27.09.2013 Views

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

lO^öTTÖ^ÖI^^I^I^

^nns^nr^^^r^nre

Artur Porsberg

t^e^n^en

l^larieProholmer, Artur Porsberg,

Per Nilsson

centrum förldrottsforskning,

Po^5^o,ll^^Stockholm,tel

U^-^^7^0,fa^Uo-^l^^

^ren^n^ern^en

Plelår med fyra nummer

kostar 100 kr. Insattes på

postgiro ^^o^71-8,

mottagare t^lp

^re^^x^en

IvlediaPagetAP

^n4S^S^44^

Foto^ Arne Forsberg

ISSl^ 110^3^^

^r DsD^^s^rnnnn^

^ Doping ett samhällsproblem

som kan leda

tillnyadopingproblem

inom idrotten

7 ^Bad begränsar

sprinternsfart7

^ Analys av droger och

hormoner

11 central trötthet och

stimulerande medel

1^1 ^annxan manipulera

tillväxtens

17 Doping uxett samhällsvetenskapligt

pespektiv

^1 Peken som blir allvar

oxn idrotten som

uppfostringsmiljö

^ Frågor och svar

^ ^ ^ S S ^ ^ ^ ^ S S ^ ^

4^4^^ Tidningen Svensk Idrottsforskning fortsätter det nya året som

det gamla -^slutade med att fördjupa dopingdebatten och lyfta

fram den kunskap som finns bland svenska forskare. Detta med för

vissningen om att denna fråga är synnerligen angelägen och att det

finns många infallsvinklar på problemet.

Ivlartin Johansson skriverisin artikel att^^Dopingproblemetomfat

tar mycket mer än konsten att kontrolleraoch återföra avvikande

individer tillenvissordning.^För många har doping blivit likty

digt med att tillföra olika medicinska preparat ochdärmedgjort

doping till ett medicinsktBfysiologiskt problem. Det ärdå enkelt att

låta dopinglistan avgöra vad som klassas som doping, ^vlen bakom

diskussionen om vad som skall tillföras och eventuellt strykas från

dopinglistan måste en ständig demokratiseringsprocess föras Då

dopinglistan är internationell kommer därför även politiskaBideo

logiska och moraliska frågor att vara utgångspunkt på synen för vad

som är doping. Inte enbart medicinare skall föra diskussionen utan

den måste breddas till att omfatta företrädare för olika grenar av

samhället. Idrotten som av tradition tillskrivits en samhällsnyttig

och fostrande roll måste därför arbeta inte bara mot doping utan

även mot olika former av fusk, regelöverträdelser och ekonomiska

transaktioner som ibland finns inom gråzonen

^^^Idetta sammanhang vill tidningen därför lyfta fram och presenteraPer

Nilssons nyligen utgivna doktorsavhandling ^Fotbollen och

moralens.Plan visariden på att idrotten blivit en av vårt samhälles

viktigaste uppfostringsmiljöer och diskuterar bla.vilken moral

man tillägnar sig genom att syssla med eller intressera sig för idrott.

Påverkan sker från flera olika hålkledare^tränare, lagkamrater, do

mare, supporters men även massmedia bidraristor del till de ungas

moraluppfattning och ställningstagande Ptt tydligt regelsystem

kommer därvid att hjälpa till otydliga regler och regler som ofta

utsattes för tolkningar ochförändringar kommer att utsätta

männniskorna för stora frestelser som kan få nedbrytande effekt på

moralen. Pegelefterlevnaden är viktig på alla nivåer. Idrotten måste

försöka återinföra det ideal som tidigareihögre grad kännetecknade

idrottsmannen där ärlighet och lojalitet var två av honnörs

orden. Idrottsledarens arbete får därför inte endast begränsas till

teknisk träning och ökad prestationsförmåga utan även syfta till att

forma^vettiga^ochansvarskännande människor.

^^^^vlendopingproblemet är inte bara ett idrottens problem.Trots

att över f^O procent avlandets ungdomar är medlemmarinågon

idrottsförening finns det många som tränar på egen hand. kroppsidealet

går mot en vältränad kropp där svällande muskler är en viktig

framtoning.Detta har inneburit att fler börjat träna sin kropp

vilket är positivt, fiende stora tullbeslag som gjorts under senaste

året tyder på att det finns en vägande marknad där dopingprepaxat

får avsättning Idrottsrörelsen kan endast genomföra dopingtester

på dem som är medlemmariidrottsföreningar vilket därmed håller

bruket nere. Andra användare är svåra att nå Problemet är uppenbart

ett vägande samhällsproblem.

^Bi vill också informera våra läsare, som glädjande nog blir fler och

fler, att vi planerar attikommandenummer presentera landets olika

forskargrupper inom idrottens fältPtt av syftena med tidningen är

att skapa kontakter mellan forskare och läsare.^i vill därför även

^öra läsarna uppmärksamma på läsarnas sida Prågor^SvarUor

gärna av Dig^i gör allt för att försöka få landets foxskareatt be

svaraDinafrågor l ^ t ^ x


DOPING

ett samhällsproblem som kan leda till

nya dopingproblem inom idrotten

Håkan Nyberg

FoU/Anddopinggruppen, Riksidrottsförbundet

Medan ett förhållandevis litet antal idrottsutövare dopar sig för att

höja sin prestationsförmåga vid tävling dopar sig allt fler ungdomar

av kosmetiska skäl, för att få en "vackrare" kropp. Att träna på gym är

en del av en ny ungdomskultur. "Ribbad" mage och stora armmuskler

är för många viktiga statussymboler och anabola steroider en genväg

för att snabbt nå resultat. Från att ha varit ett isolerat idrottsproblem

har doping sedan slutet av 80-talet även blivit ett samhällsproblem.

• • • Hur stort dopingproblemet är

idag är dock svårt att med säkerhet

fastslå. Uppskattningar; bl.a.

grundade på tullens beslagstatistik,

har gjort gällande att ca 50.000-

100.00 svenskar mer eller mindre

kontinuerligt använder någon form

av hormondoping. En färsk undersökning

bland skolungdomar i Falkenberg

(Sverker Nilsson 1993, på

uppdrag av Landstinget i Halland)

visade att 10% av alla 15-16 åringar

hade provat anabola steroider.

Även om fler undersökningar

måste till innan vi med säkerhet

kan uttala oss om missbrukets utbredning

är dessa uppgifter i sig

ändå alarmerande.

Inom Riksidrottsförbundet (RF)

varnade vi tidigt för den här utvecklingen

och pekade på behovet

av kompletterande samhälleliga åtgärder

Först 1992 fick vi en lagstiftning

mot hormondoping och under

det senaste året har på RF:s initiativ

en särskild Doping-Jour inrättats

av Folkhälsoinstitutet. Dit kan

missbrukare, anhöriga och andra

berörda ringa - tel 08-746 44 44 - för

att få hjälp och information.

Efft 50-tal dopingfall

inom idrotten 1992

Inom idrottsrörelsen är dopingsituahonen

väsentligt bättre idag än

den var för tio eller tjugo år sedan.

Doping bland elitidrottare är mindre

vanligt förekommande idag.

attityden har förändrats och kun­ /orsoaras."

skapen om antidoping - dopinglistan,

regler och hälsorisker etc -

har ökat högst påtagligt. Därmed

inte sagt att problemet är löst. Ett

femtiotal dopingfall i Sverige under

1992 visar att mycket ännu återstår

att göra.

Idrottsrörelsens antidopingarbete

utgår ifrån ett policybeslut fattat av

1981 års Riksidrottsmöte, som bl.a

fastslår

"Af # brw& ar dopmgTMedef är oaccepfabe/f.

fngef idrDttsresxdfaf är sä wärde/w/Zt

atf &rw& av dopingmedel Äazn

s

1992

Beslutet speglar svensk idrotts bestämda

uppfattning, att doping är

fusk, att det är farligt för idrottsutövarens

hälsa och att det hotar

idrottsrörelsens existens som ungdomsorganisation

och folkrörelse.

- Hur många föräldrar skulle låta

sina bam delta i idrott om doping

skulle vara en accepterad konsekvens

av utövandet?

Dopingkontroller i

förebyggande syfte

Tillsammans med information

KONTROLLVERKSAMHET

1981-1992

: jL,

3000 2500 2000 1500 1000 500 0 10 209040506070

Antal prover Antal poeMva

'


och utbildning utgör doping

kontroller baseniidrottsrörelsens

förebyggande arbete i kampen

mot doping.Den nedgångibruk

av dopingmedel som vikunnat se

sedan ^Otalet har framförallt till

skrivitskontroll^erksamheten.

avsikten meddopingkontrolle

rna- och denbestraffningsom

följer på ett positivt prov-är att

deska verkaavskräckaxxde och

därigenom haen förebyggande

effekt.Ptt effektivt korxtrollprogramxnåstesåledes

varaanpas

sat till olika idrotters skiftande

förhållanden och ska naturligtvis

vara oförutsägbart för de som

dopar sig.

ISverige utvärderas kontrollprogrammet

kontinuerligt och revideras

inför varjenyttverksamhetsår.^vprogramxnetB

som är

konfidentiella framgår bl.a. hur

kontrollerna ska fördelas mellan

olikaidrotterB vilka målgrupper

som prioriteras^ lämpliga tidsperioder

för kontroll ochivilken

utsträckningkontrollernaskall

ske vid tävling eller träning. Det

senareär särskilt viktigt för att

komma tillrätta medbruketav

anabola steroider, l^ler än hälften

av alla provtas därför vid träning

och så gott som varje kontroll genomförsutanattdetestadehar

förvarnats på något sätt.

Pör kontrollprogrammets genomförande

svarar PP^s distriktsidrottsförbund

^DP^ som har

mycket god kunskap om de lokala

förhållandena. Inom varje

DPfinnsfördettaärxdamålett

antaldopingfunktionärerbestående

avidrottsintresserade läkare

ochsköterskor xn.fl. De är

alla handplockade och specialutbildade

för sitt uppdraga bl.a.för

attgaranteraenhögrättssäkerhetikontrollarbetet.Totalt

förfo

gar PP idag över ca ^0 legitimerade

dopingfunktionärer fördelade

på^DP

Som framgår av bildl(Sid 4^

h^r kontrollverksamheten byggts

upp under^O-taletochomfattar

numera ca ^.^OOprover per år.^v

dessa har årligen cal-4^1ett till

bestraffningiformavenkortaxe

eller längre tids diskvalifikation,

^xlkadopingbrottsom^aritvan

ligastframgåravbild^.^Petr. juridiska

frågor - dopingregler^

strafflängdetc hänvisas tillta

digare artikel i Svensk idrotts

forskning nr 4 ^ sid^-^)

DOPINGFALL 1981-92

fördelat på dopingklass

Hwmondoplng59%

StlmulantlaT*

NwkotbkanalgetkaO*

^^. Övrigt 1%

Vägran 25%

Totalt 268 dopingfall

HxTrmoMdopmg - bmk au anatofa steroider x%k fgsfosteron efc - är det oan-

Zigasfe dopzwgbroffef % Soenge. Eff Dörande problem w tgör oägran aff ge-

Momgä doptngkoMfroff. Mycket tatar/or aff ^ormondopiMg äcen döt/er sfg

6aWz /Zertatet au dessa /aff. Stimidantia, mirkofisk anatgefihz ocA annan

doping ntgxör eff mindre problem. Nägnz /izlf är residtat ax? s.k. misstagsäoping,

men medoefen doping/bekommer äoen inom dessa dopingktasser.

