ÅRSBERÄTTELSE |2009 - Avfall Sverige

ÅRSBERÄTTELSE | 2009 

AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2009 1

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING 3 

VD ocH oRDFöRANDE HAR oRDET 4 

AkTuELLT I oMVÄRLDEN 6 

VERkSAMHETEN 8-14 

EkoNoMIN 11 

RAppoRTER 15 

REMISSVAR ocH SkRIVELSER 2009 16 

kuRSER, TEMADAGAR ocH koNFERENSER 17 

oRGANISATIoN 18 

pERSoNAL 19 

AVFALL SVERIGE 

Avfall Sverige har cirka 400 medlemmar och är landets branschorganisation inom avfallshantering 

och återvinning. kommuner, kommunala bolag och kommunalförbund samt associerade privata 

företag är medlemmar. Avfall Sverige företräder medlemmarnas intressen i centrala frågor 

gentemot nationella och internationella beslutsfattare och intressenter. Avfall Sverige utvecklar 

kompetensen hos medlemmarna och utvecklar även hela avfallsbranschen. 

Avfall Sverige verkar för en avfallshantering som 

• är miljöriktig 

• är hållbar miljömässigt, ekonomiskt och socialt 

• har ett tydligt samhällsansvar. 

Svensk avfallshantering är Sveriges största miljörörelse. Alla inom Avfall Sverige, tillsammans med 

alla hushåll och många företag, utgör Sveriges största miljörörelse. Tillsammans gör vi ett av 

Sveriges viktigaste jobb! 

2 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2009

SAMMANFATTNING 

VD ocH oRDFöRANDE HAR oRDET 

– Avfallshantering är en tjänst i allmänhetens intresse och en 

viktig del i samhällets infrastruktur. 

– Avfallshanteringens roll i samhället är en fråga vi driver både på 

nationell och europeisk nivå. 

Det säger Avfall Sveriges ordförande kjell-Arne Landgren och VD 

Weine Wiqvist i en intervju, där de ser tillbaka på de stora frågorna 

under 2009. >> Läs mer sidan 4 

VERkSAMHETEN 

Arbetsgrupperna är en viktig del i erfarenhetsutbytet mellan Avfall 

Sveriges medlemmar. De tidigare åtta arbetsgrupperna utökades 

2009 med ytterligare en: arbetsgruppen för återvinningscentraler. 

kursverksamheten är en annan viktig del, som dessutom kvalitets- 

certifierades under året. >> Läs mer sidan 8 

AVFALLSTRENDEN 2009 

milj. ton 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

Mängden hushållsavfall ökar inte längre, det är en tydlig effekt av lågkonjunkturen. 

Minskad konsumtion leder till minskade mängder avfall. 

Nu återvinner Sverige 97 procent av hushållsavfallet. 

Avfallstatistiken tar vi fram i juni varje år och nästa avfallstrend kommer i juni 2010. 

AkTuELLT I oMVÄRLDEN 

Teckal-undantagen, ramdirektivet och förslag till nya avfallsregler, 

konfliktlösningsregler och de olika producentansvaren var några av 

2009 års stora omvärldsfrågor. >> Läs mer sidan 6 

GEMENSAM koMMuNIkATIoN 

ÅRET I koRTHET 

Avfall Sveriges gemensamma kommunikation, som startade 2006, 

fick ta emot ytterligare ett pris under året. Dagens Samhälles 

reklampris columbi Ägg tilldelades Avfall Sverige med samarbets- 

partners. Tidigare har Avfall Sverige och medlemmarna tillsammans 

tilldelats det internationella ”ISWA communication Award”. 

>> Läs mer sidan 12 

Total mängd behandlat hushållsavfall ............... Ton ................% 

Farligt avfall ....................................................43 320 ............. 0,9 

Materialåtervinning ..................................1 657 840 ........... 35,0 

Biologisk behandling .................................. 597 280 ........... 12,6 

Förbränning med energiutvinning ..........2 292 970 ........... 48,5 

Deponering .................................................. 140 250 ............. 3,0 

Totalt behandlad mängd .........................4 731 660 ............ 100 



AVFALLSHANTERING EN TjÄNST I ALLMÄNHETENS INTRESSE 

kjell-Arne Landgren, ordförande i Avfall Sverige, och Weine Wiqvist, VD, kan se tillbaka på ett intensivt år, med många positiva inslag. 

2009 blev ett turbulent år på många fronter men kommunerna 

höll fast vid sina övergripande och långsiktiga planer för att 

utveckla och förbättra avfallshanteringen. Avfallshanteringens roll 

i samhället har varit en viktig fråga för Avfall Sverige under året, 

både på nationell och på europeisk nivå. Avfall Sveriges ordföran- 

de Kjell-Arne Landgren och VD Weine Wiqvist ger här sin syn på de 

stora frågorna under året som gick. 

Vad är det som gör avfallshanteringen till en så viktig 

fråga, som engagerar så många? 

– Avfallshantering är en mycket viktig del i samhällets infrastruktur, 

säger kjell-Arne Landgren. Trots det ifrågasätts den ibland i olika 

sammanhang, medan få ifrågasätter kommunernas ansvar när det 

gäller vägar och vatten. För oss är det självklart att våra tjänster 

ligger i allmänhetens intresse, att vi har både ett samhälls- och 

miljöansvar. Detta lyfts på ett mycket bra sätt genom samarbetet 

med våra syskonorganisationer, Gasföreningen, Svensk Fjärrvärme 

och Svenskt Vatten, under paraplyet ”Hållbara städer”. 

– Avfallshanteringens roll i samhället är en fråga vi också driver på 

Europanivå, genom vårt europeiska samarbetsnätverk, Municipal 

Waste Europe, säger Weine Wiqvist. Vi strävar efter att avfallsfrågor 

formellt ska betraktas som tjänster av allmännyttigt intresse. 

4 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2009 

Hur skulle ni vilja beskriva året som har gått? 

– undersökningar visar att medborgare anser att avfallssektorn ger 

en bra och hög samhällsservice, säger kjell-Arne. 

– jag tror att det beror på att vi fortsätter att utveckla och förbättra 

avfallshanteringen. Trots att 2009 var ett turbulent år, inte 

minst ekonomiskt, så håller kommunerna fast vid sina planer och 

skapar ständigt bättre förutsättningar för alla oss som sopsorterar 

och återvinner på olika sätt. Man har ett övergripande, långsiktigt 

samhällsuppdrag, som man fullföljer, säger Weine. 

– Året började i moll, men recessionen bromsades upp, fortsätter 

han. konjunkturen brukar kunna avläsas ganska väl av mängden 

avfall, eftersom man ju tenderar att konsumera mindre i en lågkonjunktur. 

Mängden hushållsavfall var emellertid ganska konstant, 

medan annat avfall – exempelvis industriavfall – minskade ordentligt 

under 2009. 

Vad har gått bra och mindre bra under året? 

– Vi är oerhört nöjda med att ha fått gehör för undantag från Lou när 

kommunala bolag köper tjänster från ett företag eller liknande som 

de på något sätt äger eller är medlem i, de så kallade Teckalundantagen, 

säger Weine. Dessa undantagsregler finns inom Eu, 

så det vore konstigt om de inte skulle gälla i svensk lag också. 

Frågan är viktig för all kommunal verksamhet, inte bara inom 

avfallsområdet.

Weine fortsätter: 

– Avvecklingen av skatten på förbränning av hushållsavfall är ett 

annat resultat av ett arbete vi drivit under flera år. En utredare kom 

fram till att skatten inte hade den miljöstyrande effekt som var syf- 

tet. Man tog konsekvenserna av detta och beslutade att ta bort 

skatten. 

– Vi, och många med oss, hade höga förväntningarna på överens- 

kommelsen mellan producenterna för förpackningar och tidningar 

å den ena sidan och kommunerna å den andra. Dessa förvänt- 

ningar har hittills inte infriats. producentansvaret är en fråga som 

sysselsatt väldigt många under väldigt många år. Det är dags att vi 

kommer framåt i den frågan, säger kjell-Arne. 

– Sedan har vi också frågan om det ska införas så kallat frival för 

verksamheter med ”därmed jämförligt avfall”. SkL - Sveriges kom- 

muner och landsting - och flera centrala myndigheter har i huvud- 

sak gjort samma bedömning som vi gör, nämligen att en sådan 

ändring inte vore bra ur miljösynpunkt. 

Vilka omvärldsfaktorer har påverkat Avfall Sverige under 

året? 

