Internationellt fackligt arbete - IF Metall

metall.se

Internationellt fackligt arbete - IF Metall

Internationellt

fackligt arbete


Innehåll

IF Metalls internationella arbete

– rapport från förbundsstyrelsens

internationella initiativnArbe

Internationellt fackligt arbete 1


2

IF Metalls internationella arbete - rapport från

förbundsstyrelsens internationella initiativ

Innehållsförteckning

Om gruppens arbete ..................................................3

Övergripande slutsatser ................................................. 4

Våra motiv och målsättningar ......................................9

Förändrade förutsättningar för fackföreningar

i globaliseringens tid .................................................12

Fackföreningarna i världen i dag ................................. 12

Fackföreningsrörelsen utmanad .................................. 15

Möjligheter till facklig tillväxt ..................................... 16

IF Metalls internationella fackliga relationer ............... 20

Arbete inom fackliga internationella organisationer .. 20

Fackligt arbete i internationella företag ..................... 26

Fackligt utvecklingssamarbete .................................... 35

IF Metalls internationella fackliga och politiska

verktyg .................................................................... 37

ILO:s kärnkonventioner ............................................... 37

OECD:s riktlinjer för multinationella företag ............ 41

Uppförandekoder och företagens sociala ansvar ........ 42

Internationella ramavtal .............................................. 45

Internationella sympatiåtgärder ................................. 49

Handelspolitik för små och stora länder ..................... 50

Fackföreningsrörelsen kan påverka politiken ............ 54

Samarbetet inom EU .................................................... 56

Stöd för en demokratisk utveckling ............................. 61

Kina ............................................................................... 62

Internationellt fackligt arbete


Om gruppens arbete

Med utgångspunkt i programförklaringens avsnitt som

handlar om hur förbundet vill arbeta på det internationella

området, utsåg IF Metalls förbundsstyrelse i februari

2006 en arbetsgrupp med uppgift att utveckla förbundets

arbete inom området. Arbetsgruppen har bestått

av Stefan Löfven, ordförande, Tomas With, projektledare,

Erica Sjölander, projektsekreterare, Ola Asplund, Annette

Lack (ersatte Lotten Kågerman 2007), Leif Råback, Mats

Svensson och Carin Wallenthin (ersatte Lars Ankarfjäll

2007), samtliga förbundskontoret.

Till arbetet har också kopplats en referensgrupp med deltagande

från förbundets arbetsplatser och avdelningar.

Den har bestått av Conny Holm, Saab Group, Christer

Jannesson, Hydro Polymer, Kennet Carlsson, SKF, Stefan

Svensson, Swedish Match (ersatte Eva Larsson 2007) och

Anette Petersson, avdelning 39 Östbo.

Förbundsstyrelsen gav arbetsgruppen i uppdrag att arbeta

med fokus på att:

• teckna fl er internationella ramavtal i internationella

företag

• förbättra organisationen av förbundets internationella

fackliga arbete


utveckla den internationella fackliga rörelsens relationer

med Kina.

Internationellt fackligt arbete 3


4

Arbetsgruppen ville dessutom ta tillfället i akt att beskriva

IF Metalls internationella arbete och formulera

IF Metalls policy på det internationella området.

Rapporten inleds med att utgångspunkterna och motiven

till IF Metalls internationella arbete slås fast. Därefter

beskrivs den fackliga världskartan och de aktuella utmaningar

som fackföreningsrörelsen står inför på global

nivå. IF Metalls syn på

Med företagens internationalisering

arbetet inom de fackliga

och den alltmer globala utvecklingen internationella organi-

kan våra fackliga mål inte uppnås utan sationerna och fackligt

ett nära samarbete med fackföreningar

arbete i internationella

i andra länder.

företag behandlas. Vidare

görs en genomgång av förhållningssätt

till de internationella fackliga och politiska

verktyg som fi nns att arbeta med för att uppnå IF Metalls

mål i det internationella fackliga arbetet.

Övergripande slutsatser

Nedan sammanfattas de huvudsakliga resultaten och

slutsatserna.

Motiven till vårt internationella arbete

IF Metall företräder sina medlemmar i deras egenskap

av anställda inom industrin. Med företagens

internationalisering och den alltmer globala utvecklingen

kan våra fackliga mål inte uppnås utan ett

nära samarbete med fackföreningar i andra länder.

Internationell solidaritet är till nytta både för våra

Internationellt fackligt arbete




medlemmar här hemma och våra kamrater i omvärlden.

Fackliga och mänskliga rättigheter är grundläggande

för fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling

i världen. Starka fackliga organisationer är en förutsättning

för att skapa och upprätthålla rimliga arbetsvillkor,

social trygghet och utveckling.

Industrialisering och ekonomisk tillväxt skapar möjligheter

till ett bättre liv för världens fattiga länder

och folk och social rättvisa är en förutsättning för att

uppnå välfärd och demokrati.

Viktiga erfarenheter och slutsatser av vårt arbete

Erfarenheterna från arbetet med det internationella initiativet

kan sammanfattas på följande sätt:



Inom fl era internationella koncerner inom förbundets

verksamhetsområde har arbetet för internationella

ramavtal påbörjats. Arbetet är långsiktigt och kontakter

och utbyte med andra fackliga organisationer

utvecklar både vårt eget fackliga arbete och kunskapen

och förståelsen för de fackliga frågorna i dessa

länder.

IF Metall har omkring 150 olika uppdrag i den internationella

fackliga rörelsens styrelser och arbetande

grupper. IF Metall, som är ett av de starkaste enskilda

förbunden i världen, lämnar med alla dessa

insatser ett stort bidrag till den fackliga rörelsens

internationella samarbete. Det är samtidigt viktigt att

Internationellt fackligt arbete 5


6


förbundets insats prövas och utvärderas för att fylla

sin uppgift på bästa sätt. Under den kommande kongressperioden

bör vi se över behovet av resurser samt

förtydliga våra mål och prioriteringar.

Kinas starka ekonomiska utveckling måste åtföljas

av demokratiska reformer. I alla våra kontakter med

Kina måste kraven på demokratisering och mänskliga

rättigheter vara tydliga. IF Metall vill öka de fackliga

kontakterna mellan Kina och omvärlden och påverka

utvecklingen genom goda exempel på fackligt arbete

och genom att framhålla betydelsen av fria och starka

fackföreningar.

IF Metalls inriktning i det fortsatta arbetet med de internationella

frågorna utgår från följande slutsatser:



De fackliga och mänskliga rättigheterna i världens

alla länder behöver utvecklas och befästas. IF Metall

ger sitt stöd till facklig organisationsuppbyggnad i

olika länder så att oberoende och demokratiska fackföreningar

kan växa fram.

IF Metall ser internationellt samarbete och rättvis

frihandel mellan länder som en väg att fördela globaliseringens

vinster mer rättvist och förebygga konfl ikter.

IF Metall anser att alla internationella politiska organ

tydligare ska agera för och betona betydelsen av fackliga

och mänskliga rättigheter som en grund för ekonomisk

utveckling. ILO:s 1 arbete och befogenheter bör

1 International Labour Organisation

Internationellt fackligt arbete





stärkas. IF Metall samverkar med alla som arbetar för

fackliga och mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati.

IF Metall ska fortsätta det fackliga utbytet och samarbetet

i internationella fackliga organ för att öka

kunskaperna och styrkan i det gemensamma arbetet.

Genom ökad kunskap och praktiskt samarbete med

enskilda fackliga organisationer i andra länder, exempelvis

inom globala företag, stärks den fackliga solidariteten

över gränserna. När kapitalet internationaliseras

måste fackliga rättigheter också följa med över

nationsgränserna.

Att få till stånd internationella ramavtal är målet,

men de aktiviteter som behövs för att förbereda ett

avtal är i sig mycket viktiga för att förbättra det fackliga

samarbetet och förståelsen över gränserna. Steg

på vägen kan exempelvis vara att åstadkomma fackliga

världsmöten eller ett intensifi erat samarbete i en

viss region av världen. Arbete inom de europeiska

företagsråden är mycket viktigt som plattform för ett

gemensamt uppträdande gentemot företagen. Om en

ensidig uppförandekod fi nns är det viktigt att företaget

säkerställer att den efterlevs, vilket vi bör bevaka.

IF Metall vill ta vara på EU-medlemskapets fördelar

och möjligheter. I takt med att EU-samarbetet utvecklas

blir det allt viktigare för oss att försöka påverka

utvecklingen inom EU. EU måste bli en självklar del i

vårt dagliga fackliga arbete.

Internationellt fackligt arbete 7


8


En framgångsrik internationell facklig verksamhet

grundas på ett fungerande och aktivt lokalt fackligt

arbete. IF Metalls internationella arbete baseras därför

på kunskapsuppbyggnad och ökad medvetenhet på

hemmaplan.

Internationellt fackligt arbete


Våra motiv och målsättningar

I en öppen global ekonomi måste det fi nnas motkrafter

som samarbetar för att förhindra rovdrift på människor,

som försvarar löntagarnas rättigheter och som samarbetar

för att förbättra situationen för alla som säljer sitt

arbete. Det behövs starka

fackföreningar över hela

För fackföreningsrörelsen har den

världen. Företagens inter-

internationella solidariteten mellan

nationaliseringomöjlig- löntagare alltid varit viktig.

gör ett isolerat nationellt

perspektiv på det fackliga

arbetet. Vårt fackliga arbete

kan inte stanna inom landets gränser. IF Metall ska

fi nnas med i alla sammanhang där riktlinjer formas och

beslut fattas som påverkar medlemmarna.

För fackföreningsrörelsen har den internationella solidariteten

mellan löntagare alltid varit viktig. Det arbetet

får genom globaliseringen ännu större betydelse. Globaliseringens

möjligheter framstår för många av världens

industriarbetare som avlägsna medan riskerna upplevs

som påtagliga. De ökade handels-, kapital- och investeringsströmmarna

skapar ökade ojämlikheter. Alla får

inte del av välståndet som globaliseringen skapar.

IF Metall vill stärka arbetets makt i förhållande till kapitalet

och arbetar för global ekonomisk rättvisa, demokrati

och social utveckling. Motivet till internationellt fackligt

arbete är att det gynnar utvecklingen både för våra med-

Internationellt fackligt arbete 9


10

lemmar här hemma och våra kamrater i omvärlden.

Detta är just solidaritetens styrka, nyttan är ömsesidig.

Det är IF Metalls ansvar att ta till vara de möjligheter

som fi nns för att påverka utvecklingen för världens arbetare.

Alla arbetstagare vinner på att fackföreningar

samarbetar internationellt.

