RAPPORT U2011:10 - Avfall Sverige

RAPPORT U2011:10
Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöversikt
ISSN 1103-4092

Förord
Allt fler kommuner väljer att införa en viktbaserad avfallstaxa. Idag har cirka nio procent av Sveriges
kommuner viktbaserad taxa. Generellt har mängderna säck- och kärlavfall minskat i dessa kommuner
vid införandet, men har sedan stigit igen. Det saknas en helhetsbild av vad som händer då en sådan
taxa införs i en kommun. Syftet med detta projekt har varit att sammanställa redan gjorda studier.
Rapporten ska ge stöd för att förbättra systemen och ge underlag för kommuner som står inför att införa
viktbaserad avfallstaxa.
Projektet har genomförts av Carl Jensen från IVL Svenska Miljöinstitutet som finansierat projektet
tillsammans med Avfall Sverige.
Malmö juni 2011
Håkan Rylander Weine Wiqvist
Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté VD Avfall Sverige

SammanFattning
Syftet med denna litteraturstudie har varit att göra en sammanställning av genomförda studier, både i
Sverige och i andra länder, samt vilka resultat som har erhållits rörande viktbaserad avfallstaxa.
Studierna ger en entydig bild att avfallsmängderna, både kärl- och säckavfallet och de totala mängderna,
minskar efter att en viktbaserad avfallstaxa har införts. I Sverige visar studier att mängderna kärl- och
säckavfall är omkring 20 procent lägre i kommuner med viktbaserad avfallstaxa jämfört med övriga
kommuner. Motsvarande siffra från studier gjorda i andra länder uppgår till så mycket som 45-50
procent. I några av dessa studier har de totala avfallsmängderna minskat i storleksordningen 25-45
procent genom olika avfallsminimerande aktiviteter, något som inte har kvantifierats i Sverige. Utifrån
flera av de svenska studierna har det dock inte kunnat konstateras att mängderna kärl- och säckavfall
har minskat på grund av en ökad utsortering av avfallet. Bland annat beroende på bristfälliga data
över avfallsmängderna och avfallsströmmarna, det vill säga var avfallet hamnar, har den kompletta
materialbalansen som krävs inte kunnat göras.
Även om genomförda studier ger en enhetlig bild att avfallsmängderna minskar, framhålls att det finns
andra faktorer som är av större betydelse för reduktionen av avfallsmängder än den viktbaserade taxan
i sig och det ekonomiska incitament den ger upphov till. De faktorer som omnämns är till exempel
närheten till återvinningsplatser, möjligheter till kompostering av matavfallet, informationsinsatser till
hushållen, miljömedvetenheten och den inneboende moralen hos avfallslämnaren.
En aspekt som varit föremål för diskussion är huruvida den viktbaserade avfallstaxan skulle orsaka ett
beteende hos avfallslämnarna att avyttra sitt avfall på ett otillåtet sätt, till exempel genom dumpning
eller att avfallet bränns hemma. Detta verkar vara ett mindre problem i Sverige även om problem har
förekommit i ett par kommuner, än vad det är i andra länder.
Acceptansen för viktbaserad avfallstaxa är mycket hög i allmänhet, bland annat eftersom den uppfattas
som rättvis då avfallskostnaderna ökar ju mer avfall som man ger upphov till och därmed belastar miljön.
Andra fördelar är att den ökar kvaliteten och precisionen för administrativ personal och kundservice,
den kan bidra till en bättre arbetsmiljö för chaufförer samt att den inte ger upphov till några restriktioner
för avfallslämnaren som har fortsatt valfrihet i hur avfallet ska avyttras.
Det förekommer farhågor att en viktbaserad avfallstaxa slår hårt mot vissa grupper i samhället som
till exempel familjer med blöjbarn samt gamla och handikappade som har svårigheter att komma till
återvinningsstationer och dylikt för att lämna återvinningsmaterial. En annan nackdel med taxan är att
den inte skapar något direkt ekonomiskt incitament för boende i flerbostadshus. Därutöver visar studier
att såväl insamlings- som administrationskostnaden ökar vid införande av viktbaserad taxa.

abStract
The purpose of this study was to provide a review of the studies carried out, both in Sweden and other
countries, and the results obtained regarding weight based waste charges.
Studies show a decrease in the amount of waste, both the residual waste as well as the total amounts
after weight based waste charges has been introduced. In Sweden, the residual waste is about 20 percent
lower in municipalities with weight based waste charges, compared to municipalities which have not
adopted the tariff. The corresponding figure from studies carried out in other countries amounts to as
much as 45-50 percent. Some of these studies have also shown that the total amounts of waste have
decreased in the order of 25-45 percent by various waste reducing activities. Several of the Swedish
studies have not been able to establish that the quantities of residual waste has declined because of
increased sorting of waste.
Even though studies give a consistent picture that the amount of waste decreases, there are a number of
studies in the literature in which it is stressed that there are other factors that are of greater importance
for the reduction of waste amounts than the weight based tariff in itself and the financial incentives
it creates. The factors mentioned are, for example, proximity to recycling sites, opportunities for
composting of food waste, information campaigns to households, environmental awareness and the
inherent morality of the person generating the waste.
Another aspect which has been discussed in related studies is whether the weight based waste tariff
would cause a behaviour by a person to dispose of the waste in an unauthorized manner. This by, for
example, dumping and burning waste at home. Based on the studies this seems to be a minor problem
in Sweden compared to other countries even if problems have occurred in a few Swedish municipalities.
Regarding the acceptance of weight based waste charges, it is very high in general, partly because it is
perceived as fair as the waste cost increases as more waste is generated. Other benefits that have been
identified is that it increases the quality and accuracy of administrative staff and customer service, it
can contribute to a better working environment for drivers and that it does not create any restrictions as
people have continued freedom of choice in how to dispose of the waste.
There are fears that some people in society are disadvantaged by the weight based waste charges.
This applies to some groups in society such as families with children with nappies and the elderly and
disabled who have difficulty of accessing recycling sites. Another drawback of the tariff is that it does
not create any direct financial incentives for residents of apartment buildings. In addition, it has been
shown that the costs of collection as well as administrative costs increase after a weight based tariff has
been implemented.

innEHÅLLSFörtEcKning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund och syfte 1
1.2 Metod 1
2 Sammanställning av litteraturstudie 2
2.1 Förekomst av viktbaserad avfallstaxa 2
2.2 Syfte och mål med viktbaserad avfallstaxa 3
2.3 Påverkan på totala avfallsmängder och mängden kärl- och säckavfall 3
2.4 Andra faktorer som påverkar avfallsmängderna 7
2.5 Påverkan på den otillåtna avfallshanteringen 8
2.6 Acceptansen för viktbaserad avfallstaxa 10
2.7 Påverkan på insamlings- och administrationskostnaden 11
2.8 Övriga identifierade styrkor med viktbaserad avfallstaxa 11
2.9 Övriga identifierade svagheter med viktbaserad avfallstaxa 12
2.10 Rekommendationer i samband med införandet av viktbaserad avfallstaxa 12
2.11 Internationell vägningsstandard 13
3 Slutsatser och diskussion 14
4 Referenser 16