– klimatmötet i köpenhamn, cop15, och klimatavtalet blev det ju 

inte så mycket med, men det var ändå viktigt att man förde diskus- 

sionen. För vår del var det viktigt att kunna peka på klimatfördelar- 

na med en bra avfallshantering. cop15 gav oss ett sammanhang 

att synas i. Avfall Sveriges nätverk för miljötekniksexport var särskilt 

aktivt under klimatmötet. Många utvecklingsländer ställs idag inför 

problem vi varit igenom. kommunernas kunskaper och erfarenheter 

är efterfrågade och det är angeläget att privat och offentlig 

sektor i Sverige kan samarbeta och föra ut svenskt miljökunnande 

i världen, säger kjell-Arne. 

Vilken är den viktigaste frågan för Avfall Sverige? 

– Det viktigaste för Avfall Sverige är att vara en tydlig medlemsorganisation, 

som företräder sina medlemmar och som arbetar med 

erfarenhetsutbyte och stöd i olika frågor, säger kjell-Arne. Att våra 

kurser nu är ISo-certifierade är viktigt, det ger organisationen en 

kvalitetsstämpel. Vi måste ligga i framkant och erbjuda våra medlemmar 

fortbildning med hög kvalitet. 

– Det är också viktigt att medlemmarna stöttar Avfall Sverige i till 

exempel opinionsbildningen, det är inget Avfall Sverige bör stå helt 

ensamma om, fortsätter han. 

– jag kan bara hålla med, säger Weine, vår uppgift är att göra det 

medlemmarna vill att Avfall Sverige ska göra. Vi tar vara på medlem- 


marnas intresse och bidra till deras utveckling. 

– och vi har en bra bas att agera utifrån, fortsätter kjell-Arne, 

genom alla våra medlemmar. Vi har en stark styrelse, bra kommunikation, 

och är väl kända bland beslutsfattare. 

– jag tror att det är viktigt för oss att sätta avfallshanteringen i ett 

större sammanhang, och visa hur vi samspelar med övrig infrastruktur, 

som fjärrvärme, vatten, gas. Vi måste också bli bättre på 

att berätta vad en bra avfallshantering faktiskt kan ge. Vi behöver 

inte bara berätta hur mycket matavfall som samlas in, utan också 

vad det ger i form av biogas och biogödsel. Till exempel, hur många 

MWh som avfallsenergin ger, hur mycket jungfrulig råvara som sparas 

genom återvinningen av material, säger Weine. 

Vad ser ni som viktigast inför 2010-11? 

– Det är de frågor som varit viktiga de senaste åren. Det handlar 

framför allt om producentansvaret, kommunernas roll och organisation 

– exempelvis undantagsreglerna – samt frivalet av ”därmed 

jämförligt avfall”. Dessa frågor kommer vi att fortsätta att arbeta 

med, säger Weine. 

– Vi ska också fortsätta att kommunicera på ett konsekvent sätt. 

Vi har haft tre teman i tre olika kampanjer; farligt avfall, materialåtervinning 

och energiutvinning. Vi står nu inför att knyta ihop 

säcken. Alla ska förstå att allt hänger ihop, att vi arbetar enligt 

avfallshierarkin, som ju börjar med att begränsa avfallet. Vi måste 

få alla – professionella aktörer såväl som privatpersoner – att bli 

delaktiga för att skapa en bättre miljö! säger kjell-Arne. 

– Frågan om att begränsa avfallet engagerar oss redan. under 

2009 gick vi in som koordinator i det europeiska projektet Europa 

minskar avfallet. jag tror att kommunerna kommer att få en större 

roll i att stimulera till återanvändning, se till att saker kommer till 

nytta. Återbruksdepåer kommer att bli allt vanligare. Idag är det helt 

ok, till och med inne, att köpa begagnat och second hand, säger 

Weine. 

– Vi bör ännu tydligare försöka beskriva att avfallshanteringen är 

en del av samhällssystemet, som ska komma in i samhällsplaneringen 

på ett tidigt stadium. Vi har pratat om de stora processerna, 

men måste börja prata logistik och närhet. Brukarna måste bli ännu 

mer delaktiga i systemet, det påverkar de egna handlingarna. Vi 

måste bli en naturligt integrerad del i samhället, även för brukarna. 

Återvinningscentralerna har varit ett steg i rätt riktning för att 

utveckla återvinningen. Alla människor måste vara delaktiga i detta, 

och vem är då mest lämplig att driva detta? jo, kommunerna, avslutar 

kjell-Arne. 



AVFALL SVERIGE EFTERLySER 

HELHETSLöSNINGAR FöR AVFALLSHANTERINGEN 

Avfall Sveriges medlemmar bedriver en miljöriktig och långsiktigt 

hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar. 

Avfall Sveriges ställningstaganden utgår från policyn vars innebörd 

är att: 

• kommunernas ansvar för hushållsavfall utgör en förutsättning 

för utveckling av en långsiktigt hållbar avfallshantering 

• miljöbalkens definition av hushållsavfall gäller 

• kommunerna måste kunna samverka inom avfallshanteringen 

• kommunerna har rätt att organisera verksamheten som man 

bäst finner lämpligt 

• principen om producentansvar är bra men producenterna ska 

ta det fulla ekonomiska ansvaret för avfall som faller under 

producentansvaren. 

TEckAL-uNDANTAGEN ocH SkATT 

Avfall Sverige kunde notera flera framgångar och att vårt arbete har 

gett resultat under året. Ett tillfälligt undantag från lagen om offentlig 

upphandling, de så kallade Teckal-reglerna, kan komma att införas 

1 juli 2010 enligt en proposition från regeringen. Avfall Sverige 

beklagar att det fortfarande föreslås ett tidsbegränsat undantag. En 

särskild utredare har tillsatts för att utreda behovet av ett eventuellt 

permanent undantag, uppdraget ska redovisas senast den 30 

november 2010. 

Riksdagen beslutade under hösten att skatten på hushållsavfall 

till förbränning ska tas bort den 1 oktober 2010. 

RAMDIREkTIVET ocH ”FRIVAL” 

Det nationella arbetet med Eus ramdirektiv, som antogs hösten 

2008, påbörjades under året. Ramdirektivet ska vara infört i svensk 

lagstiftning senast den 12 december 2010. Miljödepartementet har 

tagit fram förslag till nya avfallsregler. Det är just nu oklart hur detta 

kommer att gestalta sig i detalj eftersom regeringskansliets interna 

arbete blivit fördröjt. under 2009 föreslog Miljödepartementet i en 

departementsskrivelse ett så kallat ”frivalssystem”, vars innebörd 

är att verksamheter med hushållsavfall själva ska kunna bestämma 

hur detta ska tas om hand, och därmed undantas från kommunens 

ansvar. Det är för närvarande oklart om regeringen kommer att 

lägga fram något konkret lagförslag. Avfall Sveriges anser att en 

sådan omreglering skulle få negativa konsekvenser både för miljö 

och klimat. Avfall Sverige har tidigare kritiserat den här typen av 

enskilda lösningar och anser i stället att det bör tillsättas en kommission, 

som får i uppdrag att dra upp riktlinjerna för det framtida 

svenska avfallshanteringssystemet och föreslå en tydlig ansvarsoch 

rollfördelning för allt avfall – hushållsavfall, avfall som omfattas 

av producentansvar och annat avfall. 


koNFLIkTLöSNINGSREGLER 

Regeringen kom under sommaren med ett förslag och en proposition 

till nya regler för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet. 

propositionen antogs av riksdagen under hösten och reglerna började 

gälla från 1 januari 2010. I korthet går de nya reglerna ut på att 

stat, kommun eller landsting kan förbjudas att bedriva viss verksamhet 

om det snedvrider konkurrensen. Förbudet gäller inte verksamheter, 

som är försvarbara ur allmän synpunkt. Avfall Sverige kommer 

att närmare analysera i vilken omfattning de nya bestämmelserna 

kan begränsa kommunernas sätt att bedriva konkurrensutsatt 

avfallsverksamhet. 

koNjuNkTuREN 

Efter en stadig uppgång planade avfallsmängderna ut för första 

gången på flera år. Samtidigt fick frågan om avfallsminimering allt 

större betydelse. En undersökning, som Avfall Sverige gjorde i början 

av året, visade att kärl- och säckavfallet minskade med cirka 7 

procent i januari 2009 jämfört med januari 2008. Grovavfallet 

minskade med cirka 18 procent under samma tidsperiod. under 

resten av året har avfallsmängderna till viss del återgått till det 

normala. Främst har avfall från industrier och andra verksamheter 

minskat under året. 

