Jag gillar att jobba strategiskt

Anneli är styrkeledare på Ekerö brandförsvar 

Jag gillar att jobba 

strategiskt 

sidan 4 

På förskolan Kokalite har 

alla rätt till heltid sidan6 

Debatten om RUT-avdragen 

går högt.På Hemfrid är de 

anställda kommunalare 

sidan 8 

nummer 3 

2010

Ledaren 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06 

Redaktionen: Göte Axelsson,telefon 010 - 442 89 05 

Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT - Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm. 

MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex 

mail:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon 0700 38 46 10 

2 

Inte bara en kampen för lönen, 

även trygga anställningar krävs 

Avtalsrörelsen är igång och i lördags 

var vi många som samlades på Sergels 

torg för avspark i avtalsrörelsen. 

Det är många avtal som ska förhandlas 

fram och det är många anställda 

som berörs. På arbetsplatser runt om 

i länet börjar frågor komma från 

medlemmar om löneförhandlingar, 

när de är klara och vad får vi? 

Det är inte bara kronor och ören som 

känns angeläget att få in i våra avtal 

en sak som är minst lika viktig är våra 

anställningsvillkor. Otrygga anställningsförhållanden 

är inte bara 

en osäkerhet för den enskilde individen, 

det påverkar även kvalitén i 

verksamheten där man arbetar. Otaliga 

timanställda (eller allmän visstidsanställda) 

lever från dag till dag 

med osäkerheten om de ska få jobb 

och ovissheten över hur den privata 

ekonomin kommer att se ut nästkommande 

månad. 

En av många medlemmar MT pratat 

med har inte haft en fast anställning 

på åtta år, hon är 40 plus och tar varje 

pass hon kan få. Hon är en av många 

som utnyttjas av arbetsgivaren som 

använder personalen som brickor i 

ett spel. En annan medlem arbetar 

kontinuerligt inom hemtjänsten och 

tar även han alla arbetspass han kan 

få. Det är inte bara svårt att planera 

sin ekonomi utan även privatlivet, 

MT nummer 3 - 2010 

man kan aldrig säkert bestämma något 

– ifall man får jobb så går det alltid 

före, förståeligt nog. En tredje 

medlem och även vän med mig arbetar 

som bussförare, vi försöker planera 

att vi ska träffas men det är ofta 

som det spricker för att hon blivit in- 

ringd. Inte heller hon har råd att säga 

nej. En fjärde medlem är alltid på 

jobbet, de flesta tror att han är fast 

anställd, för han är ju alltid där. Men 

han är aldrig med på planeringar personalmöten 

etc, för då täcker han 

upp för sina arbetskamrater på avdelningarna. 

Även han är timanställd. 

Dessa medlemmar, och alla andra 

timanställda, tas regelbundet in av 

samma arbetsgivare. Det finns uppenbarligen 

arbete, men varför anställer 

man inte dessa personer och 

ger dem trygga villkor istället? Det 

är både dyrt och kräver mer administration 

att ha en armada av timanställda. 

En av få arbetsgivare som fattat galoppen 

med trygga heltidsanställningar 

är VD:n för den privata för- 

En av många medlemmar MT pratat med 

har inte haft en fast anställning på åtta år, 

hon är 40 plus och tar varje pass hon kan 

få.Hon är en av många som utnyttjas av 

arbetsgivaren som använder personalen 

som brickor i ett spel 

skolan/skolan Kokalite i Sollentuna. 

För henne är det självklart att de anställda 

har trygga heltidsanställningar. 

Hon berättar för MT (sid 6) att det 

blir bättre kvalitén och personalen 

får en helhetsbild av hela verksamheten 

vilket gynnar alla, både personal, 

företaget och barnen. Administrationen 

blir minimal då avvikelser 

blir färre. Det låter så lätt och självklart 

när VD:n Karin Sandberg berättar 

om varför hon inte använder 

sig av en mängd av timanställda och 

vikarier. Men i de flesta fall handlar 

det nog om hur trygg man är i sin yr- 

kesroll och över behovet av makt 

över de anställda. Med många timanställda 

vågar inte personalen ställa 

krav och ifrågasätta. Då kan man 

som arbetsgivare göra som man vill 

även om det blir dyrare. 

Att trygga anställningsförhållanden 

är inte bara en viktig avtalsfråga utan 

borde även vara en viktig fråga för 

alla som nyttjar välfärdstjänsterna. 

För visst vill vi ha en god kvalité och 

kontinuitet för våra barn, våra äldre 

och sjuka anhöriga? Vi går en spännande 

vår tillmötes och jag hoppas 

att våra motparter i förhandlingarna 

också ska fatta galoppen med alla 

fördelar som det för med sig att människor 

har trygga anställningar. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

CHEFREDAKTÖR MT 

kerstin.ridderstedt@kommunal.se 

MT och Kommunal Stockholms län 

önskar alla läsare en Glad Påsk 

trots allt...

Det är härligt att få ge igen! 

Vad är meningen med att tro? Handlar 

det om övertygelsen och förhoppningen 

att man har rätt? 

En sak är säker dock, drivkraften i en 

tro är kraftfull och tycks ofta leda till 

en sorts ensidig dårskap. Församlingen 

i Knutby hade sin förespråkande individ 

och resultatet har omskrivits och 

fördömts. Ingen verkar ändå ha förstått 

de mekanismer som skapade vansinnet. 

Inte ens de som själva deltog 

tycks i efterhand förstå varför det gick 

som det gick. 

Hammarbyfans stormar och attackerar 

en AIK-träning i syfte att straffa en avhoppad 

Hammarbyspelare, en svikare. 

Ilmar Reepalu, kommunalråd i 

Malmö, blir anklagad för att vara antisemit 

för att han gör generella uttalanden 

i integrationsfrågan i Malmö och 

lägger del av ansvaret på Israels uppförande 

i Palestinafrågan. Israel som 

stat tillkännager att de skall skapa 

1600 nya bosättningar på ockuperad 

mark. 

Turkiet kallar hem sin ambassadör när 

Sveriges riksdag tar ställning och kallar 

det som Turkiet gjorde mot Armenierna 

för cirka hundra år sedan ett 

folkmord. 

Människor blir mordhotade när de avbildar 

en figur som ingen vet hur den 

ser ut. Listan kan göras oändlig… 

Människor mördas för att de inte uppfyller 

den tro eller vision som en annan 

grupp har. Kraften hos hatet tycks vara 

oändlig hos vissa människor och fullständigt 

uppfylla deras själar. Att de 

som hatar dessutom anser sig själva 

som rättfärdiga människor visar ytterligare 

en sida, enfalden. 

Många av dessa människors övertygelse 

grundar sig även i händelser som 

de själva inte vet något om, de har fått 

det berättat för sig genom generationerna 

under århundraden. 

Alltid finns det en oförrätt i botten, och 

det är alltid den ena sidan som skriver 

den allmänna historiska storyn, segraren! 

Det är segraren som stoltserar och förloraren 

har som enda kvarvarande 

drivkraft att hämnas och under resans 

gång utveckla sitt hat till kommande 

generationer. Det är härligt att få ge 

igen, om man lyckas fullt ut kan man 

alltid gå segrande ur striden och ges 

möjlighet att förtrycka andra människor 

med annan makt än enbart våld. 

Allt detta beskrivs som civilisation, 

visserligen i olika tillstånd, men ändå 

civilisation. 

I en värld där miljöhot och energiomställningar 

är västvärldens nya drivkraft 

fortsätter maktkamperna om vem 

som har rätt. En spännande tanke är 

vad som skulle hända om intresset av 

att kuva, härska och dominera byttes 

ut mot att lösa, utveckla och samarbeta 

istället. Tänk vilka oerhörda resurser 

av mänsklig kraft som förslösas på ett 

förhärskande hat och allmän missunsamhet. 

Om jag bara hittar rätt instans att be till 

så ska jag be om bättring! 

gote.axelsson@kommunal.se 

Viktigt att vara unik i kollektivet... 

I ett allt mer individualiserat samhälle 

växer specialisterna fram. Det är viktigt 

att ha en unik identitet, att kunna 

särskiljas ur den grå och allmänna 

samhällskroppen. 

Sedan början av nittiotalet har man 

tillämpat ett individuellt lönesystem 

inom de flesta områden. Orsaken till 

att det systemet infördes var att det 

skulle vara möjligt att sätta löner som 

var mer rättvisande. Personliga egenskaper, 

arbetsuppgifter och mycket 

annat skulle ligga som grund för den 

lön som sattes. 

Det är säkert rätt tänkt om det nu är 

möjligt att använda metoden i stora, 

kollektiva, grupper. Problemet som 

finns är att yrkes- /befattningsbeskrivningar 

blir en form av kollektiv angivelse 

av arbetets art. 

Exempel på hur man kan utveckla individuella 

system för att kunna höja 

lönenivåer finns säkert i varje organisation. 

Enligt uppgifter så finns det i 

Norrtälje kommun 347 olika yrkestitlar 

som används för befattningar av 

olika art. Av dessa 347 titlar innehas 

175 stycken av en unik och enda person. 

Vi kan anta att de flesta av de personerna 

inte är Kommunals medlemmar, 

särskilt med tanke på att titel är 

blankettekniker. 

I den bilden av befattningsinnehavare 

ryms nog även själen i ett individuellt 

och unikt lönesystem. Tänk hur lätt det 

blir att utveckla och konkretisera arbetets 

innehåll. Och dessutom påvisa hur 

betydelsefull man är på sin post. 

Hur mycket blir det värt att vara till exempel 

undersköterska, tillsammans 

med 357 andra. Särskilt när det ska lönesättas. 

Jag tror inte att framgången 

ligger i att bli betraktad som en gänget 

då. 

gote.axelsson@kommunal.se 

INNEHÅLLET 

Christer Flodfält jobbar hårt med 

förändringar för Kommunals medlemmar. 

Ingela Målqvist har författat en 

forskningsrapport om arbetssituationen 

inom hemtjänsten. 

I lagar och avtal finns stöd för att 

stoppa vissa omorganisationer. 

Södertörns brandförsvar 

satsar på jämställdhet 

Sakta men säkert blir det fler 

kvinnor och brandmän med annan 

etnisk bakgrund än svensk 

anställda i Södertörns brandförsvar. 

Så sent som i somras anställdes 

sex kvinnor och fyra invandrare 

som brandmän. Och 

det fungerar jättebra ute på stationerna 

men en hämsko är ekonomin 

när målen ska förverkligas. 

sidan 5 

Hemtjänsten är 

effektivare i egen regi 

I dagens ersättningssystem får 

hemtjänstfirmorna bara betalt 

när de befinner sig hemma hos 

brukarna, vid så kallad värdeskapande 

tid. Förflyttningstiden 

mellan brukare ersätts inte separat 

utan ingår i brukartiden. 

– Det finns inga ekonomiska 

incitament för kompetensutveckling, 

dokumentation, färdtid 

och kontaktmannaskap. 

sidan 10 

I Österåker fick 

kommunen backa om 

personalnedskärningar 

Efter MBL - förhandlingar och 

inlämnad begäran om krav på åtgärder 

till arbetsgivaren enligt 

arbetsmiljölagens – 6.6:a fick 

Helen och hennes arbetskamrater 

rätt. Med arbetsmiljöverkets 

hjälp gjordes riskanalys om 

nattpatrullens arbetsförhållanden 

där det framkom att det inte 

var ok att arbeta så som kommunen 

ville. 

sidan 10-11 

Och dessutom mycket annan läsning och 

ett korsord att lösa. 

Omslagsbilden: Anneli Hadelöv är landets enda kvinnliga styrkeledare 

inom brandförsvaret. Inom Södertörns brandfösvra satsar man 

på jämställdhet och integration inom yrket. 

MT nummer 3- 2010 3

Anneli Hadelöv gillar sin plats i brandbilen med telefoner och radion. Här kan hon 

styra räddningsinsatserna och skapa de bästa lösningarna. 

Rätt person på rätt plats är 

viktigare än kön och ursprung 

Anneli Hadelöv är den enda 

kvinnliga styrkeledaren i 

landet inom brandförsvaret. 

Något av ett genombrott för 

jämställdheten i kåren. 

– Det är inga som helst problem 

att vara arbetsledare 

för ett gäng killar, säger Anneli 

Hadelöv. Vi är en grupp 

och ska fungera som ett lag 

där jag är lagledare. 

4 


som person. Det ligger i yrket och lagarbetet 

att alla ställs på prov. 

Anneli trivs med sitt arbete, hon har 

inte ångrat en sekund sedan hon var på 

“provapå dagen”. Resorna till och från 

jobbet är en bit att åka men inget som 

känns tungt. Hon bor i Södertälje och 

arbetar på Ekerö, en bit att färdas med 

bil och färja. Tidigare arbetade hon i 

Botkyrka, först som brandman och senare 

som styrkeledare på en 1 ledare 

+2 brandmän i en mindre brandbil. 

Men när hon fick möjligheten att bli 

styrkeledare för en hel grupp om sex 

brandmän tvekade hon inte att flytta 

till Ekerö. 

ger Anneli Hadelöv. Och jag hoppas 

att jag är det. Jag försöker styra upp arbetet 

och undviker att tala om hur uppgifter 

ska lösas. 

– Jag trivs oförskämt bra, bekräftar 

Anneli. Jag är stolt över att tillhöra Södertörns 

brandförsvar och stolt över 

mina kollegor. 

Alla ska använda kunskaperna Antalet kvinnor i yrket ökar 

Alla i gruppen kan sitt jobb bra och I Södertörns brandförsvar satsas det 

äger även förmågan att använda sina i dag för att det ska bli fler kvinnor 

kunskaper. Det är en viktig syn på le- inom brandförsvaret. Sett ur hela landarskapet 

som skapar ömsesidigt fördets perspektiv så finns det nu drygt 

troende. Alla i laget strävar efter att lö- 300 kvinnor som är aktiva som brandsa 

uppgifterna så snabbt och bra som män. Men antalet ökar sakta, i dagens 

möjligt. Annelis roll som styrkeledare takt lär det dröja innan något som kan 

är att sköta kommunikation med andra sägas vara jämställdhet uppnås. 

