Internrevisorerna - Hem

REVISION #6/07 

INTERN 

INTERNREVISIONS- 

DAGARNA 2007

INTERN 

REVISION 

Tidskrift om internrevision utgiven av Internrevisorerna. 

Material för publicering skickas direkt till tidningens emailadress 

yvonne@internrevisorerna.se. Du kan också kontakta 

Peter Strandh, adress nedan. 

Redaktionskommittén består av följande personer: 

PETER STRANDH, REDAKTÖR 

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm. 

Tel 08-520 590 00, fax 08-520 516 45, 

e-post: peter.strandh@se.ey.com 

YVONNE ALNEBJER 

KPMG, Box 49, 721 04 Västerås, 

Tel 021-10 62 82, mobil: 0733-272 104, fax 021-10 62 88, 

e-post: yvonne@internrevisorerna.se 

INGA ASTORSDOTTER 

Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala 

Tel 018-471 1802, mobil: 070-425 0378 

e-post: inga.astorsdotter@uadm.uu.se 

URBAN EKLUND 

Ericsson, Torshamnsgatan 23, 164 83 Stockholm 

Tel 08-568 666 26 

G UNILLA LILJEROTH 

PPM, Box 1605, 111 86 Stockholm 

Tel 08-406 51 44, mobil 073-326 50 45, 

e-post: gunilla.liljeroth@ppm.nu 

LEIF ZETTERBERG, REDIGERING OCH LAYOUT 

Tel 08-720 18 02, e-post: leif.z@comhem.se 

NÄSTA NUMMER: Manusstopp den 31 januari 

PRENUMERATION: 300 kronor per år för icke medlem. 

ANSVARIG UTG IVARE: Guidon Berggren 

ISSN: 1401-8950 

TRYCK: Westerås Media Produktion, Västerås, 2007 

2• INTERNREVISION 6/2007 

Ett historiskt kontrakt 

undertecknas. Läs mer 

i ordförandens ledare, 

sidan 4, och i rapporten 

från Internrevisionsdagarna, 

sidan 5. 

Foto: Åsa Wallberg. 

I NNEHÅLL NR 6 2007 

03 Från redaktören 

04 Från ordföranden 

05 INTERNREVISIONSDAGARNA 2007 

09 Vi följer Metodspåret 

11 Extra föreningsmöte 

12 Nytt system för CIA- och specialexamina – CIA-spalten 

13 Föreningen hemliga agenter: valberedningen 

14 Kontroll över IT-miljön – dröm eller verklighet? 

16 KPMG:s risk management-utbildning i 22 länder 

17 Akademisk utbildning – Kreativ utbildningsträff 

19 Lästips Internal Auditor 

20 Tredje penningtvättsdirektivet 

22 Rapport från grundkursen 

24 Besök från Kina och Inre Mongoliet 

25 Från föreningen: Styrelsemöten, SOLVENS II 

26 Nya medlemmar 

INTERNREVISION 2008 

Manusstopp Utgivningsdag 

Nr 1 31 januari 22 februari 

Nr 2 3 april 25 april 

Nr 3 29 maj 19 juni 

Nr 4 14 augusti 15 september 

Nr 5 9 oktober 31 oktober 

Nr 6 27 november 19 december 

Artiklar skickas till: yvonne@internrevisorerna.se 

ANNONSERA I INTERNREVISION 

Baksida: 15 000 kronor. Helsida: 8 000 kronor 

Halvsida: 6 000 kronor. Annonserar du flera gånger så bjuder 

vi på 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. 

Önskar du annonsera i InternreVision eller på föreningens 

hemsida, kontakta Yvonne Alnebjer eller Görel Hamilton på 

kansliet, tel 08-586 107 66.

FRÅN REDAKTÖREN: TRE AMBASSADÖRER, 

KONSULTER OCH RISKBENÄGENHET 

Internrevisionsdagarna blir bättre och bättre. 

Jag skulle dock gärna se att ännu fler av våra 

ledande internrevisionschefer fanns på plats. 

Vi fick höra många intressanta föredrag. Jag 

uppskattade Ingrid Eikens härligt positiva inställning 

till vårt yrke. Hon är en bra ambassadör 

för vår yrkeskår. Lars Heikenstens föredragning 

om sin roll som revisor inom EU var 

lärorik och spännande. Marcus Wallenberg 

stod verkligen upp för oss internrevisorer och 

sade att vi har en viktigare roll än vad vi själva 

kanske inser. Tre ambassadörer för internrevisorernas 

viktiga arbete. 

TIDNINGEN LEVER INGET EGET LIV. Vår 

fina tidning är uppskattad av våra läsare har vi 

förstått. Varje nummer växer fram genom frivilliga 

initiativ från skribenter men också 

genom en fungerande redaktionskommittee. 

Men nu lämnar en redaktionsmedlem tidningen 

och vi behöver ersättare. Tycker någon att 

det skulle vara kul att vara med och utveckla 

vår tidning? För de som är CIA finns en morot 

såtillvida att tidningsarbetet ger CPE-Credits. 

Dessutom har vi kul tillsammans, bygger nätverk 

och förbättrar våra CV:n. Vi träffas sex 

gånger om året när tidningen just getts ut och 

drar upp riktlinjerna för nästa nummer. Sedan 

jobbar vi var och en och kommunicerar via epost 

och telefon. Häng med! 

”KONSULTER VILL VÄL BARA FAKTURERA”. 

Detta konstaterade en internrevisor i en av 

konferensens pauser. Eftersom jag själv är konsult 

så funderade jag ett tag och sa; Fakturering 

utgör bara det sista ledet i ett uppdrag. 

För att kunna fakturera måste konsulten först: 

1) Kvalificera sig genom att ha rätt kompetens 

och tillgänglighet att utföra uppdraget. 2) Utföra 

uppdraget med förväntad kvalitet och 

helst också överträffa kundens förväntningar. 

3) Avrapportera uppdraget och återkoppla till 

kunden. 4) Fakturera för genomfört arbete 

som blir betald om konsulten uppfyllt kundens 

förväntningar. Annars blir det inget betalt och 

inga fler uppdrag. Det fungerar alltså som hos 

vilken internrevisionsavdelning som helst förutom 

att i stället för fakturering får den anställde 

ett lönekuvert varje månad. Och det fortsätter 

att komma så länge uppdragsgivaren är nöjd… 

COSO ENTE RPRISE RISK MANAGEMENT – 

Integrated Framework 2004. Jag vill uppmana 

alla internrevisorer att skaffa sig en grundläg- 

gande förståelse för detta ramverk. En kompetens 

som borde finnas hos alla internrevisorer. 

En genomläsning av ramverket är ett måste då 

det inte finns några genvägar till det perfekta 

ljudet. Läs och lär. Tips! Internrevisorerna 

ordnar en kurs i ämnet i januari som kanske 

kan utgöra en liten genväg. 

”THREE-LINES OF DEFENSE” som begrepp 

vinner terräng när vi talar riskhantering och 

internkontroll. Den första försvarslinjen äger 

risk och riskhanteringsaktiviteter och utgörs av 

ledningsfunktioner på olika nivåer och vissa 

supportfunktioner. Den andra försvarslinjen 

etablerar instruktioner och ramverk för riskvärdering 

och uppföljning och utgörs av riskkontroll 

och andra riskfunktioner. Den tredje 

försvarslinjen testar och validerar effektivitet i 

riskhantering och kontrollåtgärder och utgörs 

av internrevision eller annan oberoende 

granskning. 

RISKBENÄGENHET ÄR VIKTIGT. Jag vill även 

slå ett slag för begreppet riskbenägenhet som 

ett område för internrevisorer att fundera 

kring i sin revisionsansats. Internrevisionen 

måste bli bättre på att förstå ”sin” organisations 

riskbenägenhet för att bestämma revisionsansatsen. 

Syftet med riskbenägenhet är 

just att bestämma hur mycket risk en organisation 

är villig att ta för att nå sina mål. Att förstå 

riskbenägenheten ger bättre förutsättningar 

att ge rätt råd avseende lämpliga kontroller för 

den kontrollnivå som eftersträvas. 

SIST MEN INTE MINST: Abraham Lincoln lär 

ha sagt på temat förändring och utveckling; ”I 

do not think much of a man who is not wiser 

today than he was yesterday.” 

Peter Strandh, Certified Internal Auditor och 

auktoriserad revisor 

REDAKTIONEN 

BEHÖVER 

FÖRSTÄRKNING! 

Är du intresserad av att vara med, 

kontakta redaktör Peter Strandh, 

tel 08-520 590 00 eller e-post 

peter.strandh@se.ey.com 

INTERNREVISION 6/2007 • 3

FRÅN ORDFÖRANDEN: BEHOVET AV ”SPEED” 

OCH ETT HISTORISKT ÖGONBLICK 


Det var många tunga namn som gästade 

våra internrevisionsdagar. Bara det att 

så starka företrädare för näringslivet 

gästade oss är en seger för internrevisionsskrået. 

Det finns ett stort intresse kring internrevision 

och de frågeställningar som förknippas 

med oss internrevisorer. För bara några år sedan 

var det inte möjligt att få dessa profiler att 

komma till oss. 

Men idag är intresset stort och förhoppningsvis 

blir det ännu större om vi sköter våra 

kort väl. Det var inte bara Marcus Wallenberg 

utan även Lars Heikensten, Jens Spendrup, 

Dan Brännström och många fler som gästade 

oss. Speciellt roligt var det att vi hade flera 

internationella gäster som Veronica de Preez 

och Riaan Thiart från Sydafrika och inte minst 

Moçambiques store revisor Mr. Marcelino. 

MARCUS WALLENBERG hade mycket gott att 

säga om internrevision och beskrev nödvändigheten 

med en stark internrevision. Inslaget 

av revisionskommittéer där vi har en väsentlig 

uppgift kommer att öka markant och följa 

utvecklingen i övriga världen. Han ansåg att vi 

i likhet med alla andra yrkesgrupper måste 

”snäppa upp” kvalitén för att hänga med i 

utvecklingen. 

Om jag tolkade hans föredrag rätt så är vi på 

rätt väg men måste ”speeda upp” takten ytterligare 

för att kunna ta för oss i den utveckling 

som nu råder. Det är nu som gäller. 

DAN BRÄNNSTRÖM, generalsekreterare i 

FAR-SRS räckte ut handen och bjöd in oss 

internrevisorer att delta i två större projekt 

som FAR-SRS tillsammans med Svenskt 

Näringsliv tänker starta. Det är ett tillfälle som 

vi inte vill missa utan direkt efter helgerna 

kommer vi att ta kontakt för att fatta den 

utsträckta handen. Det finns också ett önskemål 

från FAR-SRS styrelse att samla all revisionskompetens 

inkl internrevisorerna under 

samma hatt eller som Dan uttryckte det ”det 

skulle vara trevligt om vi var tillsammans”. 

Jag ställer upp på de tankegångarna men jag 

tror inte att tiden är mogen för oss att ta det 

steget ännu. Först måste vi internrevisorer 

fortsätta på den inslagna vägen att samla oss 

kring en gemensam syn på vår profession och 

på utvecklingen inom internrevisionsskrået. 

När vi alla arbetar i enlighet med PPF och vi 

”snäppat upp” vår kompetens och vi fått en 

stark och enad förening, då kan tiden vara mo- 

gen. I annat fall riskerar vi en splittring mellan 

det privata och det offentliga och det vore 

mycket olyckligt, nu när vi äntligen har börjat 

närma oss varandra och få den gemensamma 

samsynen. 

VI LYFTER BLICKEN MOT OMVÄRLDEN: Ett 

historiskt ögonblick fick vi vara med om när vi 

för första gången skrev ett samarbetsavtal med 

ett annat land. Vi har inte haft den storleken 

och styrkan tidigare att vi kunnat erbjuda våra 

tjänster och ingen har heller tidigare varit 

intresserade av att utbyta erfarenheter med 

oss, men nu har vårt kunnande och vår röst 

nått ut till omvärlden och detta avtal var ett 

första bevis på detta. 

Att Moçambique valt oss till sin samarbetspartner 

kan vi bland annat tacka Bengt Grude 

och vår tidigare generalsekreterare Arne Zetterström 

för, som arbetat med dessa frågor i 

Moçambique under många år. Arne har vid 

några tillfällen skrivit artiklar i vår tidning om 

sina upplevelser där nere. Vår internationella 

kommitté med vår nuvarande generaldirektör 

Klas Schöldström har haft löpande kontakter 

och även varit nere och besökt IIA Moçambique 

för att samla intryck om deras nuläge och 

samtidigt visa vad vi kan hjälpa dem med. Det 

kändes stort när jag som ordförande i IIA Sweden 

fick förmånen att skriva under samarbetsavtalet 

tillsammans med IIA Moçambiques 

ordförande Mr Marcelino. 

Med andra ord kan vi se mycket ljust på 

framtiden. Vårt skrå kommer att växa men det 

kommer att ställas stora krav på vår kompetens 

om vi ska matcha styrelser, revisionsutskott och 

VD/GD:ar. 

M E D TI LLÖNSKAN OM ett riktigt gott slut 

och ett riktig gott nytt år vill jag tacka alla 

medarbetare och kollegor för detta fantastiska 

väl genomförda revisionsår. 

Signerat 

Guidon

ÄNTLIGEN VAR DE HÄR IGEN: 

INTERNREVISIONSDAGARNA! 

Åsa Wallberg sammanfattar ett innehållsrikt program 

Efter ett helt års väntan kunde vi åter 

njuta av två spännande, fullmatade dagar 

med kollegor, skratt, föreläsningar 

och funderingar kring så vitt skilda 

ämnen som Ikeas arbete med miljöfrågor, 

ensamrevisorernas situation, vinstens 

betydelse för företag och människor, 

IT-säkerhet, intervjuteknik och 

hur man bygger upp en verksamhet i 

Sydafrika. 

Återigen har arrangörsgruppen 

överträffat sig själva! 

Först ut var tidigare riksbankchef Lars 

Heikensten som sedan 2006 är ledamot 

av den Europeiska Revisionsrätten. Heikensten 

redogjorde för Revisionsrättens 

27 ledamöters uppdrag (en från varje 

medlemsland) att kontrollera att EU:s 

budget genomförs på rätt sätt och att den 

ekonomiska förvaltningen är sund. 300 

revisorer av sammanlagt 800 anställda 

reviderar EU-kommisionens arbete, indelade 

i revisionsgrupper med inriktning 

på effektivitetsrevision. 

