Tre O i dagens Kina

forsvarsforbundet.se

Tre O i dagens Kina

Tre O i dagens Kina:

OpTimism

OrO Och

Os


FörFattare:

Mårten Lindskog, Novus Opinion

E-post: morten.lindskog@novusopinion.se

ansvarig på tCO:

Ulrika Hagström, TCO

E-post: ulrika.hagstrom@tco.se

Tel: 08-782 91 31


FÖRORD

Världens ekonomiska karta ritas nu om med hög hastighet. Globaliseringen omformar

arbetsmarknaden i världen och i Sverige. Låga transportkostnader i kombination med en

rasande snabb teknikutveckling möjliggör att produktion av varor och tjänster sker på

allt längre avstånd från konsumenterna. Resultatet blir en tuffare konkurrens och ett

snabbare omvandlingstryck som påverkar allas vår vardag, antingen det sker genom att

jobben blir osäkrare eller genom nya exportframgångar och lägre priser i butikerna.

Kinas snabbväxande ekonomi är en mycket viktig del i denna omvandling. Utgångspunkten

för denna rapport är globaliseringens inverkan på arbetslivet och välfärden.

TCO vill i det sammanhanget öka kunskapen om Kina och utveckla diskussionen om

globaliseringen. Som ett led i detta arbete har vi deltagit i Novus Opinions KinaMonitor.

Författare till rapporten är Mårten Lindskog på Novus Opinion.

Sture Nordh

Ordförande TCO


INNEHÅLL

INNEHÅLL....................................................................................1

INLEDNING ................................................................................. 2

FRAMTIDENS KINES UNDER LUPP ................................................ 2

FAMILJEN OCH STATEN, FRIHET OCH FÖRTROENDE. .................. 3

FAMILJEN ÄR NÄRMAST ............................................................................. 3

FÖRTROENDE FÖR STATEN ....................................................................... 3

TVÅ VÄRDERINGSKLYFTOR INOM MEDELKLASSEN. ...................... 5

UNGA OCH GAMLA. .................................................................................... 5

KVINNOR OCH MÄN................................................................................... 5

JÄMSTÄLLDHET, ROLLER I ARBETSLIV OCH FAMILJ................................... 6

HUSHÅLLSBUDGETEN: BILLIGT BOENDE, MÅNGA PRYLAR OCH

STOR SPARGRIS............................................................................. 8

NYA PRIORITERINGAR: FRÅN SAKER TILL TID. .......................................... 9

MÄNNISKORS OPTIMISM. ............................................................ 11

OS, SYMBOL FÖR FRAMTIDSTRON.............................................................12

MÄNNISKORS ORO ......................................................................14

KLIMATFÖRÄNDRINGAR ...........................................................................15

INKOMSTBORTFALL OCH ARBETSLÖSHET.................................................16

NOTER OCH LÄSTIPS...................................................................17

1


INLEDNING

Kinas ekonomiska tillväxt under det senaste kvartsseklet har varit enorm och landets

inflytande internationellt ökar. Kineserna får det bättre och inom landet har extrem

fattigdom minskat från över 50 procent 1981 till under tio procent idag 1. Samtidigt växer

städerna. För 25 år sedan bodde 200 miljoner människor i städer, idag är det närmare

600 miljoner och om 25 år beräknas siffran ha passerat en miljard människor 2.

Människor strömmar från landet till städerna i förhoppningen att skapa ett bättre liv.

Det är därför inte konstigt att optimismen inför framtiden är stor både på ett individuellt

och nationellt plan. Kineserna får det bättre och Kina är på väg att återta sin historiska

roll i världen. Som vi ska se senare i denna rapport blir OS för kineserna en bekräftelse

på att utvecklingen går i rätt riktning.

Samtidigt fortsätter Kina vara en auktoritär enpartistat som åsidosätter mänskliga

rättigheter. Naturresurser som kolkraft och vattenkraft exploateras i stor skala och

skapar miljökonsekvenser som är svåra att överblicka. Många människor lever i en

pågående miljökatastrof.

FRAMTIDENS KINES UNDER LUPP

Denna rapport, handlar om förändringens och framtidens kines, men inte baserat på

abstrakta statistiska resonemang utan på att TCO valt att vända sig direkt till kineserna

och helt enkelt fråga om deras åsikter. Undersökningen, Novus KinaMonitorn, täcker ett

brett spektrum av frågor från hushållsbudget och syn på arbetslivet till personliga

värderingar. Genom KinaMonitorn kan vi skapa en bild av hur människors värderingar

påverkas i tillväxtens och urbaniseringens Kina och ser också att alla inte påverkas på

samma sätt. Nya klyftor och spänningar växer fram i samhället.

