BLICC-huset - MKB Fastighets AB
BLICC-huset - MKB Fastighets AB
BLICC-huset - MKB Fastighets AB
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
speCIaLrapport:<br />
<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />
Bostads aB posEIdon<br />
Fortum VärmE<br />
LFV<br />
LänsFÖrsäKrInGar<br />
mKB FastIGhEts aB<br />
smhI<br />
stEna mEtaLL<br />
VasaKronan<br />
Business Leaders<br />
Initiative on Climate Change<br />
En specialrapport om lönsamma klimatåtgärder<br />
för bostäder och lokaler.
<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />
<strong>BLICC</strong> (Business Leaders Initiative on Climate Change)<br />
har sedan år 2000 arbetat med att identifiera och genomföra<br />
lönsamma klimatåtgärder. Denna specialrapport<br />
”<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong>” belyser affärs- och klimatnyttan med ett<br />
systematiskt arbete för minskad energianvändning i våra<br />
bostäder och lokaler.<br />
Fastigheter är en dominerande källa för utsläpp av koldioxid.<br />
<strong>BLICC</strong> visade på DN Debatt (14/1-04) att energianvändningen<br />
i befintligt svenskt fastighetsbestånd kan halveras.<br />
En sparpotential på cirka 40 miljarder kronor per år.<br />
Med utgångspunkt från denna rapport bjuder <strong>BLICC</strong> in<br />
fastighetsägare, och andra aktörer som vill höja ribban i<br />
energieffektiviseringsarbetet, till dialog och erfarenhetsutbyten.<br />
Tillsammans kan vi hitta effektiva vägar för att nå<br />
den sparpotential som vi så tydligt ser. Vi vill genomföra<br />
förändringar för minskad klimatpåverkan och stå bättre<br />
rustade inför det nya energiläget.<br />
Med hopp om inspirerande läsning!<br />
Gunilla Hadders, projektledare <strong>BLICC</strong><br />
Är ni intresserade av att delta i <strong>BLICC</strong>-samarbetet?<br />
Kontakta:<br />
gunilla.hadders@respecteurope.com<br />
Telefon: +46 8 454 06 12????<br />
www.blicc.se<br />
<strong>BLICC</strong> representeras av; Bostads <strong>AB</strong> Poseidon, Forbo Flooring,<br />
Fortum Värme samägt med Stockholms stad, JM <strong>AB</strong>,<br />
LFV (Luftfartsverket), Länsförsäkringar, <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong><br />
<strong>AB</strong>, SMHI, Stena Metall, Statoil och Vasakronan. <strong>BLICC</strong><br />
koordineras av Respect.<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
innehåll<br />
InLEdnInG<br />
1 / hur:<br />
Engagemang och helhetsyn ......................................2<br />
2 / potEntIaL:<br />
Betydande sparpotential i värme och kyla...........3<br />
3 / EFFEKtIVIsErInG:<br />
hushålla med varmvatten – rätt men inte lätt .....5<br />
4 / smarta VaL:<br />
Elförbrukningen minskar med smarta val ............6<br />
5 / uppFÖLjnInG:<br />
Övervakning och uppföljning a och o ....................7<br />
6 / BoEndEpåVErKan:<br />
Information och individuella avgifter ....................9<br />
7 / FÖrnyBar EnErGI:<br />
Förnybar energi som sänker kostnaderna .......... 10<br />
8 / FLEr aLtErnatIV:<br />
andra vägar till minskad klimatpåverkan<br />
från fastigheter......................................................... 11<br />
mEdVErKandE <strong>BLICC</strong>-FÖrEtaG<br />
Respect drivs av visionen om ett hållbart<br />
näringsliv. Sedan år 2000 driver<br />
och utvecklar Respect internationella<br />
näringslivsinitiativ som Business Leaders Initiative on Climate<br />
Change och Business Leaders Initiative on Human Rights.<br />
I samarbete med FN: s Global Compact driver Respect även<br />
Respect Table, ett forum för företagsledare som vill främja<br />
hållbar utveckling genom konkret handling.<br />
www.respecteurope.com<br />
Form: maria Lewander Grön idé. Foto (framsida): jerker Lokrantz/azote, photodisc. Inlaga: per Bengtson/Grön idé, sid. 1, 5, 6,7, 9. photodisc, sid. 2, 3, 11. Vasakronan, sid. 4. ablestock, sid. 6, 8, 12.
InLednIng<br />
Fokus - effektivare energianvändning<br />
i byggnader<br />
att se över driften av fastigheter är ett viktigt steg för att minska klimatpåverkan.<br />
<strong>BLICC</strong>-företagen går före och lyfter i denna skrift fram en rad<br />
exempel på lönsamma åtgärder som samsar komfort för boende med minskade<br />
utsläpp av klimatgaser. Läs och låt dig inspireras, och låt budskapet<br />
bli startskottet för tusentals fler ”<strong>BLICC</strong>-hus”.<br />
Futuristiska byggnader, helt självförsörjande på el och<br />
med de boende som enda värmekälla. Vi har sett dem<br />
och imponerats. Önskat att alla byggnader kunde vara<br />
så, redan imorgon. Men verkligheten är en annan. Drömhusen<br />
byggs i något enstaka exemplar, eller stannar vid vackra skisser<br />
och imponerande modeller.<br />
<strong>BLICC</strong>-företagen menar allvar med att minska byggnaders<br />
energianvändning och klimatpåverkan. Vi kavlar upp ärmarna.<br />
Fokuserar på här och nu, på de befintliga byggnaderna och<br />
hur de kan förbättras.<br />
De hus vi har idag lär stå kvar om hundra år också. Om<br />
femtio år bor och arbetar fortfarande de flesta av oss i byggnader<br />
från nittonhundratalet eller tidigare. Så låt oss systematiskt<br />
se över dem, för klimatets skull, för vår egen affärsnytta<br />
och för de boendes komfort.<br />
Vad sägs om att investera 100 miljoner och spara 40 miljoner<br />
per år? Sådan är avkastningen för <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>:s<br />
driftoptimering, som möjliggjorts med hjälp av satsningar på<br />
etablerad teknik för bl a fastighetsdatorisering, injustering av<br />
värmesystem, samt el- och vattensparåtgärder.<br />
Varför inte värma fastigheterna utifrån väderprognosen<br />
istället för att innetemperaturen sätts efter vädret just<br />
nu? Lösningen heter prognosstyrning med SMHI Weather-<br />
Sync®. I de fastigheter på drygt 5 miljoner kvadratmeter där<br />
systemet införts, har man i de flesta fall sänkt sina kostnader<br />
