02.08.2013 Views

BLICC-huset - MKB Fastighets AB

BLICC-huset - MKB Fastighets AB

BLICC-huset - MKB Fastighets AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

speCIaLrapport:<br />

<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />

Bostads aB posEIdon<br />

Fortum VärmE<br />

LFV<br />

LänsFÖrsäKrInGar<br />

mKB FastIGhEts aB<br />

smhI<br />

stEna mEtaLL<br />

VasaKronan<br />

Business Leaders<br />

Initiative on Climate Change<br />

En specialrapport om lönsamma klimatåtgärder<br />

för bostäder och lokaler.


<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />

<strong>BLICC</strong> (Business Leaders Initiative on Climate Change)<br />

har sedan år 2000 arbetat med att identifiera och genomföra<br />

lönsamma klimatåtgärder. Denna specialrapport<br />

”<strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong>” belyser affärs- och klimatnyttan med ett<br />

systematiskt arbete för minskad energianvändning i våra<br />

bostäder och lokaler.<br />

Fastigheter är en dominerande källa för utsläpp av koldioxid.<br />

<strong>BLICC</strong> visade på DN Debatt (14/1-04) att energianvändningen<br />

i befintligt svenskt fastighetsbestånd kan halveras.<br />

En sparpotential på cirka 40 miljarder kronor per år.<br />

Med utgångspunkt från denna rapport bjuder <strong>BLICC</strong> in<br />

fastighetsägare, och andra aktörer som vill höja ribban i<br />

energieffektiviseringsarbetet, till dialog och erfarenhetsutbyten.<br />

Tillsammans kan vi hitta effektiva vägar för att nå<br />

den sparpotential som vi så tydligt ser. Vi vill genomföra<br />

förändringar för minskad klimatpåverkan och stå bättre<br />

rustade inför det nya energiläget.<br />

Med hopp om inspirerande läsning!<br />

Gunilla Hadders, projektledare <strong>BLICC</strong><br />

Är ni intresserade av att delta i <strong>BLICC</strong>-samarbetet?<br />

Kontakta:<br />

gunilla.hadders@respecteurope.com<br />

Telefon: +46 8 454 06 12????<br />

www.blicc.se<br />

<strong>BLICC</strong> representeras av; Bostads <strong>AB</strong> Poseidon, Forbo Flooring,<br />

Fortum Värme samägt med Stockholms stad, JM <strong>AB</strong>,<br />

LFV (Luftfartsverket), Länsförsäkringar, <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong><br />

<strong>AB</strong>, SMHI, Stena Metall, Statoil och Vasakronan. <strong>BLICC</strong><br />

koordineras av Respect.<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

innehåll<br />

InLEdnInG<br />

1 / hur:<br />

Engagemang och helhetsyn ......................................2<br />

2 / potEntIaL:<br />

Betydande sparpotential i värme och kyla...........3<br />

3 / EFFEKtIVIsErInG:<br />

hushålla med varmvatten – rätt men inte lätt .....5<br />

4 / smarta VaL:<br />

Elförbrukningen minskar med smarta val ............6<br />

5 / uppFÖLjnInG:<br />

Övervakning och uppföljning a och o ....................7<br />

6 / BoEndEpåVErKan:<br />

Information och individuella avgifter ....................9<br />

7 / FÖrnyBar EnErGI:<br />

Förnybar energi som sänker kostnaderna .......... 10<br />

8 / FLEr aLtErnatIV:<br />

andra vägar till minskad klimatpåverkan<br />

från fastigheter......................................................... 11<br />

mEdVErKandE <strong>BLICC</strong>-FÖrEtaG<br />

Respect drivs av visionen om ett hållbart<br />

näringsliv. Sedan år 2000 driver<br />

och utvecklar Respect internationella<br />

näringslivsinitiativ som Business Leaders Initiative on Climate<br />

Change och Business Leaders Initiative on Human Rights.<br />

I samarbete med FN: s Global Compact driver Respect även<br />

Respect Table, ett forum för företagsledare som vill främja<br />

hållbar utveckling genom konkret handling.<br />

www.respecteurope.com<br />

Form: maria Lewander Grön idé. Foto (framsida): jerker Lokrantz/azote, photodisc. Inlaga: per Bengtson/Grön idé, sid. 1, 5, 6,7, 9. photodisc, sid. 2, 3, 11. Vasakronan, sid. 4. ablestock, sid. 6, 8, 12.


InLednIng<br />

Fokus - effektivare energianvändning<br />

i byggnader<br />

att se över driften av fastigheter är ett viktigt steg för att minska klimatpåverkan.<br />

<strong>BLICC</strong>-företagen går före och lyfter i denna skrift fram en rad<br />

exempel på lönsamma åtgärder som samsar komfort för boende med minskade<br />

utsläpp av klimatgaser. Läs och låt dig inspireras, och låt budskapet<br />

bli startskottet för tusentals fler ”<strong>BLICC</strong>-hus”.<br />

Futuristiska byggnader, helt självförsörjande på el och<br />

med de boende som enda värmekälla. Vi har sett dem<br />

och imponerats. Önskat att alla byggnader kunde vara<br />

så, redan imorgon. Men verkligheten är en annan. Drömhusen<br />

byggs i något enstaka exemplar, eller stannar vid vackra skisser<br />

och imponerande modeller.<br />

<strong>BLICC</strong>-företagen menar allvar med att minska byggnaders<br />

energianvändning och klimatpåverkan. Vi kavlar upp ärmarna.<br />

Fokuserar på här och nu, på de befintliga byggnaderna och<br />

hur de kan förbättras.<br />

De hus vi har idag lär stå kvar om hundra år också. Om<br />

femtio år bor och arbetar fortfarande de flesta av oss i byggnader<br />

från nittonhundratalet eller tidigare. Så låt oss systematiskt<br />

se över dem, för klimatets skull, för vår egen affärsnytta<br />

och för de boendes komfort.<br />

Vad sägs om att investera 100 miljoner och spara 40 miljoner<br />

per år? Sådan är avkastningen för <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>:s<br />

driftoptimering, som möjliggjorts med hjälp av satsningar på<br />

etablerad teknik för bl a fastighetsdatorisering, injustering av<br />

värmesystem, samt el- och vattensparåtgärder.<br />

Varför inte värma fastigheterna utifrån väderprognosen<br />

istället för att innetemperaturen sätts efter vädret just<br />

nu? Lösningen heter prognosstyrning med SMHI Weather-<br />

Sync®. I de fastigheter på drygt 5 miljoner kvadratmeter där<br />

systemet införts, har man i de flesta fall sänkt sina kostnader<br />

för uppvärmning med 10-15 procent. Målet är att kylning ska<br />

kunna styras på samma smarta sätt!.<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

