Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

More documents

Recommendations

Info

3bedöms kunna hysa känsliga arter vadare såsom brushaneVU och ljungpipare. Trakten är inte känd för att beröras av något kon- Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt centrerat fågelsträck. Skellefteälven fungerar som fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om närmaste större ledlinje. De fåglar som utnyttjar deras populationer befinner sig i kraftig minskning. termik, t.ex. havsörn, kungsörn och trana kan dock Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist passera över höjderna. Någon betydande rastplats (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (betesområde eller nattplats) för större fåglar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en som svanar, gäss och tranor finns inte inom 10 km gemensam term för hotade arter. I denna rapport från utredningsområdet. Traktens barrskogsdo- redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). minerade och våtmarksrika terräng bedöms inte heller hysa större antal övervintrande fåglar. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regel- Särskilt om kungsörn bundet. Kungsörn är en art som löper risk att påverkas Den senaste rödlistan publicerades 2010. negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. Kungsörn är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. Utredningsområdet och dess omgivningar hyser varierande biotoper med branta partier och bergsryggar och flera stora myrområden vilket gör landskapet lämpligt för häckande kungsörn. Det finns sedan tidigare kännedom om kungsörnsrevir i anslutning till utredningsområdet varför en kungsörnsinventering genomfördes under våren 2011. Vid denna tid spelflyger örnarna och markerar sina revirgränser. En kungsörnsinventering under häckningssäsongen genomfördes sommaren 201<strong>2.</strong> Inventeringarna visar att utredningsområdet sannolikt inte hyser häckande kungsörn. Däremot har ett örnrevir konstaterats i närheten av utredningsområdet. Ett bo inom detta revir ligger på över 2 km avstånd från utredningsområdet och drygt 3 km från närmaste planerade vindkraftverk. Reviret tycks sträcka sig bort från utredningsområdet för vindkraft. Av sekretesskäl bifogas inte rapporterna från kungsörnsinventeringarna till MKB:n utan inlämnas vid önskemål separat till länsstyrelsen så att resultaten kan behandlas konfidentiellt. 42 Rödlistan
3 I utredningsområdet finns både björn, älg och skogshare. Även allmänna skogsarter såsom mård, räv Däggdjur och ekorre kan antas förekomma. Hermelin, småvessla och olika sorkarter förekommer i varierande antal mellan olika år. Även ren förekommer i varierande antal, främst under flyttningstider. Renarnas utbredning beskrivs mer utförligt i kap 4 om rennäringens förutsättningar. Bland rovdjuren finns det säkra observationer av både lodjurNT och järvVU i landskapet. Enskilda individer av kringvandrande vargEN kan också förekomma i området, men det finns ingen fast reproducerande flock i området. Länsstyrelsen har fått rapporter om att föryngringar av järvVU förekommer i regionen och att det under 2012 skett en lyckad järvföryngring ca 15 km från utredningsområdet. Järven är ett av Sveriges fem stora rovdjur, och näst efter vargen det mest sällsynta. Arten är rödlistad som sårbar (VU) och totalpopulationen i Sverige uppskattades 2010 till ca 600 djur, varav ca 25 % finns i Västerbotten. Huvuddelen av järvstammen lever i fjällområdena, s.k. fjälljärv. I skogslandet finns spridda hemområden för s.k. skogsjärv. Fjälljärv och skogsjärv utgör olika populationer av samma art. I Västerbotten kan en svagt ökande trend för fjälljärv utläsas över tid sedan inventeringar av järv startade 1996 (Länsstyrelsen Västerbotten 2011). På senare tid har även populationen av skogsjärv, ökat något. År 2011 konstaterades 21 föryngringar av järv i Västerbottens län, varav 5 i skogslandet. Antalet föryngringar