för uppvärmning med 10-15 procent. Målet är att kylning ska<br />
kunna styras på samma smarta sätt!.<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
<strong>BLICC</strong><br />
Företagsnätverket <strong>BLICC</strong> (Business Leaders Initiative on Climate<br />
Change) bildades år 2000 på initiativ av företagsledare från<br />
bl.a. IKEa, och the Body shop och med aktiv medverkan från<br />
Eu:s dåvarande miljökommissionär margot Wallström. Företagen<br />
identifierade klimatfrågan som en av näringslivets viktigaste<br />
utmaningar och startade ett handlingsprogram för klimatengagerade<br />
företag – <strong>BLICC</strong>. Exempel på <strong>BLICC</strong>-företag är IKEa,<br />
dhL, Interface, the Bodyshop, Bostads aB poseidon, Forbo<br />
Flooring, Fortum Värme, smhI, LFV, stena metall, mKB <strong>Fastighets</strong><br />
aB, Vasakronan, Länsförsäkringar och statoil.<br />
Hur vore det att minska elräkningen för belysning med<br />
över 80 procent? Poseidon visar att byte till lågenergilampor<br />
och rörelsedetektorer ger sådana besparingar.<br />
Varför avstå från enkla förbättringar som inte kostar något<br />
extra? LFV köper grön el via gröna elcertifikat, vilket omedelbart<br />
minskar flygplatsernas klimatpåverkan. Allt till en liten<br />
merkostnad.<br />
Kan hyresgästerna involveras i besparingsarbetet? Vasakronans<br />
årliga kundsamtal visar att det går. De resulterar ofta<br />
i investeringar i energisnål teknik, till glädje för båda parter<br />
– och för klimatet.<br />
Varför inte göra rätt från början? Genom enkla åtgärder<br />
kan risken för vattenskador och brandskador minska betydligt.<br />
Materialtillverkning och transporter i samband med skadereparationer<br />
orsakar varje år betydande utsläpp av växthusgaser.<br />
Länsförsäkringar ger därför praktiska råd för att minska<br />
risken för skador.
1/ hur<br />
Engagemang och helhetsyn<br />
Energieffektivisering är inte komplicerat, men det kräver engagemang,<br />
helhetssyn och aktiva beslut. För bra resultat krävs att arbetet för energieffektivisering<br />
prioriteras av ledningen. runt hörnet väntar affärsnytta i<br />
form av besparingar, lönsamma investeringar och energisäkerhet. Effektivare<br />
energianvändning hamnar därför högt på <strong>BLICC</strong>-företagens agenda.<br />
Användningen av värme, fastighetsel och vatten (den<br />
s.k. mediaanvändningen) i ett fastighetsbolag svarar<br />
ofta för ungefär en tredjedel av företagets kostnader.<br />
Med ett helhetsgrepp på dessa kostnader finns goda chanser<br />
till ökad lönsamhet.<br />
Trots åtskilliga studier som pekar på mycket stor effektiviserings<br />
potential både vid nybyggnation och i befintligt bestånd,<br />
har energianvändningen inte minskat sedan 1980-talet. Efter<br />
1985, då oljepriset sjönk kraftigt, har energieffektiviseringen<br />
till stor del avstannat. Dagens varierande energipriser visar<br />
FastIGhEtsBoLaG som sparar - ExEmpEL:<br />
<strong>Fastighets</strong>bolaget Vasakronan har under<br />
många år arbetat målmedvetet med energifrågan<br />
och har idag nyckeltal för värmeförbrukning<br />
som är cirka 25-30 procent under<br />
genomsnittet i sverige. användning av<br />
BVF-metoden (börvärdesförbrukning) gör<br />
det möjligt att se vad det är i en byggnad<br />
som slukar mest energi och hur stor den<br />
totala värmeförbrukningen i olika fastigheter<br />
bör vara. metoden ger Vasakronan en<br />
besparingspotential på cirka 6 procent.<br />
Vasakronan gör en noggrann genomgång av<br />
fastighetens installationer i samband med<br />
inköp av en fastighet. dessa analyser och<br />
åtgärder leder till en omedelbar minskad<br />
energiförbrukning på i genomsnitt cirka 10<br />
procent.<br />
Bostadsbolaget <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong> har<br />
genom ett systematiskt arbete minskat<br />
energianvändningen för uppvärmning,<br />
inklusive varmvatten, med 20 procent<br />
sedan 1993. hela 90 procent av mKB:s<br />
totala koldioxidutsläpp härstammar från<br />
uppvärmningen. utan insatserna skulle<br />
energianvändningen och därmed koldioxidutsläppen<br />
varit cirka 25 procent högre<br />
än vad de är idag, om man utgår från att<br />
bränslemixen i fjärrvärmeproduktionen var<br />
densamma 1993 som den är nu.<br />
I bostadsbolaget Poseidon är Energijägarna<br />
kärnan i företagets organisation<br />
för effektivare drift. Energijägarna nagelfar<br />
systematiskt och föreslår åtgärder som<br />
minskar energianvändningen. För att öka<br />
spänningen genomförs Energijakten, en<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
tydligt behovet av att företagsledningar i högre grad prioriterar<br />
effektiviserad energianvändning.<br />
Statistik för nybyggda flerfamiljshus i Sverige tyder på ökad<br />
energianvändning sedan 1995 och nybyggda flerfamiljshus är<br />
inte heller mer energieffektiva än genomsnittet för andra flerfamiljshus.<br />
Energianvändningen i svenska bostäder och lokaler motsvarar<br />
cirka 33 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning.<br />
tävling mellan bola gets olika förvaltningsdistrikt.<br />
det distrikt som har lyckats bäst i<br />
fråga om hushållning med energi under det<br />
senaste tertialet, vinner.<br />
LFV att skapa egna, förstärkta motiv<br />
kan ge klimatarbetet extra skjuts. LFV<br />
använder prissättning av koldioxidutsläpp<br />
från flygterminaler som styrinstrument<br />
för fortsatt effektivisering. de utsläpp som<br />
under året inte går att eliminera kompenseras<br />
genom inköp av certifi kat som visar<br />
att motsvarande koldioxidminskning sker<br />
på annan plats i världen. att sätta pris<br />
på utsläppen skapar effektiva incitament<br />
att vidta energieffektiviseringar, att inte<br />
effektivisera för minskade utsläpp är ju<br />
annars förenat med kostnader för utsläppsminskande<br />
investe ringar på annan plats.