TCO vill genom KinaMonitorn fånga framtidens Kina och fokuserar därför

undersökningen på kineser som lever i städerna och har tillräckligt bra ekonomi för att

kunna välja hur man vill använda sina pengar. Urvalet inkluderar de verkligt rika men

omfattar till största delen den växande medelklassen 3. Bättre betalda arbetare,

taxichaufförer och lärare finns med i undersökningen, liksom egenföretagare, chefer och

tjänstemän i statliga och privata företag. Frågorna har ställts i personliga intervjuer i sex

storstäder: Beijing, Shanghai, Guangzhou, Qingdao, Nanjing och Chengdu. Urvalet

representerar 56 miljoner människor och ger en bra uppfattning om den ekonomiskt

tryggare hälften av stadsmänniskorna, de som ofta kallas ”Den kinesiska medelklassen”,

uppskattningsvis 250 miljoner människor. Det är värt att notera att undersökningen

genomfördes innan de tibetanska oroligheterna och den stora jordbävningen. Hur dessa

händelser påverkat människor kommer vi att kunna se i nästa undersökning.

2


FAMILJEN OCH STATEN, FRIHET OCH

FÖRTROENDE.

Människors förhållande till familj, stat och myndigheter är både likt och olikt

svenskarnas. Familjen engagerar mest och samhället kommer i det perspektivet i andra

hand. Människor är idag fria att skapa sig ett bättre liv men det finns begränsningar i

yttrandefriheten. Dessa perspektiv diskuteras i detta avsnitt.

FAMILJEN ÄR NÄRMAST

När människor får frågan om vad som oroar dem i livet finns ett generellt mönster:

människor oroas mest av sådant som ligger dem nära. Oron för familjens försörjning är

starkare än oron för miljöförstöring eller krig. När kineserna svarar på frågor märks detta

mönster. Största oron för människor gäller sjukdom i familjen och i andra hand

arbetslöshet. Detta är logiskt: sjukvård är dyrt och trygghetssystemen svaga eller

obefintliga. Också arbetslöshet innebär en ekonomisk katastrof för flertalet, men bland

de intervjuade är arbetslösheten så låg som 2,5 %. TCO har fördjupat frågan om

människors oro och jämför längre fram i rapporten med Sverige, som har bättre

trygghetssystem.

Störst oro gäller...

Sjukdom i familjen

Arbetslöshet

Miljöföroreningar

Brottslighet

Krig

Terrorism

Maten inte säker att

äta (ny fråga 2007)

1

1

4

3

3

12

74

0 20 40 60 80 100

Figur 1. Arbetslöshet och sjukdom måste kinesen själv ta ansvar för, trygghetssystemen

är dåliga. Terrorism ligger utanför familjesfären, dessutom är det något staten lovat ta

ansvar för och människor litar till stor del på staten. (Källa: KinaMonitorn 2006-2007)

FÖRTROENDE FÖR STATEN

Det går att se också ett annat mönster: att kineserna har mängder av åsikter i vissa

frågor, men förhåller sig mer neutrala i andra. I frågor som kineserna uppfattar att de

själva har ansvar för, såsom arbetsliv, konsumtionsval, hälsa och livsstil har man starka

åsikter, med mellan 20 % och 30 % neutrala svar. I frågor där man uppfattar att staten

har ansvaret, eller uppfattas som politiskt känsliga, förhåller man sig mer neutral och

människor svarar homogent. I ett påstående om yttrandefrihet intar hela 46 % en neutral

position.

3


Folk är nöjda med

hur man kan

prata om sociala

frågor

9

Instämmer helt Instämmer inte alls

27

Figur 2. En fråga som närmar sig det politiskt känsliga får många neutral svar. “Currently

most people are happy with how they can discuss social issues” (Källa: KinaMonitorn

2006)

Vilka är orsakerna till detta? Jo, delvis handlar det om att människor är präglade av

begränsningar i yttrandefriheten. Det är inte acceptabelt att torgföra kritik mot staten

hur som helst. Men det handlar också om att människor har ett förtroende för staten.

Staten har ju trots allt givit dem förutsättningar för ett bättre liv och minskat fattigdomen

i samhället.