Den globaliserade ekonomin skapar möjligheter till ökat

välstånd, men det fordrar sociala skyddsnät för anställda

som tvingas till omställningar. Ökad handel och utvecklande

av globala produktionsnätverk kräver att länder

konkurrerar med varandra utifrån rättvisa villkor. Men

så sker inte i dag, eftersom länder försöker stärka sin attraktionskraft

för produktion, till exempel genom att inte

efterleva fackliga rättigheter, använda barnarbete eller

på andra sätt bjuda under avtalsvillkoren. Därför krävs

det såväl internationella som nationella regelverk för att

sätta press på länder och företag att efterleva grundläggande

fackliga och mänskliga rättigheter.

Stöd till uppbyggnad av demokratiska fackliga organisationer

i tidigare kommunistländer, i nyindustrialiserade

länder och i andra länder med demokratiska underskott

och förtryckta arbetstagare, arbete för rättvisa internationella

konkurrensvillkor och arbete för att förhindra

social dumpning är väsentliga delar i det internationella

fackliga solidaritetsarbetet. En viktig utgångspunkt i

IF Metalls och den internationella fackliga rörelsens arbete

är att verka för ILO:s konventioner, särskilt kärnkonventionerna

om mänskliga rättigheter i arbetslivet.

Internationellt fackligt arbete


Dessa rättigheter bör främjas i alla länder och i alla sammanhang.




IF Metall kan bara nå de fackliga målen genom ett

välutvecklat internationellt solidaritetsarbete.

IF Metall anser att alla måste få del av det välstånd

som globaliseringen skapar. Vägen till en långsiktigt

god utveckling går via respekt för de mänskliga rättigheterna

i arbetslivet och inte via exploatering av människor

och miljö.

Kampen för fackliga rättigheter är nära kopplad till

mänskliga rättigheter och demokrati.

Internationellt fackligt arbete 11


12

Förändrade förutsättningar för fackföreningar i

globaliseringens tid

Fackföreningarna i världen i dag

Förutsättningarna för fackliga organisationer skiljer

sig mycket åt mellan olika länder och världsdelar. Detta

visar sig bland annat i skilda synsätt på globaliseringen

och hur man hanterar den omställning som följer av

strukturomvandlingen.

En hög facklig organisationsgrad är basen för det fackliga

infl ytandet. Hindren för facklig organisering världen

över kommer från företagen men också från regeringar

som ser fackföreningar som ett hinder för fri marknadsekonomi

och företagsamhet. Det fi nns också en rädsla

för att fackföreningar ska bli en politisk maktfaktor. På

en del håll fi nns bristande erfarenheter av fackföreningar

och vad de står för som gör att människor tvekar att

engagera sig fackligt. På global nivå är utvecklingen allvarlig

eftersom organisationsgraden minskar i många

länder.

Kränkningar av fackliga rättigheter fortsätter att vara

ett mycket stort problem i alla världsdelar. Det handlar

om allt från avskedanden och trakasserier av fackliga

medlemmar och företrädare till misshandel och mord.

Många länder har lagstiftning som försvårar eller förhindrar

fackligt arbete och som trots internationella påtryckningar

inte ändras.

Internationellt fackligt arbete


Europa

Eftersom de fackliga organisationerna har en viktig roll

inom EU så har processen mot medlemskap medfört att

arbetsmarknadsparterna stärkts i de nya medlemsländerna.

Man har varit tvungen att anpassa sin lagstiftning till

EU:s normer vad gäller löntagarnas rättigheter. Sett till

Europa som helhet har EU bidragit starkt till ökat fackligt

infl ytande. Samtidigt fi nns fortfarande brister i fl era

både nya och gamla EU-länder i hur man respekterar de

fackliga rättigheterna.

I östeuropeiska länder som inte är EU-medlemmar fi nns

stora hinder för facklig verksamhet. Det fi nns många

exempel där fackliga ledare diskrimineras och avskedas

och där arbetsgivarna vägrar erkänna och förhandla med

fackföreningar. I andra fall vill staten återta kontrollen

över fackföreningarna som under den sovjetiska tiden.

Amerika

Trots talet om frihet och rättvisa hotar arbetsgivare i

USA med avsked för att hindra anställda från att organisera

sig. Antifackliga kampanjer är vardag. USA har

inte ratifi cerat de ILO-konventioner som erkänner arbetstagares

rätt att bilda fackförening och sluta kollektivavtal.

I stället fi nns regler om att minst hälften av de

anställda på ett företag måste skriva under på att de vill

bilda fackklubb för att de ska få möjlighet att göra det.

Det fackliga motståndet i både Nord- och Sydamerika

mot ett allamerikanskt frihandelsavtal är starkt. Lön-

Internationellt fackligt arbete 13


14

tagarna oroar sig för att arbetstillfällen ska gå förlorade

och att deras fackliga rättigheter ska urholkas ytterligare.

Det ökande antalet personer som arbetar inom den

informella sektorn i Sydamerika är mycket oroväckande.

Asien och Oceanien

Många löntagare i Asien förlorar sin försörjning, sin frihet

och sina liv på grund av sin fackliga verksamhet. Kinas

enda tillåtna och statskontrollerade centralorganisation,

ACFTU, lyckas inte skydda löntagarnas rättigheter och

arbetar inte som en fri

Många löntagare i Asien förlorar sin

försörjning, sin frihet och sina liv på

grund av sin fackliga verksamhet.

Internationellt fackligt arbete

fackförening. I de ekonomiska

frizoner som fi nns

i fl era asiatiska länder

motarbetas ofta facklig

verksamhet.

Även i utvecklade länder som Australien, Nya Zeeland

och Japan är rätten till kollektiva förhandlingar urholkad

och gäller inte alla löntagare. Den förra konservativa

regeringen i Australien inskränkte de fackliga rättigheterna

genom att bland annat öppna upp för individuella

arbetsplatsavtal i stället för kollektiva avtal. Därmed har

bland annat anställningsskydd och regler för övertidsersättning

tagits bort.

Mellanöstern är den region i världen där fackliga rättigheter

respekteras allra sämst. Fackliga organisationer är

förbjudna eller förekommer i form av regeringskontrollerade

förbund. Våld och förtryck gör att löntagare inte

vågar ägna sig åt oberoende facklig verksamhet. I några


länder har dock vissa framsteg gjorts under senare år då

man börjat tillåta att fackföreningar bildas, exempelvis i

Oman, Iran och Bahrain.

Afrika

Som en följd av handelshinder, migration, krig och korruption

är fattigdomen utbredd på den afrikanska kontinenten.

I de fattiga delarna av Afrika är bara en liten

del av löntagarna anställda i den formella sektorn. Fackföreningsrörelsen

pressas av antifackliga arbetsgivare

och regeringar som betraktar organiserade rörelser som

ett hot mot deras makt.

Hiv/aids är ett stort hot mot utvecklingen i länderna i

södra Afrika. Här fi nns minst 25 miljoner av världens 40

miljoner hiv-smittade. Sjukdomen orsakar stort mänskligt

lidande och hindrar den sociala och ekonomiska utvecklingen

i regionen.

Fackföreningsrörelsen utmanad

Den ökande konkurrensen på världsmarknaden får konsekvenser

för de fackliga organisationerna i länder som

Sverige.

För det första tenderar löneskillnaderna att öka. De som

arbetar inom arbetsintensiv produktion och med enklare

administration i rika länder konkurrerar på ett omedelbart

sätt med arbetskraft i låglöneländer. Det riskerar

att leda till en press nedåt på löner och arbetsvillkor.

Internationellt fackligt arbete 15


16

För det andra kan företag tjäna på att fl ytta och förändra

produktionen. Företagen omstrukturerar för att minska

sitt beroende av fast anställda. Detta kan betyda att anställningstryggheten

försvagas genom att de lagar som

reglerar uppsägningsvillkor luckras upp i land efter land.

I många länder har det skett en snabb ökning av andelen

anställda utan tillsvidareanställning. Trycket från

arbetsgivare att lägga ut arbete på kontrakt, utnyttja

arbetstagare från bemanningsföretag och visstidsanställning

ökar. En försvagning av arbetskraftens anknytning

till arbetsplatsen försvårar de fackliga organisationernas

möjlighet att organisera medlemmar. Utöver att de otrygga

anställningarna ofta ger sämre löner och arbetsvillkor

ger de också mindre möjligheter till utbildning och kompetensutveckling.

Slutsatsen många drar av detta är att globaliseringen

generellt innebär att fackliga organisationer försvagas.

Vissa menar till och med att fackföreningarna inte längre

har någon roll att spela. Sett ur ett globalt perspektiv är

dock en sådan slutsats långtifrån entydig. I stora delar

av världen sker en snabb tillväxt av organiserbara arbetar-

och tjänstemannaskikt. Globaliseringen skapar

faktiskt stora möjligheter för fackföreningarna att bli en

växande solidarisk rörelse på internationell nivå.

Möjligheter till facklig tillväxt

Dagens utveckling har historiska paralleller. I slutet av

1800-talet inleddes på allvar omställningen av Sverige

Internationellt fackligt arbete


från jordbruks- till industrination. Genom nya maskiner

och metoder i jordbruket kunde ett krympande antal

jordbrukare förse en växande befolkning med råvaror

för livsmedel. Den framväxande industrin i städerna och

nära de stora råvarutillgångarna av skog och malm behövde

arbetskraft. Med denna strukturomvandling följde

skapandet av en arbetarklass och därmed grunden för

den fackliga rörelsen i Sverige.

I Sverige var antalet industriarbetare som störst i slutet

på 1960-talet, därefter har antalet minskat. På global

nivå fortsätter dock tillväxten av industriarbetare och industritjänstemän.

Industrialiseringen och framväxten av

stora arbetsplatser gynnar kraftigt möjligheten att bygga

en stark fackföreningsrörelse. Det är just av detta skäl

som fackliga organisationer spelar en undanskymd roll i

världens fattigaste länder, där majoriteten av invånarna

är fattiga familjejordbrukare på landsbygden. Ofta växer

den fackliga rörelsen först inom industrin för att sedan

sprida sig inom offentlig sektor och på större arbetsplatser

på landsbygden.

Förutom urbanisering och stora arbetsplatser krävs också

gynnsamma politiska förutsättningar för att en stark

fackföreningsrörelse ska kunna växa fram. Kina är ett

exempel på ett land där industrialiseringen går i rekordfart

och där det potentiella underlaget för en framväxt av

starka fackföreningar hade varit stort om det hade varit

politiskt möjligt.

Internationellt fackligt arbete 17


18

Det har skett en markant tillbakagång av den fackliga

organisationsgraden i många industriländer med lång

facklig historia. En del av tillbakagången förklaras av att

nya lagar har införts som inskränkt eller till och med slagit

sönder kollektivavtal, exempelvis i Nya Zeeland och

Australien.

Den alltmer utbredda individuella lönesättningen har

minskat det fackliga infl ytandet och behovet av att vara

ansluten. Störst är raset för fackliga organisationer i

länder där regeringarna driver en nyliberal politik. På

många håll fi nns det också interna fackliga problem och

splittringar som påverkar den fackliga styrkan.