2/ potentIaL<br />
För att ett värmesystem skall fungera effektivt och för att<br />
önskvärd temperatur ska nås krävs en god reglering och<br />
en god injustering av värmesystemet. Regleringen ser<br />
till att den önskade innetemperatur erhålls, något som hanteras<br />
av fastighetsdatorerna. Injusteringen av värmesystemet leder i<br />
sin tur till att värmen fördelas jämt i <strong>huset</strong> så att alla får önskad<br />
innetemperatur. Erfarenheter visar att det ofta finns brister i<br />
såväl reglering som injustering, innetemperaturen är ofta för<br />
hög i genomsnitt för byggnaden och värmen är inte sällan<br />
ojämnt fördelad mellan lägenheterna.<br />
Spareffekter:<br />
Poseidon: I övre Lövgärdet minskades energiförbrukningen<br />
avseende värme och varmvatten med 30 procent mellan<br />
1999 och 2005. I lönsamhetskalkylen som gjordes inför<br />
projektet beräknades den årliga energibesparingen till 3 300<br />
000 kr/år. Besparingen uppnåddes genom:<br />
– installation av värmeåtervinning,<br />
– varvtalsstyrning av fläktar,<br />
– injustering av värmesystem,<br />
– montering av termostatventiler,<br />
– flödesbegränsning av tappvatten,<br />
– datoriserad driftövervakning.<br />
Värmeåtervinning:<br />
Betydande sparpotential<br />
i värme och kyla<br />
arbete för rätt temperatur och jämt fördelad värme i fastigheten kan<br />
rymma stor sparpotential. jämfört med andra effektiviseringsåtgärder<br />
kan effekterna i kronor av just bättre reglering och injustering av<br />
värmesystemet liksom investeringar i värmeåtervinning bli betydande.<br />
Poseidon: Energiförbrukning för uppvärmning av ventilationsluften<br />
utgör ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen.<br />
För att nå riktigt låg energiförbrukning är det<br />
därför angeläget att installera värmeåtervinning på ventilationen.<br />
Att använda FTX-system i bostäder ställer höga krav<br />
på ventilationssystemet. Dels måste stor omsorg läggas vid<br />
att såväl ljud som dragkriterier beaktas, dels måste driftorganisation<br />
och rutiner anpassas efter systemvalet. Om inte<br />
dessa krav tillgodoses riskerar anläggningen att sättas ur<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
spel av brukarna. Frånluftsvärmepumpar kan ses som lokala<br />
anläggningar för energiproduktion. Liksom för FTX-system<br />
ställer frånluftsvärmepumpar stora krav på driftorganisationen.<br />
Solfilm:<br />
Vasakronan: Problemet är klassiskt: i lokaler med mycket fönster<br />
kan det kännas oerhört hett under varma sommardagar.<br />
Alternativt dragigt om kylfunktionen går på för hårt. Det<br />
gäller att hitta rätt balans för att människorna i <strong>huset</strong> ska<br />
må bra. Men en enklare och smartare lösning är att sätta<br />
på solfilm på glasrutorna. På så sätt minskar även energikostnaderna.<br />
I SEB:s huvudkontor vid Sergels torg har<br />
inomhusklimatet förbättrats avsevärt tack vare solskyddet.<br />
Företaget har fått ett jämnare och bättre inomhusklimat och<br />
hyrsvärden Vasakronan sparar pengar genom lägre kylkostnader.<br />
Sofilmen tar bort 65–70 procent av värmeeffekten<br />
men ändå kommer 70 procent av ljuset in.<br />
Värmeinjustering:<br />
Poseidon: Att injustera värmen i ett hus innebär utjämning av<br />
temperaturen mellan olika lägenheter. Därigenom får man<br />
betydligt bättre förutsättningar att reglera värmen jämfört<br />
med om det skiljer flera grader i rumstemperatur. Värmeinjustering<br />
är ett ständigt pågående arbete.<br />
Ventilation<br />
Att byta en fläkt från miljonprogrammets dagar är mycket<br />
lönsamt. En ny eleffektiv fläkt med styrning kan dra tre till<br />
fem gånger mindre el än den gamla. Än större spareffekter kan<br />
fås på värmesidan genom behovsstyrning där ventilationen<br />
anpassas efter rådande behov.<br />
• Poseidon: Genom injusteringen av ventilationssystemet och<br />
rensning av ventilationskanalerna i bostadsområdet övre
Lövgärdet minskade Poseidon elförbrukningen med 550<br />
000 kwh/år vilket beräknades motsvara 260 000 kr. Till<br />
lönsamhetskalkylen ska även en minskad underhållskostnad<br />
på cirka 1 000 000 kr/år räknas.<br />
• Vasakronan: Genom optimering av drifttider, reducering av<br />
luftflöden samt justering av till- och frånluftstemperaturer,<br />
finns stor energisparpotential utan att försämra innemiljön.<br />
Även översyn av aggregatens och luftkanalernas funktion<br />
ger minskade energikostnader.<br />
• <strong>MKB</strong>:s driftprojekt innebär byta av befintliga fläktar mot mer<br />
eleffektiva. Idag har cirka 200 fläktar bytts, och under de<br />
kommande åren kommer företaget att byta upp mot 800<br />
fläktar och förse dem med behovsstyrning.<br />
• LFV – Arlanda Energi har som ett av sina fokusområden att<br />
effektivisera ventilationssystemen. Stora terminaler med<br />
hög takhöjd som dimensionerats för stora personbelastningar<br />
präglar Arlanda. Arbete pågår med att bygga om<br />
ventilationsanläggningarna för att behovsstyra dessa utifrån<br />
uppmätt halt av koldioxid.<br />
Driftoptimering:<br />
<strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>: Inom uppvärmningen har driftoptimering<br />
via fastighetsdatorisering och injustering av värmesystem<br />
prioriterats. Stora investeringar har gjorts, men här finns<br />
också behagliga återbetalningstider. Beräkningar av <strong>MKB</strong>:s<br />
koldioxidutsläpp visar också att cirka 90 procent av dessa är<br />
kopplade till just uppvärmningen. Till dags datum är drygt<br />
80 procent av fastighetsbeståndet injusterat och samtliga<br />
fastigheter regleras med fastighetsdatorer. <strong>MKB</strong>:s strategi<br />
för injustering är att använda en metod som är mer bestående,<br />
dvs. svår att manipulera och som fungerar väl även<br />
på lång sikt. Genom åren har cirka 17 000 lägenheter injusterats<br />
till en kostnad av cirka 45 miljoner kronor, och all<br />
styr- och reglerutrustning har bytts till fastighetsdatorer till<br />
ungefär samma kostnad. Investeringarna inkluderar även<br />