öVERENSkoMMELSEN 

Året inleddes med en överenskommelse mellan kommunerna – 

företrädda av Sveriges kommuner och Landsting samt Avfall 

Sverige – och producenterna för förpackningar och tidningar, företrädda 

genom Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och Svensk 

Glasåtervinning. Det övergripande målet för överenskommelsen är 

att Sverige ska förbli en ledande nation när det gäller återvinning. 

parterna startade också Återvinningsforum, en gemensam organisation 

för att utveckla informationsplaner, forskningsprojekt och för 

att gemensamt utvärdera hela avfallshanteringens servicenivå. Det 

ställdes höga förväntningar på samarbetet men det är för tidigt att 

se om de kommer att kunna infrias. 

BATTERIINSAMLINGEN 

Det nya producentansvaret för batterier trädde i kraft den 1 januari 

2009. Avfall Sverige och Sveriges kommuner och Landsting (SkL) 

förhandlade fram ett samarbetsavtal mellan kommunerna och 

El-kretsen respektive BlyBatteriRetur för hantering av bärbara batterier 

respektive blybatterier. Avtalet löper under år 2010. I samarbetsorganet 

Elreturrådet diskuteras möjligheten att ta fram ett nytt 

heltäckande samarbetsavtal för både batterier och el-avfall för 

tiden efter 2011. Målsättningen är att få ett avtal, som siktar mot 

ett uthålligt och långsiktigt samarbete mellan kommunerna och

producenterna. En utvärdering, som Naturvårdsverket genomfört, 

visars att det svenska systemet för insamling av el-avfall fungerar 

mycket väl. Insamlingsnivån är bland de allra högsta i Europa. 

Samarbetet mellan kommuner och producenter ses som en av de 

stora styrkorna. 

LÄkEMEDELSANSVAR 

Ett nytt producentansvar för läkemedel trädde i kraft den 15 


kärl- och säckavfallet liksom grovavfallet minskade i början av året. Senare återgick avfallsmängderna till viss del till det normala. Foto: André De Loisted 

december 2009. producentansvaret innebär att alla apotek är skyl- 

diga att ta emot läkemedelsavfall och se till att avfallet transporte- 

ras bort och i övrigt hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtag- 

bart sätt. Men producentansvaret för läkemedel omfattar inte far- 

ligt avfall, kommunerna ska därför ansvara för att borttransportera 

och bortskaffa vissa läkemedel som utgör farligt avfall och som 

kommer från hushåll. Avfall Sverige anser att det är olämpligt. 


VERkSAMHETEN 

AVFALLSHANTERING uNDER STÄNDIG uTVEckLING 

Avfall Sverige företräder medlemmarnas intressen i centrala frågor 

och utvecklar kompetensen hos medlemmarna. Dessa båda huvud- 

uppdrag sker genom 

• lobbying- och påverkansarbete, 

• erfarenhetsutbyte, kunskaps- och och informationsförmedling 

samt utveckling av svensk avfallshantering. 

pÅVERkANSARBETE 

Avfall Sverige företräder medlemmarna vid kontakter med myndig- 

heter och beslutsfattare, både på nationell och europeisk nivå. En 

viktig del i påverkansarbetet är skrivelser och remisser, där Avfall 

Sverige – kansliet och medlemmarna – arbetar både på egen hand 

och i samarbete med andra aktörer. Samarbete är också i sig en 

förutsättning för att påverka villkoren för svensk avfallshantering 

genom opinionsbildning. 

Avfall Sverige uppvaktar även myndigheter, politiker och andra 

beslutsfattare vid åtskilliga andra tillfällen, ibland tillsammans med 

samarbetspartners. 

Avfall Sverige har en rådgivare för samhällskontakter placerad i 

Stockholm för att utveckla kontakterna med beslutsfattare inom 

riksdag och departement. 

ERFARENHETSuTByTE 

kärnan i erfarenhetsutbytet sker via arbetsgrupperna, numera nio 

till antalet sedan en ny arbetsgrupp bildades under 2009. 

Arbetsgrupperna är länken mellan medlemmar och kansli. De är 

indelade i områdena avfallsförbränning, biologisk behandling, 

beställarfrågor, deponering, farligt avfall, kommunikation, logistik, 

återvinning samt den nya arbetsgruppen för återvinningscentraler. 

Inom varje arbetsgrupp finns dessutom undergrupper för speciella 

ämnesområden. cirka 200 representanter för medlemmarna är 

engagerade i någon arbetsgrupp eller undergrupp. 

Rådgivarna på Avfall Sveriges kansli är verksamma i arbetsgrup- 

perna inom sitt respektive specialområde. 

kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och kunskapsöverfö- 

ring är resultat av arbetsgruppernas verksamhet. Arbetsgrupperna 

möts minst två gånger om året och håller däremellan kontinuerlig 

kontakt. 

En nyligen genomförd enkät till medlemmarna i arbetsgrupperna 

visar att erfarenhetsutbytet är den främsta orsaken till att engagera 

sig i en arbetsgrupp. Erfarenhetsutbytet inom arbetsgrupperna 

rangordnades också som den viktigaste frågan. Informationen från 

arbetsgrupperna sprids vidare inom den egna organisationen eller 

genom regionala nätverk. 


I enkäten ställdes frågan om man vill förbättra eller förändra något 

inom arbetsgruppen eller dess arbetssätt. En tredjedel ville bli 

bättre på informationsspridning och på att förmedla kunskap om 

resultatet av gruppens arbete. De flesta såg inget behov av att förbättra 

eller förändra något. 

NÄTVERk 

Det finns också nätverk för olika grupper inom föreningen. Ett 

sådant är företagsgruppen, som består av representanter för de 

associerade privata företagen. Ett annat nätverk är Avfall Sverige 

yngre för personer under 36 år, som arbetar med avfallsfrågor. 

Nätverket för skolinformatörerna bland Avfall Sveriges medlemmar 

träffas en gång om året. Det finns också ett nätverk för alla som 

arbetar med information om avfall och under året bildades också 

ett nätverk för upphandlare. 

Nätverket för miljöteknikexport deltog vid internationella mässor 

och konferenser, bland annat utställningen Bright Green Expo som 

pågick under cop15 i köpenhamn. Målet är att genom samverkan 

mellan privata och offentliga aktörer kunna medverka i internationella 

projekt och därmed öka exporten av varor och tjänster inom 

avfalls- och återvinningsområdet. Nätverkets medlemmar har erbjudits 

erfarenhetsutbyte, samverkan kring konkreta projekt och förmedling 

av förfrågningar från andra länder, projektidéer och information. 

privata företag, kommuner och kommunala bolag inom 

Avfall Sverige är medlemmar i nätverket, som samverkar med 

Exportrådet, Swentec med flera. Verksamheten finansierades av de 

medlemmar, som ingår i nätverket. 

AVFALL SVERIGE uTBILDNING 

Avfall Sverige bedriver en omfattande utbildningsverksamhet för att 

höja branschens kunskap och kompetens och hela Avfall Sveriges 

utbildningsverksamhet är nu kvalitetscertifierad. Ett 40-tal kurser, 

konferenser och temadagar arrangeras årligen runt om i landet. 

2009 deltog sammantaget cirka 2 000 personer i olika arrangemang. 

utbildningens inriktning är förankrad i arbetsgrupperna, och 

tillgodoser därför både medlemmarnas och branschens behov. 

under 2009 startade arbetet med att ta fram en webbaserad 

grundutbildning i svensk avfallshantering. kursen startar hösten 

2010 och är en distansutbildning lämplig för nyanställda och förtroendevalda, 

liksom för alla som har behov av en översikt av svensk 

avfallshantering.

AVFALL WEB 

I april 2008 lanserade Avfall Sverige ett nytt webbaserat 

benchmarking- och statistiksystem kallat Avfall Web. Det bygger på 

att Avfall Sveriges medlemmar matar in sin statistik och andra upp- 

gifter, som kan ge stöd vid verksamhetsplanering och benchmarking. 

Systemet ska också underlätta insamling och användning av natio- 

nell avfallsstatistik. 

cERTIFIERAD ÅTERVINNING 

certifieringssystemet för kompost och bio- 

gödsel startade 1999. under de tio år, som 

systemet certifierad återvinning fungerat, 

har elva anläggningar blivit certifierade. 

certifieringen är frivillig och bygger på 

öppenhet mot kunden genom noggrann 

kvalitetsdokumentation och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. 