En indikation på detta förtroende är att människor stöder censur: ”Det är bra att staten

håller ordning på information så att felaktigheter inte sprids”. Också i denna fråga är

många neutrala, men jämfört med frågan om yttrandefrihet ovan så tar signifikant fler

ställning. 45 % stöder censuren medan 20 % är öppet emot. Många kineser verkar tycka

att staten har en funktion att fylla i informationsflödet, och litar på att staten gör ett bra

jobb i detta.

Instämmer helt Instämmer inte alls

Det är bra att

staten censurerar

media…

13

32

Figur 3. Många är faktiskt positiva till censuren, kinesen har förtroende för staten. ”It is

good that the government censors/monitors the news so that wrong information will not

be spread” (Källa: KinaMonitorn 2006)

4

46

34

14

16

2

6


TVÅ VÄRDERINGSKLYFTOR INOM

MEDELKLASSEN.

Det finns många klyftor i Kina. Man brukar nämna den geografiska klyftan, mellan

fattiga västra Kina och de rika kustregionerna i sydöst och öst. Ofta läser vi om klyftan

mellan landsort och stad som blir extra tydlig genom Hukou-systemet där människor är

registrerade i den ena eller andra kategorin. Det finns en klyfta mellan partiets 73

miljoner 4 medlemmar och övriga folket, mellan rika och fattiga och så vidare. Dessa

analyser handlar mycket om socioekonomiska skillnader eller olikheter i politisk och

ekonomisk makt.

Genom att dessutom förstå hur människors värderingar utvecklas kan man få en bättre

uppfattning om klyftor som skapar spänningar i samhället i stort såväl som inom den

lilla familjen. Det finns två dominerande värderingsklyftor i KinaMonitorn, mellan unga

och gamla, som skapats av den snabba utvecklingen, samt mellan kvinnor och män,

som bygger på den patriarkala tradition som formulerades i konfucianismen för 2500 år

sedan.

UNGA OCH GAMLA.

För Kinas stadsbor har utvecklingen varit snabb. Se bara på gatumiljön: från cyklar till

bilar på bara några decennier. Unga idag har vuxit upp i ett modernt land medan deras

föräldrar formades i kulturrevolutionens skugga, då högre utbildning var ovanlig och

kommunistpartiet dominerade människors liv. Som en följd har unga i Kina idag

värderingar som ligger närmare en svensk storstadsbo än sina egna föräldrars. Unga och

äldre kineser har så att säga vuxit upp i helt olika länder.

När samhället utvecklas så snabbt som det har i Kina det senaste kvartsseklet så

förändras också människors syn på världen. Det skapas nya normer i samhället.

Människor får nya perspektiv och möjligheter och förändrar efter hand sina

prioriteringar. Det är detta vi studerar när vi undersöker värderingsskiften i samhället.

Till vår hjälp har vi en frågemodul utvecklad av sociologen Hans L Zetterberg som

används just för att kartlägga människors värderingar. Genom denna frågemodul blir det

möjligt att mäta värderingsskillnader i tre dimensioner:

► Att vara traditionell eller att bli modern

► Att ha fasta värden eller pragmatiska

► Att ha materialistiska värden eller humanistiska

Generationsskillnaderna märks om vi jämför en ung tjej i 25 årsåldern med hennes

föräldrar. Dottern är högutbildad, modern, social och inspirerad av väst. Hennes

föräldrar växte upp efter kulturrevolutionen och är förankrade i värderingar präglade av

kinesisk tradition, staten och kommunistpartiet. Dottern har mer gemensamt med en

genomsnittlig stockholmare än med sina föräldrar när det gäller hur hon förhåller sig till

omvärlden. Denna snabba värderingsförskjutning är en konsekvens av den snabba

ekonomiska utvecklingen och de kulturchocker landet utsatts för sedan 1950-talet.

KVINNOR OCH MÄN.

Mitt i den snabba förändringen lever det konfucianska arvet, som bland annat

formulerade den patriarkala ordningen. Vi ser att kvinnor har humanistiska värderingar

medan männen präglas av materiella, en spegling av uppdelningen mellan fostrings-

5


ansvar och försörjningsansvar. Idag finns som regel endast ett barn att fostra, storfamiljen

är inte längre norm och kvinnor arbetar så gott som i lika stor utsträckning som

männen. Ändå lever alltså värderingsskillnaden kvar.

Låt oss jämföra den unga moderna tjejen med motsvarande unga man. Han är lika

modern, men tycker ändå det är en självklarhet att kvinnor har ansvaret för hem och

familj. Mannens uppgift är att säkra familjens försörjning. Tjejen är också högutbildad

och har en karriär i sikte. Hon har inga planer på att vara hemmafru.