Den fackliga anslutningsgraden har också sjunkit dramatiskt

i forna Sovjetunionen och Östeuropa. Det går

dock inte riktigt att jämföra med övriga medlemstapp.

I dessa länder har fackliga organisationer ett dåligt

rykte på grund av den tidigare statliga kontrollen av de

anställda.

Men samtidigt som antalet fackligt anslutna minskar i

vissa delar av världen, ökar antalet i andra. Det fi nns exempel

i några av de nya industriländerna där de fackliga

organisationerna växer medlemsmässigt och i styrka.

Fortfarande fi nns de största och starkaste medlemsförbunden

i den rika delen av världen, men det håller långsamt

på att förändras. Andelen kvinnor i den globala

fackliga rörelsen ökar och i dag är 40 procent av alla lönearbetande

i världen kvinnor, vilket börjar synas också

bland förtroendevalda. På sikt kan dessa förskjutningar

Internationellt fackligt arbete


i facklig styrka komma att förändra den globala fackliga

rörelsen.

IF Metall vill med sitt internationella arbete bidra till

att den internationella fackliga rörelsen blir en starkare

och globalt växande rörelse.


Alla arbetstagare i världen måste få rätten och möjligheten

att organisera sig fackligt, förhandla och

sluta avtal.

Internationellt fackligt arbete 19


20

IF Metalls internationella fackliga relationer

Ju mer företagen agerar globalt, desto viktigare är det att

samordna den fackliga styrkan som fi nns i världen och

arbeta mer intensivt för att få till stånd gemensamma

globala fackliga strategier. Behovet av kunskaps- och erfarenhetsutbyte

mellan fackförbund i olika länder måste

mötas genom ökade möjligheter att träffas över nationsgränserna.

En framgångsrik internationell facklig verksamhet

grundas på aktiv lokal verksamhet och samarbete. Det

internationella arbetet måste integreras i det fackliga

vardagsarbetet, vilket innebär samverkan mellan olika

länders fackförbund och arbetsplatser i globala företag

som verkar i fl era länder.

Gränsen mellan frågor som är lokala, nationella, europeiska

och globala är inte längre lika entydig. IF Metall

ser därför uppgiften att stärka det gemensamma arbetet

tillsammans med fackliga organisationer i andra länder

som en central strategi för att befästa och utveckla de

fackliga strävandena inom landets gränser.

Arbete inom fackliga internationella organisationer

Samarbete i Norden

De nordiska förbunden har olika avtalsmodeller, men

kollektivavtalets grundidé och en utbyggd välfärdsstat är

gemensamt för alla fem länder. Inför europeiska och internationella

sammankomster arbetar därför IF Metall för

Internationellt fackligt arbete


en nordisk samordning i strävan efter en nordisk samsyn

i olika frågor. IF Metall vill på detta sätt öka förutsättningarna

för att vinna gehör i olika frågor inom Europa

och globalt.

Gemensamma projekt utförs också i andra länder med

syfte att sprida information om den nordiska avtalssynen

och samhällsmodellen samt bistå med kunskaper om

hur man arbetar i en facklig demokratisk organisation.

Den gemensamma organisationen Industrianställda i

Norden (IN) har till uppgift att stärka engagemanget för

en gemensam nordisk linje inom avtals- och näringspolitik,

miljö och kompetensutveckling.

Europeiskt fackligt arbete

EU är på många sätt den viktigaste gränsöverskridande

plattformen för fackligt samarbete och en viktig arena

för IF Metall. En orsak till det är att arbetsmarknadens

parter har en viktig roll i EU:s lagstiftningsarbete. De

fackliga organisationerna har alltid haft en stark ställning

i det europeiska samarbetet. Det fackliga Europasamarbetet

vill stärka löntagarnas ställning på EU:s

fria marknad. På samma sätt som svenska lokala fackföreningar

slog sig samman och bildade förbund måste

de europeiska fackförbunden i dag samarbeta mot social

dumpning.

Det europeiska fackliga arbetet har fått en ökad betydelse

sedan Sverige blev medlem i EU. IF Metall deltar i

Internationellt fackligt arbete 21


22

arbetet i tre branschfederationer på Europanivå: EMF,

EMCEF och ETUF-TCL 2 . Branschfederationerna har

ofta en samordnande roll i både europeiska företagsråd

och sociala dialogkommittéer.

Branschfederationerna arbetar också med samordning

och nätverksbyggande inom en rad olika frågor, till exempel

kollektivavtal, näringspolitik, arbetsmiljö och

jämställdhet. Däremot är federationerna inte avtals-

och förhandlingsorgan på en mer detaljerad nivå. Det

fi nns en diskussion om att de ska spela en större roll för

förhandlingar om löner och andra villkor, men IF Metall

ställer sig avvaktande till detta.

Gemensamma fackliga europeiska policydokument arbetas

fram av de lokala och nationella fackliga representanterna

inom respektive område. Sedan förs de fram

för politisk påverkan både nationellt och europeiskt.

Branschfederationerna är i färd med att fördjupa sitt

samarbete med avsikten att slå sig samman.

Genom de tre europeiska branschorganisationerna och

via LO har IF Metall även infl ytande i den Europeiska

Fackliga Samorganisationen (EFS), i dagligt tal kallad

Europafacket. Genom ett välutvecklat tvärfackligt samarbete

mellan LO-förbunden har vi här ytterligare en

kanal för att påverka EU.

2 EMF = Europeiska Metallfederationen

EMCEF = Europeiska Gruv- och Kemiindustrifederationen

ETUF-TCL = Europeiska Textilarbetarefederationen

Internationellt fackligt arbete


Inom ramen för den sociala dialogen kan parterna förhandla

fram avtal. Möjligheterna att reglera marknaden

har därmed ökat. Avtalen blir bindande för alla medlemsländer

efter ministerrådets beslut. Denna förhandlade

lagstiftning kan bidra till bättre villkor för medlemmarna,

solidaritet med andra länder och utjämning

av arbetsvillkoren, vilket motverkar social dumpning.

Dessutom förbättras parternas samarbete på europeisk

och nationell nivå. IF Metall vill därför medverka till

att metoden med förhandlad lagstiftning utvecklas och

förbättras. Detta under förutsättning att kollektivavtal

godtas som metod att införa EU-direktiv.

Globalt fackligt arbete

Ökad organisationsgrad är ett övergripande mål för det

globala fackliga samarbetet. De globala fackföreningarna

arbetar för att globaliseringen också får en social dimension

som inkluderar respekten för mänskliga rättigheter

i arbetslivet och understödjer organiseringen av demokratiska

och starka fackföreningar.

Som medlem i IF Metall är man också medlem av tre globala

fackliga organisationer: IMF, ICEM och ITGLWF 3 .

Gemensamt för dessa organisationer är att de har en

samordnande roll när det gäller att knyta kontakter

mellan medlemsländernas fackliga organisationer. De

ska också bistå med information och upplysning samt

globala kampanjer.

3 IMF = Internationella Metallfederationen

ICEM = Internationella Gruv- och Kemiindustrifederationen

ITGLWF = Internationella Textilarbetarefederationen

Internationellt fackligt arbete 23


24

Ett viktigt område där IF Metall vill arbeta mer intensivt

är samordningen runt internationella ramavtal. De

globala fackföreningarna tillsammans med övriga globala

organisationer möts kontinuerligt i ett tvärfackligt

samarbete som kallas Global Unions. Här samordnas

aktioner och kampanjer. De globala organisationerna

bevakar och påverkar också internationella politiska

organisationer som exempelvis FN och världshandelsorganisationen

(WTO). De arbetar också med tvärfackliga

globala kontakter samt organiseringsarbete i områden

där fackliga strukturer är svaga eller helt saknas, till exempel

i de ekonomiska frizonerna.

Genom de tre globala fackföreningarna och via LO deltar

IF Metall även i IFS (Internationella fackliga samorganisationen),

som är en paraplyorganisation för fackliga

landsorganisationer i världen. De främsta redskapen är

att föra en dialog med internationella organisationer och

regeringar, informationsutbyte och opinionsbildning. IFS

har till exempel under lång tid arbetat gentemot FNsystemets

olika delar. Sedan ett tiotal år har IFS också

alltmer ägnat sig åt lobbyarbete i Världsbanken och Internationella

Valutafonden och har på senare år lyckats

etablera en dialog med dessa organisationer.


Att stärka IF Metalls internationella fackliga relationer

är en central strategi för att trygga och förbättra

de fackliga strävandena inom landets gränser.

Internationellt fackligt arbete







IF Metall anser att det nordiska samarbetet är en

viktig del i det internationella fackliga samarbetet

genom att vi kan formulera en gemensam linje med

utgångspunkt i den nordiska fackliga modellen.

IF Metall vill förbättra det fackliga internationella

samarbetet genom att fortsätta att bygga och stärka

kontaktnätet och utveckla gemensamma uppfattningar

och strategier med våra fackliga kamrater i andra

länder.

IF Metall arbetar för en effektivare facklig struktur

på det internationella planet, både i Europa och på

global nivå. Vi vill ha en gemensam facklig organisation

för alla industrianställda, såväl på europeisk som

på global nivå.

IF Metall menar att de fackliga Europafederationerna

ska stärka och utveckla erfarenhets- och informationsutbytet

kring kollektivavtalsfrågor och förhandlingar.

IF Metall vill ha fl er och mer utvecklade sociala dialoger

inom Europafederationerna.

Internationellt fackligt arbete 25


26

Fackligt arbete i internationella företag

Internationaliseringen omfattar nästan alla företagens

verksamheter. Det gäller utveckling, produktion och handel,

men också ägande, fi nansiering, marknadsinsatser

m.m.

Företagens globala strategier påverkar förhållandena

för de anställda i många länder. Omstruktureringen i

näringslivet har nästan alltid en internationell aspekt.

Infl ytande för de anställda i företag med verksamheter

i fl era länder är en avgörande fråga för den fackliga

styrkan. Risken att anställda spelas ut mot kamrater i

ett annat land är stor och gemensamt agerande är avgörande

för facklig framgång. Genom att samarbeta med

andra fackliga organisationer inom koncernen kan risken

att arbetstagarna ställs mot varandra i en underbudskonkurrens

minska.

Att följa svenska företags verksamhet utomlands är en

viktig facklig uppgift både lokalt och nationellt. För dem

som arbetar inom multinationella företag är samarbetet

med de anställda i andra länder mycket viktigt.

Möjligheterna till svenskt fackligt infl ytande förändras

när ett företag blir utlandsägt. Detta påverkas av vilka

fackliga traditioner man har i det nya ägarlandet. Den

formella rätten till bolagsstyrelseplats urholkas då det

juridiska sätet och därmed de avgörande besluten fl yttar

till ett moderbolag i ett annat land och informationsmöjligheterna

riskerar att försämras. Språkliga och kultu-

Internationellt fackligt arbete


ella skillnader kan också påverka kontakterna med

ägarna och mellan fackföreningarna. Det ställer andra

krav på fackligt agerande och samarbete.