erforderligt underhåll som krävts för att kunna genomföra<br />
åtgärderna. Sammantaget har en bit över 100 Mkr satsats.<br />
Resultatet är i dag en minskad energianvändning på ca 20<br />
procent och en minskad värmenota för <strong>MKB</strong> på cirka 40<br />
miljoner kronor per år.<br />
Effektivisering vid ombyggnad:<br />
Poseidon: Miljonprogramsområdet Norra Fjädermolnsgatan<br />
i Biskopsgården i Göteborg, som byggdes om i början av<br />
1990-talet, är ett exempel på en omfattande ombyggnation.<br />
Fyra hus om sammanlagt cirka 300 lägenheter fick nya<br />
fönster, tilläggsisolerad ny fasad och tilläggsisolerade vindsbjälklag.<br />
Dessutom genomfördes en total invändig renovering.<br />
Energiförbrukningen för värme och varmvatten sjönk<br />
med 25 procent, från 200 till 150 kwh/m2. Under senare år<br />
har husen även varit föremål för energioptimerad drift. Det<br />
har medfört att energiförbrukningen minskat med ytterligare<br />
15 procent till 130 kWh/m2.<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
Dagsljus och solskydd:<br />
Att använda kyla i bostadshus kan ses som ett misslyckande för<br />
arkitektur och teknik. I Poseidons nybyggnation i kvarteret<br />
Venus gör stora glaspartier det svårt att erhålla tillräckligt<br />
låga inomhustemperaturer under sommaren. För att undvika<br />
installation av kylanläggningar, används fönster med<br />
mycket bra solskyddsegenskaper och treglasfönster med<br />
mellanliggande persienner.<br />
Vasakronan: I många byggnader finns olika typer av solskydd<br />
inbyggda för att reducera värmeinstrålning och därmed<br />
minska behov av kyla samt olägenheter vid arbete framför<br />
dataskärm. Det vanligaste solskyddet är persienner och<br />
markiser. Markiserna är styrda av sol och vind genom olika<br />
sensorer. I byggnader med dubbel glasfasad finns solskydd<br />
inbyggda mellan glasen för att reducera värmeinstrålningen.<br />
I byggnader med glastak finns solskydd i form av värmeskyddande<br />
film eller duk installerad under glaset.<br />
Ny teknik för värmereglering:<br />
SMHI:s prognosstyrning med SMHIWeatherSync® går ut på<br />
att beräkna en byggnads faktiska behov av energitillförsel<br />
med utgångspunkt från meteorologiska prognoser i kombination<br />
med indata gällande byggnadens energitekniska<br />
egenskaper, läge och användningssätt. Genom att beräkna<br />
det momentana energibehovet med hänsyn till såväl temperatur<br />
som sol och vind och sedan omfördela med hänsyn<br />
till byggnadens temperaturtröghet och förestående väderförändringar,<br />
kan behovet av värme reduceras samtidigt<br />
som inomhusklimatet blir jämnare. Modellberäkningarna<br />
producerar en så kallad "ekvivalent temperatur" som kan<br />
ersätta utetemperaturen som referens i byggnadens reglercentral.<br />
Med mycket låga instegskostnader och årliga besparingar<br />
på 10-15 procent, kan prognosstyrning också bidra<br />
till att avsevärt reducera utsläppen av koldioxid. I början av<br />
år 2007 styrs drygt 5 miljoner kvadratmeter yta med SMHI<br />
WeatherSync®. Merparten styrda objekt är flerbostadshus,<br />
men tekniken finns även i kontorsbyggnader och offentliga<br />
byggnader som sjukhus och skolor.
3/ effektIvIserIng<br />
hushålla med varmvatten<br />
– rätt men inte lätt<br />
minskad användning av varmvatten är en självklar väg till<br />
minskad energiförbrukning. Vägen dit går via en mix av<br />
tekniska förbättringar, men också via åtgärder för föränd-<br />
rat beteende hos brukarna.<br />
Vattenanvändningen i en fastighet beror främst på<br />
antalet boende, hur mycket de vistas hemma, samt<br />
på deras beteende. <strong>Fastighets</strong>ägaren kan genom att se<br />
till att allt är tätt och att armaturerna är snålspolande, minska<br />
vattenanvändningen med 10 – 20 procent. Den stora miljövinsten<br />
ligger i minskad varmvattenanvändning och därmed<br />
minskad energiåtgång. Risken för igensättning av avlopp gör<br />
att minskad kallvattenanvändning egentligen inte är önskvärd.<br />
Sparande genom incitamentsavtal:<br />
Av all den värme som används i <strong>MKB</strong>:s bestånd går cirka en tredjedel<br />
till att värma varmvatten, resten används för uppvärmningen<br />
av husen. 2005 genomfördes ett vattensparprojekt<br />
som med få undantag omfattade samtliga <strong>MKB</strong>:s lägenheter<br />
och lokaler. Målet var primärt att spara varmvatten, dvs. spara<br />
energi, inte att spara vatten i allmänhet. Ett incitamentsavtal<br />
tecknades med en entreprenör som fick ett års besparingar i<br />
ersättning. Perlatorerna i kök och bad samt duschslang och<br />
duschhandtag byttes ut mot snålspolande. Dessutom åtgärdades<br />
blandare och wc-stolar om de läckte. Entreprenören<br />
avgjorde själv vilka produkter som skulle bytas ut. Trots att<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
<strong>MKB</strong> under det gångna decenniet redan genomfört sparåtgärder<br />
inom i stort sett hela beståndet, blev spareffekten cirka 10<br />
- 15 procent i de flesta bostadsområden. Det motsvarar ungefär<br />
16 kubikmeter sparat vatten (kallt och varmt)/år och lägenhet,<br />
samt cirka 400kWh/ år och lägenhet. <strong>MKB</strong> räknar med<br />
att spareffekten avtar de kommande åren, efter fem år återstår<br />
kanske halva spareffekten, men har inte sett det som argument<br />
för att inte genomföra åtgärden.<br />
Snålspolande armaturer:<br />
Poseidon: Att flödesbegränsa tappvatten ger ofta en snabb<br />
reduktion. Ofta handlar det om att åtgärden får en återbetalningstid<br />
på mindre än ett år. Dock visar det sig att spareffekten<br />
avtar ganska snart, även om den inte upphör helt. Orsaken<br />
till resultatet är inte helt klarlagd, men ett skäl kan vara<br />
att de boende helt enkelt plockar bort produkterna eftersom<br />
man inte är nöjd med komforten. Den stora miljöinsatsen och<br />
tillika ekonomiska vinsten ligger inte desto mindre i att spara<br />
varmvatten.<br />
Läs mer om åtgärder för förändrat beteende<br />
hos brukarna i avsnitt 6 om information.
