Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8<br />
• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas.<br />
Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller<br />
om samebyn och bolaget överenskommer om något annat.<br />
• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som<br />
upplyser om rennäringen som bedrivs i området.<br />
• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid<br />
vindkraftanläggningen.<br />
• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under<br />
byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren.<br />
En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses.<br />
Bedömning<br />
De konsekvenser som faktiskt uppstår vid Bredträsk är i hög grad avhängiga hur Malå sameby kommer<br />
att behöva använda beteslandet och flyttleden i sin helhet. De konsekvenser som riskerar att uppstå<br />
som en följd av vindkraftprojektens effekter på renskötseln beskrivs i tabell 14 sidan 89. Utifrån denna<br />
analys av potentiella konsekvenser utvecklas dessa konsekvenser under respektive avsnitt nedan.<br />
Ökat betestryck på andra betesmarker<br />
Det direkta betesbortfallet som kommer sig av nya vägar, kraftledningar, iordningställda ytor och vindkraftverk<br />
är sammantaget ganska litet och i sammanhanget mindre intressant. Det indirekta betesbortfallet<br />
som innebär att betet inte kan nyttjas fullt ut inom ett större störningsområde ger dock konsekvenser,<br />
se figur 10 i bilaga 3<strong>2.</strong><br />
Granliden och Setmyrliden är de enda höglänta områdena i omgivningarna. Dessa höglänta områden<br />
fyller två viktiga funktioner; renarna finner svalka på trivsellanden höjderna och flytten genom området<br />
sker bäst mellan topparna. Norr och söder om utredningsområdet är terrängen svårare för samlad flytt.<br />
Efter att ha flyttat förbi området på sommaren har renarna sammanhängande sommarbete fram till<br />
väg E45. Området i närheten av utredningsområdet nyttjas i samband med kalvmärkning och det som<br />
avgör hur länge utredningsområdet nyttjas är om samebyn flyttar renarna manuellt eller om de strövar<br />
fritt. Fri strövning är att föredra, en manuell förflyttning av renar kan dock ofta vara en möjlighet till förbipassage.<br />
Vid manuell flytt behöver samebyn ett par dagar från anläggningen i Tjäderträsk tills de passerat<br />
utredningsområdet och vid fri strövning befinner renarna sig i området vid Bredträsk ca en månad.<br />
Mot bakgrund av det frekventa nyttjandet av betesmarkerna inom de centrala delarna av störningsområdet<br />
och det faktum att man trots åtgärder ändå måste ta i beaktande att betet, den fria strövningen<br />
och samlad flytt inte kan nyttjas på samma sätt som tidigare bedöms den direkta konsekvensen vara<br />
att nyttjandet av angränsande betesmarker blir större. Risken är att renarna inte tar sig nordväst om<br />
Tabell 14. Bedömning av konsekvenser för rennäringen.<br />
Effekt Konsekvens<br />
Betesförlust Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet.<br />
Barriär Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader.<br />
Spridning Ökat betestryck på andra marker, ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet, konflikter.<br />
Säkerhet Ökad arbetsbelastning, sociala konsekvenser p.g.a oro.<br />
90