Instuderingsuppgifter och lab om koldioxid och karbonater
Instuderingsuppgifter och lab om koldioxid och karbonater
Instuderingsuppgifter och lab om koldioxid och karbonater
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Instuderingsuppgifter</strong> <strong>och</strong> <strong>lab</strong> <strong>om</strong> <strong>koldioxid</strong> <strong>och</strong> <strong>karbonater</strong><br />
Gasen <strong>koldioxid</strong> bildas när man eldar olja, bensin, ved, alkohol, grillkol <strong>och</strong> liknande, alltså<br />
bränslen där kolat<strong>om</strong>er ingår. Gasen bildas också när organiskt avfall ligger i kontakt med<br />
luft, t ex när löv multnar eller i en k<strong>om</strong>post s<strong>om</strong> är luftad. Det är en del av kolets kretslopp.<br />
Koldioxid kan finnas ”bunden” i olika <strong>karbonater</strong>.<br />
1. Skriv en balanserad kemisk reaktionsformel på hur <strong>koldioxid</strong> bildas när kol förbränns<br />
fullständigt i syrgas:<br />
Många gånger råder det till exempel brist på syrgas, vilket leder till att några av kolat<strong>om</strong>erna<br />
får nöja sig med att förena sig med en syreat<strong>om</strong> vardera, s.k. ofullständig förbränning. Vid<br />
ofullständig förbränning av kol så bildas istället den dödligt giftiga gasen koloxid. Koloxid<br />
kallas ofta för kolmonoxid(Grekiska ”mono = en”, ”di = två”). Orsaken till varför den är<br />
giftig är för att våra röda blodkroppar mycket lättare(ca 200 ggr så lätt) binder till sig<br />
kolmonoxid istället för syrgas. Våra celler får då inget syre <strong>och</strong> ingen cellandning kan ske <strong>och</strong><br />
vi råkar ut för inre kvävning(i själva cellandningen). Av denna anledning ska man aldrig ha en<br />
bilmotor igång inne i ett oventilerat garage, då förbränningen av bensinen sker i så hög<br />
temperatur <strong>och</strong> så snabbt att den inte blir fullständig. Exempel på vardagsnära gaser s<strong>om</strong><br />
innehåller kolmonoxid är tobaksrök <strong>och</strong> bilavgaser. kolmonoxid-halten i bilavgaser är dock<br />
idag kraftigt begränsad p.g.a. av införandet av katalytisk avgasrening. Kolmonoxid, i form av<br />
avgaser från motorer, användes ibland till att avrätta människor i Sovjetunionen <strong>och</strong><br />
Nazityskland.<br />
2. Skriv en balanserad kemisk reaktionsformel på hur kolmonoxid bildas när kol<br />
förbränns ofullständigt i syre:<br />
3. Koldioxidmolekylen binds ihop med molekylbindning. Använd det periodiska<br />
systemet <strong>och</strong> dina kunskaper <strong>om</strong> Bohrs at<strong>om</strong>modell <strong>och</strong> valenselektronernas roll vid<br />
molekylbindningar för att rita upp hur <strong>koldioxid</strong>molekylens molekylbindningar ser ut.<br />
4. Vilken at<strong>om</strong>modell tycker du förklarar <strong>koldioxid</strong>ens molekylbindningar bäst, Daltons<br />
eller Bohrs? Förklara!<br />
Koldioxid är en ”tung” gas.<br />
Gaser är ju egentligen inte tunga i sig, men <strong>koldioxid</strong>ens molekyler är tyngre än andra<br />
molekyler i luft s<strong>om</strong> syremolekyler <strong>och</strong> kvävemolekyler.<br />
I periodiska systemet kan man se at<strong>om</strong>vikterna <strong>och</strong> at<strong>om</strong>numret. At<strong>om</strong>numret är antalet<br />
protoner medan at<strong>om</strong>vikten är antalet protoner <strong>och</strong> neutroner tillsammans(bortse från<br />
decimalerna). Syre väger 16, kväve 14 <strong>och</strong> kol 12 <strong>och</strong> väte 1(vi bortser från enheten här). I en<br />
at<strong>om</strong> så väger protonen <strong>och</strong> neutronen lika mycket(1). Elektronen väger så lite så att man inte<br />
ens tar med den i beräkningen(väger ca 1800 ggr mindre än en proton <strong>och</strong> neutron). Man kan<br />
alltså räkna ut vad en molekyl väger.<br />
5. Vad väger:<br />
a. Syrgas?<br />
b. Kvävgas?<br />
c. Koldioxiod?
