Förstudie - Partille kommun

Förstudie
Gökegård
Öjersjö, Partille kommun
2012-11-07

Innehållsförteckning
Öjersjö 3
Historia
Öjersjö idag
Natur och vatten
Karaktär
Befintliga bostadsområden i Öjersjö 5
Befintlig service i Öjersjö 6
Pågående projekt 7
Ramsegård/Gökegård 8
Befintlig bebyggelse i Ramsegård/Gökegård 9
Riksintressen 10
Kåsjön 11
Kåsjöns vattenskyddsområde 12
Naturinventering 13
Översiktlig planering, teknisk försörjning 14
Fastighetsfördelning - karta 15
Täthetsexempel 16
Sammanfattning 19
Karta - Bebyggbar yta 20

teborgs
mmun
Göteborg
Sävedalen
Öjersjö i regionen.
Öjersjö brunn
Kungälv
E6
Mölndal
E45
E6
E20
27
Mölnlycke
Kungsbacka
Partille
Öjersjö
160
Partille
Lerum
Landvetter
E20
Öjersjö
40
166
Härryda kommun
Sittplats vid Kåsjön.
Öjersjö centrum
Lerums kommun
Öjersjö ligger i de södra delarna av Partille kommun och har en befolkning på
3660 personer. Orten har sedan 1980-talet snabbt förändrat karaktär från att
vara ett område med stort inslag av småskalig fritidsbebyggelse till att vara ett
betydande bostadsområde.
Lite historia...
Byn Öjersjö etablerades under 1500- och 1600-talen. Öjersjö nämns för första
gången i skrift år 1530. På den tiden kallades byn för Öiersridt som betyder
röjning men uttalet av namnet ändrades mot slutet av 1500-talet till ”Öjerse”
som senare blev Öjersjö. Öjersjövägens gamla sträckning samt bostadsbebyggelsen
intill Kåsjön ligger på en höjdrygg som formats av inlandsisen. Vägen
som förr länkade samman de olika byarna och gårdarna i området utgör bebyggelseområdets
ryggrad. Öjersjö bestod ursprungligen av sex stora gårdar
som senare delades upp till 12 mindre. Bebyggelsen var från början aldrig
koncentrerad till en bykärna utan gårdarna låg utspridda längs med vägen i
området mellan Kåsjön och Hålsjöarna.
Öjersjö utvecklades senare, början av 1900-talet, till ett rent fritidshusområde
för Göteborgs medelklass. Under 1950-talet började permanenta bostäder
byggas i området och då revs ett flertal sommarstugor eller så byggdes de om
till permanentbostäder.
Under 1980-talet tilltog nybyggnationen av villor i området och fler och fler
sommarstugor revs. Efter 1980-talet börjar Öjersjö skifta karaktär från att ha
varit ett utpräglat fritidshusområde till att vara ett villaområde med främst
stora friliggande villor. Under 1990-talet byggs Öjersjö centrum och det etablerades
en del service, så som närbutik, skolor och daghem.
Öjersjö idag
Öjersjöområdet ligger i Partille kommuns södra delar på höjdrygg intill det
betydande natur- och friluftsstråket Delsjön–Kåsjön–Härskogsterrängen.
Bebyggelsens främsta koncentration ligger söder om Kåsjön men även i
klungor längs med Nya Öjersjövägen. Från sydväst till nordost sträcker sig
bebyggelsen längs vägen ca 5 km. Öjersjö centrum, med bland annat skola
och affär, ligger i den nordöstra delen av orten, söder om Kåsjön.
Partille församling tog år 2011 tillsammans
med en statistiker fram
en enkät som nästan 10% av alla
hushåll i Öjersjö svarade på, 109
hushåll av 1150. Diagrammen är
en sammaställning av svaren.
Öjersjö
Öjersjös centrala läge i regionen samt närheten till Kåsjön, flera olika naturområden
och golfbanan har gjort orten till ett populärt ställe att bo på. De
många nyinflyttade familjerna i området gör att det finns många barn och
ungdomar i Öjersjö.
Restiden till centrala Göteborg med bil är ca 10 minuter och med buss ca 17
minuter samt till Partille 8 respektive 19 minuter. Att ta sig till Mölnlycke
centrum och till Landvetters flygplats med bil från Öjersjö centrum tar ca 9
respektive 13 minuter. Kollektivtrafiken är god, både till Göteborg och Partille,
men eftersom det saknas service på orten är de flesta invånarna bilberoende.
Natur och vatten
Närheten till naturen och vattnet är en av de anledningar till att Öjersjö har
blivit ett så popuärt ställe att bo på. Orten ligger i ett vackert kuperat landskap
som har betydande natur- och kulturmiljövärden. Här ligger ett av regionens
mest betydande natur- och friluftsområden, det sammanhängande stråket
Delsjö-Kåsjö-Härskogsterrängen. Öjersjö ligger i direkt närhet till Kåsjöns
frilufsområde med bl.a. Knipeflågsbergens naturreservat och Åstebo, med
badplats, rid- och motionsanläggningar samt stigsystem. I öst gränsar Öjersjöområdet
även till Maderna och i söder till Hålsjöarna och terrängen kring
Fläskebo.
Karaktär
Öjersjö är en geografiskt stor ort med bostadsområden av skiftande karaktär.
Bostadsområdena ligger något åtskilda vilket gör att Öjersjö kan upplevas
som splittrat. Orten är en lugn och naturnära bostadsort med främst friliggande
villor. Grannsämjan i de olika bostadsområdena beskrivs som mycket
god men i och med att det nästan inte finns några arbetsplatser eller service
så saknas naturliga mötesplatser. De viktigaste platserna för att träffas är Kåsjöbadet,
Kåsjögården, centrum och fotbollsklubben. Närheten till vatten och
natur med inslag av betande djur är viktig att bevara.
Det som boende saknar
mest i Öjersjö
Det som boende uppskattar
mest i Öjersjö
3