Hela kedjan från råvara till slutprodukt anpassas till enhetliga krite- 

rier utifrån miljöskydds- och användarbehov. Systemet har arbetats 

fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverkare 

av kompost och biogödsel, jordtillverkare, myndigheter och forskare. 

Avfall Sverige har även infört ett frivilligt åtagande om att inven- 

tera biogas- och uppgraderingsanläggningar på utsläpp. Åtagandet 

innebär att anläggningarna förbinder sig till regelbundna invente- 

ringar av utsläpp och att åtgärda dessa. 

SAMARBETE NATIoNELLT ocH INTERNATIoNELLT 

Samverkan med andra organisationer nationellt och internationellt 

gynnar svensk avfallshantering och föreningens medlemmar. på det 

nationella planet sker samverkan med bland andra Sveriges 

kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Svensk Fjärrvärme och 

Gasföreningen. 

VERkSAMHETEN 

Erfarenhetsutbytet är en av de främsta anledningarna till att engagera sig i Avfall Sveriges arbetsgrupper, visar en nyligen genomförd enkät. Medlemmarna 

engagerar sig också för organisationens och branschens bästa. Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar är andra tillfällen för medlemmarna att 

utbyta erfarenheter och bygga nätverk, som här vid årsmötet i Norrköping 2009. 

Andra samverkansformer följer den lagstadgade organisationen 

av svensk avfallshantering. producentansvaret för el-avfall gör det 

till exempel naturligt att samarbeta med El-kretsen, och i samver- 

kansorganet Elreturrådet möts representanter för kommuner och 

producenter. Samarbetet med El-kretsen fördjupades i och med att 

producentansvaret för batterier trädde i kraft 2009. 

under året startade också ett nytt samarbete med producenter 

för tidningar och förpackningar genom Återvinningsforum, där 

Sveriges kommuner och Landsting (SkL), Förpacknings- och 

Tidningsinsamlingen (FTI), Svensk GlasÅtervinning (SGÅ) samt 

Avfall Sverige ingår. 

Avfall Sverige förstärkte under året bevakningen av Eus 

arbete genom de europeiska avfallsorganisationerna cEWEp 

(confederation of European Waste-to-Energy plants) och EcN 

(European compost Network) men framför allt Municipal Waste 

Europe. cEWEp bevakar intressen kring avfallsförbränning och EcN 

arbetar med frågor kring biologisk behandling. Municipal Waste 

Europe, organisationen för nationella kommunala avfallsorganisationer 

och liknande föreningar, etablerades som en förening under 


VERkSAMHETEN 

Årsmötet 2009 hölls i Norrköping och Naturvårdsverkets generaldirektör 

Maria Ågren, som tillträdde under året, var en av talarna. 

året. Nya medlemmar har tillkommit och nio länder ingår nu i orga- 

nisationen. Municipal Waste Europe verkar i Bryssel. Avfall Sverige 

är en av grundarna till föreningen som under 2010 kommer att 

starta arbetsgrupper inom flera olika verksamhetsområden. 

Avfall Sverige är också en aktiv medlem i den internationella 

avfallsorganisationen ISWA (International Solid Waste Association). 

Även samarbetet med kollegerna i den nordiska avfallsföreningen 

NAF är mycket viktigt. Traditionellt har detta samarbete handlat om 

att utbyta praktiska erfarenheter av avfallshantering. 

under 2009 beslutade Avfall Sveriges styrelse att föreningen 

skulle lämna den europeiska avfallsorganisationen FEAD. FEAD har 

förändrat sin policy i en sådan riktning att ett medlemskap för Avfall 

Sverige omöjliggjordes. 

Avfall Sverige deltar även i standardiseringsarbetet inom SIS, 

Swedish Standards Institute. 


ÅRSMöTE ocH STyRELSE 

Avfall Sveriges högsta beslutande organ är årsmötet. Där fattas alla 

beslut som påverkar stadgar och policies, rambudgeten fastställs, 

styrelse och valberedning utses. 

Avfall Sveriges uppfattningar och ståndpunkter i specifika frågor 

beslutas i styrelsen sedan de bearbetats i arbetsgrupper och i 

utvecklingskommittén. I större frågor av ansvarskaraktär samarbe- 

tar Avfall Sverige alltid med Sveriges kommuner och Landsting, 

SkL. 

Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendeval- 

da och åtta tjänstemän, som har en mandatperiod på två år. 

Styrelsen sammanträder fyra gånger per år. Valberedningen består 

av sju ledamöter. I valberedningens instruktion står bland annat att 

man ska ”sträva efter att styrelsens sammansättning speglar fören- 

ingens medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, storlek 

och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördel- 

ning som möjligt.” Revisorerna, två ordinarie och två suppleanter, 

väljs av årsmötet. 

Årsmötet 2009 hölls i Norrköping och lockade 550 deltagare. 

AVFALL SVERIGES MEDLEMMAR 

Medlemmarna i Avfall Sverige har en mycket skiftande verksamhet 

och struktur. Det finns två olika kategorier: 

• kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund och liknan- 

de, som verkar utifrån ett samhällsuppdrag. Dessa medlem- 

mar har rösträtt på årsmötet och beslutar över Avfall Sveriges 

stadgar, policies etc. 

• Associerade medlemmar, till exempel leverantörer av tjänster 

och utrustning eller konsulter. 

MEDLEMSuTVEckLING 

2009 hade Avfall Sverige 396 medlemmar. Antalet kommunmed- 

lemmar minskade från 259 till 254 beroende på nybildade gemen- 

samma bolag och liknande. De associerade medlemmarna var 142. 

2009 representerade Avfall Sveriges kommunmedlemmar 286 av 

landets 290 kommuner, direkt eller genom sina regionbolag eller 

kommunalförbund. Det utgör drygt 99,4 procent av befolkningen. 

ATT BLI MEDLEM 

Avfall Sverige är en organisation som i första hand företräder kom- 

muner och kommunala bolag. privata företag kan erhålla ett 

begränsat medlemskap, men privatpersoner kan inte bli medlem- 

mar i föreningen. 

Medlemmarna kan dra nytta av Avfall Sveriges specialistkunska- 

per genom rapporter och andra informationskanaler eller direktkon- 

takt med kansliet. De kan även vända sig till föreningen för rådgiv- 

ning när det gäller juridik och informationsfrågor. 

En stor källa till nytta är också det nätverk bland andra medlem- 

mar man får tillgång till. Medlemmar betalar också ett lägre pris på 

kurser och konferenser samt prenumerationer. Intresserade kan 

ansöka om medlemskap via formulär på Avfall Sveriges hemsida. 

Ansökan behandlas sedan av styrelsen.

AVFALL INTERVju SVERIGES VD ocH EkoNoMI oRDFöRANDE 2008 

Avfall Sverige bedriver verksamheten inom 

ramen för den ideella föreningen Avfall 

Sverige och det helägda bolaget Avfall Sverige 

AB. Detta bildar den ”oäkta” koncernen Avfall 

Sverige. Detta är ett vanligt förfarande för 

föreningar med affärsverksamhet. 

INTÄkTER 

Verksamheten i Avfall Sverige är i huvudsak 

budgetbaserad och utgår från den verksamhetsbeskrivning 

som antas genom rambudgeten 

av årsmötet och detaljbudget av Avfall 

Sveriges styrelse. 

Intäkterna består till ungefär lika delar av 

avgifter från Avfall Sveriges medlemmar och 

intäkter från affärsverksamhet såsom kurser, 

konferenser, konsultuppdrag, publikationer 

med mera. Intäkterna 2009 uppgick till 62,3 

(59,9) mkr, 

Samtliga medlemmar betalar medlemsoch 

serviceavgift. För 2009 var dessa avgifter 

oförändrade, vilket de för övrigt är även 

2010. Av de samlade avgifterna utgör 

medlemsavgiften till föreningen tio procent 

och serviceavgiften till servicebolaget 90 

procent. Avgifterna fastställs av årsmötet. 

Medlems- och serviceavgifterna för kommunmedlemmar 

(kommuner, kommunbolag 

och liknande) beräknas utifrån befolkningsunderlaget. 

Avgiften är degressiv, dvs. 

avgiften per invånare avtar i takt med att 

invånarantalet ökar. kommunmedlemmarnas 

medlemsoch serviceavgifter motsvarar i 

genomsnitt en krona per invånare. 

kommunmedlemmar betalar därutöver en 

utvecklingsavgift, för 2009 med 1 (1) krona 

per invånare. 2006 introducerades en särskild 

informationsavgift och för 2009 var den 

30 öre (30 öre) per invånare. Dessa avgifter 

används för utvecklingsprojekt och projekt 

inom kommunikationssatsningar. 

