Min NH-bok - Minbok.nu

Min NH-bok 

- Grundläggande markövningar 

Frida Lundbäck


1

© 

2


– grundläggande markträning 

3 

Frida Lundbäck

© 

4

Tack till: 

Kristina Bergsten, Elin Sjöstrand, Johanna Hjelm, Hanna 

Lundquist, Birgitta Lundbäck, Elin Kothe, Elin Johansson, 

Helen Jarl, Rebecca Eding, Linnéa Carlson, Sharon Cavender, 

Scott Davies, Hanna Bylund, Lovisa Lindquist och Nina 

Gustafsson. Utan er hade det aldrig blivit så här bra! 

5

© 

6

Innehållsförteckning 

Inledning 9 

Varför NH träna? 11 

Hästens naturliga beteende 22 

Grundtänk inom träningen 28 

Utrustning 36 

Ledövningar 38 

Roundpenning 42 

The seven games 60 

Fler övningar 80 

Lastträning 88 

Strategi för inridning 100 

Avslutning 107 

Boktips 108 

7

© 

8

Inledning 

Detta är en bok som jag har valt att skriva som projektarbete i 

trean på gymnasiet. Den är främst en första handbok till den 

som är intresserad av att börja träna hästar med Natural 

Horsemanship. Jag har försökt skriva på ett sådant sätt att du 

ska förstå hur jag gör och varför, samt på vilket sätt det skulle 

kunna hjälpa dig och din häst. Jag hoppas att jag har lyckats 

och att ni ska få en trevlig och lärorik läsupplevelse. 

9

© 

10

Varför NH-träna? 

“Vad kan det finnas för fördelar med NH? Är det inte typ bara 

att stå och vifta med ett rep eller en pinne och göra konstiga 

saker? Det är säkert bara snälla hästar de använder i alla fall. 

Det kommer aldrig funka för mig… Eller?” 

11 

Vem förstår mig? 

Vem klarar av mig?

© 

Varför NH-träna? 

För mig är det numera självklart. Det finns så många fördelar. 

Till exempel: 

Det främjar hästens naturligare beteende 

Hästen blir lugnare och mer harmonisk när den 

förstår vad du menar 

Du får en mycket bättre relation med din häst 

Du måste inte sadla och tränsa varje gång du ska rida 

Du har fler och roligare övningar än longering och 

tömkörning som du kan göra från marken 

Du får lättare för att förstå din häst 

Du lär dig mycket om dig själv och hur du fungerar 

och reagerar i olika situationer 

Varför började jag med NH? 

Jag kan helt ärligt säga att jag förmodligen aldrig hade börjat 

NH-träna om det inte berott på mina hästar. Hade jag fått 

andra hästar och andra erfarenheter är det inte säkert att jag 

hade tagit den vägen, men det är definitivt inget jag ångrar. 

Jag tror att den vanligaste anledningen till att folk väljer att 

träna på det här viset är att de har en häst de inte klarar av, 

en med ”problemhäststämpel” i pannan. Jag var inget 

12

undantag. Här kommer en snabbeskrivning av de hästar som 

jag hade när jag började med NH. 

Curre 

Min första ponny var 

en Welsh ponny som 

hette Carolius (Curre). 

Han var en väldigt 

busig och livlig liten 

ponny och inte direkt 

perfekt för mig när jag 

som elvaåring, köpte 

honom. Han var i full 

tävlingskondition och 

hade gott om överskottsenergi. 

Men det 

var han som lärde mig 

att sitta kvar när en 

häst bockar, stegrar eller sparkar bakut. Nu i efterhand kan 

jag se att det var tack vare det, som jag lärde mig så mycket. 

Han var tolv år när jag köpte honom och han var välutbildad. 

Curre kunde allt, men tro inte att han gjorde någonting alls 

utan att hans ryttare gjorde exakt rätt. Sparkade man med 

fötterna, då gick han inte framåt men om man tryckte lätt 

med båda benen samtidigt så var det inga problem. Drog man 

för hårt i munnen gick det inte att sakta ner, utan man var 

tvungen till att ta mjukt i munnen och sjunka ner i djupare 

sadeln för att han skulle stanna. Jag har suttit och skrikit och 

gråtit på denna lilla ponny när han inte gjorde som jag ville, 

13

© 

men egentligen var det jag som gjorde fel. Han har dock alltid 

varit världens snällaste häst och jag har alltid älskat honom. 

En gång fick han ett skavsår på ryggen så jag var tvungen att 

rida barbacka i två månader, men det lärde mig bara att sitta 

kvar ännu bättre. 

I hanteringen var Curre en liten dumbom. Han kunde dra mig 

över gården för att få en grästugga när jag skulle leda honom 

själv, men stod min mamma eller pappa och tittade på (som 

var starkare än mig) så gick det som en dans. Var jag ute och 

gick med Curre och han tycke att jag hade glömt bort honom, 

så bet han mig helt enkelt i ryggen och då fick han smisk (och 

därmed uppmärksamhet). 

Vi fick ändå en speciell kontakt. Han tycktes tycka om mig lika 

mycket som jag tyckte om honom. Ibland jagade han iväg de 

andra hästarna i hagen om jag klappade dem istället för 

honom, och någon gång när han låg ner i hagen när jag kom 

ut, satte jag mig bredvid honom och han la huvudet i mitt 

knä. 

Så kom den hemska dagen då jag insåg att jag är för stor för 

min älskade ponny, men jag och mamma bestämde att vi ska 

köpa en större häst tillsammans och ha honom som sällskap, 

och jag kunde ju fortfarande rida honom lite. 

Zamira 

Min nästa häst var Zamira, ett korsningssto som då var 4 år, 

nyinriden och 153cm hög. Hon var väldigt nonchalant. Hon 

tycktes inte alls uppskatta att någon klappade henne och hon 

14

kunde ibland gå rakt på den som ledde henne. Det är sådana 

egenskaper som man inte lägger märkte till vid provridning. 

Jag minns att jag satt minst en timme i boxen vid hennes hö 

för att jag ville skapa någon form av kontakt. Jag ville att hon 

skulle nosa på mig, eller göra något överhuvudtaget som 

visade att hon inte hade något emot att jag var nära henne. 

Men hon gjorde ingenting. Hon tittade inte ens åt mitt håll 

under hela tiden. 

Efter ett par månaders ridning på Zamira och en skentur 

genom tre elstängsel (där jag trillade av redan vid det första) 

började hon bocka. Och inte lite heller. Om jag trodde att jag 

hade lärt mig att 

sitta kvar på en 

bockande häst så 

hade jag fel. Jag 

kunde sitta kvar på 

en häst som busar, 

inte en häst som 

bockar för att kasta 

av. Det är väldigt 

stor skillnad. När 

Curre bockade så 

kastade han upp 

huvudet om man 

flög fram på halsen för att ”kasta tillbaka” en i sadeln. Men 

inte den här damen inte… tappade man balansen så tog hon 

chansen och bockade ännu mera tills man var helt av. Jag flög 

många gånger, och eftersom jag bara var 14 år hade jag 

15

© 

varken kunskap eller erfarenhet att klara av detta. Om hon 

bockade försökte jag med att smiska henne med spöet, vilket 

bara fick henne mer arg och irriterad och tillslut flög i princip 

alla alltid av Zamira. Hon lärde sig att bocka sig iväg från det 

som hon tyckte var ett problem, sin ryttare. Ung och 

oförståndig som jag var, blev jag aldrig rädd för henne. Hur 

många gånger jag än flög av så blev jag inte rädd. Inte förrän 

jag skulle rida henne en vinterdag när jag hade haft henne i 

ett halvår och hon var heltokig även när vi bara skrittade. Jag 

hoppade av och ledde Zamira en bit och jag var väldigt hård 

mot henne, jag ville inte att hon skulle gå förbi mig, utan 

hennes bog skulle alltid befinna sig bakom mig, och om hon 

gick förbi så slog jag till henne och tvingade henne att backa. 

Tillslut blev det för mycket för Zamira och hon stegrade mot 

mig. Jag hängde mig i tyglarna för att få ner henne på marken 

igen och lyckades med det, men så fort hon landade tog hon 

ett skutt förbi mig och sparkade mig rakt på bröstkorgen och 

sedan sprang hon iväg hemåt. Sparken hade inte varit särskilt 

hård, och jag vill gärna tro att hon gjorde det för att markera 

och inte för att skada. Hur som helst ramlade jag och slog i 

höften på en sten och efter det var jag fruktansvärt rädd för 

att rida alla hästar i hela världen, utom Curre. 

Jag bestämde mig att aldrig någonsin rida Zamira igen, men 

efter ett par veckor satt jag på henne ändå. Mamma kom på 

att vi skulle ringa till den tjejen som hade ridit in henne för att 

se om hon kunde komma ut och rida henne igen, och så blev 

det. När hon satte sig på Zamira såg jag för första gången 

ordentligt hur hon red, och det var inte riktigt vad jag hade 

16

hoppats på. Hon red med spö och sporrar, och hon använde 

dem på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med. 

Dessutom var hon stenhård i handen och jag såg min häst 

böja på nacken så att nosen nästan nuddade bringan för att 

komma undan för trycket i munnen samtidigt som ryttaren 

flitigt och inte speciellt mjukt drev henne framåt. Den blicken 

i Zamiras ögon kommer jag nog aldrig glömma. Den var fylld 

av smärta och sårbarhet, som övergick mer och mer till hat. 

Efteråt frågade mamma om jag inte hade önskat att det var 

jag som red istället, men jag svarade nej. Jag ville inte rida på 

det viset, det såg hemskt ut och Zamira var rädd. Det var på 

det viset hon blev inriden. Hon var inte logerad eller 

markhanterad alls innan hon reds in, så det hade varit hennes 

första riktiga kontakt med människor. 

Jag började rida Zamira så smått igen, men hon kändes inte 

som samma häst längre. Innan hade hon ändå varit 

någorlunda känslig men nu var allt det borta. Det tog mig 

flera månader att få tillbaka en något sånär lyssnande häst 

när det gällde skänklar och tygeltag. Hennes blick var alltid 

helt tom efter den dagen, det kändes som om hon hade 

stängt in sig i sig själv, bara för att ingen någonsin hade älskat 

och förstått henne. 

Jag fortsatte rida Zamira och ibland gick det bättre, ibland gick 

det sämre. Och inte en enda gång kunde jag vara säker på att 

hon inte skulle försöka kasta av mig. 

17

© 

När jag hade haft Zamira lite mindre än ett år så köpte vi även 

hennes halvsyster, Zingoalla. Det var egentligen meningen att 

vi skulle byta häst, men på något konstigt vis kunde vi inte 

släppa iväg Zamira. 

Zingoalla 

Zingoalla var en av världens snällaste och sötaste ponnyer. 

Hon var pigg och glad men genomsnäll och lättlärd. Hon var 

fem år när vi köpte henne. Jag började träna hoppning och 

markarbete med henne och tillsammans utvecklades vi 

mycket. 

Redan när jag köpte Zingoalla viste jag att jag inte skulle 

kunna ha henne kvar så länge eftersom jag skulle växa ur 

henne ganska snart,(jag var 175 cm då, som femtonåring) 

18

men jag är ändå tacksam över att det var en ponny jag köpte. 

När jag hade haft Zingoalla lite mer än ett år började jag på 

Plönninge, och jag tog med mig båda mina hästar dit 

eftersom min kompis skulle hyra Zamira och ha henne som 

sin under tiden vi gick där. Men Zamira skrämde henne 

genom att försöka bocka av mig och det slutade med att min 

kompis tog hand om Zingoalla istället. 

På Plönninge träffade jag ett par tjejer som höll på med 

Horsemanship med sina hästar och jag blev intresserad 

eftersom jag hade testat det själv men inte riktigt kommit på 

hur man skulle göra. De berättade att de tränade efter något 

som kallades ”Parelli seven games” så jag sökte efter det på 

internet och fick flera träffar. Jag läste noga beskrivningen av 

lekarna och började testa lite smått på mina hästar. När jag 

såg att det började ge resultat gick jag även tillbaka och 

testade sådant jag hade lärt mig innan men inte riktigt 

förstått och några månader senare hade jag två hästar 

19

© 

(Zamira och Zingoalla) som jag kunde leda utan grimma och 

grimskaft samt rida barbacka i skogen med endast en 

repgrimma. 

Jag har haft flera hästar efter det. Zingoalla är såld till en jätte 

mysig tjej som tränar och tävlar henne i hoppnig, medan 

Zamira är kvar och det kommer hon nog vara för alltid. Hon 

blev min häst tillslut, även om ingen trodde det från början. 

Det knäppaste är att hon nuförtiden väljer vem hon ska lyssna 

på eller inte. För många människor är det svårt att fånga 

henne i hagen, men kommer jag så går det bra. Om hennes 

ryttare är osäker eller har ”fel” attityd så går hon inte ett steg, 

men om jag står och tittar på så går det bra. Hon är den 

knäppaste hästen jag känner, men många tror att det är enda 

anledningen till varför jag aldrig tröttnar på henne. 