En kines från Peking kommenterade skillnaderna med att mannen antagligen kommer

att söka sig till en lågutbildad kvinna som livspartner, medan tjejen faktiskt kan ha svårt

att hitta en man att gifta sig med. Han berättade att den kan vara enormt svårt för en

man att acceptera att hustrun tjänar mer pengar än han själv.

JÄMSTÄLLDHET, ROLLER I ARBETSLIV OCH FAMILJ.

Traditionella könsmönster lever alltså kvar, kvinnor har humanistiska värderingar och

männen materiella. Men hur ser då arbetslivet ut? Nio av tio kvinnor arbetar och det

handlar inte om deltid, veckoarbetstiden är i genomsnitt 43 timmar (män arbetar 3

timmar mer). TCO frågade också om jämställdheten i arbetslivet och det visar sig att

män och kvinnor tycker likadant: De flesta, tre av fyra, av båda könen, är neutrala eller

instämmande i att män och kvinnor har samma möjligheter i arbetslivet.

Män och kvinnor

har samma

möjligheter i

arbetslivet

9

Instämmer helt Instämmer inte alls

16

Figur 4. De flesta, både män och kvinnor och olika värderingsgrupper har samma

uppfattning. ”Men and women in China have already equal opportunities in their work

life.” (Källa: KinaMonitorn ’06-07)

Skillnaden märks istället i vad man har för drivkrafter att arbeta. Män och kvinnor

föredrar delvis olika yrken. KinaMonitorn har frågat vilket yrke man skulle vilja ha om

man fick välja, och varför detta yrke är attraktivt. Det mest slående är hur vissa yrken

kopplas till vissa kvaliteter. Affärsman vill man bli för att tjäna pengar, arbete i staten vill

man ha för tryggheten och läkare eller advokat vill man bli för att hjälpa andra

människor.

Män dras i högre grad till statusyrken inom affärslivet för att säkra inkomst och materiell

framgång. Kvinnor dras i första hand till professioner som läkare eller advokat där man

får hjälpa andra människor. Det är också dubbelt så vanligt att kvinnor vill arbeta inom

utbildningssektorn som att män vill det. Vilket också ligger i linje med kvinnornas med

humanistiska värderingar.

6

24

25

12

7

6


Affärsman

Karriär på storföretag

Inom utbildningssektorn

Fria yrken (advokat mm)

Kvinnor

Män

Män

Kvinnor

Kvinnor

Män

Män

Kvinnor

0 5 10 15 20 25 30

Figur 5. Kvinnor drömmer om att bli läkare eller advokater för att kunna hjälpa andra och

män drömmer i första hand om yrken inom affärslivet för att säkra inkomst och materiell

framgång.

De traditionella mönstren skapar problem i privatlivet. Det är kvinnan som sköter

hushållsinköp och hem och i KinaMonitorn syns det att arbetande kvinnor är stressade

av dubbelarbetet: De vill nämligen i större utsträckning än männen minska sin arbetstid.

Mannens uppgift är att

tjäna pengar, kvinnans att

ta hand om hem och familj.

Samma

påstående, kvinnliga

svarande

Samma

påstående, Pragmatiska

kvinnor

8

6

7

Instämmer helt Instämmer inte alls

16

12

18

Figur 6. Traditionella könsmönster som vissa reagerar mot. ”A man’s job is to earn

money; a woman’s job is to take care of the home and the family.” Källa: KinaMonitorn

’06-‘07

Visserligen instämmer många kvinnor i att det är mannens roll att tjäna pengar och

kvinnans att ta hand om hemmet, men var tredje håller inte alls med. De kvinnor som

har pragmatiska värderingar är mer kritiska till traditionen. Det verkar vara mer den

praktiska orimligheten i den traditionella ordningen som ligger bakom ifrågasättandet än

en ideologi om jämställdhet.

7

22

22

22

23

21

20

11

10

11

10

11

10

11

14

16


HUSHÅLLSBUDGETEN: BILLIGT BOENDE,

MÅNGA PRYLAR OCH STOR SPARGRIS.

I Asien har man en tradition av att spara en stor andel av sin inkomst 5 och det gäller

också den Kinesiska medelklassen. För medelklasskineserna är sparande den största

posten i budgeten, hela 25% av inkomsten. (Som jämförelse är sparandet i USA och

Europa ofta mellan 0% och 10% 6.) Näst därefter kommer utgiften för mat om 17%.

