Inspirationsmaterial inför föreställningen finns att ... - Malmö Opera

INSPIRATIONSMATERIAL

ANDREjS LÄNGTAN
Andrejs längtan är en barnopera med musik komponerad av Georg Riedel och libretto av Barbro
Lindgren som uruppfördes på Regionteatern Kronoberg-Blekinge 2001 och belönades med Prix
d´ASSITEJ (Svenska Assitej-priset). Till Operaverkstans uppsättning har tillkommit delvis nykomponerad
text och musik.
Gatubarnet Andrejs mamma har på ett gåtfullt sätt försvunnit. Någon säger att hon har gått bort. Men
vart? Andrej och hans nyfunne vän Vova ger sig ut i den stora staden Sankt Petersburgs skuggspel för
att hitta henne igen.
Andrejs längtan är en barnopera om sagans kraft, hur vi hittar på, förklarar och förstår vår verklighet
genom att berätta.
Bilderboken Andrejs längtan av Barbro Lindgren och Eva
Erik sson utkom 1997. Boken fångar en drömsk atmosfär
i den stora staden Sankt Petersburg. Andrej letar efter sin
mamma. Hon är borta! Andrej tänker tillbaka på tiden inne
i mammas mage. Han hade ett bättre liv då, innan han blev
född. Mamma hade en blå klänning och han hade ett eget
rum och en trädgård med äppelträd och en glad liten hund
där inne. Nu är Andrej och vova på rymmen från barnhemmet.
Lilla vovas steg blir tyngre och tyngre. de möter en
polis, en glad bagare i gratisaffären. En hund slår följe med
dem och till slut orkar de inte ta sig vidare. Men drömmen
lever om en mamma, en mätt mage, en hund som får valpar
och ett blommande äppelträd.
När boken förvandlades till opera var det Georg Riedel som kontaktade Barbro Lindgren och bad
henne skriva librettot. Eftersom musikteater och bilderbok är olika konstnärliga uttryck, följer inte
dramatiseringen slaviskt boken. I boken hjälper bilderna till att förmedla stämningar och känslor,
och texten berättar om det som händer pojkarna. I operan är det pojkarna själva som berättar vad de
är med om, och musiken som hjälper till att skapa stämningar och känslor.
3

MÅHÄNDA GALAXENS BÄSTA OPERAVERKSTAD
Make it new! uppmanar oss Ezra Pound, poeten som på sitt eget sätt banade väg för modernismen.
När vi var barn kunde vi leka och hitta på något ur ingenting; ”Robot” Hood har en papperskorg till
hjälm. Språket, som vi inte förstod, härmade vi tills vi begrep eller förvandlade det tråkiga till något
roligt: Idag äter vi fläskkomplett med synsamfrön! Med hjälp av lekar orienterar sig barnen i världen.
Kornej Tjukovskij levde i Ryssland mellan 1882-1969. Hans sagor förbjöds därför att barn ansågs
behöva ”nyttiga kunskaper, inte fantasier om isbjörnar som går omkring och ropar kuckeliku”. Tjukovskij,
som menade att allvar och nytta inte alltid går hand i hand, samlade på barnramsor. Dessa
kom att inspirera ryska modernister som Majakovskij och Chlebnikov. Tjukovskij har skrivit om hur
barnen med sina ramsor på en och samma gång ”fyller sig med lustkänslor och skapar den värld de
en gång ska vandra in i ”.
Det påminner mig om den gamla kinesiska
legenden om konstnären Wu
Tao-tzu som betraktar en väggmålning
han just slutfört. Han klappar i
händerna och stiger in i sin tavla.
Hitta på! uppmanar vi på Operaverkstan.
Maria Sundqvist, konstnärlig ledare för
Operaverkstan
Ps. Boken Andrejs längtan är tillägnad
Tjukovskij.