Anneli började som brandman för sju 

delar av räddningsinsatsen som polis – Det är synd att det tar sådan tid, sä- 

år sedan. Innan hade hon jobbat med 

och ambulans. Hon gör även bedömger Anneli Hadelöv. Men inställning- 

friskvård och hälsa, men när Södertörns 

brandförsvar hade en ”prova på 

Gillar jobbet 

ningen av vilka åtgärder som behöver 

sättas till då hon fokuserar på helheten 

en till oss kvinnor förändras hela tiden. 

dag” åkte hon dit och sedan har det rul- – Jag gillar mitt jobb och ska inte satsa och inte punktinsatser. 

Anneli menar att det är lättare med 

lat på. Att det har lyckats så pass bra vidare även om det finns de som anser – Jag gillar att arbeta operativt, med yngre brandmän. De har en annan syn 

för henne menar hon beror på att hon att jag ska vidareutbilda mig. Men det överblick av det som sker. Och jag har på könsroller och de män som blir pap- 

var fyllda trettio när hon började. är ganska vanligt att har man en bra upplevt att jag kan tillföra mycket i por vill ha del av föräldraledigheter. 

Alla ställs på prov 

grupp då är det dem man vill arbeta 

ihop med. 

räddningsarbetet. Kanske på grund av 

att det som de som har lättar att få kon- 

– Det handlar inte så mycket om kön 

eller ursprung längre. I dag är det vik- 

– Jag tror det var en fördel att vara lite I styrkeledarrollen ingår även att getakt med en kvinna i en krissituation. tigare att det är rätt person med rätt 

äldre. Barnen var äldre och själv hade nomföra utvecklingssamtal och löne- När man träffar Anneli i sin yrkes- egenskaper på rätt plats. 

jag en livserfarenhet som man inte har 

i tjugoårsåldern, säger Anneli Hadesättning 

med det personalansvar som 

följer med det. 

roll märks det att hon gillar sitt jobb. 

Hon skrattar mycket och hon visar 

GÖTE AXELSSON 

löv. Visst var det väl lite tester av mig – Jag försöker vara en bra chef, sä- tydligt att hon är stolt över sitt arbete.

Jämställdhet och integration 

måste tillåtas kosta pengar 

– Jag tänker annorlunda på 

arbetsmiljön och villkoren 

för att vara brandman numer, 

säger brandmannen 

Christer Flodfält. Sedan jag 

engagerade mig i jämställdhets- 

och integrationsarbetet 

här på Södertörn har jag 

upptäckt att allt inte behöver 

vara som förut. 

Sakta men säkert blir det fler kvinnor 

och brandmän med annan etnisk bakgrund 

än svensk anställda i Södertörns 

brandförsvar. Så sent som i somras anställdes 

sex kvinnor och fyra invandrare 

som brandmän. Och det fungerar 

jättebra ute på stationerna men en 

hämsko är ekonomin när målen ska 

förverkligas. 

Rätt till passande utrustning 

– Det blir lite motstånd när vi måste 

skaffa lämpliga kläder och annan utrustning 

till tjejerna, säger Christer 

Flodfält. Det måste få kosta pengar 

och tjejerna har rätt till kläder som 

passar dem. Det här är en av de punkter 

jag börjat tänka annorlunda, jag 

börjar titta allt mer på vad som går att 

förändra så att det passar alla grupper. 

Men det som är viktigt för att ha 

– Jag hoppas att jag har fel 

och att inte våra medlemmar 

ska betala för notan! 

Paul-Edwin Boman, är fackligt 

förtroendevald i skolklubben 

och kritisk till den 

stora IT-satsning som görs i 

skolorna. 

I december förra året övergick de 

kommunala skolorna till det nya ITavtalet 

GS-IT. 

Kostnaderna för IT i skolorna ökar 

och Kommunal är oroade över om detta 

drabbar deras medlemmar. 

– Prislappen verkar ingen ha kalkylerat 

med och det är olyckligt om det 

blir på bekostnad av våra medlemmar. 

Kommunals grupper glöms 

– Det är inget fel att lärarna och utbildningen 

är i fokus på denna satsning. 

Alla lärare ska få en egen bärbar dator. 

Men våra grupper i skolan riskerar att 

hamna helt utanför denna satsning. 

– Jag tänker på ett nytt sätt sedan jag började arbeta med 

jämställdhet, säger Christer Flodfält. 

möjlighet att nå målen med ökad jämställdhet 

och integration är den politiska 

viljan. I Södertörns brandförsvar 

finns en gemensam vilja över partigränserna 

och brandchefen vågar driva 

frågan ut i organisationen. 

– Brandchefen och kommunal är 

överens om att vi arbetar efter den rätta 

vägen nu, säger Christer. Men det 

tar tid att vända skutan, det har börjat 

gira lite nu. Man får räkna med att det 

tar tio år att förändra en synsätten i en 

I IT-satsningen talar man om lärarna. 

Kommunals medlemmar i 

vaktmästeri, lokalvård, skolmåltidspersonal 

och barnskötare beskrivs alla 

i gruppen övriga. 

– Som det är idag har vissa skolkök 

inte tillgång till en dator utan beställningarna 

görs hemifrån, säger Paul- 

Edwin Boman. 

Kritik mot satsningen har även 

organisation från det att man börjar arbetet 

Utveckling tar tid 

Man kan tycka att brandförsvaret och 

organisationen är lite konservativ och 

gärna blir vid gamla mönster. Men 

sanningen är att utvecklingen går 

framåt och många av de yngre brandmännen 

tar ut föräldraledighet och har 

en modern syn på jämställdhet. Ute på 

brandstationerna ökar acceptansen för 

kommit från oppositionen i Stadshuset. 

– Ambitionen att effektivisera kommunens 

IT-verksamhet är god, men 

från oppositionens sida beklagar vi att 

majoriteten valde att inte lyssna till 

vårt krav att anslutning till avtalet bör 

vara frivilligt, menar socialdemokraten 

Roger Mogert i en interpellation. 

Han skriver att nu när avtalet ska införas 

råder en stor oro ute på stadens 

skolor. 

– Avtalskonstruktionen där befintlig 

datorutrustning ute i verksamheterna 

skänks till Volvo IT innebär en indirekt 

resursöverföring från stadens skolor. 

Det förefaller stå utom allt tvivel 

att IT-kostnaderna dessutom kommer 

att öka de närmaste tre åren. Samtidigt 

går servicen i form av lokala IT-tekniker 

förlorad, menar han. 

Kräver redovisning 

Oppositionen har begärt att få en redovisning 

av utbildningsnämnden av de 

totala förväntade kostnadsökningarna. 

det nya, det som var omöjligt för några 

år sedan fungerar helt naturligt nu. 

– Det vi funderar på nu är hur vi ska 

bemöta och slussa in de som varit 

barnlediga tillbaks i organisationen. 

Det behövs en plan för att klara återkomsten 

i tjänst efter en längre tids 

frånvaro. 

Förutom arbetet med jämställdheten 

så arbetas det även med hot och våldsituationen. 

Det har förekommit stenkastning 

mot brandbilarna och ungdomsgäng 

har uppträtt hotfullt i samband 

med vissa utryckningar. 

– Det har lugnat ner sig lite nu, men 

vi håller koll på läget på ett helt annat 

sätt numer, säger Christer Flodfält. Vi 

har taggat upp säkerheten men det 

måste alltid vara en brandman som 

passar bilarna. Det är en ny upplevelse. 

Vi har alltid varit trygga med allmänheten 

förr. 

Det händer mycket inom Södertörns 

brandförsvar, och Kommunal har genom 

Christer en stor del av den positiva 

utvecklingen. 

– Det gäller att skapa beredskap för 

nya situationer i en föränderlig tid, 

konstaterar Christer Flodfält. 


IT-satsning för mångmiljonbelopp 

Paul-Edwin Boman, är fackligt 

förtroendevald i Kommunal. 

I sitt svar menar majoriteten att det inte 

är möjligt att redovisa totalkostnad 

eller ens en uppskattning av en totalkostnad 

innan projektet är genomfört. 

– Detta kan bara betraktas som 

mycket anmärkningsvärt. Det är ansvarslöst 

att gå in i ett projekt av den 

här magnituden utan att ha undersökt 

de ekonomiska konsekvenserna. 

Roger Mogert menar att bara övergångskostnaderna 

som tas centralt i 

nämnden hamnar på 148 miljoner kronor. 

– Därtill exproprierar stadsledningskontoret 

datautrustning för upp 

till 75 miljoner kronor utan att ersättning 

ges till skolor eller förvaltning. 

Det handla om totala ökade driftkostnader 

om 100 miljoner kronor om året 

för skolorna i Stockholm. Detta gäller 

även skolor som i dag har en mycket 

hög IT-standard, varför kostnadsökningen 

inte i huvudsak kan förklaras 

med höjd standard, skriver Roger Mogert. 

JOHANNA STJERNA 

MT nummer 3 2010 5

Barnskötaren Anne-Marie Börjesdotter, VDn Karin Sandberg och administrativa chefen Ingrid Hermansson är överens, 

heltid är en lösning på bemanningsproblem. 

På förskolan Kokalite har 

alla har rätt till heltidsjobb 

– För mig är det självklart 

att de anställda har trygga 

anställningsformer på heltid, 

säger Karin Sandberg 

VD för förskolan Kokalite 

AB i Sollentuna. 

Kokalite AB, som bildades 1992 var 

den första privata förskolan och skola i 

aktiebolagsform, har 35 anställda varav 

cirka 20 stycken är barnskötare. 

Kokalite driver både förskola och skola 

med f-3 klasser i nära samarbete 

med varandra. 

Karin som är VD sedan fem år tycker 

inte det är konstigt om folk vill ha 

heltid och fast tjänst. 

– Jag vill ju själv ha heltid det är inget 

konstigt i det, dessutom är det mest 

ekonomiskt det höjer även kvalitén i 

verksamheten om personalen har det 

så. 

6 


chef måste man skapa förutsättningar 

så personalen kan och tar ansvar. 

– Det är viktigt att de anställda känner 

trygghet och delaktighet, med heltider 

ser personalen alla moment i 

verksamheten och det blir mindre 

schematrixande för oss, färre avvikelser 

och mindre administration. Som 

arbetsgivare har vi ett intresse av att 

personalen känner trygghet i sina anställningar, 

det ger ett engagemang 

och en styrka som märks i hela verksamheten. 

lediga sätts vikarier in. 

Ingrid Hermansson administrativ 

chef, tycker att hon utvecklats under 

åren som anställd på Kokalite. Hon 

började 1979 som barnskötare då förskolan 

var i kommunal regi. Hon var 

med när förskolan privatiserades och 

har under tidens gång utbildat sig till 

gymnasieekonom och är nu administrativ 

chef. Hon är fortfarande med i 

Kommunal och rycker även in som 

barnskötare då det behövs. Det verkar 

inte finnas någon prestige i de olika yrkesrollerna 

på Kokalite utan alla är 

medarbetare är lika viktiga. 

Samarbetar bra 

På Kokalite hjälper man varandra och 

har minsta möjliga vikarietillsättning. Facket är en viktig del 

Varannan fredag kan personalen gå Arbetsplatsombudet Ann-Marie Bör- 

hem tidigare om de ser till att det funjesdotter tycker att det fungerar bra på 

gerar på avdelningarna. Är någon förskolan. 

tvungen att gå tidigare eller är sjuk – Vi har naturligtvis haft en del dis- 

kommunicerar man med de andra avkussioner men det hör väl till sakens 

Ger gärna andra ansvar 

delningarna och hjälps åt för att få 

ihop det. Men även Karin rycker in 

natur att det är så ibland, men det är 

inget som vi inte har kunnat lösa till- 

Karin är energisk och inte rädd för att själv i verksamheten när det behövs elsammans. låta de anställda få ansvar och insyn i ler den administrativa chefen Ingrid Karin Sandberg tycker det är viktigt 

verksamheten. Karin menar att om Hermansson. När personalen blir sjuk att ha samarbete med facket och upp- 

folk får ansvar tar de ansvar och som längre tid, föräldralediga eller studiemuntrar medarbetarna att gå med i si- 

na fackliga organisationer. 

– Som samhällsklimatet ser ut idag 

är det väsentligt att vara fackligt ansluten, 

det ger en trygghet i livet, säger 

hon. 


Bakgrund Kokalite 

Kokalite AB bildades 1992 och blev 

landets första förskola i aktiebolagsform. 

Då väckte privatiseringen debatt, 

i dag är driftformen vanlig.Kokalite 

AB driver skola/förskola för cirka 

200 barn i klass f- 3. 

Kokalite AB har 35 anställd varav 20 

är barnskötare. 

Namnet Kokalite kommer från en 

kvinna som bodde i ett lokalt kulturhus 

i närheten av förskolan. Hon gick 

runt och skvallrade medan mannen var 

på arbete. När mannen kom hem var 

inte maten klar och fick bannor. Med 

tiden ändrade hon sig, och hon sa att 

hon skulle hem och ”koka lite” så maten 

skulle bli klar i tid. Snart kallades 

hon för ”Kokalite”. Senare blev det 

namnet på förskolan.

Det började som en saga 

Verklighetens vardag slår till 

Det var en gång en liten 

kommun och ett landsting 

som ville skaffa ett litet skötebarn.Tillsammansbestämde 

de att det lilla nytänkandet 

skulle döpas till Tio- 

Hundra. Framtiden var ljus 

och guldet glimmade i 

skogsbrynet. 

I dag har skymningen sänkt sig och antalet 

omorganisationer överträffar de 

mål som en gång stakades ut. 

Ja, det började faktiskt lite som en 

saga för fem år sedan, tyvärr så tycks 

slutet på historien vara osäkert. Det 

normalt lyckliga slutet i sagor vacklar 

betänkligt. Den till folkmängden lilla 

kommunen Norrtälje och det stora 

Landstinget slog sig samman och bildade 

bolaget TioHundra. Grundbulten Kanske den tryggaste platsen inom bolaget TioHundra, all fältverksamhet omorganiseras ofta. 

i förlovningen var att rädda sjukhuset ker från kommunen och landstinget brutits ned med en omorganisation ger för utförarbolaget TioHundra är 

kvar till kommunens innevånare. På och förvaltningen sköter handlägg- och kringflyttning av fältpersonal. svårt att veta. Men Gun-Britt upplever 

köpet skapades även en utvecklingsningen av besluten kring verksamhe- Det finns även en politisk vilja att att det som sker ska gå fort. 

möjlighet för hemtjänsten och den ten som utförs av bolaget TioHundra bolaget TioHundra ska konkurrensut- – Det verkar som att man vill ge- 

vård som är kopplad till den. 