Boende, som i Sverige är den största utgiftsposten står endast för 9% .

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

8%

9%

9%

14%

17%

25%

Medelklass 2007

Övrigt

Nöjen

Boende

Försäkring

Shopping

Mat

Sparande

Figur 7. Hushållsbudgeten som andel av inkomsten. Genomsnittsinkomsten är 5900 rmb

per månad efter skatt, ungefär lika mycket i svenska kronor. För att räknas som

medelklass och ingå i undersökningen ska hushållet tjäna 2000rmb.

Är det skillnad mellan olika skikt i medelklassen? Skillnaderna är mindre än man skulle

kunna tro. I stort sett följer fördelningen på olika utgifter samma mönster som ovan.

Den rikaste tredjedelen i undersökningen sparar till och med något större andel av

inkomsten än den sämst ställda tredjedelen. Sämre ställda tredjedelen lägger istället något

större andel på mat och shopping. Ökad ekonomisk stabilitet verkar således inte göra

människor trygga på ett sätt som ändrar proportionerna i hushållsbudgeten. Vi såg i

Figur 1 att i stort sett alla människors största oro var just sjukdom och arbetslöshet och

detta är också det vanligaste skälet till att man sparar. Men det människor drömmer om

är trots allt inte större trygghet, utan bättre boende. I Figur 8 säger över 80 % att bättre

boende är en viktig förbättring de närmaste åren.

8


Bättre hem att

bo i

Spara mer för

framtida behov

Mer tid för

hobbies

Mer pengar för

att köpa saker

Resa mer

Köpa produkter

av högre kvalitet

prioritera hälsa

och skönhet

54%

13%

10%

9%

7%

5% 15%

Viktigaste förbättring Näst viktigaste 3:e viktigaste

14%

19%

11%

15%

6% 10%

8%

22%

14%

23%

15%

20%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Figur 8. How important are the following improvements for you in two years time. Please

indicate the most, second and third most important issues. (Källa: KinaMonitorn 2006)

Det höga sparandet lyfts fram som ett samhällsekonomiskt problem för Kina bland dem

som anser att ekonomin är alltför exportberoende. Tillväxten har hittills byggt på export

och inte konsumtion på hemmamarknaden 7. Å andra sidan är trygghetssystemen så

svaga och kostnader för sjukdom så höga att en sjuk anhörig kan ställa en familj på bar

backe. De flesta sparar just för att skapa en ekonomisk buffert och många sparar till

bättre boende.

NYA PRIORITERINGAR: FRÅN SAKER TILL TID.

Kineserna sparar mycket men samtidigt läser vi i tidningarna att kineserna köper prylar

och bilar som aldrig förr. Hur hänger det ihop?

Förklaringen är att allt fler har råd. Den undre medelklassen blir etablerad och nya

människor lämnar fattigdomen och fyller på medelklassen underifrån. Samtidigt är det

viktigt att visa generositet och framgång, till exempel genom att bjuda vänner på mat och

visa upp statusprylar. I KinaMonitorn kan vi se att prylar som hemdator och dvd-spelare

finns i nästan alla familjer, och att förra årets pryl var plasma TV. Bortåt 55 miljoner

kineser köpte plasma TV mellan 2006 och 2007 och nu finns det en i nästan vartannat

hem.

TCO har i KinaMonitorn fångat en tendens bortom stereotypen av den nyrika

prylfixerade kinesen, nämligen en värderingsförändring bort från det materiella. Tittar vi

noga i Figur 8 så ser vi att den näst viktigaste förbättringen för många är ”Mer tid för

hobbies”. Vem är det som önskar sig detta i ett land så präglat av konsumtion?

Genom värderingsfrågorna kan vi fånga att det främst är ungdomarna som är mindre

materiellt orienterade och verkar söka annat innehåll i livet. Bland de unga, både män

och kvinnor finns tecken på annan rörelse. Fortfarande med moderna värderingar men

med mer fasta principer i livet. Detta är en humanist, inte materialist och en mindre

sofistikerad konsument än stereotypen av kinesisk medelklass. Han skulle gärna resa

9

8%


utomlands, spelar datorspel och dricker Coca Cola. Men huvudfåran i Kinas

utvecklingsriktning är ännu i riktning mot den pragmatiska, moderna, materialisten.

