs x x x 

(Svante Häggblom) - - - 

Daniela Holm x - x 

(Janina Mackiewicz) - - - 

Fram till Kongressen på våren, då det ännu fanns ersättare i styrelsen, 

kallades enbart ordinarie styrelsemedlemmar till mötena. 

Kretsordförandena har kallats till mötena, likaledes ordförande 

för SU:s utskott och LSK. Efter Kongressen på våren 

inverkade organisationsförändringen en del på förbundsstyrelsens 

arbete. Till förbundsstyrelsens veckoslutsmöten, som alltid 

hölls i någon av regionerna kallades förutom styrelsen även 

kretsordförandena, utskottsordförandena och LSK:s förbundsordförande. 

Då förbundsstyrelsen haft kvällsmöten har enbart 

förbundsstyrelsen kallats. Under förbundsstyrelsemötena i regionerna 

har 1-2 tjänstemän närvarat utöver förbundssekreteraren 

övriga förbundsstyrelsemötena deltog enbart förbundssekreteraren. 

Under varje förbundsstyrelsemöte har politisk diskussion 

förts om vad som då varit aktuellt. Eftersom ett arbetsutskott 

inte längre existerade efter Kongressen 2010 flyttades en del mer 


administrativa ärenden på förbundsstyrelsen och därmed sammanträdde 

förbundsstyrelsen oftare än tidigare år. FS har sammanträtt 

enligt, samt behandlat, följande: 

1. Helsingfors, 23.1.2010. Under mötet tillsatte förbundsstyrelsen 

en valberedningsgrupp inför Kongressen, En omfattande 

genomgång av politiska programmet gjordes, Anna Jern och 

Andreas Martin beviljade befrielse från finansutskottet och Mats 

Biström och Anna Juntunen (nu Litonius) valdes som nya medlemmar. 

Tjänsterna för politisk sekreterare i Helsingfors och i 

Nyland lediganslogs även på detta möte. 

2. Åbo, 27.2.2010. Förbundsstyrelsen gjorde förberedelser inför 

Kongressen, gick igenom de inkomna motionerna till 

Kongressen, en valordning godkändes inför Kongressen, det 

beslutades att SU skulle gå med i kampanjen ”Rösta farväl till 

kärnkraften”. Katarina Dahlman och Christoffer Hällfors anställdes 

som politiska sekreterare och Emma Portin som ledande 

barnlägerledare. Integration och pälsnäring var två större frågor 

som diskuterades under politiska diskussionen. 

3. Helsingfors, 20-21.3.2010. Förbundsstyrelsen godkände motionsuppföljningsrapporterna 

och svaren på de inkomna motionerna 

till Kongressen 2010, förberedelse inför Kongressen gjordes. 

Det politiska programmet behandlades inför Kongressen. 

Förbundsstyrelsen godkände bokslut och verksamhetsberättelse 

för 2009. Eva Biaudet var på förbundsstyrelsemötet som inledare 

och berättade om hennes tidigare arbete med mänskliga 

rättigheter. 

4. Kirjais, Åboland. 28-30.5.2010. Förbundsstyrelsen höll sitt 

konstituerande möte och planerade tyngdpunkterna i verksamheten 

för verksamhetsåret. Man tillsatte utskott, man fördelade 

arbetet inom styrelsen. Mötet hölls traditionsenligt i Kirjais. 

Förbundsstyrelsen bestämd gå ut ur kärnkraftskampanjen. 

Under politiska diskuterades speciellt tiggeri. 

5. Helsingfors, 17.6.2010. Förbundsstyrelsen planerade 

Kongressen och riksdagsvalet. Arbetssättet för förbundsstyrelsen 

fastslogs även. Karlebyfrågan var den största politiska frågan 

som diskuterades. 

6. E-postmöte, 29.6.2010. E-postmöte hölls enbart för att fastställa 

internationella utskottets medlemmar. 

7. Helsingfors, 16.8.2010. Förbundsstyrelsen fastslog tema för 

verksamhetsåret, bestämde hur man ska arbeta med politiska 

programmet och motionsuppföljningen. Även riksdagsvalet och 

dess planering var på agendan. Förbundsstyrelsen diskuterade 

nästa presidentval och enades bakom en eventuell kandidat för 

SFP och bestämde att SU kunde gå ut med detta namn vid passlig 

tidpunkt. 

8. Helsingfors, 14.9.2010. Förbundsstyrelsen beslutade nominera 

Johan Ekman som SU:s kandidat till ordförande posten 

i European Youth Forum och att Tuomas Enbuske skulle tilldelas 

årets skuggmedalj. Svenska språkets ställning diskuterades 

specifikt. 

9. Helsingfors, 25.9.2010. Förbundsstyrelsen diskuterade nomineringar 

till Svenska dagen medaljer och riksdagsvalet var på 

agendan. Uppgörandet av ett svenskt manifest diskuterades. 

10. Helsingfors, 15.10.2010. Förbundsstyrelsen fastslog och diskuterade 

fortlöpande ärenden och ärenden gällande riksdagsvalet 

och Kongressen var uppe till diskussion. Könsneutralt äkten-


skap och kyrkans roll diskuterades. 

11. Helsingfors, 25.10.2010. Fortlöpande ärenden var på agendan 

och under politiska diskussionen togs bland annat en sänkning 

av rösträttsåldern upp. 

12. Helsingfors, 8.11.2010. Förbundsstyrelsen tog upp fortlöpande 

ärenden och under politiska diskussionen kom grundlagens 

värde och svenskans roll upp. 

13. Vasa, 13-14.11.2010. Förbundsstyrelsen arbetade med politiska 

programmet och motionsuppföljningen och fastslog en budget 

och verksamhetsberättelse för 2010. Under politiska diskussionen 

diskuterades KSSR-processens situation i Österbotten, 

SFP:s relation till andra riksdagspartier och kyrkans roll. 

14. Helsingfors, 8.12.2010. Förbundsstyrelsen nominerade SU:s 

riksdagsvalskandidater och ordnade efter det ett presstillfälle för 

att även lansera en ny webbplats för SU. Även pressmeddelande 

skickades gällande nyheterna om kandidaterna och politiska 

prioriteringsområdena. 

2.2.1 Förbundsstyrelsens interna arbetsfördelning 

Då organisationsförändringen trätt ikraft har den även medfört 

större ansvar på enskilda förbundsstyrelsemedlemmar att uppfölja 

motioner och det politiska programmet. Arbetet för en förbundsstyrelsemedlem 

efter Kongressen jämfört med före ökade 

en hel del. Motionsuppföljning och uppdatering av det politiska 

programmet har fördelats mellan förbundsstyrelsemedlemmarna, 

som i sin tur haft möjlighet att inkludera andra aktiva 

SU:are eller andra experter i arbetet. 

2.2.2 Arbetsutskottet (AU) 

2010 blev sista året som arbetsutskottet verkade på grund av 

organisationsändringen. Arbetsutskottets sammansättning var 

fram till den 9 maj 2010: Julia Witting (ordförande), Oscar 

Ohlis, Hannes Wallin, Fredrika Åkerö och Niklas Mannfolk. 

Silja Borgarsdóttir Sandelin har i egenskap av förbundssekreterare 

fungerat som arbetsutskottets föredragande och sekreterare. 

Utskottet höll fem möten under år 2010. AU var ett operativt 

organ som mellan förbundsstyrelsens möten ansvarade för både 

politiska, organisatoriska frågor och sedan konstituerande mötet 

även tjänstemannafrågor. Arbetsutskottets möten har förts 

via telefon, videokonferens, e-post eller hållits vid fysiska träffar. 

2.2.3 Internationella utskottet (IU) 

Internationella utskottet ansvarar för SU:s internationella 

verksamhet och åtaganden. Fram till sommaren bestod IU av 

Lena Höglund (ordförande), Maria Flemmich (viceordförande), 

Helleke Heikkinen, Janne Leivo, Amanda Enberg, Janina 

Mackiewicz, Hannes Wallin, Eva Roos, Niklas Mannfolk och 

Ann-Katrin Bender. Från och med 17.6 är följande personer invalda 

i IU: Lena Höglund (ordförande), Maria Flemmich (viceordförande), 

Joachim Hesthammer, Janina Mackiewicz, Anna- 

Stina Sandfors, Hanna Engblom, Fanny Lindholm, Johanna 

Hannus, Netta Suomi, Sonja Rosenqvist samt Ann-Katrin 

Bender, Amanda Enberg, Daniela Sund och Hannes Wallin 

som suppleanter. Danica Vihinen har fungerat som sekreterare 

för utskottet. Eftersom IU är ett öppet utskott har även andra 

än här uppräknade deltagit i möten nu och då. Utskottets huvudort 

har fortsättningsvis varit Åbo, men tack vare videokon- 

139 

ferensutrustningen har man kunnat ha flertalet av mötena som 

videokonferens mellan Åbo och Helsingfors, tidvis även Vasa. 

Under året har IU hållit 9 möten, och utöver mötena har 

brådskande ärenden diskuterats per e-post. IU har skrivit insändare, 

resolutioner och motioner samt upprätthållit bloggen 

”SU ute i världen” dit reserapporter läggs upp efter deltagande 

i internationella evenemang. I februari ordnades en diskussionsträff 

om hur det är att fungera som fredsbevarare med Elli 

Flén i Vasa. På våren deltog man i IFLRYs Kuba-kampanj och 

skickade brev med information om människorättsläget på Kuba 

till Sfp:s riksdagsledamöter. Under hösten deltog man i Liberal 

Solidarity Week och uppmärksammade även då Kuba, bland 

annat genom att ordna en temakväll. För att informera om utskottets 

verksamhet hade man en ”IU-vägg” med bilder och 

rapporter från evenemang under Svensk Ungdoms Kongress i 

Pargas, och man höll även ett öppet möte för alla intresserade 

under Kongressen. 

IU-medlemmarna har under året deltagit i flera olika seminarier 

och föreläsningar med internationella teman som ordnats 

av olika organisationer, och SU har varit väl representerat på internationella 

evenemang. 

IU ordnade en paneldiskussion under temat ”Challenges of 

demographic change and EU politics” tillsammans med PENu 

13.10 under ELDR-konferensen i Helsingfors. I panelen satt 

MEP Gesine Meissner (Tyskland) och Marcus Rantala. 

2.2.4 Verksamhetsutskottet (VERKUS) 

Verksamhetsutskottets sammansättning till och med konstituerande 

förbundsstyrelsemötet 4/2010: Ulrika Forss (ordförande), 

Lottis Bender, Maria Helsing, Christoffer Hällfors och Emma 

Portin. Stephanie Lindberg fungerade som sekreterare. 

Utskottets sammansättning har sedan konstituerande förbundsstyrelsemötet 

4/2010 varit: Emma Portin (ordförande), 

Gustaf Westerholm, Veronica Björklund, Calle Koskela och 

Lottis Bender. 

Under året 2010 har utskottet varit aktivt. Verkus inledde 

hösten med en kampanj om ”feelisåret”, för att lyfta upp hur 

viktigt det är med glädje inom ett ungdomsförbund och att 

glädje lockar nya medlemmar. Verkus har även skapat tävlingen 

”Valracet”, för att aktivera de redan existerande lokalavdelningarna 

och locka nya medlemmar genom att aktivt delta i kampanjarbetet 

inför riksdagsvalet. 

2.2.5 Finansutskottet (FU) 

Utskottets sammansättning var under tidsperioden juni 2009 till 

23.1.2010 Fredrik Guseff (ordförande), Anna Jern, Andreas Pada 

och Oscar Ohlis. Silja Borgarsdóttir Sandelin fungerade som sekreterare 

och föredragande. 23.1 beviljade förbundsstyrelsen Anna Jern 

och Andreas Martin (f.d. Pada) befrielse från uppdraget och valde 

istället Mats Biström och Anna Juntunen (senare Litonius). Denna 

uppsättning omvaldes på förbundsstyrelsens konstituerande möte i 

juni 2010 och fungerade hela år 2010 ut. 

Till mötena har även kallats Mimi Wiik i egenskap av bokförare 

för SU. Utskottet har i huvudsak behandlat frågor kring finansieringen 

av verksamheten, ekonomisk planering, bokföring 

och uppföljning på kort och lång sikt samt uppgjort förslag till 

budget, reviderad budget, mellanbokslut och bokslut. FU har 

BILAGOR

BILAGOR 

140 

också berett ekonomiska frågor av större vikt. FU har haft två 

möten under året. 

2.2.6. Förtjänstteckenkommitté 

Svensk Ungdom inrättade 2007 en kommitté för att ansvara 

över utdelningen av förtjänsttecken. Under början av 2010 

fram till juni 2010 har sammansättningen i kommittén varit 

följande: Linnea Henriksson (ordförande), Magnus Öster, 

Martina Malmberg, Fredrik Guseff och Stefan Svenfors. Silja 

Borgarsdóttir Sandelin har fungerat som sekreterare. Från juni 

2010 har kommittén bestått av Linnea Henriksson, Henrik 

Creutz och Silja Borgarsdóttir Sandelin. 

2.3 Utbildningsverksamhet 

De aktiva har under året erbjudits utbildning främst i seminarieform, 

exempelvis på Storsamlingen och sommargymnasiet, 

vid de olika seminarierna och diskussionstillfällena som SU ordnat. 

Ytterligare har både tjänstemän och förtroendevalda deltagit 

i såväl intern som extern utbildning arrangerad bland annat 

av Svenska bildningsförbundet och Svenska studiecentralen. 

2.4 Barnlägren 

Svensk Ungdoms sommarläger år 2010 ordnades enligt samma 

modell som året innan och konceptet visade sig vara ännu mer 

uppskattat och populärare än på flera år. En barnlägerkoordinator 

som skötte allt gällande lägren, planeringen och anmälningarna, 

anställdes redan i mitten av januari. Emma Portin fungerade 

som barnlägerkoordinator, liksom året före. Tre lägerledare 

som hjälpte till med genomförandet av lägren anställdes i mitten 

av april och det ordnades tre olika barnläger i början av juni. 

Lägren hölls traditionsenligt på Kirjais kursgård. 

För att underlätta för alla föräldrar som skulle köra sina barn 

fram och tillbaks till lägren ordnades det en buss från Pargas 

centrum. Tack vare detta behövde föräldrarna inte sitta i färjkö, 

vilket visade sig vara speciellt tacksamt torsdagen före midsommar 

då folk måste köa i fyra timmar för att komma över med 

färjan till Nagu. Maten sköttes av Kirjais kursgård. 

Marknadsföring gjordes med reklam i HBL, reklam på SU:s 

hemsida, reklam i MED, reklam skickades hem till de som deltagit 

i ett läger under de tre senaste åren, till alla SU medlemmar 

i ålder 14-15 år, till alla Sfp:s kontaktchefer, till alla grundskolor 

i Finland och till alla finskspråkiga områdens LA ordföranden 

inom Sfp. 