Kåsjön
Bostadsområdet Hallen.
Parhus i Hytterkullen.
Villor i västra Hålsjöområdet.
Hopptornet vid Kåsjön.
Äng längs med Nya Öjersjövägen.
Villaområde precis söder om Kåsjön.
Bostadsområde vid centrum.
Villa i Mossvägsområdet.
Infarten till Partille Golfklubb.
Flerbostadshus i Djupedalen som håller på att
färdigställas.
Villa i Mossvägsområdet.
Passivhusen i Hallen.

1. Kåsjöområdet och centrum
Kåsjöområdet utgör kärnan i Öjersjö och är ett stort och tättbebyggt villaområde
med ursprung från 1920- och 1930-talens fritidshusbebyggelse. Det
finns några enstaka äldre hus och gårdar kvar men idag härstammar nästan
all bebyggelse från 1980-talet och framåt. Villorna i området är ofta stora och
exklusiva, särskilt de i anknytning till eller med utsikt över Kåsjön.
Hela Kåsjöområdet är detaljplanelagt och i stort sett färdigbyggt. Närheten
till Kåsjön präglar området, det går gångstigar ner till vattnet genom bebyggelsen
på flera ställen. Förtätning av området har skett successivt vilket har
lett till att det finns en liten tillgång på friytor och vegetation inom området
idag. Söder om Kåsjöområdet ligger Öjersjö centrum med bostäder, skolor
och ett fåtal butiker. Bebyggelsen här är tät, radhus/flerbostadshus i en till två
våningar, och tidstypiskt för 1990-talet med sitt gula tegel. Lägenheterna och
radhusen här ägs och förvaltas av Partillebo.
2. Djupedalen
Detaljplanen för området antogs 2008 och möjliggjorde då en utbyggnad av
bostäder samt icke störande verksamheter. Innan dess omfattades Djupedalen
av områdesbestämmelser och här låg endast några enstaka villor och fritidhus.
I dagsläget håller området på att färdigställas, ca 150 nya bostäder
byggs varav 120 är i flerbostadshus.
3. Hytterkullen
Hytterkullen är ett bostadsområde, tättbebyggt med parhus i en och två våningar,
som byggdes i slutet på 1990-talet. Bostäderna ägs och förvaltas av
Partillebo. På taket till varje lägenhet finns solfångare som kompletterat med
el kan användas för uppvärmning och varmvattenberedning.
4. Mossvägsområdet
Mossvägsområdet planlades under 1950-talet som ett fritidshusområde. 1987
upprättades en detaljplan som möjliggjorde åretruntboende. Området har
genomgått en successiv förtätning, dels genom delning av tomter och dels
genom att fritidshusen ersatts av stora villor. Det finns idag bara enstaka exemplar
kvar av de gamla fritidshusen. Området karaktäriseras av stora friliggande
villor, i skiftande form och fasadmaterial, ofta i direkt närhet till skog
och natur.
8
5. Brasegård
En ny detaljplan över området antogs 2007 och i nuläget är nästan hela Brasegård
färdigbyggt. Bebyggelsen karaktäriseras av stora friliggande villor i
kuperad terräng ofta i ljusa fasadmaterial. Flera av husen har utsikt över, eller
kan skymta, Stora Hålsjön.
6. Hallen
Detaljplanen antogs 2007 och området är i stort sett färdigbyggt. Hallenorådet
ligger precis öster om golfbanan och karaktäriseras av stora moderna villor
och radhus/flerbostadshus samt några gamla gårdar som ligger kvar intill
den nya bebyggelsen. Speciellt för Hallen är de röda flerbostadshusen/radhusen
närmast Nya Öjersjövägen som är passivhus, dvs bostäder med lägre
energiförbrukning än en normal villa.
7. Hålsjöområdet och Karis lycka
Flera av bostäderna i Hålsjöområdet ligger i anknytning eller har utsikt över
Hålsjöarna. Detaljplanen för den västra delen vann laga kraft 2005 och för
den östra delen 2004. Liksom i de andra områdena i Öjersjö så har man förtätat
den fritishusbebyggelse som fanns samt byggt ut några helt nya områden.
Bebyggelsen i Hålsjöområdet består mestadels av stora tättbebyggda
friliggande villor. Karis lycka, del av detaljplanen för östra Hålsjöområdet,
är ett litet bostadsområde norr om Nya Öjersjövägen som består av ett tiotal
friliggande villor.
8. Hultet
Detaljplanen för de norra delarna av Hultet vann laga kraft våren 2011. Även
här ligger det gles fritidsbebyggelse som med den nya planen kommer att förtätas
med 60 nya friliggande enfamiljshus och en förskola. I dagsläget håller
de södra delarna av Hultet på att detaljplaneläggas.
7
6
5
4
1
1. Kåsjöområdet och Centrum
2. Djupedalen
3. Hytterkullen
4. Mossvägsområdet
5. Brasegård
6. Hallen
7. Hålsjöområdet och Karis lycka
8. Hultet
3
2
5