Idén och målsättningen var banbrysättas av andra bolag. 

nomföra allt snabbt utan insyn före hö- 

Svårt att förena 

tande och bland annat Kommunals lokala 

sektion var eld och lågor. Men det Svårt med förhandlingarna 

stens val, säger Gun-Britt Wiktorsson. 

Konkurrensutsättningen handlar nog 

Bolaget TioHundra bildades med visade sig att det inte varit helt enkelt – Just nu tvistar vi om vem som skall mer om ideologi än hur verksamheten 

kommunen och landstinget som ägare. att för samman de två olika kulturerer- förhandla om upphandlingarna, säger fungerar. 

Som styrning av bolaget inrättades en na från kommunen och landstinget. Gun-Britt Wiktorsson som är Kom- Hur framtiden ser ut är oklart, men 

nämnd med en underställd förvaltning Visserligen har det förekommit stunmunals ordförande i Norrtälje. Varken det från början femåriga försöket har 

som beställare av tjänster från utförader av mycket väl fungerande organi- nämnden eller förvaltningen anser att fått ytterligare två år på sig. 

ren, det fristående bolaget TioHundra 

som ägs av beställarens organisatiosation 

där brukarna och den utförande 

personalen upplevt att nu fungerar det. 

det är deras skyldighet att förhandla 

enligt MBL i frågan. 


ner. Nämnden är sammansatt av politi- Men det som börjat fungera har oftast Vilka konsekvenser en upphandling 

Tiohundra omorganiserar igen 

– Nu omorganiseras det 

igen, konstaterar Christer 

Hallingström från Kommunal. 

Det är beslutat nu att 

hemtjänstens fem grupper i 

södra Norrtälje inom Tio- 

Hundra ska placeras centralt. 

Målet sägs vara bättre 

kontinuitet, samarbetsvinster 

och mer verklighetsanpassat. 

Christer förstår till viss del beslutet 

men hade hellre sett en annan lösning. 

– Det hade varit bättre med en viss 

överanställning så det räcker till en vikariepool 

istället. 

För personalen i hemtjänsten ute i 

glesbygden medför omorganisationen 

stora förändringar. Istället för en samlingslokal 

på arbetsstället ska de nu 

åka in till Norrtälje för att samlas när 

arbetspassen börjar. Därifrån ska de 

sedan ta en av TioHundras bilar och 

åka tillbaks till samma ort som de bor 

i, en resa som kan vara flera mil, för att 

utföra service till vårdtagarna. Det innebär 

att det blir många mil och många 

timmar som åtgår i onödan för att förflytta 

sig från Norrtälje till vårdtagarna. 

na och trots att vi försökt få en gräddfil 

för kommunens fordon så har vi inte 

lyckats få det. 

På vintern är det andra problem, 

med många mil småvägar är det vanligt 

att snöröjningen inte är klar när 

hemtjänsten ska fram. Då blir det också 

att vänta. I båda fallen drabbar det 

hemtjänstpersonalen som får det svårt 

att hinna med sitt arbete. 

– Jag inser att det finns möjligheter 

att utveckla verksamheten med ny teknik 

och andra arbetsmetoder, säger 

Christer Hallingström. Men jag tror att 

man kan vinna ändå mer om man lyssnar 

på personalen. Ibland kan jag uppleva 

att vissa mellanchefer är lite för 

fega också. Man vågar helt enkelt inte 

stå upp mot organisationsförändringar 

som inte gynnar verksamheten. 

Miljön glöms bort 

– Man pratar så mycket om miljö och 

kostnader, säger en av dem som arbetar 

inom hemtjänsten. Men i det här 

fallet blir det mycket koldioxid och 

tidsspillan som kostar pengar. 

I många fall så medför även bilåkande 

att det lätt blir fördröjningar och att 

man riskerar att bli stående i bilköer 

eller snödrivor. 

– Norrtälje är en glesbygd med väldigt 

skiftande folkmängd, säger Christer 

Hallingström. Antalet människor 

Dolda mål 

som vistas i kommunen ökar med mer Från de fackligt aktiva i Kommunal 

än fem gånger på sommaren. Det blir finns det funderingar om den omorga- 

ofta långa köer till färjorna mellan öarnisation som nu genomförs har andra 

förtecken än att göra hemtjänsten effektivare. 

Det är känt att den politiska 

majoriteten helst vill konkurrensutsätta 

bolaget TioHundra. Genom att skapa 

nya och större driftenheter kan dessa 

bli attraktivare att lägga bud på. 

– Allt som görs försöker man räkna 

om till kronor, ören och tid, säger 

Christer Hallingström med en suck. 

Det enda som räknas är inkomsterna 

och personalen omvandlas från individer 

till handelsvara. 

MT har följt vad som hänt i Tio- 

Hundra sedan starten. De människor 

vi pratat med vid olika tillfällen har visat 

alla möjliga känslor, allt från hopp 

till förtvivlan. 

– Hos mig lever fortfarande Tio- 

Hundra som en framtidslösning, säger 

Christer Hallingström. Men ibland 

blir det tungt när fungerande verksamheter 

bryts ned och omorganiseras. 


MT nummer 3- 2010 7

Hemfrids VD Åsa Andersson Antelli: 

Ett fackligt intresse att det 

blir en seriös bransch 

Den rödgröna alliansen vill 

avskaffa skatteavdraget för 

hushållsnära tjänster vid en 

valseger i höst. 

– Jag hoppas att Rut-avdragen 

blir kvar. Annars blir 

många utan jobb, tror Eva 

Smedberg, som har arbetet 

på Hemfrid i två år. 

2007 införde regeringen skatteavdrag 

för hushållsnära tjänster. Kommunals 

Ylva Thörn säger till tidningen Kommunalarbetaren 

att hon är kritisk mot 

reformen. Samtidigt arbetar många av 

Kommunals medlemmar i sektorn. 

Eva Smedberg har arbetat på kontor 

i 40 år. 32 år av dessa på ett bokförlag 

och det var härifrån hon blev uppsagd. 

Under fyra år var hon arbetslös. 

– Det är inte lätt att bli utan arbete 

när man är plus femtiofem år. Jag ville 

inte tillbaka till kontor utan ha ett rörligt 

yrke mina sista år på arbetsmarknaden. 

Fick jobb direkt 

När hon såg Hemfrids annons sökte Eva Smedberg trivs med jobbet som hon fick direkt när hon sökte, trots att hon var +55. 

hon och blev kallad till intervju ome- 

fungera bra. 

delbart. 

– Här har vi insyn, vi tittar på arbets- 

– De tog inte hänsyn till min ålder 

miljön och stämmer av att arbetsvill- 

utan jag fick anställning. 

koren är goda. Vi tillhandahåller bra 

Eva Smedberg trivs bra med arbetet. 

städredskap av såväl praktiska som er- 

Hon är medlem i Kommunal och har 

nu blivit teamledare, hon servar sina 

arbetskamrater med bland annat nycklar. 

Hon tar också emot sjukanmälningar 

och gör kvalitetskontroller. 

– Det är kul att lösa problemen som 

uppkommer. Ibland städar jag också. 

Eva ansvarar för Järfälla där Sundbyberg, 

Jakobsberg, Kallhäll, Stäket, 

Bro, Bålsta, Skälby, Barkaby, Spånga 

och Ursvik ingår. 

Hemfrid har omkring 900 anställda 

från 40 nationer. Merparten av de anställda 

är kvinnor. Arbetsmiljöfrågor 

är viktiga. De anställda har arbetskläder 

och företaget har omfattade instruktionsböcker 

om hur de anställda 

ska undvika skador. 

Räknar med fler anställda 

Åsa Andersson Antelli är VD för 

Hemfrid. 

– Vi räknar med att anställa 250-300 

personer under 2010 om Rut-avdraget 

blir kvar. De flesta som vi anställer 

kommer från arbetslöshet, säger hon. 

Just nu planerar man ett projekt i Södertälje 

tillsammans med Manpower 

Telge Jobbstart att anställa hundra nya 

8 


medarbetare. De ska arbeta halvtid 

och studera svenska på övrig tid. 

– Det kan vara svårt att lära sig 

svenska språket på heltid. Oftast vill 

man arbeta också. Vi behöver arbetskraft 

och har efterfrågan i södra förorterna, 

berättar Åsa Andersson Antelli. 

Många av Hemfrids medarbetare 

kommer från den svarta sektorn. 

– När Monica Lindstedt grundade 

företaget 1996 tyckte hon det var viktigt 

att teckna kollektivavtal. Vi ville 

ha samma tydliga och goda arbetsvillkor 

som i andra branscher. 

– Men det var inte det lättaste. Fastighetsanställdas 

förbund var inte intresserade. 

Men Kommunal har varit 

med oss sedan starten. 

Sedan 2007 har 900 nya bolag startas 

i denna bransch. 

– Reformen är fantastiskt för att 

etablera en vit sektor. Det är viktigt att 

diskussionen handlar om medarbetarnas 

situation i denna bransch. Vi försöker 

lyfta yrkesgruppen och ge dem den 

status de förtjänar. Det är ett gediget 

hantverk. 

Åsa Andersson Antelli är rädd att 

den svarta sektorn får mer luft om Rutavdraget 

tas bort. 

– Jobbar du svart har du ingen trygghet, 

inga kollegor, du får ingen utbildning 

och du har små möjligheter att säga 

nej till en kund om det inte skulle 

Åsa Andersson Antelli är 

VD på Hemfrid. 

gonomisk skäl. Vi har till och med rätt 

att säga upp en kund om samarbetet inte 

fungerar. 

Hemfrid anställer även många som 

tidigare har arbetat med hemtjänsten 

– Våra anställda känner att de har 

mindre tidspress hos oss. 

En viktig facklig fråga 

Åsa Andersson Antelli anser att det är 

viktigt att Kommunal hanterar frågan 

om Rut-avdraget. 

– Det är oerhört viktigt eftersom 

många av våra medarbetare tillhör 

Kommunal. Det borde ligga i Kommunals 

intresse att delta och bygga en 

seriös bransch där yrkesstolthet och 

anställningsvillkor utvecklas. 

– Hemfrid har ambitionen att driva 

dessa frågor och har till exempel genomfört 

en stor arbetsmiljöstudie för 

att säkerställa att den goda arbetsmiljön 

erbjuds våra anställda. Dessutom 

kommer Hemfrid att arbeta för att bli 

en så kallad Mönsterarbetsplats. 

Politiker i oppositionen är emot att 

hushållsnära tjänster skattesubventioneras. 

De som till största del utnyttjar 

Rut-avdraget är personer med hög inkomst 

och pengarna borde i stället satsas 

på annan offentlig service anser 

kritikerna. 

– Innan reformen genomfördes var 

det bara rika som hade städhjälp. Nu 

använder sig även medelklassen av våra 

tjänster. Jag tror också inställningen 

till att betala för avlastning i vardagen 

är en generationsfråga. Yngre fattar 

andra familjeekonomiska beslut, säger 

Åsa Andersson Antelli. 


Fakta: 

Avdraget för hushållstjänster infördes 

den 1 juli 2007. 

Rut-avdraget innebär att privatpersoner 

får göra avdrag på 50 procent av 

arbeten som städning, barnpassning 

och gräsklippning.

Smittad på jobbet 

Smittade på jobbet fick 

kämpa för ersättning 

Varje dag blir undersköterskan 

Maria påmind om den 

tbc som hon smittades av 

på jobbet. Det hugger till när 

hon andas djupt. 

- Ersättningen från arbetsgivaren 

var så låg så den 

kändes mest som ett hån, 

menar hon. 

fall av tbc har ökat. 

- Samtidigt är det en sjukdom som 

det är svårt att bli smittad av. 

Så Maria fortsatte att jobba och började 

träna inför Tjejmilen. Trots all 

träning kände hon inte som att hon fick 

bättre kondition. I november hörde 

hennes man hur hon andades konstigt 

och han blev orolig. 

De åkte in till akuten och efter elva 

timmar upptäckte läkarna att hon hade 

mycket vätska i lungsäcken. 

Nu följde ett par månader då Maria 

blev inlagd på sjukhus och hon åt 

många mediciner. 

- Medicinerna var som en hel liten 

frukost med 7-8 tabletter som skulle 

ätas på fastande mage och jag fick inte 

äta något förrän en timme efteråt. 

- Vi sökte om skadestånd eftersom 

vi hade blivit smittade på jobbet. Afa 

svarade att vi skulle höra av oss igen 

om vi fortfarande var sjuka efter 180 

dagar. Det var vi inte. 

- Försäkringen måste täcka tbc. Det 

måste ändras. 

dersköterskorna fick var låg anser 

Kommunal. 

- Summan var makabert låg. De som 

drabbades fick mellan 2 500 – 10 000 

kronor samt ersättning för inkomstbortfall, 

säger Carina Lenngren, Kommunal 

HS/Södra Länet. 

Det finns inget i regelverket om tbcsmitta. 

- Vi är inte skyddade. Det finns ingen 

försäkring som täcker inkomstförlust 

på grund av denna sjukdom. Det 

var en kalldusch att inse det. tbc som 

nu är på stark frammarsch. 

Sjukhusledningen ansåg att tbc är 

något som man måste räkna med att bli 

smittad av när man arbetar inom sjukvården. 

Det var vid julen 2007 som hon smitta- 

Sjukdom som skrämmer 

Efter en jobbig sjukdomstid kom Maria 

tillbaka till arbetet efter två månader. 

- Det tog en väldig tid innan vi fick 

des av en patient. Maria heter egentli- 

någon kompensation från sjukhuset. 

gen något annat men vill inte framträ- 

Det fick vi först på jullönen 2009, säda 

med sitt riktiga namn. 

ger hon. 

Patienten misstänktes ha en annan 

Tbc är en sjukdom som väcker 

diagnos, kommunikationen fungerade 

mycket rädsla och kunskaperna om 

inte mellan olika avdelningar och det 

tog ett tag innan patienten blev isolerad. 

Blev inlagd på sjukhus 

sjukdomen är dåliga. 