I år kom det in drygt 60 stycken arbetsansökningar angående 

barnlägerjobben. Rekryteringsreklam gjordes det på SU:s hemsida, 

i Svensk Framtid, på mol.fi, på väldigt många högskolors 

rekryteringsforum och på många högskolors e-postlistor. Sist 

och slutligen valdes Runa Ismark, Mikko Keinonen samt Jon 

Rikberg till lägerledare. 

Lägren som ordnades i är var ”Jag är Kreativ” (6 juni till 11 

juni) för 7-11 åringar, ”Jag chillar” (13 juni till 18 juni) för 12-15 

åringar och ”Jag och naturen” (20 juni till 24 juni) för 7-11 åringar. 

Första lägret fokuserade man på att pyssla, måla, göra miljökonst, 

sjunga, fotografera, spela teater och en massa annat inom 

konstens ramar. Dessutom var deltagarna mycket i naturen och 

njöt av skärgårdslivet och sommarlovet. 14 barn deltog i lägret. 


Det andra lägrets tanke var att för deltagarna vara en rolig och 

lugn sommarlovsvecka för ungdomar i högstadieåldern. På programmet 

var paddling, volleyboll, chillande på stranden, film, 

geocaching, att gå på nattäventyr och njuta av att sommarlovet 

börjat. 22 ungdomar deltog i lägret. Det tredje lägret lärde 

sig deltagarna hur man beter sig och lever i naturen. Deltagarna 

och ledarna paddlade bland annat en dag över till en öde ö, 

övernattade där, lagade mat över öppen eld. På lägret lärde deltagarna 

även känna växter och fåglar samt lekte och hade skoj 

ute i naturen. 16 barn deltog i lägret. 

Lägren under somamren 2010 var väldigt lyckade, lägerledarkoordinatorn 

och lägerledarna skötte sitt uppdrag professionellt 

och deltagarna hade fick ha roligt och njuta av natursköna Nagu 

en tillsammans med andra svenskspråkiga ungdomar. 

2.5 Sommargymnasiet 

20-22.8 ordnades sommargymnasiet traditionsenligt i Kirjais i 

Åbolands skärgård. Temat var detta år närmat. Bland föreläsarna 

fanns jordbrukare och riksdagsledamot Thomas Blomqvist, 

och en representant från organisation som koordinerar tillgången 

till närmat i Åboland. Den första kvällen gjordes all mat av 

närproducerade produkter som tillräddes på grill och andra dagen 

gjordes det plättar på trangior. Även plättarnas ingredienser 

var köpta från närliggande lokala producenter. Under evenemanget 

presenterades en kostnadsjämförelse mellan första 

kvällens middags produkter och vad kostnaderna vore ha varit 

om allt hade köpts i en vanlig butik utan att desto mera bry 

sig om ursprungsland eller ort. Hur produkterna samlades ihop 

och hela processen presenterades också och diskuterades mer 

ingående. Utöver föreläsningarna ordnades det brett uppskattade 

workshopar där deltagarna själva fick diskutera frågor kring 

närproducerad mat och hur de själv handlar i vardagen. Bland 

SU:arna fanns många intressanta åsikter och bra diskussioner 

präglade årets sommargymnasium. Förutom föreläsningar ordnades 

även kanotpaddling och bastubad liksom den traditionella 

kräftskivan. Sommargymnasiet lockade närmare 50 deltagare. 

3. Personalen 

Under 2010 har personalombytet varit koncentrerat till början 

av året. Det sker ganska ofta i en ungdomsorganisation som SU 

där många har studier på hälft att personalombyten ofta är aktuella. 

Personalen har hållit regelbundna tjänstemannakonferenser 

där personalärenden har diskuterats liksom regelbundna veckomöten 

per telefon. Förbundssekreteraren har hållit utvecklingssamtal 

med de anställda. För att lyckas med rekrytering, få de 

bästa att ge av sin tid till SU och för att få lite mera kontinuitet 

inom förbundets tjänstemannakår höjdes lönerna och tjänsteförhållanden 

ändrades en del under 2009, detta har inte gjorts 

under 2010. 

Förbundssekreterare 

Silja Borgarsdóttir Sandelin (5.10.2009-) 

Politisk sekr. för Information samt chefredaktör för Svensk Framtid 

och webben 

Kenneth Stagnäs (13.10.2009-) 

Politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation


Egil Mattsson (1.5.2009-) 

Politisk sekreterare i Helsingfors 

Janna Ranta (25.3.2008-14.2.2010) 

Katarina Dahlman (15.3.2010-) 

Politisk sekreterare i Nyland 

Saskia Halminen (1.2.2009-28.2.2010) 

Christoffer Hällfors (1.3.2010-) 

Politisk sekreterare i Åboland 

Danica Vihinen (15.1.2010-) 

Politisk sekreterare i Österbotten 

Stephanie Lindberg (25.8.2008-) 

Kanslibiträde 

Sofia Tikkanen (01.04.1998-) 

3.1 Ekonomisk översikt 

Svensk Ungdoms bokslut för år 2010 uppvisar ett resultat om 

+3 269,46. Under år 2010 fortsatte arbetet för att lägga en stabil 

grund för ekonomin. I bokslutet finns inga långfristiga lån 

och sannolikt kommer dylika inte att förekomma under den 

närmaste tiden. Året har ekonomiskt varit en utmaning speciellt 

då SU är helt beroende av understöd som ej är garanterade 

på lång sik. 

Svensk Ungdoms erhållna statsbidrag år 2010 var 230 000 

i jämförelse med 214 000 euro år 2009. Tack vare det höjda 

bidraget kunde man bibehålla verksamheten på en aktiv nivå. 

Understödsstrukturen ändrade under året en hel del på grund 

av nya partifinansieringslagstiftningen. Verksamhetsbidraget 

från Svenska folkpartiet var under året 94 367 euro. Bidraget 

från Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland gick ner till 60 200 

euro. Det parlamentariska presstödet delades inte längre ut. 

Föreningen Konstsamfundet understödde utgivningen av 

Svensk Framtid med 15 000 euro. För barnlägren på Kirjais kursgård 

beviljade Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne ett bidrag 

om 30 000 euro. Sparbankstiftelsen i Helsingfors understödde 

ett större ekonomiseminarium med 10 000 euro och sparbanksstiftelsen 

i Esbo-Grankulla understödde Storsamlingen 

med sammanlagt 1 700 euro. William Thurings stiftelse beviljade 

3.000 euro för LSK:s verksamhet. Kulturfonden för Sverige- 

Finland understödde svensk Ungdoms studieresa till Sverige för 

att följa med deras riksdagsval med 1 500 euro. Under år 2009 

erhöll Svensk Ungdom också bidrag från Svenska bildningsförbundet 

för ordnandet av sommargymnasiet (4 000 euro). 

4. Representation i olika organ 

och deltagande i evenemang 

Svenska riksdagsgruppen 

Oscar Ohlis, närvarorätt (20.4.2008 – 9.5.2010) 

Fredrika Åkerö, närvarorätt (10.5.2010-) 

Svenska folkpartiet 

Partistyrelsen 

Anna Bertils, vice ordförande (juni 2008 – juni 2010) 

Sandra Bergqvist (juni 2007-) 

Johan Ekman (juni 2008 – juni 2010) 

Oscar Ohlis (juni 2008 – juni 2010) 

Anders Wikström (juni 2009-) 

141 

Alice Björklöf, Åbolands kretsordförande (mars 2009-) 

Fredrika Åkerö, ersättare (juni 2009 – juni 2010), styrelsemedlem (juni 

2010-) 

Armi Murto (juni 2010-) 

Johanna Sandberg, ersättare (juni 2006 – juni 2010) 

Henrik Antfolk, ersättare (juni 2009-) 

Karolina Vidberg, ersättare (juni 2008 – juni 2010) 

Runa Ismark, ersättare (juni 2010-) 

Janina Mackiewicz, ersättare (juni 2010-) 


Anna Bertills (maj 2008 – juni 2010) 

Sara Eklund (maj 2007 – mars 2010) 

Oscar Ohlis (maj 2008 – juni 2010) 

Fredrika Åkerö (juni 2010-) 

Organisationsutskottet 

Anna Bertills (augusti 2007-) 

Alice Björklöf (aug. 2009-) 

Mats Biström (aug. 2009-) 

Maria Grundström, sekreterare (tills maj 2010) 

Internationella utskottet 

Johan Ekman (augusti 2008 – augusti 2010) 

Maria Guseff (augusti 2006 – augusti 2010) 

Axel Hagelstam (augusti 2006 – augusti 2010) 

Minna Lindberg (augusti 2008 – augusti 2010) 

Malin Brännkärr (augusti 2010-) 

Kristel Pynnönen (augusti 2010-) 

Lena Höglund (augusti 2010-) 

Simon Ollus (augusti 2006-) 

Mats Löfström, sekreterare (2009-) 

Jämställdhetsutskottet 

Yasmine Hedman, sekreterare 

Landsbyggdspolitiska utskottet 

Antonia Boström, sekreterare 

Framtidsutskottet 

Oscar Ohlis (augusti 2008-) 


Calle Pettersson (augusti 2008-) 

Skärgårdskommittén 

Sandra Bergqvist (augusti 2007-) 

Socialpolitiska utskottet 

Armi Murto (augusti 2010-) 

Miljödelegationen 

Julia Witting (augusti 2008-) 

Johanna Sandberg, sekreterare 

Utbildningspolitiska delegationen 

Mats Biström (aug.2010-) 

Anna Litonius, sekreterare 

Integrationspolitiska utskottet 

Daniele Holm (aug. 2008-) 

Runa Ismark (aug. 2010-) 

Fredrika Åkerö (sekreterare, sept. 2007-aug.) 2009, medlem aug. 2009 – aug. 

2010) 

Arbetsgruppen för uppgörande av äldrepolitiska programmet 

Muluken Cederborg (oktober 2009 – våren 2010) 

Övrigt: Förbundssekreteraren deltar i partiets tjänstemannakonferenser och 

partiets tisdagsmöten. 

Statens delegation för ungdomsärenden(Nuora) 

BILAGOR

BILAGOR 

BILAGOR 

142 

Minna Lindberg, vice ordförande (sommaren 2007-) 

Pohjola Nordens Ungdomsförbund 

Janne Leivo, viceordförande (2010) 

Janina Mackiewicz, styrelsemedlem (2010) 

Svenska Bildningsförbundet, styrelsen 

Silja Borgarsdóttir Sandelin, viceordförande (2010-) 

Svenska Arkivföreningen, styrelsen 

Oscar Ohlis (maj 2008-maj 2010) 

Fredrika Åkerö (maj 2010-) 

SFP:s personalförening 

Egil Mattsson (sept. 2009-) 

Finlands Ungdomssamarbete Allians 

Styrelsen 

Otto Andersson, ordinarie (2009-2010) 

Finlands FN-förbund, styrelsemedlem 

Eva Roos, styrelsemedlem (2010-) 

Nordiska Centerungdomens förbund (NCF) 

Silja Borgarsdóttir Sandelin, president (aug. 2009 – aug. 2010) 

Sandra Grindgärds, generalsekreterare (okt. 2009 – okt. 2010) 

Oscar Ohlis, styrelsemedlem (aug. 2009 – aug. 2010) 

Hannes Wallin, ersättare (aug. 2009-) 

Fredrika Åkerö, vice president (aug. 2010-) 

Maria Flemmich, styrelsemedlem (aug. 2010-) 

Lena Höglund, ersättare (aug. 2010-) 

Svenska Finlands folkting 

Ledamöter 

Carl Haglund, Esbo 

Linnea Henriksson, Ekenäs 

Anna-Lena af Hällström, Kristinestad 

Minna Lindberg, Sibbo 

Veli-Pekka Vuori, Helsingfors 

Hannes Wallin, Närpes 

Delegationen för den Åboländska tjänstemannen 

Silja Borgarsdóttir Sandelin, ordförande (oktober 2009-) 

Ohlis, Oscar (maj 2008 – juni 2010) 

Åkerö, Fredrika (juni 2010-) 

Europaparlamentet (17.7.2009-) 

Carl Haglund (1979) 

Kommun-/stadsfullmäktige (26.10.2008-) 

Helsingfors Krets (1) 

Helsingfors (1) 

Jan D. Oker-Blom (1975) 

Nylands krets (23) 

Hangö (1) 

Tony Bäckman (1980) 

Raseborg (6) 

Fredrika Åkerö (1984) 

Ann-Katrin Bender (1988) 

Anders Walls (1980) 

Midiya Zahir Hatam (1984) 

Linnea Henriksson (1977) 

Esbo (1) 

Calle Haglund (1979) 

Grankulla 

Fredrik Waselius (1978) 

Sibbo (2) 

Janica Sundbäck (1979) 

Johan Isaksson (1977) 

Borgå (1) 

Kristel Pynnönen (1982) 

Lappträsk (3) 

Christoffer Hällfors (1986) 

Tomi Enqvist (1986) 

Lovisa (2) 

Jonatan Rikberg (1991) 

Maria Grundström (1980) 

Åbolands krets (6) 

Kimitoön (2) 

Johanna Jansson (1977) 

Wilhelm Liljeqvist (1983) 


Väståboland (4) 

Anderas von Bergman (1979) 

Sandra Bergqvist (1980) 

Andreas Johansson (1979) 

Linda Lindberg (1975) 

Österbottens krets (27) 

Jakobstad (2) 

Ida Stenman (1990) 

Kaskö (2) 

Catharina Skur (1978) 

Jesper Wikström (1977) 

Korsholm (5) 

Marcus Beijar (1987) 

Jens Fochsell (1978) 

Mathias Lindström (1978) 

Charlotta Stoor (1981) 

Korsnäs (2) 

Jonas Lindholm (1978) 

Jonas Sten (1981) 

Kristinestad (5) 

Henrik Antfolk (1980) 

Peter Grannas (1979) 

Anna-Lena af Hällström (1980) 

Jonas Ingves (1978) 

Alexandra Teir (1988) 

Malax (1) 

Chatrine Enlund-Nisula (1978) 

Nykarleby (1) 

Thomas Karv (1988) 

Närpes (2) 

Anders Järvinen (1985) 

Tony Wesander (1986) 

Oravais (1) 

Anna Käcko (1985) 

Pedersöre (1) 

Mahias Wärn (1984) 

Vasa (2) 

Sara Eklund (1982) 

Oscar Ohlis (1983) 

Vörå-Maxmo (3) 

Jimmy Björklund 

(1986) 

Victor Ohlis (1983) 

Johanna Ström- 

Berglund (1978)

Bilaga 6 – Svenska Kvinnoförbundet 

Svenska Kvinnoförbundet – Årsberättelse 2010 

INLEDNING 

Årsberättelsen sammanfattar Svenska Kvinnoförbundets verksamhetsår 

2010. Förbundets årsmöte hölls i slutet av mars, den 

här gången i Karis (Raseborg) med Svenska Kvinnoförbundet 

i Karisnejden som värdinneorganisation. På årsmötet tillträdde 

Carola Sundqvist som Svenska Kvinnoförbundets 15:e förbundsordförande. 