Det finns förhållandevis lite tillgång till service i Öjersjö. Närheten till Partille
centrum, Göteborg samt Mölnlycke har gjort det svårt för en större mataffär att
etablera sig. Närbutiken Handlarn´ som ligger i Öjersjö centrum idag håller på
att utöka sitt sortiment och ser framtiden som ljus i och med den befolkningsökning
som sker på orten. Den service finns i Öjersjö idag är;
Öjersjö centrum
Handlarn’ i Öjersjö centrum, närbutik.
Frisör
Pizzeria i centrum
Distriktsköterskecentral
Golfbana
Partille golfklubb (Partille GK). Banan invigdes 1988. På banan finns restaurang
Snille & Smak och konferenslokaler.
Skolor
Öjersjö Storegård, kommunal skola. Här finns också Öjersjö fritidsgård
med olika aktiviteter för barn och ungdomar på kvällstid.
Öjersjö Brunn, kommunal skola. När området Öjersjö växte möjliggjordes
en ny skola, 1999 färdigställdes systerskolan Öjersjö Brunn. Skolorna,
med tillhörande förskolor, är till för barn mellan 1 till 16 år. Skolorna
har idag tillsammans nästan 1000 elever.
Förskolor
Det finns idag 10 förskolor runt om i Öjersjö. Ytterligare två förskolor är på
gång, en i Hultet och en vid Öjersjö idrottsplats.
Några av de föreningar som finns
Öjersjö Idrottsförening, fotboll.
Partille Sport Club, landhockey.
Partille sportfiskeklubb
Jaktlaget
Kåsjögårdens vänner, driver verksamheten vid Kåsjögården.
6
Hallens förskola.
Kommersiell service
1. Öjersjö Golf & restaurang
2. Öjersjö centrum, Pizzeria, Distriktssköterska, Frisör,
Servicebutik
Skolor
3. Grundskola, Öjersjö Brunn
4. Grundskola & fritidsgård, Öjersjö storegård
Förskolor
5. Gökegårds förskola
6. Öppna förskolan Grodden
7. Ekbackens förskola
8. Mammut montissoriförskola
9. Trollskogens förskola
10. Viljansviks förskola
11. Äventyrets förskola
12. Hallens förskola
Idrottsplats
13. Öjersjö IP
Museum
14. Öjersjö skolmuseum.
Närbutiken Handlarn´.
1
12
14
3
10
11
Öjersjö skolmuseum som invigdes 1999.
9
7
4
2
6
5
13
8