Allt detta understryker hur viktigt det är att bygga upp

ett fackligt samarbete över gränserna inom den (nya)

koncernen. Våra fackliga representanter i multinationella

företag samarbetar i dag ofta med kolleger på europeisk

och global nivå inom företaget.

Europeiskt företagsråd – EWC

Via ett EU-direktiv som sedan 1996 är lag i alla medlemsländer

har de anställda rätt att kräva att ett europeiskt

företagsråd bildas för alla anställda inom en europeisk

koncern. Koncernen ska ha minst 1 000 anställda

totalt varav minst 150 i vardera minst två länder.

Företagsråden ger de anställda rätt till information från

företagsledningen och möjlighet att knyta kontakter och

utbyta erfarenheter med anställda i andra länder. Rådet

kan ibland vara det enda sättet för IF Metalls medlemmar

att få information i företag som är utlandsägda och

där ledningen inte fi nns i Sverige.

Inom de europeiska företagsråden fi nns också exempel

på fackföreningar i olika länder som har eller planerar

att utveckla ett samordningsråd för att kunna påverka

företaget vid större omstruktureringar. De lokala och nationella

fackföreningarna inom General Motors Europa

har inom den särskilda samordningen tecknat en första

Internationellt fackligt arbete 27


28

facklig överenskommelse med riktlinjer inför kommande

strukturomvandlingar. Detta samarbetsavtal mellan

fackföreningarna följer den strategi som EMF antagit för

att hantera gränsöverskridande omstruktureringar.

De europeiska företagsråden är viktiga för att bygga kontaktnät,

utbyta kunskap och skapa ett förtroende mellan

de anställda i olika länder. IF Metall vill bygga vidare på

och utveckla det arbete

som gjorts. Det är nöd-

De europeiska företagsråden är viktiga

vändigt att öka det fack-

för att bygga kontaktnät, utbyta

kunskap och skapa ett förtroende

liga infl ytandet i företags-

mellan de anställda i olika länder.

råden. Det gäller särskilt

samrådsprocessen inför

viktigare förändringar i

företagen. Tätare sammanträden är viktigt för att kunna

utveckla samarbetet inom de europeiska företagsråden.

Dock vill IF Metall inte att företagsråden utvecklas från

ett informations- och samrådsorgan till ett förhandlingsorgan.

De europeiska företagsråden består inte alltid av

fackliga representanter och att överlåta förhandlingsrätt

till ett sådant organ blir ett avsteg från principen att hävda

fackliga rättigheter. Det är inte heller önskvärt med en

utveckling mot mer företagsvisa avtal och förhandlingar, i

stället ger de nationella riksavtalen mer styrka gentemot

arbetsgivarna.

Internationellt fackligt arbete


Europabolag

Stadgan om Europabolag (som offi ciellt benämns Societas

Europaea, efter sitt latinska namn, eller SE-bolag) trädde

i kraft 2004. Genom den nya bolagsformen behöver företag

bara följa en uppsättning bolagsrättsliga regler även

om de driver verksamhet i många länder. Det blir också

möjligt att fl ytta bolag över gränserna och att fusionera

bolag från olika länder, vilket inte har varit möjligt i alla

länder.

Att en ordning bestäms för arbetstagarinfl ytandet är en

nödvändig förutsättning för att ett Europabolag ska kunna

registreras. När ett företag avser att ombilda sig till

Europabolag har de anställda inom berörda länder rätt

att utse en förhandlingsdelegation, som ska förhandla om

arbetstagarinfl ytandet i det blivande Europabolaget.

I dagsläget arbetar 300 000 européer i bolag som har ombildats

till Europabolag. IF Metall har medlemmar inom

två av dessa, MAN Diesel och Fresenius, som båda har

sina huvudkontor i Tyskland.

Fackliga världsråd

IF Metall har medlemmar som arbetar i multinationella

företag med verksamhet över hela världen. I några av

dessa företag fi nns fackliga världsråd. Till skillnad från

de europeiska företagsråden är företagen dock inte skyldiga

att bilda fackliga världsråd. IF Metall menar att

företagen bör ha en sådan skyldighet.

Internationellt fackligt arbete 29


30

Att bygga upp ett globalt nätverk av fackliga företrädare

för de anställda i olika länder kan vara ett steg på vägen

mot ett internationellt ramavtal. Förutsättningarna för

att så småningom nå fram till ett ramavtal är mycket

bättre om kontakter med de anställda i företagens olika

verksamheter är etablerade.

Solidaritet vid omstrukturering inom internationella

koncerner

Det förekommer att företag hotar sina anställda med

att arbetstillfällen fl yttas om de inte accepterar sämre

arbetsvillkor och löner. Multinationella företag visar

ibland en vilja att försöka spela ut olika produktionsenheter

mot varandra för att tvinga fram försämringar i

kollektivavtalen. Det kan gälla arbetstider, anställningsformer

och även lönenivåer. Fortsatt sysselsättning ska

köpas till priset av sämre villkor och lägre lön.

Företagen har också initierat så kallade skönhetstävlingar

mellan olika fabriker inom en koncern. Det innebär att

löntagarna ställs mot varandra i en tävlan när produktionen

ska rationaliseras och antalet produktionsanläggningar

ska minskas. Det kan också handla om var nästa

större investering ska hamna. Tävlingens syfte är att

pressa löntagarna till försämrade villkor. Den ort som

vinner får de nya investeringarna och jobben är säkrade

– i alla fall ytterligare en period. Fackföreningar har

också i många fall gått med på företagens krav för att få

så kallade sysselsättningsgarantier där man avtalar om

att arbetstillfällen garanteras på en viss produktionsort

ett visst antal år.

Internationellt fackligt arbete


Den internationella solidariteten mellan fackliga organisationer

sätts på prov när koncerner anordnar ”skönhetstävlingar”

mellan anläggningar i olika länder. I Sverige

sätter riksavtalen en gräns för hur långt man kan gå i

dessa utpressningsförsök. I de fl esta europeiska länder

har man en annan avtalskonstruktion som ger den lokala

nivån större möjligheter att göra förändringar. Den

svenska modellen med synen att de centrala riksavtalen

utgör ett golv som i princip inte kan förändras på lokal

nivå tillhör alltså undantagen.

Svenska anläggningar i internationella koncerner påverkas

i stor utsträckning av de avtal som träffas vid

anläggningar i andra länder. Avtalen omfattar oftast investeringar

som förbättrar konkurrensläget. Lokala avtal

som innebär sämre villkor för de anställda genomförs enbart

för att säkerställa arbetstillfällena. Det är svårt för

lokala fackliga företrädare när kamrater blir arbetslösa

eftersom det nästan alltid innebär en kraftig försämring

av levnadsstandarden. Att kollektivt dela på försämringarna

ses som en solidarisk handling. Visst förekommer

mer eller mindre omfattande avgångsvederlag, men möjligheterna

till exempelvis utbildning och omskolning är

mycket begränsade.

Problemet med denna fackliga strategi är att de underliggande

problem som fi nns i företaget inte försvinner

utan endast fl yttas inom koncernen. Anläggningar med

”säkrad” produktion gynnas framför anläggningar utan

avtal, som i stället utsätts för neddragningarna. Denna

utveckling är i längden inte hållbar.

Internationellt fackligt arbete 31


32

Medvetenheten och viljan att agera solidariskt över

gränserna fi nns i regel hos de fackliga organisationerna.

Den svenska utgångspunkten att avtalen går före

arbetstillfällena delas dock inte alltid av de utländska

fackföreningarna. Hittills har vi tvingats anpassa oss

och prioritera säkrade arbetstillfällen, vilket på sikt kan

leda till social dumpning. Vi har hittills inte gjort några

avsteg från våra centrala avtal, men vi tvingas ge oss in

på en facklig politik som inte överensstämmer med vår

syn på hur strukturomvandlingen bör mötas. Detta kan

skapa ett trovärdighetsproblem.

En ökad internationell solidaritet ställer nya krav på den

svenska fackliga modellen. Hittills har vi lyckats hantera

problemen när de uppkommit. Även om fl era utländska

fackförbund börjat inse

att deras strategi inne-

En ökad internationell solidaritet

bär problem kommer vi

ställer nya krav på den svenska

inte att se någon snabb

fackliga modellen.

förändring i frågan. Vi

måste därför fi nna vägar

att anpassa vår hållning

på ett sätt så att vi inte på förhand blir förlorare i dessa

situationer.

Det fi nns en stark press på omstruktureringar i alla

mogna industriländer. Den defensiva strategin att försvara

jobben genom att tumma på villkoren blir i praktiken

en låglönekonkurrens. Men IF Metalls strategi kan

inte vara att försvara varje jobb till priset av sjunkande

Internationellt fackligt arbete


produktivitet och reallön. Vi ser det inte som en långsiktigt

framgångsrik strategi att försöka få sysselsättningsgarantier.

Vi vill bejaka strukturomvandlingen om den

sker på ett socialt acceptabelt sätt för våra medlemmar.

Om fackföreningar i olika länder bjuder under varandra

uppstår en nedåtgående spiral som leder till dumpning

av löner och arbetsvillkor. I stället krävs ökad facklig

samordning över gränserna. Att bilda stabila allianser

med fackliga organisationer i Europa och andra länder

för att motstå den typen av utpressning blir allt viktigare.

EMF:s strategi med tio principer för gränsöverskridande

omstrukturering är ett verktyg för att utveckla det

fackliga samarbetet.




De europeiska företagsråden är viktiga för att bygga

kontaktnät, utbyta kunskap och skapa ett förtroende

mellan de anställda i olika länder. IF Metall vill att

direktivet om europeiska företagsråd revideras för att

stärka det fackliga infl ytandet. Det gäller särskilt

samrådsprocessen inför viktigare förändringar i

företagen.

IF Metall avser att medverka i förhandlingar om

Europabolag där vi har medlemmar. De europeiska

branschfederationernas riktlinjer kring dessa förhandlingar

behöver utvecklas.

IF Metall vill driva på arbetet för fl er och starkare

fackliga världsråd genom intensivare fackliga kontakter

och påverkan på företagen att inse fördelarna

Internationellt fackligt arbete 33


34





med en sådan utveckling. Fackliga världsråd kan

driva på processen att nå fl er internationella ramavtal.

Kontakterna mellan fackligt aktiva inom globala företags

verksamheter i olika länder är en viktig förutsättning

för att hindra företagen att kunna spela ut

anställda i olika länder mot varandra. IF Metall vill

vidareutveckla det internationella fackliga samarbetet

– både inom företagen och mellan fackförening-

arna – för att klara den gränsöverskridande omstruktureringen.

IF Metall vill arbeta för att få till stånd en global facklig

överenskommelse att inte acceptera social dumpning

vid omstruktureringar och investeringsbeslut.