1 inLEdning
1.1 Bakgrund och syfte
Idag förekommer viktbaserad avfallstaxa i en rad kommuner i Sverige och fler planerar att införa
detta. Även i andra länder förekommer viktbaserad avfallstaxa. Det primära syftet är att minska de
totala avfallsmängderna samt minska mängden kärl- och säckavfall genom att öka mängden avfall till
återvinning.
I Sverige och även i många andra länder är det vanligt att avfallstaxan är volymbaserad, det vill säga
avfallslämnarna betalar för en specifik kärlvolym och därmed inte efter hur mycket avfall som de i
praktiken kastar. I och med detta finns det inte något ekonomiskt incitament för avfallslämnaren att
minska sitt avfall såvida man inte kan minska det så mycket att kärlstorleken kan minskas.
Med en viktbaserad avfallstaxa däremot vägs avfallet vid varje tömningstillfälle och avfallslämnaren
debiteras per kilo avfall som denne ger upphov till. I och med detta skapas ett direkt ekonomiskt
incitament att minska avfallsmängderna oavsett hur mycket avfall man ger upphov till.
På uppdrag av Kretsloppskontoret i Göteborgs stad och Avfall Sverige har IVL Svenska Miljöinstitutet
utfört denna litteraturstudie som syftar till att ta fram en sammanställning av relevanta studier och vilka
resultat som har erhållits kring viktbaserad avfallstaxa, både i Sverige och internationellt.
De frågeställningar som har varit i fokus i studien är: förekomsten av viktbaserad avfallstaxa och vad
man vill uppnå med en sådan taxa, påverkan på avfallsmängderna och avfallsströmmarna, acceptansen,
identifierade styrkor och svagheter samt aspekter att ta i beaktande i samband med införandet av en
viktbaserad taxa. Dessutom har det ingått i studien att undersöka huruvida en internationell standard
för vägning av avfall förekommer och i så fall vad den beskriver.
1.2 Metod
Rapporten är baserad på publicerade artiklar och rapporter på området vilka uteslutande har inhämtats
genom litteratursökning.
1

2 SammanStäLLning av LittEraturStudiE
2.1 Förekomst av viktbaserad avfallstaxa
År 2009 hade 29 kommuner i Sverige en viktbaserad avfallstaxa för kärl- och säckavfallet (Avfall Sverige,
2010).
Tabell 1 - Kommuner i Sverige med viktbaserad avfallstaxa
KOMMUn STORleK (AnTAl InVånARe)
Borgholm 10 806
Danderyd 31 150
eda 8 577
emmaboda 9 223
Gotland 57 221
Göteborg 1 507 330
Haparanda 10 112
Härryda 34 007
Kalix 16 926
Katrineholm 32 303
Kramfors 19 214
lerum 38 301
linköping 141 500
Mönsterås 12 980
Mörbylånga 13 834
nordmaling 7 205
Partille 34 382
Robertsfors 6 880
Skurup 14 867
Sollentuna 20 442
Storuman 6 227
Sundsvall 95 533
Ulricehamn 22 753
Umeå 114 075
Vaggeryd 12 959
Varberg 57 439
Vilhelmina 7 156
ånge 10 148
Örnsköldsvik 55 128
(Källa: Avfall Sverige, 2010)
1 Göteborg har endast infört viktbaserad avfallstaxa i vissa delar av kommunen.
Tidigare hade även Bjuv en viktbaserad avfallstaxa, men har valt att gå tillbaka till en volymbaserad
(Dahlén, 2009). Efter att en viktbaserad avfallstaxa infördes i kommunen minskade de totala
avfallsmängderna med 31 procent samtidigt som de upplevde teknikproblem och därmed hade svårt att
debitera kunden. Kommunen noterade också en ökad nedskräpning och otillåten avfallshantering vilket
troligtvis påverkade beslutet att gå tillbaka till en volymbaserad taxa.
2

Andra länder där viktbaserad avfallstaxa förekommer är Holland där omkring 20 procent av kommunerna
hade infört det år 2000 (Dijkgraaf & Gradus 2004), Danmark, Finland, Tyskland och Belgien. Det
förekommer även viktbaserad avfallstaxa i USA och Storbritannien om än i mindre omfattning.
2.2 Syfte och mål med viktbaserad avfallstaxa
Det främsta syftet med att införa viktbaserad avfallstaxa är att minska den totala avfallsmängden samt
mängden kärl- och säckavfall genom en ökad utsortering av främst matavfall och återvinningsmaterial,
exempelvis förpackningar och returpapper.
Andra orsaker till att införa viktbaserad avfallstaxa är att erhålla en mer differentierad och därmed
rättvis taxa då hushållen får betala mer ju mer avfall de ger upphov till, minska bulkavfallet i kärloch
säckavfallet, minska mängden farligt avfall, få bättre möjligheter till uppföljning och en minskad
hämtfrekvens. Detta har framkommit i en enkätstudie baserad på de svenska kommuner som infört
viktbaserad avfallstaxa (Dahlén, 2009).
2.3 Påverkan på totala avfallsmängder och mängden kärl- och säckavfall
Flera studier kring viktbaserad avfallstaxa har fokuserat på huruvida en minskning har erhållits av de
totala avfallsmängderna och mängden kärl- och säckavfall, det vill säga det avfall som återstår efter att
utsortering av matavfall och förpackningsavfall har skett.
Under 2009 gjordes en omfattande studie rörande viktbaserad avfallstaxa i Sverige med syftet att
bidra till ett förbättrat beslutsunderlag vid utformningen av avfallstaxan (Dahlén, 2009). I studien
ingick bland annat att undersöka orsaken till varför kommuner i Sverige har infört en viktbaserad
avfallstaxa, hur detta har påverkat avfallsflödet samt vilka lärdomar som kan dras. Syftet var också att
öka kunskapen generellt om för- och nackdelar med taxan. I de kommuner i Sverige som hade infört
en viktbaserad avfallstaxa var mängden kärl- och säckavfall i genomsnitt 20 procent lägre jämfört med
övriga kommuner under åren 2004-2006. Denna minskning kunde dock inte förklaras med en ökad
utsortering av återvinningsmaterial eftersom omkring samma mängder sorterades ut jämfört med
kommuner som inte hade infört en viktbaserad avfallstaxa. Skillnaden skulle kunna bero på minskade
totala avfallsmängder, ökad hemkompostering samt otillåten avfallshantering som t.ex. dumpning av
avfall i naturen och dumpning på återvinningscentraler. Detta kunde dock inte påvisas eftersom några
mätningar av avfallsströmmarna inte ingick i studien.
En annan svensk studie syftade till att se om avfallsflödena förändrades och i så fall vilka vägar de tar
på grund av en viktbaserad avfallstaxa (Gidlund & Lundström 2008). De kommuner som studerades
var Bjuv, Linköping och Umeå. Avfallsstatistik togs fram för kärl- och säckavfall, återvinningsplatser
och återvinningscentraler vilka kompletterades med intervjuer med kommuner, kommunala bolag
och avfallsentreprenörer. Det genomfördes även plockanalyser på återvinningscentralerna. Resultatet
visade att avfallsmängderna hade minskat i de studerade kommunerna. Liksom i ovan nämnda studie
visade det sig dock vara svårt att säkerhetsställa vilka vägar som avfallet tog på grund av införandet av
en viktbaserad avfallstaxa. Detta berodde på dålig datakvalitet och bristande dataunderlag vad gäller
insamlade avfallsmängder från återvinningscentraler, återvinningstationer och fastighetsnära insamling,
till exempel saknades data för några år för vissa avfallsslag. Vid jämförelse av data över insamlade
mängder förpackningar och tidningar förekom en skillnad mellan data som kom från Förpackningsoch
tidningsinsamlingen och kommunernas egna data. Skillnader förekom också mellan kommuner i
hur de olika avfallsfraktionerna redovisades. I vissa kommuner redovisades endast de totala mängderna
eftersom flera fraktioner var hopslagna medan andra kommuner hade valt att redovisa ett stort antal
3

