Välkommen - Haparanda stad

Välkommen
HAPARANDA-TORNIO

MOSCOW
ARKHANGELSK
Tryckeri: 2 Lule HAPARANDATORNIO
Grafiska, 2008.
ST.PETERSBURG
Broschyren är producerad av JOB Reklambyrå i samarbete
med Haparanda och Tornio städer.
Foto: Andreas Norin, Fredrik Broman & Juhan Fräki.
TALLINN
MURMANSK
RIGA
HELSINKI
HAPARANDATORNIO
COPENHAGEN
STOCKHOLM
OSLO
Haparanda-Tornio är en snabbt växande region
i norra Sverige och norra Finland. Här finns
33 000 invånare och 2 000 företag. Inom tre
mils radie finns 70 000 människor och inom en
och en halv timmes bilresa över 500 000.

Snart tillbaka efter
en lång omväg
Människor som plötsligt skiljdes åt av en riksgräns.
Nu håller vi på att förenas igen, ännu närmare och med
en stark tro på framtiden. Mellan oss finns, nu och i
framtiden, en förenande gräns.
HAPARANDA-TORNIO
har haft flera stor-
hetsperioder genom
historien. Tornio var en av Sveriges viktigaste handelsplatser redan
under 1500-talet. Midsommaren 1519 besökte resenären och
sedermera biskopen Olaus Magnus marknaden i Tornio. Hans beskrivning
är närmare 500 år gammal, men passar väl in på dagens
Haparanda-Tornio. ”Denna stad har ett särdeles vackert och förmånligt
läge, och ingen annan handelsplats i hela trakten upp emot
Nordpolen är mera besökt än detta Tornio. Här församlas nämligen
vitryssar, lappar, bjarmer, bottningar, finnar, svenskar, tavaster och
hälsingar; dessutom komma åtskilliga från Norge över höga fjällen
och vidsträckta ödemarkerna.”
Tornio stad grundades 1621 och Haparanda stad fick stadsrättigheter
1842. Sedan dess har våra städer varit ett centrum för
handel på Nordkalotten. Under första världskriget var gränsövergången
den enda officiella porten mellan öst och väst i hela Eu-
ropa. Miljoner postförsändelser skickades över gränsen. Människor
köade i dagar för att ta sig i ena eller andra riktningen med färjan
som gick över älven. Den gången berodde storhetstiden på yttre
faktorer och inget vi själva kunde påverka.
Att Haparanda-Tornio har nått målet att vara en internationell
mötesplats i norra Sverige och i norra Finland beror på ett gediget
samarbete mellan våra städer. Grundat i ett kultursamarbete på
1960-talet och som tog ordentlig fart på alla plan på 1980-talet då
städerna bildade samarbetsorganisationen Provincia Bothniensis.
När Sverige och Finland blev medlemmar i EU 1995 beslutade vi
oss för att bygga en gemensam stadsdel mitt på riksgränsen; en
plats där vi kan bo, arbeta, shoppa och trivas tillsammans. Idag bor
närmare 33 000 människor här.
Hur går man då tillväga för att lyckas? Konsten är att kunna se
gränsen och de möjligheter som den för med sig. Och att våga ta
framtiden i egna händer och tänka annorlunda.
HAPARANDATORNIO 3

Den gränslösa familjen
Familjen Alajärvi, Mona-Lisa
och Tapani med barnen Anton,
Henrik och Wilma är en helt
vanlig Haparandafamilj. Förutom
att de lever i två tidszoner.
I samma hus.
4 HAPARANDATORNIO
I BOSTADSOMRÅDET
Närsta i Haparanda
bor familjen Alajärvi.
Att Tapani fick flytta till Sverige är inget han har något emot, det är
inte mer än tio minuter till hemlandet om suget skulle uppstå.
Alla i familjen är tvåspråkiga, ett medvetet val av Tapani och
Mona-Lisa redan från början. Fördelen med två språk är att barnen
klarar sig i båda länderna. Och att de kan prata med både mor- och
farföräldrar som bara kan det ena språket.
- Vi ville att barnen skulle bli tvåspråkiga och verkligen bli bra
på båda språken. Därför pratar jag alltid finska med barnen och
Mona- Lisa alltid svenska. Och eftersom vi har varit konsekventa
fungerar det bra, säger Tapani.
- Fast det kan vara svårt om pappa säger något ord som man
inte förstår, säger Henrik. Men det är klart, man lär sig mer och mer
hela tiden.