20

Praktik i USA 

Under mitt andra år på Plönninge fick jag chansen att åka på 

praktik till Montana i USA. När jag fick veta att familjen vi 

skulle åka till tränade NH blev jag extremt glad! Äntligen 

skulle jag få lära mig ännu mer! Men väl där fick jag veta att 

jag var den enda av alla svenska flickor som hade varit där, 

som redan kunde till exempel de sju lekarna, så det jag trodde 

skulle bli min vidareutbildning inom NH blev egentligen bara 

en bekräftelse på att jag hade förstått de sju lekarna rätt när 

jag läste in dem själv. Jag är ändå väldigt glad att jag åkte dit. I 

och med det fick jag mer erfarenhet och chans att träna med 

flera olika hästar. Jag fick även lära mig att rida western i en 

oförglömlig natur och miljö! 

Här är en bild från Montana. Hästen jag red och tränade 

mest hette Clansy och var en femårig Paintvalack. 

21

© 

Detta är ett stort och brett 

ämne som går att läsa om i 

många olika böcker. Till 

exempel finns det en väldigt 

bra och omfattande del information 

om ämnet i ”Hästens 

biologi”. 

Här kommer ett litet avsnitt 

som tar upp de punkter som är 

extra viktiga att ta hänsyn till 

inom denna sortens träning. 

22 

Hästens naturliga beteende

Flyktdjur 

Hästen är ett flyktdjur, vilket innebär att den hela tiden måste 

vara vaksam ifall faran skulle vara framme. Dess instinkt 

säger; fly först och 

fråga sen. 

Hästens sinnen är 

väldigt välutvecklade 

för just detta ändamål. 

Ögonen är till 

exempel placerade så 

att hästen ska ha ett så stort synfält som möjligt, och dess 

synfält är ca 340 grader. Den ser i två bilder, alltså har 

synskärpa på två olika ställen samtidigt. Detta beror på att 

den ska kunna gå och beta och se vad den äter samtidigt som 

den måste kunna uppfatta faror som hotar någonstans runt 

omkring den. Hästens öron är mycket rörliga och den kan 

vrida öronen så att den kan uppfatta ljud från alla håll. 

Dessutom har hästen skarpare hörsel än oss människor. Den 

har även ett avsevärt bättre luktsinne. Detta kan vara värt att 

tänka på i vissa situationer. Till exempel kan en häst bli 

förvirrad om du har starkt luktande parfym på dig. Den kan 

känna på lukten att vi är rovdjur eftersom vi äter kött och den 

kan till och med känna lukten av rädsla! 

Tänk på att det är naturligt för hästen att fly ifrån dig! Vi 

måste visa dem att vi inte är farliga, inte vill äta upp dem och 

vi måste förtjäna deras förtroende för att kunna få en bra 

relation med dem. 

23

© 

Flockdjur 

Hästar är flockdjur och även här har deras sinnen stor 

betydelse. En häst kan känna lukten av sin egen flock på 

kilometeravstånd. 

En ensam häst i det vilda är väldigt utsatt och är ett hyfsat lätt 

byte för rovdjur. Hästens flock är därför dess trygghet. En 

normal flock består av en hingst, mellan ett och tolv ston 

samt deras avkommor fram till könsmogen ålder. Därefter 

stöts de bort från flocken och lever i så kallade ungkarlsflockar, 

innan de hittar en ny flock att ta följe med. 

Rangordningen i flocken är mycket viktig eftersom den inger 

trygghet. Hästarna vill alltid ha en stark och trygg ledare, 

oftast ett äldre sto, som kan uppfostra och bestämma i 

flocken. Den övriga rangordningen fastställs också för att 

skapa trygghet. Det är däremot naturligt för hästen att 

försöka ta en så hög position som möjligt, och detta kan 

skapa lite oro bland de hästar som är längst ner i hierarkin. 

Hästarna ser ofta människan som en svag individ och det är 

då deras instinkt att försöka ta ledarrollen och ansvaret. Men 

det vill vi ju helst inte att de ska göra, då det kan bli väldigt 

jobbigt för oss att ha 600 kg häst som släpar iväg oss. 

Om någon av de yngre hästarna i flocken beter sig illa straffas 

den av något av de äldre stona genom att denne jagar iväg 

den lilla terroristen från flocken. Där får den stå själv, ute i 

den ensamma och otrygga världen tills den visar ett tillräckligt 

24

”skamset/undergivet” beteende och först då får de komma 

tillbaka till flocken igen. 

En annan viktig sak med flocken är att hästarna putsar 

varandra och njuter av beröringen. Hästar är väldigt känsliga 

djur, tänk på att de kan känna en fluga sätta sig på dem! Och 

den absolut känsligaste delen av hästen är inne i munnen, 

tänk på det nästa gång du rider. 

Kommunikation 

En häst i det vilda drar alldeles för 

mycket uppmärksamhet till sig om 

den gnäggar och ger ifrån sig andra 

ljud. Istället kommunicerar hästarna 

till största del med kroppsspråket. Är 

de arga eller känner sig trängda 

lägger de tillexempel öronen bakåt, 

visar tänderna och försöker se stora 

och farliga ut, medan en osäker häst 

25 

De tama 

flockarna som 

går i våra 

hagar hemma 

är sällan 

naturligt 

sammansatta, 

men det 

funkar oftast 

bra ändå.

© 

drar upp huvudet, spetsar öronen och visar ögonvitorna. 

Hästarna undviker i stor 

utsträckning slagsmål, efter- 

En intressant studie av 

som de hela tiden måste vara 

hästens hjärna visar att 

beredda på att fly och därför 

den yttre delen av 

måste vara pigga och friska om 

hjärnan, där själva 

de vill kunna överleva en 

tänkandet sitter, är i 

rovdjursattack. Därför är det 

förhållande till 

inte genom slagsmål som ra- 

människans hjärna ca 

ngordningen fastställs. Istället 

hälften så stort, medan 

flyttar hästarna på varandra. 

den inre delen, där alla 

En ranghög häst kan flytta 

känslor finns, är lika stor 

undan en ranglåg kamrat med 

som människans. 

endast en blick. Ibland krävs 

dock ett hot och den absolut 

sista utvägen är våld. Däremot så måste den ranghöga hästen 

visa att den kan fullfölja sina hot. Om en häst alltid hotar med 

att till exempel bita en annan häst, men aldrig gör det på 

riktigt så kommer den första hästen tappa status eftersom 

den andra hästen inser att hotet aldrig fullföljs. 

Inlärningsförmåga 

Hästar lär sig extremt fort och glömmer väldigt långsamt. 

Detta är nödvändigt för att de ska överleva i det fria. Detta är 

också orsaken till att det är enklare att träna en häst som 

aldrig har träffat människor tidigare än en häst som har 

negativa erfarenheter av vår sort. 

26

Om ett rovdjur gör ett misstag får det ingen mat den dagen, 

men om en häst gör ett misstag blir den mat. Därför lär sig 

hästen att i så stor utsträckning som möjligt undvika obehag. 

Får hästen välja kommer den alltid göra det som är lättast för 

den. Den följer det minsta motståndets lag och det går 

definitivt att utnyttja i träningen. 

27 

Hanterar du 

hästen på rätt 

sätt kan du få 

den att se dig 

som sin flockledare. 

Den vill 

vara hos dig och 

arbeta med dig.

© 

Har du funderat över hur 

hästen upplever världen 

och allt som finns runt 

omkring den? 

I den här sortens träning 

försöker vi se till hästens 

naturliga beteende och 

behov, och träna den efter 

dess egna förutsättningar. 

28 

Grundtänk i träningen

Grundtänk i träningen 

Ibland kan det vara bra att försöka se saker och ting ur 

hästens synvinkel och försöka tänka som en häst. 

Det känns som om folk förväntar sig att hästen ska veta vad 

som är rätt och fel redan från början, men det gör den inte. 

Den vet inte att det är fel att dra dig över gårdsplanen för att 

ta en tugga gräs på gräsmattan utan det är naturligt för den 

att ägna nästan all sin vakna tid åt att äta. Den vet inte heller 

att en vattenpöl är ofarlig eftersom den inte kan se hur djup 

den är. Vi måste lära dem vad som är rätt och fel, och vi 

måste förtjäna deras förtroende innan vi kan begära att de 

ska lita på oss. Om en häst till exempel inte tycker om sadeln, 

fundera över orsaken till detta problem och ta itu med den 

istället för att ”fostra” hästen bättre. En sadel som ligger illa, 

eller en okunnig/oförsiktig ryttare kan påminna hästen om 

29

© 

känslan av ett rovdjur som klamrar sig fast på den. Det låter ju 

inte så behagligt. Dessutom kan en illa sittande sadel göra så 

att hela ryttarens tyngd hamnar på några små och få punkter 

direkt på hästens rygg, och det gör riktigt ont. Vill du känna 

något liknande så lägg dig på mage på golvet och be någon 

sätta armbågen mot någon av dina ryggmuskler och lägga på 

lite tyngd. Andra sadlar kan vara sneda och hamna på hästens 

ryggrad, och är sadeln för vid kan den falla ner på manken och 

lägga större delen av vår tyngd där. Så om hästen är rädd för 

sadeln, kolla om den passar ordentligt innan du börjar straffa 

hästen för olydnad. 

Arg? 

Ilska i samband med hästträning beror ofta på frustration. Om 

hästen inte fattar vad du menar finns stor riska att du blir 

frustrerad för att du inte vet hur du ska lösa detta och den 

frustrationen leder ofta till ilska. Ilska leder i sin tur ofta till 

våld, och används våld mot ett så utpräglat flyktdjur skadar 

det er relation och gör sannolikt problemet värre. 

Om en häst är bråkig och stark kan det vara bra att se arg ut, 

eftersom man då ser ut att vara större och mer beslutsam än i 

vanliga fall. Men blir man arg på riktigt är det alldeles för stor 

risk att man tappar behärskningen. 

Blir du arg så gå undan en stund och fundera över varför du är 

arg och vem du egentligen är arg på. Ta några djupa andetag 

och behärska dina känslor innan du går tillbaka till hästen. 

30

För vissa människor hjälper det att skriva ner vad det är de är 

arga på för då tvingas de att verkligen definiera det och se det 

ur ett annat perspektiv. 

Börja från början 

När man börjar träna med en häst är det viktigt att det inte är 

för svårt för hästen utan att man börjar med det som är mest 

grundläggande. Har man byggt en stadig grund är det lättare 

att fortsätta och resultatet blir stabilare. Även en häst som 

kan grunderna behöver påminnas om dem ibland. Om sen 

något går snett är det enkelt att gå tillbaka något/några steg i 

utbildningen och försöka lista ut vad problemet beror på. Bryt 

ner alla eventuella problem i mindre bitar så blir det lättare 

att övergreppa. 

Ibland kan det vara bra att vända på ett problem och tänka 

efter hur man skulle göra för att få hästen att utföra just det 

som är problemet. Om du till exempel ska få en häst att 

skena, så kunde du ju börja med att ge den alldeles för 

mycket kraftfoder, sedan kunde du vänja den vid att den alltid 

fick galoppera hemåt så fort den ville och låta den börja 

tidigare och tidigare… Detta är inget jag rekommenderar att 

man ska göra, men det kan vara givande att tänka så för att 

kunna göra motsatsen om hästen alltid skenar hem mot 

stallet. 

När kan man börja? 

Du kan börja NH-träna din häst nästan hur tidigt som helst. 

Man kan jobba med mamman korta stunder och låta fölet 

31

© 

vara med, eller börja 

jobba direkt med 

fölet så fort det är 

avvant. Tänk bara på 

att inte ha för långa 

träningspass i början. 

Jag brukar tycka att 

det är lagom att börja 

kräva lite mer av den 

unga hästen när den är ca två år. Innan dess ska det bara vara 

som en lek. Det är dock viktigt att man inte låter en ung häst 

ta kommandot då det kan leda till stora problem när den blir 

större. 

Vikten av att vara en rättvis ledare 

När man hanterar en häst är det oerhört viktigt att vara 

konsekvent och rättvis. Hästen kan inte förstå varför den inte 

får klia huvudet mot dig när du är tävlingsklädd om du 

normalt sett låter den göra det. 