Inte bara tyngdlyftare

Ett drygt tjugotal idrotter har hittills

berörts av dopingärenden

och lyngdlyftningsf örbxmdet har

som bekant svarat för de allra

flesta. Om man t.ex. ser på

utfallet av 1992 års kontrollverksamhet

finner man att ca 6%

av kontrollerna inom tyngd- och

styrkelyftning resulterade i

bestraffningar medan motsvarande

siffra för övriga idrotter

var ca 1%.

Fysiska

I tolkningen av detta vill jag

dock varna för slutsatsen att övriga

idrotter inte skulle ha något

dopingproblem att tala om. Under

det senaste året har vi som

arbetar inom området fått många

signaler som tyder på motsatsen.

Statistiken visar också att andelen

kontroller som leder till bestraffning

återigen ökar även

inom övriga idrotter. Genom den

spridning dopingen fått bland

styrketränande ungdomar utan-

Misstanke om hormondoping?

Några signaler att uppmärksamma

- Viktökning

- "Uppblåst" kropp

- Okad kroppsbehåring

- Flintskallighet

- Balansproblem

- Utv. av bröst (män)

- Sänkt röstläge (kv)

Psykiska

- Ökad aggreslvilet

- Vredesutbrott

-Överaktivitet

- Träningsfixering

- Kroppsfixering

- Omnlpotens

- Förföljelsemanier

- Depressioner

- Abstinens

- Sömnrubbningar

Övrigt

Träning:

-Hårda pass

- Udda tider

- Udda lokaler

- Ensam

Bortförklanngar:

- Alla dopar sig

- Inte så farligt

- Intemat, krav

- Tidsbegränsat


för den organiserade idrotten har

också "smittorisken"ökatavsevärt.

Sammantaget vill jag därför

varnaför att dopingenpånytt

kan sprida sig inom idrotten,

även till specialidrottsförbund

^SP^ soxn inte haft några problem

hittills.

aktivt förhåll

ningssätt

Stimulerar doping

Pangare

Dopingmotståndare

Stoppare

f^erenyggltld

Den största möjligheten att före

bygga så att inte dopingen på nytt

får fäste inom idrottenhar ledarna.

Det ärledareiföreningar och för­

Passivt förhållningssätt

Dmedveten

anstiftare

Dsynlig

motståndare

bund som anger toneniverksanxhetenoch

skapar det klimativil

ken idrottsutövandet bedrivs.Ped^rnas

förhållningssätt till doping

frågan kanidet sammanhanget

vara avgörande för om doping blir

ett problem ePer inte.

Pörenxngsledaresomaktivtstimulerar

dopingbruk, "langare", är

tack och lov inget stort problem!

Sverige. Vanligare är emellertid den

"omedvetne anstiftaren", som

tycker att doping är dex^t enskildes

idrottsutövarens ensak samtidigt

som han trycker på för att hans

adepter ska lägga på sig några extra

kilo muskler...tecken som kan

tyda på dopingbruk skakar han av

sigsomtiPfälligheter,omhanens

uppmärksammar dem.Vi har tidigare

sett saxrxmaledarstil framkalla

anorexiblandkvinnligaidrottsutö- motståndare räcker såledesinte.

vareivissa idrotter.

Den enda hållning som garanterat

Den stora majoriteten idrottsle motverkardopingär"stopparens".

dåre är givetvis ändå motståndare Han förekommer istället för att fö

till dopxng.Tyvärr verkar dock de rekoxnxnas, informerar de aktiva

"osynligadopingmotståndarna" om dopingreglerna och diskuterar

varaväsentligtflerän"stoppama". igenom frågan med dem så att det

alltför få idrottsledare vidt^xidag inte råder något sonx helst tvivel

någonformavförebyggande åtgär­ omvadsomgäller. Pxtrastyrkeder,

enligt min bedömning. Många tränxngförläggstill"rena"gymoch

tarxnteensuppdopxngfxågan.Man han är observant på tecken hos de

tycker sig inte ha något problem aktiva som skulle kunnatydapå

ochviP inte väcka den björn som problem.

sover.Pesultatetblir attdoping- ^m fler dopingmotståndare

frågan lämnas öppen-för varje skxxlle följa sin övertygelseiprak-

idrottsutövare attsjälvfundera tiskhandlxng-vara"stoppaxe"

över ochta ställning tiP-och att skulle dopingproblemet inom

idrottendrabbasa^fleronödiga idrottenidet närmaste elimineras.

dopingfall, medvetendoping och Viskulledessutomblieffektivtvac-

s.k.misstagsdoping.

cineradmotsmittautifråniform

^tt vara passiv doping av kosmetisk doping etc. ^

PRENUMERERA!

Läs om aktuella forskningsresultat

inom fysiologi, humaniora,

beteendevetenskap

och traumatologi med anknytning

till idrott!

IDROH OCH FORSKNING

BESTÄLLNINGSKUPONG

O Jag prenumererar på Svensk Idrottsforskning. (Prenumeration kostar 100 kr

nummer och sätts in på postgiro 649 89 71-8, mottagare CIF)

Namn:

Adress:

Postadress:

Kupongen skickas eller faxas till: Centrum för idrottsforskning, Box 5626,114 86 Stockholm.

Tel 08-21 02 94. Fax 08-21 44 94


^B 4^4^44^4*^44

5g^B^^9^044^

Inst. för fysiologi oeh farniakoIogi^PvsioIogen^, Karolinska inst^^

lutet, Stockholm

^akon^ ruhriken döljer sig änu^et kreatin oeh dess eventuella ef^

fekt på den fysiska prestationsförmågan.

g^gr^^d

Under många år har frågeställningen

om vilka biokemiska me

kanisxner som ligger bakoxn

xnuskeltrötthet vid fysisk an

strängning sysselsatt prof. Pric

ITultxnan och hans forskargrupp

på institutionen för klinisk kemi

på Huddinge sjukhus i Stock

Under 1987 88 började vi att

testa, på friska försökspersoner,

om äxnnet kreatin kunde tas upp

avxnuskeln och oxnkreatinfosfat

(PCr) koncentrationen kunde

kreatin är ett ämne som finns

framförallt i skelettnxuskehx. Dess

energirikaform, PCr, deltar aktivt

i bildandet av adenosintrifosfat

(ATP) som är den omedelbara en

ergikällan för muskelkontrak

tionen. 1 förlängningen skulle

energiförådet vid fraxnför allt

kortvarigt arbete ( 10-20 sek)

räcka längre och en hög kraft

skulle kunna bibehållas under

längre tid.

Vid maximalt korttidsarbete typ

sprintlöpning kan energibehovet

täckas av PCr, glykogen och

nxuskelns eget lilla ^TP föråd.

Pftersom omsättningen av ^TP är

xnycket stort vid xnaximalarbete

måste en snabb återbildning ske.

Cenonxattökatillgänghghetenav

kreatin kan återbildningen av

ATP via PCr ske snabbare och

eventuellt resultera i en

prestationshöjning.

Dagsbehovet av kreatin är ca 12

g^dag och täcks via födan och

kroppens egenproduktion. 6tt

gram okokt kött innehåller ca 5 g

totalkreatin. Mängden total

kreatin (TCr ^ kreatin ^ PCr) i

muskel hos en man med vikten

70 kg (28 kg muskel) är ca 1^5

gram. Mängden kreatin i xnuskel

är ca l.S g^kg och mängden PCr

^a97g^kg

Vad händer biokemiskt i mus

keln vid ökad tillgång på kreatin^

l^Cr^ ^DP^ H^^-^D ^TP^

kreatin. Detta är en jämviktsreaktion

vilket innebär att om

koncentrationen a^, i detta fall,

kreatin ökar förskjuts reaktionen

till vänster och en ökning av PCr

koncentrationen sker. Dnr man

intar 5 g kreatin ses en snabb ök

ning i blod som når sin topp efter

ca en timme därefter sjunker kon

centrationen snabbt xnen ännu

efter 7 timxnar ses en något för

höjdnivä.

^enom att tillföra kreatin i en

dos av 20^0 g^dag under 4 da

gar kan man öka xnängden

totalkreatm (kreatin ^ PCr) med

ca 30^

Det största upptaget sker de för

sta dygnen varefter en mättnads

nivå uppnås och inget ytter

liggare upptag tycks ske. Överskottet

utsöndras i form av

kreatin i urinen.

Det är alltså ingen mening att

äta stora doser av kreatin under

någon längre tid.

Det största ökningen av TCr i

muskel finner man hos xnän och

hos de som har lägst utgångs

koncentrationen. Det har också

visat sig att en arbetande nxuskel

tar upp nxer än en vilande (Har

ris et al 1992)

Vilka effekter har dä en ökad

kreatintillförsel på den fysiska

prestationsförmågans

Cenom att titta på korta hårda

upprepade sprintarbeten på cykel

(10 x 6 sek xned 30 sek vila mel

lan varje) har vår forskargrupp på

fysiologen m(Paxn Balsom, 6jörn

Pkblom och undertecknad) fun

^

nit att man ökar sin förmåga att

bibehålla en förutbestämd pedal

hastighet även i slutet av dessa

korta cykelarbeten. Detta beror

troligen pä att substrattillgängen

i form av PCr är större och då

räcker längre.

Vid tillförsel av kreatin ses i all

mänhet en liten viktuppgång.

Dettaberor till viss del på en ökning

av vatten i kroppen xnen en

liten del kan bero på en stimule

ring av proteinsyntesen. Det finns

en studie från Pinland sonx tyder

pädetta(Sipiläetal 1981)

Plur länge sitter då effekten i efter

avslutat intaga Det är för när

varande osäkert men vikt

nedgången sonx kanske kan tjäna

soxn ett mått, tycks inte börja

förännågra veckor efter avslutat

intag. Detta talar för att effekten

kan sitter i en tid även efter avslutat

intag av kreatin.

Biverkningars Vi har hitintills

inte kunnat notera några om man

inte räknar viktuppgången.

^ 4 ^ 4 ^ 4 * 4 ^ ^ * ^ ^

Vid kreatinintag ökar både

mängden kreatin och kreatinfos

fat i muskel, troligen bidrar den

ökade tillgången på kreatin till att

återbildningen av kreatinfosfat

för energiproduktion går snabbare

vilket kan ses som en

prestationsökning. ^

^e^ere^^er

X^9rrr5X^o^6r, Sö^or^^^^rr^rr^H^tXr^^rrX^rto.

^6^9Xror^ot^r69Xrrr6rrxr68X^

9r^ 6^6ro^86^ rr^^ot^ otr^orrr^t 8^6^

^^r69Xxrx6^^r^ t^rr^^r^X^Xrorx. ettxrx^S^

S*^*t2ttt^^^^Ot9l*4t*24*^S40X64lOtt4

9^ V9rxr^95. Sr*^t^rrr9rxX9ry or69Xxrx6 98 9

Xr69Ur^6rU tor ^yr9r6 9Xror^txy o t Xtx6

olxoro^9rx^roX^9. r^6^6^1t^t6^. x^^

30^^8^7 870.


Analys av droger

och hormoner

Mats Garle

laboratoriechef, dopinglaboratoriet, Huddinge Sjukhus

Ett omfattande analysarbete fodras för att på ett säkert sätt kunna

fastställa om något förbjudet dopingmedel använts av en idrottsutövare.

Detta skall ibland kunna ske inom 24 timmar vid internationella

tävlingar som EM,VM och OS. Då skall man snabbt kunna

identifiera och säkerställa vilket dopingmedel som använts.

••• För att kunna erhålla samt behålla

ackreditering av Internationella

Olympiska Kommittén kräves

att man kan analysera de dopingmedel

som finns på IOK's

lista. Samtliga ackrediterade laboratorier

(23) genomgår varje år

en reackreditering genom att utföra

analys av 8 okända prover

med en svarstid på 72 timmar.