För Maria var det påfrestande att 

ständigt förklara för omgivningen om 

Skrivit kongressmotion om tbc 

Kommunal måste gå via förhandlings- 

Då var skadan redan skedd. Hon fick en allergisk reaktion av sjukdomen. 

vägen för att få ut kompensation till de 

Personal och andra patienter som tabletterna och fick läggas in ett par - Folk blir rädda för tbc, det är den smittade undersköterskorna. 

hade varit i kontakt med den tbc-sjuke gånger på sjukhus igen för att få hjälp normala reaktionen. Eftersom jag inte - Vi är tacksamma över att de inte 

patienten fick göra PPD-test då det går att trappa upp medicineringen. kunde dricka alkohol när jag åt mina fick en tbc-form som var motstånds- 

att upptäcka om man är smittat av tu- Medicinen hade biverkningar som mediciner utsattas jag för många tillkraftig mot medicinering. 

berkulos. 

gjorde att Maria kände sig trött, okonfällen då folk undrade varför jag inte Kommunal har nu väckt en motion 

- Jag fick en jättereaktion. Diagnocentrerad och lätt irriterad. 

ville ta ett glas vin. Sa jag då att jag ha- till kongressen i vår om denna fråga. 

sen blev att jag hade latent tbc, vilket Ingen i sjukhusledningen tog konde tbc blev folk livrädda. Det var alltid - Vi har tittat på handlingsplaner. 

betyder att du inte behöver bli sjuk takt med henne under denna tid. lika jobbigt. 

Vad vi sett är att man släpper på isole- 

men att du bär på bakterierna. 

- En annan undersköterska blev ock- - Tbc är en botbar sjukdom. De som ringen vid preliminärsvaret. När man 

Tbc ökar 

så sjuk. Vi har varit arga tillsammans 

och stöttat varandra under den här ti- 

är smittsamma är det inte längre när de 

har ätit medicin i fjorton dagar, säger 

sedan får sista svaret och om patienten 

då är smittfarlig har han eller hon hun- 

Maria har arbetat under femton år på den. 

Maria. 

nit smitta såväl personal som andra pa- 

infektionskliniken vid Karolinska 

Universitetssjukhuset Huddinge. Under 

dessa år har hon märkt hur antalet 

Fler i personalen hade fått latent tbc 

och de skrev till Afa, som administrerar 

avtalsförsäkringar. 

Alldeles för låg ersättning 

Den ekonomiska ersättningen som untienter, 

säger Carina Lenngren. 


ARBETSSKADORNA inom 

djursjukvården har ökat. Arbete med 

djur är eftertraktat. Kön till veterinärutbildningen 

är lång. Vad många inte 

känner till är att det är ett tungt och 

riskfyllt arbete. Under vintern och våren 

inspekterar Arbetsmiljöverket, arbetsmiljön 

inom veterinärverksamhet. 

Området sysselsätter cirka 4 000 veterinärer, 

sköterskor och djursjukvårdare. 

Tre fjärdedelar är kvinnor. Medan 

anmälda arbetsskador minskat inom 

flertalet sektorer under senare år, är utvecklingen 

här den motsatta. Störst 

andel skador inrapporteras för kvinnor 

i åldern 25-34 år. Två tredjedelar av 

olyckorna orsakas av angrepp från 

hundar, katter, hästar och nötboskap. 

Huvuddelen av arbetssjukdomarna 

har orsakats av belastningsfaktorer. 

Exponering för kemiska och biologiska 

ämnen står för 15 procent och lika 

många har sin grund i psykosociala arbetsförhållanden. 

Källa: Arbetsmiljöverket.se 

STOCKHOLMS läns landsting 

kan få böta 500 000 kronor för överbeläggningar 

på Karolinska Universitetssjukhuset 

i Huddinge. Trots allvarlig 

kritik mot brister i patientsäkerheten 

har sjukhuset inte vidtagit de åtgärder 

som krävts. Nu begär 

Socialstyrelsen att det vite som förknippades 

med kraven på åtgärder i 

september 2009 döms ut. 

– Vi ser mycket allvarligt på det här. 

Människor som är i behov av vård ska 

inte utsättas för onödiga risker på sjukhus. 

Situationen vid Karolinska i Huddinge 

är oacceptabel, säger Erik Höglund 

som är enhetschef för Tillsynsregion 

Öst. 

Den 9 september i fjol beslutade Socialstyrelsen 

att förelägga Stockholms 

läns landsting att att vidta ett antal åtgärder 

vid Karolinska i Huddinge. Åtgärderna 

skulle redovisas senast den 1 

december. 

– Stockholms läns landsting har inte 

till fullo hörsammat föreläggandet, 

kraven på god vård uppfylls inte vid 

Karolinska i Huddinge och de allvarliga 

bristerna utgör en risk för patienternas 

säkerhet, säger Erik Höglund. 

FÖRRA VECKAN manifesterade 

LO-facken om kollektivavtalens värde 

på flera ställen i landet. 

– Vår svenska modell bygger på att det 

finns starka parter på arbetsmarknaden 

som sluter rikstäckande kollektivavtal 

om löner och andra anställningsvillkor. 

Det är en modell som varit 

framgångsrik, men som vi nu ser hotas. 

Den borgerliga regeringen talar 

gärna väl om den svenska modellen 

men agerar i praktiken för att slå sönder 

den, säger LOs ordförande Wanja 

Lundby-Wedin. 

– Det gäller inte minst regeringens 

agerande i det så kallade Laval-målet. 

Om regeringens lagförslag Lex Laval 

går igenom så öppnas dörren för låglönekonkurrens 

och en situation där löner 

och villkor successivt pressas nedåt 

för alla på svensk arbetsmarknad, 

säger Wanja Lundby-Wedin. 

Källa:www.LO.se 

I SVENSKT ARBETSLIV blir 

kvinnor systematiskt diskriminerade 

när de ska föda barn eller vara föräldralediga, 

med allvarliga konsekvenser 

för deras fortsatta yrkesliv. Fack och 

arbetsgivare måste nu ta sitt ansvar för 

att förebygga diskrimineringen, säger 

DO Katri Linna i en debattartikel. 

De flesta förlikningar DO träffade på 

arbetslivsområdet under 2009 rörde 

anmälningar om diskriminering av 

gravida eller föräldralediga. Det är 

kvinnor som anmält att de fått sämre 

löneutveckling än sina kollegor, att de 

inte fått del av kompetensutveckling, 

att de inte fått jobb, att deras provanställning 

avbrutits eller att de blivit 

uppsagda. 

För att stoppa diskrimineringen av 

gravida och föräldralediga måste arbetsgivare 

och fackliga organisationer 

börja ta ansvar för att förebygga och 

förhindra diskriminering i arbetslivet. 

Arbetsgivare och fack måste gemensamt 

föra in skrivningar i kollektivavtalen 

om konkreta åtgärder, skriver 

Katri Linna. 

Källa: www.do.se 

MT nummer 3- 2010 9

– De privata hade inte lika hög andel utbildad personal och fler timvikarier, säger forskaren Ingela Målqvist. 

Forskarrapport slår fast 

Hemtjänst effektivast i 

offentlig egen regi 

Ett vikariat som hemtjänstchef 

blev drivkraften till att 

genomföra en studie om 

hemtjänstpersonalens arbetsvillkor. 

– Jag kunde inte i min vildaste 

fantasi tro att denna 

verksamhet fungerade så 

dåligt som den gjorde. Allt 

ansvar hamnade på personalen. 

De skulle lösa alla 

krav samtidigt som de fick 

minskade resurser, säger 

Ingela Målqvist, forskare 

och utredare vid Karolinska 

Institutet. 

10 MT nummer 3 - 2010 

Efter att ha forskat i flera år om arbetsmiljö- 

och personalfrågor tog Ingela 

Målqvist ett vikariat under ett år som 

områdes- och hemtjänstchef. Kommunen 

hade fått pengar till ett kompetensutvecklingsprojekt 

och vikariatet 

skulle mycket handla om det förbättringsarbete 

som skulle ske inom kommunens 

hemtjänst. 

– Efter två månader fick jag besked 

att området gick med underskott och 

vi skulle skära ned med tjugo procent 

utan att kvaliteten skulle påverkas, säger 

Ingela Målqvist. 

Personalen fick ta stöten 

Den duktiga personalen gjorde en oerhörd 

insats för att få verksamheten att 

fungera. Samtidigt var de helt övergivna 

av ledningen. 

– Det var kommunen som hade låtit 

underskottet pågå – nu fick personal 

och brukare ta stöten. 

Ingela Målqvist var upprörd över 

hur verksamheten hade hanterats och 

lovade att hon skulle forska om detta 

område. Sedan 2004 har hon ägnat 

stor del av sin forskning till frågor om 

hur arbetsförhållanden inom hemtjänst 

ska kunna vara goda, ekonomin 

vara kostnadseffektiv samtidigt som 

brukarna får en hög service. Studien 

gör dels en kartläggning dels förslag 

till utveckling. 

Tillsammans med undersköterskan 

Birgitta Åhman och ekonomen Thomas 

Hejninger har de tittat på hur styrsystem 

påverkar ekonomin, arbetsförhållanden 

och omsorgskvaliteten. 

De har jämfört skillnader i förutsätt- 

ningar för privat och kommunal hemtjänst. 

I studien föreslår de kriterier för 

certifiering och uppföljningskriterier 

för att kvalitetssäkra såväl omsorg 

som personalens arbetsförhållanden. 

Vill göra en kontrollista 

De föreslår en checklista som ska ge 

stöd vid upphandlingar av hemtjänst. 

– När Sverige i början av nittiotalet 

skrev under Maastrichtfördraget 

tvingades vi, precis som de andra europeiska 

länderna, att begränsa tillväxten 

av den offentliga sektorn. 

– Vid denna tid presenterades också 

tankar om hur den offentliga sektorn 

skulle effektiviseras. Man talade om 

New Public Management, som handlar 

om att konkurrensutsätta offentliga 

tjänster.

Samtidigt ville man öka den ekonomiska 

medvetenheten för alla som arbetade 

inom offentligt drivna verksamheter. 

Varje resultatenhet skulle ha 

ett eget ekonomiskt ansvar. 

– Min slutsats är att när man pratar 

om effektivitet talar man i stället om 

produktivitet. Skillnaden är att vid 

produktivitet mäter man enbart hur 

mycket man gör, utan att beakta helheten. 

på tidsschabloner där varje moment är 

tidsatt. Exempel på detta är att bäddning 

ska ta fem minuter, frukost femton 

minuter och dusch femton minuter. 

Dagens hemtjänst fungerar som 

gamla tiders löpande band. 

– Det är en minutstyrd verksamhet 

där personalen får ta ansvaret för att 

verksamheten går ihop. Men det är 

kontraproduktivt att personalen pressas. 

De har inte tid att reflektera, inga 

möjligheter att fortbilda sig eller få 

stöd. 

Kommunerna äger ansvaret 

Kommunerna har det övergripande 

ansvaret för verksamheten oavsett utförare. 

Många faktorer saknas 

– De bör också ta sitt ansvar så att Yttre faktorer som att en brukare kan 

personalen har goda anställningar. ha en dålig dag, gjort sig illa eller att 

I studien finns en lista på krav som personalen inte kan hitta en p-plats (ett 

kommunerna bör ställa på sina utföra- vanligt problem i närförorter) finns inre. 

När det gäller arbetsvillkoren te med i kalkylerna. 

handlar det om att allt från kollektiv- – Tidsplaneringssystemet bygger på 

avtal till tjänstepensioner. 

en konstruerad verklighet. Personalen 

I dagens ersättningssystem får hem- får hantera den faktiska verkligheten. I 

tjänstfirmorna bara betalt när de befin- vår studie var personalens planerade 

ner sig hemma hos brukarna, vid så förflyttningstid beräknad till samman- 

kallad värdeskapande tid. Förflyttlagt en timme medan den faktiska förningstiden 

mellan brukare ersätts inte flyttningen tog två timmar. 

separat utan ingår i brukartiden. Personalen delar snabbt ut matlådor, 

– Det finns inga ekonomiska incita- men de har sällan tid att se till att de 

ment för kompetensutveckling, doku- gamla får i sig maten. 

mentation, färdtid och kontaktman- – Ingen märker om de gamla blir unnaskap.dernärda 

eller har vätskebrist. Ansva- 

Ingela Målqvist har jämfört hemret borde ligga på kontaktmannaskatjänst 

i kommunal och privata regi. pet. 

– De privata hade inte lika hög andel 

utbildad personal och fler timvikarier. Lösningen är att ta tid från andra 

På den kommunala enheten var 98 Det finns en olöslig konflikt mellan 

procent tillsvidareanställda och på den kostnad och omsorg. Personalen mö- 

privata 54 procent. 44 procent arbetater människor som har ramlat, är ledsde 

heltid på den kommunala jämfört na eller som av andra skäl ibland mås- 

med 28 procent på den privata. te få mer omsorg än beräknat. 

– De försöker lösa detta med att ta 

Stora kostnadsskillnader tid från en annan brukare, ge obetalda 

Skillnaderna i driftskostnaderna som insatser eller springa mellan brukarna. 

inkluderade allt utom personalkostna- Förutsättningarna för att göra ett 

der var stora: 16 kronor per timme för gott arbete måste bli mer professionel- 

privata och 42 kronor för kommunal la. 

regi. 

– När du städar är det brukaren som 

– Verksamheten i egen regi hade ska hålla med utrustning. Personalen 

större andel utbildad personal, dyrare får ibland använda ruttna skurtrasor, 

lokalkostnader och deras verksamhet ibland får en strumpa vara rengörings- 

var mer IT-styrd. Däremot hade endast verktyg och du kan tvingas använda en 

en kommunal chef ansvar för 105 an- dammsugare från sextiotalet. 

ställda. 

– Hur många snickarfirmor låter 

– Den kommunala enheten rappor- kunden hålla med snickarnas verktyg? 

terade mer missnöje med omsorgskva- Ingela Målqvist anser att kommuliteten. 

Samtidigt deltog de mer i generna måste bli mycket bättre på att 

nomförandeplaneringar och hade mer följa upp att utförarna gör det de ska. 

kunskaper. Kanske var det just för att – Idag vet inte kommunerna vad de 

dubbelt så många var utbildade under- får för skattepengarna. Kommer det 

sköterskor som de hade högre anspråk inte in klagomål så är det som om häl- 

på omsorgen. 

san tiger still. Det finns en godtrogenhet. 

Kommunerna har ett ansvar mot 

Äldre kräver mer omvårdnad 

Brukarna som hade kommunal hem- 

skattebetalarna. 

tjänst var äldre, sjukare och krävde en Ny typ av genomgång krävs 

tyngre arbetsinsats. 

I studien finns förslag på att kommu- 

– Men det finns ingen extra ersättnen centralt ska hålla med krishantening 

för komplexa insatser. Därför var ring, hjälpmedel som alla utförare kan 

tempot och arbetsbelastningen högre i utnyttja gratis och att tillhandahålla 

den kommunala enheten. De högre stödresurser för att ge personalen en 

fasta kostnaderna måste också tjänas god arbetsmiljö. 

in. 