Revisionen inriktas på hela system och 

inte enskilda länder, men ett undantag är 

Fiskerapporten där de största länderna 

namnges i samband med granskning av 

deras fiskekvoterna. 

Fortfarande är jordbruksstödet med sina 

47 procent det största, därefter kommer 

stöd till strukturfonderna med 30 

procent. Tidigare inriktades revisionen av 

jordbruksstödet på produkterna men numera 

är den arealbaserad och görs utifrån 

flyg-foton. 

Stöden utbetalas från EU till en nationell 

myndighet som i sin tur utbetalar till 

en lokal- eller på länsnivå verkande myndighet. 

Först därefter utbetalas stöd till 

den enskilde individen. 

Nu pågår budgetarbetet 2007–2013, 

en medvetet vald lång tidsperiod för att 

kunna åstadkomma förändringar oavsett 

regimskiften och annat som kan påverka. 

De olika revisionskulturerna inom 

EU-länderna påverkar arbetet inom Revisionsrätten 

– exempelvis startades den 

franska av Napoleon. 

Att revisionsgrupperna nu handhar 

chefstillsättningar, metodfrågorna och revisionsplaner 

har gjort det hela enklare 

avslutade Heikensten. 

Lars Heikensten och Marcus Wallenberg höll uppskattade föredrag. Foto: Guidon Berggren 

NÄRINGSLIVETS SYN 

PÅ INTERNREVISION 

Marcus Wallenberg inledde elegant 

med en eloge till Bernt Gyllenswärd och 

Agneta Brevenhags goda internrevisionsarbete 

inom SEB och varför internrevision 

är så viktigt inte minst i internationellt 

verksamma företag. Wallenberg tog 

som exempel när han i sin ungdom arbetade 

på Citigroup i USA där en felaktig 

kreditbedömning visserligen kunde skapa 

problem, men accepterades, medan administrativt 

slarv var orsak för uppsägning. 

Ägare, ledning och styrelse måste 

ha samma uppfattning om vikten av en 

väl fungerande internrevision men också 

anslå resurser därtill sa Wallenberg. En 

starkare inriktning på de operationella 

riskerna för de specifika verksamheterna 

kräver mer planläggning för att 

kunna bemöta på ett bra sätt menade 

Wallenberg. 

Det är viktigt att förstå följande 

tre saker när det gäller internrevision 

och företagande: 

1. Att bibehålla balansen mellan 

entreprenörskap och kontroll. Cisco 

försöker göra detta genom att 

varje kväll ha en process för sitt 

pengaflöde, berättade Wallenberg. 

2. Internrevisionen kan hjälpa 

företaget med balans och kontroll 

av företagskulturen, förslagsvis 

genom en blandning av coaching 

och kontroll. 

3. Det finns en risk för att så kallad 

Whistle-blowing används i karriärsyfte 

varför noggrann bedömning bör göras 

om det var rätt eller inte. 

Wallenberg fick flera frågor av publiken, 

bland annat från Lena Stenberg 

Domeij, Scania, som berättade att då 

Wallenberg satt i styrelsen infördes begreppet 

Business Internal Controllers 

vars rapporter gick till Board Audit 

Committe men de var dock inte officiella. 

Wallenberg replikerade att varje bolag får 

hitta sin lösning på den formella kontrollens 

funktion. 

Hans Löfgren frågade om internrevisorer 

ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet 

som det är i Finland men Wallenberg såg 

ingen motsättning i det då styrelseledamöterna 

väljs på årsstämman och där kan 

diskussion också föras. På frågan om 


INTERNREVISIONSDAGARNA 2007 

Siste talare var Jens Spendrup som berättade om arbetet med Spendrups bryggeri. Mest 

säljande produkt är överraskande nog bordsvattnet Loka och inte öl fick vi veta! – Nedan: 

Vad kunde väl vara mer passande som avslutning på en konferens en fredageftermiddag 

än ölprovning med Jens Spendrup? Populärt och välbesökt! Foto: Guidon Berggren 


internrevisionen någonsin kommer att bli 

överflödig svarade Wallenberg av Sverige 

visserligen skiljer sig från andra länder, då 

vi har stort förtroende för varandra och 

för myndigheterna, men internrevision 

kommer alltid att vara viktig. 

RISKBEDÖMNINGSBASERAD 

I NTERNREVISION: RBIA 

Riian Thiart, Old Mutual Group/Skandia 

berättade om Risk Based Internal Auditing; 

risk ska vara både starten och slutet 

på din riskbedömning. 

Thiart anser att synen på risker gått 

från ett lågt riskmedvetande till god riskhantering. 

När styrelse, ledning och andra 

intressenter blir medvetna om vilka 

risker som exempelvis är relevanta, blir 

också deras inställning till internrevisionsarbetet 

och riskhanteringen mer 

positiv, menar Thiart. 

En utveckling av revisionsplanen är 

dock nödvändig där kostnaden för risksäkerheten 

och risktagandet bedöms, och 

där man inte längre har cykliska revisioner 

som årligen reviderar samma risker. 

Men framför allt handlar Risk Based 

Internal Auditing om vilken så kallad riskaptit 

organisationen har eller vill ha.

HAJJARU? 

Med kort varsel fick Astrid Boisen från 

Göteborg hoppa in och delge oss sin syn 

på kommunikation då hennes kollega 

hastigt blivit sjuk. 

Hon exemplifierade hur inlärd hjälplöshet 

kan få stackars gäddor att svälta 

ihjäl trots att flockvis med småfisk simmar 

runt dem, eftersom gäddorna tror att 

de har en glaskupa över sig. På samma 

sätt kan vi människor läras tro att vi inte 

kan förändras, inte kan lära oss något 

nytt, vilket gör förändringsarbetet i exempelvis 

arbetslivet svårare. 

Vi har tre kanaler för kommunikation 

sade Boisen – ord, rörelse och röst – och 

det gäller att de tre är samordnade. Som 

övning fick vi pröva att tänka goda tankar 

om kollegan bredvid men i ord säga att 

denne är en skitstövel. Efter att ha prövat 

ännu ett motsatsförhållande – att tänka 

elaka saker om kollegan men i ord uttrycka 

att det ska bli roligt att jobba ihop 

– fick hjärnan nästan fick kortslutning! 

Kommunikation handlar om att vara 

sanningsenlig: tankar och ord ska stämma 

överens om budskapet ska uppfattas som 

trovärdigt. Boisen kom också med konkreta 

tips, som att se på alla vid ett möte, 

Mr Marcelino, IIA Moçambique, och Guidon 

Berggren skriver under samarbetsavtalet. 

Klas Schöldström är nöjd. Foto: Åsa Wallberg. 

Till höger: Tankeläsaren Mathias Gold ordnade 

en så kallad sittning med fyra herrar 

i publiken. Här det nära nog halsbrytande 

resultatet. Foto: Åsa Wallberg. 

liksom att alltid ställa checkfrågor så att 

du vet att du förstått eller att budskapet 

har gått fram till mottagaren. 

SAMARBETE MELLAN IIA SVERIGE 

OCH NYSTARTADE IIA MOÇAMBIQUE 

Efter flera års förberedelse är nu IIA Moçambique 

uppbyggt och dess nye generalsekreterare 

Mr Marcelino var hedersgäst 

på Internrevisionsdagarna. Ett samarbetsavtal 

om kunskap och tjänster 

undertecknades av ordförande Guidon 

Berggren och Mr Marcelino. Han framförde 

sitt tack till Arne Zetterström för 

ovärderlig hjälp vid uppbyggnadsskedet 

och underströmk hur viktigt ett internationellt 

samarbete är. IIA Moçambique 

har redan över 300 medlemmar. 

M IDDAG MED TANKELÄSNING 

OCH REVISIONSORKESTER 

En härlig middag bestående av kalixlöjrom, 

hjortfilé och smaskig vitchokladmousse 

smakade utmärkt ihop med trevliga 

kollegor och tankeläsaren Mathias 

Gold. Som medhjälpare fick Gold upp 

IIA Sydafrikas generalsekreterare Veronica 

du Preez på scenen och svängde rask 

över till engelska. du Preez lyckades för- 


medla tillverkningsåret på en femkrona 

via tankeöverföring till Gold – skickligt! 

Avslutningsvis bad Mathias Gold fyra 

herrar att sätta sig på varsin stol intill varandra 

och därefter böja sig ner mot kolllegans 

knä som stötta. När Gold slutligen 

drog bort stolarna satt de fyra i knäet på 

varandra – dock inte länge då de snart föll 

ihop i en hög på golvet. 

När sen Ackes Revisionsorkester drog 

igång blev dansgolvet fullt och tömdes 

inte förrän vid ettiden på natten! Det 

svänger om internrevisorer! (Se dansbilder 

på sista sidan.) 

ATT KUNNA TOLKA SIN MILJÖ 

OCH OMGIVNING 

Ingrid Eiken, statssekreterare vid Kulturdepartementet, 

delgav oss sin syn på 

internrevision inom Regeringskansliet där 

hon arbetat i många år. Eiken är också 

medlem i Internrevisorernas förening, 

bland annat var hon med i planeringsgruppen 

inför 2005 års IR-dagar. Eiken 

presenterade de olika kulturer som enligt 

en avhandling av Katarina Barrling finns 

inom de olika politiska partierna. Barrling 

har sammanställt och analyserat vad partierna 

har för syn på sig själva och hur de 



Anders Hult, Deloitte, och Olle Blidholm, Ikea, utbytte åsikter. Foto Åsa Wallberg Dan Brännström tog hjälp av affärspressen. 

Foto Åsa Wallberg 

tror att andra uppfattar dem som parti. 

Eiken menar att här finns en koppling 

till hur viktigt det är att som internrevisor 

lära sig tolka den miljö man har att göra 

med. Ledningens agerande och stil är 

normgivande för resten av organisationen 

sade Eiken, och underströk att arbetet 

som internrevisionschef varit det roligaste 

arbete hon hittills haft. 

IKEA:S REVISORER DRIVER PÅ 

UTVECKLI NGEN 

Utvecklingschefen på Ikea Olle Blidholm 

berättade mycket spännande om Ikeas sex 

olika fokusområden där revisionen aktivt 

används i utvecklingsprocessen: 

1. Produkter: återvinningsbart material, 

förenklad design 

2. Leverantörerna: följa FN:s och lokala 

stadgar och Ikeas egen Code of Conduct 

om skyddsutrustning, övertidsersättning, 

reglerad arbetstid, ej barnarbete, 

bra yttre arbetsmljö. 

3. Energi och transporter: 60 procent 


av alla Ikeas tranporter sker per båt, att 

fylla containrar och förpackningar ännu 

bättre minskar transporterna. 

4. Byggnader och infrastruktur: projekt 

för att bygga mer energisnåla Ikea-varuhus 

pågår, i vilken samhällsstruktur Ikea 

bygger. 

5. Engagemang med kommuner och 

samarbetspartners: Unicef, barn- och 

kvinnoprojekt runt om i världen exempelvis 

mikrolån. 

6. Ledarskap och kompetens: bättre utbildade 

ledare som föredömen, ökad utbildning 

om arbetsmiljö med mera. 

Revisionerna sker på olika sätt beroende 

på vad som ska revideras. Ett tusental 

revisioner genomförs varje år av lokala 

resurser och ytterligare ett femtiotal av 

samarbetspartners som KPMG, PWC 

och ITS. Sedan ett år tillbaka genomförs 

oannonserade revisioner, då det förekommit 

att leverantörer exempelvis 

stänger av vattenreningen för att spara 

pengar. 

Blidholm menade att Ikea med sina 

höga krav på leverantörerna stundtals påverkar 

lagstiftningen i de 24 länder som 

de 231 varuhusen nu finns i. Ikea har inte 

mindre än 1350 leverantörer i 50 länder 

och är genom Ikea Food Sveriges störste 

exportör av livsmedel. Kina står för den 

största exporten till Ikea med sina 22 procent 

därefter kommer Polen med 16 procent 

Blidholm menade att om Ikea har 

bra kontroll på hela leverantörskedjan, i 

enlighet med gällande standards och regler, 

gynnar det kunden och i förlängningen 

är de också bra för affärerna. 

ATT UTVECKLA INTERNREVISIONS- 

PROFESSIONEN I SYDAFRIKA 

Bara att se Veronica du Preez när hon berättar 

om sitt arbete med att bygga upp 

IIA South Africa gör att du förstår vilken 

järnvilja och vilken beslutsamhet som 

ligger bakom hennes hårda arbete. Utan 

lön eller ens material startade Veronica 

för fyra år sedan uppbyggnaden av vad

som idag innefattar 22 heltidsanställda 

och 5500 medlemmar, den tredje största 

IIA-föreningen i världen! Redan har 820 

personer tagit CIA-examen, en märklig 

bedrift då 80 procent av medlemmarna är 

uppvuxna i så kallade Townships, förstäder 

för fattiga mestadels svarta människor 

med låg utbildning. 

Veronica anser att utbildning är allra 

viktigast och hon berättade om Learnership, 

en blandning mellan arbete och studier, 

som löper över två års tid och 21 dagar. 

Cirka 1000 personer har deltagit och 

hittills har 400 avlagt IIA South Africas 

Learnership-examen. Ett program som 

Learnership ger kompetens, då det varvar 

teori och praktisk lärdom samtidigt som 

deltagarna knyter nätverk och lär känna 

varandra. Mervyn Kings rapport har haft 

stor betydelse för internrevisionens framväxt 

och betydelse, berättade Veronica. I 

rapportern talar King om betydelsen av 

socialt ansvar, rättvisa, ansvarstagande, 

disciplin, tillförlitlighet, transparens och 

oavhängighet. 

Veronica du Preez inledde med att visa 

en mycket vacker kort reklamfilm om Sydafrika 

och avslutade med att inbjuda oss 

alla till Johannesburg år 2009 – världens 

största event för internrevisorer med runt 

1200 deltagare! 

G E NOM SAMVER KAN PÅVERKA 

NÄRINGSLIVET 

Dan Brännström inledde sitt anförande 

med att visa upp omslaget till Dagens Industri 

som pryds av ett foto av honom taget 

med Brännström i ett hörn, under rubriken 

”Revisorer i skamvrån”. Brännström 

intervjuas om varför internrevisorerna 

inte upptäcker felaktigheter i tid 

och svarar att kritiken är orättvis då allmänheten 

inte får reda på hur många 

skandaler som faktiskt stoppas just för att 

revisorn reagerat. 