Inom arbetsgrupperna för deponering och 

förbränning samt biologisk behandling görs 

också särskilda utvecklingssatsningar från 

ett hundratal medlemmar som på likartat sätt 

är öronmärkta för projekt inom respektive 

kjell-Arne Landgren, ordförande i Avfall Sverige, och Weine Wiqvist, VD, kan se tillbaka på ett intensivt år, med många positiva inslag. 

område. Dessa pengar satsas av deponi-, 

biologisk behandlings- och förbränningsanläggningarna 

och tas inte upp till beslut på 

årsmötet. 

För övriga medlemmar, konsulter, leverantörer, 

entreprenörer, återvinnare med flera, 

är avgiften ett fast belopp i två nivåer, ett för 

små och ett för större företag. 

koSTNADER 

Avfall Sveriges kostnader utgörs huvudsakligen 

av verksamhetskostnader som följer av 

projektverksamheten och affärsverksamheten. 

Till detta ska läggas sedvanliga kostnader 

för lokaler, personal med mera. 

RESuLTAT ocH BALANS 

Den samlade omslutningen uppgick för 2009 

till cirka 66 mkr. Årets resultat i ”koncernen” 

uppgår till cirka 0,3 mkr. 

Det egna kapitalet i föreningen uppgår till 

cirka 8,7 mkr. 

FEM ÅR I SAMMANDRAG AVFALL SVERIGE ocH AVFALL SVERIGE AB 

RESuLTATRÄkNING (tkr) 2005 2006 2007 2008 2009 

Nettoomsättning 

Medlems- och Serviceavgifter 11 270 11 786 11 742 12 002 11 885 

utvecklings- och informationsavgift/projekt 13 971 18 768 21 492 24 035 23 604 

Deponerings- Förbrännings- biolog.behandl.satsningen* 5 593 6 122 6 594 6 705 7 621 

övrigt 12 712 13 269 14 342 17 191 19 159 

Summa nettoomsättning 43 545 49 945 54 170 59 933 62 268 

Verksamhetskostnader 

utvecklings- och informationsavgift/projekt -13 218 -18 073 -20 964 -23 560 -22 538 

Deponerings- Förbrännings- biolog.behandl.satsningen* -5 524 -6 015 -6 517 -6 642 -7 723 

övriga verksamhetskostnader -9 396 -8 934 -11 322 -12 573 -13 445 

Summa verksamhetskostnader -28 139 -33 021 -38 802 -42 775 -43 707 

personalkostnader -11 682 -13 121 -11 661 -14 542 -16 111 

övriga externa kostnader -2 730 -2 609 -2 706 -2 834 -3 019 

Rörelseresultat 995 1 194 1 001 -218 -569 

Finansiella intäkter 269 404 951 1 506 287 

Bokslutsdisp., skatt -376 -490 -576 -412 559 

ÅRETS RESuLTAT 888 1 108 1 377 876 277 

* Biologisk behandlingssatsning fr om 2006 

Not. Medel för påbörjade ej avslutade projekt överförs till kommande år inom satsningarna. 

VERkSAMHETEN 


VERkSAMHETEN 

pRISAD SATSNING pÅ GEMENSAM koMMuNIkATIoN 

2009 fortsatte den gemensamma kommunikationssatsningen på 

fjärde året och kampanjtemat var farligt avfall. Den kampanjen fort- 

sätter även under våren 2010. Efter synpunkter från medlemmarna 

kommer kampanjen fortsättningsvis att löpa över ett och ett halvt år, 

årliga kampanjer har många medlemmar haft svårt att hinna med. 

2009 var också andra året i rad som den gemensamma kommuni- 

kationen vann en utmärkelse, första pris i Dagens Samhälles reklam- 

tävling ”columbi Ägg” för kampanjen 2008 som hade fokus på energi 

ur avfall. priset gick till Avfall Sverige tillsammans med kommunika- 

tionsbyrån Hilanders och mediekonsulten Bright Media. Så här löd 

juryns motivering: 

”Allt är inte vad det synes vara. Men för att se nyttan i det förkastade 

behövs påminnelser. Genom ett tydligt, kreativt och rent budskap kan 

beteenden ändras och mervärden skapas.” 

kommunikationssatsningen har även uppmärksammats internationellt, 

det internationella kommunikationspriset ”ISWA communication 

Award 2008” tilldelades Avfall Sverige för den nationella kampanjen 

kring hushållens farliga avfall, som genomfördes 2006. 

De viktigaste målen med Avfall Sveriges kommunikation är ökad kännedom 

om svensk avfallshantering och om kommunernas roll. Ett sätt 

att nå dessa mål är att årligen tydligt fokusera på olika områden inom 

avfallshanteringen. Andra sätt att öka kännedomen om vad kommunerna 

faktiskt åstadkommer inom avfallshanteringen är seminarier, frukostmöten, 

uppvaktningar, pressmeddelanden, debattartiklar med mera. 

Enligt beslut på årsmötet ska Avfall Sverige – kansliet tillsammans 

med medlemmarna – fortsätta kommunicera i kampanjform även 

2010-2011 med materialåtervinning som tema. kampanjens tema 

och de primära målen för kampanjen beslutas alltid i samarbete med 

medlemmarna. 

kommunikationssatsningen finansieras via en avgift på 30 öre per 

invånare, som årsmötet beslutar om. Till detta kommer de ekonomiska 

och personella resurserna hos kansliet och respektive medlem 

samt kompletterande ekonomiskt stöd genom utvecklingssatsningen. 

Avfall Sveriges målgrupper för den nationella delen av kommunikationssatsningen 

är i första hand samhällsintressenter på Eu- och 

riksnivå. Medlemmarnas primära målgrupp är hushållen och samhällsintressenter 

på kommunal/regional nivå, ofta med stöd av kansliet. 

Genom att kommunicera samma budskap i olika kanaler får den 

gemensamma kommunikationen bättre genomslag. kombinationen 

av nationella och lokala insatser är därför viktig för att nå framgång 

med kommunikationen. 

HÅLLBARA STÄDER-SAMARBETET 

Avfall Sverige, Gasföreningen, Svensk Fjärrvärme och Svenskt 

Vatten inledde 2009 ett nytt samarbete kring temat hållbara städer. 

på det temat höll de fyra organisationerna ett gemensamt seminarium 

i Almedalen och arbetet pågår också med att ta fram en 

gemensam rapport för att lyfta den infrastruktur som är grundläggande 

för att bygga hållbara städer. Samarbetet fortsätter även 

under 2010. 


”EuRopA MINSkAR AVFALLET” 

projektet ”Europa minskar avfallet” (European Week for Waste 

Reduction, EWWR) arrangerades för första gången 2009. Det är ett 

3-årigt projekt, som stöds av Eu-kommissionens program LIFE+. 

Syftet är att alla länder inom Eu under en och samma vecka ska 

lyfta frågan om att begränsa avfallet på olika sätt. Elva europeiska 

länder deltog 2009. Avfall Sverige utsågs till nationell samordnare. 

projektet stöds också av Naturvårdsverket. Avfall Sveriges roll var 

att engagera och koordinera aktiviteterna samt att informera om 

den svenska delen av projektet, bland annat till LIFE+. projekten 

syftade till att lära svenska folket hur miljön påverkas av det vi 

slänger och vad var och en kan göra för att minska mängden avfall. 

57 aktiviteter anordnades under veckan och det var bland annat 

företag, butiker, skolor, sjukhus och kommuner som deltog. 

Förebyggande av avfall är det första steget i Eus avfallshierarki. 

Att arbeta med avfallsminimering och avfallsprevention är därför en 

viktig uppgift för Avfall Sverige. 

MEDIA 

Avfall Sverige syns allt oftare i olika media – tidningar, radio och TV 

– under 2009 vid drygt 300 tillfällen. Artiklarna och inslagen 

behandlade bland annat frågor som minskade avfallsmängder, slopandet 

av förbränningsskatten, behandling av matavfall, avfallsenergi 

och import av avfall samt hantering av farligt avfall. 

25 pressmeddelanden lämnade Avfall Sveriges kansli under 

2009. Fler av dessa publicerades i olika medier men tjänade också 

som underlag för andra artiklar om branschens frågor. 

