Läs Juseks rättspolitiska program

jusek.se

Läs Juseks rättspolitiska program

Ett rättsväsende i

medborgarnas tjänst

Akademikerförbundet

för

jurister, ekono mer,

systemvetare,

personalvetare och

samhällsvetare


2

Inledning

Sveriges demokratiska statsskick har en lång tradition. Folket utser sina främsta

företrädare i fria val och lagar stiftas av de folkvalda. Lagarna reglerar rättsförhållanden

mellan enskilda och mellan enskilda och samhället.

För att demokratin ska fungera måste lagarna följas samt medborgarnas rättigheter

och skyldigheter upprätthållas. Ett väl fungerande näringsliv och en bra samhällsekonomisk

utveckling bygger också på en god och effektiv rättsordning. Ett väl

fungerande rättsväsende är med andra ord en av statens kärnuppgifter. Brott ska

förebyggas och de brott som begås ska utredas och leda till att gärningsmännen

döms. Brottsoffer ska få skydd, behandlas med respekt och kompenseras för sina

skador . Misstänkta och brottsoffer ska få sin sak prövad i rimlig tid och på ett rättssäkert

sätt. Utdömda påföljder ska verkställas på ett rättssäkert och humant sätt.

Ett väl fungerande rättsväsende handlar inte bara om brottmålsprocessen. Enskilda

måste också erbjudas möjligheter till domstolsprövning i rimlig tid och till rimliga

kostnader. Detta gäller såväl tvister mellan enskilda som prövas i allmän domstol

som tvister mellan enskilda och det allmänna i förvaltningsdomstolarna, exempelvis

skatte mål och socialförsäkringsmål.

Kraven på rättsväsendet ska vara höga. Rättskipningen måste hålla hög kvalitet och

vara rättssäker. Beviskraven måste upprätthållas och mål och ärenden ska avgöras i

rimlig tid.


Genom detta program vill Jusek bidra till debatten om rättsväsendet. Här beskrivs

Juseks syn på hur rättsväsendet bör utformas. Tyngdpunkten i de förslag som läggs

fram ligger på myndigheterna inom rättsväsendet, det vill säga Polisen, Åklagarmyndigheten,

Sveriges Domstolar och Kriminalvården. I en rättsstat är det dessutom

viktigt att det finns en god tillgång till advokater som biträder enskilda så att de kan

ta till vara sin rätt i olika sammanhang. Även Sveriges advokatsamfund och dess

medlemmar bör alltså ses som en del av rättsväsendet.

För att rättsväsendet ska kunna leva upp till medborgarnas krav måste myndigheterna

inom rättsväsendet tilldelas tillräckliga resurser. Och det behövs ett helhetsperspektiv.

Rättsväsendets arbete med brottmålen beskrivs ofta som en kedja, rättskedjan.

Även om begreppet har vissa brister eftersom domstolarna har en självständig

ställning signalerar det ändå att ett helhetsperspektiv är viktigt. Åtgärder i början av

rättskedjan påverkar de myndigheter som kommer in i ett senare skede. Därför kan

satsningar på Polisen, den första delen av kedjan, bli verkningslösa om de inte följs av

motsvarande satsningar på Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

Förutom diskussionen om tillräckliga resurser till rättsväsendet är det dock

lika viktigt att fundera över om de resurser som finns i dag används på rätt sätt.

Arbetsbelastningen inom rättsväsendet är när det gäller brottmålen ett resultat av

hur samhället väljer att bekämpa brotten. På motsvarande sätt påverkas arbetsbelastningen

inom andra sektorer av rättsväsendet av förändringar inom till exempel

skatte­, miljö­ eller sociallagstiftningen.

Två områden diskuteras i detta program. Det första handlar om att skapa en strategi

för utvecklingen av verksamheten, det andra om behovet av en aktiv personalpolitik.

3


4

Åtgärder

för att motverka

påverkan genom

våld eller hot måste

prioriteras


Skapa en strategi för utveckling av

verksamheten

Det får inte finnas något utrymme för tvivel om att avgörandena är riktiga.