Detta tecken på värderingsförskjutning i vissa grupper från modern materialism till

principer och humanism kan också vara en delförklaring till det ökade intresset för

filosofi och religion i Kina 8. Kristna kyrkor växer och kanske är det så att människor

som attraheras av väst, men saknar en andlig dimension söker sig till kristendomen.

Värderingsskillnaden mellan äldre och yngre syns bland annat i vad man tycker är viktiga

förbättringar i livet. Efter bättre bostad, som alla drömmer om, finns bland annat ”Att

ha mer tid för hobbies” och “Att ha mer pengar att köpa saker för”. De yngre vill

framför allt ha mer tid för hobbies, men är ganska ointresserade av att kunna köpa mer

saker, en tydlig värderingsdriven attitydförändring.

5.2 Att ha

mer tid för

hobbies

5.2 Att ha

mer pengar

att köpa

saker för

Vilken är näst viktigaste

förbättringen framöver?

4%

18%

16%

16-20 år

51-55 år

35%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Figur 9. Unga kineser vill ha mer tid för hobbies. Saker är fortsatt viktiga för de äldre.

(Källa: KinaMonitorn 2006)

10


MÄNNISKORS OPTIMISM.

Kineserna har upplevt en snabb utveckling och vet att framtiden tillhör landet. 3 av 4

väntar sig att Kina kommer att vara ledande i världshandeln och ytterligare var femte att

Kina kommer att klara sig bättre än genomsnittet. Eftersom framtidstron är stark är man

inte heller orolig för globaliseringen, åtminstone inte ur ekonomiskt perspektiv. I Figur

10 säger tre av fyra att globaliseringen är bra för företagen. Men ännu mer intressant är

att två tredjedelar anser att globaliseringen är bra också för dem själva. Kineserna väntar

sig att framgången kommer att komma dem tillgodo. Jämför gärna med hur svenskar är

ambivalenta till EU: Många anser att EU kan vara bra för makthavare och storföretag,

men är tveksamma till om det är bra för vanliga människor.

Kina - ledande I

världshandel

('06-'07)

Internationell

handel - bra för

företag ('06-'07)

Internationell

handel - bra för

mig ('06-'07)

12

23

21

Instämmer helt Instämmer inte alls

22

28

Figur 10. Kineserna tror Kina vinner på ekonomisk internationalisering. ”What do you

think of Chinas role in the future world trade?” (Nominal scale, not shown in graph),

“The international trade, in which Chinese companies compete with other companies all

over the world, is very good for companies in China”, (Likert scale), The international

trade, in which Chinese companies compete with other companies all over the world, is

very good for me personally (Likert scale)

Människor anser alltså att internationaliseringen är bra för både kinas företag och dem

själva, men betyder det att man vill bli internationell? I Figur 11 har vi frågat om det är

bra att Kina blir mer som väst och fått svar som speglar de olika värderingarna i

samhället. I Shanghai, som är mer förändringsorienterat än Stockholm, anser de flesta att

det är bra att Kina blir mer som väst, medan i den mer traditionella fiskeorten Qingdao

finns ett motstånd mot förändring.

11

53

29

23

21

15

20

7

11

4

32

41


Kina

Shanghai

Qingdao

9

12

13

Instämmer helt Instämmer inte alls

19

12

22

14

Figur 11. På visa ställen är många skeptiska till internationell påverkan på Kina. “It is

good that China becomes more like countries in the Western World.”

(Källa: KinaMonitorn ’06-’07)

Exemplet Qingdao visar också att människors entusiasm för utvecklingen, precis som i

exemplet Sverige och EU, avtar med avståndet till landets ekonomiska och politiska

centra. I Shanghai och Beijing är människor mer entusiastiska till förändring och

utveckling än i Qingdao eller inlandsstaden Chengdu (ej i figuren, svarsmönstret är

detsamma som för Qingdao).

OS, SYMBOL FÖR FRAMTIDSTRON.

Framtidsoptimismen speglar också av sig på förväntningarna inför OS. Faktum är att OS

ser ut som en metafor för framtidsoptimismen. Människor är lika övertygade om

idrottslig framgång som om ekonomisk framgång.

Topp 5 i

världshandeln

Topp 5 i

medaljligan.

25

27

20

Ledande Bland topp fem länder Bättre än snitt Sämre

23

53

20 4 än snitt

Instämmer helt

38

36

23

14

23

21

11

12

5 1

8

7

17

7

5

1

Instämmer

inte

alls

Figur 12. En framtid av pengar och medaljer. “What do you think of Chinas role in the

future world trade?” “China will be within the top 5 countries in medal statistics.”