TIDNING, NyHETSBREV ocH HEMSIDA 

Avfall och Miljö är branschtidningen för alla som arbetar med 

avfallshantering och återvinning. Tidningen bevakar erfarenheter 

på fältet, politiska beslut, forskning och ny teknik. Den speglar även 

den aktuella debatten inom avfall och återvinning. Tidningen kommer 

ut med fem nummer per år enligt ett fast utgivningsschema. 

Den TS-kontrollerade upplagan är 1 700 exemplar. 

23 nyhetsbrev gavs ut under året. Nyhetsbrevet har ingen fast 

utgivningsplan utan kommer ut vid behov, varannan vecka i snitt. 

Nyhetsbrevet publiceras också på hemsidan. 

Avfall Sverige svarar också för driften av den nationella avfallsportalen 

www.sopor.nu. Bakom denna står Naturvårdsverket, 

Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, El-kretsen och Avfall 

Sverige. Samarbetsparterna svarar gemensamt för portalens finansiering 

och styrning. 

Avfall Sveriges hemsida har under året genomgått en total 

omgörning. Här finns Avfall Sveriges publikationer, rapporter, pressmeddelanden 

och allt kampanjmaterial för nedladdning. på hemsidan 

finns också möjlighet att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, 

konferenser och temadagar.

MÅTTLIGA ENSkILDA INSATSER 

– MEN TILLSAMMANS GöR DE SToR GEMENSAM NyTTA 

Avfall Sveriges utvecklingssatsning startade 1998. Sedan dess har 

271 utvecklingsprojekt beviljats till en kostnad av sammanlagt 56,2 

miljoner kronor. Särskilda utvecklingssatsningar drivs samtidigt 

inom områdena avfallsförbränning, biologisk behandling och deponering. 

2009 publicerades sammanlagt 42 rapporter. 

Den gemensamma satsningen på utvecklingsprojekt gör att även 

måttliga enskilda medlemsinsatser ger stor avkastning i användbara 

projekt. 

Målsättningen för utvecklingssatsningarna är att främja medlemmarnas 

verksamhetsutveckling för långsiktigt hållbar samhällsutveckling 

genom samordnade insatser. Detta ska dessutom ske på 

ett hälso- och miljöriktigt sätt med en rationell och resurssnål 

avfallshantering. 

utvecklingssatsningen har en bred inriktning på konkreta projekt 

som bland annat beaktar ekonomiska och juridiska aspekter, informations- 

och kommunikationsmässiga aspekter, kvalitetsaspekter, 

tekniska frågor och miljöfrågor. 

Avfall Sveriges styrelse tillsätter utvecklingskommittén, som 

består av föreningens nio arbetsgruppsordföranden samt ytterligare 

två representanter från Avfall Sveriges medlemmar. kommittén ska 

besluta om projekt och fördelning av medel för att genomföra dem. 

utvecklingskommittén sammanträder fyra gånger per år. 

VERkSAMHETEN 

under 2009 genomfördes en nationell informationskampanj om farligt avfall. De årliga kampanjerna är en del av den gemensamma kommunikationssatsningen, 

som genomförs med bland annat hjälp av medel från utvecklingssatsningen. 

Arbetsgrupperna beslutar om sina respektive satsningar: förbränningssatsningen, 

deponeringssatsningen och satsningen på biologisk 

behandling. Varje arbetsgrupp har tillsatt en särskild styrgrupp, 

som beslutar hur medlen i den speciella utvecklingssatsningen ska 

fördelas. 

De gemensamma satsningarna inom Avfall Sverige baseras på 

ett starkt engagemang från medlemmarna, bland annat genom 

arbetsgrupperna inom olika områden. Detta borgar för att projekten 

får en stark användarprofil. 

Den gemensamma utvecklingssatsningen inom Avfall Sverige 

bygger på att alla kommunmedlemmar – kommuner, kommunala 

bolag, kommunalförbund – betalar en årlig utvecklingsavgift. För år 

2009 var avgiften 1 krona per invånare. Först avsätts medel för att 

täcka administrativa kostnader, därefter beslutar utvecklingskommittén 

om fördelningen av medlen till olika utvecklingsprojekt. 

När ett projekt beviljas, reserveras ett belopp motsvarande Avfall 

Sveriges del av projektkostnaden. utbetalning av medlen kan sedan 

ske successivt under en kortare eller längre period, i en del fall över 

flera år. 

på samma sätt sker utbetalning från de övriga tre satsningarna 

också ofta över en längre tidsperiod än innevarande kalenderår. 


VERkSAMHETEN 

RAppoRTER 

Resultaten från Avfall Sveriges utvecklingssatsning presenteras i 

första hand som rapporter. Från 2008 distribueras rapporterna 

enbart elektroniskt via hemsidan, men ett tryckt sammanfattningsblad 

distribueras för att informera om innehållet i rapporterna. 

Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper används, till 

exempel temadagar och kurser, pressmeddelanden, artiklar i tidningen 

Avfall och Miljö och på hemsidan. Från våren 2010 presenteras 

information från Avfall Sverige utveckling i ett helt nytt nyhetsbrev. 

Det distribueras enbart digitalt och innehåller information om 

utvecklingsprojekt och rapporter. 

under 2009 pågick arbetet med att även föra över de tidigare 

utgivna rapporterna, som bara funnits som trycksaker till elektroniska 

filer. Därmed kommer samtliga Avfall Sveriges rapporter – 

fråm 1998 och framåt – att finnas för nedladdning på hemsidan. 

Resultaten och kunskaperna från projekten ska vara tillgängliga 

och praktiskt användbara i medlemmarnas verksamheter. De särskilda 

satsningarna inom avfallsförbränning, biologisk behandling 

och deponering förmedlar sina resultat i första hand genom egna, 

interna rapporter. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna 

fyller en viktig funktion också för Avfall Sveriges arbete med att 

företräda medlemmarna i olika sammanhang. 

SATSNINGEN INoM BIoLoGISk BEHANDLING 

2006 inrättades en särskild utvecklingssatsning inom området 

biologisk behandling. Det är 25 anläggningar som 2009 tillsammans 

satsade 325 000 kronor på gemensamma utvecklingsprojekt. 

En kommitté har tillsatts av de finansierande anläggningarna 

med uppgift att besluta om och fördela de ekonomiska medlen till 

projekten. Hittills har 22 projekt initierats. 

FöRBRÄNNINGSSATSNINGEN 

Avfall Sveriges arbetsgrupp för avfallsförbränning beslutade redan 

1990 att etablera en gemensam utvecklingssatsning. Denna har en 

stark anknytning till drifttekniska frågor med erfarenheter och sammanställningar. 

Sedan starten har 104 projekt initierats för cirka 

22,1 miljoner kronor. Satsningen finansieras av samtliga svenska 

avfallsförbränningsanläggningar inom Avfall Sveriges arbetsgrupp 

för avfallsförbränning med tillsammans nästan 2,1 miljoner kronor 

för år 2009. Arbetsgruppen har utsett en egen projektkommitté 

som beslutar om projekten. 


DEpoNERINGSSATSNINGEN 

Bland landets cirka 80 deponeringsanläggningar har 43 anläggningar 

beslutat sig för att tillsammans göra en gemensam satsning 

på utvecklingsprojekt 2009. Även här rör det sig om projekt av mer 

eller mindre driftsmässig karaktär. Inslaget av externa ansökningar 

har ökat något under de senaste åren. Satsningen uppgick till 

950 000 kronor för år 2009. Sedan starten 1998 har drygt 75 

projekt satts igång för nästan 8,5 miljoner kronor. 

STIpENDIER 

Sedan 2005 delar Avfall Sverige årligen ut stipendier inom områdena 

avfallshantering och återvinning. 14 stipendier har delats ut 

under åren 2005 – 2009. Stipendierna delas ut till de mest förtjänstfulla 

uppsatserna och examensarbetena på grundnivå vid 

svenska universitet och högskolor och det är utvecklingskommittén 

som fattar beslut. 2009 delades tre stipendier på vardera 15 000 

kronor. De gick till följande stipendiater: 

• Sofia Bengtsson och carolina Tengqvist, Företagsekonomiska 

institutionen, uppsala universitet för arbetet ”konkurrens om 

vår soppåse – De kommunala bolagens ställning inom hus- 

hållsavfallsbranschen” 

• Eva Robertsson Institutionen för kemiteknik, Lunds tekniska 

högskola, för arbetet ”utvärdering av slamhanteringsmetoder 

i kombination med skogsgödsling genom analys av slamkomposition 

vid öresundsverket” 

• Nils johansson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, 

Stockholms universitet för arbetet ”Hur kan handeln 

med begagnade varor öka? – en enkätstudie utifrån secondhand-butikernas 

perspektiv” 

Dessutom delades ett speciellt stipendium på 15 000 kr ut till per 

Ålund, Halmstad Energi och Miljö, för hans insatser i samband med 

projektet Sopoperan.