Medborgarna ska kunna lita på rättsväsendet som den yttersta garanten för

rättssäkerhet. Resurserna ska användas så att varje skattekrona ger mesta

möjliga rättssäkerhet. Medarbetarna ska kunna agera utan att riskera att bli

utsatta för obehöriga påtryckningar, såsom våld och hot.

Effektivare hantering av brottmål

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att såväl den misstänkte som den som

utsatts för ett brott kan få sin sak prövad av domstol i rimlig tid. Tyvärr brister det i

dag. Orsakerna till att handläggningstiderna är långa varierar. Det är ibland svårt att

delge dem som kallas till förhandling. Dessutom förekommer det att den som kallats

till domstolen uteblir. I sådana fall finns det begränsade möjligheter att avgöra målet.

Inställda förhandlingar orsakar frustration hos brottsoffer och medför stora kostnader

för rättsväsendet.

Jusek vill därför att det tillsätts en utredning om att utvidga möjligheterna till

hämtning, utdömande av vite och förhöjt vite samt att i sista hand avgöra brottmål

i den tilltalades frånvaro. Ett eventuellt avgörande i den tilltalades frånvaro ska

dock alltid förutsätta att denne delgetts kallelse och att målet kan utredas

tillfredsställande.

Säkerhetsarbetet måste utvecklas

En viktig del av rättssäkerheten är att anställda inte kan påverkas genom otillbörliga

medel, såsom våld eller hot. För att garantera oberoendet och därmed också kvaliteten

i verksamheten måste åtgärder som syftar till att motverka våld, hot eller annan otillbörlig

påverkan prioriteras.

Detta ställer höga krav på säkerheten i verksamheten. Det gäller såväl i domstolarnas

förhandlingslokaler som på de enskilda arbetsplatserna. Åklagare, domstolsanställda,

enskilda parter, rättsliga biträden, vittnen och besökare måste garanteras trygghet i

domstolarna. Vittnen måste våga vittna. I förlängningen handlar säkerhetsaspekterna

om att garantera att rättssäkerheten kan upprätthållas.

Ett sätt att öka tryggheten är att öka användningen av metalldetektorer vid entréerna

till domstolarna. Vittnen och målsägande måste också få ökade möjligheter att

slippa konfronteras med den tilltalade. Detta kan innebära att vissa lokaler behöver

byggas om.

Det räcker inte att enbart införa tekniska hjälpmedel för att öka säkerheten.

Domstols lokalerna måste vara utformade efter dagens säkerhetskrav. I större

utsträckning bör även ordningsvakter finnas i lokalerna för att öka tryggheten.

5


6

Ett annat sätt är att öka utbildningen för personalen när det gäller att förhindra och

hantera situationer som kan utvecklas till ett säkerhetsproblem.

När säkerheten förstärks på arbetsplatserna finns det en risk att hotbilden i stället

riktas mot den enskildes bostad och hans eller hennes familj. I en del fall riktas

därför hot och våld mot den enskildes privata sfär. Det går då inte att dra en gräns

mellan den anställde och dennes familj. Myndigheterna måste ta ansvar för helheten

i säkerhetsarbetet.

Jusek vill därför att myndigheterna upprätthåller en högre säkerhet och vid behov

tillförs nödvändiga resurser. Myndigheterna ska också i ökad utsträckning utbilda

personal i säkerhetsfrågor.

Anställdas personuppgifter bör skyddas i högre utsträckning

Det är enkelt att kartlägga anställda inom rättsväsendet och sedan använda sådan

information som ett led i en otillbörlig påverkan. Vår offentlighetsprincip och sökfunktioner

på Internet underlättar för den som vill kartlägga exempelvis en åklagare.

Därför bör de möjligheter som finns att hindra spridning av personuppgifter

användas i högre utsträckning. Men än viktigare är att de anställda som har sådana

arbetsuppgifter att de riskerar att drabbas av exempelvis hot, blir medvetna om

riskerna och informeras om hur de kan skydda sig. Detta är i första hand ett ansvar

för arbets givaren.