IF Metall menar att den svenska samhällsmodellen

med fackliga organisationer som bejakar fri handel,

teknikutveckling och strukturomvandling i kombination

med generösa sociala trygghetssystem som minskar

riskerna med strukturomvandlingen har varit och

är framgångsrik.

Politiken måste fortsätta att utvecklas för att möta

det omvandlingstryck som den globala strukturomvandlingen

medför.

Internationellt fackligt arbete


Fackligt utvecklingssamarbete

Parallellt med samarbetet inom de globala fackliga organisationerna

arbetar IF Metall direkt med fackliga organisationer

och progressiva rörelser i enskilda länder.

Fackligt utvecklingssamarbete syftar till att stärka den

fackliga uppbyggnaden i länder där denna verksamhet

ofta är förbjuden och förenad med stora risker för dem

som deltar i detta arbete. IF Metall har lång erfarenhet

av att stödja utveckling av fria fackliga organisationer i

andra länder, exempelvis Brasilien, Sydafrika och Sydkorea.

Utbildning av fackligt förtroendevalda i organisationsarbete,

förhandling, arbetsmiljö och samhällsekonomi

är exempel på detta.

Övergripande mål för det fackliga utvecklingssamarbetet

är att stödja arbetstagare i utvecklingsländer att

utveckla självständiga och demokratiska fackliga organisationer,

så att de av egen kraft ska kunna förbättra

sina arbets- och levnadsvillkor. Det handlar om hjälp till

självhjälp. IF Metall prioriterar långsiktiga insatser i

länder där det fi nns förtroendefulla relationer med våra

fackliga kamrater.

IF Metall driver en rad olika projekt med fackliga organisationer

i andra länder. Projekten delfi nansieras av

Sida och fackföreningsrörelsens ansökningar samordnas

i första hand via LO-TCO Biståndsnämnd. Det är också

möjligt för fackföreningar att söka projektmedel via Olof

Palmes Internationella Center. Ansökan görs i samarbete

Internationellt fackligt arbete 35


36

mellan IF Metall och samarbetsorganisationen. IF Metall

ansvarar också för fl era multilaterala utvecklingsprojekt

inom ramen för de globala fackliga organisationernas

verksamhet.

SWHAP 4

Spridningen av hiv/aids är störst bland personer i arbetsför

ålder och därför har arbetsplatsen – de som arbetar

där, ledning och fackföreningar – en viktig roll att spela

för att motverka epidemins utbredning. IF Metall och

fl era svenska företag i Näringslivets internationella råd

driver gemensamt SWHAP med ekonomiska medel från

Sida. Programmet omfattar fl era länder i södra Afrika.

Syftet är att motverka spridningen av hiv/aids, vilket är

en viktig förutsättning för ländernas utveckling. Fortsatt

beviljade medel gör att det viktiga arbetet kan fortsätta

och skulle också kunna sprida SWHAP till fl er länder

även i andra delar av världen.



IF Metall vill stärka det fackliga infl ytandet i länder

med svaga fackliga strukturer genom ett utvecklat

samarbete med lokala och nationella fackliga

organisationer.

IF Metall stödjer konkret facklig uppbyggnad genom

insatser för att förbättra facklig utbildning, arbetsmiljöarbete

m.m.

4 Swedish Workplace Hiv/Aids Programme

Internationellt fackligt arbete


IF Metalls internationella fackliga och

politiska verktyg

Sverige har utvecklat ett starkt engagemang för internationellt

samarbete och för en fredlig utveckling mellan

länder. Genom samarbete inom EU och FN minskar

risken att stora länder tvingar på små stater orättvisa

villkor. Genom att stärka den demokratiska grunden för

ländernas kontakter stöds också en positiv social utveckling

i de enskilda länderna. IF Metall anser att alla internationella

politiska organ tydligare ska agera för och

betona betydelsen av fackliga och mänskliga rättigheter

som en grund för ekonomisk utveckling.

ILO:s kärnkonventioner

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättning och arbetslivsfrågor.

Organisationens syfte är att samla regeringar,

arbetsgivare och fackföreningar i ett gemensamt arbete

för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden i alla

länder. ILO är unik bland FN:s organisationer i och med

att den har en trepartsstruktur. Det innebär att arbetsgivare

och arbetstagare delar makten med medlemsländernas

regeringar när det gäller att utveckla politik och

handlingsprogram.

ILO antar konventioner och rekommendationer som sätter

internationella standarder. Genom att de tre parterna

förhandlar och medlemsländerna ratifi cerar konventioner

(miniminormer för arbetslivet) skapas ett bindande

Internationellt fackligt arbete 37


38

krav på medlemsländerna att också genomföra vad de

lovat. Rekommendationer tillhandahåller vägledning för

riktlinjer, lagstiftning och praktik.

Under årens lopp har man antagit konventioner som

berör nästan samtliga frågor kopplade till arbetslivet,

vissa grundläggande rättigheter, partsrelationer, konfl ikträttigheter,

arbetsmarknadspolitik, arbetsvillkor, social

trygghet, arbetsmiljö etc. År 1998 kom man överens om

en ILO-deklaration om fundamentala principer och rättigheter

i arbetslivet som länderna är skyldiga att följa.

Deklarationen baseras på ILO:s kärnkonventioner eller

mänskliga rättigheter i arbetslivet.

ILO:s kärnkonventioner

Nr 29 Tvångsarbete (1930)

Kräver förbud mot alla former av tvångsarbete. Vissa

undantag tillåts, såsom militärtjänst, och nödsituationer

(till exempel krig, jordbävningar och bränder).

Nr 87 Föreningsfrihet och skyddet för rätten att

organisera sig (1948)

Fastslår alla arbetares och anställdas rätt att bilda och

ansluta sig till den organisation de vill. Konventionen

garanterar också att organisationerna ska vara fria från

inblandning av offentliga myndigheter.

Internationellt fackligt arbete


Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla

kollektivt (1949)

Denna konvention skyddar mot antifacklig diskriminering,

mot att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer

stör varandra samt mot åtgärder som hindrar kollektiva

förhandlingar.

Nr 100 Jämställd lön (1951)

Lika lön och förmåner för män och kvinnor för arbete av

lika värde.

Nr 105 Tvångsarbete (1957)

Förbjuder användandet av varje form av tvångsarbete

som uttryck för politiskt tvång eller utbildning, straff för

att uttrycka politiska eller ideologiska åsikter, straff för

deltagande i strejker eller demonstrationer etc.

Nr 111 Diskriminering (1958)

Det ska fi nnas en nationell policy för att utplåna diskriminering

i fråga om tillgång till arbete, vidareutbildning

och arbetsförhållanden på grund av ras, färg, kön,

religion, politisk åsikt, nationell eller social tillhörighet

etc.

Nr 138 Minimiålder (1973)

För att få bort barnarbete stipulerar denna konvention

att man inte får anställa personer som inte gått ut den

obligatoriska skolan (minimiåldern för vanligt arbete är

15 år, för utvecklingsländerna 14 år).

Internationellt fackligt arbete 39


40

Nr 182 Värsta formen av barnarbete (1999)

Kräver direkta och effektiva åtgärder för att förhindra

och eliminera de värsta formerna av barnarbete – dessa

inkluderar slaveri och liknande, tvångsrekrytering till

väpnade konfl ikter, användandet av barn i prostitution

och pornografi – samt förbud mot alla aktiviteter och arbeten

som riskerar att skada hälsa, säkerhet och moral

hos barn.

Varje medlemsstat ska lägga fram de konventioner och

rekommendationer som antagits under den årliga arbetskonferensen

i Genève till sina parlament för ratifi cering.

ILO har en noggrann övervakning för att se till att de

länder som antagit konventionerna också följer dem. Alla

medlemsländer har en omfattande rapporteringsplikt

– det gäller inte bara regeringarna utan också fackföreningar

och arbetsgivare. Det fi nns dock inga sanktioner

mot länder som bryter mot konventionerna.



IF Metall vill att ILO:s status ska höjas så att dess

arbete respekteras och främjas av alla aktörer för att

förstärka den sociala dimensionen av globaliseringen.

Uppföljningsmekanismen i ILO bör stärkas och

kraven på uppfyllandet av kärnkonventionerna infogas

i WTO-stadgan.

Internationellt fackligt arbete


OECD:s riktlinjer för multinationella företag

Fackföreningar har också möjlighet att påverka OECD 5 ,

där det fi nns ett fackligt utskott och ett arbetsgivarutskott.

Vårt viktigaste verktyg inom OECD är de riktlinjer

för multinationella företag som förhandlats fram i samarbete

med fackföreningar, arbetsgivare och frivilligorganisationer

från organisationens medlemsländer.

Utgångspunkten för OECD:s riktlinjer är ILO:s kärnkonventioner,

men utöver dessa omfattas ytterligare områden.

Exempelvis ingår riktlinjer för information, förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetstagare, miljö,

korruption, konsumentintressen, vetenskap och teknik,

konkurrens och beskattning.

I samband med den senaste revideringen av riktlinjerna

breddades också den geografi ska räckvidden. De gäller

nu samtliga länder som företagen har verksamhet i. Det

har en stor betydelse eftersom riktlinjerna därmed också

omfattar underleverantörer i utvecklingsländer där

många av överträdelserna sker.

OECD:s riktlinjer är frivilliga och kan inte genomdrivas

med rättsliga medel. Men de har hög auktoritet och legitimitet.

De stöds av OECD:s samtliga medlemsländer

samt sju observatörsländer. Nästan alla multinationella

företag har sina huvudkontor i dessa länder och även

stora delar av sin verksamhet.

5 De rika västliga industriländernas samarbetsorganisation, Organisation

for Economic Cooperation and Development.

Internationellt fackligt arbete 41


42

OECD:s riktlinjer har dessutom en uppföljnings- och

tvistlösningsmekanism. Medlemsländerna har förbundit

sig att upprätta så kallade nationella kontaktpunkter,

som inrättas och leds av regeringarna. I Sverige är den

nationella kontaktpunkten ett trepartsorgan. Parterna

kan vända sig till kontaktpunkterna för att anmäla

företag som brutit mot riktlinjerna. Kontaktpunkterna

behandlar fallen och kommer med ett utlåtande som innebär

att tvister sedan kan lösas i samförstånd. Även

enskilda organisationer har möjlighet att anmäla fall för

behandling. IF Metall har en representant i den svenska

kontaktpunkten.



IF Metall vill att arbetet inom kontaktpunkten utvecklas

till att också vara mer förebyggande.

Genom gemensamma minimikrav på hur en nationell

kontaktpunkt ska se ut kan alltför stora skillnader

mellan länder när det gäller hur uppföljningen av

riktlinjerna fungerar minimeras.