Det finns två uppsättningar klockor i huset - framförallt väckar-
klockor, eftersom Mona-Lisa och Tapani arbetar i varsitt land.
- Man kan väl säga att vi lever i två tidszoner, finsk och svensk
tid, berättar Mona-Lisa.
Tapani kommer ursprungligen från Tornio, men har utbildat sig
till civilingenjör och arbetat på olika orter. Sedan flera år arbetar han
som serviceingenjör på Outokumpu i Tornio.
- Det gäller att kunna lite om mycket, det går inte att vara
specialiserad på en sak. Samtidigt är variationen tjusningen med
jobbet.
För Mona-Lisa, som jobbar som privatrådgivare på en bank i
Haparanda, blev det väldigt tydligt med den förändring Haparanda-
Tornio stod inför när Ikea beslutade sig för att öppna ett varuhus i
Haparanda-Tornio.
- De senaste tio åren har vi kanske haft en låneansökan för att
bygga ett nytt hus. När Ikea släppte nyheten att de skulle öppna ett
varuhus här fick jag helt plötsligt fem låneansökningar på en vecka
för att bygga hus!
Banken har sedan flera år tillbaka anpassat öppettiderna efter
grannarna i öster.
- Det är klart att folk lyfter på ögonbrynen. Banken ska vara
öppen ”tio till tre” i Sverige, det är djupt inrotat. Istället har vi öppet
nio till sexton. Det tycker vi är en bra service till bankbesökare från
båda länderna eftersom vi har många ”spontanbesökare” som till
exempel vill växla pengar.
Ett annat sätt att mäta områdets framgång är hur mycket huspriserna
har stigit de senaste åren. Rent generellt har villapriserna
gått upp med 30 till 50 procent.
- Det är naturligtvis positivt för de som ska sälja sina hus, men
kanske inte lika roligt för de som står i begrepp att köpa, säger
Mona-Lisa.
Henrik och Anton går i Språkskolan i Haparanda, Anton i sjuan
och Henrik i femman. Språkskolan är en gemensam grundskola
tillsammans med Tornio där hälften av eleverna kommer från varje
stad. Skolan är mycket populär och eftersom det bara finns 18 plus
18 platser är det vissa år svårt att få en plats. Undervisningen är
gemensam några timmar i veckan och ökar ju äldre barnen blir.
- Skolan är jättekul och det är spännande med klasskamrater
från finska sidan också, säger Anton.
På frågan om det är något som saknas är familjen rätt enig,
här finns det mesta som man kan önska av en tvillingstad. Dessutom
är det inte bara en stad, hela Haparanda-Tornios utbud står
också till förfogande.
- Fast det skulle vara trevligt med ett längre elljusspår, säger
Tapani. Har man åkt skidor två varv på 3-kilometersslingan tar det
emot att se samma vy en tredje gång på en timme.
När Henrik och Anton inser att man kan få önska vad som
helst tycker de att en riktig cykelhall vore bra.
- Det är inte särskilt populärt att man cyklar i skatehallen, så
antingen att man får cykla där eller en egen cykelhall skulle göra
Haparanda-Tornio perfekt. Nu får vi cykla på gatan eller på
parkeringar och mamma är inte helt förtjust i det, säger Anton
och Henrik.
HAPARANDATORNIO 5