Vanligtvis varnar/hotar den ranghöga hästen en häst med 

lägre rang som gjort något galet en eller två gånger, om den 

hästen med lägre rang ändå fortsätter så ”fullföljer” den 

ranghöga hästen sitt hot. Till exempel om den ranglåga 

hästen biter den ranghöga hästen så kanske den svarar med 

att varna/hota med spark. Om den ranglåga hästen då biter 

igen så kommer den att bli sparkad. Om den ranghöga hästen 

alltid bara hotar men aldrig fullföljer hotet så kommer denne 

sjunka i rang och tappa sin trovärdighet som ledare. Således; 

32

om du hotar med något du aldrig fullföljer så kommer hästen 

alltså tappa sitt förtroende för dig och försöka ta över 

ledarskapet eftersom den inte ser dig som en trygg och säker 

ledare. Därför är det viktigt, framförallt i början av träningen, 

att fullfölja sina hot. Om du till exempel snurrar repet mot 

hästens bakdel för att du vill att den ska flytta undan rumpan 

så hotar du hästen med att säga: Flyttar du inte på dig så 

kommer repet att slå på din 

rumpa! Om hästen ignorerar detta 

hot så måste du snurra repet 

närmre och närmre hästen tills det 

nuddar och slår på dess rumpa. 

Människans personliga utrymme 

Jag tycker att det är väldigt viktigt 

att hästen accepterar mitt personliga utrymme. Om en häst 

som är av lägre rang springer in i ledarstoets personliga 

utrymme utan lov så smäller det… 

Så fort hästen är så nära dig att du känner dig besvärad av 

det, är det inne i ditt personliga utrymme och inkräktar. Det 

ska du inte acceptera. Backa snällt men bestämt undan 

hästen bort från dig. Men om den fortsätter att komma in och 

knuffa på dig så får du bete dig lite argare. Hoppa och vifta 

med armar och ben och skrik, för att på alla sätt visa hästen 

att du inte är bekväm i den situationen. Skulle någon av dina 

viftande armar nudda hästen så gör det inte så mycket. Som 

sista utväg får du reagera ännu starkare. En häst som inte bryr 

sig om den typen av dramatik är förmodligen van vid att styra 

33 

“Tänk på att varje 

gång du umgås med 

din häst så tränar du 

den, vare sig du vill 

eller inte.”

© 

och ställa över människor och i ett sådant läge kan det vara 

svårt att ta tillbaka/ta över ledarskapet. Om så är brukar jag 

ta fram en repgrimma och mycket bestämt backa undan 

hästen. Jag brukar rycka hårt och bestämt i grimman rakt 

bakåt mot hästen och kräva en reaktion. Jag rycker inte nedåt 

för det visar inte hästen vad jag vill att den ska göra. Rent 

fysiskt ligger jag ganska mycket i underläge jämfört med en 

häst, så det gäller att man sträcker på sig och övertygar 

hästen om att man är den snyggaste, starkaste och smartaste; 

följaktligen den självklara ledaren. 

Mjuka men tydliga signaler 

En av de viktigaste principerna inom denna sorts träning är 

att alltid börja med så mjuka signaler som möjligt, och sedan 

successivt öka trycket/pressen tills man får den reaktion man 

önskar. Men det absolut viktigaste är eftergiften. Så fort 

hästen reagerar på önskvärt sätt måste man genast släppa 

efter. Det är på det sättet hästen lär sig. Det du vill att hästen 

ska göra, det ska du göra enkelt för den, medan det du inte 

vill att du ska göra ska vara svårare och obekvämare. 

När jag har lärt hästen att acceptera mitt personliga utrymme 

så fortsätter jag alltid med att bjuda in den. Det mysigaste är 

ju ändå när hästen kommer till dig för att bli klappad och 

gosad med. 

När jag bjuder in hästen i mitt personliga utrymme brukar jag 

börja med att titta ner. Titta inte hästen i ögonen eller ens 

mot huvudet då det utan tvekan är det mest effektiva när 

34

man vill driva iväg en häst. Sänk alltså blicken och sjunk ihop 

med axlarna. Ta lite löst i grimskaftet så att hästen kommer 

till dig. Beröm den genom att släppa efter i grimskaftet och 

klappa den i pannan eller 

på något annat ställe där 

den tycker om att bli kliad. 

Klappa inte hästen genom 

att ”slå” med handflatan 

mot den, utan smek och 

gnugga med handen 

istället så slappnar hästen 

av bättre. Att slå med 

handflatan mot en häst kan 

aldrig få den att slappna 

av. Hästen upplever det 

som om man slår den och 

tycker att det är mycket 

obehagligt. De lär sig att det inte är farligt men de kommer 

aldrig tycka att det är skönt. Tänk på att hästen är så känslig 

att den kan känna en fluga landa på sig. 

Efter lite träning kan man även bjuda in hästen i ens 

personliga utrymme utan att behöva grimma och grimskaft. 

Ett exempel på en häst som verkligen accepterade mitt 

personliga utrymme var min B-ponny Curre. han brukade 

galoppera fram mot mig i hagen, stanna ett par meter framför 

mig och vänta på att jag skulle sänka blicken och slappna av i 

kroppen innan han gick fram till mig. 

35

© 

Utrustning 

Det finns många olika 

typer av träningsgrimmor. 

Den som jag tror är 

vanligast (och billigast) är 

repgrimman och den 

fungerar väldigt bra för 

mig. Det man ska tänka på 

är att en sådan grimma är 

skarpare än en vanlig 

grimma så man måste vara 

försiktig och inte dra 

hårdare än nödvändigt. 

Den kan dock vara till stor 

hjälp, just för att den är lite 

skarpare… Vi är ju alla 

klenare än hästarna men 

en sådan grimma kan ge 

oss den lilla extra kraft vi behöver, och den orsakar inte 

hästen någon smärta så länge vi hanterar den på lämpligt 

sätt. Vissa tränare påstår till och med att en repgrimma är 

mer naturlig eftersom den är så tunn och då känner sig inte 

hästarna fångade. Jag vet inte vad man ska tro om det, men 

jag vet att den är ett väldigt bra redskap. Särskilt om man 

hanterar starka hästar. Detta beror främst på att repet ger 

mindre tryckfördelning än en vanlig grimma, och knutarna ger 

punkttryck på en ganska känslig del av hästens huvud. 

36

Det går även knyta en repgrimma själv om man är pysslig av 

sig. Sök efter ”repgrimma” på internet så hittar du snart en 

beskrivning. 

Som grimsaft föredrar jag att använda ett långt rep (ca 4-5 

meter) som är ganska tungt och med en så liten och lätt 

kabinhake som möjligt. Jag tycker även att det är bra om 

repet har en läderflärp i andra änden. Den ger nämligen ifrån 

sig ett speciellt ljud om man snurrar repänden i luften. 

Fördelarna med ett så långt rep är att man dels kan använda 

det till den logeringsliknande leken circling och dels att om 

hästen springer förbi dig, så har du mycket rep att hålla i och 

det är inte så stor risk att du tappar den. 

Man kan även använda en så kallad "stick". Det är vanligtvis 

en orange pinne med ett hantag i ena änden och ett snöre i 

den andra, men man 

klarar sig ganska bra 

utan en sådan. Vill 

man ändå testa så 

kan man knyta fast en 

plastbit i ett dressyrspö 

och använda det 

som "stick". 

37

© 

Ledövningar 

38

Ledövningar 

Något av det värsta jag vet, är att leda en häst som försöker 

springa över mig eller drar iväg mig åt fel håll och jag bara 

hänger och slänger som en liten vante. Det gör mig verkligen 

tokig! 

Inom NH-träningen brukar man gå snett framför hästen för 

att visa sitt ledarskap. Enligt den ”normala” hästhanteringens 

lära ska man ju gå vid hästens bog. Det är något jag absolut 

inte kan se någon logik i. Tittar man på en flock med hästar så 

är det fölet som i normala fall har den placeringen. Stoet 

leder fölet vid sin sida och 

det är naturligt för henne 

att även ”leda” oss om vi 

går vid hennes bog. Så 

därför leder även jag mina 

hästar snett framifrån. 

Vanligtvis har jag ca en 

meter grimskaft mellan 

handen och hästen. 

Jag tycker även att det är viktigt att leda hästen från båda 

sidorna så att den får jobba med båda sina hjärnhalvor, och 

om du en dag ska leda två hästar samtidigt och båda bara är 

vana vid att bli ledda från vänster sida så har du ett litet 

problem. 

Jag brukar använda en repgrimma och ett långt och tungt rep, 

och sedan bara gå ut och gå med hästen. Är hästen extremt 

39 

Tips: att ta tag i repet 

ovanifrån istället för 

underifrån är en liten 

säkerhetsdetalj, då är det 

mycket lättare för dig att 

släppa repet om du skulle 

hamna i en farlig situation

© 

svår att leda så är det lämpligt att börja träningen på ett 

inhägnat område. Det kan även vara en fördel att göra 

roundpenning med svårledda hästar innan själva ledövningen 

börjar. 

När du tränar ledövningar med en häst är det väldigt viktigt 

att vara konsekvent. Du kan inte träna hästen ”ibland”, utan 

varje gång du är med din häst tränar du den, vare sig du vill 

eller inte. 

Steg 1: Börja leda hästen framåt och så fort den går förbi dig 

så vänd på en femöring och gå åt andra hållet istället, då 

hamnar du snabbt och smidigt framför hästen igen. 

Steg 2: Fortsätter hästen att gå förbi dig även fast du vänder 

fram och tillbaka hundra gånger så kan du hota med att 

sparka den. Böj armbågarna i 90 graders vinkel och ”kicka till” 

40

med dem bakåt mot 

hästen i ett läge när du 

redan befinner dig lite 

framför den. (se bild) 

Steg 3: Om inte steg ett 

eller två hjälper så 

kommer du till det läget 

när du måste sätta en 

stark och tydlig gräns. 

Om hästen fortsätter att 

gå förbi dig även fast du 

Tips: Gå ut och gå med din 

häst! Att ta med sig hästen 

på promenad stärker banden 

mellan er otroligt mycket. 

Hästarna tycker oftast att 

det är roligt och skönt, och 

har man tränat hästen bra så 

kan man ta med den ut och 

på en jogging- eller cykeltur. 

har tränat och tränat så är det dags att visa den var skåpet ska 

stå. Även ett ledarsto blir argt ibland och då smäller det… Går 

hästen förbi dig med bogen så stanna tvärt och tvinga den att 

backa tills den är bakom dig igen och kanske lite till. Var 

mycket bestämd. Sträck på dig och visa med hela ditt 

kroppsspråk att du inte tänker tillåta detta mera. Ryck 

bestämt bakåt i grimman. Ryck inte neråt utan var noga med 

att du visar hästen vilken riktning du vill att den ska gå. För 

varje gång hästen fortsätter att gå förbi dig, ryck/dra hårdare. 

Du är ändå inte tillräckligt stark för att kunna tillfoga den 

några större skador. Du kan även slå med grimskaftet mot 

hästens bringa om den inte sköter sig. Ryt gärna till med mörk 

och bestämd röst och om det behövs, hoppa, skrik och vifta 

med armar och ben tills hästen i ren chock flyr baklänges. 

41

© 

42

Roundpenning 

På dessa 

bilder syns 

hästar av 

flera olika 

raser och 

storlekar. 

Allt från 

Halvblod till 

Shettis. 

43 

Detta är något som går 

att göra med alla 

hästar. Storlek, ras, 

färg, ålder eller kön 

spelar ingen roll! Jag 

kan däremot garantera 

att ett lyckat försök 

kommer förbättra relationen 

mellan dig och 

din häst avsevärt.

© 

Roundpenning eller join up är egentligen bara två olika 

benämningar på samma sak, och man kan göra på lite olika 

sätt men ändå nå önskat resultat. Det finns flera kända namn 

inom NH-världen som alla har sina egna speciella drag och gör 

på sitt sätt. Själv tycker jag att det är mycket bättre att kunna 

göra på olika sätt och våga variera sig. Ibland kanske Pat 

Parelli’s sätt funkar bäst, ibland är det kanske som Monty 

Roberts man bör göra och ibland kan ens egna idéer vara 

ännu bättre. 

Det första du behöver för att göra roundpenning är en lämplig 

inhägnad. Det bästa är en rund inhägnad med en diameter på 

ca 15-20 meter. Har man ingen rund inhägnad går det bra 

med en fyrkantig, men det blir enklare om man kan skärma av 

hörnen, så att hästen inte kan stanna och vända där. 

Nästa sak du behöver är en lämplig häst. Om du aldrig har 

gjort roundpenning innan är det lämpligast att börja med en 

lugn och harmonisk häst, så att man inte ger sig på en nervös 

eller aggressiv häst direkt utan att ha några erfarenheter. 

Fungerar det inte så ger det dig nämligen inte något annat än 

dåligt självförtroende. 

44

Drivning 

Det första du ska göra är att driva hästen bort från dig, och 

det kan vara ganska spännande. Hästen ska helst springa i 

trav eller lugn galopp, den ska inte skena eller lata sig. Jag 

brukar föredra att använda ett rep med en läderflärp i ena 

änden på grund av det ljud den avger när man snurrar 

repänden i luften. Är hästen lat kan man dock behöva 

använda en "stick", ett longerspö eller liknande. Slå inte på 

hästen utan ”hota” den bara. 

Drivningsgränsen (driving line) kan vara bra att 

känna till. Driver du hästen bakom den så kommer 

det att gå framåt, men om du hamnar framför så 

kommer hästen att vända. 