Pågående projekt där detaljplan är antagen
1. Djupedalen
2. Brasegård
3. Isfabriken
4. Hultet Norra
Pågående planprojekt
5. Hultet Södra
6. Hossaberget
Framtida planprojekt
7. Gökegård/Ramsegård
4
5
3
Bilder från Trafikverkets hemsida som visar utredningsområdet för tvärförbindelsen, väg 549.
2
7
6
1
Pågående eller framtida
utbyggnadsområden
enligt FÖP Öjersjö 1999
Utbyggnadsområde för
bostäder på kort sikt
enligt Härryda ÖP 2011
Omvandlingsområde på
lång sikt
Det pågår flera olika bostadsbyggnadsprojekt i Öjersjö. Tre olika områden, Djupedalen,
Brasegård och Hultet Norra, där detaljplanerna har antagits, håller
på att färdigställas i nuläget. Befolkningen förväntas att öka relativt snabbt, ca
34 % mellan 2010 och 2015, från 3660 till 4898. Härryda kommun anger i sin
kommande översiktsplan, ÖP 2011, södra delarna av Hålsjöarna som utbyggnadsområde.
Om dessa planer förverkligas så kommer Öjersjös befolkning att
växa ännu mer än vad som beräknas idag.
Planläggning i nuläget sker över tre områden;
Hossaberget
Syftet med planeringen för detta området är att skapa nya bostäder, både i
friliggande villor samt i flerbostadshus. Det blir ca 250 nya bostäder, genom
att planera ett så här stort bostadsområde på en gång så hoppas man på att
skapa en bra helhet i området. En förskola planeras i norra delen av området.
Isfabriken
På området finns en isfabrik som bedrev verksamhet fram till 1979. Fabriken
har stått tom sedan dess och vid planens genomförande kommer byggnaden
att rivas. Planeringen för området i nuläget innebär att 70-80 nya bostäder
kan skapas, både i friliggande enfamiljshus och i flerbostadshus. Planen har
antagits men är överklagad.
Hultet Södra
Området var ursprungligen ett fritidshusområde med mycket stora tomter.
Syftet med planeringen för detta område är att skapa en tätare bebyggelsestruktur
samtidigt som man anordnar ordentligt VA och gator. Förslaget som
finns medger knappt 50 st nya enfamiljshus i området.
Framtida planeringsprojekt:
Gökegård och Ramsegård
Härrydas utbyggnadsområden söder om Hålsjöarna
Planerade vägprojekt i Öjersjöområdet
Trafikverket har tagit fram en förstudie för en tvärförbindelse mellan E20 och
väg 40, väg 549. Syftet med tvärförbindelsen är att skapa en förbindelse med
hög standard mellan E20 och väg 40. Tvärförbindelsen ökar tillgängligheten
till Landvetter flygplats och ger dessutom de berörda kommunerna ökade
utvecklingsmöjligheter.
7

Ramsegård/Gökegård ligger i centrala Öjersjö mellan Nya Öjersjövägen och Kåsjön, namnen härstammar från två av de gamla
gårdar som låg här. Området består idag av ett skogsbeklätt område med några enstaka utspridda helårsbostäder och fritidshus.
Närmast Nya Öjersjövägen är terrängen förhållandevis plan medan närmre Kåsjön är terrängen rejält kuperad. Längst nordöst
i området ligger en utstickande udde som avskärmar befintlig bebyggelse från området. När man vandrar längs med Kåsjön så
uppfattar man inte att det finns någon bebyggelse i närheten.
Från Öjersjövägen går återvändsgatan Gökegårdsvägen som leder till den bebyggelse som finns i området. Vägen är en grusväg
som följer terrängen väl. I området går ett antal stigar och gångstråk från Gökegårdsvägen genom området ner mot Kåsjön och
västerut. Längs med Kåsjön går också ett gångstråk som följer sjön runt.
8