Enligt Brännström är revisionsbranschen 

en förtroendebransch, men krav på 

förenkling ställs nu. Kraven på förenkling 

kommer som en motsägelse samtidigt 

med internationalisering och förslag på 

slopandet av revisionsplikten. Brännström 

anser att mer internkontroll ska 

till, inte mer externkontroll, för att förhindra 

händelser som exempelvis Carne- 

gie. Internrevisor Petter Larsson från 

Carnegie berättar då att deras överklagande 

på Finansinspektionens rapport nu 

ligger för läsning på Carnegies hemsida 

och att Brännström borde läsa den för att 

få en annan syn på saken än bara Finansinspektionens. 

Brännström talade om revisions relevans 

och, att varje noterat bolag måste ha 

ett revisionsutskott, visavi styrelsens an- 

COSO-ERM 

Ett av spåren under internrevisionsdagarna 

ägnade särskild uppmärksamhet åt 

metoder och regelverk för internrevision. 

Först ut var Torbjörn Wikland från Regeringskansliet 

som berättade om ”Coso i 

praktiken”. 

Torbjörn ville framför allt betona att 

Coso är en begreppsstruktur mer än en 

manual för internrevision med allt en manual 

kan innehålla i form av checklistor 

och annat. Han redogjorde också översiktligt 

för Cosos utvecklade ramverk för 

intern styrning och kontroll. Det kallas 

Företagsövergripande Riskhantering, 

ERM (eller enligt Coso: Enterprise Risk 

Management – Integrated Framework). 

Det bygger vidare på intern styrning och 

kontroll och tillhandahåller ett mer robust 

och utförligare fokus på det bredare 

ämnet företagsövergripande riskhantering. 

ERM introducerar också begreppet 

”riskaptit”, innebärande ett mått på hur 

mycket risk en organisation är beredd att 

acceptera och accepterar i praktiken när 

den strävar efter att skapa värden. Torbjörn 

pekade här särskilt på begreppet 

”positiv risk”; ett mycket användbart begrepp, 

men ett begrepp som inom vissa 

organisationer inte används alls. Händelser 

kan ha negativ eller positiv inverkan 

eller bådadera. Händelser med negativ 

inverkan representerar risker som kan 

förhindra värdeskapande eller undergräva 

befintliga värden. Händelser med en positiv 

inverkan kan undanröja en negativ 


svar. Brännström önskar också att förutsättningar 

skapas så att de små revisionsbyråerna 

ska kunna växa. Avslutningsvis 

föreslog Brännström att FAR-SRS och 

Internrevisorerna slås ihop vilket kanske 

inte är en helt orimlig tanke med på de 

många gemensamma frågor som de båda 

föreningarna har. Och tänk så många 

medlemmar vi skulle bli! 

ÅSA WALLBERG 

VI FÖLJER METODSPÅRET 

Gunilla Liljeroth upptäcker en hel del på vägen 

inverkan eller innebära gynnsamma möjligheter. 

Den intresserade kan gå in på 

föreningens hemsida och läsa vidare om 

både Coso och Coso ERM. (Torbjörn 

Wikland skriver mer om Coso i nästa 

nummer av Internrevision.) 

ATT VARA ENSAM REVISOR 

Ensamrevisorernas situation enligt dem 

själva var nästa ämne som presenterades 

av ESV:s avdelning för samordning av 

den statliga internrevisionen. Många statliga 

internrevisorer är den enda internrevisorn 

på myndigheten. Det som enligt 

ESV framför allt blir problematiskt i en 

sådan situation är efterlevnaden av IIA:s 

krav på framför allt intern kvalitetssäkring 

av internrevisionsfunktionen. Det 

ligger ju inte i linje med vår verksamhet 

att kvalitetssäkra oss själva vilket blir fallet 

om man är ensam! 

Den externa kvalitetssäkringen, som 

även inom staten ska göras vart femte år, 

upplevs också av många som alltför omfattande 

och kostsam. Enligt ESV skulle 

det kunna räcka med en externt validerad 

intern kvalitetssäkring, men då förs resonemanget 

snart tillbaka till ruta ett igen. 

Tankar finns därför på att vidareutveckla 

den självutvärdering som alla statliga revisorer 

årligen skickar till ESV och komplettera 

den med en validering av ESV. 

Valideringen får kanske göras på stickprovsmässiga 

grunder, men skulle kanske 

sedan kunna användas som underlag för 

en extern kvalitetssäkring. 

För övrigt kände sig ensamrevisorerna 



ensamma också när det gäller analyser 

och bedömningar av den egna verksamheten. 

Det finns inte så många att rådgöra 

med i en sådan situation. Annars var de 

flesta, intervjuade internrevisorer ganska 

nöjda med sin roll och sina möjligheter 

inom myndigheterna. De flesta ansåg sig 

ha ett bra förhållande till sin uppdragsgivare 

och tyckte inte att ”ensamheten” var 

diskriminerande på något vis. 

ESV berättade också att man planerar 

att gå ut till styrelser och andra uppdragsgivare 

för ensamrevisorer och 

genomföra kompletterande intervjuer. 

INTERVJUTEKNIK 

Helena Sundén från Hibis berättade 

sedan hur svårigheter i samband 

med intervjuer ska hanteras. 

Hon gick på ett mycket illustrativt 

och målande vis igenom hur man 

kan bemöta fyra huvudtyper av respondenter. 

Hon delade in respondenterna 

i ”den pratsamme”, ”den 

introverte”, den som ständigt har 

inövade svar förberedda samt den 

arge och stressade respondenten 

och gav några råd om hur dessa ska 

hanteras. 

”Den pratsamme” är den typ av 

person som gärna pratar om annat 

än frågan. Man bör då bland annat 

inte avbryta den här typen av person. 

Helena rekommenderade i 

stället att man vid lämpligt tillfälle 

markerar hur lång tid man har kvar och 

vad som behöver diskuteras under den tiden. 

När det gäller den introverte personlighetstypen 

är några viktiga aspekter 

vikten av att haka på det som ändå sägs 

och att i de sammanhangen ta tillvara på 

kroppsspråket. Respondenten som ständigt 

maler på med inövade svar som 

egentligen inte säger så mycket, bör bemötas 

med följdfrågor och en önskan om 

förtydliganden. Helena rekommenderade 

också att man ibland försöker bryta mönstret 

med en helt annan typ av fråga, kanske 

rent av lite personlig! 

Inför den arga och stressade respondenten 

är det extra viktigt att boka intervjun 

i god tid och förbereda den ordentligt. 

Man bör bestämma sig för hur 

10 • INTERNREVISION 6/2007 

mycket otrevligheter man tänker stå ut 

med men Helena rekommenderar att 

man ibland är tillmötesgående och kan 

tänka sig att backa lite grann för att inte 

förlora makten över intervjun. 

Det är överhuvudtaget väldigt viktigt 

att det är den intervjuande, och inte den 

intervjuade, som leder intervjun. Glöm 

inte heller att en intervju är en strukturerad 

konversation och inte en konfrontation! 

De 45 minuterna som Helena Sundén 

bjöd på gick mycket fort men som tur 

Helena Sundén vet det mesta om konsten att intervjua. 

Foto: Åsa Wallberg 

är har föreningen anlitat henne för en 

två-dagarskurs i ämnet intervjuteknik i 

vår - se hemsidan för mer information! 

INTERNATIONELLT REGELVERK 

FÖR INTE R N REVISORER 

Bernt Gyllenswärd från ÖhrlingsPrice- 

Waterhouse informerade om den nya 

versionen av internrevisorernas lilla röda, 

alltså The Professional Practices Framework 

från IIA. Den nya versionen 

kommer att utveckla regelverket och ge 

det en ökad tydlighet. I januari 2009 

kommer den nya versionen att komma ut 

varför Bernt rådde oss att inte byta ut våra 

gamla exemplar än, eftersom det inte 

ger något nytt i sak. Den nya förkortningen 

kommer att bli IPPF, Internatio- 

nal Professional Practice Framework. 

Bernt Gyllenswärd redovisade resultatet 

av en stor internationell genomlysning 

av hur medlemsorganisationer och 

enskilda följer regelverket. Undersökningen 

kallas CBOK (Common Body 

of Knowledge). Även CBOK visar på svårigheterna 

med efterlevnaden av kvalitetssäkringskraven. 

Endast 33 procent av 

de tillfrågade hade någon form av internt 

kvalitetssäkringsprogram och mer än 

hälften hade inte gjort någon extern kvalitetssäkring. 

Bland iakttagelserna 

för övrigt märks till exempel att 

internrevisorernas verksamhetskunskaper 

ofta bedöms som 

otillräckliga, internrevisorerna 

saknar en formaliserad metod för 

riskanalys och planering, revisionsmanual 

saknas ofta, typen av 

arbetspapper skiljer sig mycket åt 

mellan organisationerna och att 

internrevisorernas rapportering 

ofta blir försenad. Dessutom skiljer 

sig organisationerna mycket åt 

när det gäller vem som anställer, 

lönesätter och ansvarar för internrevisionsfunktionen. 

KONSOLIDERINGSKRAV PÅ 

FÖRSÄKRINGSBOLAG 

Susanne Sjödin-Svensson från 

AFA avslutade metodspåret med 

att berätta om utvecklingen av 

kraven inom Solvency II, alltså de 

gemensamma europeiska regelverk 

som ska upprättas för att skydda försäkringstagare 

och andra försäkringsberättigade. 

Regelverket är inte fastställt ännu och 

tidsplanen slutar den 31 oktober 2012, 

när reglerna beräknas vara antagna och 

genomförda. Det kan förefalla som om 

frågan ligger långt i framtiden, men så är 

inte fallet. Det är nu vi måste engagera 

oss om vi vill vara med och påverka utformningen 

av bestämmelserna och solvenskraven! 

Från Sverige deltar Finansdepartementet. 

Rådsförhandlingarna inom 

EU kommer att föras under 2007 och 

2008. Under våren 2009 planerar man att 

anta det nya direktivet och resten av tiden 

fram till 2012 reserveras för genomförandet 

och de nationella lagstiftningarna.

Susanne berättade att två modeller planeras; 

en standardmodell med egna versioner 

för olika branscher och en företagsintern 

modell. För den senare har 

inga krav fastställts ännu. Regelverket 

kommer inte att vara av typen ”följ-ellerförklara” 

som det nuvarande svenska regelverket. 

Krav på ansvariga nyckelpersoner 

kommer att ställas. Dessa nyckelpersonsroller 

föreslås vara riskfunktionen, 

compliancefunktionen, en aktuariell 

funktion och en internrevisionsfunktion. 

Under eftermiddagen den första dagen 

av internrevisionskonferensen 2007 

hölls ett föreningsmöte. 

Protokollet i sin helhet kommer att 

presenteras på föreningens hemsida. 

Detta är endast en kort sammanfattning 

av mötet. 

Det råder en viss förvirring inom vår organisation 

avseende föreningsmötet och 

årsmötet. Årsmötet är föreningens högsta 

beslutande instans. Här väljs styrelsen, 

revisor, representant i bolagsstämman för 

föreningens helägda servicebolag med 

mera. Föreningsmöte, eller extra för- 

Finansinspektionen planeras göra lämplighetsprövningar 

av dessa roller och 

funktionsansvaret planeras bli personligt! 

Naturligtvis har man i dessa sammanhang 

börjat diskutera hur man skulle kunna 

försäkra sig för dessa risker som individerna 

åsätts. 

Sammanfattningsvis kan man inte annat 

än understryka att det är nu vi måste 

engagera oss om vi vill påverka till exempel 

detta! 

GUNILLA LILJEROTH 

Traditionsenlig utdelning av CIA-diplom till tre stolta mottagare. Foto: Åsa Wallberg 

Extra föreningsmöte 

Gunilla Liljeroth vet vad som hände 

eningsmöte som det kallas i stadgarna, 

hålls när styrelsen eller medlemmarna 

anser att ett extra möte är påkallat. Minst 

en tiondel av medlemmarna kan begära 

ett extra föreningsmöte om begäran görs 

skriftligen med angivande av anledning, 

som det står i stadgarna. 

Den som inte har stadgarna glasklara 

för sig kan gå in på IRF:s hemsida, 

www.internrevisorerna.se/uploads/bilagastadgar070322.pdf, 

och ladda ned dessa 

därifrån. 

Medlemsavgiften är till exempel en anledning 

att sammankalla till extra föreningsmöte. 

Det var även en punkt på 


årets föreningsmöte. Avgifterna för nästa 

år fastställdes till: 

– 3000 kr per medlem för de första fem 

medlemmarna 

– 2000 kr per medlem för medlem sex 

till tio och 

– 1500 kr per medlem från den 11 

medlemmen och vidare. 

Vår generalsekreterare, Klas Schöldström, 

höll också en kort presentation av 

föreningens verksamhet under året. Han 

berättade bland annat att medlemstillströmningen 

till föreningen har varit cirka 

10 procent under året och att vi nu har 

cirka 630 medlemmar. Han berättade 

också om föreningens deltagande i IIA:s 

olika aktiviteter som bland annat syftar 

till att skapa oss ett varumärke som yrkesgrupp 

och att ge förbättrade underlag för 

vår yrkesutövning. Vår verksamhet har 

också uppmärksammats av IIA som gratulerat 

oss till de insatser som görs avseende 

den statliga internrevisionen, mot 

god internationell sed. Vi har undertecknat 

ett avtal med IIA som innebär att vi 

nu är ett ”Institute” och inte bara en ”affiliate” 

– det är litet ”finare” och innebär 

att vi fullt ut representerar IIA i Sverige, 

och med de ökade befogenheterna följer 

också ett ökat ansvar, till exempel när det 

gäller rapporteringen till IIA. 

Sten Bjelke berättade också lite om hur 

det nya avtalet har påverkat förutsättningarna 

för vår yrkesverksamhet. Nu får 

till exempel Etiknämnden inom föreningen, 

som förr enbart var ett rådgivande 

organ, själva avgöra ärenden i ställlet 

för att skicka dem vidare till IIA. Om 

konsekvensen skulle bli uteslutning ur 

föreningen eller indragning av certifiering 

måste dock ärendena skickas vidare 

till IIA, av Etiknämnden. 

Under föreningsmötet betonades också 

den enskildes möjligheter att engagera 

sig i IRF:s arbete, till exempel i de olika 

kommittéerna. Bland annat behöver 

redaktionskommittén tillskott i år! 