– Idag går man igenom hemmet ut- 

Ersättningen i hemtjänsten bygger ifrån brukarnas perspektiv. Man måste 

också göra en genomgång utifrån personalens 

behov. 

Enligt Statens offentliga utredningar 

blir det en betydande arbetskraftsbrist 

inom äldreomsorgen i 

framtiden om ingenting görs åt arbetsvillkoren. 

Större helhetsperspektiv vid kravställandet 

och en bättre uppföljning av 

hemtjänstutförarna kan vara en väg. 

– Personalens arbetsförhållanden 

ska ses som en kvalitetssäkring av 

verksamheten. Kriterier som kan skrivas 

in i avtal, ett alternativt ersättningssystem 

och uppföljning av arbetsförhållanden 

kan utveckla verksamheten, 

säger Ingela Målqvist. 


MT har uppmärksammat hemtjänstens situation, 

nu bekräftas den bilden av en forskningsrapport. 

Fakta: 

Utgångspunkten för studien är att det 

förekommer målkonflikter mellan lagar, 

avtal, ekonomi, verksamhetskvalitet 

och arbetsförhållanden. 

Ingela Målqvist är beteendevetare 

vid Centrum för folkhälsa vid Karolinska 

Institutet. 

Studien är gjord tillsammans med 

Stockholms läns landsting och med 

stöd från Afa. 

Syftet med projektet är att kartlägga 

vilka eventuella målkonflikter som 

kan påverka ekonomin, verksamhetskvaliteten 

och arbetsförhållanden för 

enhetschefer och personal och om det 

finns några skillnader mellan privata 

och kommunala verksamheter. 

Två privata och två kommunala arbetsplatser 

i två kommuner har undersökts. 

MT nummer 3- 2010 11

Lagar och författningar lrävs för att skapa bättre arbetsmiljö 

Personalnedskärningar blev 

till arbetstidsförändringar 

Förra året skulle Österåkers 

kommun spara pengar på 

nattpatrullen inom hemtjänst, 

fyra personal skulle 

bli tre.Tre stycken som 

skulle ge vård och omsorg 

till hela kommunen nattetid. 

Helen Stigen arbetsplatsombud 

för nattpatrullen 

visste att det inte skulle gå. 

På natten är det nödvändigt 

att arbeta i par, då det är 

många lyft och larm. 

12 MT nummer 3 - 2010 

malagda vårdtagarna tar patrullen 

emot flera larm. 

Efter MBL - förhandlingar och inlämnad 

begäran om krav på åtgärder 

till arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagens 

– 6.6:a fick Helen och hennes arbetskamrater 

rätt. Med arbetsmiljöverkets 

hjälp gjordes riskanalys om 

nattpatrullens arbetsförhållanden där 

det framkom att det inte var ok att arbeta 

så som kommunen ville. Kommunen 

kunde inte spara på nattpatrullen 

genom att dra ner på personalantalet. 

Arbetsmiljöverket krävde dessutom 

att 52 chefer och 52 arbetsplatsombud 

gick en gemensam arbetsmiljöutbildning. 

krävs det att personalen är insatta i hur 

verksamheten är uppbyggd och hur de 

ekonomiska resurserna är och hur de 

fördelas. Där är arbetsplatsombudet 

roll oöverträfflig. Helen är ett ombud 

som inte ger sig, hon har lärt sig mycket 

på vägen om hur lagar och avtal fungerar. 

– Nattpersonalens verksamhet är 

ramfinansierad. Det blir ju omöjligt att 

ha en ram som inte tar hänsyn till 

bland annat löneutvecklingen, säger 

Helen. 

Efter att Helen och hennes arbetskamrater 

tillsammans med Kommunal 

vunnit striden om antalet personal på 

natten kom nästa slag för arbetsgruppen. 

Om inte arbetsgivaren kunde ta 

bort personal ville de dra ner på tjänstgöringsgraderna 

för nattpersonalen. 

– Vi har ett stort område att täcka upp 

och för att arbeta tryggt och säkert bå- Jobbigt att ta strid 

de med pensionärerna och för vår egen För många arbetsplatsombud innebär 

del så måste vi vara minst fyra. Det går 

inte att vara ensam när någon ramlar. 

uppdraget mycket arbete som tar både 

tid och engagemang i anspråk. Det är 

Ingen hel seger 

Dessutom är avstånden långa, vi vet ju inte alla som orkar ta strider med sin – Tyvärr blev det så att alla vi som job- 

aldrig när eller var någonstans i hela chef. Alla kanske inte heller är organibar på natten måste sänka vår tjänstgö- 

kommunen vi får ett larm. 

serade i facket vilket Helen hoppas på ringsgrad. Det är ett misslyckande för 

Fasta arbetsuppgifterr 

att de ska bli nu, när de sett nyttan av 

vad facket kan göra. 

oss och för alla gamla och sjuka Österåkersbor. 

Men även kvällspatrullen är 

Nattpatrullen har ett fast antal pensio- – Det är viktigt att hela personal- förlorare när de inte får någon uppnärer 

och sjuka som de besöker varje gruppen går samman i sakfrågorna vilbackning av nattpatrullen. Jag kan inte 

natt, bland arbetsuppgifterna är det ket vi gjort i nattpatrullen, ju fler vi är låta bli att fråga varför det alltid är 

tillsyner, toalettbesök, blöjbyten och dess starkare är vi naturligtvis. självklart för tjänstemännen att ha hel- 

medicingivning. Utöver de fasta sche- Men för att ha någon uppfattning tid? Varför är det alltid vi som ska sän- 

ka vår arbetstid trots att vi inte ens har 

heltid? När man sänker vår redan låga 

tjänstgöringsgrad blir det mindre tid 

till bland annat dokumentation. Det är 

svårt att göra besparingar på nattarbetet, 

det är redan så slimmat. 

Sektionsordförande Eva Hessler 

tycker att besparingarna som kommunen 

gjort är svåra att förstå för medlemmarna 

eftersom kommunen 2009 

gått med 32 miljoner plus. 

– Vårdpersonalens har samma 

mängd arbete som ska göras oavsett 

besparingarna, det blir en priorieteringsfråga 

vilka uppgifter som ska göras, 

säger Eva Hessler. 

Fakta 


Skyddsombuds begäran om föreläggande 

eller förbud 

s.k. 6, 6a-anmälan 

I första hand ska du som skyddsombud 

vända dig till arbetsgivaren med krav 

på åtgärder för en tillfredställande arbetsmiljö. 

Om du inte är nöjd med svaret 

på din begäran, eller om det inte 

kommer något svar alls, kan du vända 

dig till oss på Arbetsmiljöverket.

☛ 

DEBATT 

Var det bättre förr? Jag ska 

lämna en historisk linje från 

min livstid. 

Nittonhundratrettioett. 

Min mor föddes i mellersta Norrlands 

inland 1931. Fadern var som det står i 

kyrkböckerna okänd. Att min mormor 

pekade ut fadern betydde ingenting eller 

som det står i ”Barnavårdsnämndens 

anmälningar och framställningar 

från barnavårdsmannen” ” B:v mannen 

meddelar att uppgivna fadern nekar. 

Vittnen för ev. rättegång kunna ej 

av modern angivas”. En omyndig 

flickas ord vägde lätt gentemot ett förnekande 

av fadern. Idag har vi olika 

tester för att fastställa faderskap och 

framförallt lyssnar man mer på kvinnorna 

idag, eller? 

Mormor var arton år när min mor föddes. 

Att vara ensam mor och dessutom 

omyndig i Sverige i trettiotalets början 

var nog inte det lättaste. De första åren 

bodde min mor med mormor, men vid 

elva års ålder blev hon satt i fosterhem. 

I ”Barnavårdsnämndens beslut och åtgärder” 

står följande ”1937 15/1. Omhändertagen 

för samhällsvård. Modern 

har dessutom två barn u.ä. och i 

grossess, kan ej vårda alla.” Hon kom 

till en för henne okänd familj. Hon 

pratade aldrig om detta med mig eller 

mina syskon. Kanske gjorde det för 

ont att berätta. I början av fyrtiotalet 

vägde en elvaårig flickas ord lätt, barn 

skulle vara tysta, snälla och lyda. ” 

1945 1/11. Erhållit plats hos lärarinnan 

fru ….” 

Som barn funderade jag inte så mycket 

på detta och nu när jag skulle vilja veta 

hur hon hade det i sin fosterfamilj så är 

min mor sedan länge borta. Men jag 

tror att en del av hennes tystnad och 

”präktighet” kan ha sin grund att hon 

blev bortlämnad som elvaåring. Att 

sedan min mor tvingades lämna sina 

två förstfödda barn till barnhem måste 

ha känts mycket svårt, men mer om det 

nedan. 

Nittonhundrafemtiotvå. 

I daganteckningar från ett barnhem 

framgår att jag vid åtta månaders ålder 

för första gången kan sitta själv. Mina 

tio första månader bodde jag på ett 

barnhem i Saltsjö-Duvnäs vid namn 

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

Var det bättre förr? 

Ett samhälles utveckling och 

dess mänskliga värden 

Bilden har inget samband med texten annat än som tidspegel. 

Eurenii Ljungcrantz´ minne. Huset är 

sedan länge rivet, jag vet jag har varit 

där. Min äldre syster vistades också på 

ett barnhem sitt första år. Hon kom 

hem i samband med att jag föddes. Det 

är bara drygt ett år mellan oss. I Centraldispensärens 

utredning från den 19 

januari 1953 står följande ” Modern lider 

av tbc och ammar ej barnet. Hon är 

utskriven från sjukhuset och vistas i 

hemmet. Genom genomförandebeslut 

omhändertogs det anmälda barnet för 

sv. Av nämnden och placerades den 12 

januari i Eurenii Ljungcrantz´minne, 

Saltsjö-Duvnäs.” Att ta hand om mer 

än ett barn orkade inte min mor. Min 

far måste arbeta för att klara försörjningen. 

Att kunna få stöd av samhället 

och få hjälp i hemmet var inte att tänka 

på. Den hjälpen var inte uppbyggd då i 

början av femtiotalet. 

Jag kommer inte ihåg något från min 

vistelse på barnhemmet, men allt sätter 

väl sina spår. Vet inte hur ofta mina 

föräldrar besökte mig. Vet inte ens om 

de besökte mig eller om det var tillåtet 

att besöka sina barn. I början av femtiotalet 

var nog den gängse uppfattningen 

att barn inte påverkades så 

mycket av frånvaro från sina föräldrar. 

Jag blev säkert väl omhändertagen. 

Men vem gav mig den närhet som varje 

barn behöver? Mina föräldrar är sedan 

länge borta så mina frågor förblir 

nog obesvarade. Men bara att ställa 

dessa frågor gör att jag lättare kan förstå 

varför jag blev lämnad. Jag dömer 

eller anklagar inte mina föräldrar. Sverige 

nittonhundrafemtiotre var ett annat 

land än idag. Min mor var tjugoett 

och min far var fem år äldre. Att anställa 

en barnsamarit var inte att tänka 

på. Vem skulle betala barnsamaritens 

lön? Min mor blev ju själv lämnad till 

en fosterfamilj och blev tvungen att 

lämna ifrån sig sina två första barn. 

Det måste ha varit oerhört svårt och 

det är nog orsaken till att det aldrig 

pratades om detta i vår familj. 

Nittonhundrasextiosex. 

Min yngsta bror föddes i början av nittonhundrasextiosex. 

Vad jag minns så 

mådde min mor bra under graviditeten. 

Min mor blev återigen sjuk när 

min bror föddes. Hon fick ett sår på 

ena lungan och blev inlagd på sjukhus 

i ett antal månader. Hon låg på lugnkliniken 

på S:t Görans sjukhus. Samma 

sjukhus där jag fick mitt första arbete 

fem år senare. 

Nu hade min far ansvar för en femtonåring, 

en fjortonåring, en treåring och 

ett nyfött spädbarn. Min far ansågs 

modern, det hände att han diskade och 

han kunde laga mat, men han var ofta 

handfallen när det gällde olika sysslor 

i hemmet. Att sluta arbeta var inte att 

tänka på, familjen behövde ju få in 

pengar. Om detta hade hänt på femtiotalet 

eller tidigare så hade vi kanske 

kommit till olika fosterfamiljer. Nu 

hade samhället byggt upp ett socialt 

skyddsnät. Istället för att splittra familjen 

så kom det istället en barnsamarit 

som tog hand om mina två bröder 

tills min far kom hem från arbetet. 

Det hände väl ibland att min syster och 

jag fick gå hem lite tidigare från våra 

aktiviteter för att sköta våra småbröder. 

Trots den svåra situation vi hamnat 

i så fick vi stöd av samhället. Ingen 

ifrågasatte vårt behov av stöd. 

På sjuttiotalet drev Svenska Arbetsgivare 

Förbundet (nuvarande Svenskt 

Näringsliv) kampanj mot den s k 

svenska modellen. Man påstod att 

skatt är stöld och man skulle satsa på 

sig själv. Jag förstod ingenting! Denna 

av dem så föraktliga skatt räddade min 

familj. Kanske var det då jag insåg 

sambandet mellan att alla solidariskt 

betalar skatt så att alla medborgare får 

stöd och hjälp vid svårigheter. 

Varför skriver jag då detta? Denna berättelse 

är inte unik. Men den visar att 

samhällsutvecklingen är något vi styr 

över själva. Nu avhumaniseras samhället 

igen. Är du fattig eller sjuk får 

du skylla dig själv. Är du rik hyllas du, 

du har ju lyckats. Är det verkligen det 

samhället vi vill ha?Åke Hagström 

Stockholm 

Fotnot 

Ur Socialstyrelsens utredning ”Förekom 

övergrepp och kränkningar vid 

institutioner inom den sociala barnavården 

1950-1980?” publicerad 2006 

sägs att ”Minst 100 000 har varit i institutionsvård”. 

Men det är en uppskattning, 

siffran kan vara 160 000. 

Som jämförelse har Huddinge kommun 

94 480 invånare. 

Själv har jag inget belägg att jag var 

utsatt för ”övergrepp och kränkning”. 

Förutom den kränkning som det innebar 

att bli satt på barnhem… 


☛ 

Det pågår en häftig debatt 

om Rut- avdraget just nu. 

