Tryffeljakt på Gotland - bräntings gård

brantings.se

Tryffeljakt på Gotland - bräntings gård

28

Tryffeljakt


Gotland

tryffel har hittats

Gotlands

kalkrika marker,

där den mytomspunnadelikatessen

växer i symbios

med ek och hassel.

Maria Karlsson

Bräntings gård

norra ön är en av

dem som arrangerar

tryffeljakt med

hund.

Strax norr om Rute kyrka, vägen mot

Fårösund, ligger naturreservaten Bräntings

haid och Sigfride med alvarmark och

lågvuxen tallskog. En solig höstdag besöker

jag och min man Bräntings gård. Maria

Karlsson berättar att gården varit brukad

i familjen sedan 1952. På 1960-talet

födde hennes farbror upp travhästar och

får (lamm gotländska). Numera är det

inhyrda lamm som betar här och hjälper

till att hålla markerna öppna. Maria arbetar

för att bevara den biologiska mångfalden.

I området finns flest rödlistade arter*

ön. Gården har 52 stycken dokumenterade.

På andra sidan vägen ligger området

där det finska företaget Nordkalk i juli i år

fick tillstånd att bryta kalk i ett 170 hektar

stort dagbrott (2,5 miljoner ton kalksten

per år i 25 år). Många har protesterat sedan

planerna presenterades 2005 och Maria

Karlsson har varit aktiv och överklagat

i flera instanser. Nu ligger ett antal överklaganden

hos Högsta domstolen, som

ska pröva en tidigare dom om Nordkalks

brytning. Det är Sveriges största miljömål

och lagstiftningen har ändrats under tiden

det gått.

Maria bosatte sig här med sin familj

1988. Hon har efterhand renoverat en

grupp gamla byggnader, som ligger runt

en innergård. I Torpet, Brygghuset och

Ladan finns nu fyra lägenheter för uthyrning.

De är funktionellt och kreativt inredda

– en dröm för naturintresserade turister,

som hyr veckovis. Mycket av arbetet

har Maria gjort själv och hon visar stolt

runt. Här och där finns väl valda tavlor

och hantverk av gotländska konstnärer.

rätta FörutSättninGar

Maria Karlsson hade länge funderat

om det inte kunde finnas tryffel hennes

marker. Här finns förutsättningarna,

ek och hassel, som är tryffelns värdträd.

Och det visade sig att det fanns. Tillsammans

med tre kvinnor i Rute startade

Maria företaget Rute Tryffel 2000. En

av de tre är Ulla Berglund som föder upp

Lagotto romagnolo-hundar, den ras som

med fördel används för att leta tryffel.

Maria Karlssons hund Kajsa, som är nio

år, är av den rasen men född i Italien.

När Maria tar sig snickarbyxorna

med knäskydd vet Kajsa precis vad det

är frågan om och skuttar ivrigt och drar

i kopplet. Vi går ut genom grinden och

tvärs över betesmarkerna. Här har det

tidigare varit åkermark och grunda handgrävda

avrinningsdiken löper genom

den. I området finns dessutom en mängd

fornlämningar. Stora delar av marken

var helt igenvuxen och har fått röjas från

Här finns förutsättningarna,

ek och hassel, som är

tryffelns värdträd.

träd och sly. Maria liknar sig själv vid en

trädgårdsmästare som sköter en park, när

hon vårdar naturen här. Med hjälp av röjnings-

och stängselbidrag kan hon hålla

marken öppen, men det är en ständig

kamp. När vi går stannar hon upp så fort

hon ser en liten en-planta och drar bort

den. Det går om plantan är tillräckligt

liten. Djuren äter inte den, säger hon, och

om den får växa sig större går det inte att

dra upp den för hand.

Vi kommer till ett område med gles

lövskog, framförallt ek, där alla tallar

fälldes för tio år sedan. Kanske det har

bidragit till att det numera finns tryffel

här. Nu ska Kajsa börja jobba. Hon får

först en godisbit och sedan kopplar Maria

loss henne. Kajsa snor iväg med nosen i

backen och nolltid har hon srat upp

den första tryffeln. Hon börjar gräva och

Maria Karlsson manar henne:

− Ta fram den då, duktig tjej!

När Kajsa grävt en liten bit och tryffeln

kommer upp i ytan tar Maria en

tjock mejsel och lossar försiktigt den

svarta dyrgripen, som vi får förtroendet

att stoppa ner i en se. Kajsa är redan

jakt efter nästa fynd vid roten av en

annan ek. Den här gången är den ännu

lite större. Vi går vidare och Maria pekar

över ett stängsel in ett område där en

HEMTRÄDGÅRDEN 5/12


Maria Karlsson med sin lagottohund Kajsa, som glatt söker och gräver fram

tryffel.