När det gäller åtgärder på arbetsplatserna bör man bli mer försiktig med att sprida

uppgifter om vilka anställda som handlägger ett ärende. Personliga kontaktuppgifter

bör inte framgå av handlingar som expedieras. Det kan dessutom ifrågasättas om

namnet på beslutsfattaren alltid ska behöva framgå av ett beslut. Inskränkningar i

dessa avseenden, som i viss utsträckning kräver författningsändringar, kan förenas

med det krav på insyn som gäller i all offentlig verksamhet.

Jusek vill att anställda genom utbildningsinsatser görs medvetna om de risker de

kan utsättas för genom sitt arbete. Författningsändringar bör övervägas för att ge

ett bättre skydd för personuppgifter.

Ett mer öppet förhållningssätt till medierna ökar förtroendet

för verksamheten

Många människor får i dag sina kunskaper om rättsväsendet uteslutande genom

medierna. För att förtroendet för rättsväsendet ska kunna upprätthållas är det viktigt

att rapporteringen i medierna är korrekt och bygger på saklig information. Rättsväsendet

har en viktig uppgift i att bidra till att medierna får den informationen.

Det är rimligt att rättsväsendets anställda i större utsträckning är tillgängliga för

journalister för att bidra till att rapporteringen blir korrekt. Men den som exponeras


mycket riskerar att utsättas för hot och våld. I dessa fall kan presstalesmän utses för

att informera media och allmänheten.

Jusek anser att i vissa fall kan risken för hot och våld minskas genom att man

använder presstalesmän.

Tydliggör yrkesrollerna

Många beslut som anställda inom rättsväsendet måste ta är obekväma och impopulära.

Det ställer särskilda krav på integritet. Ett oberoende rättsväsende är alltså en

garant för korrekta avgöranden och därmed också i förlängningen för rättssäkerheten.

Insikten om yrkesrollens betydelse är viktig för att verksamheten ska fungera. Polisen

ska utreda. Åklagare ska avgöra om bevisen räcker för åtal. Advokater ska ta till vara

enskildas rätt. I straffprocessen ska domstolarna ta ställning till om bevisen håller

och i så fall bestämma en påföljd. Kriminalvården ska se till att påföljderna verkställs.

På motsvarande sätt har domstolarna omfattande uppgifter i civilmål och förvaltningsmål.

Därför är det viktigt att medarbetarna är klara över sina yrkesroller.

Yrkesrollerna blir tydliga om arbetsuppgifterna renodlas till det som är kärnan i uppdraget.

Renodlingen bidrar också till att öka verksamhetsnyttan. Dessutom ökar den

anställdes motivation för arbetet genom att han eller hon kan bidra till verksamheten.

I domstolarna har renodlingen kommit relativt långt. Inom Åklagarmyndigheten och

Polisen finns det dock fortfarande behov av förändringar.

Anställdas

personuppgifter

bör skyddas

i högre

utsträckning

7


8

Domstolarnas och domarnas oberoende är av särskild betydelse för tilltron till rättsväsendet.

Domstolarnas legitimitet förutsätter att det finns ett lönesystem som är

konstruerat så att det är uppenbart att lönesättningen inte innefattar en bedömning

eller styrning av hur domaren dömer. Det bör inte vara en uppgift för arbetsmarknadens

parter att ta ansvar för detta utan det måste till en politisk lösning

av frågan om domarnas lönesättning.

Jusek anser att yrkesrollerna bör bli tydligare genom att arbetsuppgifterna

renodlas.

Utred möjligheterna att använda administrativa sanktioner

Arbetsbelastningen inom rättsväsendet är när det gäller brottmålen ett resultat av hur

samhället väljer att bekämpa brotten. Det finns en tendens att möta varje samhällsproblem

med en straffbestämmelse. Det måste dock ifrågasättas om böter och andra

straffrättsliga ingripanden verkligen är den mest effektiva formen av sanktion. Kanske

är det mer verkningsfullt och kostnadseffektivt med andra former av sanktioner för

vissa av de gärningar som i dag hanteras av rättsväsendet. Det finns redan flera

former av administrativa sanktioner som ersätter eller kompletterar de traditionella

straffen, exempelvis felparkeringsavgift, skattetillägg och miljösanktionsavgift.

Jusek anser att en utredning bör tillsättas för att överväga om administrativa

sanktioner kan användas i högre utsträckning än i dag.