Dessutom kontrolleras laboratorierna

kontinuerligt genom att

kontrollprover blandas med vanliga

prover.

Analysmetoder

Listan med dopingmedel uppdateras

kontinuerligt och antalet

förbjudna substanser har ökat.

Antalet analysmetoder som behövs

är i stort sett lika med den

indelning som listan har. Listans

omfattning är följande:

Dopingklasser

Stimulantia

Narkotiska analgetika

Anabola medel

Diuretika

Peptidhormoner och

analoger

Läkemedelsklasser underkastade

vissa restriktioner

Alkohol

Marijuana

Lokala bedövningsmedel

Kornkosteroider

Betablockerare

Gruppen stimulantia medel har

analyserats under en lång tid.

Redan på 60-talet hade man metoder

för att kxmna analysera lätt-

l.


gränsvärdet 12mikrogram^ml.

nalse^est

x^mgränsvärdetövexskxidesgöres

en mer exakt bestämning vad

gäller koncentrationenav koffein.

Dessutom analyserasprovet med

gaskromatografimasspektro

metri(CClvlS),förattmanloO^

-igt säkert ska kunna faställa att

det är koffein. Detav 1^1^ utgivna

regelverk(CPP^sommåste följas

av ackrediterade laboratorier,

fastställer attall konfirmering

skall skemedxnasspektrometri

(1V^. Detta kanvaraproblematiskt

ibland, då vissa ämrxen idag

ännu inte kan analyseras med

^vlS. Pramför allt gäller detta

peptidhormoner.Därförärdenna

regeluppe tillbehandling inom

1C^ om man skall göra vissa undantag.

Prån det antidopingarbetesom

pågar iSverigehar man varnat

för atthälsokost kan innehålla

förbjudna medel, bland annat

efedrin ochkoffeix^. Vid analys

(fig. l^avett prov taget viden

cykeltävlingkundemandetek

teraefedrinoch koffein.Idrottsutövarenuppgavattxnanenbart

intagithälsokostpreparatochvid

analys av dettapreparat kunde

man faställa attvarje tablett innehöllefedrinsamtkoffein

vilket

inte fanns med i innehålls

deklarationen.

Ananela medel

Vad gäller klassenlCsåhar man

underl^3 ändrat den från ana

bola steroider till anabola medel.

Detta sedan det uppmärksam

mats att andra medel ärx anabola

steroider skulle kunna användas

isyfteattöka muskeltillväxten,

l^lenbuterol (astmamedel^ är ett

sådant medel, somanväntsille

galt inom kreatursuppfödningen

och också användes utav idrottsutövare.Listan

på anabolamedel

är den sonx ökats mest under den

senaste tiden och det har medfört

att utvecklingen av analysmetodenocksågenomgått

stora

förändringar. Problemet att

faställaoxnen idrottsutövare intagit

ett anabolt medel är mer

komplicerat än vid analys av stimulantia.

Pråm till CDSl^liLos

Angeles användes olika metoder

för att kunnaundersöka vid första

analysen om anabola steroider

använts. Pn relativt enkel metod

var att använda en radioixnmunologiskmetodik

^PPA^,

soxn snabbt kundege en indikationomprovetinnehöllenana

bol steroid. Denna metod gav

dock inte utslag på alla steroider

som förekommer påmarknaden

och man kunde inte heller fast

ställa om vederbörande hade

dopat sigmed det kroppsegna

hormonet testosteron Därför be

slöt man till detta x^S att CC^IS

var den metod som skulle ax^vän

das vid analys av anabola steroider.

Denna metod har framför

allt utvecklats hos Professor

Donikevidlaboratorieti^öln

l^yte^all^

Vid vårtdopinglaboratorium

används en kombination avPlA

samtCC^lSframtiill^^l^ärvi

ackrediterades l^^hadevi övergåtttill

enbartCCiV^SDenna analysmetod

kräver dock att betydligtdyrareinstrument

användes

men har visatsig överlägsen gentemot

andra metoder, då man

idag även kan analysera

diuretika,narkotiskaanalgetika

medel samtbetablockerarexned

samma instrument. Instrumenten

används även för konfirmering

av andra metoder,som inte ger

ett garanterat lOO^iigt svar. Ana-

P^.2. r^r^^^t^ra^a^^xa^ta^^2,d^rt^^l^r^^t^t^ro^oc^

lys av anabola steroider är mer

krävande ochfodrarenmer kom

plicerad metod vad gäller upparbetning

av urinprovet. Deflesta

anabola steroider metaboliseras

påliknandesättsomdenaturliga

androgenerna.Steroiderna konjugeras

i stor utsräckning med

glukoronsyra eller sulfat, och

hydroxyleringar kan ske i flera

positioner. Vid upparbetning av

urinprovetmåste således konju

gatet spjälkas,vilket sker med p^glucoxonidas.

Dock kaxx inte vilket

p^-glucoronidas soxn helst anvärxdas

då det visat sigatt vissa

en^ympreparationer innehåller

^^-hydroxysteroid dehydroge

nas vilket omvarxdlar androstenediol

till testosteron och epitestosterox^.

Detta kan då få till följd

att man får ett falskt positivt

prov. Pfterspjälkningrenasprovetiflerastegochslutgiltigtsker

en derivatisering xned olika

silylrea-gens för att man skall

kunna kromatograferasteroiderxxa.

^romatograferingex^ sker

med gaskroxnatografi och

kapilläxkolonn under temperaturprogramxnering.

Själva

detektiox^ex^x av steroidexna sker

imasspektrometern som fungerar

som en specifik detektor.

Själva xnasspektrometern kan

ställasinför att svepa över ett

masstalsområdeeller attspecifikt

detektera enbart vissa mass-

^^l^Slr^tln

Vid kox^firxnering låter man

xnasspektrometern svepa över ett

visst masstalsområdeochxnan erhåller

då ett masspektrum.Detta

masspektrum jämförs xned ett

xefexexxspektrum, som man erhållit

genomattanalyseraen känt

ämne. Avvikelsen mellan xeferenspektrat

och det ämne sonx

skallidentifieras får inte överskridagällandekritexier.Cenonx

att fastställa tidsperioden när

olika steroider samt deras meta

boliterelueras från kolonnen och

kommer inisjälvamasspektro

nxetern, kan man låtaden enbart

detektera specifika masstal som

häxrörtill den steroiden och därigenom

uppnåhög känslighet. Cenom

att användadenna metodik

kax^mananvändaenCClVlSför

att deteketera i första arxalysen

oxn något förbjudet medel använts.

Principen används också


för attanalysera diuretika,nar

kotiska analgetikiskapreparat

samt p^-blockerare. Dockskiljer

sig upparbetningsproceduren

samtderivatiseringsstegetsigåt

ide olikametoderna. Vid varje

analysomgånganalyseras även

ett standardprov, kvalitskontroll

provsamtettblankprovför att

se så att betingelserna ärderätta.

^estestereadealag

Vid fastställande om testosteron

(P) har använts är det merkompliceratdådetförekommernaturligt

bådehos män och kvinnor.

Hos kvinnorär dock koncentrationeniurincal^lOjämföxtmed

män. Professox Donike utvecklande

en metodik som bygger på

att man mäter förhållandet mel

lanPochdessepimer,epitestosteron

(P^. Vid tillförsel av P

konverterasintedettatillPoch

man får då ett förhöjt förhållande

mellanPochP. Pnligtden statiska

utvärderingsomutfördes

efter analys av flera tusen prover,

koxnman franx till att ett P^P

värde över o inte kunde före

komma normalt.Dettahardock

ändrats sedan 1^2dåmanhos

vissa idrottsutövare kunnat se en

mycket låg koncentration av

epitestosteron vilket gett ettP^P

värdeövero(Pig.2^.Därför följer

man upp med flera provtagningar

då man finner ett värde

mellanoochlO,för att se oxn förhållandet

ändras innan man

faställer oxn provet är positivt eller

inte.

rlermenmarl^ärer

Detharvisat sig attPBP värdet

normalt är mycket stabilt över

åren men påverkas om man

doparsigxnedPeller anabola ste

roider. Ppitestosteron finns inte

som registrerat läkemedel nxen

kanköpashos vissakemikalie

firmor.Därför har man infört att

oxn koncentrationen avPöverstigerl^Ong^ml

urin skall det anses

sonxett positivt prov.Pör att

ytterliggare kunnabevisa omP

doping använts analyserasLHi

urin.Då Pf^ sjunker vidPdoping

kan kvoten PBLP^ beräknas.

P^icmanochCovBan(Pr.p Sports

iVfed, 2^,2^-2^,1^0) vid

Pondonlaboratoriet har visat att

ettkvotvärdeöver^Oäx enindikation

på P doping. Pör att

kurma mäta lågaPPlvärden har

vi modifierat denDelfiametod

som användes,vilket gör att lägsta

mätbara mängd är 0.02P^P.

PåsamtligaproverfaställsPP^

värdetoch vi har sett flera låga

PPPvärden vid ej utspädda urin

prov utanatt kunna konstatera

några förbjudna medel.

framtiden

proligtvis är att idrottsutövaren

har dopatsigmenslutatitid före

provtagningen. Därför harmarx

nu på försök börjat med

blodprovstagningar. Detta för att

kunna komplettera urinprovet

och få mer information om doping

förekommer eller inte. Pör

att på ett säkrare sätt kunna

faställaPdoping kan man mäta

andraendogena steroider iserum.Pxemplevis

utgör kvotenPB

17-^Pl-Progesteron hos män

(Carlström et al, Clinical

Chemistry,^,^,177^17^1,l^

en indikator påPdoping. Pågå

värdenavPH,PSHochSl^PCkan

också indikera hormondoping.

Vid C^SiPillehammer kommer

blodprov att tagas. Pörutomaft

kunna faställa ombloddoping förekommit

kommer man också att

mäta vissa kroppsegnahorxnoner.

Detta för att kunna skaffa sigmer

infoxnxation inför framtiden. Cenomattfastställadetendogenasteroidmönstretiurinkompletterat

med nivåer av vissa kropp

segnahormoner i serum skulle

man kunna jämföra dessa vid en

kontinuerlig provtagning av

idrottsutövarenochdärmed lättare

kunna se på förändringar

som skulle kuxnxa indikera hor

xnondoping. 1 framtiden kanske

man behöver kunna saxnxnanställa

flera analysresultat från erx

idrottsutövare för att kunna konstatera

om vederbörande har

dopat sig eller ej. ^


Central trötthet och

stimulerande medel

Sven Ahlenius

Beteendefarmakologi, Preklinisk Forskning och Utveckling, Astra

Arcus AB, Södertälje och Institutionen för Fysiologi och Farmakologi,

Karolinska Institutet, Stockholm

••• Den uppiggande effekten av

en kopp kaffe är ett välkänt och

accepterat sätt att öka välbefinnande,

vakenhetsgrad och koncentrationsförmåga.

Den aktiva

ingrediensen är växtalkaloiden

koffein som bl a kan utvinnas från

kaffebönan och som ingår i den

större gruppen substanser

metylxantiner. Sådana ämnen

återfinner vi ofta som en delkomponent

i olika läkemedel. En

annan grupp substanser är de

sympatomimetiska fenyletylaminema

efedrin, pseudoefedrin

(en stereoisomer till efedrin) och

fenylpropanolamin. Dessa substanser

ingår i vanliga preparat

mot övre luftvägsinfektioner och

även om dessa läkemedel i terapeutiska

doser inte har framträdande

centralstimxilerande effekter

(gäller särskilt de som innehåller

fenylpropanolamin) är de

i allmänhet inte tillåtna i samband

med tävlingsidrott. I en klass för

sig vad gäller centralstimulerande

verkan har vi amfetaminer

och kokain. Vi skall här diskutera

dessa ämnens centralnervösa effekter

men det är viktigt att

komma ihåg att alla här nämnda

substanser har sympatomimetiska

effekter vare sig de faller

strikt under denna rubrik eller ej.