<strong>BLICC</strong><br />

Företagsnätverket <strong>BLICC</strong> (Business Leaders Initiative on Climate<br />

Change) bildades år 2000 på initiativ av företagsledare från<br />

bl.a. IKEa, och the Body shop och med aktiv medverkan från<br />

Eu:s dåvarande miljökommissionär margot Wallström. Företagen<br />

identifierade klimatfrågan som en av näringslivets viktigaste<br />

utmaningar och startade ett handlingsprogram för klimatengagerade<br />

företag – <strong>BLICC</strong>. Exempel på <strong>BLICC</strong>-företag är IKEa,<br />

dhL, Interface, the Bodyshop, Bostads aB poseidon, Forbo<br />

Flooring, Fortum Värme, smhI, LFV, stena metall, mKB <strong>Fastighets</strong><br />

aB, Vasakronan, Länsförsäkringar och statoil.<br />

Hur vore det att minska elräkningen för belysning med<br />

över 80 procent? Poseidon visar att byte till lågenergilampor<br />

och rörelsedetektorer ger sådana besparingar.<br />

Varför avstå från enkla förbättringar som inte kostar något<br />

extra? LFV köper grön el via gröna elcertifikat, vilket omedelbart<br />

minskar flygplatsernas klimatpåverkan. Allt till en liten<br />

merkostnad.<br />

Kan hyresgästerna involveras i besparingsarbetet? Vasakronans<br />

årliga kundsamtal visar att det går. De resulterar ofta<br />

i investeringar i energisnål teknik, till glädje för båda parter<br />

– och för klimatet.<br />

Varför inte göra rätt från början? Genom enkla åtgärder<br />

kan risken för vattenskador och brandskador minska betydligt.<br />

Materialtillverkning och transporter i samband med skadereparationer<br />

orsakar varje år betydande utsläpp av växthusgaser.<br />

Länsförsäkringar ger därför praktiska råd för att minska<br />

risken för skador.


1/ hur<br />

Engagemang och helhetsyn<br />

Energieffektivisering är inte komplicerat, men det kräver engagemang,<br />

helhetssyn och aktiva beslut. För bra resultat krävs att arbetet för energieffektivisering<br />

prioriteras av ledningen. runt hörnet väntar affärsnytta i<br />

form av besparingar, lönsamma investeringar och energisäkerhet. Effektivare<br />

energianvändning hamnar därför högt på <strong>BLICC</strong>-företagens agenda.<br />

Användningen av värme, fastighetsel och vatten (den<br />

s.k. mediaanvändningen) i ett fastighetsbolag svarar<br />

ofta för ungefär en tredjedel av företagets kostnader.<br />

Med ett helhetsgrepp på dessa kostnader finns goda chanser<br />

till ökad lönsamhet.<br />

Trots åtskilliga studier som pekar på mycket stor effektiviserings<br />

potential både vid nybyggnation och i befintligt bestånd,<br />

har energianvändningen inte minskat sedan 1980-talet. Efter<br />

1985, då oljepriset sjönk kraftigt, har energieffektiviseringen<br />

till stor del avstannat. Dagens varierande energipriser visar<br />

FastIGhEtsBoLaG som sparar - ExEmpEL:<br />

<strong>Fastighets</strong>bolaget Vasakronan har under<br />

många år arbetat målmedvetet med energifrågan<br />

och har idag nyckeltal för värmeförbrukning<br />

som är cirka 25-30 procent under<br />

genomsnittet i sverige. användning av<br />

BVF-metoden (börvärdesförbrukning) gör<br />

det möjligt att se vad det är i en byggnad<br />

som slukar mest energi och hur stor den<br />

totala värmeförbrukningen i olika fastigheter<br />

bör vara. metoden ger Vasakronan en<br />

besparingspotential på cirka 6 procent.<br />

Vasakronan gör en noggrann genomgång av<br />

fastighetens installationer i samband med<br />

inköp av en fastighet. dessa analyser och<br />

åtgärder leder till en omedelbar minskad<br />

energiförbrukning på i genomsnitt cirka 10<br />

procent.<br />

Bostadsbolaget <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong> har<br />

genom ett systematiskt arbete minskat<br />

energianvändningen för uppvärmning,<br />

inklusive varmvatten, med 20 procent<br />

sedan 1993. hela 90 procent av mKB:s<br />

totala koldioxidutsläpp härstammar från<br />

uppvärmningen. utan insatserna skulle<br />

energianvändningen och därmed koldioxidutsläppen<br />

varit cirka 25 procent högre<br />

än vad de är idag, om man utgår från att<br />

bränslemixen i fjärrvärmeproduktionen var<br />

densamma 1993 som den är nu.<br />

I bostadsbolaget Poseidon är Energijägarna<br />

kärnan i företagets organisation<br />

för effektivare drift. Energijägarna nagelfar<br />

systematiskt och föreslår åtgärder som<br />

minskar energianvändningen. För att öka<br />

spänningen genomförs Energijakten, en<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

tydligt behovet av att företagsledningar i högre grad prioriterar<br />

effektiviserad energianvändning.<br />

Statistik för nybyggda flerfamiljshus i Sverige tyder på ökad<br />

energianvändning sedan 1995 och nybyggda flerfamiljshus är<br />

inte heller mer energieffektiva än genomsnittet för andra flerfamiljshus.<br />

Energianvändningen i svenska bostäder och lokaler motsvarar<br />

cirka 33 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning.<br />

tävling mellan bola gets olika förvaltningsdistrikt.<br />

det distrikt som har lyckats bäst i<br />

fråga om hushållning med energi under det<br />

senaste tertialet, vinner.<br />

LFV att skapa egna, förstärkta motiv<br />

kan ge klimatarbetet extra skjuts. LFV<br />

använder prissättning av koldioxidutsläpp<br />

från flygterminaler som styrinstrument<br />

för fortsatt effektivisering. de utsläpp som<br />

under året inte går att eliminera kompenseras<br />

genom inköp av certifi kat som visar<br />

att motsvarande koldioxidminskning sker<br />

på annan plats i världen. att sätta pris<br />

på utsläppen skapar effektiva incitament<br />

att vidta energieffektiviseringar, att inte<br />

effektivisera för minskade utsläpp är ju<br />

annars förenat med kostnader för utsläppsminskande<br />

investe ringar på annan plats.