Kvinnoförbundet med ombud deltog i SFP:s partidag 

i Tammerfors i juni. På hösten höll förbundet sin traditionella 

höstträff, denna gång i Åbo i form av föreläsningen Good 

Enough med professionella coachen Elizabeth Gummesson. 

Verksamhetsåret i övrigt präglades av förnyandet av förbundets 

grafiska profil samt kandidatnominering och kampanjplanering 

inför riksdagsvalet 2011. 

2. PRIORITERINGAR UNDER 

VERKSAMHETSÅRET 

2.1 Riksdagsvalet 

Svenska Kvinnoföbundet har på central nivå under verksamhetsåret 

2010 arbetat intensivt med kandidatnomineringen 

i samarbete med SFP samt med förberedande och 

planerande arbete inför riksdagsvalet och valkampanjen. I 

förbundets valkampanj inkluderades även en profilerings- 

och medlemsvärningskampanj. 

Effektivt nomineringsarbete med målet hälften 

kvinnor av kandidaterna på SFP:s listor 

Svenska Kvinnoförbundet har på både lokal, regional och central 

nivå arbeteta med nomineringarbetet för att nå målet om 

att hälften av de uppställda kandidaterna på SFP:s lista är kvinnor. 

Förbundet har varit representerat i partiets nomineringsgrupper. 

Ur förbundets presidium kandiderar förbundsordförande 

Carola Sundqvist och vice ordförande Emina Arnautovic 

i Vasa valkrets och vice ordförande Ann-Louise Laaksonen i 

Helsingfors valkrets. 

Sporra alla SFP:s kandidater och invalda att arbeta 

för jämställdhet på ett rikspolitiskt plan 

Svenska Kvinnoförbundet vill sporra alla SFP:s kandidater och 

invalda att arbeta för jämställdhet på ett rikspolitiskt plan. Bland 

Svenska Kvinnoförbundets kandidater återfinns utöver presidiemedlemmarna 

övriga medlemmar i förbundet som är kandidater 

i förutom i Vasa och Helsingfors valkrets även i Nylands valkrets 

och Egentliga Finlands valkrets. Förbundet har även ett 

antal manliga medlemmar som kandiderar i riksdagsvalet. 

Förbundet stöder de kandidater som är medlemmar i förbundet 

och som därmed stöder jämställdhetsarbetet. 

Ta fram fräscht material i kampanjsyfte 

Förbundet har under verkamhetsåret planerat och tagit fram 

nytt fräscht material för användning i valkampanjen. Bl.a. 

143 

har nyckelband, pennor och plojknappar producerats. För det 

tryckta materialet engagerades grafiker. 

Utarbeta tydliga och effektfulla valkrav 

Förbundet satsade resureser på att utarbeta en valplattform 

med konkreta valkrav inför kommande regeringsperiod. 

Tyngdpunkten sattes på tre temaområden under rubrikerna 

”Vardagspusslets bitar faller på plats”, ”Jämställt är lönsamt” 

och ”Säg nej till våld”. 

Utöver valplattformen utarbetades både budskapsvykort 

kring temaområdena samt ett profileringskort över presdiets 

medlemmar som kandiderar i valet. 

2.2 Organisationsutveckling 

Förbundet fortsatte med en satsning på organisationen under 

verksamhetsåret. 

• En satsning på Svenska Kvinnoförbundets grafiska profil 

genom en ny webbplats, logo och informationsbroschyr 

• På förbundets årsmöte i slutet av mars presenterades förbundets 

nya grafiska linje i form av en ny, tilltalande och 

informativ webbplats, en nyutformad informationsbroschyr 

samt en förnyad logo. Förarbetet med detta var en 

stor men lyckad och välkomnad satsning och förbundet 

är nu rustat för lyckad profilering flera år framöver. 

Förbundet samarbetade med två olika grafiker inför lanseringen 

av den nya grafiska linjen. 

• Egna undersidor för lokalavdelningarna i anslutning till 

förbundets webbplats möjliggörs 

• Lokalavdelningarna har getts möjlighet att upprätthålla undersajter 

till förbundets webbpats där aktuell information 

och aktuellt material kan införas. En utbildning i användingen 

av systemet erbjöds lokalavdelningarna och hölls i 

september. En manual har även sänts ut på begäran till lokalavdelningarnas 

kontaktperson. 

• Grundlig utveckling av förbundets organisation och 

verksamhet 

• Fokus på organisationsutvecklingen har gjorts enligt ett 

steg för steg koncept med små förbättrande åtgärder utifrån 

de resuresr och möjligheter som funnits. 

Förbundet har under verksamhetsåret fortsatt med satsningen 

på lokal aktivitet genom att på basen av ansökningar 

bevilja aktivitets- och engagemangsstöd till lokalavdelningarna. 

Medlemsbrev till samtliga förbundets medlemmar, 

elektroniska nyhetsbrev till e-postlistan kvinns om aktuella 

händelser i jämställdhetspolitiken har förmedlats liksom lokalavdelningsbrev 

riktat till ordförandena och kontaktpersonerna i 

lokalavdelningarna. 

Förbundet strävar efter att upprätthålla ett fungerande med- 

BILAGOR

BILAGOR 

144 

lemsregister och erbjuder även enskilt medlemskap i förbundet 

som ett alternativ. 

• Kafékvällar i lokalavdelningarnas regi genomförs 

Ett påbörjat koncept i form av diskussionskvällar i kaféform 

kring aktuellt tema har fortsatt på vissa håll i lokalavdelningarnas 

regi. 

• Kunskapshöjande aktiviteter regionvis för aktiva i förbundet, 

samarbetsparners och potentiella medlemmar 

Under verksamhetsåret gjordes en satsning på Åboland då 

både höstträffen och ett förbundsstyrelsemöte hölls där. För intresserade 

från alla regioner genomfördes ledarskapsutbildningen 

”Våga ta makten” i Helsingfors. 

2.3 Politisk profilering 

• Skärpning av den politiska profilen 

Förbundet har haft som mål att skärpa den politiska profilen 

och har genom att profilera sig under tre temaområden 

i informationsbroschyren och i valplattformen satt fokus på 

aktuella ämnesområden som behöver en speciell satsning ur 

ett jämställdhetsperspektiv. 

• Betoning på nätverksarbete i förbundet 

Förbundet har fortsatt odla politiska kontakter och arrangerar 

tillställningar med samarbetsparter för att tillsammans 

åstadkomma förändring och nå ut med jämställdhetsbudskapet. 

En plattform för män inom Svenska 

Kvinnoförbundet har startats upp för att bättre inkludera 

förbundets manliga medlemmar i jämställshetsarbetet. 

• En satsning på familjepolitiska frågor görs 

Årsmötet antog ett familjepolitiskt program som under 

året har finslipats för att fungera som vägledande program 

för förbundets arbete och politiska ställningstaganden. 

Programmet kompletteras efter hand som nya beslut görs 

som kan hänföras till programmet. Programmet är det första 

sektorprogrammet förbundet utarbetat. 

• Uppföljning och målmedvetet arbete 

Genom en tydlig satsning på specifika jämställdhetsfrågor 

har förbundet mer effektivt kunnat följa upp vad som är 

aktuellt i samhällsdebatten och vad som händer på lagstiftningsområdet. 

En effektivare motionsuppföljning är även 

ett led i detta. 

ÖVRIG VERKSAMHET 

Svenska Kvinnoförbundet inledde sin nya plattform för män 

inom Svenska Kvinnoförbundet med en första träff. Förbundets 

manliga medlemmar och övriga intresserade inbjöds till en föreläsning 

och därpåföljande diskussion kring temat ”Finns det 

plats för män i jämställdhetsarbetet?” den 3.11. i Helsingfors. 


Förbundet fungerade även som samarbetsparter i ledarskapsutbildningen 

Våga ta makten! i samarbete med Svenska 

Bildningsförbundet och Eva Biaudet. Ett fyrtiotal kvinnor valdes 

ut på basen av ansökningar till detta lyckade utbidlningsprogram 

som arrangerades som fyra block under hösten enligt följande: 

17.9: Kvinnor Kan. 8.10: Hur leda multikulturella team?, 

29.10: Kvinnor i media och 27.11: Strategier för framgång. 

Kvinnoförbundets representanter deltog i partiets framtidskonfrens 

i Tallinn 1-2.10. 

Svenska Kvinnoförbundets arkivprojekt som slutfördes under 

september månad av projektansvariga Elin Blomqvist resulterade 

i sex stycken inbandade och två stycken transkriberade intervjuer 

med tidigare aktiva kvinnor inom förbundet. Intervjuer 

med Monica Sirén-Aura, Else Maj Boström, Mona Wickström, 

Aagot Ljung, Ingeborg Palmén och Ulla Gyllenberg finns nu arkiverade 

i Svenska Centralarkivet. Projektet kunde genomföras 

tack vare understöd från Svenska kulturfonden. 

NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT 

JÄMSTÄLLDHETSARBETE 

Förbundet har ett tätt samarbete med dem som på ett nationellt 

plan arbetar med jämställdhetsfrågor. Förbundet är medlem 

i Kvinnoorganisationernas Centralförbund r.f. (KOC), representerat 

i Kvinnoorganisationer i samarbete r.f:s (NYTKIS) 

styrelse och samarbetar med de övriga regeringspartiernas kvinnoorganisationer 

och med jämställdhetsministern samt SFP:s 

representant i Delegationen för jämställdhetsärenden (TANE). 

Kvinnoförbundet har även ett kontinuerligt samarbete med SFP 

som helhet och dess representanter i riksdag och regering. Via 

SFP är Kvinnoförbundet även engagerat i Partiernas internationella 

demokratisamarbete r.f. (DEMO) och förbundets kvinnopolitiska 

sekreterare Petra Qvist-Hämäläinen är medlem i 

DEMO:s genderarbetsgrupp. 

NYTKIS - Naisjärjestöt Yhteistyössä - 

Kvinnoorganisationer i samarbete r.f. 

NYTKIS är ett forum för samarbete mellan de politiska kvinnoorganisationerna 

som har representation i riksdagen och tre 

opolitiska kvinnoorganisationer (KOC, Unionen och Sällskapet 

för kvinnoforskning i Finland). NYTKIS viktigaste verksamhetsområde 

är kunskapsförmedling till medlemsorganisationerna 

för handlande i kvinnofrågor med speciell fokus på internationella 

frågor och utvecklingssamarbete. 

Samarbetet har stärkts till att omfatta jämställdhetsarbete enligt 

konsensusprincipen - där alla organisationer är överens agerar 

NYTKIS - även i nationell jämställdhetspolitik. Det totala 

medlemsantalet i NYTKIS uppgår därmed till ca 600 000. 

NYTKIS är fullvärdig medlem i European Women’s Lobby 

(EWL), en kvinnolobby med drygt 3000 medlemsorganisationer, 

som har sitt sekretariat i Bryssel. Samarbetet med EWL sker 

via NYTKIS styrelsemedlem i EWL och i samarbete med de 

finländska europaparlamentarikerna, som tar upp frågor kring 

jämställdhet och kvinnofrågor i EU. Petra Qvist-Hämäläinen 

och Camilla Sandell representerade förbundet på vårmötet och 

Petra Qvist-Hämäläinen och Anna Litonius representerade förbundet 

på höstmötet.


Svenska Kvinnoförbundets ordinarie representant i NYTKIS 

styrelse under år 2010 var Petra Qvist-Hämäläinen och som 

suppleant fungerade Carola Sundqvist efter att hon tillträtt som 

förbundsordförande efter Sara Eklund. 

Kvinnopolitiska sekreteraren Petra Qvist-Hämäläinen medverkade 

som representant för NYTKIS i en kongress i Barcelona 

den 10-11.6 under temat She Leader 2.0. International Congress 

of Female Directors. 

KOC - Kvinnoorganisationernas Centralförbund 

Svenska Kvinnoförbundet är medlem i Kvinnoorganisationernas 

Centralförbund (KOC) och representerades på vårmötet av 

Camilla Sandell samt på höstmötet av Anne-Sophie Hokkanen. 

TANE – Delegationen för jämställdhetsärenden 

Riksdagsledamot Håkan Nordman (ersättare: Anna-Maja 

Henriksson) är medlem i Delegationen för jämställdhetsärenden 

(TANE) som representant för SFP. Delegationens mandattid 

är densamma som riksdagens mandattid. Svenska 

Kvinnoförbundet samarbetar med TANE både genom SFP:s 

representant där, via NYTKIS och genom direkt kontakt. 

Kvinnopolitiska sekreteraren Petra Qvist-Hämäläinen representerade 

Kvinnoförbundet i TANE:s regeringsprogramsarbetsgrupp 

inför Riksdagsvalet. 

TANE och NYTKIS ordnade ett studiebesök till Bryssel den 

1-3.12 som europaparlamentariker Heidi Hautalas gäster. Petra 

Qvist-Hämäläinen deltog i resan som representant för Svenska 

Kvinnoförbundet. 

Nordiskt samarbete 

Kvinnoförbundet arbetar för ett aktivare samarbete med andra 

nordiska kvinnoorganisationer via NYTKIS och dess engagemang 

i nätverket Nordiska Kvinnoorganisationer i Samarbete 

(NOKS). 

Internationella utskottet (Ann-Christine Forsell, Antonia 

Husberg, Janina Mackiewicz, Laura Finne-Elonen och Petra 

Qvist-Hämäläinen) begick en studieresa till Oslo den 4-5.3 med 

besök hos KILDEN 

(Informasjonssenter for kjønnsforskning), Venstrekvinnelaget 

och NIKK (Nordiska institutet för kunskap om kön på 

programmet). 

Svenska Kvinnoförbundet har fortsatt sitt täta samarbete 

med Liberala Kvinnor, Folkpartiet i Sveriges kvinnoförbund. 

Representanter ur arbetsutskottet (Carola Sundqvist, Ann- 

Louise Laaksonen, Camilla Sandell, Anna Litonius och Agneta 

Udd-Saarela) besökte Stockholm i september och träffade representanter 

för Liberala Kvinnor och bekantade sig med valrörelsen 

och kampanjarbetet inför riksdagsvalet i Sverige senare 

i september. 