För mig som arbetar inom 

vården känns den debatten 

mycket märklig. 

Jag började inom sjukvården 1981. 

Från den allra första början har jag varit 

med om att effektivisera verksamheten. 

Jag har under alla dessa år hört 

att vi måste spara, spara, spara. Givetvis 

är det viktigt att skattebetalarnas 

pengar används på ett klokt sätt, det är 

även mitt ansvar i det dagliga arbetet. 

Men just nu känns det att vi som arbetar 

inom sjukvården måste springa allt 

snabbare och ta hand om allt fler svårt 

sjuka patienter. Varslen duggar tätt, i 

våras var det Karolinska universitetssjukhuset, 

nu handlar det om sjukhuset 

i Sundsvall där 700 av personalen 

har varslats. 

Jag har de gångna veckorna haft fyra 

träffar med personalen på neonatalen, 

tillsammans med Vårdförbundet. Vi 

har träffat undersköterskor, barnsköterskor, 

sjuksköterskor och läkare. 

Syftet har varit att prata samverkan 

och arbetsmiljö och den ursprungliga 

14 MT nummer 3 - 2010 

DEBATT 

Jag tror inte att jag var ensam 

om att sätta frukosten i 

vrångstrupen när jag läste 

på DN debatt att statsminister 

Fredrik Reinfeldt tyckte 

att kommunalarbetarna i 

princip skulle kunna hålla 

tillgodo med ett nollavtal eftersom 

regeringen sänkt 

skatten. 

Det var inte lite fräckt! Särskilt när vi 

vet att nästan hälften av de totala skattesänkningarna 

har gått till den fjärdedel 

av befolkningen som tjänar mest. 

Dessutom har kommunalarbetarna 

och andra kvinnodominerande yrken 

tvingats betala regeringens skattesänkningar 

i form av höjda avgifter till 

a-kassan, fler varsel och sämre trygghetsförsäkringar. 

Debattartiklar skickas till:MT Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. 

Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. 

Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.Det går bra att publicera sig under signatur. 

Använd skattemedelen där 

de gör mest nytta 

orsaken var att så väldigt många är 

sjukskrivna. 

I våra diskussioner återkommer, som 

den främsta orsaken, att bemanningen 

håller inte. Personalen kan aldrig lita 

på att de kan vara lediga när de är det 

enligt schema. Man blir allt oftare inringd 

för att arbeta. Och alla återger 

samma skäl till att man tackar ja till det 

extra arbetet; de tänker på barnen och 

föräldrarna. Lojaliteten mot familjerna 

väger tyngst och man arbetar tills 

man stupar. Det finns ont om tid för 

återhämtning. 

Jag är övertygad om att arbetsgivaren 

som är närmast inte heller tycker att 

detta är bra. Men deras händer är bakbundna 

av politikerna som ställer tuffa 

effektiviseringskrav år efter år. Så illa 

som det är nu har det nog aldrig varit 

tidigare. Det är lätt för Filippa Reinfeldt 

att sitta på sitt mysiga kontor och 

fatta beslut. Men verkligheten är tuffare 

än Filippas rum med sina levande 

ljus! 

Samtidigt ökar det massmediala trycket 

när det gäller granskningen av sjukvården. 

Astrid Lindgrens barnsjukhus 

är nog den verksamheten som verkli- 

Om den borgerliga regeringen skulle 

få förverkliga sina nya vallöften om att 

låna till fler skattesänkningar kommer 

de kommande åren att innebära dramatiska 

besparingar inom den offentliga 

sektorn. Vi vet att utan skatteintäkter 

finns inga pengar till vare sig löneökningar 

eller kvalitetsinvesteringar. 

Då återstår bara ytterligare 

uppsägningar och nedskärningar. 

Det är sex månader kvar till valet den 

19 september. Mycket står på spel. Jag 

tror att valet kommer att avgöras av två 

saker. För det första en utvärdering av 

denna mandatperiod och för det andra 

och minst lika viktigt vilken framtid 

väljer för våra barn och barnbarn. 

Vad har hänt i Stockholm de senaste 

åren? Klyftorna har växt – mellan fattiga 

och rika, mellan män och kvinnor, 

mellan friska och sjuka, mellan pen- 

gen har upplevt detta. Men är det inte 

så att desto färre ska ta hand om allt 

sjukare patienter, att även risken för 

felbehandlingar ökar. De anställda är 

många gånger oerhört kränkta av de 

påståenden som kan läsas i massmedia. 

Personalen är oerhört hängiven 

sitt arbete, de är väldigt kompetenta 

och far illa som det är just nu. Kvällstidningarnas 

rubriker stämmer illa 

överens med hur det egentligen är. 

Då känns det märkligt att det är viktigare 

att se till att friska vuxna kan få 

städningen subventionerad av skattebetalarna 

samtidigt som de anställda 

inom t ex inom barnsjukvården går på 

knäna. Att man som politiker anser att 

rika familjers livspussel är viktigare 

än för tidigt födda barn är ofattbart. 

Tidningen Metro publicerade idag, 

den 4 mars, en riktigt bra artikel om 

Rut- avdraget. Tidningen konstaterade 

att nästan 30 % av subventionerna hade 

gått till den 4 % av befolkningen 

som tjänar mer än 500 000 kronor om 

året. De människorna som arbetar 

inom sjukvården och kanske skulle 

behöva att någon annan städar har inte 

råd att använda städtjänster. Men tack 

vare regeringens felprioriteringar och 

Skattesänkningar skapar 

enbart nedskärningar 

sionärer och fortfarande yrkesverksamma. 

Växande köer i vården och ett Vårdval 

Stockholm som flyttat resurser från 

fattiga till friska och välbärgade bostadsområden.Långtidsarbetslösheten 

bland ungdomar har ökat dramatiskt. 

Och bostadsbyggandet har halverats. 

Snart finns inga hyreslägenheter 

kvar i centrala delar av staden. 

Moderaterna har tvångsprivatiserat 

kommunal verksamhet till underpris. 

Se bara på Tibble gymnasium i Täby. 

Där såldes hela skolan till värdet av 

bara inventarierna. Det betyder att moderaterna 

värderade lärarna och de övriga 

välfärdsarbetarnas arbete till noll 

kronor. 

Måste det vara så här. Nej jag menar 

att vi kan välja en annan väg. För att 

kunna skapa Stockholm som ger alla 

människor möjligheter och framtids- 

felaktig fördelningspolitik så får nog 

personalen på neonatalen fortsätta att 

slita även framöver. För det är så att ett 

nytt sparpaket skall verkställas även i 

år. 

Jag vill inte höra att det är två olika 

kassor, för mig handlar det om politiska 

prioriteringar. Och nu har näringsminister 

Maud Olofsson uttalat sig om 

att rasta hunden kan också vara en 

tjänst som kan ingå i Rut- avdraget. 

Jag tror jag baxnar, det är alltså viktigare 

gå ut med lilla dvärgpudeln Fifi 

än ha tillräckligt med resurser till sjukvården! 

Jag uppmanar alla medlemmar att rösta 

den 19 september. För det är så att 

din röst gör skillnad. Gå inte på den niten 

som Fredrik Reinfeldt håller på att 

servera just nu när han pratar om undersköterskor. 

Han har struntat i oss 

hittills och han kommer inte att bry sig 

om oss och hur vi har det efter valet 

heller. 

MIRJA RÄIHÄ JÄRVINEN 

undersköterska och facklig företrädare 

med förhandlingsansvar för Astrid 

Lindgrens barnsjukhus, Karolinska 

universitetssjukhuset i Solna 

tro måste vi investera i vår gemensamma 

välfärd och se att den håller en hög 

kvalitet. Och den viktigaste kvalitetsfaktorn 

är alla ni som arbetar inom välfärden, 

välfärdsproffsen. I alla socialdemokratiska 

kommuner i Stockholms 

län är det en självklarhet att 

också kommunanställda ska ha rätt till 

heltid och en möjlighet till deltid. 

Jag hoppas att också du tycker att vi 

ska ha en välfärd i världsklass i möjligheternas 

Stockholm. Om du känner att 

Stockholm och Sverige borde välja en 

annan väg - är du välkommen som 

medlem, enklast på www.socialdemokraterna.se. 

För det är bara vi tillsammans som kan 

skapa en bättre framtid. 

MIKAEL DAMBERG 

Ordförande 

socialdemokraterna i Stockholms län

Vem hjälper vårdbiträdet när 

arbetsbördan dubbleras? 

Den borgerliga regeringen räknar i sin 

budget med 60 000 färre anställda 

inom skola och omsorg år 2011 jämfört 

med 2008. Vårdbiträden, undersköterskor, 

skolpersonal och många 

andra anställda inom välfärdssektorn 

jobbar redan idag under hög arbetsbelastning. 

De nedskärningar som regeringen 

nu planerar för kommer att bli 

kännbara, inte bara för de som söker 

vård utan framförallt för de som jobbar 

inom vården - majoriteten kvinnor. 

Den moderatledda alliansen har under 

mandat perioden sänkt skatterna med 

nära 100 miljarder kr. Regeringen talar 

ofta om att vårdbiträdena och sjuksköterskorna 

fått mer i plånboken och 

påstår att det är anställda inom denna 

sektor som tjänat mest på deras skattesänkningar. 

Dessutom påstår de att det 

kommer skapa fler jobb med hänvisning 

till att folk kommer konsumera 

mera. 

Vad de inte nämner är att dessa skattesänkningar 

drabbar stora delar av vår 

gemensamma välfärd. Om vi ska kunna 

fördela vård och omsorg solidariskt 

efter behov måste pengar tas någonstans 

ifrån. Om vi inte gemensamt är 

med och betalar via skatter innebär det 

att du och jag själva måste stå för kostnaderna. 

Vi får ett samhälle som kräver 

försäkringslösningar och höjda avgifter. 

Privata sjukförsäkringar för att 

kunna garantera den bästa vården, höjda 

avgifter till a-kassan, dyrare läkemedel, 

dyrare kollektivtrafik för att 

nämna några av konsekvenserna. 

Likaså glömmer de att nämna att priset 

för detta betalas av alla dem som står 

utanför arbetsmarknaden av olika 

skäl, inte minst på grund av de senaste 

årens uppsägningar i lågkonjunkturens 

spår. Pensionärerna betalar genom 

försämringar i äldreomsorgen 

och fördyrade levnadsomkostnader. 

Samtidigt som de blir utan ett skatteavdrag 

på sin uppskjutna lön. De sjuka 

får försämrad sjukförsäkring. 

Barnen får också betala priset för att 

löntagarna ska få mer i plånboken. Vi 

ser nedskärningar och större barngrupper 

i skola och förskola. Skolhälsovården 

har urholkats och satsningar 

på ungdomar uteblir. Efter tre år med 

en borgerlig regering halkar Sverige 

efter övriga Europa. Arbetslösheten är 

högre och här i Stockholms län är nästan 

64 000 människor utan arbete. Allvarligast 

är att ungdomsarbetslösheten 

som har ökat med nästan 65 procent på 

bara ett år. De sänkta skatterna har inte 

skapat några nya jobb i Sverige. 

I alliansens Sverige får kvinnor inom 

välfärdssektorn betala priset. De offentligt 

anställda får ta konsekvenserna 

i form av sämre löneutrymme, 

minskad bemanning och arbetslöshet. 

De får betala priset med högre arbetsbelastning 

när kollegor får sluta på 

grund av regeringens nedskärningar. 

Sverige och vi i Stockholms län står 

inför ett vägval. Ska vi montera ner 

den svenska välfärdsmodellen eller 

ska vi försvara och utveckla densamma? 

Regeringen har valt att låna pengar 

för att permanent sänka skatten, vilket 

slår hårt mot välfärden. Sveriges 

budgetunderskott är i år över 100 miljarder 

kronor. Klyftorna i samhället 

blir större när skattesänkningarna fördelas 

ojämnt. Den fjärdedel av befolkningen 

som har de högsta inkomsterna 

har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna. 

Den fjärdedel som har 

de lägsta inkomsterna har endast fått 

sex procent av skattesänkningarna. 

Män har gynnats framför kvinnor, friska 

framför sjuka och löntagare framför 

pensionärer. Grupper ställs mot 

grupper i alliansens Sverige. 

Vi socialdemokrater försvarar den 

svenska välfärdsmodellen. Vi har förslag 

som kommer att skapa jobb och 

rusta Sverige så vi är redo när konjunkturen 

vänder. Mot regeringens 

oförmåga att ställa om sin egen politik 

föreslår vi 100 000 jobb, utbildningsplatser 

och möjligheter till praktik. 

Det innebär en bred uppsättning insatser: 

Vi vill investera i skolan, vården 

och omsorgen. Därmed kan vi höja 

kvaliteten i välfärden och samtidigt 

motverka de 60 000 uppsägningar i 

den offentliga sektorn som regeringens 

politik kommer att leda till. 

Jag tror att människorna i Stockholms 

län är beredda att betala mer i skatt. 

Jag tror att en medelinkomsttagare 

tycker att ca 200 kronor mer i månaden 

är skäligt för att rädda kvaliteten 

inom förskola, skola och sjukvård och 

så att alla får del av välfärdssamhället. 

För det handlar om medmänsklighet. 

För det handlar om barnens och de 

ungas framtid. Det handlar om tillväxt. 

Forskning visar entydigt att jämlika 

samhällen är de mest framgångsrika. 

Det handlar om allas vår framtid. 

CHRISTINA ZEDELL (S) 

Riksdagsledamot 

Till Kommunal Stockholms Läns 

medlemmars barn: 

I samarbete med Unga Örnar, som är arbetarrörelsens barn- 

och ungdomsorganisation, genomförs en lägervecka för 

barn 7 – 12 år (födda 1997 – 2002) på Slandö – en ö i 

Mälaren - utanför Södertälje. Även funktionshindrade barn 

kan delta på lägret. 

Det blir en vecka fylld av bad, fiske, kanotpaddling och en 

mängd andra roliga händelser. Man bor i tält och lagar mat 

och hjälps åt tillsammans i grupp. Totalt finns ett tjugotal 

ledare på plats, alla med erfarenhet från barn- och 

ungdomsverksamhet. Några av dem är dessutom 

sjukvårdsutbildade. 

När? Vecka 31, 1 augusti – 7 augusti 

Var? Slandö en bilfri ö i Mälaren utanför Södertälje 

Pris? 700 kronor per deltagare. Medföljande syskonbetalar 

400 kronor. 