Det är roligare att
vara två...
I Haparanda och Tornio låter vi inte småsaker som att våra
städer ligger på varsin sida om en riksgräns sätta käppar i
hjulet för ett gott samarbete.
INTE BARA I EUROPA
utan även i våra
egna länder ses
samarbetet mellan Haparanda och Tornio som något unikt. I deras
ögon har vi övervunnit olika tidszoner, kulturella skillnader, att
vi talar två helt skilda språk och att det går en riksgräns mellan
våra städer. Så kan man se det om man inte känner till den långa
historia vi har.
Sveriges och Finlands medlemskap i EU har definitivt underlättat
samarbetet. Efter EU-inträdet satte sig politiker från båda
städerna ner för att diskutera en gemensam vision. Utgångspunkten
var enkel; våra två städer ligger sida vid sida, självklart ska vi
kunna göra saker gemensamt istället för att göra dubbelarbete.
Arbetet resulterade i en gemensam vision - Haparanda -Tornio
är ett internationellt centrum mitt i Barents. Våra ledord i visionen
är ”gränslös kunskap, logistiskt nod, dynamisk företagsamhet,
gränslös livsmiljö och en spännande handels- och besöksplats.”
Och hur fungerar det praktiskt då..? Vi har inställningen ”varför
krångla till det i onödan?”. Vi brukar bara lyfta luren och ringa
till ”andra sidan av stan”. Det har resulterat i att vi sedan flera år
har ett gemensamt postväsende där postbilen tar en extra sväng
över gränsen och hämtar upp post, den gemensamma räddnings-
6 HAPARANDATORNIO
tjänsten och ambulanstransporter åker över gränsen och hjälper till,
vi har gemensamt fjärrvärmenät, gemensamt avloppsreningsverk
och en massa andra praktiska saker. Hade vi tillsatt utredningar
istället för att faktiskt göra saker så hade vi antagligen inte varit där
vi är idag.
En liten bonus i vårt täta samarbete är att vi får dricka champagne
två gånger, se två fyrverkerier och höra två nyårstal på nyårsafton
- allt tack vare tidsskillnaden på en timme.

Gränslös kultur
Tornedalens kultur har formats av två länder som en
gång var ett. Här möts svensk, finsk och tornedalsk
kultur. Traditioner har bevarats och ur dessa har den
moderna kulturen vuxit fram.
HAPARANDA-TORNIO
har ett i allra högsta
grad levande
kulturliv. Förutsättningar finns för att befolkningen i städerna ska
få tillgång till fritt och mångsidigt skapande. Sedan många år har
Haparanda-Tornio flera kultur- och festivalarrangemang, och i
takt med att städerna växer arrangeras många nya festivaler och
kulturarrangemang.
Kalottjazz & Blues Festivalens profil är gränsöverskridande
och nordisk, med inslag från jazzens hembygder och Centraleuropa.
Festivalens huvudarena är den pittoreska lilla ön Pikisaari
(Beckholmen), mitt i Torneälvens fjällklara vatten. Musiken spelas
på hotell och restauranger, gator och torg, Pikisaari och konstmuseet.
Ett hundratal artister bjuder på jazz och blues på båda sidor
om den svensk-finska gränsen.
”Gränsspelet” startade 1985. Under festivalen ljuder musiken
och dansen virvlar överallt i gränsstäderna, inomhus och
utomhus, på land och hav. Dessutom koras varje år vinnaren i
Nordkalottens Dragspelsmästerskap.
Peräpohjolan Markkinat är en årligt återkommande historisk
marknad i Tornio. I vimlet finns marknadsknallar som är klädda i
genuina 1800-talskläder. Miljön och varor som säljs är tidstypiska
för 1800-talets början. Det finns gott om kulturmiljöer i Haparanda-
Tornio. Vid Kukkolaforsen, på både finska och svenska sidan, finns
en gammal kulturmiljö där fisket än idag pågår på traditionellt sätt
genom håvning. Sikfesten vid Kukkolaforsen, med traditioner flera
hundra år bakåt i tiden, äger rum sista helgen i juli varje år.
Aines konstmuseum i Tornio har en stor samling finsk konst
från 1800-talets början fram till i dag. Förutom museets egna
utställningar anordnas både inhemska och utländska utställningar.
Konstutställningar anordnas även i Haparanda biblioteks utställningshall.
Haparanda stadsbibliotek har också Mia Greens bilder från
Haparanda och Tornio under Haparandas ”första storhetstid” under
första världskriget. Den äldre tornedalskulturen presenteras på det
historiska museet i Tornio, Tornionlaakson Maakuntamuseo.
I Haparanda-Tornio finns också ett stort utbud av fritidsaktiviteter
och rekreation under hela året. Aspenhallen är en arena
för idrotter och upplevelser för alla åldrar. Möjligheter till längdskidåkning,
bandy, ishockey, ridning, golf och fotboll finns i stor
utsträckning.
Det finns gott om kvällsaktiviteter för ungdomar i Haparanda-Tornio.
I Ungdomens Hus i Haparanda inrymt i den gamla
järnvägsstationen, finns plats för dans, musik, teater, hantverk,
konst och mycket mer. Att Haparanda har tagit ungdomar på allvar
fick man bevis för när staden fick utmärkelsen ”Årets ungdomskommun”.
HAPARANDATORNIO 7

8 HAPARANDATORNIO
Älven, havet
& skärgården
Vatten har alltid varit speciellt
i Haparanda-Tornio - älven
som förenar och skiljer; havet
som ger arbete och rekreation
och skärgården som är hem
för både människor och unika
djur- och växtarter.