Den som är intresserad av hur föreningen 

och dess helägda dotterbolag, 

Internrevisorernas Servicebolag (ISAB), 

kommittéer med mera är organiserade, 

kan gå in på hemsidan och läsa om detta. 

Se www.internrevisorerna.se/om_oss/stadgar. 

GUNILLA LILJEROTH 


Nytt system för CIA- och 

specialexamina (CBT) 

Från och med 2008 finns inte längre 

möjlighet att avlägga ovanstående examina 

på annat sätt än genom att registrera 

sig via Internrevisorerna och 

att därefter få anvisning till en ”secure 

exam site” för bokning av tid för att avlägga 

examen. 

UTSEENDE OCH TIDER 

CIA-examen fortsätter att ha fyra delar. 

De består av vardera 100 frågor och tillåten 

testtid är 2 timmar och 45 minuter. 

Specialexamen kommer att består av 

125 frågor (precis som tidigare) och testtiden 

här är 3 timmar och 15 minuter. 

Examen kommer att kunna ske i examensfönster 

om vardera två månader: 

februari-mars, maj-juni, augusti-september, 

november-december. Varje del/varje 

specialexamen kan endast avläggas en 

gång i respektive examensfönster. 

ANMÄLAN 

Anmälan ska ske i två steg. Det första steget 

är när man anmäler sig endera till 

CIA-SPALTEN 

H EJ ALLA INTERNREVISORSVÄNNER! 

Nu sitter jag här igen och funderar på livet! En epok är förbi – 

14 och 15 november genomfördes de allra sista proven med 

papper och penna, beställning av skrivsal, avprickning på lista 

med mera. 

Jag funderar på hur det känns, för mig och för alla er som har 

skrivit. För er tror jag att det mest är en stor lättnad: att slippa 

fokusera på en speciell dag, att ta sig till en lokal, att inte riktigt 

veta hur det ser ut där och så vidare. För min del kan jag säga att 

trots att det har varit jättelånga dagar, och massor med betungande 

administration efteråt, så kommer jag att sakna det. Nej, 

inte de tidiga morgnarna och allt jobb med kopiering och tuggning, 

utan möjligheten att få träffa er alla – båda gamla bekanta 

och nya ansikten. Det kommer jag verkligen att sakna. Och jag 

önskar er alla lycka till i det nya systemet, som jag tror kommer 

att ge er många fördelar i form av modern teknik och snabbare 

resultatinformation, men som också kommer att kräva mycket 

mer beslutsamhet av er när det gäller att bestämma att nu SKA 

jag gå upp och skriva – det är ju alltid lätt att omprioritera. Och 

reglerna om att gamla, godkända tentor förfaller om det går 

mer än två år tills nästa godkända tenta registreras finns ju kvar 

– glöm inte det! 


CIA eller till någon av specialexamen, så 

kallad application. 

Denna application sker genom att kandidaten 

fyller i uppgifter i formuläret 

Candidate Demographic Record (CDR) 

och skickar in det till Internrevisorerna 

med övrig dokumentation (betygskopior, 

Experience form och Character reference 

form) samt betalar den fastställda avgiften. 

När avgiften är betald och dokumentationen 

granskats går CDR till IIA Head 

Quarters (HQ) för kontroll och tilldelning 

av Exam ID, om detta behövs. Retur 

av uppgifterna sker till Internrevisorerna, 

som informerar om ExamID. 

Därefter gör kandidaten en Registration 

för varje examen eller delexamen man vill 

skriva (fyra delar CIA ger fyra registreringar). 

Även här gäller nu att varje registration 

måste åtföljas av betalning. När 

betalning erhållits skickar Internrevisorerna 

dessa registrations till IIA HQ som 

kontrollerar att application har registrerats 

korrekt. Därefter skickas information 

om registration number både tillbaka till 

Internrevisorerna och till det företag som 

erbjuder ”secure exam sites”. Internrevisorerna 

underrättar kandidaten om att registration 

har skett och det registration 

number som ska användas vid kontakt 

med examinator. Därefter kontakter kandidaten 

själv examinator och bokar tid. 

Om betalning inte skett kommer inte registration 

att skickas till IIA HQ för erhållande 

av det nummer som behövs för 

tidbokning. 

GENOMFÖRANDE AV EXAMEN 

Examen kommer, såvitt vi vet idag, att 

kunna avläggas i Stockholms- och Göteborgsområdet. 

Närmare besked om 

adresser och annan kontaktinformation 

kommer så snart vi fått den från USA och 

kommer att läggas ut på hemsidan. Observera 

att ingen bokning kommer att ske 

på annat sätt än genom din egen aktivitet. 

När du bokat tid bör du vara på adressen 

minst 30 minuter före den tid då din 

examen ska börja. Sannolikt kommer du 

inte att beredas möjlighet att ta examen i 

Det var ända imponerande många som tog denna sista chans 

till ”pappersexamen” – sammanlagt 125 prov lämnades in avseende 

CIA, CCSA, CFSA och den nya examen ACCA (för dem 

som har en amerikansk CPA-examen). Det mest glädjande, förutom 

att ni var så många förstås, var att hela 31 stycken skrev 

del III och 30 skrev del IV. Det säger mig att vi kan hoppas på 

fler nya CIA än vanligt när resultaten kommer i mitten av januari 

2008. 

Här intill finns ett sammandrag över hur de nya processerna 

kommer att gå till. Kort och koncist kan sägas att det krävs mer 

framförhållning och större exakthet om ni vill ta er tentamen i 

ett specifikt examensfönster, eftersom informationen ska skickas 

fram och tillbaka mellan Sverige och USA. Det företag som erbjuder 

”secure exam sites” ska bli notifierade om att ni kommer 

att kontakta dem, ni ska ringa eller maila och boka tid och allt 

detta ska ske efter att ni har betalat alla avgifter – fortsättningsvis 

kommer inget att hanteras förrän betalning har skett. 

Låt mig passa på att önska er alla en God Jul och ett Gott 

Nytt År, med en ännu mer stärkt tro på att kunniga internrevisorer 

faktiskt kan förändra någonting! 

Vänliga hälsningar 

Gunilla 

tel 08-792 77 05/070-365 77 05 

gunilla.wernercarlsson@if.se

ett fönster om du kommer mer än 15 minuter 

försent. Någon återbetalning blir 

heller inte aktuell, eftersom inte någon 

annan kan få tillgång till din testtid. Avbokning, 

för att kunna boka ny tid i samma 

testfönster, kommer troligen att krävas 

minst två arbetsdagar före testdagen. 

Närmare information kommer senare. 

RESULTAT 

Ett preliminärt resultat kommer att 

kunna erhållas när man lämnar examenslokalen. 

Det definitiva resultatet kommer 

därefter att kommuniceras skriftligt från 

Internrevisorerna inom en tvåveckorsperiod. 

Diplom kommer att sändas från IIA 

HQ fyra gånger per år. 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 

Alla avlagda prov enligt tidigare provordning 

kommer naturligtvis att föras över 

till det nya systemet. Hur detta kommer 

att ske är ännu inte riktigt klart, men det 

kommer sannolikt inte att påverka dig 

som deltagare utan blir en rent administrativ 

övning. 

För dem som redan påbörjat sina delprov 

inom ”pappersexamen” kommer 

sannolikt IIA HQ också att ordna någon 

form av överföring till CDR, men detta 

är ännu inte klart. 

Eftersom detta är en stor administrativ 

operation för IIA HQ har man bestämt 

att inga anmälningar till det första examensfönstret 

kommer att tas emot förrän 

den 4 februari, 2008 (både CDR och registration). 

På samma sätt kommer det första examensfönstret 

för CIA-prov att öppna 

först den 18 februari, 2008. 

För specialexamina gäller att de kommer 

att kunna avläggas första gången 

i det examensfönster som öppnar den 

1 maj, 2008. 

Mer information kommer att läggas ut 

kontinuerligt på hemsidan så snart vi får 

den och ”alertmail” kommer att skickas 

ut när informationen på hemsidan är 

komplett och definitiv. Under tiden försöker 

jag gärna svara på frågor via mail 

eller telefon. 

GUNILLA 

070-365 7705 

gunilla.wernercarlsson@if.se 

Föreningens hemliga 

agenter: valberedningen! 

Hur gör valberedningen för att få tag på duktiga styrelseledamöter? 

Elisabeth Styf berättar här om valberedningsarbetet 

mellan årsmötena och till största delen bakom kulisserna. 

Det är ett riktigt detektivarbete som ligger bakom rekryteringen 

av styrelseledamöter. För att träffa medlemmar och identifiera personer 

som kan vara bra för föreningen besöker Elisabeth och de 

övriga i valberedningen tematräffar och andra typer av sammankomster. 

Ett annat sätt är att kontakta de som arbetar i kommittéerna 

och se om det finns kandidater där. Valberedningen får också 

ofta tips från medlemmar på bra personer. 

– Vi vill se om personen själv visar intresse för styrelsearbete, 

säjer Elisabeth. Men de bör vara beredda på att avsätta viss tid till 

möten och till verksamheten och kunna vara borta ibland från arbetet. 

Styrelsen träffas mellan sex och åtta gånger per år och dessemellan 

blir det administrativt arbete en viss tid varje vecka. 

Förutom Elisabeth är det också Hans Löfgren, ÖhrlingsPwC, 

och Håkan Berg, Swedbank, som idag utgör valberedningen och 

som träffas fyra eller fem gånger per år. Valberedningens ledamöter 

väljs på ett år i taget. 

VALBEREDNINGEN BESÖKER även ett styrelsemöte per år för 

att få en bild av hur styrelsearbetet fungerar. Styrelsen för Internrevisorerna 

arbetar efter den svenska koden för bolagsstyrning och 

utvärderar sitt arbete en gång per år medelst ett frågeformulär, 

som valberedningen sen har som underlag för sitt arbete. Elisabeth 

menar att det måste vara personer som trivs tillsammans för 

att få en väl fungerande styrelse. Ofta träffar styrelseordföranden 

den föreslagna kandidaten för att berätta mer om styrelsearbetet. 

Styrelseledamöterna ska spegla medlemssammansättningen och 

därför bör styrelsen representera olika professioner och sektorer, 

åldrar, kvinnor och män blandat anser Elisabeth. Styrelsens viktigaste 

uppgift är att representera medlemmarna och driva föreningens 

arbetet framåt. De individuella egenskaperna är då trots allt 

det som väger tyngst. 

– Det är oerhört lärorikt att sitta i styrelsen, säjer Elisabeth, du 

blir uppdaterad på vad som händer i branschen, får ett stort nätverk 

och tillgång till alla nyheter direkt från IIA. 

ÄR DU INTRESSERAD och känner Dig manad att arbeta för 

Internrevisorerna och bli styrelsemedlem så kontakta Elisabeth 

Styf, Riksgälden, på telefon 08-613 47 43eller 070-556 88 90. 

ÅSA WALLBERG 


EFFEKTIV KONTROLL ÖVER IT-MILJÖN 

– DRÖM ELLER VERKLIGHET? 

Marknadskraven på effektiv riskhantering och styrning hos våra 

bolagsstyrelser har skapat ett tryck på att hantera IT-frågorna. I våra 

samtal med svenska styrelseledamöter är det IT-området som tydligast 

oroar dem idag. Vad innebär styrelsernas oro inom IT för 

internrevisionscheferna och den kompetens som krävs inom våra 

internrevisionsavdelningar? 

Alla större företag är idag helt beroende 

av väl fungerande IT-system. Detta gäller 

inte minst inom affärsstyrningen och den 

finansiella rapporteringen av verksamheten. 

Det luddiga begreppet ”IT” har 

under många år setts som ett mystiskt 

teknikstöd eller som en egen oberoende 

verksamhet som ska behandlas därefter, 

där en uppsjö av olika system och förändringar 

hela tiden sker. 

Få människor på styrelsenivå har en 

bra bild av vad som händer inom IT och 

många i ledningsposition upplever det 

som en utmaning nog att få en fungerande 

kostnadskontroll över IT-verksamheten. 

En internrevisionsavdelning som 

kan ge en bra bild av hur IT-beroende 

risker spelar in i de olika verksamhetsgrenarnas 

allmänna riskexponering samtidigt 

som den kan värdera och bidra till effektiviteten 

inom IT som en del av affärsverksamhetens 

effektivitet är ofta idealet för 

en styrelse. 

Hur möter våra internrevisionsavdelningar 

dessa behov av förståelse och insikt? 

Här ligger en rejäl utmaning för 

Sveriges internrevisorer! 

Vad är det som gör IT-internrevision 

så mycket annorlunda än traditionell internrevision? 

Å ena sidan krävs en revisionsplanering 

enligt gängse praxis, där 

affärsverksamheternas IT-beroende 

risker behöver analyseras i samma sammanhang 

som övriga riskexponeringar. 

Å andra sidan krävs en lika god förståelse 

för IT-verksamhetens inneboende operationella 

risker och hur de kan påverka 

affärsverksamheten. 

ATT INTEGRERA ELLER INTE 

INTEGRERA 

Hur hanterar bolagen sina IT-risker 

idag? Redan idag har vi en utmaning med 

styrelseledamöter som inte vuxit upp med 

IT som en naturlig del av arbetsflödet. 


Det innebär att den erfarenhet kring bedömning 

av affärsrisker i andra delar delvis 

eller helt saknas avseende IT. Hur ser 

det ut i internrevisionsavdelningarna? 

Utgår riskbedömningarna kring IT från 

verksamhetsprocessernas sårbarheter och 

värde för verksamheten eller bygger de 

på tekniska hot och sårbarheter baserade 

på den tekniska IT-miljön verksamheten 

hanterar? 

STORLEKEN PÅ INTERNREVISION 

OCH DESS IT-INTERNREVISION 

Viktigt att fundera över är vad internrevisionens 

roll och ansvar är inom organisationen. 

Är det att säkerställa att årsredovisningen 

är korrekt, eller att strategiska 

och operationella risker är identifierade 

och hanterade eller gäller det mer att se 

till verksamhetens förmåga till förbättrad 

effektivitet? I dagens verksamheter bedrivs 

stora förändringsprogram, inte 

minst vad gäller IT-infrastruktur och 

systemstöd för tillväxt och effektivitet i 

försäljningsledet. 