2/ potentIaL<br />

För att ett värmesystem skall fungera effektivt och för att<br />

önskvärd temperatur ska nås krävs en god reglering och<br />

en god injustering av värmesystemet. Regleringen ser<br />

till att den önskade innetemperatur erhålls, något som hanteras<br />

av fastighetsdatorerna. Injusteringen av värmesystemet leder i<br />

sin tur till att värmen fördelas jämt i <strong>huset</strong> så att alla får önskad<br />

innetemperatur. Erfarenheter visar att det ofta finns brister i<br />

såväl reglering som injustering, innetemperaturen är ofta för<br />

hög i genomsnitt för byggnaden och värmen är inte sällan<br />

ojämnt fördelad mellan lägenheterna.<br />

Spareffekter:<br />

Poseidon: I övre Lövgärdet minskades energiförbrukningen<br />

avseende värme och varmvatten med 30 procent mellan<br />

1999 och 2005. I lönsamhetskalkylen som gjordes inför<br />

projektet beräknades den årliga energibesparingen till 3 300<br />

000 kr/år. Besparingen uppnåddes genom:<br />

– installation av värmeåtervinning,<br />

– varvtalsstyrning av fläktar,<br />

– injustering av värmesystem,<br />

– montering av termostatventiler,<br />

– flödesbegränsning av tappvatten,<br />

– datoriserad driftövervakning.<br />

Värmeåtervinning:<br />

Betydande sparpotential<br />

i värme och kyla<br />

arbete för rätt temperatur och jämt fördelad värme i fastigheten kan<br />

rymma stor sparpotential. jämfört med andra effektiviseringsåtgärder<br />

kan effekterna i kronor av just bättre reglering och injustering av<br />

värmesystemet liksom investeringar i värmeåtervinning bli betydande.<br />

Poseidon: Energiförbrukning för uppvärmning av ventilationsluften<br />

utgör ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen.<br />

För att nå riktigt låg energiförbrukning är det<br />

därför angeläget att installera värmeåtervinning på ventilationen.<br />

Att använda FTX-system i bostäder ställer höga krav<br />

på ventilationssystemet. Dels måste stor omsorg läggas vid<br />

att såväl ljud som dragkriterier beaktas, dels måste driftorganisation<br />

och rutiner anpassas efter systemvalet. Om inte<br />

dessa krav tillgodoses riskerar anläggningen att sättas ur<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

spel av brukarna. Frånluftsvärmepumpar kan ses som lokala<br />

anläggningar för energiproduktion. Liksom för FTX-system<br />

ställer frånluftsvärmepumpar stora krav på driftorganisationen.<br />

Solfilm:<br />

Vasakronan: Problemet är klassiskt: i lokaler med mycket fönster<br />

kan det kännas oerhört hett under varma sommardagar.<br />

Alternativt dragigt om kylfunktionen går på för hårt. Det<br />

gäller att hitta rätt balans för att människorna i <strong>huset</strong> ska<br />

må bra. Men en enklare och smartare lösning är att sätta<br />

på solfilm på glasrutorna. På så sätt minskar även energikostnaderna.<br />

I SEB:s huvudkontor vid Sergels torg har<br />

inomhusklimatet förbättrats avsevärt tack vare solskyddet.<br />

Företaget har fått ett jämnare och bättre inomhusklimat och<br />

hyrsvärden Vasakronan sparar pengar genom lägre kylkostnader.<br />

Sofilmen tar bort 65–70 procent av värmeeffekten<br />

men ändå kommer 70 procent av ljuset in.<br />

Värmeinjustering:<br />

Poseidon: Att injustera värmen i ett hus innebär utjämning av<br />

temperaturen mellan olika lägenheter. Därigenom får man<br />

betydligt bättre förutsättningar att reglera värmen jämfört<br />

med om det skiljer flera grader i rumstemperatur. Värmeinjustering<br />

är ett ständigt pågående arbete.<br />

Ventilation<br />

Att byta en fläkt från miljonprogrammets dagar är mycket<br />

lönsamt. En ny eleffektiv fläkt med styrning kan dra tre till<br />

fem gånger mindre el än den gamla. Än större spareffekter kan<br />

fås på värmesidan genom behovsstyrning där ventilationen<br />

anpassas efter rådande behov.<br />

• Poseidon: Genom injusteringen av ventilationssystemet och<br />

rensning av ventilationskanalerna i bostadsområdet övre


Lövgärdet minskade Poseidon elförbrukningen med 550<br />

000 kwh/år vilket beräknades motsvara 260 000 kr. Till<br />

lönsamhetskalkylen ska även en minskad underhållskostnad<br />

på cirka 1 000 000 kr/år räknas.<br />

• Vasakronan: Genom optimering av drifttider, reducering av<br />

luftflöden samt justering av till- och frånluftstemperaturer,<br />

finns stor energisparpotential utan att försämra innemiljön.<br />

Även översyn av aggregatens och luftkanalernas funktion<br />

ger minskade energikostnader.<br />

• <strong>MKB</strong>:s driftprojekt innebär byta av befintliga fläktar mot mer<br />

eleffektiva. Idag har cirka 200 fläktar bytts, och under de<br />

kommande åren kommer företaget att byta upp mot 800<br />

fläktar och förse dem med behovsstyrning.<br />

• LFV – Arlanda Energi har som ett av sina fokusområden att<br />

effektivisera ventilationssystemen. Stora terminaler med<br />

hög takhöjd som dimensionerats för stora personbelastningar<br />

präglar Arlanda. Arbete pågår med att bygga om<br />

ventilationsanläggningarna för att behovsstyra dessa utifrån<br />

uppmätt halt av koldioxid.<br />

Driftoptimering:<br />

<strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>: Inom uppvärmningen har driftoptimering<br />

via fastighetsdatorisering och injustering av värmesystem<br />

prioriterats. Stora investeringar har gjorts, men här finns<br />

också behagliga återbetalningstider. Beräkningar av <strong>MKB</strong>:s<br />

koldioxidutsläpp visar också att cirka 90 procent av dessa är<br />

kopplade till just uppvärmningen. Till dags datum är drygt<br />

80 procent av fastighetsbeståndet injusterat och samtliga<br />

fastigheter regleras med fastighetsdatorer. <strong>MKB</strong>:s strategi<br />