4/ smarta vaL<br />
Elförbrukningen minskar<br />
med smarta val<br />
de senaste årens allt effektivare hushållsapparater och vitvaror har<br />
medfört enorm besparingspotential. att välja energisnålt betalar sig<br />
idag ofta omgående. <strong>Fastighets</strong>ägare har därtill en nyckelroll för att ta<br />
tillvara de tekniska landvinningarna.<br />
Relativt andra installationer som kan hålla hela <strong>huset</strong>s<br />
livslängd kännetecknas elinstallationer av relativt<br />
kort livslängd. Viktigast är därför att vid utbyte satsa<br />
på den bästa tillgängliga tekniken. Utöver detta är det ofta så att<br />
ett byte kan vara ekonomiskt motiverat även om en produkt,<br />
till exempel en fläkt eller en armatur, fortfarande fungerar.<br />
Belysning<br />
Belysning är ett område som erbjuder stor potential för minskad<br />
energianvändning. Elförbrukningen från teknisk utrustning<br />
och belysning i lokaler beräknas stå för 60 procent av<br />
elförbrukningen per kvadratmeter. Nya lysrör och glödlampor<br />
är mer effektiva än gamla, dvs de ger mer ljus per watt. Ny<br />
optik reflekterar mer ljus, kompaktlysrör, lysrörslampor och<br />
lågenergilampor har blivit mindre och finns i allt fler watt-tal.<br />
De kan ersätta glödlampor på allt fler ställen med minskade<br />
kostnader och minskad miljöpåverkan som följd.<br />
Ofta används den s.k. pay off-metoden vid investeringsbedömningar.<br />
Då tas dock endast hänsyn till några få år av<br />
anläggningens drift. I fråga om belysning är det mer rättvisande<br />
att göra en kalkyl för de samlade kostnaderna under anläggningens<br />
hela ”livstid”. Att byta ut en vanlig glödlampa mot<br />
en lågenergilampa sparar 80 procent av energin från en vanlig<br />
60 W lampa. Lågenergilampan är dyrare i inköp, men när den<br />
långlivade lampan tjänat ut är vinsten per lampa ändå cirka<br />
300 kronor.<br />
• <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>: I fråga om belysningen i bostadsbeståndet<br />
fokuserar företaget bland annat på styrning via<br />
ljud- eller rörelsedetektorer där belysningen endast tänds<br />
när människor vistas i utrymmet, till exempel i trapphus.<br />
Ofta kännetecknas denna typ av åtgärder av mycket stora<br />
spareffekter på 80 - 90 procent, men också ofta av relativt<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
långa pay-offtider på åtta till tio år. <strong>MKB</strong> har även nyligen<br />
bytt ut samtliga cirka 10 000 glödlampor i allmänna utrymmen<br />
mot en ny typ av kompaktlysrör som tål att tändas och<br />
släckas obegränsat antal gånger utan att livslängden på cirka<br />
15 000 timmar påverkas.<br />
• Vasakronan: I samband med ombyggnad av lägenheter sker<br />
uppgradering till energieffektiva belysningsarmaturer och<br />
annan energibesparande teknik i lokalerna.<br />
Tvätt- och torkutrustning<br />
Gammal tvätt- och torkutrustning använder mer energi än<br />
moderna maskiner. Från 1996 skall alla tvättmaskiner och<br />
torktumlare vara energimärkta. Av energimärkningen framgår<br />
bland annat energianvändningen, buller samt förstås maskinernas<br />
kapacitet. En energisnål maskin är som regel lite dyrare,<br />
men lägre driftkostnader gör att den oftast blir billigare under<br />
sin livslängd.<br />
• Tvätt- och torkutrustning står för cirka en tredjedel av<br />
<strong>MKB</strong>: s användning av fastighetsel. Eldriven utrustning<br />
kännetecknas generellt av relativt kort livslängd. Företaget<br />
har därför en uttalad strategi att vid utbyte satsa på den<br />
bästa tillgängliga tekniken. För just tvätt- och torkutrustning<br />
har <strong>MKB</strong> därför inte något massivt utbytesprogram,<br />
utan utrustningen byts när det är befogat av olika skäl.