En grundläggande skillnad mellan traditionell 

internrevision och IT-internrevision 

är den relativa omognaden och den 

”Det kan vara lätt att 

glömma att IT fortfarande 

förändras snabbt 

vad gäller styrning och 

ledning – vad som för 

några år sedan var god 

praxis för styrning av ITverksamheten 

anses i 

många fall idag vara helt 

föråldrat.” 

höga förändringstakten inom IT. Det kan 

vara lätt att glömma att IT fortfarande 

förändras snabbt vad gäller styrning och 

ledning – vad som för några år sedan var 

god praxis för styrning av IT-verksamheten 

anses i många fall idag vara helt föråldrat. 

Nya tekniska fenomen föds på 

mindre än ett år där IP-telefoni och trådlösa 

nätverk kom för några år sedan, 

medan Facebook och Youtube är nyare 

fenomen som alltfler bolag använder i sin 

affärsverksamhet. Ser man till livslängden 

hos dagens IT-system är den idag mindre 

än hälften jämfört med för bara några år 

sedan. Att ständigt hålla sig à jour med 

de risker och styrmodeller som utvecklas 

inom IT är en utmaning. 

Hos de flesta bolag och koncerner idag 

finns det en eller ett par personer som 

hanterar IT-revisionen. Internationellt 

har man ett annat synsätt på vikten av IT 

och förståelsen för dess effektivitet. Om 

en internrevisionsavdelning skall kunna 

fungera bra inom dessa områden krävs ett 

antal kompetenser inom IT. Det gäller 

inte bara tenisk förståelse för infrastrukturberoenden 

och applikationskomplexitet, 

det gäller i lika hög grad mognaden 

inom IT-verksamheten. 

Har man mogna, väldefinierade och 

fungerande processer för nyutveckling, 

drift, hantering av underleverantörer och 

legala krav? Hur hanteras projektportföljen 

inom IT – är verksamheten aktivt inblandad 

i prioriteringar och investeringsbeslut? 

Hur fungerar den interna kontrollen 

i verksamheten? Slutligen: hur är 

kunnandet och tillämpningen av IT-säkerhet 

i system och produkter? 

Det är ingen enkel uppgift att hitta 

personal med denna typ av breda kompetens 

kombinerad med kunnande och erfarenhet 

inom revisionsmetodik, men det 

bör inte avhålla oss från att arbeta på frågan. 

I dagens marknadssituation kan det 

vara svårt att rekrytera personal, även om 

man skulle vara skicklig nog att identifiera 

dem. Att öka kunskapen inom den befintliga 

personalen är därför ett sätt att 

möta behoven. 

Några internrevisionsavdelningar 

använder sig av andra funktioner inom 

verksamheten för att stötta i IT-intern-

Artikelförfattaren Lucas Cardholm är Executive Director på Ernst & Young. 

revisioner, till exempel koncernsäkerhetsfunktionen. 

Det ställer stora krav på samordning 

och säkerställande av god förståelse 

för revisionsmetodik och riskvärdering, 

och det finns en risk att det inte blir 

samma fokus och integration med övrig 

revisionsverksamhet (inte minst språkligt) 

då det ligger utanför internrevisionens 

kontroll. 

Många arbetar även genom nätverk ute 

i verksamheten, som ökar möjligheterna 

till resultat utan att internrevisionsavdelningen 

växer. Värt att fundera över är 

kompetensen och den oberoende rollen 

för personerna i nätverket. Det får inte 

bli så att verksamheterna förlitar sig på 

att internrevisionen skall hitta alla risker 

och problem, vi är trots allt ett skyddsnät 

som skall fånga upp det verksamheten 

själv möjligen inte hanterar. 

En annan metod som allt fler svenska 

bolag med internationella förgreningar 

tillämpar är att kombinera sin befintliga 

IT-internrevision med externa resurser. 

Genom ett långsiktigt fungerande samarbete 

kan en strukturerad, riskbaserad revisionsplanering 

genomföras, metodikoch 

kunskapsöverföring ske löpande och 

med färdigt tillgängliga IT-stöd för ökad 

produktivitet i internrevisionsarbetet. 

Min egen erfarenhet är även att värdet 

av att kunna genomföra lokala insatser i 

olika länder utan onödiga kostnader i tid, 

pengar och språkförbistring underlättar 

internrevisionsarbetet stort. Detta måste 

dock alltid ställas mot kostnaderna för att 

anlita externt stöd. Styrkan och svagheten 

med externt stöd är just transparensen 

kring kostnader. Det kan ge en utmaning 

i budgetprocessen, samtidigt som det kan 

vara tydligare ”vad man får för pengarna”. 

ATT MOTIVERA IT-INTERNREVISION 

Verksamhetens starka beroende av en 

väl fungerande IT är idag oomstritt. Att 

större förändringsprogram och projekt 

ofta medför en stor kostnadsmassa i den 

löpande verksamheten är även det tydligt. 

Det bör vara en god utgångspunkt för att 

diskutera värdet av en stark och väl fungerande 

IT-internrevision, oavsett om 

det innebär en utökad grupp inom internrevisionsavdelningen 

eller om det 

innebär ett stöd av externa leverantörer 

inom området. Ett sätt är att arbeta med 

rapportering till styrelsen kring internrevisionens 

kontroll i finansiella termer 

– hur mycket riskerar ägarna att förlora 

på att inte ha en tydlig och stark internrevision 

i specifika fall eller hur mycket 

pengar kan internrevisionen spara genom 

ökad effektivitet i verksamheten. 

LUCAS CARDHOLM 


”VI LÄR UT, LÄR OSS OCH HAR KUL!” 

KPMG har genomfört Risk management-utbildning i 22 länder 

Isnart sex år har KPMG 

genomfört utbildningsprogrammet 

Risk Management 

in Banking på uppdrag av Sida. 

200 ledande personer inom 

tillsynsmyndigheter, 

kommersiella och publika 

banker från 22 länder har deltagit. 

Programmet genomförs 

både på engelska och spanska. 

Projektansvarige Leif Waller 

menar att det gett KPMG ett 

stort globalt nätverk och en 

fantastisk erfarenhet. 

– Men framför allt har vi 

kul, säjer Leif, just hemkommen 

efter att ha följt upp deltagarprojekt 

i sex afrikanska 

länder. 

Syftet med utbildningen Risk 

Management in Banking är att 

ge deltagarna en större förståelse 

för hur de kan bygga upp 

ett övergripande riskramverk 

inom sin verksamhet utifrån 

verksamhetens och tillsynsmyndighetens 

perspektiv. 

Ämnen som makroekonomiska 

risker, riskbaserad tillsyn, 

likviditets- och marknads 

risker, Basel II med kapitaltäckningsregler, 

penningtvätt 

och etikfrågor är några exempel 

ur innehållet men störst 

tid och vikt läggs på krediter 

och kreditriskhantering. 

Leif menar att det är viktigt 

att kunna möjliggöra och säkerställa 

kreditgivning och 

förvaltning av kreditportföljer, 

det utgör en mycket viktig 

faktor i möjligheten till samhällsekonomisk 

tillväxt. Därför 

är behovet av kunskap om 

riskhantering så viktigt. 

– Sverige upplevs av deltagarna 

som ett mycket strukturerat 

och professionellt land 

på de flesta plan, säjer Leif. 

Tunnelbanor och bussar 

kommer i tid, folk håller vad 

de lovar, kommer i tid och le- 


Leif Waller: ”Störst bekräftelse på att vi faktiskt 

kan vår sak och kan överföra kunskapen är att en 

stor sydafrikansk bank nu vill köpa vårt upplägg.” 

vererar i tid. Och, inte minst, 

har vi en väl fungerande banksektor. 

Kunskapsutbytet och nätverkandet 

mellan deltagarna 

är en oerhört viktig del av kursen 

vilket blir än mer värdefullt 

efteråt säger Leif Waller 

och tar som exempel en tidigare 

deltagare från Kenya som 

nu kontinuerligt stödjer en 

deltagare från Nepal med 

hanteringen av bankens likviditet. 

Ett annat exempel har blivit 

state-of-the-art i en större 

afrikansk bank; en tidigare 

deltagare på en bank i Uganda 

har direkt applicerat hela 

kursinnehållet som ett koncept 

i uppbyggnaden av en 

riskavdelning som idag har sex 

anställda. Konceptet har nu 

anammats från bankens huvudkontor 

i Sydafrika som nu 

vill rulla ut detta i bankens alla 

18 länder. 

Den tre till fem veckor långa 

utbildningen vänder sig till 

chefer och nyckelpersoner 

som controllers, kreditchefer, 

compliance och internrevisorer 

inom kommersiella och 

publika banker men även 

inom tillsynsmyndigheter 

i Sidas partnerländer i Afrika, 

Asien och Mellan- och Sydamerika. 

Landurval och deltagare 

godkänns av Sida som 

också beslutat om ramen för 

kursens innehåll, målgrupp 

och omfattning. Varje kurs 

har 25 deltagare. 

Kursen för de spansktalande 

länderna är i två delar: 

de första tre veckorna i Stockholm 

och den andra delen 

omfattande tio dagar i Mellan- 

eller Sydamerika. En av 

utmaningarna har varit att 

hitta litteratur på spanska, en 

annan att hitta professionella 

spansktalande föreläsare inom 

alla ämnesområden inklusive 

gästföreläsare, menar Leif 

som inte själv talar så bra 

spanska, och framhåller 

KPMG:s riskspecialister som 

talar flytande spanska: Francois-Xavier 

Bonnevie, som ansvarar 

för det spansktalande 

programmet, Erick Thunström 

och Jenny Andersson. 

Utöver dem deltar också gästföreläsare 

från bland annat 

Linköpings Universitet. 

– Störst bekräftelse på att vi 

faktiskt kan vår sak och kan 

överföra kunskapen är att en 

stor sydafrikansk bank nu vill 

köpa vårt upplägg. 

– Vi blir även kontinuerligt 

inbjudna till offert av organisationer 

som IMF, Africa Development 

Bank, Världsbanken 

och IFC. Vi har också 

genomfört uppdrag för samtliga 

dessa organisationer. 

Bland annat genomför vi nu 

ett treårigt utbildningsuppdrag 

i Peking, ett train-thetrainer 

program inom Retail 

Banking. 

TEXT OCH FOTO: ÅSA WALLBERG

Svensk internrevision lyfts 

till en akademisk nivå 

Många internrevisorer i Sverige 

har våra grundläggande 

studier och examina långt 

bakom oss. Det hindrar inte 

att intresset att vidareutveckla 

våra teoretiska kunskaper 

inom professionen 

finns kvar. 

Men möjligheterna har varit 

begränsade. Internrevisorernas 

branschförening har erbjudit 

grund- och fortsättningsutbildningar, 

men det 

har saknats möjligheter att 

studera internrevision på en 

avancerad akademisk nivå. En 

nivå som vänder sig till dem 

som har ett intresse av att se 

på internrevision på ett mer 

vetenskapligt sätt. Eller till 

dem som vill se på internrevisionens 

samverkan med andra 

akademiska ämnesområden. 

Eller till dem som vill lyfta 

upp en befintlig examen mot 

nästa nivå och kanske till och 

med siktar på att forska inom 

ämnesområdet. 

IIA har under ett antal år drivit 

ett internationellt projekt 

benämnt IAEP, som syftar till 

att stödja de universitet som 

vill satsa på att erbjuda akademiska 

utbildningar inom 

internrevision. Idag finns ett 

fyrtiotal universitet i världen 

som har internrevision på 

kursprogrammet i samarbete 

med IIA. Nästa år är det dags 

för Linköpings universitet att 

erbjuda den första akademiska 

utbildningen i internrevision i 

samarbete med den svenska 

föreningen. 

Kursen kommer att omfatta 

7,5 ”nya” högskolepoäng 

motsvarande 5 arbetsveckor, 

och ges på magister/masternivå, 

alltså en avancerad nivå. 

Kursen omfattar cirka 30 

timmar schemalagd obligatorisk 

undervisning, uppdelad 

på tre tillfällen i Stockholm 

under perioden mars till juni 

2008. Lärare blir erfarna forskare 

från Linköpings universitet 

samt praktiker utvalda av 

IRF. 

Litteraturen kommer att 

bestå av IIA:s nya textbok, Asssurance 

and Consulting Services, 

samt ett antal fördjupningsartiklar. 

Vidare kommer projektarbeten 

att genomföras i gruppper 

med två eller tre deltagare 

kring fritt valda praktikfall. 

Redovisning sker dels som 

skriftlig rapport på cirka 15 

A4-sidor, dels som en gemensam 

muntlig presentation. 

Målsättningen med denna 

första kurs är bland annat att 

deltagarna skall lära sig analysera 

en organisations verksamhet 

med särskilt fokus på 

governance, och med det som 

utgångspunkt föreslå hur 

internrevisionsprocesser kan 

utformas i olika situationer: 

• Internrevision och corporate 

governance – de senaste 

årens utveckling och vilka utmaningar 

professionen står 

inför. Särskild uppmärksam- 

het kommer att ägnas åt frågor 

som debatteras inom corporate 

governance-området 

just nu. 

• Styrning och intern kontroll 

– hur företagande/offentlig 

verksamhet planerar samverkan 

mot gemensamma mål. 

Strategier och deras bestämningsfaktorer. 

Krav som ställs 

från ägare/styrelse/operativ 

ledning. 

• Konsekvenser av att den 

ekonomiska styrningens domäner 

utvidgas. Utvecklingen 

mot mer integrerad verksamhetsstyrning 

och informationssystem. 

• Samverkan ur ett principal 

agent-perspektiv. Företagets 

informations- och riskhantering: 

Vilka tillgångar, 

händelser och risker är mest 

avgörande. Samspelet med 

IT-ansvariga. 

• Samspelet med andra 

professioner – externa revisorer, 

controllers, compliance 

officers, fraud managers och 

andra specialister inom kvalitet 

och IT samt med enhetschefer. 

• Internrevisorns utmaning 

att hitta en rimlig balans mell- 

Kreativt om utbildning 

Lars Agerberg rapporterar om en givande tematräff 

Hösten är den tid på året då många av oss är 

sysselsatta med budgetering och planering inför 

det kommande året. I denna planering kan 

ingå att se över utbildningsplanen som då blir 

grund för utbildningsbudgeten. Det är också 

den tid på året då Internrevisorernas kursprogram 

för nästa år kommer ut. Vi tyckte därför 

att det kunde vara hög till att bjuda in till en 

tematräff för att diskutera utbildningsfrågor. 

Vi blev totalt elva deltagare från privat, finansiell, 

offentlig och konsultsektorerna som 

lan styrsystemets användning 

för verksamhetsutveckling och 

dess användning som ett verktyg 

för kontroll. 