I naturen blandar sig alla gaser kvickt med varandra för luftens molekyler är ju inte stilla. Men<br />
framställer man <strong>koldioxid</strong> in<strong>om</strong>hus kan man faktiskt få den samlad en stund <strong>och</strong> visa att den<br />
är tung gen<strong>om</strong> att hälla gasen. Koldioxid kan inte underhålla en eld utan släcker den – den<br />
tränger ju undan luftens syre. Det är ett sätt att identifiera <strong>koldioxid</strong>. Kväve kväver också eld,<br />
men kväve grumlar dock ej kalkvatten s<strong>om</strong> <strong>koldioxid</strong> gör.<br />
6. Vad består luften av(i procent)?<br />
7. Är luft en blandning eller en kemisk förening? Förklara skillnaden!<br />
Alla <strong>karbonater</strong> kan ge <strong>koldioxid</strong><br />
Hemma har du många salter(du k<strong>om</strong>mer väl ihåg att salter är allting s<strong>om</strong> är uppbyggt av<br />
positiva <strong>och</strong> negativa joner <strong>och</strong> att vanligt koksalt bara är ett av många salter?) s<strong>om</strong> kan<br />
ge ifrån sig <strong>koldioxid</strong>. Många är s.k. <strong>karbonater</strong>. I köket har du bikarbonat, bakpulver,<br />
hjorthornssalt, äggskal <strong>och</strong> räkskal. I städskåpet målarsoda/kristallsoda/hushållssoda, <strong>och</strong> i<br />
naturen kan du hitta kalksten <strong>och</strong> marmor. Namnet karbonat k<strong>om</strong>mer från carbon s<strong>om</strong> betyder<br />
kol på flera språk <strong>och</strong> har gett kol den kemiska beteckningen C.<br />
De kemiska namnen:<br />
Bikarbonat är ett handelsnamn för natriumvätekarbonat, NaHCO3, med jonerna Na + <strong>och</strong> HCO3 – .<br />
Hjorthornssalt är handelsnamn för ammoniumvätekarbonat, NH4HCO3, med jonerna NH4 + <strong>och</strong> HCO3 –<br />
Målarsoda är natriumkarbonat, Na2CO3, med jonerna Na + <strong>och</strong> CO3 2–<br />
Äggskal, räkskal, kalksten <strong>och</strong> marmor är alla kalciumkarbonat, CaCO3, med jonerna Ca 2+ <strong>och</strong> CO3 2–<br />
8. Titta på de olika kemiska beteckningarna för <strong>karbonater</strong>na ovan. Kan du förklara<br />
varför t.ex. Na2CO3 består av två Na + (natriumjoner) <strong>och</strong> en CO3 2– (karbonatjon)?<br />
9. Vilka av jonerna ovan är enkla <strong>och</strong> vilka är sammansatta?<br />
10. Vad är en sammansatt jon? Förklara!<br />
11. Om man löser <strong>koldioxid</strong> i vatten så får man kolsyra. Skriv den kemiska<br />
reaktionsformeln för detta med kemiska beteckningar(ledtråd: divätekarbonat):<br />
Karbonater heter de salter där kolsyra har ingått i den kemiska reaktionen. Salter kan bildas<br />
<strong>om</strong> man låter en metall, metalloxid eller en bas reagera med en syra.<br />
metall + syra vätgas + salt<br />
metalloxid + syra vatten + salt<br />
bas + syra vatten + salt<br />
12. Skriv den kemiska reaktionsformeln(helst balanserad) för <strong>om</strong> man låter:<br />
a. metallen natrium reagera med kolsyra<br />
b. metalloxiden magnesiumoxid reagera med kolsyra<br />
c. basen litiumhydroxid reagera med kolsyra
Du ska nu utföra en <strong>lab</strong>oration för att se hur saltet bikarbonat(NaHCO3) reagerar med<br />
