Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

internt Salomon Abresparr är Fältbiologernas nye ordförande text: Kristin Axelsson foto: Magnus Bjelkefelt – Jag ville satsa på Fältbiologerna. För mig är Fältbiologerna värt det engagemanget. Föreningen tar upp det mesta av 21-åriga Salomon Abresparrs tid. Han är inte bara Fältbiologernas nya ordförande, han jobbar också som DISI (distriktsinformatör) för S-U-G. Själv bor han i U-delen av distriktet, närmare bestämt i Uppsala. Salomons engagemang i Fältbiologerna började år 2009 när han blev meddragen till riksårsmötet. – Jag fick mersmak direkt. Det var grymt. Efter det blev jag aktiv i Stockholm och i klimatnätverket och sedan har det bara fortsatt. Nu sitter Salomon sitt tredje år i riksstyrelsen och ingen kan väl tvivla på att han brinner för föreningen. På frågan om vilka som är de viktigaste frågorna att arbeta med under året svarar han: – Allt! Vi borde bli mer aktiva i miljöpolitiken och synas mer. Ingen ska vara 27 år och tänka: ”Oj, fanns Fältbiologerna, det låter ju helt fantastiskt! Men nu är jag för gammal ...” Vi måste sprida Fältbiologernas nya styrelse Bakre raden fr. vänster: Salmon Abresparr, Pontus Johansson, Lovisa Nilsson. Främre raden fr vänster: Carin Fröjd, Sara Vikström Olsson, Hilda Bergström, Andreas Hansen och Ann-Christine Troberg. På bilden saknas Marina Widén. Foto: Felicia Lindh 28 | Fältbiologen 1/2012 vad vi gör. Vi är ju en aktiv förening. Även om Salomon pratar mycket om miljö vill han poängtera att föreningens naturprofil är lika viktig. –Vi behöver bli fler nördar. Och fler miljö aktivister. Salomon tycker att det är viktigt att satsa på klubbarna – att klubbarna blir fler, att de blir mer självgående och att det ordnas fler aktiviteter. Han gläds åt att det redan händer saker. – Fältbiologerna är på uppgång nu. Vi blir fler och fler medlemmar och det har startats flera nya klubbar. Östergötlandsklubben bildades precis, Gävleklubben har haft uppstartsmöte och Norrtälje och Kalmar är på gång. Det är skitkul! Under 2012 ser Salomon fram emot att Fältbiologerna blir större och bättre. Han förefaller inte tveka det minsta över att föreningen går en ljus framtid till mötes. – Nu kör vi! Det finns så mycket pepp överallt som jag vill förmedla ut till folk. Det vi gör i Fältbiologerna är sjukt viktigt. Och roligt. Det är mest bara kul med Fältbiologerna, men sedan räddar vi ju världen lite grann faktiskt. ••• Salomon Abresparr, ordförande 070814 20 82 salomon.abresparr@faltbiologerna.se Sara Vikström Olsson, vice ordförande 073423 79 50 sara.vikstrom.olsson@faltbiologerna.se Pontus Johansson, vice ordförande 070098 71 82 pontus.johansson@faltbiologerna.se Ann-Christine Troberg, sekreterare 073565 24 12 ann.christine.troberg@faltbiologerna.se Lovisa Nilsson, kassör 073951 89 45 lovisa.nilsson@faltbiologerna.se Carin Fröjd, kanslichef 073229 88 36 cfrojd@gmail.com Andreas Hansen, fältbiologisekreterare 076819 34 92 andreas.hansen@faltbiologerna.se Marina Widén, gruppdynamiksekreterare 073759 28 33 marina.widen@faltbiologerna.se Hilda Bergström, ledamot 070090 80 56 hilda.bergstrom@hotmail.com Hela styrelsen: styrelsen@faltbiologerna.se
Satsa på klubbaktivitet Fältbiologerna ska vara en förening som är uppbyggd av sina medlemmar. Vi ska göra saker själva. Vi lär oss saker tillsammans genom att göra dem, vi lär av varandra och hjälps åt. Vi kan titta på fåglar, lära oss lavar, rädda skogar och stoppa vägbyggen. Genom att organisera oss, dela kunskap och låta alla vara med får vi större möjligheter att påverka, lära oss nya saker och träffa andra ungdomar som vill åt samma håll. Vi har varandra – det är vår styrka. Men en medlemsstyrd förening, som vår, kräver både engagemang och tid av sina medlemmar. Fältbiologerna är en stor förening men trots detta har vi få aktiva medlemmar. Idag finns ytterst få klubbar, som dessutom nästan alla är knutna till stora städer, och riksföreningen har fått en betydligt starkare och viktigare roll i att skapa aktiviteter samt driva föreningen framåt. Denna centralisering rimmar illa med att vi som förening strävar efter gräsrotsorganisering (föreningen styrs nerifrån, det vill säga från klubbnivå). Det är svårt att analysera varför det har blivit så här, men några av orsakerna tror vi kan vara: • anställningar, som har lett till att medlemmar inte lärt sig grundläggande föreningsorganisering. • satsningar på värvning, utåtriktad verksamhet och samarbeten med externa organisationer – tid och energi som istället borde använts till att stärka vår organiseringskraft. • att tid mer och mer blir en bristvara, även för ungdomar. • individualisering av samhället, där organisering och föreningsliv inte uppmuntras. De flesta aktiva medlemmar är överens om att