Europeiska unionen 

Jämställdhetsarbetet inom Europeiska Unionen har stor betydelse 

för hur jämställdheten framskrider i Finland. Förbundet 

har upprätthållit kontakterna till SFP:s europaparlamentariker 

Carl Haglund och hans assistenter. Förbundsstyrelsen tar del av 

Haglunds månatliga nyhetsbrev. Genom förbundets medlemskap 

i NYTKIS följer förbundet med EWL:s arbete. 

145 

I samband med ELDR:s kongress i Finland den 13–15.10 i 

Helsingfors som SFP och Centerpartiet stod som värdar för arrangerade 

Svenska Kvinnoförbundet och Centerkvinnorna i 

samarbete med nätverket European Liberal Women ett frukostseminarium 

den 15.10 under rubriken ”Family Matters – A liberal 

view on the reform of the parental leave system in the EU”. 

Margareta Pietikäinen och Carl Haglund vidtalades och deltog 

från förbundets sida som talare i seminariet på Marina-kongress 

center. Seminariet var välbesökt och väldigt lyckat. 

Carola Sundqvist, Emina Arnautovic, Ann-Louise 

Laaksonen, Petra Qvist-Hämäläinen och Agneta Udd-Saarela 

ingick i SFP:s delegation till ELDR kongressen. 

ÖVRIGT MEDLEMSKAP OCH 

REPRESENTATION 

Kvinnoförbundet är medlem i Finlands UN Women och 

Elisabeth Nauclér representerar förbundet i styrelsen för treårsperioden 

2009-2011. Anna Litonius representerade förbundet 

på Finlands UN Womens vårmöte och Antonia Husberg representerade 

förbundet på höstmötet. Förbundet är medlem i 

Finlands Flyktinghjälp och Janina Mackiewicz representerade 

förbundet på dess vårmöte medan Ann-Louise Laaksonen representerade 

förbundet på höstmötet. 

Förbundet är medlemmar i Svenska Arkivföreningen 

med Carola Sundqvist som styrelsemedlem och i Svenska 

Bilningsförbundet där Agneta Udd-Saarela har varit förbundets 

representant i styrelsen. Svenska Kvinnoförbundet är 

också medlem i Svenska Studieförbundet samt Astra Novas 

utgivarförening. 

I SFP:s verksamhet och utskott har flera av förbundets medlemmar 

medverkat under året. Svenska Kvinnoförbundet har 

bl.a. representerats av presidiet enligt följande i SFP:s partistyrelse: 

förbundsordförande Sara Eklund med Ann-Christine Forsell 

som ersättare och efter årsmötet förbundsordförande Carola 

Sundqvist med Ann-Louise Laaksonen som ersättare. I SFP:s 

arbetsutskott: Sara Eklund och efter årsmötet Carola Sundqvist, 

i SFP:s internationella utskott: Ann-Christine Forsell, i partiets 

jämställdhetutskott: Camilla Sandell och i dess organisationsutskott: 

Ann-Louise Laaksonen. 

Marlene Ahlberg (Korsholm) har representerat 

Kvinnoförbundet i den österbottniska SFP-kretsstyrelsen med 

Benita Nordgren (Vasa) som ersättare. Kvinnoförbundets representant 

i Nylands SFP-kretsstyrelse har varit Ann-Christine 

Forsell (Ekenäs) med Ann-Christine Usvalahti (Grankulla) som 

ersättare. Sonja Lövdahl och Christina Yrjölä-Lindgrén har haft 

närvarorätt vid SFP:s Helsingfors kretsstyrelse och i Åbolands 

kretsstyrelse har Camilla Sandell haft närvarorätt. 

SAMLANDE POLITISKA HÄNDELSER 

Förbundet sammankallar stadgeenligt till årsmöte varje vår och 

deltar alltid med aktiva delegater i SFP:s partidag. Dessutom 

kallas förbundets lokalavdelningar till SFP:s kretsmöten och 

Kvinnoförbundet har representanter i de olika kretsstyrelserna. 

BILAGOR

BILAGOR 

146 

6.1 Årsmötet i Karis (Raseborg) 27–28.3 2010 

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte hölls sista veckoslutet i mars 

på Raseborgs Institutet i Karis. Som värdinna för årsmötet fungerade 

Svenska Kvinnoförbundet i Karisnejden lett av ordförande 

Janiina Mieronkoski och förbundsstyrelsemedlem Fredrika 

Åkerö. I årsmötet deltog 44 befullmäktigade delegater från 18 

lokalavdelningar. Mötet inleddes på lördag förmiddag med inledningsord 

av förbundsordförande Sara Eklund och Raseborg 

stads hälsning framfördes av fullmäktigeordförande och riksdagsledaomt 

Thomas Blomqvist. Vice ordförande Anna Bertills 

framförde SFP:s hälsning och Svensk Ungdoms hälsning framfördes 

av Fredrika Åkerö, vice ordförande. Den allmänpolitiska 

debatten inleddes av Eva Biaudet. På lördagen besökte även europaparlamentariker 

Carl Haglund mötet och höll ett anförande 

med påföljande frågestund om aktuella EU-frågor. 

På årsmötet tilldelades avgående förbundsordförande Sara 

Eklund SFP:s gyllene förtjänsttecken. 

6.1.1 Personval 

Sara Eklund hade meddelat att hon inte står till förfogande för 

omval som förbundsordförande. Till posten som förbundsordförande 

fanns det två kandidater. En utfrågning av kandidaterna 

hölls på lördag eftermiddag och valet begicks på söndag 

morgon. Valet av förbundsordförande skedde med sluten omröstning 

och av 42 avlagda röster fick Carola Sundqvist 31 röster 

och Armi Murto 11 röster. Därmed valdes Carola Sundqvist till 

förbundsordförande. Sundqvist är förbundets 15:e ordförande. 

Till vice ordförande valdes Camilla Sandell, Emina Arnautovic 

och Ann-Louise Laaksonen. Valet skedde efter omröstning mellan 

fyra uppställda kandidater så att Sandell erhöll 37 röster, 

Arnautovic 36 röster, Laaksonen 35 röster och Ann-Christine 

Forsell 18 röster. 

6.1.2 Årsmötesmotioner, propositioner och 

medlemsavgiften 

Till årsmötet hade totalt fem motioner från lokalavdelningarna 

och medlemmarna inlämnats: 

Motion 1 om straff gällande spridning av och tittande på 

barnpornografi 

Motion 2 om offentlig upphandling 

Motion 3 om könskvoter i kommunala nämnder och organ 

Motion 4 om de ungas illamående i samhället 

Motion 5 om utvidgat hushållsavdrag 

Årsmötet antog två propositioner från förbundsstyrelsen: 

proposition 1 Svenska Kvinnoförbundets familjepolitiska program 

och proposition 2 Bildandet av en plattform för män inom 

Svenska Kvinnoförbundet. 

Årsmötet beslöt i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att 

medlemsavgiften till förbundet år 2010 är 5,50 euro per medlem. 

6.1.3 Årsmötesresolution 

Svenska Kvinnoförbundet höll sitt årsmöte den 27- 28 mars, 

2010 i Raseborg. 

Årsmötet uttrycker sin uppskattning för Astrid Thors arbe- 


te som migrationsminister. Trots populistiska påhopp vågar hon 

stå för medmänsklighet och har visat mod och verkligt ledarskap. 

Finland är redan ett mångkulturellt land där alla individer 

behövs. 

Årsmötet kräver ett rättvist och flexibelt arbetsliv där föräldraledigheten 

bör fördelas mellan båda föräldrarna enligt modellen 

6+6+6. Kostnaderna för föräldraledigheten ska delas jämnare. 

Lika lön ska betalas för likvärdigt arbete. Arbetslivet bör 

förnyas så att fördelningen av arbetet blir jämnare och att alla 

kan arbeta enligt egna förutsättningar. Arbetskraften är en resurs 

som vi bör värna om. 

Svenska Kvinnoförbundet uttrycker sin oro över att äldre 

personer, barn och personer med funktionsnedsättning kommer 

i kläm då den sociala servicen konkurrensutsätts. Det finns 

en risk att människor behandlas omänskligt och att det uppstår 

brister i servicens kontinuitet. Kvinnoförbundet anser att riksdagen 

bör ompröva hur EU-direktivet om offentlig upphandling 

tillämpas på upphandling av vård-, service- och omsorgstjänster. 

6.2 Partidagen 

Partidagen hölls i Tammerfors den 12–13.6.2010. Veckoslutets 

program inleddes redan på fredag med ett Kasnäs-seminarium. 

Enligt SFP:s stadgar har Svenska Kvinnoförbundet rätt till 

3 + 17 delegater på partidagen baserat på medlemsantalet. 

Delegatplatserna fördelades mellan regionerna. 

Följande delegater deltog i partidagen: 

Presidiet: Carola Sundqvist, Emina Arnautovic, Ann-Louise 

Laaksonen och Camilla Sandell. 

Österbotten 

Ann-Sofie Smeds-Nylund (Närpes), Marianne Nyqvist- 

Mannsén (Närpes), Benita Nordgren (Vasa), Anna-Lena 

Kronqvist (Korsnäs), Marlene Ahlberg (Korsholm) och Helena 

Boucht-Lindeman (Vasa). 

Nyland 

Gunilla Wickström-Toukkari (Kyrkslätt), Ann-Christine Forsell 

(Ekenäs), Katinka von Kraemer (Borgå), Margaretha Wolff 

(Ekenäs) och Rita Jansson (Kyrkslätt). 

Helsingfors 

Anna Alenius (Sörnäs), Sonja Lövdahl (Helsingfors) och 

Christina Yrjölä-Lindgrén (Sörnäs). 

Åboland 

Tarja Rinne (Pargas) och Gunveig Jörkell (Åbo). 

Inför partidagen valde alla delegater ett utskott att bevaka. 

Utskottsberedningen var öppen såsom under föregående 

partidagar. 

Svenska Kvinnoförbundet hade sänt de fem motinerna från 

årsmötet vidare till partidagen; motion 44: De ungas illamående 

i samhället, motion 46: utvidgat hushållsavdrag, motion 57: 

Offentlig upphandling, motion 59: Jämställdhet mellan kvinnor 

och män på lokal och regional nivå och motion 64: Straff gällande 

spridning och tittande på barnpornografi.


FÖRBUNDET 

Svenska Kvinnoförbundets organisation består av en förbundsstyrelse 

med ett presidium bestående av en förbundsordförande 

och tre viceordföranden och tolv ordinarie medlemmar med 

personliga ersättare. Dessutom har förbundet ett verkställande 

arbetsutskott och rådgivande utskott: organisationsutskottet, 

kvinnopolitiska utskottet och det internationella utskottet. 

Förbundet har två anställda: generalsekreteraren som är stationerad 

i Vasa och den kvinnopolitiska sekreteraren som är stationerad 

i Helsingfors. 

Förbundsstyrelsen 

Presidium: 

Ordförande Carola Sundqvist 

Vice ordförande Emina Arnautovic 



Ordinarie 2009-2010 Ersättare 

Stina Svarvar, Korsholm Alexandra Biaudet, Karleby 

Anna Juntunen, Helsingfors Susanne Bergström-Söderlund, 

Vanda 

Viviann Westermark, Ingå Ann-Marie Rosenqvist-Berg, 

Kyrkslätt 

Ann-Sofie Smeds-Nylund, Närpes Anna-Lena Kronqvist, Korsnäs 

Ann-Mari Bergström, Helsingfors Peggy Heikkinen, Helsingfors 

Johanna Öhman, Helsingfors Tarja Boström, Kristinestad 

Ordinarie 2010-2012 Ersättare 

Ann-Christine Forsell, Ekenäs Janiina Mieronkoski, Karis 

Miriam Stenvall, Lovisa Katinka von Kraemer, Borgå 

Heidi Sid, Åbo Gunveig Jörkell, Åbo 

Monica Hedström-Järvinen, Pargas Clara Kronqvist-Sundström, Pargas 

Christina Simons, Nykarleby Christel Sandell, Jakobstad 

Benita Nordgren, Vasa Jenny Malmsten, Vasa 

Närvarostatistik över förbundsstyrelsemötena 

Eftersom årsberättelsen gäller ett kalenderår men hälften av 

förbunds styrelsen omväljs på varje årsmöte, omfattar närvarostatistiken 

två olika förbundsstyrelser. 

1 ordinarie 2 suppleant - inte närvarande 

Före årsmötet 

Presidiet 

23/1 6/3 

Sara Eklund 1 1 

Ann-Christine Forsell 1 1 


1 1 


Medlemmar 

1 1 

Fredrika Åkerö 2 1 

Solveig Kaiser 1 1 

Mikaela Hampf 1 1 

Gunveig Jörkell 1 - 

Carola Sundqvist 1 1 

Mariana Storgård 1 1 

Stina Svarvar - - 

Anna Litonius 2 1 

Ann-Marie Rosenqvist- 

Berg (ers) 

2 2 

Ann-Sofie Smeds-Nylund 1 1 

Ann-Mari Bergström 1 1 

Johanna Öhman 2 1 

Efter årsmötet 

Presidiet 

28/3 5/8 9/11 13/11 6/12 

Carola Sundqvist 1 1 1 1 1 

Emina Arnautovic 1 - 1 1 - 

Ann-Louise Laaksonen 1 1 1 1 - 


Medlemmar 

1 1 1 1 - 

Stina Svarvar 1 1 - 1 1 

Anna Litonius 1 2 1 1 1 

Viviann Westermark 1 1 – 1 1 

Ann-Sofie Smeds-Nylund 1 1 1 - 1 

Ann-Mari Bergström - 1 1 1 - 

Johanna Öhman 1 1 1 2 - 

Ann-Christine Forsell 1 - 1 1 1 

Miriam Stenvall 2 1 1 - - 

Heidi Sid 2 1 1 1 1 

Monica 

Hedström-Järvinen 

1 2 - 1 1 

147 

Förbundsstyrelsens utskott och arbetsgrupper 

Följande utskottsammansättningar valdes på förbundsstyrelsemötet 

28.3 2010 (AU) och 8.5.2010 (Kv.pol, Orgu och IU): 

ARBETSUTSKOTTET Carola Sundqvist, ordförande 

Emina Arnautovic 



Anna Litonius, ekonom 

Anne Sjöström 

KVINNOPOLITISKA UTSKOTTET Camilla Sandell, ordförande 

Anne-Sophie Hokkanen, Helsingfors 

Sinikka Holmström, Ekenäs 

Susanne Kollin, Sörnäs 

Armi Murto, Helsingfors 

Benita Nordgren, Vasa 

Gunilla Wickström-Toukkari, Kyrkslätt 

ORGANISATIONSUTSKOTTET Ann-Louise Laaksonen, ordförande 

Eivor Eklund-Back, Närpes 

BILAGOR

BILAGOR 

148 

Frida Pihlajaniemi, Borgå 

Maria Rajalin, Helsingfors 

Tarja Rinne, Pargas 

Mariana Storgård, Vasa 

Ann-Christine Usvalahti, Grankulla 

INTERNATIONELLA UTSKOTTET Emina Arnautovic, ordförande 

Antonia Husberg, Helsingfors 

Ann-Christine Forsell, Ekenäs 

Sonja Lövdahl, Helsingfors 

Janina Mackiewicz, Helsingfors 

Viviann Westermark, Ingå 

Veronica Wärnå, Åboland 

Laura Finne-Elonen, Sörnäs (sakkunnig) 

Förbundets ekonom och revisorer 

Förbundets ekonom har varit Anna Litonius. Revisorer har varit 

Roger Rejström (CGR) och Anders Svennas (CGR)från 

Ernst&Young. 

