groove#1 s01

groove.se

groove#1 s01

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

BLÅGULT GULD

10 Groove 1 • 2004

The Absents

Matias Petersson är vokalist, gitarrist och utrotare. Han

kommer direkt från jobbet och parkerar den vita Anticimexbilen

utanför The Absents replokal i Kristianstad.

– Det är dåligt för min karma att ha ihjäl alla dom där

livsformerna, säger han och skrattar.

I somras debuterade The Absents med fullängdaren

It’s a Gas på Dilettante Productions. Men för The

Absents är skivsläppet varken avgörande eller något att

luta sig tillbaka mot. Målet är att vara kreativa och fortsätta

göra bra låtar. I dagarna har de sin trettonde

demoskiva klar, The Bathroom Sessions – Assonans.

Det är omöjligt att kategorisera bandets musik. Rak

rock övergår oftast i krokig, vars vansinne och naivitet

pulveriserar förutsägbara mallar. Matias nasala sångröst

krafsar på lyssnarens själ och framkallar både yrsel och

glädje. The Absents vill vara ett alternativ till den standardiserade

rocken som sköljer över oss från stormarknadernas

högtalare.

– Vad är meningen med att idag starta ett företag som

tillverkar gamla bilmodeller? Det är likadant med

musik. Det gäller att förstå att man är unik istället för att

plagiera andra.

Matias tycker att uppfinningsrikedom är viktigare än

musikalitet. Han säger att han själv inte är någon vidare

musikalisk talang. Men han finner nya grepp.

– Om jag vore stavhoppare hade jag förmodligen uppfunnit

en egen teknik.

Humorn har en central position hos The Absents.

Matias anser att det finns på tok för många rockband

med svartsminkade ögon som tar sig själva på alldeles

för stort allvar.

– Humorn är ett bra redskap. Det är alldeles för få band

som har insett det.

I låten Bee sjunger Matias om att man ska värna om

miljön och inte förgifta den.

– Det är en allvarligt menad text men jag slänger ju samtidigt

själv ut kemikalier varje dag. Mina byxor är helt

inpyrda med gift.

Det var när han som liten pojke hörde Iron Man med

Black Sabbath han bestämde sig för att börja spela

gitarr. Matias berättar att gitarren successivt tagit kontroll

över hans liv efter första mötet med Sabbath.

– Jag får ångest om jag är utan gitarren. Jag kan vara på

fest eller hemma hos min mamma på middag och plötsligt

bli tvungen att gå hem och spela.

Johan Joelsson

André

När det gäller att vara entusiastisk och full av energi när

det kommer till musik slår André Orefjärd de flesta

andra musiker jag pratat med. Han är nämligen intensiv

och pratar otroligt snabbt. Men musiken han gör är

gungande och lite sådär rökig-jazzklubbs-dröjande.

– Jag gick kommunala musikskolan som alla andra, men

sen hörde jag De La Soul och allt förändrades, förklarar

han utan krusiduller.

André använder sig av musiker och vokalister där

han tycker att de passar in, men det mesta av grunderna

producerar han på egen hand.

– Vi är väl 25 pers i ett kollektiv som man har tillgång

till, jag har hela tiden träffat mycket nytt folk med idéer

från olika bakgrunder. Alla får därför sin egen lilla del

av landskapet – det har varit som ett jam att spela in

plattan fastän alla kommit in en och en. Ändå har plattan

blivit exakt som jag ville ha den.

Den supersköna skivan som släpptes nyligen heter

Refreshment of Thoughts innehållandes 14 jazziga

funkpärlor med sexiga The Cure, snygga instrumentalen

S.A.A.D.A. och Realize med sin sköna orgel som klarast

lysande, men självklart har André redan tankarna på

annat håll. Duon Ramin & André har på kort tid spelat

in ett gäng låtar som förhoppningsvis släpps i år, dessutom

gör han låtar åt sångerskan May Yamani som även

är med på några spår på Refreshment of Thoughts. Och

så sätter han ihop ett åtta man starkt band som snart ska

göra några André-spelningar i England.

– Musik gör jag varje dag, annars pluggar jag datagrejer.

Men min förra tjej gjorde slut med mig för att jag håller

på så mycket med musiken, skrattar André.

Att konsten kräver sina offer är därmed fastslaget,

men André uppskattar ändå att man aldrig kan bli

fullärd. Det musikaliska hantverket kan man finslipa,

men mycket blir ändå till av en händelse. Ofta kan han

vara som mest kreativ när han vaknar upp mitt i natten.

Passionen för musiken har han haft med sig redan från

uppväxten i Spånga.

– Där har jag alltid haft musikaliska människor kring

mig, Spånga var bästa stället att växa upp på. Det var

som ett stort radhusområde med grillfester jämt men

ändå var det nära till Rinkeby där jag också kände folk.

Gary Andersson

Felipe Maruri

More magazines by this user
Similar magazines