Uppförandekoder och företagens sociala ansvar

De senaste åren har konsumenter och investerare allt

mer börjat efterfråga företag som tar etiska, sociala och

miljömässiga hänsyn. Ökat konsumenttryck och skärpt

mediebevakning har gjort att företagen får större krav

på sig när det gäller under vilka villkor som varorna produceras.

Det gör att företag som är måna om sitt rykte i

ökad utsträckning börjat se över hur man agerar på dessa

områden. Denna utveckling kan bidra till ökat fackligt

infl ytande i dessa företag.

Internationellt fackligt arbete


Ett resultat är att många företag sätter upp egna uppförandekoder

där man fastställer olika sociala, etiska och

miljömässiga principer för hur företagen och dess underleverantörer

ska agera. Ibland kommer koderna till i rent

PR- eller marknadsföringssyfte men oftast, får vi anta,

har företagen ett verkligt intresse i att också leva upp till

dem.

Ett problem med uppförandekoder som företagen satt

upp på egen hand är dock att det är svårt att uppnå trovärdighet

när ingen oberoende part kan kontrollera att

de efterlevs. Trovärdigheten kan också undergrävas av

att vi får en stor spridning på vad företagen kallar för

uppförandekod och att det saknas gemensamma krav på

innehåll och tillämpning.

Bara det faktum att det fi nns regler – om än frivilliga

– för hur företagen bör uppträda sätter press på företagen.

Det har vid fl era

tillfällen visat sig att

konsumenterna i väst

har en betydande makt

i sådana sammanhang.

Det är en viktig facklig

uppgift att bevaka sven-

Det är en viktig facklig uppgift att

bevaka svenska företags verksamhet

utomlands.

ska företags verksamhet utomlands. Med utgångspunkt i

uppförandekoderna kan en dialog med företagen utvecklas.

Internationellt fackligt arbete 43


44

Det fi nns fl era internationella initiativ på området företagens

sociala ansvar. Ett exempel är FN-initiativet

Global Compact, dit företag frivilligt kan ansluta sig till

tio principer för mänskliga rättigheter, rättigheter i arbetslivet,

för miljön och mot korruption.

I Sverige togs ett liknande program fram under namnet

Globalt Ansvar och till i dag har knappt 20 svenska företag

anslutit sig. Det är dock ett svagt initiativ ur facklig

synvinkel. Det handlar mest om en PR-betonad verksamhet

som inte innefattar någon uppföljning. Det fi nns ett

antal andra mer eller mindre positiva exempel på initiativ

av privata organisationer och företag som vill lyfta

fram frågor kring uppförandekoder och företagens sociala

ansvar.



IF Metall kräver att svenska företag aktivt verkar

för justa villkor för andra länders arbetstagare.

Svenska företag ska också ansvara för att grundläggande

arbetstagarrättigheter och minimivillkor

respekteras av dotterbolag och leverantörer i andra

länder.

IF Metall menar att om en ensidig uppförandekod

fi nns är det viktigt att den följs upp och används.

Koden kan då vara ett viktigt fackligt verktyg, men

kan inte ge samma trovärdighet och styrka som ett

internationellt ramavtal.

Internationellt fackligt arbete


Internationella ramavtal

Under överskådlig tid kommer kollektivavtalen att vara

nationellt baserade, men de behöver kompletteras med

internationella ramavtal (International Framework

Agreement, IFA) mellan globala fackliga organisationer

och multinationella företag.

IF Metall vill sluta IFA med de internationella koncerner

där våra medlemmar arbetar. Avtalen ska innehålla regler

för företagens förhållande till de anställda och metoder

för genomförande och uppföljning av dessa regler.

Avtalen bör också innehålla regler för grundläggande

rättigheter för anställda hos underleverantörer.

ILO:s kärnkonventioner är utgångspunkten för IFA. De

bygger också på att företaget ska erbjuda de anställda

anständiga löner och arbetsvillkor samt tillhandahålla

en säker och hygienisk arbetsmiljö.

Syftet med IFA är att säkra fundamentala fackliga rättigheter

för samtliga anställda på industriföretag, oavsett

var i världen de arbetar. Det är något som är angeläget

både för IF Metall och för många företag. Det är inte rimligt

att företag som i moderlandet iakttar alla avtal och

lagar som omfattar deras verksamhet ska kunna åsidosätta

motsvarande regler eller grundläggande mänskliga

och fackliga rättigheter när de bedriver verksamhet i

mindre utvecklade länder.

Internationellt fackligt arbete 45


46

När man sluter internationella ramavtal förhandlar

företaget på global nivå med de anställdas globala fackförening

om vilka regler som ska gälla. Genomförande

och övervakning sker sedan av den fackliga klubben där

företaget har sin verksamhet. Det är alltså de lokala

fackligt förtroendevalda i koncernens olika bolag som

utför det fackliga arbetet i samarbete med den nationella

och globala fackförening som slutit avtalet. Det innebär

att det fi nns en tydlig kontrollmekanism som både gynnar

företaget och de anställda. Dessutom sker samordningen

av arbetet med att sluta IFA inom de globala

fackföreningarna.

Arbetet med att nå fram till ett IFA kan vara ett bra

sätt att bygga upp partsrelationer på arbetsplatser där

sådana inte fungerar i dag. Genom att samarbeta med

genomförande och uppföljning av IFA kan förtroendefulla

relationer byggas upp mellan parterna till nytta både för

de anställda och för företagets utveckling.

Företag som värnar om sitt rykte och vill bidra till social

och ekonomisk utveckling i världen kan ha stora fördelar

av att etablera en tydlig samarbetsform med de fackliga

organisationerna genom att teckna IFA som reglerar parternas

relationer och säkrar en långsiktig dialog mellan

parterna.

Internationellt fackligt arbete


Vad innehåller internationella ramavtal?










Rätten att fritt organisera sig

Rätten att förhandla fram kollektivavtal

Ingen diskriminering

Inget tvångs- eller barnarbete

Skäliga löner, rimliga arbetstider

Anständiga arbetsförhållanden

Ansvar för underleverantörer

Gemensam övervakningsmekanism

”Gentlemens agreement” – inga sanktioner

I dag fi nns det omkring 60 IFA mellan globala fackliga

organisationer och internationella företagskoncerner. De

allra fl esta är tecknade med europeiska bolag och sex av

dem är svenska. SKF:s internationella ramavtal är det

enda som fi nns inom IF Metalls branscher. De övriga

svenska företagen är Ikea (endast dotterbolaget Swedwood),

H&M (som gäller de egna anställda – inte underleverantörer),

SCA, Securitas och Skanska.

Erfarenheterna hos fackföreningarna är överlag mycket

positiva trots att avtalen är så kallade gentlements agreements,

dvs. inte innehåller några sanktioner mot företag

som inte följer dem. Även företagen upplever avtalen som

positiva eftersom de hjälper företagen att se till att deras

riktlinjer efterlevs samtidigt som de bidrar till att skapa

ett positivt PR-värde. Företagen ser också möjligheter att

ta till vara de anställdas kunskaper och avtalen kan bidra

positivt till företagens utveckling.

Internationellt fackligt arbete 47


48

Förutsättningarna för hur IF Metall arbetar för att få

till stånd IFA är olika i varje företag. Det krävs ett bra

och välutvecklat fackligt samarbete för att nå ett avtal.

Om koncernen styrs från utlandet är det mer svårarbetat

för en svensk fackklubb att initiera frågan. Då får

man försöka att i kontakter med andra fackförbund i

koncernen påverka dem att ta upp frågan med företaget.

Företag som har sina säten i Sverige är därför prioriterade

för IF Metalls arbete med internationella ramavtal.

Att få till stånd internationella ramavtal är målet, men

de aktiviteter som behövs för att förbereda ett avtal är i

sig mycket viktiga för att förbättra det fackliga samarbetet

och förståelsen över gränserna. Steg på vägen kan

exempelvis vara att åstadkomma fackliga världsmöten

eller ett intensifi erat samarbete i en viss region av världen.

Arbete inom de europeiska företagsråden är mycket

viktigt som plattform för ett gemensamt uppträdande

gentemot företaget.



Det är en angelägen uppgift för IF Metall att verka

för att fl er internationella ramavtal sluts. Att möta de

multinationella företagen genom att sluta internationella

ramavtal är att använda vår fackliga metod på

en global nivå. Avtalen är en viktig grund för att

hävda fackliga rättigheter på global nivå.

IF Metall menar att det är de anställda som vet bäst

hur reglerna efterföljs och genom samarbete med de

anställdas organisationer kan företaget snabbt komma

till rätta med missförhållanden.

Internationellt fackligt arbete



De fackliga världsråden eller ett välutvecklat samarbete

baserat på de europeiska företagsråden är viktigt

för att förbättra fackligt samarbete och förståelse över

gränserna och kan också vara steg på vägen mot ett

internationellt ramavtal.

Internationella sympatiåtgärder

Med en globalt erkänd rätt till internationella sympatiåtgärder

kan fackföreningar i Sverige och andra länder

vidta sympatiåtgärder till stöd för de arbetare som utsätts

för kränkningar av sina mänskliga rättigheter i

arbetslivet, var helst i världen detta sker.

Den fackliga rörelsen måste få rätt att möta företag

som kringgår nationella fackliga stridsåtgärder genom

att exempelvis fl ytta över produktion till en anläggning

i ett annat land. Det krävs ett långsiktigt fackligt och

politiskt arbete från den fackliga rörelsen för att närma

sig ett sådant beslut. I ett första steg drivs frågan om

internationella sympatiåtgärder på EU-nivå, via Europafacket.

I diskussionerna om ett nytt EU-fördrag försökte

man, men misslyckades, att få med den så kallade femte

friheten, dvs. fackliga rättigheter att verka över nationsgränserna.



När kapitalet internationaliseras måste de fackliga

rättigheterna också följa med över nationsgränserna.

IF Metall stödjer en erkänd rätt till internationella

sympatiåtgärder.

Internationellt fackligt arbete 49


50

Handelspolitik för små och stora länder

Utrikeshandel spelar en fundamental roll för levnadsstandarden

i de fl esta länder. Sverige hör till de länder

i världen som är allra mest beroende av handel med

omvärlden för sin välfärd. Vår utrikeshandel motsvarar

nära hälften av vår totala BNP.

Att svensk industri och dess anställda påverkas av förändringar

i omvärlden är inget nytt. Ända sedan Sverige

blev en industrination har export till utländska marknader

och etableringar utomlands ingått i många företags

strategi. Därigenom har företagen vunnit marknadsandelar,

utnyttjat stordriftsfördelar, sänkt sina produktionskostnader

och bättre kunnat möta nya konkurrenter.

Det svenska välståndet har växt snabbare till följd av

efterfrågan av svenska produkter från utländska marknader.

Nya utländska konkurrenter har också ökat de

svenska företagens effektivitet. Svensk industri och ekonomi

har dragit nytta av att delta i den internationella

arbetsdelningen.