5/ uppföLjnIng<br />
Övervakning och<br />
uppföljning a och o<br />
uppnås rätt innetemperatur, är varmvattentemperaturen korrekt,<br />
fungerar värmeåtervinningen? att hålla koll på de tekniska systemen<br />
är viktigt både för en bra uppföljning och för att kunna staka ut vägen<br />
framåt.<br />
Grunden för allt arbete med energieffektivisering är<br />
kunskap om fastigheterna och dess installationer<br />
samt användningen av värme, el och vatten. Det<br />
kräver i sin tur analyser och uppföljning av funktioner och<br />
prestanda. Genom regelbunden och tät energiuppföljning kan<br />
avvikelser upptäckas. Uppföljning ger även underlag för att<br />
formulera mätbara mål. Viktigast av allt är dock att energistatistiken<br />
är ett verktyg som kan användas för att kommunicera<br />
nyttan av effektivisering med såväl ekonomer som företagsledning.<br />
Konstaterad energiminskning:<br />
• Poseidon beslutade att införa datoriserad driftövervakning i<br />
hela fastighetsbeståndet. Att installera systemet innebar en<br />
energireduktion på cirka sju procent eller tio mkr per år.<br />
Kostnaden för systemet uppgick till 50 Mkr.<br />
Att mäta komfort:<br />
• Poseidon: Sedan början av 1990-talet genomför företaget<br />
varje år en komfortmätning den första veckan i december.<br />
Komfortmätningen innebär att alla 70 husvärdar besöker<br />
fem lägenheter vardera. I dessa fem lägenheter mäts rumsoch<br />
varmvattentemperatur. Dessutom intervjuas de boende<br />
om hur de upplever värme och ventilationen. Komfortmätningen<br />
ger en indikation på hur läget är i fastighetsbeståndet<br />
samtidigt som det skapar aktivitet kring innemiljöfrågorna<br />
i hela organisationen.<br />
Olika system för uppföljning:<br />
• <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong> är idag datoriserade med cirka 500 fastighetsdatorer.<br />
I ett stort fastighetsbestånd kommer mäng-<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
den av information från energistatistik, fastighetsdatorer<br />
och energimätare att vara så stor att en manuell hantering<br />
inte är möjlig. <strong>MKB</strong> utvecklar program för automatisk datainsamling<br />
samt analys och sammanställning av all data.<br />
Avsikten är att programmet skräddarsyr information om<br />
hur allt fungerar till olika användare eller grupper av användare,<br />
ex VD, ekonomer, drifttekniker eller husvärdarna ute i<br />
bostadsområdena. Statistiken ska på så sätt ge svar på frågor<br />
som hur mår mitt hus? Använder det mer eller mindre energi<br />
jämfört med andra jämförbara fastigheter i företaget?<br />
• Vasakronan: För att kunna spara mer värmeenergi i fastigheterna<br />
använder sig Vasakronan av den så kallade BVF-metoden<br />
(börvärdesförbrukning). Metoden gör det möjligt att<br />
se vad det är i en byggnad som slukar mest energi och hur<br />
stor den totala värmeförbrukningen i olika fastigheter bör<br />
vara. Om den verkliga användningen är högre kan resultatet<br />
användas för styrning och prioritering av energisparåtgärder.<br />
I analysen ingår en mängd parametrar som varmvatten,<br />
transmission och ventilation. BVF-metoden ger Vasakronan<br />
en besparingspotential på cirka 6 procent.<br />
• Vasakronan: Sedan Vasakronan bildades 1993 har energiförbrukningen<br />
följts upp varje månad med hjälp av systemet<br />
Ess200/WebEss. Resultaten har analyserats utifrån tidigare<br />
förbrukning, genomförda förändringar i byggnaden samt<br />
jämförts med likvärdiga fastigheter. Inom ramen för miljöledningssystemet<br />
görs årligen interna revisioner av arbetet<br />
med energiförbrukning i fastighetsbeståndet. I driften<br />
av installationssystemen genomförs funktionskontroller<br />
enligt checklistor. Olika typer av besparingsteknik, som till
exempel klimatstyrning eller värmepump, finns installerade<br />
i byggnader och utvärdering sker av denna för att belysa det<br />
ekonomiska värdet. Styrning av energibehovet sker efter<br />
hyresgästernas verksamhet och arbetstider.<br />
• Vasakronan: Den egna driftorganisationen följer aktivt<br />
de tekniska funktionerna i alla installationsutrymmen.<br />
Förbrukningen avläses minst varje månad och alla värden<br />
samlas i ett uppföljningssystem för analys och arkivering.<br />
Energifrågor finns alltid på agendan vid drift- och ledningsmöten<br />
för avrapportering. Dialog sker med hyresgäster om<br />
energisparande åtgärder, samtidigt som driftsorganisationen<br />
anpassar styrningen av energibehovet efter hyresgästerna<br />
i byggnaden. Riktmärken (benchmarking) för energianvändningen<br />
används för att nå förbättringar i likvärdiga<br />
byggnader inom bolaget.<br />
• SMHI:s Energi-Index är en utvecklad variant av de mer kända<br />
så kallade ”graddagarna” för uppföljning av energiförbrukning.<br />
Medan graddagar endast tar hänsyn till utetemperaturen,<br />
tar Energi-Index också hänsyn till vind- och solförhållanden.<br />
Energi-Index ger därför ett mer rättvisande mått<br />
på uppvärmningsbehovet. Senvinter och vår ges till exempel<br />
ett viktigt energitillskott från den lågt stående solen.<br />
Vindens betydelse för energiförbrukningen tas också om<br />
hand, vilket gör att Energi-Index ger platser med vindutsatta<br />
lägen (kustorter) en bättre normalårskorrigering.<br />
blicc-<strong>huset</strong>
6/ Boendepåverkan<br />
Individuell mätning och debitering av el<br />
• Poseidon: Under år 2000 ersattes den tidigare kollektiva<br />
elmätningen i bostadsområdet Lövgärdet med individuell<br />
elmätning för varje lägenhet. Resultatet blev att lägenheternas<br />
årliga elförbrukning minskade med 20 procent från 3 500 kWh<br />
till 2 800 kWh.<br />
Individuell mätning och debitering av värme och vatten<br />
Även individuell mätning och debitering värme och vatten har<br />
potential att leda till förändrat beteende.<br />
• Poseidon: Individuell mätning på Norra Ågatan visar på 30<br />
procents lägre varmvattenförbrukning. I projektet ingick att<br />
införa individuell mätning och debitering av värme och varmvatten<br />
i samtliga lägenheter förutom studentlägenheterna.<br />
Varje lägenhets förbrukade värmeenergi och varmvattenvolym<br />
mäts och debiteras månadsvis. Hyresgästen kan själv<br />
påverka sin förbrukning genom att reglera värmen och styra<br />
varmvattenkonsumtionen. Som en extra information finns en<br />
temperaturgivare centralt placerad i varje lägenhet. För snabb<br />
återkoppling av förbrukningen, har varje lägenhet en egen<br />
”hemsida”, där förbrukning, kostnader och rumstemperatur<br />
kan läsas av dygnsvis eller månadsvis. Den lägenhetsindividuella<br />
mätningen och debiteringen av varmvatten har resulterat<br />
i cirka 30 procent lägre varmvattenförbrukning. Medelförbrukningen<br />
per lägenhet är ca 24 procent lägre än i andra lägenheter.<br />
Information och utbildning<br />
Information och<br />
individuella avgifter<br />
Information och utbildning liksom individuellt anpassade avgifter är vägar<br />
till förändrat beteende. tydlig kommunikation som kopplar energianvändning<br />
till sparade kronor och minskad klimatpåverkan är viktigt.<br />
• Fortum Värme har en intensiv, återkommande energirådgivning<br />
två veckor på våren och två på hösten. Representanter<br />
för bostadsrättsföreningar, små och medelstora fastighetsägare<br />
kommer på besök till Fortum efter inbjudan via brev<br />
och hemsida. Fler än hundra besök kommer varje omgång<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
och får en timmes individuell rådgivning. Fortum har värderat<br />
rådgivningsbesökens effekter på energianvändningen.<br />
Jämförelser av kundbeteenden före och efter besöken under<br />
premiäråret 2005 visar på fem procents minskad energianvändning<br />
efter vårkampanjen och tre procent efter hösten.<br />
• Vasakronan: Miljöfrågor tas alltid upp vid de årliga kundsamtal<br />
som Vasakronan har med sina hyresgäster. Kunderna,<br />
som ofta själva betalar sin el, får också råd om hur de<br />
kan minska sin elförbrukning. Efter ett sådant samtal<br />
beslutade Uppsala Färg att byta alla gamla energislukande<br />
armaturer och satsa på en ny ridåvärmare till entrén,<br />
som kopplades till fjärrvärmen. Resultatet blev en minskad<br />
elanvändning med över 60 procent och en besparing<br />
på 25 000 kronor om året. Råden leder förutom minskad<br />
energiförbrukning till ett bättre inomhusklimat.<br />
Exempel på råd för minskad energiförbrukning:<br />
– Energisnåla armaturer<br />
– Energieffektiv utrustning<br />
– Stänga av outnyttjade energiförbrukare<br />
– Närvarogivare<br />
– Drifttider ventilation<br />
– Ridåvärmare vid entréer<br />
• LFV/Arlanda Energi har skickat ut information till alla anställda<br />
inom flygplatsen. Informationen består av enkla spartips<br />
som alla kan genomföra och vad varje åtgärd innebär i sänkta<br />
kostnader för LFV.<br />
• Fortum Värme har bytt kundernas fjärrvärmemätare och<br />
infört automatisk avläsning av mätardata. Detta nya system<br />
gör kundernas energianvändning synlig och premierar den.<br />
Kunderna kan i ökad grad påverka sina energikostnader.<br />
Systemet finns nu i Stockholm och kommer att införas hos<br />
Fortum Värmes övriga kunder runtom i landet.