fraktioner vilket gjorde att det var svårt att identifiera exakt vad för avfall som var inkluderat. Därutöver
avsåg redovisade avfallsmängder i vissa kommuner endast hushåll medan för andra inkluderades även
avfall från verksamheter. I studien noterades att hemkomposteringen av matavfallet hade ökat. I en av
kommunerna hade mängden felsorterat avfall på återvinningscentralerna ökat.
När Luleå kommun planerade att införa viktbaserad avfallstaxa gjordes en studie för att undersöka
vad införandet av en sådan taxa skulle innebära för kommunen och dess invånare (Hörnfeldt, 2010). I
studien undersöktes hur viktbaserad avfallstaxa fungerar för liknande kommuner som Kalix, Sollentuna
och Umeå. Någon slutsats över hur utsorteringen av återvinningsmaterial påverkades kunde inte dras, då
data saknades innan taxan infördes. Däremot framkom att avfallsmängderna till återvinningscentralerna
hade ökat. Denna ökning var dock inte säkerställt kopplad till den viktbaserade avfallstaxan.
Dahl har undersökt huruvida en viktbaserad avfallstaxa är ett effektivt styrmedel för att minska de totala
avfallsmängderna (Dahl, 2010). Detta gjordes baserat på en rad genomförda fallstudier för åtta kommuner
i Sverige. Effektiviteten utvärderades genom att analysera kommunernas och avfallslämnarnas åsikter
kring taxan samt utifrån avfallsdata. Resultaten visade att en viktbaserad avfallstaxa i sig uppmuntrar
till avfallsminskning och att den ligger helt i linje med principen att ”förorenaren ska betala” samt att
den har en stor acceptans. Dahl fann att kärl- och säckavfallsmängderna minskade initialt efter att taxan
infördes varefter avfallsmängderna stabiliserades. Några år efter införandet av taxan identifierades en
successiv ökning av avfallsmängderna igen. Utifrån detta konstaterades att taxan inte ensamt är ett
tillräckligt styrmedel för att minska de totala avfallsmängderna utan måste kompletteras med andra
styrmedel. Dock verkar inte ökningen i avfallsmängder vara större än den generella ökningen av de
totala avfallsmängderna i Sverige varför den positiva effekten av taxan verkar vara bestående.
Hage och Söderholm har studerat vilka faktorer som påverkar plaståtervinningen i svenska kommuner
(Hage & Söderholm, 2008). Det framkom att plaståtervinningen är större i de kommuner som har infört
en viktbaserad avfallstaxa.
På Irland gjordes ett omfattande projekt med syftet att undersöka hur hushållens beteende påverkas
av en viktbaserad avfallstaxa (Scott & Watson, 2008). Detta gjordes på uppdrag av motsvarande
Naturvårdsverket på Irland. I studien jämfördes de uppmätta avfallsmängderna ett år innan och ett
år efter det att en viktbaserad avfallstaxa hade införts i ett län. Undersökningen kompletterades med
en enkät till omkring 1 200 hushåll i området. Resultatet visade en minskning av mängden kärl- och
säckavfall på omkring 45 procent efter att en viktbaserad taxa hade införts. Detta kunde styrkas av
enkätundersökningen i vilken 60 procent av de tillfrågade medvetet hade vidtagit åtgärder för att minska
uppkommet avfall genom att till exempel välja produkter med mindre förpackningar etcetera. I enkäten
ansåg också drygt 80 procent att de hade ökat utsorteringen av återvinningsmaterial samt att 40 procent
hade ökat hemkomposteringen och/eller avyttrat det som djurmat efter att taxan hade införts. Dock
ökade den illegala avfallshanteringen vilket påverkade resultatet. Bland annat brände personer avfall
hemma och kastade avfall i andras soptunnor i en större utsträckning.
I Holland gjordes en studie i en kommun som hade infört en viktbaserad avfallstaxa under 1992-1993
och som baserades på avfallsdata i kommunen från omkring 3 500 hushåll (Linderhof, 2001). Syftet
var att undersöka hur avfallsmängderna påverkades. Resultatet visade en minskning av det totala
avfallet med omkring 30 procent, kärl- och säckavfallet med knappt 50 procent, matavfallet i kärl- och
säckavfallet med drygt 45 procent och en ökning av återvinningsmaterial med omkring 5 procent vilket
även inkluderade textilier. Denna förbättring erhölls även efterföljande år och tre år efter införandet
erhölls en minskning av de totala avfallsmängderna på 42 procent varför förbättringen ansågs som
beständig.
4

Dijkgraaf och Gradus i Holland jämförde fyra enhetsbaserade avgiftssystem i form av vikt-, volym-,
pås2- och frekvensbaserad3 avfallstaxa (Dijkgraaf & Gradus, 2004). Avfallsdata från kommuner i
Holland kompletterades bland annat med uppgifter om medelinkomst, ålder och antal människor i
hemmet. Detta är faktorer som påverkar mängden avfall. Den viktbaserade avfallstaxan minskade de
totala avfallsmängderna med 38 procent, kompostavfallet i kärl och säckavfallet med över 60 procent,
kärl- och säckavfallet med 50 procent samt ökade mängden återvinningsmaterial med omkring 21
procent. För kommuner med påssystemet erhölls förbättringar i samma storleksordning som för det
viktbaserade systemet, både för det osorterade och det komposterbara avfallet. Dessa system visade
sig vara betydligt mer effektiva jämfört med det volym- och frekvensbaserade systemet som jämfördes.
I Danmark gjordes en studie där kommuner med vikt- och volymbaserad avfallstaxa jämfördes med
en kommun i vilken avfallstaxan minskade under förutsättningen att hemkompostering förekom
(Tønning, 2000). För respektive kommungrupp fanns en referenskommun som inte hade någon rörlig
avfallstaxa4 . Jämförelsen baserades på avfallsstatistik samt enkätundersökningar. Resultatet visade att
kommuner med viktbaserad avfallstaxa hade 43 procent lägre totala avfallsmängder. Invånarna i dessa
kommuner hemkomposterar i en större utsträckning, men den viktbaserade avfallstaxan uppskattades
reducera mängden restavfall med omkring 33 procent. Vad gäller de utsorterade mängderna av papper,
kartong och matavfall var dessa betydligt högre för kommunerna med en viktbaserad avfallstaxa. För
glasfraktionen erhölls inte någon skillnad i de utsorterade mängderna.
I en annan dansk studie undersöktes hur en viktbaserad avfallstaxa, som ett ekonomiskt incitament
för avfallslämnare, påverkar källsorteringen (Thøgersen, 2003). Fem danska kommuner som hade
infört en viktbaserad avfallstaxa jämfördes med en kontrollgrupp som utgjordes av ett antal kommuner
som hade en fast avfallstaxa. Studien genomfördes som en enkätundersökning riktad till villahushåll.
Resultatet visade också på att de kommuner som hade infört en viktbaserad avfallstaxa sorterade ut mer
återvinningsmaterial samt komposterade mer matavfall.
I en rad amerikanska studier har det också påvisats att avfallsmängderna har minskat efter införandet
av en rörlig avfallstaxa, vilket även inkluderat en viktbaserad taxa i viss utsträckning. Miranda & Lynn
utvärderade nio områden som hade infört en rörlig avfallstaxa (Miranda & Lynn 1998). Resultatet visade
att mängden kärl- och säckavfall minskade och att utsorteringen av matavfall och återvinningsmaterial
ökade efter att taxan hade införts. Några år efter införande noterades att de totala avfallsmängderna
hade minskat.
Skumatz kunde slå fast att amerikanska samhällen som har infört en rörlig avfallstaxa har minskat sina
avfallsmängder med mellan 25-45 procent utifrån insamlad avfallsdata (Skumatz, 1993). Genomförda
enkäter visade också att taxan påverkade beteendet som konsument genom att de köpte produkter
med mindre förpackningsmaterial, komposterade matavfall i en större utsträckning samt avvisade
direktreklam.
I en annan studie i USA konstaterades en minskning av mängden kärl- och säckavfall på 11 procent
vid en övergång till en rörlig avfallstaxa, främst volymbaserad. Detta genom en ökad utsortering av
återvinningsmaterial på 5-6 procent och matavfall på 4-5 procent. (Skumatz & Freeman 2006).
2 Vid en avfallstaxa som är s.k. påsbaserad debiteras kunden efter antalet avfallspåsar som kastas.
3 Vid en avfallstaxa som är s.k. frekvensbaserad debiteras kunden efter hur ofta tömning av avfall sker.
4 Vid en avfallstaxa som är s.k. rörlig påverkas avgiften av hur mycket avfall som kastas. Den rörliga avfallsavgiften är oftast antingen vikt- eller
volymbaserad.
5