RAppoRTER 

RAppoRTER FRÅN uTVEckLINGSSATSNINGEN 

u 2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler 

u 2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshantering. 

Förstudie 

u 2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar 

u 2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av 

koldioxid med hjälp av alger 

u 2009:05 Energy from waste - An international perspective 

u 2009:06 klimatpåverkan från import av brännbart avfall 

u 2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll 

u 2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier, 

vägledning 

u 2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel 

u 2009:10 uppföljning av slaggrusprovvägar 

u 2009:11 Detektering och kvantifiering av metangasläckage 

från deponier 

u 2009:12 Avfallshantering på öar och i glesbygd 

u 2009:13 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion 

u 2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion 

u 2009:15 Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågs- 

öring och vildfångad öring i ett vattendrag med blandat 

dagvatten och lakvatten från deponi 

u 2009:16 Nya lakvatten – kemisk sammansättning och 

lämplig behandling 

u 2009:17 Inventering av återvinningsbart material i 

verksamhetsavfall - förstudie 

u 2009:18 Energy from waste. potential contribution to 

Eu renewable energy and co2 reduction targets 

u 2009:19 Detektering av gas i deponier med resistivitet 

u 2009:20 Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll 

u 2009:21 utvärderingsmodeller vid upphandling 

u 2009:22 utveckling av en bättre avfallsterminologi på 

återvinningscentraler – kartläggning och 

empiriska försök 

u2009:23 uppföljning till projektet “Metodik för klassificering av 

H14-kriteriet i Avfallsförordningen. Förslag till 

biotestbatteri för klassificering av farligt avfall. 

Ekotoxikologisk testning med bakterie, alg, kräftdjur 

och fiskembryo 

u2009:24 Avfallsminimering - Att minska hushållens 

avfallsmängder. En översikt av policys, konkreta 

initiativ och idéer i utvalda länder 

RAppoRTER uR uTVEckLINGSSATSNINGEN FöR BIoLoGISk 

BEHANDLING 

B 2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i 

svenska kommuner 

B 2009:02 Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk 

behandling – goda exempel på lösningar vid svenska 

anläggningar 

B 2009:03 Identifiering och riskbedömning av mögelsvampen 

Neurospora vid avfallsinsamling 

B 2009:04 utvärdering av funktion på slam- och fettavskiljare 

Star Bowling, Göteborg 

RAppoRTER uR DEpoNERINGSSATSNINGEN 

D 2009:01 övervakning av tätskikt i deponier med 

impedansspektroskopi 

D 2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv 

D 2009:03 kvalitet i nya deponiers lakvatten – exemplet Fläskebo 

RAppoRTER uR FöRBRÄNNINGSSATSNINGEN 

F 2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö 

F 2009:02 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av 

slaggrus som förstärkningslager 

F 2009:03 pcB- och dioxininnehåll i svenska avfallsbränslen 

F 2009:04 Sammanställning av analyssvar från konserveringstest 

av kondensatvatten 

F 2009:05 Deponering eller utfyllnad av bergrum med RGR 

F 2009:06 Möjligheterna att använda rökgasreningsrester vid efterbehandlingen 

av deponier med sulfidhaltiga gruvavfall 

F 2009:07 Elektrokemisk metallåtervinning ur slagg och flygaska 

F 2009:08 uppföljande undersökning av dioxin i rester från 

svensk avfallsförbränning 

F2009:10 Basiska kemikalier i rökgasreningssystem 

Dessutom publicerades 

• Handbok för avfallsutrymmen – råd och anvisningar för transport, 

förvaring, arbetsmiljö med mera. En uppdatering av en 

Avfall Sverige-rapport från 2002. 

• English summary of SpcR 120 

• certification rules for compost 

• certification rules for digestate 

Samtliga rapporter från Avfall Sverige utveckling och från arbetsgruppernas 

olika satsningar finns för nedladdning på www.avfallsverige.se 


REMISSVAR ocH SkRIVELSER 2009 

NÄRINGSDEpARTEMENTET 

• Ett energieffektivare Sverige (Sou 2008:25) 

• Vägen till ett energieffektivare Sverige (Sou 2008:110) 

• Sou Förnybara gaser (förordning) 

• Elcertifikatssystemet 

• kvotplikt för biodrivmedel 

MILjöDEpARTEMENTET 

• koM(2008)811 – Grönbok Hantering av bioavfall i Europeiska 

unionen 

• Remiss av kommissionens förslag till revidering av RoHS 

• Remiss av kommissionens förslag till revidering av WEEE- 

direktivet 

• Nationell plan för allt radioaktivt avfall 

• Förslag till ändrade bestämmelser i förordningen (2005:209) 

om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 

• kommissionens förslag till revidering av biociddirektivet – 

Förslag till förordning om utsläppande av biocider på 

marknaden, koM(2009)267 slutlig 

• Nya avfallsregler 

• Förslag till ändrade bestämmelser i förordningen (2005:209) 

om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 

m.m. 

• Skrivelse från Strålsäkerhetsmyndigheten om nationell plan 

för allt radioaktivt avfall 

• Sou 2009:83 Miljömålen i nya perspektiv 

juSTITIEDEpARTEMENTET 

• Ds 2009:13 – konsumenttjänster m.m. 

FINANSDEpARTEMENTET 

• Sou 2009:12 – Skatt i retur 

• Sou 2009:62 – Skatt på fluorerade växthusgaser 

• Ds 2009:24 – Effektivare skatter på miljö- och energiområdet 

• Ds 2009:30 – Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet 

• upphandling från statliga och kommunala företag (Ds 

2009:36) 

INTEGRATIoNS- ocH jÄMSTÄLLDHETSDEpARTEMENTET 

• Ds 2009:16 - produktsäkerhet vid offentliga tjänster 


NATuRVÅRDSVERkET 

• Vägledning till förordningen (2008:834) om producentansvar 

för batterier 

• NFS 2004:6 – mätutrustning för bestämmande av miljöavgift 

på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion 

• Batterifonden 

• NFS 2002:26, NFS 2002:28, SNFS 1991:4 (förbränning) 

• NFS 2004:10 och NFS 2006:10 (deponering) 

• Återvinning för anläggningsändamål 

• NFS 2005:10 yrkesmässig förbehandling av avfall 

STATENS joRDBRukSVERk 

• SjVFS (2006:84) Förordning om animaliska biprodukter 

STRÅLSÄkERHETSMyNDIGHETEN 

• Nationell plan för radioaktivt avfall 

• Förslag till föreskrifter och allmänna råd om friklassning av 

material, lokaler, byggnader och mark vid vh med joniserande 

strålning 

• Föreskrifter och allmänna råd om hantering av radioaktivt 

avfall och utsläpp från verksamheter med öppna strålkällor 

VATTENMyNDIGHETERNA 

• Vattenförvaltningsplanen 

MyNDIGHETEN FöR SAMHÄLLSSkyDD ocH BEREDSkAp 

• ADR-S 2009 

• RID-S 2009 

SVANEN 

• Förslag till reviderade kriterier för Svanenmärkning av småhus, 

kRAV 

lägenheter och förskolebyggnader 

• Ändring av kRAVs regler för gödsel, jordförbättringsmedel, 

kapitel 4.3 och 4.7

kuRSER, TEMADAGAR ocH koNFERENSER 

Avfall Sverige arrangerar årligen ett 40-tal kurser, temadagar och 

konferenser för att höja kompetensen och utbyta erfarenheter inom 

branschen. cirka 2 000 personer deltog i något av dessa 

arrangemang under 2009. 

Årsmötet hölls i Norrköping och lockade cirka 550 deltagare. I 

anslutning till årsmötet hölls en utställning där Avfall Sveriges medlemmar 

visade upp sina tjänster eller produkter. Drygt 30 medlemmar, 

främst leverantörer och konsulter, fanns representerade vid 

utställningen. 

Höstmötet hölls i Stockholm, nära 250 personer deltog. Temat 

var ”Hållbar avfallshantering – hållbara städer”. 

2009 blev hela utbildningsverksamheten certifierad. 