Deltagarna kommer att få 

hjälp med praktisk tillämpning 

av de aktuella frågorna på 

det egna företaget/organisationen, 

dels genom dialoger i 

kursen, men framför allt 

genom projektarbetet. 

Denna kurs, som behandlar 

internrevision från ett corporate 

governance-perspektiv, 

kommer med all sannolikhet 

att följas av flera kurser om 

internrevision på hög akademisk 

nivå där vi kommer att 

behandla internrevision från 

andra perspektiv. 

IIA har målsättningen att 

universiteten skall etablera 

fullsändiga utbildningsprogram 

för de studenter som vill 

satsa på en karriär inom internrevision. 

De praktiska kunskaperna 

inom internrevision kommer 

föreningen naturligtvis att 

bidra med även i fortsättningen 

genom sitt interna kursutbud. 

LARS AGERBERG 

samlades under tre timmar på KPMG, inte 

bara för att prata utbildning utan även för att 

träffa kollegor. Det var alltså en bra spridning 

mellan olika verksamhetsområden vilket gav 

goda förutsättningar för ett bra erfarenhetsutbyte. 

IIA Standard 1230 stadgar att internrevisorer 

skall underhålla sina yrkeskunskaper och 

andra kompetenser genom en kontinuerlig 

yrkesutveckling. Detta kan uppnås genom 

medlemskap i branschföreningar, att delta i 



konferenser, seminarier och utbildningar samt 

genom att medverka i forskningsprojekt. Och 

inte minst genom att bli CIA-certifierade. 

Internrevisorerna har kunnat erbjuda både 

grundläggande yrkesutbildning och vissa 

fortsättningskurser under många år, men har 

kanske varit mindre framgångsrika i att erbjuda 

något som passar de medlemmar som kommit 

långt i sin karriär. Därför tänkte vi bland annat 

diskutera följande frågeställningar: 

• Är föreningens utbud av utbildningar optimalt 

med hänsyn till yrkets utveckling under 

de senaste åren? 

• Vilka utbildningar, kurser eller seminarier 

saknas i vårt utbud? 

• Hur tillgodoses behovet av utbildningar 

inom internrevision på akademisk nivå? 

• Har enmansrevisorerna några särskilda utbildningsbehov? 

• Har föreningens kurser spelat ut sin roll 

eller behöver de förändras? 

• Vilka utbildningar tar de större revisionsenheterna 

själva hand om? 

• Är våra lokala utbildningsbudgetar rimliga 

för behovet? 

• Finns det bra externa kurser som kan passa 

för vår yrkesutveckling? 

UNDER DISKUSSIONERNA kom flera av deltagarna 

med mycket positiva omdömen om det 

förslag till kursprogram som presenterades av 

Åsa Wallberg, kursansvarig i Internrevisorernas 

kompetensutvecklingskommitté. Framför 

allt var deltagarna imponerade av att programmet 

fått en så stor omfattning under de 

senaste åren. 

Några kritiska synpunkter kom även fram på 

årets program. Exempelvis menade flera att vi 

saknar en kurs i de allra mest elementära grunderna 

i internrevision – revisionsteknik, dokumentation, 

grunderna i rapportskrivning, med 

mera. Det saknas även en tydlig koppling till 

CIA-certifieringen i många av kurserna. 

UNDER TEMA-TRÄFFEN diskuterades många 

kreativa förslag på nya former av utbildningar: 

• Videofilmade seminarier, 

• specialkurs om IIA standards, 

• integrerad kurs med IT och operationell 

revision, 

• specialkurs om granskning av applikationskontroller, 

• registeranalys med ACL, 

• utbildning om Continuous monitoring 

• samt en särskild kurs i hur man hittar information 

på IIA:s internationella hemsida. 

Detta väckte dock frågan om det går att erbjuda 

smala kurser med bibehållen lönsamhet 

för föreningen. Våra kurser har konkurrens 

med exempelvis e-learning och externa utbildningsföretag, 

och möjligen måste vi hitta nya 

och andra format (seminarier, e-learning, externa 

utbildningsföretag eller liknande) för att 

klara lönsamheten. Frågan kom även upp om 

det omfattande utbudet kan medöra att vi till 

slut konkurrerar med oss själva, eftersom de 

allra flesta av oss har en begränsad utbildningsbudget. 

Att erbjuda ytterligare en kurs kan då 

medföra att andra kurser tappar deltagare, vilket 

påverkar de andra kursernas lönsamhet. 

Vidare noterade vi att ensamrevisorer kan ha 

särskilda behov. Inte bara på grund att de är ensamma 

i sin yrkesroll på sin arbetsplats, utan 

även genom att deras roll kräver en stor bredd i 

kunskaper, eftersom de måste kunna hantera 

samtliga roller inom professionen. 

SLUTLIGEN PRESENTADES Internrevisorernas 

Akademiprojekt, som syftar till att etablera 

utbildningar i internrevision på hög universitetsnivå. 

Föreningen arbetar för närvarande 

med Linköpings Universitet, och en första 

kurs är planerad att genomföras under våren 

2008 i ämnet ”Internrevision och Corporate 

Governance”. 

Kursen som omfattar 7,5 ”nya” högskolepoäng 

kommer att administreras av Linköpings 

Universitet men genomförs i Stockholm. Mer 

information kommer att finnas på www.internrevisorerna.se/verksamhet/universitetsutbildning. 

(Se även artikel på sidan 19.) 

TE MA-TRÄFFARNA ÄR Internrevisorernas 

modell för erfarenhetsutbyten. Dessa erbjuder 

en möjlighet att få träffa andra medlemmar i 

föreningen för att diskutera ett ämne som man 

är speciellt intresserad av, och att kunna lära av 

varandras goda erfarenheter. 

Antalet deltagare är begränsat till 15 för att 

ge alla en möjlighet att delta i diskussionerna 

och bidra med synpunkter och konstruktiva 

idéer. KPMG sponsrar med ändamålsenliga lokaler 

och med kvällsmackan. Träffarna är gratis 

för medlemmarna. 

Vi planerar att återkomma med ytterligare 

en Tema-träff under hösten, och med flera 

träffar under våren 2008. 

LARS AGERBERG

LÄSTIPS: INTERNAL AUDITOR, 

OCTOBER 2007 

Tell it like it is 

En av de mest viktigaste utmaningarna 

för alla internrevisorer handlar om hur 

man framför sitt budskap till de reviderade. 

Och inte bara hur man framför det 

utan också hur man samtidigt kvarhåller 

objektiviteten, klarheten och rättvisan i 

en värld där det mer och mer gäller att 

hålla sig politisk korrekt. Man kan hitta 

några värdefulla tips i artikeln för hur 

man undviker de vanligaste misstagen i 

den vägen. 

A Kinder, Gentler Audit 

Lawrence De Berry från Basic American 

Inc. kommer med en alternativ syn när 

det gäller internrevisorer och deras kommunikationsutmaning. 

Han har definierat 

några tumregler vilka inte bara kan 

hjälpa revisorn att framföra sitt budskap 

så effektivt som möjlig utan också vara 

uppskattad som ombud för positiva förändringar 

inom organisationen. 

The human side of the risk 

Med tanke på dagens teknologi kan vi anta 

att de flesta risker som förknippas med 

finansrapporteringen står under bra kontroll. 

Men man bör aldrig glömma bort 

eller underskatta den ”mänskliga” sidan 

av respektive process. 

I sin artikel har Russell Jackson funderat 

kring den nyligen av US Securities 

and Exchange Commission ”återupptäckta” 

riskbaserade, ”top down”-bedömningen. 

Här gäller det att vara en väl erfaren 

revisor för att kunna kvantifiera och 

karakterisera förvrängningsriskerna, för 

med det mänskliga omdömet involverat 

finns det inte bara en sak som kan resultera 

i fel. 

Tips for Testing Anti-money 

Laundering Programs 

Tips och råd som anges i den här artikeln 

avseende testning och validering är mest 

värdefulla för revisorn som jobbar i ban- 

ker, hos värdepappershandlare, inom försäkringsbolag 

eller andra bolag som hanterar 

pengar eller säljer relaterade tjänster 

för att det är framför allt de som kan 

bli potentiellt utnyttjade av penningtvättare. 

Confronting the Emerging Threat 

Det finns förmodligen inga organisationer 

kvar idag som kan påstå att de inte 

har något att göra med risker som relateras 

till databrott. I vårt samhälle där information 

bokstavligen har blivit en handelsvara, 

måste komplexa åtgärder tas för 

att skydda data. 

Artikelförfattaren framför sina åsikter 

om hur man bedömer respektive risker 

och kontroller. Kontrollen som sådan kan 

vara exempelvis policy för hemlighållande, 

löpande riskbedömningar, medvetenhetsträningar, 

övervakningar av olika 

slag, med mera. 

PILLE LINDSKOG

Tredje penningtvättsdirektivet 

Gregor Gröblacher rapporterar från finansiella nätverkets träff 

Drygt ett tjugotal internrevisorer 

hade samlats för att 

höra Mira Naumanen, enhetschef 

för penningtvätt på 

Finansinspektionen och Jan 

Björkman från SEB, ansvarig 

på koncernstab säkerhet 

för AML-frågor, redogöra för 

penningtvätt. 

Först ut att redogöra för direktivet 

var Mira som inledde 

med att fråga hur lång tid som 

nedlades på den senaste revisionen 

av penningtvätt och 

fick som svar 15 till 20 dagar. 

Mira undrade vidare hur 

många identifierade brister 

som åtgärdats samt huruvida 

vi internrevisorer verkligen 

följer upp att dessa åtgärdas. 

Svaren var överlag jakande. 

Mira ansåg att vi helst skall 

glömma ordet penningtvätt 

eftersom många är rädda för 

detta begrepp. Det handlar 

egentligen om en process i tre 

steg med syftet att förhindra 

ekonomisk vinning av brott 

genom att bekämpa penningtvätt. 

Det första steget är själva 

placeringen (placement), 

det andra skiktningen (laye- 


Mira Naumanen, Finansinspektionen, berättade om penningtvättsdirektivet. 

ring) där spåren döljs samt det 

tredje integreringen (integration) 

där brottet döljs. 

Det finns idag enligt Mira 

grova kriminella gäng som har 

åtskilliga miljoner kronor att 

röra sig med och som de vill 

tvätta genom att placera i till 

exempel fastigheter och dyra 

kapitalvaror. 

FI:s strategi för tillsynen av 

bolag är indelad i ”Full supervision”, 

”Limited supervision” 

och ”No supervision”. Bolag i 

den första kategorin är bland 

andea banker och finansbolag. 

De som omfattas i begränsad 

skala är till exempel växlingskontor 

och ”Deposit 

companies” samt ”Money 

transfer”. Den sistnämnda 

undantagna kategorin är till 

exempel kasinon, revisorer, 

fastighetsmäklare, antikhandlare, 

juvelerare eller advokater. 

Enligt Mira finns ett förslag 

att tillsynen även i framtiden 

skall omfatta de sistnämnda. 

Det tredje penningtvättsdirektivet 

2005/60/EG innebar 

att ett betänkande lades fram 

först i slutet av mars 2007 och 

detta skulle egentligen ha införts 

i svensk rätt den 15 december 

2007 men lagen om 

Penningtvätt kommer att vara 

klar först till juli 2008. Det 

innebär risk för att Sverige 

blir dragna inför EU-domstolen. 

Det är Finansdepartementet 

som ansvarar för framtagandet 

av den nya lagen. 

Mira redogjorde för regelverk 

och tillsyn samt utredningsansvar 

som finns för 

penningtvätt. (Se illustration 

på höger sida.) 

EN FRÅGA FRÅN åhörarna 

var hur många anmälningar 

om penningtvätt som görs 

och om de har lett till åtal. 

Enligt Mira finns egentligen 

inget fall som prövats med en 

penningtvättsanmälan i botten 

utan det handlar oftast om 

penninghäleri och borgenärsbrott. 

Totalt rör det sig 

om cirka 100 mdr som årligen

undandras från beskattning. 

Vad är då syftet med penningtvätts- 

och terrorismfinansieringslagar? 

Ja, det är att förhindra eller 

försvåra kriminell verksamhet 

samt att upprätthålla allmänhetens 

förtroende för det finansiella 

systemet och den finansiella 

marknaden. 

Gällande föreskrift, FFFS 

2005:5, om åtgärder mot 

bland annat penningtvätt, utgår 

från det andra penningtvättsdirektivet 

men innehåller 

även delar av det tredje direktivet. 

Denna reglerar enligt 

Mira ett antal områden vilka 

även finns som förslag till den 

kommande Lagen om Penningtvätt 

(PTL). En röd tråd i 

regelverket är att förhindra 

placering, skiktning och integration. 

Utbildning och rutiner 

är ”A och O” enligt Mira 

och PTL kommer i § 13 att 

föreskriva att interna rutiner 

etableras och utbildning sker. 

De allmänna råden innehåller 

regler om kundidentifiering 

och motsvarande regler återfinns 

i 4-7 §§ PTL. I föreskriftens 

11–13 §§ finns anvis- 

REGELVERK 

LAGAR 

Finansdepartementet 

Justitiedepartementet 

Utrikesdepartementet 

FÖRESKRIFTER 

Finansinspektionen 

ALLMÄNNA RÅD 

R I KTLINJER 

FI och flera olika tillsynsorgan 

samt branschorganisationer 

som Advokatsamfundet,Fastighetsmäklarnämnden 

m. fl. 

ningar om transaktionsgranskning 

och i 9–10 §§ PTL finns 

regler om gransknings- och 

uppgiftsskyldighet. De allmänna 

råden tar vidare sikte 

på kundkännedom, riskhantering 

och vem den verklige förmånstagaren 

är. Regler om 

påföljder kommer att finnas i 

14 § PTL. 

Det tredje penningtvättsdirektivet 

förskriver ett riskbaserat 

förhållningssätt i förhållande 

till: 

• Länder 

• Kunder 

• Produkter 

• Verksamhetsområden 

FÖRÄNDRINGAR SKER över 

tiden och riskbedömningen 

måste hållas uppdaterad och 

anpassad till detta enligt Mira. 

Att känna sin kund är 

mycket viktigt liksom att 

känna till affärsförbindelsens 

syfte och art vilken även skall 

följas upp över tiden. Följande 

kunder bör man känna särskilt 

väl då de innebär hög risk: 

• Distanskunder 

• Gränsöverskridande korrespondentbankförbindelser 

FÖREBYGGANDE 

TI LLSYN FINANSIELLA 

FÖRETAG 

Finansinspektionen 

TILLSYN ICKE- 

FINANSIELLA FÖRETAG 

Revisorsnämnden, FAR m. fl. 