Kinnamon och Fullerton studerade vikterna av kärl- och säckavfallet och återvinningsmaterialet från 75
stycken villor i USA som hade infört en rörlig avfallstaxa (Kinnamon & Fullerton, 1994). Resultatet från
studien visade att mängderna kärl- och säckavfall hade minskat med omkring 14 procent.
I en studie i Tjeckien undersöktes hur en rörlig avfallstaxa påverkade de totala avfallsmängderna och
de utsorterade mängderna (Šauer, Parizkova & Hadrabova, 2008). Urvalet var 157 kommuner i landet.
I de kommuner som har en rörlig avfallstaxa minskade de totala avfallsmängderna med i genomsnitt 8
procent samt sorterades det ut omkring 12 procent mer avfall jämfört med 7 procent för de kommuner
som hade en fast avfallstaxa.
I Tabell 2 nedan visas en sammanställning över hur avfallsmängderna har påverkats efter införandet av
viktbaserad avfallstaxa för de studier i vilka påverkan på avfallsmängderna har kvantifierats.
Tabell 2. Sammanställning över påverkan på avfallsmängderna vid införandet av en viktbaserad
avfallstaxa.
STUDIe ReDUKTIOn AV TOTAlA
AVFAllSMänGDeR (PROcenT)
ReDUKTIOn AV MänGDen
KäRl- OcH SäcKAVFAll
(PROcenT)
ÖKnInG AV UTSORTeRADe
MänGDeR åTeRVInnInGS-
MATeRIAl (PROcenT)
ReDUKTIOn AV MänGDen
MATAVFAll I KäRl- OcH
SäcKAVFAlleT (PROcenT)
(Dahlén,
2009)
(Djikgraaf
& Gradus,
20 Sverige
2004)
(Kinnamon
& Fullerton,
38 50 21 60 Holland
1994)
(linderhof,
14 USA
2001)
(Šauer,
Parizkova &
Hadrabova,
30 50 5 45 Holland
2008)
(Scott &
8 Tjeckien
Watson)
(Skumatz,
45 Irland
1993)
(Skumatz &
Freeman,
25-45 USA
2006)
(Tønning,
11 5-6 4-5 USA
2000). 33 Danmark
6
lAnD KOMMenTAReR
I de kommuner som infört en
viktbaserad avfallstaxa var mängderna
kärl- och säckavfall 20
procent mindre jämfört med övriga
kommuner.
Studien avsåg rörlig avfallstaxa,
främst volymbaserad.
Studien avsåg rörlig avfallstaxa,
främst volymbaserad.
Studien avsåg rörlig avfallstaxa,
främst volymbaserad.
Studien avsåg rörlig avfallstaxa,
främst volymbaserad.

2.4 Andra faktorer som påverkar avfallsmängderna
Genomförda studier om viktbaserad avfallstaxa visar entydigt att de önskade effekterna med minskade
avfallsmängder erhålls. Det finns dock flera studier på området där det har framkommit att det finns
en rad andra faktorer som påverkar avfallsmängderna än det rent ekonomiska incitament som en
viktbaserad avfallstaxa ger upphov till.
I en svensk studie med syfte att identifiera de faktorer som påverkar utsorteringen av plastförpackningar
framkom att utsorteringen ökar om en viktbaserad avfallstaxa förekommer, men att avfallslämnarens
vilja att ta ansvar, samt närheten till återvinningsplatser också är av stor betydelse (Hage & Sandberg
m.fl., 2010).
Detta kunde också påvisas i en annan omfattande studie i Sverige, i vilken det framkom att utsorteringen
av förpackningsavfall påverkades av avfallslämnarens inneboende moral att agera miljövänligt. Den kan
påverkas genom informationsinsatser samt av möjligheterna att återvinna, det vill säga tillgängligheten
av återvinningsplatser (Söderholm, 2008).
I Varberg, den första kommunen i Sverige som införde en viktbaserad avfallstaxa, gjordes en studie
över vilka faktorer som påverkar avfallslämnare och i vilken omfattning de komposterar och återvinner
avfallet (Sterner & Bartelings, 1998). Detta gjordes för ett område i Varberg baserat på avfallsdata samt
utskickad enkät. Studien visade att avfallsmängderna hade minskat och återvinningsmängderna hade
ökat efter att kommunen hade infört en viktbaserad avfallstaxa. I studien konstateras att tiden och
den upplevda ansträngningen att sortera och återvinna hade en större betydelse än den viktbaserade
avfallstaxan. Det framkom också att människor är villiga att lägga ner en ansenlig tid på att kompostera
och återvinna sitt avfall.
En annan svensk studie i kommunerna Storuman, Sjöbo, Sundbyberg, Gävle, Ockelbo, Sandviken,
Hofors och Älvkarleby undersöktes hur priskänsliga hushållen är för avfallstaxan genom elasticitetsmått5 (Constantino, 2008). Erhållna resultat visade att en höjning av taxan inte påverkar utsorteringen av
kärl- och säckavfallet vilket indikerar att den viktbaserade taxan i sig som ekonomiskt incitament inte är
ett effektivt styrmedel att minska avfallsmängderna.
I den danska studien, i vilken det konstateras en ökad utsortering av förpackningsavfall och matavfall för
kommuner med en viktbaserad avfallstaxa, identifierades också andra faktorer som påverkade resultatet
(Thøgersen, 2003). Bland annat verkar avfallslämnare i dessa kommuner ha starkare personliga
normer, vara mer effektiva och i en större omfattning ha uppmärksammat och lagt ner mer energi på
hur olika avfallsslag ska sorteras och avyttras. Avfallslämnarna i dessa kommuner upplever att det är
lättare att sortera ut och avyttra sitt återvinningsmaterial, trots att det i verkligheten inte var någon
skillnad mellan kommunerna. Vidare har befolkningen i kommunerna med viktbaserad avfallstaxa tagit
till sig av problemet med de växande avfallsmängderna och att taxan är ett instrument att minska dessa.
I studien observerades också att den inre motivationen hos avfallslämnaren är betydligt viktigare än det
lilla ekonomiska incitament taxan ger.
I Holland studerades i vilken omfattning som den erhållna minskningen i kärl- och säckavfallet,
identifierad i samband med införandet av en rörlig avfallstaxa har uppkommit på grund av en redan
existerande miljömedvetenhet hos medborgarna (Dijkgraaf & Gradus, 2009). Detta då det redan är
5 Elasticiteten är ett mått på en varas eller en tjänsts priskänslighet. I detta fall undersöktes hur utsorteringen påverkas av en höjning av avfallstaxan.
7