• Avfallsförbränning, grundkurs 55 deltagare 

• Aktuellt inom avfallsförbränning, temadag 65 deltagare 

• Rengöringsmetoder inom avfallsförbränning, temadag 40 deltagare 

• Avfallsförbränning, driftskurs 30 deltagare 

• Driftutveckling inom avfallsförbränning, kurs 14 deltagare 

• Teknik för emissionsmätningar, kurs 37 deltagare 

• Avfallsprovtagning, kurs 16 deltagare 

• Driftoptimering av biogasprocessen, kurs 28 deltagare 

• Fou inom biologisk behandling, temadag 40 deltagare 

• Biogasens mikrobiologi, temadag 16 deltagare 

• Emissioner vid biogasanläggningar, temadag 9 deltagare 

• komposteringsteknik, temadag 14 deltagare 

• certifiering av kompost och biogödsel, kurs 16 deltagare 

• Biogasteknik, grundkurs 28 deltagare 

• Deponikonstruktioner, temadag 27 deltagare 

• Taxekonstruktion, kurs 52 deltagare 

• offentlig upphandling, kurs 32 deltagare 

• Miljöanpassad upphandling, temadag 23 deltagare 

• Hushållens farliga avfall, kurs 74 deltagare 

• utveckla din kommunikation, kurs 9 deltagare 

• Information, temadag 36 deltagare 

• personal vid ÅVc, kurs 66 deltagare 

• Insamling av källsorterat matavfall, kurs 26 deltagare 

• Renhållningspersonal – matavfallsinsamling, kurs 20 deltagare 

• Renhållningspersonal, kurs 19 deltagare 

• Insamling av matavfall, temadag 28 deltagare 

• Avfallslagstiftning, kurs 55 deltagare 

• Miljörätt/lagstiftning (beställd kurs) 23 deltagare 

• Avfall Web (beställd kurs) 22 deltagare 

• Årsmötet 549 deltagare 

• Höstmötet 242 deltagare 

• Den internationella Beacon-konferensen 

Waste-to-Energy i samarbete med ISWA 176 deltagare 


oRGANISATIoN 

AVFALL SVERIGES STyRELSE 

FöRTRoENDEMÄN 

kjell-Arne Landgren (s), Malmö stad, ordförande (2010) 

Ann-christin Andersson (s), Göteborgs Stad (2010) 

Ingela Gardner Sundström (m), österåkers kommun (2010) 

Eva Hellstrand (c), Åre kommun (2010) 

Birgitta Mörk (s), SRV återvinning, Huddinge (2010) 

Elwe Nilsson (m), SöRAB, Vallentuna, vice ordförande (2011) 

Anders ohlsson (s), karlskoga kommun (2011) 

jörgen Rundgren (m), Norrköpings kommun (2011) 

peter Wretlund (s), oskarshamns kommun (2011) 

Åsa ögren (s), uMEVA, umeå (2011) 

TjÄNSTEMÄN 

christian Baarlid, Renova, Göteborg (2010) 

Magdalena Bosson, Stockholms stad (2011) 

Stellan jacobsson, Tekniska Verken i Linköping (2010) 

Anders jonsson, Sundsvall Energi (2010) 

Eva Myrin, Vafab Miljö, Västerås (2010) 

Lars persson, Avfallshantering östra Skaraborg, Skövde (2011) 

Gunnar peters, Borås Energi och Miljö (2011) 

Håkan Rylander, Sysav, Malmö (2011) 

Årtal inom parentes anger när nuvarande mandatperiod löper ut. 

VALBEREDNING 

Mikael Gäfvert (m), REko Sundsvall, sammankallande 

Håkan Bengtsson (s), Gästrike Återvinnare, Gävle 

Eva johansson (s), Eskilstuna Energi & Miljö 

Elin Lagerqvist (s), jönköpings kommun 

Agneta Lantto Forsgren, Skellefteå kommun 

pär Larsson, karlstad Energi 

Anna Wilhelmsson-Göthe, Lunds Renhållningsverk 


REVISoRER 

ordinarie: 

Franziska Larsson (s), NSR, Helsingborg 

Bo Widerstrand, aukt. revisor kpMG , Malmö 

Ersättare: 

Gunnar Andersson (m), örebro kommun 

olof Andersson, aukt. revisor kpMG, Malmö 

oDRFöRANDE I AVFALL SVERIGES ARBETSGRuppER 

Avfallsförbränning Håkan Rylander, Sysav, Malmö 

Beställarfrågor Marita Söderqvist, 

Trafikkontoret, Stockholms stad 

Biologisk behandling per-Erik persson, VafabMiljö, Västerås 

Deponering Hans-Erik olsson, Reko Sundsvall 

Farligt avfall Åsa Winkler, NSR, Helsingborg 

Kommunikation Ingrid olsson, Sörab, Vallentuna 

Logistik Hans Zackrisson, Renova, Göteborg 

Återvinning Helena karlsson, 

Telge Återvinning, Södertälje 

Återvinningscentraler carina Eklund, Sysav, Malmö 

uTVEckLINGSkoMITTÉN 

utvecklingskommittén består av ordförandena i Avfall Sveriges 

arbetsgrupper samt: Maria Sigroth, Stenungsunds kommun, och 

Tomas Blomqvist, VD umeva.

pERSoNAL 

WEINE WIqVIST 

Verkställande direktör 

Direkttel. 040-35 66 05 Mobiltel. 0708-93 15 99 

weine.wiqvist@avfallsverige.se 

ANGELIkA BLoM (föräldraledig del av året) 

cHRISTINA ANDERZÉN (vikarie) 

Biologisk avfallsbehandling: kompostering, rötning, biogas 


christina.anderzen@avfallsverige.se 

jESSIcA cHRISTIANSEN 

Farligt avfall, elektronikavfall 


jessica.christiansen@avfallsverige.se 

ANNA-cARIN GRIpWALL 

Informationschef 


anna-carin.gripwall@avfallsverige.se 

ANDERS HEDENSTEDT (föräldraledig del av året) 

pETER FLyHAMMAR (vikarie) 

Deponering, avfallsförbränning med energiutvinning 


peter.flyhammar@avfallsverige.se 

INGE joHANSSoN 

Avfallsförbränning med energiutvinning 


inge.johansson@avfallsverige.se 

kARIN jöNSSoN 

Redaktör Avfall och Miljö, www.sopor.nu 

Direkttel. 040-35 66 17 

karin.jonsson@avfallsverige.se 

EWA koVERMAN 

Ekonomiassistent, fakturering 

Direkttel. 040-35 66 04 

ewa.koverman@avfallsverige.se 

pETRA kVIST cARLSSoN 

kurser, konferenser 

Direkttel. 040-35 66 03 

petra.carlsson@avfallsverige.se 

GuNNEL kLINGBERG 

Anställd hos Avfall Sverige men uthyrd som 

generalsekreterare i Municipal Waste Europe 

Mobiltel. +32 478 01 2532 

gunnel.klingberg@municipalwasteeurope.eu 

kARIN LINDSkoG joHANSSoN 

Informatör batterier 

Direkttel. 040-35 66 12 

karin.lindskog@avfallsverige.se 

SVEN LuNDGREN 

juridik 


sven.lundgren@avfallsverige.se 

MoNIcA LöVSTRöM 

Rådgivare för samhällskontakter 

Mobiltel. 0705-35 66 42 

monica.lovstrom@avfallsverige.se 

joN NILSSoN-DjERF 

Insamling, transport, källsortering 


jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se 

pER NILZÉN 

Avfall Sverige utveckling 


per.nilzen@avfallsverige.se 

INGEGERD SVANTESSoN 

Informatör, nyhetsbrevet, webbredaktör 


ingegerd.svantesson@avfallsverige.se 

pERNILLA SVENSSoN 

prenumerationer, rapportbeställningar, medlemsregister 

Direkttel. 040-35 66 11 

pernilla.svensson@avfallsverige.se 

jENNy WESTIN 

Statistik, upphandling, avfallstaxor 


jenny.westin@avfallsverige.se 

pETER WESTLING 

chef ekonomi/administration 

Direkttel. 040-35 66 06 

peter.westling@avfallsverige.se 

ERIc RöNNoLS 

Inhyrd konsult, koordinator på deltid 

för miljöteknikexportnätverket 

Mobiltel. mobil: 070-545 74 60 

eric.ronnols@avfallsverige.se 

oRGANISATIoN 


Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

©Avfall Sverige AB 

prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se 


pETER FoRSNoR/T R A D E M A R k M A L M ö A B FoTo: STEFAN EDEToFT, ANDRÉ DE LoISTED ocH pETER FoRSNoR

ÅRSBERÄTTELSE |2009 - Avfall Sverige

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?