för injustering är att använda en metod som är mer bestående,<br />

dvs. svår att manipulera och som fungerar väl även<br />

på lång sikt. Genom åren har cirka 17 000 lägenheter injusterats<br />

till en kostnad av cirka 45 miljoner kronor, och all<br />

styr- och reglerutrustning har bytts till fastighetsdatorer till<br />

ungefär samma kostnad. Investeringarna inkluderar även<br />

erforderligt underhåll som krävts för att kunna genomföra<br />

åtgärderna. Sammantaget har en bit över 100 Mkr satsats.<br />

Resultatet är i dag en minskad energianvändning på ca 20<br />

procent och en minskad värmenota för <strong>MKB</strong> på cirka 40<br />

miljoner kronor per år.<br />

Effektivisering vid ombyggnad:<br />

Poseidon: Miljonprogramsområdet Norra Fjädermolnsgatan<br />

i Biskopsgården i Göteborg, som byggdes om i början av<br />

1990-talet, är ett exempel på en omfattande ombyggnation.<br />

Fyra hus om sammanlagt cirka 300 lägenheter fick nya<br />

fönster, tilläggsisolerad ny fasad och tilläggsisolerade vindsbjälklag.<br />

Dessutom genomfördes en total invändig renovering.<br />

Energiförbrukningen för värme och varmvatten sjönk<br />

med 25 procent, från 200 till 150 kwh/m2. Under senare år<br />

har husen även varit föremål för energioptimerad drift. Det<br />

har medfört att energiförbrukningen minskat med ytterligare<br />

15 procent till 130 kWh/m2.<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

Dagsljus och solskydd:<br />

Att använda kyla i bostadshus kan ses som ett misslyckande för<br />

arkitektur och teknik. I Poseidons nybyggnation i kvarteret<br />

Venus gör stora glaspartier det svårt att erhålla tillräckligt<br />

låga inomhustemperaturer under sommaren. För att undvika<br />

installation av kylanläggningar, används fönster med<br />

mycket bra solskyddsegenskaper och treglasfönster med<br />

mellanliggande persienner.<br />

Vasakronan: I många byggnader finns olika typer av solskydd<br />

inbyggda för att reducera värmeinstrålning och därmed<br />

minska behov av kyla samt olägenheter vid arbete framför<br />

dataskärm. Det vanligaste solskyddet är persienner och<br />

markiser. Markiserna är styrda av sol och vind genom olika<br />

sensorer. I byggnader med dubbel glasfasad finns solskydd<br />

inbyggda mellan glasen för att reducera värmeinstrålningen.<br />

I byggnader med glastak finns solskydd i form av värmeskyddande<br />

film eller duk installerad under glaset.<br />

Ny teknik för värmereglering:<br />

SMHI:s prognosstyrning med SMHIWeatherSync® går ut på<br />

att beräkna en byggnads faktiska behov av energitillförsel<br />

med utgångspunkt från meteorologiska prognoser i kombination<br />

med indata gällande byggnadens energitekniska<br />

egenskaper, läge och användningssätt. Genom att beräkna<br />

det momentana energibehovet med hänsyn till såväl temperatur<br />

som sol och vind och sedan omfördela med hänsyn<br />

till byggnadens temperaturtröghet och förestående väderförändringar,<br />

kan behovet av värme reduceras samtidigt<br />

som inomhusklimatet blir jämnare. Modellberäkningarna<br />

producerar en så kallad "ekvivalent temperatur" som kan<br />

ersätta utetemperaturen som referens i byggnadens reglercentral.<br />

Med mycket låga instegskostnader och årliga besparingar<br />

på 10-15 procent, kan prognosstyrning också bidra<br />

till att avsevärt reducera utsläppen av koldioxid. I början av<br />

år 2007 styrs drygt 5 miljoner kvadratmeter yta med SMHI<br />

WeatherSync®. Merparten styrda objekt är flerbostadshus,<br />

men tekniken finns även i kontorsbyggnader och offentliga<br />

byggnader som sjukhus och skolor.


3/ effektIvIserIng<br />

hushålla med varmvatten<br />

– rätt men inte lätt<br />

minskad användning av varmvatten är en självklar väg till<br />

minskad energiförbrukning. Vägen dit går via en mix av<br />

tekniska förbättringar, men också via åtgärder för föränd-<br />

rat beteende hos brukarna.<br />

Vattenanvändningen i en fastighet beror främst på<br />

antalet boende, hur mycket de vistas hemma, samt<br />

på deras beteende. <strong>Fastighets</strong>ägaren kan genom att se<br />

till att allt är tätt och att armaturerna är snålspolande, minska<br />

vattenanvändningen med 10 – 20 procent. Den stora miljövinsten<br />

ligger i minskad varmvattenanvändning och därmed<br />

minskad energiåtgång. Risken för igensättning av avlopp gör<br />

att minskad kallvattenanvändning egentligen inte är önskvärd.<br />

Sparande genom incitamentsavtal:<br />

Av all den värme som används i <strong>MKB</strong>:s bestånd går cirka en tredjedel<br />

till att värma varmvatten, resten används för uppvärmningen<br />

av husen. 2005 genomfördes ett vattensparprojekt<br />

som med få undantag omfattade samtliga <strong>MKB</strong>:s lägenheter<br />

och lokaler. Målet var primärt att spara varmvatten, dvs. spara<br />

energi, inte att spara vatten i allmänhet. Ett incitamentsavtal<br />

tecknades med en entreprenör som fick ett års besparingar i<br />

ersättning. Perlatorerna i kök och bad samt duschslang och<br />

duschhandtag byttes ut mot snålspolande. Dessutom åtgärdades<br />

blandare och wc-stolar om de läckte. Entreprenören<br />

avgjorde själv vilka produkter som skulle bytas ut. Trots att<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

<strong>MKB</strong> under det gångna decenniet redan genomfört sparåtgärder<br />

inom i stort sett hela beståndet, blev spareffekten cirka 10<br />

- 15 procent i de flesta bostadsområden. Det motsvarar ungefär<br />

16 kubikmeter sparat vatten (kallt och varmt)/år och lägenhet,<br />

samt cirka 400kWh/ år och lägenhet. <strong>MKB</strong> räknar med<br />

att spareffekten avtar de kommande åren, efter fem år återstår<br />

kanske halva spareffekten, men har inte sett det som argument<br />

för att inte genomföra åtgärden.<br />

Snålspolande armaturer:<br />

Poseidon: Att flödesbegränsa tappvatten ger ofta en snabb<br />

reduktion. Ofta handlar det om att åtgärden får en återbetalningstid<br />

på mindre än ett år. Dock visar det sig att spareffekten<br />

avtar ganska snart, även om den inte upphör helt. Orsaken<br />

till resultatet är inte helt klarlagd, men ett skäl kan vara<br />

att de boende helt enkelt plockar bort produkterna eftersom<br />

man inte är nöjd med komforten. Den stora miljöinsatsen och<br />

tillika ekonomiska vinsten ligger inte desto mindre i att spara<br />

varmvatten.<br />

Läs mer om åtgärder för förändrat beteende<br />

hos brukarna i avsnitt 6 om information.