de mer miljömedvetna kommunerna som ofta är tidiga med att införa en rörlig avfallstaxa. Resultatet
från studien visade att en kommun med en hög andel miljömedvetna medborgare producerar, innan
en rörlig avfallstaxa är införd, 6 procent mindre avfall än genomsnittskommunen. Denna andel är dock
relativt liten jämfört med de 28-35 procent mindre mängder avfall som erhålls med en rörlig avfallstaxa.
I USA studerades nio samhällen som hade infört en rörlig avfallstaxa (främst volymbaserad avfallstaxa)
(Miranda & Lynn, 1998). Det undersöktes vilka faktorer som är av betydelse när det gäller personers vilja
att sortera sitt avfall. Studien, som baserades på intervjuer med drygt 200 hushåll, visar att de faktorer
som påverkade var omfattningen på informationen rörande sortering, möjligheter till utsortering i
köket, användning av pannor som kan bränna fasta bränslen, möjligheter att lämna det utsorterade
avfallet, användbarheten av containrar för återvinning samt överensstämmelse mellan lagstiftningen
och kravet att sortera avfallet.
2.5 Påverkan på den otillåtna avfallshanteringen
Förutom att vara ett ekonomiskt incitament till avfallslämnaren att minska sina avfallsmängder
lyfts det också fram i litteraturen att en viktbaserad taxa kan ge upphov till ett oönskat beteende hos
avfallslämnaren. Detta genom att avfallslämnaren avyttrar avfallet på ett otillåtet eller ett icke önskvärt
sätt som till exempel eldning av avfallet hemma, dumpning av avfallet i naturen, felsorterat avfall på
återvinningscentraler och återvinningsplatser, nedskräpning och att avfallet avyttras på allmänna
platser.
Inför beslut om införande av viktbaserad avfallstaxa i Göteborg gjordes en omvärldsstudie rörande taxan
och vilka effekter det skulle kunna få (Andersson, 2005). En eventuell ökad nedskräpning och illegal
avfallshantering var något som undersöktes och kommuner i Sverige som hade infört en viktbaserad
avfallstaxa kontaktades. I studien kunde det konstateras att vare sig nedskräpning eller illegal
dumpning var något stort problem. Det förekom att människor kastat avfallet på sitt arbete, i offentliga
papperskorgar och i andras avfallskärl (främst i flerbostadshus). Det inträffade också att människor tog
med sig kärl- och säckavfallet till återvinningscentralerna där det kastades i papperskorgar och i det
brännbara avfallet, något som gjorde att flera av kommunerna var tvungna att ta bort papperskorgar och
även behållare för brännbart avfall. Dock förekom ovanstående problem i samma omfattning innan den
viktbaserade taxan infördes enligt de kontaktade kommunerna.
I den svenska studien, som baserades på de tre kommunerna Bjuv, Linköping och Umeå, undersöktes
hur avfallsflödena förändrades och vilka vägar som avfallet i så fall tar (Gidlund och Lundström 2008).
Studien baserades på avfallsdata som kompletterades med intervjuer med kommuner, kommunala
bolag och avfallsentreprenörer samt att det utfördes plockanalyser på återvinningscentralerna. I Bjuvs
kommun konstaterades att kärl- och säckavfall felaktigt kastades på återvinningscentralen. Detta förekom
även i kommuner som inte har någon viktbaserad avfallstaxa. Vidare minskade avfallsmängderna i
Bjuv med 31 procent, en mycket stor reduktion vilket enligt författaren tyder på att avfallet har tagit
andra otillåtna vägar. Detta styrktes av antalet klagomål från grannkommunen, plockanalyser från
arbetsplatser samt kommentarer från allmänheten. Detta bidrog till att kommunen beslöt att gå tillbaka
till en volymbaserad avfallstaxa.
Dahlén, som kunde visa på en minskning av kärl- och säckavfallet på omkring 20 procent i de svenska
kommuner som infört viktbaserad avfallstaxa, kunde inte förklara denna minskning med motsvarande
ökning av återvinningsmaterial (Dahlén, 2009). Resultatet indikerade att hushållen använder andra
metoder som ren avfallsminimering, en ökad utsortering av matavfall samt en olaglig hantering vilket
dock inte kunde påvisas i studien.
8

I en studie baserad på genomförda intervjuer med privatpersoner i Varberg upplevde många att avfallet
kastas någon annanstans än i soptunnan efter att en viktbaserad avfallstaxa infördes, vilket indikerar att
en illegal avfallshantering förekommer (Nilsson, 2004).
Scott och Watson (2008), som på Irland undersökte hur hushållens beteende påverkades av en viktbaserad
avfallstaxa, kunde påvisa att den otillåtna avfallshanteringen ökade efter införandet av taxan. Studien
visade att så många som 42 procent angav att de brände hushållsavfall hemma. 33 procent angav att
de brände mer avfall efter att en viktbaserad avfallstaxa hade införts vilket också kunde styrkas med att
antalet klagomål på människor som brände avfallet hemma hade ökat. 22 procent av privatpersonerna
upplevde att någon annan hade lagt avfall i deras soptunna. Av dessa var det omkring hälften som ansåg
att detta hade ökat efter att den viktbaserade avfallstaxan hade införts. Ovanstående resultat styrks av
en annan studie på Irland där den illegala dumpningen har ökat på grund av den viktbaserade taxan
(Dunne & Gallagher, 2008). Detta baserat på antalet bötesutfärdanden och på iakttagelser. I studien
kunde dock konstateras att nedskräpningen inte hade ökat sedan taxan hade införts. I studien togs
också problemet upp att det förekom svarttömning i de områden som hade en rörlig avfallstaxa, det
vill säga att avfallet tömdes av någon annan än den som var utsedd och hade ansvaret och detta till en
lägre kostnad. Någon mer ingående undersökning över vart detta avfall tog vägen gjordes inte, men
misstankarna gick mot att det dumpades.
Utifrån studier i Danmark har en ökad otillåten hantering av avfall i kommuner där viktbaserad
avfallstaxa förekommer påvisats. Det gjordes en plockanalys för kärl- och säckavfallet, en analys av
det brännbara avfallet på en återvinningscentral samt en studie över avfallet på offentliga platser. En
kommun med en viktbaserad avfallstaxa jämfördes med en kommun som inte hade sådan taxa (Tønning,
2001). Det framkom att mängden och sammansättningen av kärl- och säckavfallet skiljde sig avsevärt
åt mellan de två kommunerna. Kommunen som hade infört viktbaserad avfallstaxa genererade drygt 50
procent av den mängd som kommunen utan sådan taxa gjorde. Vid plockanalysen för den brännbara
fraktionen på återvinningscentralen framgick att för kommunen med viktbaserad avfallstaxa var det
omkring 60 procent som borde ha kastats i kärl- och säckavfallet, materialåtervunnits eller komposterats.
Motsvarande siffra för kommunen som inte hade infört en viktbaserad avfallstaxa var 10 procent.
I Danmark noterades också en ökning av så kallad avfallsturism i kommunerna med en viktbaserad
avfallstaxa, det vill säga att avfall transporterades till andra kommuner, att mer avfall kastades i allmänna
soptunnor samt att avfall brändes hemma i en större utsträckning (Thøgersen, 1994). I studien uppgav
så många som 35 procent att de brände sitt avfall hemma.
I genomförda studier i Holland konstateras att den otillåtna avfallshanteringen inte är något stort
problem (Linderhof, 2001). I studien som baserades på data från omkring 3 500 hushåll framgick att
omkring 4-5 procent av avfallet togs till andra kommuner som inte hade en viktbaserad taxa. Att den
otillåtna avfallshanteringen endast förekommer i en liten omfattning i landet var också något som kunde
konstateras i en annan studie (Dijkgraaf & Gradus, 2004).
Skumatz och Freeman kunde påvisa att den illegala avfallshanteringen ökade i de områden som hade
infört en rörlig avfallstaxa (främst volymbaserad) (Skumatz & Freeman, 2006). Ökningen var dock inte
så stor som befarats där omkring 20 procent av områdena hade haft problem med detta. Poängteras ska
dock att detta var till största delen grovavfall, som till exempel vitvaror. Detta problem avtog omkring
tre månader efter att den rörliga avfallstaxan hade införts.
9