Om vi tittar närmare på OS kan vi också se hur förväntningarna är mer omfattande än

idrottsframgångar. Genom OS kommer Kina att visa sin förmåga att genomföra

stordåd. Men det handlar också om att få välkomna världen till Kina och visa sin

gästfrihet. Svarsmönstret är så positivt och så onyanserat att man kan ana verklig

nationell stolthet i svaren.

12


Topp 5 i

medaljligan

Visa kinesernas

förmåga att

organisera

Visa kinesisk

gästfrihet

Bästa OS

någonsin

Instämmer helt Instämmer inte alls

28

41

41

42

36

31

32

33

23

20

20

18

11

7 1

7

1

6 1

Figur 13. OS handlar om mycket mer än idrott. “The Olympic games will be in Beijing

year 2008; what is your view of this event?” (Källa: KinaMonitorn ’06-’07).

Kanske kan detta ge oss perspektiv på framtidsoptimismen i allmänhet? Det växer fram

en bild i monitorn av ett folk som är både universellt optimistiskt (framgång i ekonomi,

sport och genomförandeförmåga) och självcentrerat (vill visa gästfrihet men inte bli

påverkade av väst) .

13

2


MÄNNISKORS ORO

I inledningen noterades att människor i alla länder, kulturer och sociala situationer i

första hand oroar sig för frågor som direkt påverkar dem själva och de närmast anhöriga,

i andra hand bekymrar sig för samhällsfrågor. Men efter detta till synes självklara

konstaterande kommer följdfrågan: Vilka frågor och utmaningar är det som får direkt

effekt på familjesfären och ger grund för oro? Detta skiljer mellan olika länder och

hänger samman med såväl ekonomi och välfärd som politisk tradition och familjens roll

i samhället. I ett land som genomgår så snabba värderingsförskjutningar som Kina

kommer dessa frågor att vara bra indikatorer på hur landet utvecklas.

I Figur 1 såg vi att kineserna först och främst oroar sig för att bli sjuka vilket vi tror

hänger samman med att det kan få så stora ekonomiska och sociala konsekvenser. I

Figur 14 lägger vi till svaren som kom i andra och tredje hand, vilket ger en bild av vilka

frågor som finns under ytan. Arbetslöshet, (eller mer exakt: ”oro för arbetslöshet eller

ett ‘dåligt’ jobb”), kan härledas till trygghetsbehovet på samma sätt som oro för

sjukdom. Samtidigt ska vi minnas att denna medelklass inte har anledning att vara

särskilt orolig, arbetslösheten är endast 2.5 %.

Sjukdom i familjen

Arbetslöshet

Miljöföroreningar

Brottslighet

Krig

4

3

12

1 5

12

Terrorism 12

7

Maten inte säker att

äta (ny fråga 2007)

3 11

Störst oro gäller... Näst störst oro.. Tredje orosfaktor

19

21

25

40

21

0 20 40 60 80 100

Figur 14. Grafen visar att andra orosmoment än familjen bubblar under ytan. “Which are

the issues that makes you most worried when you think about the future”

Som första fråga bortom den omedelbara familjesfären kommer miljöföroreningar (”oro

för att miljöföroreningar ska göra det svårt att leva”). Myndigheterna har uppmärksammat

miljöpåverkan som en del av målet att bygga ett harmoniskt samhälle, men

eftersom tillväxten är överordnad så kommer sannolikt miljöpåverkan att fortsätta

utvecklas negativt ännu en tid. Hur utvecklas attityden om människor blir sjuka av

miljöproblemen? Under 2007 uppmärksammades ett antal skandaler om mat som var så

kontaminerad med tillsatser eller dåligt hanterad att människor blev sjuka 9. Regeringen

agerade, mot både matstandarden och dålig publicitet så när KinaMonitorn genomfördes

var frågan avförd från den allmänna dagordningen. Ändå är det en bubblare.

14

74

10

13

5


TCO har skapat möjlighet att jämföra svenskars och kinesers svar på en fråga om hur

mycket man oroar sig för olika saker. Generellt ser det ut som om kineserna är mer

oroliga än svenskar, men innan vi drar långtgående slutsatser av detta ska vi minnas att

frågorna är ställda i olika sammanhang. Men rangordningen mellan frågor är intressant

och i Figur 15 framgår vad som oroar mest och minst.

Var oroar mest?

► Kineser oroar sig mest över att drabbas av olycka eller arbetslöshet.