Kvinnoförbundets anställda 

Generalsekreterare Agneta Udd-Saarela 

Kvinnopolitisk sekreterare Petra Qvist-Hämäläinen 

Lokalavdelningarna 

(medlemsregistret 7,9,2009) 

Avdelning ordförande medlemsantal 


Helsingfors Monica Mickos 153 148 

Sörnäs Christina Yrjölä-Lindgrén 288 284 

Östsvenska Marianne von Wright 34 38 

Kyrkslätt Gunilla Wickström-Toukkari 42 87 

Lovisanejden Miriam Stenvall 13 10 

Borgåbygden Catharina von Schoultz 77 77 

Ekenäsnejden Madeleine Wessman 42 45 

Esbo Triin Gyllenberg (kontaktperson) 68 69 

Grankulla Ann-Christine Usvalahti 67 70 

Vanda Susanne Bergström-Söderlund 55 58 

Karisnejden Janiina Mieronkoski 20 72 

Ingå Birgitta Sundell 53 44 

Sjundeå Marita Rosengrén 23 23 

Sibbo Solveig Kaiser 96 100 

Hangö Anneli Hyvärinen 60 60 

Pargas Tarja Rinne 73 73 

Åbo Harriet Sundman 86 83 

Kimitoön Margita Ölander 34 34 

Jakobstad Carola Sundqvist 67 62 

Gamlakarleby Alexandra Biaudet 77 85 

Kristinestad Tarja Boström 31 32 

Nykarleby Anna-Lisa Söderbacka 62 62 

Närpes Ann-Sofie Smeds-Nylund 93 96 

Vasa Benita Nordgren 139 134 

Korsholm Ulla-Maj Salin 36 37 


Korsnäs Anna-Lena Kronqvist 98 99 

Malax Christina Nygård 89 90 

Kronoby Monica Takkula 35 35 

Vörå-Oravais-Maxmo ingen kontaktperson 28 28 

Enskild medlem 13 8 

År 2010 hade Svenska Kvinnoförbundet per den 31 december 

29 lokalavdelningar i Svenskfinland med ett sammanlagt medlemsantal 

på 2052 personer. Året innan var medlemsantalet 2171. 

Lokalförbundens ordförande eller representanter för dessa 

samlades under året till ordförandeträffar i de olika regionerna. 

Medlemskap i andra organisationer 

Svenska Kvinnoförbundet är medlem i NYTKIS – 

Kvinnoorganisationer i samarbete, Finlands Flyktinghjälp, 

Finlands UNIFEM, Kvinnoorganisationernas centralförbund 

KOC, Svenska Arkivföreningen, Svenska Bildningsförbundet och 

Svenska Studieförbundet samt Astra Novas utgivarförening. 

INFORMATION 

Intern information 

Den interna informationen sköts främst genom e-post. Såväl 

förbundsstyrelsen som de olika utskotten har egna e-postlistor 

för information och diskussion. Möteskallelserna skickas även 

via e-post. De olika e-postlistorna underlättar kontakten till de 

förtroendevalda och möjliggör snabbare kommunikation. 

Lokalavdelningarna kontaktas antingen via e-post eller per 

brev och under 2010 skickades fyra lokalavdelningsbrev med aktuell 

information. Samtliga Kvinnoförbundets medlemmar fick 

två medlemsbrev per post under året. Alla nya medlemmar får 

ett välkomstbrev från förbundet centralt och lokalavdelningen 

kontaktas med information om den nya medlemmen. 

7.2 Extern information 

På Kvinnoförbundets webbplats hittar både media och intresserade 

behövligt material, information och aktuellt inom Svenska 

Kvinnoförbundet. Webbplatsen fungerar även som forum för 

medlemsrekrytering och för meddelande om evenemang. 

Webbplatsen innehåller alla Kvinnoförbundets insändare 

och pressmeddelanden och en evenemangskalender som uppdateras 

regelbundet med händelser runt om i Svenskfinland som 

har att göra med jämställdhetsfrågor. Pressmeddelanden och uttalanden 

från förbundets organ skickas till den finlandssvenska 

pressen via e-post samt till SFP:s personal, partistyrelse och riksdagsgrupp. 

Insändare skickas till de finlandssvenska tidningarna 

eller utvalda tidningar beroende på ämne och överenskommelse. 

Information om Kvinnoförbundets evenemang sprids även 

på externa e-postlistor vars administratörer kontaktas när information 

om ett aktuellt evenemang eller seminarium ska spridas. 

Svenska Kvinnoförbundet finns på Facebook där förbundet 

sprider information om evenemang och aktualiteter och 

kvinnopolitiska sekreteraren är med på Twitter och förmedlar 

jämställdhetsinformation. 

Förbundet upprätthåller den öppna e-postlistan kvinns som


når ut till cirka trehundra kvinnoförbundare samt icke-medlemmar 

med information om bland annat evenemang och vad som 

är på gång i politiken och i Kvinnoförbundet. Till denna e-postlista 

har tio stycken elektroniska nyhetsbrev sänts ut under året. 

INITIATIV 

Insändare, uttalanden och pressmeddelanden till 

tidningspress undertecknade av förbundet och 

dess representanter: 

Insändare, uttalanden och pressmeddelanden till tidningspress 

undertecknade av förbundet och dess representanter: 

15.1.2010 Pressmeddelande: Sara Eklund ställer inte upp för en fjärde 

mandatperiod 

17.2.2010 Debattartikel i Hufvudstadsbladet (HBL): Alltför lindriga straff för 

våldtäkt 

26.2.2010 Pressmeddelande: Kvinnoförbundet uttalar stöd och uppskattning 

för minister Thors arbete 

8.3.2010 Uttalande på internationella kvinnodagen: Svenska Kvinnoförbundet 

kräver skärpning av straffen för våldtäkt 

15.3.2010 Pressmeddelande: Carola Sundqvist vill bli Svenska Kvinnoförbundets 

ordförande 

19.3.2010 Pressmeddelande på jämställdhetsdagen: Sara Eklund: Viktigt samarbeta 

i jämställdhetsfrågor 

19.3.2010 Pressmeddelande: Armi Murto ställer upp som ordförandekandidat 

för Kvinnoförbundet 

27.3.2010 Pressmeddelande från Svenska Kvinnoförbundets årsmöte i Karis 

28.3.2010 Pressmeddelande: Carola Sundqvist vald till ordförande för Svenska 

Kvinnoförbundet 

28.3.2010 Pressmeddelande: Val om vice ordförandeposterna i Svenska 

Kvinnoförbundet 

28.3.2010 Pressmeddelande: Resolution från Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 

2010 

10.5.2010 Pressmeddelande: Kvinnoförbundet välkomnar förbättringar till EUdirektivet 

om mammaledighet 

13.6.2010 Insändare i HBL: Emina Arnautovic: Vi kan inte ändra andra än oss 

själva 

13.6.2010 Pressmeddelande från Svenska Kvinnoförbundets förbundsordförande 

Carola Sundqvist 

SFP:s partidag 12–13.6.2010 

14.6.2010 Pressmeddelande: Kvinnoförbundets vice ordförande Emina 

Arnautovic ställer upp som kandidat i riksdagsvalet 2011 

19.6.2010 Insändare i Vasabladet (VBL): Carola Sundqvist: Bilden av kvinnor i 

media är inte en andra klassens fråga 

26.8.2010 Pressmeddelande: Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Ann- 

Louise Laaksonen ställer upp som kandidat i riksdagsvalet 2011 i Helsingfors 

9.9.2010 Pressmeddelande: Förbundsordförande Carola Sundqvist ställer sig 

till förfogande som kandidat i riksdagsvalet 

30.9.2010 Pressmeddelande: Var är finansieringen av programmet för att 

minska våld mot kvinnor? 

13.10.2010 Insändare i Österbottens tidning (ÖT): Agneta Udd-Saarela: Viktigt 

att vi för fram kvinnor 

149 

15.10.2010 Pressmeddelande: Europa behöver fler jämställda pappor 

20.10.2010 Uttalande: Ökad demokrati genom kvinnors deltagande 

6.11.2010 Insändare i HBL: Janina Mackiewicz: Dela på kostnaderna! 

24.11.2010 Debattartikel i Borgåbladet (BBL): Carola Sundqvist & Mikaela 

Nylander: Tänd ett ljus mot våld mot kvinnor 

25.11.2010 Debattartikel HBL, ÖT, Östra Nyland (ÖN) och Åbo underrättelser 

(ÅU): Carola Sundqvist & Mikaela Nylander: Våld mot kvinnor är ingen 

privatsak 

25.11.2010 Insändare i VBL: Benita Nordgren: Är kvinnovåldet en ekonomisk 

fråga? 

25.11.2010 Insändare i Syd-Österbotten: Emina Arnautovic: Internationella dagen 

mot kvinnovåld 

25.11.2010 Insändare i Västra Nyland (VN): Ann-Christine Forsell, Janiina 

Mieronkoski, Viviann Westermark: Minska våldet mot kvinnor! 

Tidningsartiklar och kolumner: 

Artikel i Medborgarbladet 3/2010: Intervju med förbundsordförande Carola 

Sundqvist: Jämställdhet är målet 

Artikel i Medborgarbladet 2/2010: Janina Mackiewicz: Norge ligger före oss i 

jämställdhetsfrågor 

Radio- och TV-framträdanden: 

28.3.2010 Intervju med Carola Sundqvist i Radio Extrem efter valet till 

ordförande 

11.6.2010 Intervju med Carola Sundqvist i radio Vega inför SFP:s partidag 

Tal och anföranden: 

7.6.2010 She Leader 2.0. International Congress of Female Directors, Barcelona: 

Petra Qvist-Hämäläinen: Women’s Cooperation in NYTKIS, the Coalition of 

Finnish Women’s Associations 

10.9.2010 Partistyrelsemöte (PST): Carola Sundqvist: Programmet för att minska 

våld mot kvinnor och dess finansiering 

17.9.2010 Våga ta makten seminarium: Carola Sundqvist: Inledningsanförande 

för temat Kvinnor kan. Historisk tillbakablick på kvinnors möjligheter att leda 

20.9.2010 Solnaträff i Helsingfors: Carola Sundqvist: Kvinnliga företagare och 

deras ställning 

1.10.2010 PST: Carola Sundqvist: Jämställdhet och lönefrågan 

6.11.2010 Svenska dagen fest i Jakobstad: Carola Sundqvist: Svenska språket i 

vårt tvåspråkiga Jakobstad 

12.11.2010 PST: Carola Sundqvist: Statsrådets jämställdhetsredogörelse 

10.12.2010 PST: Carola Sundqvist: Vi måste börja satsa på barnfamiljerna 

BILAGOR

BILAGOR 

150 

Svenska centralarkivet 

Verksamhetsberättelse 2010 

Svenska arkivföreningen 

Svenska arkivföreningen r.f. (grundad 1976) upprätthåller 

Svenska centralarkivet. Centralarkivet verkar som slutarkiv för 

Svenska folkpartiet och många andra finlandssvenska organisationer 

och föreningar. 

Medlemsorganisationer 

Svenska folkpartiet i Finland rp, Svenska Kvinnoförbundet 

rf, Svensk Ungdom - Svenska folkpartiets ungdomsorganisation 

rf, Svensk Presstjänst rf, Svenskt Stöd rf, Svenska folkpartiet 

i Helsingfors rf, Svenska Bildningsförbundet rf och Svensk 

Utveckling rf är medlemmar i Svenska arkivföreningen. 

Styrelsen och revisorerna 

Årsmötet 14.4.2010 valde följande styrelse: Carl-Magnus Roos, 

ordförande, Bengt Bergman, viceordförande, Fredrik Guseff, 

Carl-Johan Hindsberg, Eva Stockmann, Carola Sundqvist 

och Berndt Arell samt Svensk Ungdoms ordförande, Fredrika 

Åkerö, som valdes vid kongressen 2010 . Styrelsen har haft tre 

möten. Lena Karhu har varit sekreterare utom styrelsen. Till 

medlemmar i arbetsutskottet valdes Carl-Magnus Roos och 

Bengt Bergman och till sekreterare Lena Karhu. Till revisorer 

valdes Ernst & Young och Agneta Eriksson, till revisorssuppleanter 

Ernst & Young och Stina Heikkilä. 

Medlemskap 

Arkivföreningen är medlem i Svenska Bildningsförbundet r.f och 

De privata centralarkiven r.f. Svenska centralarkivet är medlem i 

International Council on Archives. De anställda är medlemmar i 

Arkistoyhdistys r.y. Arkivchefen är styrelsemedlem och ekonom 

för De privata centralarkiven r.f. Arkivchefen är kontaktperson 

för svenskspråkiga medlemmar inom Arkivfackföreningen. 

Svenska centralarkivet 

Utrymmen och personal 

Personalen har under året varit; Lena Karhu, arkivchef, Helena 

Kajander, byråsekreterare (sjukledig 3.5–6.12). Hum. kand. 

Viktor Rantala har under året varit timanställd och ordnat och 

förtecknat Finlands svenska skolungdomsförbunds och Eva 

Biaudets arkiv. 

Studerande Alexander af Hällström var under året timanställd 

för att förteckna och digitalisera fotografier. Studerande Anton 

Ekman var timanställd 7-18.6 för att ordna personfotografier 

och pressklipp samt för att digitalisera fotografier. Studerande 

Thomas Karhu var timanställd 22.10–21.12 för att kontrollera 

de inom privatarkivens digitaliseringsprojekt digitaliserade filer- 

Bilaga 7 – Svenska Centralarkivet 

na och digitalisera bilder för utställningen ”Studentbladets 100 

år”. Studerande Elin Blomqvist projektanställdes för att göra intervjuer. 

Under hösten 2010 gjorde Elin bakgrundsforskning för 

intervjuer med Ole Norrback och Elisabeth Rehn. 

Arkivet verkar vid Simonsgatan 8, 3.e våningen i Helsingfors. 

I arkivet finns ett forskarrum med två platser och ett referensbibliotek 

samt ett arkivutrymme i källaren med ca 739 hyllmeter 

arkivhandlingar. 