Kinnamon & Fullerton, som visade att mängderna kärl- och säckavfall minskade med 14 procent
i en amerikansk studie efter att rörlig avfallstaxa (främst volymbaserad) införts för 75 villor, kunde
också uppskatta att 30 procent av minskningen berodde på en otillåten avfallshantering (Kinnamon &
Fullerton, 1994). Denna uppskattning gjordes baserat på om ett hushåll i den utskickade enkäten hade
angivit ”övriga vidtagna åtgärder att minska mängden avfall” och att mängden avfall för samma hushåll
hade minskat till noll kilo under den studerade perioden vilken uppgick till fyra veckor.
2.6 Acceptansen för viktbaserad avfallstaxa
Acceptansen för en viktbaserad avfallstaxa är också något som har diskuterats i litteraturen.
2007 skickades en enkät ut till de 26 kommuner i Sverige som hade infört en viktbaserad taxa (Dahlén,
2007). De som svarade på enkäten var främst renhållningschefer eller motsvarande i kommunerna och
i vissa fall tjänstemän inom avfallsbolag. Av de kommuner som svarade på enkäten var samtliga utom
en nöjd med den viktbaserade avfallstaxan. Den kommun som inte var nöjd var Bjuv som också senare
gick tillbaka till en volymbaserad taxa.
En av frågeställningarna i studien i Luleå var hur kommun och dess invånare skulle uppleva en viktbaserad
avfallstaxa (Hörnfeldt, 2010). Studien baserades på intervjuer med tjänstemän i Kalix, Sollentuna och
Umeå som valdes ut som referenskommuner till Luleå. Resultatet visade att kommunerna var nöjda
med en viktbaserad avfallstaxa där nämnda fördelar var att taxan är rättvis då avfallslämnaren betalar
för den faktiska vikten samt att taxan ger kvalitetssäkring då kommunen kan se vilka avfallsbehållare
som har tömts.
En annan studie i Sverige syftade till att se om avfallsflödena förändrades och i så fall vilka vägar de
tar på grund av en viktbaserad avfallstaxa (Gidlund & Lundström, 2008). Där gjordes bland annat
enkätundersökningar riktade till privatpersoner för att få reda på hur de upplevde den viktbaserade
avfallstaxan. Fördelar som angavs var att den viktbaserade avfallstaxan får människor att sortera och
återvinna i en större utsträckning, att den ökar miljömedvetenheten, är mer rättvis samt utgör en
möjlighet att själv kunna påverka sin kostnad. De negativa aspekterna var en ökad nedskräpning, att
människor kastar avfallet på fel ställen, att den är dyr och orättvis för småbarnsfamiljer som ofta ger
upphov till stora mängder avfall, att den ger upphov till en ökad avfallstaxa, att den är orättvis för boende
i glesbygd som har mindre möjligheter till återvinning. Underlaget baserades på totalt 48 intervjuer i de
tre kommunerna Bjuv, Linköping och Umeå.
I den irländska studien, i vilken hushållens beteenden undersöktes och hur dessa påverkades av en
viktbaserad avfallstaxa, konstaterades att taxan hade en stor acceptans (Scott & Watson, 2008). Vad
gäller privatpersoners attityder visade studien att nästan två tredjedelar av de tillfrågade upplevde
det nya systemet som rättvist och så många som drygt 90 procent ansåg att systemet medvetandegör
kostnaden för avfallshanteringen och att det uppmuntrar avfallslämnare att minska avfallet. Nästan
80 procent anser att detta system är bättre än att lägga kostnaden på skatten. Dock anser knappt 60
procent att det nya systemet är bättre än det gamla vilket är något motsägelsefullt. Knappt hälften
av de tillfrågade ansåg att den viktbaserade avfallstaxan hade ökat belastningen på avfallslämnaren.
I rapporten kan ses hur ovanstående resultat varierar beroende på rådande sociala och ekonomiska
förhållanden som t.ex. yrkesområde och ålder hos avfallslämnaren.
10

En annan studie på Irland visade också på att acceptansen hos medborgarna vad gäller en rörlig
avfallstaxa var stor - 28 procent ansåg att taxan var ett bra sätt att minska de totala avfallsmängderna
(Dunne, Convery & Gallagher, 2008). Studien visade också att acceptansen hos medborgarna var större
i delar där avfallshanteringen sköttes av privata avfallsföretag jämfört i de delar där avfallshanteringen
sköttes av kommuner i vilka den rörliga avfallstaxan ofta blev en politisk fråga. Studien visade också att
informationskampanjer ökade acceptansen.
Även studier gjorda i Danmark visade att de flesta invånarna upplever en viktbaserad avfallstaxa som ett
rättvist system. Detta baserat på enkäter. (Tønning, 2000).
Studier i USA har också givit resultatet att det upplevs som rättvist enligt genomförda enkäter. (Skumatz,
1993).
2.7 Påverkan på insamlings- och administrationskostnaden
Genomförda studier i Sverige har visat att insamlingskostnaden ökar vid införandet av viktbaserad
avfallstaxa (Dahlén, 2009). Detta på grund av att sopbilarna måste utrustas med ett våg- och
identifieringssystem samt att sopkärlen måste utrustas med en transponder för att möjliggöra
identifiering. Därutöver erhålls en minskad produktivitet då det tar längre tid att väga avfallet. Den
ökade kostnaden uppskattas i Sverige uppgå till 64-71 kronor per abonnent och år (Dahlén, 2009;
Hörnfelt, 2010). Denna kostnad motsvarar drygt 3 procent av de 1 970 kronor om året som varje hushåll
betalade i genomsnitt under 2009 för att få avfallet hämtat (Avfall Sverige, 2010). För de kommuner
som under 2009 hade viktbaserad taxa uppgick den årliga kostnaden för avfallshanteringen till 1 845
kronor per hushåll, vilket är mindre än riksgenomsnittet (Avfall Sverige, 2009). Detta styrker också
resultatet att denna taxa minskar mängderna kärl- och säckavfall.
Genomförda studier i Sverige har visat att en viktbaserad avfallstaxa också har ökat administrationen hos
kommunerna. Detta då det kan förekomma tekniska problem i samband med vägning och identifiering
så att en debiterbar vikt inte kan erhållas. Då får kommunen hitta ett annat sätt att debitera kunden, till
exempel genom att ta ett medelvärde av de senaste tömningarna. Klagomål från kunder som anser att
de har blivit feldebiterade förekommer vilket också ökar administrationen (Dahlén 2009). Dock har det
inte i litteraturen hittats några uppgifter om hur mycket denna merkostnad uppgår till.
Studier i Danmark och USA visar också på att kommunerna fått en ökad administration på grund av den
viktbaserade avfallstaxan (Tønning, 2000; Skumatz & Freeman, 2006). Dock har storleken av denna
kostnadsökning inte kvantifierats i dessa studier.
2.8 Övriga identifierade styrkor med viktbaserad avfallstaxa
Förutom att ge upphov till minskade avfallsmängder och att den har en hög acceptans kan den förbättra
kvaliteten och precisionen i administrationen och kundservice. Till exempel är det inte ovanligt att
oregistrerade kärl upptäcks vid införandet av kärl-ID, det vill säga det finns kärl som har tömts men
inte debiterats. Därutöver ger den möjligheter till en förbättrad arbetsmiljö i samband med insamlingen
samt kan bidra till ett ökat intresse för avfallsfrågor i samhället (Dahlén, 2009).
En annan styrka som har identifierats är att taxan inte ger upphov till några restriktioner utan
avfallslämnaren har fortsatt valfrihet i hur denne vill avyttra sitt avfall (Skumatz & Freeman, 2006).
11