Domarnas

oberoende är av

särskild betydelse

för tilltron till

rättsväsendet


En mer professionell kriminalvård

Det satsas stora resurser på att utreda brott och lagföra

gärnings männen. Det yttersta syftet är att åstadkomma ett

tryggare samhälle. Medborgarna har därför ett berättigat

intresse av att de påföljder som döms ut ska motverka nya

brott. Att den som döms till fängelse ska förhindras att

begå nya brott kräver bland annat säkra fängelser. För att

nya brott ska kunna förhindras är också innehållet i den

vård och behandling som ges inom Kriminalvården av stor

betydelse. Här finns flera utmaningar. Många dömda har

missbruksproblem eller personlighetsstörningar. Kriminella

nätverk – där drivkraften bakom brottsligheten är rent

ekonomisk – ställer särskilda krav på hög säkerhet på

anstalterna. Utbildningsnivån hos de intagna är ofta

ganska låg och förankringen i arbetslivet och samhället

är dålig. I denna miljö är det nödvändigt att fokusera på

individen och erbjuda fungerande behandling.

Programverksamheten inom Kriminalvården har kommit

att inta en allt viktigare roll i verksamheten. Många

intagna går igenom programmen. Ett betydande arbete

läggs ner på att ta fram program och på att ackreditera

dem. Tanken är att programmen ska bygga på forskning.

I grunden handlar Kriminalvårdens verksamhet om att påverka mänskligt beteende.

Här får därför de som ansvarar för programverksamheten en nyckelroll. En välutbildad

och motiverad personal är en viktig förutsättning för att programmen ska

kunna genomföras med ett bra resultat. Trots att programverksamheten går ut på att

tillämpa den forskning som programmen bygger på är det bara en knapp fjärdedel

av dem som leder programmen som har en akademisk utbildning.

Jusek anser att Kriminalvården måste arbeta för en ökad utbildningsnivå bland

dem som ansvarar för programmen.

Utred tjänstefelsansvaret

Det är viktigt att anställda inom rättsväsendet iakttar de regler som gäller för myndighetsutövning.

Men den sanktion som följer på oriktig tjänstutövning måste stå i

rimlig proportion till det felaktiga handlandet. Det straffrättsliga sanktionssystemet

vid felaktig tjänsteutövning upplevs som alltför strängt. Detta gäller inte minst mot

bakgrund av den resursbrist och den ansträngda arbetssituation som ofta råder inom

vissa delar av rättsväsendet. Ansvar för tjänstefel bör därför endast komma i fråga vid

uppsåt eller grov oaktsamhet.

Jusek anser att det straffsanktionerade tjänstefelsansvaret delvis bör ersättas

med en utvidgad användning av disciplinära åtgärder.

9


10

Utveckla specialiseringen inom domstolsväsendet

Medborgarna har som framhållits tidigare berättigade krav på att rättskipningen

håller en hög kvalitet.

Inom många samhällssektorer blir man allt mer specialiserad. Detta gäller såväl på

det organisatoriska planet som bland personal. Som exempel kan nämnas inrättandet

av Ekobrottsmyndigheten och olika specialkammare vid Åklagarmyndigheten.

Sveriges Domstolar har inte fullt ut följt med i denna utveckling även om det finns

exempel på specialisering också där. När antalet mål ökar samtidigt som kraven på

effektivitet med bibehållen kvalitet kvarstår går det inte längre att hålla fast vid

fiktionen om att alla domare i princip ska kunna hantera alla slags mål inom den

domstolsorganisation han eller hon verkar.

Jusek anser att en mer öppen domarrekrytering kan bidra till att möjligheterna till

specialisering bland domare ökar. Sådana möjligheter bidrar också till att göra domaryrket

mer attraktivt eftersom det ger möjligheter till karriär utan att bli chef.


Nämnde männen

har en viktig

funktion i

rättskipningen

Se över nämndemannarollen

Nämndemännen utgör ett självklart inslag i domstolarna. De har funnits under lång

tid och motsvarigheter finns i de flesta västerländska demokratier. Särskilt i mål där

domstolens avgörande i huvudsak beror på rena bedömningsfrågor har nämndemännen

en viktig roll att fylla. Som exempel kan nämnas mål i allmän domstol

som gäller vårdnad om barn. Ett annat exempel är socialrättsliga mål i förvaltningsdomstolarna

såsom mål som gäller vård av unga.