Detta betyder t ex att vi alltid har

vaskulära effekter - i en del fall,

som för amfetamin och kokain,

kraftiga och ibland livshotande

sådana effekter i hjärta och

hjärna.

Alla de ämnen som diskuterats

här kan användas för att tillfälligt

öka vakenhet och koncentration

och därmed mental och fysisk

prestation. Tillfälligt är ett

viktigt ord. Alla kraftfulla farmaka

har som regel kraftfulla biverkningar

och kännbara eftereffekter.

Det gäller i hög grad för

centralstimulerande medel. Särskilt

viktigt är att hålla i minnet

den synergi som dels kan uppstå

mellan dessa medel, men också

för en enskild substans och fysiskt

arbete hos en topptränad

idrottsman. Personligen skulle

jag vilja tro att det starkaste skälet

att ha kvar och eventuellt

utöka listan av förbjudna centralstimulerande

medel är att risken

för sådana synergier är

mycket stor. Det skall också nämnas

att effekter av centralstimulantia

varierar mellan individer

och för en substans som amfetamin

kan man få effekter allt ifrån

en paradoxal dämpning till

"övertändning" med psykotiska

reaktioner. Beroende på endogena

faktorer hos individen och

dosering skulle i princip dessa

medel kunna missbrukas såväl i

koncentrationsgrenar (skytte t ex)

som i ett kraftprov i tid och rxim

av typ Toxir de France.

Kaffe, te och choklad

Metylxantiner är ett sammanfattande

namn på en grupp

strukturlika växtalkaloider som

de flesta av oss kommer i daglig

kontakt med: tcofyllin i te, koffein

i kaffe och teobromin i choklad.

Det mest potenta av dessa är teofyllin,

följt av koffein och teobromin

(Fig 1). Att vi i allmänhet inte

uppfattar te som särskilt starkt

beror på att koncentrationen av

teofyllin normalt är mycket låg.

Det skall också påpekas att de

växtextrakt som ger kaffe, te el-

ler choklad inte är särskilt rena.

Så finns det t ex en hel del koffein

i både te och choklad.

Metylxantiner absorberas

snabbt vid oral tillförsel och distribueras

effektivt i kroppens

vattenfas med hög koncentration

i hjärnan. Halva mängden för t

ex koffein utsöndras (eller

inaktiveras på annat sätt) inom

3-5 timmar. Vid en överdosering,

och vi talar här om en extrem

koncentration långt bortom tretåren,

kan metaboliserande

leverenzym mättas vilket leder

till 0:e gradens elimination. I

klartext betyder detta att effektens

varaktighet kommer att stå

i direkt proportion till den intagna

mängden (som för alkohol).

Metylxantinema har också

sympatomimetiska effekter genom

ökad adrenalinfrisättning

även om det är oklart hur dessa

medieras. Den bäst belagda

verkningsmekanismen idag är

relaterad till blockad av adenosinreceptorer.

Sådana receptorer

(med flera undergrupper

av receptorer) är väl representerade

i praktiskt taget

alla vävnader. Så får man t ex relaxaöon

av glatt muskulatur, något

som utnyttjats vid behandling

av astma. Den centralnervösa

stimulation som dessa

preparat ger upphov till kan

övergå i nervositet, ångest och

sömnlöshet. Metylxantiner är

andningsstimulerande via en

ccntralnervös mekanism oclx för-


ättrar muskelarbete i tvärstrimmig

muskulatur. 1 övrigt

finns välbekanta kardiovaskuläraeffektersomger

förbättrad

njurgenomblödxnngochdiures.

Preparat som innehåller metyl

xantinerhar funnitett stortanvändningsoxnråde.Så

finns dett

ex en liten men specifik använd

ningvidandnxngssvårigheterhos

prematurt födda barn^ i en del

medel mot astma (även om deti

många fall finns bättre alternativ

idag)^ ofta i vitaminberedningar

och växktabletter^ och

slutligen en viss användningsom

antiemetika.

Symnatomlmetlha

Medsympatomimetikaavservi

substanser vars effekter efterliknar

adrenergamekanismer i

den sympatiska grenen av det

autonoma perifera nervsystemet.

Sådanaeffekter är allmäntaktiverande

och syftar till attbjuda

skelettmuskulatur, hjärta och

hjärnaökadekoncentrationerav

glykos, fria fettsyror och syre.

Samtidigt får man en kärl

sammandragande effekt! vissa

vävnader ochdessaegenskaper

utnyttjas bl aienrad preparat

som används vid övre luftvägsinfektioner.

Många fenyletyl

aminersomefedrin (Pig2),fenylpropanolamin

och dextroaxnfeta

min har sådanaeffekter. 1 varierande

grad har dessa substanser

också effekter på hjärnans

dopaminerga nervtransmission

och det är gradenav dessa senare

effekter somiförsta hand bestäm

mer deras centralnervöst stimulerande

egenskaper.

Pfedrin, pseudoefedrin o^h

fenylpropanolamim Alla dessa

substanserhar god absorptionsförmåga

vid oral tillförsel och en

snabb distribution till hjärna och

andravävnader.Den huvudsak

ligaeliminationsvägenäroxnetaboliserad

substans i urin och

halveringstiden är mellan ^ och

4 timmar. Den huvudsakliga

verkningsmekanismenär stixnuleringav

adrenerga c^ och ^

receptorer, men också utträngning

av den endogena signalsubstansen

från nervändslut.

Pfedrin ochfenylpropanolamin

är vanliga komponenter ihostmediciner

och preparatmot allergisk

ochvasomotoriskrinit.l^an

också användas vid astma pga sin

bronkdilaterande effekter (p^-re-

ceptormedierad). Mindre vanliga

indikationer ärnarkolepsi och be

handling av barn med psykomotorisk

oro och koncentrationsstörningar,

sk AttentionDeficit

Disorder (ADD). Denna senare

användning är, liksom dessa

substansers centralnervöst stimulerandeeffekter,

knuten till effekter

på hjärnans dopaminerga

nervtransmission.

DextroamfetamimDextroamfe

taminharengodabsorptionsför

måga och penetrerar väl inicentrala

nervsystemet. Pill skillnad

från ovanstående fenyletylaminer

genomgår dextroamfetaminen

omfattande levermetabolism och

utsöndrasendasttillca40^i

ometaboliseradform.Pevoamfe

taminhar mer uttalad sympa

tomimetiskeffekt änden högervridande

isomeren, som har

kraftfullcentralstimulerande effekt.Dettahar

visats bero på att

^-formenihögre grad än ^-formenpåverkar

dopaminerga mekanismer.

Den centralstixnulerande

effekten för dextroamfe

taminär uttalad med ökad va

kenhet, euforiserande effekter

(som kan leda till beroende)ökat

självförtroende och ökad kommunikationsförmåga.

Sådana effekter,

kopplat till kardiovasku

a^x^ra

läraeffekter,kan hos en idrottsman

som arbetar påtoppenav

sin prestationsförmåga vara en

livsfarlig kombination. Dextroamfetamin

har tidigare med

framgång använts som aptitnedsättande

medel. Denna effekt,

som är säkerställd och uttalad,

härlett till sökande efter

strukturlika föreningar där

dennaeffektintepå samma sätt

ärkoppladtill missbruk och beroende.Penfluraxnin

är ett resultat

av sådana ansträngningar.

Allt talar emellertid för att

fenfluraminheltenkelt är något

mindrepotent ändextroaxnfetaminmeniövrigtharkvalitativt

samma effekter, och denna substansbordeintepåräkna

någon

särställning i doping eller vad

gäller missbrukspotential.

Dextroamfetamin används ibland

vid narkolepsiochADD,och

har bättre selektivitetvadgäller

perifer vs central verkan än de

syxnpatoxnimetika som beskrivits

Strukturformeln för kokain (Pig

^uppvisar närmast likheter med

vissa syntetiska lokalanestetiska

substanser vilket inteärsåkonstigtmed

tankepåattkokaini


själva verket är ursprunget till

många effektiva läkemedel som

lidokain och mepivakain. Detta

öll trots uppvisar kokain farmakologiskt

många likheter med

dextroamfetamin.

Kokain har mindre god bioöllgänglighet

oralt än ovan diskuterade

substanser och administreras

i allmänhet intravenöst eller

inhaleras. Det senare har blivit

speciellt populärt genom beredning

av den fria basen

"crack". Kokain metaboliseras

dels via plasmaesteraser, dels via

leverenzym och endast en mindre

del utsöndras ometaboliserat.

Verkningsmekanismen för den

centralnervöst stimulerande effekten

av kokain tycks vara en

hämning av återupptag av frisatt

signalsubstans vid dopaminerga

nervändslut i hjärnan. Effekten är

subjektivt mycket lik den som

dextroamfetamin ger upphov öll,

och substanserna uppvisar korstolerans.

Det senare utgör ett

starkt stöd för en gemensam nämnare

i verkningsmekanism för

dessa kemiskt obesläktade substanser.


Litteratur

Carlsson A, Carlsson L. Hjärnans budbärare.

Allmänna Förlaget, Stockholm 1988,

Hoffman BB, Lefkowitz RJ. Catecholamines

and sympathomimetic drugs.

I: Goodman and Gilman's The Pharmacological

Basis of Therapeutics (Gilman

AG, Rall TW, Nies AS, Taylor % utg.),

Pergamon Press, Oxford 1990, sid 187-220.

Lasagna L. Phenyipropanolamine: A Review.

Wiley, Chichester 1988,440 sid.

Morrow JD. Psychostimulant medication:

The pharmacotherapy of attention deficit

hyperactivity disorder. I: Attention Deficit

Disorders and Hyperactivity in Children

(Accardo PJ, Blondis TA och Whitman BY,

utg.), Dekker, New York 1991, sid 301-331.

Rosell S, Danielsson B. Farmakologiska

principer, 3:e uppl. landläkarfOrlaget,

Karlshamn 1980, sid 76-199.

Sagvolden T Archer T. Attention Deficit

Disorder: Clinical and Basic Research.

Lawrence Erlbaum, Hillsdale 1989,416 sid.

%2.

Epkedra

dfsfacAya.

BWen pä

denna räzr,

cy/indeTybrmigf

sfiM^rar sig

rwnf stamTMgn,

mneM/fgr eff

anfaZ eäzfaftafozdgr

oarau

de tnkfigaste

är e/edrm ocn

psendoe/edrin.

É/ednn

isolerades oc/%

sfrnkfnrbesfämdes

/rän denna

oäzf 1692.

f^3.

Erytnrozyfon

nooogranafense.

Kokain

/rams fäff des

/rän bWen pä

denna bnske

1860 ocn /ict

AcZinisk antändning

som

anesfefi&«n%

/or /Brsta

gängen 1

PRENUMERERA PÅ

SVENSK INDROTTSFORSKNING

Använd talongen på sidan 6

tik

OCOCoHg


N^4^^4^4^

^^^ Det är inom idrotten ett välkäx^t

faktum attivissa idrotter är

detenklar fördelat! vara liten

och lätt.exempel på detta ärtex

gyxnnastik, men ävenisimhopp

och konståkning ger det stora för

delar att vara liten och lätt. 1

dessa idrotter snurrar den aktiva

ofta runtiolika rörelser och om

alla hävstänger är kortare är det

lättare att kontrollera rörelsen.