7/ förnyBar energI<br />
Ekonomi med bergvärme:<br />
Förnybar energi som<br />
sänker kostnaderna<br />
• Vasakronans fastigheter i Näsby Parks slottsområde i Täby,<br />
där bland andra Pliktverket och Försvarsmakten är hyresgäster,<br />
värms med bergvärme från 48 borrhål med en total<br />
längd på 8640 meter. Bergets värme förs via värmebärare till<br />
en värmepump och leds sedan till fastigheterna via varmvattenledningar<br />
i kulvertar. Näsby Parks oljeförbrukning har<br />
sjunkit med nästan 80 procent och området minskar snabbt<br />
sin klimatpåverkan. Oljetransporterna till fastigheterna är<br />
snart ett minne blott. Samtidigt sparar man pengar – på<br />
ett år beräknas driftkostnaderna sjunka med 1,6 miljoner<br />
kronor.<br />
Utbyggnad utan ökad energiförbrukning:<br />
• LFV har på Kalmar flygplats installerat bergvärme och<br />
värmepumpar. Satsningen genomfördes i samband med en<br />
utbyggnad samtidigt som målsättningen var att inte öka den<br />
totala energibelastningen. Samtliga åtgärder som genomfördes<br />
vid Kalmar flygplats är ekonomiskt lönsamma på fem<br />
till sex år. Flygplatsen har minskat energiåtgången med 50<br />
procent. Liknande lösningar med värmepumpar diskuteras<br />
nu för Stockholm-Arlanda flygplats vilket skulle kunna<br />
minska flygplatsens koldioxidutsläpp från uppvärmning<br />
med 88 procent.<br />
Värme och kyla efter säsong:<br />
Varför inte kombinera investeringar för effektivare enegianvänd-<br />
ning med byte till en förnybar energikälla? undersök möjligheter-<br />
na och du ska finna att chanserna till besparingar är goda.<br />
• LFV - Arlanda Energi driver för närvarande två omfattande<br />
projekt inom området värme, det ena med fokus på att energieffektivisera<br />
terminalkomplexet medan det andra handlar<br />
om utvinning av frikyla och frivärme (markvärme) ur en<br />
0<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
akvifer (en naturlig vattenansamling i en grusås). Akviferprojektet<br />
innebär att frikyla i form av cirka 2–5 grader varmt<br />
vatten sommartid hämtas ur en akvifer. Samtidigt återförs<br />
cirka 20 gradigt vatten. Under vintertiden hämtas sedan det<br />
20 gradiga vattnet för uppvärmning och ett cirka 2 gradigt<br />
vatten återförs. Detta innebär att uttaget den ena säsongen<br />
ger ”gratis” förutsättningar för nästa säsong. I hela processen<br />
åtgår endast elenergi för att pumpa vatten. Den preliminära<br />
tidplanen är att en försöksdriftanläggning ska vara uppförd<br />
samt en ansökan om en fullskaleanläggning ska vara inlämnad<br />
under 2007.<br />
Grön el<br />
• Vasakronan och LFV har uteslutande Grön el vilket minskar<br />
fastigheternas klimatpåverkan väsentligt och omedelbart.<br />
Solenergi:<br />
• Poseidon: I ett trevåningshus i Järnbrott i västra Göteborg har<br />
solfångare av luft/luft-typ installerats. Det betyder att den<br />
södervända delen av sadeltaket är försett med svartmålade<br />
plåtkassetter som täcks med plastskivor. Luften innanför<br />
plastskivorna värms och leds i ett slutet system ned i luftkanaler<br />
i ytterväggen. Värmetransporten ut genom ytterväggarna<br />
minskar eftersom väggarnas temperatur höjs. Under vissa<br />
förhållanden fungerar ytterväggarna som ”värmeelement”.<br />
Anläggningen är inte högeffektiv, men väldigt robust. I dag<br />
har den fungerat i 20 år utan några större underhållsinsatser<br />
och vid senaste kontrollen, hade den samma verkningsgrad<br />
som vid byggnationen.