Gökegårdsvägen
Nya Öjersjövägen
Öjersjövägen
9

Riksintressen
Områdena kring Öjersjö och Ramsegård/Gökegård omfattas av olika riksintressen
och förordningar. Ett riksintresse innebär att ett område/anläggning har
så stort värde eller stort betydelse i ett nationellt perspektiv att det inte får förstöras
eller skadas.
Ramsegård- och Gökegårdområdet påverkas av tre olika riksintressen/förordningar.
Det första är Delsjöområdet som är klassat som riksintresse för
friluftslivet. Delsjöområdet utgör genom sin storlek och omväxlande natur
ett ytterst värdefullt friluftsområde i regionen. Beslut om naturreservat för
områdesdelen Knipeflågsbergen i Partille kommun togs 1989. Området sammanfaller
med det område som omfattas av en områdesplan för Kåsjöns friluftsområde,
som antogs 1987-05-21. Gränser för Delsjöområdet går nära
Kåsjöns södra strandkant och påverkar bara Ramsegård/Gökegård-området
något åt norr.
Det andra och tredje riksintresset/förordningen är Kåsjöns strandskydd och
dess vattenskyddsområde. En närmare beskrivning av Kåsjön och dess restriktioner
kommer på sidorna 11-12.
Utsikt mot Kåsjön.
10
Göteborgs
kommun
Sävedalen
Lilla Delsjön
ärrsvägen
Vallhamra
Torg
Blacktjärn
Riksintressen
Ugglumsleden
KNIPEFLÅGSBERGEN
Knipeflågstjärn
Lilla Björketjärn
n (delvis kulverterad)
Björndammen
Furåstjärn
Björnåstjärn
DELSJÖOMRÅDET
Odensvaletjärn
Riksintressen för naturvården
Riksintressen för friluftslivet
Riksintressen för kulturmiljövården
Riksintresse för kommunikationer, vägar
tillika byggnadsförbud vid allmän väg
Riksintresse för kommunikationer, järnväg
Bergåstjärn
Lilla Kåsjön
Lilla
Hålsjön
Landvettervägen
Prästtjärn
Hindtjärn
Nya Öjersjövägen
Stora
Hålsjön
Härryda
kommun
Furulund
centrum
Stora Kåsjön
Öjersjö
cken
Öjersjö
centrum
Områden med förordnanden
K
Naturreservat
Natura 2000
Strandskydd
Vattenskyddsområde
Byggnadsminnen och
kyrkliga kulturminnen
Maderna
MADERNA
Haketjärn
HÄRSKO
Härryda
kommun

0 270 540 m
Kåsjön, Partilles största sjö, är belägen mellan Furulund i norr, Åstebo i öster,
Delsjöarnas naturområde i väster och Öjersjö i söder. Sjön är fiskrik med bland
annat abborre, mört, gädda och ål. Kring sjön häckar åtskilliga fågelarter.
Kåsjöbadet vid Kåsjön är Partilles största badplats och en av regionens större
insjöanläggningar. Här finns kiosk, ett flertal badbryggor, hopptorn och under
sommaren besöks badplatsen av tusentals badgäster.
Vid sjön och området runt sjön finns ett stort utbud av friluftsaktiviteter. Förutom
allmänt bad, med badbryggor och hopptorn, erbjuds fiske, rika vandringsmöjligheter,
kanotpaddling, orientering med mera. Den som vill kan
vandra mot Hindås på Vildmarksleden eller ta Bohusleden.
Strandskydd
Kåsjön omfattas av strandskydd, se gränsen på kartan bredvid.
Syftet med strandskydd enligt 7 kap miljöbalken är att trygga förutsättningarna
för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda levnadsvillkor på land och
i vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att
uppföra nya byggnader, att ändra byggnader så att de tillgodoser väsentligt
annat ändamål, att utföra förberedelsearbeten härför, att utföra anläggningar
och anordningar som inskränker allemansrätten eller att vidta åtgärder som
väsentligt försämrar livsvillkoren för djur eller växtarter.
Kåsjön
11