^vlenäveniidrotterxneduthållningsprofilär

deten fördel att

varalätt,vilketofta innebär att

man också är kort. sådana exempel

är långdistanslöpning, respektive

längdåkning på skidor.

1 andra idrottsgrenar, faktiskt

majoriteten, är detistället en fördel

att vara lång och med låxxga

hävstänger, l^ttbraexexnpelpå

detta är volleyboll, basketboll

men även höjdhopp ochdefles

ta simgrenarna.

Dessa favörer att vara kort, respektivalång,

slår igenomirespektive

idrott på svensk och

världsrxivå. Detta innebär att en

stor talang för en viss idrott kan

ske inte får den genomslagskraft

talangen innebär på grundavfelaktig

kroppsstorlek.

^lla med kunskap om idrottvet

att det finns mångatalarxgfyllda

ungdomar sonx aldrig xjår topp

nivå. Detta beror ofta på bristan

de fysiska förutsättningar, såsom

inte tillräckligt bra motor (kondx

tion),eller för dålig xnjölksyremo

tor(anaerob kapacitet),otillräcklig

xnxxskelstyrka och dålig koor

dination(teknik).^vlen även psy

Rengt O Eriksson

docent, överläkare, Barnkliniken,

Östra sjukhuset,

Göteborg. Medlem i RF:s

dopingkommission.

kiska kvaliteter har en stor genomslagskraft.

Kroppsstorleken

har också betydelse, vilket slår

igenom i toppidrotten. T ex är ju

hela världseliten i höjdhopp omkring

och över 2 m i kroppslängd.

Många ungdomar med utomordentligt

goda fysiologiska och

psykologiska förutsättningar når

aldrig rikög toppnivå. En anledning

kan vara att de är för korta,

respeköve för långa.

Lämplig kroppsstorlek

Detta förhållande noterades

mycket ödigt i forna DDR. Där

styrde man ödigt flickor och pojkar

som man bedömde skulle bli

långa till lämpliga idrotter, t ex

basketboll, volleyboll, höjdhopp

och simning. De som däremot

bedömdes bli korta, fick träna

Tie röntgenbifder ar eff knä. Def fiff transfer är/rän eff 10-ärigf bam med öppna fiffuäzfzoner (=Epi/yser),

def i miffen/rän en 14-äring där epi/ysema bdr/at sf wfa sig ocn def fiff nöger/rän en uuzen, där epi/ysema är

sfnfna.


gymnastik,koxxståkningetc. l^å

detta sätt optimeradesdekropps

ligaförutsättningarnaför attbli

brairespektive idrott, självklart

kom en hel del ungdomarutan

lämpliga andra förutsättningar

att lyckas mindre bra. l^Blen de

med den rätta kroppsstorlekexx

och soxn hade de rätta fysiologis

ka ochpsykologiska förutsätt

ningarnahade goda xnöjligheter

att nå långt.Dettavar en av förklaringarna

tillDDl^senorma

idrottsligaframgångar.

Långa nordöor

^er vi oss omkring i världen

finnsdetenliknandemekanism

inbyggt på grund av ärftliga faktorer.

^Bi nordbor äx klartlängre

än sydeuropéer. Härigenom har

vii^verigebättreförxxtsättningaratt^produceravärldsartister^.

Detta syns ocksåiresultatlistor

na. ^åra internationella framgångar

är således betydligt större

än vad befolkningsunderlaget

ger vid handen.

självklart är det frestande att

försöka manipulera tillväxtenhos

iövrigtlovande, talangfulla ung

domar, såattdeblirlängrerespektive

kortare än vad naturen

hade tänkt sig. frågan är dock om

det går attxnanipulera ochiså fall

om det görs.

Normal tillvägt

l^ör attförstå vilkaxnöjligheter

som finns måste jag gå ixj pånormal

tillväxt och vad somstyxden.

l^ttfoster,respektivebarn, är ju

resultatetav ätten spermieoch

enäggcellsmält ihop. gardera

könscell(spermierespektiveägg

cell)bärpåärftligaegerxskaper,

vilka är lagradeideraskromoso

mer. ^permien respektive äggcellen

har^kromosomerochdet

befruktade ägget får då^st.^v

dessa är^st så funtade att två

ochtvåärlika,dvsdetfinns^

identiska par kromosomer, med

andetvå resterande kanendera

vara två stora kromosomer (xkromosomen)ochdåblirdetett

kvixmligt kön eller en mindre kromosom(ykxomosom)

ochenx

kromosom och då blir det ett

manligt kön.

Idet befruktade äggcellens kromosomer

finns alltså alla anlag

lagrade. Detta gäller t ex hur

lång,respektivehurtungenin

dividskallbli..Att sedan inledet-

ta alltid stämmer kan bero på att

olika inre och yttre faktorer änd

rar den tilltänkta utvecklingen,

exempelpå detta var tidigare

näringsbristoch sjukdomar med

sämretillväxt som följdochäx i

många länder fortfarande den

viktigaste orsaken, ^venskbefolkning

var ju för cirka ^00 hundra

åxsedan ^0^0 cm kortare än vad

befolkningenär idag l^n viktig

faktor är således att optimera förutsättningarna

för god,harmo

nisk tillväxt genom riktig och tillräcklig

xjäringstillförsel samteffektiv

infektionsbekämpning.

Näringsbrist

Detta har vi lyckats väldigt bra

medi^verige och resultaten kan

man seiatt svenskarna är långa,

^i upplever inte heller att det är

något stortproblem med dålig

näringstillförseloch mycket infektioner,

^mmaniställetutnytt

jarbristpånäringkanxnan till

saxnnxans xned hård träning

åstadkomma mixjskad längdtillväxt.

Idet avseendet finnsidag

klaraxnedicinskabevis för att

minstettösteuropeisktlarxdarxvänt

detta på sina gymnastikflick

or.^id hård näringskontroll väx

er inte flickorna som de borde

samt försenas deras pubertet,

l^lan kandåfåvuxna kvinnorflickor

på 1^0-1^0 cm kroppslängd,

vilket ju inte är någon

ovanligt inomtex internationell

gymnastik.

rlermonell styrning

Tillväxten förutsätter inte bara

adekvat näringstillförsel, utan

styrs också via olika hormoner.

Det viktigaste av dessaär tillväxthormon(soxnatotropin).Detta

hormon insöndras frånundre

hjärnbihanget (hypofysen) till

blodet, utsöndringen styrs via

hypothalamus, dvs en delav hjärnan

som ligger ovanforhypofysen.

Hypofysen insöndrar tillväxthormonstötvis

och gör så

uxxder hela vår livstid, trots att vi

bara växer under cirka l^-^0år

av vår livslängd, x^fta sker in

söndringen nattetid,vilket säkert

ligger bakomatt man anser att

man växer på natten Då sker insöndringen

samtidigt som xnan

har så kallad l^lvl-sömn, dvs

sömn med snabba ögonrörelser

(rapid eye xnovexnent). ^Bi har

varxligen två till fyra (åtta) peri­

oder med 1^1^1-söxnn per natt.

länder dessa perioder på 10-1^

minuter anser man att det är då

max^drömmex.^an har också x^o

terat att 131^ registrering, dvs

registrering av hjärnans elektriska

aktiviteter,ger mycket livliga

signaler talandeför att hjärnan är

aktiv, l^lvl-söxnnenärförutsättning

för att man skallvakna upp

utvilad. 2over manutanl^l^lsöxnnsåvaknarxnanjättetrött.^å

skertexoxn mantagit sönxnme-

l^roppen^svar

^ven andra orsaker finns till att

hypofysen insöndrar tillväxthor

mon. måttlig fysisk aktivitet är en

sådax^. Tillförsel av aminosyran

arginin har samma effekt, medan

t exinsulin hämmar tillväxthor

monfrisättningen.

l^vlen det räcker inte xned tillräcklig

tillväxthormonfrisättning,

det måste också finnas vävnader

somsvarar på tillväxthormonet,

l^ärdetgällerkroppslängdenär

det framför allt skelettets tillväxtpotential

som är viktig.skelettet

växeridesåkailadeepifyslinjerna(bild)somfinnsi

varjebeni

dess vardera ända. l^ar dessa tillväxt^oxjer

slutit sig, vilket normalt

skerislutetavpuberteten,

kan inte benet växa längre.

Idag finns tillväxthormon till

gängligt som medicin och ges till

barn och ungdomar med brist på

tillväxthoxnon. .Även barn som

svarar sämrepå tillväxthox^norx,

dvs behöver större mängd för att

fånormal tillväxt, behandlas. Dagens

tillväxthormonproduceras

med så kallad hybrid-Dl^^-teknik,

vilket gör att mankanproducera

obegräx^sade mängder,

svenska f^abi är ett av de världsledandeföxetagex^idettaavseende.^ed

stor tillgång på tillväxt

hormon är detnatuxligtvis frestande

att använda det för att

åstadkomma ökad tillväxt och

slutlängd, eftersom tillväxthormon

även har anabol effekt på

muskulaturen är detdoping-klas

sat. Tyvärrhar viinteännunågoxxax^vändbarmetodattpåvisa

xnissbrxikav tillväxthormon. Därlör

har vi inte någon säker upp

giftomhur oftatillväxthormon

missbrukas inom idrotten, nxen

kolisens respektive Tullens dopingbeslag

har visat att det före

kommer mycketpå den illegala


marknaden. 1 det avseendethar

det använts framför alltför att

åstadkomma mer muskler.

Det är således möjligt att med

extratillväxthormontillförseltill

enännuicke färdigvuxen indi

vid åstadkomma klart längre

kroppslängd än vad vederbörande

var tänkt att nå. 13xtra till

växthormontillförsel drar med

sigen heldel negativa faktorer

och är medicinskt heltoacceptabelt.

Inte destomindre kan man

räkna med att det kommer att

varamycket frestande att användadettaför

att åstadkomma för

idrotten lämpliga individer.

Även andra hormoxxer behövs

för optimal tillväxt.^id bristan

desköldkörtelproduktion(thyroidea)

ochBeller vidjodbristfår

man sämre tillväxt, ^kar man

mängden sköldkörtelhormon får

man dock ixjteökadtillväxt.

Eördröidp^nertet

^n annanxnetod, för att få en

längre individ, är att fördröja puberteten.

Det finns mediciner

som hämmar bildxnrxgen av de

hypofyshorxnon som startar puberteten.

Detta gör att vederbö

rande uxxgdom får flera år att

växa innanpuberteterx kommer

ochslutning av tillväxtzonema

(epifyserna)sker,manblirläx^g-

l^åaxjalogtsättkanmanockså

påskynda puberteten för att få

tillväxt^onernaibenen att sluta

sigför tidigt med kortare slutläxjgd

som följd.Detta kan sket

exgex^oxnattgeTestosteron,det

manliga könshormonet.^örsdettatidigt,texi^-,^-årsåldern,kan

xnanåstadkomxna tidig pubertet

och kort slutlängd, f^ar detta

skett, kan man sedax^ aldrig änd

ra på förhållandet, vederbörande

blirdå kortare änhanbordeha

blivit och får behålla den kortvuxenhet

hela livet.^xn detta tillämpas

inom idrotten är oklart, men

AZZ manipulation au kroppsfängden

/or aft nä bäffre idrotfsresnftaf är

efiskf ocn idroffsfigt neft oaccepfabeff)

påpekar Bengf O Eriksson i

den kär arfikefn.