Anskaffningar 

Under året gjordes inga större införskaffningar. För hantering 

och förvaring av digitala filer köptes yttre hårdskivor och USB 

minnesstickor. 

Ekonomi 

Riksarkivet beviljade 113 400€ i statsbidrag för centralarkivets 

verksamhet under år 2010. Delegationen för Svenska 

kulturfonden beviljade Svenska arkivföreningen 60 000€. 

Ekonomiförvaltningen sköttes av Pretax Bolagen. Bokslutet visar 

ett överskott på 595,05 €. Arkivet har ett positivt kapital på 

28 882,04 €. 

Hälsovård 

Personalens företagshälsovård sköts av Mehiläinen. För uppehållandet 

av arbetsförmågan hos personalen införskaffades 

motionssedlar. Personalen erbjöds också möjlighet att få 

influensavaccin. 

VERKSAMHET 

Digitalisering och mikrofilmning 

Under året slutfördes De privata centralarkivens gemensamma 

digitaliseringsprojekt. Undervisningsministeriet beviljade för 

åren 2009-2010 780 000€ åt de privata centralarkiven för digitalisering. 

Svenska centralarkivets andel var 60 000€. 

Under våren gick mycket arbetstid till att förbereda handlingar 

för digitalisering. För projektet valdes ut alla 51 st mikrofilmer 

och 259 mikrokort samt Svenska folkpartiets partidagshandlingar 

samt Svenska folkpartiets centralstyrelse- och 

arbetsutskottsprotokoll. Alla sidor i serien partidagshandlingar 

numrerades och för varje mapp gjordes digitaliseringsanvisningar 

med bl.a. filnamn. För alla handlingar uppgjordes följesedlar 

med noggranna anvisningar. Mikrofilmer digitaliserades av 

Itella Oy och pappershandlingar av Monikko Oy. 

Av Svenska centralarkivets handlingar digitaliserades alla 

mikrofilmer och mikrokort samt serien Svenska folkpartiets arbetsutskotts 

protokoll. Svenska centralarkivet hade vid slutet av 

året ca 97 300 digitala filer, sammanlagt ca 2 TB. Inom ramen


för projektet digitaliserades ca 1,3 TB totalt 87 179 filer. 

Under 2010 digitaliserades även 43 st. c-kassetter innehållande 

Svenska folkpartiets partidagar och centralstyrelsemöten samt 

en intervju med Erik Bergman omfattande 20 st. c-kassetter. 

Utställningar 

Under hösten planerades och byggdes Studentbladets 100 års 

utställning. Utställningen består av fem roll-up som gjordes 

med In Design och trycktes på WS expo group. Föreningen 

Pro Studentbladet r.f. beställde utställningen av Svenska 

centralarkivet. 

Övrigt – ett urval 

2.2. Arkivchefen deltog i Riksarkivets tillfälle om privatarkivens 

betydelse för forskare, arkivbildare och arkivarier. Erkki 

Tuomioja, Kaari Utrio och Riikka Uosukainen vilken betydelse 

privatarkiven har haft för deras forskning. Riksarkivarie Jussi 

Nuorteva framhöll de privata arkivens värde och samarbete med 

Riksarkivet. 

16.3 Arkivchefen deltog i Securitas säkerhetskurs under vilken 

behandlades riskanalys, riskhantering m.m. 

28.4 Arkivchefen deltog i frågestund på Statsrådsborgen gällande 

en av utredning om partistöd och statsbidrag för tankesmedjor 

och privatarkiv. 

5.5. Arkivchefen deltog i möte på Riksarkivet gällande digitalisering 

och arkivdatabaser. 

22.9 Besök från av Luc Boeva och Elly Broes från ”Centre 

for archives, documentation and research” i Antwerpen, Belgien 

gällande en databas och webbplats för partiarkiv och nationella 

rörelser. 

6.10 Arkivchefen deltog möte med De privata centralarkiven 

r.f. på Idrottsarkivet. Planerades besök på undervisningsministeriet 

gällande en nivåhöjning av statsbidraget för privatarkiven. 

16.11 Arkivchefen deltog i ett seminarium gällande det 

Nationella digitala biblioteket och långtidsförvaringen av digitala 

handlingar. 

14.12 Arkivchefen deltog i Riksarkivets informationstillfälle 

rörande det Nationella digitala biblioteket. 

15.12 Arkivchefen deltog i Riksarkivets informationstillfälle 

för privatarkiven. Riksarkivet meddelade att privatarkiven bör 

införa noggrann redovisning av arbetstiden. Rapport inlämnas 

till Riksarkivet två gånger per år. 

Nya arkivbildare och handlingar 

Under 2010 ordnades och förtecknades 16,5 hyllmeter 

handlingar. Arkivet fick en ny arkivbildare, Gammelstadens 

Ungdomsförening r.f. 

151 

BILAGOR

BILAGOR 

152 


ÖVERLÅTARE HANDLING ÅRTAL HM 

Svenska centralarkivet Korrespondens 1999-2008 0,3 

Svenska Kulturfonden/Annika Pråhl Fotoalbum utdelningsfesten 1991, Hans Ruin Essetävlingen bidrag 2004-2008, Pro Artibus 1955-1998 2004-2008 0,5 

Sfp i Åboland/Richard Siivonen Valmaterial kommunalvalet 2008, EU-val 2008 2008 0,02 

Svenska folkpartiet/Jytte Österberg Julkort 2009, CD skiva med Nordiska rådets 60.session 2008 2008-2009 0,01 

Svenska folkpartiet i Kaskö / Anja Kuusisto Historik "Sfp i Kaskö genom 100 år 1910-2010" 2009 

Svenska kulturfonden/Veronica 

Granö-Suomalainen 

Redovisningar 2002-2007 0,12 

Svenska Kulturfonden/Håkan Näsman "Det finlandssvenska Festivalfältet" 2 ex., "Nationalspråk och minoritetsspråk" 3 ex., "Svenska kulturfonden 2009-2010 utdelningskatalog" 

7 ex. 

2009-2010 0,1 

Svensk Ungdom /Kenneth Stagnäs Svensk Framtid 2/2010 med bilagan Hatbrott-Viharikos 2010 0,04 

Levi Ulfvens Handlingar rörande Svenska kulturfondens skrifter, Elin och Karl Pentzin -en minnesteckning, manuskript, korrespondens, 

pressklipp 

1999-2001 0,04 

Annika Jansson SFP i Nyland 80 år historik, SFP i Tammerfors 1907-2007 historik, SFP verksamhetsberättelse 2002-2003, kommunalvalsprogram 

och kampanjhandbok 2000, rapport "Kraft i roten" 2001-2002 

1968-2007 0,08 

Finlands svenska skolungdomsförbund/Alina 

Böling 

4 stora kassar samt papplåda med handlingar 1980-2000 2,9 

Gammelstadens Ungdomsförening r.f. / 

Michaela Bränn 

Årsmötesprotokoll 1915,Musiknämndsmötesprotokoll 1981, 1983, 1986–1987, 1989, 1991, 1996, 1997, Verksamhetsberättelser 

1916–1920, 1923–1924, 1931–1932, 1935–1936, 1953–1954 

Årsberättelser 1966–1969, 1970–1979, 1980–1982, 2001 

Medlemsförteckningar 1925, 1930 (?), 1935 (?), 1960- och 1970-talen, 35-årshistorik, 50-årshistorik, Resumé över verksamhet 

1960–1970,Historisk uppvisning 1980, handlingar rörande: Dramatiska kretsen, Idrottskretsen, Gammelstadens hornkapell, 

Guffens Glada Gäng, GUF:s frimärkssektion, ungdomsverksamhet, . 

klipp, foton, räkenskapshandlingar, Karta öfver ungdomsföreningens tomtplats i Gammelstaden 24.8.1909,Föreningshuset 

Berghyddan, kopior av ritningar 1909, Föreningshuset Berghyddan, ritningar 1910, Föreningshuset Berghyddan, kopior av 

ritningar 1929, 1949 

Eriksson, Theodor: Gammelstadens ungdomsförening 1908–1918. Lindbergs Tryckeri Aktiebolag. Helsingfors. 1919. 

Strömberg, Albert: Gammelstadens Ungdomsförening. Åren 1908–1928. A. B. Nordblad & Pettersson O. Y. Bok och stentryckeri. 

Helsingfors. 1928. 

Larsson, Sigbritt: Föreningsliv i Gammelstaden. Gammelstadens ungdomsförening 1908–1983. 1984. 

1882-2009 2,8 

Svenska Kvinnoförbundet/Petra Qvist 

Bränn, Michaela: Vid foten av de kullar där Gustav Vasa grundade Helsingfors... Gammelstadens ungdomsförening. 2010. 

Noggrann arkivförteckning. 

Handlingar gällande årsmöte och partidag 2003, riksdagsval 2003, EU- och kommunalval 2004, korrespondens, resor till 

Åland och Stockholm samt hälsningar och gåvor 

1929-2008 0,56 

Riitta Itälä / Toimihenkilöarkisto Tidskriften "Skola och Hem" samt "Finlands barnavårdarinneförenings 50 år". 1939-1996 0,27 

Svensk Ungdom /Kenneth Stagnäs Sångbok 2 st, affisch för storsamlingen 16-17.10 1st, sf nr3/2010 10 st 2010 0,04 

Svensk Ungdom/Fredrika Åkerö SU material från Åbo och Helsingfors kanslierna; "I love SU"-slips, "Oscar" t-shirt, "Vårt Åboland", "Bäverbladet", Intropaket, 

SU i Åbo t-shirt logo, infobroschyr, valmaterial, "Konklusionen", "Plasket" 

1990-2007 0,1 

Svensk Ungdom Åbo kansliet/Danica Vihinen 3 mappar både SU och Sfp material, ekonomi, Sfp:s veckobrev ,Åbo och Björneborg, ungdomsnämndens svenska sektion 

protokoll m.m., 

1957-1997 0,18 

Sfp i Åboland/Richard Siivonen och Linda 

Lindholm 

Diverse handlingar från Sfp i Åboland kansliet, 3 plastkassar och en papperskass med mappar 0,8 

Carita Lundin/Nylands Svenska 

Landskapsförbund 

SVEPS -från idé till verklighet 1994 0,02 

Svenska folkpartiet/Jytte Österberg Partistyrelseprotokoll 12.5.2006–15.12.2006 och 9.2.2007–4.5.2007,AU protokoll 8.5–20.11.2008, 2006-2008 0,16 

Svenska folkpartiet/Christel Liljeström Partidagen 2009 protokoll och handlingar 2009 0,04 

Finlands Svenska Hushållslärare rf/Nina Tuori Ekonomihandlingar 2006-2009 0,02 

Jan D. Oker-Blom Handlingar 2009-2010 2009-2010 0,08 

Gunnar Schalin Pressklipp papplåda 1998-2002 

Sfp / Jytte Österberg Sfp:s garanter, stadgar, grundandet,korrespondens, medlemsförteckningar. Sfp riksdagsval 2007 pressklipp. 1985-2007 0,2 

Sfp/Jytte Österberg Sfp handlingar bl.a. Futura arbetsgruppen 1991, 1991 0,16 

Svenska riksdags-gruppen/Veronica Biaudet Tal, gruppanföranden, spörsmål, pressmeddelanden. 0,86 

Svenska kulturfonden / Jonas Lindholm Ansökningshandlingar 2002-2003 0,82 

Svenska kulturfonden / Jonas Lindholm Styrelseprotokoll och kulturdelegationens protokoll 2003-2004 0,5 

Svenska kulturfonden / Jonas Lindholm Redovisningar 2003-2006, Projekt Läsglädje 2008-2009, ansökningar till lärarfortbildning hösten 2001, fotografier ca 1995- 

2000, disketter. 

1995-2009 0,8 

SUMMA: 12,62 

Svenska folkpartiet/Jytte Österberg SFP PST C-kassetter 8 st 2008 

Carl Haglund Valmaterial riksdagsvalen 2003 och 2007, kommunalvalet 2000, europaparlamentsval 2009 en stor affisch samt två 

"plastaffischer" en mapp handlingar från Svenska Studenters Intresseförening; stadgar, avtal, ekonomi 

2000-2009 0,30 

Carl Haglund Valmaterial 0,02 

Ulla-Brita Ruuskanen Pensionärsföreningen Ettan protokoll och verksamhet 1980-2005, historik 1959-1999 1959-2005 0,18 

Svensk Ungdom/Peter Sjöholm ”Rädda vår Moskvakorre” vykort, Valmaterial Lovisa k-val 2009 nyval 2009 0,02 

Svenska folkpartiet / Ulla Achrén Elektorsvals material, klipp mm Harri Holkeri 1987-1988 0,04 

Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs/Petra Qvist Fotografier från Baltiska projektet 1997-2001, fotografier från Naisten Kymppi, bokgåva "soviet - georgia" 1997-2001 0,04


Astra Nova/Josefin Almer Astra Affischer på pärmar, midsommar 1925 april 1929, julen 1935 och 1960 0,02 

Martin Meinanders arkiv från Svenska 

Korrespondens, protokoll, pressklipp, tal och föredrag, handlingar rörande k-val 1984-88, handl. Ingar rörande SFP i 

1984-2003 2,00 

Litteratursällskapet 

Hoplaxnejden, Handl rörande räddningsverket o befolkningsskyddet i H:fors, 16- c kassetter med Vårt Helsingfors, 

Ralf Törngrens samling 42 flyttlådor med material ca 1905-1961 12,00 

Sfp i Nyland/Annika Jansson Presidentvalet fester 2000, verksamhet 1998-, riksdagsvalsmaterial 1999, 1998-2000 0,45 

Svenska Kvinnoförbundet i Vanda/Mimi Wiik Protokoll med bilagor, stadgar, förteckningar 1985-1991 0,12 

Codex r.f. Protokoll, korrespondens, intyg och ansökningar, fotografier 2003–2005 1,20 

SUMMA SUMMA HYLLMETER 24,84 

153 

BILAGOR

BILAGOR 

154 

Verksamheten i Europaparlamentet 

juni 2010-maj 2011 

Det gångna året har varit arbetsdrygt för SFP:s europaparlamentariker 

Carl Haglund. Genom arbetet i budgetutskottet, 

fiskeriutskottet och det särskilda utskottet 

för de politiska utmaningarna och budgetmedlen för en 

hållbar Europeisk union efter 2013, som Haglund är medlem 

i, samt genom arbetet i utskottet för ekonomi och valutafrågor 

och det särskilda utskottet för den finansiella, 

ekonomiska och sociala krisen, som Haglund är suppleant 

i, har han och hans team fortsatt därifrån de började 

det första året i Bryssel. Året har varit fullt av utmaningar 

men samtidigt visat att hårt arbete bär frukt. 