Advokatsamfundet 

Lotteriinspektionen 

Fastighetsmäklarnämnden 

Övriga tillsynsorgan samt 

branschorganisationer 

• Politically Exposed Person, 

PEP 

Lägre krav på kundkännedom 

föreligger enligt Mira 

för exempelvis vp-bolag, kreditinstitut 

hemmahörande 

inom EES och börsnoterade 

företag vars aktier handlas på 

en reglerad marknad. 

Riskbedömning skall göras 

och den innebär identifiering 

och kategorisering av produkter, 

kundkategorier, distributionskanaler 

samt typ av affärsförbindelse. 

Enligt Mira 

skall implementering ske av 

lämpliga rutiner där högriskkunder 

skall ha en utökad process 

för kundkännedom men 

för lågrisk kunder kan en förenklad 

användas. 

Det är enligt Mira upp till 

företagen att själva avgöra hur 

omfattande åtgärderna skall 

vara utifrån en riskbaserad 

analys avseende typ av kund, 

affärsförbindelse, produkt eller 

transaktion. Viktigt är att 

även känna den person som är 

den verkliga huvudmannen 

eller den som ytterst kontrollerar 

kunden. Här skall bolaget 

ha infört riskbaserade och 

UTREDNING 

UTR E DNINGSANSVAR 

Finanspolisen 

Ekobrottsmyndigheten 

Andra åklagare 

Skatteverket 

SÄPO 

lämpliga åtgärder för kontroll 

av identitet. Vidare skall ägarstrukturen 

vara begriplig, om 

den inte är det skall inget 

kundförhållande inledas. PEP 

är en annan grupp och avser 

till exempel stats- eller regeringschefer, 

ministrar samt 

parlamentsledamöter. 

ETT ANNAT REGLERAT område 

är ”Tredje part”, alltså 

fall där institut får förlita sig 

på en tredje parts åtgärder för 

att uppnå kundkännedom. De 

som får vara tredje part är till 

exempel kreditinstitut, vpbolag 

och fondbolag men 

även godkända och auktoriserade 

revisorer. Frågor under 

utredningen har varit skyddet 

för den personliga integriteten, 

alltså PUL, men även 

insättningsskyldigheten. 

Den första åtgärden vid ett 

besök från FI blir enligt Mira 

att se hur riskbedömningarna 

har utförts samt vilka rutiner 

som implementerats för att att 

förhindra penningtvätt. 

Miras önskan är att vi internrevisorer 

hjälper till med 

att se till att lämpliga åtgärder 

sker för anpassning till det 

tredje penningtvättsdirektivet 

och den kommande penningtvättslagen. 

JAN BJÖRKMAN började med 

att redogöra varför bekämpning 

av penningtvätt är viktig 

för SEB. Detta har sin grund 

i att de internationella kraven 

kommer att öka samtidigt 

som myndigheterna kommer 

att skärpa kraven och utfärda 

fler regler. En annan viktig 

anledning är enligt Jan att 

bibehålla ett gott rykte och 

skydda varumärket. 

Jan nämnde att cirka 25 

procent av FI:s tillsyn kommer 

att vara inriktad mot penningtvätt. 


FORTS PENNINGSTVÄTT 

SEB har tagit ett globalt grepp på penningtvättsfrågor 

och en incident i ett land får ofta återverkningar i flera 

länder. 

SEB:s AML-strategi är enligt Jan inriktad på sex områden: 

• KYC (känn din kund) 

• Risk Assessment 

• Training 

• Screening & Monitoring 

• Information 

• Staff resources 

ETT VIKTIGT OMRÅDE genom införande av direktivet 

är informationsutbyte om pågående utredningar mellan 

olika banker och länder. Ett viktigt område som krävt 

resurser är screening och monitorering vilket inneburit 

framtagande av en global systemlösning. 

Jan redogjorde för SEB:s koncernprojekt avseende 

AML. Ett e-learningprogram har tagits fram vilket 

samtliga anställda genomgått. Detta har för övrigt sålts 

till bankföreningen och finns att tillgå som allmänt utbildningsmaterial. 

Jan nämnde att ett koncerngemensamt 

projekt nu dragits igång, AML 3, med syftet att 

skapa globalt gemensamma processer och rutiner. 

Viktiga områden avseende KYC-processen är verifiering 

av identitet och bedömning om ytterligare kunddata 

behövs som input till risk klassificering. Rutiner 

har enligt Jan införts för förenklad due-diligence, alltså 

”SDD” eller eskalerad, ”EDD”. 

ETT ANNAT OMRÅDE är insamling av uppgifter om 

affärsförbindelsens syfte. Här bedöms och dokumenters 

till exempel efterfrågade produkter och tjänster, förväntad 

aktivitet och information om första insättning. 

En riskanalys skall göras och här är det av vikt att 

klargöra hur den riskbaserade tilllämpningen skall 

genomföras i form av insamling av intern och extern information, 

identifiering av risker (kund, land, produkter 

och tjänster). Riskerna skall vidare hanteras och dokumenteras. 

Vilka faktorer bör då särskilt beaktas? Det är bland 

annat bolag med oklara ägarstrukturer (offshore-bolag 

etc), kunder med svag anknytning till landet (non-resident), 

PEP-personer, kontantintensiva branscher, högriskländer, 

korrespondentbanker och internationella 

private banking-kunder. 

Jan presenterade avslutningsvis en sammanställning 

över de länder som kommer att klara deadline med en 

lag om penningtvätt den 15 december och de som är 

försenade. Till exempel kommer Polen, Litauen och 

Tyskland att vara klara under våren 2008 men Sverige är 

sämst i klassen med en lag tidigast den 1 juli 2008. 

GREGOR GRÖBLACHER 


En av kursdeltagarna vid konferensanläggningen Skepparholmen. Foto: 

Yvonne Alnebjär. 

GRUNDKURS: HELHETSKONCEPT 

M E D TEORI OCH PRAKTIK 

Inbäddad i höstens alla vackraste 

färger och med havet som granne, 

mötte oss konferensanläggningen 

Skepparholmen. Här fick 

vi, 16 informationshungriga 

kursdeltagare, under tre dagar ta 

del av och lära oss om internrevision 

och internrevisorns roll. 

Våra lärare, Hans Löfgren och 

Mikael Boo, guidade oss skickligt 

och med stadig hand genom 

kursens 13 avsnitt. 

Vi var en brokig skara deltagare 

som kom från vitt skilda 

områden. Vi satt med kunskap 

och erfarenheter från privata näringslivet, 

myndigheter, humanitära 

hjälporganisationer, revisionsbyråer 

och konsultföretag, 

vilket breddade perspektivet. 

Några deltagare arbetade redan 

med internrevisionsfrågor, andra 

var helt nya i sina roller och ytterligare 

någon arbetade inte 

med internrevision utan med 

intern kontroll. Kursens innehåll 

gav ljus åt vår egen situation och 

förtydligade vårt ansvar, vilket 

jag tror gav oss alla en och annan 

aha-upplevelse. 

Under kursens första dag pratade 

vi mycket om internrevisorns 

roll och organisatoriska 

placering i verksamheten samt 

styrelsens, ledningens, VD:s och 

externrevisorns relation till 

internrevisorn. 

Under kursens andra och tredje 

dagar behandlade revisionsprocessens 

olika delar, exempelvis 

revisionsmodell, intern styrning 

och kontroll, intervjuteknik 

och revisionsprogram. Avsnitten 

tog avstamp ifrån IIA:s standarder 

och knöt ihop det med praktiska 

frågor och övningar. Detta 

gav förankring mellan det praktiska 

och teoretiska och gav ett 

extra värde för helhetsintrycket. 

Överlag var det helhetskonceptet 

som gav mig mest under 

kursen. Mycket kände jag igen 

sedan tidigare, mycket var också 

nytt och att få det paketerat 

under tre dagar, under ledning 

av två erfarna lärare gav mig 

mycket nytt att stoppa ner i min 

”kunskapsryggsäck”. Som tur är, 

är ju kunskap inte tung att bära! 

KARIN WINBERG

Funktionen Internal Audit (IA) är en oberoende enhet som ansvarar för att på styrelsens uppdrag 

utvärdera, granska och stödja den interna styrningen och kontrollen i all verksamhet som 

AB Svensk Exportkredit bedriver. 

Funktionen är direkt underställd verkställande direktören. 

Internal Audit söker Testledare för 

företagsledningens tester i enlighet 

med SOX 404 

Du är högskoleutbildad eller har annan kompetens som kan bedömas som likvärdig. Du har 

flerårig erfarenhet från den finansiella sektorn och det är en fördel om du arbetar/har arbetat 

som internrevisor. 

Du är målmedveten, analytisk och är van att arbeta självständigt under eget ansvar. Du är 

noggrann med detaljer men har samtidigt fokus på helheten. 

Du är van att arbeta med Microsoft Office, samt har goda kunskaper i engelska. Befattningen 

som testledare kräver att du besitter god samarbetsförmåga och att du är en kommunikativ 

person. 

Tjänsten innebär främst: 

• ansvarar för att ta fram testplan 

• genomföra testerna enligt av processägarna framtagna testscripts 

• dokumentera och informera processägare om testresultat 

• avrapportera resultatet av testerna till företagsledningen 

Därutöver kommer arbetsuppgifterna bestå av att, i mån av tid delta i arbetet inom internrevisionsfunktionen 

i enlighet med fastställd revisionsplan. 

Har du frågor är du välkommen att ringa Tuula Halonen, Head of Internal Audit, tel 08-613 83 24 

eller Ann-Sofi Reichhuber, Human Resources tel 08-613 83 69. Skicka in din ansökan med 

personligt brev och CV snarast med e-post till tuula.halonen@sek.se, dock senast 2007-12-31. 

SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgång till finansiella lösningar för export och infrastruktur. 

SEK erbjuder ett brett utbud av finansiella lösningar, allt ifrån standardiserade lån till 

innovativa och komplexa finansieringsprodukter. SEK:s verksamhet vilar på kommersiell 

grund. SEK finansierar sin verksamhet huvudsakligen genom att ge ut obligationslån på 

de internationella kapitalmarknaderna. SEK:s rating från Standard & Poor's respektive 

Moody's är AA+/Aa1 för långfristiga skulder. Se även SEK:s hemsida: www.sek.se

FRÅN FÖRENINGEN: BESÖK FRÅN KINA 

OCH INRE MONGOLIET 

KINA 

Den 19 oktober hade vi 

glädjen att få ta emot ett besök 

från Kina, Commission 

of Science, Technology, and 

Industry for National Defense, 

COSIND. 

Delegationen bestod av sex 

personer och leddes av Jiang 

Xuanlin, Deputy Director vid 

Department of Finance. Från 

föreningen deltog jag själv, 

Larry Ribbeklint, KPMG och 

Hans Löfgren, PWC. 

COSIND är ansvarigt för 

det kinesiska försvarets och 

rymdindustrins administration 

och planering. 

Besöket skedde i IIA:s anda 

”framsteg genom samverkan” 

och ligger väl i linje med IIA:s 

strategi att internrevision skall 

utvecklas till att bli globalt erkänt 

som en profession – en av 

fyra viktiga spelare inom styrningen 

av organisationer tillsammans 

med styrelse, verkställande 

ledning och externrevisorer. 

Besöket inleddes med att 

jag presenterade Internrevisorerna 

i Sverige och IIA globalt 

och COSIND presenterade 

sin verksamhet. Därefter var 

våra besökare särskilt intresserade 

av att få diskutera: 

• ”The fundamental, rules 

and working of the audit work 

in case of a important government's 

investment.” Charlotte 

Gustafsson presenterade sina 

och KPMG:s erfarenheter på 

området och metoden PPP 

(Public Private Partnership). 

• ”How will the correspondency 

between audit risks and 

audit efficiency be obtained.” 

Här presenterade Hans Löfgren, 

ÖhrlingsPwC, sin syn 

på detta ur såväl ett externrevisionellt 

som ett internrevisionellt 

perspektiv. I Kina verkar 

man inte lika tydligt som 


INRE MONGOLIET 

Vi hade den 25 oktober glädjen att få ta 

emot ett besök av 18 internrevisorer från 

Inre Mongoliet, under ledning av Yun Yi 

Long, Secretary General IIA Inner Mongolia. 

IIA Sweden representerades av Klas Schöldström, 

Generalsekreterare IIA Sweden, Sten 

Bjelke, Hans Löfgren och Bernt Gyllenswärd, 

ÖhrlingsPwC. 

På dagordningen stod: 1) Introduction of 

IIA in Sweden, Klas S. 2) The Principal Audit 

Objective and Impartiality, Sten B. 3) Internal 

Audit Procedure, Rights and Responsibilities, 

Hans L. 4) The Supervision and inspection of 

the internal audit in Enterprise and evaluation 

of Internal Control System. Bernt G. 

Vi betonade vikten av att allt internrevisi 

vi skilja på controllers, internoch 

externrevisorer. 

Kinadelegationen fick information 

om hur internoch 

externrevision sker i Sverige 

på olika nivåer, och speciellt 

med koppling till infrastrukturella 

projekt. Där kunde exempelvis 

sådana projekt revideras 

på såväl myndighetsnivå 

som på nationell nivå genom. 

De kulturella skillnaderna 

är dock stora. I Kina verkar till 

exempel kontakter med personer 

man litar på bland familj 

och vänner vara viktiga i samband 

med mycket stora investeringar, 

även om de kände 

till vår metod för anbudsförfarande. 

En annan skillnad som var 

markant var att man är mycket 

långt ifrån vår offentlighetsprincip 

i statlig verksamhet. 

Vi informerade delegationen 

om vikten att tillämpa ett 

onsarbete baseras på IIA Standards och Code 

of Ethics som finns översatta till kinesiska, 

dessutom med omfattande och mycket detaljerade 

vägledningar. Kina är emellertid ett mycket 

stort land och tydligen hade inte översättningen 

av IIA Standards ännu nått Inre Mongoliet. 

En fråga som återkom var ungefär: ”Jamen, 

vad gör ni egentligen, mer konkret?” Det var 

en utmaning att på en förmiddag försöka förklara, 

mer i detalj, vad svensk internrevision 

egentligen gör, en normal arbetsdag. 