är medicinskt heltoacceptabelt.

^amma effekt får man för övrigt

om xnan ger anabola steroider.

Därför varnas för missbruket av

anabola stereoider till ungdomar

som ännu inte växt färdigt.

l^anipalerad tillvägt

Det går alltså bra att manipulera

kroppslängden, ^issa av de

preparatman kan använda ärdopingklassade,

somTestosteron,

anabola stereoider ochtillväxt-

hormon, fag anser dock att även

de andra metoderna är etiskt

jämnställda med doping och borde

vara förbjudna.Detta speciellt

med hänsyn till att manipulationerna

görs på icke vuxna individer,

som även om de själva

medverkar imanipulationerna

knappast begriper vadde gör.

All manipulation av kroppslängden

för att nå bättre idrottsresultat

är etisktoch idrottsligt

heltoacceptabelt. ^


DOPING

ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv

Martin Johansson

Professor, pedagogiska institutionen, Umeå universitet

• • • Dopingen hör till de problem

som vållar panik inom idrotten

men också ute i samhället i övrigt.

Massmedia, idrottsfolk och

politiker tar sig an problemet.

Dopingregler skapas och bekämpning

kommer i gång. Straff

utmäts och forskning pågår. Det

har uppstått ett fullkomligt maskineri

av idrottsliga värnare

som bekämpar dessa förtappade,

de som inte förstår spelets regler

och inte heller sitt eget bästa.

Det är lätt att instämma i ett

sådant "vi och dom" perpeköv,

samödigt som det har sina risker.

Dopingproblemet omfattar

mycket mer än konsten att kontrollera

och bestraffa avvikande

individer.

Forskaren präglas av sin disciplintillhörighet.

Medicinskt inriktade

forskare försöker undersöka

vilka effekter som olika

medel kan ha, är inriktade p*

metodfrågor och på hur man ska

lösa kontrollverksamheten,etc.

En samhällsvetenskaplig forskare

använder andra forskningsstrategier.

För denne kan det vara

vikögt att försöka lokalisera debatten

kring dopingen; se vilka

olika aktörer och maktgrupper

som utkristalliseras och vilka

problem som bekämparna (idrottsrörelsen,

m fl) har.

I en ödigare söidie har jag gjort

en historisk analys av hur den

svenska idrottsrörelsen förhållit

sig till dopingen (Johansson,

1987; 1991). De frågor som behandlades

var bl a idrottens och

dopingproblemets relation till

samhällsutvecklingen, dopingdefinitionernas

förhållande till

idrottsliga ideal som rättvisa och

hälsa, dopingens relaöon öll andra

avarter inom idroöen, dopingen

och den personliga integriteten

samt frågor om den ideologi

som utvecklas kring idroöen.

Den söidie som ligger öll grund

för den här arökeln anknyter öll

ovannämnda frågor men har eö

annat perspeköv. Syftet har varit

att komma under ytan på dopingstaösöken

och se problemet

från de aktivas sida. Materialet

är inte fullständigt genomarbetat

och här kommer endast några

utvalda resultat att presente-

Dopingbekäntpningen och vår

undersökningsgrupp

Dopingbekämpningen har sin

historia. Från 1979 har den

svenska idrottsrörelsen successivt

intensifierat sin verksamhet

(Se ög 1 sidan 4). De stora dragen

i utvecklingen är att formerna

för kontrollen har förändrats;

från test på tävling - öll test på

träning; från förvarnade test - öll

ej förvarnade test; straffen har

också blivit hårdare - men också

mer differentierade. Det sistnämnda

är för övrigt eö tecken

på att dopingöverträdelserna

inte är så lätt att entydigt bestämma.

Det är inom ramen för denna

utveckling som vår undersökningsgrupp

varit aköv. Gruppen

har utgjorts av de som fällts för

doping med anabola steroider

inom Svenska Tyngdlyftningsförbundet

under tiden 1982 -

1990 (den posiöva gruppen). En

jämförelsegrupp som testats vid

samma öllfalle men med negaövt

testresultat har också medverkat.

Inom den posiöva gruppen

har 53 idrottare (58%) besvarat

en enkät medan motsvarande

antal för den negaöva gruppen

är 64 idrottare (70%). Enkäten

har kompleöerats med nio bandade

och utskrivna intervjuer.

Testproceduren

Testverksamheten har blivit eö

vanligt inslag i dessa idrottares

liv vilket bekräftas av att en tred­

jedel uppger aö de testats fyra

ggr eller mer (22 procent, sex ggr

eller mer). Huvuddelen av de

posiöva öllhör den naöonella eliten

och satsar mycket starkt på

sin idroö, medan detta inte är

lika uttalat för den negativa

gruppen. Härigenom styrks teorin

om aö det prestaöonstryck

och den strävan öll förbättring

som eliödroöaren ger uttryck för;

är en vikög orsak öll missbruket.

Förutom att skillnaden mellan de

elit- och de motionsinriktade

idroöama är vikög aö förstå blir

det då också viktigt aö diskutera

elitidrottens utveckling i ett

vidare sammanhang.

På en fråga om vad som händer

under själva testproceduren uppger

25 procent av den posiöva

gruppen aö de inte har behandlats

korrekt, medan motsvarande

siffra för den negaöva gruppen

är sex procent. Även om denna

skillnad delvis kan tolkas som

en efterhandskonstruköon av

den posiöva gruppen, tyder resultaten

på aö mötet mellan dopingpatrullen

och de båda grupperna

skiljer sig åt i vissa avseenden.

Skillnaderna kan hänföras

öll förväntanseffekter eller till

skeenden som uppstår i själva

mötet. Förutom smitning, skvaller

och övergrepp på den personliga

integriteten .... nzan bfir befzandfad

som diamanfarbefarna i

Syda/rika. Sfrefa pä benen ocn fy/f

pä pungen, pissa med uakfer... ser

också flera i den posiöva gruppen

testningarna som ett hot mot

rättvisan.


De saffe dif mig. De festade en

dasf mig, men infe den som kom på

andra pfafs i färingen. Den ofesfade

fx^åan som ^ag ^ef x^ar fika dopad

som ^ag s^äZx^^ick e^fer några

dagar sig fiffräknaf segern, (pos

testad).

Paradoxalt nog vänds här det

rättvisemotiv som ligger till

grund för idrottsrörelsens dopingbekämpning

till ett orättvi

seproblem. rättvisa, sett från de

fälldas sida, är att antingen ska

alla testas eller då ingen

55%

131andövriga resultat kan nämnas

att en större andeliden ne

gativa gruppen vill ha hårdare

straff äniden positiva, där ock

såvissa menar attdopingerx ska

släppasheltfri. Detfinnsockså

enutbredd känsla av att tyngd

och styrkelyftareblir orättvist

behandladeijämförelsemedan

dra idrotter sonx inte anses bli

lika noggrant kontrollerade.

dopingens grå ^ener

gärdet gäller dopingens reella

I "Ja, flera gånger"

[]"Ja, engang"

|g"Nej,ald^ig"

N-62

Figur 2. Andel i den negaöva gruppen som blivit erbjuden dopingmedel.

26% N=62

Figur 3. Andel i den negaöva gruppen som medvetet dopat sig.

Svensk idrottare

Svensk langare, ej idrottare

Utländsk idrottare, ej langare

Annan person/annat sätt, nämligen...

Svensk idrottsledare

Svensk läkare

Utländsk langare

32%

Utländsk idrottsledare

Figur 4. Personer som erbjudit dopingmedel enligt den negaöva

gruppen.

utbredning är det svårt aö få eö

mått på förändringen. Å ena sidan

kan den intensiöerade dopingbekämpningen

leda öll att

en allt större andel av dopingfallen

upptäcks. Å andra sidan har

dopingmetodema blivit allt mer

sofistikerade varför dopingen

troligtvis blivit allt svårare att

upptäcka.

De flesta i vårt material anser

det vara läö för den aktive idrottaren

att skaffa AS /Anabola Steroider).

Det framgår också hur

vissa i den negaöva gruppen blivit

erbjuden dopingmedel (ögur

1) men också aö en fjärdedel själva

varit dopade utan aö bli upptäckta

(ögur 2 ). Idroöama omges

även av personer som förmedlar

dopingmedel ( figur 3).

Sammanfattningsvis tyder resultaten

på aö det är svårt aö få

100-procenög effekövitet i dopingarbetet.

Vad gäller den "inre

grå zonen", dvs antalet aktiva

som går omkring dopade utan

aö upptäckas bör det dock poängteras

att undersökningen

söäcker sig över en lång tid och

aö deras antal minskar under

periodens senare del. Vad gäller

den "yöre grå zonen" finns det,

enligt öillbeslag som gjorts, vissa

tecken på aö utbudet av medel

är stort och marknaden lukraöv.

Samödigt har dock samhällets

lagsöftning skärpts, varför

utvecklingen även i deöa avseende

är svårbedömt.

De dopade och de

medicinska experterna

Bland resultaten kan nämnas

aö de flesta tycker sig ha god informaöon

om dopingen och dess

effekter; aö en mängd såväl negaöva

som positiva effekter av

AS rapporteras; aö det endast är

en person i den posiöva gruppen

om anger aö hälsotillståndet är

dåligt; aö det finns annat inom

eliödroöen som anses vara nog

så hälsofarligt som bruket av AS.

Vid en djupare analys tonar det

också fram en förtroendeklyfta

mellan de medicinska experterna

och de dopade. De vetenskapliga

rönen om skadeeffekterna

misstros delvis av den positiva

gruppen. Vissa symptom medges

men relativt många anser sig

vara friska. Man anser sig också

vara experter på sin egen hälsa.

De medicinska experterna får

därigenom problem aö övertyga.


De varnar också för långsiktiga

effekter - en varning som kan

vara svår att ta till sigförde dopade

aktiva,vilkaleverinuet och

är inställdapå snabba resultat,

l^lenforskarna har också reella

svårigheter att komma till vetenskaplig

konsensus om konsekvenserna

av anabolasteroider.

Ävenom vetenskapliga rapporter

kommer i en allt stridare

ström kvarstår många av de problem

som påpekas av vvright

(1^0) idennes genomgångav

forskningenpåområdet(tab. 1)

lett sådant läge mellan auktoriteterochde

positivt testadeär

detlättattnedvärderadenpo

sitiva gruppens argument genom

att använda teorier om

missbrukare, sådana teorier bygger

på att unga avvikare utvecklar

en argumentation, ett sätt att

tala, för att rationalisera och försvarasina

brott. (Fuller ^l^a

Fountain, 1^7). De strategier

som tillämpats har klassificerats

somett förnekande avbrott,ett

förnekandeavskada,ettfördö

mande av de dömande ochen

vädjan till förståelse för högre

lojaliteter (tex att dagenselitidrott

kräver en fullständigt inle

Detfinns tendenser tillen sådan

argumentation ävenivårt

material (vi har ocksåettbortfallidenpositivagruppensom

bordeundersökas),mendet är

alldelesför enkeltattenbartta

till sådana förklaringar. Vissa av

de resonenxang soxn de dopade

för, måstetaspå allvar.

^rslutning

Idrottsrörelsens dopingbekämpningkommer

förmodligen

isina huvuddrag att fortsätta

som hittills. Inom ramen för successivt

ökaderesurser kommer

man att via information, kon

troll ochbestraffning försöka

hållaen godtagbar ordning.Fnligt

mitt sätt att se är detta också

detta ett rimligt,teknisktmetodiskt,

angreppssätt, sombör

fortsätta.