Det finns många sätt att mäta Europaparlamentarikernas 

aktivitet. Enligt det oberoende uppföljningsorganet 

VoteWatch.eu är en nyttig indikator på aktivitet och sakkunskap 

hos Europaparlamentarikerna antalet rapporter 

och betänkanden de författat, men också lämnat in framgångsrika 

ändringsförslag till. Enligt detta räknesätt definierar 

VoteWatch Haglund som inte bara den aktivaste 

finländska Europa¬parlamentarikern, utan aktivast av 

alla 736 ledamöter. 

Budgetutskottet 

Inom budgetutskottet är Haglund fortsättningsvis rapportör 

för forskningsfrågor, vilket innebär att han förbereder 

utskottets ståndpunkter gällande forskningsprogrammens 

implementering, finansiering och uppföljning. Som 

den liberala gruppens s.k. skuggrapportör följer han också 

speciellt noga med behandlingen av Europaparlamentets 

budget, EU-institutionernas byggnadspolitik, Europeiska 

investeringsbankens verksamhet samt fiskerifrågor. 

Särskilt Europeiska investeringsbankens lånemandat utanför 

unionen har orsakat mycket arbete under den senaste 

tiden, inte minst pga. händelserna i Vitryssland 

samt i Nordafrika. Lissabonfördraget medförde förändrade 

ansvarsområden även inom EU:s pengahushållning, 

och som en följd måste existerande samarbets¬avtal mellan 

de tre institutionerna (Parlamentet, rådet, kommissionen) 

anpassas till de nya reglerna. 

Under fjolåret ägnades en stor del energi på att tillsammans 

med kommissionen hitta lämpliga finansieringskanaler 

och -objekt för de 20 miljoner euro för Östersjön 

som Haglund genom hårt förhandlande lyckades införa 

i unionens budget för 2010. Som en följd av arbetet 

har pengarna nu kanaliserats till projekt som stöder EU:s 

Östersjöstrategi, bl.a. genom Nordliga Dimensionens 

miljöfond och HELCOM. 

Bilaga 8 – Europaparlamentet 

Utskottet för politiska utmaningar och 

budgetmedel för ett hållbart Europa 

efter 2013 

Europaparlamentet grundade i juli 2010 ett speciellt utskott 

med uppgift att formulera Europaparlamentets politiska 

prioriteringar inför den nya fleråriga budgetramen 

2013 och framåt, både vad gäller lagstiftning och budget, 

samt dra upp riktlinjerna för de resurser som kommer att 

krävas för att unionen ska kunna genomföra dessa prioriteringar. 

Haglund valdes till den liberala gruppens chefsförhandlare, 

eller s.k. koordinator för utskottet. I denna 

egenskap författade han en uppsättning politiska prioriteringar 

som den liberala gruppen antog i december 2010, 

och som definierar gruppens politiska linje i förhandlingarna 

om de kommande budgetramarna. 

Fiskeriutskottet 

Haglund är vice ordförande i fiskeriutskottet. Den stora 

fiskefrågan under detta år och följande år är reformen 

av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP). Haglund var 

sin grupps förhandlare då Europaparlamentet tog ställning 

till kommissionens grönbok och arbetade då för en 

regionalisering av GFP:n och en skild policy för det kustnära, 

småskaliga fisket. Haglund har flitigt deltagit i utskottsdebatterna 

och expertutfrågning om den kommande 

fiskeripolitiken. I slutet av februari 2011 var Haglund 

en av huvudtalarna på utrikesministeriets seminarium i 

Åbo om reformen av EU:s fiskeripolitik. Kommissionen 

väntas presentera sitt förslag till ny fiskeripolitik under 

sommaren 2011. 

I egenskap av vice ordförande ingick Haglund i fiskeriutskottets 

delegation till Mauretanien i november 2010 

för en granskning av EU:s fiskeripartnerskapsavtal med 

Mauretanien som ekonomiskt är det enskilt mest betydelsefulla 

för EU. Då fiskeriavtal med tredje parter har 

behandlats i fiskeriutskottet har Haglund särskilt framhållit 

vikten av att även EU:s andra politikområden beaktas 

när fiskeriavtal förhandlas med länder i tredje världen. 

Haglund är även Europaparlamentets föredragande 

för fiskeripartnerskapsavtalet med Marocko. 

Haglund har även följt antagandet av fiskekontrollförordningarna 

och med anledning av dem lämnat utlåtande 

till Finlands riksdag. Haglund har arbetat för en förnuftig 

lösning på tvisten mellan Finland och kommissionen 

om de finländska fiskeriredskapsförsäkringarna.


Utskottet för ekonomi- och valutafrågor 

Utskottet för ekonomi och valutafrågor har under året 

som gått fortsatt behandlingen av det stora antal förslag 

till reglering av finansmarknaderna och andra ekonomiska 

frågor som finanskrisen har gett upphov till. 

Haglund tilldelades i oktober 2010 ansvaret för parlamentets 

ståndpunkt till en av de sex rapporterna som utgör 

paketet för förstärkt ekonomisk styrning. Haglunds 

första uppdrag som föredragande har därmed gett honom 

ansvaret för förordningen om verkställighetsåtgärderna 

för att korrigera alltför stora makroekonomiska 

obalanser. Paketet för förstärkt ekonomisk styrning har 

under året varit och är alltjämt ett av de uppmärksammade 

lagstiftningspaketen som för tillfället behandlas av 

Europaparlamentet. Därmed har uppdraget som föredragande 

gett upphov till en hel del arbete, särskilt eftersom 

de sex föredragande för de olika delarna av paketet har arbetat 

intensivt tillsammans för att nå en stark position för 

parlamentet i de kommande förhandlingarna med rådet. 

Förordningen som Haglund är ansvarig för godkändes 

av utskottet i april 2011 med 39 röster för och 5 emot. 

Därmed fick de ändringar till förordningen som Haglund 

föreslagit starkt stöd. Under försommaren kommer intensiva 

förhandlingar att äga rum, avsikten är att paketet 

godkänns av Europaparlamentet före sommarpausen. 

Utöver arbetet med paketet för förstärkt ekonomisk 

styrning, har Haglund varit engagerad i ett flertal andra 

förordningar och direktiv. Haglund har bland annat lagt 

in ändringsförslag till förordningen om OTC-derivat och 

direktivet om insättningsgarantisystem. 

Det tillfälliga utskottet för den 

finansiella, ekonomiska och sociala 

krisen 

Det tillfälliga utskottet för den finansiella, ekonomiska 

och sociala krisen tillsattes för att analysera och utvärdera 

omfattningen av krisen, dess konsekvenser för unionen 

och dess medlemsstater och hur den internationella 

regleringen fungerar. Utskottet ska även föreslå lämpliga 

åtgärder för att på lång sikt återupprätta sunda och 

stabila finansmarknader. Utskottet har under årets lopp 

haft ett antal utfrågningar med fokus på olika aspekter av 

krisen. I sommar kommer utskottets slutrapport att behandlas 

och Haglund har lämnat in ändringsförslag till 

slutrapporten. 

Verksamheten i övriga utskott 

Utöver dessa utskott har Haglund engagerat sig i frågor i 

utskott där han inte är en formell medlem. Haglund har 

kraftfullt engagerat sig i ledamot Andrew Duffs betänkande 

om ett förslag till ändring av akten från 1976 om 

allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. 

Rapporten gör upp principer för fördelning av platserna 

i Europaparlamentet inför nästa mandatperiod. Flera av 

155 

de förslag som har funnits på bordet under behandlingen 

i utskottet för konstitutionella frågor skulle ha minskat 

Finlands mandat från nuvarande 13 till 12 eller t.o.m. 11. I 

skrivande stund (maj 2011) har dessa förslag förkastats av 

utskottet, men inget nytt, konkret förslag för mandatfördelningen 

presenterats. Haglund har lagt ändringsförslag 

för att möjliggöra parlamentarisk representation av autonoma 

områden med egen lagstiftande behörighet och 

skyldighet att själva verkställa EU-rätt. Haglund har även 

lobbat för att utskottet skulle stöda ändringsförslag som 

uppmuntrar till språkligt baserade valkretsar. 

I utskottet för miljöfrågor har Haglund engagerat sig i 

den s.k. skogsgrönboken och där drivit linjen att ny lagstiftning 

på gemenskapsnivå inte är ändamålsenligt för 

skogsbruket. Haglund följer sjöfartsfrågor och särskilt revideringen 

av EU:s svaveldirektiv, men även snusfrågan 

och revideringen av tobaksdirektivet som blir aktuell under 

slutet av 2011. Under behandlingen av det s.k. uppehållstillståndsdirektivet 

i utskottet för sysselsättning och 

sociala frågor har Haglund arbetat för att skydda medlemsstaternas 

autonomi i socialskyddsfrågor. 

Under hösten 2010 har Haglund även arbetat med direktivförslaget 

om åtgärder för att förbättra säkerhet och 

hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen 

har fött barn eller ammar. 

Under våren 2011 har Haglund lagt in ändringsförslag 

till och arbetat med Europaparlamentets andra ställningstagande 

för hur framtidens gemensamma jordbrukspolitik 

ska se ut. Här har Haglund framför allt arbetat för att 

öka medvetenheten och förståelsen för det nordliga jordbruket, 

dess särdrag och de krav som detta ställer på den 

gemensamma jordbrukspolitiken. 

Intergrupper 

Europaparlamentets arbete sker till största delen genom 

de permanenta utskotten. Det finns dock ärenden som 

inte täcks av utskottens ansvarsområden, vanligtvis pga. 

av att EU inte har lagstiftningskompetens inom dessa. 

Det finns dock trots detta ofta behov av att dryfta även 

sådana ärenden på EU-nivå, om inte för att lagstifta så 

för att tydliggöra existerande missförhållanden. För detta 

ändamål kan medlemmarna i Europaparlamentet på eget 

initiativ grunda så kallade intergrupper. Intergrupperna 

kan inte själva formulera förslag till lagstiftning, men de 

kan t.ex. göra förberedande arbete och samla information 

som sedan kan överlämnas till lämplig permanent utskott 

för vidare behandling. 

Minoritetsintergruppen 

Haglund valdes genast i början av hans mandatperiod till 

ordförande för parlamentets intergrupp för traditionella 

minoriteter, nationella samhällen och språk. Gruppen 

består av parlamentariker som representerar minoriteter 

på olika håll i Europa. Haglund leder gruppen tillsammans 

med den ungerska parlamentarikern Kinga Gál. 

Intergruppens arbete präglas av de många olika minori- 

BILAGOR

BILAGOR 

BILAGOR 

156 

teterna som är representerade: Basker, galicier, finlandssvenskar, 

katalaner, kelter, korsikaner, slovakiska ungrare, 

walesare m.fl. Svenska Kulturfonden arrangerar den 

31 maj ett europeiskt minoritetsseminarium i Bryssel, där 

Haglund talar i egenskap av intergruppens ordförande. 

Haglund kommer att tala under rubriken ”Kan minoritetsspråk 

överleva utan media”? 

Intergruppen fungerar först och främst som ett forum 

för Europas minoriteter där dessa kan utbyta erfarenheter, 

diskutera problem och potentiella lösningar. 

Samtidigt följer intergruppen med de politiska 

processerna som pågår i själva parlamentet, och ser till att 

minoritets¬relaterade intressen inte förbises. Med anledning 

av intresset för Finland som ett föregångsland inom 

minoriteter och Ahtisaari-gruppens handlingsprogram 

för två levande nationalspråk kommer sannolikt språksituationen 

i Finland att behandlas i intergruppen under 

hösten 2011. 

Östersjöintergruppen 

Haglund är vice ordförande i den s.k. Östersjöintergruppen 

och har tagit flera initiativ för att säkerställa finansieringen 

och implementeringen av Östersjöstrategin. I och med 

arbetet för Östersjön i budgetutskottet har Haglund utnämnts 

till ”Östersjöfinansminister” i intergruppen. Han 

leder en arbetsgrupp inom intergruppen som funderar på 

hur Östersjöstrategins finansiering kunde utvecklas för 

att bättre motsvara behoven. 

Intergruppen strävar efter att skapa en länk mellan de 

gräsrotsaktörer som dagligen arbetar med Östersjöfrågor 

och kommissionen som koordinerar och finansierar 

många projekt. Haglund tog till exempel den 3 maj initiativ 

till en utfrågning av Tilman Seibert från Europeiska 

Investeringsbanken och Harro Pitkänen från Nordiska 

Investeringsbanken, vilka arbetat med finansiering och 

byggandet av reningsverk i Kaliningrad. 

Verksamheten i Finland 

Under året som gått har Haglund både ordnat och deltagit 

i många olika slag av evenemang runtom Finland. 

Haglund har därmed aktivt utnyttjat möjligheterna 

till verksamhet i hemlandet under de veckor och dagar 

då ingen parlamentarisk aktivitet pågår i Bryssel eller 

Strasbourg. 

Haglund har under årets lopp besökt ett stort antal 

skolor och universitet runtom Svenskfinland för att berätta 

om arbetet som Europaparlamentariker och diskutera 

aktuella EU-frågor. Besöken i högstadier, gymnasium, 

yrkeshögskolor och universitet har varit mycket uppskattade 

av både studerande och lärare. 

I augusti 2010 ordnade Haglund tillsammans med 

Europaminister Astrid Thors ett seminarium om hur 

EU:s finansmarknadsreglering påverkar finska aktörer. 

Inledningsanföranden hölls av Piia-Noora Kauppi, vd för 

finansbranschens centralförbund, samt Lauri Rosendahl, 


vd för NASDAQ OMX i Helsingfors. 

I oktober bjöd Haglund till en diskussion i Vasa om hur 

EU kan bidra till Kvarkentrafiken. Diskussionstillfället 

gav upphov till arbete som kommer att få en uppföljning 

under 2011. Haglund deltog även i oktober i ELDRkongressen 

i Helsingfors. Under kongressen stod Haglund 

bland annat värd för en lunch om minoriteter i Finland 

och Europa där bland annat nio ambassadörer närvarade. 

I december ordnade Haglund glöggtillställningar 

i Borgå, Vasa, Esbo, Helsingfors, och Jakobstad. 

Tillställningarna var välbesökta och gav intresserade en 

möjlighet att diskutera aktuella EU-frågor över en glögg. 

Under årets lopp har Haglund hållit tal på bland annat 

yrkeshögskolan Novias inskription, fiskmarknaden i 

Kristinestad, Östersjöseminarium i Lahtis, Svenska dagen 

festligheter i Ingå, SU:s politikerskola, öppningen 

av Studentbladets 100 års jubileumsutställning i Vasa, 

SSI:s studentledarseminarium i Åbo, Fiskeriseminarium 

i Åbo ordnat av Europainformationen i egentliga 

Finland, Europaseminarium i Tammerfors ordnat av 

Europainformationen i Birkaland, hållit en gästföreläsning 

i ekonomisk politologi i Svenska handelshögskolan i 

Helsingfors samt ordnat en cocktail med Svenska handelshögskolans 

studentkår. Haglund har också talat på SFP i 

Helsingfors fundraisingseminarium, SFP i Österbottens 

kretsmöte i Korsholm, Österbottens svenska producenters 

vårmöte i Vasa, Rotary i Grankullas klubbkväll. 