8/ fLer aLternatIv<br />
andra vägar till<br />
minskad klimatpåverkan<br />
från<br />
fastigheter<br />
att minska utsläppen handlar i många fall om att skapa strukturer som<br />
ger förutsättningar för minskade transporter, låg energianvändning och<br />
val av energisnåla och återvinningsbara material. Chans till förbättringar<br />
finns inom såväl källsortering som vid renovering och skadeförebyggande<br />
åtgärder.<br />
Källsortering nära där vi bor och verkar<br />
Stena Metall: Som privatpersoner genererar vi en mängd avfall.<br />
Genom fastighetsnära källsortering och återvinningsanläggningar<br />
nära där vi bor och verkar kan vi bidra till minskad<br />
påverkan på klimatet. Ju kortare väg avfallet behöver transporteras,<br />
desto större klimatvinster gör vi. <strong>Fastighets</strong>nära källsortering<br />
ger förutsättningar för renare fraktioner och därmed<br />
högre kvalitet på det återvunna materialet som gör ytterligare<br />
energikrävande reningsprocesser överflödiga.<br />
Med smarta insamlingssystem och återvinningsanläggningar<br />
exempelvis i anslutning till de snabbt växande köpcentren<br />
som etableras runt om i landet, kan vi minimera transporterna<br />
och öka miljövinsterna. Exempel på källsortering i bostadsrättsföreningar<br />
visar på mer än halverade kostnader. Att göra<br />
rätt är samhällsekonomiskt lönsamt!<br />
Underhåll, förvaltning och renovering<br />
Vid underhåll och renovering av fastigheter bör fastighetsägaren<br />
eller byggherren välja miljöanpassade material som även är<br />
bra ur återvinningssynpunkt. Nytt material bör inte blandas<br />
med gammalt, om det i ett senare skede vid en eventuell rivning<br />
är svårt att skilja materialen åt. Ett sådant exempel är mattor. I<br />
dag läggs nya mattor många gånger ovanpå den gamla mattan.<br />
Resultatet blir att olika typer av plast och material blandas,<br />
vilket försvårar återvinning. Avfallsflödet vid renoveringar är<br />
vidare ur ett totalt perspektiv ett stort flöde. <strong>Fastighets</strong>ägare<br />
och byggbolag bör därför alltid sträva efter så mycket återanvändning<br />
och återvinning som möjligt.<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
För hus orsakar materialanvändning, inklusive avfallshantering,<br />
under produktion och förvaltning enligt LCA-beräkningar,<br />
den näst största miljöpåverkan. Enligt byggsektorns<br />
kretsloppsråd har återvinning betydelse då den minskar<br />
användningen av naturresurser.<br />
Varje skada på en fastighet innebär en klimatbelastning<br />
genom elförbrukning, transporter och materialanvändning.<br />
Länsförsäkringar satsar på att informera om skadeförebyggande<br />
åtgärder för att minska antalet vatten- och brandskador.<br />
Vattenskador kostar samhället drygt fem miljarder kronor per<br />
år. Nedan exempel på åtgärder som enkelt kan utföras i befintliga<br />
hus:<br />
· Installera optisk brandvarnare på varje våningsplan eller i<br />
varje lägenhet.<br />
· Se över åskskyddet.<br />
· Byt elledningar om <strong>huset</strong> är byggt före 1960. Ledningarna<br />
har troligtvis gummiisolering som spricker med tiden.<br />
· Förvara inte brännbart material så att det lockar till att<br />
anlägga brand.<br />
· Placera inte vattenledningarnas skarvar, kopplingar och<br />
fogar dolda i väggen.<br />
· Se till att byte av ytskickt i badrum sker fackmannamässigt<br />
och i enlighet med tillverkarens anvisning.<br />
· Installera ventiler för uttransport av fuktig luft.<br />
· Lägg vattentäta underlägg under diskmaskin, kyl och frys<br />
för att eventuella läckage ska synas.<br />
· Installera vattentätt skåpsunderlägg i skåpet under diskbänken.
företag som medverkar i <strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />
Bostads <strong>AB</strong> Poseidon<br />
Bostads aB poseidon är Göteborgs största bostadsbolag och äger/<br />
förvaltar ca 23 000 lägenheter. som kommunalt bostadsbolag<br />
ansvarar vi för att det finns bostäder, men bidrar även till stadsutvecklingen.<br />
poseidon ingår i Framtidenkoncernen.<br />
www.poseidon.goteborg.se<br />
Fortum Värme<br />
med ledorden enklare, säkrare och renare levererar Fortum<br />
Värme miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag<br />
och privatpersoner i sverige. Verksamheten bedrivs i 16 kommuner,<br />
däribland stockholm.<br />
www.fortum.se<br />
LFV<br />
LFV är ett affärsdrivande statligt verk med uppgift att driva<br />
verksamheten vid 16 flygplatser, samt att ansvara för flygtrafiktjänst.<br />
under 2005 har ca 29 miljoner passagerare rest till och<br />
från LFVs flygplatser och ca 300 000 flygplan har landat. LFVs<br />
intäkter kommer till 60 % från avgifter från flygtrafiken. Övriga<br />
intäkter kommer från flygplatsernas butiker, hotell, parkeringsplatser<br />
mm.<br />
www.lfv.se<br />
Länsförsäkringar Sak Försäkrings <strong>AB</strong><br />
de 24 länsförsäkringsbolagen samverkar genom det gemensamt<br />
ägda Länsförsäkringar aB där Länsförsäkringar sak Försäkrings<br />
aB ingår. Länsförsäkringar sak hjälper länsförsäkringsbolagen<br />
med bland annat produktutveckling och har egen affärsverksamhet<br />
till exempel sjukvårdsförsäkring och återvinningsförsäkring.<br />
www.lansforsakringar.se<br />
blicc-<strong>huset</strong><br />
<strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong><br />
mKB <strong>Fastighets</strong> aB är malmös största bostadsbolag med 30 %<br />
av hyresmarknaden. Bolagets fastighetsbestånd är väl underhållet<br />
och värderat till 13,8 mdr kr. Bolaget har en mycket stark finansiell<br />
ställning. mKB är helägt av malmö stad och drivs affärsmässigt.<br />
www.mkbfastighet.se<br />
SMHI<br />
smhI, sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, tillhandahåller<br />
planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende<br />
verksamheter. smhI är ett expertorgan inom meteorologi,<br />
hydrologi, oceanografi samt resurs i miljöarbetet.<br />
www.smhi.se<br />
Stena Metall<br />
stena metall är nordens ledande bolag inom återvinning och<br />
miljöservice. att återvinna istället för att nyttja jungfruligt material<br />
ger stora energibesparingar, för vissa material upp till 20<br />
gånger. stena metall arbetar därför ständigt med att förfina och<br />
utveckla återvinningsprocesserna.<br />
www.stenametall.se<br />
Vasakronan<br />
Vasakronan är ett av de ledande fastighetsföretagen i sverige.<br />
Inriktningen är kontorslokaler och butiker kompletterat med ett<br />
stort tjänsteutbud. <strong>Fastighets</strong>beståndet omfattar 160 fastigheter i<br />
stockholm, Göteborg, malmö, Lund och uppsala.<br />
www.vasakronan.se