Kåsjön vattenskyddsområde
Kåsjön används som vattentäkt och är därför skyddat av ett vattenskyddsområde
för att vattnet inte ska bli förorenat. Just nu pågår arbetet med att ta
fram ett nytt vattenskyddsområde och nya skyddsföreskrifter för Kåsjön. Det
befintliga vattenskyddsområdet har funnits sedan 20 år tillbaka.
Förslaget till det nya vattenskyddsområdet är indelat i fyra skyddszoner; primär,
sekundär och tertiär skyddszon, samt en vattentäktszon enligt nedan
beskrivna kriterier, vilka baseras på Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde
2003:6. Det finns sedan ett antal skyddsföreskrifter som hänvisar
till de olika skyddszonerna. Vid nybyggnation är det därför viktigt att
man tar hänsyn till dessa bestämmelser. De nya skyddsföreskrifterna finns
bifogade till dokumentet, de har dock bara varit ute på samråd och kommer
att antas längre fram i år. Förslag till de olika skyddszonerna är:
Vattentäktszon. Syftet med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd
för en vattentäkt.
Primär skyddszon. Syftet med den primära skyddszonen är att skapa rådrum
vid händelse av akut förorening. Den primära skyddszonen avgränsas
på sådant sätt att riskerna för akut förorening genom olyckshändelser
minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas i tid och åtgärder
vidtas innan föroreningen hinner nå råvattenintaget.
Sekundär skyddszon. Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla
en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten.
Tertiär skyddszon. Syftet med den tertiära zonen är att även mark och
vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter
i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den
tertiära zonen omfattar resterande delar avrinningsområdet för Kåsjön.
12
Ett exempel på en av de nya skyddsföreskrifterna. Alla föreskrifterna finns bifogade
längst bak i dokumentet.
allen
Björkö
Örnås
Stora Kåsjön
Koön
Förslag till vattenskyddsområde
Kåsjön vattentäkt, Partille kommun
2010-11-10
Konstr:HSTE
Sweco projektnr. 1311428
Vattenskyddsområde
Djupedalen
Primär skyddszon
Sekundär skyddszon
Tertiär skyddszon
Gökegården
Ramsegården
Smalhall
Brasegården
Storegården
Mölnlyckegården
Öjersjö
Lilla Brastjärnen
0 100 200 400 600 800 meter

Området Gökegegård/Ramsegård består idag av en stor del orörd natur med höga naturvärden på några platser. Det går tre höjdryggar
inom området som sluttar ner mot Kåsjön och ger en fin utsikt mot vattnet. Genom området finns flera fina stengärdsgårdar
samt ett ett antal stigar som går mot vattnet och västerut mot Delsjöområdet. Framtida boende i området får en direkt anslutning
till högklassiga natur- och frilutsområden samt till Kåsjön. Nedanför kommer en beskrivning av de naturområden som bör bevaras.
1. En alsumpskog av nyckelbiotpskaraktär med en hög biologisk diversitet. Den här typen av miljö med hög biologisk diversitet i form av
både växter, djur och död ved är mycket viktigt för den biologiska mångfalden, sumpskogar av denna karaktär kan kallas skogens yngelkammare.
Tyvärr försvinner denna biotop allt mer och är idag en bristbiotop.
2. Ett mindre sumpdrag som går hela vägen ner mot Kåsjön, här finns en stor artrikedom på både vedlevande svampar, mossor, kärlväxter,
insekter och fåglar. En viktig biotop att bevara.
Dessa miljöer brukar vara svårtillgängliga men detta område har en stor potential att göras tillgängligt med hjälp av exempelvis spänger och
informationsskyltar. Barn och vuxna i området kan få en möjlighet att få en spännande upptäcksstig precis i anknytning till dels den nya
bebyggda miljön samt den intilliggande luftiga hed ekskogen. På plats identifierades stort antal vanlig groda, större hackspett, både vanlig
stickmygga samt fjädermygga, västlig hakmossa, m.fl.
3. En myr med igenväxningskaraktär av en lövsumpskog. Här finns en rik förekomst av grodor (i detta fallet vanlig groda, med då exempelvis
åkergrodan använder sig av samma lekmiljöer så är det högst trolig att även åkergrodan finns här). Åkergroda och deras livsmiljöer är
skyddade enligt lag (artskyddsförordningen). Denna miljö avvattnar dessutom alsumpskogen som rinner ner från andra sidan vägen och
hela vägen ner mot Kåsjön. Det är därför av stor vikt att bevara denna miljö. Något mer svårtillgänglig än den andra våtmarkstypen.
4. Hed ekskog på ett mycket fint och högt läge, skogen har en ovanligt hög naturlig föryngring. Detta är ett område som bör sparas som ett
friluftsområde/lekområde. Binder man ihop denna del som går i en gradient ner mot al sumpskogen får man en häftig mosaik av naturtyper
inom ett och samma område. Här finns många spår från älg vilket tyder på att djuren aktivt besöker området. Både i slänten och uppe på
höjden är den en nästintill 100% hed ekskog vilket är ovanligt. Dessa områden tillsamman skulle kunna bli en stor tillgång för skolorna i
området och ett ypperligt ställe för skolskogsaktiviteter.
5. Ett mindre område intill våtmarksmiljön med stora fina granar som ger en känsla av en pelarsal. Skulle kunna bli en mycket fin och naturlig
entré till friluftområdet och bör sparas.
Ekar i området. Utpekat i området finns även en del gamla grovstammiga ekar. Träden kan vara uppemot 100- 150 år gamla och
har vid tidigare perioder stått fritt då man kan se på dessa individer att de har en väl utvecklad krona.
13