45

För att driva iväg hästen krävs även att du sträcker på dig och 

ser stor och farlig ut. Du bör vara mycket beslutsam och 

övertyga hästen om att du absolut inte vill ha den i närheten 

av dig. 

Alla hästar är inte lika känsliga och därför delar jag upp 

drivningen i olika steg. Börja alltid med det första, fungerar 

inte det så går du vidare till nästa osv. 

Steg1. Släpp lös hästen i rundpaddocken och sträck på dig så 

att du ser stor och farlig ut. Var beslutsam och tänk: gå din 

väg. Stirra även rakt på hästen, gärna mot ögonen. Ta några 

steg mot hästen och stampa lite extra hårt i marken. 

Steg2. Går inte hästen iväg 

för steg 1 så dra upp 

armarna i en ganska hastig 

rörelse, eller vifta med 

repet. Jag brukar snurra det 

så att det kommer uppifrån 

mot hästen och går ner igen. 

46 

Tips: att spreta med 

fingrarna kan vara till 

stor hjälp i drivningen då 

det påminner hästen om 

ett rovdjur som fäller ut 

klorna. ©

Steg3. Kasta repändan mot hästens bakdel, håll fast i den 

andra änden så att du inte måste springa och hämta repet 

utan bara kan ”hala in” det. Tänk på att inte stå för nära 

hästens bakdel, du vill ju inte bli sparkad… 

Steg4. Hoppa, vifta med armarna och skrik högt! 

Steg5. Hämta en longerpiska, en "stick" eller ett lasso och driv 

hästen beslutsamt bort från dig. Helst utan att slå på den. 

Steg6. Detta är det svåraste för mig att göra. Om hästen inte 

går iväg för något av de övre stegen måste jag fullfölja mitt 

hot. Hotar jag hela tiden med att slå hästen men aldrig gör 

det trots att hästen inte reagerar tappar den bara förtroendet 

för mig istället för att skapa ett bättre förtroende. Så jag 

måste alltså fullfölja mitt hot och slå hästen med det som jag 

hotade den med… (detta behövs bara i mycket sällsynta fall) 

47

© 

Vändning 1, Outside turn. 

Här ska hästen byta varv genom att vända med huvudet ut 

mot staketet. Hästar som tycker väldigt bra om människor 

vänder ibland inåt, mot dig istället. Det tycker jag är ok, för 

det är bara ett sätt för hästen att visa att den gärna är hos 

dig. Men gör den så är det inte lämpligt att gå vidare och 

träna på inside turn. 

Steg1. När hästen rör sig framåt i trav eller galopp och du vill 

att den ska byta varv så är det enklast att börja med att gena 

genom rundpaddocken så att du hamnar snett framför hästen 

(framför drivningsgränsen). 

48

Steg2. Kasta repet och sikta på en punkt precis framför 

hästen. 

Steg3. Vänder inte hästen för detta kan du testa att hoppa 

och skrika lite också, men sedan kommer du till det läget när 

du måste göra det mycket obekvämt för hästen att inte lyssna 

på dig. Springer hästen förbi dig trots att du står snett framför 

den och viftar, hoppar och skriker så svinga repet så hårt du 

kan mot hästens bringa i exakt det ögonblicket hästen 

springer mellan dig och staketet. Detta kommer leda till att 

hästen ökar farten markant och ”skenar” runt i paddocken. 

Du ska bara stå kvar på din plats och varje gång hästen 

passerar mellan dig och staketet svingar du repet mot den (så 

att det träffar) och tillslut kommer hästen att ge sig och vända 

eller i alla fall inse att den inte vill springa mellan dig och 

staketet… Det är väldigt ovanligt att man behöver göra så här, 

men på vissa aggressiva eller extremt envisa hästar är det 

nödvändigt. 

Vändning 2, inside turn. 

Om du ska jobba med en häst som är aggressiv mot 

människor kan det vara bra att kunna bestämma åt vilket håll 

hästen ska vända, och således få ännu bättre kontroll. Då är 

det lämpligt att även träna på inside turn. Den vändnigen 

förvirrar dock mer än vad den hjälper om hästen redan är van 

vid människor och inte har haft några negativa erfarenheter. 

Så mitt råd är att hoppa över den här sortens vändning om 

din häst inte är aggressiv. 

49

© 

Inside turn går ut på att 

hästen ska vända sig in 

mot mitten och göra en 

volt tillbaka. 

Bestäm dig för en 

punkt längs med 

staketet där du vill ge 

signalerna för vändningen, 

det ska vara samma 

punkt i alla försök tills 

vändningen har lyckats. 

Så fort hästen har 

passerat din punkt 

springer du dit, vänder 

och backar de sista 

stegen ända till staketet. 

Hästen kommer 

att bli fundersam och 

lite nyfiken. Den undrar 

vad du håller på med 

och vänder sig åt ditt 

håll. Då gäller det att ha 

perfekt timing! Så fort 

hästen står rakt mot dig 

så måste du börja gå 

framåt och driva iväg den ut mot spåret igen fast åt andra 

hållet, så att den gör en volt tillbaka. Går du fram för tidigt 

kommer hästen att springa ut i samma varv som innan, och 

50

går du för sent så har hästen redan kommit för nära dig och 

då blir den förvirrad om du driver iväg den igen. 

En del hästar vänder aldrig in så mycket att den står rakt mot 

dig, då får du gå lite längs med staketet så att du hamnar på 

den sidan av hästen du vill driva iväg och driva ut den på 

spåret därifrån. Sedan gäller det att skynda sig tillbaka in mot 

mitten så att hästen inte tror att den ska göra en outside turn 

också. När hästen gjort rätt kan det vara lämpligt att låta den 

pausa lite, sluta driva den framåt och stå bara stilla och 

avslappnat i mitten av paddocken och låt hästen sakta ner 

lite, den ska fortfarande röra sig framåt men den får gärna 

skritta istället. 

Upprepa denna vändning ett flertal gånger tills det verkar 

som om hästen kan den ordentligt, sedan är det dags att 

börja blanda de olika vändningarna. När hästen klarar av att 

göra både inside- och outside turn utan problem så kommer 

vi till nästa fas i roundpenningen. Det kan kanske vara bra att 

tillägga att många hästar behöver lite extra tid för att lära sig 

den här vändningen till skillnad från outside turn, som alla 

hästar redan kan om de någon gång gått i hagen tillsammans 

med andra hästar. 

”Komma in” 

Det sista stadiet inom roundpenning är att hästen helt 

frivilligt ska komma in till dig i mitten och sedan följa efter dig 

när du går. Detta kan man uppnå på olika sätt: 

51

© 

Alternativ 1. Har man tränat på inside turn så är sättet som 

Ken Mcnabb lär ut det bästa. Det funkar även bra på 

misstänksamma hästar, även om man inte tränat inside turn. 

Det går till på följande sätt: Stanna hästen genom att göra 

många outside turn så tätt att hästen nästan inte hinner 

vända innan du ber den vända tillbaka. Då kommer den så 

småningom stanna med huvudet ut mot staketet. Stå då stilla 

och andas en liten stund. Gå sedan långsamt i en halvcirkel 

runt hästen tills du kommer till staketet, ca 5-10 meter från 

hästen. Titta hela tiden på hästen (gärna mot huvudet om det 

går) och stanna med magen riktad mot hästen. Hästen har 

här två val. Antingen vänder den på huvudet lite och tittar på 

dig, eller så jagar du iväg den igen. Om den vänder på sig och 

tittar på dig ska du, så fort du ser båda hästens ögon titta ner 

på dess hovar istället. Ha koll på hästen i ögonvrån så att du 

52

ser om den tittar bort igen. Om den gör det titta då genast 

upp mot dess huvud igen. Din blick ska vara mycket 

beslutsam, du vill verkligen det här, eller hur? När hästen väl 

vänt sig(eller åtminstone sitt huvud) mot dig, så går du 

mycket långsamt några steg åt sidan, in mot mitten av 

rundpaddocken. Håll kvar blicken mot hästens hovar. Stanna 

och bara stå still i ett par sekunder, innan du tar några steg till 

i samma riktning. Tittar hästen bort från dig stirrar du genast 

på den igen, så att den känner en psykisk press, men så fort 

den tittar tillbaka på dig ska du sänka blicken. Tillslut kommer 

du till det läget när hästen måste flytta på sina hovar för att 

kunna fortsätta titta på dig. Om den gör det så har du kommit 

långt på väg, annars får du göra precis samma sak som om 

hästen väljer att ignorera dig, nämligen driva iväg den, låta 

den springa några varv och sedan testa igen. Passa på att 

testa vändningarna när 

hästen ändå springer lite 

extra. Du ska vara 

uppmärksam på hästen 

och dess signaler, det är 

större chans att lyckas om 

hästen tuggar och slickar 

sig runt munnen, samt 

sänker huvudet mot 

Det är även mycket effektivt 

att samtidigt som man 

sänker blicken, slappna av i 

hela kroppen och andas ut så 

att man ser mindre- och 

mindre skrämmande ut. 

marken utan att äta eller leta efter mat. Det är nämligen 

hästens sätt att tala om att det inte är kul att springa bort 

från dig längre. Hästen säger med sitt kroppsspråk att den vill 

stanna och diskutera saken istället. 

53

© 

Väljer hästen att flytta sina hovar och fortsätta titta på dig så 

fortsätt då bara vandra långsamt i din halvcirkel. Chansen är 

väldigt stor att den kommer att fortsätta flytta hovarna 

närmare och närmare dig tills den står ända inne hos dig. 

Alternativ 2. Join up är Monty Roberts metod och den är den 

metod som jag tycker är bäst till de hästar som aldrig har haft 

någon kontakt med människor tidigare. Den går till ungefär så 

här: du jagar iväg hästen på samma sätt som ovan, och 

vänder den med hjälp av outside turn, men här måste du vara 

extra uppmärksam på hästens signaler till dig. Det första du 

kommer att märka är att hästen vänder sitt inre öra mot dig. 

Detta gör den för att visa att den är beredd att lyssna. Den 

har accepterat dig som sin ledare. Efter ytterligare en stund 

kommer hästen börja tugga och slicka sig om munnen, detta 

gör den för att visa sin undergivenhet. Efter en liten stund till 

kommer hästen att sänka huvudet mot marken, för att tala 

om att den inte vill springa bort från dig längre utan kommer 

hellre in till dig i mitten. När hästen gör detta så ska du ställa 

dig med sidan mot hästen, helt avslappnad och titta bort. 

Vinkeln mellan dig, hästen och staketet ska vara ca 45 grader. 

Du ska alltså stå lite snett framför hästen. Men för att inte 

hästen ska tro att den ska vända är det bättre att du vänder 

sidan mot hästen och genar lite i rundpaddocken, alltså går 

bort från den, så får den själv stanna när den tycker att 

vinkeln är lagom. Det du kan ha som riktmärke är att du ska 

stå någonstans mellan mitten och spåret. När du gör detta 

kommer hästen med allra största sannolikhet att stanna och 

fundera. Den överväger sitt beslut noga, men har allt gått väl 

54

så kommer den långsamt att vandra fram till dig och ställa sig 

bakom dig med huvudet i närheten av din axel. 

När du väl har vänt dig bort från hästen får du inte snegla 

tillbaka eller titta efter om hästen har gjort rätt, för då tror 

den att du bara lurades och tänker driva iväg den igen. Om du 

däremot har stått stilla och väntat utan att hästen har kommit 

fram till dig så får du gå sakta (fortfarande utan att titta på 

hästen) i en halvcirkel framför den och stanna vid varje kant 

av halvcirkeln. Rör dig långsamt närmare och närmare hästen 

genom att göra cirkeln mindre och mindre. Förr eller senare 

kommer hästen förmodligen att gå fram till dig, även om det 

blir ett enda steg. Har den dock inte gjort det så testa gå så 

nära hästen så att du nästan nuddar den, vänd sedan och gå 

bort från den. Följer den efter så har du ändå nått målet, 

55

© 

annars får du överväga om du ska börja om, testa något annat 

alternativ eller be om hjälp från någon som har mer 

erfarenhet. 

Alternativ 3. Har du en häst som är van vid människor och 

tycker om dem, så är detta sättet kanske smidigast. Här kan 

du passa på att lära din häst en smart signal som du kan ha 

nytta av även när du ska fånga den i hagen eller liknande. 

Börja som vanligt med samma steg i drivningen och samma 

outside turn. Var uppmärksam på hästens signaler (de som 

jag beskrev i föregående alternativ). Det finns hästar som 

vänder sig mot mitten i stället för att sänka huvudet när de 

vill komma in. Då gäller det att finna sig snabbt, och det 

effektivaste sättet i den situationen är att bara snabbt titta 

ner mot hästens hovar och backa långsamt rakt bakåt. Det gör 

inget om man lägger till ett röstkommando och vinkar 

försiktigt med händerna in mot sig. Går hästen framåt mot dig 

får du gärna berömma med mjuk och snäll röst, men stannar 

den bara vid staketet och tittar på dig är det super enkelt att 

bara titta upp igen, sträcka på sig och hoppa lite mot den för 

att jaga iväg den igen. Låt den springa några varv och testa 

sedan igen. 

