Workshop 1: Kan man köpa jämställdhet?

jamstall.nu

Workshop 1: Kan man köpa jämställdhet?

Från konferensen Effektivitet, kvalitet, jämställdhet! 2012-11-30

Workshop 1: Kan man köpa jämställdhet?

Att ställa jämställdhetskrav i upphandling har med demokrati, kvalitet och

effektivitet att göra. Upphandling kan användas som ett verktyg för kommuner

och landsting att driva igenom jämställda verksamheter, och företag kan

använda sig av jämställdhetsstämpeln för att profilera sig på marknaden.

Medverkande: Charlotta Frenander, upphandlingschef i Uppsala kommun; Paul

Lappalainen, Senior Expert på DO; Lillemor Wiklund, representant för

Södermalms Hemtjänst (Aleris-koncernen); samt Mathias Sylwan,

upphandlingsjurist på SKL. Moderator: Mika Fogelberg, SKL.

Kommuner och landsting köper varor och tjänster för minst 500 miljarder kronor per

år. Det finns stora möjligheter att ställa krav på leverantörerna för att främja ett

jämställt samhälle. Lagstiftningen säger till och med att upphandlaren ”bör” beakta

sociala hänsyn – där jämställdhet mellan kvinnor och män är en del – vid

upphandlingen.

Från leverantörssidan hör man istället ofta att kraven är orealistiska och inte heller

följs upp. Vi bjuder in till ett samtal mellan upphandlare och privata utförare om hur

vi formulerar krav på jämställdhet i offentliga upphandlingar – och ser till att följa upp

dem.

Paul Lappalainen menade att genom särskilda avtalsvillkor

(antidiskrimineringsklausuler) riskerar leverantörer som diskriminerar att förlora

avtalet. Om diskriminering dessutom kostar kan beteendet hos leverantören förändras.

Mathias Sylwan betonade att man får, och bör, ställa krav på social hänsyn som

jämställdhet i offentlig upphandling. Tilldelning av kontrakt kan ske genom att endast

se till vem som har det lägsta priset, eller utifrån vad om är ekonomsikt mest

fördelaktigt där flera parametrar viktas mot varandra. Här kan jämställdhet fungera

som ett kvalitetskriterium.

Charlotta Frenander har av Uppsala kommun fått i uppdrag att ta fram en

upphandlingspolicy där både krav på sociala hänsyn och miljöhänsyn ställs. Hon

påpekade att om det inte är politiskt förankrat blir det svårt och man har lärt sig att

man måste samverka och använda sig av sakkunniga mer.

Lillemor Wikander berättade ur ett leverantörsperspektiv om hur man ville arbeta med

jämställdhet för att öka hemtjänstens status. Med hjälp av konsulter utbildade de all

sin personal i jämställdhet och genom analyser fann de att kvinnor och män

behandlades olika i hemtjänsten. Aleris söker idag profilera sig som ett företag med en

jämställdhetsintegrerad verksamhet.


Grupp- och paneldiskussionerna handlade bl.a. om att det finns ett högmod i Sverige

när det kommer till jämställdhet vilket är en farlig attityd vid konkurrens med andra.

Allt ska konkurrensutsättas idag men vi har inte investerat i kvalitetssäkring.

Kommuner och landsting måste därför investera mer i detta. Kanske kan man lära sig

av miljöfrågan? Exempelvis var det få företag som tyckte om att miljökrav ställdes

förr men idag ser vi att det skett en förändring då de säljer tillbaks idén om vem som

är bäst på miljö. Jämställdhet kan användas på liknande vis för att visa på vilken

attraktiv arbetsplats man är, det blir en konkurrensfaktor.

Flera ansåg att det är viktigt med tydlighet gentemot marknaden: att arbeta fram en

tydlig och väl förankrad policy samt tydlig styrning efterfrågas.

Sammanfattningsvis efterfrågades att upphandling blir en politisk fråga, att det ställs

tydliga krav, att det blir en mer strategisk fråga, samt att man lär av varandra i landet,

att det finns fler mötesplatser för utbyte av kunskap och erfarenhet.

More magazines by this user
Similar magazines