varierar dock kraftigt från år till år. Järvar har stora hemområden som varierar mycket i storlek mellan olika individer och kön. Vuxna honor bedöms ha revir på i genomsnitt 150 km2 medan hannar har betydligt större hemområden på upp till 600 km2 (Persson). Någon fladdermusinventering har inte gjorts i området. Den barrdominerade skogen bedöms dock inte hysa några rika förekomster av fladdermöss. Av Sveriges 19 olika fladdermusarter är det bara nordisk fladdermus och brandts fladdermus som återfunnits så här långt norrut. Båda arterna kan jaga i barrskog men som helhet saknar naturmiljön inom utredningsområdet de flesta av de karaktärer som är gynnsamma för fladdermöss. Eventuella boplatser och biotoper som skulle kunna hysa förekomst av fladdermöss bedöms främst finnas i anknytning till bebyggelse, som varken finns i eller i anslutning till utredningsområdet. 43
Page 1 and 2: Produktion: Enetjärn Natur AB 2012
Page 3 and 4: Innehåll Om dokumentet ...........
Page 5 and 6: Riksintressen Inom utredningsområd
Page 7 and 8: 1 Inledning Kapitlet ger en introdu
Page 9 and 10: tekniska hänsynstaganden vid utfor
Page 11 and 12: 2 Kapitlet beskriver den planerade
Page 13 and 14: 2 i samband med naturinventeringen
Page 15 and 16: 2 Vindkraften är den enda energifo
Page 17 and 18: 2 rar att ansluta vindkraftanläggn
Page 19 and 20: 2 Närmaste vindkraftverk kommer pl
Page 21 and 22: 2 2 2 Variationen i navhöjd beror
Page 23 and 24: 2 kets fundament samt grusade uppst
Page 25 and 26: 2 När den ena masten i paret ersä
Page 27 and 28: 2 fordrar transport. Mer material k
Page 29 and 30: 7 7 3 3 Landskapets förutsättning
Page 31 and 32: 8 8 3 omgivande bergens dominerande
Page 33 and 34: 3 Utredningsområdet överlappas ti
Page 35 and 36: 3 Inom utredningsområdet finns tv
Page 37 and 38: 14 13 återspeglas i den rika före
Page 39 and 40: 16 17 39 3
Page 41: 20 20 3 Fågeltaxering och lokala k
Page 45 and 46: 3 Kulturmiljön i utredningsområde
Page 47 and 48: 4 Rennäringen är att betrakta som
Page 49 and 50: obrukbara över en längre tid vilk
Page 51 and 52: 22 5 Kapitlet beskriver de föruts
Page 53 and 54: 6 Kapitlet redovisar de samhälleli
Page 55 and 56: 6 I detta kapitel, Samhällsföruts
Page 57 and 58: 7 7.2 Åtgärder för att begränsa
Page 59 and 60: 7.6 Åtgärder för att begränsa p
Page 61 and 62: • Brandsläckare finns inne i vin
Page 63 and 64: 8 Konsekvens innebär egentligen en
Page 65 and 66: 8 Den nationella miljöpolitiken sy
Page 67 and 68: 8 Vindkraftverk innebär alltid en
Page 69 and 70: 8 För att göra det möjligt att f
Page 71 and 72: 8 sin högsta fasta punkt, d.v.s. p
Page 73 and 74: Bebyggelse, besöksmål Inv Riktnin
Page 75 and 76: 8 8.7 Konsekvenser för naturmiljö
Page 77 and 78: 8 Sammanfattningsvis bedöms den pl
Page 79 and 80: 8 levande fågelarter som lokalt ka
Page 81 and 82: 8 vara att ytan jaktmark minskar vi
Page 83 and 84: • Där anläggningsytor och nya v
Page 85 and 86: 8 Detta kapitel berör både konsek
Page 87 and 88: 8 dessa konsekvenser blir är dock
Page 89 and 90: 8 Detta kapitel beskriver vindkraft
Page 91 and 92: 8 vindkraftanläggningen och blir d
Page 93 and 94:
8 längs vägnätet. Samebyn befara
Page 95 and 96:
8 En vindkraftanläggning kan påve
Page 97 and 98:
8 Beräkningen utgår från en plac
Page 99 and 100:
8 Den teoretiska tiden om 30 timmar
Page 101 and 102:
8 Elektromagnetiska fält är en ko
Page 103 and 104:
8 Under byggtiden, som beräknas ti
Page 105 and 106:
8 Rennäring bedrivs inom utredning
Page 107 and 108:
25 25 8 Risk är ett sätt att besk
Page 109 and 110:
109 8 Tabell 21. Oönskade händels
Page 111 and 112:
8 Vindkraftverken, som är höga oc
Page 113 and 114:
9 Nordisk Vindkraft kommer vid ett
Page 115 and 116:
Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing
Page 117 and 118:
The World Resources Institute, The
Page 119 and 120:
Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 2
show all

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?