56

Det är dock viktigt att inte alltid låta hästen bestämma när 

den ska komma, det är ju faktiskt in i ditt personliga utrymme 

den är på väg! Så fort hästen kan signalen är det dags för dig 

att bestämma när du vill ge den. Det gör du enklast på samma 

sätt som man gör med hästar som sänker huvudet istället för 

att vända sig inåt. 

Hästar som inte vänder sig inåt när de vill komma in utan 

istället sänker huvudet, kan man också lära att komma på den 

signalen som jag just beskrev. Det gör man lättast genom att 

slappna av, titta ner mot hästens hovar och ta några steg åt 

sidan så att man nästan vänder hästen men bara stannar den 

(det gäller att bara komma fram till drivningsgränsen men 

inte korsa den). Hästen kommer då troligen vända sig inåt och 

titta fundersamt på dig. Backa då sakta bakåt… Kommer inte 

hästen, så testa några gånger till, eller försök med alternativ 1 

istället. När hästen ändå står still och tittar på dig har du en 

perfekt utgångspunkt för att testa alternativ 1. Är inte hästen 

aggressiv kan du med fördel vända sidan mot den när du går 

längs halvcirkeln. Håll dock fortfarande koll på den. 

57

© 

”Följa med” 

När hästen väl har kommit in till 

dig, klappa den då i pannan och 

beröm den mycket. Har du dock 

en aggressiv häst så vänta med 

själva klappandet ett tag till. Nu 

kommer sluttestet: Följer den 

efter dig om du går iväg? Det allra 

enklaste för en häst som inte gjort detta innan är att följa 

med dig på en liten promenad som liknar en volt åt höger. 

Om detta fungerar ska du berömma hästen genom att klappa 

och gnugga den överallt på kroppen. Här är det även dags att 

klappa den aggressiva hästen, var dock försiktig och nöj dig 

med huvudet. Ta god tid på 

dig och känn dig stolt över din 

och din hästs nya bättre 

relation. 

Om hästen har följt med dig 

på en volt åt höger, så testa 

även om den följer med på en 

volt åt vänster. När den har 

gjort det utan problem kan du 

testa att gå runt i åttor, 

plötsligt byta riktning samt 

eventuellt springa några steg. 

Det är vanligt att hästen vid 

ett eller flera tillfällen väljer 

58

att inte följa med dig. Då får du jaga iväg den igen, låta den 

springa några varv och sedan be den komma in igen. Du bör 

inte kräva att hästen ska springa med dig första gången ni gör 

roundpenning, men efter ett tag kan man leka med hästen 

och få den att göra nästan allt man ber den om, helt utan 

tvång eller andra arbetsredskap/kommunikationsmedel än 

kroppsspråket. 

Tänk på att inte stressa! Första gången brukar detta ta tid och 

det är viktigt att det får göra det. Ge hästen den tid den 

behöver. När ni väl har lärt er att göra roundpenning kommer 

det vara mycket enkelt och något du kan göra till exempel 

istället för att rida, innan igångsättning efter vila eller bara för 

att det är roligt. 

59

© 

Jag och Zamira rider ibland western… 

60

The seven games 

Pat Parelli är en numera känd cowboy som kommer från, och 

bor i USA. Han studerade hur hästarna betedde sig fritt i 

många år och insåg att det 

finns sju olika lekar som 

hästar leker med varandra 

i hagen eller i det vilda. 

61 

Hans träningssystem utgår 

från dessa sju lekar i stigande 

svårighetsgrad och 

det som jag har skrivit här, 

är hur jag gör för att klara 

av den grundläggande 

delen.

© 

The seven games 

Detta är sju olika lekar som man kan leka med sin häst för att 

stärka förtroendet och bygga upp en relation baserad på 

kärlek, kommunikation och ledarskap. 

Det bästa med dessa lekar är att de inte är så svåra att förstå 

samt att de har en tydlig ordning och ett sammanhang. Den 

ena leken leder nästan automatiskt till nästa och så vidare. 

Utrustningen man behöver är en repgrimma och ett långt 

grimskaft eller ledrep, gärna med en läderflärp i ena änden. 

Man kan även använda en ”stick” som egentligen är en pinne 

med ett rep fastknutet i ena änden. Pinnen bör vara ca 120cm 

lång och repet något längre. En ”stick” går även utmärkt att 

använda som förlängd arm. 

1. The friendly game: 

”Kompis leken”. Det går ut på att du ska kunna röra din häst 

överallt på kroppen utan att hästen blir bekymrad. Jag brukar 

börja med att klappa hästen överallt med mina händer, men 

är hästen rädd av sig eller aggressiv föredrar jag att använda 

en så kallad förlängd arm i början, tills hästen accepterar det 

innan jag använder mina egna händer och armar. Som 

förlängd arm kan man tillexempel använda en ”stick” eller en 

vanlig pinne. 

Sedan kan man fortsätta med repet. När du kan klappa hästen 

med repet överallt utan att den blir rädd, kan du fortsätta 

med att kasta det över hästens rygg på samma sätt som stoet 

viftar med svansen över fölet. Detta är inte lämpligt att göra 

62

förrän man vet att hästen inte är rädd för repet. Var noga 

med att inte stå i vägen om hästen skulle bli rädd och hoppa 

iväg. 

Sedan kan man fortsätta med något annat föremål som 

hästen kan vara rädd för eller som du tycker är bra om hästen 

inte blir rädd för. Som till exempel en plastpåse. Man ska 

även kunna utsätta hästen för något som är lite läsktig, 

tillexempel att man svingar repet i marken i en jämn och 

stadig rytm, närmre 

och närmre hästen på 

båda sidorna tills den 

verkar helt oberörd. 

Denna lek är på sätt 

och vis den viktigaste, 

det är på den du ska 

bygga allt. Om något 

63

© 

går fel i någon av de kommande lekarna så är det bara att gå 

tillbaka till den här. Detta är även den lek som man kan göra 

mellan de andra. 

2. The prokipine game 

”Piggsvins leken”. Den här leken går ut på att lära hästen att 

gå undan för fysiskt tryck i alla riktningar. 

- Åt sidan: 

Framdelen: Använd din hand eller din ”stick”. Placera den 

bakom ganaschen, där halsen övergår till huvud och tryck lätt. 

Hästen ska först böja på halsen så att huvudet vänds ifrån dig, 

och sedan ska den låta framdelen följa med så att den tillslut 

flyttar framdelen runt bakdelen bort från trycket av din hand 

eller ”stick”. När hästen gör rätt, släpp då genast trycket och 

klappa den på halsen. Låt den stanna och stå still en stund 

innan du testar igen. Gör sedan samma ska från andra sidan. 

Om hästen inte flyttar undan för ett lätt tryck, öka då trycket 

successivt. När hästen gör minsta ansats att flytta sig från 

trycket, släpp då genast. Det är meningen att hästen ska lära 

sig att gå undan för tryck genom att alltid få eftergift när den 

har gjort rätt. Det är din förmåga att släppa trycket i exakt rätt 

ögonblick som är avgörande för hur hela leken senare 

kommer att fortskrida. 

Vill man så kan man välja att placera den andra handen strax 

bakom frambenet, där skänkeln brukar ligga. Då blir det 

lättare att ta med sig rörelsen upp i sadeln sedan. 

64

Bakdelen: Försök sedan flytta undan hästens bakdel på 

samma sätt. Sätt handen eller ”sticken” mot hästens rumpa 

och ge ett lätt tryck, som ökas successivt till dess att hästen 

gör som du vill och flyttar undan bakdelen bort från dig. Då 

tar du genast bort handen och klappar/smeker hästen och 

låter den stå still en liten stund innan du testar igen och 

upprepar samma sak på andra sidan. 

För att underlätta för både dig och hästen kan du med fördel 

ta lite i grimman så att hästens huvud vänds mot dig. 

65

© 

- Bakåt 

Tryck lätt med handen mot hästens bringa, eller nosrygg och 

öka successivt trycket tills hästen gör minsta ansats att backa. 

Då släpper du genast efter och slappnar av som belöning, 

upprepa några gånger. 

- Framåt 

Detta borde hästen redan kunna sen innan, men för säkerhets 

skull så kollar du upp att hästen går framåt mot dig när du ger 

ett tryck i nacken med hjälp av grimman. Ställ dig ett par 

meter framför hästen och se om den kommer mot dig när du 

drar lätt i repet. Börja med att dra handen under repet utan 

att hålla fast så att hästen bara känner trycket i nacken som 

en viskning. Slut sedan handen mer och mer för varje gång du 

”halar in” repet tills du, om det behövs, nästan hänger i repet. 

Var noga med eftergiften. 

- Nedåt 

Lägg handen på hästens nacke, strax bakom öronen och ge 

ett lätt, men stadigt tryck som du successivt ökar tills du får 

respons och hästen sänker huvudet. Du ska vara så följsam att 

när hästen sänker huvudet blir din hand kvar i luften. 

66

En del hästar tycker inte 

om att sänka huvudet i 

början, men då kan man 

antingen ta hjälp av grimman 

(ta tag i grimskaftet 

och dra försiktigt nedåt, 

samtidigt som man håller 

den andra handen på 

hästens nacke) eller lägga 

den andra handen över 

hästens nosrygg och ge ett 

mycket lätt tryck där också. 

Det är fortfarande ytterst 

viktigt att man slappnar av 

och ger efter i samma 

stund som hästen försöker göra rätt. 

- Uppåt 

Lägg handen på lämpligt ställe under hästens huvud, och på 

samma sätt som tidigare ger du ett lätt tryck som du gradvis 

ökar till hästens huvud lyfts uppåt. Då slappnar du genast av 

och berömmer hästen. 

3. Driving game 

”Flytta dig leken” är som en fortsättning av föregående lek. 

Skillnaden är att nu ska du kunna flytta hästen utan att röra 

vid den. Du ska alltså kunna flytta den undan för psykiskt 

67

© 

tryck. För att klara av detta krävs det därför att du och hästen 

helt behärskar ”piggsvinsleken”. 

För att flytta hästen åt sidorna brukar jag vifta med fingrarna 

mot fram- eller bakdelen samtidigt som jag koncentrerar 

blicken på den del av hästen som jag vill flytta undan och 

tänker ”stick, försvinn, jag vill inte ha dig här” eller liknande. 

Flyttar sig inte hästen för det psykiska trycket så kommer det 

närmare och närmare ända tills det övergår i ett fysiskt tryck, 

jag viftar inte längre med fingrarna i luften utan trycker med 

dem mot hästen. Eller om man föredrar att svinga med repet i 

stället för att vifta med fingrarna så svingar man det närmre 

och närmre hästen tills den flyttar iväg önskvärd kroppsdel. 

Då slutar man genast svinga eller vifta och slappnar av och 

68

står stilla en stund innan man upprepar samma sak på andra 

sidan. Flyttar inte hästen på sig när man svingar repet mot 

den får man svinga det närmare och närmare tills det nuddar 

hästen och skapar ett fysiskt obehag. 

För att flytta hästen bakåt kan man även där vifta med 

fingrarna/händerna (som när man skakar av sig vatten) mot 

hästens huvud eller skaka på repet i sidled så att det uppstår 

en rörelse i grimman. Man skakar kraftigare och kraftigare ju 

längre tiden går men så fort hästens ens lutar sig bakåt eller 

tänker backa så slutar man skaka eller vifta och slappnar av. 

För att flytta hästen framåt gör man precis likadant som i 

”piggsvinsleken” men minskar trycket så att det blir så 

minimalt som möjligt. Eller så börjar man gå framåt utan att 

utsätta hästen för något tryck och ser om den följer efter, gör 

den inte det så kommer 

trycket i grimman eftersom 

repet inte är hur långt som 

helst… 

För att sänka huvudet på 

hästen brukar jag i denna 

lek sätta mig på huk, och 

efter en tids träning är det 

allt man behöver göra för 

att hästen ska sänka huvudet. 

I början lägger man 

handen runt repet och drar 

långsamt nedåt, utan att 

69 

Tips: Att sänka hästens 

huvud bidrar till att få 

hästen mer avslappnad 

och harmonisk. En häst 

kan inte vara rädd och 

samtidigt dra ner huvudet. 

Att sänka huvudet på en 

orolig häst bidrar snart till 

att du får bättre kontroll 

och enkelt kan lugna din 

häst i knepiga situationer.

© 

hålla fast repet, som får glida genom handen (det är skönast 

att ha handskar på sig). För varje gång man tar ett nytt tag om 

repet tar man lite hårdare tills man till slut håller fast och drar 

nedåt med ett konstant tryck mot hästens nacke och nosrygg. 