ättiksyra(CH3COOH).<br />
Skyddsutrustning: Skyddsrock, skyddsglasögon<br />
Material: värmeljus, tändstickor, en bägare ca 80 ml, en bägare ca 250 ml,<br />
1 tsk bikarbonat, ½ tsk ättiksyra<br />
Hypotes:<br />
Utförande: sätt värmeljuset på botten av 80 ml bägaren. Tänd ljuset. Häll 1 tsk bikarbonat<br />
<strong>och</strong> ½ tsk ättiksyra i 250 ml bägaren. Försök nu att släcka ljuset med den gas s<strong>om</strong> bildats i<br />
reaktionen.<br />
Resultat:<br />
Slutsats: Fyll i den kemiska reaktionsformeln nedan <strong>och</strong> skriv eventuellt flera slutsatser s<strong>om</strong><br />
du gör av experimentet.<br />
NaHCO3 + CH3COOH _____________ + H2O + Na + + CH3COO –<br />
bikarbonat + ättiksyra _____________ + vatten + natriumjon + acetatjon
Läs nu följande artikel.<br />
Nyos-sjön i Kamerun<br />
En mänsklig katastrof<br />
I augusti 1986 briserade en gasb<strong>om</strong>b i västafrikanska staten Kamerun vilket ledde till att ca<br />
1700 människor <strong>om</strong>k<strong>om</strong>. Praktiskt taget allt levande i <strong>om</strong>rådet utplånades in<strong>om</strong> ett avstånd av<br />
15 km från sjön Nyos. Det var s<strong>om</strong> <strong>om</strong> en Ramlösa s<strong>om</strong> öppnades för snabbt. Det dödliga<br />
gasmolnet bestod huvudsakligen av <strong>koldioxid</strong>, CO2. Denna gas är inte giftig, men den är så<br />
tung att den i stora mängder kan undantränga den vanliga atmosfäriska luften <strong>och</strong> därigen<strong>om</strong>,<br />
blir den kvävande.<br />
Enorma mängder <strong>koldioxid</strong> i vattnet<br />
Det strider emellertid mot all vedertagen kunskap att en sjö kan avge så stora mängder<br />
<strong>koldioxid</strong>. Nyos-sjöns form <strong>och</strong> läge kan vara nyckeln till gåtan. Sjön är bara två kil<strong>om</strong>eter<br />
bred men hela 200 meter djup <strong>och</strong> den ligger väl skyddad bak<strong>om</strong> djupa kraterväggar. Dess<br />
stora djup kan vara en av orsakerna. Vatten kan ta upp betydliga mängder gaser, när det är<br />
under tryck <strong>och</strong> vid Nyossjöns botten är trycket 20 atmosfärer (1 atm är normalt lufttryck vid<br />
jordytan). Förek<strong>om</strong>sten av <strong>koldioxid</strong> är heller inte oförklarlig. Det är vanligt att gamla<br />
vulkaner avger gas mycket långt efter att den ursprungliga vulkaniska aktiviteten har upphört.<br />
Men <strong>koldioxid</strong>en k<strong>om</strong>mer i så fall att bindas i karbonatform <strong>och</strong> s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att läcka ut<br />
ganska länge. I Nyos-sjön avgavs <strong>koldioxid</strong>en på samma plötsliga sätt, s<strong>om</strong> när man tar en<br />
Ramlösa, skakar den ordentligt <strong>och</strong> öppnar den hastigt.<br />
En händelse av gigantiska mått<br />
Vågorna hade sköljt över en 75 meter hög udde söder <strong>om</strong> sjön, <strong>och</strong> 25 meter höga vågor hade<br />
rullat in över andra delar av stranden. Nyos-sjön förlorade under gasutbrottet 200 000 ton<br />
vatten <strong>och</strong> de brittiska forskare anser att gaserna burits av finpulvriserade vattendroppar.