www.malmoopera.se
oMåhända
galaxens bästa
Operaverkstad
OPERAVERKSTAN är Malmö Operas barn- och
ungdoms avdelning. Vi spelar för små barn, stora barn
och vuxna barn. Vi testar konstformen med allt från
experimentell opera till kärleksfulla omtolkningar av
klassiker. Vi är en konstnärlig verkstad med ord, toner,
bilder, sång och rytm, där barn och vuxna upptäcker
musikens alla möjligheter. Det interaktiva spelar en
central roll och i många av produktionerna medverkar
barn och unga tillsammans med professionella artister.
Operaverkstan samarbetar med fria teatergrupper,
skolor, kulturskolor och andra institutioner och producerar
flera uppsättningar varje år. Våra föreställningar
vilar på tre ben: Samtida musikdramatik, klassiska
verk och medverkan av barn- och ungdomar
Utöver föreställningarna gör Operaverkstan också en mängd fördjupningsprojekt för barn, lärare
och artister. Vi anordnar fortbildningar, visningar, temakvällar, klassrumsbesök och mycket mer.
Vi samarbetar med andra organisationer, institutioner, grupper och ingår i det europeiska nätverket
RESEO (European Network for Opera and Dance Education, International non profit association).
Vi lånar Carl Jonas Love Almqvists ord för att
beskriva vårt motto:
“De som ej hava aktning för det barnsliga,
de hava en kall själ
och tala fåfängt om höga och magnifika ting”
Konstnärlig ledare för Operaverkstan är sedan starten 2002 Maria Sundqvist. Hon har belönats med
bl.a. 2002 Svenska Assitej-priset, 2007 Svenska Dagbladets Operapris och Kvällspostens Thaliastatyett,
2008 Lunds Kommuns kulturpris. 2010 erhöll Operaverkstan Region Skånes Särskilda Kulturutmärkelse
(Vanilla honorabilis)
Operaverkstan är från vänster:
MARkNAdSANSvARIg Carolina Lindau
PEdAgOg/SkådESPELARE Lars Fembro
kONSTNäRLIg LEdARE Maria Sundqvist
PROduCENT david Johansson
TEkNIkANSvARIg Magnus Hultman
Besök gärna vår hemsida på www.malmoopera.se/operaverkstan
5

OPERAVERKSTANS ANDREjS LÄNGTAN
Musik Georg Riedel
Text Barbro Lindgren
Scenografi & kostym Leif Persson
Regi Sara Ekman
Andrej Johan Hwatz
vova Matthias Hahne Thorbjörnsson
Musiker
Minna Weurlander Kapellmästare & accordeon
Inga Zeppezauer violin
Teddy Walter kontrabas
Elin Fleischer klarinett
Sara Ekman – regi
Sara är utbildad på Balettakademien i Stockholm. Hon arbetade som dansare
i Köpenhamn 1993–1996, i London 1996–1998 med Kevan Allen
Dance Company. I Sverige har Sara sedan 1999 arbetat med Dansstationens
Turnékompani i Malmö och bland mycket annat synts i föreställningar av
Kajsa Giertz, Gunilla Heilborn, Wies Merkx och Dorte Olesen. Hon har
medverkat på Malmö Stadsteater, bl a i Carmen, och på Helsingborgs stadsteater,
senast i Nils Holgerssons underbara resa.På Malmö Opera har man
kunnat se Sara i Träskoprinssessan och som Kusin Vitamin i Operaverkstans
Den flygande trumman. Hon debuterade som koreograf i Operaverkstans
Mästersångaren, och gör med Andrejs längtan sin regidebut.
Johan Hwatz – Andrej
Johan är musikalartist och har hunnit med mycket efter att ha utbildat
sig på Skara Skolscen och Performing Arts School. Han har medverkat i
Min älskade Pierrot, Troll i kulisserna och The Fantasticks på Malmö Opera/
Opera verkstan. Han har också medverkat på Stadsteatern i Borås, Riksteatern,
Wallmans i Malmö och Helsingborg, Astrid Lindgrens värld och som
Rolf i Sound of Music samt i Sweet Charity i Kristianstad.
Matthias Hahne Thorbjörnsson – Vova
Matthias är skådespelare och konstnärlig ledare för Teater Insite i Malmö.
Matthias gick ut Teaterhögskolan i Malmö 1998. 2007 grundade han Teater
Insite tillsammans med Ragna Weisteen. Som skådespelare har han medverkat
bl a på Helsingsborgs stadsteater, teatern.nu, Svensk Symbolistisk
Teater, Teater Weimar, Månteatern, SVT och SR. På Malmö Opera medverkade
han i Death and the Maiden och senast sågs han våren 2012 som lots
i Operaverkstans PS. Jag kommer snart hem!.