MÄNNISKOR
i Haparanda-Tornio har alltid trivts i
den fantastiska naturen, i skärgården
och vid vår vackra älv. Både sommar och vinter finns möjligheter
att komma ut i naturen - på sommaren med båt och på vintern med
skidor och snöskoter.
Gränsälven, Torneälven, rinner upp i sjön Torneträsk i svenska
Lapplands fjällvärd. Tillsammans med Muonioälven bildas gränsen
mellan Sverige och Finland. Älven mynnar ut i Bottenviken mellan
Haparanda och Tornio. Kukkolaforsen, norr om Haparanda-Tornio,
är norra Europas längsta fritt strömmande fors. Torneälvens status
som nationalälv ger skydd mot vattenkraftsutbyggnad och är ett av
de få helt orörda vattendragen i världen.
Sportfisket i Torneälven lockar fiskare från hela Europa och
fisketurismen är en växande näring både i Sverige och Finland. Det
är framförallt laxen som är målet för sportfiskarna, men även fiske
på sik, öring, gädda, abborre och harr är lockande.
I havet och skärgården utanför Haparanda-Tornio finns två
stora nationalparker, finska Perämeri/Bottenvikens nationalpark
och svenska Haparanda skärgårds nationalpark. Perämeri/Bottenvikens
nationalpark omfattar havet och skärgården utanför
Tornio och Kemi. I nationalparkerna häckar omkring 60 fågelarter,
bland andra silvertärna, svärta och bergand, och här frodas annars
relativt sällsynta skärgårdsväxter, exempelvis den utrotningshotade
strandvivan. Det finns också kulturhistoriskt intressanta lämningar
efter fiskelägen och på sina håll även välbevarad kulturmark i form
av vidsträckta havsstrandängar.
Haparanda skärgårds nationalpark består av flera mindre och
två större öar. Sandskär, den största ön, domineras av kortvuxen
gles tallurskog. I mer skyddade lägen växer björk- och aspskogar.
I aspurskogen finns en mängd hålbyggande fågelarter. Sedan
1960-talet bedrivs ringmärkning vid Sandskärs fågelstation. Totalt
har över 200 fågelarter observerats här.
Vårens fågelsträck längs svenska och finska kusten möts på
Sandskär. Under sensommarens sydsträck är strandängarna rastplats
för arktiska vadare. Närheten till den ryska taigan är anledning
till att flera östliga sällsynta arter dykt upp på ön. Däggdjur av flera
arter är vanliga på Sandskär, eftersom de sommartid kan simma ut
till ön och vintertid vandra över isen. Sandskär var även ett viktigt
fiskeläge. Hit kom människor från fastlandet för att jaga säl på
vårisarna eller fiska lax och strömming. Mängder av fiskelag sökte
sig hit från närbelägna byar, längs både nuvarande svenska och
finska kusten.
Idag finns till och med möjligheten att hålla konferens direkt på
isen i skärgården. En mobil konferensanläggning med alla faciliteter
och egen kock gör konfererandet lite annorlunda. Och garanterat
ostört på de vita vidderna.
För båtturismen finns flera mindre hamnar i Haparanda-Tornio.
HAPARANDATORNIO 9