Gökegård/Ramsegård omfattas av fyra olika översiktliga dokument;
Översiktsplan 05 över Partille kommun, 2006-02-02. Markanvändningen
för området anges här som bostäder och service.
Fördjupad översiktsplan för Öjersjö, del av Partille kommun, 1999-
06-23. Markanvändningen anges här som bostäder och service/allmänt
ändamål.
Områdesplan för Kåsjöns friluftsområde, 1987-05-21. Omfattar endast
del av nordvästra området. Markanvändningen anges här som skog/natur.
Bostadsbyggnadsprogrammet 2010-2016
Ramsegård och Gökegård finns kvar att bebygga enligt den fördjupade
översiktsplanen för Öjersjö, antagen av fullmäktige 1999. Enligt den nu
gällande fördjupade översiktsplanen ska områdena främst bebyggas med
småhus i ett till två plan. Något delområde kan dock enligt översiktsplanen
komma ifråga för tätare och högre bebyggelse.
Dagens tankar om Öjersjös utveckling skiljer sig ifrån tidigare då
kommunen nu vill uppnå en något tätare bebyggelsestruktur än villastadens.
Bostadsbyggnadsprogrammet innebär således en delvis ändrad
inriktning med en något tätare bebyggelsestruktur inom områdena. För
de återstående områdena bör planprogram tas fram. Täthetsstudier planeras
utgöra underlag för framtida bebyggelsestruktur. Studier som relateras
till förhållandet mellan befolkningsunderlag och servicenivå.
Planprogrammet förväntas resultera i ett flertal detaljplaner för blandad
bebyggelse under perioden 2012 till 2016. Detaljplanearbeten inom
Ramsegård och Gökegård i Öjersjö förväntas möjliggöra byggstarter från
2014 och framåt. På sikt förväntas detaljplaner inom dessa områden totalt
sett generera upp mot 500 bostäder.
14
Teknisk försörjning
. Det pågår en studie för vatten- och avloppet i området.
Ledningsnätet för vatten kommer inte att räcka till, en ny huvudledning
från vattenverket vid Kåsjöns norra strand behövs.
Energi. I dagsläget finns det ingen fjärrvärme i Öjersjö. För det närliggande
bostadsprojektet Hossaberget håller energifrågan på att utredas.
Eventuellt blir ett närvärmeverk vid återviningsstationen i Öjersjö möjligt
vilket också skulle kunna försörja Gökegård/Ramsegård med energi.
Dagvatten- och geoteknikutredning kommer
att behövas i hela området, särskilt med tanke på Kåsjöns vattenskyddsområde.
till området behöver utredas vidare. I västra delen av området
går en luftburen elledning.
Bild hämtad från Bostadsbyggnadsprogrammet 2010-2016, visar de möjliga utbyggnadsområdena vid Gökegård/Ramsegård.

Partille
kommun
JM
HSB/Skanska
NCC
option
Partillebo
15

Området som går att bebygga i Ramsegård/Gökegård, om man utesluter de områden som omfattas av strandskydd, friluftsliv
samt värdefull natur, är ca 30 ha stort. För att få en uppfattning om hur stort det är och vad som ryms i ett så stort område
har några exempel tagits fram från olika delar av Göteborg. Exemplena visar bara på olika strukturer och tätheter och är inte
förslag på hur området ska bebyggas.
Centrala Göteborg, traditionell kvarterstad inom Vallgraven
Det första exemplet är hämtat från centrala Göteborg, området som är inringat omgärdas av Vallgatan, Södra Hamngatan,
Östra Hamngatan samt Västra Hamngatan. Här finns en typisk traditionell tät kvartersstruktur med byggnader i två till sex
våningar. Det markerade området är ca 12 ha stort och samma område har placerats in i området Gökegård/Ramsegård i
rätt skala.
250m
550m
Bild hämtad från; Stadsbyggnadskvaliteter, Göteborgs stad, 2008
Exempel på traditionell kvartersstruktur hämtat från centrala Göteborg. Samma område utplacerat i Gökegård/Ramsegård för att få en känsla av hur stort området är.
16