AKTA DiG föR ELD OcH DjUPA VATTEN
Barbro Lindgren föddes 1937 i Bromma och är en mycket originell och personlig
författare av framför allt barn- och ungdomsböcker, men hon har även skrivit
ett tiotal vuxenböcker. Hon utbildade sig på Konstfack och Konstakademin 1958.
Hon tyckte inte att hon fann sitt uttryck i bildkonsten, utan sökte efter andra sätt
att berätta om livets bräcklighet.
I samband med hennes första sons födelse började hon skriva barnböcker, och debuterade 1965 med
böckerna om Mattias, vänliga vardagsskildringar. Med böckerna om Loranga släppte hon loss fantasin,
fastän hon försäkrar att hon bara sanningsenligt har plockat ur verkligheten och med sin egen
familj som modell!
Om sin egen barndom berättar hon i Sparvel-böckerna, och de tre böckerna om den äldre Barbro, Jättehemligt,
Världshemligt och Bladen brinner. De är skrivna på ett skenbart enkelt och okomplicerat språk
och blev läsarframgångar av stora mått. Sedan 1980-talet har hon samarbetat med många av Sveriges
bästa illustratörer. Tillsammans med Eva Eriksson har hon gjort Mamman och den vilda bebin 1980 och
Maxböckerna (första boken kom ut 1981), som är nya klassiker i den svenska barnlitteraturen.
Eva Eriksson har också illustrerat Vems lilla mössa fl yger? 1987, och Korken fl yger, 1990, ljuvligt underfundiga
och personliga böcker där leksakerna i Barn – Hans land ger oss en bild av världen i miniatyr
– med all dess absurditet, grymhet och livslust. Andrejs längtan kom ut 1997 och är en älskad,
omdebatterad bok som är en höjdpunkt både i författarens och tecknarens rika produktion. Andra
illustratörer Barbro Lindgren har samarbetat med är t.ex. Sven Nordström och Pija Lindenbaum.
Barbro skriver vuxenböcker med en säreget sorgsen underton och i Gröngölingen är på väg 1974 har hon
skrivit poesi, så självklart enkel och vacker. Hon har många gånger varit nyskapande och normbildande,
bl ahar hon skrivit en pekbok för vuxna, Titta Max grav! 1991. Barbro Lindgren har även skrivit texterna
till skivan Goda’ Goda’ med musik av Jojje Wadenius. Hennes bok Eldvin har dramatiserats under titeln
Tungt gräs som utsågs till bästa barnteaterföreställning i Sverige 1991. Molnens bröder framfördes i radioteatern
1989. Tillsammans med Marianne Eriksson har hon även startat ett barnboksförlag.
Hon är bosatt i Glömminge på Öland. Barbro Lindgren har belönats med bl a kungliga medaljen
Illis Quorum, Expressens Heff aklump, Astrid Lindgren-priset, Nils Holgersson-plaketten,
Litteratur främjandets stora pris, två Grammisar och många andra kulturpriser och utmärkelser.
1997 blev hon nominerad till Augustpriset för Andrejs längtan.