Växtzon året runt
En och annan har sagt att det är svårt att odla här.
Skönt att vi inte lyssnade på det, eftersom många
nya företag väljer att etablera sig här.
HAPARANDA-TORNIO
har upplevt ett uppsving
i handeln som
gör oss till en riktig handelsmetropol, med besökare från när och
fjärran. Första året hade Ikea Haparanda-Tornio två miljoner besökare
och redan efter ett halvår togs beslutet att bygga ut varuhuset
för att klara kundtillströmningen. I Ikeas spår har en mängd butiker
slagit upp sina portar och handeln har tillsammans med den tunga
industrin blivit en av stöttepelarna i regionens näringsliv.
För Haparanda-Tornio är väl fungerande kommunikationer
mycket viktigt. E4:an sträcker sig från Lissabon till Helsingfors, via
Haparanda-Tornio. Den ger oss en 4 km lång handelsgata – E4
shoppingkorridor. Barents Road är vägen Bodö - Haparanda-Tornio
- Murmansk, som i sin sträckning är 1 500 km. Vägen möjliggör
handel och turism i väst-östlig riktning, genom fyra länder.
Haparanda-Tornio ligger också mitt i EU:s NEW10-corridor, som
sträcker sig från USA:s östkust långt in i Asien. Haparanda och
Tornio har som enda orter direkt tillgång till både det svenska och
det finska järnvägsnätet. Haparandabanan har även en hög mängd
10 HAPARANDATORNIO
godstransporter till och från övriga Europa. Ett led i att stärka konkurrenskraften
är byggandet av Norrbotniabanan och nya Haparandabanan
som knyter ihop det svenska stambanenätet med det
finska och östeuropeiska järnvägsnätet. Spårvidderna i Sverige och
Finland är olika, idag finns det dock tekniska lösningar för att göra
godsomlastningen så effektiv som möjligt. Anpassningen är en
förutsättning för att Haparanda-Tornio ska vara konkurrenskraftigt
som logistiskt centrum på Nordkalotten och trafiken kan ökas utan
långa väntetider.
Hamnen i Röyttä utanför Tornio har stor andel internationell
fjärrtrafik, främst för export. Till Röyttä hamn ankommer transporter
med järn från Mellaneuropa, Ryssland och Amerika.
Kemi-Tornio flygplats är belägen endast 15 minuters resväg
från Haparanda-Tornio. Därifrån är inte steget långt för den som
vill bege sig ut i världen eller på ett smidigt sätt resa till eller från
Haparanda-Tornio.
Utbildning och välutbildade människor är grunden för att
lyckas vara en attraktiv region för näringslivet. I alla utbildningar i

Haparanda-Tornio är internationalisering ett nyckelord. Förutom de
vanliga huvudämnena uppmuntras språkstudier i finska respektive
svenska och engelska för att uppnå flerspråkighet.
Yrkesinstitutet Lappia är på många sätt en föregångare inom
utbildning. Lappia erbjuder högkvalitativa utbildningar i en modern
och trivsam miljö på gymnasial- och högskolenivå. Utbildningar
finns för både ungdomar och vuxna inom hälso- och sjukvård,
social, kultur, natur, handel, media, IT, service och teknik (bygg-,
metall- och träteknik). På Pop & Jazz Konservatorium Lappia kan
man studera till musiker eller musikteknolog. Inriktningarna är pop-,
rock-, schlager- eller jazzmusik. På Lappias campus studerar närmare
2 700 studenter. Skolan har gott rykte och ett gott betyg på
utbildningarna är att många utbytesstudenter söker sig hit.
På Sverigefinska folkhögskolan finns bland annat en ljudteknikerutbildning
och en nytänkande ljusdesignutbildning som fokuserar
på hela planeringsprocessen av ljussättningar, såväl inomhus
som utomhus.
Högskoleförbundet Östra Norrbotten erbjuder högskolekurser
på distans och anordnar även i mindre omfattning utbildningar i
egen regi. I närregionen finns tre universitet; Luleå tekniska universitet,
Uleåborgs universitet och Lapplands universitet. Resultatet är
utbildningar med hög kvalitet och en hög andel välutbildade ungdomar
och vuxna. En bonus är att man kan studera på hemmaplan.
Outokumpu Tornio Works startade stålproduktionen i Tornio
1976. Där produceras årligen 1,3 miljoner ton rostfritt stål. De
2 400 anställda som Outokumpu Tornio Works sysselsätter idag i
Tornio-Haparanda gör anläggningen till den största arbetsgivaren i
HAPARANDATORNIO 11