Sverige förespråkar sedan länge en fri och rättvis handel

mellan länder. Om alla länder ska vinna på utrikeshandel

måste alla få delta på samma villkor och inget land

bör försöka gynna sin egen industri med protektionistiska

åtgärder. Så ser emellertid inte verkligheten ut.

Genom åren har länder på olika sätt försökt förhindra att

den egna industrin utsätts för konkurrens från andra genom

att införa olika former av begränsningar av handeln,

Internationellt fackligt arbete


till exempel tullar och importkvoter. Olika intressegrupper

(även fackföreningar) har varit pådrivande för att

skydda jobb och vinster i den egna branschen. Fackliga

organisationer i utvecklingsländerna protesterar mot att

fackföreningar i de rika länderna stödjer protektionistiska

åtgärder med uppenbart syfte att rädda arbeten på

den egna hemmaplanen.

Internationella spelregler

WTO 6 är den organisation där medlemsländerna förhandlar

om vilka regler och föreskrifter som ska gälla

vid handel över nationsgränser. IF Metall verkar för att

dessa regler och föreskrifter även innehåller delar om

fackliga och sociala arbetsvillkor och att ett samarbete

utvecklas mellan ILO och WTO. ILO:s roll som bevakare

av grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet

kan stärkas inom ramen för WTO.

Samtidigt som de multilaterala förhandlingarna inom

ramen för WTO gått i stå har regionala och bilaterala

handelsavtal blivit allt vanligare. Som svar på globaliseringen

räcker det dock inte med regionala handelsavtal

utan en framgång för WTO är också nödvändig. Ofta har

utvecklingsländerna mest att vinna på multilaterala handelsavtal,

eftersom de ofta saknar resurser att genomföra

bilaterala avtal. En ökad protektionism måste motverkas.

Sverige är beroende av att frihandeln utvecklas på rättvisa

villkor utan protektionistiska inslag och helst genom

6 World Trade Organisation, världshandelsorganisationen, med över

150 medlemsländer.

Internationellt fackligt arbete 51


52

globala avtal. En sådan politik tryggar också arbetstillfällen

för arbetstagarna i Sverige.

Det internationella kapitalets rörlighet över gränserna

styrs av ett fåtal med mycket makt och ger konsekvenser

för hela länders ekonomi och många människors levnads-

och arbetsvillkor. Till följd av att fi nansmarknaderna är

globala kan fi nansiell oro i en del av världen sprida sig

snabbt och få effekter på produktion och sysselsättning.

Det gäller att lagar och förordningar är uppdaterade så

att dessa negativa följdeffekter kan minimeras. En ökad

stabilitet i det internationella fi nanssystemet och ett internationellt

regelverk för de fria kapitalrörelserna vore

önskvärt.

De internationella mellanstatliga organisationerna, som

exempelvis Internationella valutafonden och Världsbanken,

måste utveckla en bredare syn på ekonomisk

utveckling där sociala och mänskliga aspekter väger

tungt. De måste också ta hänsyn till intressena hos dem

som påverkas av de föreslagna reformerna och inte bara

ställa krav på avregleringar och privatiseringar. Vissa

framgångar har nåtts genom dialog mellan fackliga organisationer

och Världsbanken, denna måste fortsätta

och utvecklas.

Ekonomiska frizoner

Ett särskilt problem är ekonomiska frizoner, vilket

innebär att länder inom vissa områden medvetet gör

undantag från den nationella lagstiftningen i syfte att

Internationellt fackligt arbete


locka utländskt kapital. Det gynnar ofta den industriella

utvecklingen men sker i många fall till priset av att de

anställda saknar fackliga rättigheter. Det fi nns fl er än

3 000 frizoner med omkring 50 miljoner anställda, de

fl esta i Asien.

Fackföreningsrörelsen måste påverka länder så att ILO:s

arbetsrättsliga regler också gäller i frizonerna. Det måste

skapas bindande regler för de multinationella företagens

investeringar och regeringarna i länderna måste också ta

sitt ansvar. IF Metall ska ställa krav på svenska företag

som fi nns på sådana platser så att justa villkor säkerställs.





IF Metall stödjer en fortsatt utveckling av världshandeln

och en svensk handelspolitik som syftar till en

friare och mer rättvis handel och motverkar en ökad

protektionism.

IF Metall kräver att WTO:s medlemsländer, däribland

Sverige, inför en socialklausul i WTO:s regelverk om

respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet.

IF Metall anser att insyn och övervakning av de fi nansiella

marknaderna, nationellt och internationellt, bör

öka i syfte att minska störningarna på produktion och

sysselsättning.

IF Metall kräver att det även i de ekonomiska frizonerna

ska fi nnas fackliga rättigheter.

Internationellt fackligt arbete 53


54

Fackföreningsrörelsen kan påverka politiken

Vilken regering och parlament som styr ett land är av

stor betydelse för de fackliga organisationerna och deras

möjligheter att påverka politiken i gynnsam riktning för

arbetstagarna. Detta gäller både här hemma och inom

EU. Därför måste det politiska arbetet på internationell

nivå stärkas inom såväl den fackliga rörelsen som hela

arbetarrörelsen.

IF Metall arbetar för att det facklig-politiska samarbetet

med socialdemokraterna utvecklas som en viktig

grund för påverkan på europeisk politik och i frågor om

mänskliga rättigheter. IF Metall vill vidga det politiska

samarbetet och påverkansmöjligheterna som vi har i

Sverige till internationell nivå. Samarbetet med ESP 7

och Socialistinternationalen bör utvecklas. Detta kan ske

dels via vårt samarbete med SAP här hemma, dels via de

europeiska och globala fackföreningarna.

Den europeiska sysselsättningsstrategin är ett exempel

där fackligt och politiskt samarbete hade stor betydelse

för utfallet. På global nivå har FN antagit hållbar utveckling

som inriktning på politiken. I detta innefattas både

ekonomiska, sociala och miljöfrågor. Detta bör också ingå

i en global facklig strategi för att påverka politiken.

Konsumentmakt och samarbete med andra rörelser

En viktig del i arbetet för grundläggande globala fackliga

rättigheter är att påverka den allmänna opinionens inställning.

Fackföreningar kan samarbeta med exempelvis

7 Europeiska Socialdemokraters Parti

Internationellt fackligt arbete


konsumentrörelser och pensionsfonder för att tillsammans

hävda grundläggande etiska principer och mänskliga

rättigheter i arbetslivet. Exempelvis samverkar LO

med företag och konsumentorganisationer genom rättvisemärkning

av produkter.

IF Metall deltar i nätverket Rena kläder, som verkar för

bättre villkor inom den globala konfektionsindustrin.

IF Metall vill påverka

arbetsförhållandena i

Tillsammans med andra goda krafter

konsumentvaruindustrin

kan vi bli bättre på att bevaka svenska

i andra länder som ofta

företags och deras leverantörers

är leverantörer till svensk verksamhet utomlands.

detaljhandel. Tillsammans

med andra goda krafter

kan vi bli bättre på att bevaka svenska företags och deras

leverantörers verksamhet utomlands.

En allt större andel av kläder, skor, leksaker och elektronik

som säljs i svenska butiker är tillverkade i fabriker

i utvecklingsländer, till exempel Kina, Indien och

Turkiet. Inte sällan råder missförhållanden i dessa fabriker.

Företagen bryter mot de grundläggande rättigheterna

och missförhållandena är många gånger större ju

längre ut i produktionskedjan man kommer.

Leverantörsföretagen är skyldiga att följa inhemska lagar,

men dels fi nns det brister i lagarna, dels efterlevs de inte.

Trots att länderna i många fall också har undertecknat

internationella konventioner så uppfyller man inte alltid

sina åtaganden. Dessutom är det i realiteten ofta så att

Internationellt fackligt arbete 55


56

beställarföretagen styr vad som tillverkas och till vilket

pris. Därför bör krav ställas på beställarföretagen, eftersom

de har ansvar för hur de produkter som de säljer

har blivit tillverkade. Även om de inte alla gånger har

juridiskt ansvar fi nns ett moraliskt ansvar som vi måste

kräva att de tar.

Att fortsätta att utveckla samarbetet mellan fackföreningsrörelsen

och andra så kallade NGO 8 kan vara

värdefullt, men då måste våra olika roller vara tydliga.

Framför allt kan vårt samarbete handla om opinionsbildning,

mobilisering, övervakning och politisk påverkan på

länder och företag som bryter mot internationella regler.



IF Metall anser att fackföreningsrörelsen måste

stärka sitt politiska arbete på internationell nivå.

Samarbetet med socialdemokraterna kan utvecklas i

detta avseende.

IF Metall är öppet för att kroka arm med alla demokratiska

medkrafter som kan bidra till en mer socialt

acceptabel utveckling på världens arbetsmarknader.

Samarbetet inom EU

IF Metall arbetar med att driva fackliga frågor inom EUsystemet.

Vi vill utveckla de fackliga möjligheterna i EUpolitiken

och arbetar aktivt för att påverka EU:s utveckling.

Det sker både genom engagemang i den svenska

EU-politiken, genom det europeiska fackliga samarbetet

och genom opinionsbildning för att påverka EU:s insti-

8 Non-Governmental Organisations, intresseorganisationer

Internationellt fackligt arbete


tutioner. En central fråga för IF Metall är att EU aktivt

stärker den europeiska industrin, bland annat genom

satsningar på kompetens och utbildning.

Inre marknaden

Arbetsmarknadslagstiftningen inom EU är i huvudsak

nationellt baserad, men EU:s regler påverkar också. Den

inre marknaden påverkar förutsättningarna för löntagarna

i Europa. Utvecklingen på den gemensamma

marknaden kan komma att gå i otakt. Investeringar,

etableringar, samgående och omstruktureringar av företag

driver på utvecklingen mot mer avreglering och vi

riskerar social dumpning när länder strävar efter att nå

konkurrensfördelar genom sämre villkor samt lägre skatter

och miljökrav. EU:s inre marknad påverkar utvecklingen

av handel och konkurrens mellan företagen inom

EU och därmed arbetsmarknaden.

I många av Europas länder fastställs minimilöner och

andra villkor genom beslut av de nationella parlamenten.

Sverige och de andra länder som har kollektivavtalsmodellen

måste värna sin tradition så att EU-direktiv inte

förutsätts införas genom lagstiftning. Vi behöver visa att

vår modell, med parter som via kollektivavtal genomför

motsvarande innehåll som i EU:s lagstiftning, är en

tillfredsställande metod för att genomföra direktiven på

arbetsmarknaden.

Det fi nns en oro för att den fortsatta politiska och ekonomiska

integrationen i Europa kan komma i konfl ikt med

viktiga fackliga intressen. Arbetsrätt och kollektivavtal

Internationellt fackligt arbete 57


58

kan inte utan problem underordnas exempelvis EU:s

konkurrensrätt och vissa andra politikområden. Ibland

har EU-regler medfört oönskade effekter i Sverige, men

detta kan vi bara bemöta genom att stärka vårt fackliga

arbete för att påverka EU. Mycket av det som händer

inom EU skulle dock ha påverkat oss även om vi inte

hade varit medlemmar. EU är inte problemet utan en del

av lösningen.