Samtidigt som nämndemännen har en viktig funktion att fylla i rättskipningen är

det svårt att rekrytera nämndemän. Många har svårt att förena uppdraget som

nämndeman med ett aktivt yrkesliv. Här spelar ersättningen för uppdraget en viss

roll. Tidsåtgången och ersättningsnivåerna medför att det är svårt att rekrytera

nämndemän så att de återspeglar befolkningsstrukturen.

Jusek anser att nämndemännens deltagande i dömandet ska koncentreras till de målgrupper

där de har en särskilt viktig roll att fylla. Nämndemännen bör då också kunna

ges en bättre ersättning för sin samhällsinsats. Förutsättningarna ökar för nämndemannakåren

att få en sammansättning som bättre motsvarar befolknings struk turen.

Det finns därför anledning att utreda i vilka mål nämndemännen bör delta.

11


12

Möjligheterna

till flexibla

arbetsformer

måste öka

En aktiv personalpolitik behövs

För att rättsväsendet ska kunna leva upp till medborgarnas krav på en kompetent

rättskipning krävs en fungerande personalförsörjning. Det krävs en aktiv och

modern personalpolitik för att kunna rekrytera, utveckla, stimulera och behålla

den kompetens som behövs för verksamheten.

Det är självklart att lönerna ska vara konkurrenskraftiga, att arbetsmiljön ska vara

god och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. För att utveckla personalpolitiken

krävs dock också andra förändringar. Det behövs bättre möjligheter till karriär inom

den egna juristprofessionen men också i andra juristyrken. Det är viktigt att ge

samma möjligheter till karriärutveckling för andra yrkesgrupper inom rättsväsendet.

Rekryteringsproblemen måste lösas

Rätten till en rättskipning av hög kvalitet ska inte vara beroende av var i landet

man bor. Kravet på ett avgörande inom skälig tid måste kunna upprätthållas över

hela landet . Det finns tecken som tyder på att detta är svårt i dag och att det kan

bli ännu svårare i framtiden. I dagsläget är det svårt att rekrytera personal till rättsväsendet

på allt fler orter. Flera skäl bidrar till det problemet. Stora pensionsavgångar

och en koncentration av kvalificerad arbetskraft till vissa storstadsregioner är några

förklaringar. Oro i samband med organisationsförändringar och en minskad benägenhet

att flytta kan vara andra förklaringar. Problemen varierar mellan olika orter

i landet och mellan de olika yrkeskarriärer som berörs.


Det finns ingen enkel lösning på problemen. Men arbetsgivarna måste i högre grad

än i dag anpassa sig till de krav som morgondagens medarbetare ställer.

Därför måste möjligheterna till flexibla arbetsformer öka, exempelvis möjligheter att

arbeta på distans och under restid. Vilket behov en anställd har av att kunna göra det

varierar med vilken livssituation han eller hon befinner sig i men särskilt småbarnsföräldrar

efterfrågar sådana möjligheter. Även om inte alla slags arbetsuppgifter kan

utföras på detta sätt så ska inte det hindra att arbetsformerna utvecklas.

Ett annat sätt att underlätta rekryteringen är att göra det lättare att byta yrkeskarriär.

Exempelvis bör den som är advokat lättare kunna rekryteras till domar­ eller åklagaryrkena

och vice versa.

Jusek anser att det bör bli lättare att byta mellan olika professioner. Möjligheterna

till flexibla arbetsformer, exempelvis distansarbete, bör utvidgas.

Notarieutbildningen

För många traditionella juristyrken gäller i princip ett krav på notariemeritering.

För att det i framtiden ska finnas ett rekryteringsunderlag är det viktigt att antalet

notarie platser bibehålls. Utbildningsplatserna för notarier måste spridas över hela

landet och utbildningen måste hålla hög kvalitet.

Genom att notarieutbildningen finns runt om i

landet blir det lättare att rekrytera notariemeriterade

jurister som kan tänkas söka sig till rättsväsendet

eller till advokatbyråer i hela landet.