MANNEN SOM TONSATTE VÅR BARNDOM
Georg Riedel föddes 1934 i Karlovy Vary (Karlsbad) i dåvarande Tjeckoslovakien
och är en mångsidig musiker (kontrabas) och tonsättare. Vid
4 års ålder kom Georg till Sverige och han säger att han alltid har känt
sig väldigt svensk, men samtidigt med kosmopolitiska rötter och det
tror han är berikande i allt skapande.
Han har spelat tillsammans med många jazzmusiker och jazzgrupper
som Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Radiobandet, Duke Ellington, Stan Gets, Dizzy
Gille spie och många flera. Han har gjort många turnéer utomlands, till exempel i Tjeckien, Tyskland,
England, USA, Thailand och Japan.
Som tonsättare är Georg Riedel självlärd. När han gick på musikhögskolan bestämde han sig för att,
parallellt med kontrabasstudierna, lära sig komposition på egen hand. Det har funnits ögonblick då
han saknat kompositionsutbildningen han aldrig fick; stunder då han önskat att han hade haft en
större hantverksmässig skicklighet.
En tragisk olycka ledde till att han började skriva barnvisor. Jan Johansson skrev musiken till första
Pippi-filmen, men när denne omkom i en bilolycka 1968 ombads Georg att avsluta arbetet. Efter det
fortsatte han att komponera musik till många TV-serier och filmer efter Astrid Lindgrens böcker.
Georg blev sedan anlitad av många andra barnboksförfattare och regissörer och totalt har det blivit
ett femtiotal filmer. Några av de mest kända kompositionerna är Du käre lille snickerbo, Idas sommarvisa
och Lille katt från Emil i Lönneberga och Sjörövar-Fabbe från Pippi. Om sitt arbete för barn säger
han: “Jag försöker inte påverka barn på något pedagogiskt sätt. Det skulle inte vara kul för mig. Jag vill
att barnen skall komma ihåg mina sånger, och jag vill lära dem att improvisera.”
Georg Riedel har även skrivit konstmusik, bl a en opera efter August Strindbergs Hemsöborna för
Folkoperan i Stockholm. Han har skrivit musiken till baletten Pippi Långstrump som sattes upp på
Kungliga Operan. Han har aldrig velat välja en genre på bekostnad av en annan, utan tvärtom strävat
efter att de ska färga av sig mot varandra. Han skriver gärna för besättningar där ensembletyperna
blandas, till exempel symfoniorkester med jazzgrupp.
Han komponerade musiken till Vid vägen (1988, regisserad av Max von Sydow), som år 1989 fick
Guldbaggen som årets bästa svenska film. Men Georg har fått fler priser. Hans musik för tv-baletten
Riedaighlia (1967) fick Prix Italia. Av svenska kungen har han fått medaljen Litteris et artibus (1998).
Av musikaliska akademien har han fått medaljen för Tonkonstens främjande år 2006. Samma år fick
han priset Django d’Or som Master of jazz. År 2009 fick han Gullspiran för sin stora insats i svensk
barnfilm. Georg Riedel har tilldelats både Lars Gullin-priset och Hugo Alfvén-priset.
Orkestern i
Andrejs längtan

OPERA ÄR NÄR MAN STicKER KNiVEN i NÅGON
OcH DET KOMMER SÅNG iSTÄLLET föR BLOD
Malmö Opera är det tredje största operahuset i Sverige, och ägs av Region Skåne (90 %) och Malmö
Stad (10 %). Under ett spelår presenteras ett femtontal uppsättningar, på stora scenen, på turné och
på Operaverkstan. Vi spelar musikteater i hela dess bredd, opera, operett och musikaler. Dessutom
anordnas konserter, föreläsningar, middagar och andra evenemang.
Ordet opera kommer från latinets opus, och betyder verk eller arbete. Opera är teater där man
sjunger i stället för att tala, och är en akustisk konstform, dvs man använder normalt inte mikrofon.
Musiken har ett egenvärde och används inte bara för att kommentera handlingen. Opera är bra på att
beskriva känslor, eftersom musiken hela tiden fungerar som undertext. Musiken till en opera skrivs
av kompositören. Texten kallas libretto och skrivs av en librettist.
Vid en ny uppsättning anlitar Operaverkstan/Malmö Opera ett konstnärligt team. Den som bestämmer
hur sångarna skall agera och formar uppsättningen är regissören. Dirigenten leder orkestern och
sångarna, och påverkar framförandet av musiken. I Andrejs längtan har vi istället en kapellmästare,
eftersom orkestern inte är så stor. Scenografen är den person som skapar kulisserna eller scenbilden.
Kostymerna skapas av kostymdesignern. Ibland är scenografen också kostymdesigner. Ljusdesignern
bestämmer tillsammans med scenografen och regissören färger och riktning på ljuset,
och påverkar därmed det visuella intrycket.
Sångarnas olika röster används för olika rolltyper. Den romantiska hjälten och hjältinnan har ofta
det högsta, ljusaste röstläget: tenor för mansrösten och sopran för kvinnorösten. Mer handlingskraftiga
karaktärer har gärna en lägre, mörkare röst: baryton för män och mezzosopran för kvinnor.
Den djupaste mansrösten, bas, får ofta föreställa mäktiga personer eller skurkar. Motsvarande kvin-
Scenografin i Andrejs längtan
9