^vlen utifrån våra resultat framstårocksåenintensivare,parallellt

löpande diskussion, soxn

nödvändigför att inte trovärdighetenidopingarbetet

ska gå förlorad.

Frågor omhur experter,

dopade och presumtivt dopingsvilligaskaförstå

varandraoch

hur dopingdefinitioner ochdo-

Tabeff 1. Orsaker fiff bristande konsensus bfand bfand undersökningar

där e^ékfer au AS sfnderafs med aoseende pä presfations-

/ormäga ocn näfsofiffsfänd. fModi/ierafs e/fer WrigAf, 1990)

Variabler

Försökspersoner

K»,

Träningsmängd

Testprogram

Preparat

Metod

Preparatens verkan i

Dosering

Söidiens längd

Placebo

Tolkning av dam

Lag och eök

pinglistor ska kunna legitimeras

hör öll de viktigaste inslagen i

fortsaö dopingbekämpning.

Förutom 1) en stärkt vetenskaplig

argumentaöon måste man 2)

på allvar försöka bemöta argu-

Karakteristika

Antalet försökspersoner;

deras erfarenhet av idroösöäning

samt deras fysiska

status varierade.

I de flesta fall togs ingen

hänsyn öll kosthållningen

hos försökspersonerna.

Volym och intensitet

varierade.

Fysisk styrka mäöes sällan.

Kroppskomposiöon bedömdes

ofta uöfrån uppskaöningar.

Hälsoeffekter mäöes

inadekvat eller inte alls.

Varierande, och endast eö

fåtal behandlar "självmedicinering"

och användandet av

flera preparat samödigt.

Varierande: Ofta enkel- eller

dubbelblind konöoll. Vissa

studier utan kontroll.

kroppen Varierar beroende på fysiska

och psykiska omständighe-

Varierande. Endast två

soldier använde doseringar

som ligger nära det som

tävlingsidrottare kommer

Varierar. Ofta kort. Få

studier behandlar längre öds

"självmedicinering" av AS.

Svårbedömd

Varierande, beroende på

forskarbakgrund, generellt

perspeköv och syöe med

studien.

Försvårar uöörandet av en

välkonöollerad söidie, som

liknar det verkliga bruket av

mentet om aö det finns mycket

annat inom elitidrotten som är

lika hälsofarligt som vissa dopingmedel.

.Man måste också 3)

kunna föra en diskussion om varför

man i en alltmer läkemedels-


eroende, teknologisk och vetenskapligtbaseradvärld,kansärskilja

vissa effektiviserande åtgärder

som hälsofarliga, konstla

de och prestationsbefrämjande

dopingmedel, medanandra inte

Fnsådandiskussiongällerinte

enbart ASutan är t.o.m. mer ak

tuell för många andra medel, något

sombl.a.l^jörnFkbloms och

f^aarer^icolaysensinlägg vittnar

om i förra numret av svensk

Idrottsforskning.Detjaghärfö

respråkar är såledesinget unikt

utandebatten har redan kommit

igångblandexperterav olika slag.

^vlen debatten måste också föras

på andra nivåer.Överhuvudta

get måste man räkna med att

mänrxiskoridentypavdemokra

ti somdet svenska samhället utgör,

förväntar siglogiskt sammanhängande

motiveringarom

dopingdefinitionernaochderas

tillämpningar, lexxsådannödvändigdemokratiseringsprocess

kommer det att bli allt tydligare

att dopingenendast delvis kan

sessomettmedicinskt,mätbart

(7) problem. Srxarare kommer

dopingen att framstå som ett

kompliceratpolitiskt, ideologiskt

samhällsproblemdär frågor om

idxottens,samhälletsochveten

skåpens utveckling, står i centrum.l^tan

en sådan fördjupning

ochbreddningav debattenblir

det svårtatt övertyga vissapersoner

om dopingbekämpningens

berättigandes

CENTRUM FOR

IDROTTSFORSKNING och

CENTRUM FÖR

PRESTATIONSUTVECKLING

inbjuder till

GRUNDKURS I

FORSKNINGSMETODIK

(5 poäng)

- med särskild inriktning mot

idrottsvetenskapliga frågeställ-

Syf te: Kursen syöar öll aö ge en

bred allmän inöoduköon öll vetenskaplig

metodik och vetenskapligt

perspeköv. Särskild uppmärksamhet

fästes vid de forskningsmetoder

som används inom

beteendevetenskapliga, humanistiska,

samt fysiologiska/biomekaniska/medicinskaunder­

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

centrum för idrottsforskning

(x^lF) vill härmed meddela att

medel finns att söka för idrotts

relaterad forskningförkom

mande budgetår l^B^ Ansökan

ska vara oss tillhanda senast

den 15 apriloch görs på

separat handlingsom kan rekvirerasfrånundertecknade.

Forskningsprojekten skall ha

en klar idrottslig anknytning

ochkanomfattasåvälfråge

ställningar om motions som

elitidrott, ungdom somäldre.

Inriktningen kan ske från olika

ämnesområden; medicin,

traumatologi,fysiologi,reha

bilitering, nutrition, teknik.

^angä och aff fekmän skaff /% siffa

ocfi bestämma 'om dw skaffyä dricka

sprit' ocfz om /ag bör /ä använda

steroider o.s.v. De affra /fesfa användare

ar; ofika /brmer at? droger

känner fiff dess biverkningar... Tids

nog är dopingen /öräfärad i sig

syäfv. ...Forskning och teknik feäer

fiff nya experiment xvarau nägon

antomafiskf mäste, ibfand tiff och

med /riviffigt, nppo/fra sig /ör

mänskfighefens /ramäfskriäanäe.

Gad bevare/brskning,/rams feg och

/arg Ty (pos. testad), m

(I denna undersökning arbetar

jag tillsammans med Kent Löfgren

som utfört datainsamling

och tabellsammanställningar).

sökningar på idroöens område.

Kursen riktar sig speciellt öll de

tränare som är intresserade av

aö arbeta med utvecklingsprojekt

inom ovanstående områden

och en del av examinaöonen består

av utarbetande av en

projektplan för iramöda utvecklingsstudier.

Innehåll: Forskningsprocessen,

Forskningsmetod och forskningseök,

Beteendevetenskaplig forskningsmetodik,

(intervjuteknik,

frågeformulär, observationsstudier),

Humanistiska forskningsmetoder,

Biomekanisk och

fysiologisk forskningsmetodik,

Staösök, Enskilt arbete

Tid: April - september 1994.

Kursstart 21-22 april 1994.

humaniora, samhällsvetenskap

och beteendevetenskap.

Ansökan kan även avse tjänster.

Anslagens storlek kan variera

mellan 10.000-150.000

kronor.

Förra året delades ut ca 5 miljoner

kronor öll drygt 70 projekt.

För kommande budgetår

blir fördelningssxunman minst

lika stor.

För ytterligare information

samt ansökningshandlingar

kontakta: Aröir Forsberg eller

Marie Broholmer, Centrum för

idroösforskning, Box 5626,114

86 Stockholm. Tel 08-23 37 20

(08-21 02 94). Fax 08-21 44 94.

Referenser

Fuller, J.R. & LaFountain MJ. (1987) Prefonnance-enchancing

drugs in sport: A

different form of drug abuse. Adolescense,

(22) 88, s 969-976

Johansson, M. (1987) Doping as a Threat

against Sport and Society: The case of

Sweden. InL Rev. for Soc. of Sport (22), 2.

Johansson, M. (1991). Dopingen, ideologin

och framtiden. I Andersson, J. (red)

Turbulens i rörelsen. Sveriges Riksidrottsförbund

och SISU, s 207-204.

Whght, J.E. (1990) Anabolic-androgenic

Steroids. lxticker,R &Cook,D.L. (eds) Athletes

at risk: Drugs and Sport. Dubuque:

Wm. C. Brown Publishers, s 53-72.

Regelbundna kursöäHar (5 -6

st) på Idrottshögskolan i Stockholm,

oftast torsdag-fredag,

med föreläsningar/laboraöoner/genomgångar.

Kostnad: Kursen är kostnadsfri.

Deltagarna svarar för litteratur,

samt resekostnader.

Anmälan: Till Centrum för

idrottsforskning, Box 5626,

114 86 Stockholm.

SISTA ANMALNINGSDAG.

TORSDAG 31 MARS 1994

Information: Marie Broholmer,

Lars Pihl eller Artur Forsberg

på Centrum för idrottsforskning

tel. 08/23 37 20, Fax:

08-21 44 94


Lo^on^o^nl^nll^^

D 44*44 *4l4^444^*4 ^4**44*4^44*4^4^*44*^*4*^44

^Dr^^nsiDDav^rl^ilssDDsavhaD^lxD^ Fotboll^DD^hr^Dral^D

4X4*^ Ftik- och moralfrågor är i

dessa dagar ett ofta återkommande

tema i den offentliga

samhällsdebatten, franske blir

dessa frågor särskilt aktuella under

sk^dåliga tiders Hur som

helstärfraxnlyftandetavdetena

exemplet efter det andra på olika

grader avmoxalupplösningett

stående inslagimassmedia. Det

gäller praktiskt taget alla sam

hällsområden-så också idrotten,

där rapporter omökandebrutaliseringoch

våld samt bristande

tävlingsmoral,texiolika former

av fusk, regelöverträdelser och

doping , har bidragit till att

minska det mycket goda anseende,

somidrottentraditionellt

haft som ungdomsfostraxe.ldrot

tenharjuavhävdbetecknatssom

både samhällsnyttig och föst

rande. Man frågar sig då, vad

som har hänt med idrottsliga

ideal somtexsjälvkontxoll,fair

play och lojalitet.

Det är utifrån denna frågeställning,

som Fer Nilsson utgåxi sin

doktorsavhandling. Fotbollen

och moralen. Med idrottenfotbollsomexempel

behandlas här

idrottens betydelse som uppfost

rare för svensk ungdom. Få relativt

kort tid har idrotten blivit en

av vårt samhälles viktigaste

uppfostringsmiljöer.^ilka tankevärldar

är det somdirekt,inom

idrottsrörelsen eller indirekt,via

t ex massmedia e^porxeras för

storagrupper avbarn,ungdom

och vuxna idag^^Bilka föreställ

ningaromomvärldenoch livet

och vilken moral är det man till

ägnar siggenomatt syssla med

eller intressera sig för en idrott

som fotbolls

Avhandlingen är enmycketvälskrivenoch

mycket läsvärd beskrivning

och analys avhur värderingar

införlivas och formas

inom idrotten fotboll. Ämnets

komplexitet och författarerxs

starka ambition att nära nog full

ständigt täckasitt ämne, såväl

teoretiskt somempiriskt, leder

till att avhandlirxgen blir mycket

omfattande (3^ s). Innehållsligt

berör denisjälvaverket ett fler

tal näraliggande idrottsliga

problemområden.

Fer^fifsso^x

Isöxdiens första del beskrivs sålux^da

hur fotbollen växerfram

historiskt, vilka värden som i

olika sammanhang förknippas

med fotbollssporten samthur den

blir socialt definierad som

tävlingsidrott. Det ideal beträffande

spelet, som gällde inom

svensk fotboll fram till xnitten av

1^0-talet har sina rötteriden

engelska publicschool-miljön och

innefattade gentlemannadygder

som självkontroll, självförbättringoch

lojalitet, som införlivadien

svensketik tar sig

uttryck som ansvarskänsla och

pliktmedvetenhet, l^xlssonmenar

dock att övergången från amatörism

till professionalism har inne

bxuitattbetydelsenochexistensenav

dessa ideal idagstarkt kan

ifrågasättas.