Utöver det här har Haglund deltagit i Ekenäs höstmarknad, 

träffat södra Finlands företagarförening, Ålands landskapsregering, 

Rederierna i Finland r.f., Polens ambassadör, 

Norges ambassadör, Crises Management Initiative, 

Lovisa stad och NASDAQ OMX. 

I januari 2011 lanserades ett nytt programkoncept; 

After Work diskussioner på Skanno i Helsingfors. Med 

konceptet ville man sänka tröskeln för att delta i ett politiskt 

seminarium också för människor som inte i övrigt 

är aktiva inom SFP, genom att vara på en plats som inte i 

övrigt associeras med politik under lite lättsammare former. 

Evenemanget har snabbt hittat sin plats. Under våren 

har följande diskussioner hållits: Klarar Euron vårens 

utmaningar? Nordiska Investeringsbankens VD 

Johnny Åkerholm deltog i diskussionen, Protestvågen i 

Arabvärlden fortsätter: Europas utrikespolitik och krishantering 

i närområden. Europa- och migrationsminister 

Astrid Thors och lektor emeritus i arabiska Faruk 

Abu-Chacra deltog i diskussionen. How to Boost Finnish 

Export with Design? Statssekreterare Marcus Rantala och 

Activearks VD Markus Hakala deltog i diskussionen. 

Motkraft – Livet efter riksdagsvalet i Finland och Europa. 

Jörn Donner deltog i diskussionen. Tillfällena har varje 

gång lockat mellan 50 – 70 personer. I februari provades 

evenemanget också i Vasa i en diskussion med temat: 

Vasaregionen och Europas konkurrenskraft i framtiden. 

Där deltog också landskapsdirektör Olav Jern samt IOM 

Joakim Strand och ca. 35 personer. Evenemanget hölls på 

Kaffehuset August. 

Under vårens riksdagsvalkampanj var Haglund enga-


gerad i SFP:s kampanj för att ge draghjälp åt partiet och 

partiets kandidater, under de tidpunkter Haglund var 

hemma i Finland. Haglund medverkade i partiets och enskilda 

kandidaters evenemang runtom i Svenskfinland. 

Haglund skrev också sammanlagt närmare 25 kolumner, 

artiklar och citat till de SFP kandidater, lokalavdelningar 

och kretsar som önskat Haglunds medverkan i deras 

valmaterial. 

Under året har Haglund också medverkat i SFP:s partistyrelsemöten, 

SFP:s EU-koordineringsmöte, en informell 

grupp bestående av Europaministern, Haglund samt 

representanter från riksdagsgruppen och internationella 

utskottet, samt under ett flertal gånger hörts av riksdagens 

stora utskott. 

Den 1 januari utökades Haglunds stab med en medarbetare, 

Mats Löfström. Löfström är stationerad i 

Helsingfors på Svenska folkpartiets partikansli och jobbar 

med kontakterna till och arbetet i Finland. Löfström ansvarar 

för program i Finland, aktuella EU frågor i Finland, 

samt med information och kommunikation 

Verksamheten på Åland 

Sfp har formellt sett ingen verksamhet på Åland, 

men har ett gott samarbete i EU-frågor, i synnerhet 

med de tre partier som gemensamt stödde Sfp-listan i 

Europaparlamentsvalet 2009. 

Haglund har under verksamhetsåret gjort flera besök 

till Åland. Under besöken har Haglund upprätthållit 

kontakter med åländska beslutsfattare, mött medborgar- 

och intresseorganisation. EU:s små- och medelstora 

banker samlades på Åland den 4.6, då Haglund höll ett 

anförande om bankernas möjligheter att klara den ekonomiska 

krisen. I april 2011 mötte Haglund finländska 

rederier och fick en detaljerad redogörelse av lastfartygsklustrets 

utmaningar inom EU-lagstiftning. 

Haglund har föreläst om sitt arbete i Europaparlamentet 

för studerande på Ålands lycéum, Ålands yrkesskola och 

Högskolan på Åland. Haglund medverkade i radioprogrammet 

”Arena” på Ålands Radio i oktober 2010. Ett 

tillfälle som gav mycket positiv respons var julglöggen på 

Nicolaj Café & Brasserie. 

Haglund har från början av sin mandatperiod arbetat 

för att Ålands flagga skall vaja utanför Finlands ständiga 

representation vid EU, på samma sätt som Färöarnas och 

Danmarks flagga vajar utanför danska representationen. 

Detta arbete gav frukt den i mars 2011, då Ålands flagga 

i utrikesministerns och lantrådets närvaro hissades på 

Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen. 

Haglund arbetar för en åländsk parlamentsplats i 

Europaparlamentet. Detta arbete har varit utmanande 

och i mångt och mycket visat hur laddade minoritets-, 

autonomi-, och etniska frågor kan vara i Europas 

parlament. 

Besöksgrupper 

157 

Under året som gått har Haglund bjudit in 4 besöksgrupper 

till Bryssel och en grupp till Strasbourg. Grupperna 

har bestått av sfp-aktiva och medkandidater från 

Europaparlamentsvalet. Under besöken har deltagarna 

fått bekanta sig med arbetet i Europaparlamentet och andra 

EU-institutioner, som bland annat EU-kommissionen 

och Finlands ständiga representation vid EU. 

Besöksgrupperna till Europaparlamentet möjliggörs 

tack vare parlamentarikernas rätt att bjuda in ett antal 

personer per år till parlamentet i Bryssel eller Strasbourg. 

Byrån i Bryssel 

Haglunds stab i Bryssel består av Axel Hagelstam, Heidi 

Jern och Wille Valve. Samtliga flyttade till Bryssel i slutet 

av sommaren 2009. Axel ansvarar för bevakningen av 

budgetutskottet men han sköter även bevakningen av 

ärenden gällande minoritetsfrågor och delegationen för 

Afghanistan. Heidi sköter utskottet för ekonomi och valutafrågor 

och det tillfälliga krisutskottet. Utöver det ansvarar 

hon för en stor del av kontakterna till och verksamheten 

i Finland samt koordineringen av de praktiska 

frågorna i staben och besöksgrupperna. Wille ansvarar för 

fiskeriutskottet men han sköter även Rysslandsfrågorna. 

Wille sköter bevakningen av minoritetsfrågor och har ett 

specialansvar för Ålandsfrågorna. Östersjöintergruppen 

sköts av Wille och Axel tillsammans. 

Under det gångna året har byrån tack vare ett samarbete 

mellan Svensk Ungdom och Svenska kulturfonden haft 

två praktikanter. Under hösten 2011 praktiserade Anna- 

Malin Sandström från Esbo vid byrån. Under våren 2011 

har Patrik Gayer från Helsingfors fyllt positionen. 

Praktikanterna har utgjort en tilläggsresurs för Haglund 

och hans medarbetare och kunnat jobba med arbetsuppgifter 

och frågor för att avlasta de andras arbetsbörda. 

Anna-Malin och Patrik har bland annat jobbat med besöksgrupperna 

som besökt Bryssel, med Kulturfondens 

minoritetsseminarium i Bryssel den 31.5.2011 och med 

Haglunds egen EU-tidning, Mitt i Europa, som lyfter 

upp aktuella ärenden i parlamentet och redogör för vad 

staben jobbat med under det gångna året. Ytterligare har 

praktikanterna jobbat med varierande politiska uppgifter, 

med ansvar för bl.a. ungdomsfrågor. 

BILAGOR

BILAGOR 

Bilaga 9 – Riksdagsvalet 2011 

Statistik från riksdagsvalet 2011 

SFP:s kandidater 

SFP 2007 % 2007 2011 % 2011 Skillnad 

HELA LANDET 126520 4,6 125785 4,3 -735 -0,3 

Helsingfors valkrets 18894 6 20007 5,8 1113 -0,2 

Nylands valkrets 44418 9,5 42252 8,3 -2166 -1,2 

Askola 43 1,9 39 1,6 -4 -0,3 

Esbo 9695 7,6 9330 6,7 -365 -0,9 

Hangö 1322 27,3 1287 25,9 -35 -1,4 

Hyvinge 108 0,5 179 0,8 71 0,3 

Ingå 1442 47,2 1350 41,5 -92 -5,7 

Träskända 122 0,6 149 0,7 27 0,1 

Karislojo 6 0,7 15 1,8 9 1,1 

Högfors 27 0,6 23 0,5 -4 -0,1 

Grankulla 1933 36,6 1952 35,2 19 -1,4 

Kervo 178 1,1 155 0,8 -23 -0,3 

Kyrkslätt 2896 16,5 2795 14,3 -101 -2,2 

Lappträsk 502 32,8 517 33,2 15 0,4 

Lojo 530 2,8 621 3 91 0,2 

Lovisa 3198 38,4 3172 36,1 -26 -2,3 

Mörskom 118 11,4 105 10 -13 -1,4 

Mäntsälä 61 0,7 68 0,7 7 0 

Nummi-Pusula 16 0,5 26 0,8 10 0,3 

Nurmijärvi 113 0,6 152 0,7 39 0,1 

Borgnäs 29 1,3 36 1,5 7 0,2 

Borgå 7020 28,3 6610 25,2 -410 -3,1 

Pukkila 7 0,7 3 0,3 -4 -0,4 

Raseborg 7363 47,4 6892 42,7 -471 -4,7 

Sibbo 4096 39,8 3234 31,6 -862 -8,2 

Sjundeå 782 26,6 718 21,5 -64 -5,1 

Tusby 219 1,2 220 1,1 1 -0,1 

Vanda 2462 2,6 2444 2,4 -18 -0,2 

Vichtis 130 1 160 1,1 30 0,1 

Egentliga Finlands valkrets 13369 5,5 14335 5,5 966 0 

Aura 5 0,3 12 0,6 7 0,3 

S:t Karins 586 3,7 607 3,4 21 -0,3 

Kimitoön 1972 48,3 2103 51,3 131 3 

Koski Tl 2 0,1 7 0,5 5 0,4 

Gustavs 11 2,1 15 2,7 4 0,6 

Laitila 13 0,3 20 0,5 7 0,2 

Lundo 115 1,4 104 1,1 -11 -0,3 

158

159 


Loimaa 31 0,4 35 0,4 4 0 

Marttila 5 0,4 9 0,8 4 0,4 

Masku 49 1 79 1,5 30 0,5 

Mynämäki 19 0,5 26 0,6 7 0,1 

Nådendal 228 2,3 252 2,3 24 0 

Nousis 14 0,6 23 0,9 9 0,3 

Oripää 4 0,5 2 0,3 -2 -0,2 

Pemar 50 0,9 63 1,1 13 0,2 

Pyhäranta 9 0,8 3 0,2 -6 -0,6 

Pöytyä 13 0,3 33 0,7 20 0,4 

Reso 213 1,7 210 1,6 -3 -0,1 

Rusko 38 1,3 44 1,4 6 0,1 

Salo 281 1,1 308 1,1 27 0 

Sagu 30 1,8 37 2,1 7 0,3 

Somero 21 0,4 30 0,6 9 0,2 

Tövsala 12 1,2 14 1,4 2 0,2 

Tarvasjoki 6 0,6 8 0,7 2 0,1 

Åbo 5485 5,8 5935 5,8 450 0 

Nystad 46 0,5 56 0,6 10 0,1 

Vehmaa 6 0,4 4 0,3 -2 -0,1 

Väståboland 4105 51,1 4296 49,6 191 -1,5 

Vasa valkrets 49839 20,6 48321 19,4 -1518 -1,2 

Alajärvi 7 0,1 9 0,1 2 0 

Alavus 4 0,1 4 0,1 0 0 

Evijärvi 6 0,4 14 0,9 8 0,5 

Halsua 4 0,5 3 0,4 -1 -0,1 

Ilmajoki 10 0,2 9 0,1 -1 -0,1 

Storå 2 0,1 3 0,2 1 0,1 

Storkyro 9 0,3 9 0,3 0 0 

Jalasjärvi 9 0,2 8 0,2 -1 0 

Kannus 8 0,3 9 0,3 1 0 

Bötom 15 1,5 7 0,7 -8 -0,8 

Kaskö 258 28,5 243 25,4 -15 -3,1 

Kauhajoki 17 0,2 18 0,2 1 0 

Kauhava 28 0,2 23 0,2 -5 0 

Kaustby 22 0,9 32 1,3 10 0,4 

Karleby 2156 9 2482 9,9 326 0,9 

Korsnäs 1272 90,7 1273 88,9 1 -1,8 

Kristinestad 2271 49,6 2270 49,6 -1 0 

Kronoby 2852 68 3097 74,6 245 6,6 

Kuortane 3 0,1 3 0,1 0 0 

Kurikka 28 0,3 23 0,3 -5 0 

Laihela 35 0,9 35 0,8 0 -0,1 

Lappajärvi 5 0,2 7 0,3 2 0,1 

BILAGOR

BILAGOR 

160 


Lappo 16 0,2 17 0,2 1 0 

Lestijärvi 1 0,2 1 0,2 0 0 

Larsmo 1064 44,6 976 37,3 -88 -7,3 

Malax 2777 81,8 2922 82,7 145 0,9 

Korsholm 7287 71,9 7577 67,5 290 -4,4 

Närpes 4702 84,8 4518 84,1 -184 -0,7 

Pedersöre 4351 70,6 3755 59,3 -596 -11,3 

Perho 2 0,1 4 0,3 2 0,2 

Jakobstad 4802 44,5 4542 40,5 -260 -4 

Seinäjoki 62 0,2 74 0,2 12 0 

Soini 1 0,1 1 0,1 0 0 

Östermark 17 0,5 7 0,2 -10 -0,3 

Toholampi 0 0 4 0,2 4 0,2 

Töysä 0 0 2 0,1 2 0,1 

Nykarleby 3316 77,2 2861 63,8 -455 -13,4 

Vasa 9182 30,5 8255 24,4 -927 -6,1 

Vetil 7 0,4 15 0,7 8 0,3 

Vimpeli 4 0,2 0 0 -4 -0,2 

Lillkyro 46 1,9 39 1,5 -7 -0,4 

Vörå 3166 79,4 3161 78,3 -5 -1,1 

Etseri 9 0,3 9 0,2 0 -0,1 

Uleåborg VK 444 0,2 444 0,2 

Lapplands VK 426 0,4 426 0,4

161

Yliopistopaino, Helsingfors 2011

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?