4/ smarta vaL<br />

Elförbrukningen minskar<br />

med smarta val<br />

de senaste årens allt effektivare hushållsapparater och vitvaror har<br />

medfört enorm besparingspotential. att välja energisnålt betalar sig<br />

idag ofta omgående. <strong>Fastighets</strong>ägare har därtill en nyckelroll för att ta<br />

tillvara de tekniska landvinningarna.<br />

Relativt andra installationer som kan hålla hela <strong>huset</strong>s<br />

livslängd kännetecknas elinstallationer av relativt<br />

kort livslängd. Viktigast är därför att vid utbyte satsa<br />

på den bästa tillgängliga tekniken. Utöver detta är det ofta så att<br />

ett byte kan vara ekonomiskt motiverat även om en produkt,<br />

till exempel en fläkt eller en armatur, fortfarande fungerar.<br />

Belysning<br />

Belysning är ett område som erbjuder stor potential för minskad<br />

energianvändning. Elförbrukningen från teknisk utrustning<br />

och belysning i lokaler beräknas stå för 60 procent av<br />

elförbrukningen per kvadratmeter. Nya lysrör och glödlampor<br />

är mer effektiva än gamla, dvs de ger mer ljus per watt. Ny<br />

optik reflekterar mer ljus, kompaktlysrör, lysrörslampor och<br />

lågenergilampor har blivit mindre och finns i allt fler watt-tal.<br />

De kan ersätta glödlampor på allt fler ställen med minskade<br />

kostnader och minskad miljöpåverkan som följd.<br />

Ofta används den s.k. pay off-metoden vid investeringsbedömningar.<br />

Då tas dock endast hänsyn till några få år av<br />

anläggningens drift. I fråga om belysning är det mer rättvisande<br />

att göra en kalkyl för de samlade kostnaderna under anläggningens<br />

hela ”livstid”. Att byta ut en vanlig glödlampa mot<br />

en lågenergilampa sparar 80 procent av energin från en vanlig<br />

60 W lampa. Lågenergilampan är dyrare i inköp, men när den<br />

långlivade lampan tjänat ut är vinsten per lampa ändå cirka<br />

300 kronor.<br />

• <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong>: I fråga om belysningen i bostadsbeståndet<br />

fokuserar företaget bland annat på styrning via<br />

ljud- eller rörelsedetektorer där belysningen endast tänds<br />

när människor vistas i utrymmet, till exempel i trapphus.<br />

Ofta kännetecknas denna typ av åtgärder av mycket stora<br />

spareffekter på 80 - 90 procent, men också ofta av relativt<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

långa pay-offtider på åtta till tio år. <strong>MKB</strong> har även nyligen<br />

bytt ut samtliga cirka 10 000 glödlampor i allmänna utrymmen<br />

mot en ny typ av kompaktlysrör som tål att tändas och<br />

släckas obegränsat antal gånger utan att livslängden på cirka<br />

15 000 timmar påverkas.<br />

• Vasakronan: I samband med ombyggnad av lägenheter sker<br />

uppgradering till energieffektiva belysningsarmaturer och<br />

annan energibesparande teknik i lokalerna.<br />

Tvätt- och torkutrustning<br />

Gammal tvätt- och torkutrustning använder mer energi än<br />

moderna maskiner. Från 1996 skall alla tvättmaskiner och<br />

torktumlare vara energimärkta. Av energimärkningen framgår<br />

bland annat energianvändningen, buller samt förstås maskinernas<br />

kapacitet. En energisnål maskin är som regel lite dyrare,<br />

men lägre driftkostnader gör att den oftast blir billigare under<br />

sin livslängd.<br />

• Tvätt- och torkutrustning står för cirka en tredjedel av<br />

<strong>MKB</strong>: s användning av fastighetsel. Eldriven utrustning<br />

kännetecknas generellt av relativt kort livslängd. Företaget<br />

har därför en uttalad strategi att vid utbyte satsa på den<br />

bästa tillgängliga tekniken. För just tvätt- och torkutrustning<br />

har <strong>MKB</strong> därför inte något massivt utbytesprogram,<br />

utan utrustningen byts när det är befogat av olika skäl.


5/ uppföLjnIng<br />

Övervakning och<br />

uppföljning a och o<br />

uppnås rätt innetemperatur, är varmvattentemperaturen korrekt,<br />

fungerar värmeåtervinningen? att hålla koll på de tekniska systemen<br />

är viktigt både för en bra uppföljning och för att kunna staka ut vägen<br />

framåt.<br />

Grunden för allt arbete med energieffektivisering är<br />

kunskap om fastigheterna och dess installationer<br />

samt användningen av värme, el och vatten. Det<br />

kräver i sin tur analyser och uppföljning av funktioner och<br />

prestanda. Genom regelbunden och tät energiuppföljning kan<br />

avvikelser upptäckas. Uppföljning ger även underlag för att<br />

formulera mätbara mål. Viktigast av allt är dock att energistatistiken<br />

är ett verktyg som kan användas för att kommunicera<br />

nyttan av effektivisering med såväl ekonomer som företagsledning.<br />

Konstaterad energiminskning:<br />

• Poseidon beslutade att införa datoriserad driftövervakning i<br />

hela fastighetsbeståndet. Att installera systemet innebar en<br />

energireduktion på cirka sju procent eller tio mkr per år.<br />

Kostnaden för systemet uppgick till 50 Mkr.<br />

Att mäta komfort:<br />

• Poseidon: Sedan början av 1990-talet genomför företaget<br />

varje år en komfortmätning den första veckan i december.<br />

Komfortmätningen innebär att alla 70 husvärdar besöker<br />

fem lägenheter vardera. I dessa fem lägenheter mäts rumsoch<br />

varmvattentemperatur. Dessutom intervjuas de boende<br />

om hur de upplever värme och ventilationen. Komfortmätningen<br />

ger en indikation på hur läget är i fastighetsbeståndet<br />

samtidigt som det skapar aktivitet kring innemiljöfrågorna<br />

i hela organisationen.<br />

Olika system för uppföljning:<br />

• <strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong> är idag datoriserade med cirka 500 fastighetsdatorer.<br />