Bild hämtad från; Stadsbyggnadskvaliteter, Göteborgs stad, 2008
Gamlestaden, Lamellhus i park och kvarter i östra Göteborg
Det andra exemplet är hämtat från Gamlestaden. Området byggdes mellan 1910 och 1960 och här ligger lamellhus (i 2 till
5 våningar) i kvarter runt gårdar.
Det inringade området är 18 ha stort och innehåller förrutom bostäder också Gamlestadens centrum med butiker och
skola. Samma område är utriktat på kartan över Gökegård/Ramsegård.
750m
Samma område utplacerat i Gökegård/Ramsegård för att få en känsla av hur stort området är. Exempel på lamellhus i park hämtat från Gamlestaden i östra Göteborg.
350m
17

Amhult, modern trädgårdsstad i Torslanda
Det tredje exemplet är hämtat från Amhult i Torslanda, Göteborgs kommun.
Området bestod tidigare av en flygplats och några utspridda bondgårdar som på senare tid har förvandlats till en helt
ny stadsdel på endast några år. Amhult är nu ett av de mest expansiva områden i Göteborg.
Det inringade området på kartan nedanför, ca 7 ha stort, är den del av Amhult som består av en modernt utformad trädgårdsstad
med tvåvåningsparhus. Området rymmer ca 180 bostäder. Söder om trädgårdstaden finns ett nytt centrum
med en stor livsmedelsaffär, några mindre butiker samt ett kulturhus.
Det omringade området är ett exempel på en modern trädfårdsstad, Amhult i Torslanda Göteborg. Samma område utplacerat i Gökegård/Ramsegård för att få en känsla av hur stort området är.
18
400m
Bild hämtad från; Stadsbyggnadskvaliteter, Göteborgs stad, 2008

Sammanfattning
Vad bör bevaras i området?
Gränsen för för friluftsliv behålls. Skogen längs med Kåsjön kan gallras så att lövträden kan växa till
sig och att naturen och vattnet blir mer tillgängligt.
, med dess rika djurliv, i mitten av området bör bevaras och göras tillgängliga med bättre gångstråk.
Den i området bör bevaras då de följer terrängen väl.
i området bör bevaras.
Vad bör vi tänka på?
. Öjersjö upplevs som något splittrat idag, men flera osammanhängande bostadsområden med olika karaktär.
Dagens tankar kring Öjersjö skiljer sig något från tidigare och nu vill man uppnå en tätare bebyggelse. Sydväst om Gökegård/
Ramsegård planeras bostadsområdet Hossaberget med en tät struktur. Den kuperade terrängen, naturen och vattnet är några
kvaliteter i området som kan hjälpa till att skapa en tydlig karaktär i området.
. Viktigt att knyta ihop hela området med resten av Öjersjö och få med Härrydas intentioner med deras planer
på utbyggnad söder om området.
och hur det nya anpassas till den befintliga bebyggelsen.
kan påverka utformningen av bebyggelsen.
Vad borde tillföras i området?
behövs i Öjersjö, både kommersiell och social service är önskvärt. Det finns en hög andel barn- och
ungdomar i området som behöver platser att mötas och umgås på.
Ett högklassigt med cykelparkeringar i anslutning till annan service. Det bör inte vara längre än 400m
till en busshållplats för boenden.
som knyter ihop området med intilliggande bostadsområden.
ex torg eller annan anlagd plats.
En . Närmare Nya Öjersjövägen är en tätare struktur önskvärd, längre in i området kan tätheten
minska något, max 4,5 våningar.
Vägens karaktär förbi/genom området bör studeras samt infart(er) till området. En stadsgatuliknande karaktär
förbi Gökegård/Ramsegård (och eventuellt förbi det kommande bostadsområdet Hossaberget) är möjligt om Tvärförbindelsen
fram till Åstebo byggs.
bör finnas i området.
19

Sammanfattning
- bebyggbar yta
Kartan bredvid ger en sammanfattning av de riksintressen,
förordningar och andra faktorer som påverkar en utbyggnad
i området. Det röda området är det som anses vara den bebyggbara
ytan när man har tagit hänsyn till de naturområden
som bör sparas i området. Den bebyggbara ytan är då
ungefär 27 ha stor.
20
Bebyggbar yta
Strandskydd
Riksintresse för friluftsliv
Området Gökegård
Busshållplats