Tryffeln avger en doft när

den är mogen.

granne har en odling av ekar med tryffelmycel

rötterna. Träden är små trots

att de är tio år. Tålamod är det som gäller.

Kajsa börjar gräva ett nytt ställe

där de inte hittat tryffel förut, i kanten av

en stensträng. Snart ligger det en tryffel

till där! Tryffeln avger en doft när den är

mogen. Det är en signal att den vill ätas

och därigenom spridas. Även möss och

sorkar gillar tryffel. Vi beundrar Kajsa

och Maria berättar att tiken har tävlat i

tryffelsök och varit duktig, men enligt

den italienske domaren viftade hon inte

tillräckligt svansen.

HEMTRÄDGÅRDEN 5/12

tryFFELExPort tiLL FranKriKE

Maria har varit i Bourgogne och studerat

tryffel, tryffeljakt och tillagning plats.

Hon har kontakter där och har också blivit

invald i den anrika föreningen Confrérie

de la Truffe Bourgogne. När det

ett år blev ont om tryffel i Bourgogne,

exporterade man gotländsk tryffel till

Frankrike.

Maria har också satsat att odla

saffranskrokus. Hon har varit i Schweiz

och studerat odlingar där. Sommaren

2011 satte hon lökar i arton pallkragar.

Vildkaninerna var framme och provsmakade,

så alltihop fick täckas med hönsnät

ramar. Saffranskrokus började odlas

Gotland Stafva gård, som har ett

gårdsmejeri med ostproduktion. Därifrån

har Maria köpt sitt utsäde. De första

Här ligger den eftertraktade svampen,

en bit ner i jorden.

Nyss uppgrävd tryffel. Tryffel kallas det

svarta guldet.

skördarna är blygsamma. Men saffran

betingar ju också ett högt kilopris, precis

som tryffeln.

Väl tillbaka inomhus får vi en lunch

med tryffelavsmakning. I den varma

majssoppan lägger vi, Marias inrådan,

en klick tryffelsmör, som smälter och ger

en fantastisk smak åt soppan. Smaken

förhöjs och förädlas. På ett gott bröd brer

vi färskost med tryffel. En mjuk fransk

ost har Maria delat och lagt färskost med

tryffel inuti, så att den ger smak också till

den andra osten. Det smakar gudomligt.

Cider från Bretagne passar perfekt till.

Maria berättar om hur hon och Kajsa

blev tvungna att leta tryffel i 40 cm djup

snö hösten 2010. Då snöade det redan i

november och hon hade lovat leverera

tryffel till Nobelfestens efterfest, Nobel

29


30

uppdukat för avsmakning.

Flera tryfflar ligger vågen

och en i glasburken med ris.

På Bräntings gård har Maria Karlsson

planterat saffranskrokus i pallkragar,

skyddade från kaninerna med hönsnät

Nightcap. Det lyckades, men nu har hon

tryffel i frysen, bara som reserv.

Text och bild: Stella Westerlund,

Riksförbundet Svensk Trädgård

* Rödlistning är en klassificering av arter efter en

bedömning av deras utdöenderisk. I Sverige tas

nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid

Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna

slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras

normalt vart femte år. Utifrån bedömningar

av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram

och förvaltningsplaner. (Wikipedia)

LäS MEr oM tryFFEL

• Christina Wedéns bok ”Tryffel – mat

för gudar, gutar & svin”, 2008.

• www.tryffel.se

Se mer om Bräntings gård

www.brantings.se.

tryFFELFaKta

Tryffel är en svamp vars fruktkroppar

bildas och växer under marken, ofta

rötterna av ädellövträd. Den mognar

och skördas hösten med hjälp

av svin (i Frankrike) eller hund. Tryffeln

finns avbildad i egyptiska hieroglyfer och

användes som smaksättare i det romerska

köket.

I Sverige skrevs 1913 att den kunde

användas som bete för ekorrar (!). 1998

gjordes en tryffelinventering Gotland

med gott resultat. Forskaren Christina

Wedén vid Uppsala universitet skrev

sin doktorsavhandling om den svarta

bourgognetryffeln, Tuber aestivum syn.

T. uncinatum.

Den gotländska tryffeln är av samma

typ som den franska, sedan länge uppskattade

sorten. Gotländsk bourgognetryffel

säljs för ca 10 000 kr kilot NK.

Tryffel som borstas och tvättas försiktigt

håller tio dagar i kylskåp, förvarad i

glasburk, gärna med okokt ris.

HEMTRÄDGÅRDEN 5/12

Similar magazines