EU-samarbetet ger en möjlighet att reglera marknaden

genom minimiregler som blir bindande för alla länder.

När de politiska förutsättningarna är gynnsamma kan

man dessutom nå längre. En viktig del är vilka politiska

partier som har störst infl ytande i ländernas parlament

och även i Europaparlamentet.

Europaparlamentets betydelse har ökat eftersom det,

tillsammans med ministerrådet, har medbeslutanderätt

när EU-lagar antas. IF Metalls samarbete med socialdemokraterna

är även i det perspektivet mycket viktigt.

Strukturomvandlingen i Europa har drivits på via de

reformer som ledde fram till utvidgningen av EU österut.

Till följd av utvidgningen till 27 länder ser vi i dag ett

EU med större inkomst- och löneskillnader mellan medlemsländerna

än någonsin tidigare. Rörligheten för arbetskraft

inom EU kan leda till nya spänningar mellan

arbetstagare. För att förhindra att den fria rörligheten

leder till social dumpning krävs att våra kollektivavtal

har en hög täckningsgrad och ett bra innehåll.

Internationellt fackligt arbete


Utvidgningen av EU är en stor framgång för Europa,

inte minst gäller det den sociala utvecklingen i fl era av

de nya medlemsländerna. Fler länder knackar på dörren

till EU och deras reformeringsansträngningar för att nå

medlemskap bör stödjas, det gäller till exempel Turkiet.

När ansökarländer klarar att uppfylla de kriterier som

ställts upp för att bli medlem bör de också få bli det. EU

är ett viktigt verktyg för att uppnå mänskliga rättigheter

i arbetslivet eftersom EU kräver att det fi nns en social

dialog och fackliga rättigheter för att ett land ska få bli

medlem.

EU i världen

EU bör, med stöd i de erfarenheter av politiskt samarbete

som fi nns inom unionen, också vara en viktig aktör för

en global politik. EU-länderna kan med gemensam röst

driva frågan om mänskliga och fackliga rättigheter på

global nivå. EU:s förhandlingar om handelsavtal med

länder utanför EU bör innehålla krav på att fackliga och

mänskliga rättigheter upprätthålls.

Länder som kränker grundläggande mänskliga rättigheter

i arbetslivet kan undantas från tullbefrielser i

EU:s handelsavtal. Denna möjlighet bör användas och

IF Metall vill att EU inarbetar krav på grundläggande

rättigheter i de handelsavtal man träffar. Målet är att

EU ska spela en mer aktiv roll för att skapa en friare

och mer rättvis handel, utan en ökad protektionism.

Internationellt fackligt arbete 59


60

För att med trovärdighet kunna driva krav på en friare

handel måste EU visa en vilja att minska jordbruksstödet.

Jordbrukspolitiken styrs av starka producentintressen

i de stora länderna och bekostas av konsumenter

inom EU och av producenter och konsumenter i

hela världen. Ett minskat jordbruksstöd och det därmed

minskade jordbruket inom EU skulle gynna fl era utvecklingsländers

tillväxt.






IF Metall anser att det svenska medlemskapet i EU

ger många fördelar för Sverige och för löntagarna i

vårt land.

Utvecklingen inom EU och dess utvidgning till

fl er länder har stärkt löntagarnas infl ytande och

förutsättningarna för tillväxt och välfärd i Europa.

Hur EU-samarbetet utvecklas framöver avgörs av

de politiska styrkeförhållandena nationellt och i EU:s

institutioner. IF Metall vill ha en socialistisk majoritet

i Europaparlamentet.

I takt med att EU-samarbetet utvecklas blir det allt

viktigare för IF Metall samt svensk och europeisk

fackföreningsrörelse att försöka påverka utvecklingen

inom EU.

EU bör inarbeta krav på mänskliga rättigheter i arbetslivet

i de handelsavtal man träffar med andra

länder.

Internationellt fackligt arbete


Stöd för en demokratisk utveckling

Den globala utvecklingen berör alla, men i alltför många

länder har bara en liten del av befolkningen möjlighet att

ta del av de rikedomar som skapas och ännu färre kan

påverka politiken. Demokratin är inte globaliserad. Men

med globaliseringen växer kraven på demokrati, mänskliga

rättigheter och social trygghet runt om i världen.

De globala marknadskrafterna motverkar ofta olika

initiativ som regeringar tar i riktning mot en socialt progressiv

politik. Tillåtande av fria fackföreningar är många

gånger nyckeln till arbetet för ökad social rättvisa, mot

fattigdom och för en demokratisk

utveckling.

Tillåtandet av fria fackföreningar är

många gånger nyckeln till arbetet för

Förhållandena på arbets-

ökad social rättvisa, mot fattigdom

marknaden påverkar den

och för en demokratisk utveckling.

demokratiska utvecklingen.

Fackliga organisationer

har ofta varit framträdande i kampen för att införa demokrati

och spelar en viktig roll i demokratiseringsprocessen.

En demokratisk utveckling är en förutsättning

för att de fackliga målen långsiktigt ska kunna uppnås.

Sveriges och EU:s bistånd till fattiga länder bör knytas

till krav på fackliga och mänskliga rättigheter i arbetslivet.

En viktig del av svenskt bistånd är stödet till demokratisk

utveckling. Den del av biståndet som går till

fackligt solidaritetsarbete har särskild betydelse för att

Internationellt fackligt arbete 61


62

stärka demokratin. För att främja den demokratiska utvecklingen

kan en rättvis handelspolitik där de mänskliga

och fackliga rättigheterna respekteras betyda mer än

vad man kan uppnå genom bistånd.

Svenska företag investerar och startar produktion i länder

med odemokratiska regimer. IF Metalls strategi är

att söka kontakter med de anställda i länderna och arbeta

för att bygga upp fria fackföreningar.


IF Metall vill framhålla de fria fackföreningarnas roll

i arbetet med att utveckla ett lands demokrati och

hänsyn till mänskliga rättigheter.

Kina

Den kontinuerligt höga tillväxten i Kina har gett landet

en ökad ekonomisk och politisk betydelse i världen. Men

landets ekonomiska framgångar har en tydlig baksida

som innefattar växande naturresursproblem (vattenförsörjning

m.m.), miljöförstöring, ökande ekonomiska

klyftor och en utbredd social oro.

Kina är en diktatur. Det fi nns en relativt välutvecklad

arbetsrättslagstiftning men det brister i efterlevnaden

av denna, särskilt i företag i de ekonomiska frizonerna,

men även i de helt eller delvis statsägda företagen.

Arbetsvillkoren och arbetsmiljön för de kinesiska arbetarna

har allvarliga brister. Mänskliga och fackliga

rättigheter respekteras inte, det fi nns ingen organisationsfrihet

och fackföreningar är statligt kontrollerade.

Arbetarnas rättigheter och deras organisationer är samtidigt

en nyckel till landets framtida utveckling.

Internationellt fackligt arbete


Inom den globala fackliga rörelsen fi nns det olika synsätt

på Kina. Hur kan vi stärka arbetstagarnas rättigheter i

Kina? Hur ska organisationerna förhålla sig till det statligt

kontrollerade fackförbundet ACFTU? Framför allt

den senare frågan är kontroversiell. Vissa menar att man

genom kontakter och utbyte med ACFTU bidrar till att

legitimera den odemokratiska regimen. Men ett samarbete

håller ändå på att utvecklas inom ramen för IMF

som bland annat får till uttryck att man samlar fackliga

representanter i Kina för att diskutera facklig utveckling.

IF Metall intog tidigt en pragmatisk hållning i frågan.

När infl ödet av utländska investeringar från bland annat

Sverige till Kina accelererade i början av 1990-talet drog

både Metall och Industrifacket slutsatsen att utökade

kontakter med Kina och kinesiska fackföreningar var

nödvändiga – inte minst var det viktigt att få kunskap

om hur förhållandena utvecklades på de svenska företag

som etablerade sig där. Det var också angeläget att bygga

upp en fungerande dialog med kineserna om facklig verksamhet

i multinationella företag.

Sedan dess driver vi tillsammans med Unionen ett bilateralt

projekt med ett av ACFTU:s medlemsförbund.

Projektet drivs vid svenska företag som etablerat sig i

Kina och syftar till att ge den kinesiska fackliga organisationen

kunskaper om fackligt arbetsmiljöarbete, att

upprätta kollektivavtal samt fackligt arbete i multinationella

företag med betoning på demokratiska principer

och arbetsformer.

Internationellt fackligt arbete 63


64

Under åren har också ett fl ertal utbyten gjorts med

både den kinesiska centralorganisationen ACFTU och de

branschförbund där de som arbetar inom metallindustrin

är organiserade. Syftet har varit att öka kunskaperna om

arbetarnas förhållanden i Kina samt att föra en diskussion

kring angelägna frågor så som fackliga och mänskliga

rättigheter. En förutsättning för dessa utbyten har

varit att man kunnat ta upp alla sorters frågeställningar

utan någon form av censur, något som också varit möjligt.

Förhoppningen är att dessa kontakter och försök att

utveckla det nuvarande fackliga arbetet ska stimulera

nya kunskaper och synsätt, som på sikt kan bidra till en

reformeringsprocess inom den kinesiska fackföreningsrörelsen.

Vår slutsats är att kontakterna med ACFTU är

en väg som kan bidra till att förbättra villkoren för Kinas

arbetare.

Dessutom har IF Metall kontakter med den Hong Kongbaserade

fackliga organisationen HKCTU. Det är en

liten organisation med begränsat infl ytande, men som

bidrar med att öka våra kunskaper om situationen för de

anställda i Kina. Det är ett viktigt komplement till kontakterna

med kinesiska fackföreningar.


I alla IF Metalls kontakter med Kina måste kraven

på demokratisering och mänskliga rättigheter vara

tydliga.

Internationellt fackligt arbete






IF Metall bör fortsätta med utbildning för lokala fackliga

företrädare i de svenskägda företagen i Kina. På

så sätt kan vi bistå kinesiska arbetare med att bygga

upp facklig verksamhet lokalt på företagen.

IF Metall bör bevaka de svenska företagen i Kina och

sätta press på dem att följa ILO-konventionerna.

IF Metall ska ha en kritisk dialog med ACFTU för att

stödja en reformprocess. IF Metall måste också ha ett

högt tryck på regimen i fråga om organisationsfrihet.

IF Metall vill öka den globala fackliga rörelsens kontakter

med Kina.

Internationellt fackligt arbete 65


Olof Palmes gata 11

se-105 52 Stockholm

www.ifmetall.se

Telefon 08-786 80 00

More magazines by this user
Similar magazines