Avhandlingens teoretiska referensraxn

ansluter i stort till en

utbildxxingssociologisk forskningstradition

med rötterhosbl

aDurkheimochl^ourdieu.lav

handlingens andradel använder

Nilssorx olika aspekter av

bourdieus begrepp ^habitus^isin

analys. Här beskriver han hur

det som uppfattas som värdefullt

och somtillerkänns värde inom

fotbollen förändras med

spelarnas stigande ålder samt

hur dessa värden varierariolika

idrottsliga sammanharxg. Denna

del av studien tar sin utgångs^

punkt iintxängande och omfattande

analyser avfyraolikaallsvenska

klubbkulturer, deras

ungdoms-, junior- och seniorverksamhet.

Intemindre än 1^0

intervjuer har härvid genomförts

medspelare, tränareoch klubb

ledare och ca 200 spelare härlett

frågeformulär fått ange sin inställrxix^g

till vikten av att följa

fotbollens spelregler. Dessutom

har drygt 40 fotbollsmatcherob

serverats medavseende på regelefterlevnad.13eskrivnxngexx

av de

fyra klubbmiljöerna belyser

åskådligt vilken betydelse lokala

traditioner och förhållanden har

förhurtypiskaegerxskapereller

särdrag utvecklas och vidmakt^

hålls inom en förening och somi

analysernablaframträder som

klaraskillnader iuppfattningar

mellan föreningarnabeträffande

det^rätta^ sättet attspelafotboll.

Idettasammanhangdiskutexar

Nilsson till och med det befogade

iatttalaomensärskild^klubb

habitus^.^adsomidet empiriska

materialet främst talar för aft

habitxxsbegreppet också skulle ha

ex^ sådan giltighet skulle vara att

de föreningstypiska sätt att tänka

och värderatydligtgår att härleda

till sociala ochekonomiska

villkoriföreningens sociala kontext

samt till klubbtraditionexx.

4 ^ 4 ^ 4 4 ^ 4 4 4 ^ 4 4 4 ^ 4 ^ 4 4

Mycket intressant är också hur

analyserrxaavspeiarnas utsagor

visar på en pågående inlärningsprocessivilken

seniorspelets behov

och företräden med stigande

ålder och spelarerfarenhet införlivas

ochutvecklastillen fysisk

handlingsberedskap och hur en

^känsla för spelets gradvis

inpräglashossoelarna. Tillsam

mans xneddex^ insynide skilda

klubbmiljöerx^a som erhålles ge


nomavhandlingengerbeskrivningenavdennainlärningsprocess

läsarenen fördjupad förståelse

för de olikavillkor och förhållanden

som spelare iskilda

klubbar och åldersgrupper är un

derkastade samt hur olika

spelarattityder uppstår.

Det komplexa sambandet mel

lanregler,regelefterlevnad och

moral belyser Nilssonmycket in

siktsfullt ochskarpsinnigtiett

analyserandediskussionskapitel.

Ftiskanormer och formella lagar/regler

är givetvis alltid helt

eller delvis sammanflätade, ^ad

som uppfattas som rätt eller orätt

påverkasavvad som belönas och

vad som är belagtmed straff. Flit

fotbollens regelefterlevnadspro

blematikkan mycket förenklat

och förkortat beskrivas sonx en

permarxent konflikt eller maktkamp

mellan agenter förolika in

tressen ochbehov iförhållande

till fotbollen.

Fotbollens ^marknadisering^

har inneburitatt idrottsliga framgångariallt

högre grad värderas

iekonomiska termer, att segraren

ien tävling tenderar att övervärderasiförhållande

till övriga deltagareochattkonkurrensenallmänt

sett har ökat. Stark kon

kurrenssituation kanbidra till

benägenheten att tänja moralens

gränser, och dagens sitxxation

ix^nebär därvidlag, alltmer ökade

kravpå samtliga inblandade parter,

inte minst på ledare och spe

lare.Ifotbollsförbundets intresse

ligger att verka för en internatio

nelltkonkurrenskraftigochfair

play inriktad fotboll, som samtidigt

uppfattas som^rolig^,dvs

uppfyller publikens och massmediasförväntningar

på spänxnng

ocheffektivitetispelet. Dåförbundetbesitter

rätten attför

ändra eller stifta nya regler och

bestämmelser har man också

makt att förändra spelet genom

att manipulera reglerna.

4^44^44^44^ 4 ^ ^ 4 4 ^ 4 ^

Få spelar och tränargruppen

ligger prestationskravet främst

på att nå idrottslig framgång, att

vinna. Intresset för regel

efterlevnad tenderar därför att åt

minstone till viss grad bli

instrumentellt.Fördennagrupp

kandetvaraav intresse att avväga

vilka regelöverträdelser och

handlingar som är resultatmässigt

så lönsamma att de överväger

debestraffningarochden

negativa publicitet som överträdelserna

kan resultera i. 1

dessautövargrupper utvecklas

sålunda oskrivna regler en

praxis-somiblandkommerikonflikt

med de skrivna reglerna.

Fraktikens villkorblirbestäm

mande för praktikens regler och

kommer att uppfattas som

spelarnas känsla för spelet.

Ftt regelsystem, som är otydligt

och/eller utsätter människor för

stora frestelser kan få en nedbrytande

effekt på moralen. Antagandet

att ett snårigt och ofta

ändrat regelsystemkan undergrävaspelarnasrespektförreglerna

och den allmänna spelarmoralen

är således helt rimligt.-

Det borde således ur denna synpunkt

vara viktigt att alla inblan

dade vet och helst också är överensom

vilka regler som gäller.

Fråganär dockomdetiprakti

ken är möjligt att nå fullständig

konsensus beträffande fotbollens

spelregler, l^lilssons ovan redovisade

resonemang om de olika

gruppintressen,som föreliggeri

regelfrågornatalariställetganska

övertygande för, att så ix^te är

len sammanfattande kommen

tar drar Fer Ohlsson konklusio-

^Fråganomvad fotbollsmiljön

fostrar till vad som inom idrot

ten fotboll igenkänns som värdefulltochtillexkännes

ett värdegår

inte att besvara generellt.svaret

är beroende avvid vilken his

torisktidpunkt frågan ställs och

till vilkenförening och åldersgrupp

frågan riktas.^

Formuleringen uttrycker ett vik

tigt forskrxingsresultat, sominte

får missförstås som att frågan inte

skullekunnabesvaxas. Med sin

avhandling harFerl^ilssonistäl

let gett ett övertygande belägg för

att om man klart och noggrant

specificerar de sammanhang(den

kontext),som fråganavser, så kan

manurfrågeställnix^gen härleda

enkxxnskap och förståelse, som

bör varabåde viktigoch värdefull

inte bara för den fotbolls

intresserade xxtan för alla xned

någonax^knytning till fostrande

verksamhet.Avhandlingenärinte

bara ettbidrag till denidrotts

pedagogiska forskrungen. Den

utgör ett väsentligt kunskapstill

skott till hela den samhälls

vetenskapligt orienterade peda

gogiken.

Lars Lundman


Frågor & svar

Har du frågor rörande idroö och forskning?

Skriv Öll oss i redaköonen så har du möjlighet att få svar från

de ledande experterna inom svensk idrottsforskning.

Adress: Svensk Idroösforskning, Box 5626, 114 86 Stockholm.

Märk kuvertet "Frågor och svar".

• I svenskt informationsmaterial

har jag läst att missbruk

av testosteron skadar

tesöklama, så aö de för "allöd"

kommer att få minskad funktion

och bli förkrympta. Risk för

barnlöshet finns alltså. I finsk

litteratur står att testikelvolymen

återgår till normal

storlek och funktion efter 3-4 år.

Vad gäller?

När någon manlig person dopar

sig med anabola steroider, som ju

är konstgjorda varianter på det

det i tesöklama öllverkade manliga

könshormonet testosteron,

så tar dopinghormonerna över

testosteronets funktion. Tesöklama

"känner av" aö det inte behövs

tillverkas mer testosteron -

det önns mer än öllräckligt - och

egenproduköonen upphör. Tesöklama

går in i eö "viloläge" och

krymper därför.

När man sedan slutar ta anabola

steroider, så måste först alla

dopinghormoner utsöndras ur

kroppen. För de hormoner som

tagits i sprutform kan detta ta

månader upp öll år. Därefter behöver

tesöklama yöerligare öd

till återhämtning. Denna återhämtningstid

är beroende av (1)

dos och (2) tid, dvs det tar längre

öd om man tagit stora doser och

under lång öd. Med de jäöedoser

som förkommer på vissa håll under

lång öd kan återhämtningen

ta flera år.

Men det finns yöerligare en viktig

faktor som påverkar

återhämtningsöden, nämligen (3)

den individuella känsligheten.

Den kan dock aldrig förutsägas -

alla är olika känsliga och reagerar

olika för dessa hormoner. En

del kan vara extra känsliga och

det har nu kommit rapporter om

aö enstaka personer till synes

"för alltid" har förstört sina

tesöklars spermieproducerande

förmåga genom att under lång öd

använda anabola steroider. Den

önska uppgiften baseras öoligen

på de undersökningar som gjordes

för eö 10-tal år sedan på män

som dopade sig under 6 månader

i sträck och sedan gjorde uppehåll.

Därför kan båda uppgifterna

anses vara sanna. Det vanligaste

är att testikelfunktionen återkommer

efter månader öll år.

Det enda man dock rikögt säkert

vet är att man inte kan förutsäga

tesöklamas återhämöxingsöd efter

dopingmissbruk.

Dr. TöMM Swzrfok

Visby Lasareff ock Orfopedic /ab.

Dnr/mm, USA

• Idrottsmän som har astmatiska

problem kan få dispens för

att använda sin medicin under

tävling. Vem ger den dispensen

och måste man visa upp den inför

varje tävling eller räcker det

att visa upp den om man skulle

råka ut för att lämna dopingprov?

Hur lång tid gäller en dis-

Först bör nämnas aö den vanliga,

och måhända mest effektiva

astmamedicineringen som idag

finns tillhands, nämligen

inhalationsterapi med beta-2stimulerare,

är tillåten. Dock

måste det observeras aö det endast

gäller aerosoler innehållande

terbutalin och salbutamol.

Övriga beta-2-stimulerare i

aerosolform är förbjudna liksom

generell medicinering med beta-

2-sömulerare. Dispensfrågan gäller

framför allt de paöenter som

behöver efedrin eller derivat av

efedrin för behandling av sin

astma. Dessa preparat finns på

listan och således generellt förbjudna.

Emelleröd kan dispens

ges. Begäran om dispens skall

tillställas RF:s dopingkommission

(Riksidrottsförbundet, Idroöens

Hus, 123 87 Farsta), som

är den instans som beviljar dispensen.

En sådan dispens gäller

i 2 år. Person som innehar dispens

för efedrin- medicinering

(eller motsvarande) skall uppvisa

den i samband med aö han/

hon kallas öll dopingkontroll.

Det är alltså klokt av en idrottsman

aö, i samband med tävling,

ständigt ha bevis om denna dispens

öllgänglig.

Ovanstående regler kan måhända

komma aö skärpas eftersom det

tyvärr önns tydliga tecken på ett

omedicinskt användande av

asönamediciner inom tävlingsidrotten,

och då i första hand av

beta-2-sömulerare i aerosolform.

Arne LywngODfst, prq/essor ock

Zedamot au 10K:s nigdicnista

kommitté.

Expertpanelen under ut/ragnzng oid dopington/erensen pd Bosön 15-16

april 1993. Möfesfedare oar /acob H*W, tand idroffsprq/iZ yrd» Lidingö

ock oertsam i TV;s Sportspegeln.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!