gräsrotsorganisering är det vi ska satsa på. Men de senaste åren har vi tagit många beslut som för föreningen i en annan riktning – mot ett centralstyre där anställda gör mer och mer av det som medlemmarna borde gjort. På årsmötet 2012 togs ett beslut som innebär att en klubbs pengar kan administreras av riksföreningen istället för av en klubbkassör, ett beslut som motiverades med att det ”förenklar för klubbarna”. Vi tror att beslut som detta är förödande för Fältbiologerna. Det kommer att leda till att mer ansvar förflyttas till riksföreningen och anställda. Det är viktigt att vara medveten om att riksstyrelsen och andra förtroendevalda arbetar ideellt. Det blir färre personer som måste ta hand om hela föreningens byråkrati, när det egentligen borde vara så att vi delar på ansvaret och arbetet. När ansvaret flyttas från klubbstyrelser till riksnivå och anställda kommer också kunskapen om hur man organiserar sig, gå förlorad. Att alla medlemmar vet hur man organiserar sig är en förutsättning för att påverka samhället och göra roliga saker tillsammans. Att vara klubbkassör behöver inte bli en jättestor arbetsbörda, istället bör man se det som ett verktyg för aktivitet. Att klubbar själva ansvarar för sin ekonomi är ett bra exem- pel på maktspridning som också skapar större möjligheter för den enskilda klubben att använda pengarna på det sätt man själv tycker är viktigt. Det bidrar också till en kunskapsspridning, vilket har en demokratisk funktion när vi ska besluta om pengar. Utan klubbkassörer i föreningen kommer vi också på lång sikt behöva förlita oss på utomstående, och då minskas vårt handlingsutrymme. Det har gjorts många försök att lösa grundproblematiken, att vi har för få lokalt aktiva medlemmar. På riksårsmötet 2012 beslutades det att anställa fler personer inom riksföreningen, vilket motiverades med att det kommer leda till att fler medlemmar kan värvas och att Fältbiologerna kommer synas mer. Dessutom lyftes flera förslag om att Fältbiologerna bör byta namn. Vi tycker inte att Fältbiologerna i dagsläget bör syssla med värvning. Vi borde istället jobba för att aktivera medlemmar och få fler att starta klubbar. Riksaktiva medlemmar borde ha större möjlighet att engagera sig lokalt, att skapa aktiviteten där de bor istället för att administrera en anställd som ska göra samma sak. Som det ser ut idag sugs lokalt aktiva medlemmar upp i riksföreningen väldigt snabbt och fråntas därmed chansen att engagera sig lokalt. Det finns inte tillräcklig många aktiva medlemmar för att både fylla utskottsposter och hålla igång lokal aktivitet. Alltså bör vi minska riksföreningen genom att ta bort, alternativt minska utskott. Det är jättecoolt att vi har ett förlag och en flådig tidning, men det kan inte få gå före lokal aktivitet. Att Fältbiologerna ska byta namn motiverades med att folk inte vet vad Fältbiologerna är och att vårt namn är ett hinder för att nå ut till fler. Vi tror inte att ett namnbyte är lösningen på vår grundproblematik, utan ett försök att sopa den under mattan. Lösningen ”fler medlemmar” är i våra ögon felaktig och flyttar fokus från det som egentligen behöver göras: att direkt skapa lokal aktivitet. Föreningsbyråkrati får inte ses som något jobbigt, utan som ett verktyg som gör oss till en organisation med styrka. Föreningsstrukturen kan också formas precis som vi vill, men vi måste diskutera hur vi vill ha det och varför. Om vi inte vill hamna i ett anställningsberoende måste vi faktiskt göra sakerna själva. Att kunna det är vår styrka och det vi alltid måste sträva efter. Vi vill lyfta den här debatten från att gälla medlemsökning och namnbyte till att handla om hur vi vill att vår förening ska se ut. Hur ska vi organisera oss? Kleo Bartilsson, föreningsutskottet Magnus Bjelkefelt, redaktionen och webb-utskottet Diskutera Fältbiologernas organisation och utveckling! Gå in på www.faltbiologerna.se/faltbiologen Diskussionen finns också på Facebook. debatt Fältbiologen 1/2012 | 29
Page 1 and 2: 1/2012 I din närhet
Page 3 and 4: Manifestationer och civil olydnad 8
Page 5 and 6: Vargvalparna blev kvar på djurpark
Page 7 and 8: kontakt med varandra. Genom att bli
Page 9 and 10: Använd media Med en aktion kan ni
Page 11 and 12: Direkt aktion Med direkt aktion ås
Page 13 and 14: Vi står i duggregnet, det är grå
Page 15 and 16: de huvudstammar som är redo. Lübe
Page 17 and 18: TÅTELSMYGARE TOSTEBLÅVINGE 2:a ge
Page 19 and 20: menteringar för att studera vad so
Page 21 and 22: ungar, andra släktingar samt någr
Page 23 and 24: Det första du behöver är några
Page 25 and 26: I varje nummer har Fältbiologen en
Page 27: Minifältisar i Uppsala Nu drar Upp
Page 31 and 32: Insektsfångning 7 maj, Göteborg.

Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?