Så fort hästen sänker huvudet minsta lilla centimeter slappnar 

man genast av och berömmer. Målet blir att man ska kunna 

sänka hästens huvud så långt ner att du kan sitta på huk och 

klappa den i pannan utan att behöva sträcka upp händerna. 

För att höja huvudet på hästen igen räcker det oftast med att 

man reser sig upp, och har hästen kvar huvudet lågt så är det 

nästan aldrig någon nackdel, bara om den blir mer intresserad 

av vad som finns på marken än på det den ska göra. 

4. Yo-yo game 

”Jo-jo” leken går ut på att du ska kunna backa hästen på en 

rak linje bort från dig, och sedan få den att gå tillbaka till dig 

på samma raka linje. Som en jo-jo! Många hästar har lättare 

för att antingen backa eller komma tillbaka och denna lek är 

till för att balansera hästen så att ryggningen känns mer 

naturlig. 

70

Ställ dig framför hästen och be den backa genom att skaka 

repet i sidled fram och tillbaka. 

Börja försiktigt och öka 

gradvis tills hästen tar ett steg 

bakåt. Då ska du genast 

belöna genom att slappna av 

och ge eftergift. Sedan fortsätter 

du att backa hästen på 

samma sätt tills den är så 

långt bort från dig som möjligt 

utan att du tappar 

grimskaftet. 

Sedan är det dags att be hästen komma tillbaka till dig. Det 

gör du enklast genom att sänka blicken, luta överkroppen en 

aning framåt och försiktigt stryka med händerna under repet 

som om du skulle hala in det, men utan att hålla fast i det. För 

varje gång du stryker med händerna under repet sluter du 

fingrarna en aning mer, vilket leder till att hästen får en aning 

mera tryck mot nacken 

än tidigare. När 

hästen sedan går mot 

dig kommer repet 

automatiskt att slaka 

och hästen får den 

eftergift den behöver. 

Fortsätt till hästen är ända framme hos dig och smek den i 

pannan innan du upprepar övningen. 

71 

Tips: När du ber hästen 

att backa bort från dig 

kan du med fördel 

stirra bestämt på den 

och tänka ”bort, 

försvinn, jag vill inte ha 

dig här” eller liknande.

© 

5. Circling game 

”Cirkelleken”. Det liknar longering men har ett helt annat 

syfte och fungerar lite annorlunda. Det är meningen att 

circling aldrig ska hinna bli enformigt eller tråkigt för hästen. 

Hästen ska röra sig runt dig i en cirkel utan att du behöver 

göra något annat än se till att du inte trasslar in dig i repet. 

Be hästen gå bort 

från dig genom att 

leda/peka ut med handen 

och repet åt de 

håll du vill att hästen 

ska gå. På vissa hästar 

som behöver lite mer 

drivning kan det även vara bra att snurra den andra handen 

och repet mot hästens bog. Målet är att man ska kunna stå 

stilla och bara byta hand med repet bakom ryggen så länge 

72

hästen gör som den ska. För att lära hästen detta brukar jag 

driva iväg den i skritt och sedan försöka att stå still och se om 

hästen fortsätter gå runt mig. Många hästar gör inte det i 

början utan vänder upp bakom mig. Då brukar jag, utan att 

vända mig för mycket, bara driva på hästen med handen (som 

i driving game) och smacka 

lite så kommer den oftast 

runt. När detta är upprepat 

några gånger i båda varven 

brukar hästen inse att det 

inte är lönt att stanna 

bakom ryggen på mig och 

istället fortsätta runt mig. 

Har man dock en häst som 

inte inser detta utan alltid 

stannar bakom ryggen och 

kanske är svår att driva på, 

då får man snurra runt (som 

i vanlig longering) och ”följa 

med” hästen så att man hela tiden kan se den och hjälpa den 

att hitta voltspåret. När hästen har fattat vad den ska göra 

kan man försöka med att stå stilla igen. 

För att sedan ”ta in” hästen kan man också göra på flera olika 

sätt och inget är mer rätt eller fel. Du får hitta det sätt som 

passar dig och din häst bäst helt enkelt. Jag har två olika 

tillvägagångssätt som jag brukar använda. Det ena är att jag 

ber hästen att stanna genom att skaka på repet (som i jo-jo 

leken). Då är det viktigt att man först lär hästen att 

73 

Nyckeln är att så länge 

hästen gör som du vill, 

så gör du ingenting. Stå 

bara stilla och låt hästen 

vandra runt i lugn och 

ro. Om hästen byter 

gångart eller stannar så 

korrigerar du genast det 

och sedan återgår du till 

att göra… ingenting.

© 

skakningen i repet kan betyda antingen stanna eller backa 

beroende på om hästen rör sig framåt eller inte från början. 

Det jag vill att hästen ska göra är att stanna och vända sig mot 

mig, så att jag sedan kan be den att komma in till mig (på 

samma sätt som i jo-jo leken). 

Det andra tillvägagångssättet jag brukar använda mig av är att 

jag börjar stirra mot hästens rumpa, och lutar mig åt sidan så 

att det blir lättare att driva iväg rumpan med blicken 

samtidigt som jag drar hästens huvud mot mig. Man kan även 

peka på rumpan om man vill förtydliga signalen. 

Denna lek ska du kunna göra i alla gångarter. Personligen 

tycker jag att den funkar bäst i trav, men skritt eller galopp 

går också bra. Jag har dock inget tillräckligt långt rep för 

tillfället för att kunna göra den i galopp. 

Det man ska tänka på är att inte göra det för enformigt! 

74

Låt inte hästen springa runt men är fyra-åtta varv i samma 

takt eller riktning utan stanna ofta upp. Låt hästen komma in 

till dig en stund och gosa lite med den innan du ber den gå ut 

i det nya varvet igen eller i den nya gångarten. Man kan skicka 

ut hästen direkt i trav eller galopp. 

6. Sidways game 

”Sidvärts leken” påminner mycket om skänkelvikning men du 

står på marken och ber hästen flytta sig åt sidan bort från dig. 

Det kan vara lämpligt att ta hjälp av en vägg eller ett staket så 

att du ”skär av” en av hästens rörelseriktningar. Lämpligtvis 

framåt eller bakåt beroende på om din häst har lättast för att 

backa eller gå iväg framåt. 

75

© 

Jag brukar börja som i circling, med att be hästen gå framåt, 

bort från mig, men mot ett staket. De flesta hästar stannar då 

upp och undrar 

hur jag nu har 

tänkt mig eftersom 

det är ett 

staket i vägen. 

Då brukar jag 

smacka och titta 

långt bort över 

dem åt det håll 

jag vill att de ska 

röra sig och, om 

det behövs, 

även driva med 

repet. Det är 

viktigt att i detta 

läge sträcka på 

sig och ha inställningen ”jag är mycket större och starkare än 

dig” samtidigt som man tänker ”bort, försvinn” osv. Uppstår 

problem kan man testa att flytta hästens rumpa och framdel 

ett par steg åt gången var för sig i början, så att hästen 

sicksackar längs staketet tills den kommer på vad den ska 

göra och börjar röra sig sidvärts. Denna lek kan hästarna 

uppleva som lite läskig, och det är därför viktigt att stanna 

upp och göra lite ”friendly game” emellanåt för att lugna 

dem. 

76

7. Squeeze game 

”Trängsel leken”. Alla hästar har mer eller mindre 

klaustrofobi, de tycker det är läskigt att vistas på trånga 

utrymmen eller sitta fast i något. Detta är i särklass den 

vanligaste orsak till varför hästar tycker att det är läskigt att 

gå in i en transport. Det kan man dock träna! Genom att leka 

”trängsel leken” lär du hästen att det inte är så farligt att 

befinna sig på trånga utrymmen och att det till och med kan 

vara behagligt. 

Jag brukar alltid börja med något enkelt, som till exempel att 

be hästen gå in mellan mig och staketet. För att göra detta på 

enklaste sätt brukar jag börja med cirkling och successivt 

flytta mig närmare och närmare staketet tills det bara är en 

smal passage kvar för hästen att gå igenom. Då kan jag börja 

vända hästen direkt när den har gått mellan mig och staketet 

och be den gå tillbaka samma 

väg. 

Många hästar ökar farten när de 

känner sig trängda för att 

komma undan fortare. Men då 

är det bara att upprepa övningen 

tills hästen verkar bekväm i 

situationen. Andra hästar hoppar 

nästan på dig för att du ser 

svagare ut än staketet och över 

dig är bästa vägen att rymma. Då 

måste du träna mycket på att 

77 

Tips: Denna lek är extra 

bra att göra med unga 

hästar som snart ska 

ridas in eller med 

hästar som har 

lastproblem. Tänk bara 

på att ta det lugnt och 

inte kräva för mycket 

av hästen!

© 

hästen ska respektera ditt personliga utrymme och inte gå för 

nära dig när du inte vill det. 

När du har gjort detta och hästen känns bekväm så är det 

bara gå vidare och hitta nya saker att träna med. Varför inte 

be hästen gå över och under en presenning, under en 

gungställning, mellan dig och hästtransporten över rampen? 

Det är bara fantasin som sätter gränserna! 

78

Detta var de sju lekarna! När jag går igenom dessa lekar med 

nya hästar som aldrig har gjort dem innan så brukar jag dela 

upp det i två omgångar. Jag börjar med de första fem och det 

räcker för den dagen. Nästa gång jag tränar hästen har jag en 

repetition av de första lekarna och går sedan vidare med de 

två sista. När hästen väl kan de sju lekarna är det bara att 

göra dem vid alla möjliga tillfällen. Har man lite extra tid så 

går det ganska fort att gå igenom lekarna innan man rider 

eller om man har ont om tid kan man göra lekarna istället för 

att rida. Tänk på att varje gång du är med din häst så tränar 

du den, vare sig du vill eller inte så det är viktigt att vara lugn 

och harmonisk själv. Stressa inte hästen utan låt den ta det i 

sin egen takt. 

79 

Hästen på de 

här bilderna 

är en tvåårig 

arabvalack vid 

namn Profit.

© 

Fler övningar 

80

Fler övningar 

Här kommer lite andra roliga och givande övningar som man 

kan träna på med sin häst. de flesta av dem har jag hittat i 

boken ”Perfekt uppförande” som är skriven av Kelly Marks. 

L-formen 

Denna övning ska ge dig 

ännu bättre kontroll över 

hästen och dess rörelseriktning, 

samt göra hästen 

mer medveten om var den 

har sina hovar. 

Lägg fyra bommar på marken 

som i ett L. det ska vara så 

brett mellan bommarna så att 

hästen utan problem kan gå 

igenom. 

Börja med att leda hästen 

igenom L:et från båda håll. 

Det är en fördel om du går 

baklänges så att du kan ha 

koll på hästen och dess 

hovar. Det är meningen att 

hästen ska kunna gå utan att 

trampa utanför bommarna. När 

detta går lätt så kommer 

utmaningen med denna övning: 

81 

Dessa bilder visar hur en 

häst som heter Joy-boy 

backar genom ett L

© 

Backa hästen igenom L:et. Då krävs det att du har kontroll och 

kan flytta hästens rumpa smidigt. 

För att underlätta kan du börja med att gå in med hästen i 

L:et och sedan backa ut igen. Gå sedan in lite längre och 

backa ut igen. Upprepa tills du har gått genom hela svängen. 

Sedan ska det vara lite lättare att backa genom hela L:et. 

Ta ett steg i taget! Detta är 

nästan lika krångligt för 

människan som för hästen. 

Om hästen skulle göra fel så 

börja bara lugnt om från 

början. Bredda avståndet 

mellan bommarna lite om 

det blir för svårt. 

Håll inte på för länge! Max 

en kvart. Hästen får inte bli 

uttråkad 

Att flytta undan för dolt tryck 

Här är det meningen att 

hästen ska lära sig att gå 

undan från tryck, fast den 

inte ser varifrån trycket 

kommer. Det är även en bra 

övning för att träna upp 

smidigheten i hästens kropp 

eftersom den måste flytta både framdelen och bakdelen. 

82

Lägg repet över hästens 

nacke och dra det bakåt 

över ryggen tills det åker ner 

bakom rumpan och 

”omringar” hästen. Ställ dig 

strax framför hästen eller 

lite vid sidan av dess huvud. 

Dra försiktigt i repet så att 

ett tryck uppstår runt hästens 

bakdel och drar dess huvud 

bort från dig. Hästen måste då 

börja med att böja halsen, 

flytta framdelen och tillslut 

även flytta bakdelen för att 

komma runt så att den står 

med huvudet mot dig igen. 

Samla upp linan successivt 

hela tiden så att ingen kan 

trassla in sig. 

Gör inte detta förrän du vet 

säkert att hästen inte är 

rädd för repet! 

83 

På dessa bilder ser vi 

Zamira gå undan för ett 

tryck, trots att hon inte kan 

se varifrån det kommer.