12 HAPARANDATORNIO

egionen och samtidigt till världens största integrerade ädelstålverk.
En växande bransch är större mekaniska verkstäder. Steel
House Corrotech Oy startade 1954 och är ett exempel på ett
framgångsrikt företag som har tagit tillvara det bästa från både
den finska och den svenska sidan av gränsen - med verksamhet
både i Haparanda och i Tornio. Tunnplåts-, laser- och pulverlackeringsfunktioner
finns i Haparanda och i Tornio finns en mekanisk
verkstad. Den mekaniska verkstaden i Tornio bearbetar årligen
cirka 1 000 ton stålkonstruktioner. Ett flertal andra företag följer
i stålindustrins spår, specialiserade på efterbearbetning och förädling
av olika slag.
Rent vatten, frisk luft och till stora delar orörd natur ger unika
råvaror för vår livsmedelsproduktion. De förutsättningar som den
nordliga breddgraden skapar har flera företag dragit nytta av.
Hartwall Lapin Kulta, med bryggeri i Tornio, skapar det världsberömda
ölet Lapin Kulta som är baserad på fjällbäckarnas friska
och mjuka vatten. Livsmedelsföretaget Polarica har livsmedelsproduktion
baserad på bär, svamp och viltkött från de norra delarna av
Sverige, Finland och Ryssland. Även mer exotiska produkter som
till exempel struts, myskoxe och känguru finns i sortimentet.
Haparanda-Tornio växer sig även allt starkare som turistregion.
För att konkurrera med andra turistmål har branschen utvecklats
och kan idag erbjuda det unika i regionen. I Haparanda-Tornio har
det sedan länge funnits en tradition av att laga god mat baserad
på de råvaror som finns ”ute i skogen - runt hörnet”. Tillsammans
med god mat och unik natur skapas upplevelser för alla sinnen.
Sommarens långa, ljusa nätter bjuder bland annat på forsfärder
och laxfiske. Vinterns snö och kyla lockar till magiska slädturer och
ångande bastubad. Och en 18 -håls golfbana som sträcker sig över
riksgränsen och två tidszoner är en unik upplevelse.
Haparanda-Tornio är motorn i regionens näringsliv, med både
handel, turism industri som får hjulen att rulla. Samarbete och
gemensam syn är det som har hjälpt oss att lyckas.
HAPARANDATORNIO 13

Framtiden är snart här
Haparanda-Tornio har upplevt en ofattbar uppgång
när det gäller handel, inflyttning och framtidstro.
Men vi slår oss inte till ro och tittar bakåt. Istället
vänder vi blicken mot framtiden - den är snart här.
I SLUTET AV
1990-talet enades vi om en gemensam
vision för våra städer; Vision 2010. Den
är till största delen redan uppfylld. Det är bra. Nu arbetar vi vidare
enligt Vision 2020, där vi vidareutvecklar ingångsvärdena från den
förra visionen.
Vi ska erbjuda det bästa näringslivsklimatet i norra Skandinavien
- naturligtvis både för handel, industri, turism och andra
näringar. Handeln, med stora internationella handelskedjor, expanderar
i den så kallade ”shoppingkorridoren” utmed E4:an på finska
och svenska sidan.
Totalt rör det sig om 150 000 kvadratmeter handelsyta i en fyra
kilometer lång korridor.
Många företag och organisationer väljer även att förlägga
möten och konferenser i Haparanda-Tornio.
För att ta sig till och från Haparanda-Tornio krävs en väl
utvecklat infrastruktur. Visionen är att Haparanda-Tornio ska vara
ett logistiskt nod för hela Nordkalotten - därför är utveckling av
14 HAPARANDATORNIO
järnväg, flyg och motorväg viktigt. Framgångarna har som följd
att våra städer expanderar. Faktiskt mest i Norrbotten respektive
Lappland. Det innebär nya utmaningar som att kunna erbjuda
människor en attraktiv livsmiljö med ett tryggt och säkert boende.
En del av detta är även att vi bygger ihop de centrala delarna av
våra städer i projektet På Gränsen – Rajalla. I starten av det arbetet
tittade vi på vem som kommer att bo här längst. Det är naturligtvis
barnen. Därför frågade vi barnen i alla de 33 skolorna i Haparanda
och Tornio - hur vill ni att ett gemensamt centrum ska se ut? Vi
fick in många fina teckningar som vi gav till arkitektbyrån och sa
”barnen har sagt sitt, nu får ni utgå från det”. Resultatet är ett nytt
centrum med många fantasifulla detaljer; gränstorget, en park för
nöjen och rekreation och hotell som sträcker sig över gränsen och
två tidszoner.
Samtidigt som vi arbetar med att uppfylla nästa vision ser
vi inte bara nuet som en transportsträcka till framtiden. Vi passar
naturligtvis på att njuta också.