I ett stort fastighetsbestånd kommer mäng-<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

den av information från energistatistik, fastighetsdatorer<br />

och energimätare att vara så stor att en manuell hantering<br />

inte är möjlig. <strong>MKB</strong> utvecklar program för automatisk datainsamling<br />

samt analys och sammanställning av all data.<br />

Avsikten är att programmet skräddarsyr information om<br />

hur allt fungerar till olika användare eller grupper av användare,<br />

ex VD, ekonomer, drifttekniker eller husvärdarna ute i<br />

bostadsområdena. Statistiken ska på så sätt ge svar på frågor<br />

som hur mår mitt hus? Använder det mer eller mindre energi<br />

jämfört med andra jämförbara fastigheter i företaget?<br />

• Vasakronan: För att kunna spara mer värmeenergi i fastigheterna<br />

använder sig Vasakronan av den så kallade BVF-metoden<br />

(börvärdesförbrukning). Metoden gör det möjligt att<br />

se vad det är i en byggnad som slukar mest energi och hur<br />

stor den totala värmeförbrukningen i olika fastigheter bör<br />

vara. Om den verkliga användningen är högre kan resultatet<br />

användas för styrning och prioritering av energisparåtgärder.<br />

I analysen ingår en mängd parametrar som varmvatten,<br />

transmission och ventilation. BVF-metoden ger Vasakronan<br />

en besparingspotential på cirka 6 procent.<br />

• Vasakronan: Sedan Vasakronan bildades 1993 har energiförbrukningen<br />

följts upp varje månad med hjälp av systemet<br />

Ess200/WebEss. Resultaten har analyserats utifrån tidigare<br />

förbrukning, genomförda förändringar i byggnaden samt<br />

jämförts med likvärdiga fastigheter. Inom ramen för miljöledningssystemet<br />

görs årligen interna revisioner av arbetet<br />

med energiförbrukning i fastighetsbeståndet. I driften<br />

av installationssystemen genomförs funktionskontroller<br />

enligt checklistor. Olika typer av besparingsteknik, som till


exempel klimatstyrning eller värmepump, finns installerade<br />

i byggnader och utvärdering sker av denna för att belysa det<br />

ekonomiska värdet. Styrning av energibehovet sker efter<br />

hyresgästernas verksamhet och arbetstider.<br />

• Vasakronan: Den egna driftorganisationen följer aktivt<br />

de tekniska funktionerna i alla installationsutrymmen.<br />

Förbrukningen avläses minst varje månad och alla värden<br />

samlas i ett uppföljningssystem för analys och arkivering.<br />

Energifrågor finns alltid på agendan vid drift- och ledningsmöten<br />

för avrapportering. Dialog sker med hyresgäster om<br />

energisparande åtgärder, samtidigt som driftsorganisationen<br />

anpassar styrningen av energibehovet efter hyresgästerna<br />

i byggnaden. Riktmärken (benchmarking) för energianvändningen<br />

används för att nå förbättringar i likvärdiga<br />

byggnader inom bolaget.<br />

• SMHI:s Energi-Index är en utvecklad variant av de mer kända<br />

så kallade ”graddagarna” för uppföljning av energiförbrukning.<br />

Medan graddagar endast tar hänsyn till utetemperaturen,<br />

tar Energi-Index också hänsyn till vind- och solförhållanden.<br />

Energi-Index ger därför ett mer rättvisande mått<br />

på uppvärmningsbehovet. Senvinter och vår ges till exempel<br />

ett viktigt energitillskott från den lågt stående solen.<br />

Vindens betydelse för energiförbrukningen tas också om<br />

hand, vilket gör att Energi-Index ger platser med vindutsatta<br />

lägen (kustorter) en bättre normalårskorrigering.<br />

blicc-<strong>huset</strong>


6/ Boendepåverkan<br />

Individuell mätning och debitering av el<br />

• Poseidon: Under år 2000 ersattes den tidigare kollektiva<br />

elmätningen i bostadsområdet Lövgärdet med individuell<br />

elmätning för varje lägenhet. Resultatet blev att lägenheternas<br />

årliga elförbrukning minskade med 20 procent från 3 500 kWh<br />

till 2 800 kWh.<br />

Individuell mätning och debitering av värme och vatten<br />

Även individuell mätning och debitering värme och vatten har<br />

potential att leda till förändrat beteende.<br />

• Poseidon: Individuell mätning på Norra Ågatan visar på 30<br />

procents lägre varmvattenförbrukning. I projektet ingick att<br />

införa individuell mätning och debitering av värme och varmvatten<br />

i samtliga lägenheter förutom studentlägenheterna.<br />

Varje lägenhets förbrukade värmeenergi och varmvattenvolym<br />

mäts och debiteras månadsvis. Hyresgästen kan själv<br />

påverka sin förbrukning genom att reglera värmen och styra<br />

varmvattenkonsumtionen. Som en extra information finns en<br />

temperaturgivare centralt placerad i varje lägenhet. För snabb<br />

återkoppling av förbrukningen, har varje lägenhet en egen<br />

”hemsida”, där förbrukning, kostnader och rumstemperatur<br />

kan läsas av dygnsvis eller månadsvis. Den lägenhetsindividuella<br />

mätningen och debiteringen av varmvatten har resulterat<br />

i cirka 30 procent lägre varmvattenförbrukning. Medelförbrukningen<br />

per lägenhet är ca 24 procent lägre än i andra lägenheter.<br />

Information och utbildning<br />

Information och<br />

individuella avgifter<br />

Information och utbildning liksom individuellt anpassade avgifter är vägar<br />

till förändrat beteende. tydlig kommunikation som kopplar energianvändning<br />

till sparade kronor och minskad klimatpåverkan är viktigt.<br />

• Fortum Värme har en intensiv, återkommande energirådgivning<br />

två veckor på våren och två på hösten. Representanter<br />

för bostadsrättsföreningar, små och medelstora fastighetsägare<br />

kommer på besök till Fortum efter inbjudan via brev<br />

och hemsida. Fler än hundra besök kommer varje omgång<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

