27.09.2013 Views

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

Bilaga 2. Miljökonsekvensbeskrivning - Nordisk Vindkraft

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

8<br />

• Under drifttiden kan hela eller delar av vindkraftanläggningen korttidsavstängas.<br />

Korttidsavstängningen får vara i max 24 timmar och högst 2-3 tillfällen per år eller<br />

om samebyn och bolaget överenskommer om något annat.<br />

• Tillfartsvägar till vindkraftanläggningen ska förses med informationsskyltar som<br />

upplyser om rennäringen som bedrivs i området.<br />

• Bolaget kan bistå med helikoptertimmar för att underlätta en samling eller flytt vid<br />

vindkraftanläggningen.<br />

• En kontinuerlig dialog ska föras mellan projektören och samebyn, särskilt under<br />

byggtiden samt tvingande samråd mellan bolaget och samebyn under 5 första åren.<br />

En särskild kontaktperson från bolaget och samebyn ska utses.<br />

Bedömning<br />

De konsekvenser som faktiskt uppstår vid Bredträsk är i hög grad avhängiga hur Malå sameby kommer<br />

att behöva använda beteslandet och flyttleden i sin helhet. De konsekvenser som riskerar att uppstå<br />

som en följd av vindkraftprojektens effekter på renskötseln beskrivs i tabell 14 sidan 89. Utifrån denna<br />

analys av potentiella konsekvenser utvecklas dessa konsekvenser under respektive avsnitt nedan.<br />

Ökat betestryck på andra betesmarker<br />

Det direkta betesbortfallet som kommer sig av nya vägar, kraftledningar, iordningställda ytor och vindkraftverk<br />

är sammantaget ganska litet och i sammanhanget mindre intressant. Det indirekta betesbortfallet<br />

som innebär att betet inte kan nyttjas fullt ut inom ett större störningsområde ger dock konsekvenser,<br />

se figur 10 i bilaga 3<strong>2.</strong><br />

Granliden och Setmyrliden är de enda höglänta områdena i omgivningarna. Dessa höglänta områden<br />

fyller två viktiga funktioner; renarna finner svalka på trivsellanden höjderna och flytten genom området<br />

sker bäst mellan topparna. Norr och söder om utredningsområdet är terrängen svårare för samlad flytt.<br />

Efter att ha flyttat förbi området på sommaren har renarna sammanhängande sommarbete fram till<br />

väg E45. Området i närheten av utredningsområdet nyttjas i samband med kalvmärkning och det som<br />

avgör hur länge utredningsområdet nyttjas är om samebyn flyttar renarna manuellt eller om de strövar<br />

fritt. Fri strövning är att föredra, en manuell förflyttning av renar kan dock ofta vara en möjlighet till förbipassage.<br />

Vid manuell flytt behöver samebyn ett par dagar från anläggningen i Tjäderträsk tills de passerat<br />

utredningsområdet och vid fri strövning befinner renarna sig i området vid Bredträsk ca en månad.<br />

Mot bakgrund av det frekventa nyttjandet av betesmarkerna inom de centrala delarna av störningsområdet<br />

och det faktum att man trots åtgärder ändå måste ta i beaktande att betet, den fria strövningen<br />

och samlad flytt inte kan nyttjas på samma sätt som tidigare bedöms den direkta konsekvensen vara<br />

att nyttjandet av angränsande betesmarker blir större. Risken är att renarna inte tar sig nordväst om<br />

Tabell 14. Bedömning av konsekvenser för rennäringen.<br />

Effekt Konsekvens<br />

Betesförlust Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet.<br />

Barriär Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader.<br />

Spridning Ökat betestryck på andra marker, ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet, konflikter.<br />

Säkerhet Ökad arbetsbelastning, sociala konsekvenser p.g.a oro.<br />

90

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!