© 

Plats 

Att lära hästen att stå still och vänta på dig är smidigt om du 

till exempel bara ska springa in och hämta något innan du ska 

ut och rida. Själv brukar jag använda det varje gång jag 

borstar hästen. Jag tycker nämligen inte att det är så smart 

att binda upp en häst. Alla hästar har mer eller mindre 

utpräglad klaustrofobi och kan skada både sig själva och allt 

runtomkring om de får panik när de sitter fast. 

Börja träna detta på ett inhägnat område. Lägg ner 

grimskaftet på marken och backa långsamt undan från hästen 

med armen och handen upphöjd som ett stopptecken. Sträck 

på dig så att hästen inte känner sig välkommen in i ditt 

personliga utrymme. Om hästen flyttar så går du genast fram 

till den och flyttar tillbaka den till dess plats, och sedan börjar 

84

du om. Meningen är att få hästen att förstå att det inte är 

någon idé att flytta på sig, man blir ändå bara tillbakaflyttad. 

När du kan backa ifrån hästen utan problem kan du fortsätta 

med att gå runt den, fortfarande med handen som ett 

stopptecken. Hästen får gärna titta efter dig, men den får inte 

flytta på sina hovar. 

Vill du kunna fortsätta med att gå bort från hästen så att den 

inte kan se dig? Då är det smartast att träna in ett 

röstkommando i samband med stopptecknet. Då kan du 

nämligen gömma dig (så att du kan se hästen men den inte 

kan se dig) och när hästen rör på sig så sticker du fram 

huvudet och säger till exempel ”stilla” med bestämd röst. 

Flyttar den ändå iväg får du gå fram och ställa tillbaks den 

igen. 

Andra tokiga övningar 

Här vill jag uppmuntra dig till att använda din fantasi så att du 

själv kan komma på massa roliga och knasiga övningar som du 

kan göra med din häst. 

Skulle det inte vara lite roligt att kunna backa hästen genom 

att dra den i svansen? Eller att få den att flytta rumpan mot 

dig när du drar svansen åt sidan? För att lära dem detta kan 

det ibland vara en fördel att ta hjälp av någon annan som kan 

ge hästen de vanliga signalerna för dessa rörelser samtidigt 

som du drar den i svansen. Tänk på att ge eftergift i samma 

ögonblick som hästen försöker göra rätt. 

85

© 

Du kan träna din häst till att backa för mindre och mindre 

signaler. I jo-jo leken skakar man på repet för att få hästen att 

backa, men det kanske räcker att skaka på fingret? Eller varför 

inte lära hästen att backa när man vinkar och säger ”hej då”? 

Du kan göra cirkling game men lägga in ett hinder i volten. 

Eller träna mer och mer på att hästen ska följa pekningar så 

att du kan få den att gå i en åtta runt två koner framför dig. 

Som en stor utmaning kan du testa att göra alla de sju lekarna 

utan grimma! Då krävs det dock att ni totalt behärskar dem 

med grimma först. Tänk på att vara på inhägnat område! 

Rida NH? 

Du kan gärna fundera på om det går att rida NH? Hur skulle 

du göra i så fall? 

Jag skulle börja så här; Gå undan för tryck. Det har vi ju redan 

tränat jätte mycket från marken så det borde vi ju kunna göra 

även när vi sitter i sadeln. För att till exempel få hästen att gå 

framåt skulle jag trycka lätt med skänklarna och sedan 

successivt öka trycket till hästen går framåt. Då skulle jag 

släppa skänklarna och så länge hästen gör som jag vill trycker 

jag ingenting. Om hästen saktar ner eller stannar så trycker 

jag igen. Likadant med handen. När hästen gör som jag vill 

sitter jag inte och ”tjuvhåller” i tyglarna. Att tjuvhålla i 

tyglarna leder bara till en sak, nämligen att hästen blir 

hårdare och hårdare i munnen. Likaså borde hästen lätt och 

smidigt kunna gå undan för tryck åt sidorna, det har vi ju övar 

massor på från marken! 

86

Att rida mycket på lång tygel och låta hästen hitta sin 

naturliga form tycker jag är jätte viktigt! Det hjälper både 

ryttaren och hästen att hitta sin balans. Hästen får dessutom 

ta ett större ansvar och den känner att man litar på den. 

Hanna rider Zamira i endast repgrimma! 

87

© 

Lastträning 

88

Lastträning 

En svårlastad häst är aldrig kul, speciellt inte när man ska hem 

från tävlingen eller inte ens kommer dit. Eller när man ska till 

veterinären. Hur ska man då kunna lösa detta problem? Ja, 

steg ett är väl att fundera på vad orsaken för lastproblemen 

kan vara. Är hästen rädd, har det hänt något eller ”vill” den 

bara inte? Steg två är sedan att bestämma en dag, när man 

inte har något annat uppbokat, utan kan ägna all sin tid åt 

hästen och bara träna lastning. 

Jag brukar föredra att göra både roundpenning och de sju 

lekarna några dagar innan jag börjar lastträna en häst. Sedan 

kan det vara lämpligt att bara göra en liten snabbgenomgång 

av de sju lekarna precis bredvid transporten innan man börjar 

med själva lastningen. Man kan även försöka att göra 

Squeeze game mellan sig själv och transporten och så 

småningom även över rampen. 

Förberedande 

ordning: 

1, snabbgenomgång 

av de sju lekarna 

2, leda hästen över 

rampen. 

3, göra ”Squeeze 

game” över rampen 

Själva lastträningen kan gå till på 

många olika sätt, här tänker jag 

berätta om de som jag har använt 

och funnit effektiva. 

Ex. 1 

Om du vet med största säkerhet att 

din häst inte är rädd för transporten 

och inte har varit med om någon 

transportrelaterad olycka så kan 

det effektivaste sättet vara att börja 

89

© 

som ovan. Men innan man gör squeeze game över rampen 

kan man med fördel leda hästen över ett par gånger så att 

den vet vad den förväntas göra. 

När hästen utan problem går över rampen som i Squeeze 

game kan man testa att antingen leda in hästen eller ”skicka” 

in hästen i transporten genom att peka in i den och driva på 

samma sätt som i cirkling game och Squeeze game. 

Nöjer man sig med att kunna leda in hästen kan man göra 

såhär. Börja med att gå mot transporten och om hästen 

stannar och inte vill gå längre så tar du tag i grimskaftet och 

drar försiktigt (som i prokipine game). Öka trycket successivt 

tills du får en reaktion. Får du inte någon reaktion gäller det 

att vara envisast och fortsätta dra/hänga i repen tills hästen 

90

gör något. Ibland händer det att hästen väljer att kasta sig 

bakåt istället för att gå framåt mot transporten. Då brukar jag 

fortsätta att backa den jättefort rakt bakåt, ganska långt. 

Sedan står jag stilla en liten stund innan jag testar igen. När 

man har backat hästen så 

brukar den bli förvånad, 

men även lugnare och den 

brukar tugga och slicka sig 

runt munnen. Det du har 

gjort då är att du har 

dragit en gräns, du har 

sagt att det inte är ok att 

kasta sig bakåt när man 

ber den att gå framåt. Det 

kan hända att du behöver 

backa hästen på samma 

sätt vid flera tillfällen, men 

efter ett tag brukar den 

ändå ge med sig och gå in i transporten. Men men men! Nöj 

dig inte med det! Du är inte klar fören hästen har gått in och 

ut i transporten minst tre gånger i rad utan att tveka det 

minsta. 

Detta passar bäst på ”snälla” och lätthanterliga hästar, som 

bara fått för sig att de inte vill åka någon stans. Det går 

naturligtvis bra att ”skicka” in även en sådan häst, och det är 

till och med att föredra om hästen är strak. Man vill ju inte 

hamna i dragkamp med en alltför stark och envis häst. 

91

© 

Ex. 2 

Vill man skicka in hästen i transporten är det viktigt att man 

ställer sig på lämpligt ställe så att man inte står i vägen för 

hästen och samtidigt kan påverka den. Jag tycker att det 

känns bra att stå på kanten av rampen på den sidan som 

hästen inte ska in från. Eller bredvid rampen på den sidan 

som hästen ska gå in från. Jag pekar som sagt in i transporten 

och driver lite försiktigt som i cirkling game, för att få hästen 

uppmärksam på transporten. Så länge hästen förblir 

uppmärksam på transporten så står jag still utan att driva, 

men så fort den tröttnar och tittar på något annat istället så 

driver jag på den igen. Efter ett tag kommer hästen att gå upp 

på rampen och då brukar jag klappa den och be den backa 

ner igen (genom att skaka på repet som i yo-yo game). Sedan 

ber jag den åter att gå upp på rampen. Vill den fortsätta in i 

transporten så är det bara bra, men backar den ner så be den 

bara att gå upp på nytt. När hästen har varit uppe på rampen 

ett par gånger fortsätter jag att driva den förbi mig in i 

transporten. Hästen kanske tycker att det är lite läskigt att gå 

in själv, men det är faktiskt det som är säkrast för mig då jag 

slipper bli träng inne i den lilla trånga transporten. Om hästen 

går in en bit men sedan backar ut igen, be den då bara att gå 

in igen utan att bli arg på den. När hästen väl gör som du vill, 

nämligen går in i transporten och lugnt stannar där tills du ber 

den gå ut igen, gör då en liten paus. Gå runt med din häst 

eller gör lite cirkling så att du och hästen får tänka på något 

annat en stund. Sedan lastar du den igen och igen tills det att 

hästen tveklöst går in bara du pekar in i transporten. 

92

Detta är det alternativ som jag tycker fungerar bäst för unga 

hästar som aldrig har åkt transport tidigare. Den fungerar 

naturligtvis även utmärkt på lite äldre hästar, och den är på 

sätt och vis min favoritmetod. 

Ex. 3 

Har du däremot en häst som är rädd för transporten och som 

kanske har varit med om en olycka så är det inte lämpligt att 

göra som ovan utan för en sådan häst kanske bara åsynen av 

transporten är en skräckupplevelse. Är det så illa föreslår jag 

att man ska söka hjälp av någon med mycket erfarenhet. Man 

kan dock underlätta och kanske även lösa problemet själv om 

man börjar med att vänja hästen vid att befinna sig i närheten 

av en transport. Ta gärna ut hästen och jobba med den i 

närheten av transporten eller ställ transporten i- eller utanför 

hagen där hästen går. Du kan även ha transporten parkerad i 

närheten av paddocken när du rider. Detta ska man göra tills 

hästen känns bekväm och inte är orolig över att transporten 

är i närheten. Det kan ta allt mellan en timma och en månad, 

men jag är säker på att det är värt besväret. 

Har man en häst som är 

rädd för transporten men 

inte har några större 

problem med att vara i 

närheten av den, så länge 

den slipper gå in, brukar 

jag försöka backa transporten 

mot en öppning i 

93

© 

rundpaddocken så att jag kan fälla ner rampen in i 

paddocken. Jag brukar sätta upp någon form av staket mellan 

transporten och närmaste stolpe i rundpaddocken så att 

hästen inte kan ta sig ut bredvid transporten och sedan fäller 

jag ner rampen. Inte förrän det är klart hämtar jag hästen. 

Jag brukar börja med att göra roundpenning som vanligt och 

inte ta någon hänsyn till att transporten står där. Först när 

hästen har kommit fram till mig börjar jag träna med 

transporten. Jag tar på repgrimma och mitt långa ledrep. Och 

sedan kan man återigen göra på flera olika sätt. 

Alternativ 1. Här är fösta steget att få 

hästen att följa efter mig över 

rampen. Jag går helt enkelt bara Tänk på att alltid 

över och hoppas att hästen ska göra uppträda lugnt. 

detsamma. Om så inte är fallet Gör ingen större 

försöker jag leda den åt det hållet sak av problemen 

och påverka den att gå över. Det är utan skaka lite på 

dock viktigt att inte bli arg på hästen huvudet och 

om den inte gör som man vill, då gör försök bara igen. 

man oftast bara problemet ännu Ingen vinner på 

värre. När hästen väl följer med över att du blir rädd, 

rampen så kan man fortsätta med orolig, arg eller 

att göra Squeeze game över stressad. 

rampen, men det är inget man 

måste göra då en rädd häst kan få för sig att det är mycket 

enklare att kliva över dig än rampen och det kan vara mycket 

farligt. Så hoppa över det steget om den risken känns överhängande. 

Fortsätt istället leda hästen över rampen, men 

94

testa att svänga in i 

transporten. Alltså gå upp 

på transporten lite från 

sidan. För vissa hästar är det 

mycket lättare då det kan 

bryta den onda cirkeln och 

få deras hjärna att tänka i 

andra banor. Jag har till exempel en häst som jag bara kan 

lasta om hon får går upp på vänster sida av rampen och sedan 

svänga in i transporten. Blir hästen rädd och backar ut så låt 

den göra det. Börja bara lugnt om. Gå över rampen ett par 

gånger till och sväng sedan in igen. Så fort hästen tar ett steg 

in så stanna och beröm den, bestäm dig sedan för om du ska 

be om ett steg till, eller backa ut och gå in på nytt, och då be 

om ett steg till. Såhär kan man sedan fortsätta tills hästen är 

helt inne. Då låter man hästen stå och vila där inne en stund 

innan man tar ut den och ber den gå in igen. Inte fören den 

har gått in flera gånger i rad utan att tveka är man klar för 

dagen. 