► Svenskar oroar sig i första hand över att privatekonomin ska försämras på kort

eller lång sikt (pensionen) samt över klimatförändringar.

Vad oroar minst?

► Kineser oroar sig minst över klimatförändringarna

► Svenskar oroar sig minst över att förlora jobbet

Kines: Att något hemskt ska hända … 37%

Svensk: Att något hemskt ska hända … 20%

Kines: Att förlora jobbet

Svensk: Att förlora jobbet

Mycket oroad Ganska oroad

32%

8% 10%

Kines: Att pensionen inte ska räcka till … 21%

Svensk: Att pensionen inte ska räcka … 27%

Kines: Klimatförändringarna

Svensk: Klimatförändringarna

11% 38%

21%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Figur 15. Svenskar och kineser oroar sig för olika saker. ”How worried would you say you

are about the following issues?” (Källa: KinaMonitorn 2007)

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Det är tydligt att debatten om klimatförändringar inte nått den kinesiska allmänheten.

Andra monitorfrågor visar att det finns en medvetenhet och oro när det gäller

miljöföroreningar. Denna fråga visar dock att begreppet klimatförändring inte

uppmärksammas brett. En orsak till frågans osynlighet kan vara att åtgärder skulle slå

mot tillväxten, främst energibehoven som driver utbyggnaden av kolkraften. En

medvetenhet i frågan skulle också påverka attityden till bilismen som idag är ett starkt

uttryck för framgång och frihet.

15

31%

39%

39%

29%

35%

40%


INKOMSTBORTFALL OCH ARBETSLÖSHET

Svenskars oro verkar handla om förändrad köpkraft på kort eller lång sikt medan

kineserna lägger vikten vid de två händelser som helt kan rycka undan familjens

ekonomiska plattform, nämligen olycka eller arbetslöshet. Det framgår också i monitorn

att kinesen ser sjukvård som en privat angelägenhet, det är inte något man väntar sig att

staten ska ta mer ansvar för.

16


NOTER OCH LÄSTIPS

1 Fighting Poverty: Findings and Lessons from China’s Success, Forskningsrapport,

Världsbanken 2004, http://go.worldbank.org/QXOQI9MP30

2 Preparing for China’s urban billion, McKinsey Global Institute, 2008,

http://www.mckinsey.com/mgi/publications/china_urban_summary_of_findings.asp

3 Definition medelklass

The Chinese Academy of Social Sciences (CASS) released a report earlier this year that

suggested China's "middle class" accounted for 19 per cent of the country's 1.3 billion

population by 2003.

Based on an annual growth of one percentage point, the "middle class" people in China

is expected to make up for 40 per cent of the total population in 2020, the academy

report said. Dissecting China's 'middle class' By Xin Zhigang (China Daily). Updated:

2004-10-27 09:03, www.chinadaily.com.cn

4 http://www.chinatoday.com/org/cpc/

5 The savings rate - personal savings as a percentage of personal disposable income -

were minus 1.4, 1.6 and 1.5 percent in April, May and June, respectively. Savings have

been negative for more than a year. http://www.globalpolitician.com/22004-economics.

6 The hare and the tortoise, Sep 22nd 2005, The Economist

7 Keep growing, Mar 23rd 2006, The Economist

8 Lyssna och läs mer om religion i Kina:

Radio: Rob Gifford, On the Road in China, www.npr.org, Morning Edition, August 4,

2004.

samt i denna rapport av Pew Research Centre:

http://pewresearch.org/pubs/827/china-religion-olympics

9 Skandalen erkändes officiellt och hanterades av myndigheterna. Läs mer i dessa länkar:

Mars: “Safe food for all should be the recipe”, China Daily, 2007-03-15

http://www.chinadaily.com.cn/china/2007-03/15/content_828060.htm

Maj: “China Sentences Former Drug Regulator to Death”,

http://www.nytimes.com/2007/05/29/world/asia/29cnd-drug.html

Juli: “foreign media exaggerating China's food safety problems”

http://www.china-embassy.org/eng/gyzg/t342575.htm

17


TCO

TCO är en facklig centralorganisation som har 16 medlemsförbund

med tillsammans 1,2 miljoner medlemmar.

Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något av

fackförbunden inom TCO.

Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika

yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer

och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser

och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation

vars förbund organiserar flest akademiker.

TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden,

inom såväl privat och offentlig sektor som inom

tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora

kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller

mellan anställda och arbetsgivare.

Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se.

More magazines by this user
Similar magazines