och får en timmes individuell rådgivning. Fortum har värderat<br />

rådgivningsbesökens effekter på energianvändningen.<br />

Jämförelser av kundbeteenden före och efter besöken under<br />

premiäråret 2005 visar på fem procents minskad energianvändning<br />

efter vårkampanjen och tre procent efter hösten.<br />

• Vasakronan: Miljöfrågor tas alltid upp vid de årliga kundsamtal<br />

som Vasakronan har med sina hyresgäster. Kunderna,<br />

som ofta själva betalar sin el, får också råd om hur de<br />

kan minska sin elförbrukning. Efter ett sådant samtal<br />

beslutade Uppsala Färg att byta alla gamla energislukande<br />

armaturer och satsa på en ny ridåvärmare till entrén,<br />

som kopplades till fjärrvärmen. Resultatet blev en minskad<br />

elanvändning med över 60 procent och en besparing<br />

på 25 000 kronor om året. Råden leder förutom minskad<br />

energiförbrukning till ett bättre inomhusklimat.<br />

Exempel på råd för minskad energiförbrukning:<br />

– Energisnåla armaturer<br />

– Energieffektiv utrustning<br />

– Stänga av outnyttjade energiförbrukare<br />

– Närvarogivare<br />

– Drifttider ventilation<br />

– Ridåvärmare vid entréer<br />

• LFV/Arlanda Energi har skickat ut information till alla anställda<br />

inom flygplatsen. Informationen består av enkla spartips<br />

som alla kan genomföra och vad varje åtgärd innebär i sänkta<br />

kostnader för LFV.<br />

• Fortum Värme har bytt kundernas fjärrvärmemätare och<br />

infört automatisk avläsning av mätardata. Detta nya system<br />

gör kundernas energianvändning synlig och premierar den.<br />

Kunderna kan i ökad grad påverka sina energikostnader.<br />

Systemet finns nu i Stockholm och kommer att införas hos<br />

Fortum Värmes övriga kunder runtom i landet.


7/ förnyBar energI<br />

Ekonomi med bergvärme:<br />

Förnybar energi som<br />

sänker kostnaderna<br />

• Vasakronans fastigheter i Näsby Parks slottsområde i Täby,<br />

där bland andra Pliktverket och Försvarsmakten är hyresgäster,<br />

värms med bergvärme från 48 borrhål med en total<br />

längd på 8640 meter. Bergets värme förs via värmebärare till<br />

en värmepump och leds sedan till fastigheterna via varmvattenledningar<br />

i kulvertar. Näsby Parks oljeförbrukning har<br />

sjunkit med nästan 80 procent och området minskar snabbt<br />

sin klimatpåverkan. Oljetransporterna till fastigheterna är<br />

snart ett minne blott. Samtidigt sparar man pengar – på<br />

ett år beräknas driftkostnaderna sjunka med 1,6 miljoner<br />

kronor.<br />

Utbyggnad utan ökad energiförbrukning:<br />

• LFV har på Kalmar flygplats installerat bergvärme och<br />

värmepumpar. Satsningen genomfördes i samband med en<br />

utbyggnad samtidigt som målsättningen var att inte öka den<br />

totala energibelastningen. Samtliga åtgärder som genomfördes<br />

vid Kalmar flygplats är ekonomiskt lönsamma på fem<br />

till sex år. Flygplatsen har minskat energiåtgången med 50<br />

procent. Liknande lösningar med värmepumpar diskuteras<br />

nu för Stockholm-Arlanda flygplats vilket skulle kunna<br />

minska flygplatsens koldioxidutsläpp från uppvärmning<br />

med 88 procent.<br />

Värme och kyla efter säsong:<br />

Varför inte kombinera investeringar för effektivare enegianvänd-<br />

ning med byte till en förnybar energikälla? undersök möjligheter-<br />

na och du ska finna att chanserna till besparingar är goda.<br />

• LFV - Arlanda Energi driver för närvarande två omfattande<br />

projekt inom området värme, det ena med fokus på att energieffektivisera<br />

terminalkomplexet medan det andra handlar<br />

om utvinning av frikyla och frivärme (markvärme) ur en<br />

0<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

akvifer (en naturlig vattenansamling i en grusås). Akviferprojektet<br />

innebär att frikyla i form av cirka 2–5 grader varmt<br />

vatten sommartid hämtas ur en akvifer. Samtidigt återförs<br />

cirka 20 gradigt vatten. Under vintertiden hämtas sedan det<br />

20 gradiga vattnet för uppvärmning och ett cirka 2 gradigt<br />

vatten återförs. Detta innebär att uttaget den ena säsongen<br />

ger ”gratis” förutsättningar för nästa säsong. I hela processen<br />

åtgår endast elenergi för att pumpa vatten. Den preliminära<br />

tidplanen är att en försöksdriftanläggning ska vara uppförd<br />

samt en ansökan om en fullskaleanläggning ska vara inlämnad<br />

under 2007.<br />

Grön el<br />

• Vasakronan och LFV har uteslutande Grön el vilket minskar<br />

fastigheternas klimatpåverkan väsentligt och omedelbart.<br />

Solenergi:<br />

• Poseidon: I ett trevåningshus i Järnbrott i västra Göteborg har<br />

solfångare av luft/luft-typ installerats. Det betyder att den<br />

södervända delen av sadeltaket är försett med svartmålade<br />

plåtkassetter som täcks med plastskivor. Luften innanför<br />

plastskivorna värms och leds i ett slutet system ned i luftkanaler<br />

i ytterväggen. Värmetransporten ut genom ytterväggarna<br />

minskar eftersom väggarnas temperatur höjs. Under vissa<br />

förhållanden fungerar ytterväggarna som ”värmeelement”.<br />

Anläggningen är inte högeffektiv, men väldigt robust. I dag<br />

har den fungerat i 20 år utan några större underhållsinsatser<br />

och vid senaste kontrollen, hade den samma verkningsgrad<br />

som vid byggnationen.