Under notarieutbildningen präglas också de unga

juristernas uppfattning om de olika yrkeskategorierna.

Att notarierna under notarietjänstgöringen

får positiva upplevelser av arbetsplatserna inom

rätts väsendet är av stor betydelse för rättsväsendet

i rekryteringen av kvalificerad personal. I dag kan

notarietjänstgöring vid domstol kombineras med

tjänst göring vid Allmänna reklamationsnämnden,

Justitiekanslern, Kronofogde myndigheten eller

Migrations verket. Möjligheterna att fullgöra en del

av notarieutbildningen hos andra statliga myndigheter

bör utvidgas till att omfatta till exempel Åklagarmyndigheten. Anställning av

notarier innebär en värdefull resurs för domstolarna och ger dessutom nyttig utbildningstjänstgöring

för nyexaminerade jurister.

Jusek anser att notarieutbildningen har en stor betydelse för möjligheterna

att i framtiden rekrytera personal till rättsväsendet. Möjligheterna till så kallad

kombinationstjänst bör utvidgas.

13


14

Återväxten i advokatkåren måste säkerställas

En central del i en rättsstat är att enskilda ska ha möjlighet att få sin sak prövad.

Den möjligheten ska inte bara finnas i storstadsregionerna utan över hela landet.

Många gånger är en tvist av den arten att den enskilde inte själv kan driva den.

För att rätten till domstolsprövning ska kunna tillgodoses krävs därför en god tillgång

på advokater och andra rättsliga biträden. Tyvärr kan det skönjas en dålig återväxt

särskilt utanför storstadsregionerna, och det gäller särskilt i fråga om advokater

som sysslar med brottmål och familjerätt. Sannolikt hänger det samman med att

ersättningsnivåerna är låga i de sammanhang där staten står för ersättningen. Svårigheterna

torde också bero på att tillgången på notariemeriterade jurister är begränsad

i vissa delar av landet.

För att komma till rätta med rekryteringsmöjligheterna är ersättningsnivåerna av stor

betydelse. Det kan ifråga sättas om den nivå som den nuvarande timkostnadsnormen

ger utryck för är rimlig.

Jusek anser att det bör göras en översyn av timkostnadsnormen för att på

längre sikt säkerställa att det finns tillgång till offentliga försvarare och andra

rättsliga biträden.

I en rättsstat

ska enskilda få

sin sak prövad,

oavsett var i landet

man bor


Fler akademiker inom Polisen

Brottsligheten har blivit mer komplex. Internationellt samarbete och en mer underrättelsebaserad

brottsbekämpning ställer också andra kompetenskrav än dem som

traditionellt gällt inom Polisen. Ytterligare specialistkunskaper måste därför tillföras

Polisen genom rekrytering av bland annat ekonomer, jurister, beteendevetare och olika

tekniker. Tydliga karriärvägar för civila utredare och andra akademiker ökar Polisens

möjlig heter att locka till sig personer med dessa specialistkunskaper. Dessutom måste

de lagliga hinder som finns mot att låta andra än poliser utföra vissa arbetsuppgifter

i en utredning tas bort. De specialister som rekryteras till polisen ska kunna få en

kompletterande polisiär utbildning och erbjudas anställning som poliser.

Om fler akademiker anställs inom polisverksamheten kommer det också inom

Polisen på sikt att finnas ett bra underlag för rekrytering av högre chefer. De satsningar

som under senare år gjorts på chefs­ och ledarskapsutbildningar är välkomna.

Satsningarna måste vara målinriktade och uthålliga och följas av en tydlig viljeinriktning

att bredda rekryteringsbasen för framtidens chefer. Extern rekrytering

utgör en naturlig och självklar del av chefsförsörjningen.

Jusek anser att Polisen bör tillföras specialistkunskap genom att anställa fler

akademiker. Basen för chefsrekrytering inom Polisen behöver breddas.

15


Jusek i korthet

Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personal vetare

och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har över

80 000 medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige.

Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB | T0102 | 1007 | 400 ex | Billes Tryckeri AB

More magazines by this user
Similar magazines