Anmäl på kupongen nedan. Den skall vara oss tillhanda 

senast 31 maj. Observera att platserna är begränsade, först 

till kvarn gäller. De som skall delta på lägret kommer att få 

information ca 2 veckor innan lägerstart. 

Jag anmäler mitt/mina barn till lägret 

på Slandö 1 augusti – 7 augusti 2010 

Unga Örnars Stockholmsdistrikt 

Västmannagatan 4 

11124 Stockholm 

Det går även bra att anmäla sig via vår hemsida: 

www.sthlm.ungaornar.se/campant 

Frågor: 08-789 49 83 

Barn 1: För och efternamn & personnummer 

………………………………………… 

Barn 2: För och efternamn & personnummer 

………………………………………… 

Förälder medlem i Kommunal: 

För och efternamn 

………………………………………… 

Medlemsnummer i Kommunal = personnummer 

………………………………………… 

Adress 

………………………………………… 

Postadress 

………………………………………… 

Hem och mobiltelefon 

………………………………………… 

E-post 

Drabbad, utsatt 

eller behöver du hjälp 

med fackliga frågor? 

Kontakta din sektion ! 


Kommunal fyller 100 år 

Ungdomsprojekt ska studera 

internationellt arbete 

I mitten på april genomför 

Kommunal ett ungdomsprojekt 

för internationell solidaritet. 

I den del av projektet 

som ska besöka Sydafrika 

har Kommunal Stockholms 

län en representant. 

– Det ska bli oerhört intressant och 

spännande att få besöka Sydafrika, säger 

Roland Daher som arbetar som 

skötare på Södertälje sjukhus. 

Studiebesöken på plats i de internationella 

projekt som Kommunal är 

delaktiga i är en del av Kommunals 

100 års firande. Roland och fyra nyvunna 

kamrater ska besöka Sydafrika 

för att se den utbildning av regionala 

skyddsombud som Kommunal är delaktiga 

i där. 

– Jag hoppas kunna förmedla hur 

det fungerar hos oss, säger Roland Daher. 

Vi som reser dit är unga och kanske 

kan ge och få en bild av hur framtiden 

kan utvecklas globalt. 

16 MT nummer 3 - 2010 

serats nu. 

– Det är viktigt att lära ut vad Kommunal 

gör internationellt, säger Anders 

Jonsson som är internationell ombudsman 

på Kommunal. Visa vad 

Kommunals medlemmar har att vinna 

på internationellt arbete. 

Besöker fyra projekt 

Ungdomarna ska besöka tre projekt Aktivt informerande 

som Kommunal driver och ett som De ungdomar som nu reser ut ska se- 

drivs av KNS (gemensamma nordiska dan sprida kunskaperna vidare när de 

kommunal). Projekten har funnits i kommer hem. De kommer att finnas 

flera år och är väl fungerande. Från på plats under kongressen och presen- 

början var det några avhopp från protera projekten. 

jektet i Sydafrika men det har stabili- – De ska sen kunna delta Kommu- 

I mars samlade sektion 26 

sina arbetsplatsombud för 

en utbildningsdag under temat 

”Arbeta rätt”. 

Ombudsmännen Yvonne Chevallerau 

och Lars Johansson ledde de cirka 70 

ombuden genom dagen och berättade 

om vad ”Arbeta rätt” är och hur man 

kan nå en mönsterarbetsplats. 

”Arbeta rätt” är en handlingsplan 

Roland Daher ska lämna snön bakonm sig för ett studiebesök i Sydafrika. 

för att nå mönsterarbetsplatser. Handlingsplanerna 

består av fem delar: Lokalt 

lönearbete, arbetsmiljö och hälsa, 

anställningsformer, arbetstider och 

kompetensutveckling. 

Nu satsar sektionen vidare för att alla 

arbetsplatser ska utvecklas till bättre 

arbetsplatser. Huvudrollerna spelas av 

alla arbetsplatsombuden och medlemmarna 

på varje arbetsplats. 

nals hundra års firande i 24:7-buss turnén, 

säger Anders Jonsson. Där finns 

möjlighet att nå många människor och 

berätta om det internationella arbetet. 

Alla 23 avdelningarna av Kommunal 

i landet nominerade två ungdomar 

och sedan utsåg förbundsstyrelsen 

deltagarna. Alla nominerade fick lämna 

personliga cw och att vara fackligt 

aktiv var inte det allra viktigaste, det 

man eftersträvade var en jämställd 

sammansättning. 

– Jag är glad att få den här möjligheten 

att lära mer om fackligt arbete i andra 

kulturer, säger Roland Daher. Att 

Cup Kommunal spelade semifinal 

i söndagen 14 mars 

på Skytteholms IP. 

Matchen gick mellan Norrbotten 

och Stockholm och när slutsignalen 

ljöd hade Stockholm tagit hem segern 

och väntar nu på att spela Final 30 juni 

i Halmstad. 

Kommunal delade ut pris till matchens 

lirare i respektive lag: 

Norrbottens nr 16 Elin Bergkvist 

få se hur villkoren är i Sydafrika ska 

bli spännande. Vi måste vara medvetna 

om att det vi gör inte alltid är rätt på 

andra platser. 

– Det viktigaste är att sprida förståelsen 

för facklig solidaritet, konstaterar 

Anders Jonsson. Att sprida kunskapen 

att det gynnar arbetarna att organisera 

sig. Det behöver läras ut både här 

hemma och globalt. 

Fakta om: 


Ungdomsarrangemang i ett internationellt 

perspektiv (upp till 25 år) 

Kommunal engagerar ungdomar för 

fackliga och mänskliga rättigheter. 

30 ungdomar gör studieresor i olika 

länder och arbetsplatser som anknyter 

till Kommunals verksamhetsområde. 

De kommer att få kunskap om både 

vad Kommunals arbete och Rättvisemärkts 

påverkan har både globalt och 

lokalt. Ungdomarna kommer att göra 

webbreportage under tiden så att det 

går och följa deras upplevelser på 

Kommunal.se. En utställning visas i 

samband med kongressen 2010. 

Resmålen för projektet där Kommunal 

medverkar i internationellt solidaritetsarbete 

är: Sydafrika, Peru/Ecuador, 

Indien och Kenya. 

Stockholms nr 8 Katti Petrous 

Stockholm väg till semi: 

Gruppspel: 

Dalarna 6-0 

Västmanland 0-1 

Slutspel: 

Östergötland 2-1 

Medelpad 1-0 

Dagens semi: 

Norrbotten 2-1 

Stort GRATTIS till den fina prestationen 

Lag Stockholm.

Ordförande har ordet 

Vi värnar kollektivavtalen och 

tar fajten för jämställda löner 

Elisabeth Hammarstedt 

ordförande 

Kommmunal Stockholms län 

Margareta Bohman 

fackligt-politiskt ansvarig 

Kommunal Stockholms län 

Nu är det dags att gå upp på 

tå och ta de röda jackorna 

på.Vi är redo att ta fajten ännu 

en gång, ja många gånger 

än.Vi har fortfarande en 

lång bit kvar till det som vi 

kan kalla för rättvisa villkor. 

Och vi kommunalare har fajtats 

i hundra år och kommer 

att fortsätta så. Nu drar vi 

igång avtalsåret 2010. 

Det börjar dra ihop sig, avtalsdelegationerna 

är inkallade på de avtal som 

går ut 31 mars. Jag anser att Kommunal 

ställer helt rimliga krav för sina 

medlemmar. Däremot har jag svårt att 

förstå hur arbetsgivarna lägger grunden 

för sina låga utgångspunkter. Som 

arbetsgivare borde man väl vara medveten 

om värdet på det arbete som vi 

kommunalare utför. Utan kommunalare 

stannar Sverige, och det är det nog 

ingen som vill. 

Jag tror att det kommer att bli en 

hård avtalsrörelse 2010, tonen mellan 

parterna hårdnar dag för dag. Kommunal 

är inte inne i hetluften riktigt än 

men under den närmaste tiden kommer 

förhandlingarna in i ett skarpt läge. 

De första kontakterna mellan par- 

Maud Olofsson anser att 

det är fullt möjligt att i Rutavdraget 

ge utrymme för att 

rasta hunden och andra liknande 

uppgifter! Man undrar 

om det då också ska gälla 

rengöring av kaninburen 

mata hamstern eller rykta 

hästen. Jag tillåter mig att 

raljera över dessa stolliga 

utspel. 

Hur i hela friden kan man ens tänka 

tanken att lägga skattemiljoner på sådana 

skatteavdrag då skolan och vården 

brottas i en nära nog anorektisk 

tillvaro. Barngrupperna i förskolan 

blir större, antalet heltidsanställda 

terna är tagna och mötena blir allt mer 

frekventa under den närmaste tiden. 

Budskapet från arbetsgivarna, oavsett 

arbetsgivarorganisation, är entydigt. 

Det finns inga pengar, ni måste 

hålla igen på kraven. Har vi hört det 

förut? I tider av kris är det Kommunals 

medlemmar som förväntas vika sig 

och acceptera alltför låga löner och 

alltför otrygga villkor. Det ställer vi 

inte upp på! Jag tror att det krävs en 

bättre genomlysning av hur det ser ut i 

verksamheterna och hur pengrana används 

och fördelas. Det är inte längre 

hållbart att det alltid är vi som utför arbetsuppgifterna 

som ska betala för låg 

skatt med försämrade löner och arbetsvillkor. 

Men det är inte bara kronor och ören 

avtalen handlar om. Lika viktigt är att 

kollektivavtalen inte försämras. Detta 

har vi alla ett gemensamt ansvar för, 

att se till att det vi kommit överens om 

i kollektivavtalsförhandlingar kommer 

Kommunals medlemmar till del. 

Kanske blir det nödvändigt att gå lite 

längre än att bara gå upp på tå för att 

vinna denna viktiga strid. 

Kollektivavtalen måste förbättras. 

De områden som är mest angelägna 

för medlemmarna i Kommunal har vi 

sammanställlt och överlämnat till ar- 

Fackligt - Politiskt 

Nu får det vara nog med ”stolleprov” 

minskar i äldreomsorgen, sjukvården 

och omsorgsverksamheterna. Personliga 

assistenter springer fortare än någonsin 

och med de osäkra anställningarna 

”vågar man inte klaga”. 

Att dessutom påstå att Rut-avdraget 

skulle vara bra för ensamstående lågavlönade 

kvinnor gör mig så arg att 

jag egentligen skulle vilja ta till opassande 

ord. Ensamstående föräldrar 

både kvinnor och män har nog annat 

att tänka på än städhjälp och hundrastningsbestyr. 

Snarare är frågan hur 

man ska få tillvaron att gå ihop, hyran 

ska betalas mat ska finnas på bordet 

hur man ska få råd att till barnen köpa 

nya fotbollsskor, hanbollshandskar, 

skridskor osv. På det ligger oron att 

betsgivarna. Reallöneökningar, rätten 

till heltid, arbetstidens förläggning 

och bemanningsföretag är några av 

frågorna. Det handlar om vardagen på 

jobbet för tusentals människor som 

bär upp välfärden i Sverige. 

Men våra avtalskrav och villkor 

handlar inte bara om oss själva. Vi värnar 

om människorna som är beroende 

av våra välfärdstjänster. I grunden är 

det det som välfärd handlar om, människor 

och deras villkor. Att se till att 

farmor, morfar, de cancersjuka barnen, 

funktionshindrade och det finns 

rent vatten i kranen när du öpppnar 

den måste värderas högre. 

Vår kamp är en kamp för välfärden, 

vi vill ha rätt pris och villkor för att vi 

ser till att det fungerar. 

Och det tar vi fajten för! 

Avtalsavsparken ägde rum lördagen 

20 mars på Sergels torg med en stor 

manifestation, hoppas du var där. 

Återkommer med rapport i nästa nummer 

om hur det var. 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

kanske inte få jobba heltid. Det finns 

mycket att oroa sig för i dagens samhälle. 

Kommer förskolans kvalitet att 

försämras? Ska ungdomarna få jobb 

och bostad? Hur ska det gå med äldreomsorgen? 

Kan vi lite på att kollektivtrafiken 

fungerar? Problemen hopar 

sig i Välfärdslandet Sverige så vi alla 

måste vara med och påverka politiken. 

En ny regering kan i höst åter ta 

fullt ansvar för jobben, välfärden och 

miljön. 

Enade vi stå söndrade vi falla 

MARGARETA BOHMAN 

FACKLIGT POLITISKT ANSVARIG 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

MT nummer 3- 2010 17 

Kommunal. aktuellt

Kommunal. aktuellt 

SEKTION 26 KMC GULLMARSPLAN SEKTION 18 KOMMUNAL VALLENTUNA 

Kommunal sektion 26 kallar till möte 

för dig är med i vår sektion och arbetar 

som städare (för kommunen eller för 

en privat arbetsgivare). Välj den dag 

som passar dig bäst. 

fredag 16 april kl 9 - 11 

eller 

tisdag 20 april kl 17 -19. 

Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö, 

avtal och vad ett arbetsplatsombud 

gör. Du kan också ställa dina frågor. 

Vi bjuder på något att äta. Anmäl 

helst innan att du kommer. 

Mötet är på KMC (Kommunals medlemscenter) 

Gullmarsvägen 29, tel 08- 

508 46 240. 

Tag buss 160 en hållplats. 

Sektionernas hemsidor på WWW 

18 MT nummer 3 - 2010 

Kommunal sektion 26 kallar till möte 

för dig som är med i vår sektion och 

personlig assistent (för kommunen eller 

för en privat arbetsgivare). 

torsdag 15 april kl 17.30. 

Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö, 

avtal och vad ett arbetsplatsombud 

gör. Du kan också ställa dina frågor. 

Vi bjuder på något att äta. Anmäl 

helst innan att du kommer. 

Mötet är på KMC (Kommunals medlemscenter) 

Gullmarsvägen 29, tel 08- 

508 46 240. 

Tag buss 160 en hållplats. 

Välkomna! 

Uppskattade arbetsplatsbesök 

Under en hektisk dag 

genomförde förtroendevalda 

och ombudsmän arbetsplatsbesök 

den 17 mars. 

– Totalt besökte vi i Kommunal Stockholms 

län över 200 arbetsplatser och 

vi mötte nog mellan 1500 och 2000 

medlemmar, säger Pter Jonsson som 

var ansvarig för aktiviteten. 

Besöken är mycket uppskattade på arbetsplatserna 

och skapar utrymme för 

dialog och förklaringar. 