Våra besökare upprepade flera gånger att 

Sverige har ett mycket gott rykte i Kina och att 

de är intresserade av att hålla kontakten med 

oss i framtiden som stöd för utvecklingen av 

internrevisionen i Inre Mongoliet. 

KLAS SCHÖLDSTRÖM 

accepterat regelverk, Professional 

Practices Framework 

(röda boken), vid internrevisionella 

insatser. Då blir rollerna 

klara mellan den som 

reviderar och de som är operativt 

ansvariga, och ytterst 

för att genom professionella 

insatser öka möjligheten att 

internrevisionens kunder, styrelse 

och företagsledning, blir 

nöjda. 

KLAS SCHÖLDSTRÖM

FRÅN FÖRENINGEN 

KORT FRÅN STYRELSEMÖTET 

Internrevisorernas styrelse har genomfört styrelsemöten den 24 

oktober samt den 29 november. Den 24 oktober var Harald 

Lööf ”stand-in” som sekreterare eftersom jag själv inte hade 

möjlighet att delta. När jag läser protokollet kan jag konstatera 

att han genomfört uppdraget med bravur! 

Oktobermötet behandlade Löne- och ersättningskommittén, 

status för årets marknadsplan och utbildningsplan, remissvar på 

SOU 2007:56 - delbetänkande av utredning om revisorer och 

revision. Gällande remissvaret så tycker vi naturligtvis att 

internrevision borde lyftas fram mer. Mötet behandlade även 

utbildningsplanen för år 2008, Internrevisionsdagar (både 2007 

och 2008), rapporter från Yrkesstrategiska kommittén och Nätverksgruppen, 

och i vanlig ordning diskuterades ekonomiska 

frågor, kansliverksamhet och riskanalys. 

REFERENSGRUPP OM SOLVENS II 

Efter ett initiativ av Charlotta Löfstrand 

Hjelm ingår jag i en referensgrupp 

som arbetar med förslag 

till Europaparlamentets och 

rådets direktiv om upptagande 

och utövande av försäkrings- och 

återförsäkringsverksamhet SOL- 

VENS II (framlagt av kommissionen), 

som så småningom kommer 

att påverka hur internrevision utövas 

i försäkringssektorn i Sverige. 

Vi har i november kommenterat 

skrivningsförslaget, och då betonat 

att internrevision inte är en del 

av den interna kontrollen – utom 

möjligen på en mycket hög nivå – 

och påverkat skrivningen så att 

den stämmer bättre överens med 

IIA:s definition av internrevision. 

Det var inte alldeles enkelt att 

få gehör för våra åsikter. IIA, IIA:s 

definition av internrevision och IIA 

Standards är ännu inte allmänt vedertagna 

begrepp. Vikten av föjande 

punkter i IIA:s strategi 

2008–2013 blir i ett sammanhang 

som detta väldigt tydlig: 

• Milestone #1 By 2013, Internal 

Auditing is universally recognized 

as a profession 

• Milestone #2 By 2013, The 

IIA defines the principles of the 

profession and assures that the 

principles are available seamlessly 

worldwide. 

• Milestone # 3 By 2013, The 

IIA assures adherence to professional 

requirements 


IIA is the preferred provider in the 

research, development and dissemination 

of knowledge to advance 

the profession 


IIA is seen by its members and 

operates as one global organization. 

Det är väldigt roligt att konstatera 

att IIA Sweden hela tiden gör 

framsteg inom det mycket högt 

prioriterade strategiska området 

Advocacy (det vill säga marknadsföring 

av internrevision). 


SWEMA:S KURS I ERM 

Torbjörn Wikland och jag deltog den 23 oktober i SWERMA:s kurs 

i ERM och talade om Internrevisorerna, och internrevisionens roll i 

förhållande till riskhantering och intern kontroll. Internrevisorerna 

har löpande kontakter med SWERMA, och vi kan konstatera att vi 

har ungefär samma syn på ägarstyrning, riskhantering och kontroll 

och vi eftersträvar ett närmare samarbete. Kursen hade cirka 20 

deltagare från näringsliv och statlig förvaltning. 


Vid detta möte så beviljades ytterligare 18 sökande medlemskap 

i föreningen. Sist men inte minst behandlades även ett förslag 

till projektdirektiv för ett ”Medlemsrekryteringsprojekt. 

Den 29 november innehöll dagordningen i stort sätt samma 

ämnen. Styrelsen diskuterade Dan Brännströms inbjudan till 

samverkan med FAR/SRS och formerade en arbetsgrupp. 

Denna gång kunde vi bevilja ytterlige 5 medlemskapsansökningar. 

År 2008 kommer allt närmare och mötesplan, styrelseseminarium 

och budgetfrågor diskuterades tillsammans med olika aspekter 

av bokslutsarbetet. Vidare så diskuterades när, hur och 

var årsmötet kan genomföras för att locka fler deltagare än nästa 

år. I början av januari så måste vi ha bestämt oss! Håll ögonen 

öppna efter kallelsen! 

CHARLOTTA LÖFSTRAND HJELM 

KALENDARIUM 2008 

STYRELSEN 

19 dec 2007: Extra styrelsemöte 

17–18 januari: Styrelseseminarium 

31 januari: Styrelsemöte 

KURSER 

22 januari: Enterprise Risk Management 

23 januari: CIA förberedelse 

12–13 februari: Utvärdera den interna kontrollen 

utifrån COSO 

21–22 februari: CIA-engelska NY KURS! 

Februari CIA-test CBT 

TEMATRÄFF 

14 februari: Värt att veta om IT-GTAG 

LÄS MER 

om kurser, certifiering och nätverk på hemsidan 

www.internrevisorerna.se under Verksamhet 

Anmälan till utbildning@internrevisorerna.se 

Du kan själv läsa om de internationella konferenser 

som finns på IIA:s hemsida: www.theiia.org 

FÖR E NINGENS HEMSIDA 

www.internrevisorerna.se 

En påminnelse till alla medlemmar: Gå in på hemsidan 

och uppdatera dina medlemsuppgifter. 

SOM SAGT: REDAKTIONEN 

BEHÖVER FÖRSTÄRKNING! 

Intresserad? Kontakta Peter Strandh, 08-520 590 00 

eller e-post peter.strandh@se.ey.com 


FRÅN FÖRENINGEN: VI HÄLSAR 

NYA MEDLEMMAR VÄLKOMNA! 

Nya medlemmarna Linda Schönning, Tomas Holmgren och Ulf Persson ger sin syn på föreningen. 

LINDA SCHÖNNING, 

DELOITTE 

• Vad arbetar du med? Jag arbetar 

på ERS, Enterprise Risk Services, 

på Deloitte. Vi hjälper våra 

klienter med bland annat riskhantering 

och intern kontroll. 

• Vad har du för förväntningar 

på föreningen? Jag tror föreningen 

kommer ge mig möjlighet att 

bygga nätverk och utbyta information 

med andra medlemmar men 

även fungera som en informationskälla. 

• Är det något i föreningens 

kursutbud som särskilt intresserar 

dig eller som du saknar? I 

november skrev jag mitt första CIA 

delprov och kommer vidare att 

skriva de återstående delproven. 

• Är det något på föreningens 

hemsida som borde utvecklas? 

Det som hittills intresserat mig har 

jag funnit information om på hemsidan. 

Som relativt nyutexaminerad 

så hade jag gärna sett att jag 


under min utbildning erhållit mer 

information om innebörden av 

internrevision, men det är mer ett 

tips till branschen som helhet. 

TOMAS HOLMGREN, 

TRYGG-HANSA 

• Vad arbetar du med? Jag arbetar 

som internrevisor på Trygg- 

Hansa. 

VILL DU BLI MEDLEM? 

KONTAKTA KANSLIET 

Telefon: 08-586 107 66, kl 9–15 

e-post: info@internrevisorerna.se 


på föreningen? Jag förväntar mig 

att kunna använda föreningen 

som stöd i min kompetensutveckling 

samt att kunna bygga nya relationer 

och utnyttja det nätverk 

som finns. 



dig eller som du saknar? 

I NTR ESSERADE MEDLEMMAR 

Är du intresserad av att lära känna kollegor i Sverige 

och i andra länder? Är du intresserad av att utveckla 

dig själv i ämnet intern revision och samtidigt verka 

för internrevisorerna? 


Hemsida: www.internrevisorerna.se 

Vill du ha mer information? Gå till: www.internrevisorerna.se 

Jag tycker att operationell revision, 

risk analys och projektledarutbildning 

verkar vara intressanta kurser. 



Än så länge har jag inte stött på 

några brister. 

ULF PERSSON, 

RÄDDA BARNEN 

• Vad arbetar du med? Jag är 

ansvarig för en nyinrättad enhet för 

internrevision på Rädda Barnen. 


på föreningen? Min förväntan 

skulle kunna formuleras – få access 

till ett kompetent nätverk. Vidare 

skulle det vara spännande 

om NGO:s kunde vara grunden för 

ett nytt nätverk. (NGO = Non Governmental 

Organisations) 



dig eller som du saknar? 

På mina två månader som internrevisor 

kan jag inte påstå att jag 

saknar något men det är klart att 

den dagen kommer. Jag har hunnit 

med grundkursen än så länge 

och den ger ju lite av det mesta. 

Utmaningen för mig just nu är det 

riskbaserade synsättet för den 

ideella sektorn, där ju pengarna 

inte är målet utan medlet. 



Jag fick access i förra veckan så 

det känns lite förmätet att ha några 

synpunkter på den frågan.

KONTAKTPERSONER 

STYRELSE OCH KOMMITTÉER 

G UIDON BERGGREN, ORDFÖRANDE 

KPMG, Box 49, 721 04 Västerås 

Tel 021-10 62 80, fax 021-10 62 88, 

e-post: guidon.berggren@kpmg.se 

ANN-CHARLOTTE KLINGBERG, VICE ORDFÖRANDE 

Loomis AB, Box 902, 170 09 Solna 

Tel 08-522 920 22, fax 08-522 920 10, 

mobil 070-268 78 60, 

e-post: ann-charlotte.klingberg@loomis.com 

CHARLOTTA LÖFSTRAND HJELM, SEKRETERARE 

AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, 106 27 Stockholm 

Tel 08-696 40 30, fax 08-696 39 71 

e-post: charlotta.hjelm@afaforsakring.se 

CARINA PETERSÉN-MALMSTRÖM 

LEDAMOT (MARKNADSKOMMITTÉN) 

Skandia Liv, 103 50 Stockholm, 

Tel 08-788 28 94, fax 08-788 10 40, 

e-post: carina.petersen@skandia.se 

ULLA-KARI FÄLLMAN, LEDAMOT 

(KOMPETENSUTVECKLINGSKOMMITTÉN) 

Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 7082, 

750 07 Uppsala. Tel 018-67 19 35, 

fax 018-67 20 00, mobil 070-567 19 35ledamod 

PETER FUNCK, LEDAMOT (INFORMATIONS- OCH 

KOM M UNIKATIONSKOMMITTÉN) 

Vägverket, Röda Vägen 1, 781 87 Falun 

Tel 0243-757 11, mobil 070-618 78 00, 

e-post: peter.funck@vv.se 

PETE R STRANDH, (TI DNINGSREDAKTIONEN) 

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm 

Tel 08-520 590 00, fax 08-520 516 45, 

e-post: peter.strandh@se.ey.com 

MICHAEL BERNHARDTZ 

(HE MSIDEREDAKTIONEN) 

Deloitte AB, Rehnsgatan 11, 113 79 Stockholm 

Tel 08-506 710 00, mobil 073-397 10 66 

HELENE GUNNARSON, LEDAMOT 

Sandvik AB, 811 81 Sandviken 

Tel 026-261 25, mobil 070-534 12 70 

BERNT GYLLENSWÄRD, LEDAMOT 

(YR KESSTRATEGISKA KOMMITTÉN) 

Stormyrsvägen 23, 187 42 Täby 

Tel 08-763 61 12, fax 08-678 27 12, 

mobil 070-763 89 50, 

e-post: bernt.gyllensward@se.pwc.com 

STEN BJELKE 

ETIKNÄMNDEN 

Stora Kvinns väg 24, 125 59 Älvsjö 

mobil 070-715 36 50 

e-post: sbjelke@ownit.nu 

HARALD LÖÖF, LEDAMOT 

(AUDIT DIRECTOR ROUNDTABLE) 

ICA AB, Svetsarvägen 16, 171 93 Solna 

Tel 08-5615 00 00, fax 08 29 13 67, 

e-post: harald.loof@ica.se 

LARS GYLLENSWÄRD 

(IT-KOMMITTÉN) 

Försäkringskassan, Adolf Fredriks kyrkogata 8, 

103 51 Stockholm 

Tel 08-786 95 47, mobil 073-074 57 68, 

e-post: lars.gyllensward@forsakringskassan.se 

GUNILLA WERNER CARLSSON 

(CIA-ANSVARIG) 

If Skadeförsäkrings AB, Barksväg 15, 106 80 Stockholm 

Tel 08-792 77 05, mobil 070-365 77 05, 

e-post: gunilla.wernercarlsson@if.se 

E LISABETH STYF 

(VALB E R E DN I NGENS ORDFÖRANDE 

OCH STYRELSELEDAMOT I ECIIA) 

Riksgälden, Norrlandsgatan 15, 103 74 Stockholm 

Tel 08-613 47 43, mobil 070-556 88 90, 

e-post: elisabeth.styf@riksgalden.se 


(GE N ERALSEKRETERARE) 

Internrevisorerna, Strandvägen 7 A, 114 56 Stockholm 

Tel 08-586 107 66, 

e-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se 

INTERNREVISORERNAS KANSLI 

Internrevisorerna 

Kontoret Strandvägen 7A, 114 56 Stockholm 

tel 08-586 107 66, fax 08-660 65 89 


Anmäl dig redan nu till höstens kurser! Läs mer på 

vår hemsida: www.internrevisorerna.se

Avsändare: 

Internrevisorernas förening 

Strandvägen 7A 

SE-114 56 STOCKHOLM 

Sweden 

IAFTON 

DANS! 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

PORT PAYÉ 

Föreningens stöttepelare Yvonne Alnebjer under ljuskronorna 

med Bernt Gyllenswärd. – Tuula Halonen gillade 

musiken. – De båda sångerskorna heter Birgitta Söderström 

och Gun Bjurberg. – För dansmusiken stod Ackes 

poporkester som kvällen till ära tjänstgjorde som revisionsorkester. 

FOTO: ÅSA WALLBERG

Internrevisorerna - Hem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?