2.9 Övriga identifierade svagheter med viktbaserad avfallstaxa
Förutom att en viktbaserad avfallstaxa kan orsaka att avfallet tar oönskade och otillåtna vägar samt att
den ökar insamlings- och administrationskostnaderna hos kommuner finns det andra svagheter som
har uppmärksammats i litteraturen.
Studier som har gjorts rörande viktbaserad avfallstaxa har uteslutande gjorts för enfamiljshus. För
människor i flerfamiljshus är kostnaden för avfallshanteringen inkluderad i hyran varför dessa
människor inte får ett direkt ekonomiskt incitament till att minska avfallsmängderna med en viktbaserad
avfallstaxa. Därför kan denna typ av taxa vara ett ganska trubbigt styrmedel att minska avfallsmängderna
för boende i hyreshus vilka utgör en stor del av befolkningen. Dock kan en viktbaserad avfallstaxa ge
hyresvärdarna incitament till att förbättra möjligheterna för de boende att källsortera, vilket indirekt
kan leda till ökad källsortering och minskade mängder restavfall.
En annan nackdel som har diskuterats i litteraturen är att en viktbaserad taxa skulle medföra ytterligare
en belastning för redan utsatta hushåll. Detta gäller till exempel fattiga familjer, familjer med blöjbarn
och personer som har begränsade möjligheter att minska sina kärl- och säckavfallsmängder som gamla
och handikappade (Skumatz, 2008; Andersson, 2005; Dresner, 2010; Battlewell & Hanf, 2008) Detta
verkar dock främst vara föremål för diskussion i de fall där tankar förekommer att gå från en avfallsavgift
som finansieras av skatter till en rörlig avfallstaxa.
Ytterligare en nackdel som har varit föremål för diskussion är att en viktbaserad avfallstaxa kan minska
den inneboende motivationen hos avfallslämnaren att sortera sitt avfall. Denna slutsats drogs i en dansk
studie i vilken det upptäcktes att en viktbaserad avfallstaxa medförde att människor brände sitt avfall
hemma i en större utsträckning (Thøgersen, 2003).
2.10 Rekommendationer i samband med införandet
av viktbaserad avfallstaxa
I en genomförd studie i Sverige identifierades följande aspekter att ta i beaktande i samband med
införandet av en viktbaserad avfallstaxa (Gidlund & Lundström, 2008):
• Ställ krav på entreprenör att tekniken ska fungera:
För att minska belastning på administrativ personal och för att slippa missnöjda abonnenter bör
avtalet innebära tydliga krav på entreprenören att tekniken ska fungera.
• Ha ett alternativt sätt att debitera abonnenterna om tekniken inte fungerar:
Om vägningen vid något tillfälle inte fungerar bör en reservtaxa finnas, och/eller avtal med
entreprenör om ersättning om de inte kan leverera korrekta vikter kopplade till rätt abonnent.
• Konstruera taxan så att finansiering uppnås:
Konstruera taxan på ett sådant sätt att verksamheten kan finansieras även om de viktdebiterade
avfallsmängderna sjunker.
• Starta med ett pilotområde och utvärdera:
Inför systemet i ett pilotområde för att testa tekniken och upptäcka eventuella problem innan de
blivit för stora. Gör utvärdering i pilotområdet.
• Följ upp alternativa avfallsflöden:
Följ upp alternativa avfallsflöden även om de är svåra att mäta. Detta för att säkerhetsställa att stora
eller viktiga delar avfallet inte har tagit några oönskade vägar.
• Utnyttja positiva bieffekter av identifiering och vägning:
Identifieringen medför kontroll och ordning på abonnemangsregister. I flera fall har den inventering
som krävs i samband med uppmärkning av kärlen resulterat i att kommunen identifierat abonnenter
som tidigare inte betalat för sin avfallshämtning (Dahlén, 2009).
12

• Arbeta för bättre datakvalitet:
För att kunna utvärdera och göra jämförelser inom och mellan kommuner bör data som samlas in
vara konsekventa och tydliga. Dokumentera även tillvägagångssätt så att kunskapen fortlever även
om personal byts ut.
I en studie på Irland identifierades följande framgångsfaktorer för att erhålla en bra acceptans hos
allmänheten i samband med införandet av en viktbaserad avfallstaxa (Dunne, Convery & Gallagher,
2008):
• Det måste finnas goda avyttringsmöjligheter för återvinningsmaterial.
• Kommunen måste motivera en viktbaserad taxa utifrån ett miljöperspektiv.
• Införandet av taxan bör ske stegvis och med mycket kommunikation med avfallslämnarna.
• Ansvarsområdet mellan beställar- och utförarorganisationen måste tydliggöras för allmänheten.
• Stöd för taxan bör sökas hos intresseorganisationer.
• I samband med kommunikation med privatpersoner bör rätt terminologi användas. Informationen
ska vara tydlig och även omfatta systemet för insamling.
• Systemet måste vara lätt att administrera.
2.11 Internationell vägningsstandard
Sedan 2006 är en europeisk standard (EN 14803:2006) antagen när det gäller identifiering och/eller
bestämning av avfallsmängd. Syftet med standarden är att ange allmänna krav på den utrustning som
används i hela kedjan, från utrustningen på behållaren, avläsningsutrustningen, fordonsdatorn, till det
administrativa systemet inne på kontoret.
Bland annat ställer standarden krav på positionen av kärlets transponder för att säkerhetsställa en säker
kommunikation med sopbilens läsare, vilka temperaturintervall ingående enheter ska klara av samt att
utrustningen ska kunna signalera då utrustningen visar felaktiga värden eller är defekt.
13

3 SLutSatSEr ocH diSKuSSion
Genomförda studier ger en entydig bild att avfallsmängderna, både kärl- och säckavfallet och det totala
avfallet, minskar vid införandet av en viktbaserad avfallstaxa. I studier utomlands har denna minskning
uppgått till så mycket som 45-50 procent. I Sverige uppkommer omkring 20 procent mindre kärl- och
säckavfall i kommuner med viktbaserad taxa jämfört med övriga kommuner. Utifrån flera av de svenska
studierna har det dock inte kunnat konstateras att mängderna kärl- och säckavfall har minskat på grund
av en ökad utsortering av avfallet, vilket har påvisats i genomförda studier utomlands. Detta beror bland
annat på bristfälliga data över avfallsmängderna och avfallsströmmarna, det vill säga var avfallet hamnar,
för att göra den kompletta materialbalansen som krävs. En annan orsak är att det inte ingått i studien att
kvantifiera dessa avfallsströmmar. Närheten till återvinningsplatser, möjligheter till kompostering och
miljömedvetenheten hos avfallslämnarna är faktorer som kan påverka mängden kärl- och säckavfall.
Dessa faktorer skiljer sig åt mellan länderna. En annan faktor som också förklarar skillnaderna är hur
kostnaderna för avfallshämtningen finansierades innan en viktbaserad taxa infördes, vilket inte tydligt
framgår i flera av studierna. Till exempel förväntas en större reduktion vid övergång från en taxa som
är helt skattefinansierad, och därmed upplevs som ”fri service” och som inte skapar något ekonomiskt
incitament att minska avfallsmängderna, till en taxa som är viktbaserad. Detta jämfört med om man
går från en volymbaserad avfallstaxa som betalas av avfallslämnaren, till en viktbaserad taxa, vilket ofta
varit fallet i Sverige.
I några studier gjorda i andra länder har de totala avfallsmängderna minskat med 25-45 procent genom
olika avfallsminimerande aktiviteter. Dock har ovan nämnda ”materialbalans” inte varit fullständig i
flera av dessa studier, det vill säga andra avfallsflöden som till exempel den otillåtna avfallshanteringen
och omfattningen av hemkomposteringen har inte kvantifierats. Någon motsvarande studie genomförd
i Sverige har inte kunnat hittas i litteraturen i vilken minskningen i de totala avfallsmängderna på grund
av taxan har kvantifierats.
Även om genomförda studier ger en enhetlig bild att avfallsmängderna minskar framhålls att det finns
andra faktorer som är viktigare för minskning av avfallsmängder än en viktbaserad avfallstaxa i sig
och det ekonomiska incitament den ger upphov till. De faktorer som omnämns är till exempel vilka
möjligheter det finns att återvinna och kompostera sitt matavfall och tillgängligheten till att kunna
göra detta, informationsinsatsen till hushåll, miljömedvetenheten och den inneboende moralen hos
avfallslämnaren. I Sverige är det högst troligt att dessa faktorer rentav är av större betydelse än det
ekonomiska incitament som en viktbaserad avfallstaxa ger upphov till.
Viktavgiften i Sverige är genomsnitt två kronor per kg kombinerad med olika former av kärlavgifter
och fasta grundavgifter (Dahlén, 2009). I Sverige genererar varje svensk person omkring 232 kg
kärl- och säckavfall varje år (Avfall Sverige, 2009). Plockanalyser visar att omkring 30 procent eller
70 kg kilo är producentansvarsmaterial (förpackningar och tidningar) och omkring 40 procent eller
90 kilo är matavfall som hushållen skulle kunna sortera ut och därmed minska sina avfallskostnader.
Skulle ett hushåll på tre personer sortera ut allt material som omfattas av producentansvaret skulle
avfallskostnaderna minska med drygt 400 kronor per år. Skulle hushållet sortera ut allt matavfall till
14