– Jag tycker det här är fantastiskt att 

möta medlemmarna i deras vardag. 

Man lär sig oerhört mycket om hur olika 

yrkesgrupper har det. Jag besökte 

arbetsplatser inom djur&natursektorn 

som jag normalt inte har någon kontakt 

med. 

Aktiviteten var landsomfattande 

och Kommunals företrädare mötte 

medlemmarnas vardag från syd till 

norr. En form av medlemsvård som det 

kanske inte finnns tid att alltid uppfyllla 

behovet av.. 

Nynäshamn www.kommunal.se/stockholm/sektion1 

Nacka www.kommunal.se/stockholm/sektion2 

Värmdö www.kommunal.se/stockholm/sektion3 

Haninge www.kommunal.se/stockholm/sektion4 

Tyresö www.kommunal.se/stockholm/sektion5 

Huddinge www.kommunal.se/stockholm/sektion6 

Botkyrka www.kommunal.se/stockholm/sektion7 

Södertälje www.kommunal.se/stockholm/sektion8 

Danderyds sjukhus /Norra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion9 

Ekerö www.kommunal.se/stockholm/sektion10 

Solna www.kommunal.se/stockholm/sektion11 

Salem www.kommunal.se/stockholm/sektion12 

Sundbyberg www.kommunal.se/stockholm/sektion13 

Järfälla www.kommunal.se/stockholm/sektion14 

Sollentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion15 

Upplands-Väsby www.kommunal.se/stockholm/sektion16 

Sigtuna www.kommunal.se/stockholm/sektion17 

Vallentuna www.kommunal.se/stockholm/sektion18 

Danderyd www.kommunal.se/stockholm/sektion19 

Täby www.kommunal.se/stockholm/sektion20 

Norrtälje www.kommunal.se/stockholm/sektion21 

Lidingö www.kommunal.se/stockholm/sektion22 

Österåker www.kommunal.se/stockholm/sektion23 

Upplands Bro www.kommunal.se/stockholm/sektion25 

KMC Gullmarsplan www.kommunal.se/stockholm/sektion26 

KMC Stockholm västra www.kommunal.se/stockholm/sektion28 

Centrala länet www.kommunal.se/stockholm/sektion30 

Trafiken www.kommunal.se/stockholm/sektion34 

Kommunal Djur och Natur www.kommunal.se/stockholm/sektion45 

Tekniska www.kommunal.se/stockholm/sektion46 

Räddningstjänsten www.kommunal.se/stockholm/sektion52 

Carema www.kommunal.se/stockholm/sektion59 

HS/Södra länet www.kommunal.se/stockholm/sektion77 

Södertälje sjukhus www.kommunal.se/stockholm/sektion79 

Karolinska sjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion80 

Södersjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sektion87 

Attendo www.kommunal.se/stockholm/sektion97 

Bjuder in till en serie medlemsmöten under våren 

Onsdag 14 april 

Gymnasiets matsal kl. 18 - 19 

På agendan: 

- Information och uppdatering om 

årets avtals- och löneförhandlingar 

- Övriga frågor 

Onsdag 19 maj 


På agendan: 

- Information och uppdatering om 

årets avtals- och löneförhandlingar 

- Övriga frågor 

Nästa nummer av MT kommer vecka 17- 2010 

Krysslösning MT 2 /2010 

1:a pris: 

6 Trisslotter 

Ywonne Enehall 

Älvsjö 

2:a pris: 

4 Trisslotter 

Lars-Enar Lindberg 

Märsta 

3:e pris: 

2 trisslotter 

Örjan Persson 

Enskededalen 

Onsdag 16 juni 


På agendan: 

Information och uppdatering om årets 

avtals- och löneförhandlingar 

Övriga frågor 

Välkomna! 

Styrelsen Kommunal Vallentuna. 

Telefon: 587 856 93, 070 562 82 10 

/ 

I 

I 

I 

I 

I 

WW A 1236 © PROPRES info@propres.se 

SVERIGE 

VILSE- 

GICK DET 

EN 

SÅDAN ALLS 

POPULÄR 20 KM 

FLOCK- 

EN SORTS HÅR 

LEDANDE 

4 MARK 

IMITA- 

SJÄTTE 

GÄSTA 

ÄR OFTA INTE O- 

SYSSEL- N.V. OM 

FÅGLAR 

BL A ETT SÅDANA 

S K 

DEN IKLÄDDE SIG 

PÅ EN 

TION TON 

BE- VANLIGT 

SÄTT- ÖSTER- 

TEXTILT MODI- 

FUL VARM- 

EN STÖR- 

REDAN DE GAMLA 

BYGGD PLAGG 

NING SUND 

RE Å 

SKYDD FIERAR 

FIRRE BLODIG 

B P K U ROMARNA U 

HÄST 

KAN VI 

EN 

ME- 

SPRÅK- 

DELST 

KUNNIG 

TID- 

PIKAR D A L E R EN T O L K VAR NOG A L L T NINGENS V Ä L A 

JORD- 

RIVALER 

ÄR BARA 

AXELN 

VAR SOM 

BÅG 

T EX HAR 

BEKANT 

VÅRDS- 

R E T A S JU SINA P O L E R ESAU J A L U LÖST A N K O R 

DRYCK 

DEN 

MILLI- 

NY- 

VILL S K 

SVAMP- 

AMPERE 

BAKAD 

SPRÄTT- 

EXPERT 

FJÄLL- 

KOM 

T HÖK Ö L M Y K O L O G HÖGA N O R D SMITARE M A 

PASSÉ 

SÅDAN 

PASSAR 

EN TYP 

BEHAND- 

TILL 

AV HÄST- 

LING KAN 

STUBB 

F Ä R S K FÄRG U T E BOTA K U R A T I V YTTRADE R U B B 

SKULLE 

SKULP- 

MYNT 

SPELAR 

TUR 

DET SOM 

MAN 

AV 

MAN UTI 

HADE 

OGYNN- 

ÄDLASTE 

DISPO- 

GREVEN 

INTE DÖG R A T A S 

SAM S T O D SLAG N NIBEL K A S I N O BLIVIT 

KALLAR 

MAN 

VISS 

MANS- 

FETMA P Å UPPSLAG K A N T NAMN M E D FINPUTS V A R A N D R A 

DET 

UTAN EN 

FATALIST 

ORM- 

BLOMMAR 

SEKUNDS 

FÖRLITAR 

TUNGA 

GRUNDET 

TIDIGT PÅ 

DRÖJS- 

SIG PÅ 

K Ö P T 

UNDER 

VÅREN I D E E R MÅL N U DET A N S YTAN G A D D 

BLEV 

BLEV NOG 

KROGEN 

FÖR- 

VIKT- 

FINNS 

DEN ÄR 

DEN LÄR 

VÄRVAT 

VÄKTARE 

ETT 

BE- 

VARA 

FINSAND MINERAL 

FARTYG 

VINGAD 

BRA FÖR 

L A V M A G R A D K Ö K A R A N RYGGEN L 

GJORDE 

KAN FUKT 

T EX HAN BLEV TILL 

RADIUM 

MAN HOS 

BILDA 

MED 

FRUAR 

SÄLJS 

TAND- 

MED- 

ALLA 

KAN 

MEST PÅ 

LÄKAREN M O DELANDE I M M A RÖVARNA G LOKET M A D A M M E R BUTELJ R A 

VILL VI 

ÄGNAR 

BL A TYG- 

INTE HA 

MÅNGEN 

STYCKE 

KVÄLLEN 

MYCKET 

G A P A D E MUNNEN T A N D S T E N ÅT T V KLARSYNT V Å D 

PÅ VID 

TAR 

OÄNDLIG 

ÄR DET 

LÅNGA 

FÖR- 

BENET 

LISTVERK 

BUNDS- 

ÖPPET G A V E L FÖRE I L A R E T T 

REPUBLIK E V I G 

ÄR MAN 

KÄRN- 

LEVA 

TRUPP 

RULLAN 

BLANKT 

VAN VID 

E L I T S V I R A R 

GULLIGT R U T I N E R 

SÅDAN 

LEVER 

FARLIGT 

FÖRE JUL G 

FISKAR 

SLÄKTE L 

MORGON- 

TRÖTTA 

BRUKAR I S BLI DET S E N A 

HAVS- 

DJUR 

REDE 

K A R R M 

TILL 

ÅREN 

KOMMEN 

KAN OM- HAR 

SIDER MAN 

BLI EN BESITT- 

BLOMMA NING 

FÖRDES 

FRAM MED 

MÅNGAS 

BÖR VÄL 

LEVE- 

ROP 

I 

R 

A 

A R 

A N T 

T 

I 

S MÖDA B 

ÖRON- 

PLÅGA K Ä G O R 

KAN NOG 

VAPEN 

DU EN 

MELODI 

VIRKE 

S PROFETERA G N O L A U 

ÄR IN- 

STÄLL- 

SAM P I S T O L MUN L E N 

GRAFIS- 

KA INSTI- 

TUTET G I P Å H Ä N G 

GER 

SÄLLAN 

TJUR- 

SKALLIG T A P P 

KÖPTILL- 

FÄLLE T R E A

PENN- 

SYLVANIA 

POSTALT 

NÅGOT 

SÖTT 

GÖR 

MUSIK 

BÖR 

GE 

GOD 

SMAK 

INTELLI- 

GENS- 

KVOT 

UT- 

TRYCKTE 

MISSHAG 

DRYCK 

MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET 

TAVLA, 

KAN OFTA 

SES I 

KYRKA 

OFTA I 

HAMN 

KAN FÅ 

FAST 

VILTET 

KROPPS- 

DEL 

KRYDD- 

VÄXT 

KAN 

MEJSEL 

VARA FÖR 

FÖRGÅS 

KANSKE 

EN FÖR 

POST 

ETT LAND 

FÄRSK 

INFOR- 

MATION 

BRUK 

SÅDAN 

BÅT BÖR 

MAN 

SITTA I 

GJORDE 

DRAGON RYMD- 

MÅTT 

PRÖVAN- 

DE FÖR 

EKO- 

NOMIN 

DET TOG 

MAN 

ÖVER 

BO 

HÅLLER 

DRYCK 

VARM 

GÖR 

MAN 

MED EN 

GIR 

EN STOR- 

VUXEN 

FLÄCKFRI 

IBLAND 

PÅ 

BYXBEN 

EN- 

HETEN 

RÖNTGEN 

GOD- 

KÄNNA 

- SKRIFT- 

LIGEN 

ÖVER- VADARE 

RASKAN- 

DE STÖRRE 

ANFALL TÄTORT 

WW A 1237 © PROPRES / info@propres.se 

STADSBUD 

BILDAS I 

VISS 

PANNA 

PRYDER 

OCH 

SMYCKAR 

”DUMBURK” 

INTE 

BARA EN 

MÖBEL 

HUG- 

SKOTT 

KAN VARA 

EN FRÅN 

BARCE- 

LONA 

KAN 

OLJA UT- 

VINNAS 

UR 

DEN KAN 

ÄVEN 

KALLAS 

SKRÄDYXA 

FIN- 

LEMMA- 

DE 

NATUR 

KLUT 

HÖRDES 

PRAT- 

KVARN 

KROPPS- 

LEDNING 

DET ÄR AR- 

BETSAMT 

SKRIBENT 

MED GOD 

SPRÅKLIG 

1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast 

Jag som löst krysset heter 

den 16 april 2010 för att deltaga i dragningen. 

Lösningen sänder du in till: 

Adress 

Medlemstidningen MT 

Kommunal Stockholms län 

Postadress 

Box 300 27 

104 25 Stockholm 

KÄNSLA 

EN AV 

VÅRA 

ÅAR 

FÖRSVAR 

INNE- 

HAVARE 

FJANTIGA 

TYPER 

MINDRE 

VÄL VALDA 

ORD 

FATTAR 

BILIST 

TRÄD 

KAN NOG 

DUGA 

SOM KÄLK- 

BACKE 

KRYP 

STJÄRN- 

SYSTEM 

SMÄLTER 

TANDUPPSÄTT- 

NING, ELLER 

SKÄRPA 

SEGELFARTYG 

SÄGS 

ELDSJÄL 

FÖR SITT 

KLAGANDE 

UTTRYCK 

PIGGA, 

GLADA 

OCH 

NÖJDA 

SÅDAN 

LÖDDRAR 

HAN VAR 

EN INDIAN 

STEL 

OCH 

OMED- 

GÖRLIG 

PUNG- 

DJUR 

MÅSTE 

CIGARR 

DÅ OCH 

DÅ 

VISS 

HUD 

FÖR- 

ÄLSKADE 

ÄR 

SLÄKT 

MED ÄRT 

PRYD- 

NADS- 

KÄRL 

PLAGG 

ANSÅGS PRODUCE- 

VARA ETT RAR 

FEMTE VISSA 

ELEMENT KÖRTLAR 

FÅGEL 

DUKAS 

FRAM 

IBLAND 

VETEN- 

SKAPLIG 

LEDARE 

LÄRO- 

BYGGNAD 

KAN BLI 

TILL 

MORFIN 

FÖRR KK 

STOD EJ 

RYCKEN 

GÖR AS- 

SISTENT 

LÄDER- 

HUDS 

ÖVERSTA 

SKIKT 

KAN REN 

VARA 

SÅDAN 

FÖR- 

BRYLLAR 

INGEN 

ALL- 

VARLIG 

SKADA 

UR- 

SKILJA 

BE- 

LEVAT 

EN MAN 

TYCKER 

SYND 

OM 

DET KAN 

TURIST 

BEHÖVA 

GEN- 

LJUDA 

VÄRDERA 

HÖGT 

GRUND- 

ÄMNET 

TITAN 

FÖRLORA 

BESÖKER 

MÅNGEN 

SKID- 

ÅKARE 

ALLS 

INGEN 

VEKLING 

GICK 

KANSKE 

DÖRREN 

EN LJUS- HAN 

STARK KLARAR 

STJÄRNA FRAKTEN 

KRAFT- 

ORD 

MÅNFAS 

VISSA 

NYMFER 

LEVER I 

ETT 

HÅLLS 

FÄNGEL- 

SE- 

DÖRREN 

ÄVJA 

MT nummer 3 2010 19

MT 

Kommunal. Stockholms län B 

medlemstidningen 

Box 30027, 10425 Stockholm 

Presslagd 19 mars 2010 

Posttidning

Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Jag gillar att jobba strategiskt - Kommunal

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?