0
noröst, alt, används t ex för gamla visa kvinnor, spåkvinnor och liknande. I dagens utbildning av
opera sångare lägger man stor vikt vid den sceniska framställningen.
Inom Malmö Opera finns många med stor hantverks- och yrkesskicklighet. I dekorverkstaden arbetar
snickare, smeder, målare, tapetserare och specialeffektsmakare med att tillverka kulisserna i
full skala. I kostymateljén är det skräddare och färgare som tillverkar kostymerna.
Förutom de redan nämnda finns det många fler yrken som behövs för att allt ska fungera; regiassistenter,
sufflörer, repetitörer, rekvisitörer, maskörer, ljustekniker, koreografer, inspicienter, producenter,
ekonomer, städare, ljudtekniker, podieinspicienter, orkesterchef, notbibliotekarier, dramaturger,
marknadsförare, biljettförsäljare, kormästare och många fler. På Malmö Opera arbetar ca
250 fast anställda, men många är frilansare, så på ett år har ca 900 personer lön från teatern.
Ibland tror vuxna att barn inte tycker om eller kan förstå opera. Sångens och musikens uppgift är att
visa känslor som inte kommer fram med enbart ord. Barnen lyssnar på musiken, ser vad som händer
på scenen och bryr sig mindre om texten. Och förstår ofta exakt, såväl intellektuellt som känslomässigt.
Men sanningen är att barn inte bryr sig om sorten, eller konventionerna. Barn tar enkelt till
sig opera och musikdramatik. Därför att det går att förstå en handling eller ett budskap med musikens
och dramatikens medel – man behöver egentligen inte begripa det intellektuellt eller språkligt.
Men då måste det vara bra förstås!
MöRKER ELLER LjUS?
Under förarbetet med Andrejs längtan har vi märkt att historien framkallar många olika känslor och
intryck. Framförallt är det slutet som väcker olika tankar. Den naturliga vuxentolkningen är att pojkarna
går under i sin jakt på mamman, medan barnen ser det lyckliga slutet, att pojkarna verkligen
hittar mammans hus. Boken ger inget entydigt svar, utan det är upp till läsaren att tolka och skapa
sin version. Inför vår uppsättning har vi diskuterat mycket vilken tolkning och gestaltning vi vill
ge, och regissören Sara Ekman har uttryckt en tanke att gå mer åt det hoppfulla. Hon använder sig
av en bild av såpbubblor. Inom cancervården av barn finner man att barns lek och fantasi är minst
lika smärtlindrande som morfin. Sara menar att Andrej fungerar som Vovas såpbubblor, när Vova är
hung rig och trött. Likväl finns det i verket en mörk resonansbotten och svåra frågor som konsten är
bra på att hantera. En del barn får ju tyvärr uppleva att en förälder dör.
Tidningen Sydsvenskan hade under hösten 2012 en artikelserie om barn som förlorar en förälder.
Läs mer på www.sydsvenskan.se/inpa-livet/livets-slut
I Lund finns en ideell förening, Sunnanäng, som erbjuder professionellt stöd till barn och unga som
förlorat en förälder. Att mista en förälder under uppväxten är en svår och smärtsam händelse. Det
känns ofta som om hela livet slagits i spillror. Man använder t ex aldrig uttrycket “gå bort”, utan man
säger som det är: att föräldern är död. www.sunnanang.se

ATT TÄNKA PÅ NÄR DU MöTER BARN i SORG
Eftersträva en öppen och ärlig kommunikation
Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden
Visa egna känslor
Ge tid för tanke och känslomässig bearbetning
Gör sorgen synlig med ljus, kort, blommor eller besök vid gravplatsen
Prata med barnet om eventuella skuldkänslor
Bevara kontinuiteten i barnets vardag: hem – skola – fritid
Källa: Atle Dyregrov: “Barn i sorg”
11

2
jAG ViLL VARA HOS MiN MAMMA
föRSLAG PÅ öVNiNGAR
Testa att gå, sitta eller stå som Andrej eller Vova. Hur låter de? Hur rör sig tanterna som hämtar Andrej? Den
glade bagaren? Den väntande mamman!
Öva in ovanstående lilla sång. Testa att sjunga den i olika stämningslägen; gråter, skrattar, fundersam, uppgivet
m m.
Testa att röra dig och sjunga samtidigt (det är ju faktiskt det som skådespelarna/sångarna gör!). Rör dig på olika
sätt, med olika sinnesstämningar samtidigt som du utför någon särskild handling, t ex återföreningen med
mamman, eller hos den glade bagaren.

Operaverkstan, Malmö Opera 2013
konstnärlig ledare Maria Sundqvist
text Lars Fembro
grafisk form Pia Lindgren

www.malmoopera.se