8/ fLer aLternatIv<br />

andra vägar till<br />

minskad klimatpåverkan<br />

från<br />

fastigheter<br />

att minska utsläppen handlar i många fall om att skapa strukturer som<br />

ger förutsättningar för minskade transporter, låg energianvändning och<br />

val av energisnåla och återvinningsbara material. Chans till förbättringar<br />

finns inom såväl källsortering som vid renovering och skadeförebyggande<br />

åtgärder.<br />

Källsortering nära där vi bor och verkar<br />

Stena Metall: Som privatpersoner genererar vi en mängd avfall.<br />

Genom fastighetsnära källsortering och återvinningsanläggningar<br />

nära där vi bor och verkar kan vi bidra till minskad<br />

påverkan på klimatet. Ju kortare väg avfallet behöver transporteras,<br />

desto större klimatvinster gör vi. <strong>Fastighets</strong>nära källsortering<br />

ger förutsättningar för renare fraktioner och därmed<br />

högre kvalitet på det återvunna materialet som gör ytterligare<br />

energikrävande reningsprocesser överflödiga.<br />

Med smarta insamlingssystem och återvinningsanläggningar<br />

exempelvis i anslutning till de snabbt växande köpcentren<br />

som etableras runt om i landet, kan vi minimera transporterna<br />

och öka miljövinsterna. Exempel på källsortering i bostadsrättsföreningar<br />

visar på mer än halverade kostnader. Att göra<br />

rätt är samhällsekonomiskt lönsamt!<br />

Underhåll, förvaltning och renovering<br />

Vid underhåll och renovering av fastigheter bör fastighetsägaren<br />

eller byggherren välja miljöanpassade material som även är<br />

bra ur återvinningssynpunkt. Nytt material bör inte blandas<br />

med gammalt, om det i ett senare skede vid en eventuell rivning<br />

är svårt att skilja materialen åt. Ett sådant exempel är mattor. I<br />

dag läggs nya mattor många gånger ovanpå den gamla mattan.<br />

Resultatet blir att olika typer av plast och material blandas,<br />

vilket försvårar återvinning. Avfallsflödet vid renoveringar är<br />

vidare ur ett totalt perspektiv ett stort flöde. <strong>Fastighets</strong>ägare<br />

och byggbolag bör därför alltid sträva efter så mycket återanvändning<br />

och återvinning som möjligt.<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

För hus orsakar materialanvändning, inklusive avfallshantering,<br />

under produktion och förvaltning enligt LCA-beräkningar,<br />

den näst största miljöpåverkan. Enligt byggsektorns<br />

kretsloppsråd har återvinning betydelse då den minskar<br />

användningen av naturresurser.<br />

Varje skada på en fastighet innebär en klimatbelastning<br />

genom elförbrukning, transporter och materialanvändning.<br />

Länsförsäkringar satsar på att informera om skadeförebyggande<br />

åtgärder för att minska antalet vatten- och brandskador.<br />

Vattenskador kostar samhället drygt fem miljarder kronor per<br />

år. Nedan exempel på åtgärder som enkelt kan utföras i befintliga<br />

hus:<br />

· Installera optisk brandvarnare på varje våningsplan eller i<br />

varje lägenhet.<br />

· Se över åskskyddet.<br />

· Byt elledningar om <strong>huset</strong> är byggt före 1960. Ledningarna<br />

har troligtvis gummiisolering som spricker med tiden.<br />

· Förvara inte brännbart material så att det lockar till att<br />

anlägga brand.<br />

· Placera inte vattenledningarnas skarvar, kopplingar och<br />

fogar dolda i väggen.<br />

· Se till att byte av ytskickt i badrum sker fackmannamässigt<br />

och i enlighet med tillverkarens anvisning.<br />

· Installera ventiler för uttransport av fuktig luft.<br />

· Lägg vattentäta underlägg under diskmaskin, kyl och frys<br />

för att eventuella läckage ska synas.<br />

· Installera vattentätt skåpsunderlägg i skåpet under diskbänken.


företag som medverkar i <strong>BLICC</strong>-<strong>huset</strong><br />

Bostads <strong>AB</strong> Poseidon<br />

Bostads aB poseidon är Göteborgs största bostadsbolag och äger/<br />

förvaltar ca 23 000 lägenheter. som kommunalt bostadsbolag<br />

ansvarar vi för att det finns bostäder, men bidrar även till stadsutvecklingen.<br />

poseidon ingår i Framtidenkoncernen.<br />

www.poseidon.goteborg.se<br />

Fortum Värme<br />

med ledorden enklare, säkrare och renare levererar Fortum<br />

Värme miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag<br />

och privatpersoner i sverige. Verksamheten bedrivs i 16 kommuner,<br />

däribland stockholm.<br />

www.fortum.se<br />

LFV<br />

LFV är ett affärsdrivande statligt verk med uppgift att driva<br />

verksamheten vid 16 flygplatser, samt att ansvara för flygtrafiktjänst.<br />

under 2005 har ca 29 miljoner passagerare rest till och<br />

från LFVs flygplatser och ca 300 000 flygplan har landat. LFVs<br />

intäkter kommer till 60 % från avgifter från flygtrafiken. Övriga<br />

intäkter kommer från flygplatsernas butiker, hotell, parkeringsplatser<br />

mm.<br />

www.lfv.se<br />

Länsförsäkringar Sak Försäkrings <strong>AB</strong><br />

de 24 länsförsäkringsbolagen samverkar genom det gemensamt<br />

ägda Länsförsäkringar aB där Länsförsäkringar sak Försäkrings<br />

aB ingår. Länsförsäkringar sak hjälper länsförsäkringsbolagen<br />

med bland annat produktutveckling och har egen affärsverksamhet<br />

till exempel sjukvårdsförsäkring och återvinningsförsäkring.<br />

www.lansforsakringar.se<br />

blicc-<strong>huset</strong><br />

<strong>MKB</strong> <strong>Fastighets</strong> <strong>AB</strong><br />

mKB <strong>Fastighets</strong> aB är malmös största bostadsbolag med 30 %<br />

av hyresmarknaden. Bolagets fastighetsbestånd är väl underhållet<br />

och värderat till 13,8 mdr kr. Bolaget har en mycket stark finansiell<br />

ställning. mKB är helägt av malmö stad och drivs affärsmässigt.<br />

www.mkbfastighet.se<br />

SMHI<br />

smhI, sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, tillhandahåller<br />

planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende<br />

verksamheter. smhI är ett expertorgan inom meteorologi,<br />

hydrologi, oceanografi samt resurs i miljöarbetet.<br />

www.smhi.se<br />

Stena Metall<br />

stena metall är nordens ledande bolag inom återvinning och<br />

miljöservice. att återvinna istället för att nyttja jungfruligt material<br />

ger stora energibesparingar, för vissa material upp till 20<br />

gånger. stena metall arbetar därför ständigt med att förfina och<br />

utveckla återvinningsprocesserna.<br />

www.stenametall.se<br />

Vasakronan<br />

Vasakronan är ett av de ledande fastighetsföretagen i sverige.<br />

Inriktningen är kontorslokaler och butiker kompletterat med ett<br />

stort tjänsteutbud. <strong>Fastighets</strong>beståndet omfattar 160 fastigheter i<br />

stockholm, Göteborg, malmö, Lund och uppsala.<br />

www.vasakronan.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!