Alternativ 2. Börja som i alternativ 1 och gå över rampen, men 

se till att hästen aldrig får stå stilla och vila utanför 

transporten. Ber du hästen att gå in, men den bara kastar sig 

ut igen, eller bara står still och vägrar, så longera/rid eller jaga 

runt den i trav eller galopp en stund innan du testar igen. Här 

är det meningen att lära hästen att transporten är ett ställe 

där den får stå still och vila. Och att det är ganska skönt att 

stå där inne en stund. Försök tills hästen är inne i transporten 

och låt den då stå där inne och vila en stund. Lasta sedan ut 

95

© 

den igen och se om den går på direkt igen, annars får den 

springa några varv till och sedan testar du igen. Det är viktigt 

att repetera många gånger så att hästen verkligen känner att 

den kan vila i transporten. Jobbar man hästen lös och jagar 

runt den kommer den med ganska stor säkerhet springa in i 

transporten själv efter tillräkligt mycket träning. 

I båda dessa alternativ kan man välja att skicka in hästen 

istället eller fortsätta med att göra det efter ett tag. 

Alternativ 3. Detta alternativ tycker jag är bäst till nervösa 

eller väldigt rädda hästar. Led hästen mot transporten. Så fort 

du känner att den börjar tveka eller bli nervös, backa den då 

snällt men bestämt några steg tillbaka från transporten. Stå 

still en liten stund och gå sedan fram mot transporten igen. 

Stanna och backa så fort hästen tycker att det är obehagligt 

och inte vill gå längre. Upprepa jättemånga gånger. I den här 

övningen är det viktigt att ha extremt mycket tålamod. Blir du 

arg eller irriterad är det kört, så bli inte det! Det kan ta allt 

mellan två minuter och hela dagen att få in hästen i 

transporten, men det är det värt efteråt. Hästen kommer med 

största sannolikhet gå närmre och närmre transporten för 

varje gång du ber den, och så småningom kommer den att 

96

vara där inne. Även i denna övning är det viktigt att inte nöja 

sig med att hästen har varit inne en gång, utan den ska gå in 

flera gånger i rad innan man är färdig med övningen. 

Gemensamt för alla dessa olika tillvägagångssätt är att det får 

hästen att lita mer på dig och följa dig bättre i andra svåra 

situationer. Man bör dock tänka över vilket sätt man väljer att 

använda innan man börjar. Med en extremt envis och tjurig 

häst som inte är särskilt rädd för en transport men har en 

väldigt bestämd åsikt ifråga om att gå in där, är det inte så 

lämpligt att använda alternativ 3 i exempel 3, utan kanske 

mer effektivt att använda exempel 1 eller 2, eller kanske 

alternativ 2 i exempel 3. Medan en rädd och nervös häst 

kanske alternativ 3 i exempel 3 är det idealiska. För en häst 

som är lite mittemellan är kanske alternativ 1 i exempel 3 det 

bästa. Det går givetvis bra att blanda de olika stegen eller 

hitta på något eget om man tycker det är bättre. Gör det som 

känns bäst för dig och din häst. 

En annan sak som är viktigt att tänka på är att hästarna inte 

nödvändigtvis accepterar att andra ska lasta dem bara för att 

du kan göra det. Be därför någon annan att lasta hästen i 

slutet av träningspasset så att även det fungerar. 

På nästa uppslag kommer en liten bildserie som visar hur en 

häst, efter ett träningspass, följer med mig in i transporten 

utan något grimskaft. 

97

© 

Hästen på dessa 

bilder kallas Dolly och 

är ett litet fullblod 

som jag tränade förra 

sommaren. Med 

henne gjorde jag först 

roundpenning medan 

transporten stod 

inbackad mot 

staketet. Sedan gick 

vi över rampen. Hon 

tyckte att transporter 

var mycket 

obehagligt och det 

tog mig en timma 

innan jag kunde leda 

henne in första 

gången. När hon väl 

hade varit inne och 

insett att det inte var 

så farligt gick det 

lättare. Denna 

bildserie är tagen ca 

45 minuter senare. 

Det är såhär lätt det ska gå att lasta en häst! hästen ska bara 

följa efter dig in, eller du ska kunna stå utanför och peka in 

den, eller varför inte rida in den? 

98

(vänta dock med detta tills hästen är trygg och lätt går in normalt) 

99

© 

Inridning 

100

Strategi för inridning 

När man ska rida in en häst är det så mycket att tänka på. Allt 

kan antingen bli jätte fel eller gå hur bra som helst. För att 

förbereda så att sannolikheten för ett lyckat försök ökar kan 

man se till att hästen är ordentligt marktränad innan man 

börjar rida den. Jag tycker att det är lämpligt att börja 

markträna hästen lite mer ordentligt och regelbundet ca ett 

år innan man har tänkt sig börja rida den. Då har man 

tillräckligt med tid på sig att lösa alla eventuella problem som 

kan dyka upp innan hästen har blivit för stor och stark. 

I början ska träningspassen vara korta, ca 30 minuter, och 

ganska glesa. En gång i veckan är fullt tillräckligt. Sedan ökar 

man antalet träningspass successivt och när hästen sedan 

börjar ridas är det ganska lagom att rida/träna en halvtimma 

varannan dag. Det går naturligtvis att göra på andra sätt eller 

under en kortare tid, men har man en unghäst som man har 

tid med och gärna vill börja träna när den är 1,5-2 år så är det 

här en väldigt bra väg att förbereda hästen för kommande 

uppgifter i livet. Har man däremot inte den möjligheten 

rekommenderar jag ändå att man ska ta sig tid att göra 

roundpenning och lära hästen de sju lekarna innan man sitter 

upp. Det kommer göra att hela processen smidigare. 

Min mamma köpte ett precis avvant föl för några år sedan 

och reda då började vi vänja honom vid att lägga armen över 

hanns rygg och rör på handen mot hans sida. Detta har 

resulterat i att han aldrig har varit bekymrad över att ha en 

ryttare på sig eller dess ben hängande längs med sidorna. 

101

© 

Det enda han tycker är läskigt är när ryttare ska hoppa upp 

eller ner. 

Vi började träna de sju lekarna och roundpenning med 

honom samma år som han fyllde två. Idag är han snart tre år, 

har haft sina första ryttare på sig och hittills har det inte varit 

några problem. Han litar på oss människor och han tycker att 

det är spännande att vara ute och hitta på nya saker. Han har 

även en oförskämt bra balans och koordination vilket jag tror 

beror på att han blivit mer medveten om sin kropp och var 

han har sina ben i och med de sju lekarnas berörings- och 

flyttningsövningar. 

Det är dumt att tro att hästen ska fatta vad ett bett är och vad 

det betyder innan man har lärt dem det, så därför föreslår jag 

att man antingen tömkör sin häst innan inridning eller börjar 

rida den i grimma. Hästen vet ju redan sedan markträningen 

vad det betyder när någon drar i grimman bakåt eller åt 

102

sidorna, men för att vara på den säkra sidan är det kanske 

bäst att gå igenom det lite extra noga innan man sitter upp. 

Vill man tömköra sin unghäst (vilket absolut inte är fel) kan 

det vara bra att vänja den vid hur det känns att ha rep 

hängande längs med sidorna, och det finns ett enkelt sätt att 

träna på detta. Vänj hästen först vid att ha tömkörningsjord 

eller sadel på sig och sedan fäster du ett par grimskaft i den 

som får släpa i marken bakom hästen. Detta är lämpligast att 

göra med hästen lös i till exempel en rundpaddock. 

När man så småningom kommer till själva uppsittningen av 

hästen rekommenderar jag att man har en medhjälpare som 

kan leda hästen de första gångerna. Det är även bra om man 

har hängt på hästen från båda sidorna vid flertalet tillfällen 

innan man sitter upp. 

En sak som är viktigt att tänka på när man hanterar föl är att 

det är mycket lättare att lära en häst som är outbildad/ 

otränad än en häst som är felutbildad/feltränad eller illa 

behandlad. En häst som aldrig har blivit hanterad har ingen 

103

© 

förutfattad mening om oss människor förutom den naturliga 

rädslan för alla rovdjur. Men en häst som blivit illa behandlad 

och/eller slagen tror hela tiden att det kommer att hända 

igen och det tar mycket längre tid att vinna dess förtroende 

än den helt orörda hästens. Med detta menar jag inte att man 

inte ska träna sina föl, utan att man ska tänka över hur man 

hanterar dem innan det är sent. Låt fölen få en positiv bild av 

oss människor. Gosa och klia dem, lär dem att ha grimma på 

sig med mera. Straffa dem aldrig om det inte är absolut 

nödvändigt, och se till att vara tydlig så att fölet kan förstå 

vad den gjorde som var fel. Du ska absolut inte låta fölet 

sparka eller bita dig utan du ska med ditt kroppsspråk visa att 

du inte uppskattar det, men tänk efter både en och tre gånger 

innan du använder fysiskt våld mot ett föl. 

Rösten som hjälpmedel vid Beröm/bestraffning 

Att reglera sitt röstläge i träningen med både unga och äldre 

hästar är något som jag tycker fungerar mycket bra. Att till 

exempel säga ”bra, vad duktig du är” med en ljus och glad 

röst samtidigt som man kliar och klappar hästen är inte alls 

fel. Har hästen däremot betett sig illa brukar jag med mörk 

och bestämd röst tillrättavisa den. Det är inte orden som är 

det viktiga. Uttrycket, röstläget och kroppshållningen är det 

som är avgörande. Hästen förstår inte ordet ”nej” men den 

kan höra på rösten att du är missnöjd. Har du dessutom lärt 

hästen röstkommandon för att till exempel stanna eller gå 

framåt kommer du att kunna utnyttja det vid inridningen. 

104

På bilden rider jag Emilio, ett halvblod som jag 

själv har ridit in med mycket bra resultat! 

105

© 

Avslutning 

Detta var min lilla bok om Natural Horsemanship. Jag hoppas 

att den överensstämde med dina förväntningar. Har du frågor 

eller vill köpa fler exemplar av boken så skicka gärna ett 

E-mail på adressen L_frida@hotmail.com 

106 107

Boktips 

Här nedan följer en lista på böcker som dels skulle kunna 

kallas för källor/referensmaterial till mitt arbete, och dels är 

väldigt bra lästips för de som vill läsa mer om hästens 

beteende och Natural Horsemanship. 

Perfekt uppförande – en mycket bra och välskriven bok 

av Kelly Marks som tar upp både hästens naturliga beteende, 

några bra markövningar som man kan göra, Join up, lastträning 

och beteendepsykologi för nybörjare. 

Hästens biologi – en bok där man kan läsa om bland 

annat hästens beteende, dess kropp och exteriör, hur viktiga 

inre organ fungerar, dess sinnen och rörelser, immunförsvar 

och foder, skötsel och hovvård samt avel och uppfödning. 

Från mina händer till dina – en utförlig och heltäckande 

skriftlig sammanställning av Monty Roberts 

träningsmetoder. En utmärkt bok om man vill lära sig mer om 

Join up. 

Från ryttare till häst – handlar om hur ryttaren kan lära 

sig hästens kroppsspråk för att kunna läsa av den och 

kommunicera med den. Boken innehåller flera olika övningar 

som ska göra hästen mer medveten om sin kropp, mer 

koncentrerad samt stärka tilliten till människor. 

108

© 

Lär känna din häst genom träning från marken 

– Lesley Bayley skriver om markträning på flera olika sätt. Här 

kan du läsa om de sju lekarna, longering, tömkörning och 

mycket mera. 

Jag äger även tre böcker skrivna av Henry Blake. De heter 

”Tala med hästar”, ”Fårstå din häst” och ”Problemhäst och 

hästproblem”. Även de handlar om kommunikation mellan 

häst och ryttare/skötare. 

109

NH är så vitt jag vet en förkortning av 

Natural Horsemanship… men vad är det? 

Kan det översättas till svenska så att man 

förstår vad det betyder? Naturlig 

hästhantering kanske, men det är nog inte 

heller helt rätt… Horse-man-ship, det 

borde vara något i stil med Häst-människapartnerskap. 

Hmm, alltså ungefär som 

”naturligt samspel mellan häst och 

människa”… det låter ju inte så dumt. 

Det är just det den här boken handlar om. 

Ett naturligt samspel mellan häst och 

människa, eller så naturligt som möjligt om 

man tänker på förutsättningarna. 

- Frida Lundbäck ©

Min NH-bok - Minbok.nu

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?