hemkompostering, som till skillnad från separat hämtning av matavfallet inte kostar några pengar, skulle
kostnaden minska med ytterligare 500 kronor på ett år. Detta är en relativt liten del av ett hushålls totala
årliga budget. Något som varit uppe för diskussion i Sverige den senaste tiden är den stora mängden
matsvinn som genereras. Exakt hur stor denna del är av de totala matavfallsmängderna från ett hushåll
är inte känt annat än att den utgör en ansenlig del. Därmed borde det redan finnas ett ekonomiskt
incitament att minska mängden matavfall och ett större sådant än vad en viktbaserad avfallstaxa ger
upphov till. Detta då inköpspriset i genomsnitt för maten är betydligt högre än de två kronor per kilo
som avfallstaxan kostar.
En annan aspekt som diskuterats i befintliga studier är huruvida en viktbaserad avfallstaxa medför att
avfallslämnarna avyttrar sitt avfall på ett otillåtet sätt. Detta verkar vara ett betydligt större problem
utomlands jämfört med i Sverige. En trolig orsak till skillnaden är att de svenska kommunerna innan
införandet haft en volymbaserad avfallstaxa. Därmed har inte de ekonomiska förutsättningarna för
hushållen ändrats i någon större omfattning. I några av studierna utomlands var avfallshämtningen
tidigare skattefinansierad, något de säkert uppfattade som ”fri service”. Därmed uppkom en stor kostnad
för hushållen i samband med införandet av viktbaserad taxa. En annan orsak till att det i Sverige inte
upplevs vara några större problem med den otillåtna avfallshanteringen är troligtvis att kostnaderna för
avfallshämtningen är relativt liten i förhållande till hushållens totala budget.
Acceptansen för denna typ av taxa är mycket hög i allmänhet, bland annat eftersom den uppfattas som
rättvis då avfallslämnare som ger upphov till större mängder avfall också får betala mer för att göra sig
av med det. De grupper för vilka acceptansen har utvärderats rör kommunen som ofta är beställare,
samt privatpersoner. Dock förekommer det inte några uppgifter vad entreprenörerna och chaufförerna
som utför avfallshämtningen anser om en viktbaserad avfallstaxa.
15

4 rEFErEnSEr
Skriftliga källor:
1. Andersson Lina (2005), Konsekvenser vid införandet av viktbaserad taxa, Göteborgs stad-
Kretslopp.
2. Avfall Sverige (2010), Rapport U2010:09, Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av
hushållsavfall – former och utförande, ISSN 1103-4092.
3. Batllevell M., Hanf K. (2010), The fairness of PAYT systems: Some guidelines for decision-makers,
Waste Management 28, 2793–2800
4. Constantino, S. (2008), Den miljöstyrande avfallstaxan – sant eller falskt? -En studie om prisets
inverkan på hushållens avfallsvanor, Uppsala universitet.
5. Dahl, C.A. (2010), Connecting consumption with environmental impact: Waste prevention and
Pay as You Throw, a collective case study in Sweden, Lund University Centre for Sustainability
Studies, LUCSUS.
6. Dahlén Lisa (2009), Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel, Rapport U2009:09, Avfall
Sverige.
7. Dijkgraaf E., Gradus R.H.J.M. (2004), Cost savings in unit-based pricing of household waste The
case of The Netherlands, Resource and Energy Economics 26 (2004) 353–371.
8. Dijkgraaf E., Gradus R. (2009), Environmental activism and dynamics of unit-based pricing
systems, Resource and Energy Economics 31, 13–23.
9. Dresner S., Ekins B. (2010), Charging for domestic waste in England: Combining environmental
and equity considerations, Resources, Conservation and Recycling 54, 1100–1108.
10. Dunne L., Convery F., Gallagher L. (2008), An investigation into waste charges in Ireland, with
emphasis on public Acceptability, Waste Management 28, 2826–2834.
11. Gidlund L., Lundström E. (2008), Taxans effekt på avfallsflödet- en studie av insamling a
hushållsavfall i tre kommuner med viktbaserad avfallstaxa, ISSN 1402-1617 / ISRN LTU-EX--
08/099--SE / NR 2008:099.
12. Hage O., Söderholm P. (2008), An econometric analysis of regional differences in household waste
collection: The case of plastic packaging waste in Sweden, Waste Management 28, 1720–1731.
13. Hage, O., Sandberg K., Söderholm P. och C. Berglund (2010), Household Plastic Waste Collection in
Swedish Municipalities: A Spatial-Econometric Approach, Environmental & Resource Economics.
14. Hörnfeldt M. (2010), Viktbaserad avfallstaxa- en studie om vad ett införande av vikttaxa skulle
innebära för Luleå kommun, Luleå Universitet.
15. Kinnaman T., Fullerton D. (1994), Household demand for garbage and recycling collection with
the start of price per bag, National Bureau of economic research.
16. Linderhof, V. (2001), Weight-based pricing in the collection of household waste: the Oostzaan
case, Resource and energy economics, 359-371.
17. Miranda M., Lynn, A.J.E. (1998), Unit pricing of residential municipal solid waste: lessons from
nine case study communities, Journal of Environmental Management 52, 79–93.
18. Nilsson L. (2004), Vikttaxa-ett kostnadseffektivt styrmedel?´, Luleå Universitet.
19. Šauer P., Parizkova L., Hadrabova A (2008), Charging systems for municipal solid waste:
Experience from the Czech Republic, Department of Environmental Economics, University of
Economics, W. Churchilla 4, 130 67 Prague 3, Czech Republic, Waste Management 28, 2772–2777.
20. Scott S., Watson D. (2008), Introduction of weight-based charges for domestic solid waste disposal,
final report (200-DS-6-M1), Environmental Protection Agency, Ireland.
16

21. Skumatz L.A. (1993), Variable rates for municipal solid waste: Implementation experience,
economics, and legislation.
22. Skumatz L.A. (2006), Freeman D. J., Pay as you throw (PAYT) in the US: 2006 Update and analyses.
23. Skumatz L.A. (2008), Pay as you throw in the US: Implementation, impacts, and experience,
Waste Management 28, 2778–2785.
24. Sterner T., Bartelings Heleen, (1998), Household Waste Management in a Swedish Municipality:
Determinants of Waste Disposal Recycling and Composting, Environmental and Resource
Economics 13: 473–491.
25. Söderholm P. (2008), Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen-
Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP, rapport 5899.
26. Thøgersen, J. (1994). Monetary incentives and environmental concern. Effects of a differentiated
garbage fee. Journal of Consumer Policy, 17, 407–442.
27. Thøgersen J. (2003), Monetary Incentives and Recycling: Behavioural and Psychological
Reactions to a Performance-Dependent Garbage Fee, Journal of Consumer Policy 26: 197–228.
28. Tønning K. (2000), Fordele og ulemper ved gebyrdifferentierede indsamlingssystemer for
husholdningsaffald, Miljøprojekt Nr. 576, Teknologisk Institut.
29. Tønning K. (2001), Vægtbaserede indsamlingssystemerfor dagrenovation-Undersøgelse i Tinglev
og Nørre Rangstrup Kommuner, Miljøprojekt Nr. 645, Teknologisk Institut
Elektroniska källor:
1. Avfall Sverige (2009), Insamlade mängder kärl- och säckavfall samt grovavfall för åren 2005 till
2009, URL: www.avfallsverige.se, 2011-02-21.
17

apportEr FrÅn avFaLL SvErigE 2011
avFaLL SvErigES utvEcKLingSSatSning
U2011:01 På spåret. Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet?
U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan.
U2011:03 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer
U2011:04 nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall
U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner
U2011:06 Med blicken mot 2020
Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering
U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag
Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar
U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar
U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat
avloppsslam, FSA - Beständighet, täthet och utlakning
U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt
avFaLL SvErigES utvEcKLingSSatSning, bioLogiSK bEHandLing
B2011:01 Handbok metanmätningar
avFaLL SvErigES utvEcKLingSSatSning, dEponEring
avFaLL SvErigES utvEcKLingSSatSning, avFaLLSFörbränning
F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar
med anledning av avfallsförbränningsdirektivet
F2011:02 Measurements of suspended solids
– How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result?

Adress
Telefon
Fax
e-post
Hemsida
Avfall Sverige Utveckling U2011:10
ISSn 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
040-35 66 00
040-35 66 26
info@avfallsverige.se
www.avfallsverige.se
“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges
medlemmar som ser till att svensk avfallshantering
fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det
på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt.
Vi är 9 000 personer som arbetar tillsammmans med
Sveriges hushåll och företag.”